1. No category

FÅGLAR I VETLANDATRAKTEN
2014
Utgiven av Vetlanda Ornitologiska Klubb
VETLANDA ORNITOLOGISKA KLUBB
är en lokalklubb av ideell karaktär, som vill utforska
och verka för skyddet av fågelfaunan inom främst
Vetlanda kommun. Klubben vill också verka för att
hos allmänheten väcka och underhålla intresset för
fågelfaunan och fågelmiljön samt att skapa kontakter
bland fågel- och naturintresserade.
Styrelse 2014
Ordförande
V. ordförande
Sekreterare
Kassör
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Suppleant
Suppleant
Hedersordförande
Roland Mattiasson
Tommy Carlström
Börje Gustafsson
Sören Carlsson
Johan Löwhagen
Lars Johan Johansson
Kenneth Petersson
Mathias Dahlström
Johan Andresén
Sussie Nielsen
Michael Engström
Jerry Nyman
0383-913 36
0383-177 89
0383-164 43
070-592 86 14
0383-920 27
0380-37 07 21
0383-155 93
0383-840 81
073-027 12 80
0383-102 41
0383-173 66
0383-106 86
Berguv Småland
Börje Gustafsson
Lars-Johan Lindqvist
Roland Mattiasson
0383-164 43
0383-521 43
0383-913 36
Fågelsjukhus
Anders & Amalia Jonsson
0383-320 37
Revisorer
Lennart Kärnhall
Göran Lindberg
0383-128 54
0383-314 50
Valberedning
Lennart Kärnhall
Knut E Axelsson
0383-128 54
076-552 68 01
Webbansvarig
Johan Andresén
073-027 12 80
VOK:s hemsida: http://www.vetlandaornitologiskaklubb.se
Medlemsavgift 150 kr
Ungdom upp till 20 år 50 kr
Familjemedlem 20 kr
Postgiro 79 19 21-0
2
FÅGLAR I VETLANDATRAKTEN
2014
Nr 1
ÅRGÅNG 47
Redaktör: Johan Andresén
Omslagsbild: Härfågel, Tomas Claesson
 Verksamhetsberättelse
Börje Gustafsson
4
 Fågelobservationer i Vetlanda kommun
Johan Andresén
9
 Nävelsjön
Tommy Carlström
29
 Standardrutt - Svensk häckfågeltaxering
Tommy Carlström
31
 Projekt Berguv Småland
Börje Gustafsson
33
 Närkontakt med berguv
Sussie Nielsen
41
 Inventering nattskärra vid Hagasjön
Knut E. Axelsson
42
 Ringmärkning
Lars Johan Johansson
43
 Skottpengar år 1897
Lars Johan Johansson
53
 Listnörden
Tommy Carlström
56
ISSN 0280-4662
3
Verksamhetsberättelse för Vetlanda
Ornitologiska Klubb 2014
Klubben håller idag, lördagen den 17 januari, årsmöte i Missionskyrkan i Vetlanda.
Styrelse
Klubbens styrelse har under verksamhetsåret bestått av;
Roland Mattiasson, ordförande,
Tommy Carlström, vice ordförande,
Sören Carlsson, kassör,
Börje Gustafsson, sekreterare,
Lars Johan Johansson ledamot,
Johan Löwhagen, ledamot,
Kenneth Petersson, ledamot,
Mathias Dahlström, ledamot,
Johan Andresén, ledamot,
Sussie Nielsen suppleant och
Michael Engström, suppleant.
Styrelsemöten
Styrelsen har under verksamhetsåret haft fem protokollförda möten.
Medlemsantal
Vid årets slut hade klubben 125 medlemmar, varav 19 familjemedlemmar.
Publikationer
Under året har ”I Kikaren” och ”Fåglar i Vetlandatrakten” getts ut. 2013 års utgåva av ”Fåglar
i Vetlandatrakten” var den första utgåvan som enbart publicerades i digitalt pdf-format på
klubbens hemsida.
Hemsida
Klubbens webmaster, Johan Andresén, har ansvarat för och vidareutvecklat klubbens hemsida
och publicerat aktuell information efter behov. Hemsidan har därmed blivit en viktig
sammanhållande länk inom klubbens verksamhet.
SMS-larmlista
Sören Carlsson har ansvarat för administrationen av klubbens SMS-larmlista.
Nävelsjö
Beträffande fågelobservationer hänvisas till rapporter redovisade i årsskriften eller på annat
sätt.
Friluftsgudstjänst hölls på morgonen den 1 juni vid stugan med drygt 50 deltagare. Vid Alf
Lindströms kluriga tipsrunda, med start från parkeringen, lyckades Lars Johan Johansson bäst
med svaren på frågorna.
Komminister Tomas Fransson höll därefter friluftsgudstjänst med tonvikt på förekommande
främlingsfientlighet i samhället och på den kristna principen att alla är lika inför Gud. Under
påföljande kaffepaus i gröngräset berättade Roland Mattiasson om observationer av två
spelande dvärgbeckasiner, stjärtand och skedand vid Nävelsjön under våren. Han uttryckte
4
också en viss oro angående Nävelsjöns framtida betydelse som rastlokal för svanar, gäss och
änder, med tanke på den tilltagande igenväxningen och förbuskningen av sjön. Lars Karlssons
kvartett, fyra dragspel och en gitarr, svarade för friluftgudstjänstens musikaliska inramning.
Den 24 augusti hölls sommarmöte i Nävelsjöstugan. Mötet avslutades med frisläppning av
den sista årsungen vid berguvsvoljären i Hjältaryd.
Torsdagen den 11 september byggde församlade klubbmedlemmar en spång från fast mark ut
till tornet i Rågsjö. Hädanefter kan alla ta sig torrskodda till tornet oavsett årstid och väglag.
Upplanda
158 olika arter har observerats i området sedan Upplandatornet byggdes. Nya arter för året var
flodsångare och bläsgås. Flodsångaren hördes första gången den 24 maj och satt sedan och
skyttlade ett par veckor vid den blå skylten. Bläsgässen flög i flock över dammarna under
artrallyt de första dagarna i november.
Sångsvansparet gick till häckning igen och fick fram 6 ungar, av vilka 5 har klarat sig och
synts i dammarna långt in på vintern.
Kenneth Petersson och Sussie Nielsen har vid många tillfällen riggat för ringmärkning vid
tornet, samt sörjt för fågelmatningen under vintermånaderna. Mer om utfallet av
ringmärkningen under den rubriken.
Fågelskådningens Dag anordnades i anslutning till Upplandatornet söndagen den 4 maj med
guidning inom området för de som så önskade och i början av september ordnades
kvällsskådning med grillning.
Fågelsjukhuset
Första fågeln som behandlades vid fågelsjukhuset den 30 mars 1987 var en ormvråk. Sedan
dess har 227 fåglar tagits om hand och vårdats med blandat resultat.
Efter en misslyckad turné i ett inland med istäckta sjöar landade en storlom i ett stängselnät
hos Thomas Nordbrandt i Hjältevad tisdagen den 4 februari. Fågelakuten i Näsby
kontaktades, men tillgängliga transporter fanns inte förrän följande dag. Lommen övernattade
således i Thomas musikateljé och hämtades då av Amalia och Anders. Efter uppmatning med
strömming och ringmärkning, fick lommen vila ut i Näsby ytterligare en natt, för att på
torsdagen transporteras till Ölandsbrons fäste, där den sjösattes och med uppenbart
välbefinnande lögade sig i böljorna. Slutet gott, allting gott och ett stort tack till Thomas,
Amalia och Anders som förbarmade sig över denna vilsna individ.
En lätt trafikskadad ung duvhökshane kom in till Gläntan den 21 augusti från
Gislavedstrakten och kunde efter undersökning, uppmatning och ringmärkning frisläppas
någon dag senare. Vetskapen om att det finns en anläggning för vård av skadade fåglar hos
Anders och Amalia Jonsson på Gläntan, Näsby är spridd, inte bara i Vetlanda, utan i hela
länet och även på befintliga djursjukhus i regionen och hos polisen.
Ringmärkning
Lars Johan Johansson ringmärkte 737 fåglar av 34 olika arter under året. Av dessa var 426
boungar. Antalet boungar speglar ett relativt gott häckningsresultat för holkhäckarna svartvit
flugsnappare, talgoxe och blåmes. Grönsångare och gransångare tillhörde de något ovanligare
märkarterna.
CES-ringmärkningen genomfördes för 10:e året i och invid Uppsjöns vassar. Årets
märkningar och kontroller återgick till mer “normala” antal efter fjolårets mycket låga siffror.
En rörsångare ringmärkt vid Landsjöns fågelstation 2013 kontrollerades knappt 1 år senare
vid Uppsjön. Roland Westring och Kenneth Petersson ringmärkte 748 fåglar, varav 202 pull
och 546 flygga. Talgoxe toppade med 260 märkningar, följd av blåmes 150 och domherre 82.
5
Därutöver kan nämnas 5 ringmärkta mindre strandpipare, 13 stenknäckar och 16 backsvalor.
För vidare uppgifter hänvisas till ringmärkarnas egna rapporter.
Tillverkning av holkar inför kommande pullmärkning. Foto: Börje Gustafsson
6
Inventeringar
Under vintern genomförde Sören Carlsson och Tommy Carlström en riktad örninventering i
kommunen för länsstyrelsens räkning. Observationer av både kungsörn och havsörn i olika
sammanhang rapporterades till länsstyrelsen.
Tommy Carlström gjorde för 13:e gången en standardiserad vinterfågelräkning i fyrkanten
Simnatorp - Bodasjön – Bergsnärle - Slättsnärle. Det är en punkttaxering som utförs varje år
kring nyår. Projektet drivs av Lunds universitet och ingår i övervakningen av långsiktiga
populationstrender för stannfåglar i Sverige. Räkningen gav i år 14 arter och totalt 54 fåglar,
vilket är långt under normalt medeltal vad gäller totala antalet fåglar.
Tommy genomförde även den häckfågelinventering, Svensk fågeltaxering –
standardruttinventering, som drivs av zoologiska institutionen vid Lunds universitet och som
är en kombinerad punkt- och linjetaxering i området Lindåsasjön/Krassaberg sista veckan i
maj månad. I år genomfördes inventeringen den 23 maj och den totala inventeringstiden för
den 8 km långa sträckan var cirka 5 timmar och gav 45 olika arter och totalt 422 fåglar. Detta
var några färre än 2013 då inventeringen gav 52 arter och totalt 452 fåglar.
Vidare genomförde Tommy den 10 juni även Sävsjös standardruttinventering. Där blev det 48
arter och totalt 535 fåglar att jämföra med 47 arter och 439 fåglar totalt 2013.
Knut-Erik Axelsson lade även detta år ned ett stort arbete på att inventera besatta revir av
nattskärra inom området för vindkraftsetableringen i Lemnhult och då i första hand med
utgångspunkt från Hagasjön. Under årets inventering registrerades 21 olika revir med
spelande nattskärra att jämföra med 22 revir 2013. Tendensen så långt är således att
etableringen av de 32 vindkraftverken inte i någon större omfattning påverkat nattskärrornas
val av spelplatser och revir.
Punkttaxering genomfördes av Lars Johan Johansson den 3 juni i kommunens sydvästra del,
Metodiken bygger på att 20 punkter inventeras under vardera 5 minuter längs en sträcka av
cirka 5 mil. 54 arter och 332 individer noterades, att jämföra med 46 arter respektive 299
individer föregående år.
Uvprojektet
Avelsverksamheten har fortsatt med ett par hos Roland Mattiasson och ett par hos Hans
Nyberg i Virserum. I Hjältaryd frisläpptes 3 årsungar och i Virserum blev det tyvärr ingen
häckning. Totalt har det inom projektet frisläpps 234 berguvar sedan uppstarten av projektet
1981. Under hösten fattades beslut om att paret i Hjältaryd skall flyttas till Virserum och att
avelsstationen i Hjältaryd därmed stängs efter 33 års avelsverksamhet. Hans Nyberg kommer
tills vidare att fortsätta bedriva avel med de båda kvarvarande paren i projektet.
Utfallet för de vilda uvarna var fortsatt svagt under året. Antalet kända, besatta revir inom
området (Jönköpings och Kalmar län) förhöll sig i stort sett oförändrat i förhållande till
föregående år. De flesta rapporterna härrör från kusttrakterna i Kalmar län.
7
Resor
Lördagen den 10 maj gjordes en utflykt till Svartåns utlopp i Roxen med avslutning vid
Tåkerns Naturum. Resan startade i regn och gråväder i Vetlanda, men efterhand blev vädret
bättre. Väl framme i Sättunaviken räknades 12 deltagare in, som kunde spana in, bland annat,
rödspov, årta, dvärgmås, svartsnäppa, gluttsnäppa och mosnäppa. Vid Tåkern kompletterades
artlistan med, bland annat, rördrom och trastsångare. Totalt observerades 82 olika arter under
dagen.
Höstens planerade örnresa till Store Mosse ställdes in på grund av att väderförutsättningarna,
och därmed förväntad anhopning av örnar, inte var de lämpligaste.
Smålandsrallyt
Under artrallyt lördag och söndag den 1 och 2 november deltog 16 medlemmar som
tillsammans under de 48 timmarna observerade 79 arter inom kommunen, vilket var nytt
klubbrekord. En extremt mild höst och ett bra nedslag av rastande fågel i Bodasjön gav bra
förutsättningar för rekordnoteringen. Som nya arter för rallyt noterades tornfalk, röd glada,
skedand, stjärtand, vitkindad gås och bläsgås.
Övriga klubbaktiviteter
 Ett betydande antal fågelholkar av varierat utförande tillverkades under januari månad
vid Parkförvaltningens förråd i Upplanda av medlemmar i klubben.
 En februarikväll avsattes för uppskattad visning av dokumentära filmer från klubbens,
under åren, mycket varierade verksamhet.
 Miniexkursioner företogs under våren till Repperda äng, Nömmeholm och Trishults
dammar.
 En kvällsskådning med grillning förlades till Upplandatornet i början av september
månad.
 Klubben tilldelades, av Stena Renewable AB, en vindbonus på 20 000 kronor för
fortsatt inventering av nattskärrebeståndet inom vindkraftsparken i Lemnhult samt för
anskaffning av AV-utrustning till klubblokalen.
 Sträckskådning skedde vid olika tillfällen och när vädret så medgav under september
och oktober månader från Rösås kulle alternativt Norrby eller Nömmeholm.
 En studiecirkel med inriktning på artbestämning av vadare i fält genomfördes under
höstens klubbkvällar.
Vetlanda den 17 januari 2015
Börje Gustafsson
Sekreterare
8
Fågelobservationer i Vetlanda kommun år 2014
Johan Andresén
Knölsvan 52 rapporter
Mindre sångsvan
1 ex rast Bodasjön 4/10 (MEm, IS)
Sångsvan 270 rapporter
Sädgås 32 rapporter
Spetsbergsgås
2 ex rast Norrsjön 22/2 (LJJ)
Bläsgås
1 ex rast Omr 10, Nävelsjön 6-7/3 (TCm m.fl.)
54 ex str S Norrby 5/10 (TCm, JLö, IS, YR, TS, SN)
40 ex str SV Upplanda reningsverksdammar 5/10 (SCn)
8 ex rast Ekenässjön 24/10 (SCn, TCm, MEm)
2 ex rast Bodasjön 2/11 (JA)
7 ex rast Repperda 2/11 (LJJ)
4 ex rast Bodasjön 30/11 (TCm, IS)
Grågås 197 rapporter
Prutgås
300 ex str N Norrby 21/5 (JLö)
200 ex str N Träningsstigen, Vetlanda 21/5 (TCm)
150 ex str N Nävelsjö Norrgård 21/5 (RW)
140 ex str N Upplanda reningsverksdammar 22/5 (KPn)
42 ex str Hagasjön 23/5 (KEA)
200 ex str N Upplanda reningsverksdammar 22/5 (KPn, LPn)
80 ex str O Kettilsgatan, Vetlanda 24/5 (BG)
12 ex str N Vetlanda 25/5 (FS)
1 1K rast Nömmeholm 19/10 (Mathias Bergström)
Vitkindad gås 30 rapporter
Kanadagås 162 rapporter
Bläsand 36 rapporter
9
Snatterand
1 par rast Hällinge 20/3 (JM m.fl.)
1 hane rast Smedbälgen 21/3-1/4 (RW, TM m.fl.)
1 hane rast Trishult 3/4 (KEA)
1 par rast Tjurken 12/4-19/4 (JA, TCm, JLö, SCn m.fl.)
1 hona rast Upplanda reningsverksdammar 19/4 (MEm)
1 hane rast Upplanda reningsverksdammar 28/4 (KE)
2 ex rast Bodasjön 1/11 (IS, MEm)
4 ex rast Bodasjön 30/11 (TCm, IS)
2 par rast Upplanda reningsverksdammar 13-14/12 (TCm m.fl.)
Kricka 110 rapporter
Gräsand 215 rapporter
Stjärtand
1 par rast Grumlan 2/4 (PS, KPn, KEA, LPN m.fl.)
2 par rast Grumlan 9/4 (SCn, MEm, IS)
1 par rast Grumlan 26/4 (JA)
3 ex rast Ekenässjön 27/4 (ES)
3 ex rast Hjärtasjön 5/10 (HS)
1 ex rast Bodasjön 2/11 (JA)
Skedand 24 rapporter
Brunand
3 ex rast Ekenässjön 11/4 (ES m.fl.)
3 hane rast Skirösjön 4/10 (TM)
1 hane rast Skirösjön 19/10 (SCn)
3 ex rast Kvarndammen, Vetlanda 3/11 (IS, SN, BG)
21 ex rast Grumlan 9/11 (PS)
Vigg 89 rapporter
Bergand
1 par rast Bodasjön 12/4 (LJJ)
3 ex rast Ekenässjön 2/11 (IS, MEm)
Ejder
16 ex rast Grumlan 8-9/4 (JA, IS, LKh m.fl.)
8 ex rast Grumlan 8/5 (JW)
3 hane rast Grumlan 11/5 (TCm)
Alfågel
1 hane rast Grumlan 9/4 (SCn, MEm, IS m.fl.)
Sjöorre 28 rapporter
10
Svärta
1 hane rast Nömmen 23/4 (JM m.fl.)
1 par rast Vigotten 30/4 (KEA)
5 ex rast Grumlan 4/10 (TCm, MEm, IS m.fl.)
6 ex rast Saljen 17/10 (RK)
Knipa 212 rapporter
Salskrake 26 rapporter
Småskrake 13 rapporter
Storskrake 110 rapporter
Storskrake. Foto: Jakob Thureson
Järpe 27 rapporter
Orre 57 rapporter
Tjäder 41 rapporter
Vaktel
1 ex spel/sång Nävelsjön 8-9/6 (RW m.fl.)
1 ex spel/sång Norrby 10/6 (JLö)
Fasan 18 rapporter
Storlom 137 rapporter
11
Smådopping
1 ex rast Trishult 24-30/4 (KEA, KE m.fl.)
Skäggdopping 68 rapporter
Gråhakedopping
1 ex rast Grumlan 5/5 (SCn m.fl.)
Gråhakedopping. Foto: Tomas Claesson
Svarthakedopping
1 ex rast Skirösjön 10/4 (SCn m.fl.)
1 ex rast Nömmen 18/4 (JM m.fl.)
1 par rast Skirösjön 28/4 (SCn)
1 ex rast Skirösjön 30/4 (KEA, KE)
1 ex rast Skirösjön 3/5 (KPn, SN)
1 ex rast Skirösjön 5/5 (SCn)
1 par rast Skirösjön 12/5 (SCn)
Storskarv 77 rapporter
12
Rördrom
1 ex spel/sång Smedbälgen 22-26/3 (KEA m.fl.)
1 ex spel/sång Bodasjön 12-21/4 (MEm m.fl.)
1 ex spel/sång Hjärtasjön 27/4 (SCn)
Ägretthäger
2 ex rast Tjurken 29-30/4 (BG, JM m.fl.)
Gråhäger 88 rapporter
Bivråk 11 rapporter
Röd glada 97 rapporter
Havsörn 75 rapporter
Brun kärrhök 69 rapporter
Brun kärrhök. Foto: Jakob Thureson
Blå kärrhök 9 rapporter
Duvhök 41 rapporter
Sparvhök 94 rapporter
Ormvråk 245 rapporter
Fjällvråk 26 rapporter
13
Kungsörn
1 2K förbifl. Hagasjön 8/2 (TCm, SCn, IS)
1 2K förbifl. Älgaskruv 8/2 (KEA)
1 ex förbifl. Bäckaby 18/10 (FS)
Fiskgjuse 64 rapporter
Tornfalk 42 rapporter
Stenfalk
1 ex Omr 6, Nävelsjön 3/4 (KE)
1 hane str N Påtarp 4/4 (TFh)
1 ex förbifl. Norrby 8/4 (JLö)
1 ex Omr 10, Nävelsjön 11/4 (KPn, LPn)
1 hane Nömmeholm 14/4 (TCm)
1 ex Brunnshultadammen 7/9 (AL)
1 honfärgad Nömmeholm 4/10 (TCm, IS, MEm)
1 ex Flishultstippen 2/11 (LJJ)
Lärkfalk 35 rapporter
Pilgrimsfalk
1 ex rast Nömmeholm 10/4 (JM m.fl.)
Vattenrall
1 ex lockläte Smedbälgen 23-26/3 (TCm, SCn, IS m.fl.)
1 ex förbifl. Upplanda reningsverksdammar 18/8 (JW)
Kornknarr
1 ex spel/sång Norrby 31/5-2/6 (JLö m.fl.)
1 ex spel/sång Repperda 1/6 (SCn)
1 ex spel/sång Övrabo, Stenberga 1/6 (gnm RK)
1 ex spel/sång Korsberga 9/6 (JW)
1 ex spel/sång Nävelsjö 9/6 (KE)
2 ex spel/sång Karlslund, Boda 21/6 (RK)
1 ex spel/sång Norrby 17/7 (JLö)
Rörhöna 57 rapporter
Sothöna 43 rapporter
Trana 217 rapporter
Strandskata
1 ex rast Nömmen 10/4 (KPn, GL)
1 ex rast Nömmen 18/4 (JA, SCn, TCm)
Mindre strandpipare 41 rapporter
14
Fjällpipare
1 2K+ str Kabelstigen, Vetlanda 26/4 (Henrik Ekvall)
Ljungpipare 15 rapporter
Ljungpipare. Foto: Jakob Thureson
Tofsvipa 165 rapporter
Kärrsnäppa
1 ex rast Hallsnäs, Ramkvilla 29/8 (KE)
Brushane
1 1K rast Repperda 20/9 (JA, SCn, KE)
Dvärgbeckasin
2 ex spel/sång 21-24/4 (RW, KPn, SN, LPn, LJJ m.fl.)
Enkelbeckasin 57 rapporter
Morkulla 71 rapporter
Småspov
5 ex rast Östanå badplats 6/5 (IS)
4 ex rast Ädelforsstugan 7/5 (SCn m.fl.)
2 ex rast Upplanda reningsverksdammar 10/5 (KPn)
Storspov 27 rapporter
Drillsnäppa 50 rapporter
15
Skogssnäppa 68 rapporter
Skogssnäppa. Foto: Tomas Claesson
Gluttsnäppa
1 ex rast Tångerda 28/4 (JA)
1 ex rast Östanå badplats 8/5 (LJJ)
1 ex rast Rosenholms säteri 17/5 (KE)
Grönbena 11 rapporter
Rödbena
1 ex rast Östanå badplats 14/5 (JA m.fl.)
Dvärgmås
1 ad rast Skirösjön 2/5 (SCn)
1 ex rast Skirösjön 3/5 (KPn, SN)
12 ex rast Skirösjön 6/5 (SCn m.fl.)
16 ex rast Grumlan 6/5 (JA m.fl.)
15 ex rast Skirösjön 7/5 (SCn)
Skrattmås 90 rapporter
Fiskmås 126 rapporter
Silltrut
1 ex rast Grumlan 10/4 (JLö m.fl.)
1 ex rast Flögen 11/4 (KPn, LPn)
16
Gråtrut 68 rapporter
Havstrut
1 ex förbifl. Trollebo 10/3 (Jörgen Agerskov)
Skräntärna
1 ex str S Vetlanda 8/7 (FS)
Svarttärna
1 ex rast Skirösjön 8-9/5 (SCn m.fl.)
Silvertärna
7 ex förbifl. Grumlan 27/4 (JA)
3 ex rast Skirösjön 27/4 (SCn m.fl.)
2 ex rast Skirösjön 1/5 (TM, ILm m.fl.)
15 ex rast Skirösjön 6/5 (SCn, TCm, IS)
4 ex förbifl. Grumlan 6/5 (JA)
1 ex rast Skirösjön 8-9/5 (SCn, KPn, LPn, KEA)
Fisktärna 46 rapporter
Tamduva 135 rapporter
Skogsduva 29 rapporter
Ringduva 185 rapporter
Turkduva 288 rapporter
Gök 55 rapporter
Berguv
1 hane spel/sång Vetlanda kommun 16/3 (KPn, SN, LPn)
Sparvuggla 34 rapporter
17
Kattuggla 62 rapporter
Kattuggla. Foto: Tomas Claesson
Hornuggla
1 ex spel/sång Äsprilla 18/4 (BNn, ENn)
Pärluggla
10 rapporter
Nattskärra
1-10 ex spel/sång Hagasjön 23/5-13/6 (KEA m.fl.)
1 ex rast Holsby Hulugårdens skog 16/8 (HSa)
Tornseglare 78 rapporter
Kungsfiskare 39 rapporter
18
Härfågel
1 ex rast Trishult 27/4 (JA m.fl.)
1 ex förbifl. Farstorp 2/6 (Gunilla Wetterling)
Ibland räcker enklaste bild för dokumentation. Foto: Johan Andresén
Göktyta 40 rapporter
Gröngöling 114 rapporter
Spillkråka 94 rapporter
Större hackspett 173 rapporter
Mindre hackspett 42 rapporter
Trädlärka
1-3 ex spel/sång Reppekäll 9/3-18/5 (SCn m.fl.)
1 ex rast Hagasjön 11/3 (TM, ILm)
1 ex str S Holsby Hulugårdens skog 26/10 (HSa)
19
Sånglärka 72 rapporter
Backsvala 17 rapporter
Ladusvala 76 rapporter
Hussvala 69 rapporter
Trädpiplärka 44 rapporter
Ängspiplärka 50 rapporter
Gulärla 27 rapporter
Forsärla 84 rapporter
Sädesärla 113 rapporter
Sidensvans 42 rapporter
Strömstare 68 rapporter
Strömstare. Foto: Tomas Claesson
Gärdsmyg 74 rapporter
Järnsparv 43 rapporter
Rödhake 140 rapporter
20
Näktergal
1 ex spel/sång Nävelsjöstugan 15/5 (KPn)
1 ex spel/sång Upplanda reningsverksdammar 22/5-2/6 (KEA, KPn m.fl.)
Svart rödstjärt 13 rapporter
Rödstjärt 78 rapporter
Buskskvätta 47 rapporter
Stenskvätta 52 rapporter
Ringtrast
1 ex rast Vägen mot Värne, Vetlanda 10/4 (FS)
1 hane rast Byestad, Vetlanda 10/4 (FS)
1 hane rast Östanå badplats 10/4 (IS m.fl.)
1 ad hane rast Nömmeholm 12/4 (LJJ)
1 ex rast Tångerda 13/4 (YR m.fl.)
1 hane rast Skirösjön 21/4 (SCn, KH)
1 hane rast Nävelsjöstugan 22/4 (MS)
Koltrast 276 rapporter
Björktrast 210 rapporter
Taltrast 66 rapporter
Rödvingetrast 91 rapporter
Dubbeltrast 71 rapporter
Gräshoppsångare
1 ex spel/sång Upplanda reningsverksdammar 31/5-18/6 (MEm m.fl.)
Flodsångare
1-2 ex spel/sång Upplanda reningsverksdammar 23/5-10/6 (TCl, KPn, LPn, KEA m.fl.)
Sävsångare
1 ex spel/sång Skirösjön 8/5 (SCn)
2 ex spel/sång Omr 6, Nävelsjön 11/5 (TCm)
1 ex spel/sång Bodasjön 18/5 (JA)
1 ex spel/sång Omr 6, Nävelsjön 21/5 (KE)
1 ex spel/sång Omr 6, Nävelsjön 25/5 (RW)
1 ex spel/sång Sjunnadammen 29/5 (KPn, LPn)
21
Kärrsångare
1 ex spel/sång Upplanda reningsverksdammar 31/5-2/6 (TCl m.fl.)
Kärrsångare. Foto: Tomas Claesson
Rörsångare 14 rapporter
Härmsångare 13 rapporter
Ärtsångare 26 rapporter
Törnsångare 15 rapporter
Trädgårdssångare 26 rapporter
Svarthätta 59 rapporter
Grönsångare 25 rapporter
Gransångare 23 rapporter
22
Lövsångare 74 rapporter
Kungsfågel 79 rapporter
Grå flugsnappare 27 rapporter
Mindre flugsnappare
1 ex Reningsverket, Nävelsjön 8/9 (RW)
Svartvit flugsnappare 138 rapporter
Stjärtmes 88 rapporter
Stjärtmes. Foto: Johan Andresén
Entita 119 rapporter
Talltita 41 rapporter
Tofsmes 45 rapporter
23
Svartmes 72 rapporter
Blåmes 365 rapporter
Talgoxe 427 rapporter
Nötväcka 231 rapporter
Trädkrypare 78 rapporter
Törnskata 31 rapporter
Törnskata. Foto: Tomas Claesson
Varfågel 43 rapporter
Nötskrika 112 rapporter
Skata 286 rapporter
24
Nötkråka 18 rapporter
Nötkråka. Foto: Tomas Claesson
Kaja 253 rapporter
Råka
2 ex rast Upplanda reningsverksdammar 16/4 (KPn, LPn)
Kråka 99 rapporter
Svartkråka
1 ex rast Glömsjö 5/4 (JA m.fl.)
Korp 135 rapporter
Stare 117 rapporter
Gråsparv 72 rapporter
Pilfink 267 rapporter
Bofink 176 rapporter
Bergfink 80 rapporter
Grönfink 208 rapporter
25
Steglits 59 rapporter
Steglits. Foto: Sören Carlsson
Grönsiska 178 rapporter
Hämpling
10-20 ex Nömmeholm 22/3-18/4 (JA, SCn, KPn, SN, RW m.fl.)
1 ex Trishult 27/4 (KE)
2 ex Trollebo 14/5 (KEA)
2 ex Repperda ängar 17/9 (Hasse Berglund)
1 ex Bryngelsgården 11/10 (KEA, KE)
8 ex str S Paddingetorp 11/10 (HS)
Vinterhämpling
1-40 ex Nömmeholm 21/3-12/4 (LJJ m.fl.)
10 ex str Bryngelsgården 6/10 (SCn)
10 ex Bryngelsgården 17/10 (KEA, KE)
20 ex Repperda 20/10 (SCn)
15 ex Nömmeholm 26/10 (TCm, JA, SCn, MEm, IS)
16 ex Östanå badplats 16/11 (TCm)
Gråsiska 71 rapporter
26
Snösiska
1 ex Kettilsgatan, Vetlanda 21/2 (BG)
1 hane Dalhemsvägen, Byestad 26/3 (AL)
Bändelkorsnäbb
2 ex förbifl. Tobro 31/7 (Calle Ljungberg)
1 ex Holsby Hulugårdens skog 25-26/10 (HSa)
Mindre korsnäbb 43 rapporter
Större korsnäbb 12 rapporter
Större korsnäbb. Foto: Håkan Sivencrona
Rosenfink 10 rapporter
Domherre 282 rapporter
Stenknäck 95 rapporter
Lappsparv
3 ex rast Nömmeholm 21/3 (LJJ m.fl.)
5 ex rast Tångerda 10/4 (FS)
27
Snösparv
1-12 ex Nömmeholm 20-22/3 (JM m.fl.)
20 ex str N Brunnshult Södergård, Skede 17/4 (Anders Framme)
Gulsparv 151 rapporter
Sävsparv 52 rapporter
Skådarligan Vetlanda kommun 2014
Rapportörer med 100 eller fler rapporterade arter
Placering
Rapportör
Antal arter
1
Kenneth Petersson, Vetlanda
174
2
Johan Andresén, Vetlanda
166
3
Sören Carlsson, Kvillsfors
163
3
Tommy Carlström, Vetlanda
163
5
Inge Schentz, Vetlanda
161
6
Laila Petersson, Vetlanda
159
7
Michael Engström, Vetlanda
154
8
Knut E. Axelsson, Vetlanda
149
9
Kjell Englund, Landsbro
147
10
Johan Löwhagen, Myresjö
139
10
Sussie Nielsen, Vetlanda
139
12
Roland Westring, Landsbro
138
13
Tommy Merkert, Korsberga
131
14
Lars Johan Johansson, Bodafors
130
15
Inger Lundström, Korsberga
117
16
Börje Gustafsson, Vetlanda
116
17
Hans Berndtsson, Vetlanda
101
18
Roger Karlsson, Stenberga
100
28
Nävelsjön 2014
Tommy Carlström
Under 2014 besöktes området 146 gånger enl. Svalan och det hittades 107 olika arter, vilket
återigen är en mycket låg årssiffra.
Vi fick in två nya arter på lokallistan i Nävelsjön under året, vilket är ovanligt nuförtiden.
En ringtrast, hane rastade vid Nävelsjöstugan den 22/4 och det var Magnus Strömberg som
hade den i kikaren.
På område 6 upptäckte Jan Morge och Börje Gustafsson den 29/4 ett par ägretthäger som
rastade. Duon blev kvar till den 30:e då de drog vidare, många Vetlandaskådare han med att
se denna trevliga art som numera breder ut sig, och till och med häckar i Sverige.
Totalt har nu 242 olika arter setts på denna anrika lokal.
Svartkråka. Foto: Johan Andresén
29
Andra observationer som är värda att nämnas är:










Dvärgbeckasin 2 ex. galopperade 21-24/4. Vi hör den varje år, borde det inte vara
häckning i området?
Svartkråka, Glömsjö 5/4,
Grågås gick till häckning på omr 6 och fick ut 6 pull,
Näktergal hördes vid stugan 15/5.
Rosenfink, 2 sjungande hannar 17/5 - 6/6
Röd glada flera obsar
Vaktel sjöng vid en åkerkant på vägen upp mot Rösås 9/6
Mindre flugsnappare den 8/9 vid reningsverket
Bläsgås och vitkindad gås
Snatterand och skedand
Sångsvan hade högsta årsnotering den 24/2 med 75 ex, och kricka hade sin topp den 18/4 med
ca 300 ex.
Väl mött i Nävelsjön, vår bästa lokal historiskt men även i dag tycker jag, och glöm inte bort
att rapportera allt du ser i Svalan för att vi ska få en välfylld årslista :-)
Ängspiplärka. Foto: Tomas Claesson
30
Standardrutt - Svensk häckfågeltaxering
Tommy Carlström
Totalt finns det 716 standardrutter i hela Sverige, 708 av dessa är inventerade någon gång
sedan starten. Rutorna är utspridda över hela Sverige med exakt 25 km avstånd från varandra..
Man går en kvadrat på 2x2 km, alltså 8 km runt rutan. Man räknar allt man ser och hör. Det
tar ungefär 5 timmar att utföra hela inventeringen, för man ska stanna på 8 punkter också i
fem minuter och även där räkna allt man ser och hör. Under 2013 som är den senaste
redovisningen var vi 245 olika inventerare i Sverige som inventerade 501 standardrutter. Vi
hittade sammanlagt 135 000 fåglar av 219 olika arter. Naturvårdsverket och Lunds universitet
följer sedan upp, analyserar och letar efter långsiktiga trender i fågelsverige.
Denna gång hade jag med mig en elitorienterare vid namn Johan Löwhagen :-), så jag kunde
helt koncentrera mig på fåglarna. Men inte hjälpte det, orienteringen gick stensäkert och i
perfekt rak linje, men jag hörde och såg färre fåglar än året innan. Det blev 45 olika arter och i
antal totalt 422. 2013 hade jag 52 olika arter och totalt 452 fåglar.
10 mest förekommande arterna på standardrutt, ruta 06F2C
2012
Antal
2013
Antal
2014
Antal
Bofink
66
Ringduva
77
Lövsångare
57
Ringduva
54
Lövsångare
50
Bofink
57
Lövsångare
29
Bofink
39
Ringduva
41
Koltrast
25
Stare
38
Svarthätta
38
Svarthätta
24
Koltrast
25
Gärdsmyg
34
Gärdsmyg
24
Svarthätta
22
Koltrast
32
Hussvala
22
Gulsparv
13
Taltrast
19
Trädpiplärka
15
Trädpiplärka
11
Kungsfågel
18
Rödhake
15
Gärdsmyg
10
Stare
15
Stare
15
Talgoxe
9
Trädpiplärka
10
Gärdsmygen hade ett bra år i vår ruta, och det känner man nog lite allmänt att det knäpper
eller sjunger gärdsmyg lite överallt, när man kommer ut i äldre snårig skog.
För hela Sverige under de senaste 10 åren, uppvisar följande arter några av de mest
oroväckande nedgångarna (alla mer än 4% nedgång per år i standardrutterna): häger, knipa,
ejder, duvhök, dalripa, fasan, sothöna, havstrut, hussvala, backsvala, lappmes, björktrast,
rödvingetrast, ärtsångare, lövsångare, kungsfågel, sidensvans, stare, grönfink, gulsparv,
videsparv, lappsparv, sävsparv.
31
Kungsfågel. Foto: Jakob Thureson
Samma period har en påtaglig ökning (mer än 4% signifikant ökning per år på
standardrutterna): trana, skogssnäppa, rödbena, göktyta, ringtrast, svarthätta, gransångare,
sydlig gulärla, steglits och mindre korsnäbb.
Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortfarande sämst för
jordbrukslandskapets fåglar, samt i korttidsperspektivet för fjällens fåglar.
Källa:
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2013
Martin Green & Åke Lindström
32
Projekt Berguv Småland - Ett projekt under avveckling
Börje Gustafsson
På VOK:s årsmöte 1980, alltså i januari 1981, beslutade mötet tillsätta en arbetsgrupp, som
skulle utreda möjligheter att starta upp ett projekt för uppfödning och utplantering av berguv.
Berguven var sedan många år tillbaka borta från de gamla kända bobranterna i kommunen,
men uppgifter gjorde gällande att projektet Berguv Sydväst hade lyckats bra med uppfödning
och utplantering i Västsverige. Arbetsgruppens första åtgärd blev således att kontakta Berguv
Sydväst, en åtgärd som inledde ett långt och givande samarbete. Projektet Berguv Småland
kunde startas upp redan under våren samma år, vilket innebär att 2014 var projektets 33
verksamhetsår och att projektet i och med detta pågått 23 år utöver de från början beslutade
10 åren. Att i ett så tidigt skede innefatta hela Småland i ett litet projekt som startades upp av
en lokal fågelklubb sågs väl inte med blida ögon av alla inom branschen, men indikerade
tydligt målsättningen med projektet och speglade väl den optimism som präglade den lilla
grupp som drog igång det praktiska arbetet.
Frågan om att avsluta projektet har varit uppe på bordet ett antal gånger under åren, men på
grund av att målsättningen med en etablerad berguvsstam i Småland inte riktigt uppnåtts, på
väl fungerande avelspar och på att uvskötarna varit villiga att fortsätta, har slutpunkten för
projektet flyttats framåt i tiden. Projektet är fortfarande igång, men en avgörande förändring
skedde under året, när beslut togs om att lägga ned den sista avelsstationen i Vetlanda,
nämligen den i Hjältaryd. Det var där verksamheten startade för 33 år sedan med en första
avelsvoljär och ett ungt avelspar från Berguv Sydväst och det var också där som samma
uvskötare som tog hand om det första avelsparet nu med blandade känslor skildes från det
sista. Och den uvskötaren är som vi ju alla känner till Roland Mathiasson.
Hur gick det då? En liten resumé över de 33 åren kan nog vara på sin plats.
Den första voljären byggdes som sagt i Hjältaryd av klubbmedlemmar. Virke, nät, plåt och
annat skänktes av välvilliga klubbmedlemmar alternativt samlades in på bygden. Vid
byggandet av den andra voljären, hos Lasse Lindqvist i Sunnerskog, ställde kommunen upp
med material och ett arbetslag från parkförvaltningen. Samma ordning vid byggandet av den
tredje voljären, den andra i Hjältaryd.
1984 hölls det första riksuvmötet i Göteborg över en kopp svart automatkaffe. Jan Sandberg
från Berguv Sydväst stod som värd i Vägverkets lokaler och han hade bjudit in representanter
från de uppfödningsprojekt som efterhand hade startats upp. Med på mötet fanns således
representanter från projekten i Norrland, Dalarna, Östergötland, Småland, Blekinge och
Sydväst. Berguv Sydväst var under avveckling efter 15 framgångsrika år och därmed fanns
också etablerade avelspar tillgängliga för de övriga, yngre projekten. Villkoret för
övertagande var att man antog gemensamma etiska, administrativa och praktiska villkor för
bedrivande av avelsarbetet. Detta innebar en gemensam etisk kodex, efterlevande av
myndigheters krav och en fortlöpande uppföljning och rapportering av varje individ som
hanterades av projekten, uppgifter som sedan sammanställdes i den gemensamma, årligen
utkommande skriften UV-69. Och myndighetskraven var omfattande och gick inte alltid i takt
myndigheterna emellan. Inblandade parter var länsstyrelsernas naturvårdsenheter,
Jordbruksverket, som bland annat hade synpunkter på voljärernas utformning, och
Naturvårdsverket. En period ställdes till exempel krav på chipsmärkning av varje individ, men
när det konstaterades att det inte fanns någon enhetlig standard för chips och
detekteringsutrustning hos polis, tullväsende, djurparker, veterinärer och andra inblandade
33
aktörer, så tonades successivt det kravet ned. Riksuvmötena, med alternerande värdskap, blev
sedan en viktig årlig avstämning av avelsarbetet. De gav också tyngd åt verksamheten och
innebar att många initierade föreläsare kunde rekryteras till mötena och att kunnandet inom
projekten därmed ökade efterhand. 1987 var Småland värd för mötet, som hölls på Trollebo
kursgård under två dagar med ett 30-tal deltagare. Inom parantes kan nämnas att standarden
på det lekamliga utbudet vid detta tillfälle hade snäppats upp ett par hack i jämförelse med
automatkaffet i Göteborg. Nu hade även Skåne startat upp ett avelsprojekt och Småland börjat
intressera sig för vad som försiggick inom uvhanteringen på Gotland, så totalt deltog 8
avelsprojekt i det riksomfattande samarbetet. Tillgången på avelspar ökade ytterligare när det
norska Prosjekt Hybro avvecklades 1989 och Berguv Nord tog då på sig uppdraget att fördela
dessa avelspar till de svenska projekten.
1987 invigdes också fågelsjukhuset hos Anders och Carina Jonsson på Gläntan i Näsby. Där
fanns nu några rejäla vårdburar och en uppvärmd lokal med bra ljus för behandling av
fåglarna. Många uvungar frisläpptes varje sensommar vid den här tiden och det kom
regelbundet in återfynd som krävde behandling. Tidigare hade vi stått i mörker och kyla och
gett den behandling vi kunde vid sårskador och utmärgling, så de nya lokaliteterna innebar ett
verkligt lyft för den delen av verksamheten och möjligheter att rädda fler av de vårdsökande.
Uvarna som skadades eller förolyckades kan indelas i tre kategorier – el, taggtråd och trafik.
Elanläggningarna skördade i särklass flest uvliv och glädjande nog kan man idag konstatera
att nedgrävda kablar och isolerade 10 kV-ledningar i stället för oisolerad blanktråd på
stolparna nära nog eliminerat risken för eldöd. Taggtråden orsakade ruggiga sårskador,
eftersom uvarna fastnade i taggtråden och sedan hängde där och flaxade och snurrade tills
tråden trängt långt in i mjukdelarna. Även taggtråden har minskat i användning och det var
länge sedan vi såg en uv som förolyckats på grund av den. Den fara för uvarna som finns kvar
och ökar i omfattning är tveklöst trafiken. Långtradarna går hela nätterna och väjer inte för uv
som hittat något vid vägkanten.
Under projektets första år satsades det mycket på information och kommunikation. Det blev
många inbjudningar från jaktvårdsföreningar för att redogöra för vad vi egentligen höll på att
ställa till med. Hur skulle det gå med det jaktbara småviltet? Total ödeläggelse trodde en del,
medan andra ansåg att faunan nu skulle få ett naturligt och värdefullt tillskott och att det fanns
plats för alla. Känns bekant från andra sammanhang faktiskt och lär nog bli en för all framtid
öppen fråga. Även för berguven.
Berguvsuppfödningen var vid denna tid en fråga med nyhetsvärde och projektet fick bra med
utrymme i lokalpress, lokalradio och till och med i lokala TV-sändningar. Uppmärksamheten
gjorde att intresset för att utöka projektet tog fart och under 1986 uppfördes uvvoljärer både i
Askeryd och i Lilla Bölö vid Mörlunda. I Askeryd var det Aneby Ornitologiska Klubb som
tog ansvaret för voljären och i Lilla Bölö var det en sektion av Emådalens
Naturskyddsförening som byggde voljärer och rekryterade uvskötare. Efterhand tillkom
voljärer i Flathult, Vederhult, Vånevik och Sjöruda. Totalt omfattade således projektet Berguv
Småland 9 etablerade avelspar under en period i början av 90-talet och dessutom ingick nu
projektet på Gotland som ett delprojekt med 3 avelsstationer.
När uvburarna och avelsparen väl var på plats gällde det att säkra reproduktionen på bästa
sätt. Först och främst genom att hitta uvar som trivdes ihop och som passade för varandra rent
genetiskt. Ingen vågade para ihop ett nytt par utan att fråga den i ämnet allvetande Ivar Kling
till råds. Det var han som skötte uvregistret och han hade utvecklat ett sinnrikt system med
bokstavs- och sifferbeteckningar för alla stamfäder- och mödrar. A-uvar kom således från
vilda finska uvar, A1 var andra generationen av dessa uvar, B-uvarna kom från dansk avel
34
med gener från finska och norska uvar och så vidare ända upp till Y, som var en vild uv från
Medelpad. Berguv Småland hyste under många år ursprungsgenerna F i gamle Ole, en i
Norge på bobalen vildfångad uv 1957, som sedermera hamnade hos en jägare på godset
Knislinge i Skåne som kråkuv och som där letades upp och inköptes av Berguv Sydväst 1969.
Ole kom till Hjältaryd 1983 och var fortfarande fertil med två ungar i buren när han
sommaren 1995 bokstavligt talat trillade av pinn. Notera då att han vid 38 års ålder
fortfarande gjorde sin insats i aveln! Oles avkommor var dessutom värdefulla eftersom han
satt på ursprungsgener i den grenen han representerade.
Berguv. Foto: Börje Gustafsson
35
Betydelsen av att hålla ordning på det genetiska ursprunget innebar också många transporter
kors och tvärs genom och över land och vatten. För här var både flyg och färjetransporter
inblandade. Jag minns ett tillfälle när Lars Johan Johansson och jag hade stannat för en
snabbfika vid Jära längs riksväg 40 efter en hämtning i Kinna. I blickfånget fanns då vår bil
med kopplad släpkärra och något oformligt under en lappad presenning. Min trötta tanke då
var ungefär: ”Undrar hur en flygande poliskontroll skulle reagera inför 17 stinkande berguvar
i hjälpligt tejpade wellpappkartonger under en måttligt tät presenning på en släpkärra som
förmodligen saknar fungerande bromsar?” Släpet var nämligen Anders Jonssons och mitt
gemensamma sidoprojekt, där vi nog aldrig kom fram till vem som hade ansvaret för kärrans
lagstadgade funktioner. Att beskriva alla dessa transporter skulle kräva sitt utrymme, så jag
vill bara så här i efterhand konstatera att det inte var lika roligt då, när det begav sig, som
idag, när man sitter i ett varmt och välventilerat utrymme och minns tillbaka. Men många
ställde upp och minns förhoppningsvis dessa resor med samma nöje som jag gör idag.
Den andra grundläggande faktorn för bra avelsresultat var bra mat. I ett inledande skede av
projektet avsåg vi att klara den detaljen med sådant vi kunde samla in hos traktens
lantbrukare, fånga i råttfällor eller hitta längs vägarna. Frysarna fylldes alltså med ihjälklämda
smågrisar, självdöda höns, plattharar, svanar (!) och annat, som vi trodde, matnyttigt.
Råttuppfödning i större skala prövades men fallerade på att frifräsare i råttstallet smittade de
avlade individerna med någon slags råttpest. Insamlandet av uvmat tog sin tid men gav i
gengäld många fina kontakter. Efterhand som projektet växte, insåg vi behovet av nya
matleverantörer och behovet av en säkrad basföda till uvarna. Det blev avlivade, daggamla
tuppkycklingar. Genom Berguv Sydväst fick vi kontakt med Börje Hjalmarsson och Gimranäs
Hönseri i Fåglavik. Åtskilliga ton har sedan levererats därifrån vid varierande mötesplatser
när Gimranäs levererat ut daggamla hönkycklingar, som ju egentligen är vitsen med
verksamheten, till uppfödare runtom i södra Sverige.
En tredje grundläggande faktor för verksamheten var att det fanns en viss ekonomisk stabilitet
i det hela. I början tog vi in pengar genom att ta fram och försälja vykort, julkort, dekaler, Tshirts och sweatshirts. Mycket väsen för lite ull, som käringen sa när hon klippte grisen! Det
kan väl vara en liknelse som väl beskriver den verksamheten. Mycket arbete, svårt att
redovisa och hopplöst att inventera lagret, eftersom det låg ute hos lanthandlare, caféer,
fågelklubbar och andra som åtagit sig ett försäljningsuppdrag. Ekonomin i projektet bedrevs
nu som ett sidoprojekt till VOK:s ekonomiska redovisning och det blev en del pengar som
hanterades. Någonstans ifrån kom idén om ett faddersystem. Sagt och gjort – mot erläggandet
av1000 kronor kunde man bli fadder till en uvunge och i begynnelsen fick man då utöver ett
diplom en statyett, som Matz Fransson hade tagit fram med hjälp av dåvarande Samhalls
gjuteri på Hammargatan. Därtill ett löfte om att få all information löpande som kunde komma
in om adepten ifråga. Tyvärr var det inte så ofta som sådan information innebar positiva
besked, eftersom den oftast kom om något gått illa med uven. Undantag fanns dock, som till
exempel för den uv som specialiserat sig på att norpa ankungar från Agne i Kråkegårdens
uppfödning. ”Nästa gång blir det en hagelsvärm”, eller något i den stilen, förklarade Agne vid
vårt krismöte. Uven fick, efter förhandling under ledning av vår chefsförhandlare i den frågan,
Anders Friberg, samt erläggandet av en tjuga per ankunge, fri lejd och klarade sig sannolikt
bra i fortsättningen. Faddrarna har varierat från privatpersoner, femtioårsuppvaktningar,
skolor och personalklubbar till kommunala förvaltningar, organisationer, fackklubbar och
företag. Och i detta sammanhang måste man, bland alla övriga välvilliga faddrar, speciellt
nämna en som särskilt utmärkt sig genom sitt långvariga engagemang. Det gäller då Anders
Tullberg, som har faddrat 55 uvungar till dags dato. Ringmärkning och frisläppning av
36
uvungarna tillsammans med Anders och hans familj den första veckan i augusti och den
efterföljande pratstunden vid fikat har alltid varit något att se fram mot.
Att 33 år är en ganska lång tid inser jag, om inte förr, när jag sitter och bläddrar i gammalt
material inför den här resumén. Ivar Kling tillämpade, under hela den tid han ansvarade för
det nationella uvregistret, den helt manuella metoden med handskrivna registerkort och
mängder med pärmar. Själv hade jag fått ett visst intresse för nymodigheten datorer i början
av 80-talet och knåpade med hjälp av en tidskrift för datorintresserade och min
nyinförskaffade Commodore 64 ihop ett registerprogram i Basic-kod. Det var huvudsakligen
”trial and error”-metoden som gällde vid programmeringen och jag minns att det krävdes
många sena nattimmar innan utskriftsfunktionen för min 9-nålars matrisskrivare hoppade
igång. Data lagrades på en bandspelare och det var en både tidskrävande och riskabel
hantering. När PC-maskinerna blev tillgängliga till en överkomlig kostnad blev det en sådan.
På något sätt lyckades jag plocka över mitt hemmasnickrade program och fick då tillgång till
sådana nymodigheter som hårddisk och flexskivor för datalagring. Registret växte och snart
blev det dags att investera i Skandinavian PC Systems databasprogram Avanti. Ungefär
samtidigt hade jag frågat Datateket i Vetlanda om de inte som övningsuppgift skulle kunna
bygga en databas åt mig i Microsofts Access. Det gjorde de gärna, men applikationen blev så
fruktansvärt tung att både dator och lagringsmedia knäade när jag skulle köra den. För stora
poster möjligen. Så det blev en fortsättning med Avanti. Tills den dag för ett par år sedan när
jag fick beskedet från min nyinköpta dators operativsystem att det på inga villkor kunde tänka
sig att köra Avanti under Windows 7. Så nu har jag en skröplig och ålderstigen dator stående i
garderoben med en enda uppgift kvar i sitt tekniska liv – att köra Avanti under
operativsystemet XP. Så det kan bli! Dags att göra ett nytt konverteringsförsök med Windows
8 och Access 2013 kanske. Kontentan av detta skulle kunna vara: Var Ivar Kling smartare än
mig?
Några rader om projektgruppens bemanning kan vara på sin plats. Först och främst har vi då
våra eminenta uvskötare Roland Mathiasson och Lasse Lindqvist. Roland har utöver själva
skötandet varit engagerad i det mesta som rör projektet – matanskaffning, transporter och
kontakter. Den alltför tidigt bortgångne Matz Fransson höll i ekonomin och bidrog med sin
finurlighet till att den biten alltid fungerade och till att övriga projekt alltid såg fram mot de
välarrangerade riksuvmötena i Småland. Lars Johan Johansson har uthålligt försett uvarna
med ringar och nogsamt registrerat alla mått och vikter. Roland Westring ställde alltid upp när
det behövdes och bidrog med sitt kunnande till att övriga kunde känna sig trygga i
hanteringen av uvarna. Anders Jonsson var i början inblandad i det mesta men kom sedermera
att ägna sig åt att i huvudsak ta hand om och vårda skadade och sjuka uvar. Och så
undertecknad, som försökt vårda kontakter med övriga projekt, myndigheter, matleverantörer,
media och jägare och som i samarbete med Ivar Kling försökt hålla någon slags ordning på
bokföringen.
37
Roland Westring, Lars Johan Johansson och Lasse Lindqvist. Foto: Börje Gustafsson
Som avslutning på denna lilla resumé vill jag gärna presentera några siffror. Till dags dato har
projektet Berguv Småland frisläppt 234 uvar. Av dessa har 71 stycken dött av olika
anledningar. I det till projektet hörande registret har 317 uvar fått egna registerposter. Utöver
dessa har projektet hanterat ett mindre antal uvar, som tagits om hand för omvårdnad eller
som mellanlandat vid förflyttningar mellan de olika projekten. Av de från början 8 olika
berguvsprojekten i landet är det i dag bara Berguv Nord och Berguv Skåne som har viss
avelsverksamhet kvar. Förutom Berguv Smålands två fertila par då. Rikssamarbetet är
officiellt avslutat och en projektutvärdering har slutligen gjorts.
Material till ovanstående tillbakablick har hämtas från UV-69, årliga projektrapporter i
årsskriften samt från en sammanställning i årsskriften 1996 med anledning av projektets första
15 år.
38
Projekt Berguv Småland under 2014
Uvparet i Hjältaryd kläckte fram tre ungar. I Sjöruda påbörjades häckningen, men honan
lämnade bobalen efter någon vecka.
Utfallet av häckningarna blev således tre flygga och frisläppta ungar. Projektet hyser fortsatt
två fertila par enligt följande;
Hos Roland Mattiasson satt under året paret med en hona från 2001 och en hane från 2003.
Paret kläckte alltså fram tre ungar, en hona och två hanar. En hane och en hona frisläpptes
från voljären i början av augusti månad under aktiv medverkan av faddern, Anders Tullberg.
Den kvarvarande hanen, faddrad av Börje Gustafsson, frisläpptes från voljären i slutet av
augusti månad i samband med sommarmötet.
Hos Hans Nyberg sitter paret med en hona kläckt 1996 och en hane kläckt 2003. Paret
misslyckades återigen med häckningen. Dessutom sitter från och med den 9 januari 2015
paret från Hjältaryd i den nu avdelade voljären
Alla uvungarna frisläpptes, vilket ger följande årsvisa fördelning av utsläpp inklusive kända
återfynd:
ÅR
83 - 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 TOT
Hane
89 2 3 1 3 0 4 3 1 3 2 3 2 3 2 121
Hona
82 2 1 3 2 2 3 1 3 2 2 4 2 3 1 113
Åf. hane
28 0 1 1 2 0 2 0 0 0 0 0 0 1 0
35
Åf. hona
32 1 0 0 0 1 0 1 2 0 0 0 0 0 0
37
Överlevn. 111 3 3 3 3 1 5 3 2 5 4 7 4 5 3 162
Under 2014 rapporterades inga återfynd av berguv.
Antalet rapporterade revir ökade medan antalet häckningsförsök var i stort sett oförändrat
jämfört med föregående år. Från Jönköpings och Kalmar län har 33 revir rapporterats och i 12
av dessa påbörjades eller genomfördes häckningar. Totalt 18 pull har ringmärkts eller
iakttagits. Värt att beakta är att inventeringsresultaten från Västerviks kommun inte finns med
i ovanstående statistik. Västerviks skärgård har tidigare bidragit med ett betydande antal
berguvshäckningar.
Merparten av de rapporterade reviren och häckningarna finns i skärgården eller inom relativt
begränsat avstånd från ostkusten. Det är svårt att upptäcka tidigare ej kända häckningar i
inlandets skogslandskap och det finns sannolikt ett betydande mörkertal när det gäller
uvetableringen där.
Projektet Berguv Småland är ett projekt under avveckling och inga nya avelsuvar kommer att
tillföras projektet. Vid ett eventuellt frånfall av en avelsuv i ett par, kommer den kvarvarande
uven, om detta bedöms vara möjligt, att frisläppas. Ekonomin kan hanteras tack vara våra
välvilliga faddrar och matleveranserna kommer huvudsakligen från kläckeriet Gimranäs AB i
Fåglavik i form av daggamla tuppkycklingar.
39
Ringmärkning av berguv sker fortsatt enligt följande områdesindelning;
För Jönköpings län gäller att all ringmärkning av berguv sköts av Mats Alderus (Värnamo,
Vaggeryd, Gislaved, Gnosjö och Hylte kommuner), Mats Thorin (Jönköping, Aneby och
Tranås kommuner) samt Lars Johan Johansson (Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda
kommuner).
I Kalmar län ringmärker Tommy Larsson, Granholmsgatan 8, 572 40 Oskarshamn alla
berguvar som hanteras av projektet.
För projektet Berguv Småland
Börje Gustafsson
Projektsamordnare
40
Närkontakt med berguv
Sussie Nielsen
Efter att vi träffats vid Nävelsjöstugan för sommarmötet var det dags för dagens höjdpunkt,
uvsläppet. Vi åkte bort till Rolands gård och gick ner till buren. Paret hade fått fram 3st ungar,
två var släppta sedan tidigare så det var en ensam unge och ett par ilskna föräldrar som
stirrade på oss genom gallret. Roland och Lars-Johan lyckades fånga in ungfågeln under glada
och uppmuntrande tillrop. Roland fick stå och hålla honom medan Lars-Johan utförde de
nödvändiga mätningarna av vinge, näbb, ben och klor och vägning för att kunna säga vilket
kön det är, de konstaterade att ungfågeln var en hanne. Han blev sedan ringmärkt, ring modell
större. Jag hade tagit några kort på hannen och föräldrarna, men ville också känna på fjädrarna
och kolla in honom på nära håll, för hur ofta får man chansen att komma så nära en berguv.
När jag nu står där och känner på den otroligt mjuka fjäderdräkten, frågar Roland om jag vill
släppa honom. JA SJÄLVKLART!
Nu kom då överlämnandet som gick hur smidigt som helst, jag fick ett bra tag om benen och
la armen runt kroppen så den inte kunde slå med vingarna, men det var ju lite skillnad mot
vad jag brukar hålla i när vi ringmärker typ en blåmes som väger 10-12g och här en berguv på
ca 2,5kg, och klor och näbb som är lite större än på en liten mes. Men allt gick bra jag hade
koll på klor och vingar. Efter att jag njutit av att stå och hålla i en uv så var det nu dags att
släppa ut honom i det fria. Han var däremot inte med på noterna jag ville att han skulle titta
rakt fram mot vart han skulle flyga men inte, han tittade så intensivt på mig och med sina
stora orange ögon och undrade nog vad jag var för en konstig varelse som höll fast honom. Så
det var bara att tala om för de andra att nu kastar jag iväg honom, fast jag egentligen ville stå
kvar en stund till och bara njuta av den kraft jag kände att han hade i sina ben och kropp. Men
så var det dags, jag samlade mig och kastar iväg honom och han börjar direkt slå med sina
vingar utan att ett ljud hördes, han flög iväg med stora djupa vingslag upp över träden och
försvann.
Nu har du återfått din frihet och jag hoppas att allt går bra för dig.
Tack för en underbar upplevelse!
Berguv. Foto: Börje Gustafsson
41
Inventering nattskärra vid Hagasjön 2014
Knut E. Axelsson
Årets första spelande nattskärra kunde höras den 23/5, samma datum som år 2013.
År 2012 hördes den första den 20/5, så startdatum ligger väl samlat.
Efter några dagar med ogynnsamt väder kom det in ett högtryck med klart och ganska
vindstilla väder, och den 1/6 kunde vi räkna in 10 spelande skärror och natten efter hördes 8
ex spela. Redan då kunde vi med stor glädje konstatera att vindkraftverken tydligen inte
påverkade nattskärrorna negativt, de hade kommit tillbaka. Under den fortsatta inventeringen
kunde vi höra ytterligare 3 ex. så årets slutsumma blev 21 spelande hannar.
Vi har kunnat notera att på 3-4 platser där vi kunde höra nattskärror spela under år 2012 då
det inte fanns några verk i området, har det under de senaste 2 årens inventering inte alls hörts
något spel, medan det har hörts spel på helt nya platser i området under dom 2 sista åren.
Om detta är normalt att de byter spelplatser inom området eller om det beror på störning från
verken har vi ingen uppfattning om.
Att antalet spelande nattskärror varit lägre under dom 2 senaste åren kan bero på flera orsaker;
en naturlig fluktuation mellan åren; orsaker under flyttning eller på övervintringsplatserna
eller helt enkelt så att vi på grund av ljudet från verken inte har kunnat höra alla spelande. Det
sist nämnda kan mycket väl vara orsaken.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att i det korta perspektivet verkar inte nattskärrorna
påverkas av vindkraftverken, men hur det blir på längre sikt vet vi inte, därför vore det
önskvärt att göra om inventeringen om c:a 3-5 år för att se om de på lång sikt påverkas av
verken. Givetvis kommer vi att besöka området under kommande år och lyssna efter denna
sägenomspunna fågel.
Vetlanda i aug. 2014
Knut E. Axelsson
42
Ringmärkning 2014
Lars Johan Johansson
Vid årets slut kunde vi summera till 1608 ringmärkta fåglar, fördelade på 44 olika arter.
Licensierade märkare var i vanlig ordning RW, KPn och LJJ. Dessutom några medhjälpare,
inte minst SN.
Några arter på märklistan sticker ut:

STORLOM
Rehabiliterad och släppt i Kalmarsund, efter att ha kraschlandat på is i Hjältevad i
febr. och därefter ha vårdats ett par dagar.

BERGUV
Tre årsungar släppta som final på en 33-årig uppfödnings-epok i kommunen. Det lär
bli tunt med nymärkta uvar kommande år – totalt 234 ringmärkta.

MI. STRANDPIPARE
KPn försåg tre kullar med ringar. De häckade i Nydala-området.

FORSÄRLA
Tre kullar häckande i uppsatta specialholkar vid Emån, förtjänstfullt uppsatta av JW,
ringmärktes av RW.
Av årets märkta 1608 ex. var 712 pull (=44%) vilket är ett förhållandevis högt antal. 697 av
de pullmärkta häckade holk.
Pull-märkning
TALGOXE
SV.VIT
FLUGSNAPP.
BLÅMES
STARE
FORSÄRLA
SVARTMES
303 ENTITA
185 MI.
STRANDPIPARE
154 STRÖMSTARE
19 NÖTVÄCKA
12 KOLTRAST
9 KATTUGGLA
6
6
5
4
4
2
De två KATTUGGLORNA ringm. i Björköby resp. Skirö och STRÖMSTARE-kullen vid
Emån, Vetlanda.
I övrigt genomfördes pullmärkning i Snärle, Rösa, Upplanda, Nävelsjö, S.Solberga,
N.Sandsjö och Bodafors.
Av nedanstående sammanställning framgår genomsnittliga kullstorlekar. Siffrorna ska
givetvis tolkas med försiktighet men speglar antalet levande ungar vid märktillfället. Optimal
märkålder listas även i tabellen.
43
Art
Antal
kullar
3
2
3
1
1
33
46
1
16
1
1
5
MI.STRANDPIPARE
KATTUGGLA
FORSÄRLA
STRÖMSTARE
KOLTRAST
SV.VIT FLUGSNAPP.
TALGOXE
SVARTMES
BLÅMES
ENTITA
NÖTVÄCKA
STARE
Antal
pull
6
2
12
5
4
185
303
9
154
6
4
19
Kullstorlek
2
1
4
5
4
5,61
6,59
9
9,63
6
4
3,8
Optimal
Märkålder
ca 2 dagar
ca 20
ca 8
ca 10
ca 8
ca 10
ca 10
ca 10
ca 10
ca 10
ca 10
ca 10
Inom BERGUV-projektet i Vetlanda uppföddes en 3-kull, 2 hanar och 1 hona, som frisläpptes
i augusti. Mer om uv i BG:s artikel.
Listan nedan innehåller samma arter som 2013 men, DOMHERRE har passerat
LÖVSÅNGARE. SÄVSPARV (933) och BERGFINK (852) är närmast på tur.
”Över-tusen-märkta” – 2014 års märkning inom parentes
TALGOXE
13573 (550)
DOMHERRE
SV.VIT FLUGSNAPP. 9666 (212)
LÖVSÅNGARE
BLÅMES
6711 (374)
ENTITA
GRÖNFINK
4979 (25)
STARE
BACKSVALA
3590 (13)
BOFINK
GRÖNSISKA
1707 (17)
NÖTVÄCKA
RÖDHAKE
1653 (26)
1600 (76)
1555 (31)
1520 (40)
1101 (19)
1056 (7)
1050 (23)
Ovanligare märkarter
STORLOM
DUVHÖK
MI. STRANDPIPARE
BERGUV
FORSÄRLA
3
1
1
7
1
1
6
3
12
SÄVSÅNGARE
GRÖNSÅNGARE
GRANSÅNGARE
STENKNÄCK
För de 896 flygg-märkta utgör Upplanda och ringmärkarnas trädgårdar de dominerande
märkplatserna.
DOMHERRAR kom även 2014 upp i ett högt antal (76) och av 24 GRÅSISKOR var 1 ex. av
rasen C.f. cabaret = BRUNSISKA. 7 STENKNÄCKAR blev årets facit.
LJJ genomförde CES-år nr 10 i vassarna vid Uppsjön, N.Sandsjö. 148 märkta av 23 arter
motsvarar ett relativt normalt antal – efter fjolårets ”bottennapp”. Andelen årsungar utgjorde
51%.
44
GÄRDSMYG (9) är trevliga bekantskaper i handen – även om de kan trassla in sig ordentligt
i näten. Sällsyntare märkarter var GRÖNSÅNGARE (1) och GRANSÅNGARE (1).
SÄVSPARV hade ett svagt år med endast 2 ex. märkta.
Tio kontroller – fjolår eller äldre – kunde avläsas. Där ingår favoriten CG56483
LÖVSÅNGARE,hane, ringmärkt som 2+ i maj 2009 och därefter kontrollerad fem år i rad
efter sin årliga Afrika-resa. Jag ”sliter med” att ev. fortsätta något år till med CES.
Gärdsmyg. Foto: Tomas Claesson
Bland återfynden (inkl. kontroller av andra ringmärkare, ej VOK) Tabell 1 hittar vi två
utlandsfynd. En SÄVSÅNGARE (VOK:s första) från Italien och en RÖRSÅNGARE från
Belgien. VOK:s första återfynd av STENKNÄCK kom från Strömsnäsbruk. Från 2013 års 4kull av BERGUV omkom en hane i trafiken och en, minst 6-årig STÖRRE HACKSPETT,
hona blev sparvhökbyte.
Totalt 35 egna kontroller, senare än 6 månader efter märkdagen, Tabell 2 noterades. Fyra
TALGOXAR från 2010 och en BLÅMES från 2009 tillhör de äldsta kontrollerna.
45
Återfynd och kontroller 2014
Sammanställningen som följer nedan omfattar återfynd och kontroller, som inrapporterats
under 2014, avseende VOK:s ringmärkning. Medtagna egna kontroller är mer än 6 mån.
räknat från märkningsdagen. Tidsintervallet mellan märkningsdag och återfyndsdag anges i
klartext, t.ex. 2 år och 87 dagar. Avståndet mellan märk- och fyndplats anges i km.
Förkortningar och symboler
pull
10
1+
20
2+
M
F
X
+
V
c?
unge på häckplats, ej flygg eller nyligen flygg
fågel under sitt första kalenderår
ettåring eller äldre
fågel under sitt andra kalenderår
tvååring eller äldre osv
hane
hona
funnen död
skjuten
fångad och släppt med ring (=kontroll)
fångad, dess vidare öden okända
Tabell 1. ÅTERFYND (inkl. kontroller av andra ringmärkare, ej VOK)
BERGUV
10 M
130813 Småland F
94A05752 (LJJ)
V
130927 Långaryd,
Simmarydsnäs,SMÅLAND
Anträffad skadad intill väg 26.9.
Funnen död 27.9.
45 dagar
STÖRRE HACKSPETT
2+ F
090131 Sandsjöfors, Nygård
4573825 (LJJ)
X
140301 Bodafors, Möcklamo
”Jag har matat denna ringmärkta
hackspett hela vintern.… hittade
fjädrar och ringen efter den. Vi har
en sparvhök som tar våra småfåglar
…”
5 år 29 dagar 5 km
SÄVSÅNGARE
10
120803 N.Sandsjö, Uppsjön(CES)
CS46050 (LJJ)
V
130807 Forli, Gatteo, ITALIEN
1 år 4 dagar 1488 km
RÖRSÅNGARE
2+
140807 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CV93066 (LJJ)
V
140822 Saint Amands,
Antwerpen,BELGIEN
15 dagar 986 km
46
STENKNÄCK
4575900 (KPn)
2+ M
130428 Vetlanda, Reningsverket
X
141227 Strömsnäsbruk,
Gräsholma,SMÅLAND
1 år 243 dagar 133 km SW
Tabell 2. Egna kontroller
Av totalt märkta 1653 märkta RÖDHAKAR har 14 egna kontroller gjorts. Den äldsta är
från 1982: 2 år 62 dagar. En egen kontroll 2014, mellan 7-12 mån, spec. ej nedan men är
medräknad i Tab.4.
Av totalt 1555 märkta LÖVSÅNGARE har 41 egna kontroller gjorts. Årets kontroll är den
äldsta.
LÖVSÅNGARE
2+ M
090512 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CG56483 (LJJ)
V
140615 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
5 år 35 dagar
Av totalt 13593 märkta TALGOXAR har 320 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från
2004: 7 år 19 dagar. Fem egna kontroller 2014, mellan 7-24 mån, spec. ej nedan men är
medräknade i Tab.4.
TALGOXE
20 M
100216 Nävelsjö Norrgård
1ER18500 (RW)
V
141115 Nävelsjö Norrgård
4 år 283 dagar
TALGOXE
2+ M
101031 Vetlanda, Reningsverket
1ES19123 (KPn)
V
141125 Vetlanda, Reningsverket
4 år 26 dagar
TALGOXE
2+ M
101026 Vetlanda, Reningsverket
1ES19096 (KPn)
V
141109 Vetlanda, Reningsverket
4 år 15 dagar
TALGOXE
20 M
101117 Sandsjöfors, Nygård
2KR23221 (LJJ)
V
140205 Sandsjöfors, Nygård
3 år 81 dagar
TALGOXE
10 M
111008 Vetlanda, Reningsverket
1ES19324 (KPn)
V
141109 Vetlanda, Reningsverket
3 år 33 dagar
TALGOXE
2+ M
120202 Vetlanda, Reningsverket
1ES35751 (KPn)
V
141120 Vetlanda, Reningsverket
2 år 292 dagar
TALGOXE
20 M
120129 Sandsjöfors, Nygård
2KS11567 (LJJ)
V
141107 Sandsjöfors, Nygård
2 år 283 dagar
47
Av totalt 6711 märkta BLÅMESAR har 155 egna kontroller gjorts. En av årets kontroller är
den äldsta: 5 år 19 dagar. Två egna kontroller 2014, mellan 7-24 mån, spec. ej nedan men är
medräknade i Tab.4.
BLÅMES
2+ M
091107 Vetlanda, Reningsverket
CH79769 (KPn)
V
141125 Vetlanda, Reningsverket
5 år 19 dagar
BLÅMES
2+ M
110302 Sandsjöfors, Nygård
1ER82861 (LJJ)
V
141107 Sandsjöfors, Nygård
3 år 251 dagar
BLÅMES
20 F
110217 Nävelsjö Norrgård
1ER18544 (RW)
V
141121 Nävelsjö Norrgård
3 år 247 dagar
BLÅMES
2+ F
101031 Vetlanda, Reningsverket
CL56675 (KPn)
V
140119 Vetlanda, Reningsverket
3 år 81 dagar
BLÅMES
2+ M
111114 Vetlanda, Reningsverket
CN36431 (KPn)
V
141214 Vetlanda, Reningsverket
3 år 31 dagar
BLÅMES
2+ M
111022 Vetlanda, Reningsverket
CN36404 (KPn)
V
140119 Vetlanda, Reningsverket
2 år 90 dagar
BLÅMES
2+ F
120703 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1EG08593 (LJJ)
V
140815 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
2 år 43 dagar
BLÅMES
2+ F
121012 Vetlanda, Reningsverket
CS22033 (KPn)
V
141109 Vetlanda, Reningsverket
2 år 29 dagar
BLÅMES
2+ F
120524 Bodafors,Emåns
1EG08536 (LJJ)
Ekomuseum
V
140528 Bodafors, Emåns
Ekomuseum
Ruvande i samma holk som 2012.
2 år 5 dagar
Av totalt 1520 märkta ENTITOR har 154 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från 2001: 6
år. Två egna kontroller, mellan 7-24 mån, spec. ej nedan, men är medräknade i Tab.4.
48
Av totalt 242 märkta TALLTITOR har 35 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från 2011: 6
år 289 dagar.
TALLTITA
20
130114 Sandsjöfors, Nygård
1ET49246 (LJJ)
V
140205 Sandsjöfors, Nygård
1 år 23 dagar
Av totalt 314 märkta STJÄRTMESAR har 23 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från
1977: 3 år 5 dagar. Årets kontroll, mellan 7-12 mån, spec. ej nedan men är medräknad i
Tab.4.
Av totalt 1056 märkta BOFINKAR har 39 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från 1977: 4
år 66 dagar.
BOFINK
2+ M
110615 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1EE49753 (LJJ)
V
140606 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
2 år 357 dagar
BOFINK
2+ F
130512 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1ET49285 (LJJ)
V
140516 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1 år 5 dagar
Av totalt 4979 märkta GRÖNFINKAR har 217 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från
1999: 5 år 184 dagar.
GRÖNFINK
3+ M
110221 Vetlanda, Reningsverket
2KP00394 (KPn)
V
140324 Vetlanda, Reningsverket
3 år 32 dagar
Av totalt 1600 märkta DOMHERRAR har 20 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från
1995: 3 år 341 dagar.
DOMHERRE
2+ M
120302 Vetlanda, Reningsverket
2KS26596 (KPn)
V
140222 Vetlanda, Reningsverket
1 år 358 dagar
Av totalt 933 märkta SÄVSPARVAR har 23 egna kontroller gjorts. Den äldsta är från
1977: 3 år 18 dagar.
SÄVSPARV
20 M
130503 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1ET49284 (LJJ)
V
140516 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1 år 14 dagar
Tabell 3. Främmande kontroller och återfynd
RÖRSÅNGARE
10
130823 Landsjöns fstn, Skärstad,SMÅLAND
CS90932
(LJJ)
V
140615 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
296 dagar 50 km
49
Tabell 4 Summering 1950-2014 – Ringmärkning, kontroller och återfynd.
Art
KNÖLSVAN
GRÄSAND
KNIPA
SMÅSKRAKE
TJÄDER
KORNKNARR
STORLOM
GRÅHÄGER
FISKGJUSE
BRUN KÄRRHÖK
ORMVRÅK
BIVRÅK
SPARVHÖK
DUVHÖK
TORNFALK
LÄRKFALK
STENFALK
SMÅFL.SUMPHÖNA
RÖRHÖNA
SOTHÖNA
M.STRANDPIPARE
TOFSVIPA
GRÖNBENA
SKOGSSNÄPPA
DRILLSNÄPPA
STORSPOV
MORKULLA
ENKELBECKASIN
FISKMÅS
GRÅTRUT
FISKTÄRNA
TURKDUVA
GÖK
BERGUV
PÄRLUGGLA
SPARVUGGLA
HORNUGGLA
KATTUGGLA
TORNSEGLARE
KUNGSFISKARE
SPILLKRÅKA
GRÖNGÖLING
ST.HACKSPETT
VITR.HACKSPETT
Märkta
1950-2013
2
11
1
1
3
4
1
7
555
7
52
4
22
16
5
6
2
1
1
1
18
66
4
9
10
4
5
2
10
7
55
1
1
231
17
5
41
238
65
18
1
8
147
6
Märkta
2014
1
1
6
3
2
3
50
Märkta
1950-2014
2
11
1
1
3
4
2
7
555
7
52
4
22
17
5
6
2
1
1
1
24
66
4
9
10
4
5
2
10
7
55
1
1
234
17
5
41
240
65
18
1
8
150
6
Summa
kontr.
3
7
1
Summa
Återfynd
1
48
2
2
1
1
1
3
1
1
3
1
3
78
5
9
1
13
2
Art
M.HACKSPETT
GÖKTYTA
SÅNGLÄRKA
TRÄDLÄRKA
BACKSVALA
LADUSVALA
HUSSVALA
ÄNGSPIPLÄRKA
TRÄDPIPLÄRKA
SÄDESÄRLA
GULÄRLA
FORSÄRLA
STRÖMSTARE
SIDENSVANS
JÄRNSPARV
RÖDHAKE
NÄKTERGAL
BLÅHAKE
RÖDSTJÄRT
SV.RÖDSTJÄRT
STENSKVÄTTA
BUSKSKVÄTTA
TALTRAST
RÖDVINGETRAST
DUBBELTRAST
BJÖRKTRAST
KOLTRAST
TRÄDGÅRDSSÅNG
SVARTHÄTTA
TÖRNSÅNGARE
ÄRTSÅNGARE
SÄVSÅNGARE
GRÄSHOPPSÅNG
FLODSÅNGARE
RÖRSÅNGARE
KÄRRSÅNGARE
HÄRMSÅNGARE
LÖVSÅNGARE
GRÖNSÅNGARE
GRANSÅNGARE
KUNGSFÅGEL
GÄRDSMYG
GRÅ FLUGSNAPP
M.FLUGSNAPP
SV.V.FLUGSNAPP
TALGOXE
Märkta
1950-2013
12
134
2
3
3577
35
228
19
100
354
13
52
492
132
289
1627
6
15
164
3
29
75
178
63
6
82
651
205
403
96
144
100
25
3
475
3
6
1524
11
5
128
148
138
1
9454
13023
Märkta
2014
13
1
12
6
2
26
2
1
7
1
2
3
34
31
1
1
2
11
212
550
51
Märkta
1950-2014
12
134
2
3
3590
35
228
19
101
354
13
64
498
132
291
1653
6
15
164
3
29
75
180
64
6
82
658
206
405
96
144
103
25
3
509
3
6
1555
12
6
130
159
138
1
9666
13573
Summa
kontr.
Summa
Återfynd
159
2
2
3
93
16
8
14
1
1
7
1
3
2
1
3
19
4
1
1
3
1
2
1
1
1
5
4
41
1
31
320
10
17
Art
SVARTMES
BLÅMES
TOFSMES
ENTITA
TALLTITA
STJÄRTMES
NÖTVÄCKA
TRÄDKRYPARE
VARFÅGEL
TÖRNSKATA
SKATA
NÖTSKRIKA
NÖTKRÅKA
KAJA
GRÅKRÅKA
KORP
STARE
GRÅSPARV
PILFINK
BOFINK
BERGFINK
HÄMPLING
GRÅSISKA
SNÖSISKA
STEGLITS
GRÖNFINK
GRÖNSISKA
DOMHERRE
STENKNÄCK
M.KORSNÄBB
ROSENFINK
SÄVSPARV
ORTOLANSPARV
GULSPARV
SUMMA: 124 arter
År 2014 summa: 44 arter
Märkta
1950-2013
776
6337
27
1480
236
302
1027
51
3
55
43
101
2
14
1
40
1082
9
445
1049
845
6
562
13
4
4954
1690
1524
64
2
11
931
4
739
60333
Märkta
2014
14
374
40
6
12
23
4
19
16
7
7
24
25
17
76
7
2
1
1608
52
Märkta
1950-2014
790
6711
27
1520
242
314
1050
55
3
55
43
101
2
14
1
40
1101
9
461
1056
852
6
586
13
4
4979
1707
1600
71
2
11
933
4
740
61941
Summa
kontr.
20
155
Summa
Återfynd
3
6
154
35
23
69
3
7
3
3
2
1
1
1
2
4
7
39
1
2
2
217
1
20
23
3
9
23
5
24
1529
6
312
Skottpengar år 1897 - och vem betalade!
Lars Johan Johansson
”Duvhöken, en osällskaplig enstöring ….. Dess häpnadsväckande glupskhet tvingar den till
att jaga nästan beständigt; liksom sparvhöken är den sällan fullt tillfredsställd. Tvärtom alltid
hungrig och åtminstone mordlysten”.
I ”Djurens liv”, A.E.Brehm 1875, som då fanns i många svenska hem, beskrivs hönshöken i
dessa mordiska termer. Det faktum att, kanske bästa värphönan strök med, utlöste
hämndbegär hos människorna vid den tiden får man väl inte döma alltför hårt.
En god vän i Bodafors - Lennart Ericsson (författare till boken: Johan Printzensköld och
Bornholm 1658 (2014)) - med ett genuint historieintresse, har under lång tid grävt i Norra
Sandsjöbygdens historia. Han har bland fattighjälp och underhåll stött på uppgifter om
skottpengar för dödade ”skadedjur”. Jag har fått ta del av detaljer som jag, med visst nöje, vill
dela med denna eminenta årsskrifts läsare.
I Norra Sandsjös kommunala arkiv från 1897 fanns bl.a. dessa paragrafer:
§ 2. Vid stämman företeddes bevis, utfärdat af dess v.ordförande (J.A.Svensson) att Kristian
Björnberg i Sandsjö för honom uppvisat fyra hönshökar som under augusti månad år 1897
dödats inom socknen och hvars fötter i han närvaro afskurits. Dessa fötter uppvisades nu af
ordföranden och förstördes.
Av § 3 framgår, av den gulnande kopian nedan, att en örn hade gått samma öde till mötes.
53
Hur stor var då skottpenningen? Av listan nedan (som med viss svårighet är fotad med mobil
från inbundna originalhandlingar i Landstingets arkiv) framgår att duvhök/hönshök ersattes
med 1 riksdaler, uv och örn likaledes 1 rd, sparvhök 0,5 rd, kråka 0,1 rd och räfv 2 rd.
Till sin hjälp vid artbestämning hade lagens män tecknade bilder (som ej kan återges här) på
kroknäbbarnas fötter, tarser och näbbar. Man kan lätt föreställa sig att uppfinningsrikedomen
var outtömlig i avseendet att tjäna en extra värdefull riksdaler.
Hur beter vi – skapelsens krona – oss då drygt 100 år senare mot rovfåglarna?
Trots förföljelse av alla de slag, miljögifter, miljöförändringar som mer eller mindre
oavsiktligt försämrar överlevnadsmöjligheterna, så finns de flesta arterna kvar – om än i
mycket mindre antal. Insikten om vikten av balans och biologisk mångfald finns trots allt på
många håll idag, men – de goda exemplen är alltför fåtaliga.
Ett skrämmande exempel på hur duvhökar (igen!) behandlas är hur jakten på uppfödda,
degenererade fasaner bedrivs på skånska gods. Duvhökar, oftast unga, som instinktivt och
opportunistiskt jagar de lättfångade fasanerna fångas i fällor och interneras under pågående
jakt för att senare, oftast i mycket dåligt skick, frisläppas (förhoppningsvis).
Hur nöjesjakten på somliga öar i södra Europa går till bär för långt att gå in på här – men det
förskräcker.
54
Åter till skottpengarna i länet. Landstinget (idag Region Jönköping) förknippar vi med
sjukvård, länstrafik, kultur etc. I slutet på 1800-talet var skottpengar till privatpersoner
Landstingets största utgift som krävde en hel del administration. Landstingets skatteinkomster
uppgick år 1897 till 44100 riksdaler men de största inkomsterna kom från
brännvinsbrännerierna som samma år betalade in 46000 riksdaler till Landstinget.
Svar till rubriken: brännvin!
Referenser:
Brehm, A.E. Djurens liv. 1875
Brusewitz, G. Jakt. 1967
Ericsson, Lennart. Bodafors, muntl. och mail 2015
Landstingets historia, Region Jönköpings län, hemsida. 2014
Olofsson, P. Kroknäbbarnas tid. 2011
Fasan. Foto: Tomas Claesson
55
Listnörden
Tommy Carlström
Hur många fågellistor kör du med varje år?
Det finns hundratals olika listor att föra när det gäller fågelstatistik. De vanligaste är väl
kanske årslistan i Sverige och liferslistan (allt man sett i sin livstid i Sverige) De största
nördarna men kanske också de bästa (kunnigaste) skådarna finns i Club 300. På liferslistan i
Sverige har Bertil Svensson från Södra Sandby ledningen med 460 kryss.
Jag tycker det är klart enklast att köra in allt man ser i Svalan så sköter den alla svenska listor
som finns automatiskt.
De senaste åren har kommunlistan och landskapslistan blivit allt mer drivande för oss skådare.
Att hitta nya arter lokalt är extra roligt, och att hitta något lite ovanligare på hemmaplan
sporrar att vara ute mer i markerna.
Tomtlistan är för varje skådare ett måste, det finns till och med en egen club för detta. Enkelt
att börja med, kryssa varje art du ser eller hör från din egen tomt. Här leder Christian
Cederroth från Öland och sin tomt, Segerstad fyr.
Jag började för några år sedan även att köra på månadslistor. Det innebär att man måste vara
aktiv varje månad på året. Och då blir detta ytterligare en morot till att vara ute. Det är därför
ni ser mig rapportera talgoxe varje månad :-) Flest månadskryss i Sverige har Carl Jyker från
Göteborg med 3.211.
Lokalligan är en viktig del för alla patrioter som vill se sin egen hemmalokal högt uppe i
Sverigeligan. Ottenby, Falsterbo och Getterön är på pallen i Sverige.
I Vetlanda kommun är det Nävelsjön, Grumlan och Upplanda som är de lokaler där man har
sett flest olika arter genom tiderna.
Flest landskapskryss är det många som arbetar med. När man varit med många år börjar det
bli stopp på nya kryss. Då kan man varje gång man är ute och reser eller har semester kryssa
landskapslistor. Här ligger Christer Olsson från Umeå etta med 5.980 landskapskryss i
Sverige.
Sedan finns det ju givetvis landslistor för alla länder i världen, Europalistan, Världslistan, VPlistan (Västra Palearktis) och alla övriga kontinenter och många, många mer.
Hittills har vi ju pratat om ganska seriösa krysslistor, men vad sägs om följande:
sänglistan, båtlistan, måndagslistan, finska nakenkrysslistan. Och dessa listor finns faktiskt i
verkligheten. Det är alltså bara fantasin som sätter gränser.
Vilka nya listor kommer du att börja med under 2015?
Använd Svalan, då blir allt så mycket enklare med all statistik!
56