1. No category

1
JOMALA KOMMUN
UPPDATERING AV DELGENERALPLAN FÖR
CENTRALOMRÅDE
Planbeskrivning som avser planförslaget som är daterad
den 17 mars 2014 och reviderad den 20.1.2015
Planen omfattar Dalkarby, Hindersböle, Ingby, Jettböle, Prestgården
och del av Möckelby.
Områdesarkitektkontoret 2014
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
I
INLEDNING………………………………………………….....3
II MÅLSÄTTNINGAR…………………………………………....4
III BASFAKTA………………………………………………….... 12
1.
Planområde .................................................... .12
2.
Planeringssituation...........................................12
3.
Markägande..................................................... 14
4.
Kulturmiljö .................................................... 14
5.
Bebyggelse och invånarantalet........................17
6.
Fornminnen......................................................18
7.
Naturförhållanden...........................................27
8.
Kommunalteknik ............................................29
9.
Service och arbetsplatser................................31
IV DELGENERALPLAN………………………………………....32
1.
Totaldimensionering
2.
Markanvändning i detalj
V PLANENS KONSEKVENSER…………………………….....48
Bilagor
Bilaga 1: Samrådsprotokoll
Bilaga 2: Områdesarkitektens genmäle angående ändringsönskemål
Bilaga 3: Kommunstyrelsens beslut angående ändringsönskemål
Bilaga 4: Kommunstyrelsens beslut angående anmärkningarna och utlåtanden (bifogas efter
beslutet)
Separat bilaga: Kulturmiljöinventering 2011
3
I
INLEDNING
Den gällande delgeneralplanen för centralort godkändes av kommunfullmäktige 1989. Endast en
mindre del som omfattade södra Dalkarby och östra Sviby fördes till landskapsregeringen för
fastställelse. Landskapsregeringen fastställde denna del den 21 december 1989. Resten av
delgeneralplanen blev endast riktgivande.
Södra Dalkarby och östra Sviby detaljplanerades kort efter att delgeneralplanen hade fastställts
och på dessa områden gällde nu de nya detaljplanerna. På de delar av centralområdet som inte
var detaljplanerade tillämpades inte heller den riktgivande delgeneralplanen, utan
byggnadsnämnd utnyttjade fritt det faktum, att planen endast var riktgivande. I några fall då
nämnden hänvisade till delgeneralplanen beviljade fullmäktige själv undantag från planen. Detta
har lett till att delgeneralplanen helt har förlorat sin funktion som vägledare i byggnadsfrågor på
centralområdet.
Centralområdets delgeneralplan var första delgeneralplanen som gjordes i Jomala. Efter detta
har Möckelö, Väster- och Österkalmare, Sviby och Torp fått fastställda delgeneralplaner, vilket
har förorsakat att byggandet speciellt i Möckelö, Sviby och Västerkalmare har tagit fart.
Samtidigt har utvecklingen i centralområdet nästan stannat av. De gällande detaljplanerna har
ändrats efter behovet men avsaknaden av tydliga ramar för övergripande, framtida
markanvändningen har hämmat utvecklingen.
Kommunstyrelsen fattade den 29 november 2010 (§360) beslut om att delgeneralplanen för
centralområdet skall uppdateras. Samtidigt fastställde kommunstyrelsen målsättningarna för
planen. Efter beslutet uppdaterades för planen nödvändigt faktaunderlag. Museibyrån
inventerade hela planområdets byggnadsbestånd under sommaren 2011. Fornminnesregister blev
färdigt i november 2013. Naturinventering som skulle omfatta hela planområdet har inte gjorts,
utan endast de enligt skogslagen skyddade skogs- och växtbiotoperna samt de befintliga
naturreservaten har anvisats. Orsaken till detta val är, att stora delar av området består av åkeroch skogsområden där markanvändningen inte skall ändras och där skogsbiotoperna redan i
samband med skogsvårdsplanerna har utretts. Däremot skall naturen inventeras i samband med
detaljplaneringen på alla de områden som enligt delgeneralplanen skall ändras till bostads- eller
arbetsplatsområden.
Ett samråd enligt Plan- och bygglagens 30 § ordnades den 29 april 2014 på kommunkansliet.
Samrådet sammankallades genom annons i Ålandstidning den 8 april och på kommunens
hemsida (Samrådsprotokoll bilaga 1). Efter mötet hade markägarna möjlighet att fram tills 20.5.
2014 inkomma med skriftliga synpunkter och ändringsönskemål. Kommunstyrelsen behandlade
dessa på två möten, 18.8. och 27.10.2014, och beslöt om ändringar som görs på basen av
markägarnas synpunkter. Under utställningstiden 8.11. – 8.12.2014 lämnades in 8 anmärkningar
och två utlåtanden. Kommunstyrelsen behandlade anmärkningarna och utlåtandena den 19
januari 2015 § 4 och beslöt om några ändringar på basen av dem.
Jomala den 20 januari 2015
Ursula Koponen
Områdesarkitekt
4
II MÅLSÄTTNINGAR FÖR UPPDATERING AV
CENTRALOMRÅDETS DELGENERALPLAN
Godbyvägen i Jomala centrum.
Planområdet
Den gällande delgeneralplanen för centralområdet godkändes av kommunfullmäktige den 18
oktober 1988. Planen omfattar Dalkarby, Prästgården, Ingby och Jettböle byar samt en del av
Sviby, Hindersböle och Möckelby. Endast södra delen av planen som omfattade
arbetsplatsområdet vid stadsgränden fördes vidare för fastställelse och fastställdes av
landskapsregeringen den 21 december 1989. Resten blev endast en riktgivande plan utan
rättsverkningar.
Planområdets avgränsning följer den tidigare planens avgränsning bortsett från två ändringar:
Östra Sviby som var med i den gällande delgeneralplanen för centralområdet har redan
uppdaterats i Sviby-Torp delgeneralplan som fullmäktige antog den 24 juni 2008. Beslutet har
tills vidare inte vunnit laga kraft, eftersom ett besvär mot beslutet ligger hos Högsta
Förvaltningsdomstol. Östra Sviby kan lämnas utanför uppdateringen av centralområdets
delgeneralplan.
Exploateringstrycket i östra Möckelby håller på att växa pga. att området ligger i nära anslutning
till kommuncentrum. I söder gränsar Möckelby till Norra Svibyvägen, vilket också bidrar till ett
ökat exploateringsintresse. Östra Möckelby tas med i uppdateringen så, att avgränsningen följer
de gällande fastighetsgränserna.
5
6
Kulturlandskapet i kommuncentrum
Huvudmål
Kommunens administrativa centrum och majoriteten av både kommunal och privat service ligger
inom planområdet. Därför i uppdatering bör skapas förutsättningar att hålla centrum levande och
tryggas dess framtida utvecklingsmöjligheter. På området skall finnas både bostäder, olika typ
av arbetsplatser, rekreationsområden och service. I planeringen skall miljöförbättrande åtgärder
beaktas så, att hela centralområdet blir en trygg, trivsam och estetiskt tilltalande boendemiljö.
Det för kommuncentrum karakteristiska kulturlandskapet som bildas av Kasberget,
Dalkarbyträsket och de vida åkrarna från norra Dalkarby ända till kyrkan i Prästgårdenby skall
också i framtiden dominera i Jomala centrums landskapsbild.
Södra Dalkarby utvecklas som arbetsplatsområde och boende koncentreras i Prästgårdenby,
Ingby och Möckelby, i första hand i anslutning till de befintliga bostadsområdena där
kommunalteknik är färdig.
Åkrarna bevaras huvudsakligen som jordbruksområde. De kan dock visas som byggnadsområde
i mindre omfattning i anslutning till befintlig bebyggelse.
Exploatering
Nuläget:
Planområdets exploateringshistoria är lång men först på 1960-talet började exploateringstakten
avsevärt öka. För tillfället finns det inte många fastigheter som inte har styckats under senaste år.
Några av dessa oexploaterade fastigheter är helt eller delvis med i fastställda detaljplaner men
trots detta har ägarna inte velat sälja bort sin mark. I Dalkarby, Prästgården, södra Ingby och den
del av Möckelby som ligger på östra sidan av nya Godbyvägen har markägarna redan utnyttjat
sin s.k. glesbebyggelserätt. Rättviseprincip som skall beaktas vid exploatering på glesbebyggda
områden är inte användbar på områden där tätbebyggelse har uppstått. På tätbebyggda områden
skall nya tomter visas endast på platser som är lämpliga för byggande och stöder kommunens
infrastruktur och hållbar samhällsutveckling. Dessa områden skall också detaljplanläggas. På
basen av sitt planläggningsmonopol har kommunen rätt att själv bestämma, vilka områden som
skall exploateras. Vem som äger marken eller hur mycket ägaren redan har exploaterat spelar
inte någon roll.
Målsättning:
Huvudregel är att nya tomter på planområdet visas endast på områden som skall detaljplaneras.
I samråd med markägare kan även enstaka tomter visas.
7
En av de mest centrala tomter i kommuncentrum.
Bostadsområden
På planområdet finns både detaljplanerade bostadsområden och oplanerad tätbebyggelse. De
första detaljplanerade bostadsområdena är byggda i början av 1970-talet i Prästgårdenby. Senare
har de planlagda bostadsområdena vuxit norrut och sträcker sig idag till södra Ingby. Oplanerad
tätbebyggelse finns i norra Dalkarby, södra Ingby och Möckelby. Trots att nya tomter har
planlagts, har invånarantalet i kommuncentrum sjunkit jämförd med situationen år 1989, då den
tidigare delgeneralplanen fastställdes. År 1989 var invånarantalet 895, nu är det 859. I
Prästgårdenby har invånarantalet sjunkit med hela 131 personer till följd av att barnen från de på
1970-talet byggda bostadsområdena har flyttat hemifrån. I Ingby och Möckelby har
invånarantalet däremot stigit med 86 respektive 21 personer till följd av att nya tomter kunde
säljas i början av 2000-talet.
Det är viktigt att ha ett stadigt befolkningsunderlag i kommuncentrum med tanke på kommunens
investeringar i service och infrastrukturen. En generationsväxling är att vänta på de äldsta
bostadsområdena, vilket leder till att invånarantalet i Prestgårdenby igen börjar stiga men
samtidigt kommer det att sjunka i Ingby. Därför bör man i framtiden kunna erbjuda
mångsidigare hus- och bostadstyper så, att både gamla och unga som vill flytta från
egnahemshus till mindre bostäder, kan stanna kvar på det område där de har sitt sociala
kontaktnät.
Målsättning:
I delgeneralplanen visas nya områden för boende i anslutning till de befintliga bostadsområdena
eller på områden där de stöder kommunens infrastruktur och bidrar till hållbar utveckling. Dessa
skall detaljplaneras och reserveras huvudsakligen för radhusbebyggelse, serviceboende och
kopplade småhus så, att bostadsproduktion kan anpassas till det växande antalet små, 1-2
personers hushåll. Tomter som kan byggas utan detaljplanering visas endast i Ingby och västra
Möckelby. Undantagsvis kan denna typ av tomter komma ifråga också på andra områden som
förtätning av en befintlig tätbebyggelse, av rättviseskäl eller om nyttan av en detaljplan bedöms
som liten.
Arbetsplatsområden
Inom planområdet finns flera typer av arbetsplatser. Både kommunens och församlingens
administrativa centrum ligger i Prestgårdenby. I kommuncentrum finns låg- och högstadieskola,
8
två daghem, åldringshem och servicehus, hälsovårdmottagning, Ålands Centralandelslags mejeri
och Ålandsbagarns bakeri, en mindre matbutik, Ålands Telefonandelslagets huvudkontor och
landskapets plantskola. Det finns också några arbetsplatser inom jord- och skogsbruk samt en
pälsfarm som med tanke på centrumområdets utveckling ligger alldeles för nära bostadsområden
och förorsakar luktproblem.
I Dalkarby finns Ålands Elandelslagets huvudkontor, bil- och möbelaffärer,
småindustriverkstäder och lagerhallar. Arbetsplatserna i Ingby och Möckelby finns
huvudsakligen inom jordbruk.
Största delen av de administrativa och kommunala arbetsplatserna ligger på detaljplanerade Aområden. I kommuncentrum finns endast en obebyggd, detaljplanerad A-tomt kvar. Också alla
arbetsplatser i Dalkarby ligger på detaljplanerade industri- eller affärstomter. Planlagda,
obebyggda affärs- och småindustritomter finns kvar ca 11 ha, vilket bra räcker för de närmaste
årens behov. Dessa tomter är dock i privat ägo och kommunen har inte lagliga möjligheter att ge
byggnadsuppmaning till dem. En del av tomterna är för tillfället till salu, men markpriset verkar
vara för högt för småföretagare. Därför råder det brist på mindre och förmånliga tomter för
småföretagare Behovet av denna typ av tomter finns inte bara på centralområdet utan i hela
Jomala.
Målsättning:
I delgeneralplanen skall utredas möjligheter att utvidga eller genom detaljplaneändringar förtäta
de befintliga arbetsplatsområdena, speciellt i Dalkarby. Nya områden för lager- och
småindustribyggnader bör sökas också i andra byarna.
Service
Nuläget:
Basservice på planområdet är relativt bra. Det finns skolor, dagvårdsplatser, ungdomslokal,
bibliotek, fungerande åldringsvård, idrottshall, fotbollsplan och flera affärer. I omedelbar närhet i
östra Sviby finns två stora mataffärer, motionshall och flera affärshus på gång. Kravet på service
växer dock hela tiden och det är viktigt att förbereda sig till detta och reservera områden för
framtida behov.
Målsättning:
I delgeneralplanen skall beaktas möjligheterna att utvidga den befintliga servicenivån. Nya
tomter för både allmänna byggnader och handel skall reserveras i rätt proportion till områdets
invånarantal.
Rekreation ( idrott, lekområden, park, friluftsområden, vandringsled )
Nuläget:
Planområdet har utmärkta förutsättningar för aktivt friluftsliv. På Kasberget – Jettböleberget
finns både skidspår och motionsbanor som ansluter sig till Mariehamns friluftsleder. Genom
kommuncentrum går en vandringsled som i norr ansluter sig till den ca 60 km långa
Sadelinsleden i Finström. Vid vandringsleden finns informationstavlor där områdets sevärdheter
och historia berättas. Ett outnyttjad möjlighet är Borgberget med sina rika fornminnen. Detta
område är lätt att koppla ihop med Kasbergets stigar och t.ex. skapa en kulturvandringsled till
Jomala forntida historia.
Vid Dalkarby träsk finns idrottshall, fotbolls- och idrottsplan och längre bort i Kasberget en
skyttebana. I detaljplanerna finns gott om parkområden som har reserverats för
bostadsområdenas interna lekområden. Områdena är dock ovårdade, växer huvudsakligen sly
och används mest som bostadstomternas avfallsplats för ris, löv och gräs. Med tanke på allt man
har byggt till vuxna borde man nu satsa för barn och iordningställa dessa kvarterlekparker eller
kanske bygga en mångsidig, stor äventyrs- eller familjepark med verksamheter för barn i olika
ålder.
Målsättning:
9
I planen visas de befintliga vandringslederna som kompletteras så, att de ansluter sig till gångoch cykelvägar. Från bostadsområdena skall antingen ett grönstråk eller en gång- och cykelväg
leda till park- och friluftsområdena. Ingbyberget och Kasberget – Jettböleberget – Borgberget
reserveras för friluftsliv med beaktande av skyddsområdenas krav. Förslag till Borgbergets
utveckling tas fram i samråd med museibyrån. Möjligheter att reservera ett område för en större
familjepark utreds i planen. I anslutning till alla nya bostadsområden skall tillräckliga
grönområden reserveras.
Trafik
Planområdets bebyggelse har ursprungligen vuxit vid landsvägen 2 (Godbyvägen), där
biltrafikens krav dominerade ända till 1990, då genomfartstrafik flyttades till nya Godbyvägen
väster om kommuncentrum. Gamla Godbyvägen är nu kommuncentrums huvudgata. Den har
långa, raka sträckor som lockar till höga hastigheter, vilket har lett till att en allmän
hastighetsbegränsning 30 km/timme är i kraft i kommuncentrum. Ur trafiksäkerhetssynvinkel
räcker detta inte, utan lätt trafik skall helt separeras från biltrafik. På bostadsområdena är
trafikmiljön trygg bortsett från den långa Sundblomsvägen på östra sidan av Prästgårdens
bostadsområde. På vägen har några farthinder byggts som första hjälp men vägen borde byggas
om med några smalare avsnitt som skulle göra den mindre lockande för streetrace-förare.
Den största bristen ur trafiksäkerhetssynvinkel är dock att gång- och cykelvägar består av flera
korta avsnitt som inte bildar sammanhängande förbindelser från bostadsområdena till
arbetsplatser, service och friluftsområden.
Målsättning:
Det befintliga vägnätet för biltrafik ändras inte. Nya bilvägar planeras endast till nya bostadsoch arbetsplatsområden. I delgeneralplanen visas ett täckande gång- och cykelvägnät som binder
ihop alla bostads- och arbetsplatsområden, skolor och rekreationsområden och ansluter sig till de
gång- och cykelvägar som kommer från Sviby och Mariehamn eller har visats i planer för dessa
områden. En gång- och cykelväg visas längs med Gamla Godbyvägen.
Jordbruk
Nuläget:
En stor del av planområdet består av åkrar i odlingsbruk. Dessa är viktiga för jordbruksnäringen
men också för landskapsbilden. Något exploateringstryck riktar sig inte till åkrarna i Ingby men i
andra byarna finns åkrar, där trycket håller på att växa. Det är viktigt både för jordbruket och för
kommuncentrums framtida markanvändning, att dessa områden inte splittras med oplanerad
bebyggelse. Produktiv odlingsmark bör inte utan tunga skäl minskas. Om åkrarna behövs som
byggnadsmark, skall det nya användningsändamålet först fastställas i delgeneralplanen. Efter
detta skall områdena detaljplaneras.
Målsättning:
Huvudprincip i planeringen är, att åkrarna bevaras som jordbruksområden. Delar av dem kan
dock visas som byggnadsmark, om särskilda skäl motiverar detta. Särskilda skäl kan vara t.ex.
utvidgning av befintlig bebyggelse eller förbättring av en splittrad miljö. Åkrar som hör till det
för Jomala centrum karakteristiska kulturlandskapet skall inte exploateras.
10
Oktober 2010. Solen värmer den kalla marken på Ingbyåkrarna.
Skyddade områden
Nuläget (kartbilaga 4):
Vatten
Dalkarby träsk är Ålands Vattens råvattentäkt. Vattenverkets byggnader ligger vid träskets södra
strand. En stor del av kommuncentrum hör till träskets tillrinningsområde där Vattendomstolens
bestämmelser skall beaktas. En mindre del av norra Ingby hör till Långsjöns tillrinningsområde
med likadana skyddsbestämmelser. På dessa områden skall all bebyggelse anslutas till
avloppsnätet, dikesrenar vid diken som rinner till vattentäkt skyddas och avståndet från åkrarna i
odlingsbruk till träsket skall vara minst 100 m.
Växtlighet
Den gällande plan- och bygglagen förutsätter, att delgeneralplanen baserar sig på en täckande
naturinventering. Planområdets natur har inte inventerats efter 1970 och denna inventering
koncentrerade sig på strandområden. Det är kanske inte motiverat att inventera hela planområdet,
eftersom det kommer att finnas stora områden som i detta skede inte visas för exploatering utan
bevaras som jord- och skogsbruksområden. Däremot finns det några områden som eventuellt kan
bli nya bostadsområden eller på grund av friluftsliv redan är utsatta för slitage. Dessa områden
bör inventeras, ifall markägaren är intresserad av exploatering. Enligt lagen är inventeringen
kommunens skyldighet vilket innebär, att kommunen skall stå för inventeringskostnader.
Områdena som med stöd av naturvårdslagen är fredade är inte många. Vid Dalkarby träskets
strand finns två naturreservat med skyddsvärda växter, Iriskärret och Lövdal. Kasbergets branta
sluttning mot Dalkarby träsket hör till Natura 2000 -områdena. I västra Ingby, där jordmånen är
kalkrik finns flera växtplatser för sällsynta orkidéer. Nära byagränsen mot Karrböle finns ett
alkärr och på Ingbyberget en skyddad stenåker. Alla stenåkrar, vilkas areal stiger 0,5 ha är
skyddade enligt naturvårdslagen.
Fornminnen
Planområdets fornminnen är relativt grundligt inventerade. Borgberget, Jettböleberget och
Kasberget bildar en värdefull helhet med många spår av det forntida livet. En stor del av
Borgberget är redan skyddad i detaljplanen men efter att museibyråns inventeringsarbete har
framskridit, har många nya fynd upptäckts. Området är ett intressant besöksobjekt för alla som är
intresserade av historia men bättre informationstavlor samt interna stigar skulle behövas .
Förutom detta borgområde finns i kommuncentrums absoluta kärna ett stort fornminnesområde.
Det ligger bakom kyrkan och är skyddat i detaljplanen. På området finns s.k. medeltidshus med
11
informationstavlor om den gamla bebyggelsen. Området betas regelbundet och bildar en vacker
oas bland centrums annars ovårdade parker. På planområdet finns också några fornminnen som
inte visats i detaljplaner och inte heller i den gällande delgeneralplanen. För att undvika
missförstånd borde alla fornminnen märkas med informationstavlor.
Fornminnesområde bakom kyrkan.
Byggnader
Planområdets byggnadsbestånd har dokumenterats år 1979 då museibyrån inventerade den
äldsta bebyggelsen i kommunen. I denna inventering klassades följande byggnader eller
byggnadsgrupp som värdefulla:
Ingby: Marcusas, Karlas och Södergårds huvudbyggnader sam den helhet de bildar.
Torpet Fridhem vid Godbyvägen.
Möckelby: Berghyddan, Möckelbacka och Möcklanders.
Prästgården: Kyrka och prästgården
Jettböle: Kantors och Fridhem.
Helheten som Roos och två andra torp vid Önningebyvägen bildar (en av dem har byggts om).
En ny inventering som omfattar hela planområdet behövs. Inventeringarna hör till museibyråns
verksamhet.
Målsättning:
Vattentäktens skyddsområde visas i delgeneralplanen och de gällande skyddsbestämmelserna tas
med i planen.
Alla kända, skyddade och skyddsvärda biotoper visas i planen. Naturinventeringen görs på de
områden, där markanvändningen kommer att ändras eller bebyggelsen förtätas. De skyddszoner
som biotoperna behöver beaktas i planen.
Fornminnesinventeringen är uppdaterad och de kända fynden visas i planen.
Planområdets byggnadsbestånd dokumenteras. Kyrkan k-märks i planen. I planen visas också
byggnader och byggnadsgrupper som är skyddsvärda. K-märkning av dessa gör endast i samråd
med ägarna. Byggnaderna kan k-märkas också i samband med en detaljplan eller i ett separat
beslut på basen av LL om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 5 §. På områdena där
bevarandet av bybilden eller enstaka, värdefulla byggnader ställer anpassningskrav på nya
byggnader skall bestämmelserna om detta tas med i planen.
12
III
BASFAKTA
1.
Planområde
Planområdets landareal är 1047 ha och vattenareal 16,7 ha. Planen omfattar Dalkarby,
Hindersböle, Ingby, Jettböle, Prestgården och del av Möckelby.
2.
Planeringssituation
De centrala delarna i Prestgårdenby, södra Ingby och södra Dalkarby är detaljplanerade
och bebyggelsen baserar sig huvudsakligen på dessa planer. Enstaka bostadsbyggnader som är
bebyggda innan detaljplanerna trädde i kraft finns dock i alla byar. Arealen på områdena som är
detaljplanerade är ca 154 ha, varav 85 ha finns i Prestgårdenby och 69 ha i Dalkarby –
Hindersböle. Tätbebyggda områden som är i behov av planläggning (PBL 10 §) finns totalt ca 52
ha.
Detaljplanerna i Dalkarby-Hindersböle
Detaljplanerna i Prestgårdenby – Ingby- Möckelby
13
3.
Markägande
Markägandet inom planområdet är följande:
14




Jomala kommun ca 44 ha, 5 % av arealen (tomter för kommunens egna byggnader,
park- och gatuområden)
Jomala Församling ca 202 ha, 19 % av arealen (åker- och skogsområden i
Prestgårdenby och Jettböle)
Landskapsregering ca 23 ha, 2 % av arealen (vägområden, platskola)
Privat ca 784 ha, 74 % av arealen
Gammal bebyggelse och åkrar i Möckelby. Dessa hemman syns också i kartan ”Ålands kulturlandskap på 1700 –
talet på sida 15.
4.
Kulturmiljö
Planområdets kulturmiljö inventerades av Museibyrån år 2011 (Aino-Maria Niemelä och Conny
Andersson). Inventeringen finns i en separat bilaga ”Kulturmiljöinventering i Jomala inför
delgeneralplanen).
Kulturhistoriskt är planområdet ett verkligen intressant område. Prestgården har varit en av de
viktigaste platser på Åland under medeltiden och kyrkan är en av Finlands första stenkyrkor,
byggd på 1200 –talet intill socknens största järdåldersgravfält. Strax öster om kyrkan ligger ett
tjugotals husgrunder som antas höra till den äldsta prästbolen i Jomala. Åkrarna sydväster om
kyrkan har odlats i hundratals år. Tillsammans med kyrkan, Dalkarbyträsk och Kasbergets
branta bergsluttningen bildar de den absolut värdefullaste miljön på planområdet.
En annan typ av värdefull kulturmiljö är Ingby radby med de gamla bondgårdarna. Enligt en
karta från 1738, reviderad 1751, fanns redan fem gårdar i rad mellan landsvägen och byvägen.
Vägarna finns kvar ännu idag, det är dock oklart om de exakta sträckningarna är desamma
genom århundradenas lopp. Även gårdarna finns kvar men de har dock flyttat högre upp intill
den nuvarande landsvägen.Museibyrån har uppgjort på basen av s.k. skattläggningskartor från
1700 -talet en karta över Ålands kulturlandskap på 1700 -talet, där dåtida markanvändning är
dokumenterad. På kartan syns bl.a. vägar som förenar byarna samt byarnas interna vägar,
dåvarande hemman och torp i byarna, kyrkan, prästgården samt de områden som beskattades:
åkermark, slåtterängar och betesmark. Också gärdsgårdar har ritats in.
15
16
Kulturmiljöinventering som museibyrån gjorde under sommaren 2011.
17
De byggnader som i delgeneralplanen anvisas som mest bevarandevärda presenteras i kapitlet
IV, kulturmiljöer (sida 36).
5.
Bebyggelse och invånarantalet
Största delen av planområdets bostads- och arbetsplatsområden är bebyggda enligt fastställda
detaljplaner. Kommunen hade på 1960 -talet köpt ett stort markområde från församlingen för att
i första hand skapa bostadstomter i kommuncentrum. Första detaljplanen fastställdes år 1971.
Den omfattade området från Önningebyvägen till kyrkan. På detta område planlades bl.a. två
tomter för skolorna och ett bollplan mellan dem. Tomterna ansågs vara tillräckligt stora för
framtida elevantalet som väntades att växa när också närmare 70 nya egnahemstomter planlades
samtidigt. I början av 90-talet var tomtutrymmet dock förbrukat och skolorna lider för tillfället
av kronisk utrymmesbrist såväl ute som inne. Efter 1971 har alla nya bostads- och
arbetsplatsområden i Prestgården by, Ingby, Dalkarby och Möckelby byggts enligt fastställda
detaljplaner, vilket har gagnat utvecklingen i centrum, när också tomter för allmänna byggnader
har kunnat reserveras och service byggas i samma takt med det växande behovet.
Bostadsebyggelsen koncentrerar sig idag i Prestgårdenby och Ingby samt vid Dalkarbyvägen i
Dalkarby och Möckelby.
Arbetsplatserna dominerar till 90 % i Dalkarby. Allmänna tomter (skolor, kommunkansliet,
servicehus, daghem osv) ligger huvudsakligen i Prestgårdenby och södra Ingby.
Bostadsbebyggelsen består huvudsakligen av egnahemshus. På planområdet finns endast åtta
våningshus, alla i II – III –våningar. Också antalet radhus har länge varit lågt men under de
senaste åren har flera nya radhus och parhus byggts i Ingby.
Invånarantalet på planområdet var i slutet av 2012 totalt 922. Ca 45 % bodde i Prestgårdenby, 34
% i Ingby, 11 % i Möckelby och 10 % i Dalkarby-Hindersböle.
Det nyaste bostadsområdet i Ingby. Rönngården i mitten och nya brandstationen högst uppe.
18
6.
Fornminnen
Informationstavla vid Jettböle stenåldersboplats vid Önningebyvägen (fornminne Jo 14.1)
Inom planområdet finns 36 kända fornminnesobjekt och 18 större fornminnesområden, vilka
bevisar att området har varit bebott sedan urminnes tider. Speciellt rika på fornminnen är
Jettböle och Dalkarby. De äldsta spåren av boplatser finns i Jettböle, från stenålder. Boplatserna
är vetenskapligt värdefulla med sina intressanta fyndmaterial. Ett annat intressant område är
Borgberget med omgivningen i Dalkarby. Högst uppe på Borgberget stod på järnålder ett
fornborg. I dess omgivning finns fornminnen både från bronsålder och järnålder. Omgivninen
vid Jomala kyrka i Prestgårdenby representerar mycket yngre fornminnen. Kyrkan som
härstammar från 1100 – 1200 talet är pga sitt ålder också ett fornminne. I anslutning till kyrkan
finns ett vidare område som omfattar både höggravfält från yngre järnålder och ett stort antal
husgrunder samt en lämning efter en medeltida stormansgård.
Planområdets registrerade fornminnen är följande:
Jo 5.1 Dalkarlby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6693/4413-4
Röse Br å/Ä jå Antal anl 1
Beläget 200 m V om Mariehamns travbana, på en liten bergklack.
Utsatt läge intill bebyggelse.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.2 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6698-9/4414 Specialkarta 231
(a) Rösegravfält Br å/Ä jå Antal anl 5
(b) Höggravfält Y jå Antal anl 10
Beläget 300 m V om fornborgen. Skogsterräng.
Rösena är fördelade på två grupper omfattande fyra respektive en anläggning. Mellan dessa finns tio
gravhögar (b). Intressant anslutning till fornborgen.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.3 Dalkarby
19
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6706-7/4413 Specialkarta 327
Rösegravfält Ä jå Antal anl 9
Beläget i en stenåker.
Utsatt läge invid bebyggelse. Två anläggningar förstörda 1925 vid grustäkt. Risk för fortsatt
skadegörelse.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Stenmurar på Borgberget. Fornminne Jo 5.4
Utsikt från Borgberget mot nordost till åkerdalen.
20
Jo 5.4 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6698-9/4417-8 Specialkarta 1, 2
Fornborg J å Antal anl 1
Belägen 250 m S om Prästträsket på Borgbergets N höjdplatå.
Borgen skyddas i N och Ö av bergkanter. Där dessa inte varit tillräckligt avskräckande för att hålla
eventuella angripare borta har murar anlagts.
Murarna är dock numera obetydliga och avbrutna på tre ställen. Dessa är uppbyggda av mindre och
medelstora stenar, höjden är i medeltal 0,5 m och bredden 1,0-1,5 m. Borgens totalareal är ca 3/4 ha.
Åt NV strax nedanför berget skjuter en låg stenmur ut i form av en kil. Det är inte troligt att denna mur
hör till befästningsanordningarna, mera sannolikt är att muren hör samman med gravfältet 5.8. NÖ om
fornborgen i dalgången mellan Borgberget och Kasberget finns en källa som troligen har samband
med fornborgen.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.5 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6700/4412-3 Specialkarta 230
Höggravfält Y jå Antal anl 4
Beläget i en igenväxande beteshage.
Utsatt läge intill landsvägen. Fornlämningen gick ej att lokalisera sept. 2012 vid skogs-bruksärende.
Jo 5.6 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6705/4412-3 Specialkarta 229
Höggravfält Y jå Antal anl 35
Beläget på bägge sidor om vägen genom Dalkarby i en beteshage intill gårdsbyggnaderna.
Utsatt läge, stor risk för skador. Sex anläggningar undersökta 1947.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.7 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6701/4416-7 Specialkarta 379
Höggravfält Y jå Antal anl 25
Beläget på en mot N, i Prästträsket, utskjutande udde ca 50 m NV om vattenverket.
Utsatt läge invid vattenverket. Skadat av odling. Vackert, väl sammanhållet gårdsgravfält.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.8 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6698-9/4417 Specialkarta 381
Höggravfält Y jå Antal anl 37
Beläget 200 m S om Prästträsket NV och V om fornborgen i en nyligen avverkat V sluttning.
Intressant anslutning till fornborgen. Intill gravfältet finns låga stengärdesgårdar.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.9 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6700/4417-8 Specialkarta 382
Höggravfält Y jå Antal anl 4
Beläget 75 m S om Prästträsket och ca 75 m SÖ om vattenverket på en bergrygg.
Anläggningarna är fördelade i två grupper, en anläggning ligger på toppen av bergryggen medan tre är
belägna omedelbart SV om denna.
Utsatt läge. Gravfältet kan beröras av en eventuell utbyggnad av vattenverket. Anläggningen på
bergryggen, ett röse, är undersökt 1944.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.10 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6697/4418 Specialkarta 383
Rösegravfält Br å/Ä jå Antal anl 6
Beläget 400 m S om Prästträsket och ca 50 m S om fornborgen på Borgberget mellan några stenåkrar.
21
Intressant anslutning till fornborgen.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.11 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6695-6/4420
Stensättningar Br å/Ä jå Antal anl 2
Belägna på Borgbergets S topplatå.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.12 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6696-700/4418-20
Boplatslämning St å/Br å Antal anl 1
Skadat av odling. Intressant läge i anslutning till boplatsen på Jettböle 14.1. Boplatsens begränsning är
inte fastställd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.13 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6695/4419
Röse Br å/Ä jå Antal anl 1
Beläget på Borgbergets S topplatå 300 m SSÖ om fornborgen.
Anläggningen konstaterades totalförstörd vid besiktning 1990.
Jo 5.14 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6696/1 4415
Stensättning Br å/Ä jå Antal anl 1
Belägen ca 350 m SV om Dalkarby fornborg, på S spetsen av N-S orienterad hällrygg.
Anläggningen är 4 x 3 m stor och ca 0,2 m hög.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.15 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6696/1 4417
(a) Röse Br å/Ä jå Antal anl 1
(b) Stensättning Br å/Ä jå Antal anl 1
Belägen ca 150 m SV om Dalkarby fornborg, på bergavsats i V sluttningen av borgberget.
Anläggningarna är skadade och till största delen övertäckta av vägbygge.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.16 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6697/1 4412
Stensättningar Jå Antal anl 2
Belägna ca 500 m NV om travbanan, inom ett litet ursparat grönområde på industritomt.
Runda, flacka anläggningar, ca 3 m diameter.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.17 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6694/1 4422
Röse Br å Antal anl 1
Beläget ca 500 m SÖ om Dalkarby fornborg, på hällbergsplatå vid borgbergets avslutning mot Ö.
Röse, 6 m i diameter och 1 m högt. I anläggningen mitt finns en 2,5 x 1 m stor hålighet där delar av en
kallmurad slät inre vägg är synlig.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.18 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6697-9/1 4415-6
Boplatslämning St å Antal anl 1
Belägen ca 100 m V om Borgbergets fot, i åkermark.
22
I åkern har påträffats avslag av kvartskeratofyr och enstaka små keramikfragment. Boplat-sens
begränsning är inte fastställd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.19 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6700/1 4421
Röse Br å Antal anl 1
Beläget på en klipphylla ca 250 m SSO om radiomasten på Kasbergets S topplatå. Omedel-bart NÖ
om röset ligger en stenåker.
Röset är 6,8 x 6,4 m stort och 1,1 m högt.
I området löper även en ca 350 m lång, topografiskt anpassad hägnadslinje som i sitt mest vällagda
parti genom stenåkrar bildar en meterbred och upp till 1,2 m hög stenmur. Utanför stenåkerpartiet
består hägnaden av kantställda, meterhöga flisor eller låga förkast-ningsbranter som påbyggts med
stenar. Större delen av hägnaden ligger inom Jettböles marker.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.20 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6695-7/1 4421-3
Boplatslämning St å Antal anl 1
Beläget ca 300 m ÖSÖ om Dalkarby fornborg, i den S delen av åkern mellan Borgberget och
Kasberget.
I åkern finns stora mängder av kvartskeratofyr. En slipad stenmejsel tillvaratogs vid besikt-ning år
1989. Området var under 1700-talet ingärdad ängsmark.
De rösen som registrerats N om åkern är sannolikt röjningsrösen från åkerns anläggningstid.
Boplatsens begränsning är inte fastställd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.21 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6694/1 4411
Rösegravfält Br å/Ä jå Antal anl 3
Beläget S om T-korset mellan gamla Godbyvägen och tillfarten mot nya Godbyvägen.
Runda anläggningar uppförda omkring större block. Anläggningarna är 5 - 6 m i diameter och ca 0,5
m höga. I området finns också flera upplag av odlingssten.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.22 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6691/1 4412
Röse Br å/Ä jå Antal anl 1
Beläget omedelbart V om gamla Godbyvägen, ca 350 m V om travbanan och 400 m SSO om avfarten
till nya Godbyvägen.
Röset är ca 8 m i diameter och 0,7 m högt.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.23 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6691/1 4413
Stensättning Ä jå? Antal anl 1
Belägen ca 40 m Ö om gamla Godbyvägen och 250 m V om travbanan. I NV änden av en liten
bergsklack vid övergången mellan berg och gammal hagmark.
Rund flack stensättning, ca 3 m i diameter. Osäker fornlämning.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.24 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6695/1 4422
Röse Brå/Ä jå Antal anl 1
Beläget på en hällbergsklack ca 250 m SÖ om råmötet mellan byarna Dalkarby, Jettböle och
Västerkalmare.
23
Röse med 5 m diameter och upp till 0,5 m höjd. Stenarna är uppkastade kring en 1.2 m lång stenflisa.
Nedanför hällen som röset ligger på sträcker sig delar av en stenmur, sannolika rester av en
hägnadslinje från 1700-talet.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.25 Dalkarby
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6695/1 4423
Röse Brå/Ä jå Antal anl 1
Beläget 500 m V om fornlämning 31.3, som ligger på Västerkalmares Bybergs topplatå.
Flackt röse i form av 10 x 6 m stort stenflak, orienterat i SO - NV. Ca 50 m NNV om an-läggningen
finns ett regelbundet uppfört röse med 7 m diameter och 0,6 m höjd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.26 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6704/1 4411
Röse Brå/Ä jå Antal anl 1
Beläget på krönet av liten bergsrygg. Vid utsikt mot Prästträsket.
Röse, ca 8 m i diameter och 1 m högt.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 5.27 Dalkarby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6705/1 4411
Röse Brå/Ä jå Antal anl 1
Belägen i krönläge på bergsrygg.
Skadat och oregelbundet röse, ca 8 x 12 m stort (SV - NO) och 1,2 m högt. I anslutning till röset står
en väderkvarn.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 13.1 Ingby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6736/4414
Rösen Br å Antal anl 2
Belägna 300 m V om Godbyvägen på högsta punkten av Ingbyberget 75 m S om en stenå-ker.
Ingbyberget utgör en turistattraktion ur natur- och fornminnessynpunkt. Av de två rösena har det
största en diameter av 18 m och är två m högt. I det mindre röset, med 10 m diame-ter och 1.7 m höjd,
syns rester av kallmurade sidor. Ca 250 m NÖ om rösena finns i bergs-branten en grotta som kallas
Trollkyrkan. Till denna finns en mängd sägner knutna.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 13.2 Ingby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6730-1/4417-8 Specialkarta 462
(a) Höggravfält Y jå Antal anl 50
(b) Husgrunder Y jå Antal anl 2
Belägna omedelbart SÖ om vägkorsningen Ingby/Jomala by. Utsatt läge. Gravfältet skadat av
sentida bebyggelse. Sex anläggningar undersökta år1905. 25 m NV om gravfältet finns två
husgrunder
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 13.3 Ingby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6734-5/4417-8
Minnesmärke S t Antal anl 1
Beläget 50 m Ö om gamla Godbyvägen.
Monumentet utgör den V punkten av baslinjen Ingby/Ytterby som uppsattes vid de ryska geografiska
mätningarna 1908.
Den består av en fyrkantig slipad sten med en halvklotformig kopparhuva på toppen. På stenen är
inristat på ryska och svenska "Åländska basens ändpunkt 1908". Se även Ytterby, Jo 32.7.
24
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 13.4 Ingby, skifte 1:25
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6726/1 4416
Sten med tradition S t Antal anl 1
Belägen V om gamla Godbyvägen, mitt för den rivna lägenheten Sandbacka. Sandås med uppvuxen
tallskog.
En av tre stenar, som jätten i Lemland enligt sägen slungade mot Jomala kyrka. En annan sten är känd
från Österkalmare (Jo 36.10) den tredje är okänd. Stenen är omkring 3 x 3 m stor och 1 m hög,
materialet är rapakivi.
Jo 13.5 Ingby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6738/1 4416
Plats med tradition S t Antal anl 1
Belägen i Ingbybergets Ö sluttning.
Till den s.k. Ingbygrottan eller ”Trollkyrkan”, som bildats genom förkastning och sprick-bildning i
urberget, finns flera sägner knutna. Här sägs ha varit tillhåll för rövare och till-flyktsort från ryssarna
under stora ofreden.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.1 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR ca 6 6700-3/4430-3 Specialkarta 213
Boplatslämning St å Antal anl 1
Beläget N och NV om Jettböleberget på den svaga mot N sluttande sandmark, som vidtager vid
bergets fot.
Gropkeramisk kultur. Två bosättningsskeden, Jettböle I och II. Utsatt läge, svår skadegörelse i sen tid.
Vetenskapligt värdefullt. Undersökningar företagna 1905-06, 1908 och 1911. I samband med det
inköp av fastighet som gjordes för att skydda hotade delar av fornläm-ningsområdet gjordes nya
provundersökningar i boplatsen under åren 1999 och 2000. Syftet var bl.a. att fastställa
fornlämningens utbredning, få en bild av fyndmaterialets bevaringsgrad och geografiskt redovisa vilka
delar av boplatsen som undersökts genom att fastställa läget för de äldre undersökningsområdena.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jettböle stenåldersboplats, fornminne Jo14.1 vid Önningebyvägen.
Jo14.2 Jettböle
Grundkarta: 1012 06 B KNR 6 6699/4431
Röse Br å Antal anl 1
Beläget på Jettbölebergets topplatå 150 m Ö om vägen till Västerkalmare.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.3 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6702/4421
25
Röse Br å Antal anl 1
Beläget 200 m Ö om Prästträsket på Kasbergets SV höjdplatå.
Skadat av ryska batterier under första världskriget.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.4 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6702/1 4427
Rösen Brå/Ä jå Antal anl 2
Belägna ca 400 m V om bebyggelsen på Grönbacka, på krönet av en bergsrygg.
Runt röse med 7 m diameter och ovalt 7,4 x 4,4 m stort röse, 0,7 respektive 0,4 m höga.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.5 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6705/1 4425-6 Specialkarta 616
Gravhögar Y jå Antal anl 2
Belägna ca 700 m Ö om trebyamötet i Prästträsket.
Högarna är 3 m i diameter och 0,3 m höga. Osäkra fornlämningar. I området finns även en husgrund
med spisröse, en mindre och mycket osäker hög samt 4 sentida odlingsrösen.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.6 Jettböle
Grundkarta: 1012 08 B KNR 6 6697/1 4423
Röse Brå/Ä jå Antal anl 1
Beläget på en hällbergsklacka ca 400 m NNV om råmötet mellan byarna Dalkarby, Jettböle och
Västerkalmare. Flackt röse, ca 3 m i diameter.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.7 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6702/1 4429
Boplatslämning St å Antal anl 1
Beläget på östra sidan av Kasberget, ca 200 m V om Jettböleboplatsen (Jo 14.1). Åkermark.
Vid inventering av tänkta boplatslägen i Jettbölekomplexets omland registrerades avslag av
kvartskeratofyr i åkern på en ungefärlig nivå av 30 m över havet. Boplatsens begränsning är inte
fastställd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.8 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6705/1 4427 Specialkarta 672
Boplatslämning St å Antal anl 1
Beläget vid Kasbergets norra fot, Ö om landsvägen mellan Jomala och Önningby och 200 m V om
avtaget mot Överby. Åkermark.
Vid inventering av tänkta boplatslägen i Jettbölekomplexets omland registrerades avslag av
kvartskeratofyr i åkern på en ungefärlig nivå mellan 20 - 30 m över havet
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 14.9 Jettböle
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6697/1 4427
Boplatslämning St å/Br å Antal anl 1
Beläget vid Kasbergets sydöstra fot, SSÖ om Byberg och körvägen förbi Holmonkärr.
Vid undersökning år 2001 framkom fläckar av kulturlager med fynd av avslag och keramik-skärvor.
Området har svårtolkad karaktär.
Jo 19.1 Möckelby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6709/4414
26
Rösen Br å Antal anl 2
Belägna 400 m SSV om ungdomslokalen Berghyddan på N topplatån av en bergrygg.
Diameter 8 m.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 19.2 Möckelby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6711-2/4411-2 Specialkarta 3
Höggravfält Y jå Antal anl 30
Beläget 300 m SV om Berghyddan på en glest skogbevuxen åkerlinda.
Utsatt läge intill åkermark. Gravfältet skadat av odling samt av en ägoväg.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 19.3 Möckelby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6716- 7/4410-1 Specialkarta 550
Höggravfält Y jå Antal anl 10
Beläget i en beteshage ca 270 m V om nya Godbyvägen.
Utsatt läge intill bebyggelse.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 19.4 Möckelby
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6718-9/4409
Gravhögar Y jå Antal anl 2
Beläget 50 m S om vägen i en beteshage.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 22.4 Prästgården
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6716-20/4417-20 Specialkarta 410, 19
(a) Höggravfält Y jå Antal anl 150
(b) Husgrundskomplex M t Antal anl 10
Belägna på åssträckningen N, Ö och SÖ om Jomala kyrka i en beteshage.
Gravfältet ett av Ålands mest omfattande med ett stort antal husgrunder samt en lämning efter en
medeltida stormansgård (b). Undersökningar är gjorda 1910 och 1952 samt 1987-1990. Gamla
ridvägen till Godby sträcker sig genom området. Fornlämningens be-gränsning är inte fastställd.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 22.5 Prästgården
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6712/4421 Specialkarta 281
Höggravfält Y jå Antal anl 6
Beläget 500 m NNÖ om prästgården på en åssträckning ca 400 m S om det stora gravfältet vid kyrkan.
Synnerligen utsatt läge inom kommunens planerade bostadsområde. Skadat av bebyggelse. Intressant
samband med övriga gravfält på samma åssträckning. En anläggning undersökt 1976.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 22.6 Prästgården
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6713/4420 Specialkarta 468
Höggravfält Y jå Antal anl 9
Beläget 600 m NNÖ om prästgården och 150 m N om Korshaga 22.5 på en åsrygg helt täckt av
planterad tallskog.
Utsatt läge. Berörs av planerad bebyggelse inom kommunens bostadsområde. Intressant sammanhang
med övriga fornlämningar på åssträckningen.
Registreringsdatum: 25.3.2013
Jo 22.7 Prästgården, Jomala kyrka
Grundkarta: 1012 09 A KNR 6 6719/4417 IK 347, 348, 569
27
Stenkyrka M t Antal anl 1
Belägen på en N-S löpande åsrygg, i anslutning till höggravfältet och husgrundskom-plexet 22.4.
En av Ålands äldsta medeltida kyrkor, sannolikt uppförd på 1200-talet. Helgad åt St Olof.
Kyrkobyggnaden utgörs av långhus, delvis medeltida, med torn i V, ett mäktigt sentida tvärskepp
sammanbyggd med en korliknande sakristia. I långhusets V delar syns olika byggnadsfaser.
Tornet, som tycks ha uppförts i ett enda byggnadsskede, har daterats till 1280-talet genom både
dendrokronologisk datering och AMS 14C-analys av murbruk. Såväl långhus som torn har varit
anmärkningsvärt brett i förhållande till längden i ur-sprungligt skick. Tornet har i Ö motsvarats av
ett kor av samma dimensioner. Tornet har fungerat som försvarstorn. Till långhuset, som möjligen
är samtida med tornet, hör en försvars- eller tillflyktsvåning. Den ursprungliga kyrkobyggnaden
undergick omfattande om- och tillbyggnad under medlet av 1800-talet. Från kyrkan härstammar
en del av en kalkstensskulptur, ett lejonhuvud med ett människohuvud i gapet, vilken tagits som
stöd för en tidig datering. I tornbågen samt på långhusets V vägg finns kalkmålningar trolig-en
från 1280-talet, sannolikt Ålands äldsta målningar. Dopfunten av gotländsk kalksten dateras till
medlet av 1200-talet. Kyrkan restaurerades 1961-62. och undersöktes 1961 i samband med detta
arbete. Omfattande fyndmaterial, bl a 137 medeltida silvermynt och fragment av glasmålningar.
Kyrkan har ett intressant läge i anslutning till ett bebyggel-sekomplex, stormansgård med
stengrund samt ett omfattande gravfält ca 100 m SÖ om densamma. Genom detta område löper
den gamla ridvägen mot Godby. Hela området kring kyrkan innehåller väsentliga objekt för
förståelsen av Ålands forntid och äldsta medeltid. Bebyggelse bör ej tillåtas inom en 200 m radie
kring kyrkan.
Registreringsdatum: 25.3.2013
7.
Naturmiljö och skyddad natur
Planområdet domineras av jord- och skogsbruksmark. Terrängen är relativt plan bortsett från
mäktiga bergområden i sydost (Kasberget-Borgberget-Jettböleberget) och i nord
(Ingbyberget). Kasbergets topp ligger på +71 m och Ingbybergets på + 65 m och de påverkar
kraftigt i landskapsbilden där största delen av marken ligger på +20 – 25 m. Åkrarna på
planområdet har långa odlingstraditioner och de spelar huvudroll i områdets kulturmiljöer.
Botaniskt är åkrarna tämligen enfaldiga men de vida fälten erbjuder utmärkta jaktmiljöer för
bl.a. råfåglar. Också rådjur betar gärna på åkrarna. I buskage vid åkerkanterna häckar flera
arter småfåglar. Skogsområdena består mestadels av bergbundna barrskog. Fuktiga
granskogar och lundar där lövträd dominerar saknas nästan helt. Det har inte påträffats
speciellt många skyddsvärda biotoper på området, delvis på grund av att noggranna
inventeringar saknas men i Ingby finns flera kända lokaler med särskilt skyddsvärda växtarter.
Vid vägen mot Jomalaby finns gropar där det har brutits kalk och flera rara orkideér har
påträffats. Ett annat botaniskt intressant område är Jettböleberget, där det finns en mosaik av
biotoper som kan ha stort värde. Dessa områden borde inventeras noggrannare men eftersom i
delgeneralplanen inte har anvisats ändringar i områdenas nuvarande markanvändning,
förutsätter delgeneralplanen inte nödvändigtvis en detaljinventering.
28
Åkrar i Jettböle.
På planområdet finns följande skyddad natur:
nr- 1. Irisskärret i norra ändan av Dalkarbyträsk. Området ägs av Jomala församling och
reservatet inrättades år 1981 på anhållan av församlingen. Fredningen gäller för all framtid.
Området representerar en för åländska förhållanden ovanlig våtmark.
nr- 2. Lövdal vid sydöstra stranden av Dalkarbyträsk. Området är i privat ägo. Lövdal är ett
av de få naturreservat i landskapet i enskild ägo som fredats på anhållan av ägaren utan några
ersättningsanspråk. Fredningen gäller för all framtid. Området representerar en frisk lundskog
med rik ormbunksflora.
sn- 1. Mellan dessa två naturreservat finns ett omväxlande och värdefullt naturområde som
idag är ett viktigt friluftsområde. Den del av området som omfattar Kasbergets branta
sluttningar mot Dalkarbyträsk ingår i Natura 2000-programmet. Områdets areal är ca 17 ha.
b-1 Stenåker. Enligt LF om naturvård 5 § 5. punkt är stenåkrar vars areal överstiger 0,5 ha
särskild skyddsvärda biotoper. På Ingbyberget finns en stenåker om 0,52 ha.
b-2 Klibbalskärr. Området är enligt LF om naturvård 5 § 9.punkt särskild skyddsvärd biotop.
b-3 Alm- och lindbiotop. Området är enligt LF om naturvård 5 § 7.punkt särskild skyddsvärd
biotop.
b-4 Växtbiotop. Orkidéer.
8. Kommunalteknik
Vägar och gator
Huvudväg 2 (nya Godbyvägen) från Mariehamn till Vårdö går i planområdets östra del över
Möckelby åkrar och vid Ingbybergets västra sluttning. Denna sträcka av vägen togs i bruk
1989. Vägen ersatte gamla Godbyvägen som ligger mitt i byn. Både boendeförhållandena och
trafiksäkerhet föbättrades avsevärt, när tung trafik och genomfartstrafik flyttades till den nya
vägen. I bybilden syns dock ännu idag de krav som väglagen ställde på byggandet: bortsett
29
från de äldsta byggnaderna står bostadshus 40 m från gamla Godbyvägens mittlinje. Också
den gamla bystrukturen förstördes genom att skära av den urgamla vägförbindelsen mellan
Möckelby och Dalkarby. En tunnel för lätt trafik skulle ha tryggat naturliga förbindelser från
Möckelby till idrotts- och friluftsområden men lätt trafik värderades inte speciellt högt i
trafikplaneringen på 1970- och 80-talet. Gamla Godbyvägen fungerar idag som kommunens
interna huvudväg. Dess södra del från stadsgränsen till Elandelslaget ägs av kommunen och
norra sträckan av landskapet. På hela vägen finns hastighetsbegränsning 50 km och i centrum
under dagstiden 30 km.
Förutom gamla Godbyvägen finns på planområdet följande kommunens interna huvud- eller
uppsamlingsvägar: Önningebyvägen, Klockargatan (till Sviby), Karrbölevägen,
Södersundavägen, Jomalaby väg, Dalkarbyväg(uppsamlingsväg) och Sundblomsväg
(uppsamlingsväg). Skillnaden mellan interna huvudvägar och uppsamlingvägar är, att på de
förstnämnda finns genomfartstrafik till kommunens olika delar och relativt få direkta
tomtanslutningar. Uppsamlingvägar används i första hand för byns interna genomfartstrafik
Också direkta tomtanslutningar är tillåtna, dock inte önskvärda. Fem av kommunens egna
huvudvägar korsar huvudväg 2 i plankorsningar. Alla fungerar bra förutom Svibykorsningen,
ett s.k. skjuten 4-vägskorsning som på 1980-talet marknadsfördes som en speciellt trafiksäker
lösning. Bilisterna undviker gärna denna korsning i rusningstider
Alla andra vägar på planområdet klassas till tomtvägar. På detaljplanerade områden heter de
enligt plan- och bygglagen gator.
Gång- och cykelvägnätet täcker i dagslaäget bra bostadsområdena i Prestgårdenby och Ingby
men en del av de viktigaste sträckorna vid interna huvudvägar saknas. Mest akut är en gcväg vid gamla Godbyvägen, där sträckan mellan Elandelslaget – kommunkansliet saknas helt.
Också en gc-väg mellan kommuncentrum och Sviby behövs.
Avlopp
Tryckledningen från norra Åland till Mariehamns reningsverk går via planområdet.
Kommunalt avloppsnät har byggts till alla detaljplanerade områden och alla hushåll inom
vattenskyddsområdet är skyldiga att ansluta sig till det. Några enstaka, äldre byggnader med
godkända egna avloppssystem har dock inte anslutit till det. Helt utanför kommunens
avloppsnät ligger endast några bostadsbyggnader.
30
Vattenförsörjning
31
Ålands Vattens råvattentäkt Dalkarby träsk ligger mitt på planområdet. Vattenverket står vid
träskets södra strand. Från detta området leder huvudvattenledningar till landskapets olika
delar. Ledningen söderut går rakt mot travbanan och möter stadsgränsen på östra sidan av
utjämningsbassängen. Ledningarna norrut går vid träskets västra strand samt under träsket och
fortsätter sedan vidare på östra sidan av bebyggelsen. Ledningarna har en skyddszon på 5 m åt
vardera sida. Råvattentäktets skyddszon täcker 248,8 ha av landareal i centrum. På detta
område skall vattenskyddsbestämmelserna (Finlands vattendomstols utslag nr 32/1988/3)
beaktas, när det gäller jordbruk och all annan verksamhet som kan påverka marken. I
planområdets norra del sträcker sig Långsjöns vattenskyddsområde delvis till Ingby skogar.
Det täcker ca 32 ha av skogen vid byagränserna mot Karrböle och Andersböle.
Kommunens vattenledningar har dragits till alla bostadsområden och alla hushåll har anslutit
till vattenledningsnätet.
Ökad asfaltering av parkeringsområdena speciellt i Dalkarby och östra Sviby har lett till, att
översvämningar har förorsakat problem på Mariehamns sida av kommungränsen. För att
reglera mängden av vatten som rinner från dessa hårda ytor har kommunen byggt två s.k.
utjämningsbassänger i Dalkarby.
El- och telefonnät
Kraftnät Ålands station och transformatorfält för 45/10 kV ledningar ligger i gränsar till
planområdets södra del i Dalkarby. En 45 kV ledning från Tingsbacka kommer till området
över åkrarna i planområdets östra delar. Från området går en 45 kV ledning västerut över
Dalkarby och östra Sviby arbetsplatsområden och följer sedan en annan 45 kV ledning från
Tingsbacka till Mariehamn.
Ålands Elandelslag och Ålands Telefonandelslag som ansvarar el- och telefonservice på
centralområdet har huvudsakligen ett gammatl luftledningsnät fortvarande i bruk men på de
nya, detaljplanerade områden används kablar. I samma kabelkanal läggs el, telefon- och
fiberkablar.
Energi
I kommuncentrum finns ett ca 2,2 km lånt fjärrvärmenät med en panncentral på
mejeritomten. Till nätet har kopplats bl.a. kommunens egna fastigheter i centrum.
9.
Service och arbetsplatser
Planområdet omfattar kommuncentrum, vilket innebär att servicenivån är bra.
Kommunal service
I Prestgårdenby finns kommunens administrativa centrum, kommunkansliet med sociala,
tekniska, ekonomiska och planläggningstjänster. På daghem finns 42 platser för 3-6 åringar
och 37 platser för yngre. Också låg- och högstadieskolorna står på åsryggen mitt i
Prestgårdenby. I kommunens lågstadieskola, Vikingaåsens skola, finns för dagsläget 210
elever. I skolan finns också kommunens bibliotek. Till Kyrkbyns Högstadieskola kommer
elever från alla södra Ålands kommuner. Ungdomslokal finns mittemot Vikingaåsens skola i
gamla branddepån, där man kan lyssna på musik, spela olika spel, se på TV och surfa på
Internet.
Kommunen har ett eget servicehus för åldringar, Rönngården, som är beläget i Ingby. I huset
finns 16 handikappanpassade lägenheter. Hyresgästerna har möjlighet att få hjälp av
hemservicepersonalen. Förutom lägenheterna finns det möjligheter till rådgivning, fotvård,
massage mm. I byggnaden finns också en restaurang som drivs av privata näringsidkare.
Kommunalförbundets vårdhem, De Gamlas Hem, står nordväst från kyrkan. Där finns platser
för 67 boenden.
32
Idrott och friluftsliv
Kommunens idrottshall, Vikingahallen ligger invid Dalkarbyträsk. Intill hallen finns två
fullstora forbollsplaner, en beachvolleyplan och på Kasberget åtta kilometer skid- och
motionsslingor samt skidskytteanläggning med 20 tavlor. Också Jomala vandringsled som i
norr ansluter sig till Finströms Sadelinleden går via planområdet.
Jomala församling
Jomala kyrka står i Prestgårdenby. Förutom godtjänster används kyrkan också till olika
konsert. Bredvid kyrkan finns församlingshem.
För tillfället finns det inte matbutiker på planområdet. Efter att två stora marketar öppnade
bara på två kilometers avstånd från centrum, har butikerna en efter en stängt. Posten flyttade
till Maxinge 2013, sista matbutiken i Prestgårdenby stängdes 2012 och banken 2013.
Arbetsplatser
I planområdet finns förutom kommunens, kommunförbundets och södra Ålands skoldistrikts
arbetsplatser också Ålands telefonandelslagets och Elandelslagets huvudkontor, Ålands
Centralandelslagets mejeri och bakeri, Ålands Penningautomatförenings huvudkontor samt
arbetsplatser på affärer och verkstäder speciellt i Dalkarby. Jordbruksidkare finns i Ingby och
Möckelby. Angående arbetsplatser är planområdet självförsörjande och det finns många som
pendlar till arbetet i centralomarådet.
IV
DELGENERALPLAN
1.
Totaldimensionering
För olika ändamål har mark reserverats enligt följande:
Ha
% av området
Bostadsområden BS, BS-1, BV, BB
119,4
11,4
Administration och allmän service A, A-1
23,1
2,0
Jord- och skogsbruksområden L, LJ, LÅ, LF
620,1
60,3
Industriområden, F, F-1, FB
31,4
3,0
Rekreationsområden, R, RN, RI, US
145,5
13,9
Fornminnesområden, SF
17,8
1,6
Naturskyddsområden NR, SN
19,6
1,7
Handel, kontor och förvaltning, HF,HB
26,5
2,5
Skyddsgrönområden, EP
23,5
1,7
Specialområden ES, EE, EB
3,8
0,3
Vattenområde W
16,7
1,6
(Utredningsområde 15,5 ha ingår i L-områden)_______________________
Planområdet totalt 1047,4
100,0
Av planområdet har endast ca 19 % anvisats för olika typ av byggande och 82 % blir ”grönt”.
Planområdets låga exploateringsgrad beror på att det omfattar stora åker- och skogsområden
både i Prestgården, Ingby och Möckelö. Förutom att en del av åkrarna spelar en avgörande
roll i centralområdets värdefulla kulturlandskapsbild är de också viktika för jord- och
skogsbruksnäringen och skall bevaras som jordbruksområden också i framtiden.
33
Största delen av områdets bebyggelse baserar sig på detaljplaner, vilket har förorsakat att
dessa områden är relativt tätbebyggda, delvis nästan stadsmässiga. Ur ekonomisk synvinkel är
detta en stor fördel, eftersom infrastruktur blir ekonomisk och viktig råmark inte slösas.
Ett eventuellt nytt bostadsområde kan byggas i Borgbergets sydvästra sluttning om
noggrannare utredningar visar, att en fungerande vägförbindelse och kommunalteknik kan
dras till området.
Invånarantalet
Invånarantalet har dimensionerats enligt följande:
 Egnahemsdominerat område: 2,5 personer/hushåll (tomtstorlek 1500 m2, en bostad)
 Rad- och våningshusdominerat område: 1,8 personer/hushåll (tomtstorlek 2000 m2, fem
bostäder)
Invånarantalet i det skede när alla de i delgeneralplanen anvisade bostadsområden är
bebyggda beror på om dessa detaljplaneras för egnahemstomter eller för radhustomter.
Delgeneralplanen definierar inte detta, utan områdena är reserverade för ”småhusdominerad
bebyggelse” vilket innebär båda alternativ. Om alla områden byggs som egnahemsområden
finns det bostäder för ca 265 nya invånare (365 om också utredningsområdet blir
bostadsområde). Om nya områden byggs som radhusområden, blir antalet nya invånare ca
570 (ca 900 utredningsområdet medräknad). Beroende på vilket alternativ man väljer i den
kommande detaljplaneringen blir centralområdets totala invånarantalet 1185 – 1490, dvs.
växer ca 29 – 62 % jämförd med situationen i slutet av 2012. Om utredningsområdet byggs
som bostadsområde, blir tillväxt ca 40 – 98 %.
Ca 80 % av centralområdets invånare bodde år 2012 på de detaljplanerade områdena i
Prestgårdenby och Ingby. Också största delen av de nya bostadsområden som anvisas i planen
ligger i dessa byar. Av de nya invånare skulle dessa byar få 70 %, Dalkarby ca 25 % och
Möckelby ca 5%.
2.
Markanvändning i detalj
Bostadsområden
Småhusdominerat område som skall detaljplaneras BS-1
I planen har visats nya BS-1 -områden totalt 25,4 ha som delar sig mellan byarna enligt
följande:

Ingby 8,3 ha.. Områdena bildar fortsättning till de redan detaljplanerade områden på
östra och västra sidan av gamla Godbyvägen.Områdena är i privat ägo.

Prestgårdenby 5,2 ha. Området ligger på östra sidan av korsningen
Sundblomsvägen-Önningebyvägen.Området ägs av Jomala församling.

Dalkarby 8,6 ha. Områdena (två separata) ligger i södra ändan av Dalkarbyvägen.
Deras totalareal är 12,2 ha men befintliga tomter tar ca 3,6 ha av områdena.
Områdena är i privat ägo.

Möckelby 3,3 ha. Området ligger mellan Möckelbyvägen och nya Godbyvägen och är i
privat ägo. Området gränsar till befintliga bostadstomter.
Av dessa områden kan ca hälften användas som tomtmark. Resten bildar park-, lek- och
gatuområden.
Småhusdominerat bostadsområde som inte skall förtätas, BS
Dessa områden omfattar huvudsakligen de redan detaljplanerade och bebyggda
bostadsområdena i Ingby och Prestgårdenby. På områdena finns några obebyggda tomter men
34
i stort sett är de färdigt bebyggda. På dessa områden har anvisat några tomter som dock kan
styckas:
 Fem tomter i Möckelby, varav två ligger vid Södra Möckelbyvägen och tre vid
Klockarsgatan. På tomterna vid Södra Möckelbyvägen har i delgeneralplanen givits
bestämmelser angående byggnadssätt och proportionerna, eftersom tomterna ligger i
kulturhistorikt värdefull miljö.
 Fyra tomter vid Dalkarbyvägen i Dalkarby. Alla dessa tomter ligger i anslutning till
befintlig bebyggelse och i delgeneralplanen har givits bestämmelser angående
byggnadssätt och proportionerna för att undvika byggandet som inte
anpassar sig i den kulturhistoriskt värdefulla miljön.
Våningshusdominerat bostadsområde, BV
I delgeneralplanen har anvisats två områden för våningshusdominerad bebyggelse. Båda är
redan bebyggda (Tallvägen i Prestgårdenby och Godbyvägen i Ingby). Detta innebär dock
inte, att våningshus inte alls kunde byggas i centralområdet i framtiden. Det är helt möjligt att
anvisa tomter för våningshus också inom BS-1 -områdena, dock så att de inte dominerar på
områdena. Ytterligare kan man bygga våningshus på alla HB -områden..
Byområde, BB
Möckelby gamla bykärna med lantbrukslägenheternas huvud- och ekonomibyggnader har
visats som byområde med följande beteckning: Området är avsett för landsbygdsliknande
boende och innehåller både jordbruksmark och bostadstomter. Nya tomter som styckas på
området skall vara minst 3000 m2. På dessa nya tomter tillåts flera ekonomibyggnader men
endast en bostadsbyggnad. Tomtens byggnadsrätt är 15 % av tomtens areal. Ny- och
reparationsbyggande skall till stil, proportionerna och material anpassas till det befintliga,
gamla byggnadsbeståndet. Plåt som fasadmaterial är inte tillåten.
Ur miljösynpunkt är det viktigt att området inte förtätas så att den ursprungliga karaktären
förloras. Varsam förtätning är dock möjlig.
Utredningsområde
En del av skogsbruksområdet på Borgbergets sydvästra sluttning i Dalkarby har anvisats som
utredningsområde. Områdets areal är ca 15,5 ha. Anläggandet av kommunalteknik på detta
område förutsätter, att Mariehamns stad delvis ändrar sina stadsplaner och tillåter
anslutningar från sitt gatunät och avloppsnät. Eftersom dessa frågor tills vidare är öppna, har
området anvisats som utredningsområde. Om förutsättningar för byggandet finns, kan
området detaljplaneras som bostadsområde utan att delgeneralplanen för den skull behöver
ändras. I annat fall förblir området som skogsbruksmark (L).
Områden för handel, förvaltning och service, HF, HB
Område för handel, förvaltning och service, HF
Dessa områden omfattar de redan detaljplanerade affärs- och kontorsområdena i Dalkarby.
Områdenas totalareal är 21,6 ha. Ca 11 ha av dessa områden är obebyggda och mera
obebyggda HF -områden finns på östra sidan av nya Godbyvägen. Därför finns det inte behov
av att anvisa nya HF -områden i centralortens delgeneralplan.
Område för handel och bostäder, HB
Områdenas areal är 5,2 ha. De ligger på detaljplanerade områden där delgeneralplaneninnebär
ändring i nuvarande markanvändningen. Områdena omfattar gamla butikstomten i Ingby,
Ålandsbankens tomt i Prestgårdenby och tomterna vid Kyrkallén i Prestgårdenby från
Önningebyvägen till Allégården. I byggnaderna har tidigare varit affärsutrymmen som i
dagsläget används som bostäder eller står tomma. I detaljplanerna har tomterna reserverats
35
enbart för boende. Med tanke på deras centrala läge och möjligheten att ändra befintliga
utrymmentill affärslokaler är det naturligt att i delgeneralplanen beakta detta framtida behov.
Områden för offentlig service och förvaltning, A, A-1
Arealen på dessa områden är totalt 23,1 ha. Av dessa områden är nya 4,16 ha (s.k. Lindholms
åkrar i Prestgårdenby och ett område mellan Dalkarbyträsk och gamla Godbyvägen),
befintliga detaljplanerade men tills vidare obebyggda 0,93 ha (tomt vid Sundblomsvägen i
Ingby) och områden där befintlig markanvändning ändras 1,1 ha (Berghyddan och gamla
brandstation samt bredvidliggande fastighet 8:3). Brandstation-Ålandsbankens område är
avsett för skolans framtida behov.
Områdena är avsedda för den lagstadgad service som kommunen är skyldig att ordna. Tomten
vid Dalkarby träsk är i planerad för vattenverkets framtida behov. På området med
beteckningen A-1 kan också åldrings-, handikapps- eller servicebostäder byggas. Dessa kan
naturligtvis byggas också av privata bolag. Områdena ägs av kommunen förutom De Gamlas
Hem –tomten.
Naturskyddsområden SN
I planen har inte anvisats nya naturskyddsområden. I samband av detaljplaneringen skall
områdenas natur först inventeras, eftersom en täckande naturinventering inte har gjorts i
samband med delgeneralplanen.
Specialområden
I delgeneralplanen finns följande specialområden:
Begravningsplats, EB
Förutom den befintliga begravningsplatsen vid kyrkan har inte nya begravningsplatser
anvisats i planen.
Skyddsgrönområden EP
Skyddsgrönområden har visats vid huvudväg 2 och vid Dalkarbyträskets västra strand.
Områdenas syfte vid huvudvägen är att skydda de närliggande bostadsområdena mot
trafikbuller och hindra direkt insyn från huvudvägen till industri- och lagerområden. Man får
samtidigt en trevligare trafikmiljö, när vägen kantas av träd och buskar. Mot ytvattentäkt
bildas skyddszon enligt vattendomstolens beslut. Via skyddsgrönområden kan dock gång- och
cykelvägar byggas under förutsättning, att de inte försämrar skyddszonens huvudsyfte.
Energiförsörjning, EE
Förutom den befintliga nätstationen vid kommungränsen i Hindersböle har inte nya
markreservationer anvisats i planen. På industriområdena med beteckning F tillåts också
placering av mindre anläggningar för värmeproduktion för lokalt behov under förutsättning att
avståndet till närmaste bostadshus är minst 300 m. Som exempel av detta är
fjärrvärmeanläggning på mejeritomten i Prestgårdenby.
Samhällsteknisk försörjning, ES
De befintliga utjämningsbassängerna i Dalkarby har anvisats som områden för
samhällsteknisk försörjning. Däremot ingår alla pumpstationer och mindre anläggningar i
bostadsområdenas beteckningar.
Fornminnesområden SF
Alla registrerade fornminnen har visats som fredade fornminnesområden eller -objekt.
Oberoende av detta skall alla nya områden som detaljplaneras först inventeras av museibyrån,
eftersom området är rikt på fornminnen och museibyråns inventering har omfattat bara de
mest sannolika områden för existens av fornminnen. Detaljerad beskrivning över fornminnena
finns i kapitlet III Basfakta (sida 18).
36
Kulturmiljöer och byggnader
Ingby
Kännetecknande för Ingby än idag är de gamla bondgårdarna Markusas, Karlas och
Södergårds med manbyggnadernas gavlar mot vägen, samt de gamla gårds- och åkermarkerna
som öppnar nere i öster.
Enligt en karta från 1738, reviderad 1751, fanns redan fem gårdar i rad mellan landsvägen och
byvägen, vilka finns kvar ännu idag – det är dock oklart om de exakta sträckningarna är
desamma genom århundradenas lopp. Även gårdarna finns kvar, men de har dock flyttat
högre upp intill den nuvarande landsvägen. Av radbyns mangårdsbyggnader på 1800-talet har
Backas och Klemes rivits. Klemes gamla stenmagasin och lillstuga finns fortvarande kvar på
den gamla gårdsplanen vid åkergatan. Karlas nyligen restaurerade manbyggnad har bäst
bevarat 1800-talskaraktären, medan gårdens andra byggnader har rivits. På Södergårds finns
lillstuga, härbre och kvarn från 1800-talet kvar utöver mangårdsbyggnaden. Markusas gamla
rökbastu finns mittemot Klemes invid landsvägen; Klemes rökbastus spisgrund finns också
kvar sydväst om Markusas rökbastu. Kanske var Klemes gamla manbyggnad placerad längre
neråt från vägen för att inte ha närkontakt med rök och gnistar. Både Markusas och Karlas
hade även smedja. Intill landsvägen fanns även ett mangellider. Vägen nedanför gårdarna har
fått namnet ”skitgatan” eftersom all smuts rann dit.
Följande byggnader med motiveringar som framgår från kulturmiljöinventeringen som
gjordes av museibyrån år 2011 har anvisats som kulturhistoriskt värdefulla:k-1 Markusas, k-2
Klemes, k-3 Karlas, k-4 Södergårds och k-5 Backas
Åkergatan, tidigare kallad ”skitgatan”, nedanför gårdarna.
Utsikt mot åkrarna i sydost från Markusas. Åkergatan t.h.
k-1, Markusas. Gamla mangårdsbyggnaden är byggd med gaveln mot vägen och tillsammans
37
med Karlas och Södergårds manbyggnader skapar den en radby som är kännetecknande för
Ingby. Lillstugan och gamla gårdsbyggnader har rivits – förutom rökbastun som ligger
väster om vägen och hör numera egentligen till Klemesbacka. Svinhuset är från 1930-talet,
ladugård och antagligen även tork samt garage från 1950-talet. Manbyggnaden har i början
av 1900-talet byggts till med en lång veranda med dekorsågade takfotlister. Under senaste
åren har byggnaden renoverats utvändigt, bl. a. har de gamla fönstren bytts ut. 1800-talets
karaktär och en del invändiga byggnadsdetaljer finns dock kvar. Värdering:
Manbyggnaden och rökbastun har ett stort byggnadshistoriskt, miljöskapande och
kontinuitetsvärde. Ekonomibyggnader från 1930- och 1950-talet är viktiga led i gårdens
historia.
k-2, Klemes. Bostadshuset är byggt 1922 enligt ritningar av Bruno Gunell (fasaden avviker
dock från ritningen). Stenmagasinet och lillstugan finns kvar på den gamla tomten nere vid
åkrarna och hör numera till Markusas. Stenmagasinet är uppfört av rödgranit under
svartglaserade taktegel. På dörren finns inristningar från andra världskriget. Väster om
magasinet finns en gammal stenlagd brunn. Lillstugan är en parstuga vars östra ände har
uppenbarligen använts som vagnslider. I lillstugan finns ålderdomliga inner- och
ytterdörrar med smidda beslag samt munblåsta fönsterglas. Stugan har inte använts på
länge och den är i mycket dåligt skick. Värdering: Gården hör till de äldsta i byn.
Fortfarande finns spår av 1800-talets bebyggelse kvar, bl. a. ladugårdens grundstenar
söder om stenmagasinet. Stenmagasinet som visar den gamla gårdens plats har ett stort
byggnadshistoriskt och historiskt värde samt ger kunskaper om äldre stenbyggande.
Bostadshuset är omistligt i bymiljön pga. dess estetiskt och arkitektoniskt värde med
originaldörrar och -fönster samt kontinuiteten som det ger som ett inslag från 1920-talet.
38
k-3, Karlas. Mangårdsbyggnaden är uppförd enligt uppgift år 1877 med gaveln mot vägen.
Den äldre slutna gårdsplanen fanns nere vid åkrarna. Där låg även ladugården som revs 1921
- uppkörsbron finns kvar – och vagnslidret som brände ner. Kvarnen och lillstugan revs på
1970-talet. Stenkällaren finns kvar men den är i dåligt skick. En stenbelagd brunn finns på
den gamla gårdsplanen. Manbyggnaden har restaurerats varsamt både ut- och invändigt, bl.
a. har de gamla munblåsta fönsterglasen bevarats. Värdering: Karlas manbyggnad bildar
den traditionella radbyn tillsammans med Markusas och Södergårds. Byggnaden har ett
stort kulturhistoriskt värde som förstärks av autenticiteten och patinan i byggnadsdetaljer.
k-4, Södergårds. Mangårdsbyggnaden med gaveln mot vägen, lillstugan och härbret bildar en
halvsluten gårdsmiljö vid landsvägen. Väderkvarnen – den enda bevarade i Ingby, dock
utan vingar – står nedanför mangården tillsammans med ett gammalt avträde. En stengrund
av någon gårdsbyggnad, troligtvis ladugård, finns längre österut i sluttningen. En vacker
brunn med brunnslock finns framför lillstugan. Manbyggnadens veranda är nyuppförd
enligt gammal förlaga. Härbret har släta hagknutar och har troligtvis varit panelklätt. Under
de senaste årena har ett garage byggts norr om manbyggnaden. Värdering: Gården
tillsammans med Markusas och Karlas bildar radbyn. Gårdshelheten är byns bäst
bevarade och kvarnen är den enda som finns kvar i byn. Den gamla bebyggelsen har ett
stort byggnads- och samhällshistoriskt, miljöskapande, identitets- och kontinuitetsvärde.
Stengrunden i hagen kan också ses som en del av den värdefulla bondgårdsmiljön.
Backas från söder
k-5, Backas hör till de gamla gårdarna i radbyn. Manbyggnaden, som revs efter att det nya
bostadshuset var färdigt i början av 1960-talet, hade gaveln mot vägen såsom på
Södergårds och den låg norr om det nya huset. Hönshuset och lidret med mansardtak från
1920-talet har renoverats på 2000-talet. Ladugården i vitt cementtegel, även den från 1920talet, finns kvar som en del av den tillbyggda maskinhallen söder om Jomalabyvägen.
39
Torken från efterkrigstiden ligger vid åkern nedanför ladugården. Värdering: Gården
ligger i en historiskt intressant miljö med forngravar och lämningar från ryska tiden i
närheten. Ladugården, lidret och hönshuset förmedlar en kontinuitet från tidigt 1900-tal
som kan ses viktig för bebyggelsemiljö vid den gamla landsvägen.
Prestgårdenby
Prestgårdenby har varit en av de viktigaste platser på Åland under medeltiden. Jomala kyrka
är en av Finlands första stenkyrkor, byggd på 1200-talet intill socknens största
järnåldersgravfält. Kyrkan är en av de allra äldsta i Finland, och kyrkmiljön har ett stort
kulturhistoriskt värde även i riksperspektiv. Kyrkans dominerande figur i landskapet bör
bevaras.
Kyrkbyns betydelse som vardaglig miljö har inte avsevärt förminskat genom att den nya
landsvägen byggdes längre västerut. Nya vägen har däremot medfört att kyrkan får en ännu
synligare plats i landskapet då den syns längre ifrån vägen. Den öppna odlingsmarken mellan
gamla och nya vägen är oerhört viktigt att bevaras från ytterlig bebyggelse.
Det öppna åkerlandskapet väster om allén är ytterligt viktigt att hållas fritt från bebyggelse
även i framtiden. Det som är genuint på ett traditionellt sätt i Prestgårdenby, som annars är en
tätort, är just den tydliga skillnaden mellan bebyggt och odlat område som vägen skiljer. Det
hela urgamla odlingslandskapet mellan Prästgårdenby, Möckelby och Dalkarby har ett
oersättligt kulturvärde och dess bevarande borde tillförsäkras. Den över hundraåriga askoch björkallén är viktig för hela miljön och såväl för byborna som för dem som åker genom
byn. Följande byggnader med motiveringar som framgår från kulturmiljöinventeringen som
gjordes av museibyrån år 2011 har anvisats som kulturhistoriskt värdefulla: k-6 Granlid,
k-7 Skogstorp, k-8 Klockartorpet, k-9 Prästgården samt kyrkallén.
k-6, Granlid. Den rödmyllade gammalmodiga manbyggnaden uppfördes 1921 precis invid
allén. Granitstolpar markerar den gamla infarten vid husets södra ända, och mot allén
finns smalare grågranitstolpar med hål för staketet, nu täckta av syrenhäcken. Granhäck
har tidigare avgränsat gården mot norr. I husets södra ända drev husets tidiga ägare, bonde
och orgeltrampare ”Ode-Gunnar” Eriksson, en livsmedelsaffär på 1930-talet. Ladugården
från 1924 finns kvar vid tomtens östra gräns. Den behöver omedelbart underhåll.
Värdering: Både bostadshuset och ladugården har i stort sett bevarats i ursprungligt
skick och de berättar om byns ekonomiska och sociala struktur under 1900-talets första
hälft. Byggnaderna ger kontinuitet och lokalhistoriskt djup åt byn och har ett stort
miljöskapande värde. Gården med byggnaderna är skyddsvärd.
40
k-7, Skogstorp. Bostadshuset i sen villastil ritades av Anders Öström och byggdes 1922 av
kantor och lärare Theodor Mattsson. Det har en helt annan utformning och färgsättning än
det norra grannhuset Granlid. Den öppna verandan mot vägen bär kännetecken från
jugendperiod. Huset är totalrenoverat vid mitten av 1980-talet. Även på Skogstorp finns
ladugården kvar. Den är uppförd av stående timmer i norra och södra ände och regelverk
emellan. Värdering: Gården ligger centralt vid vägskälet till Möckelby och det vackra
bostadshuset har ett stort estetiskt och miljöskapande värde. Tillsammans med
granngården Granlid bidrar Skogstorp till en mångsidig uppfattning om livet på
mellankrigstiden i den centrala byn och har därför ett samhälls- och socialhistoriskt
värde. Byggnaderna är omistliga.
k-8, Klockartorpet byggdes enligt uppgift 1892. Namnet kan hänvisa till platsen där klockare
har bott; frågan är dock oklar. Ett femtiotal meter söder om Klockartorpet har funnits ett
annat torp som har rivits 1995. Klockartorpet har en ovanlig historia för ett litet torp
eftersom det användes som Sparbankens kontor från 1981 till 1993. Byggnaden har
förändrats omständligt under de senaste årtionden; endast stommen finns kvar av det
gamla. Härbret som fanns öster om huset har rivits. Ett garage har byggts vid husets
sydöstra hörn. Värdering: Klockartorpet är den enda bevarade byggnaden från 1800-talet
utmed allén mellan kyrkan och prästgården och har därför ett historiskt dokumentvärde
oavsett förändrade fasader och gårdsmiljön. Byggnaden är omistlig i den centrala
kulturmiljön.
k-9, Prästgården är byggt 1848 i empirestil efter ritningar från 1836 av Pehr Johan Gylich
som var stadsarkitekt i Åbo. Verandan som ger norra fasaden dess karaktär ritades 1901
av ålandsfödde arkitekt Torsten Montell. Verandan ersatte den av Gylich ritade
41
förstugukvisten. Byggnaden som är uppförd av timmer renoverades 1938. Garage finns
inbyggd i källarvåningens östra ände. Omfattande restaurering utfördes 1975 varvid
ursprungliga målningar i interiörer togs fram och exteriören återställdes i stort sett i
ursprunglig form. Ny takplåt lades 2010. Symmetriskt ordnade uppfartsvägar framför
byggnaden är asfalterade. Trädgården på byggnadens södra sida är delvis vildvuxen och
lövträd växer nära västra gaveln. Bl. a. fridlyst pestrot har växt i ett dike på gården enligt
Valdemar Nyman. Den stora stenkällaren finns söder om trädgården med gaveln mot
träsket. Stora lindar växer invid källaren som är redan gömt av grenar. Ett förråd har
byggts 1948 och senare ett litet garage öster om karaktärsbyggnaden. Prästgårdens
ekonomibyggnader har funnits både norr- och österut om gården. Värdering:
Karaktärsbyggnaden är skyddsvärd. Den har ett stort arkitekturhistoriskt, byggnads- och
samhällshistoriskt, estetiskt, symbol- och identitetsvärde. Stenkällaren är omistlig i
helheten och i sig och har ett stort byggnadshistoriskt dokumentvärde. Trädgården och
allén har stora kulturhistoriska värden, bl. a. miljöskapande och kontinuitetsvärden.
Postkort med kyrkan och folkskolan vid början av 1900 –
talet (Björn Cederhvarfs samling, Ålands Museum).
Till höger prästgårdsallén år 2011
Kyrkallén
Jomala kyrkallé är en 1,2 km lång, rak landsvägsallé, som leder från prästgården mot kyrkan.
Den är en unikt vacker landskapskomposition med drag av barock och klassisism, som borde
bevaras och enligt behov förnyas. Allén består av olika avsnitt, som tydligt skiljer sig från
varandra. Närmast prästgården finns en enhetlig, samtidigt planterat lidallé, som planterades i
början av 1940 –talet eller slutet av 1950 –talet. Landsvägsallén mellan prästgårdsalléns gräns
och församlingshuset består huvudsakligen av björk och ask, med inslag av al, asp och
enstaka lönnar. Närmast kyrkan består allén av ask med enstaka gamla lönnar och unga almar
bredvid södra parkeringen
Möckelby
Följande byggnader med motiveringar som framgår från kulturmiljöinventeringen som
gjordes av museibyrån år 2011 har anvisats som kulturhistoriskt värdefulla:
k-10 Möckelbacka, k-11 Möcklanders, k-12 Fredshem, k-13 Berghyddan, k-14 Norrgårds.
k-10, Möckelbacka. Gården härstammar från 1700-talet. I slutet av 1800-talet fanns ett
garveri på tomten. Det vackert proportionerade nyklassicistiska bostadshuset och terrasserade
trädgården har anlagts 1931 vid västra åssluttningen efter ritningar av byggmästare Anders
42
Öström. Grusgången leder från vägen genom portpelare rakt till verandan. Huset som
byggdes med stående timmer har renoverats utvändigt 1993. Entrédörren och stora
fönstren har bytts ut, men huset har bevarat den ursprungliga villakaraktären. Invändigt är
byggnaden välbevarad; den ursprungliga planen, spegeldörrarna och spisarna finns kvar.
En låg förrådsbyggnad finns nordöster om huset. Värdering: Byggnaden och trädgården
som helhet är ett vackert exempel på villabyggande utanför Mariehamn. Byggnaden har
ett stort estetiskt, arkitekturhistoriskt och miljöskapande värde, och liksom Berghyddan
och Möcklanders är den omistlig.
k-11, Möcklanders ligger centralt i byn på backen mittemot Dalkarbyvägens ända. Den
rödmyllade manbyggnaden från 1892 har en utsmyckad exteriör och femkantig veranda
med rikt spröjsade ursprungliga fönster. I den äldre byggnaden vid Klockargatan som
även kallas för lillstuga fanns Lindbergs skomakarverkstad som har en välbevarad
interiör. Byggnaden har varit längre; den västra ändan har någon gång rivits och idag finns
stenfoten kvar. Andra bevarade 1800-talsbyggnader är ett nyligen renoverat härbre, en
stenkällare, en delvis timrad ladugård och ett timrat svinhus, det sist nämnda dock i dåligt
skick. Värdering: Gårdshelheten har stora kulturhistoriska värden både i sig och som en
del av det centrala kulturlandskapet i Jomala. Byggnaderna har ett högt
byggnadshistoriskt och autenticitetsvärde med bevarade gamla byggnadsdetaljer.
Manbyggnadens formspråk är representativt för den åländska byggnadstraditionen.
Ladugården anknyter gården tydligt till självhushållets tid. Verkstadsbyggnaden har ett
speciellt socialhistoriskt värde. Gårdsmiljön med byggnaderna är skyddsvärd.
k-12, Fredshem ligger vackert vid bergskanten väster från Dalkarbyvägen. Bostadshuset har
byggts 1886 och tillbyggts 1905. Renoveringen 1999 har utförts med respekt för husets
43
historiska karaktär. Lillstugan nordväster om bostadshuset är ålderdomlig i sina
proportioner och detaljer. Byggnaden härstammar troligen från första hälften av 1800talet. Fönster och dörrar är i autentiskt skick. Ladugården byggdes 1909 sydväster om
bostadshuset. Ett lider har rivits från ladugårdens norra gavel. Stenkällaren finns nordöster
om gården med dörren mot Dalkarbyvägen. Dess östra gavel är reparerad med
cementtegel. Värdering: Byggnaderna är välbevarade med många ursprungliga eller
gamla byggnadsdetaljer. Lillstugan som har till stor del bevarats i autentiskt skick har ett
stort byggnadshistoriskt värde även pga. sin höga ålder och är omistlig. Patina i
lillstugans och ladugårdens byggnadsmaterial ger ett konkret historiskt djup som skall
respekteras vid framtida underhållsåtgärder. Gården som helhet är kulturhistoriskt
mycket värdefull och skapar kontinuitet och historisk identitet i det nyligen bebyggda
närområdet.
k-13, Berghyddan står högt på åsen och syns såväl till Prestgårdenby som till nya
landsvägen.
Byggnaden är en konkret symbol för ungdomsföreningarnas tidigare aktiva verksamhet,
samtidigt som den används flitigt än idag som mötes- och festlokal. Berghyddan är byggt
1913 av virke från det rivna tingshuset på Jomala gård. Den har förlorat en stor del av sin
jugendkaraktär genom förändringar bl.a. 1979 då fasaden tillbyggdes med entrén, och den
ursprungligen öppna grunden med bärande stenpelare har gjutits i cement. Det valmade
och brutna taket samt smårutiga vindsfönstren ger dock fortfarande en jugendprägel.
Väster om huset finns ett litet lider. Värdering: Berghyddan har ett byggnadshistoriskt
djup eftersom den har byggts av timmer från det rivna tingshuset. Genom
föreningsverksamhet har byggnaden fått ett stort identitets- och socialhistoriskt värde i
Jomala. Den används kontinuerligt och förenar dagens användare med de tidiga.
Byggnaden anses omistlig.
k-14, Norrgårds. Den gamla bondgården ligger vackert på en ås, åkermark finns i både väst
och öst och Mellangårds i söder. Finlands första kvinnliga magister Emma Irene Åström
har växt upp på Norrgårds. Hennes far lär ha senare byggt bostadshuset 1882 efter modell
från dåvarande prästgården i Kimito. En lång veranda har byggts mot öster och en liten
tillbyggnad från ca 1902 finns mot väster. Sexdelade fönstren och den tidstypiskt
trefördelade panelen är gamla om inte ursprungliga. Fönster- och dörröverstycken är rikt
dekorerade. Stensockeln har gjutits ovanpå med cement på efterkrigstiden. Byggnaden har
varit länge obebott och gården är vildvuxen. Ett nytt bostadshus har byggts 1990 nordöster
om gården. Äppelträd finns väster om manbyggnaden; stenpelare mot öster och norr
markerar staketet som har omgett mangården. Gårdsvägen slingrar genom gården, norr om
ett gammalt stenmagasin mot Fridlunds torp i nordväst. Stenmagasinet har byggts av stora
44
oregelbundna granitblock som har fogats. En fin källare byggd med tunnvalv finns inne i
magasinet. Tegeltaket har delvis rasat ner och byggnaden är i stort behov av
skyddsåtgärder. Ladugården byggdes 1917 i tegel och regelverk; den södra längan i
kalkcementtegel är senare tillbyggd. Norr om ladugården finns en hög bod, i nordväster ett
lider. På 1950-talet byggdes en ”lillstuga” sydöster om manbyggnaden. Stugans tak har
börjat läcka. Värdering: Den vackert proportionerade manbyggnaden har ett stort
autenticitetsvärde i sina ursprungliga eller tidiga byggmaterial. Byggnaden har ett stort
personhistoriskt värde i hela Finlands perspektiv. Den är också den enda bevarade
manbyggnaden på de gamla bondgårdarna i västra Möckelby. Det gamla stenhärbret med
välvd källare har byggnadsteknikhistoriskt och kontinuitetsvärden som förstärks av
kvaliteten i stenhantverket och autenticiteten. Stenhärbren finns inte många kvar på
Åland, desto viktigare är det att kunna bevara de få kvar i landskapet. Ladugården är
viktig för gårdshelheten; lillstugan har främst ett kontinuitetsvärde. Manbyggnaden och
stenmagasinet är omistliga byggnader.
Dalkarby
De gamla bondgårdarna vid Dalkarbyvägen med anslutande odlingslandskapet – som har
urgamla anor – utgör den värdefullaste kulturmiljön i Dalkarby. Mellangårds, Uppgårds och
Södergårds bildar fortfarande en synlig tätbebyggd bymiljö även om mycket av den
traditionella gårdsbebyggelsen har rivits. Bebyggelsen vid Dalkarbyvägen och vid Gamla
Godbyvägen som härstammar från 1920-talet ända fram till 1960-talet är en viktig led i
historien för att förstå samhällets utveckling under1900-talet. Man bör se till att åtminstone de
mest representativa byggnaderna från denna tid kan bevaras.
Följande byggnad med motiveringar som framgår från kulturmiljöinventeringen som gjordes
av museibyrån år 2011 har anvisats som kulturhistoriskt värdefulla: k-15 Uppgårds.
k-15, Uppgårds ligger i sluttningen med ett flertal gamla byggnader och en gårdsväg som
leder från Dalkarbyvägen mellan portpelarna rakt upp fram till den stora ladugården.
Manbyggnaden i nordsydlig riktning har byggts 1897 och renoverats flera gånger.
Fasaden har varit plåtbeklädd sedan 1976. Den äldre mangårdsbyggnadens grundstenar
syns fortfarande högre upp i backen, nordväster om nuvarande huset. Lillstugan från
omkring 1870 finns mitt på gården vid gårdsvägen med en tillbyggd veranda mot norr.
Lillstugans interiör är främst från mellankrigstiden. Två gamla gårdsaskar växer intill
lillstugan; askarna med ett rivet staket skiljde mangården och fägården. Stenkällaren från
1800-talet finns bland träd nordväster om manbyggnaden; taket har redan rasat.
Väderkvarnen fanns tidigare norr om manbyggnaden; den har flyttats till byalagets tomt i
sydväster uppe på backen. Söder om gårdsvägen står en rad ekonomibyggnader: ett garage
från ungefär 1930-talet, ett gammalt timrat härbre, senare tillbyggt och använt som
mjölkrum och verkstad, och ett redskapslider från 1932. Högst uppe finns ett lider från
1934 samt mot söder ladugården i nordsydlig riktning. Ladugården byggdes 1951 på
samma ställe där den äldre ladugården med råghalmtak fanns. En modern tork byggdes
1987 norr om redskapslidret. Värdering: Uppgårds är den bäst bevarade gårdshelheten i
Dalkarby och därmed kulturhistoriskt mycket värdefull. Lillstugan, härbret och
stenkällaren har bevarats från 1800-talsgården och har ett stort byggnadshistoriskt
värde; alla är dock i behov av underhåll. Mangårdsbyggnaden är likaså värdefull för
gårdshelheten oavsett de moderna fasadmaterialen; den har även ett traditionsvärde
genom att den ryska fältkyrkan under första världskriget fanns i salen.
Ekonomibyggnaderna från 1900-talet som har underhållits ger en väsentlig kontinuitet
och identitet åt den gamla bondgården. I ladugården finns ursprunglig utrustning och
båsen kvar. Ladugården har även ett miljöskapande värde. Gårdens äldsta bebyggelse är
omistlig.
45
Jettböle
Jettböle hör till de äldsta bosatta trakterna på Åland. På stenåldersboplatsen österut från
Jettböleberget har hittats bland annat de berömda leridolerna. Bronsåldersrösen finns på
Jettböleberget och Kasberget. Byn upptas nästan helt av bergen och skog och endast vid byns
norra och östra gränser finns bebyggelse idag.
k-15, Kantors torp byggdes 1859 mellan Önningebyvägen och Kasberget. Chefredaktör och
politiker Julius Sundblom föddes där 1865; hans fader var kantor i Jomala. Torpet har
renoverats utvändigt 2003 då det även tilläggsisolerades på utsidan. Gamla fönster har
bytts ut i början av 1980-talet; av de munblåsta fönstren finns kvar endast tvådelade
vindsfönster. Verandan på södra sidan byggdes på 1950-talet och tillbyggdes 1980-83.
Söder om torpet finns en lillstuga från början av 1900-talet och en ladugård från 1920talet. Ladugården har höjts på 1950-talet och lillstugan har tillbyggts samt renoverats
1996-98. Gårdsvägen är asfalterad. Värdering: Även om bostadshusets exteriör är till stor
del förändrad har det ett stort kulturhistoriskt värde pga. dess personhistoria och höga
ålder och därför är byggnaden skyddsvärt. Det har även ett identitets- och miljöskapande
värde. Ladugården och lillstugan förstärker torpets värden genom bl. a. kontinuiteten på
gården som de förmedlar.
Kantors från nordöst.
Jord- och skogsbruksområden L, LJ, LÅ, LF
Jord- och skogsbruksdominerat område, L
Dessa områden omfattar de stora, enhetliga skogsbruksområdena i Ingby samt några mindre
områden i Dalkarby. På områdena tillåts bara sådan bebyggelse som hänför sig till jord- och
skogsbruk. Befintliga bostadshus på området får bevaras och byggas till. Styckning av nya
tomter tillåts inte, eftersom områdenas värde som enhetlig skogsbruksmark är större än som
blandning av skogsbruks- och tomtmark. På lång sikt, dvs. i följande uppdatering av
delgeneralplanen kan en del av dessa områden anvisas som bostadsområden.
Jordbruksområde, L
Dessa områden omfattar enhetliga åkerområden i Möckelby och östra Ingby. På områdena
tillåts bara sådan bebyggelse som hänför sig till jord- och skogsbruk. Befintliga bostadshus på
området får bevaras och byggas till. Om dessa områden används för boende, skall man då
anvisa för detta ändamål ett större område som kan detaljplaneras så, att tillräkliga
parkområden kan planteras för att skydda boendet mot vindar. Detta är inte aktuellt för
tillfället i centralortsområde och åkrarna har antagligen också på lång sikt större värde som
odlingsmark än som bostadsområde.
Landskapsmässigt värdefullt åkerområde, LÅ
46
Området omfattar de för kulturmiljön absolut värdefullaste åkerhelhet på centralområdet.
Området sträcker sig från norra Dalkarby till Jomala kyrka. På området finns för tillfället inga
byggnader och byggandet är inte heller tillåtet i framtiden.
Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda fornminnesvärden.
Området ligger i Dalkarby och omfattar Borgberget och sydvästra sluttningen av Kasberget.
Inom området ligger fem större fornminnesområden och 11 kända fornminnesobjekt. Alla
dessa är fredade med stöd av fornminneslagen och skall beaktas i markanvändningen.
Områdets planbeteckning är följande: Området sköts som jord- och skogsbruksområde.
Området är rikt på fornminnen. Grävning, sprängning, utjämning, fyllning eller annan
därmed jämförbar åtgärd förutsätter, att museibyråns utlåtande först inhämtas och deras
instruktioner följes. Området skall bevaras obebyggt.
Vattenområde W/s
Dalkarbyträsk har visats som vattenområde med skyddsvärde W/s. Planbeteckningen är
följande: Området får användas endast som ytvattentäkt. De åtgärder som behövs för att fylla
krav som ställs på råvattenkvaliteten är tillåtna.
Detta innebär, att Dalkarbyträsk inte får användas för rekreation såsom för simstrand eller
jollaseglin.
Rekreationsområden R, RN, RI, US
Rekreationsområdenas andel av planområdet är 13,9 %. De omfattar nästan till 100 % de
detaljplanerade eller redan bebyggda park- och idrottsområdena samt Kasbergets
friluftsområde. Nya rekreationsområden har inte anvisats förutom byalagets tomt i Dalkarby
(RI = verksamhet för idrott, rekreation och fritidsverksamhet) samt i Ingby ett parkområde
mellan det befintliga bostadsområdet och det föreslagna nya bostadsområdet. På alla nya
bostadsområden som skall detaljplaneras skall också parkområden reserveras i detaljplanerna.
Alltså en del nya parkområden ingår i BS-1 -områden.
Friluftsleder
I planen har följande friluftleder visats:
 Jomala vandringsled. Flera sträckor av vandringsleden sammanfaller med
gång- och cykelleder och i några fall också med trafikleder.
 De befintliga friluftlederna/skidspår/motionsbanor som finns på Kasbergets
friluftsområde.
Industriområden F, F-1, FB
Industriområdenas totalareal är 31,4 ha. Största delen av dem är befintliga och bebyggda
enligt fastställda detaljplaner men några områden har uppstått också utanför
detaljplaneområdena. Arealen på helt nya industriområden i delgeneralplanen är 13,6 ha. Av
dessa områden är 11,1 ha delvis bebyggda (områdena vid Karrbölevägen och vid
Södersundavägen) men på båda områden finns också möjlighet att stycka nya tomter. Ett nytt,
obebyggt område anvisas vid Dalvägen i Dalkarby. Områdets areal är endast 2,5 ha och 2 ha
av det är i kommunens ägo. Området skall detaljplaneras och den mest lämpliga
användningen är lagertomter för småföretagare, eftersom det finns brist på den här typen av
tomter i hela kommunen.
Förutom dessa nya områden finns det i Dalkarby obebyggda, detaljplanerade industriområden
totalt 6,6 ha. Dessa områdena har detaljplanerats redan 1989 och alla är i privat ägo. Både den
höga prisnivån och markägarnas ointresse att sälja är huvudorsaker till att områdena
fortfarande står obebyggda.
Ett äldre, oplanerat bostadsområde mellan nya och gamla Godbyvägen samt ett ca 1 ha stort
skogsområde på dess södra sida har anvisats som område för affärs-, kontors- och
47
hantverksbyggnader. Området har bedömts som olämpligt för boende i framtiden. Nya och
gamla Godbyvägens trafik stör boendet redan nu och den kommer ytterligare att växa, när
industriområdet vid Dalvägen utvidgas. På bostadsområdet finns nu 6 bostadstomter som är
bebyggda med envåningshus samt en småindustritomt med verkstadsbyggnad.
Egnahemstomterna är styckade år 1964. Fyra av dem är bara 1000 m² och två 1600 m², dvs.
alla är mindre än vad plan- och bygglagen tillät år 1964 och vad den i dag tillåter på
oplanlagda områden. De befintliga bostadshus får bevaras på området men på sikt ska
området detaljplaneras och då ersätts boendet med affärs-, kontors- eller småindustrihus.
Trafik
Vägområden
Planlösningen bygger på det befintliga vägnätet som består av huvudväg 2, kommunala
huvudvägar till Önnigeby, Jomalaby, Karrböle, Södersunda och Sviby. Gamla Godbyvägen
fungerar i dagsläget som centralområdets interna huvudväg. Uppsamlingsvägar som också har
karaktär av tomtväg är Dalkarbyväg, Sundblomsväg och Lövdalsvägen. Nya vägförbindelser
har inte anvisats, eftersom vägnätet fungerar bra. I samband av att nya bostadsområden i östra
Ingby detaljplaneras, bör också en ny sträcka av uppsamlingsväg dras norrut från de
befintliga bostadsområden.
Lätt trafik
I planen har visats endast huvudnätet för gång- och cykelvägar. Det befintliga nätet skall
kompenseras med följande förbindelser:
 Från stadsgränsen till kommuncentrum vid gamla Godbyvägen. Första sträckan av gcvägen har anvisats på Godbyvägens västra sida, där terrängen är lättare att bygga.
Eventuellt skall Godbyvägen i några ställen breddas österut för att få utrymme för gcvägen. Vid korsningen till vattenverket flyttar vägen till östra sida, till
Dalkarbyträskets strand. Från Önningebyvägens korsning till kommunkansliet löper
vägen igen på västra sidan av Godbyvägen, där det inte finns bostadstomter och vägen
är lätt att bygga.
 En gc-väg från Sviby till kommuncentrum. I Sviby-Torp delgeneralplan finns en gcväg som kommer från Sviby bostadsområden till nya Godbyvägen och slutar vid
planområdets gräns i dalen där nya Godbyvägen ligger högt på en utfyllnad. Under
vägen har en tunnel anvisats. Från denna punkt anvisas i centralortens delgeneralplan
en fortsättning via Dalkarby till kommuncentrum. Gc-väg kommer över
bostadsområdet och ansluter sig till gamla Godbyvägens gc-led vid korsningen till
vattenverket. En anna sträckning går som friluftsled (stig) via skogen norrut, via
Hovslagarsgränd norrut och via en ny sträcka längs åkerkanten till centrum.
Förutom de i delgeneralplanen anvisade gc-leder kompletteras nätet i samband med
detaljplaneringen.
Vatten-, avlopps- och elnätet
I delgeneralplanen har endast huvudledningar anvisats. För elledningars del betyder detta, att
endast 45 kV ledningar finns med. Inga nya ledningsgator anvisas. Av vattenledningsnätet
anvisas endast Ålands Vattens huvudledningar. Förutom befintligaledningar anvisas också en
ny ledning från vattenverket västerut mot Sviby. Av avloppsnätet anvisas endast
huvudavloppsledning från norra Åland till stadens reningsverket.
48
V
PLANENS KONSEKVENSER
Konsekvenser för kommunen (skyldighet att ordna lagstadgad service för invånare,
genomföra planering och byggande av nya bostadsområden, ersättningsskyldighet enligt PBL
57 §)
Centrumområdets invånarantalet kommer enligt planperioden öka med 30 -60 % beroende på
om man förverkligar dem med egnahems- eller radhus. Om det område som nu har anvisats
som utredningsområde också kan användas för boende, växer invånarantalet ca 40 – 100 %.
Alla nya bostadsområden ligger på privat mark. Om markägaren själv vill detaljplanera sitt
område ska han/hon också enligt kommunens praxis stå för alla kostnader (planläggning av
området, anläggning av bl.a. vägar, vatten, avlopp, belysning osv.). Om markägaren däremot
väljer att sälja sina områden till kommunen, bekostar kommunen genomförandet av
bostadsområdena. Stor del av ny exploatering ligger dock i nära anslutning till befintlig
kommunalteknik och innebär inte stora, nya investeringar i form av långa
anslutningsledningar eller vägar till befintligt nät. Undantag är det utredningsområde som
ligger bakom travbanan och är i privat ägo. Om ett bostadsområde kan förverkligas där, sker
det med stor sannolikhet i privat regi. Kommunen har för tillfället inte intresse att förverkliga
nya bostadsområden, eftersom det finns lediga tomter för flera års behov i andra delar av
kommunen. Intresse för nya områden blir kanske först i slutet av delgeneralplanens
tidsperspektiv som är 20 – 30 år.
Växande invånarantalet innebär också större efterfrågan på service. Ökningen i
centrumområdet är dock inte så stor, att det skulle förutsätta utvidgning av skolor eller
daghem. Däremot kan trycket från kommunens andra, växande byar förorsaka, att skolorna
och daghem inte räcker till. För daghem finns det tomter också i centrumområdet men
skoltomterna är redan färdigt bebyggda och kan inte utvidgas. Det finns dock en obebyggd
allmän tomt i Kalmarnäs, som kommunen köpte för framtida behov av en ny skola, om
utrymmen i de befintliga skolorna inte räcker till eller om staden inte har ledigt utrymme i
sina skolor där man kunde erbjuda platser också för barn från Jomala.
Antalet personer som behöver någon typ av hjälpservice växer under planens tidsperiod i hela
kommunen, inte bara i centrum. Kommuncentrum med sin färdiga service är en naturlig
placering för olika typ av serviceboende och detta har beaktats i delgeneralplanen. Områden
som redan är i kommunens ägo har anvisats för detta ändamål.
På planområdet finns både landskapets, kommunens och privata vägar. Behovet av att bygga
gång- och cykelvägar har länge varit aktuellt men detta har försvårats av att landskapets
trafikavdelning som väghållare inte har delat kommunens åsikt om detta. I delgeneralplanen
har huvudnätet för gång- och cykelvägar anvisats, vilket underlättar kommunens möjligheter
att påbörja fastställande av vägplaner och inlösen av områden.
Enligt plan- och bygglagens 57 § blir kommunen (eller landskapet) inlösningsskyldig, om
mark enligt generalplan inte skall användas för enskilt byggnads- eller annat enskilt ändamål
och därför inte har något ekonomiskt värde för markägaren. Ekonomisk värde betyder, att
markägaren får samma inkomster av sin mark som före planens fastställelse. Områden där
inlösningsskyldighet kan aktualiseras är markreserveringar för allmän service (A), rekreation
(RN, RI) och naturskydd (SN). Också vissa planbestämmelser angående bevarandet av
värdefull natur, som begränsar tillåtna åtgärder på ett område, kan leda till
inlösningsskyldighet. När det gäller områden som skall skyddas med stöd av naturvårdslagen,
är landskapet inlösningsskyldig.
I delgeneralplanen har anvisats endast en A –tomt som är i privat ägo och där ägaren kan
kräva inlösen. Tomten ligger på Dalkarbyträskets skyddszon och på denna plats stod tidigare
en betongstation. Stationen revs på 1990 –talet och tomten städades av betongrester på 2000 –
49
talet. Tomten är avsedd i första hand för framtida, utökat behov av att ta bygga ut
anläggningar för hela landskapets vattenförsörjning.
Största delen av områden för rekreation är redan detaljplanerade eller byggda för detta
ändamål eller är i kommunens ägo. Privata R –områden är Dalkarby byalags område med
samlingslokal (fastighet 11:0) vid Dalkarbyvägen och ett mindre område (fastighet 4:88)
mellan ett nytt bostadsområde som ska detaljplaneras och ett affärsområde. Bostadsområdet
och rekreationsområdet har dock samma ägare, dvs. det är bostadsområdet som drar nytta av
detta R-område.
Naturskyddsområdet (SN) har anvisats på församlingens mark. Detta område hör redan till
Natura 2000 –områden och vid en eventuell inlösen är landskapet inlösenskyldig.
Planbestämmelser som begränsar tillåtna åtgärder finns på följande områden:
 Strövområde (US). Hela området ägs av Jomala Församling och används redan i dag
för rekreation. På området finns skidspår, motionsbanor osv. Begränsningar gäller
skogsvårdsåtgärder som inte får försämra områdets rekreationsvärde. I praktiken
betyder detaljplanen inte någon ändring på områdets nuvarande skötsel och
användning.
 Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda fornminnesvärden (LF).
Området ägs av Jomala kommun, Jomala församling och två privatpersoner. På
området finns 13 kända fornminnen och två större fornminnesområden. Begränsningar
gäller alla åtgärder som ändrar marken på området (grävning, fyllning osv.). För alla
åtgärder skall museibyråns utlåtande inhämtas och deras instruktioner följas. Eftersom
skydd av fornminnen är lagstadgat, innebär planbestämmelsen inte någon
inlösenskyldighet eller ersättningskrav för kommunen.
Konsekvenser för natur och miljö
Naturmiljö
En heltäckande, ny naturinventering har inte gjorts för planområdet utan samma material
som samlades i samband med kommunöversikten år 2011 har använts. Delgeneralplanen
innebär dock inte någon större ändring i naturmiljön, eftersom största delen av området
består av odlings- och skogsområden som också i framtiden ska bevaras som produktiv
jordbruksmark. Alla kända skyddsvärda växt- och skogsbiotoperna som ligger inom dessa
områden har anvisats i planen. Detta utesluter dock inte, att det inte kunde finnas mera
skyddsvärda biotoper i anslutning till åkerdiken eller inne i skogarna. Eftersom områdenas
användning inte ändras har biotoperna goda förutsättningar att bevaras. När det gäller
skogsbruksåtgärder ställer skogsvårdslagens 12 § markägaren krav på att bevara
skyddsvärda objekt. Dessa har framställts i landskapsförordning om naturvård 5 §. Det
värdefullaste skogsområdet på östra sidan av Dalkarby träsk har redan genom tidigare
beslut fredats.
Nya bostadsområden ligger i anslutning till befintliga, bebyggda områden och innebär
inte intrång på helt oexploaterade områden. Dessa områden skall detaljplaneras innan man
bygger dem och i samband med detaljplaner inventeras alltid naturmiljö.
Vattenmiljö
Områdets enda vattendrag är Dalkarby träsk som är råvattentäkt och därför skyddat. Alla
dess stränder har anvisats antingen som skyddsgrönområden eller naturskyddsområden där
all typ av byggande är förbjudet. Stor del av centrumområdet ligger också inom
vattenskyddsområde, där vid alla byggnadsåtgärder och åtgärder som påverkar marken
skall vattenskyddsplanens föreskrifter följas. I delgeneralplanen har vattenskyddsområdets
50
gräns anvisats. Förutom Dalkarbyträskets vattenskyddsområde sträcker sig också
Långsjöns vattenskyddsområde till planområdet i nordvästra delen av Ingby.
Landskapsbild, bebyggd och boendemiljö
Planområdets kulturmiljö inventerades år 2011. I delgeneralplanen har beaktats både
vidare helheter och enstaka byggnader. Den absolut värdefullaste miljön i anslutning till
Dalkarby träsk och Prästgårdens åkrar har skyddats för byggande och andra åtgärder som
väsentligt kunde försämra landskapsbilden med stöd av PLB 20 §. Enstaka, värdefulla
byggnader har anvisats i planen som värdefulla för kulturmiljön eller landskapsbilden,
dock inte K-märkta. Däremot större helheter med flera byggnader från samma epok eller
gårdshelheter har anvisats som skyddade områden med stöd av PBL 20 §. På dessa
områden skall byggnaderna bevaras och vid alla byggnadsåtgärder skall anpassning till
kulturmiljön beaktas och prioriteras.
Delgeneralplanen innebär en större ändring i två boendemiljöer:
 Området i Prästgårdenby mellan Godbyvägen och skolorna skall på sikt ändras
från egnahemsområde till handel och bostäder (HB). Detta innebär, att via
detaljplaneringen kan området förtätas, våningsantalet höjas och gamla byggnader
eventuell rivas och ersättas med större. Det är dock viktigt, att området
detaljplaneras som en helhet. På området finns flera för miljön och byns historia
värdefulla byggnader och förtätning ska anpassas till bevarandet av dessa
byggnader och gårdar.
 Bostadsområdet i Dalkarby vid Godbyvägen, mittemot Dalvägens korsning.
Området föreslås att ändras till affärs-, kontors- och hantverksbyggnader, eftersom
dess läplighet för boende kommer i framtiden ytterligare att försämras med tanke
på dess utsatt läge mellan trafikleder och arbetsplatsområden.
I delgeneralplanen tillåts också placering av mindre anläggningar för värmeproduktion för
lokalt behov på F-områden under förutsättning, att omkringliggande område eller
landskapsbilden inte påverkas negativt. Detta innebär, att anläggningens påverkan på
miljön och luften utreds innan bygglov kan beviljas.
51
Bilaga 1
JOMALA KOMMUN
FO-nummer: 0205023-9
PROTOKOLL
52
SAMRÅD ENLIGT 30 § PLAN- OCH BYGGLAGEN (ÅFS 2008:102)
Förslag till delgeneralplan för Centralområdet jämte beskrivning av den 14 mars 2014.
Plats och tid
Kommunkansliet i Jomala kommun den 29 april 2014 kl. 18.30 – 20.20.
Närvarande
Områdesarkitekt Ursula Koponen
Kommundirektör John Eriksson
11 markägare/intressenter
1.
MÖTETS ÖPPNANDE
Ursula Koponen öppnade mötet och sekreterare är John Eriksson. Protokollet
justeras av Ursula Koponen.
2.
SAMMANKALLNING
Konstaterades att samrådet var vederbörligen sammankallat genom annons i en
lokaltidning på Åland den 8 april 2014 och på kommunens webbplats.
3.
PRESENTATION
Ursula Koponen presenterade förslaget till delgeneralplan för Centralområdet
jämte beskrivning av den 14 mars 2014.
4.
DISKUSSION
Följande synpunkter framfördes:
1. ES-området söder om Dalkarbyträsk bör utvidgas söderut så att det
omfattar områdena som redan ägs av Ålands Vatten Ab.
Alla synpunkter lästes avslutningsvis upp. Ingen av deltagarna hade några invändningar gällande hur synpunkterna nedtecknats och återgetts.
5.
SKRIFTLIGA SYNPUNKTER
Deltagarna gavs tillfälle att diskutera specifika frågor med Ursula Koponen.
Meddelades även att skriftliga synpunkter i anslutning till samrådet kan inlämnas till kommunkansliet i Jomala kommun fram tills den 20 maj 2014 kl. 15.00.
53
Bilaga2
Områdesarkitektkontoret 10.6.2014, kompletterad 26.9.2014
Ursula Koponen
Områdesarkitekt
Genmäle angående samrådsrespons på förslag till centralområdets delgeneralplan.
Samrådsmötet ägde rum den 29 april 2014 och markägarna hade tid till 30 maj att lämna in sina
kommentarer angående planförslaget. Under tiden lämnades in följande fyra skriftliga
ändringsförslag, alla från Dalkarby :
1. Markus Karlsson, fastigheten Björkbacka 4:89 i Dalkarby
2. Ingmar Karlsson, fastigheten Söderåker 3:156 i Dalkarby
3. Erik, Rita och Stig Hjärne, Dick Eriksson, följande fastigheter i Dalkarby: Lövdal 3:175,
Nedergård 4:58, Strandnäs 4:60, Nygård 4:62, Nedergård II 4:69, Berggård 4:76, Eriksberg
4:85, Björkhagen 4:88, Slottsbacken 4:92, Björkliden 4:93, Nedergård I 4:94, Lyckebo 4:99
4. Snellmans dödsbo, fastigheten Mellangård 3:181 i Dalkarby
5. Ålands Vatten, fastigheten vattenverket 2:79 i Dalkarby
Fastigheterna som har
lämnat in skriftliga
kommentarer efter
samrådsmötet.
54
1. Markus Karlsson; fastigheten Björkbacka 4:89:
a. Gång- och cykelled över fastigheten är omotiverad och en bättre lösning är att ändra gc-leden
på Sviby sidan av nya Godbyvägen så, att vägen går på denna sida direkt till affärs- och
industriområdena och via den befintliga tunneln till Dalkarby. Vägen till kommuncentrum
skulle inte bli oskäligt lång. Om detta inte är möjligt, bör gc -led dras vid fastighetens södra
och västra kant.
b. Större del av fastighetens västra del skall klassas som BS-1 alternativt HB –område.
Genmäle:
a. Gång- och cykelled kan inte tas bort, eftersom den är en fortsättning av gc –leden från Sviby
till idrotts-, frilufts- och skolområden i kommuncentrum. Den kan dock flyttas till
fastighetens västra och södra gräns enligt ägarens önskemål. Samtidigt ska också den
planerade huvudvattenledning till Sviby flyttas till samma plats.
b. Mellan BS-1 –område och nya Godbyvägen ska en bullerzon lämnas. BS-1 –området kan
förstoras med ca 2400 m2 och kvarvarande del av L –området anvisas som skyddsområde
EP.
Tidigare
förslag
Ändringsförslag
2. Ingmar Karlsson; fastigheten Söderåker 3:156:
a. Den planerade vattenledningen skall sammanfalla med de vägar o.d. som skall byggas på
området.
b. BS-1 –området förstoras så, att området mellan bostadshuset och gamla ladugårdsgrunden
ändras från LÅ till BS-1.
Genmäle:
a. Vattenledningen har anvisats vid fastighetsgränsen. Placeringen är på så sätt riktgivande att
om området detaljplaneras innan vattenledningen har byggts, kommer ledningen automatiskt
att placeras på vägområden. Om ledningen byggs först, placeras den vid gränsen, om
fastighetsägarna inte annat överenskommer med Ålands Vatten.
b. BS-1 –område kan förstoras enligt önskemål. Området hör dock till ett vidare kulturlandskap,
vilket kommer att beaktas i detaljplanen och eventuellt påverkar placering av tomterna och
utseende av byggnaderna.
Tidigare
förslag
Ändringsförslag
55
3. Erik, Rita och Stig Hjärne, Dick Eriksson; flera fastigheter i Dalkarby.
a. Den planerade vattenledningen mellan fastigheterna 3:175 och 4:69 skall sammanfalla med de
vägar o.d. som skall byggas på området.
b. Motsätter sig cykelvägen över fastigheten 4:69. Cykelvägen skall placeras invid
Dalkarbyvägen.
c. Ingmar Karlssons önskemål om förstoring av BS-1 –område kan omfattas, om samordning
mellan fastigheterna görs.
d. Möjligheten att förtäta eller komplettera bebyggelsen på fastigheterna 4:76, 4:85, 4:92 – 4:95
som ligger på BS –område ska finnas i texten för BS.
e. Gränsdragningen mellan L- och BS-1 –områdena på fastigheten 4:58 förskjuts västerut så, att
placering av bebyggelse kan göras med beaktande av terrängen. Buller från Godbyvägen kan
åtgärdas med beaktande av terrängens höjder.
f. Föreslår att Jomala rakan ändras till enkelriktad väg i nordlig riktning och att ena väghalvan
blir gång- och cykelväg. Trafiken från Prästgården – Kyrkby – Överby - Ytterby osv. leds via
Klockargatan till nya Godbyvägen. Dock kan detta förslag föranleda att en rondell krävs i
korsningen Klockargatan - nya Godbyvägen då trafiken ökar väsentligt.
Genmäle:
a. Vattenledningen har anvisats vid fastighetsgränsen. Placeringen är på så sätt riktgivande att
om området detaljplaneras innan vattenledningen har byggts, kommer ledningen automatiskt
att placeras på vägområden. Om ledningen byggs först, placeras den vid gränsen, om
fastighetsägarna inte annat överenskommer med Ålands Vatten.
b. Gc –leden är en fortsättning till den gc –led som i framtiden kommer från Sviby och leder till
skolorna och idrottsområden. I delgeneralplanen har gc –leden dragits över fastigheten.
Eftersom området skall detaljplaneras, bestäms den slutliga placeringen i samband med
detaljplanen. Någon gc -led byggs inte över fastigheten så länge detaljplanen saknas, eftersom
det skulle försvåra den kommande planeringen.
c. Fastigheterna ligger på ett område som skall detaljplaneras. När det finns flera fastigheter som
ingår i samma detaljplan, ändrar man fastighetsgränserna så, att det blir en fungerande helhet.
Så skall det också göras i detta fall.
d. Alternativen att förtäta BS -området har diskuterats med ägarna. Ett nytt förslag är, att de
aktuella fastigheterna anvisas som BS-1 –område och en del av L –området i söder och öster
tas med i det.
Tidigare
förslag
Ändringsförslag
e. L-område som ligger väster om BS-1 område fungerar som bullerskyddsområde mellan nya
Godbyvägen och bebyggelsen. I delgeneralplanen är bredden på L- området riktgivande och
bostadstomternas slutliga avstånd från Godbyvägen bestäms i samband med
detaljplaneringen. Bullermätningar avgör hur bred skyddszon som behövs mot vägen.
Gränsen kan dock ritas i delgeneralplanen så, att den inte går tvärs över den gamla ladugården
på fastigheten 4:58. Att ha ekonomibyggnader inom en bullerzon är tillåtet.
56
f. I delgeneralplanen har en gång- och cykelbana anvisats vid Jomala rakan. Planen tar inte
ställning till, om vägen är enkel- eller dubbelriktad. Båda alternativ är möjliga utan att de
skulle strida mot delgeneralplanen. Om man i framtiden behöver en rondell vid korsningen
Klockargatan – nya Godbyvägen, kan den byggas på basen av en vägplan. Eftersom
korsningen gränsar till jordbruksmark som inte skall användas för boende, strider byggandet
av en rondell inte heller mot delgeneralplanen.
4. Snellmans dödsbo, fastigheten Mellangård 3:181
a. Anser, att planen har en oerhört låg ambitionsnivå vad som gäller kommunutvecklingen
under de närmaste 30+ åren. Planen omfattar 1054 ha och invånarantalet kan tänkas öka med
ca 265 – 570 invånare. Enligt dödsboets mening är detta ett gravt underdimensionerat
inflyttningstal och de efterlyser en realistisk siffra gällande nyinflyttade invånare under
ifrågavarande tidsperiod.
b. Området söder om fastigheten 3:178 kan med fördel ändras från nuvarande L –område till det
mest logiska HF, alternativt HB om nuvarande bostadsbebyggelse behöver integreras.
Eftersom det finns en befintlig verkstadsbyggnad på fastigheten 3:178, kan HF vara det bästa.
Om det saknas rekreationsområden i närheten, kunde Dalkarby samfällda område klassas om
till det rekreationsområde det de facto är och förblir och inte det konstruerade L-område som
föreslås.
c. Motsätter sig att åkrarna mellan Dalkarby träsket och gamla Godbyvägen har anvisats som EP
–område samt det som åläggs därigenom. Motsätter sig också anläggandet av gång- och
cykelväg vid områdets kant. Området bör vara LJ –område.
d. Motsätter sig att uppföra ett värmeverk på F –områden.
e. Området öster om travbanan bör ändras till BS-1 –område. Närheten till både
huvudvattenledning, avloppsledningar och elförsörjning talar till fördel.
Genmäle:
a. Centralortens delgeneralplan omfattar ca 7,4 % av kommunens landyta. Av planområdet
består 422,8 ha (40%) av enhetliga, vida åkerområden, vilkas bevarande i nuvarande
användning är viktigt för jordbruksnäring. Arealen på detaljplanerade och färdigt bebyggda
områden är totalt 154 ha ( 14 %). Tätbebyggda områden som saknar detaljplan finns 52 ha
(5%). Andra områden där byggandet inte kommer ifråga omfattar 174 ha (17%). Dessa består
av bl.a. Natura 2000 –områden, naturreservat, fornminnesområden, Kasbergets friluftsområde
i Jettböle). Nya områden som eventuellt kan exploateras omfattar bara 24 % av planområdets
areal. Med hänsyn till terrängförhållandena och infrastrukturnätet kommer en del av dessa
områden inte heller i fråga under de närmaste 25 – 30 år.
När den gällande delgeneralplanen fastställdes år 1990, var planområdets invånarantal ca 895.
I denna plan reserverades bostadsområden för ca 480 nya invånare. Den planerade årliga
tillväxten i centrum uppskattades till 1,8 %. Nu, 24 år senare är planområdets invånarantal
endast 40 personer större än 1990 (935 invånare). Den årliga tillväxten har varit ca 0,2 %.
Detta beror huvudsakligen på att storleken på hushåll har minskats. Det finns fortvarande
reserveringar för bostadsområden som inte har förverkligats, delvis på grund av att marken är
i privat ägo, att det har varit attraktiva tomter till salu på andra områden och att försäljning av
befintliga bostäder har dämpat behovet av att bygga nya. Under samma period 1990 - 2013
har hela kommunen haft en årlig tillväxt i medeltal om ca 2 % och invånarantalet har vuxit
med 1399 personer. Mot denna bakgrund är den i delgeneralplanförslaget uppskattade
ökningen av invånarantalet inte för låg.
b. Området har anvisats som jordbruksområde (L) med tanke på den äldre
egnahemsbebyggelsen som ligger norr om fastigheten 3:181. Det stämmer, att L –området bra
skulle lämpa sig för handel och industri men då kläms egnahemsbebyggelse mellan industri
och trafikleder på sådant sätt, att området enligt dagens normer inte bör anvisas som
57
bostadsområde. Eftersom delgeneralplanen anvisar framtidens markanvändning, borde man
redan nu bestämma, att de sex gamla egnahemshus från 1960 –talet på lång sikt skall ersättas
med industri- och affärsbyggnader och anvisas i delgeneralplanen som F –område. Detta
innebär, att egnahemshus tills vidare får stå på området men inte får byggas till eller byggas
om.
Tidigare
förslag
Ändringsförslag
c. Åkrarna mellan Dalkarby träsket och
gamla Godbyvägen ligger inom
råvattentäktens närmaste skyddsområde.
Detta område har enligt
landskapsregeringens instruktioner egen
planbeteckning EP. Området får
användas som jordbruksområde men vid
alla åtgärder skall vattenskyddsplanens
föreskrifter beaktas.
Gång- och cykelled är ett alternativt
dragning för gc-leden vid Jomala rakan.
d. Möjligheten att bygga mindre anläggningar för värmeproduktion på F-områden har tagits med
i planbestämmelsen, eftersom en mindre anläggning för värmeproduktion redan har byggts på
F-området vid mejeriet. Planbestämmelsen ställer kravet på att avståndet till närmaste
bostadshus skall vara minst 300m. Bestämmelsen kan kompletteras med följande tillägg:
”...och att omkringliggande områden eller landskapsbilden inte påverkas menligt”.
e. Skogsområdet bakom travbanan ligger i anslutning till stadens industriområde i Norrböle. Det
finns flera omständigheter som talar emot att Jomala kommun skulle anvisa ett nytt
bostadsområde där:
 Området ligger inte i anslutning till kommunens egen infrastruktur utan skulle stöda
sig helt på stadens gatunät och vatten- och avloppsnät.
 Kraftnät Ålands nätstation och kraftledningar minskar avsevärt områdets lämplighet
som bostadsområde. Genom området går en 45 kV luftledning och en kombinerad 110
kV + 45 kV luftledning med 49 m bred farozon.
 Det finns inte en gatuanslutning till området. Mariehamns stad har beviljat infart från
Norrbölevägen endast för travbanans parkering och Kraftnät Ålands nätstation. Någon
gatuanslutning via denna infart förutsätter en separat tillstånd från staden, vilket för
tillfället inte finns. Området gränsar i söder till stadens naturskyddsområde och
väganslutning via detta område kommer inte ifråga. För att komma till området från
Jomala sida förutsätter en lång vägförbindelse via Vesterkalmare eller en
58
väganslutning från Dalvägens industriområde, vilket pga. terrängförhållandena är
svårt.
 Det är varken motiverat eller ändamålsenligt att anvisa i Jomala delgeneralplan ett
bostadsområde som förutsätter stadens åtgärden innan det kan förverkligas.
I bilden har centralortens
delgeneralplanförslag kompletteras
med Mariehamns delgeneralplan.
Dödsboets skifte ligger mellan
Borgbergets fornminnesområde (LF)
och stadens naturskyddsområde
(SN). I väst gränsar området till
travbanan och i ost till
Vesterkalmare skogar.
Ombud till Snellmans dödsbo, Tommy Mattsson, har den 26 september 2014 lämnat in ett nytt
förslag angående Mellangårds 3:181 skifte bakom travbanan. I förslaget föreslås två alternativa
planbeteckningar för skiftet som i planförslaget hade anvisats som skogsbruksområde:
1. Att kommunen godkänner den i förslaget bifogade redogörelsen gällande vägfrågan och
området anges som bostadsområde.
2. Om redogörelsen inte kan godkännas, anvisas skiftet som utredningsområde och markägarna
tillåts anlita och bekosta Arkitektbyrå Tiina Holmberg att utreda områdets lämplighet för
bostadsområde och göra en preliminär plan där tomtindelning, infartslösningar samt
kommunaltekniska alternativ framkommer. Detta skulle ge Mariehamns stad ett konkret
förslag att ta ställning till den gällande infartsfrågan.
Den utredning över infarter som har bifogats i dödsboets förslag gäller tillstånd att bygga tomt- och
väganslutningar samt kabeldike på ett stadsplanerat parkområde. Eftersom området i stadsplanen har
anvisats som park, innebär detta att endast en körförbindelse, som leder till de tomter som har rätt att
ta sin infart via parken, får byggas i parken. Anslutning till Mellangårds skifte förutsätter, att staden
ändrar denna park till gatuområde. Löftet, att detta skall göras, framgår inte av redogörelsebilagan.
Därför kan redogörelsen inte godkännas.
Alternativ 2, där skiftet anvisas som utredningsområde, är möjligt. Området skulle då få följande
beteckning:
59
Mellangårds 3:181 skifte bakom travbanan kan anvisas som utredningsområde, dock så att sydöstra
hörnet som avgränsas av elledningar anvisas som skogsbruksområde.
5. Ålands vatten, fastigheten Vattenverket 2:79 i Dalkarby
På samrådsmötet diskuterades också Ålands Vattens framtida planer. Nuvarande anläggning räcker
bra för tillfället men framtida behov kan förutsätta helt nya anläggningar. Därför föreslås, att den
gamla betongstationstomten vid vägen till Ålands Vatten reserveras för allmänna byggnader för
offentlig service.
Tidigare
förslag
Ändringsförslag
Sammanfattning
Jag föreslår, att på basen av samrådskommentarer delgeneralplanförslaget ändras enligt följande:
1. Gång- och cykelväg samt planerad vattenledning flyttas till fastighetens Björkbacka 4:89
södra gräns. BS-1 –område förstoras mot nya Godbyvägen och mellan området och vägen
lämnas ett ca 60 m brett skyddsområde EP.
2. BS-1 –området på fastigheten Söderåker 3:156 förstoras så, att det också omfattar området
mellan gamla ladugårdsgrunden och bostadshuset.
60
3. BS –områdena som ligger på östra sidan av gamla Godbyvägen och norr om Dalvägens
industriområde ändras till BS-1 –område. Med i detta område tas största delen av det
angränsande L-området. Resten av L-området anvisas som rekreationsområde R.
4. Skyddsområdets gräns på fastigheten 4:58 flyttas västerut så, att ladugården ligger helt på BS1 –område.
5. Gammal egnahemsbebyggelse BS och skogsbruksområde L vid gamla Godbyvägen mittemot
Dalvägens industriområde ändras till FB, område för affärs-, kontors- och
hantverksbyggnader. Mellan detta område och nya Godbyvägen lämnas ett ca 30 m brett
skyddsområde EP.
6. Första meningen i F-områdets planbestämmelse kompletteras enligt följande: På området får
placeras också mindre anläggningar för värmeproduktion för lokalt behov under förutsättning
att avståndet till närmaste bostadshus är minst 300 m och att omkringliggande områden eller
landskapsbilden inte påverkas negativt.
7. Gamla betongstationstomten 3:25 och ett skifte av fastigheten 3:158 anvisas som område för
offentlig service A.
8. Mellangårds 3:181 skifte bakom travbanan anvisas som utredningsområde med följande
bestämmelse: Utredningsområde. Områdets lämplighet för boende skall utredas. Om
förutsättningar för boende uppfylls, skall området detaljplaneras innan nya tomter styckas”.
Den sydöstra delen av skiftet lämnas dock som skogsbruksområde pga. elledningar i norr och
ost samt naturskyddsområde på stadens sida.
61
Bilaga 3
DELGENERALPLAN FÖR CENTRALOMRÅDET
KST § 200/18.08.2014:
./.
Jomala kommun har genom annons i en lokaltidning 8.4.2014 och genom
publicering på kommunens webbplats kallat till ett samråd med berörda
markägare rörande förslaget till delgeneralplan för centralområdet jämte
beskrivning av den 14 mars 2014. I enlighet med 30 § plan- och
bygglagen hölls ett samråd 29.4.2014 med berörda markägare. Protokoll
från samrådet, enligt bilaga:
Bilaga D – KST § 200.
./.
Vid samrådet 8.4.2014 gavs även möjlighet för berörda markägare att
inkomma med skriftliga synpunkter fram tills 20.5.2014. Med anledning
av de synpunkter som inkom vid samrådet och fram tills 20.5.2014 har
områdesarkitekten upprättat en samrådsredogörelse där de inkomna
synpunkterna bemöts. Samrådsredogörelse, enligt bilaga:
Bilaga E – KST § 200.
Områdesarkitekt Ursula Koponen är inkallad som sakkunnig.
Kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen beslutar omfatta de förslag till ändringar som framförs i
områdesarkitektens samrådsredogörelse enligt Bilaga E och framlägger
förslaget till delgeneralplan för centralområdet enligt Bilaga C till allmänt
påseende under 30 dagar efter det att karta och planbeskrivning har
korrigerats i enlighet med områdesarkitektens samrådsredogörelse.
Kommunstyrelsen beslutar vidare att begära in plan- och byggnämndens
utlåtande över förslaget till delgeneralplan för centralområdet.
Charlotta Solax föreslår att L-området i södra delen av delgeneralplanen
ändras till ett område under utredning. Förslaget fick inget understöd och
förfaller därmed.
BESLUT:
Kommunstyrelsen beslutar enhälligt att återremittera ärendet.
_____________
KST § 260/27.10.2014:
./.
Områdesarkitekt Ursula Koponen har reviderat samrådsredogörelsen efter
närmare utredningar och kompletterande uppgifter kring tidigare inkomna
synpunkter avseende Mellangårds 3:181 skifte bakom travbanan.
Reviderad samrådsredogörelse, enligt bilaga:
Bilaga F – KST § 260.
Områdesarkitekt Ursula Koponen är inkallad som sakkunnig.
Kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen beslutar omfatta de förslag till ändringar som framförs i
områdesarkitektens reviderade samrådsredogörelse enligt Bilaga F och
framlägger förslaget till delgeneralplan för centralområdet enligt Bilaga C
till allmänt påseende under 30 dagar efter det att karta och planbeskrivning
62
har korrigerats i enlighet med områdesarkitektens reviderade
samrådsredogörelse. Kommunstyrelsen beslutar vidare att begära in planoch byggnämndens utlåtande över förslaget till delgeneralplan för
centralområdet.