1. No category

HERRFALLET
1781 gjordes en arealmätning. I denna ingår en beskrivning av Herrfallets ägor. På sid xx
senare finns en kopia av denna beskrivning.
På sid. 4 finns en karta över åkerjorden till Herrfallet som gjordes år 1868. Även Stegehäll
visas på denna karta. Herrfallets areal var enligt denna mätning motsvarande 4,3 ha. Där
finns en fördelningen på åker, äng och betesmark samt arealer på andra torp och gårdar i
trakten.
Ca 1791 – 1811. Under denna tid var Nils Jonsson och hans familj brukare av torpet. Nils
Jonssons hustru Maria Ersdotter dog någon gång mellan åren 1796-99.
Husförhörslängderna är svårlästa för dessa år. Efter det att Nils dött år 1805 tog hans son
Erik Nilsson över torpet. Han hade då varit gift med Kerstin Jansdotter sedan början på
1790-talet. Hon var född i Solberga. År 1811 flyttade han och familjen till Stegehäll, där
han dog samma år. Änkan och de fem barnen blev som inhyseshjon i Stegehäll under ca
fem år. Ca 1815 flyttade de till Bytet där Kerstin bodde till sin död 1834. Innan dess hade
barnen flyttat ut. Vi har på p.g.a. knapphändiga uppgifter i husförhörslängderna inte
kunnat följa dem vidare.
Ca 1809 – ca 1816
Under denna 10-årsperiod var Petter Larsson och hans hustru Catharina Andersdotter
torpare på Herrfallet. Catharina född i Fallet. Vi har inte kunnat spåra vard de flyttade.
Ca 1816 –1858
Under dessa ca 40 år var Lars Larsson och hans barn torpare på Herrfallet. Han kom från
Berget tillsammans med sin hustru Anna Maja Jansdotter och sin moder änkan Stina
Persdotter
Anna Maja Jansdotter dog 1828 efter 12 år på
torpet. De fick fyra barn. Han gifte om sig året
därpå med Stina Sara Wahlberg. Tillsammans
fick de sex barn.
Inget av Lars tio barn kom att bo kvar i
Mariedamm. Några flyttade senare till Isåsen. I
avsnittet om Bygget berättar vi om dottern Anna
Stina som kom att tjäna som piga där i 23 år innan
hon gifte sig och flyttad till dit.
nybyggt torp som hette Torpön. (Vi har inte kunnat
hitta var detta torp låg. Torpet nämns ej i
husförhörslängderna efter 1861). Jan Magnus dog
bara fyra år senare. De hade då fått två barn
tillsammans. Inom loppet av några månader 1857
dog alla de tre barnen. De två yngsta, fyra resp. sju
år gamla, dog i den rödsotsepedemi (dysenteri) som
härjade i Sverige samma år. I hela Sverige dog detta
år 10 650 personer1). Johanna Lovisa bodde kvar på
Torpön till 1861 då hon flyttade till Godegård
(Qviddgölen) med sin utomäktenskapliga dotter
Fredrika Wilhelmina, som hon fått ett par år innan.
I Godegård kom Johanna Lovisa att leva till 1866.
Dottern, som då var sju år, flyttade till Johanna
Lovisas syster. Hon var hustru till torparen Anders
Jan Gahm på Espesågen i Godegård
Sonen Jan Magnus (se även stycket ovan) gifte sig
1849 med Johanna Lovisa Nilsdotter och flyttade
året därpå med henne och hennes son till ett
Det var inte bara de tre barnen ovan som dog i
denna familj året 1857, utan också deras
farföräldrar Lars och Sara Stina Larsson.
Stina Sara och styvsonen Jan Magnus (då 23 år
gammal) straffades båda år 1842 för stöld. För Jan
Magnus var det 2:a resan. Han hade även straffats
året innan, då också för förfalskning.
Anteckningarna i husförhörslängden nämner honom
som ärelös.
Not 1: källa: http://bengtdahlin.se/HoSstoryn1/filer%20del%201B/dysenteri.html
1858 – 1902
År 1858 flyttar Peter Persson och hustrun Sofia Karlsdotter in med tre barn. De kommer
från Trehörningsstugan – även kallat Kammarn. Vi har berättat om dem i torpvandringskompendiet från år 2003.
In flyttade också och pigan Carolina Persdotter
(troligen syster till Peter). Hon flyttade till Masugnsstugan då hon år 1865 gifte sig med den 30 år
äldre Peter Blom som bodde där. Vi har i ovan
nämnt kompendium berättat om honom. Bl.a. berättade vi att han gjorde dagsverken hos brukspa-
1
tron Grill och hade en fordran hos honom motsvarande ett pars årslöner när han dog år 1878. Efter
Peters död bodde Carolina kvar i Masugnsstugan i
åtta år och sedan i Slinkin i två år, varefter hon
flyttade tillbaka till Herrfallet år 1888 – troligen
mycket sjuk - för hon dog där efter en kort tid. I
kvarlåtenskapen efter de boende i Herrfallet finns
en bouppteckning som gjordes efter Peter Bloms
död i Masugnsstugan samt en avräkningsbok.
I denna avräkningsbok är Peter Bloms och – efter
hans död – änkans räkenskaper gentemot herrgår-
den förda under åren 1875 –1888. På sid 6 visas två
sidor av boken. Peter Blom var 81år gammal när
han dog. Två år innan hade han gjort 300 dagsverken för 174 kr/år á 58 öre/dag. Efter makens död
fick Carolina betala 30 kr/år i husrum och ”vedbrand”. Men å andra sidan fick hon mellan 85 och
90 kr/år i ”gratialia” i form av råg, potatis, mjölk
mm. I april 1888 finns noterat att hon tog det som
var kvar av den fordran på 278 kronor som hon
hade när Peter dog. I november samma år dog hon.
På sid 6 finns kopia ur avräkningsboken från Mariedamms herrgård från året 1878.
Under detta år gjorde Peter dagsverken, körningar, skogsarbeten och levererade kol för sammantaget 341 kr. Av detta betalade han 120 kr i ”hemmansränta” och 15 kronor i ränta på en
skuld som han hade. Resten tog han huvudsakligen ut i kontanter.
Peter Persson och Sofia Karlsdotter fick sex barn.
Ett av dem var Emma Albertina. Vi har i ovan
nämnt kompendium berättat om att hon flyttade till
Håkantorp och gift sig med Per Wilhelm Andersson. Han blev 1886 dräpt av sin bror. De hade då
två barn Anna Paulina och Ernst Wilhelm. I
kvarlåtenskapen efter Anna Paulina finns ett Barn-
uppfostringskontrakt som tecknades år 1893 – Anna
Paulina var då nio år gammal. I detta kontrakt (se
sid. 6) framgår att morfadern Peter Persson fick 45
kr/år från kommunen för att uppfostra, kläda och
föda Anna Paulina tills hon fyllde 15 år. Enligt husförhörslängderna bodde dock Anna Paulina under
dessa år med sin bror och sin mor i Slinkin.
Peters och Sofias dotter Amanda Charlotta gifter sig 1898 med Gustaf Adolf på Berget. Vi
berättar mer om dem under det avsnittet.
1902-1953
Efter Peter Persson död år 1902 driver bröderna Per Albert, Gustaf Adolf och systern Elin
Augusta samt Anna Paulina torpet vidare.
Per Albert tar sig namnet Törnkvist. I ett arbetskontrakt från 1885 framgår att han under den sommaren arbetade vid Westra Marks Tegelbruk
(utanför Örebro) för en dagslön av 1kr och 75 öre.
Anna Paulina var den sista boende efter morbrödernas och mosterns död på 40-talet. Anna Paulina dog
1975 – 90 år gammal.
Anna Paulina flyttade till Vändelsberg 1953 då
Herrfallet revs.
Minne från Herrfallet nedtecknat av Barbro Flood
Herrfallet låg så vackert med hagmark och åkrar
runt hus och ladugård, där körsbärsträd och syrener
blommade om våren. Vägen upp till torpet började
med en grind och tre eller fyra stycken stora gamla
lindar. Två hästar, tre eller fyra kor, några kvigor
samt några får och en gris bidrog till levebrödet på
det lilla torpet.
Albert och Adolf arbetade periodvis som
gruvarbetare i Zinkgruvan och gjorde dagsverken
på Mariedamms herrgård. Bryta torv på mossen var
också ett jobb
som de sysselsatte sig med. Elin och Anna Paulina
skötte torpet. Djuren behövde mat och vatten. Anna
Paulina bar vatten från källan i två hinkar med ett
ok. När brunnen ibland sinade hämtade hon vatten
från Kycklingagölen 3-400 m från torpet.
Omsorgen om djuren var stor, en av korna var 15
år gammal och mjölkade inte, men fick leva för att
hon var så snäll. Den ena hästen var 18 år och kallades trots sin ålder för fölungen.
Min mor Ruth Jansson i Lilla Blackfärd (gift med
Gustaf Harald Skoglund) var systerdotter till Elin,
Albert och ”Adel” Adolf, kusin till Anna Paulina.
När jag var barn besökte vi ofta Herrfallet. Sommartid cyklade vi den gamla vägen från Mariedamm. På vintern lånade far en häst så vi fick åka
släde, det var spännande! Vid ett tillfälle var hästen
så ivrig och sprang så fort att vi välte och vi hamnade i snödrivorna. På sommaren hände det också
att vi gick från Lilla Blackfärd – där morfar och
mormor bodde - på en stig genom skogen förbi sjön
Flaxen över järnvägen, förbi Örnstedts och över
Äskedalens hagar och ängar. Sedan var det skog
nästan ända fram till Herrfallet.
Mor och far hjälpte till med skörden, när höet skulle
slås och hässjas och säden sättas i skylar.
Själv har jag härliga minnen från ett stort körsbärsträd som stod vid huset. Det klättrade jag upp i och
satt på en gren och åt körsbär.
2
Inne i huset var det en förstuga, ett kök med en stor
murstock med köksspis. Framför fönstret stod slagbordet. Där satt karlarna och åt mat. Kvinnorna satt
Foto: Ruth Jansson & Anna Paulina
vid spisen på en vedlår när de åt. Dörren till det
stora rummet eller kammaren var stängd, där var
man bara när det var högtid.
Foto: Gustaf Adolf med häst Foto från Barbro Flood
Foto: Herrfallet. Foto från Barbro Flood.
3
4
5
6
7
8