o2 El Ekonomisk FörEning ÅrsrEdovisning 2014
o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2014 Innehåll O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3 VD har ordet 4 Vindkraft i Sverige och världen 5 Produktion i O2 El Ekonomisk Förening 11 Föreningens vindkraftverk 13 Viktiga händelser 14 Ryska Posten - med hållbarhet i tankarna 21 Vilka är vi som arbetar med föreningen? 23 Om OX2 26 Hållbar utveckling 28 Förvaltningsberättelse29 Resultaträkning31 Balansräkning32 Tilläggsupplysningar34 Revisionsberättelse41 2 Foto: Patrick Miller O2 El Ekonomisk Förening i korthet 2014: 4100 medlemmar Tio medlemsägda vindkraftverk Årlig vindkraftsproduktion om ca 60 miljoner kilowattimmar, all produktion är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval Koldioxidbesparing på upp till 48 000 ton per år, vilket motsvarar 20 000 genomsnittliga bilars årliga utsläpp Sveriges mest nöjda elkunder enligt SKI (genom OX2 Vindel) 3 VD har ordet Jag vill tacka er alla för året som har gått och hälsa nya medlemmar varmt välkomna. Tillsammans skapar vi ett alternativ till den vanliga elmarknaden och producerar vår egen förnybara el. I föreningen äger vi tio vindkraftverk på olika platser i Sverige. Genom att vi har byggt nya vindkraftverk, så gör vi skillnad. Större skillnad än om man väljer ”ett grönt elavtal”, eller ”ett grönt elbolag”. För när det kommer till kritan så är det först då vi bygger och producerar ny förnybar el som den totala elmixen blir grönare och beroendet av fossil el som t ex kolkraft minskar. Foto: Peter Jönsson 2014 har varit ett år som kännetecknats av historiskt låga elpriser. Det beror framför allt på att omvärlden befinner sig i en lågkonjunktur, vilket i sin tur påverkar de faktorer som driver elpriset. Dessutom har priserna för elcertifikat varit låga, vilket beror på att det finns ett överskott av elcertifikat på marknaden. Detta är inte en permanent situation, historien visar att elpriset går upp och ner. För föreningen så har de låga priserna på el och elcertifikat inneburit låga intäkter per producerad kilowattimme. Detta är dock något som föreningen klarar av att hantera eftersom föreningen inte har något vinstintresse och syftet är att leverera el med ett lågt pris till medlemmarna. Utdelningen till oss andelsägare sker löpande i form av ett lågt och stabilt elpris. I dessa tider med låga elpriser, blir andelsägarnas besparing lägre än i tider då elpriset är högt. Men vi ska inte glömma den kanske viktigaste besparingen, den som gynnar oss alla gemensamt. För varje kilowattimme vindel som kommer in i elsystemet så kan upp till 0,8 kilo koldioxid undvikas. I genomsnitt möjliggör vi andelsägare en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 8 000 kg per år, vilket är sex gånger mer än vad en bilist skulle åstadkomma om han eller hon helt struntade i att köra bil under ett år. Vi bidrar aktivt till omställningen mot en förnybar energisektor utan koldioxidutsläpp eller farligt avfall för kommande generationer att ta hand om. Det kan vi vara stolta över! höll en bejublad föreställning. Ytterligare en höjdpunkt under året var att OX2 Vindel (som administrerar föreningen) för första gången deltog i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga konsumentundersökning av elbolag och att vi gick direkt upp på förstaplats i kundernas ranking. Att köpa el blir ett alltmer medvetet val för konsumenter och SKI konstaterade att de elbolag som har en stark miljöprofil också är de som har de mest nöjda kunderna. Vid årsskiftet 2014/2015 infördes en ny lag som innebär att hushåll som sätter upp solceller på taket eller ett litet vindkraftverk på tomten får göra ett skatteavdrag. Jag har personligen arbetat hårt för att också andelsägande ska få ett skatteavdrag som motsvarar energiskatten på 29 öre. En ljuspunkt kom i samband med att den nya regeringen slog fast att de avser att utreda om även andelsägande ska innefattas av skattereduktionen. Jag önskar att vi kan skapa en folkrörelse kring att äga och producera sin egen förnybara el, oavsett om den kommer från sol, vindkraft eller någon annan förnybar energikälla. Varje enskild människa kan inte göra så mycket, men tillsammans kan vi göra stor skillnad. Produktionen har under året varit 91 procent av beräknad normalårsproduktion, vilket betyder att det inte varit ett särskilt bra vindår, även om det är inom ramen för vad som är en normal variation mellan åren. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. En av årets höjdpunkter var att få möta många av er andelsägande på föreningsstämman och middagen därefter. Våra medlemmar Louise Hoffsten och Dan Bratt Linda Burenius Magnusson 4 Vindkraft i Sverige och världen Den globala energisektorn befinner sig i ett vägskäl, där förnybara energikällor nu på allvar konkurrerar med traditionella bränslen i stor skala. Landbaserad vindkraft var 2014 en av de mest kostnadseffektiva energikällorna, vilket visar sig i en fortsatt kraftig utbyggnad runt om i världen. Det pågår en global omstöpning av världens energimarknader där 2014 har varit ett turbulent år. Nya råvaror, energikällor och tekniker i kombination med politiska incitament har bidragit till ett paradigmskifte där traditionella aktörer och energikällor nu på allvar blir utmanade. 2014 var ett toppår för tillkommande installerad kapacitet av förnybara energikällor globalt (126 GW), drivet av Kina (40 GW) och EU (24 GW), medan traditionella energislag har en vikande trend, exempelvis med ett negativt bidrag till energimixen i EU om (4 GW) de senaste fyra åren1. Trots fallande råvarupriser det senaste året och introduktion av nya fossila produkter såsom skiffergas är förnybara energikällor idag, framför allt landbaserad vindkraft, ofta det mest kostnadseffektiva alternativet vid nybyggnation. Ekonomer och politiker blir alltmer medvetna om förnybar energi som huvudalternativ för storskalig utbyggnad av elproduktionskapacitet, inte bara utifrån miljömässig hänsyn, utan också av strikt ekonomiska skäl. Inget tyder på att utvecklingen med en ökande andel av förnybara installationer kommer bromsas. Tvärtom förutspår Bloomberg New Energy Finance att tillväxttakten både för vindkraft och solkraft kommer att öka kraftigt fram till 2030 då förnybara energikällor väntas representera 50 procent av global installerad kapacitet. Den globala installerade kapaciteten av vindkraft förväntas växa från dagens nivå om 358 GW till drygt 1 300 GW år 20302. Historisk utbyggnad av vindkraft i EU Marginalkostnad för olika kraftslag i EU EUR/MWh % GW 200 140 180 120 9 160 140 100 80 120 6 100 60 80 40 60 3 40 20 20 0 0 0 t.o.m. –04 –05 –06 –07 –08 –09 –10 –11 –12 –13 –14 –03 Kumulativ, GW Kol Gas Vind – onshore Kärnkraft Biomassa Andel av EUs elkonsumtion, % Hög Källa: EWEA, Eurostat Låg Medel Källa: H2 2014 EMEA LCOE Update BNEF Bloomberg New Energy Finance BNEF 2030 Market Outlook Wind, Jun 2014 1 2 5 Sol PV Vind – offshore Den europeiska elmixen, installerad effekt 2014 Fortsatt stark tillväxt av förnybar energi i EU Under 2014 nettoinstallerades 23,6 GW förnybar energi i EU vilket motsvarar ungefär samma tillväxttakt som föregående år. Den installerade effekten av vindkraft ökade med 10,9 GW motsvarande en tillväxt om 8,6 procent3. Sedan 2008 har den installerade effekten av vindkraft fördubblats och förnybar energi representerar idag ca 23,5 procent av den totala elproduktionen och 14 procent av den totala energikonsumtionen i EU4. Målet om i genomsnitt 20 procent av total energikonsumtion från förnybara källor inom EU till 2020 ser enligt de senaste prognoserna ut att uppnås och förslag från EU-kommissionen har inkommit om att öka andelen till 45 procent 20305. Bloomberg går ännu längre i sina prognoser och förväntar sig en 50 procentig andel förnybart i EU om 15 år. Givet dessa prognoser kommer i genomsnitt ca 40 GW förnybar kapacitet att behöva byggas i EU per år fram till 20306. Vattenkraft 16% Vindkraft 13% Solkraft 10% Bio/Avfall 3% Kol 19% Gas 23% Olja 3% Kärnkraft 13% Källa: EWEA Hittills har renovering av befintlig kapacitet varit ekonomisk försvarbar då nybyggnation oavsett teknologi varit för dyr. Samtidigt har förnybara energikällor kontinuerligt ökat sin kostnadseffektivitet och kan idag konkurrera med traditionella energikällor. Idag är det inte längre bara miljömässigt utan också ekonomiskt försvarbart att bygga förnybar elproduktion, vilket står som garant för en fortsatt stark tillväxt inom överskådlig framtid. Netto, ny elkapacitet i EU 2012-2014 MW 35 000 30 000 25 000 20 000 På väg mot en gemensam europeisk energimarknad 15 000 10 000 5 000 EU-kommissionen har en tydlig agenda för en ökad marknadsintegrering och en gemensam europeisk energimarknad. Samarbetet över gränserna för både den fysiska elinfrastrukturen och den finansiella elhandeln ökar för varje år. Exporten av elektricitet mellan EUs medlemsländer har ökat stadigt de senaste åren och växte ca. 12 procent första halvåret 2014 jämfört med föregående år8. Efterfrågan på förnybar elproduktion kan därmed i allt högre grad tillgodoses genom ökad import och export vilket i tillägg jämnar ut säsongsvariationer och nationella skillnader i elpris. 0 –5 000 l Ko lja O as G nd o/ T Av orv fa / ll Va tte n G eo te rm is k Kä rn kr af t Vi Bi So l –10 000 Källa: EWEA Utfasning av åldrande elproduktionskapacitet i Europa En bidragande faktor till den förväntade fortsatta expansion av förnybara energikällor i Europa är den existerande andelen elproduktionskapacitet som närmar sig utfasning. Cirka 85 procent av de installerade kolkraftverken och 70 procent av kärnkraftverken i EU är idag äldre än 30 år vilket tillsammans motsvarar ca. 300 GW i installerad kapacitet7. Bloomberg New Energy Finance 2012, Eurostat 5 Climate and Energy Priorities for Europe: the way forward, European Commission, March 2014 6 BNEF 2030 Market Outlook Overview, Jun 2014 7 The Future of Carbon Capture and Storage in Europe, European Commission, 2013 8 Quarterly Report on European Electricity Markets, European Commission, Q3 2014 3 4 6 Utbyggnad Sverige De europeiska stamnätsoperatörerna presenterar regelbundet gemensamma utvecklingsplaner för elnäten och de nordiska tillsynsmyndigheterna har presenterat en färdplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el 2015. Kostnaderna för att uppnå EU:s utsläppsmål för 2020 beräknas bli omkring 10 miljarder euro lägre per år för en gemensam marknad jämfört med om varje medlemsland ska uppnå EU:s mål om förnybart och utsläppsminskningar till 2020 själva9. 6 000 14 12 5 000 10 4 000 8 3 000 6 2 000 4 1 000 0 År Sverige – en av Europas ledande nationer på förnybar energi 2 t.o.m. –03 –04 –05 –06 –07 –08 –09 –10 –11 –12 –13 –14 Kumulativ, MW Historiskt har Sverige haft goda förutsättningar för förnybar energi genom sin vattenkraft som idag utgör drygt 45 procent av installerad kapacitet. Sedan början av 2000-talet har Sverige även varit drivande i utvecklingen av andra förnybara energislag genom ett välfungerande stödsystem med elcertifikat. Sverige var nummer tre på listan över de länder som byggde ut vindkraft mest i EU under 2014. Under 2014 ökade vindkraftsproduktionen från 9,9 till 11,5 TWh motsvarande ca. 8 procent av den svenska elanvändningen10. Kumulativ, Antal verk Årsproduktion, TWh Källa: Energimyndigheten, Svensk Vindenergi Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. De främsta anledningarna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg, elnät och balanskraft (från vattenkraft) samt en väl fungerande tillståndsprocess11. Sveriges nuvarande officiella mål för ny förnybar elproduktion är 30 TWh till 2020. I ett längre perspektiv bedöms förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av vindkraft vara goda. En betydande andel av Sveriges energimix idag, omkring 27 procent, består av kärnkraft, som uteslutande är mellan 30-40 år gammal och behöver ersättas. Spritt ägande Ett energisystem baserat på förnybara kraftkällor möjliggör en spridning av ägande till nya aktörer utanför de traditionella aktörerna. Exempelvis har tysk vindkraft cirka 100 000 olika investerare, företag och privatpersoner, medan kärnkraften ägs av maximalt fyra aktörer per land. I snitt i Europa finns 20 000 gånger fler ägare per MW vindkraft i jämförelse med kärnkraften12. Vi ser mångfald i ägande som en viktig beståndsdel i ett långsiktigt hållbart energisystem. European Commission Svensk Vindenergi 11 Europe’s onshore and offshore wind energy potential, EEA, 2009 12 World Nuclear Association, Danish Wind Turbine Owners’ Association 9 10 7 0 Gemensam elcertifikatmarknad i Sverige och Norge Det svensk/norska elcertifikatsystemet sjösattes 2003 och omfattade endast den svenska marknaden fram till 2012 då även Norge anslöt sig till systemet. Systemet berättigar producenter av förnybar el till elcertifikat för varje producerad MWh förnybar el. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. Den som är kvotpliktig måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Kvotplikten definieras av lagstiftarna i Sverige och Norge. De energikällor som kan få certifikat är: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, vattenkraft samt torv i kraftvärmeverk. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. Under våren 2015 väntas beslut fattas angående regeringens förslag om att utöka ambitionsnivån till 30 TWh. Ur lagstiftarnas perspektiv har systemet varit mycket lyckat, då det haft avsedd effekt med en snabb utbyggnad av förnybara energikällor till en relativt låg kostnad för samhället. Det marknadsbaserade elementet säkerställer resurseffektivitet och driver industrin framåt. Vindparker som byggs i Sverige är bland de mest kostnadseffektiva i världen. I Norge har utbyggnaden ännu inte riktigt tagit fart, men flera större projekt är nu nära byggstart och marknaden väntas accelerera under de kommande åren. Såsom i övriga Europa har fallande elpriser de senaste åren satt press på elproducenter och investerare i förnybart. I 2013 gjordes en offentlig utredning, kallad ”Kontrollstation 2015”, kring elcertifikatsystemets funktionalitet. Mot bakgrund av en svagare elmarknad fastslogs att en justering av kvotplikten bör genomföras för att säkerställa att Sveriges och Norges mål för 2020 uppnås. Förslaget är att kvoterna höjs med 8 TWh per år mellan 2016-2019 och väntas beslutas av lagstiftarna under våren 201513. Vad är vindkraft? Vindkraften drivs på sätt och vis av solen. Då solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften. Detta skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse, och då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar. Vid förra sekelskiftet fanns det cirka 2 000 väderkvarnar bara på Öland, alltså nästan två tredje delar av alla vindkraftverk i hela Sverige idag. Den moderna vindkraftstekniken drog igång på allvar i slutet av 1970-talet. Utvecklingen har sedan gått framåt och idag kan el från vindkraft konkurrera med andra energikällor både när det gäller ekonomi och teknik. Ett modernt vindkraftverk fångar in ca en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs antingen via en växellåda till en generator som producerar elektricitet eller direkt från rotorn som driver generatorn. Vindtillgången är oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar. Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015, Energimyndigheten, 2014 13 8 Teknik och teknikutveckling Vindkraften utvecklas mycket snabbt och på bara tio år har ett vindkraftverk blivit nästan tre gånger så effektivt. Större vindkraftverk med högre torn och längre vingar gör att man kommer åt bättre och stabilare vindar och samtidigt kan fånga in en större andel av vindens energi. Totalhöjd Svepyta Rotor Rotordiameter Navhöjd Torn Fundament Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 2 och 5 MW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 7 MW och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 3 MW vindkraftverk har en tornhöjd på 120 meter och en rotodiameter på ca 115 meter. Svepytan är 10 000 kvadratmeter, mer än en normal fotbollsplan. Teknikutvecklingen möjliggör en ökad produktion av förnybar el. När vindkraften kommersialiserades på tidigt 80-tal kunde ett normalstort vindkraftverk producera el till omkring 30 hushåll. Ett modernt 3 MWvindkraftverk på land producerar i ett bra vindläge ca 9 000 000 kWh per år vilket räcker till hushållsel för cirka 1 800 hushåll á 5 000 kWh/år14. 14 9 Svensk Vindenergi Foto: Patrick Miller Diagram över vindkraftsutbyggnaden i Sverige och teknikutvecklingen 10 Produktion i O2 El Ekonomisk Förening O2 El Ekonomisk Förening äger tio vindkraftverk som finns i/på Sveg (Jämtlands län), Krokom (Jämtlands län), Hedbodberget (Dalarnas län), Grötlingbo (Gotlands län), Brahehus (Jönköpings län) och Fallåsberget (Gävleborgs län). De tre senaste vindkraftverken på Fallåsberget stod klara vid årsskiftet 2012/2013. 2014 var ett år då föreningens verk producerade mindre än förväntad normalårsproduktion. Den totala produktionen från vindkraftverken i föreningen var drygt 57 miljoner kilowattimmar (jämfört med 62 miljoner 2013). Det innebär att vi uppnådde 91 procent (jfr 99,5 procent 2013) av beräknad helårsproduktion. vindkraftverket skulle skadas. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. Föreningens produktion har ökat över åren i takt med att föreningen vuxit och fått fler medlemmar och nya vindkraftverk. Grafen på nästa sida visar hur produktionen har vuxit år efter år. I grafen jämförs faktisk produktion för föreningens alla vindkraftverk med den förväntade genomsnittliga normalårsproduktionen för föreningens alla vindkraftverk. Eftersom vindarna varierar år efter år så varierar även produktionen, men sammantaget ligger den faktiska ackumulerade produktionen i linje med förväntad normalårsproduktion. Förväntad genomsnittlig normalårsproduktion beräknas för varje vindkraftverk baserat på läge, turbin och vindmätningar. Den är konstant varje år och anger vad den genomsnittliga årliga produktionen för just det verket bör vara efter 20 år. Faktiskt utfall beror på hur mycket det blåser och om verket är i drift. Det finns försäkringar som täcker upp för produktionsbortfall om Total produktion O2 El Ekonomisk Förening 2014 kWh GWh 9 000 000 90 8 000 000 80 7 000 000 70 6 000 000 60 5 000 000 50 4 000 000 40 3 000 000 30 2 000 000 20 1 000 000 10 0 0 jan Utfall 2014 feb mar apr Normalårsprod. maj jun jul Ack utfall 2014 11 aug sep okt nov Ack normalårsprod. dec Produktion O2 El Ekonomisk Förening över tid kWh GWh 70 000 000 350 60 000 000 300 50 000 000 250 40 000 000 200 30 000 000 150 20 000 000 100 10 000 000 50 0 0 2009 Utfall 2010 2011 2012 2013 2014 Normalårsprod. Ack utfall Ack normalårsprod. Under 2014 har 74 procent av den producerade elen levererats till medlemmarna i form av andelsel. 26 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. För föreningen är det bra att ha en viss överproduktion eftersom det gör att föreningen blir mindre sårbar vid svagare vindår samt att överproduktionen genererar intäkter då elöverskottet säljs. De intäkter föreningen får varje år bestäms av elpriset på elbörsen Nord Pool och av priset för elcertifikaten (se faktaruta om elcertifikatsystemet på sidan 9). Elproduktion 2014 Andelsel 74% Foto: Kenneth Paulsson Överskott 26% 12 Föreningens vindkraftverk 13 Foto: Patrick Miller Viktiga händelser Bygdepeng O2 El Ekonomisk Förening administreras av OX2 och bygdepengen är en viktig del i pusslet när OX2 etablerar vindkraft i syfte att skapa lokal nytta. Bygdepengen innebär att en del av de årliga produktionsintäkterna går tillbaka till lokalsamhället. Vad pengarna ska användas till är det upp till bygden själv att bestämma, men i regel handlar det om verksamheter som på något sätt ger nytt liv åt bygden. Det kan röra sig om ett byalag, en bygdegårdsförening eller en annan sammanslutning med relevanta och utvecklade idéer om vad pengarna kan användas till. Det viktiga är att det är en demokratiskt förankrad och organiserad mottagare med bred acceptans. Dialogen med markägare och de som bor närmast vindkraftverken börjar tidigt. OX2 samråder också med kommunala tjänstemän, politiker och lokala föreningar. Året efter att vindkraftverken satts i drift delas bygdepengen ut för första gången och därefter varje år under verkens livstid. I O2 El Ekonomisk Förening har vi under 2014 delat ut 100 Tkr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden, Offerdalsvind vid Råshön, Rättviks kommun, Sveg-Herrö fiskevårdsområdesförening samt Lingbo Vindkraftsfond kopplat till Fallåsberget. 14 Foto: Albin Olsson Överst: Grännafestivalen lockar många besökare varje år. Under: Ett av bidragen gick till Grännafestivalen. Klipp ur Jönköpingsbladet. Medvind för Grännafestivalen Med bygdepengen har arrangörerna av Grännafestivalen fått en rejäl draghjälp och kan satsa ännu mer på att upprepa eller överträffa de inledande årens succéer. Festivalsverige har fått ett tillskott att räkna med. Bakom arrangemanget står eldsjälen Albin Olsson, född och uppvuxen i Gränna, som raskt kontaktade bokningsföretagen när han fick beskedet om bygdepengen. – Festivalen arrangeras av en förening som heter Gränna Ungdom och som tidigare arrangerat liknande evenemang med framgång. Med bygdepengen fick vi möjlighet att bygga på med lite mer kända band vid sidan av de lokala. Det är dyrt att boka och konkurrensen mellan festivalerna är stor, säger Albin Olsson. Pengarna till festivalen kom från Föreningen Grännabygdens Bygdepeng som delar ut medel till olika lokala projekt. – Nu hoppas och tror vi att det bredare utbudet ska locka en ännu större publik. Det tror jag vi har goda förutsättningar att lyckas med. Vi vill dessutom att ursprungstanken med festivalen ska leva vidare, att det ska vara gratis för besökarna. Och visst hoppas vi på att få fortsätta ta del av bygdepengen. Festivalen har medvind och sambandet mellan oss och vindkraften är bra. Själv tycker jag att vindkraftverken ser vänliga ut, de känns rätt för miljön, avslutar Albin Olsson. 15 Foto: OX2. Hedbodbergets vindpark. Hög puls i Furudal Några mil norr om Rättvik ligger Furudal med drygt 1200 invånare. Här har bygdepengen bidragit till bättre möjligheter att träna både styrka och kondition i IFK Ores hockeyhall. Allt fler tränar nu under instruktören Sandra Björklunds ideella ledning i hockeyhallen. Här finns en stor bredd med både gym och spegelsal. Här erbjuds step, spinning och intervallträning men också yoga, vikter och pilatesbollar. Det hela sköts i samarbete med Niklas Hedberg och tillsammans tar de hand om allt från inköp av utrustning till administration. Bidraget söktes genom idrottsföreningen. – Allt som finns i gymmet och spegelsalen har vi kunnat skaffa tack vare bygdepengen. Det är ungefär 50 personer i åldrarna 15–65 år som tränar regelbundet hos oss, säger Sandra. Den dagliga ruljangsen sköts av Sandra och två andra instruktörer, Anna Richaud och Ella Logren. Alla intygar att verksamheten inte bara är viktig för fysiken utan även som social funktion i Furudal. – Att bygdepengen kan användas på det här sättet är bra för vår bygd. Den gör nytta på mer än ett sätt, säger Sandra som till vardags arbetar som lärare i Furudalsskolan, åk 6-9. 16 1 2 3 Foto: Patrick Miller 4 1. 2. 3. 4. Louise Hoffsten Anders Malmström och Linda Burenius Magnusson Omröstning Stämmohandlingar Föreningsstämma och uppträdande av Louise Hoffsten Vi var ett hundratal medlemmar som slöt upp på årets föreningsstämma på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Linda Burenius Magnusson redogjorde bland annat för året som gått och vindkraftverkens produktion. Föreningsstämman avslutades med en summering av vad vi andelsägare tillsammans har åstadkommit sedan 2008: Koldioxidbesparing på upp till 150 000 ton, vilket motsvarar 65 000 bilars genomsnittliga årliga utsläpp En ekonomisk besparing på 50 000 000 kr jämfört med om vi hade köpt elen till rörligt pris på elbörsen Nord Pool Efter stämman serverades en god middag och vår medlem Louise Hoffsten framträdde med flera sångnummer. Något som var mycket uppskattat. Hennes man Dan Bratt bjöd dessutom på en dikt tillägnad vinden, vindkraften och vår vd Linda Burenius Magnusson. 17 Foto: OX2 Linda Burenius Magnusson provkör laddhybriden Audi e-tron. Förstärkt samarbete med Volkswagen Samarbetet mellan OX2 och Volkswagen Group kring lanseringen av elbilar på den svenska marknaden har fortsatt. Under 2014 lanserades laddhybriden Audi e-tron där Audi bjuder de som köper bilen på ett års hyra av vindandelar på Fallåsberget. Visste du att ett rotorvarv på ett vindkraftverk producerar tillräckligt med el för drygt en mils körning på eldrift? På en minut blir det ca 20 mils körning. 18 Foto: OX2 Hem och Villa mässan. Almedalen Under Almedalsveckan anordnade branschföreningen Svensk Vindenergi ”Vinddagen” som blev mycket lyckad och välbesökt. Linda Burenius Magnusson blev bland annat utfrågad av statssekreterare Daniel Johansson, C, om vindkraftens roll i den framtida elproduktionen och Johan Ihrfelt (vd för OX2 Group) deltog i en diskussion om pensionskapital och investeringar i förnybart. Linda Burenius Magnusson var inbjuden av Volkswagen Group för att prata om hur viktigt det är att elbilar körs på förnybar el och hon medverkade även på ett seminarium om elproduktionens decentralisering som nätverket 100% Förnybart arrangerade. Informationstillfällen Under året har en vindkraftspub med en föreläsning om solceller hållits i Stockholm. Den lockade ett sextiotal andelsägare. Fokus var att berätta om utvecklingen kring solceller. Solceller och vindandelar är en bra kombination eftersom solen lyser mest på sommarhalvåret och det blåser mest på vintern. På Hem och Villa mässan i Stockholm mötte vi många andelsägare som var på plats. 19 Energimarknadsinspektionens Insynsråd Regeringen har utsett Linda Burenius Magnusson till ledamot i Energimarknadsinspektionens insynsråd från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2016. Energimarknadsinspektionen arbetar på uppdrag av regeringen för att Sverige långsiktigt ska ha en hållbar, säker och effektiv tillgång till energi. Det gör de genom att bedriva tillsyn över energimarknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. De lämnar också förslag på hur energimarknaderna kan utvecklas. Energimarknadsinspektionens insynsråd finns för att ha insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd, den har inga beslutsfunktioner. Inspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson är ordförande i insynsrådet och håller det informerat om inspektionens verksamhet. Lindas bidrag till rådet blir att tillföra kompetens kring bland annat organisations- och ledningsfrågor, affärsutveckling, kommunikation och elmarknaden. Skattereduktion för andelsägd el I höstens budgetproposition låg ett förslag om att ge en skattereduktion till mikroproducerad el. Detta förslag har nu genomförts. OX2 Vindel har under flera år arbetat för att även andelsägd sol och vind ska omfattas av en skattereduktion. Detta är viktigt inte minst av rättviseskäl eftersom skattereduktionen annars enbart går till dem som har en villa med tak eller en stor tomt. Genom att andelsägande inkluderas får även lägenhetsinnehavare möjlighet till en skattereduktion. En delseger i detta arbete uppnåddes då regeringen i sin budgetproposition skrev att de kommer att undersöka möjligheterna att låta fler, såsom andelsägare av förnybar el, komma i åtnjutande av skattereduktionen. Det är positivt att såväl S, MP, V som C anser att andelsägande bör få ta del av skattereduktionen. I dessa dagar är det viktigt för alla partier att identifiera vilka frågor de kan samarbeta kring. Nöjdast elkunder i Sverige Att köpa el blir ett alltmer medvetet val för konsumenter och när Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gjort sin årliga undersökning står det klart att OX2 (som administrerar föreningen) toppar listan över de nöjdaste kunderna på privatmarknaden. Grön el i kombination med hög servicegrad är receptet. Det var första gången OX2 Vindel var med i en sådan undersökning. Egna undersökningar hade tidigare visat på hög kundnöjdhet och lojalitet, med den här utmärkelsen ger ett officiellt erkännande, vilket är oerhört roligt. SKI har ställt frågor inom kategorierna image, förväntningar, produktkvalitet, nöjdhet och lojalitet. SKI konstaterar att de elbolag som har en stark miljöprofil också är de som har de mest nöjda kunderna. 20 Nya hybriderna Nissan Leaf är helt eldrivna. Ryska Posten - med hållbarhet i tankarna Ryska Posten är ett medvetet företag med fullservice-verksamhet inom bud, bemanning och event. Hos Ryska Posten är även miljön satt i fokus, ett faktum som bland annat innebär att företaget är andelsägare i vindkraftskooperativet. Henrik Jonsby, miljö- och inköpsansvarig vet allt om detta. Hur blev hållbarhetstankarna en viktig fråga för Ryska Posten? – Att driva en verksamhet som bygger på bilar har självklart en påverkan på miljön. Vi körde omkring med ett 30-tal konventionella budbilar i innerstaden. Insikten om detta gjorde att vi bytte ut hela fordonsflottan till hybridbilar 2008. Eftersom vi är ett flexibelt företag gick det fort när beslutet var fattat. Hållbarheten måste vara på riktigt, inte bara något man talar om. Idag är det lika viktigt för oss att vi tar ett tydligt ansvar för vår miljö som vårt heltäckande suveräna servicekoncept. Vi har vuxit med både fler kunder och fler leveranser utan att köpa fler bilar. Dels har vi satsat på fler cykelbud, men vi har också en mer effektiv trafikledning idag. Och vi har tagit ytterligare steg sedan bytet till hybrider med våra sex Nissan Leaf, som alltså är helt eldrivna. Fruktbuden från Ryska Posten Skafferi körs på ren el i en eldriven Nissan skåpbil. Den långsiktiga visionen är att hela vår flotta ska drivas med grön el. Men där är vi inte ännu, men vi kommer dit var så säker. Och Ryska Posten bryr sig även om elproduktionen? – Vi vill vi vara ett företag som gör så litet avtryck på miljön som möjligt. Och vi menar att det inte räcker med att ha elfordon. Det handlar naturligtvis lika mycket om hur elen producerats om vi ska betraktas som ett företag som sätter hållbarheten i centrum. 21 Fruktbuden från Ryska Posten Skafferi körs på ren el i en eldriven Nissan skåpbil. I samband med övergången från vanliga bilar till hybrider sökte vi därför efter olika möjligheter att gå över till hållbar el. Det var så vi kom i kontakt med vindkraftskooperativet. Naturligtvis blir elens ursprung extra viktigt nu då vi laddar våra elbilar i garaget på Sandhamnsgatan i Stockholm. Vi vill ju inte att de ska rulla med fel el. Hur fungerar det? Det fungerar förträffligt. Vi känner att vi är i trygga händer. Att all den el vi förbrukar på kontoren och i våra elbilar kommer från egen vindkraft gör att man sover bättre om natten. Övergången till grön el gör inte bara att vi tar vårt ansvar för en mer hållbar utveckling. Det har dessutom gett oss låga elräkningar. Men vi ser också att alltfler kunder anser att miljöansvar är en fördel, kanske rent av en förutsättning för samarbete. Vi har faktiskt blivit något av ambassadörer för elbilar och ett föredöme i branschen. Andelsägandet i vindkraftskooperativet ger en extra dimension som känns rätt, säger Henrik Jonsby. Ryska Posten Fullserviceföretag inom bud, bemanning, event Grundades 1996 Verksamt i Stockholm och i Göteborg (rekrytering och bemanning) Fordonsflotta med bland annat sex stycken Nissan Leaf Laddas i snabbladdare: 90 % kapacitet på 30 min (63A) 22 Vilka är vi som arbetar med föreningen? O2 El Ekonomisk Förening har ingen egen anställd personal. För att göra det enkelt och tryggt att äga vindkraft hanterar OX2 både vindkraftverken och administrationen av O2 El Ekonomisk Förening. Styrelse 2014 Föreningen har en professionell styrelse som består av medlemmar i föreningen med kompetens och erfarenhet att styra verksamheten i föreningen på bästa sätt. Styrelsen väljs på föreningsstämman och består av: Ordförande Anders Malmström advokat och delägare i Advokatfirman DLA Nordic. Anders har en gedigen kunskap i juridiska frågeställningar, bla kopplat till ekonomiska föreningar. Meg Tivéus, medlem i styrelser för bl a Folktandvården och Björn Axen. Meg är styrelseproffs och har tidigare arbetat som VD i Svenska Spel och vVD på Posten. Staffan Appelros, VD i två egna bolag inom Cleantech och mikrovågsteknik. Staffan har stor kunskap om politiska processer eftersom han varit aktiv politiker både inom Region Skåne och som riksdagsledamot. Björn-Åke Wilsénius, tidigare vVD i Handelsbanken och chef för Handelsbanken Norge, samt bland annat styrelsemedlem i Bergen Energi AS under många år. Björn-Åke har stor kunskap om finansiella frågor och energifrågor. Johan Ihrfelt, grundare av OX2 samt VD i OX2 Group. Johan har djup kunskap om förnybar elproduktion och över 20 års erfarenhet av att starta, bygga och utveckla verksamheter inom främst branscher i förändring. 23 Operativ administration och förvaltning Linda Burenius Magnusson är VD i O2 El Ekonomisk Förening och OX2 Vindel som är OX2:s verksamhet med inriktning på konsumentmarknaden. Linda är också styrelseledamot i branschorganisationen Svensk Vindenergi och tog 2009 emot utmärkelsen Årets Miljökapitalist från Veckans Affärer. Sedan januari 2015 är hon ledamot i Energimarknadsinspektionens insynsråd. Driften och förvaltningen av föreningens vindkraftverk hanteras av OX2 tillsammans med en portfölj av mer än 200 vindkraftverk, bland annat IKEAs, Polarbröds och ett stort antal kommuners vindkraftverk. Det borgar för effektiva upphandlingar av exempelvis försäkringar, drift- och övervakningssystem. Hans Sollenberg är ansvarig för denna verksamhet. Hans har tidigare arbetat 30 år inom Vattenfall-koncernen med produktions och driftsfrågor i fokus, bla som ansvarig produktionschef för Vattenfall Värme i Uppsala regionen. Den ekonomiska rapporteringen hanteras av ekonomiavdelningen som också hanterar den ekonomiska rapporteringen för flera vindkraftsparker med sammantaget drygt 100 vindkraftverk. Vesna Ekedahl är ansvarig för ekonomiavdelningen. Innan hon kom till OX2 2008, arbetade hon under 10 år som controller, ekonomiansvarig och ekonomichef på Connecta AB. 24 Foto: Patrick Miller Bakgrund Examen i ekonomi från Uppsala Universitet. Fritid Vänner, spela saxofon och klättring. Klippan på kundservice Anna-Karin Andersen är ansvarig för kundserviceenheten på OX2. Det är hon som ser till att du får riktigt bra hjälp och information när du kontaktar oss. Berätta om ditt arbete »Jag arbetar som kundserviceansvarig vilket innebär att jag, tillsammans med mina kollegor, ser till att våra kunder får rätt hjälp och information när de till exempel har frågor om sina fakturor eller sitt elavtal. På vår enhet hanterar vi även bland annat elleveranser och fakturering. Vi ser oss själva som en lite annorlunda kundserviceenhet där »professionell men personlig« är ledorden. Resultatet av SKI-undersökningen bekräftade att våra kunder tycker att vi är bra, eftersom vi hamnade på första plats bland Sveriges elbolag på privatmarknaden. Jag tror att nyckeln är att vi tar oss tid, är kunniga samt anpassar information och hjälp utefter vem vi pratar med. Det mest fantastiska är att många av våra kunder har ett starkt miljöengagemang och vi hamnar ofta i intressanta diskussioner om miljö och förnybar el. En dag hos oss på kundservice är aldrig den andra lik. Vi tar emot en mängd e-post och telefonsamtal varje dag och ibland får vi till och med besök ifrån kunder som föredrar att prata om deras ärende över en kopp kaffe.« Varför valde du att jobba just här? »Jag är stolt över att arbeta på OX2 eftersom vi går i bräschen för att driva omställningen mot en förnybar energisektor. Vårt helgröna elbolag och vindkraftskooperativ ser jag som en viktig del i det. »Det bästa med jobbet är kontakten med våra miljöengagerade kunder.« säger Anna-Karin Andersen. 25 Om OX2 Föreningen har ingen egen anställd personal utan OX2 hanterar administrationen av föreningen samt driften och förvaltningen av föreningens vindkraftverk. OX2 har tagit sig an en av vår tids största utmaningar. Genom att snabbt öka tillgången på kostnadseffektiv förnybar energi driver OX2 ständigt utvecklingen mot ett gemensamt mål – en hållbar framtid. OX2 är idag en av de mest erfarna aktörerna inom vindkraftsetablering. Fram till idag står OX2 bakom en betydande andel av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. Vindkraft har under lång tid varit det kommersiellt mest framgångsrika förnybara energislaget, men inte minst teknikutvecklingen skapar nya affärsmöjligheter inom det förnybara. Därför bedriver OX2 kontinuerligt affärsutveckling inom flera hållbara energikällor, vilket bland annat resulterat i samarbeten och pilotprojekt inom området för bioenergi. Under drygt 20 års tid har OX2 byggt upp spetskompetens i hela värdekedjan av en vindkraftsetablering, d.v.s. från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till ägande och förvaltning. OX2 driver omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Inte för att det är ett alternativ, utan för att det är en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Dessutom öppnar förnybar energi upp för fler och nya ägarstrukturer vilket i förlängningen också ger en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. För närvarande driver och förvaltar OX2 200 vindkraftverk som producerar ca 1,5 TWh – en energimängd som motsvarar hushållsel för 300 000 hushåll. Via OX2 kan kunderna investera i såväl hela vindkraftsanläggningar som i enstaka eller delade vindkraftverk. Med lång erfarenhet av att projektfinansiera vindkraft, samarbetar OX2 med flera av marknadens största och mest krävande aktörer. Bland annat IKEA, Allianz, Google, Polarbröd, Skanska och många av Sveriges kommuner och kommunala bolag. OX2 erbjuder elkonsumenter i hela Sverige möjligheten att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Andelsägarna blir medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening och föreningen äger sina egna vindkraftverk. OX2 administrerar föreningen och driver föreningens vindkraftverk. Som ett alternativ kan man bli vanlig elkund hos OX2 och köpa el med Naturskyddsföreningens märkning ”Bra Miljöval”. Att föra dialog med närboende, ta hänsyn till miljön och bidra med lokal nytta t ex genom att möjliggöra delägande, arbetstillfällen och förbättrad infrastruktur är för OX2 att ta ett självklart samhällsansvar, men det är också en framgångsfaktor i tillståndsprocessen. O2 El Ekonomisk Förening OX2 AB Koncernen Projektutveckling Finansiering & Byggnation Drift & Förvaltning Elåterförsäljare & admin av O2 El Ekonomisk Förening 26 Ägs av 4100 medlemmar och äger tio vindkraftverk. Foto: Patrick Miller Glötesvålen Etableringen av ett vindkraftsprojekt är en process i många olika steg som kräver allt från stor teknisk kompetens, till förståelse för hur olika intressen ska samverka. OX2 arbetar sedan lång tid tillbaka med samtliga steg som kan delas upp i fem faser. Vindkraft steg för steg. 1. Screening Ett mycket viktigt inledande skede, där OX2 hittar en lämplig plats för projektering. Vindförhållanden, befintligt elnät, markägarförhållanden och eventuella skyddsområden analyseras och utvärderas. 2. Projektutveckling Den andra fasen består av vindmätningar och produktionsberäkningar på plats, kontakter med markägaren, dialog med de boende, tillståndsprocess, samt att förbereda nätanslutningar. 3. Försäljning och finansiering I den tredje fasen fastställs hur vindkraftsanläggningens ägarstruktur kommer se ut. Försäljningen sker sedan av hela anläggningen, av enstaka verk, delade verk, eller genom vindandelar. 4. Upphandling och byggnation OX2 upphandlar vindkraftverk, omkringliggande infrastruktur, samt fundament. I upphandlingen använder OX2 etablerade tillverkare och lokala entreprenörer. Därefter projektleder OX2 byggnationen av vindkraftsanläggningen. 5. Förvaltning av vindkraftsanläggningar I den avslutande fasen överlämnar OX2 den färdiga vindkraftsanläggningen till ägarna. Ansvaret övergår nu till att för varje ägares räkning hantera och optimera alla frågor som rör förvaltningen. Screening Projektutveckling Försäljning & Finansiering 27 Upphandling & byggnation Förvaltning av vindkraftsanläggningar Hållbar utveckling ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’ Brundtlandrapporten (1987) Det bästa OX2 kan göra för miljön är att fortsätta förverkliga sin affärsidé och driva omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Samtidigt handlar det inte bara om att driva en förnybar omställning, utan också om att göra det på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. OX2 vill ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Sedan 2010 är OX2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO 14001. Det innebär att OX2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. 2012 genomgick OX2 en omcertifiering med bättre resultat än branschen i genomsnitt. Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftsproduktion. En ofta använd metod kallas marginalelsmetoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efter-frågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Kolkraften släpper ut ca 800 g koldioxid/kWh och ett nybyggt vindkraftverk som producerar 7 GWh per år undviker då utsläpp av 6 400–8 800 ton koldioxid per år.1) OX2s miljöarbete avseende vindkraft bygger på de miljöaspekter som bedöms vara viktigast under hela dess livslängd – från tillverkning av vindkraftverken till återställande av vindkraftsparkerna. OX2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet 2. göra så litet intrång i naturen som möjligt 3. påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca åtta månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel – från tillverkning till skrotning.2) Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna OX2 kan göra för att minska vindkraftens miljöpåverkan är därför att ställa hårda krav på turbintillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras. 1) 2) 28 Vestas Wind Systems A/S Svenska Miljöinstitutet O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för O2 El Ekonomisk Förening, organisationsnummer 769611-9515, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014 01 01 - 2014 12 31. Verksamhetens art och inriktning Årets resultat är -8,6 Mkr och är något lägre än förväntat. Intäkterna styrs av produktionen, priset på elcertifikat samt priset på el för den överskottsproduktion som säljs ut på elbörsen Nord Pool. Dessutom får föreningen intäkter för levererad andelsel till medlemmarna. Priset på el och elcertifikat har under året varit lågt, vilket påverkar föreningens ekonomi negativt. Det beror framför allt på att omvärlden befinner sig i en lågkonjunktur, vilket i sin tur påverkar de faktorer som driver elpriset, låga priser på utsläppsrätter, hög nederbörd vilket resulterat i fulla vattenmagasin och att kärnkraften producerat stabilt samt att Sverige för närvarande har ett stort överskott av el. Intäkterna för elcertifikat har legat på ca 217 kr per styck, vilket är högre än det genomsnittliga spotpriset under året, som låg på 178 kr. Detta har uppnåtts genom att föreningen gjort säkringar avseende elcertifikat. O2 El Ekonomisk Förening bildades 2006 med syfte att äga vindkraftverk och tillhandahålla vindel till ett lågt och stabilt elpris till föreningens medlemmar. Föreningen har under året inte haft några anställda, utan föreningen har ett samarbetsavtal med OX2 Vindel AB som sköter administration och elleverans. OX2 sköter även drift och övervakning av föreningens vindkraftverk. Förväntad framtida utveckling Med tanke på de mellan åren stora svängningarna i elpriset samt att många är intresserade av att göra en stor miljöinsats, finns det på lång sikt goda förutsättningar att efterfrågan på vindandelar kommer öka. 2014 har varit ett relativt dåligt vindår, om än inom normalspannet om +/- 15 procent. Föreningens verk har producerat 91 procent av beräknad normalårsproduktion. Vindkraftsproduktionen har varit 57 miljoner kilowattimmar. Under 2014 har 74 procent av den producerade elen gått till medlemmarna i form av andelsel. 26 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. Den genomsnittliga tillgängligheten har varit 97,7 procent. Verkens tillgänglighet avser tiden som vindkraftverken har varit tekniskt tillgängliga i relation till antal möjliga timmar på året och är en viktig parameter för ekonomin och miljönyttan. Ägarförhållanden O2 El Ekonomisk Förening har 4 100 medlemmar och 45 000 inbetalade andelar per den 31 december 2014. Styrelsen har under verksamhetsåret utgjorts av ordförande Anders Malmström, Meg Tivéus, Staffan Appelros, Björn-Åke Wilsenius samt Johan Ihrfelt. Väsentliga händelser under räkenskapsåret De låga elpriserna under året har lett till att det varit en låg nyförsäljning av vindandelar. Under året har privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag tecknat 300 vindandelar till ett värde om 1,9 Mkr. Totalt inbetalt andelskapital är 269 Mkr. Föreningen har ett låneavtal om 45 Mkr med Swedbank för finansiering av de andelar som ägs av föreningen och inte av medlemmar. Detta tecknades efter beslut på föreningsstämma 2010 om att ha en viss andel lånefinansierad vindkraftsproduktion. Syftet var att säkra en viss överproduktion i föreningen, vilket borgar för leveranssäkerhet även under dåliga vindår, och för att föreningen skall erhålla intäkter genom försäljning av el på elbörsen Nord Pool. Kostnaderna är till stor utsträckning förutsägbara och består av återköp av andelsel från föreningens medlemmar samt kostnader för att driva och underhålla vindkraftverken och föreningen samt finansiella kostnader för den delen av produktionen som inte är finansierad av sålda andelar, utan genom lån. 29 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Flerårsöversikt Beloppen i flerårsöversikten är angivna i tusental kronor om inte annat anges. 1401-14121301-13121201-12121101-11121001-1012 Nettoomsättning 36 336 41 764 26 018 31 870 24 363 Resultat efter finansiella poster -8 607 -6 984 -11 997 -5 011 -9 417 Rörelsemarginal % Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ Avkastning på eget kapital % Negativ Negativ Negativ Negativ Negativ Balansomslutning 321 527 335 691 342 450 222 306 219 936 Soliditet %7069669778 Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Soliditet: Justerat eget kapital i procent av totalt kapital. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital Förslag till resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den ansamlade förlusten behandlas enl. följande Balanserad förlust -41 294 594 Årets förlust -8 606 709 Totalt -49 901 303 Ansamlad förlust behandlas enligt följande: Överföres i ny räkning -49 901 303 Totalt -49 901 303 Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där ej annat anges. 30 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Resultaträkning 2014-01-01- 2013-01-01 Not 2014-12-31 2013-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 3 36 335 574 41 764 088 Övriga rörelseintäkter 660 526 433 504 Summa 36 996 100 42 197 592 -19 596 279 -21 849 867 4, 5, 6 -6 800 970 -6 693 548 Avskrivningar -14 827 080 -14 827 082 Summa -41 224 329 -43 370 497 RÖRELSERESULTAT -4 228 229 -1 172 905 Övriga ränteintäkter 360 -13 Räntekostnader och liknande resultatposter -4 378 840 -5 811 231 Summa -4 378 480 -5 811 244 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -8 606 709 -6 984 149 RESULTAT FÖRE SKATT -8 606 709 -6 984 149 Rörelsens kostnader Direkta elproduktionskostnader Övriga externa kostnader Finansiella poster Skatter 7 00 Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT 31 -8 606 709 -6 984 149 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Markanläggningar 8 9 383 200 9 827 807 Vindkraftverk 9 303 646 391 318 028 864 Summa 313 029 591 327 856 671 Andra långfristiga fordringar 65 000 65 000 Summa 65 000 65 000 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 313 094 591 327 921 671 Kundfordringar 0 1 122 434 Övriga fordringar 247 37 398 10 8 431 898 6 609 849 Summa 8 432 145 7 769 681 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 8 432 145 7 769 681 SUMMA TILLGÅNGAR 321 526 736 335 691 352 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 32 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Andelskapital 268 654 900 266 663 400 Summa 268 654 900 266 663 400 Balanserad förlust -41 198 324 -34 201 485 Årets resultat -8 606 709 -6 984 149 Summa -49 805 033 -41 185 634 SUMMA EGET KAPITAL 218 849 867 225 477 766 12 6 516 652 6 516 652 13 32 850 000 37 350 000 Summa 32 850 000 37 350 000 14 53 688 348 55 676 533 Leverantörsskulder 476 025 955 668 Skuld till kreditinstitut 4 500 000 4 500 000 Skatteskulder 396 445 229 456 1 061 378 2 044 465 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 188 021 2 940 812 Summa 63 310 217 66 346 934 SUMMA SKULDER 96 160 217 103 696 934 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 321 526 736 335 691 352 321 526 736 335 691 352 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 11 Bundet eget kapital Fritt eget kapital OBESKATTADE RESERVER SKULDER Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Övriga skulder STÄLLDA SÄKERHETER Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll 15 33 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Tilläggsupplysningar Not 1 Allmänna upplysningar O2 El Ekonomisk Förening med organisationsnummer 769611-9515 är en förening registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Lilla Nygatan 1, Stockholm. O2 El Ekonomisk Förening bildades 2006 med syfte att äga vindkraftverk och tillhandahålla vindel till ett lågt och stabilt elpris till föreningens medlemmar. Not 2 Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Föreningen tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). K3 tillämpas för första gången Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Föreningen tillämpade tidigare allmänna rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Övergången till K3 har inte medfört några övergångseffekter för föreningen. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. O2 El Ekonomisk förenings intäkter består i huvudsak av försäljning av producerad el från vindkraftverk. Varuförsäljning Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till kunden, varmed samtliga villkor nedan är uppfyllda: företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande, företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och utövar inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna, inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget, och de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Leasetagare Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden. Låneutgifter Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. 34 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Säkringsredovisning Föreningen tillämpar säkringsredovisning för sina elcertifikat i syfte att minska fluktuationer i resultatet. Elcertifikat som tilldelas från Energimyndigheten (tidigare Svenska Kraftnät) prissäkras löpande enligt en säkringspolicy, 80% av elcertifikaten värderas till säkrat pris och 20% värderas på balansdagen till spotpris. Posten ingår i föreningens nettoomsättning och bokas i samma månad som produktionen sker. O2 El Ekonomisk Förenings riskfilosofi bygger på säkerhet före risktagande men med beaktande av handelsmöjligheter i marknaderna. Därmed påverkas företaget verksamhet på både kort och lång sikt av hur terminsmarknaden för el och elcertifikat utvecklas. På balansdagen har föreningen i balansen elcertifikat, genom OX2 Vindel AB, Org.nr 556667-4916, till ett värde av 3177 tkr. Elcertifikaten är en finansiell tillgång och tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras.. Elcertifikaten i föreningen tas bort från balansen genom överföring av elcertifikat och erhållande av betalning. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till: Markanläggningar 25 år Vindkraftverk 25 år Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Borttagande från balansräkningen Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. 35 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för de kommande fem åren. Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning har omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Not 3 Nettoomsättning 2014 2013 Producerad el 15 567 873 20 165 876 Elcertifikat 12 366 594 13 512 389 Andelsel 8 393 444 8 085 823 Hyra andelsel 7 663 0 36 335 574 41 764 088 Not 4 Personalkostnader - inga anställda Föreningen har under året inte haft några anställda och några löner eller andra ersättningar har ej betalats ut. Not 5 Arvode och kostnadsersättning 2014 2013 BDO, Revisionsuppdrag -50 000 -33 000 -50 000 -33 000 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen avårsredovisningen och bokföringen,styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. 36 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Not 6 Leasingkostnader 2014 2013 Inom ett år -772 526 -845 316 Senare än ett år inom fem år -3 396 000 -3 319 526 Senare än fem år -14 381 600 -15 230 600 -18 550 126 -19 395 442 2014 2013 Not 7 Skatt på årets resultat Aktuell skatt00 Uppskjuten skatt00 Skatt på årets resultat 0 0 Redovisat resultat före skatt -8 606 709 -6 984 149 Skatt beräknad med skattesats -1 893 476 -1 536 513 Skatteffekt av ej avdragsgilla kostnader 68 90 Skatteffekt av ej skattepliktiga intäkter 0 0 Summa -1 893 408 -1 536 423 0 0 1 893 408 1 536 423 Justeringar som redovisats innevarande år avseende tidigare års aktuella skatt Ej redovisade uppskjutna skattefordingar Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna avser i huvudsak underskott som uppstått i föreningen. Uppskjuten skattefordran har inte redovisats för dessa underskott då det inte är sannolikt att O2 El ekonomisk förening kommer att utnyttja det för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster trots att det inte finns någon tidsbegränsning för skattemässiga underskottsavdrag. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar för O2 El ekonomisk Förening uppgick per 2014-12-31 till 1 893KSEK (1 536KSEK). Not 8 Markanläggning 2014-12-31 Ingående anskaffningsvärden 11 393 683 2013-12-31 8 584 513 Förändringar av anskaffningsvärden Inköp 0 2 809 171 Utgående anskaffningsvärden 11 393 683 11 393 684 Ingående avskrivningar -1 565 877 -1 121 270 Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar -444 606 -444 607 Utgående avskrivningar -2 010 483 -1 565 877 Utgående redovisat värde 9 383 200 9 827 807 37 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Not 9 Vindkraftverk 2014-12-312013-12-31 Ingående anskaffningsvärden 368 715 052 277 885 217 Förändringar av anskaffningsvärden Årets inköp 0 1 872 780 Omklassificeringar från förskott vindkraftverk 0 88 957 055 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 368 715 052 368 715 052 Ingående avskrivningar -50 686 189 -36 303 713 Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan -14 382 472 -14 382 475 Utgående ackumulerade avskrivningar -65 068 661 -50 686 188 Utgående bokfört restvärde 303 646 391 318 028 864 Not 10Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Producerad el 2 491 756 2 710 289 Försäljning andelsel 1 271 140 950 043 Arrende 44 846 44 745 Service 581 028 616 904 Försäkring 293 100 300 300 Elcertifikat 3 176 625 1 823 741 Föräkringskompensation 573 4030 Försäljning elcertifikat 0 163 827 8 431 898 6 609 849 Not 11 Förändring av eget kapital Andelskapital Balanserat Årets resultat resultat Belopp vid årets ingång 266 663 400 -34 201 485 -6 984 149 Disposition enligt årsstämmobeslut Omföring av föregående års resultat -6 984 149 Värdeförändring andelar -12 690 Årets inbetalda insatser Återförda beslutade utträden 6 984 149 1916200 75300 Årets resultat -8 606 709 Belopp vid årets utgång -8 606 709 38 268 654 900 -41 198 324 O2 El Ekonomisk Förening, Org.nr 769611-9515 Not 12 Obeskattade reserver 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade avskrivningar över plan Vindkraftverk 6 516 652 6 516 652 6 516 652 6 516 652 Not 13 Långfristiga skulder 2014-12-312013-12-31 Förfallotid 2-5 år från balansdagen 32 850 000 37 350 000 32 850 000 37 350 000 Not 14 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskrediten uppgår till 72 000 (72 000 ) KSEK. Utnyttjat belopp på checkräkningskrediten uppgår till 53 688 (55 677) KSEK. Not 15 Ställda säkerheter 2014-12-312013-12-31 Vindkraftverk för checkräkningskredit och garantier 321 526 736 335 691 352 321 526 736 335 691 352 39 Underskrifter Stockholm 2015-04-16 Linda Burenius Magnusson Anders Malmström VDStyrelseordförande Meg TivéusBjörn-Åke Wilsenius Johan Ihrfelt Staffan Appelros Min revisionsberättelse har lämnats 2015-04-16 Stockholm Thomas Näsfeldt Auktoriserad revisor 40 41 42
© Copyright 2024