Studiehandledning för VFU T1, ht 15
Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp Kursdel: Hälsa och ohälsa HT15 150828 INNEHÅLLSFÖRETECKNING Allmän information .................................................................................................................. 2 Undervisningsformer och examinationer ............................................................................... 3 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i kursdelen Hälsa och ohälsa .................. 6 Portfolio med självvärdering................................................................................................... 8 Farmakologi 1 ........................................................................................................................... 9 PBL-seminarier/basgruppsarbete med utgångspunkter .................................................... 10 Psykisk ohälsa ......................................................................................................................... 15 Folkhälsoarbete ...................................................................................................................... 16 Nutrition 1 - för folkhälsa ...................................................................................................... 19 Kvinnor och barns hälsa ........................................................................................................ 23 Mikrobiologi och immunologi 1 ............................................................................................ 26 Etik 1........................................................................................................................................ 27 Vetenskaplig metod 1 – artikelgranskning ........................................................................... 30 IPL: ”Det goda mötet” ........................................................................................................... 33 Vetenskapsteori & sjuksköterskans profession ................................................................... 34 Medicinsk rätt 1 ...................................................................................................................... 35 Våld i nära relation 1 ............................................................................................................. 36 Medicinsk teknik 1- allmän information.............................................................................. 37 Basal HLR ............................................................................................................................... 38 Blodtryck, puls, andning, temperatur .................................................................................. 39 Venprover och injektionsteknik ............................................................................................ 40 Praktiskt prov ......................................................................................................................... 41 Övergripande information om VFU, T1 .............................................................................. 42 VFU inom Primärvård termin 1 ........................................................................................... 44 VFU, Dag 1 .............................................................................................................................. 46 VFU, Dag 2 .............................................................................................................................. 48 VFU, Dag 3 .............................................................................................................................. 49 VFU, Dag 4 .............................................................................................................................. 50 Resurslitteratur ...................................................................................................................... 51 Innehållet är sorterat enligt innehåll i Tabell 1 VÄLKOMMEN TILL KURSEN! ALLMÄN INFORMATION Uppsala universitet Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm. Kursplan och utbildningsplan I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet. Programsida för sjuksköterskeprogrammet Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student. Kursadministration Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet. Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt dokument. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor. Information från kursledningen Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post. Schema Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud. 2 Arbetsformer Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet. Internationalisering Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet. UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under första terminen kommer du att ha en vecka verksamhetsförlagdutbildning (VFU) som varvas med teoriperioderna. En sammanställning av kursdelens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen. För kursdelen Anatomi & fysiologi, se separat information/studiehandledning. Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment. Basgrupp I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter. 3 PBL-seminarium i basgrupp Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Obligatorisk närvaro Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Vårdhygien; Migrän, stress och ångest; Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället. För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen. Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet. Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. Problemlösningsprocessen Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i Studentportalen. Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter 4 bedömning av ansvarig lärare. Vid obligatoriska seminarier/föreläsningar signerar du din närvaro på en lista. Tentamina Nedan beskrivs de skriftliga prov som skrivs under kursen, exklusive inlämningsuppgifter. För datum och mer information, se Tabell 1 samt under respektive moment. Webbduggor Skriftliga, obligatoriska, individuella tentamina Webbaserade 100% krävs för godkänt Se uppräkning av webbduggor nedan: Medicinsk teknik Duggorna är en teoretisk förberedelse inför undervisning på KTC, de ska vara godkända innan undervisningstillfället. Läkemedelsräkning Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt. Mikrobiologi och immunologi Område: Vårdhygien Medicinsk rätt Individuell skriftlig sluttentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen Salstentamen Omfattar två patientfall från området folksjukdomar som du har läst i kursen. Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi, medicinsk teknik och medicinsk rätt Fyra timmars tentamenstid 70% rätt krävs för godkänt Tentamensanmälan Du ska själv anmäla dig till salstentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och rättigheter/Tentamen). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin. 5 TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I KURSDELEN HÄLSA OCH OHÄLSA Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning) Farmakologi 1 (1,5hp) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Webbdugga läkemedelsräkning Individuell 1.10/12 14-15 2.15/12 14-15 3.15/1 10-11 Hälsa och folksjukdomar 1 (5,5 hp) Basgrupp - Vårdhygien - Migrän, stress, nedstämdhet - Hypertoni, allergi, astma Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier Introduktion/uppföljning Introduktion/uppföljning Introduktion/uppföljning En/två basgrupper En/två basgrupper En/två basgrupper v36-37 v48-49 v49-50 Folkhälsoarbete Inlämningsuppgift Halv basgrupp 17/12 Nutrition 1 - för folkhälsa Inlämningsuppgift Uppföljning vid seminarium Halv basgrupp Basgrupp 11/12 Kvinnor och barns hälsa Essä Reflektion på essä i diskussionsforum Obs! Webbduggor måste vara godkända innan färdighetsträning: Webbdugga blodtryck, puls, andning Webbdugga injektioner, venprov Basal HLR Blodtryck, puls, andning Injektioner, venprov Examination injektioner, venprov Examination blodtryck, puls, andning Individuell Individuell 8/1 15/1 Individuell Individuell Individuell Basgrupp Basgrupp Individuell Par/individuell Öppen v 36-37 11/9 Öppen v 36-37 11/9 Webbdugga i vårdhygien Individuell Öppen v 36-37 11/9 Medicinsk teknik 1 (1,5 hp) - Webbdugga - Färdighetsträning - Praktiskt prov Portfolio Tomt = se schema Ja Ja 26/11-30/11 27/11-1/12 Mikrobiologi och immunologi 1 (0,5 hp) 6 Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Visirub Tentamen i skrivsal, se skriftlig individuell sluttentamen i Studiehandledningen Individuell Individuell 8/9 11/1 Dag 1 Närvaro Dag 2 Närvaro Dag 3 Närvaro VFU-inlämningsuppgift Dag 4 Närvaro Loggbok (inscannad, ifylld) VFU-seminarium Individuell Individuell Individuell Individuell Individuell Individuell Grupp 15/12 Inlämningsuppgift Halv basgrupp 11/9 Inlämningsuppgift artikelgranskning Seminarium artikelgranskning Vetenskapsteori för nybörjare Halv basgrupp Basgrupp Individuell 4/12 Professionsutveckling 1 - IPL: det goda mötet - Medicinhistoriska museet i Uppsala - Läslogg Gruppuppgift med seminarium Guidning i sjuksköterskans historia Sjuksköterskans kärnkompetenser Grupp Grupp Individuell OBS! v 45 alt v 47 1/12 alt 2/12 22/12 Medicinsk rätt 1 Webbdugga Individuell Öppen v 48-50 11/12 Våld i nära relation 1 – våld mot kvinnor Föreläsning obs! obligatorisk Diskussionsuppgift under föreläsningen Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp) Portfolio Tomt = se schema Verksamhetsförlagd utbildning (VFU;1,5 hp) Vårdvetenskap 1 (3 hp) Etik 1 Vetenskaplig metod 1 - Artikelgranskning - Läslogg 15/1 Ja 22/12 12/1 2-3 studenter 7 PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING Ingår i flera provkoder/moment, se Tabell 1 Introduktion Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Studenten kan välja ”portfölj” i menyn, och får du upp alla samlade uppgifter. Syfte Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång. Uppgift Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer: Skriftlig Muntlig Grupp Klinisk färdighetsträning VFU Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter. Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej inlämnad”. Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet. Examination Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt uppgift kopplad till portföljen i de moment där det anges. Kursmål som examineras ”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens” Ansvarig för momentet Mona Pettersson [email protected] 8 FARMAKOLOGI 1 Ingår i flera utgångspunkter samt VFU Syfte Syftet med introduktionen till farmakologi är att erhålla basala kunskaper för hur läkemedel utövar sina effekter genom att aktivera eller hindra olika målmolekyler (receptorer) i kroppen. Vidare ska du, lära dig syftet med att använda olika läkemedelsformer och administrationsvägar. Du ska förstå sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering och du ska självständigt kunna utföra korrekta uträkningar av läkemedelsdoser för tabletter och injektioner (läkemedelsräkning). Syftet med introduktionen till farmakologi är också att utifrån erhållna kunskaper från anatomi och fysiologi dels förstå viktiga principer för hur läkemedel påverkar det perifera nervsystemet och vilka effekter detta får, dels förstå hur våra vanligaste receptfria läkemedel fungerar. Du skall med hjälp av FASS kunna hitta information om receptfria läkemedels indikation och verkningsmekanism. Innehåll Introduktion till farmakologi, farmakodynamik och läkemedelshantering (Videokonferens) Introduktion till läkemedelsräkning (inspelad föreläsning) Läkemedel som påverkar perifera nervsystemet (Videokonferens) Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel? (Videokonferens) Instuderingsuppgifter i läkemedelshantering, baserat på webbkurs via FASS.se Dugga i läkemedelsräkning Examination Momentet examineras med webbdugga i läkemedelsräkning. För att bli godkänd på duggan krävs att samtliga uppgifter löses på korrekt sätt. Kursmålet examineras även i Skriftlig individuell tentamen. Kursmål som examineras ”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning” samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Läkemedelshäftet ”Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel?”, se Studentportalen FASS – fass.se Ansvarig lärare för momentet Mårten Fryknäs: [email protected] Håkan Melhus: [email protected] 9 PBL-SEMINARIER/BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER Introduktion Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod. Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall”. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång. Undantag är utgångspunkten i Nutrition. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt. Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap. Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas. Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live, eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet. Uppföljning av utgångspunkterna Uppföljning av patientfallet sker i examinerande seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen examineras tillsammans med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex. skriftlig tentamen. Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen. Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur. Examination För godkänd närvaro krävs: deltagit i basgrupp med utgångspunkter med hjälp av problemlösningsprocessen samt aktivt deltagit i uppföljande diskussioner om respektive utgångspunkt (uppföljning). Kursmål som examineras Samtliga 10 Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang & Kapitel 20. Psykisk ohälsa. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14. Livsstil och hälsa) Relevant webbmaterial, se länksamlingar 11 Utgångspunkt- Vårdhygien Syftet är att du skall tillägna dig kunskap i vårdhygien samt kunna tillämpa hygieniska principer för att kunna undvika smittspridning i omvårdnadssituationer. Du ska kunna konkretisera vilka olika smittvägar som förekommer. Du skall förstå vad desinfektion, sterilisering, ren rutin och steril rutin innebär och hur avfall och livsmedel hanteras. Du ska kunna redogöra för anatomi och fysiologi i samband med övre luftvägsinfektion, urinvägsinfektion (UVI) och gastroenterit, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Patientfall Du arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt vårdboende. I dag kommer du tillbaka från din semester. Flera vikarier som saknar vårdutbildning har arbetat på boendet då ordinarie personal haft semester. Under natten har två ur personalen drabbats av magsjuka. Två äldre män på boendet, Bertil och Karl, drabbades för två dygn sedan av gastroenterit. De har både haft diarré och kräkts. Bertils dotter Barbro är just nu och hälsar på Bertil. Han börjar må lite bättre. Barbro kommer ut ur hans rum och säger att hon ska gå och hämta kaffe till sig och Bertil i det allmänna köket. Hon frågar också om hon kan låna er personaltoalett. Signe har under gårdagen fått symtom på UVI. Ytterligare fyra kvinnor på boendet har drabbats av UVI under de senaste dagarna, vilket är ovanligt många under denna begränsade tidsperiod. Samtliga drabbade kvinnor får alltid hjälp av personal med nedre toalett. Din kollega kommer fram till dig. Han ser blek och trött ut, och du förbereder dig på ytterligare ett fall av magsjuka hos personal. Men när han börjar prata hör du att han är hes och hostig och han låter täppt i näsan. Seminarium Patientfallet i vårdhygien följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Vid seminariet får du svara på frågor och delta i diskussion som du vill, men du kan även tilldelas vissa frågor. Kan du inte svara på/diskutera tilldelad fråga, kan du få en annan. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 12 Utgångspunkt- Migrän, stress och nedstämdhet Syftet med kursmomentet psykisk hälsa är att du i ett livscykelperspektiv ska kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom. Du ska tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet. Patientfall Sofia är en 23-årig stråkmusiker som har sökt på vårdcentralen för sin huvudvärk. Sofia berättar att huvudvärken som finns på en sida av huvudet oftast kommer när hon är ledig och detta har blivit värre under den senaste månaden. Det framkommer att Sofia inte har en fast tjänst och känner sig tvingad att ta alla jobb hon kan få. Hon har en bra inkomst men en stor del av lönen går till att betala av ett banklån som Sofia tog när hon köpte sin lägenhet. Hennes tankar upptas nu av oro för att inte kunna betala av lånet. Sofias flickvän sedan ett par år tillbaka, lämnade henne för en månad sedan då hon tröttnade på att endast få höra om alla tänkbara tråkigheter. Flickvännen upplevde också att Sofia nu var förändrad och bara ville vara hemma på kvällar och helger och inte alls var lika intresserad av att umgås med vänner som tidigare. Sofia vill nu veta om hon är sjuk och i så fall vilken sjukdom hon har. Vid ett besök på närakuten en sen kväll, när smärtan var värre än någonsin, blev hon rekommenderad att prova Treo® eller Ipren®. Hon känner sig trött hela tiden, men har ändå svårt att sova. Seminarium Patientfallet i migrän, stress och nedstämdhet följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Vid seminariet delas ni in i grupper om fyra, där basgrupperna blandas. Ni får först tid att tillsammans i tvärgruppen gå igenom vad ni kommit fram till vid arbetet med patientfallet. Sedan får varje tvärgrupp via lottning ett delområde av patientfallet att titta på särskilt och sedan redovisa för resten av gruppen vid en gemensam redovisning/diskussion. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 13 Utgångspunkt- Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma Syftet med momentet är att du ska förstå sambandet mellan folksjukdomar och livsstil, samt kunna ge förslag på livsstilsförändringar. Du ska kunna redogöra för riskfaktorer, orsaker och patofysiologi, samt behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet. Patientfall Anders, 48 år, har märkt att han ofta får lätt huvudvärk, speciellt när det är mycket på arbetet. För övrigt mår han bra trots en del övervikt och stressigt arbete som revisor. Han röker och har försökt sluta men inte lyckats. Nu röker han ca 10 cigaretter per dag. När det är stressigt på arbetet kan det bli fler. Ibland är det svårt att varva ned på kvällarna och han tycker det går bättre om han tar lite whisky. Han är medveten om att det ibland blir lite mer än han borde dricka. I yngre år var Anders mycket idrottsintresserad och motionerade flera gånger i veckan. De senaste 10 åren har arbetet tagit all kraft och han och hans fru tar ibland promenader på helgen men mer blir det inte. Han har ett stillasittande arbete men försöker röra på sig någon gång per timme. Anders bor i villa och har en trädgård som kräver en hel del fysiskt arbete, speciellt på sommaren. Han cyklar till sitt arbete inne i centrum vilket tar 20 minuter en väg. Vid ett läkarbesök på vårdcentralen, i samband med en knäskada, nämner Anders sin huvudvärk för läkaren. Läkaren mäter blodtrycket på Anders och det visar sig vara högt, 170/100. Läkaren vill att Anders ska mäta blodtrycket fler gånger hos distriktssköterskan innan medicinering påbörjas. Eftersom livsstilsfaktorer påverkar blodtrycket, förutom normalt åldrande, frågar läkaren Anders om hans levnadsvanor. Anders fru, Anna, är några år äldre än sin man. Hon jobbar som designer, och har en boutique i centrum. Trädgårdsarbete är hennes stora hobby, men förra året var våren jobbig, hon var trött, kände av en förkylning som aldrig bröt ut, och det kliade lite i ögonen. Nu har vårvärmen äntligen kommit, och Anna ser fram emot den skönaste och arbetsammaste tiden i trädgården. Men i går kväll återkom hennes ögonbesvär med full kraft. Hon kliar ögonen och de är svullna och röda. Näsan rinner och exploderar i enorma nysningar. Det kliar i öron och hals, så som det numera gör när hon äter äpplen och en del annan mat. Det känns också tungt att andas, och det piper och väser lite i luftvägarna. På nyheterna pratar man om det värsta pollenåret på länge. Seminarium Patientfallet om hypertoni, allergi och överkänslighet/astma följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Dagordningen för uppföljningsseminariet planeras tillsammans av de basgrupper som delar seminarium. Uppföljningsmetoden kan vara i enlighet med traditionell PBL-metodik eller inspireras av tidigare utgångspunkters uppföljningsmodeller. Seminariet leds av ordförande, utsedd av studentgruppen. 14 PSYKISK OHÄLSA Ingår i utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet Introduktion Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta. Syfte Syftet med kursmomentet psykisk hälsa: - att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom - att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa - att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder Innehåll Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM, Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro, Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång Uppgift - Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa - Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet - Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård Examination Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet Tentamensfrågor på Individuell skriftlig tentamen Kursmål som examineras Delar av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv”; ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder” Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2. & 20) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (14) Ansvarig för momentet Caisa Öster: [email protected] Matilda Iversen Arhén: [email protected] 15 FOLKHÄLSOARBETE Introduktion Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och att främja hälsa. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ges rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgjorde temat vid WHO:s världskonferens i Ottawa 1986. Med hälsofrämjande arbete menas den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt handlar om att skapa samhällerliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det för de grupper i samhället som är mest utsatta. Folkhälsoarbete utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver aktiva insatser från flera samhällsaktörer. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, målområde 6 har betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen i vårt samhälle. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård är ett sätt att arbeta för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syfte Syftet med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå. Undervisningsform Litteraturstudier samt Webbföreläsningar i Studentportalen/Webbsidor/LänksamlingFolkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Studiebesök och grupparbete. Uppgift Studiebesök Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema). Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) med 4 delmoment Del 1. Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för konsekvenser i omvårdnadsarbetet. 16 Del 2. WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas deklarationer. Lyft fram några viktiga delar från WHO- deklarationerna som ni anser har haft stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras ytterligare för att förbättra den globala hälsan? Del 3. Ge en kort presentation av folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem? Del 4. Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill jobba med. Gör en områdesanalys av er valda kommun genom att: A. Hämta data om hälsa och levnadsvanor från hälsoundersökningen Liv och Hälsa www.lul.se. Ge en kort beskrivning av hur befolkningen mår, beskriv befolkningens levandsvanor i förhållande till övriga kommuner, gör en analys av data. Vilka folkhälsoproblem kan ni se inom er kommun? Liv och hälsa- undersökningen görs vart fjärde år i Landstinget I Uppsala län, Landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Örebro läns landsting (undersökningen görs inte på Gotland). B. Ge en kort beskrivning av kommunens fysiska miljö, som ni anser intressant ur ett hälsofrämjande perspektiv. Vilka bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden kan bidra till hälsa eller ohälsa, t ex. cykelbanor, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar? Ni kan göra egen undersökning men ni kan också hämta information på kommunernas hemsida. Mot bakgrund till er områdesanalys, bestäm vilket eller vilka folkhälsomål ni vill arbeta med inom er valda kommun Presentera därefter ert folkhälsoprojekt utifrån ert valda folkhälsomål och följande tre miljöer Samhällsmiljön (beslutsfattande) Närmiljön (vad kan t ex. göras inom skola och arbetsplats) Individen (hur kan du som sjuksköterskan/distriktssköterska/barnmorska arbeta med frågan när du träffar patienten/familjen) I er skriftliga presentation skall det klart framgå: Hur ert tänkta projekt ser ut, vem/vilka ni kommer att samarbeta med. Hur ert projekt kan bidra till att skapa stödjande miljöer för hälsa och öka möjligheten för hela befolkningen i er kommun att leva ett hälsosamt liv. 17 Hur ert projekt kan bidra till jämlik hälsa. Att följande begrepp finns med och användas korrekt i löpande text; hälsa, folkhälsa, prevention, promotion, bestämningsfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer. Att ni presenterar en hälsoteori som kan vara applicerbar på ert hälsoprojekt. Examination Gruppuppgiften (halv basgrupp) skall redovisas skriftligt. Skriftlig redovisning skall omfatta minst 6-8 A4 sidor, 1,5 radavstånd, plus titelsida och referenslista. För deadline, se Tabell 1. För godkänt krävs att ni fullgjort ovanstående uppgift enligt instruktion. Kursmål som examineras Del av ” Att särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” samt ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, 3., kompletterade uppl. Stockholm: Liber. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 13. Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet; Kapitel 14. Livsstil och hälsa) Webbmaterial/föreläsning på Studentportalen, se Länksamling/Folkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Ansvarig lärare Eva Thörnqvist: [email protected] 18 NUTRITION 1 - FÖR FOLKHÄLSA Introduktion I momentet studeras nutritionens betydelse för folkhälsan. För att kunna förstå nutrition ges en grund i näringslära, energiomsättning, -intag och -utgifter. Vidare belyses också olika rekommendationer och riktlinjer för nutrition som legitimerad personal ska arbeta efter, främst nordiska näringsrekommendationer (NNR) och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vidare ges en överblick över olika modedieter och i vilken utsträckning det finns evidens för dessa. Kursmomentet Nutrition inkluderar också hur migration kan påverka folkhälsa och ger också en överblick i vad som påverkar människors matvanor och matval. En introduktion till sjuksköterskans ansvar för nutrition ges för att kunna sätta den egna professionens ansvar, i förhållande till andra professioner. Syfte Syftet med momentet är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för folkhälsa på grupp- och individnivå. Undervisningsformer Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar; videokonferensföreläsning, inspelade föreläsningar, arbete med patientfall i halva basgruppen och avslutande examinerande seminarium i basgruppen. Som stöd inför föreläsningarna finns också ett dokument med nyckelbegrepp inom nutrition under momentet Nutrition och folkhälsa. Uppgift Förberedelse Introduktionsföreläsningen för nutrition och de föreläsningar som enligt schemat finns tillgängliga via Studentportalen, tidigare kurslitteratur och nedanstående länkar ger nödvändig bakgrundsinformation för inlämningsuppgiften. Grupparbete I halv basgrupp besvaras de frågor som finns formulerade i ”Patientfall nutrition och folkhälsoarbete” (se nedan). Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti, [email protected]. Inlämning av skriftlig uppgift Till det uppföljande seminariet ska patientfallet lämnas in skriftligt via Studentportalen, för deadline se Tabell 1. Minst tre -max fem A4-sidor, förutom titelsida och referenser, typsnitt 12 (motsvarande ca 1000-1500 ord). Seminarium Under seminariet kommer först inlämningsuppgiften diskuteras, vilket innebär att man behöver ha den tillgänglig. Därefter lottas fyra – sex patientfall ut. Studenterna ska i par uppvisa en förståelse för hur patienten ska bemötas och relevanta råd utifrån patientens kostindex ska formuleras. 19 Examination Momentet nutrition examineras genom inlämning av den skriftliga uppgiften och aktivt deltagande i diskussionen runt inlämningsuppgiften. För godkänt ska du ha deltagit i patientfallet nutrition samt aktivt deltagit i uppföljning under seminariet i basgrupp och bidragit till relevanta råd utifrån de på plats presenterade patientfallens kostindex. Momentet nutrition examineras även i Skriftlig individuell sluttentamen. I den skriftliga tentamen kommer frågor runt nutrition inkluderas baserat främst på de nyckelbegrepp som finns presenterade på Studentportalen under momentet Nutrition och folkhälsa. Kursmål som examineras Delar av ”förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv” och ”särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” och ”särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadåtgärder” samt ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1:a uppl. Stockholm: Norstedt. Ehrenberg A, Wallin L (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne; Kapitel 8. Styrning och prioriteringar i vården; Kapitel 17. Global hälsa och omvårdnad) Edberg A-K & Wijk H (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande) Friberg F & Öhlén J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse; Kapitel 9 Lidande- en del av människans liv; Kapitel 18. Delaktighet i rollen som patient) Se även Länksamling – Nutrition i Studentportalen Ansvarig lärare för momentet Anja Saletti: [email protected] Afsaneh Koochek: [email protected] 20 Patientfall nutrition och folkhälsoarbete A söker sig till vårdcentralen på grund av sin rygg som sedan ett halvår tillbaka smärtar till och från. Hon är 33 år, 165 cm lång och väger 95 kg, vilket ger ett BMI 35. Hon kommer från mellanöstern och flyttade till Sverige för fem år sedan med sin man. De har tre barn i åldern 7-11 år. Hon är arbetssökande och sköter i princip allt hushållsarbete i hemmet då hennes man är egen företagare och borta hela dagarna. Han kommer hem kl 21.00 på kvällarna och då äter familjen gemensam middag. På vårdcentralen använder man sig av en enkät för att fånga levnadsvanorna hos vårdtagarna enligt de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. När A fyller i kostindexet får hon fyra poäng vilket kvalificerar henne för kvalificerad rådgivande samtal i just detta landsting. Du arbetar på vårdcentralen och i ditt arbete ingår att gå igenom levnadsvaneenkäterna som vårdtagarna fyllt i under tiden de träffar läkaren. För att kunna återkoppla till vårdtagarna efteråt. Så här ser A’s svar ut; Kostindex Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? En gg per dag, 2 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? En gg per dag, 2 p Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Några gånger per månad eller mer sällan, 0 p Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 ggr per dag el oftare, 0 p Hur ofta äter du frukost? En gång i veckan eller mer sällan. Svara på frågorna nedan 1) Vad säger du till A för att hon ska vilja ta emot kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att ändra sina matvanor? 2) Hur motiverar du henne till att förändra sina matvanor redan innan första samtalet? 3) Vad anser du vara viktigast att förändra i hennes matvanor? Motivera ditt svar. När A var inne hos läkare så skickar hen en remiss på blodprovstagningen. De prover som ska tas är triglycerider, HDL och LDL kolesterol, fasteglukos (Referensvärden; TG >17 år: 0,45-2,6 mmol/L, HDL kvinnor >17 år: 1,0-2,7 mmol/L , LDL 31-50 år: 1,4-4,7 mmol/L, P – glukos 4,0-6,0 mmol/L ). När hon kommer till den kvalificerade rådgivningen som du ansvarar för har du fått hennes provsvar, TG 2,7, HDL 1,5, LDL 5,0, P -glukos 7,3. Utifrån kostindex så vet du att hon har inga regelbundna frukostvanor men hon småäter under hela dagen nötter, färsk och torkad frukt, kaffebröd och dricker stora mängder te. Hon äter mellanmål med barnen när de kommer hem från skolan och sedan middagen på kvällen med familjen och då blir det kanske stora mängder mat. Den fysisk aktivitet som hon utför är förknippad med hushållsarbetet. Hon dammsuger och plockar varje dag, tvättar, hänger på tork, vädrar och bäddar alla fem sängarna, går till affären och handlar mat flera gånger i veckan. Hon har ett begränsat socialt nätverk men har gått en SFI –kurs. Hon röker vattenpipa dagligen efter att hushållsarbetet är slutfört och det framkommer under ert samtal att hon inte ser vattenpipa som rökning. Hennes kunskap om matvanor och fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa är begränsad. Du frågar igen kostindexfrågorna och den förändring som hon gjort är att hon äter grönsaker 21 och rotfrukter två gånger per dag eller oftare eftersom det förekommer minst två huvudmål per dag. Hon har också ökat sitt intag av frukt och bär till två gånger per dag och minskat sitt sötsaksintag till en gång per dag vilket innebär att hon nu har sju poäng. På vårdcentralen har ni möjlighet att erbjuda ”Livsstilsgruppen” och/eller individuellt samtal. Utifrån ovanstående information beslutar du att rekommendera henne att delta i ”Livsstilsgruppen”. 4) Gör en skattning av hennes totala energibehov (TEE) och redogör för hur stor del av hennes energibehov som är baserat på hennes basalmetabolism (BMR) och skatta hennes fysiska aktivitet (PAL). 5) Vilka råd ger du henne innan hon kommer till gruppen? Motivera varför. 6) ”Livsstilsgruppen” har fokus på att förebygga ohälsa och är fem tillfällen under fem veckor i rad. Vad anser du är viktig information och kunskap att fylla dessa fem tillfällen med? Gör en övergripande planering med ämnesområden och innehåll för dessa fem tillfällen och motivera varför. A går alla tillfällen på gruppträffarna och efter sista tillfället tas nya prover och uppföljning sker hos dig som kvalificerad rådgivare. Proverna visar en positiv förändring men inte helt bra, TG 2,0, HDL 1,7, LDL 4,5, glukos 7,5 hon har tappat 5 kg i vikt vilket ger henne ett BMI på 33. Utifrån kostindex kan du se följande förändringar Kostindex Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två ggr per dag eller oftare, 3 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två ggr per dag eller oftare, 3 p Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? En g per vecka, 1 p Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Några ggr per vecka, 2 p Hur ofta äter du frukost? Några ggr i veckan. 7) Vad anser du vara korrekt behandling att erbjuda A nu? Motivera ditt svar. 22 KVINNOR OCH BARNS HÄLSA Introduktion Kvinnans hälsa fokuserar hälsa i samband med graviditet och förlossning. Barnets hälsa tar upp hälsa och livsvillkor inklusive tillväxt och nutrition. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska kunna redogöra för vad som kan påverka barns möjlighet till trygga och goda uppväxtvillkor. Undervisningsform Momentet innehåller webbföreläsningar samt examinationsuppgift i form av essä. Föreläsningarna är inplanerade i schemat i studievecka 14. Grundläggande kunskap innan momentet är utvecklingspsykologi, se schemat veckan innan, och fortplantning och sexualfysiologi inom anatomi och fysiologi, se schemat direkt efter momentet. Vad är en essä? Det finns ingen entydig definition, men här är några korta beskrivningar; - Essä, även essay, kommer från franskans essai (försöka) och var ursprunglig en beteckning för en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populär framställning. - En essä kan i korthet beskrivas som faktabaserad text, som är personligt hållen (Wikipedia, hämtad 2014-06-09 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Ess%C3%A4 ). - Essä, essay, betecknas oftast som skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt (National Encyklopedin, hämtat 2014-06-09 från http://www.ne.se/sok?q=ess%C3%A4 ). Uppgift Essä om ”Trygga och goda uppväxtvillkor” Trygga och goda uppväxtvillkor är Folkhälsomål 3. Barns uppväxtvillkor har betydelse för barns och ungdomars hälsa på kort så väl som lång sikt. Genom essä kan det beskrivas. Förberedelse Se annonserade webbföreläsningar om i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Kvinnans och barnets hälsa – Webbföreläsningar. Se även Introduktion till Essä annonserad på samma webbsida – Inlämningsuppgift. Genomförande - Gör en titelsida med ditt namn, institution, kurs och en rubrik som anknyter till essäuppgiftens innehåll. Se PingPong-länk i Studentportalen - Vetenskaplig metodik - om hur en titelsida ska se ut. - Inled essän med en lockande inledning som t.ex. en erfarenhet/berättelse/anekdot. - Presentera därefter frågeställningen: Vad underlättar och försvårar för barn och unga att få trygga och goda uppväxtvillkor? Du kan modifiera frågeställningen eller snäva in den genom att välja en åldersgrupp, t.ex. barn i förskoleåldern, skolbarn 6-12 år, tonåringar 13-17. - I mitten av texten resoneras kring frågeställningen samt reflekteras kring företeelser/begrepp utifrån kurslitteratur/artiklar/vetenskapliga artiklar/rapporter/föreläsningar. 23 - Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledningen och frågeställningen. - Använd APA som referenshanteringssystem, se e PingPong-länk i Studentportalen Vetenskaplig metodik En essä får gärna skrivas i jag-form, det är okej att anknyta till egna erfarenheter i texten. Men det personliga måste vara så allmängiltigt att det känns relevant att läsa även för andra än för dig själv och dina kurskamrater. Skilj på att vara personlig och privat. Tänk att du skriver din essä på ett personligt sätt för en intresserad allmänhet. Resonemang skall vara relevant. Försök att formulera dig på ett bra sätt och trevligt så att det uppfattas som välskrivet. I den här essän är det tillåtet att förutom kurslitteratur och webbföreläsningar även ta in skönlitteratur och film som handlar om barns uppväxtvillkor ur ett mer självbiografiskt perspektiv. Du har kanske egna förslag. Här följer några exempel på litteratur: Mig äger ingen av Åsa Linderborg Ett öga rött av Jonas Hassen Khemir Du är hos mig ändå. Ungdomar och barn om att mista en förälder av Suzanne Sjöqvist I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell Flyga drake av Khaled Hosseini Jenny av Jonas Gardell Det du inte såg av Patrik Sjöberg Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping Inlämning av skriftlig individuell uppgift - Essän ska omfatta minst 2 sidor och max 3 sidor exklusive titelsidan, Times New Roman radavstånd 1,5. - Essän skickas in på två ställen: via Studentportalen under Inlämningar ”Essä Trygga och goda uppväxtvillkor” och i Diskussionsforum/din basgrupp och ”Reflektion på Essä”. För deadline, se Tabell 1. Reflektion på essä - Du ska läsa/granska en studiekamrats essä i diskussionsforum. Du läser essän som kommer efter ditt namn i basgruppens namnlista. Ligger ditt namn sist i gruppen läser du den första essän. Återkoppla, ge feed-back, genom att skriva två-tre positiva saker och en-två förslag på förbättringar i Studentportalen diskussionsforum/din basgrupp. Använd rubrikerna: Det här var bra och Det här skulle kunna förbättras. Genom att läsa/granska andras essäer lär man sig mer om att granska andras arbeten och man får också återkoppling, feed-back, på sitt eget skrivande av en studiekamrat. Under hela utbildningen kommer granskning i olika former att vara en del av lärandet. Lärarna kommer inte att granska era granskningar men vi kommer att läsa dem. - Läs kriterierna för godkänd innan du skriver essän och innan du läser/granskar en studiekamrats essä så hjälper det dig i skrivandet och i läsandet/granskningen. 24 Examination Kriterier för godkänd essä: - Inledning som lockar till fortsatt läsning. - Frågeställning som presenteras tydligt. - Reflektion kring företeelser och begrepp utifrån 1) kurslitteratur, 2) konventionen om barns rättigheter, 3) webbföreläsningar och minst 4) en vetenskaplig artikel (som är granskad av andra forskare) med anknytning till den valda frågeställning. Det blir minst fyra referenser. - Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledning och frågeställning. - Referenshanteringssystem är enligt APA och är korrekt. Flera lärare med erfarenhet inom området kvinnor och barn kommer att delta i läsningen av essäerna. Kursmål som examineras Del av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv”, ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv” Litteratur Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-4) Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Artiklar och rapporter relaterade till momentet, se Studentportalen/Webbsidor/LänksamlingKvinnans och barnets hälsa Övrig kurslitteratur relevant för din essä samt resurslitteratur, se längre fram i dokumentet Ansvarig för momentet Gunn Engvall (ansvarig lärare) [email protected] Christine Rubertsson [email protected] Elin Ternström [email protected] Maria Cederblad [email protected] 25 MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI 1 Syfte Syftet med uppgiften är att du ska få en första orientering i grundläggande mikrobiologi, vår normalflora samt hur vår kropp skyddar sig mot infektioner, för att bättre förstå varför vårdhygien och annat förebyggande arbete i form av vacciner är nödvändiga för folkhälsan. Du ska kunna redogöra för de basala hygienrutinerna och deras omfattning i olika vårdsituationer skillnaden mellan bakterier och virus, deras vanligaste smittspridningsvägar, hur kroppen försvarar sig mot dem och betydelsen av normalfloran hur olika typer av vacciner fungerar och vilka säkerhetsrisker de kan innebära tillämpa de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid blodsmitta och magsjuka, inklusive kunna utföra en handdesinfektion på ett korrekt sätt Undervisningsform Föreläsningar och litteraturstudier Uppgift Arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp, utgångspunkt och uppföljning Examination Aktivt deltagande i utgångspunkt och godkänt i uppföljningen Webbdugga, 100% rätt Individuell skriftlig sluttentamen Kursmål som examineras ”Att kunna tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi för att förhindra vårdrelaterade infektioner ” Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 5) Hygienrutiner i Kommunal vård. Hänvisning ges av ansvariga lärare. Melhus, Å. (2011). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Stockholm: Nordstedt Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen (finns i länksamling) Länksamling/Medicinsk vetenskap Ansvariga för momentet Åsa Melhus: [email protected] Eva Tano: [email protected] 26 ETIK 1 Introduktion Som sjuksköterska är det viktigt att du blir medveten om dina egna etiska värderingar och därigenom öka engagemanget och kompetensen i vårdetiska frågor. Genom undervisning i etiska begrepp och teorier skall insikten i hur dessa kan hjälpa till att strukturera avvägningen mellan etiska värden ökas. Etik studeras under utbildningen i relation till kategorier som genus, ålder och etnicitet. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska få större insikt i den mångfald av värden och värderingar som aktualiseras i mötet mellan sjuksköterska och patient. Undervisningsform Webbföreläsningar och litteraturstudier. Uppgift Förberedelse Du ska titta på webbföreläsningen om Jämlik hälsa och mänskliga rättigheter och se webbföreläsningarna om Etik (grundläggande vårdetik, del 1 och 2). Du ska även läsa de angivna kapitlen i kurslitteraturen (se nedan). Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) Utifrån två givna patientfall (se nedan) ska du i halv basgrupp skriva en etisk reflektion över de två fallen. Reflektionen skrivs som en löpande text utifrån ett schema i form av frågor till de skriftliga fallen. Reflektionen ska omfatta ca 4 sidor text (ca 2 sidor per fall), exklusive titelsida och referenslista. Hänvisningar ska göras enligt APA-systemet till kurslitteraturen. Ni kan även hänvisa till webbföreläsningarnas åhörarkopior. 1) Beskriv situationen i patientfallet. 2) Tydliggör den etiska problematiken genom att beskriva vilka intressen och/eller värden som berörs för de inblandade aktörerna. 3) Klargör och bedöm olika handlingsalternativ utifrån etiska teorier och principer (t.ex. konsekvensetik och pliktetik, respektive principerna om autonomi, göra gott, icke skada och rättvisa). Ta hjälp av kurslitteratur och föreläsningsunderlag. 4) Studera ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, särskilt sid. 4-5. Vilken vägledning ger den i det aktuella fallet? 5) Vilka genusaspekter kan ni se i exemplet? Skulle situationen ha påverkats om patienten, den anhöriga eller sjuksköterskan varit av ett annat kön? 27 6) Avsluta med att ta egen ställning: Hur skulle ni välja att agera i rollen som sjuksköterska om ni ställdes inför den här situationen? Ge goda etiska skäl för ert ställningstagande! 7) Gå nu vidare och gör likadant med det andra patientfallet. Inlämning av uppgiften Deadline för inlämning, se Tabell 1. Namn på samtliga som ingått i gruppen anges. Examination För godkänt delmoment krävs godkänt resultat på den skriftliga reflektionsuppgiften. Kursmål som examineras Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11. Genusperspektiv i omvårdnad; Kapitel 15. Etiska stigar och moraliska vandringar) Länksamling – Vårdvetenskap/Etik (Webbföreläsningar) Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Ansvarig lärare Anna Höglund, lektor i vårdetik. [email protected] 28 Patientexempel 1, Etik När Erik kommer till avdelningen på morgonen säger Lena att han får ta Edvin idag. - Försök att få honom att duscha – det luktar pyton därinne, säger hon. Erik suckar och går in till Edvin. När han kommer in slår stanken av svett, gammal cigarettrök och intorkad urin emot honom. En kissflaska står på sängbordet bredvid en halvt urdrucken kaffekopp. Han hälsar. Edvin sitter med lurar i öronen och lyssnar på radio. Han blänger på Erik, men svarar inte. - Jag hörde att din son ska komma idag, säger Erik. Om du vill, hjälper jag dig gärna att duscha nu, så du är fin tills han kommer. - Behövs inte, fräser Edvin. - Men jag tror det var ett tag sedan sist. Skulle det inte vara skönt? - Nej! - Jo, men du måste ju ändå ha en ren skjorta nu när du får besök. Kom nu, jag hjälper dig till duschen och så rakar vi dig också. - Nej! ryter Edvin. Ska det vara så förbaskat svårt att fatta? Han vräker undan täcket och kastar benen över sängkanten. Kissflaskan dras med i rörelsen och innehållet skvätter över Eriks kläder. Han tar flaskan och går. För hans egen skull borde man få tvinga honom, tänker han. Han går till Lena och beklagar sig. - Han har inte duschat på tre veckor nu! Tänk om de anhöriga anmäler oss? Och hur tror du det är för de andra patienterna, när han går ut i dagrummet med sin stank? - Jag vet, säger Lena, men vi hade psyk-konsult på honom förra veckan, och han blev ”frikänd”. Och på måndag ska han till kirurgen för bedömning av sitt bråck. Vad ska de tänka om han inte är duschad innan dess? Patientexempel 2, Etik Fadime, 70 år, har sedan många år kostbehandlad diabetes och kommer till en distriktssköterskemottagning för tilltagande trötthet, illamående, huvudvärk och buksmärtor. Hon talar mycket dålig svenska, men maken som följer med henne talar något bättre. Paret har vuxna barn, bosatta på annan ort i Sverige. Fadime sitter tyst medan hennes man för diskussionen med distriktssköterskan. Efter att ha undersökt Fadime och tagit prover föreslår sjuksköterskan att hon ska sätta upp en tid för ett läkarbesök, för vidare utredning. Mannen motsätter sig genast detta bestämt. Hans fru får inte träffa någon läkare, säger han. När distriktssköterskan frågar varför, svarar han att han tror att hon då kommer att läggas in på sjukhus, vilket verkar oroa honom mycket. 29 VETENSKAPLIG METOD 1 – ARTIKELGRANSKNING Introduktion Sjukvård ska enligt lag bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Som sjuksköterska ska man kunna använda forskningsresultat för att göra vården bättre för patienter. En originalpublikation är en vetenskaplig artikel där forskare presenterar en vetenskaplig, empirisk studie som de har genomfört. Den tidskrift som publicerar studien ställer krav på att undersökningen inte har presenterats i någon annan tidskrift. Innan artikeln godkänns för publicering har undersökningens vetenskapliga kvalitet granskats av andra forskare, som valts ut och godkänts av tidskriftens chefredaktör. Det finns flera krav som skall vara uppfyllda för att en originalpublikation skall anses vara av god kvalitet. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska kunna beskriva forskningsprocessens olika steg, från idé till vetenskaplig publikation och spridning av resultaten beskriva vad som kännetecknar vetenskaplig rapportering beskriva vad som kännetecknar originalartiklar och reviewartiklar läsa, förstå och kritiskt granska vetenskaplig litteratur reflektera över värdet av vetenskapligt förankrad kunskap inom omvårdnad Undervisningsform I kursavsnittet ingår föreläsningar om Artikelgranskning och Forskningsprocessen, en webbföreläsning om Plagiat och fusk samt litteraturstudier. Uppgift Förberedelse Läs texten "”Vad är en vetenskaplig artikel” före föreläsningen om artikelgranskning, se länksamling Vårdvetenskap- vetenskaplig metod och artikelgranskning. Granskning av en vetenskaplig artikel Inför seminariet ska du ha läst tre artiklar. Alla artiklar finns i länksamlingen Vårdvetenskapvetenskaplig metod och artikelgranskning. Två artiklar är originalartiklar, varav en är kvantitativ och en är kvalitativ. Den tredje artikeln är en litteraturstudie/översiktsartikel (reviewartikel) om att utföra subkutana injektioner. Den senare kan läsas kursivt med syfte att förstå skillnader och likheter mellan de olika artikeltyperna. Granskningen sker i halva basgrupper. Dela er i två grupper, och kalla er A1 och A2., B1 och B2 etc. Granskningen sker på originalartiklarna. Börja med att läsa igenom dem. Vilken är kvalitativ och vilken är kvantitativ? Granska de båda originalartiklarna och svara sedan på nedanstående frågor. Besvara frågorna för en artikel i taget. Vissa frågor kan besvaras med "ja" eller "nej". Ni måste motivera dessa svar. Utgå från kurslitteraturen (Polit & Beck, 2013; Hansson, 2010) för att styrka era ställningstaganden. Ni kan, men behöver inte, referera till denna litteratur. Besvara frågorna som följer för en artikel i taget. Uppgiftens omfattning bör vara 3-4 sidor/artikel, dvs 6-8 sidor/inlämnad uppgift. 30 Frågor för uppgiften Olika typer av artiklar På vilka sätt skiljer sig en originalartikel från en reviewartikel? Artikelns inledning/bakgrund/introduktion Beskriv vad introduktionen handlar om. Leder introduktionen på ett logiskt och tydligt sätt fram till syftet? Motivera. Syfte och frågeställningar I artikeln presenteras studiens syfte. Vilket är det? Är studiens syfte klart formulerat? Motivera. Metod Hur har undersökningsgruppen valts ut (slumpmässigt urval, bekvämlighetsurval, strategiskt urval, etc…)? Hur gick datainsamlingen till? Är de datainsamlingsmetoder som valts lämpliga för studiens syfte? Motivera. Är metoden så väl beskriven att man skulle kunna replikera studien? Motivera. Kan det finnas forskningsetiska problem? Motivera. Besvaras för den kvantitativa artikeln Är urvalet representativt för den population man vill generalisera resultatet till? Motivera. Hur stort var bortfallet? Kan bortfallet ha betydelse för resultatet? Motivera. Verkar undersökningsgruppen (samplet) tilläckligt stor och representativ för att de slutsatser som presenteras ska anses rimliga och säkra? Motivera. Besvaras för den kvalitativa artikeln Är urvalet gjort på ett rimligt sätt? Motivera. Kan man överföra resultaten till andra grupper än den som studerats här? Motivera. Beskriver författarna analysprocessen? Motivera. Resultat Har syftet uppnåtts? Verkar det rimligt att anta att resultaten analyserats, presenterats, sammanfattats och tolkats korrekt? Diskussion Kan de slutsatser som författarna dragit motiveras från de erhållna resultaten? Finns det alternativa tolkningar som författarna förbisett? Beskriver författarna den valda metodens för- och nackdelar? Titel och abstract Är titeln lämplig? Motivera. Har studien sammanfattats korrekt? Motivera. Artikeln som helhet Har författarna beskrivit arbetets teoretiska utgångspunkt, och i så fall hur? Finns det en "röd tråd" i arbetet, dvs hänger introduktion, metod, resultat och diskussion ihop på ett tydligt sätt? Motivera. Koppling till yrke och omvårdnad Ge ett exempel på hur man skulle kunna använda resultatet av en sådan här artikel som sjuksköterska i omvårdnadsarbete. 31 Inlämning av uppgiften Varje grupp lägger ut ett gemensamt svar under Inlämningar Artikelgranskning i Studentportalen, se Tabell 1 för deadline. Finns olika uppfattningar inom gruppen ska detta också presenteras. Granskningarna av båda artiklarna presenteras i samma dokument, en i taget. Endast en person per grupp ska skicka in dokumentet, men alla deltagares namn (föroch efternamn) ska anges i dokumentet. Ange basgrupp i dokumentnamnet t ex A1, A2. Seminarium Svaren kommer att redovisas och diskuteras i ett seminarium för hela basgruppen (se schema). Det förväntas att alla enskilda basgruppsmedlemmar kan redogöra för och diskutera svaren på frågeställningarna utifrån de båda artiklarna. Ta med artiklarna till seminariet för att kunna diskutera dem, men vid seminariet är det inte tillåtet att använda sig av den skriftliga sammanställningen av granskningen. Vid seminariet ges feedback på det skriftliga arbetet. Examination För godkänt krävs att varje halvbasgrupp lagt ut en gemensam inlämningsuppgift (svar på frågorna) samt att inlämningsuppgiften godkänts av lärare. Det krävs också ett aktivt deltagande i diskussionen på seminariet. I provkoden Vetenskaplig metod 1 ingår även Läsloggen baserad på Thuréns bok, vilket beskrivits tidigare under Läslogg. Kursmål som examineras Del av ”Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”Att visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper” Litteratur Annersten, M. & Willman, A. (2005). Performing subcutaneous injections: a literature review. Worldviews on evidence-based nursing, 2(3):122-30. Hansson, U. (2010). Vad är en vetenskaplig artikel? Karolinska institutet. Hämtad den 1 maj 2014 från: https://kib.ki.se/sites/kib.ki.se/files/A4_vad%20är%20en%20skaplig%20artikel%20%20artikel_100708.pdf Jangland, E., Larsson, J. & Gunningberg, L. (2011). Surgical nurses’ different understandings of their interactions with patients: a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3):533-41. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00860.x Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013) Essentials of Nursing research – Appraising Evidence for Nursing Practice (8:e uppl) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Kapitel 4. Stenhammar, C., Tiblom Ehrsson, Y., Åkerud, H. Larsson, M. & Tydén, T. (2015). Sexual and contraceptive behavior among female university students in Sweden – repeated surveys over a 25-year period. Acta Obstretica et Gynecologica, Epub ahead of print. DOI: 10.1111/aogs.12565 Ansvarig lärare Mariann Hedström: [email protected] 32 IPL: ”DET GODA MÖTET” IPL = interprofessionellt lärande. Ingår i Professionsutveckling 1 Introduktion Varje dag sker tusentals möten mellan patienter, närstående och vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Hur dessa möten uppfattas av både patient, närstående och personal har en avgörande betydelse för vårdkvaliten. Goda möten påverkar patientens självskattade hälsa och personalens arbetstillfredställelse, goda möten ger dessutom en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård (Hertig & Kristenson, 2012). Samtidigt vet vi att varje år sker tusentals anmälningar till de olika patientnämnderna i Sverige med klagomål på hälso- och sjukvården. Ca 15 procent av samtliga anmälningar handlar om dåligt bemötande. Patienterna upplever bland annat bristande delaktighet, brist på information, respekt och empati (Jangland, 2011). Syfte Att från ett interprofessionellt perspektiv reflektera över varför vissa vårdmöten uppfattas goda respektive mindre bra av patient, närstående och personal. Förberedelse inför och under VFU Läs kurslitteratur om interaktionen mellan profession-patient i vårdmötet. Reflektera över några vårdmöten som du själv har varit delaktig i/observerat under VFU, eller som du själv har upplevt som patient. Hur uppfattades mötena av patienten, närstående, övrig personal och dig själv? Vad var det som gjorde att mötet uppfattades som bra eller mindre bra? Uppgift efter VFU Grupparbete i mindre, tvärprofessionella grupper: Resonera först kring vad det ”goda mötet ” innebär för er utifrån alla era samlade erfarenheter som privatpersoner, anhöriga eller tidigare yrkeserfarenhet med fokus kring begreppen; delaktighet, information, respekt och empati (som är kärnan för det goda mötet). Tänker vi olika? Vad förenar, vad skiljer oss åt? Diskutera även hur ni förhåller er till tystnadsplikten under- och efter arbetstid? Diskutera hur ni kan använda sociala medier under VFU/arbetstid på ett professionellt sätt? Varje grupp redovisar diskussionen på ett blädderblocksblad (enligt separat instruktion) hur de olika professionerna tänker kring rubrikerna delaktighet, information, respekt och empati. Vernissage: Ni går gruppvis runt och reflekterar över vad de andra grupperna har redovisat. Välj slutligen tillsammans i gruppen en punkt som förvånade er som ni såg under vernissagen eller något som kom upp under den egna gruppdiskussionen som ni vill lyfta. Seminarium: Varje grupp ska presentera sin utvalda punkt som ges möjlighet till bemötande och diskussion. Examination För godkänt krävs aktivt deltagande vid grupparbete och seminarium. Kursmål som examineras Delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper”. Referensförslag Hertting och Kristenson (2012) och Jangland (2011, se resurslitteraturlista i slutet av studiehandledningen) samt lagar och annan relevant litteratur. 33 VETENSKAPSTEORI & SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION Ingår i Vetenskaplig metod 1 respektive Professionsutveckling 1 Introduktion Vetenskapsteori försöker ge svar på frågan ”Vad är vetenskap”? Reflektion kring detta ämne är en bra start inför att kritiskt granska vetenskapliga studier och resonemang. I strävan mot att bli sjuksköterska är det även en bra start att läsa om professionens sex kärnkompetenser samt att bilda sig en förståelse för sjuksköterskans historia och introduceras kort om omvårdnadens kärnbegrepp (metaparadigm): människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling. Syfte Syftet med dessa moment är att få grundläggande förståelse för det vetenskapliga tankesättet respektive få kännedom om sjuksköterskans profession och dess kärnkompetenser. Undervisningsform Litteraturstudier, inklusive två läsloggar, samt obligatoriskt, guidat besök på museum. Uppgift Läs kapitel 4, 8, 9, 13, 17- 20 av Thurén (2007) och samtliga kapitel, förutom kapitel 9, 11 och 15, i boken av Leksell & Lepp (2013). Använd dig av de läsloggmallar som finns i Studentportalen under ”Filareor, Övrigt kursmaterial, Läslogg”. En läslogg är en text där man funderar och tänker högt i text (reflekterar) omkring det man har läst. En läslogg beskrivs som ett bra sätt att öva sin förmåga till kritiskt tänkande. I vänsterspalten sammanfattar du kort det resonemang eller påstående som du reflekterar kring. Om citat/direkt utdrag ur texten: ange från vilken sida du hämtat detta. Detta behövs så det framgår vilken utgångspunkt du har för diskussionen. I högerspalten skriver du ner de tankar och/eller känslor som detta väcker hos dig. Reflektionen kan ske med eller utan stöd av annan litteratur. Varje kapitel-reflektion ges max en sidas utrymme. Tips som kanske är användbart om du kör fast/är ovan vid att reflektera i text: tänk lite som när du läser en kursbok och gör markeringar om intressanta/svåra partier i marginalen och sedan går tillbaka och reflekterar kring dessa anteckningar för att nå djupare kunskap/förståelse. De färdiga läsloggarna (en för vardera bok) lämnas in i Studentportalen, deadline se Tabell 1. Examination Kriterier för godkänt på uppgiften är en inlämnad, individuellt utförd läslogg för respektive bok, innehållande reflektioner. Reflektionen (högerspalten i mallen) plagiatkontrolleras. Kursmål som examineras Del av ”Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”. Litteratur Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Leksell, J. & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber Ansvarig för momentet Ulrika Pöder [email protected] 34 MEDICINSK RÄTT 1 Syfte Syftet är att du skall få kunskap om vissa delar av hälso- och sjukvårdens regelverk, så att en god och säker patientvård tillgodoses. Du skall teoretiskt kunna tillämpa författningar som handlar om läkemedelshantering, delegering, sekretess, journalhantering och sjuksköterskans yrkesansvar. Du skall känna till lagar och författningar som gäller anmälningar av fel som begås i vården, lex Sarah och lex Maria. Undervisningsform Litteraturstudier samt obligatorisk föreläsning om tystnadsplikt Uppgift Webbdugga i Medicinsk rätt där följande lagar/författningar ingår: HSL, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) SoL, Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) Lex Sarah (SOSFS 2011:5) Delegeringar av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvården och tandvård (SOSFS 1997:14) Patientdatalag (SFS 2008:355) OSL, Offentlighets -och sekretesslagen (SFS 2009:400) LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) Examination Godkänd webbdugga i Medicinsk rätt (100%). Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6. Vårdkedjans aktörer och organisering; Kapitel 14. Patientsäkerhet) Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Svensk författningssamling (SFS), se i Länksamling – Vårdvetenskap i Studentportalen. Ansvarig lärare Mona Pettersson [email protected] 35 VÅLD I NÄRA RELATION 1 - Våld mot kvinnor – Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) Introduktion Hälso- och sjukvården har, enligt gällande lagstiftning, ett tydligt ansvar att upptäcka och identifiera våldet och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Förmågan att identifiera, kommunicera och ge ett bra bemötande bygger på kunskap om våldets omfattning och konsekvenser. Utbildningen i ämnet våld mot kvinnor handlar också i hög grad om att påverka attityder och värderingar. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska få en grundläggande kunskap inom området Våld mot kvinnor, en del av momentet Våld i nära relation. Undervisningsform Obligatorisk föreläsning och gruppdiskussion Uppgift Delta i föreläsningen från NCK. I slutet av föreläsningen diskuterar 2-3 studenter tillsammans några frågeställningar som föreläsaren anger. En i gruppen skriver alla deltagares namn i ett dokument som ges till föreläsaren. Examination För godkänt krävs deltagande på föreläsningen och diskussionen. Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Heimer, G., Björck, A & Kunosson, C. (red.) 2014. Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2) Ehrenberg A. & Wallin L. (red.) 2014. Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2) Ansvarig för momentet Anna Berglund [email protected] Åsa Witkowski [email protected] 36 MEDICINSK TEKNIK 1- ALLMÄN INFORMATION Syfte Socialstyrelsens kompetensbeskrivning föreskriver att legitimerad sjuksköterska bör ha förmåga att hantera medicinska produkter enligt gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner, samt ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar. Undervisningsformer Litteraturstudier, webbfilmer, webbduggor. Färdighetsträning och praktiskt prov kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett. Undervisningen sker delvis på Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på Akademiska sjukhuset, kulvertplan ing. 61, samt på Visby lasarett, källarplan. Kartor över Akademiska sjukhuset finns på Akademiska sjukhusets hemsida. Till KTC är du som student välkommen att träna de moment du fått undervisning i. Varje tisdag kl.17-20 är det öppet hus på KTC, Akademiska sjukhuset, för egen träning och du behöver inte boka tid i förväg. Vill du boka en annan tid på KTC, gå in på KTC:s hemsida för kontaktuppgifter. KTC på Visby lasarett: nyckel finns att låna vid receptionen. Ytterligare information ges av lärare, första kursveckan. Gruppindelning/Byte av grupp Meddelas via Studentportalen när den är klart. Du kan inte delta i en annan grupp än den du blivit tilldelad, däremot är det fritt att byta grupp med annan student. Egna byten behöver inte meddelas kursledningen. Uppgift Basal HLR; Blodtryck, puls, andning, temperatur; Venprover och injektionsteknik, se separata beskrivningar. Litteratur/media Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: [teori, planering och genomförande]. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Elektroniskt material/filmer, se Webbsidor/Medicinsk teknik Vårdhandboken 37 BASAL HLR Syfte Syftet är att du ska ha rätt teknik vid tillämpning av hjärtlungräddning (HLR), då en patient har drabbats av ett plötsligt oväntat hjärtstopp. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen sker på Metodenheten, BMC, i Uppsala och på KTC på Visby lasarett. Uppgift I momentet ingår teoretisk kunskap om bakgrund, hur du snabb-undersöker, tekniken vid bröstkompressioner och inblåsningar, handlingsplan vid hjärtstopp och medvetslöshet samt stabilt sidoläge. Förberedelser Innan undervisningen/färdighetsträningen ska du ha införskaffat de teoretiska kunskaperna enligt ovan. Du ska ha läst på hjärtlungräddning i litteraturen, se rekommenderade länkar i Studentportalen under ”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen. 38 BLODTRYCK, PULS, ANDNING, TEMPERATUR Du ska känna till vad som är normalt och normalavvikelser för blodtryck, puls, andning och temperatur. Du ska redogöra för hur mätningen går till, vilka faktorer som är av betydelse och vanliga felkällor av betydelse för mätresultatet. Du ska kunna ge exempel på indikationer för mätning. Du ska också kunna förklara de ord och begrepp som förekommer i dessa sammanhang. Du ska praktiskt kunna utföra puls- och blodtrycksmätning på en annan student. Du ska veta hur du ska dokumentera de olika mätresultaten. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial, webbdugga. Färdighetsträning och praktiskt prov sker på Metodenheten, BMC, i Uppsala och på KTC, Visby lasarett. Uppgift Förberedelser För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Till denna färdighetsträning ska du ha införskaffat teoretiska kunskaper om blodtryck, puls, andning och temperatur. Se litteratur och rekommenderade länkar i Studentportalen, under ”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”. Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan ”Blodtryck, puls, andning, temp” med 100 % rätt som bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i Studentportalen under testsamlingar. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen samt har godkänd dugga. 39 VENPROVER OCH INJEKTIONSTEKNIK Syftet är att du ska kunna beskriva och praktiskt utföra kapillärprovtagning, subkutan och intramuskulär injektion samt venprovstagning. Du ska kunna tillämpa momenten på ett patientsäkert sätt genom god hygien och med rätt genomförd teknik. Patientsäkerhet innefattar förberedelser, genomförande, dokumentation och id-koll samt att kunna tillämpa de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör de aktuella områdena. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial, webbdugga. Färdighetsträning och praktiskt prov sker på Metodenheten, BMC, i Uppsala och på KTC, Visby lasarett. OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan ” Injektioner, venprov, kapillärprov” med 100 % rätt som bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i Studentportalen under testsamlingar. Uppgifter 1. Blodprovstagning Förberedelse och färdighetsträning För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Du ska ha införskaffat dig teoretiska kunskaper om blodprovstagning. Det förväntas att du har grundläggande kunskaper om hudens uppbyggnad samt kunskap om olika blodkärl (ven och artär). Du ska ha läst på om blodprovstagning i litteraturen och i rekommenderade länkar i Studentportalen under ”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”. Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. 2. Injektionsteknik; subcutana- och intramuskulära injektioner Förberedelse och färdighetsträning För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Inför färdighetsträningen i injektionsgivning ska du ha införskaffat teoretiska kunskaper om hudens anatomi/olika lager, injektionsteknik samt dokumentation. Du ska ha läst på om subcutana (sc) och intramuskulära injektioner (im) i litteraturen och i rekommenderade länkar under webbsidor, medicinsk teknik. Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen samt har godkänd dugga. 40 PRAKTISKT PROV På schemat finns angivet vilka dagar som är avsatta för Praktiska prov. Exakta tider för praktiskt prov (ca 15 minuter/student) annonseras i SP senast tre veckor i förväg. Blodtryck, puls, andning Provet genomförs två och två, där ni utför mätningarna/kontrollerna på varandra. Den totala tiden är en halvtimme. Venprover och injektionsteknik Du kommer genom lottning att bli tilldelad ett av momenten (subkutan injektion, intramuskulär injektion eller venprov). Provet genomförs individuellt. Examination För godkänt krävs att du har godkänd dugga och godkänt praktiskt prov. Vid praktiskt prov används en momentspecifik checklista för bedömning av genomförandet. Den teoretiska kunskapen examineras även i den skriftliga individuella sluttentamen. OBS! Extra information angående hantering av stickande/skärande I filmerna om venprovtagning och personalsäkerhet på Medfarm Play bör följande noteras: - I filmen om venprovtagning används inga säkerhetsprodukter mer än en rosa vacutainerhållare med vita clips för att trycka bort nålen. I filmen om personalsäkerhet används inga säkerhetsprodukter. Här visas dock hur man sätter på kanylskydd med hjälp av en grå hållare, och med hjälp av enhandsfattning, dvs. re-capping som egentligen är förbjudet (men som eventuellt används på arbetsplatser som ännu inte har infört användandet av säkerhetsprodukter). Följande ordning ska iakttas vid användning av stickande/skärande material: 1) säkerhetsprodukter ska användas 2) avfallsburk ska tas med in på rummet 3) det kan finnas ställen där icke-säkerhetsprodukter används för att tömma förråd tills lagen träder i kraft. Där är extra viktigt att tänka på att avfallsburken finns nära och att man tänker på risken att sticka sig på kanyl eller backventil. Om det inte går att ha avfallsburk med sig måste kanylskyddet sättas på med enhandsgrepp. 41 ÖVERGRIPANDE INFORMATION OM VFU, T1 Din VFU-plats hittar du i KLIPP Länk till KLIPP hittar du på sjuksköterskeprogrammets hemsida. Studenter i Uppsala: I KLIPP finns information om din VFU plats och vem som är din huvudhandledare och handledare, kontakta handledaren i god tid före VFU. Studenter på Gotland: VFU-plats meddelas av lärare. Uppgifter under VFU Läs noga igenom vilka uppgifter du skall göra under VFU samt hur och när du skall lämna in/presentera dina uppgifter som genomförs under VFU. Tider under VFU Beroende på vilken VFU kurs du går under sjuksköterskeprogrammet gäller olika tider. Under VFU inom Primärvård gäller som regel arbetstider mellan 8.00- 17.00 måndag-fredag. Under VFU inom slutenvården gäller arbetstider under både dag, kvällar och helger, men enstaka nätter kan även förekomma. Reseersättning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap ersätter dig för billigaste färdsett om du behöver resa utanför Uppsala eller Visby för att komma till din VFU-plats. Se aktuell information på sjuksköterskeprogrammets hemsida under rubriken VFU. Ta ansvar för ditt lärande VFU inom sjuksköterskeprogrammet är viktig del av din grundutbildning framför allt för att du som student ska få möjlighet att koppla samman utbildningens teoretiska delar med sjuksköterskas kliniska yrkesroll. Du som student ansvarar för din egen inlärning. Du ansvarar för att förvissa dig om det specifika målet för varje VFU-period och även formulera dina personliga mål för varje VFU-period. Tala om för din handledare vilka specifika och personliga mål du har för varje VFU. Du ansvarar för att rätt bedömningsunderlag lämnas till den examinerande handledaren, huvudhandledaren eller läraren samt kontrollerrar att bedömningsunderlaget är rätt ifyllt. Peer learning som pedagogisk handledningsmodell Peer learning rekommenderas ibland som pedagogisk handledningsmodell under VFU. Peer learning innebär att lära i samspel med jämbördig. Vilket t ex. innebär att två eller flera studenter får i uppgift att förbereda och lösa olika patientmöten. Ni studenter förbereder mötet med patienten eller familjen genom att eventuellt läsa på i journal och i litteratur. Ni diskuterar med varandra om hur mötet skall genomföras och om ni anser att det behövs, kan ni gärna träna på varandra. Ni kan även kalla på handledare för att diskutera genomförandet av patientmötet men det kan vara beroende på vad ni skall utföra och var i utbildningen ni befinner er. Efter ni har genomfört ett moment reflekterar ni över vad ni har gjort innan ni reflekterar med handledare. Ni lär med och av varandra men ni bedöms alltid individuellt av handledaren. 42 Obligatorisk närvaro Samtliga VFU dagar inklusive studiebesök under VFU är obligatoriska genom hela sjuksköterskeprogrammet. Planerad frånvaro som t ex. semester beviljas inte under VFU. Oplanerad frånvaro som t ex. sjukdom skall styrkas med läkarintyg om sjukskrivning blir långvarig. Vid sjukdom meddelar du din handledare på VFU-platsen. Sekretess Du skall fylla i blankett om försäkran om tystnadsplikt och informera dig om riktlinjer kring sociala medier, riktlinjer hämtas i KLIPP. Medlyssning vid telefonrådgivning Om du som student sitter som medlyssnare vid telefonrådgivning skall den vårdsökande alltid informeras om att du lyssnar på samtalet. Vårdhygien Det är ett krav att du som student är väl insatt i basala hygienrutiner och använder dig av dessa. Stickskador För att undvika stickskador ska du arbeta lugnt och säkert. Vid stickskador gäller följande om du genomför VFU inom Uppsala läns landsting; Arbetsskadeanmälan görs i anslutning till incidenten och ska skrivas under av vårdenhetschefen. Du som student tar kontakt med mottagning 2 vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset (AS), för blodprovstagning. Växeln AS 018- 611 00 00. Om du gör VFU inom Region Gotland skall du ta kontakt med infektionsjouren som har öppet dygnet runt, tel: 0498-268053. Hämta även information från Region Gotlands hemsida- Smittskydd och Vårdhygien. Skadeanmälan ska även göras till Kammarkollegiet, försäkringsinformation och blanketten om skadeanmälan finns på Kammarkollegiets webbsida. Formuläret ska skrivas under av studenten samt av representant för sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. Kläder och namnskylt På arbetsplatsen får du låna arbetskläder. Ta med arbetsskor (rena för inomhusbruk) och namnskylt. Namnskylt hämtas hos kursadministrationen, BMC respektive Campus Gotland. 43 VFU INOM PRIMÄRVÅRD TERMIN 1 Introduktion All hälso- och sjukvård som bedrivs utanför slutenvården (sjukhusvård) kallas öppen hälsooch sjukvård. Primärvård är en del av öppen hälso- och sjukvård. För patienten innebär skillnaden oftast vård på olika vårdnivåer. Patienten vänder sig i de flesta fall först till Primärvården som en första vårdnivå för bedömning och behandling, i andra hand till slutenvård för specialistvård/undersökning, därefter skrivs patienten oftast tillbaka till Primärvården för fortsatt behandling/rehabilitering. All hälso- och sjukvård skall bedrivas på ett hälsofrämjande sätt, Primärvården har ett särskilt uppdrag för hälsofrämjande sjukvård bland annat genom att bedriva mödrahälsovård och barnhälsovård. Syfte Du som student skall få förståelse för att god kommunikation med patient/närstående är en viktig förutsättning för god omvårdnad och utifrån ett patientperspektiv, få förståelse för patientens syn på hälsa/sjukdom. Du ska även träna att analysera hälsofrämjande och vetenskapliga metoder och strategier inom primärvården samt under handledning tillämpa omvårdnadsåtgärder, hygieniska principer och läkemedelshantering. Undervisningsform VFU med samtalsövning, medicinsk teknik, observation och datainsamling via enkät. Studiebesök, loggbok, skriftlig inlämningsuppgift och uppföljande seminarium. Uppgifter Loggbok Studiebesök på Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema) 4 dagars obligatorisk VFU, med riktade uppgifter för varje dag Inlämningsuppgift VFU-seminarium Förberedelse För att du skall nå syftet med VFU skall du förbereda dig genom att noga läsa igenom vilka uppgifter som skall göras för varje VFU-dag, läsa relevant kurslitteratur, titta på angivna webbföreläsningar och träna på praktiska moment. 1. Loggbok Hämta loggbok i studentportalen, A4 format. Skriv en kort reflektion kring varje VFU dag. Skriv ner minst tre viktiga reflektioner/dag som har haft betydelse för dig. Din handledare ska signera i loggboken för varje VFU-dag. 2. Studiebesök på Hälsoäventyret Syfte Att få insikt i en hälsopedagogisk verksamhet som arbetar med primärprevention, som riktar sig främst till barn och unga men även vuxna. Se gruppindelning och schema vilken dag du får göra studiebesök. Adress: Hälsoäventyret, Svartbäcksgatan 10, 1 trappa, Uppsala. 44 Läs på om verksamheten på följande hemsida; http://www.halsoaventyret.lul.se/ Hälsoäventyret är inte obligatoriskt, men rekommenderas varmt. 3. Fyra dagars obligatorisk VFU Se nedan för dag 1, dag 2, dag 3 och dag 4. 4. Inlämningsuppgift Skriftlig individuell inlämningsuppgift skall omfatta minst 4 sidor; teckensnitt Times New Roman 12; radavstånd 1,5 med titelsida och referenshantering enligt APA. Innehållet ska bestå av minst 1 sidas reflektion med stöd i litteratur/VFU-dag. Se vidare respektive VFU-dags instruktion för skriftlig inlämningsuppgift. För titelsidans utformning samt APA-manual, se Sjuksköterskeprogrammets startsida/Vetenskaplig metod, bibliotek, språk/Riktlinjer för PM. 5. VFU-seminarium Se gruppindelning och schema. Förbered dig inför seminariet; Gör en kortfattad beskrivning av din VFU-tid. Vilken ny kunskap tar du med dig från vårdcentralen som du inte kände till sedan tidigare? Vad innebär professionellt förhållningssätt för dig som blivande sjuksköterska? Inlämning av skriftliga uppgifter Inlämningsuppgift samt loggbok (ifylld, signerad och inscannad) lämnas in via Inlämningar, Studentportalen. Deadlines för inlämning, se Tabell 1. Examination För godkänt krävs aktivt deltagande under VFU, att skriftlig inlämningsuppgift görs enligt instruktion samt aktivt deltagande vid VFU-seminarium och att loggboken är inlämnad. Kursmål som examineras Delar av målen ”Särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete”; ”Analysera teorier, modeller och begrepp, samt kunna tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Beck, CT., Polit, D. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for practice (8 ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams and Wilkins (Kapitel 11) Hertting A. & Kristenson M. (2012). Hälsofrämjande möten från barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3-5) Pellmer K., Wramner B., & Wramner H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber (Kapitel 3, 6) Webbsidor, Länksamling/VFU Övrig kurslitteratur/webbmaterial av relevans Resurslitteratur Eijlertson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2 uppl). Lund: Studentlitteratur (obligatorisk T2) 45 VFU, DAG 1 Syfte Att få introduktion på vårdcentralen samt få förståelse för att personcentrerat samtal främjar god kommunikation med patienterna. Uppgift Förberedelse Ladda ner loggbok från studentportalen. Läs kapitlen 4-5 i Hertting och Kristenson (2012). Aktivitet förmiddagen Introduktion på vårdcentralen av handledaren. Förbered gärna frågor till handledare om t ex patientgrupper, organisation, hur patienterna vårdas/behandlas på vårdcentralen. Aktivitet eftermiddagen Intervjua två i förväg utsedda patienter. Peer learning ligger som pedagogisk modell för intervjun. Intervjun skall präglas av personcentrerat samtal. Patientintervju Ni studenter förbereder mötet med patienten och diskuterar hur intervjun skall genomföras. Om ni anser att det behövs, tränar gärna på varandra. En student är aktör övriga studenter är observatörer, växla roller. Genomför uppgiften som planerat. Efter genomförd uppgift reflektera först med varandra, observatören eller observatörerna ger feedback till aktören. Därefter reflekterar ni gemensamt med handledaren och handledaren ger feedback till er studenter. Feedback Aktören gör först egen utvärdering utifrån målsättningen med uppgiften, beskriver vad som fungerade bra/mindre bra/och ger eventuella förslag på lösningar. Observatören/handledaren ger specifik feedback. Observatören lyssnar, stödjer och ställer frågor. Observatören konkretisera för aktören vad som gick bra och ger eventuella förslag på förbättringar. Därefter sker gemensam diskussion mellan aktör/observatör/handledare kring eventuella oklarheter och förslag på lösningar. Personcentreratsamtal Att stödja empowerment finns som grund i samtalet; stödja individens kontroll över hälsa, sjukdom, liv. Sträva efter individens oberoende, autonomi och integritet. Låt individen välja vilka aspekter av sitt liv hon vill kontrollera. Personcentrerat samtal innebär bland annat att bygga upp en god relation mellan patient och intervjuare som uppfattas viktig. Att intervjuaren är genuin och fullt närvarande och engagerad i samtalet, att intervjuaren lyssnar engagerat. Att intervjuaren visar ovillkorlig respekt för patientens sätt att se på situationen/upplevd hälsa, intervjuaren värderar inte patientens upplevelse. Att intervjuaren visar empati. Att intervjuaren speglar eller reflekterar det patienten säger. 46 Fö rslagpå ä mnefö rintervjunompatienteninteharettegetä mne Patientens syn på hälsa/sjukdom, vad fungerar bra, vad fungerar mindre bra i vardagen. Om sjukdomen orsakar några hinder i vardagen. Kan hindren lösas, i så fall hur? Hur uppfattar patienten vårdpersonalens bemötande, vad innebär ett gott bemötande? Patientens syn på de olika yrkesgrupperna på vårdcentralen, hur fungerar vårdkedjan mellan de olika yrkesgrupperna och eventuellt mellan öppen hälso- och sjukvård och slutenvård? Vad tycker patienten om den fysiska miljön på VC, eventuella förslag på förbättringar? Patientens uppfattning om tillgängligheten på VC, eventuella förslag på förbättringar? Uppfattar patienten sig delaktig i vården, i så fall på vilket sätt? Genomfö rande Ni förbereder två intervjuer (ca 15-30 min/intervju) genom att bestämma aktör/observatör, ämne eller ämnen och struktur för samtalen. Ni presenterar och diskuterar ert upplägg för samtalen med handledaren. Handledaren hjälper er att hitta en ostörd plats. Handledaren deltar inte vid intervjun. Ni startar intervjun med en presentation, informerar om tystnadsplikt och syftet med intervjun, det vill säga att undersöka patientens syn på t ex sjukdom/hälsa/verksamhetens miljö/vårdkedja/bemötande/delaktighet i vården. Den aktiva studenten ansvarar för intervjun, en eller två studenter för korta anteckningar om vad patienten berättar och observerar intervjuaren med avseende på personcentrerat samtal. När intervjun är slut gör intervjuaren en kort sammanfattning av vad patienten har berättat och tackar för samtalet. Observatören eller observatörerna ger specifik feedback till intervjuaren, med fokus på personcentrerat samtal. Ni kallar på handledaren för en gemensam reflektion kring personcentrerat samtal och patientens synpunkter. Vilka insikter har ni fått efter intervjuerna? Individuell inlämningsuppgift Med utgångspunkt från patientintervjuerna ge några exempel på hur patienten gav uttryck för empowerment, hälsa, bemötande och delaktighet i vården. Reflektera över begreppen, vilken betydelse tror du begreppen har vid omvårdnad. Använd kurslitteraturen som stöd i ditt resonemang. Vad är dina styrkor respektive svagheter när det gäller personcentrerat samtal. Hur kan du själv utveckla din förmåga för god kommunikation? För formalia, se ”4. Inlämningsuppgift” ovan. Examination Loggbok, VFU-seminarium samt inlämningsuppgift (se ”4. Inlämningsuppgift”). 47 VFU, DAG 2 Syfte Att få förståelse för hälsofrämjande metoder och strategier inom Primärvården samt förståelse för vilka egenvårdsråd som ges med icke farmakologisk behandling. Uppgift Förberedelse Studera webbföreläsning kring samtalsprocessen grundkurs. Läs kurslitteratur; Pellmer K., Wramner B., Wramner H., 2012. Grundläggande folkhälsovetenskap. Kap. 3 Aktivitet förmiddagen & eftermiddagen Dagens aktiviteter kan göras i den ordning som passar er studenter och verksamheten bäst. Om barnmorska och distriktssköterska på barnavårdscentral inte finns på din vårdcentral kan ni samordna intervjuerna med era kurskamrater på en vårdcentral där dessa yrkesgrupper finns. Intervjuer/medlyssning 1. Om det är möjligt intervjua en barnmorska om hur yrkesgruppen arbetar kring några av följande ämnesområden: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Preventivmedelsrådgivning, familjeplanering, graviditetskontroll, gyn hälsokontrollen, klimakterierådgivning, STI, föräldrautbildning, råd kring sexualitet och samlevnad, ångest/oro. 2. Intervjuar en distriktssköterska på BVC om hur yrkesgruppen arbetar kring några av följande ämnesområden: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Sömn, elimination (potträning), huvudlöss, mask, svinkoppor, övre luftvägsinfektioner, prickar och utslag, föräldrastöd, ångest/oro. 3. Delta som medlyssnare vid telefonrådgivning eller vid öppen mottagning med sjuksköterska/distriktssköterska på läkarmottagningen med fokus på hur sjuksköterskan/distriktssköterskan ger råd med icke farmakologisk behandling Några exempel; övre luftvägsinfektion, feber, vaxproppar, UVI, sömnproblem, ångest/oro, stukad fot, vårtor, hudproblem, sårskador. Individuell inlämningsuppgift Mot bakgrund av hälsans bestämningsfaktorer och intervjuer med barnmorska (eventuellt) och distriktssköterska på BVC, ge exempel på hur levnadsvanor, levnadsvillkor och miljö påverkar vår hälsa. Ge några vanligt förekommande exempel på egenvårdsråd för barn och för vuxna utan farmakologisk behandling som sjuksköterskorna ger på vårdcentralen. Reflektera också över om och i så fall på vilket sätt patienterna uttryckt oro inför sitt hälsotillstånd. Hur kan du som sjuksköterskestudent göra för att patienten ska uppleva trygghet i vårdmötet? Använd kurslitteraturen som stöd för ditt resonemang. Examination Loggbok, VFU-seminarium samt inlämningsuppgift (se ”4. Inlämningsuppgift”). 48 VFU, DAG 3 Syfte Att analysera hälsofrämjande metoder och strategier inom Primärvården med fokus på fysisk aktivitet, tobak, alkohol, mat sömn, stress samt aktuella hälsoformulär. Att få förståelse för arbetet på vårdcentralen.Att få kännedom om enkätsammanställning samt möjlighet att repetera deskriptiv statistik inför statistikundervisning i termin 2. Uppgift Förberedelse Läs kapitel 6 i boken av Herttig och Kristenson (2012) samt kapitel 3 & 5 i Pellmer, Wramner och Wramner (2012). Ladda ner enkät från studentportalen. Aktivitet förmiddag & eftermiddag Dagen aktiviteter görs i den ordningen som passar bäst för er studenter och verksamheten. Undersök aktuella screeninginstrument/hälsoformulär som används vid folkhälsoarbete på vårdcentralen Gör ”levnadsvane-undersökning” på varandra och ge eventuellt råd till varandra enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Följ mottagningsarbetet på vårdcentralen - sjuksköterska/läkare/sjukgymnast/kurator Miniundersökning Undersökningen kan ske när som helst under terminen, innan deadline för inlämningsuppgiften. Dela ut och samla ihop enkäten ”Att diskutera levnadsvanor med läkare eller annan personal på vårdcentral” (se ”enkät VFU dag 4” i Studentportalen) till vänner/bekanta/kurskamrater/släkt (cirka 10-15 enkäter/student). Enkäten innehåller frågor om hur vi uppfattar att personalen ibland ställer frågor kring alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat när vi söker sjukvård. Svaren skriver du in i Excel-dokumentet ” Matris Att diskutera levnadsvanor med läkare eller annan personal på vårdcentral”, se hur du gör i ”Enkät VFU dag 4 matrismall med instruktioner”, Studentportalen. Varför Excel och statistik? Exceldokumentet kan ni använda för att ta fram deskriptiv statistik inför inlämningsuppgiften. Det går även att sammanställa utan Excel, men tanken är att ni ska bekanta er med deskriptiv statistik innan termin 2. Kunskap om datasammanställning av enkät behövs för senare examensarbete samt för kärnkompetensen förbättringskunskap. Individuell inlämningsuppgift Gör en sammanställning av enkäterna, det är tillåtet att slå ihop två eller flera studenters enkäter för sammanställning av ett större datamaterial. Ni kan även, om ni önskar, grupparbeta med sammanställningen och resultatpresentationen, men diskussionen kring resultatet ska ske individuellt. 49 Med utgångspunkt från resultatet av enkäten och kurslitteraturen ska du reflektera över om och i så fall hur hälso- och sjukvårdens uppdrag kring folkhälsoarbete stämmer med patienternas uppfattning om att få frågor som rör levnadsvanor? Reflektera över hur du själv som sjuksköterskestudent kan ta upp frågor kring levnadsvanor med patienterna; hur, när och på vilket sätt skulle det vara OK att ta upp frågan? Använd kurslitteraturen som stöd för ditt resonemang. Examination Loggbok, VFU-seminarium samt inlämningsuppgift (se ”4. Inlämningsuppgift”). VFU, DAG 4 Syfte Att få tillämpa basala mätmetoder, provtagningar och behandlingar på vårdcentralen. Uppgift Förberedelse Studera aktuella webbföreläsningar kring blodprovstagning och läs kurslitteratur. Träning och examination kring basala mätmetoder och provtagningar på kliniskt träningscentrum (KTC) och metodenhet. Aktivitet förmiddag & eftermiddag Dagens aktiviteter görs i den ordningen som passar bäst för er studenter och verksamheten Medicinsk teknik och specifik omvårdnad Träna på varandra Puls, blodtryck, temp, andning, räkna ut BMI, linda ben Träna/studera på laboratoriet Preanalys, ven- och kapillärprov, odlingar: hals- urin- nasofarynx Träna/studera på mottagningen Subkutana och intramuskulära Injektioner, såromläggning, suturtagning Reflektion utan inlämning/stöd till loggbok dag 4 Med utgångspunkt från dagens patientmöten och kurslitteratur, reflektera över om och i så fall på vilket sätt patienterna har visat oro inför provtagningar eller behandlingar. Hur kan du som sjuksköterskestudent möta patienten på ett sätt som får patienten att känna trygghet inför provtagningar och behandlingar? Vad har du själv upplevt positivt i mötet med patienterna under dagen? Vad behöver du träna på? Examination Loggbok. 50 RESURSLITTERATUR Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber. Borgfeldt, C. (2010). Obstetrik och gynekologi 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Ekman, R.& Arnetz, B. (red.). (2013). Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber. Hallström I, & Lindberg T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Jangland, E. (2011). The patient-health-professional interaction in a hospital setting. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hämtad 28 september, 2015, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:410127/FULLTEXT01.pdf. Statens Medicinsketiska råd, (2008). Etik - en introduktion. (3e omarb uppl). Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd. Se även Länksamling- Vårdvetenskap Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. ) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 1 [2. rev.uppl]. Stockholm: Liber Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. )(2011). Klinisk omvårdnad. Del 2 [2. rev.uppl]. Stockholm: Liber Webbaserat material, se Studentportalen under Länksamlingar 51
© Copyright 2024