Risk och sårbarhetsanalys Säffle kommun
1(46) SÄFFLE KOMMUN Räddningstjänsten Handläggare: Ida Andersson, tfn 0570-814 77 Datum 2015-05-24 Dnr KS 2015-159 Risk och sårbarhetsanalys Säffle kommun Postadress SÄFFLE KOMMUN Räddningstjänsten 661 80 SÄFFLE Besöksadress Norrlandsvägen 33 Fax E-post [email protected] Telefon/fax Tfn 0533-68 10 00 vx 0533-178 008 dir Post-Bankgiro-Org.nr. Postgiro 7 69 59-6 Bankgiro 294-7935 Org.nr. 212 000-1900 2(46) Sammanfattning Samtliga landets kommuner är enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. För att belysa Säffle kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys utförts. Analysen har genomförts av representanter från kommunens verksamheter och sammanställts av räddningstjänsten och dess säkerhetssamordnare. Under analysen identifierades riskobjekt, farliga verksamheter samt potentiella händelser som kan drabba kommunen. Utifrån dessa genomfördes en gradering av sannolikhet och konsekvens samt en bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna innebär eller kan leda till. Säffle kommun har en varierande riskprofil. Bygderna i kommunen har mycket gamla anor. Jordbrukskulturen har sin prägel på bebyggelsestrukturen, vilket visar sig än idag i form av en liten befolkning på stor yta med ett stort antal småbyar spridda över nästan hela kommunen. I kommunens norra och västra delar finns stora skogsområden och områden runt Byälven består av låglänt jordbruksmark. Södra delen av kommunen gränsar till Vänern med en lång kuststräcka längs Värmlands näs och skärgårdens många öar. Genom kommunen går järnväg och ett rikt förgrenat vägnät med bland annat Europaväg 18 och Europaväg 45. Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system, vilket medför att vår infrastruktur blir allt mer känslig för störningar. Övergripande störningar som kan slå ut samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt naturkatastrofer har identifierats som de största riskerna för Säffle kommun. Sådana händelser kan även leda till social oro i samhället, vilket i sin tur kan medföra sociala risker. Under 2013 har ett arbete med att identifiera sociala risker och riskfaktorer påbörjats. Risken för trafikolyckor med farligt gods eller omfattande personskador ses som påtaglig då det går ett rikt förgrenar vägnät inom kommunen, dels i form av järnväg, dels i form av Europaväg 18 och Europaväg 45. Närheten till vatten (Byälven och Vänern) samt beroendet av Vänern som råvattentäkt gör Säffle kommun känslig för miljöpåverkan i form av utsläpp från sjötransporter (diesel, olja, metanol, övriga kemikalier till Grums och Skoghall), ras och skred samt översvämning. Under 2000-talet har Säffle vid flera tillfällen drabbats av höga flöden i sjöar och vattendrag samt skyfall som orsakat översvämning. Erodering, vattenintränging i ledningsnät och vattenskadade fastigheter ses därför som en stor risk och kommunen bedriver ett aktivt förebyggande arbete för att minska risker och skador inom området. Inom kommunens geografiska område har ett antal verksamheter identifierats som kan medföra stor negativ påverkan för människors liv och hälsa och miljö, främst genom brand eller utsläpp av kemiska ämnen. Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. 3(46) Innehåll 1 Begreppsförklaring ...........................................................4 2 Inledning ............................................................................6 2.1 3 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 7 3.1 3.2 3.3 3.4 3.4.1 3.4.1 3.4.1 3.4.2 3.4.3 4 Syfte och mål ...................................................................................... 6 Kommunens ansvarsområde och uppgift ........................................... 7 Kommunens organisation inklusive egna bolag och förbundssamarbeten 8 Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk och sårbarhetsanalysen 8 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska ansvarsområde 9 Geografiska förhållanden ................................................................... 9 Demografiska förhållanden ................................................................ 9 Infrastruktur ...................................................................................... 11 Hydrologiska förhållanden ................................................................ 11 Näringsliv .......................................................................................... 11 Arbetsprocess och metod .............................................12 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Arbetsprocess ................................................................................... 12 Metod – kontinuitetshantering .......................................................... 12 Aktörer .............................................................................................. 13 Underlag ........................................................................................... 13 Avgränsningar .................................................................................. 13 5 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område................................................................14 6 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ..............................................................................19 6.1 Kort om kritiska beroenden .............................................................. 23 7 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område................................................................24 7.1 7.1.1 7.2 Riskidentifiering ................................................................................ 24 Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är: .. 25 Riskanalys ........................................................................................ 28 8 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område .................31 9 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat .....................................................................................45 4(46) 1 Begreppsförklaring Hot5 Epidemi1 Vanligen en infektionssjukdom som sprids snabbt i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en hel eller flera världsdelar benämns den pandemi. Epizooti och zoonos2 Epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en stor utbredning. Zoonos är en sjukdom eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. Extraordinär händelse3 Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon. Kritiskt beroende6 Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få följder att en extraordinär händelse inträffar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för alvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Krisberedskap7 Förmåga4 Rakel Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapats för, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. (Radiokommunikation för effektiv ledning) Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Redundans Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hos betydande funktioner. Exempelvis att kunna ringa via mobil telefoni vid störningar i det fasta telefonnätet. 1 Nationalencyklopedin, epidemi och pandemi, http://www.ne.se/lang/epidemi#,> (2013-09-09) 2 Länsstyrelsen i Värmland. Epizooti och zoonoser, http://www.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-ochnatur/smittskydd/Pages/smittsamma-ochanmalningspliktiga-sjukdomar--.aspx, (2013-0909) 3 Lag (2006:544) om kommunera och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap, kap 2 §1 4 MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, 2011, s. 77 5 MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, 2011, s. 78 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskapa föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser 7 Ibid. 5(46) (Organisatorisk) Resiliens Samhällsviktig verksamhet, SVV10 Men resiliens avses den förmåga som ett företag eller en organisation besitter för att motstå kriser och påfrestningar.8 En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor Risk - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhäller. - Verksamheten är nödvändning eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 9 En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Riskdatabas Kommunens databas med en sammanställning av samhällsviktiga objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 § 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktiga funktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd. Riskvärde En gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljder den kan få, dess konsekvens. Riskindex En summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är att en skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas. Sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse VMA11 Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. 10 8 MSB, Resiliens- Begreppets olika betydelser och användningsområden. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf, 2015-04-08 9 MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011, s. 78 Myndigheten för samhällsskydd och beredskapa föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser 11 MSB. Definitions av VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. https://www.msb.se/sv/Insats-beredskap/Hantera-olyckor--kriser/VMA/, (201309-13) 6(46) 2 Inledning Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att ”analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys”12. Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarhet, påvisa förbättringsmöjligheter och förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin förmåga att motstå och hantera kriser. Det ska även vara ett verktyg i att ”bygga” ett mindre sårbart samhälle. 2.1 Syfte och mål Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan att hantera kriser. Analysen ska fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för de kommunala handlingsprogrammen enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda. Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet. Stödja den fysiska planeringen. Uppfylla gällande lagstiftning. Målet är att risk- och sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner. 12 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, kap 2 § 1 7(46) 3 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 3.1 Kommunens ansvarsområde och uppgift Kommunens ansvar och uppgifter regleras i kommunallagen samt speciallagstiftningen och inkluderar följande obligatoriska uppgifter: Förskoleverksamhet och fritidshem Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Hälso- och miljöskyddstillsyn samt livsmedelstillsyn Renhållning och avfallshantering Kommunal vuxenutbildning Räddningstjänst Svenska för invandrare Vatten och avlopp Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Bibliotek Krisberedskap Omsorg om äldre och funktionshindrade Kollektivtrafik (tillsammans med landstinget) Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Bostadsförsörjning Stadsplanering och byggfrågor Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Det ingår även ett antal frivilliga uppgifter för kommunen, dessa är: Öppen förskola Hälso- och viss sjukvård i hemmet Fritidsverksamhet Sysselsättning Bygga bostäder Näringslivsutveckling Energirådgivning Kultur 8(46) 3.2 Kommunens organisation inklusive egna bolag och förbundssamarbeten För att hantera kommunallagen och speciallagstiftningen är Säffle kommun organiserad genom en politisk organisation där kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kommunstyrelsen är det högsta verkställande organ. Under kommunstyrelsen finns ett antal nämnder med tillhörande förvaltningar, se figur 1. Direkt under kommunstyrelsen finns även kommunledningskontoret och räddningstjänsten organiserade. De kommunala bolagen finns organiserade under kommunfullmäktige. Figur 1. Skiss över Säffle kommuns politiska organisation. 3.3 Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk och sårbarhetsanalysen Lag om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) Socialtjänstlag (2001:453) Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Miljöbalken (1998:108) Skollag (2010:800) 9(46) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVSF 2001:30) Kommunallagen (1991:900) 3.4 3.4.1 Hälso- och sjukvårdslagen (1989:763) Övergripande beskrivning av kommunens geografiska ansvarsområde Geografiska förhållanden Säffle kommun är den sydligaste kommunen i Värmlands län, granne med kommunerna Arvika, Grums, Åmål och Årjäng. I kommunen bor 15 33413 personer, varav drygt 9 000 i centralorten, Sveriges yngsta stad, Säffle. Övriga tätorter är Svaneholm, Värmlandsbro, Nysäter, Sillingsfors och Långserud. Kommunens totala landyta är ca 1 220 km2, varav ca 82 % används till skogs- och jordbruk. Den östra delen av kommunen utgörs av en bördig halvö, Värmlands näs, vars sträckning ut i Vänern ger kommunen en lång kustlinje. Näset utgör dryga 1/3 av kommunens yta. 3.4.1 Demografiska förhållanden Säffle kommuns befolkning har minskat något under de senaste 10 åren bland annat på grund av ett födelse- och flyttningsunderskott. Demografiskt är befolkningen idag fördelade på följande sätt: Figur 2. Befolkningspyramid Säffle kommun år 2014 Bland både kvinnor och män finns flest invånare i åldersgruppen 45-70 år, se figur 2. 13 SCB. Befolkningsstatistik, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommunlan-och-riket/159277/, 2015-04-14 10(46) Figur 3. Kommunkarta 11(46) 3.4.1 Infrastruktur Genom Säffle kommun löper flera stora kommunikationsvägar som E45 och E18 samt länsväg 175, från Säffle till Arvika. Järnväg, Norge/Västerbanan, mellan Oslo-Karlstad (Kil) och Göteborg passerar också genom kommunen. Byälven rinner genom kommunen från Glafsfjorden i norr till Vänern i söder. Älven var förr en betydande farled för godstrafik men är idag främst en vattenled för turism och fritidsbåtar. Både järnvägen och väg E45 korsar Byälven i Säffle stad. 3.4.2 Hydrologiska förhållanden Säffle är en vattennära kommun som delas av Byälvens strömfåra och med lång kuststräcka i Vänern. Närheten till vatten gör också kommunen utsatt för vattennivåstigningar. Främst omfattar detta Säffle centralort och Nysäter. Delar av E45 och riksväg 175 påverkas av översvämningar till följd av skyfall eller långvarigt regn. Höga flöden i Byälven samt ett högt vattenstånd i Vänern innebär att samhällsviktig verksamhet hotas. Under översvämningen 2000-2001 uppmättes den högsta vattennivån vid Säffle Övre14 på 47,0 meter över havet15. 3.4.3 Näringsliv Säffle har ett väl differentierat näringsliv. Det finns både större multinationella företag samt små- och medelstora inom olika verksamhetsområden så som process- och verkstadsindustri, styr – och regleringsteknik, elektronisk och data. De största arbetsgivarna i Säffle kommun är: Tabell 1. Arbetsgivare Verksamhet Antal anställda Säffle kommun Offentlig verksamhet 1500-1999 CCI Valve Technology AB Tillverkning av andra kranar och ventiler 200-249 Aktiebolaget Somas Tillverkning av andra kranar och ventiler 100-199 Nordic Paper Seffle AB Tillverkning av papper och papp 100-199 Moelven Byggmodul AB Tillverkning av monteringsfärdiga trähus 100-199 Landstingen i Värmland Primärvårdsmottagning 100-199 Vattenfall Services Nordic AB Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 50-99 Samhall AB Förpackningsverksamhet 50-99 Hjelte restaurang Restaurangverksamhet 50-99 Nettbuss AB Linjebussverksamhet 50-99 Volvo Bussar AB Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehöver till motorfordon 50-99 BTG Instruments AB Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 50-99 14 15 Omedelbart norr om dammluckorna vid Strömbron Höjden är angiven i RH2000. År 2000-2001 användes RH70, vilket motsvarar 46,83 meter över havet 12(46) 4 Arbetsprocess och metod Den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen är framtagen med hjälp av metoden kontinuitetshantering. Metodvalet är baserat på flera anledningar. En av dessa är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) under året tagit fram nya förskrifter för kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. De första utkasten visade indikationer på stora förändringar i redovisning och innehåll. Fokus har flyttats från riskinventering och scenarioanalyser till att numera utgå från samhällsviktiga verksamheter och dess funktion. För att uppnå de nya kraven krävdes ett metodbyte. Kommunen har även under en längre tid arbetet med att förankra RSA:n i de kommunala verksamheterna för att på så vis bidra till en mer resilient kommun. Kontinuitetshanteringen har bidragit till att förankra risk- och sårbarhetsanalysen samt att systematiskt analysera vilka risker och hot som finns inom de samhällsviktiga verksamheterna. 4.1 Arbetsprocess Utifrån MSB:s vägledning för samhällsviktiga verksamheter och i dialog med kommunens riskgrupp, togs en lista fram över de kommunala samhällsviktiga verksamheter som bör analyseras. Ett tiotal områden identifierades och berörda verksamheter bjöds in till temadagar som under en workshop diskuterade och analyserade det aktuella ämnet. Eftersom metoden är helt ny och det saknades kunskap anlitades externa konsulter för att vara ett stöd under analysprocessen. Efter genomförda workshops sammanfattades resultaten i kontinuitetsrapporter. Rapporterna har legat till grund för stora delar av risk- och sårbarhetsanalysen. Riskidentifiering och riskanalys har sin utgångspunkt i den kommunala riskdatabasen samt tidigare risk- och sårbarhetsanalyser och inträffade händelser. RSA:n har sedan sammanställts av säkerhetssamordnarna med stöd av kommunens riskgrupp för att slutligen godkännas av kommunfullmäktige. Under mandatperioden kommer risk- och sårbarhetsanalysen årligen att följas upp enligt föreskriften MSBFS 2015:5, uppföljningen rapporteras till Länsstyrelsen av säkerhetssamordnare med stöd av riskgruppen. 4.2 Metod – kontinuitetshantering De verksamhetsspecifika workshoparna inleddes med en gemensam identifiering av vilka aktiviter som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna utföra sitt samhällsviktiga åtagande, exempelvis hemtjänst inom vård och omsorg. Aktiviteterna ställdes även mot en maximal avbrottstid. Hemtjänsten (åtagande) ska exempelvis kunna hantera larm (aktivitet) inom en timme och bedömdes därför ha en maximal avbrottstid på 30 min, för att ändå kunna utföra aktiviten inom utsedd tid (hantera larm inom en timme). Efter identifieringen av åtagandets aktiviteter identifierades de interna och externa resurser som aktiviteten är beroende av. Detta är således de resurser som är nödvändiga för att kunna utföra aktiviten, som i sin tur krävs för att uppfylla åtagandet. I exemplet ovan är telefoni en sådan resurs. Med utgångspunkt i de identifierade aktiviteterna och resurserna gjordes en kartläggning, i vilken resurser kopplades till respektive aktivitet för att visualisera beroendekedjorna och åtagandets komplexitet. Efter kartläggningen genomfördes en riskbedömning av respektive resurs. Detta innebar att risker kopplade till resursen identifierades, exempelvis störningar i telenätet. Sedan gjordes en bedömning för sannolikheten att en frånvaro av resursen kommer att leda till att den 13(46) maximala avbrottstiden överstigs. Hänsyn tas i denna analys till de befintliga reservlösningar som finns för respektive resurs, exempelvis ytterligare kommunikationsmedel så som Rakel. Slutligen föreslogs åtgärdsförslag för de resurser som bedömdes ha hög riskbild med stor sannolikhet för att den maximala avbrottstiden överstigs. För särskilt kritiska resurser kommer kontinuitetsplaner att arbetas fram. Dessa kontinuitetsplaner ska användas vid avbrott för att säkerställa en så snabb återgång som möjligt till ordinarie verksamhet. 4.3 Aktörer Följande aktörer och verksamheter har deltagit arbetet att ta fram 2015 års risk- och sårbarhetsanalys: Miljö och bygg, Miljökontoret Kommunledningskontoret, IT-funktionen Kommunledningskontoret, Räddningstjänsten, säkerhetssamordningen Kommunledningskontoret, Räddningstjänsten, räddning (operativ verksamhet och förebyggande)Teknik och fritid, gata Teknik och fritid, VA Teknik och fritid, GIS Barn och utbildningsförvaltningen, förskola Barn och utbildningsförvaltningen, kostenheten Socialförvaltningen, socialtjänst Socialförvaltningen, hemtjänst Riskgruppen (arbetsgrupp med verksamhetsrepresentanter) 4C Strategies 4.4 Underlag Risk- och sårbarhetsanalysen grundas på de kontinuitetsanalyser som gjorts under hösten 2014. Riskidentifiering och riskanalys bygger på den kommunala riskdatabasen, tidigare riskoch sårbarhetsanalyser samt inträffade händelser. 4.5 Avgränsningar Arbetet med att ta fram en ny risk- och sårbarhetsanalys ska ses utifrån en fyrårsperiod som tog sin början i och med att de nya föreskrifterna godkänndes den 1 mars 2015. Under den första perioden (år 2015) har fokus varit att identifiera samhällsviktiga verksamheter inom kommunkoncernen och påbörja en beroendeanalys av dessa. Under resterande år i mandatperioden kommer ytterligare samhällsviktiga verksamheter analyseras, samt att vidare arbeta med de sårbarheter som identifierats. 14(46) 5 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Produktion och distribution av el Vattenfall Produktion och distribution av fjärrvärme Värmevärden Distribution av drivmedel Din X Svaneholm Energiförsörjning Fortum Nysäters Macken, Bilisten OKQ8 OKQ8 (Volvo Brandt) Preem Hillerströms Lanthandel Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Lloyds Apotek (Säffle Sjukhus) Läkemedels- och materialförsörjning Kronans Apotek (45:an Köpcentrum) Apoteket Svanen (Östra Storgatan) Vårdcentralen Säffle (Sjukhuset) Primärvård Hälso- och sjukvård samt omsorg Svea Vårdcentral Vårdcentralen, Nysäter Distriktsköterskemottagning, Svaneholm Psykiatri Psykiatrisk mottagning Säffle Skydd av barn Socialtjänst Försörjningsstöd Flyktingsmottagning Stöd till arbetslösa ungdomar Smittskydd för djur Distriktsveterinären Säffle och människor. Miljökontoret 15(46) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Swedbank Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystem, värdepappershandel Nordea Handelsbanken 45:an köpcentrum (bankomat) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri CCI Valve Technology AB Samhällssektor Hälso- och sjukvård samt omsorg Viktig samhällsfunktion Omsorg av barn förskolor Samhällsviktig verksamhet Annelund Mörten (fristående) Enen Pluto Eldflugan (fristående) Rävgården Fiskarberget Solkatten Illern Sund Kullerbyttan (fristående) Sörgården Kyrkmyren Tuvan (fristående) Musikanten Samhällssektor Hälso- och sjukvård samt omsorg Viktig samhällsfunktion Omsorg av barngrundskolor Samhällsviktig verksamhet Höglundaskolan Botilsäters skola Lugnadalskolan Tegnérskolan Svanskogs skola (Svaneholm) Tingvallaskolan Tveta skola Nysäters skola Värmlandsbro skola Långseruds skola (friskola) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring Arbetsförmedlingen 16(46) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Kaptensgården Industrigatans gruppbostad Svanen Jättegatans gruppbostad Enegården Karlstadsvägens gruppbostad Boende för äldre Funktionshindrade och äldre LSS Björkbacken Plogvägens gruppbostad Lindbacken Polstjärnans gruppbostad Boende enligt LSS Stjärngatans gruppbostad Aspens gruppbostad Hälso- och sjukvård samt omsorg Vegagatans gruppbostad Kil-Gillberga Svaneholm Värmlandsbro och Värmlandsnäs Annelund/Tveta Hemtjänstgrupper Norelund Rolfserud Västra innerstan Östra innerstan Samhall (privat) Attendo Sverige AB (privat) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Kommunledningskontoret Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Kommunledningsgrupp (tillika krisledning) Begravningsverksamheter Begravning Fonus Säffle-Åmåls begravningsbyrå Säffle Begravningsbyrå Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Kommunal IT-verksamhet Information och kommunikation Telefoni (mobil och fast) Mobilnätsföretag, Telia och Telenor PTS Teracom 17(46) Säffle fibernät Internet Fiberföreningar RAKEL (MSB, Teracom, Racom) Radiokommunikation Sveriges Radio Värmlands Folkblad Nya Wermandstiningen Produktion och distribution av dagstiningar Provinstidningen Dalsland Säffle-tidningen Tidningstjänst AB Webbaserade information, sociala medier Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Dricksvattenförsörjning Kommunalteknisk försörjning Avloppshantering Kommunledningskontoret, kommunens hemsida Säkerhetssamordningen Samhällsviktig verksamhet Vattenverk/vattentäkt Ledningsnät Säffle tätort/ Vänern Pumpstationer Svaneholm/Krubbenäs Nysäter/Borrad brunn Teknik och fritid Reningsverk Ledningsnät Säffle och Värmlandsbro tätorter Pumpstationer Svaneholm Teknik och fritid Nysäter Renhållning Väghållning RenoNorden AB Avfallstationer och återvinningscentral Gatuenheten Underhåll Snöröjning Entreprenörer Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Samhällsviktig verksamhet Trafikverket Gatuenheten Värmlandstrafik SJ 18(46) Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Livsmedelsbutiker Centralkök Distribution av livsmedel Livsmedel Lindgrens frukt & Grönt Tegnérskolan Coop Nära Svanskog Herrgårdsgymnasiet ICA Kvantum Svanskogs skola (Svaneholm) Hillerströms Lanthandel Enegården Pekås Botilsäters produktionskök Netto Långserudsfriskola Lidl Alla förskolor Coop Extra Övrigt ICA Nära Vikinghallen Primärproduktion av livsmedel Egenproduktion Kostenheten Suggringen Hidens Lantbruk Södra Skanegården Åhs Säteri (Har miljöprövning A eller B). Kontroll av livsmedel Samhällssektor Miljökontoret Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Räddningstjänst Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Säffle brandsstation Svanskog deltidsstation (Svaneholm) Nysäters brandvärn Polis Bevakningsföretag Securitas 19(46) 6 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Samhällsviktig verksamhet Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Varor och tjänster Övrigt Pumpstationer Drivmedel Ledningsnät Kemikalier El Teknisk personal Avloppsrening Driftövervakningssystem Fast telefon Laboratorium Fordon Labbpersonal SOS Alarm Mobiltelefon Mobiloperatör Internet Mobiltelefon Fast telefon Socionomer HVB-hem Handläggare Familjehem Övrig personal Mobiloperatörer Procapita Barnskydd El Förvaltningsrätten BBIC Socialnämnden Datorer El Fast telefoni Nätverk Quadracom, Växelsteg Alcatel (växel) fiber Växelbord Trio TDC, fiber Telefoner Virtuell miljö Ledningar, kabel Växelpersonal IT-personal Tjänstemän Telenor Vattenfall Telia datakommunikation Serverhallar 20(46) Samhällsviktig verksamhet Verksamhetsnära system Infrastruktur Personal Varor och tjänster Övrigt Kollektivtrafik Renhållning Vägnät Värme, fjärrvärme Pedagogisk personal Fast telefon Förskolan Förskolechef Procapita Internet Städpersonal El Kockar mfl. Väghållning/ snöröjning Drivmedel Midcam Lokaler Hygienartiklar Extern matleverans Vatten Livsmedelsinköp Avlopp El IT-stöd Förvaltningsrätten Mobiltelefon Försörjningsstöd Handläggare Vaktbolag IT Personallarm Procapita Fast telefon Socialnämnden Lokaler Datorer Samhällsviktig verksamhet Infrastruktur Mobiloperatörer Verksamhetsnära system Telefoner, fast, mobil, fax Vägnät Hemtjänst El Vatten Personal Varor och tjänster Vårdbiträden Väghållning/ snöröjning LAPS-care Sjuksköterskor Caretech (larm) Arbetsterapeut Procapita Administrativ personal Transportvarusändning Matbutiker Sjukvårsmaterial Taxi Verkstad Bussbolag Drivmedel Färdtjänst Avlopp IT-support Övrigt Närstående och anhöriga Kyl och frys Alkolås Bilpool Fordon Transport Apodos Räddningstjänst Lokaler 21(46) Samhällsviktig Verksamhetsnära Infrastruktur Personal verksamhet system Varor och tjänster Allkontroll Avlopp Datorer Administrativ personal El Kost Fast telefon Matilda IT Övrigt Arla, Menigo Polisen (belastningsregister) Beves Recal Drivmedel Renhållning Ecolab Staples Ocay Internet Kockar Livsmedelsbutiker Svensk cater Vatten Kökspersonal Medhelp Miljökontoret (tillsyn) Termometer, systemtermometer SÄBO (lokaler) Svensk storköksservice Säffle expressen Fordon (bil, ev. båt) ID Dator Miljökontoret (tillsyn av dricksvatten) Fast telefon E-post GPS Server Internet Mobiltelefon Personal från Miljökontoret Personal med rätt kompetens för provtagning Kontaktuppgifter Analystjänster Expertstöd för förorenad mark Kommunikatör Drivmedel Mobiloperatör Skyddskläder SMHI Utredningsunderlag, rutiner, mallar, styrdokument @mis/ Allkontroll Provtagningsutrustning 22(46) Samhällsviktig verksamhet Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Varor och tjänster Övrigt Mobiltelefoner Fast telefon Material Sökare Mobiloperatör TIC (trafikverket) Brandmän SOS Alarm Livsmedel Utryckningsfordon Förmän Väghållning/ snöröjning Bilbärgare Syrgas/ syrgasflaskor Kemikalier Desinfektion RAKEL Privata bilar Navigator Rökdykarradio Räddningstjänst El Sateliter VA, vattenposter Filemaker Larmsystem Kartprogram Beredskap (C40/TIB) Drivmedel Miljörestvärdesledare Ambulans NØDNETT Polis Contal VMA Samhällsviktig verksamhet Infrastruktur POSOM Verksamhetsnära Personal system Varor och tjänster Övrigt Drivmedel Fast telefon GS-beredskap Väderwebb Kontor Mobiltelefon Beredskapspersonal Salt Fordon och maskiner El Maskinister Sand Kartor och körlistor Entreprenörer Styrdokument Snöröjning Verkstad 23(46) 6.1 Kort om kritiska beroenden Under hösten 2015 genomfördes kontinuitetsanalyser på flertalet av kommunens samhällsviktiga verksamheter, ett arbete som kommer att fortsätta under mandatperioden. Analyserna har bland annat resulterat i kartläggningar av de beroenden som finns inom dessa verksamheter. Analysen inkluderar beroendekedjor, en avgränsning har gjorts vid att inte vidareanalysera de externa resursernas beroenden, eftersom det ligger utanför kommunens ansvarsområde. Av de verksamheter som analyserats är den viktigaste resursen personal med rätt kompetens och utbildning. Tillgången till ström och möjlighet att kommunicera, antingen via internet, mobil eller fast telefon, är något som i stor sett alla verksamheter är beroende av. Tillgången till drivmedel är ett måste för 8 av de 10 analyserade verksamheterna. Beroendeanalyserna visar även att alla kommunala verksamheter är strikt beroende av privata företag som tillhandahåller varor och tjänstera av olika slag. Att analysera de kommunala samhällsviktiga verksamheterna är en kontinuerlig process. Följande samhällsviktiga verksamheter kvarstår att analysera: LSS och särskilda boenden Vattenverk och distribution av dricksvatten Grundskola Krisledningsnämnd/ ledning Flyktingmottagning Sysselsättning för arbetslösa ungdomar Internet (ISP) och fiber Renhållning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Driftsäkerhet 24(46) 7 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 7.1 Riskidentifiering Riskidentifieringen syftar till att identifiera extraordinära händelser och förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. I kommunens riskdatabas finns de riskobjekt som omfattas av 2 kap. 4 § i Lag om skydd mot olyckor. Dessa anläggningar är verksamheter som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Riskdatabasen omfattar även objekt som är samhällsviktig verksamhet, vilket avser funktioner som tillhandahåller så pass viktiga tjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Identifieringen av riskobjekt har gjorts med hjälp av en värdering och riskbedömning av respektive objekt i riskdatabasen. Arbetet med riskdatabasen påbörjades år 2007 och har under 2011 genomgått en utbyggnad vari den kompletterats med samhällsviktiga objekt. En utökad bedömningsmetod för att värdera skyddsbehov och risker infördes under våren 2011. Ytterligare en uppdatering av riskdatabasens bedömningar behöver genomföras för att databasen ska stämma överens med den nya konsekvensbeskrivningen, som använts i den aktuella risk- och sårbarhetsanalysen. Konsekvens Bedömningen har utförts av representanter från Räddningstjänst, Miljökontoret, Socialförvaltningen, SÄBO samt Teknik och fritid (dvs. gata och VA) utifrån bedömningsklasserna liv och hälsa, miljö, egendom och funktion. Representanterna har utgått från respektive profession och verksamhetsområde vid bedömningen av vilka konsekvenser dessa riskobjekt/riskverksamheter kan medföra. För bedömningsmall, se bilaga 1. Riskvärdena har summerats till ett riskindex, vilka graderats i tolererbar risk, allvarlig risk, akut risk. 5 5 10 15 20 25 4 4 8 12 16 20 3 3 6 9 12 15 2 2 4 6 8 10 1 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Sannolikhet Figur 4. Gradering av riskindex 25(46) 7.1.1 Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är: Objektsnamn Moelven Värmlands Trä AB Verksamhet Tryckimpregnering Nordic Paper AB Cellulosaindustri Pemco Träpellets AB Tillverkning av bränslepellets Avloppsreningsverk Pumpstation Karl XII Tryckimpregnering Säffle avloppsreningsverk Säffle avloppspumpstation Woodsupport Nysäters avloppsreningsverk Somashallen Svaneholms avloppsreningsverk BTG Instrumensts AB Avloppsreningsverk Ishallar Avloppsreningsverk R Philipsen AB Lackering OK Q8 Säffle Biltvätt, drivmedel AP Däck Värmlandsbro Botilsäter Kyrka Medborgarhuset Herrgårdsgymnasiet Bensinstationer bil- och gummiverkstäder Bensinstationer bil- och gummiverkstäder Bensinstationer bil- & gummiverkstäder Bensinstationer bil- & gummiverkstäder Hotell, kontor och konferensanläggningar Industrier Nedlagda deponier Restaurang Särskilt boende (äldre, handikappade m.fl.) Särskilt boende (äldre, handikappade m.fl.) Övriga samlingslokaler Övriga samlingslokaler Gymnasium Reimes process Säffle AB Industrier "Sjukhuset" i Säffle Forskningen Vårdcentraler Övriga samlingslokaler Statoil (Gulf) Shell st1 DIN-X, Långserud Comfort Hotel Royal Säffle Förnickling AB Långviken Harrys Björkbacken Lindbacken Verkstadsindustri Anteckning Brandbekämpning, miljö Gasol 2 tankar á 30 ton, haft ett tillbud på svaveldioxid, finns gasskyddsplan. Oljecisterner, Ammoniak, väteperoxid Brandbekämpning, miljö Miljö, SVV Miljö, SVV Brandbekämpning, miljö Miljö, SVV Ammoniak Miljö, SVV Riskindex 11,6 Brandbekämpning, miljö Brandbekämpning, miljö Risk för spridning, brandfarligt Brandbekämpning, miljö 9,75 11,5 11 10,88 10,71 10,5 10,33 10,2 10 9,6 9 9 9 Ligger centralt, risk för 9 spridning 9 9 Arsenik i marken. Larmdator Bygg-, transport- och fordonsprogram Galvanisering, kemikalier Vuxenskola, IT- 9 9 9 9 9 9 9 8,67 8,4 8,4 8,29 26(46) enheten m.m Bro Kyrka By Kyrka Kaptensgården Medborgarhuset Förskola Annelund Moelven Byggsystem AB Cellcomb AB Karlsson Sven Tageborg Lindbacken Kyrkor och kulturmiljöer Kyrkor och kulturmiljöer Särskilt boende (äldre, handikappade m.fl.) Övriga samlingslokaler Skolor, förskolor, barnomsorg Industrier Industrier (papper, lakan till sjukhus m.m.) Optimera AB Jordbruk Särskilt boende (äldre, handikappade m.fl.) Varuhus Granngården Herrgårdsgymnasiet Varuhus Gymnasie Särkskola Kila Kyrka Långseruds Kyrka Millesvik Kyrka Svaneholm Kyrka Ölserud Kyrka Galna Tuppen Tveta Kyrka Botilsäter förskola Solkatten Kyrkor och kulturmiljöer Kyrkor och kulturmiljöer Kyrkor och kulturmiljöer Kyrkor och kulturmiljöer Kyrkor och kulturmiljöer Restauranger Övriga samlingslokaler Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg Vuxenutbildning Botilsäters fritidshem Botilsäters skola Höglundaskolan Vuxenutbildning OK Q8 AB Somas Bensinstationer bil- & gummiverkstäder Industrier CS Produktion AB Industrier Robust Komponenter AB Industrier Höglunds Flak AB Industrier Björnö Gård Kullander Arne Bröderna Lundqvist Lantbruk Rosenborgs Säteri AB Hus 5 Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Vårdcentraler 8,25 8,25 8,25 8,25 7,88 Moduler 7,8 fd Säffle Karosseri AB 7,8 Grisar Har reservkraft 7,8 7,8 f.d. Henrik Färghus AB färg och bygg 7,8 Gymnasie särskola Fordon 7,8 7,67 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,33 7,33 7,33 7,33 Komvux, SFI och vårdprogrammet 7,33 7,2 Mekanisk industri, stor arbetsgivare Mekanisk verkstad, stor arbetsgivare Plåtindustri inget brandfarligt Påbyggnationer för lastbilar 7,2 7,2 7,2 7,2 7,2 7,2 7,2 Köttdjur 7,2 Vårdcentral och apotek 7,2 27(46) m.m. Gulsippan fritidshem Förskola Mörten, Långserud Saturnus fritidshem Tegnérskolan Säffle vattenverk Gruppbostad Jättegatan Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg Skolor, förskolor, barnomsorg, kostproduktion VA-system Särskilt boende (äldre, handikappade m.fl.) VA-system VA-system 7,13 Friskola f o m 1 juli 2011 vid Höglundaskolan 7 7 7 Reservel Avloppspumpstation Bron Dagvatten pumpstation Höglunds Avloppspumpstation VA-system Stadshusparken * Riskindex saknas, återstår bedömning från flera verksamheter. 7 * * * * 28(46) 7.2 Riskanalys Riskanalysen utgår från de identifierade objekten i riskdatabasen och andra kända risker som kan hota kommunen och resultera i en extraordinär händelse. Riskanalysen innehåller en värdering av vilka direkta konsekvenser som risken medför, sannolikhet för att risken inträffar, om risken påverkas av ett förändrat klimat samt om analysen är en säker eller osäker bedömning. Utgångspunkten för konsekvensdedömningen är befolkningsens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden som rättsäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. Vidare analys av riskerna finns i kapitel 8. Konsekvenser Försumbar påverkan på samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla grundläggande värden. Händelsen kan hanteras inom ordinarie organisation Försumbar Försumbar personskada (fysisk eller psykisk) Försumbar skada på luft, mark, sjö eller egendom/ näringsverksamhet. Försumbar återställningskostnad i tid och pengar Lindrig påverkan på samhällets funktionalitet och förmåga att upprätthålla grundläggande värden. Stadseller förstärkningsläge krävs. Lindrig personskada (fysisk eller psykisk). Vård eller Måttlig sjukskrivning krävs. Lindrig skada på luft, mark, sjö eller egendom/ näringsverksamhet. Låg återställningskostnad i tid och pengar Kännbar påverkan på samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla grundläggande värden. Regionalt stöd krävs för att hantera händelsen. Allvarlig personskada (fysisk eller psykisk) med Betydande bestående men/enstaka dödsfall. Omfattande skada på luft, mark, sjö eller egendom/näringsverksamhet. Hög återställningskostnad i tid och pengar. Allvarlig påverkan på samhällets funktionalitet och förmåga att upprätthålla grundläggande värden. Nationellt stöd krävs för att hantera händelsen. Katastrofala Flertalet dödsfall. Allvarlig eller permanent skada på luft, mark, sjö eler egendom/näringsverksamhet. Oförsvarlig återställningskostnad i tid och pengar. Figur 5. Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. 29(46) Sannolikhet Osannolik Mindre än 1 gång per 1000 år Sällsynt 1 gång per 100-1000 år Liten sannolikhet 1 gång per 10-100 år Sannolik 1 gång per 1-10 år Mycket sannolik Mer än 1 gång per år Figur 6: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. Klimatpåverkan Minskar Hotet/risker drabbar Säffle kommun mindre frekvent än i dagsläget Oförändrad Hotet/risken drabbar Säffle kommun i samma omfattning som i dag Ökar Hotet/risken kommer troligtvis att drabba Säffle kommun mer frekvent framöver än vad som sker idag Figur 7: Bedömningskriterier för hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka frekvensen av identifierade risker och hot. 30(46) Konsekvens Funktionalite t och grundläggan Miljö och de värden Liv och hälsa egendom Sannolikhet för inträffad händelse Klimatpåverkan Säker bedömning (Ja/Nej) Översvämning Katastrofala Försumbar Katastrofala Mycket sannolikt Ökar Ja Ras och skred Måttlig Försumbar Måttlig Liten sannolikhet Ökar Nej Värmebölja Försumbar Betydande Försumbar Sannolik Ökar Ja Storm Måttliga Måttliga Betydande Sannolik Ökar Nej Skogsbrand Måttlig Försumbar Betydande Mycket sannolik Ökar Ja Måttlig Betydande Betydande Mycket sannolik Ökar Ja Katastrofala Katastrofala Katastrofala Sällsynt Oförändrat Nej Betydande Betydande Betydande Sannolik Oförändrad Ja Betydande Betydande Betydande Sannolik Ökar Ja Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störning i Betydande Betydande elförsörjning Försumbar Sannolik Ökar Ja Betydande Försumbar Mycket sannolik Ökar ev. Ja Betydande Måttlig Liten sannolikhet Ökar Ja Måttlig Måttlig Betydande Liten sannolikhet Oförändrat Ja Måttlig Försumbar Försumbar Sannolik Ökar Ja Risk (händelse) Naturolyckor Olyckor Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal Trafikolycka Farligt gods Störning i elektroniska kommunikationer Betydande Störning av dricksvattenBetydande försörjning Störning av fjärrvärmeförsörjning Störning av transportsystem Antagonistiska hot och sociala oro Våld och hot Betydande Betydande Måttlig Sannolik Oförändrad Nej Social oro Betydande Betydande Måttlig Sannolik Oförändrad Nej Kompetensbrist Måttlig Måttlig Måttlig Sannolik Minskar ev. Nej Spridning av biologiska ämnen Betydande Betydande Måttlig Sannolik Ökar Nej Sjukdomar 31(46) 8 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område har bedömts med utgångspunkt i de kritiska beroenden och de risker som identifierats i kontinuitets- samt riskanalysen. Kapitlet beskriver även sårbarheter och förmågebrister som framkommit vid inträffade händelser samt genomförda övningar. Beskrivningen av sårbarheter och brister ligger till grund för arbetet med att föreslå och vidta åtgärder. Översvämning – höga flöden och skyfall Konsekvenserna av en översvämning där vattennivån överstiger 47,716 m.ö.h. bedöms vara katastrofala för samhällets funktionalitet och grundläggande värden, då fleratlet samhällsviktiga verksamheter hotas samt att nationellt stöd kommer krävas för att hantera händelsen. För liv och hälsa kommer konsekvenserna vara försumbara medan miljö och egendom beräknas få kafastrofala konsekvenser. Ekosystemet kan rubbas i och med att urlakningen och ledningsbrott kan förorena marken. Ett förändrat klimat bedöms kunna öka risken för både höga flöden och skyfall. Sårbarhet Konsekvenserna av översvämning innebär stor påverkan på samhällsfunktioner och infrastruktur. Enligt Sjöfartsverkets historiska mätningar tyder det på att kommunen sannolikt kommer drabbas i framtiden. En ökning av vattennivån i Byälven och Vänern med mer än 2 meter kan få följande effekter: Höga vattennivåerna i Byälven kan medföra att sanitärt avloppsvatten från Nordic Paper Seffle AB:s renseri orenat släpps ut i älven Risk för översvämning av kommunala spill- och dagvattennätet Enskilda avlopp och oljeavskiljare kan få problem med rening och funktion Föroreningar bundna i marken kan lakas ut och följa med ut i vattendragen Sommarstugor längs Byälven kan översvämmas Vägar till bostadshus och fritidshus på Önaholm kan översvämmas. Riksväg 175 och järnvägen kan undermineras eller sköljas bort El- och teleförsörjning utmed Byälven kan påverkas om marken eroderas av vattnet Vid skyfall har följande områden och funktioner drabbats: 16 Lågt belägna villor Ledningsnät är dimensionerat och byggt för att klara så kallat 10årsregn. Senare tiders skyfall kan medföra breddning och överfulla VA-ledningar, vilket främst gäller avlopp som ej är duplicerade (i I måttenhet RH2000 32(46) avlopp som inte är duplicerade rinner regn- och avloppsvatten i samma ledning). Arbetet med att utöka dupliceringen pågår. Förmåga Samverkan i Byälsvgruppen, översvämningskartering och erfarenheten av att bygga vallar ger kommunen en mycket god förmåga att hantera höga flöden. De skyfall som kommunen drabbats av har även lett till förbättrade rutiner att hantera framtida skyfall. Beredskapspersonal inom VA, gata, fastighet och räddningstjänst har en gemensam plan för bemanning, insats och informationshantering vid översvämning. Översvämningskartering År 2004 genomfördes en laserscanning av Glafsfjorden och Byälven för att kunna beräkna effekterna av vattennivåhöjningar. Utifrån mätningarna har en beräkning av översvämningsområden kopplat till vattennivåhöjningen tagits fram för Byälvens sträckning, framförallt genom Säffle och Värmlands Nysäter. Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar: Geografisk illustration av översvämmade områden inom 250 respektive 300 cm över normal vattennivå Samhällsviktiga objekt samt risk- och skyddsobjekt 33(46) dvs. 48,2 m.ö.h RH2000 dvs. 47,7 m.ö.h RH2000 Höjdsystem RH (Rikets Höjdsystem) är Sveriges nationella höjdsystem. Höjdsystemet representeras av bestämda fixpunkter som relateras till en gemensam nollpunkt. RH70 är en tidigare måttenhet än RH2000. Skillnaden i höjdsystemen beror på landhöjningen. 48,0 m.ö.h (RH70) motsvarar 48,2 m.ö.h (RH2000) Normal vattennivå i Vänern: 44,6 m.ö.h (RH70) 44,8 m.ö.h (RH2000) Figur 8: Översvämningskartering av höjd vattennivå i Byälven. 34(46) Figur 9: Kartering av översvämning orsakad av skyfall/rikligt regn. 35(46) Ras och skred Ras och skred är ett led i den geologiska utvecklingen. Det pågår en ständig förändring av landskapet. Allteftersom landhöjningen fortgår gräver sig älvar och bäckar allt djupare ner i jorden. Slänterna mot vattendragen blir högre och brantare. När påfrestningen i jorden blir för stor inträffar ett ras eller skred och slänten jämnas ut. Om vattennivån i ett vattendrag sjunker minskar mothållet. Det ger samma effekt som om belastningen på marken ökar. På uppdrag av Statens Räddningsverk har BohusGeo 1996 utfört en inventering av riskerna för skred inom Säffle kommun. Fyra områden - Säffle tätort, Värmlands Bro, Nysäter och Kättebacka – Kålsäter är upptagna. Figur 10 visar riskområdet vid gästhamnen längs älven mot Vänern i kvarteret Tuvan. De markerade områdena är inre riskområden. Den fullständiga utredningen med kartmaterial finns på kommunkontoret. I dagsläget finns ingen specifik analys av kommunens förmåga att hantera ras och skred. Tuva Gästhamn Flå Figur 10: Riskområden för skred längs Byälven i Säffle tätort Värmebölja Stark värme påverkar människors välbefinnande och hälsa negativt, vilket medför ökade behov inom sjukvård och omsorg. Värmesystemen i kommunala fastigheter är inte anpassade för att klara längre perioder av hög värme. Detta medför att påfrestningarna på kylsystem och klimatanläggningar ökar, vilket i sin tur bidrar till en större energiförbrukning och ökad risk för överbelastning. En ökad förbrukning av kylmedium kan även medföra en negativ miljöpåverkan. Kommunens förmåga att hantera värmebölja har förbättrats i och med att socialförvaltningen vidtagit egna åtgärder och införskaffat portabla klimatanläggningar till verksamhetens boenden samt skrivit en åtgärdsplan. SMHIs definition av värmebölja är en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck. Klimatförändringar leder till att antalet sammanhängande dagar med en dygnstemperatur på >20 grader förväntas öka.17 17 Länsstyrelsen i Värmland, Klimatanalys Värmlands län, 2014 36(46) Storm Stormar och orkaner kan få betydande konsekvenser för samhällets infrastruktur och för drabbade skogsägare. Kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar tillföljd av storm har förbättrats under året då personal inom kommunen har fått utbildning i att röja stormfälld skog18. För att hantera eventuella bortfall av dricksvatten har en nödvattenplan tagits fram för kommunen. En fortsatt stor sårbarhet är att flera av kommunens mest elberoende verksamheter saknar reservkraft. Skogsbrand Kommunen drabbas årligen av mindre skogsbränder men omständigheterna gör att konsekvenserna ofta är försumbara. En viktig aspekt av skogsbränder är att de är svårbedömda då brandens läge och vilket väderförhållande som råder har stor påverkan på hanteringen. En normal skogsbrand får störst konsekvenser för enskilda markägare men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Om en skogsbrand däremot inträffar vid kommunens råvattentäkt påverkas dricksvattnet. Påverkan kan dels bero på branden som sådan, dels på grund av kemikalier som används vid släckningsarbetet. Konsekvenserna blir även stora om branden hotar bebyggda områden. Under sommarmånaderna när det råder stor risk för skogsbrand tar Räddningstjänsten hjälp av länets skogsbrandflyg för att upptäcka eventuella bränder. Kommunens förmåga att hantera skogsbrand ses som god men kommer ytterligare förbättras i och med projektet att skapa en länsgemensam plan för skogsbränder i Värmland.19 Verksamheter inom Socialförvaltningen arbetar med att ta fram evakueringsplaner för deras boenden. Kommunens förmåga att hantera en större evakuering till följd av skogsbrand är inte prövad. Spridning av kemiska ämnen Flertalet industrier med produktion som innefattar hälsofarliga kemiska ämnen är lokaliserade i kommunen. Många av företagen arbetar aktivt med miljöcertifiering i säker kemikaliehantering. Riskerna inom de befintliga industrierna varierar mycket. Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till sannolikheten för skadehändelse och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar. Främsta riskkällan för större utsläpp bedöms vara Nordic Paper Seffle AB, som håller cisterner med gasol och svaveldioxid. Vid utsläpp av gasol kan gasmoln bildas, vilka kan driva flera hundra meter innan antändning. Vid brand i eller intill en cistern kan värmeutvecklingen medföra en explosion och värmestrålning. Industriområdet vid Nordic Paper ligger i anslutning till bostadsområden, serviceinrättningar och publika lokaler. Ur miljösynpunkt kan oljeprodukter eller släckvatten från brand komma ner i dagvattenbrunnar/avlopp. Andra riskkällor för spridning av kemiska ämnen är godstransporter via lastbil på väg E18 (Karlstad-Oslo) samt på järnväg, Kil-Göteborg, och E45 med sträckning genom Säffle centralort. Flera transporter av farligt gods sker årligen igenom Säffle och Värmlandsbro. 18 Lagkrav att ha utbildning för att hantera motorsåg. Mer information om Räddningstjänstens förmåga att hantera skogsbrand finns i det kommunala handlingsprogrammet. Säffle kommun, http://saffle.se/sv/politik-forvaltning/kommunensledning/namnder-enheter-rad/kommunstyrelsen/raddningstjansten/var-verksamhet/, 2015-04-22 19 37(46) Risken för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik. Risken för en större och mer omfattande gas- eller explosionsolycka bedöms vara liten då tillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar. Risken för att kemiska ämnen sprids med vattnet bedöms öka med ett förändrat klimat. Detta för att en ökad nederbörd kan innebära en ökning av andelen halter (ämnen) ökar i yt- och grundvatten. Ett förändrat klimat som är mer gynnsamt för bakterier kan även medföra att det krävs mer besprutning som i sin tur ökar risken för spridning av kemiska ämnen. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. Tillsammans kan dessa föroreningsmängder utgöra ett avsevärt hot mot människors hälsa och mot miljön. I kommunen finns flertalet nedlagda deponier som har inventerats av bland annat kommunen för att bland annat kunna riskklassa dessa. I dag har kommunen ingen deponi i drift utan allt avfall sorteras och transporteras till andra kommuner för slutbehandling. Vid överskott på nederbörd kan lakvatten rinna ut i vattendrag i Säffle kommun. Det har funnits en slamdeponi i Krokstad. Här finns endast en liten risk för urlakning av näringsämnen. Anläggningar med potentiellt miljöfarlig verksamhet är inlagda i en riskdatabas och koordinatsatta efter geografisk placering. De kan vid samhällsplanering och vid en eventuell olycka läggas ut på kartan och kompletteras med andra digitala databaser som till exempel avrinningsområde, vattendrag och bebyggelse. Samtliga anläggningar i databasen är inte klassade som miljöfarliga, men har sådan verksamhet som på ett eller annat sätt kan skada miljön om inte deras produkter hanteras på ett tillfredsställande sätt. Konsekvenserna av ett större utsläpp i eller nära centralorten kan bli betydande för människors liv och hälsa samt för miljö. Beredskap för evakuering, sanering och släckning av kemiska ämnen finns inom räddningstjänsten. Arvika och Karlstads sjukhus har även en beredskapsplan för hantering av skadade och sanering till följd av allvarlig olycka med kemiska ämnen. Under hösten genomfördes även en kontinuitetsanalys över Miljökontoret med anledning av verksamhetens åtagande tillsyn av förorenat dricksvatten. Analysen har resulterat i åtgärdsförslag för att ytterligare öka förmågan. Kommunen arbetar även med en oljeskyddsplan för Vänern, detta sker i samverkan med Åmåls kommun. Spridning av nukleära ämnen De nukleära ämnen som finns inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder som används inom sjukvården. En kärnteknisk olycka alternativt haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem i form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och demokratiska värden. Sannolikheten för att Säffle kommun kommer att drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svår att bedöma då risken påverkas av politiska lägen i omvärlden, naturolyckor (väder och seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn. Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Säffle drabbas. Klimatförändringar bedöms inte påverka frekvensen av spridning av nukleära ämnen. 38(46) Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär betydande konsekvenser för miljö och egendom. En omfattande brand på sjukhuset eller i en skola medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att kunna upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst. En omfattande brand i en byggnad där ett stort antal människor befinner sig kan innebära katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt för insatspersonal. Vid brand i farlig verksamhet där risk finns för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen blir konsekvenserna även allvarliga för omgivningen. Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora negativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen. Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt brandförlopp i centrum gäller framförallt de ställen där det förekommer trähusbebyggelse och där husen ligger tätt. I Säffle tätort finns sådana, bland annat utefter Östra och Västra Storgatan och vid Herrgårdsgymnasiet. I Säffle kommun finns flertalet byggnader som kan inrymma mer än 100 personer samtidigt. Objektsnamn Medborgarhuset Somashallen Herrgårdsgymnasiet Harrys Höglundaskolan Tegnérskolan Tingvallaskolan Bro Kyrka By Kyrka Centrumkyrkan Comfort Hotel Royal Verksamhet Danslokal Ishall Skola Samlingslokal Skola Skola Skola Samlingslokal Samlingslokal Samlingslokal Hotell, restaurang, samlingslokal, kapellet Personantal 500-999 500-999 500-999 200-499 200-499 200-499 200-499 100-199 100-199 100-199 100-199 Forskningen Samlingslokal, SFI, komvux, 100-199 IT-enheten Gillberga Kyrka Kila Kyrka Saga Bio "Sjukhuset" i Säffle Köpcentrum 45 Svaneholms Folkets Hus Säffle FF Säffle Kyrka/Församlingshem Samlingslokal Samlingslokal Biograf Vårdcentral Varuhus Samlingslokal 100-199 100-199 100-199 100-199 100-199 100-199 Samlingslokal Samlingslokal 100-199 100-199 Guttane Tegnerhallen Erikshjälpen, Volvo buss m.m. Köpcentrum Idrottslokal Stor lokal. - Figur 11: Samlingslokaler och lokaler som rymmer många människor. 39(46) Risker i samband med välbesökta arrangemang på Kanalön, som är ett område mellan älven och kanalen, gör att framkomligheten för räddningsfordon försämras. Utryckningsfordon kan få svårt att ta sig fram på grund av ökad gång- och biltrafik samt otillbörlig parkering av stort antal bilar längs utryckningsvägarna. Sommartid lockar Lurö många turister, både med egen båt och med båtcharter. Ön ligger utanför Värmlandsnäs södra spets, vilket är svårtillgängligt för räddnings- och brandbekämpande insatser. Risken för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån nuvarande brandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier. Ett förändrat klimat har inte bedömts påverka risken för brand i farlig verksamhet eller samlingslokal. Räddningstjänsten arbetar dagligen med att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera brand i farlig verksamhet och samlingslokal.20 Trafikolycka farligt gods Kommunen genomskärs av E18 och E45, med en hög årsdygnstrafik samt av riksväg 175, mellan Säffle och Arvika med betydligt lägre belastning. Samtliga vägar trafikeras av transporter med farligt gods samt tung trafik. E45 korsar Byälven mitt i Säffle tätort och delar även orten i två områden, norra och södra. Vägen går parallellt med järnvägen mellan Värmlandsbro och Säffle, vilket innebär att en urspårning på järnvägen kan resultera i följdolyckor i biltrafiken och medföra stort antal personskador. Trafikolyckor i närheten av Säffle tätort med utsläpp av farliga ämnen skulle kunna få betydande eventuellt katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa, både direkt och via utsläpp i Byälven med utlopp i Vänern. Konsekvenserna av en trafikolycka med farligt utsläpp bedöms som betydande för samhällsfunktioner samt miljö och egendom. Risken för att en trafikolycka med farligt gods inträffar bedöms som sannolik i och med trafikens frekvens inom kommunens geografiska område. Risken bedöms kunna öka i och med att ett förändrat och blötare klimat kan medföra en ökad risk för vattenplaning vid skyfall samt på grund av erosion. Störningar i elförsörjning Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem, produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft. Därmed bedöms påverkan på funktionalitet och grundläggande värden i samhället som betydande. Ett långvarigt elavbrott vintertid medför även stora svårigheter för varmhållning av bostäder. Konsekvensen bli betydande för människors liv och hälsa då det kan påverka framkomligheten av larm till utryckningstjänst, akutsjukvård och polis. Avsaknaden av vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och olycksfrekvens, exempelvis belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning) och kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Bensinstationer, centralkök, försörjningssystem, transporter och livsmedelsbutiker är ytterligare exempel på samhällsviktiga funktioner som helt eller delvis slutar att fungera vid strömavbrott. Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står i relation till avbrottets längd, väderlek och årstid. Påverkan på miljön bedöms bli begränsad. 20 Mer information om Räddningstjänstens förmåga finns i det kommunala handlingsprogrammet 40(46) För att öka förmågan att hantera störningar i elförsörjning finns UPS för fast telefoni och IT-servrar. Stationär reservkraft finns i dagsläget på Stadshuset, Forskningen, vattenverket i Säffle, råvattenpumpstation i Säffle, råvattenintag i Svaneholm samt Lindbackens äldreboende. Avloppsreningsverket i Säffle samt vattenverket i Svaneholm är försedda med handske för att kunna ta emot reservkraft från ett mobilt aggregat. För att ytterligare förbättra förmågan att hantera störningar i elförsörjningen bör en fortsatt reservkraftsanalys genomföras samt att aggregat bör köpas in till prioriterade verksamheter. En dialog bör även hållas med privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet angående huruvida de kan hanterar längre strömavbrott. Under år 2015 har kommunen deltagit i Energimyndighetens projekt Styrel II. Projektet syftar till att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en effektbrist i Sverige. Vid effektbrist är det elnätsföretagen som prioriterar elledningar utefter kommunens underlag. Störningar i elektroniska kommunikationer En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk kommunikation, vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät, internet eller intern datakommunikation bedöms få betydande konsekvenser och försvåra upprätthållandet av drift och verksamhet. Avbrott i telekommunikation kan leda till upplevelser av otrygghet och får betydande konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar. Störningar i internet kan medföra att driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som försumbar då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp. En allt mer digitaliserad vardag ökar sårbarheten för störningar i elektronik kommunikation. Kontinuitetsanalyserna visar att kommunen kommer att behöva genomföra satsningar för IT-säkerheten för att säkerställa funktionen av elektronisk kommunikation. En digitaliserad kommun behöver bygga en stark IT-organisation, bland annat genom redundansvägar för fibernät och fysisk back-up för att minska sårbarheten. Ytterligare exempel är att avtal skrivs och att kommande upphandlingar beaktar redundans inom IT för att öka kommunens förmåga att hantera störningar i elektronisk kommunikation. Störningar av dricksvattenförsörjning Ungefär 65 % av kommunens invånare, merparten boende i Säffle tätort, försörjs med dricksvatten från något av kommunens tre vattenverk. Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får betydande konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner som vård, skola och barnomsorg. Störst påverkan ger en störning av Säffles stora vattenverk som försörjer hela Säffle tätort samt Värmlands bro. Stora personella resurser kommer krävas för att driva dagliga verksamheter, upprätthålla hygien (VA, personal och patient) samt livsmedels- och värmeproduktion. Även för liv och hälsa bedöms konsekvenserna bli betydande i och med svårigheter med hygienhållning, smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper. 41(46) Miljöpåverkan bedöms som måttlig i och med att störningar i vattendistributionen påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemska kulturer kan påverka det lokala ekosystemet. Med utgångspunkt från att det under de senaste fem åren har inträffat flertalet allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen i flera svenska kommuner som orsakats av bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Säffle kommun kan komma att drabbas. Ett förändrat klimat som kan medföra en ökning av översvämningar och skyfall kan även bidra till en ökad frekvens av störningar i dricksvattenförsörjningen. Med en effektiv vattenrening av råvatten med UV-ljus minskar risken för smitta från bakterier och andra mikroorganismer. Därtill har Säffle kommun tillgång till eget laboratorium som testar såväl kemiska som mikrobiologiska ämnen. Detta är, som bland annat påpekas i den nationella klimatutredningen, en stor tillgång genom att snabba svar på prover erhålls kan direkta åtgärder vidtas. Detta sammantaget med ett systematiskt underhåll av ledningsnätet ger en liten sannolikhet för störning av dricksvattenförsörjningen. Säffles råvattenintag är placerat ca 2 km ut från stranden i Stackviken och omfattas av skyddsområdet. Stora volymer av kemikalier passerar per båt regelbundet Säffle skärgård på väg till industrierna i Grums och Skoghall. Ett utsläpp av kemikalier eller petroleumprodukter i Vänern även om det inträffar utanför skyddsområdet skulle kunna förorena råvattnet. Nysäters råvattentäkt är belägen alldeles intill riksväg 175. Även här kan en olycka orsaka kemikalie-, olje- eller dieselutsläpp som kan medföra att vattentäkten förorenas. Anläggningens läge intill vägen kan på sikt medföra att vattenkvaliteten påverkas av vägsalt, vilket bevakas genom ökad provtagning och kontakt med Trafikverket. Dricksvattnet från Svaneholms vattenverk kan påverkas av utsläpp eller förorening vid närbelägen väg eller i sjön Mellansvan. Påverkan bör mildras av att råvattnet infiltreras genom en grusås innan det tas in i vattenverket. Vid höga vattenflöden finns det stor risk för att enskilda vattenbrunnar förorenas genom att bakterier kommer in i vattnet. Detta kan ske genom att enskilda avloppsanläggningar bräddas eller att jordbruksgödsel infiltreras i vattenbrunnar. Som information kan nämnas att kommunen inte ansvarar för enskilda brunnar förutom ett antal enskilda anläggningar vid skolor och äldreboenden. Dessa brunnar ska ha ett kontrollprogram enligt dricksvattenföreskrifterna21. Kommunen har ökat sin förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen i och med att en nödvattenplan har tagits fram. Det har även genomförts en kontinuitetsanalys för tillsyn av dricksvatten. Störningar av fjärrvärmeförsörjning Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott bedöms vara måttliga för människors liv och hälsa samt för funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under vintertid kan medföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken. 21 Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten LIVSFS 2011:3 < http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2011/2011_3_dricksvatten_omtryck.pdf > (2013-08-15) 42(46) Risk finns även för frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder. Svårigheter att bedriva samhällsviktig verksamhet i dåligt uppvärmda lokaler kan resultera i evakuering och omorganisering av personal och resurser. Fjärrvärmeverket är inte försett med reservkraft, men möjligheten finns att hyra reservkraft/pannkapacitet dock ej avtalat med uthyrare. Det bedöms som sannolikt att distributionen av fjärrvärme kan störas. Möjliga orsaker bedöms vara produktionsstopp på grund av sabotage, bränslebrist, elbrist eller distributionsstopp på grund av ledningsbrott. Möjligheten att alternera mellan de olika pannorna och spillvärmen ger en viss redundans för värmeproduktionen. Det finns möjlighet att omfördela personal inom Värmevärden samt att ta emot förstärkningsresurser via entreprenörer. Ett förändrat klimat bedöms inte påverka frekvensen av störningar i fjärrvärmeförsörjningen. Störningar av transportsystem En störning i trafikflödet på framförallt E45 skulle få konsekvenser för framkomlighet och i sin tur kunna bidra till följdolyckor. Möjligheten att under en längre tid dirigera om trafik varierar på vägsträckningen genom Säffle. Bitvis kan det komma att medföra stora störningar i trafikflöde och för boende i området. Väg E45 är huvudled för trafik och transport mellan Karlstad och Göteborg. I dagsläget sker förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annat gods i container regelbundet på järnvägen genom Säffle. Kommunens större industrier transporterar råmaterial och varor på järnväg. En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och industri. Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar bedöms sällsynt. Ett förändrat klimat kan medföra ökad risk för störningar i transportsystem dels på grund av översvämningar och skyfall men även på grund av värme som kan medföra hal asfalt, solkurvor i järnvägen et cetera. Våld och hot Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) har 16 % av landets förtroendevalda blivit hotade på grund av sitt uppdrag.22 Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan är betydande för det politiska utövandet, samhällsviktiga funktioner samt människors liv och hälsa. I Säffle kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i någon större utsträckning. Kommunens utvecklingsavdelning anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender och svängningar i opinions- och sakfrågor. En ökning av hot och våld har däremot förkommit inom vård och omsorg. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i hantering av potentiella hotfulla situationer genomförs för att minska risken att drabbas. 22 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning (2012). < http://www.bra.se/bra/brott-mot-politiker/ptu.html > (2013-07-01) 43(46) Social oro Social oro härstammar ofta från vardagliga problem som under en längre tid fortgått utan förändring. Arbetsgruppen för social oro har arbetade fram följande social problematik inom Säffle kommun som bakomliggande riskfaktorer23: Psykisk ohälsa Drog- och alkoholmissbruk Utanförskap Respektlöshet Konflikter mellan grupper Osäkra ekonomiska förhållanden Sociala medier Elever med hög frånvaro och hemmasittare Grupper med kriminella individer Om dessa riskfaktorer inte hanteras kan det leda till: våld i skolan, skolskjutningar, upplopp, stor skadegörelse, ökat antal suicid, terrorattentat, större stölder samt att organiserad brottslighet får ett starkare fäste och inflytande i samhället. Arbetsgruppen upplevde gränsdragningen mellan bakomliggande riskfaktorer och sociala risker som svår. Exempelvis kan psykisk ohälsa utgöra en riskfaktor som kan mynna ut i en risk som skadegörelse, misshandel med mera. Vidare ansågs psykisk ohälsa vara en risk i sig som en konsekvens av exempelvis utanförskap, osäkra ekonomiska förhållanden och respektlöshet. Dessutom upplevdes det som mycket svårt att bedöma sannolikheter. Tolkningen var snarare att det i ett första steg får röra sig om en kvalitativ analys över vad som kan inträffa i form av sociala risker. Gruppen diskuterade även termen social oro som dels bedömdes kunna orsaka dels orsakas av problematik i samhället. Det stod klart i arbetsgruppen att traditionella tekniska risker som avbrott i den elektroniska kommunikationen och störningar i dricksvattenförsörjningen kan leda till social oro som i sin tur kan medföra en förhöjd riskbild. Den slutliga bedömningen efter mötet var givetvis att sociala risker förekommer inom Säffle kommun och att vi behöver ökad kunskap och stöd i hur vi kan bedöma dessa. Kompetensbrist Dagens organisationer är väl slimmade, vilket redan på kort sikt medför att verksamheterna blir sårbara vid frånvaro av personal, särskilt personal med specialkompetenser. En akut och bred kompetensbrist som drabbar flera verksamheter och som exempelvis orsakas av sjukfrånvaro innebär stora påfrestningar på verksamheter som kräver särskilda personalresurser. Stressad personal och en hårt belastad organisation är i sin tur en vanlig orsak till frånvaro och kompetensbrist. Exempel på sådan verksamhet är vård och omsorg, skola, socialtjänst och IT. I och med utbrottet av A(H1N1)-influensa under 2009, samt andra erfarenheter av personalbrist bedömdes det som sannolikt att Säffle kommun kan komma att drabbas av akut kompetensbrist. 23 Västra Götalandsmodellen http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/2013-67.pdf (2013-09-11) 44(46) Ett långsiktigt frånfall av kompetenser exempelvis i form av generationsskifte, färre utbildningstillfällen eller utflyttning innebär en framtida påfrestning. Påfrestningen bedöms kunna motverkas med god planering och framförhållning. Konsekvensen av en långsiktig kompetensbrist bedöms därför bli begränsad. Risken för att Säffle kommun drabbas av långsiktig kompetensbrist bedöms vara densamma som för övriga Sverige, det vill säga sannolikt i och med kommande pensionsavgångar samt ett sjunkande invånarantal. När risken för kompetensbrist ställdes mot ett förändrat klimat har bedömningen gjorts att risken kan minska något. Detta på grund av att invandring till Sverige kan komma att ske då sydligare länder kan bli allt för varma att vistas i, så kallade miljöflyktingar24. Spridning av biologiska ämnen Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället och reser mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och därmed få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard. I Säffle kommun finns flertalet djurhållande livsmedelsproducenter, med särskild koncentration till Värmlandsnäs. En spridning av smitta mellan djur eller från djur till människa ses därför som sannolik eller mycket sannolik med flertalet besättningar av svin och nötkreatur i området. Risken för spridning av biologiska ämnen bedöms även öka i och med ett förändrat klimat och en ökad medeltemperatur som i sin tur kan öka spridningen av bakterier och parasiter. Gynnsamma möjligheter att isolera eller avskärma en smitta på näset kan ses som förmildrande förhållanden. En omfattande karantän i området vid E45 och järnväg (Västerbanan) kan medföra stora konsekvenser för transport av arbetskraft, produkter och livsmedel, både för kommunen och för regionen. Ansvarsfördelingen gällande spridning av biologiska ämnen ligger främst på Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Landstinget i Värmland samt Distriktsveterinär. Miljökontorets uppgift är främst att utöva tillsyn och blir därmed larmad vid en händelse. 24 Brown, Lester Russell, Plan B: rescuing a planet under stress and a civilization in trouble, 1. ed., W.W. Norton & Company, New York, 2003 45(46) 9 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Följande förslag för kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder föreslås: Årligen förekommande Verksamhetsspecifika utbildningsdagar utifrån identifierade behov, för att höja krisberedskapen Utbildnings och samverkan för kommunalt krisstöd (POSOSM) Övning av krisledning och/eller verksamheter25 Revidering och uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys Vid inträffad händelse ska dessa utvärderas i syfte att förbättre krisberedskapen. Uppföljning och rapportering till Länsstyrelsen och MSB Utveckling av arbetet med social oro Fortsätta med handlingsplan för evakuering inom LSS och boenden. Fortsätta att genomföra kontinuitetsanalyser på resterande samhällsviktiga verksamheter inom kommunal regi. Fortsätta arbetet med att skapa kommunala värmestugor/samlingsplatser Utveckla former för samverkan mellan kommunen och frivilliga resurser Styrel II Fortsätta arbetet för att analysera och ta fram underlag för investering av reservkraft Färdigställa oljeskyddsplanen Arbeta vidare med lokalt omhändertagande av skyfall samt informera fastighetsägare. Analysera och utreda informationssäkerheten och IT inom kommunen Följa upp de verksamheter som genomgått kontinuitetsanalys för att sammanställa åtgärdsplaner Utreda information och kommunikationsvägar vid strömavbrott Implementera ”robusta avtal” vid kommunal upphandling Utreda vilka förstärkningsresurser som finns inom kommunens geografiska område och öka samverkan med privata aktörer Pågående Förslag 25 Mer information om övning för krisledning och kommunala verksamheter finns i övning- och utbildningsplanen. 46(46) Bilaga 1 Bedömning av riskobjekt i riskdatabasen Sannolikhet Klassificering 1 2 3 4 5 Sannolikhet Liten sannolikhet Liten sannolikhet Sannolik mycket sannolik Mycket sannolik Omfattning Mindre än 1 gång per 1000 år 1 gång per 100-1000 år 1 gång per 10-100 år 1 gång per 1-10 år Mer än 1 gång per år Konsekvensklass 1 2 3 4 5 Konsekvens Människors liv och hälsa Klassificering Karaktär Små konsekvenser Övergående lindriga obehag Lindriga konsekvenser Enstaka skadade, varaktiga obehag Stora konsekvenser Enstaka svårt skadade, svåra obehag Mycket stora konsekvenser Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Katastrofala konsekvenser Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Miljö Konsekvensklass 1 2 3 4 5 Klassificering Små konsekvenser Lindriga konsekvenser Stora konsekvenser Mycket stora konsekvenser Katastrofala konsekvenser Karaktär Ingen sanering, liten utbredning Enkel sanering, liten utbredning Enkel sanering, stor utbredning Svår sanering, liten utbredning Svår sanering, stor utbredning Egendom Konsekvensklass 1 2 3 4 5 Klassificering Små konsekvenser Lindriga konsekvenser Stora konsekvenser Mycket stora konsekvenser Katastrofala konsekvenser Karaktär Ej förstörd egendom Delvis förstörd egendom Förstörd egendom Förstörd egendom Förstörd egendom Funktion (viktiga samhällsfunktioner eller verksamhet) Konsekvensklass Klassificering Karaktär Små konsekvenser Driftstörning under någon timme 1 Lindriga konsekvenser Driftstörning en dag 2 Stora konsekvenser Driftstörning under flera dagar 3 Mycket stora konsekvenser Driftstopp i veckor 4 Katastrofala konsekvenser Driftstopp under längre tid 5
© Copyright 2024