Anders Nilsson, Vattenfall Eldistribution, representerar Svensk Energi
Dygnsvis eller Månadsvis Timavräkning Anders Nilsson 2015-10-20 Anders Nilsson Anders Nilsson Mätchef Vattenfall Eldistribution AB Mätchefens ansvar: Säkerställa en fungerande Elmarknad Historik: • Nätdrift • Konsultchef • Vattenfall IT Tidigare deltagande i Regleringsfrågor: • Deltog i utvecklingen av avbrottsrapportering • Deltog vid implementationen av RSA rapporteringen Svensk Energis utgångspunkt • Ledamöterna i Svensk Energis Nätråd ställer sig positiva till att öka förutsättningarna för efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet genom att utveckla mätsystemen. • Dock bör man vara medveten om att förslaget att ställa om från månadsvis till dygnsvis timavräkning för timmätta elanvändare med en med en huvudsäkring på högst 63 A medför avsevärt ökade kostnader för nätägarna. Svensk Energi anser att förutsättningarna för att genomföra detta är att: • intäktsregleringen beaktar detta på ett rättvist sätt • tidplanen för genomförande sker mest kostnadseffektivt i takt med planerade mätar- och systembyten. Nätrådet består av: Göran Sörell, Sundsvall Elnät - Patrik Edvardsson, Halmstads Energi och Miljö Nät - Jan Eriksson, Umeå Energi Elnät - Per Gottfridsson Borås Elnät - Bengt Johansson, Fortum Distribution - Sigvard Krantz Bjärke Energi - Alf Larsen E.ON Elnät Sverige - Mats Lundin Växjö Energi Elnät - Håkan Nilsson Södra Hallands Kraft - Bo Olsson, Vattenfall Eldistribution - Asoos Rasool, Mälarenergi Elnät - Lena Svensk, Mjölby Svartådalen Annika Viklund, Vattenfall representerar Eurelectric - Sven Jansson, Elforsk Adjungerad - Helena Wänlund, Svensk Energi sammankallande - Gunilla Stawström, Svensk Energi Regionerna - David Nord, Svensk Energi, sekreterare Frågeställning konsekvensanalys av att slopa de förenklade avräkningsbestämmelserna för timmätta uttagspunkter med max 63A huvudsäkring Några slumpmässiga exempel på kunder <63 A Huvudsäkring: • Privata hushåll • Bygg-el • Offentliga lokaler t.ex. samlingslokaler • Parkeringar, vägbelysningar • Pumpstationer • Mindre flerfamiljshus • Mindre butiker/affärsverksamheter Mätning av el - Systemöversikt Mätsystem Infrastruktur Insamlingssystem Mätdatahanteringssystem (MDMS) Rapporteringssystem / Marknadskommunikation system UTILTS PRODAT PRODAT UTILTS Skillnader mellan avräkningsmetoderna Månadsvis timavräkning Dygnsvis timavräkning Rapportering av timvärden en gång per Rapportering varje dag (rullande) månad 5-35 dagar att säkra data. Saknade timvärden kan alltid interpoleras 1-13 dagar att säkra data. Timvärden måste vara kompletta Inte behov av att hämta hem värden från mätare varje dag Behov att hämta hem värden från mätare varje dag Minst 59 dagars möjlighet att komplettera energivärden innan kvarkraftavräkningen stänger Max 13 dagar att komplettera mätvärden innan balansavräkningen stänger, enligt NBS och kommande mätföreskrifter. Kostnadsstruktur för timavräkning Kostnad per Mätserie Månadsavräknade Timavräknade Antal Mätserier Månadsavräknade Timavräknade Analys: Mätningskostnaden är idag väsentligt högre för en timavräknad kund jämfört med en Månadsvis Schablonavräknad kund (Data från Vattenfall Eldistribution AB). Antalet Månadsvis Schablonavräknade är dock mycket högre, så det är inte troligt att ökningen skulle vara linjär. Det är dock troligt att en timavräknad kund alltid har en högre mätkostnad pga. ett högre SLA (framförallt krav på snabbare och mer rapportering) Mätaren De flesta mätare idag som är Smarta Elmätare av Generation 2 eller senare klarar av att hantera timvärden, utan allt för stora utvecklingar (kan dock kräva ny konfigurering eller Firmware uppgradering) Slutsats: Mätaren i sig är inte den största kostnadsdrivaren i frågan men kan drabba vissa nätägare mer än andra. Det är att hela systemet ska fungera, från Mätare till Kund som är det viktiga Mätsystemets kostnadsdrivare Den högre kostnaden för en dygnsvis timavräknad anläggning i jämförelse med en månadsvis timavräknad ligger i: • Behov av övervakning av insamlingen mer eller mindre 7 dagar i veckan (Speciellt jul och nyår) • Behov av en pålitlig kommunikation som sällan eller aldrig felar • Behov av redundans i IT system, kommunikation och processer • Behov av MDMS som kan hantera, validera och estimera timvärden snabbt • Behov av högre tillgänglighet av IT system (MDMS, Insamlingssystem) • Behov av snabbare felavhjälpning av mätare eller infrastruktur i fält (dyrare avtal) • Mer personal som att beräkna, kontrollera och rapportera avräkningen Efterfrågeflexibilitet är kärnfrågan Genom den utvecklade mätartjänsten kommer: • slutkunden och elproduktionen närmare varandra – Snabbare återkoppling av elanvändning • kunderna få snabbare återkoppling om när de använder dyr el och ändra sin förbrukning Finns det nyttor med efterfrågeflexibilitet för nätägarna? - Åtgärder för att åstadkomma efterfrågeflexibilitet är mer eller mindre kostnadsdrivande för nätägarna - Nätägarna ser idag svårt att realisera några besparingarar eller hitta några nya inkomster i och med en omställning från de förenklade avräkningsbestämmelserna. Om den utvecklade mättjänsten kan leda till ökade affärer för aktörer inom elmarknaden och därmed mer kundnytta, bidrar nätägarna gärna till detta i rollen som marknadsfacilitator
© Copyright 2024