STK-2015-349
Malmö stad 1 (1) Trygghets- och säkerhetsberedningen Beredningsbrev Datum 2015-08-194 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer Till STK-2015-349 Kommunstyrelsen Motion från Olle Schmidt (FP) och Ewa Bertz (FP) om ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet Trygghets- och säkerhetsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 14 augusti 2015 och beslutade, med tillägg i ärendet om redovisning av hur Malmö fått ta del av det statliga anslag som hänvisas till i tjänsteskrivelsen, att föreslå kommunstyrelsen besluta hemställa kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ordförande Andreas Schönström Sekreterare Petra Lundberg I ärendet avges särskilt yttrande från M och FP. I ärendet avges särskilt yttrande från SD. Särskilt yttrande Trygghets- och säkerhetsberedningen 2015-08-14 STK-2015-349 Motion från Olle Schmidt (FP) och Ewa Bertz (FP) om ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet Vi tycker att motionen har ett lovvärt syfte och lyfter upp en viktig fråga på den politiska dagordningen. Vi ser fram mot redovisningen av hur de speciellt anvisade medlen från regeringen till trossamfunden kommer dessa till del, eftersom även regeringen sett denna fråga som viktig. John Roslund (M) Karin Olsson (M) Monica Hildingson (FP) Särskilt yttrande Trygghets o säkerhetsberedningen 2015-08-14 Ärende: STK-2015-349 Motion av Olle Schmidt och Ewa Bertz (FP) avseende ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet Sverigedemokraterna har under en längre tid försök skapa debatt och få fokus på den ständigt växande antisemitismen i Malmö. Ingen oavsett trosuppfattning, sexuell läggning, kön eller bakgrund ska behöva känna sig hotad i Malmö. Att satsa resurser på ökad trygghet är en mycket viktig åtgärd men vi får inte heller glömma bort att jobba hårdare med att förändra attityder och klargöra såväl för nya som gamla Malmöbor våra grundläggande värderingar och normer i samhället. Malmö stad måste också utveckla samarbetet med Polis och sociala myndigheter. Allt hot, våld och antidemokratiska och våldsbejakande tendenser som upptäcks inom våra kommunala verksamheter måste självklart polisanmälas. _________________ Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: Håkan Ask (SD) Malmö stad 1 (4) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-20 Vår referens Maher Akob Planeringssekreterare [email protected] Motion av Olle Schmidt och Ewa Bertz (FP) avseende ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet STK-2015-349 Sammanfattning Besvarande av motion av Olle Schmidt och Ewa Bertz (FP) avseende ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet. Olle Schmidt och Ewa Bertz yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att avsätta medel för att tillsammans med involverade samfund stärka säkerhetsarbetet för medlemmar och lokaler. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att avslå motionen Beslutsunderlag Motion från Olle Schmidt (FP) och Ewa Bertz (FP) om ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet G-Ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet Tillstånd till utvidgad kameraövervakning(3115305)_TMP Beslutsplanering Trygghets- och säkerhetsberedningen 2015-08-14 KS Arbetsutskott 2015-08-24 Kommunstyrelsen 2015-09-02 Kommunfullmäktige 2015-10-01 Ärendet SIGNERAD 2015-06-17 USA:s särskilda sändebud mot antisemitism, Ira Forman, besökte 2015-03-16 Malmö för att föra en dialog kring arbetet mot antisemitism i Malmö och diskutera den senaste händelseutvecklingen i bl.a. Paris och Köpenhamn. Folkpartiet belyser säkerhetsproblematiken kring religiösa byggnader som den muslimska respektive judiska församlingen stöter på. Bland annat nämns attentatet mot moskén vid Jägersro 2003 och förstörelse som synagogan utsatts för det senaste året. Folkpartiet anser att kommunledningen i Malmö har agerat villrådigt och osäkert kring säkerheten för judar och muslimer som bor och verkar i Malmö. Vidare anser Folkpartiet att Malmö stad uppbär en skyldighet att försvara och skydda medborgare, trots att huvudansvaret 2 (4) för säkerheten för trossamfund och medborgare till stor del ligger på staten och polismyndigheten. Som ett resultat av ökad otrygghet bland den judiska respektive muslimska församlingen vill Folkpartiet att Malmö stad ekonomiskt bidrar till att öka säkerheten för trossamfunden i Malmö. I ett första steg anser Folkpartiet att samtal bör inledas med den judiska respektive muslimska trossamfunden. Folkpartiet föreslår att medel till nödvändig skydd omedelbart måste anslås och yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag att avsätta medel för att tillsammans med involverade samfund stärka säkerhetsarbetet för medlemmar och lokaler. Bedömning I det globala Malmö spelar mångfald en central roll för Malmös identitet, där 175 nationaliteter finns representerade. Malmö vill vara en öppen, jämställd och inkluderande stad. En del av Malmös identitet är att ta emot människor som flyr undan förföljelse och förtryck. 1945 tog staden emot judiska flyktingar från koncentrationsläger, 2015 tar staden emot syriska flyktingar från det krigshärjade Syrien. Malmö stad vill fortsätta vara en stad där mångfalden är en tillgång och där all form av trakasserier och förstörelser på religiösa byggnader är oacceptabelt. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna fastställer: 1 Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete sker brett med barn, unga och föreningsliv för att motverka diskriminering. Skolan är en av de viktigaste arenorna. Malmö stad för en ständig dialog med de religiösa samfunden i Malmö. Tillsammans med Antirasistiskt nätverk driver kommunen ett elevnätverk som syftar till att få ökad insikt om olika former av rasism. Coexist Malmö och Dialogforum är två andra nätverk som arbetar för ett tryggare Malmö ur ett bl.a. religionsperspektiv och där en plattform skapas för att diskutera gemensamma frågor som rör hatbrott. Coexist Malmö arbetar med konceptet ”fråga religionen” i gymnasieklasser, föreningar och på arbetsplatser. I Coexist ingår fyra världsreligioner och elva församlingar som representerar judendomen, kristendomen, islam och buddhism. I Dialogforum finns representanter från grupper som särskilt riskerar att utsättas för hatbrott. Dialogforum syftar till att skapa en plattform för dessa grupper för att diskutera gemensamma frågor som rör hatbrott. 1 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 3 (4) En central del i kommunens trygghetsskapande och förebyggande arbete sker i samarbete mellan polisen och räddningstjänsten. Staten har en skyldighet att säkerställa medborgarnas trygghet och säkerhet. Staten ska via sin myndighet polisen tillförsäkra allmänheten skydd och förebygga brott: Polisverksamhetens ändamål 1 § Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Polisverksamhet bedrivs av Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Lag (2014:588). Polisens uppgifter 2 § Till Polismyndighetens uppgifter hör att 1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, 2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat, 3. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal, 4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen. (Polislag (1984:387) Efter attentatet i Köpenhamn träffade företrädare för kommunledningen den judiska församlingen för att ta till sig församlingens oro. Kommunalrådet med ansvar för trygghet och säkerhet har varit i kontakt med Sveriges inrikesminister om att judiska församlingen bör få utökat stöd till sitt säkerhetsarbete. Malmö stad har vidare påtalat till Länsstyrelsen, som är den statliga myndighet som prövar ansökningar om kameraövervakning, att den judiska församlingen bör få möjlighet till ökad kamerövervakning. Malmö stad har anfört att om Länsstyrelsens krav uppfylls så ser kommunen inga hinder för övervakningen. Länsstyrelsen beslutade 2015-03-31 att bifalla den judiska församlingens ansökan om utvidgad kameraövervakning. Länsstyrelsen har i beslutet beaktat vad polismyndigheten anfört om församlingslokalens utsatthet. Även Islamic Center har ansökt om utvidgat tillstånd till kameraövervakning hos Länsstyrelsen, där Malmö stad kommer att yttra sig i fråga. Stadskontorets bedömning är att Malmö stad har en god dialog med den judiska respektive muslimska trossamfunden. Trots att huvudansvaret för säkerheten för trossamfund och medborgare till stor del ligger på staten och polismyndigheten jobbar Malmö stad aktivt med frågorna. Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete utgår ifrån ett förebyggande arbete som bygger på samverkan med staten och polismyndigheten, där det ständigt finns en dialog om olika insatser. I syfte att arbeta mot hatbrott med gemensamma krafter måste Malmö stads arbete gå hand i hand med berörda myndigheters insatser. I regleringsbrev för 2015 anslog regeringen 3 miljoner kronor till förmån för säkerhetshöjande åtgärder för att kunna förstärka och säkra lokaler för religiös verksamhet. I vårbudgeten föreslog regeringen att anslå extra 7 miljoner till säkerhetshöjande åtgärder, sammanlagt 10 miljoner. Statens nämnd för stöd till trossamfund (SST) har till uppgift att fördela de statliga medlen. Fördelningen bygger på att församlingarna inkommer med ansökningar där behovet specificeras. Hittills under 2015 har S:t Maria romersk-katolska församling beviljats 275 kkr, St Namu Ohridski, Makedonska kyrkan, 250 kkr, Muslimska församlingen i Malmö 270 kkr, Serbisk ortodoxa församlingen 243 750 kr och Judiska församlingen 260 kkr. 4 (4) Mot bakgrund av Malmö stads pågående dialog med dels den judiska respektive muslimska trossamfunden och dels berörda myndigheters insatser kring säkerhetsarbetet förordas att kommunstyrelsen avstyrker motionen. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör BESLUT 1(8) 2015-03-31 Dnr 211-5245-15 Judiska Församlingen i Malmö Kamrergatan 11 211 56 Malmö Kontakt Förvaltningsavdelningen 010-224 14 44 [email protected] Delg.kv. Tillstånd till utvidgad kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar härmed Judiska Församlingen i Malmö, 846000-4800, tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) att bruka ytterligare två kameror – kamera F1 och kamera R1 på bifogad skiss – för övervakning av ett område i anslutning till fasad och entré på Judiska Församlingens lokal, Kamrergatan 11 i Malmö. Tillståndet är förenat med följande villkor: 1. Syftet med kameraövervakningen ska vara att förebygga och utreda brott samt att öka tryggheten för dem som vistas i anslutning till församlingslokalen. 2. Kamerorna ska vara placerade på de platser och ha de upptagningsområden som anges på den skiss som är fogad till tillståndet, se bilaga. Den kamera som i ansökan betecknats som kamera F1 ska vara placerad på fasadens högra sida 2,4 meter ovan mark och ska övervaka fasad och entré. Kamera F1 ska vara fast och fast optik. Den kamera som i ansökan betecknats som kamera R1 ska vara placerad på fasadens vänstra sida 2,4 meter ovan mark och ska övervaka fasad och entré. Kamera R1 ska vara rörlig och ha rörlig optik. 3. Tillståndet medger bildinspelning dygnet runt med båda kamerorna. 4. Bevarat material från övervakningsutrustningen får sparas under högst två månader. 5. Tillståndet medger inte avlyssning eller inspelning av ljud. 6. Allmänheten ska informeras om övervakningen genom tydlig skyltning på väl synliga platser i anslutning till det övervakade området. 7. Beslutet om utvidgat tillstånd gäller till och med den 30 mars 2018. Beslutet kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Malmö, se sista sidan. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 20 85 3 51 81-7 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 20 85 5050-3713 E-post www [email protected] www.lansstyrelsen.se/skane BESLUT 2015-03-31 2(8) Dnr 211-5245-15 Redogörelse för ärendet Judiska Församlingen har sedan tidigare tillstånd (beslut av den 20 februari 1990, dnr 652-7/90) att bruka en fast kamera för övervakning utan bildinspelning av huvudentrén på Kamrergatan 11 i Malmö. Syftet med övervakningen ska vara att kontrollera inpassering till lokalen och därmed förebygga sabotage och överfall. Judiska Församlingen ansökte år 2010 om utvidgat tillstånd till kameraövervakning avseende två kameror som enligt ansökan skulle övervaka församlingsbyggnadens fasad och närområde. Länsstyrelsen avslog ansökan den 14 oktober 2010, dnr 21110694-10. Judiska Församlingen ansökte år 2013 återigen om utvidgat tillstånd till kameraövervakning avseende två kameror som enligt ansökan skulle övervaka församlingsbyggnadens fasad och närområde. Länsstyrelsen avslog ansökan den 16 april 2014, dnr 211-8711-13. Judiska Församlingen har nu ansökt om utvidgat tillstånd till kameraövervakning och har i huvudsak anfört följande. Den kamera som i ansökan betecknats som kamera F1 ska vara placerad på fasadens högra sida 2,4 meter ovan mark och ska övervaka fasad och entré. Kamera F1 ska vara fast och ha fast optik. Den kamera som i ansökan betecknats som kamera R1 ska vara placerad på fasadens vänstra sida 2,4 meter ovan mark och ska övervaka fasad och entré. Kamera R1 ska vara rörlig och ha rörlig optik. Syftet med kameraövervakningen ska vara att förebygga och utreda brott samt att öka tryggheten för de som bor och arbetar i församlingen. Bilder ska lagras dygnet runt. Redan år 1990 gjorde SÄPO på uppdrag av svenska staten en hotbildsanalys på de judiska församlingarna i Sverige. Baserat på den hotbild som fanns redan då och som fortfarande finns mot de judiska församlingarna i Sverige gjorde SÄPO då en bedömning att olika fysiska säkerhetsinstallationer skulle installeras och byggas till på Judiska Församlingens lokaler i Malmö. Man byggde ut församlingens lokal med en bombsäker sluss då man ansåg att en eventuell bilbomb skulle kunna rasera hela byggnaden. Skottsäkra rutor installerades i fönster och dörrar. Man satte upp övervakningskameror och man installerade ett inbrotts- och överfallslarm som kopplades direkt både till polisen och bevakningsföretag. Cirka tio år innan SÄPO:s säkerhetsinstallationer gjordes hade man en beväpnad väktare som patrullerade församlingens lokaler. Under år 2012 gjordes en intern säkerhetsanalys som påvisade en del brister i säkerhetsanordningarna som fanns dels på grund av slitage på existerande utrustning, dels på grund av den betydligt grövre hotbilden som finns mot Judiska Församlingen i dag jämfört med år 1990. De åtgärder man gjort är en uppfräschning av larmsystemet och att säkerhetspollare satts upp utanför byggnaden för att förhindra att bilar ska komma nära fasaden och explodera alternativt köra över folk utanför byggnaden. Sedan oktober år 2012 efter den grova attacken med en mindre explosiv laddning samt gatsten mot församlingens BESLUT 2015-03-31 3(8) Dnr 211-5245-15 entrédörr har församlingen och synagogan stått under bevakning av väktare nattetid som polisen ansett behövts och där polisen stått för kostnaden. Sedan år 2012 har flera incidenter inträffat vid församlingshuset. Bland annat klottrades det på husets fasad år 2013 och i slutet på mars år 2014 trängde fem arabiska killar in i säkerhetsslussen på Kamrergatan och trakasserade personalen innan de avvisades. Den gången kom de med mobilkameror, men det kunde likväl varit ett vapen. Det finns alltid en speciell hotbild mot judiska objekt, inte minst i Malmö. Under de senaste åren har det vid minst ett 30-tal tillfällen kommit personer till Kamrergatan som försökt ta sig in i byggnaden, åsamkat skadegörelse, klottrat, satt upp antisemitiska anslag eller agerat hotfullt. Eftersom den judiska församlingen är speciellt utsatt för bland annat vandalisering och skadegörelse och församlingshuset är en symbol för judenheten i Malmö kan syftet med kameraövervakningen inte tillgodoses på annat sätt än med just kameraövervakning. Församlingens lokal på Kamrergatan fungerar som samlingslokal, dagis, boende, administration och evenemangslokal. Utöver att bygganden i sig har ett stort symboliskt värde så befinner sig dagligen bland annat Rabbin Shneur Kesselman i och kring byggnaden då han har sitt kontor i byggnaden. Rabbinen är en av de mest utsatta personerna i Malmö för antisemitiska hatbrott. Alltifrån verbala hot och smädelser till föremål som kastas efter honom till fysiska påhopp. Rabbinen står allena för ett 20-30-tal anmälningar om hatbrott med antisemitisk natur per år. Församlingen lägger i dag ut stora summor årligen på reparationer och försäkringar eftersom det är omöjligt för polisen att få tag på gärningsmännen utan bevisning. Denna bevisning kan man bara få genom att antingen ha en fysisk person på plats dygnet runt året runt vilket är en ekonomisk omöjlighet för församlingen eller så kan man ha kameraövervakning. Klotter har återfunnits på fasaden ett tiotal gånger under de tre senaste åren. Sedan 2008 har det vid två tillfällen lagts ut någon form av explosiva laddningar utanför entrén till byggnaden som orsakat skada på byggnaden och entrén. Vid flera tillfällen har ett antal olika personer vistats i närheten av församlingens lokal och mer eller mindre uppenbart samlat information om verksamheten och personer som kommer och går till och från lokalen genom övervakning i fordon eller till fots, fotografering, anteckningar etc. Vid ett fåtal tillfällen har personer även försökt få tillträde till lokalerna. Smädelser och antijudiska skrivelser har vid ett par tillfällen anslagits på husets fasad. Pärlplatta med hakkors har hittats utanför församlingen. Vid ett tillfälle har man saboterat befintlig kamerautrustning med målarfärg. Glåpord och antisemitiska ord har blivit skrikna åt inpasserande medlemmar vid flera tillfällen. Antisemitismen i Malmö är tyvärr välkänd såväl nationellt som internationellt. Otryggheten är stor för den som öppet vill visa att man är jude. Rabbin Shneur Kesselman som har sitt kontor på Kamrergatan i församlingens byggnad och som dessutom har sina barn på den judiska förskolan i byggnaden är en av de mest utsatta BESLUT 2015-03-31 4(8) Dnr 211-5245-15 personerna i Malmö för hatbrott och antisemitism. Som tidigare nämnts så medför det faktum att det är en judisk byggnad och en judisk förskola en viss problematik som normalt inte finns i det svenska samhället, nämligen att hotbilden och risken är avsevärt mycket högre just för att det är judiskt. Vi har sett tragiska exempel världen över på hur antisemitismen och judehat får dödliga konsekvenser när säkerheten inte tas på allvar. De senaste tragiska exemplen är till exempel den 19 mars 2012 på en judisk skola i Toulouse i Frankrike där tre barn och en vuxen miste livet på grund av att de var judar och så sent som den 14 februari 2015 när en judisk vakt blev skjuten till döds utanför synagogan och församlingshemmet i Köpenhamn. Dagligen vistas uppemot 30 barn, de flesta av judisk härkomst, samt ett tiotal vuxna i huset. Kameraövervakning är ett steg för att trygga deras tillvaro samt att avskräcka från och förebygga brott. Malmö kommun har beretts tillfälle till yttrande. Malmö kommun har anfört att om Länsstyrelsens krav uppfylls så ser kommunen inga hinder för övervakningen. Polismyndigheten har beretts tillfälle till yttrande och har i huvudsak anfört följande. Polisområde Malmö ställer sig positivt till att sökanden får tillstånd till att utöka kameraövervakningen på Kamrergatan i Malmö. Polisområde Malmö har i beredningen av yttrandet analyserat den statistik som finns tillgänglig för polisen om aktuellt geografiskt område. I beredningsarbetet har även information från, av polisen upprättade, riskanalyser beaktats. Informationen från riskanalyser omfattas av sekretess så denna information återges inte detaljerad utan är invävd i helheten. Judiska Församlingen är belägen på Kamrergatan i Malmö. Objektet kan anses vara välkänt för ett stort antal människor bland annat beroende på att det ligger i anslutning till synagogan som är en byggnad som arkitektoniskt utmärker sig i jämförelse med anliggande byggnader. Församlingshuset har vidare omskrivits mycket i olika media i samband med händelser i anslutning till huset. Antagandet att byggnadens placering är välkänd innebär att potentiella gärningsmän med relativ lätthet kan ta reda på vart de ska bege sig för att genomföra sitt brott. Byggnaden får dessutom anses utgöra någon form av symbol och det kan därmed inte uteslutas att exempelvis åverkan på byggnaden tillkommer i mer specifika syften än vad som annars är vanligt förekommande. Byggnaden får därmed sammantaget anses ha en form av särställning i jämförelse med många andra objekt och att det i anledning av detta föreligger ett något förhöjt behov av att skydda byggnaden. Den aktuella byggnaden frekventeras också av tongivande personer inom den judiska församlingen. Dessa personer är sedan tidigare utsatta för brott i anledning av den position de uppbär i församlingen och en kameraövervakning kan innebära att deras upplevda och faktiska rörelsefrihet ökar. Polisområde Malmö har analyserat statistik BESLUT 2015-03-31 5(8) Dnr 211-5245-15 från polisens anmälningssystem och händelserapportssystem. Anmälningssystemet innehåller data om upprättade polisanmälningar och händelserapportssystemet innehåller information om händelser där polisen på något sätt erhållit information som gör att polisresurs skickats till en plats eller att beslut tas om att informationen ska dokumenteras på något sätt. Majoriteten av händelserapporterna upprättas på grund av att personer ringer till polisen eller då enskilda polispatruller begär att en händelserapport ska upprättas på grund av att de upptäckt någon händelse som de ska agera emot. Antalet händelserapporter överstiger antalet upprättade anmälningar men detta är ett normalt förhållande då mycket information inkommer till polisen om olika händelser och först när polisen är på plats kan det konstateras till exempel att ett skeende har utspelat sig men att inget brott föreligger. De vanligast förekommande händelserapporterna utgörs av ”LC-info”, ”Larm inbrott”, ”Bevakningsuppdrag”, ”Larm överfall” och ”Kontroll person/fordon”. Beteckningen ”LC-info” innebär att polisens ledningscentral har gått ut med information rörande platsen som är viktig för polispersonalen att känna till, exempelvis besök i lokalen som kan påverka den totala hotbildsbedömningen. ”Larm inbrott” och ”Larm överfall” är de fall då överfalls- och inbrottslarm utlöses. ”Bevakningsuppdrag” indikerar att polispersonal fullgör fast bevakning vid byggnaden eller olika former av tillsyn. ”Kontroll person/fordon” är de händelser då polispersonal av olika skäl finner anledning att närmare kontrollera förare av fordon eller andra personer. De brott som har anmälts med brottsplats angiven till aktuell plats är hets mot folkgrupp, olaga hot mot grupp, olaga hot, olaga intrång, ofredande, ofredande mot grupp, allmänfarlig ödeläggelse, förolämpning och skadegörelse. Antalet brott varierar över tid och exempelvis kan betonas att under år 2015 har inga brott anmälts. Det måste dock beaktas att under år 2015 har polisen haft en mycket stor närvaro vid adressen, bland annat i anledning av händelserna i Köpenhamn. Brotten som har anmälts är av varierande allvarlighetsgrad och en del har utförts genom att gärningsmannen exempelvis har framfört hotelser via telefon eller genom Internet. Det finns dock ett antal brott som riktat sig mot lokaliteterna och de människor som befinner sig där. Symbolvärdet i dessa brott ska inte underskattas och detta är en av anledningarna till att polisområdet har bildat en särskild hatbrottsgrupp för att öka egenförmågan till att utreda dessa brott. I de fall att en gärningsman kan knytas till ett brott kan det bli aktuellt med att straffskärpningsregeln tillämpas när påföljd döms ut vilket då visar att samhället ser allvarligare på dessa brott. En utökad kameraövervakning bedöms öka sannolikheten till att gärningsmän kan lagföras. Polisområde Malmö är av uppfattningen att aktuell adress påvisar en ökad utsatthet i vissa brottskategorier i jämförelse med andra områden i Malmö och att detta talar för att det finns skäl för kameraövervakning på platsen. En djupare analys kan göras genom att jämföra andra församlingshus med judiska församlingen i syfte att se de skillnader som kan föreligga. En sådan djupanalys har inte gjorts men tillgänglig BESLUT 2015-03-31 6(8) Dnr 211-5245-15 statistik indikerar tydligt att stora skillnader föreligger både i antalet brott/händelser och i gärningsmannens uppsåt. I kameraövervakningslagen anges i 9 § att tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vidare anges att vid bedömningen av intresset av kameraövervakning ska det särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Polisområde Malmö anser att det tydligt framgår att kameraövervakning av den aktuella platsen kan användas för de ändamål som lagstiftaren gett uttryck för. Det primära skälet är att förebygga brott men förmågan till att utreda begångna brott är också av vikt då detta i sig på sikt kan anses som en brottsförebyggande åtgärd. Slutligen kan betonas att den sökande av polisområdet bedöms vara en mycket seriös samhällsaktör med en strukturerad organisation som kan ta ansvar för förtroendet som det innebär att bedriva kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde. Länsstyrelsen har inspekterat platsen för den föreslagna utvidgade kameraövervakningen. Skäl för beslutet Enligt 8 § kameraövervakningslagen krävs tillstånd för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. Med övervakningskamera förstås enligt 2 § TV-kameror, andra optisk-elektroniska instrument och därmed jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning samt separata tekniska anordningar för avlyssning eller upptagning av ljud vilka i samband med användning av sådan utrustning används för personövervakning. Enligt 1 § är syftet med lagen att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Enligt 9 § ska tillstånd till kameraövervakning ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av kameraövervakning ska det särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli övervakad ska det särskilt beaktas hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska övervakas. I förarbetena till lagstiftningen påtalas angelägenheten av att förbättra möjligheterna att förebygga och avslöja brott, där kameraövervakning är en metod bland andra. Grundtanken bakom lagen är att övervakningskameror ska kunna användas när det finns ett samhälleligt intresse av övervakning. BESLUT 2015-03-31 7(8) Dnr 211-5245-15 Länsstyrelsen gör följande bedömning. Enligt Länsstyrelsen är den föreslagna övervakningen tillståndspliktig. Judiska Församlingens anläggning på Kamrergatan är centralt belägen i Malmö och övervakningen avser ett område där ett stort antal personer kan passera och i och med det berörs av risken för integritetsintrång vid kameraövervakning. Enligt Länsstyrelsens mening gör sig integritetsintresset därför starkt gällande i detta fall. Att den önskade kameraövervakningen dessutom är förenad med inspelningsrätt ökar integritetsintresset ytterligare. Vid en samlad bedömning av alla omständigheter i ärendet finner dock Länsstyrelsen att övervakningsintresset i detta fall entydigt får anses väga tyngre än integritetsintresset. Länsstyrelsen har i denna del beaktat vad Polismyndigheten anfört om den aktuella adressens utsatthet och att en utvidgad kameraövervakning bedöms kunna öka sannolikheten att gärningsmän kan lagföras. Judiska Församlingens ansökan om utvidgad kameraövervakning kan därför bifallas. Eftersom betydande integritetsintressen berörs inom det övervakade området anser Länsstyrelsen att en skälig prövotid är tre år. För att ett nytt tillstånd ska meddelas ska Judiska Församlingen redovisa effekterna av den nu medgivna utvidgade kameraövervakningen. Axel Starck Henrik Kvennberg Bilaga: - Skiss över övervakningsområde Kopia till: - Datainspektionen - Malmö kommun - Polismyndigheten BESLUT 2015-03-31 Hur man överklagar Om ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Malmö. Överklagandet ska dock skickas till Länsstyrelsen Skåne, 291 86 Kristianstad. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Är klaganden part som företräder det allmänna ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tel 010-224 10 00 (växel). 8(8) Dnr 211-5245-15 Motion till Malmö kommunfullmäktige 2015-03-11 Ekonomiskt stöd till trossamfund för att upprätthålla nödvändig säkerhet Återigen är Malmö i fokus för negativ uppmärksamhet. Inom kort besöker återigen president Obamas särskilda sändebud mot antisemitism Malmö. Bilden av en stad med judehat verkar ha satt sig, vilket givetvis är förödande för bilden av ett modernt, öppet Malmö. Nu krävs aktion! Här kan kommunledningen - om vilja finns - agera snabbt och kraftfullt! Personsäkerheten och risken för skadegörelse har gjort det nödvändigt för flera av Malmös trossamfund att avsätta betydande ekonomiska medel för att bedriva sin verksamhet. Särskilt utsatt är muslimska bönelokaler samt judiska mötesplatserna. Moskén och Synagogan har varit utsatta för åtskilliga attentat. 2003 brann moskén vid Jägersro ned och Synagogan utsattes för förstörelse så sent som förra året. I ljuset av de senaste attackerna mot judar i Paris och Köpenhamn måste Malmö tyvärr vara beredd på det värsta. Naiviteten som uttrycker ”att detta händer inte här”, har förlorat sin giltighet för länge sedan. Polisen och övriga rättsvårdande myndigheter har givetvis ett huvudansvar för medborgarnas säkerhet. Rabbinen skall kunna gå fritt i vår stad utan att trakasseras. Judar skall kunna bära kippa utan att höra glåpord. Muslimer skall kunna bära slöja utan att få höra tillmälen i bussen. Barn skall inte vara rädda för att gå till förskolan Så är det inte idag! Den förra regeringen avsatte årligen extra medel till skydd för de 20,000 judar som bor och verkar i Sverige. Likaså har den nuvarande regeringen aviserat extra medel. Men kommunledningen i Malmö har agerat villrådigt och osäkert. För att citera Malmös framgångsrike IT-entreprenör, Dan Olofsson, ”Det har varit mycket prat och lite verkstad”. Nu verkar dock ett uppvaknande hos kommunledningen vara på gång. Kommunalrådet Andreas Schönström är värd en eloge för sina initiativ och vilja att lyssna på den judiska församlingens önskemål om kameraövervakning. Också regeringen verkar vilja agera. Men fortfarande handlar det mest om ord. Den judiska församlingen utsätts för återkommande hot och kostnaderna för säkerheten ökar. Vi kan alltid diskutera var huvudansvaret för säkerheten för trossamfund och medborgare ligger. Självfallet bär polisen och staten ett stort ansvar. Men också Malmö stad har en skyldighet att försvara och skydda medborgare och verksamheter inom staden. Men vi kommer inte ifrån det ansvar även den kommunala ledningen har för att trygga religionsfrihet i Malmö. Därför anser vi att det är viktigt att även Malmö stad ekonomiskt bidrar till att öka tryggheten för samfunden i kommunen. Samtal bör omedelbart inledas med de två mest utsatta trossamfunden; den judiska respektive muslimska. Malmö · Besöksadress Östergatan 3 · 211 25 · Malmö· tfn 040-33 08 70 · www.folkpartiet.se/malmo · [email protected] · Vi vet ännu inte om staten kommer att agera. Att vänta är oacceptabelt. Medel till nödvändigt skydd måste omgående anslås och beslutas om. Folkpartiet liberalerna yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar: - att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att avsätta medel för att tillsammans med involverade samfund stärka säkerhetsarbetet för medlemmar och lokaler. Olle Schmidt (FP) Ewa Bertz (FP) Malmö · Besöksadress Östergatan 3 · 211 25 · Malmö· tfn 040-33 08 70 · www.folkpartiet.se/malmo · [email protected] ·
© Copyright 2024