Rasstandard
Grupp 1 FCI-nummer 350 FCI-standard på franska publicerad 2005-07-30 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2005-07-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2014-10-23 CIOBANESC ROMANESC CARPATIN (Svensk översättning av rasnamnet: rumänsk-karpatisk herdehund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben Standard för CIOBANESC ROMANESC CARPATIN Ursprungsland/ hemland Rumänien. Användningsområde Sedan sekler har de rumänska herdarna i Karpaterna använt ciobanesc romanesc carpatin som herdehund för att försvara boskapen. Rasen är också en utmärkt vakthund. FCI-klassifikation Grupp 1, sektion 1. Bakgrund/ändamål Ciobanesc romanesc carpatin härstammar från en inhemsk hund i Karpaterna-Danubien. Sedan århundraden har urval skett med användbarhet som kriterium och rasen har bevarat sin ursprungliga karaktär. Den första rasstandarden utarbetades 1934. Standarden omarbetades 1982, 1999 och 2001 av den rumänska kennelklubben. År 2002 anpassades standarden enligt FCI-modellen. Helhetsintryck Rasen skall vara ganska stor, smidig, aldrig tung, med ett allmänt kraftfullt intryck. Kroppen skall vara rektangulär, korset brett och lätt sluttande. Bröstkorgen skall vara djup och rymlig, skuldrorna skall vara långa och lätt sluttande. Könsprägeln skall vara tydlig med högre och kraftigare hanhundar jämfört med tikar. Viktiga måttförhållanden Skallpartiet skall något överstiga eller motsvara halva huvudets längd. Kroppslängden skall alltid vara större än mankhöjden. Ländpartiet hos tikar kan få vara något längre än hos hanhundar. Bröstdjupet skall motsvara ungefär halva mankhöjden. Uppförande/karaktär Rasen har medfödd vaktinstinkt och är modig. Den utmärker sig för sin instinktiva och ovillkorliga tillgivenhet mot sin ägare och hjord. Det är en ras med värdigt, lugnt och balanserat temperament. Huvud Huvudet skall vara normalformat. Skallparti Skalle Ciobanesc romanesc carpatin skall ha intermediär huvudform med ett starkt men inte tungt huvud. Pannan skall vara bred och något välvd. Hjässan skall vara bred mellan öronen och gradvis smalna av mot stopet. Pannfåran skall vara ganska lång och markerad. Stop Stopet skall vara måttligt markerat, varken djupt eller flackt. Ansikte Nostryffel Nostryffeln skall vara stor, bred och alltid svart. Nosparti Nospartiet skall vara kraftigt, nästan ovalt och lätt trubbigt. Det skall vara något kortare än skallen eller som mest lika långt. Läppar Läpparna skall vara välpigmenterade, tjocka och fasta med en väl stängd mungipa. Käkar/tänder Käkarna skall vara kraftiga, solida och raka. Bettet skall vara ett starkt saxbett. Framtandsraderna skall vara något bågformade. Kinder Kinderna skall vara torra med stram hud. Kindmuskulaturen skall vara stark, men aldrig utstående. Ögon Ögonen skall vara mandelformade, något snedställda och mörkbruna. De får inte vara för stora i förhållande till skallen, inte heller utstående eller djupt liggande. Ögonränderna skall vara svarta och åtliggande. Öron Öronen skall vara ansatta något högre än ögonen, ligga intill kinderna och vara trekantiga med lätt avrundade öronspetsar. Öronen får inte vara för stora. Hals Halsen skall vara muskulös, mycket kraftig, medellång och bäras i en vinkel på c:a 50 grader mot horisontalplanet. Kropp Kroppen skall vara stark, kraftig och lätt rektangulär. Överlinje Överlinjen skall vara rak och fast. Manke Manken skall vara föga markerad. Rygg Ryggen skall vara medellång, rak, stadig och muskulös. Ländparti Ländpartiet skall vara kraftfullt musklat, men inte för brett. Det skall vara måttligt långt – varken för långt (så att dess överlinje brister i fasthet) eller för kort. Kors Korset skall vara muskulöst, brett och av medellängd. Det skall vara lätt sluttande, aldrig stupande. Bröstkorg Bröstkorgen skall vara väl utvecklad och ganska bred. Den skall ha gott djup och nå till armbågarna. Revbenen skall vara solida och väl välvda. Bröstkorgen får aldrig vara tunnformad. Underlinje och buk Underlinjen skall vara måttligt uppdragen. Buken skall vara uppdragen, varken skarpt uppdragen eller hängande. Svans Svansen skall vara ansatt ganska högt, vara rak eller lätt sabelformad och nå till hasorna. I vila skall den bäras lågt. När hunden är uppmärksam eller i rörelse skall svansen bäras rest och får nå över rygglinjen. Svansen får inte ligga eller vara rullad på ryggen. Extremiteter Framställ Helhet Framstället skall ha stark benstomme. Sedda framifrån eller från sidorna skall frambenen vara lodrätt ställda. Skulderblad Skulderbladen skall vara kraftiga och måttligt sluttande. Armbåge Armbågarna skall ligga väl intill bröstkorgen och varken vara riktade ut- eller inåt. Underarm Frambenen skall vara raka, mycket kraftiga och ovala i genomskärning. Mellanhand Mellanhänderna skall vara korta och lätt vinklade. Framtassar Framtassarna skall vara ovala, kraftiga och kompakta. Svarta eller askgrå klor föredras. Bakställ Helhet Bakstället skall vara muskulöst med stark benstomme och goda vinklar. Bakbenen skall vara lodrätt ställda bakifrån sett. Lår Låren skall vara breda och muskulösa. Knäled Knäledsvinkeln skall vara markerad. Underben Underbenen skall vara kraftiga, musklade och medellånga. Has/hasled Hasorna skall vara starka, fasta och inte för högt (vilket anger markerad vinkel i knälederna) eller för lågt placerade. Mellanfot Mellanfötterna skall vara starka och lodrätt ställda. Baktassar Baktassarna skall vara ovala, kraftiga, kompakta och aningen mindre än framtassarna. Tårna skall vara välvda och knutna. Sporrar får inte finnas. Trampdynorna skall vara elastiska och motståndskraftiga. Svarta eller askgrå klor föredras. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Rörelser Rörelserna skall vara fria med god steglängd. Travet skall vara kraftfullt och uthålligt. Benen skall röra sig parallellt. Hud Hudpigmenteringen skall vara askgrå. Päls Pälsstruktur Pälsen skall vara grov, tät och rak. Underullen skall vara tjock och mjuk. Med undantag av huvudet och benens framsidor där pälsen skall vara kort och ligga platt, skall pälsen på kroppen vara riklig och medellång. Pälsen skall vara längre på halsen, benens baksidor och svansen – rikligheten på dessa ställen är karakteristisk. Färg Färgen skall vara svärtad sobel (vargfärg) i olika nyanser, ofta ljusare på sidorna och mörkare på ovansidan av kroppen. Vita tecken får förekomma, dock skall de helst inte vara omfattande. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar (idealmankhöjd): Tikar (idealmankhöjd): Helhetsintrycket är dock det viktigaste. Vikt Vikten skall vara i förhållande till hundens storlek och ge intryck av en kraftig, men inte tung hund. 65-73 cm 59-67 cm Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Allvarliga fel • Varje avsteg från det ovan beskrivna som menligt inverkar på hundens arbetsförmåga. • Lätt eller för tung kroppsbyggnad. • För ljusa ögon. • Undre ögonlock som hänger så mycket att man ser ögonglobens rundning; mycket tjocka läppar; hängande mungipor. • Omfattande pigmentbrist. • Överdrivet lång kropp (mer än 10 %) och kvadratisk kroppsbyggnad. Diskvalificerande fel • • • • • • • • • • • Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Hund som är tydligt otypisk; utseende som närmar sig det molossoida. Avsaknad av en P3 och ytterligare tand, avsaknad av hörntand, avsaknad av en P4, avsaknad av en molar eller avsaknad av tre tänder (utom PM1 och M3). Överbett, underbett, tångbett. Mycket tunn benstomme. Otillräckligt utvecklad bröstkorg. Avsaknad av underull. Annat än kort päls på huvud och benens framsidor; lockig eller terriersträv päls, päls som ståltråd, hellång päls, mjuk, silkesaktig päls som bildar en tydlig bena på ryggen. Omfattande pigmentbrist på ögonränder, nostryffel, hud eller läppar. Avblekta eller flerfärgade ögon. Pälsfärg som är brun, tigrerad, enfärgat gul eller har fläckar i dessa färger. Vuxen hanhund som understiger 62 cm i mankhöjd och vuxen tik som understiger 58 cm i mankhöjd. Nota bene Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Testiklar Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Underkäke Haka Överkäke Nosparti Nostryffel Nosrygg Ansikte Buklinje Länd Framtass Underben Flank Underlinje Rygg Bröstkorg Armbåge Manke Skuldra Mellanhand Hals Halsvälvning Nacke Knäled Öra Handlov Underarm Bringa Överarm Bröstbensknapp Skulderled Strupe Kind Mungipa Stop/pannavsats Öga Skalle Kors Baktass Mellanfot Hasled Svans Lår Sittbensknöl Svansansättning Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt – och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga B ESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 [email protected] www.skk.se
© Copyright 2024