Handlingar till KF 2015-02-23
Kommunstyrelsen Vansbro kommun Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun Interpellation. Interpellation avseende den olagliga skillnaden mellan Vansbro kommuns föreskrifter angående avfallstaxor och Vansbro kommuns dokument angående avfalltaxor Vid fullmäktigemötet i december 2014 godkände majoriteten de föreskrifter som ska gälla för hanteringen av avfallet i kommunen. Vid samma möte godkände majoriteten de taxor som ska gälla för tömning av avfallskärlen hos kommunens invånare. Dessutom anser vi att det förekom jäv då två närvarande förtroendevalda inte avstod från att rösta, trots att de är med i styrelsen för det berörda bolaget. Nu är det så att en föreskrift är juridiskt bindande och ska ses som en lag, även om den inte har formell status som lag. Dock är den lika juridiskt bindande som en lag. Därför är Vansbro kommuns dokument avseende kommunens taxor för tömning av avfallskärl olaglig, då dokumentet inte följer föreskrifterna. I föreskrifterna anges de tömningsintervaller som gäller, och de stämmer inte överens med de intervall som anges i dokumentet för taxorna. I föreskrifterna finns intervaller upp till fyra veckors tömning. I dokumentet för taxor finns även åttaveckorstömning. Eftersom åttaveckorsintervallen inte finns med i föreskrifterna är det olagligt att ha med denna intervall i taxe-dokumentet. Vi vet även att många invånare i kommunen vill ha åttaveckorstömning och förmodligen färre gånger än så. Fullmäktige har att fatta beslut som ser till invånarnas bästa. Besluten på fullmäktigemötet dec 2014, angående föreskrift och taxor för avfall, innebär att majoriteten i fullmäktige frångått denna plikt. Fråga: hur kommer majoritetsstyret i kommunen att: se till att föreskrifter och taxor stämmer överens på ett juridiskt korrekt sätt? se till att kommunens avfallshantering och taxor är skrivna på ett för kommuninvånarnas bästa sätt? se till så att miljöhänsynen får större utrymme i föreskrifterna för avfallshanteringen? För Kommunpartiet. Vansbro kommun Wahan Ohaness Harutun Per Rostgaard Evald Vansbro den 3 januari 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: [email protected]. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19. Svar på Interpellation av Wahan Ohanness Harutun och Per Rostgaard Evald Först ett svar på de påstående i interpellationen om att avfallstaxorna är olagliga och att två förtroendevalda var jäviga. I föreskrifterna § 18 står: Ordinarie hämtning sker varannan vecka av matavfall samt var fjärde vecka av brännbart avfall året om. I § 30 står: Utsträckt hämtningsintervall till var åttonde vecka för brännbart avfall kan anmälas till DVAAB. En förutsättning år att kraven i 12 § uppfylls. Det råder därför ingen skillnad mellan föreskrifterna och taxorna. Påståendet att styrelseledamöter i Vansbro teknik AB skulle vara jäviga saknar helt relevans eftersom styrelsen enbart är en del i beredningen på samma sätt som Kommunstyrelsen . En styrelseledamot vald av Kommunfullmäktige som bereder ett ärende kan givetvis inte anses vara jävigt vid beslut Kommunfullmäktige . Svar på de direkta frågorna. Fråga: hur kommer majoritetsstyret i kommunen att: 1.se till att föreskrifter och taxor stämmer överens på ett juridiskt korrekt sätt? Svar se ovan. 2. se till att kommunens avfallshantering och taxor är skrivna på ett för kommuninvånarnas bästa sätt? Eftersom föreskrifterna och taxan är bered av flera instanser och kommunfullmäktige har beslutad så måste väl kommunfullmäktige anse att de är skrivna på för kommuninnevånarnas bästa sätt. 3. se till så att miljöhänsynen får större utrymme i föreskrifterna för avfallshanteringen? Eftersom Miljökontoret har varit delaktigt i beredningen och Kommunfullmäktige tog beslut utan ändring så får man anta att miljöhänsyn har fått tillräcklig stort utrymme. Uwe Weigel Kf ordf. samt ordf. i Vansbro teknik AB 25 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 42 Ärende KS 2014/446 Motion, generösare riktlinjer vid biståndsbedömning inom äldreomsorgen Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om generösare riktlinjer vid biståndsbedörnning äldreomsorgen. för äldre inom Reservationer Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. Ärendet Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en biståndsbedörnning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun och att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vårdoch omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning. Förslag till beslut Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om generösare riktlinjer vid biståndsbedörnning för äldre inom äldreomsorgen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-02 Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till äldre, personer med funktionsnedsättning och anhöriga som vårdar närstående i Vansbro kommun. Justerare lJtdragsbestvrkande 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-01-02 KS 2014/446 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 KOMMUNFULLMÄKTIGE Motion – Generösare riktlinjer vid biståndsbedömning för äldre inom äldreomsorgen Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att rekommendera kommunfullmäktige Att avslå motionen om generösare riktlinjer vid biståndsbedömning för äldre inom äldreomsorgen. Sammanfattning Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en biståndsbedömning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun och att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning. Bakgrund Motion Generösare riktlinjer äo Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en biståndsbedömning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun och att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning. Bland annat anser de anser att riktlinjerna för biståndsbedömning för att få ett boende på våra äldreboenden är mycket strikt i Vansbro kommun och att det, för den äldre, innebär att det är mycket svårt och komplicerat ansökningsförfarande, för att få en plats om man själv anser att detta är det enda alternativ för att känna en trygghet i sitt boende. Kommunpartiet menar att äldre, som själva bedömer att de önskar en plats i något av våra äldreboenden, får avslag på ansökan på grund av att riktlinjerna är mycket strikta. Konsekvenser Kommunstyrelsen fastställda riktlinjer för bistånd till äldre syftar till att: - säkerhetsställa att biståndsbeslut så långt som möjligt fattas enligt samma bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov - fungera som en vägledning för biståndshandläggare inför ett beslut om bistånd - bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättsäkerhet för den sökande - tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå - ge en allmän information, beskrivning av tjänsteutbud så att sökande, anhöriga och allmänhet kan få en bild av vilket stöd de kan förväntas få i Vansbro kommun. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) Det framgår även att riktlinjerna är endast en vägledning och en individuell prövning måste alltid göras och varje beslut ska baseras på den enskildes individuella behov. Av Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013 framgår en beskrivning av regler som gäller vid bedömning om en person har rätt till bistånd. Bland annat framgår att en individuell behovsbedömning ska göras inför varje beslut om individuella insatser enligt socialtjänstlagen utredningar inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av ansökan socialtjänstlagen inte medger att bistånd beviljas med enbart ålder som grund Slutsats Vansbro kommuns riktlinjer för bistånd stödjer en individuell behovsbedömning av rätten till insats och enligt Socialstyrelsens regelverk ska alltid en utredning ligga till grund för behovsbedömningen. Avslag till motionen rekommenderas. Beslutsunderlag Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till äldre, personer med funktionsnedsättning och anhöriga som vårdar närstående i Vansbro kommun. Beslutet expedieras till : Motion Generösare riktlinjer äo Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun GENERÖSARE RIKTLINJER VID BISTÅNDSBEDÖMNING FÖR ÄLDRE INOM ÄLDREOMSORGEN Socialtjänsten är en ramlag och ger kommunerna handlingsutrymme för att utforma verksamheten efter lokala förutsättningar och behov. Riktlinjerna för biståndshandläggning är ett komplement till lagstiftningen och ska ge stöd och vägledning i myndighetsutövningen. På så vis upprätthålls likställighetsprincipen i kommunen och förtydligar biståndsbedömarnas arbete. Det övergripande målet är att förstärka rättssäkerheten för den enskilde. Vansbro kommun ska vara ett föredöme för att äldre personer ska få ett bra liv och leverne på ålderns höst. Detta kan nog alla partier i kommunfullmäktige skriva under på, samt att de flesta partier har dokumenterar detta i sina partiprogram. Riktlinjerna för biståndsbedömning för att få ett boende på våra äldreboenden är mycket strikt i Vansbro kommun. Detta innebär för den äldre, att det är mycket svårt och komplicerat ansökningsförfarande, för att få en plats om man själv anser att detta är det enda alternativ för att känna en trygghet i sitt boende. Generösare riktlinjer för bistånd borde vara en självklarhet. Platser inom vård- och omsorgsboenden har tyvärr decimerats i Vansbro kommun. Därigenom så drar vi slutsatsen utav detta, att det är betydligt större krav som ställs på personer som söker boende inom våra äldreboenden, och det är också det vi kan tyda i riktlinjerna. Äldre, som själva bedömer att de önskar en plats i något av våra äldreboenden, får en del äldre avslag på ansökan på grund av att riktlinjerna är mycket strikta. I de fall, då det ges avslag på grund av strikta riktlinjer, är den sökanden eller dess anhöriga tvungna att överklaga till Förvaltningsrätten, för prövning av ansökan till ett vård- och omsorgsboende. I de flesta fall får den sökande rätt att få en plats i något boende, men sökningsprocessen kan ta upp till ett år, en lång tid för en person som uppnått hög ålder. Med hänvisning till ovanstående, föreslås kommunfullmäktige besluta Att en biståndsbedömning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun Att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: [email protected]. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19. Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun. Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 2 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: [email protected]. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19. Vård & omsorg Kommunstyrelsen RIKTLINJER för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till - Äldre - Personer med funktionsnedsättning - Anhöriga som vårdar närstående i Vansbro kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 § 27 Innehållsförteckning 1 2 Inledning .............................................................................................................. 2 Biståndsbegreppet............................................................................................... 3 2.1 Bärande principer enligt socialtjänstlagen ..................................................... 3 3 Biståndsbedömning och utredning ...................................................................... 3 3.1 Utredning ....................................................................................................... 4 3.2 Beslut ............................................................................................................ 4 3.3 Ansökan från annan kommun ........................................................................ 5 3.4 Vistelsebegreppet .......................................................................................... 5 3.5 Särskilt stöd ................................................................................................... 5 4 Biståndsformer i Vansbro kommun...................................................................... 6 5 Hemtjänst ............................................................................................................ 7 5.1 Följande insatser ingår i personlig omvårdnad: ............................................. 7 5.2 Följande insatser ingår i serviceinsatser: ....................................................... 9 6 Trygghetslarm ................................................................................................... 11 7 Ledsagning ........................................................................................................ 11 8 Avlösning i hemmet ........................................................................................... 12 9 Dagverksamhet ................................................................................................. 12 10 Korttidsplats .................................................................................................... 13 11 Särskilt boende ............................................................................................... 13 12 Boendestöd..................................................................................................... 15 13 Kontaktperson................................................................................................. 15 14 Anhörigstöd..................................................................................................... 16 14.1 Anhöriganställning .................................................................................... 16 15 Förebyggande och uppsökande verksamhet och samverkan ......................... 16 16 Stödboendet ................................................................................................... 17 1 1 Inledning Dessa riktlinjer är avsedda som en vägledning för de biståndshandläggare som utreder och fattar delegationsbeslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) riktat till äldre och personer som har en funktionsnedsättning. Kommunstyrelsens riktlinjer baseras på aktuell lagstiftning (socialtjänstlag, socialtjänstförordning, förvaltningslag m.fl.) föreskrifter och allmänna råd och rättspraxis. Riktlinjerna kompletteras med lokala rutiner och anvisningar för handläggning. Riktlinjerna har flera syften: Att säkerhetsställa att biståndsbeslut så långt som möjligt fattas enligt samma bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov. Fungera som en vägledning för biståndshandläggare inför ett beslut om bistånd. Bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättsäkerhet för den sökande Tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå Ge en allmän information, beskrivning av tjänsteutbud så att sökande, anhöriga och allmänhet kan få en bild av vilket stöd de kan förväntas få i Vansbro kommun. Följande insatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå Följande serviceinsatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå: Snöskottning Fönsterputs Sanering av hela eller delar av bostad Fastighetsskötsel Trädgårdsskötsel Vedhuggning Storstädning av bostad samt balkong, altan eller förråd Hantering av latrin. I dessa fall hänvisas till den privata tjänstemarknadens vanliga utbud. Riktlinjerna är endast en vägledning, individuell prövning måste alltid göras En ansökan kan inte avvisas med motiveringen att kommunens riktlinjer inte innehåller det sökta biståndet. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska baseras på den enskildes individuella behov. Alla insatser utformas som hjälp till självhjälp det vill säga att kompetent personal stöder den enskilde att utföra insatsen och/eller gör det som den enskilde eller dennes närstående inte kan utföra. All hjälp i hemmet ska utföras så att insatserna verkar funktionsbevarande. Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta den dagliga livsföringen och i många fall även möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet. 2 2 Biståndsbegreppet Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv. Socialtjänstlagen 4 kap. 2 § Socialtjänstlagen får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det. Biståndet skall utformas på ett sådant sätt att den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndsbegreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav av tjänstens kvalitet. Den enskildes önskan ska alltid efterfrågas där så är möjligt. 2.1 Bärande principer enligt socialtjänstlagen Trygghet Självbestämmande Inflytande Socialtjänstlagen inskränker inte rättigheter som den enskilda kan ha enligt lag. Lagen fungerar parallellt med t. ex hälso- och sjukvårdslagen. 3 Biståndsbedömning och utredning Biståndsbedömningen ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och behov. Vid bedömningen beaktas sociala, fysiska, psykiska och medicinska behov. Vid bedömningen ställer sig biståndshandläggaren frågor såsom: Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? Kan den enskilde få dem tillgodosedda på annat sätt? Om svaren är nekande på dessa frågor har den enskilde rätten till bistånd. Om svaret blir ja på någon av de två frågorna kan ansökan avslås. Den enskildes ansökan kan även avslås delvis så kallat delavslag. Vid delavslag eller avslag har den enskilde enligt 16 kap 3 § SoL rätt att överklaga. Kommunstyrelsen omprövar beslutet och om det inte ändras enligt den enskildes begäran sänds beslutet vidare till Förvaltningsrätten i Falun. 3 Överklagan går till på följande sätt: - Överklagan måste inkomma till Kommunstyrelsen inom 3 veckor från den dag då beslutet erhölls. Överklagandet skall ske skriftligen. Det skall anges vad som anses felaktigt i beslutet och anges vad det är man vill överklaga. Har det tillkommit ny fakta skall detta noteras. Skrivelsen skall vara undertecknad av den enskilde eller dennes ombud. Vid ombud måste fullmakt bifogas. Namn, adress och telefonnummer skall anges. Vid behov av hjälp eller mer information om hur en överklagan skall ske kan kontakt tas med biståndshandläggaren. 3.1 Utredning Av utredningen ska framgå vilka behov den enskilde har samt ett förslag till individuellt anpassade insatser. Beslut om insatsernas mål, innehåll och omfattning ska vara tydliga och lätta att förstå. Biståndshandläggaren gör en utredning som även innefattar en målsättning med insatserna. Utredning och hjälpinsatser ska utformas i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående/ ställföreträdare. Ett uppdrag, arbetsbeskrivning, skickas elektroniskt till utföraren via verksamhetssystemet. Utföraren är skyldig att upprätta en genomförandeplan i nära dialog med den enskilda och/eller dennes närstående/ ställföreträdare. Genomförandeplanen skall upprättas inom 14 dagar från det att beslutet har verkställts. Genomförandeplanen skall sedan hållas ständigt aktuell. En systematisk uppföljning och omprövning av biståndsbeslut ska genomföras av biståndshandläggaren. 3.2 Beslut Den enskilde skall så snart som utredningen är klar få ett skriftligt beslut. Beslutet kan i vissa undantagsfall underrättas muntligt. Av beslutet ska följade framgå: Vad den enskilde har ansökt om Målet med insatserna Vilka insatser som beviljats/avslagits Under vilken tid beslutet gäller Vid avslag ska beslutet motiveras Om det sökta biståndet eller insatsen avslås ska skälen vara sakliga, De ska vara baserade på den enskildes faktiska levnadsförhållanden. 4 Skäl för avslag ”att behovet kan tillgodoses på annat sätt” måste vara realistiska. Vid avslag skall besvärshänvisning bifogas. Beslut fattas så snabbt som det är möjligt utan att säkerheten eftersätts. Alla beslut om insatser förutom beslut om särskilt boende ska följas upp minst en gång varje år. Beslutet ska alltid omprövas om nya uppgifter som kan påverka beslutet kommer biståndshandläggaren till del. Biståndshandläggaren skall i sin bedömning ta hänsyn till den enskildes behov och samtidigt göra sina beslut så kostnadseffektiva som möjligt. 3.3 Ansökan från annan kommun Enligt 2 kap. 3 § SoL har en person som är bosatt i en annan kommun rätt att i vissa fall få sin ansökan prövad och därmed behandlas som om han/hon vore bosatt i kommunen. Detta gäller under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Vansbro och att han/hon på grund av ålderdom, varaktig funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom inte kan flytta om vård- och omsorgsinsatser inte kan garanteras. Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att pröva ansökan. 3.4 Vistelsebegreppet Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp han/hon behöver (2 kap. 2 § SoL). Omfattning av biståndet beror på omständigheterna i det enskilda fallet, såsom vistelsetidens längd och typen av problem. Angående avgifter, se särskilda riktlinjer. Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 2 § (flyttning till ny kommun) och i 16 kap. 2 § SoL (placeringskommunens samt folkbokföringskommunens ansvar). 3.5 Särskilt stöd Ombud/Biträde Den enskilde har rätt att anlita ombud eller biträde vid sina kontakter med en myndighet. Myndigheten kan dock alltid begära att den som har ombud skall medverka personligen. Om ett ombud eller biträde ”visar oskicklighet eller oförstånd eller är olämplig på annat sätt får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet” (9§ Förvaltningslagen). Ett beslut att avvisa ombud eller biträde kan överklagas. Anhöriga/Närstående Ibland önskar den enskilde anlita närstående som ombud eller biträde vid kontakter med myndigheter. Det finns inga hinder för det om ombudet eller biträdet uppfyller de krav som allmänt kan ställas. Om den enskilde önskar anlita en närstående som ombud skall det dokumenteras. En formell fullmakt bör undertecknas om det inte kan anses helt obehövligt. Även skälen för att avstå från formell fullmakt skall dokumenteras. 5 Anhöriga har ingen laglig rätt till inflytande om de inte är den sökandes formella ombud eller legala företrädare (god man eller förvaltare). Anhöriga och/eller närstående skall dock alltid, när den enskilde önskar det, beredas möjlighet att lämna sina synpunkter. God man/Förvaltare En god man/förvaltare är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas. God man och förvaltare utses av överförmyndare/tingsrätten genom en ansökan. En läkare bedömer om den enskilde har behov av god man eller förvaltare. Biståndshandläggaren har ansvar att initiera att god man/förvaltare tillsätts och är vid behov behjälplig vid ansökningsförfarandet. Även enhetschefer inom vård och omsorg kan hjälpa till vid anmälan om god man. Den enskilde, och vissa närstående, kan själv ansöka om god man hos tingsrätten. Patientnämnd I all hälso- och sjukvård skall finnas en patientnämnd, till vilken enskilda kan vända sig för att få hjälp och stöd i sina kontakter med sjukvården. Patientnämnden kan hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i vården. De kan ge stöd i kontakter med vårdpersonalen och reda ut problem genom kontakt med vårdgivare. Nämndens personal kan också hjälpa till att lotsa till rätt instans eller myndighet. Man vill även medverka till att vården blir bättre genom att föra tillbaka synpunkter och förslag till vården. Tolk När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska språket eller som är allvarligt hörselskadad eller har bristande talförmåga bör myndigheten vid behov anlita tolk. 8§ FvL. I kontakter som har avgörande betydelse för rätten till bistånd eller utformning av biståndet är det viktigt att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att han/hon kan tillgodogöra sig den information som lämnas. Det är myndigheten som måste förvissa sig om att så skett. I dessa sammanhang bör auktoriserad tolk användas. 4 Biståndsformer i Vansbro kommun Följande biståndsformer ingår generellt i det bistånd som vård och omsorg i Vansbro kommun kan bevilja enligt 4 kap, 1 § SoL: Hemtjänst Trygghetslarm Ledsagning Avlösning i hemmet Dagverksamhet Särskilt boende Korttidsplats/växelvård Boendestöd Kontaktperson 6 Anhörigstöd Ej biståndsbedömda insatser Förebyggande och uppsökande verksamhet och samverkan Stödboende 5 Hemtjänst Insatser som ges till personer som beviljats hemtjänst i ordinärt boende. Hemtjänstens insatser är inte bara förbehållna äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. För människor som har missbruksproblem eller en psykisk funktionsnedsättning kan hemtjänsten utgöra ett viktigt stöd och möjliggöra ett eget boende. För att vissa insatser ska kunna utföras krävs att den enskilde medger installation av tekniska hjälpmedel t.ex. höj - och sänkbar säng eller dävert. Om äkta makar/sammanboende är i behov av insatser ska var och en ha ett eget biståndsbeslut för de insatser som denne behöver. Avgift tas ut efter fastställd vård- och omsorgstaxa. Hemtjänstinsatserna kan delas in i två områden: personlig omvårdnad serviceinsatser Med personlig omvårdnad avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Insatser som ingår i personlig omvårdnad kan beviljas alla tider på dygnet. I biståndsbeslutet anges hur många besöken skall vara samt hur de skall disponeras under dygnet. Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel. Exempelvis viss städning, tvättning, hjälp eller stöd med inköp. Hit hör även tillredning av måltider och matdistribution. 5.1 Följande insatser ingår i personlig omvårdnad: Personlig hygien Behov Den enskilde behöver stöd och hjälp med personlig hygien, munvård, kamning, rakning, toalettbesök alternativt hjälp med inkontinens hjälpmedel, på- och avklädning, stöd och hjälp med dusch/bad, hjälp med att bädda samt hjälp med förflyttning. 7 Norm: Den enskildes behov är avgörande hur ofta insatsen ges. Tillsyn Behov Den enskilde är i behov av regelbundna besök för social samvaro eller sk trygghetsringning, ett telefonsamtal för att se/höra att allt är i sin ordning. Norm Beviljas till personer med uttalad otrygghet, oro, social isolering eller sviktande hälsa. Avgränsning Om behovet stadigvarande överstiger tillsyn fler än 2 ggr/natt bör ställningstagande göras om en eventuell flytt till särskilt boende. Måltidsstöd Behov Den enskilde är i behov av stöd och hjälp vid måltider. Insatsen ges vid varje måltidstillfälle. Norm Beviljas till personer med omfattande funktionsnedsättning. Dubbelbemanning Behov För att utföra beviljade insatser hos den enskilde fordras två personal. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Dubbelbemanning kan beviljas vid hjälp med förflyttning, på –och avklädning och hygien. Avgränsning Tid beviljas endast för de moment där hjälpen behöver ges av två personer samtidigt. Handräckning vid egenvård Behov Den enskilde behöver hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför uppgiften. Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Läkarintyg för egenvård kan vid behov efterfrågas. Norm Den enskilde/närstående har klar kunskap om det aktuella läkemedlet. Hjälpen från hemtjänstpersonal räknas då som egenvård. En bedömning måste alltid göras huruvida det kan bli aktuellt med handräckning vid egenvård. Bedömningen ska ske av behandlande läkare eller distriktssköterska i samråd med den enskilde och med en vårdplanering som grund. 8 Avgränsning Då den enskilde eller anhörig ej kan ansvara för egenvårdinsatser blir det en hälso- och sjukvårds fråga. Exempel på detta kan vara att hemtjänstpersonal noterar att delad medicin i dosetten ej stämmer eller likande brister. Övertagandet föregås av att ansvarig läkare eller distriktssköterska går igenom med den enskilde och eller närstående. Övertagandet skall dokumenteras i patientjournalen. Den enskilde kan behålla någon enstaka egenvårdsinsats då skall även detta dokumenteras (omvårdnadsjournalen). 5.2 Följande insatser ingår i serviceinsatser: Matdistribution Behov Den enskilde är i behov av matlådor till lunch, levereras av hemtjänstpersonal. Norm Genom matdistribution får den enskilde ett färdiglagat huvudmål samtliga dagar i veckan alternativt 5 dagar, måndag-fredag. Matberedning Behov Den enskilde behöver stöd och hjälp att tillreda måltider. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Stöd ges i samband med frukost, mellanmål och kvällsmål. Hjälpen avser stöd och hjälp före, under och efter aktuella måltider. Den enskilde är i behov av hjälp vid matberedning t. ex att värma mat, förbereda mellanmål, dukning, diskning. Avgränsning Insatsen omfattar enklare tillredning eller uppvärmning av mat. Hjälp med huvudmåltid fås genom matdistribution. Långkok ingår ej i insatsen. Vardagsrutiner Behov Den enskilde har behov av hjälp med diverse vardagsrutiner såsom hjälp med att sopa, vattna blommor, se över spis/diskbänk, se över toalett/handfat, plocka ihop tidningar och kläder mm. Norm Utförs lämpligen i samband med övriga insatser. Inköp/Ärenden Behov Den enskilde är i behov av inköp av dagligvaror. Norm Varudistribution rekommenderas där sådan finns. Inköp sker 1-2 ggr/vecka (vardagar) i närmaste affär i hemtjänstdistriktet. 9 Bank-, post-, och apoteksärenden skall företrädesvis utföras av anhöriga eller godman. I vissa fall kan detta ombesörjas av hemtjänstpersonalen, fullmakt måste dock finnas. Renbäddning Behov Den enskilde är i behov av hjälp med renbäddning. Norm Utförs i regel varannan vecka eller i samband med städ/dusch/tvätt. Tvätt/klädvård Behov Den enskilde är i behov av hjälp med tvätt. Norm Gångkläder, handdukar och sängkläder tvättas i vårdtagarens egen tvättmaskin eller i fastighetens tvättstuga. Hjälp att sortera tvätt, hänga tvätt samt vika, enstaka plagg stryks. Avgränsning Mangling ingår ej. Städning Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med för att uppnå en skälig standard i bostaden vad beträffar städning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Norm Städning utförs var 3:e vecka om inte särskilda behov föreligger (t.ex. allergi). Städning omfattar dammsugning och våttorkning av två rum, kök, hall och badrum. Sopskåpet under diskbänken görs rent, damma och torka fönsterhyllor, golv- och dörrlister. Endast mindre mattor tas ut och skakas, stora mattor dammsugs. Kylskåp rengörs in- och utvändigt vid behov. Rengöring av hjälpmedel t ex rullstol. Rengöring av frys, fläkt, max 2 ggr/år. Gardiner byts någon gång per år. Städredskap tillhandahålls av den enskilde. Avgränsning Städning beviljas inte till den som bor med make/maka/sambo eller annan vuxen person som kan utföra sysslan. I de fall den enskilde får hjälp av den sammanboende personen med sin personliga omvårdnad kan städning beviljas i form av avlastning. Storstädning hänvisas till städfirma. 10 6 Trygghetslarm Trygghetslarm Behov eventuell Den enskilde är i behov av trygghet och möjlighet att kunna påkalla hjälp vid en nödsituation under dygnets alla timmar. Norm För att beviljas trygghetslarm förutsätts att den enskilde kan hantera trygghetslarmet och har vetskap om hur larmet ska hanteras. Nödlarm/sändare Behov Individuellt larm till personer med demenssjukdom. Norm Bistånd om insatsen fattas av biståndshandläggare i samråd med ansvarig sjuksköterska. Avgränsning Beviljas till personer med omfattande funktionsnedsättning. 7 Ledsagning Kontinuerlig ledsagning Behov Den enskilde med funktionsnedsättning behöver ledsagning för att komma ut i samhället. Norm Behovet ska vara återkommande under en längre period. Orsakerna till behovet av ledsagare är många gånger den fysiska miljöns otillgänglighet. Avgränsning Insatsen innebär ej promenader. Sporadisk ledsagning Behov Den enskilde har tillfälligt behov av ledsagning under en specifik dag. Norm Ledsagningen kan innebära t. ex ledsagning till vårdinrättning av hemtjänstpersonal. Promenad Behov Utevistelse för att främja och bibehålla hälsa och funktioner. Behovet kan ej tillgodoses på annat sätt. Norm Ledsagning vid promenader beviljas normalt 4 timmar per månad, företrädesvis måndag – fredag dagtid. 11 Avgränsning Timmar som inte förbrukats kan inte sparas till nästa månad. Ej nyttjad tid kan inte sparas till nästa månad. 8 Avlösning i hemmet Behov Den enskilde har ett stort omvårdnadsbehov och vårdas av anhörig. Anhörig är i behov av avlösning för vila, avkoppling samt för att kunna uträtta ärenden, delta i aktiviteter utanför hemmet. Norm Anhörigas behov avgör omfattningen. Avlösningen utförs av hemtjänstpersonal. Avlösningen är avgiftsfri och beviljas högst 10 timmar/månad. Avgränsning Insatsen kan ges till enskild som sammanbor med den som vårdar och är mantalsskriven i Vansbro kommun. Insatsen kan innebära en aktivitet tillsammans med den enskilde (den som vårdas). 9 Dagverksamhet Dagverksamhet för personer med demens Behov Den enskilde har på grund av nedsatt minnesfunktion behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen i gemenskap med andra. Norm Den enskildes behov avgör omfattningen. Insatsen kan också ges som avlösning för närstående. Avgränsning Avgränsningen för möjligt antal dagar per vecka styrs av verksamhetens öppettider. Sysselsättningsverksamhet - Fenix Behov Den enskilde som har en psykisk och/eller social funktionsnedsättning, inte står till den öppna arbetsmarknadens förfogande och som är i behov av att bryta isolering och få en meningsfull sysselsättning. Norm Den enskildes behov avgör omfattningen. Insatsen kan ges under vardagar. Avgränsning Insatsen beviljas ej personer över 65 år. Beslutet om bistånd formuleras med tillägget ”vid ändrade förhållanden omprövas beslutet”. 12 10 Korttidsplats Olika former av korttidsplats: Korttidsplats för mobilisering – när den enskilde behöver tid för att ta igen sig efter t ex ett sjukdomstillfälle och sjukdomen lett till tillfälligt större behov av hjälp och stöd. Korttidsplats för boendebedömning - då ytterligare utredning, planering och bedömning krävs för att kunna ta beslut om huruvida den enskilde kan gå hem alternativt flytta till särskilt boende. Korttidsplats i väntan på särskilt boende – när beslut om särskilt boende finns men ej kan verkställas och den enskilde har behov som ej kan tillgodoses i hemmet Korttidsplats för palliativ omvårdnad, läkarbedömning krävs. Korttidsplats för avlastning – när anhörigvårdare behöver avlastning för att orka vårda i hemmet och därmed möjliggöra för den enskilde att bo hemma längre. Korttidsplats Behov Den enskilde är i behov av korttidsplats för mobilisering, boendebedömning, i väntan på annat boende, palliativ omvårdnad. Anhörigvårdare är i behov av avlösning eller schemalagd växelvård. Norm Korttidsplats ska alltid övervägas som komplement till andra insatser för att möjligöra kvarboende. Behov av korttidsplats kan beviljas i högst 3 månader, därefter debiteras hyra. Växelvård Behov Den enskilde bor i ordinärt boende och får stöd och hjälp av närstående. Närstående behöver längre sammanhängande avlösning för möjlighet till vila och återhämtning. Norm Schemalagd växelvårdsplats t. ex 3 veckor hemma 1 vecka på boendet. Avgränsning Om behovet av växelvård överstiger fjorton dagar per tillfälle bör särskilt boende övervägas. 11 Särskilt boende Kommunen är enligt socialtjänstlagen (SoL, 200:453) skyldig att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det innebär att när insatser som ges i hemmet är otillräckliga ska ett boende kunna erbjudas och tillgodose kraven på en högre grad av omsorg. 13 Då den enskilde blivit beviljad särskilt boende ska kommunen tillhandahålla en sådan bostad inom tre månader (SoL 16 kap 6a-h§§). Bestämmelserna innebär dock inte att kommunen är skyldig att bevilja ett specifikt boende. Det innebär att den enskilde inte alltid kan erbjudas plats på det önskade boendet direkt. Även den enskilde som vistas på korttidsplats och som väntar på permanent plats inom särskilt boende kan ha specifika önskemål om boende. Detta önskemål kan i vissa fall vara svårt att tillgodose. När det gäller makar tas särskild hänsyn till närhetsprincipen. I möjligaste mån tas också i övrigt hänsyn till önskemål om geografisk närhet så som det uttryckts i förstahandsvalet. Även om den erbjudna bostaden inte utgör förstahandsvalet är fortsatt vistelse på korttidsplats inte möjligt. De alternativ den enskilde har är att flytta till erbjudet särskilt boende eller återvända till sin ordinära bostad. I avvaktan på beslut om särskilt boende i annan kommun får den enskilde anta anvisad plats i särskilt boende i Vansbro kommun. Strävan är att uppfylla den enskildes eventuella önskemål om ett speciellt boende. Det kan gälla såväl geografiskt läge som bostadens utformning. Det är den som har störst behov av särskilt boende som skall erbjudas ledig plats. Om en person är utskrivningsklar från lasarettet eller vistas på korttidsplats i väntan på särskilt boende får denne oftast företräde till ledig plats. Betänketid vid erbjudande om plats i särskilt boende Den som beviljas plats i särskilt boende bör få skälig betänketid för att kunna ta ställning till erbjudandet. Betänketiden bör inte överstiga 7 dagar efter det att konkret erbjudande om plats lämnats. Inriktning på särskilt boende I kommunen finns två huvudtyper av platser i särskilt boende: Vanligt äldreboende Äldreboende med särskild inriktning, demensboende Behov Den enskilde har ett omfattande, varaktigt och dokumenterat behov av omvårdnad, trygghet och /eller stöd. Med omfattande behov avses hemtjänstinsatser dag, kväll, natt samt ofta även hemsjukvård. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Behoven kan vara av såväl fysiskt som psykiskt art. Det är det individuella behovet som styr. Om den enskilde ansöker om särskilt boende direkt efter sjukhusvistelse ska utredningen kompletters med en gemensam vårdplanering mellan landstinget och kommunen, där särskilt behovet av paramedicinska resurser och funktionsträning ska beaktas. 14 Demensboende Omflyttning av äldre från äldreboende till demensboende bör undvikas. Endast om en psykogeriatrisk utredning förordar detta som enda alternativ bör så ske. För många äldre med en lindrig ålderdemens ger det en bättre livskvalitet att få bo kvar i den invanda miljön. Behov Den enskilde ska ha ett mycket omfattande och varaktigt behov av stöd och hjälp i sin dagliga livsföring. Med omfattande behov avses hemtjänstinsatser insatser dag, kväll, natt. Behovet kan ej tillgodoses på annat sätt. Norm Prövning om inflyttning till demensboende från eget boende bör ske på grundval av en psykogeriatrisk utredning. Prövningen ska dessutom ske utifrån en helhetssyn på den enskildes behov. Avgränsning Diagnosen får inte vara styrande utan det är den enskildes vårdbehov som ska vara avgörande för förslag till lösning. Det innebär att personer med vissa demenssjukdomar, där vård i ordinärt boende inte längre är aktuellt, ska kunna få fullgod vård och omsorg vid ett äldreboende. Personer med lindrig åldersdemens eller åldersförvirring bör kunna erbjudas plats i äldreboende utan psykogeriatrisk utredning om övriga omständigheter vid den individuella prövningen talar för detta. Handläggare bör vid sådan prövning rådfråga sakkunnig personal i demensvård/-bedömningar. 12 Boendestöd Bilaga – Riktlinjer Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning 13 Kontaktperson Behov Den enskilde är i behov av att få en medmänsklig kontakt och möjlighet att bryta social isolering. Stödinsatsen är ett ”icke professionellt stöd”, det vill säga mer som ”medmänniska till medmänniska” och ska inte ersätta andra insatser från kommun och landsting. Stöd från en kontaktperson kan beviljas till personer som har behov av att utöka sitt personliga nätverk. Norm Kontaktpersonen ersätter ej insatser i form av personlig omvårdnad eller service. Omfattningen av insatsen utgår från del enskildes behov och brukar variera mellan 1-4 träffar/månad. Insatsen är kostnadsfri för den enskilde, den enskilde betalar själv för sina kostnader, t ex bio, matkostnader. Kommunen betalar arvode samt omkostnader till kontaktpersonen för uppdraget. 15 14 Anhörigstöd Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. 5 Kap 10 § SoL Det skall alltid vara ett fritt val att vårda närstående och inte upplevas som ett tvång på grund av samhällets bristande resurser. De anhöriga som väljer att vårda skall lämnas stöd och avlösning samt information om det stöd han/hon kan få. Den enskilde, såväl den som utför vården som den som vårdas kan alltid ansöka om stöd som bistånd och få sin ansökan individuellt prövad. Om stöd ges efter individuell behovsbedömning är det enligt socialstyrelsen alltid att betrakta som bistånd och skall prövas och dokumenteras enligt dessa regler. Biståndet måste prövas i förhållande till den som behöver insatsen. Det innebär att i de fall det rör sig om en ansökan om alternativt omhändertagande av den vårdade (såsom avlösning i hemmet, biståndsprövad dagverksamhet eller korttidsplats) ska ansökan prövas som ett bistånd till den som behöver vården/omsorgen på samma sätt som alltid sker för dessa insatser. Den som ska ta del av insatsen måste alltså ansöka själv eller samtycka om någon annan gör anmälan om behovet. När det gäller personligt stöd till den person som vårdar (individuella stödinsatser, som inte erbjuds som en allmän service i kommunen) hanteras ansökan från anhörigvårdaren som ett biståndsärende i förhållande till honom/henne själv. 14.1 Anhöriganställning I specifika fall kan en anhörig till den enskilde bli anhöriganställd. Exempel på detta kan t ex vara religiösa, kulturella eller språkliga olikheter. Den anhörige kan genomföra hela eller delar av insatsen. Det krävs då först att den enskilde har beviljats bistånd enligt 4 kap. 1§ SoL. Detta är ett anställningsförhållande enligt s.k. PAN-avtalet där lön och anställningsvillkor är reglerade. För att bli anhöriganställd skall man vara i arbetsför ålder. Kommunen har ett arbetsgivaransvar för den anhörige och har skyldigheter som omfattar bl.a. arbetsmiljö inklusive arbetshjälpmedel. Vid en anhöriganställning betalar arbetsgivaren sociala avgifter och lönen är pensionsgrundande. 15 Förebyggande och uppsökande verksamhet och samverkan Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall socialnämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 3 kap 4§ SoL. 16 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 kap 4§ SoL. Den uppsökande och allmänt förebyggande verksamheten är utformad på olika sätt, såväl gällande individuellt uppsökande arbete som kontakter med grupper i form av träffpunkter. Samverkansparter i det förebyggande och uppsökande arbetet kan till exempel vara frivilligorganisationer, det allmänna föreningslivet eller kyrkorna och dess Väntjänst. Samtliga 80 åringar erbjuds årligen ett individuellt besök och information av Vansbro kommun. 16 Stödboendet Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 1 kap 7 § SoL. Vansbro kommun har anvisningsrätt på ett antal, delvis handikappanpassade lägenheter med tillgång till stödinsatser vissa tider på dygnet, Stödboendet. Den enskilde skriver förstahandskontrakt med Vansbrohem. Dessa lägenheter är inte särskilt boende och har en begränsad möjlighet till service, varför beslut om boende vid anvisning av dessa lägenheter inte ska fattas. Anvisning görs av biståndshandläggare för socialpsykiatri. Stödboendet erbjuder tillgång till gemensamhetsutrymmen för gemensamma aktiviteter t ex se på tv, spela spel, läsa tidningen, använda dator, dricka kaffe mm. På helgerna lagas mat gemensamt för de som önskar. Stödboendet är bemannat under vardagar kl 13.00 eller 14.00 till 21.30, helger 8.45 eller 10.00 till 21.30. Kriterier för anvisning av lägenhet är personer med psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, missbruksproblem eller till personer som av andra skäl har behov av stöd för att kunna hantera tillvaron och leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Den enskilde skall vid anvisning befinna sig i ålderskategorin 18-65 år. Förutom den service som erbjuds vid Stödboendet kan även ett annat individuellt behovsprövat beslut vara nödvändigt för att individuella behov ska tillgodoses. Den enskildes behov av hälso- och sjukvård ansvarar primärvården och öppenvårdspsykiatrin för. 17 26 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 201 5-02-10 KS § 43 Ärende KS 20 14/445 Motion, hemtjänst utan biståndsbeslut Beslut Kornmunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om att undersöka möjligheterna till hemtjänst utan biståndsbeslut. Reservationer Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. Ärendet Kommunpartiet har lämnat in en motion där man föreslår att kommunstyrelsen ska undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare över 75 år. Förslag till beslut Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om att undersöka möjligheterna till hemtjänst utan biståndsbeslut. Wahan Harutun (Kp) yrkar bifall till motionen. Nall Lasse andersson (5) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsgång Ordforande ställer utskottets förslag under bifaller eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordforande ställer Wahan Harutuns (Kp) fo’rslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beslutsunderlag Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen Tjänsteutlåtande 2015-01-02 Justerare Utdragsbestyrkande Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare. Nr 4/2013 Februari 2013 Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär Bakgrund Socialstyrelsen får i kontakter och samtal med landets kommuner många frågor om vilka handläggnings- och utredningsmetoder som är förenliga med socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Frågorna gäller särskilt i vilken utsträckning det är möjligt att tillämpa olika modeller för så kallad förenklad biståndshandläggning för enklare typer av serviceinsatser, såsom inköp, städning och tvätt. Utvecklingen under senare år visar att allt fler kommuner fattar beslut om bistånd till vissa hemtjänstinsatser enligt socialtjänstlagen, främst i ordinärt boende, enligt någon form av förenklad biståndshandläggning. 1 Detta meddelandeblad innehåller en beskrivning av de regler som gäller vid bedömning av en person har rätt till bistånd i inom äldreomsorgen och vilka frågor som utredningen behöver ge svar på för att nämnden ska kunna fatta beslut vid handläggning av den här typen av ärenden. Då kommunerna sedan år 2006, genom lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (befogenhetslagen), får tillhandahålla servicetjänster åt äldre utan göra någon individuell behovsbedömning finns även en kort redogörelse för aktuella bestämmelser i den lagen i meddelandebladet. ”Förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning” Uttrycken ”förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning” finns vare sig i socialtjänstlagstiftningen eller i någon annan lagstiftning. Det går därmed inte generellt att säga om en viss modell för ”förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning” är förenlig med eller uppfyller de krav som finns i lagar, förordningar och föreskrifter som 1 Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen s. 51. Information: Sayran Khayati 075-247 32 66, Anna Hagelbäck 075-247 45 87, Helena Axestam 075-247 36 75 gäller för handläggningen av vissa typer av hemtjänstinsatser. Det avgörande är om de olika momenten som ingår i handläggningen tillgodoser de krav som finns i lagstiftningen, främst socialtjänstlagen och förvaltningslagen (1986:223), FL. Kompletterande bestämmelser finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Det finns inte heller några särskilda regler som endast gäller för handläggningen av enklare typer av hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Handläggningsreglerna ser lika ut för samtliga insatser som socialnämnden beviljar äldre personer med stöd av 4 kap. 1 § SoL, oavsett om det rör sig om omfattande insatser som utgör personlig omvårdnad eller enklare hemtjänstinsatser, såsom städ, tvätt eller inköp. Det innebär dock inte att alla utredningar måste eller ska genomföras på samma sätt. Av 4 kap. 2 och 4 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer att den som bedriver socialtjänst måste bedöma vilka processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet ska fördelas i verksamheten (4 kap. 4 § SOSFS 2011:9). Det är således socialnämndens ansvar att bedöma behovet av eventuella rutiner för hur olika typer av utredningar ska genomföras samt i så fall utarbeta och fastställa sådana rutiner. Regeringen tog år 2006 i propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre ställning till om det fanns behov av att genom lag skapa en ordning för en förenklad biståndshandläggning. 2 Regeringen bedömde att en sådan ordning inte var lämplig och dessutom skulle ta ifrån beslutsfattaren (socialnämnden) rätten att avgöra vilken utredning som behövs i varje enskilt fall. Vidare framhöll regeringen att det inte är möjligt att peka ut något enskilt område där det aldrig kan anses uppkomma behov av en mer omfattande utredning och som därför skulle lämpa sig för en förenklad biståndshandläggning. 3 Rätten till bistånd i form av hemtjänst av servicekaraktär – de materiella reglerna Den enskildas rätt till hemtjänstinsatser prövas i enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 1 § SoL. I bestämmelsen anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Genom biståndet ska den enskild tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Syftet med de hemtjänstinsatser som beviljas är att underlätta och möjliggöra människors dagliga livsföring i det egna hemmet, och i många fall också möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Det kan handla om att människor som på grund av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder eller annan orsak behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. 4 I förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen delas hemtjänstens uppgifter upp i två kategorier, en med inriktning mot uppgifter av servicekaraktär och en mot personlig omvårdnad. 5 Med serviceuppgifter avses bland annat praktisk hjälp med hemmets sköt- 2 Prop. 2005/06:115 s. 86 ff, bet 2005/06:soU26, rskr. 2005/06:131. Prop. 2005/06:115 s. 88. 4 Prop. 1996/97:124 s. 88. 5 Prop. 1996/97:124 s. 88 och prop. 2001/01:149 s. 23. 3 2 sel – städning och tvätt – och hjälp med inköp, ärenden på post och bank och med tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. 6 Socialtjänstlagen innehåller även bestämmelser om att den enskilde ska ha inflytande över hur insatser ska utformas och genomföras. Av 3 kap. 5 § SoL framgår att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Av förarbetena framgår att bestämmelsen klart och tydligt anger att socialtjänsten inte får vidta insatser ”över huvudet” på den enskilde. 7 I 5 kap. 4 § SoL finns en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Av bestämmelsen framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden innebär bland annat att äldreomsorgen bör värna och respektera den äldre personens rätt till delaktighet. 8 Rätten till delaktighet innebär till exempel att uppmärksamma vikten av samråd och samförstånd kring omsorgens utförande. 9 I 5 kap. 5 § SoL tydliggörs äldre personer rätt till inflytande över insatsernas utformning och genomförande. Av bestämmelsen följer att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet samt annan lättåtkomlig service ska ges inom ramen för de beslutande insatserna enligt 4 kap. 1 § SoL. Det innebär bland annat att den äldre personen ska kunna välja att viss insats, som till exempel städ, ska utföras på en särskild veckodag eller en viss tid på dagen. 10 Behovet kan tillgodoses på annat sätt Uttrycket att ”den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt” i 4 kap. 1 § SoL avser att markera den enskilde individens förstahandsansvar. I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som står honom eller henne till buds innan rätten till bistånd inträder. 11 Om behovet kan tillgodoses av den hjälpsökanden själv eller på annat sätt finns således ingen rätt till bistånd. Socialtjänstlagen beskriver emellertid inte närmare vad som avses med detta kriterium. Utgångspunkten är dock att det ska göras en individuell bedömning utifrån de omständigheter som finns i det enskilda ärendet, det vill säga att bedömningen måste göras utifrån den enskildes faktiska resurser och möjligheter. Hushållsgemenskap Av förarbeten till den tidigare socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och stöd. Detta gäller främst i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL. Däremot kan inte mera omfattande vårdbehov anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det finns andra vuxna i familjen. 12 6 Prop. 1996/97:124 s. 88 och prop. 2000/01:149 s. 23. Prop. 1979/80:1 Del A s. 528. 8 Prop. 2009/10:116 s. 27. 9 Prop. 2009/10:116 s. 28. 10 Prop. 2009/10:116 s. 98. 11 Prop. 1996/97:124 s. 168. 12 Prop. 1996/97:124 s. 168 och prop. 2008/09:82 s. 12. 7 3 Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte att det inte någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens situation ser ut. Socialnämnden kan inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning till att andra anhöriga än make/maka eller sambo kan tillgodose hjälpbehovet. Detta innebär att nämnden inte kan väga in andra anhörigas (till exempel vuxna barn) möjlighet att hjälpa till i bedömningen om behovet kan tillgodoses på annat sätt. 13 Frivilligorganisationer Det finns inte heller någon möjlighet för nämnden att hänvisa den enskilde till frivilligorganisationer för att få sitt behov av hemtjänst tillgodosett. I RÅ 2007 ref. 43 prövades om kommunen har rätt att avslå en ansökan om bistånd på den grunden att den enskildes behov kunde tillgodoses på annat sätt. Kommunen ansåg att den enskildes behov av bistånd kunde tillgodoses genom de tjänster som en frivilligorganisation tillhandahöll. Domstolen framhöll att det är kommunen som ansvarar för insatser enligt socialtjänstlagen. Kommunen kan därför inte avsäga sig sitt ansvar genom att hänvisa den enskilde till frivilligorganisationer. Domslutet innebär att en ansökan om bistånd i princip inte kan avslås på den grunden att behovet kan tillgodoses genom de tjänster som tillhandahålls av en frivilligorganisation. Privata marknaden En enskild kan inte heller nekas hemtjänst med hänvisning till att han eller hon kan få behovet tillgodosett genom att tjänsterna kan köpas på den privata marknaden. I 4 kap. 1 § andra stycket SoL anges att vid prövning av bistånd för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. Bestämmelsen innebär att den enskildes ekonomiska förutsättningar inte ska påverka bedömningen av rätten till hemtjänstinsatser, oaktat av om den enskilde har faktisk förmåga att betala för tjänsterna på den privata marknaden. 14 Behovet ska rymmas inom ramen för skälig levnadsnivå Ytterligare ett kriterium som uppställs i 4 kap. 1 § SoL är att insatsen ska inrymmas inom ramen för vad som avses vara skälig levnadsnivå. Vad som innefattas i begreppet skälig levnadsnivå framgår dock inte av bestämmelsen. I förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen anfördes att det skulle vålla stora svårigheter att närmare ange vad som avses med skälig levnadsnivå i lagtexten. Detta måste bedömas med utgångspunkt i den tid och de förhållanden vilka den hjälpbehövande lever i. Det måste därför överlämnas åt kommunerna att fastställa vilken levnadsnivå som ska anses skälig. 15 I senare förarbeten beskrivs skälig levnadsnivå som ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimligt i ett enskilt fall mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens syfte, det vill säga en yttersta garanti för att medborgarnas livsföring i olika avseenden. 16 13 Prop. 2005/06:115 s.156. Prop. 2009/10:57 s. 24 och 25. 15 Prop. 1979/80:1 Del A s. 186. 16 Prop. 2000/01:80 s. 91. 14 4 Tillämpningen av begreppet skälig levnadsnivå kan också variera beroende på vilka behov den enskilde hjälpsökande har. En person som har vissa hälsoproblem, i form av till exempel astma och allergi, kan vara i behov av städinsatser i större utsträckning än en person utan dessa besvär, i syfte att säkerställa en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå i rättspraxis Stöd för hur begreppet skälig levnadsnivå ska tolkas kan också inhämtas från rättspraxis. I dagsläget finns nästan inga domar från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som berör begreppet skälig levnadsnivå i förhållande till hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Ett skäl kan vara att det inom äldreomsorgen fattas jämförelsevis få avslagsbeslut. Vid en mätning som Socialstyrelsen genomförde 2001 framkom att endast en procent av alla beslut som fattades inom äldreomsorgen innehöll någon form av avslag och endast fem procent av dessa avslag har överklagats till domstol. 17 En annan förklaring till att det finns så få prejudicerande domar är att handläggning av mål i domstol ofta tar flera år. Den långa handläggningstiden leder till att mål avskrivs, då den äldre har avlidit eller att den äldres hälsa och livssituation har förändrats i sådan omfattning att målet inte längre är aktuellt. 18 Det finns dock ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som kan vara av intresse. I RÅ 2008 ref. 38 fastställde domstolen att fönsterputsning och gardinuppsättning är insatser av sådan art att de normalt ingår i skötseln av ett hem och är att räkna till hemtjänst i socialtjänstlagens mening. Att enskilda beviljas hjälp av den typen får anses inrymmas i vad som avses vara skälig levnadsnivå. Det framkommer dock inte från domslutet hur ofta insatsen ska beviljas för att hjälpsökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Från ansökan till beslut Förenklat kan en handläggningsprocess som rör bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beskrivas som en trestegsmodell – ansökan, utredning och beslut. Schematiskt kan processen beskrivas på följande vis. 19 Ansökan Utredning Beslut Den enskildes begäran om 1. Kartläggning av den hjälp enskildes behov och resurser 2. Bedömning - Vilken insats tillgodoser behoven? Insatsen prövas i relation till lagstiftningen 17 Beslut om bistånd som svarar mot den enskildes behov samt tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå De äldre och besvärsrätten. Överklagade beslut om hemtjänst och särskilt boende, Socialstyrelsen 2002. SOU 2003:9, bilagedel C s. 194. 19 Rönnbäck s. 15. 18 5 Ansökan Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Bestämmelsen innebär att ärenden kan aktualiseras på tre olika sätt – genom att den enskilde ansöker om insatsen, genom att andra anmäler ett hjälpbehov eller på annat sätt. Om den enskilde själv ansöker om hjälp måste alltid en utredning startas. Ansökan om hjälp enligt socialtjänstlagen kan endast göras av den enskilde själv eller av legal ställföreträdare. Om andra, till exempel anhöriga eller hälso- och sjukvården, påtalar ett hjälpbehov är det en anmälan som ska leda till att den enskilde själv tillfrågas om han eller hon vill ansöka om insatsen (förhandsbedömning). Om den enskilde inte vill ha hjälp eller inte ens vill ha kontakt med nämnden kan ingen utredning startas. 20 Utredning Nästa steg i handläggningen är själva utredningen. Med utredning avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta ett beslut i det aktuella ärendet. 21 När nämnden mottar en ansökan om hemtjänstinsatser av servicekaraktär ska utredningen därmed utvisa om den enskilda har rätt till de sökta insatserna enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § SoL. Socialnämndens utredning syftar således till att söka svar på följande frågor. 1. Hur ser den enskildes behov ut? 2. Vilka andra resurser har den enskilde till sitt förfogande, det vill säga kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat sätt? 3. Vilken insats kan bäst tillgodose behovet och ryms insatsen i begreppet skälig levnadsnivå? Hur utredningen ska göras och utformas anges emellertid inte närmare i socialtjänstlagen. I 7 § FL föreskrivs dock att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten blir eftersatt. Socialnämnden har också ett ansvar att tillse att ett ärende blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, enligt den så kallade officialprincipen. 22 Utredningen ska ges den omfattningen att det kan leda till ett sakligt och korrekt beslut. 23 Det åligger således socialnämnden att se till att utredningen blir så fullständig som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut i det aktuella ärendet. Det innebär även att utredningen inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ett ärende eller en viss typ av ärenden. Av förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen framgår att utredningen ska begränsas till att avse omständigheter som har betydelse för bedömningen av sökandens behov av stöd och hjälp. 24 Hur omfattande en utredning behöver vara varierar från fall till fall. I vissa ärenden torde det räcka med en mycket begränsad utredning för att konstatera att en sökande bör beviljas den begärda insatsen, alternativt att det inte finns något behov av en insats, medan det i andra fall kan vara fråga om svårare bedömningar som kräver en mer omfattande utredning. Detta innebär att nämnden måste samla in nödvändiga 20 Prop. 1979/80:1 Del A s. 400. Prop. 1979/80:1 Del A s. 562. 22 JO 1997/98 s. 460. 23 Prop. 1979/80:1 Del A s. 562. 24 Prop. 1979/80:1 Del A s. 398. 21 6 uppgifter anpassat efter vad personen ansökt om och ärendets komplexitet. Det är nämnden som ska avgöra vad som är nödvändigt från fall till fall. Vidare finns i allmänna råd till 5 kap. 3 § SOSFS 2006:5 rekommendationer om vad som bör dokumenteras i ett beslutsunderlag som rör ett ärende om bistånd. Av beslutsunderlaget bör det bland annat framgå: • • • • • Vem eller vilka personer ärendet avser Vad ärendet gäller Vad som har kommit fram under utredningen, Den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses Utredarens bedömning och i förekommande fall förslag till beslut. Utredning – en tvåstegsprocess En utredning kan sägas omfatta två huvudfaser – en kartläggningsfas och en bedömningsfas. 25 Under kartläggningsfasen ska nämnden samla in information om vilka behov och resurser den enskilde har. Syftet med kartläggningen är att bland annat få en uppfattning om den enskildes förmåga respektive oförmåga att hantera och klara den dagliga livsföringen. Det handlar om att ta reda på vilka behov som bidrar till att den hjälpsökande inte längre klarar sin dagliga livsföring samt vilka resurser som den enskilda har till sitt förfogande. Resurser kan även bestå av de resurser som finns i en hushållsgemenskap, det vill säga hjälp från make/maka eller sambo. Hur omfattande kartläggningen ska vara beror på vad ansökan gäller och komplexiteten i frågan. Kartläggningen ska dock stå i proportion till vad ansökan avser. Bedömningsfasen handlar om att utifrån det material som samlats in under kartläggningsfasen ta ställning till hur de aktuella behoven ska tillgodoses samt göra en prövning av om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL finns eller inte. Det första ledet innebär ett ställningstagande om vilken insats som bäst tillgodoser behovet. Det andra ledet innebär att den valda insatsen ska prövas i relation till bestämmelserna i 4 kap. 1 § SoL. Om insatsen kan tillgodoses av den enskilde själv eller på något annat sätt eller om den inte ryms i begreppet skälig levnadsnivå ska ansökan avslås, annars ska den enskilde beviljas insatsen i form av bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. I vissa kommuner förekommer riktlinjer för vilka insatser som ges enligt socialtjänstlagen eller i vilken utsträckning de ska beviljas. Riktlinjerna kan vara till hjälp när handläggarna ska bedöma innebörden av skälig levnadsnivå enligt 4 kap. 1 § SoL. De kommunala riktlinjerna får dock aldrig medföra att den enskilde inte får det bistånd som han eller hon har behov av, och rätt till enligt socialtjänstlagen, med hänvisning till att vissa typer av insatser inte medges eller inte medges utöver en viss gräns enligt riktlinjerna. Det är därför av stor vikt att den kommun som har riktlinjer ser till att dessa utformas på ett sätt som gör att en enskild inte riskerar att nekas en insats som han eller hon har rätt till. Den enskilde har alltid rätt att ansöka om insatser och får dessa prövade individuellt oavsett kommunens riktlinjer. 26 Utredningar som gäller för hemtjänstinsatser av servicekaraktär Om en enskild endast ansöker om begränsade hemtjänstinsatser av servicekaraktär finns det i regel inte något behov av att göra omfattande utredningar där nämnden exempelvis 25 26 Rönnbäck s. 33. Prop. 2005/06:115 s. 87 7 gör en fullständig kartläggning av den sökandes samtliga fysiska, psykiska och sociala begränsningar. I många fall behöver det inte vara nödvändigt med omfattande kartläggningar och beskrivningar av den enskildes sjukdomshistoria, sociala nätverk, brister i bostaden och närmiljön för att nämnden ska kunna ta ställning till en sådan ansökan. Det centrala är att utredningen fokuserar på de behov och resurser som den enskilde har, med utgångspunkt i vad den enskilde har ansökt om. Det är inte tillräckligt att nämnden i sin utredning endast fastställer att den sökande uppnått en viss ålder och därmed beviljas en insats. 27 Det normala åldrandet innebär att vissa fysiska och psykiska funktioner förändras samt att vissa sjukdomar blir mer frekventa. Sådana förändringar kan innebära att ett visst behov av stöd och hjälp blir vanligare i samband med stigande ålder. Det innebär dock inte att alla i en viss ålder har rätt till bistånd. Bestämmelsen i 4 kap. 1 § SoL medger inte en ordning där bistånd utges enbart på den grunden att en individ uppnått en viss ålder. 28 Hjälp och stöd enligt 4 kap. 1 § SoL förutsätter att det finns individuella behov hos den sökanden som behöver tillgodoses och som inte kan tillgodoses av den sökande själv eller på något annat sätt. När utredningen avser en ansökan om vissa serviceinsatser kan det i många fall vara tillräckligt att endast inhämta uppgifter från den hjälpsökande. Det kan innebära att nämnden under utredningen inte behöver inhämta uppgifter från utomstående, som till exempel anhöriga, andra myndigheter eller legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Ett samtal med den hjälpsökande kan i många fall vara tillräckligt för att handläggaren i ett enskilt ärende ska kunna ta ställning till om den enskilde på grund av sina funktionsnedsättningar, som är vanliga med ökande ålder, har begränsade resurser för att själv tillgodoses sitt behov av tvätt, inköp eller städ. För att nämnden ska få ett tillförlitligt underlag för beslut när den enskilde endast har ansökt om hjälp med vissa serviceinsatser, behöver det inte i alla fall vara nödvändigt med ett hembesök. Det kan dock inte uteslutas att någon eller några av dessa åtgärder behöver vidtas i ett enskilt ärende. Beslut Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut i ärendet. Enligt 21 § FL ska den enskilde i regel underrättas om innehållet i beslutet. Beslutet kan vara muntligt eller skriftligt. Av 11 kap. 5 § SoL följer dock att ett beslut alltid ska dokumenteras, oavsett om det är ett bifalls- eller avslagsbeslut. Vidare bör det av beslutet alltid framgå vad biståndsinsatserna innebär i praktiken, det vill säga en närmare beskrivning av vad insatserna innebär för den enskilde. Att ett beslut är tydligt utformat har stor betydelse för att den enskilde ska kunna förstå vilken rätt till hjälp han eller hon har. 29 Servicetjänster utan individuell behovsbedömning Enligt befogenhetslagen får en kommun utan föregående individuell behovsbedömning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad (2 kap. 7 § befogenhetslagen). 27 Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr 1801-1198, Länsrätten i Örebro län den 19 mars 2001, mål nr. 966-00 och Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr 1170-03. Jfr även RÅ 1991 ref. 61 28 Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr 1801-1198, Länsrätten i Örebro län den 19 mars 2001, mål nr. 966-00 och Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr 1170-03. Jfr även RÅ 1991 ref. 61. 29 JO beslut 6 april 2000, dnr 699-199 och JO 2004/05 s. 291. 8 De servicetjänster som ges med stöd av befogenhetslagen utgör inte socialtjänst, vilket bland annat innebär att reglerna om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten inte blir tillämpliga. Lagen innebär endast en befogenhet för kommunen att tillhandahålla servicetjänster, men den innebär ingen rättighet för äldre att få sådana insatser. Även om en kommun beslutat att tillhandahålla servicetjänster enligt befogenhetslagen står det fortfarande fritt för den äldre att ansöka om insatser inom ramen för socialtjänstlagen (1 kap. 4 § befogenhetslagen). En biståndsansökan kan inte avslås med hänvisning till att den enskildes behov kan tillgodoses genom den aktuella lagen. 30 Referenser Lagstiftning Förvaltningslagen SFS 1986:223 Socialtjänstlagen SFS 2001:453 Lagen (SFS 2009:47) om vissa kommunala befogenheter Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitets arbete Förarbeten Prop. 1979/80:1 del A Om socialtjänsten Prop. 1996/97:124 Om ändring i socialtjänstlagen Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Prop. 2005/06:115 Nationell handlingsplan för vård och omsorg om äldre Prop. 2008/09:80 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Prop. 2009/10:57 Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning, bilagedel C. Avgörande från domstol RÅ 1991 ref. 61 (mål nr. 4768-1989, 1991-10-01) RÅ 2008 ref. 38 (mål nr. 6371-07, 2008-09-23) Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr. 1801-1198 Länsrätten i Örebro län den 19 mars 2001, mål nr. 966-00 Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr. 1170-03 30 Prop. 2005/06:115 s. 148. 9 Beslut från JO JO 1997/98 s. 460. JO beslut 6 april 2000, dnr 699-199 JO 2004/05 s. 291. Övriga publikationer Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2011 De äldre och besvärsrätten. Överklagade beslut om hemtjänst och särskilt boende, Socialstyrelsen 2002 Rönnbäck, Eva, Att ta makten och ansvaret över sin utredning, FoU Västernorrland 2008 Denna information (art nr 2013-2-27) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post [email protected] eller fax 035-19 75 29. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2013 10 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-01-02 KS 2014/445 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 KOMMUNFULLMÄKTIGE Motion – hemtjänst utan biståndsbeslut Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att rekommendera kommunfullmäktige Att avslå motionen om att undersöka möjligheterna till hemtjänst utan biståndsbeslut. Sammanfattning Kommunpartiet har lämnat in en motion där man föreslår att kommunstyrelsen ska undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare över 75 år. Bakgrund Kommunpartiet har lämnat förslag på att kommunstyrelsen ska undersöka möjligheterna att införa hemtjänst utan biståndsbedömning för medborgare under 75 år. I sitt förslag lyfter kommunpartiet framtidsutredningen som tillsattes i januari 2014 och Linköpings kommun där man har provat en modell för ej behovsbedömda insatser för äldre som är över 75 år. Av kommittédirektiv 2014:2 om ”Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande” framgår att en särskild utredare ska lämna förslag till åtgärder som främjar äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2015. Motion, hemtjänst utan biståndsbeslut Konsekvenser Av Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013 framgår en beskrivning av regler som gäller vid bedömning om en person har rätt till bistånd. Bland annat framgår att en individuell behovsbedömning ska göras inför varje beslut om individuella insatser enligt socialtjänstlagen utredningar inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av ansökan socialtjänstlagen inte medger att bistånd beviljas med enbart ålder som grund en kommun kan ge servicetjänster till äldre utan individuell behovsbedömning med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter Med detta medges inte att en kommun kan ges biståndsinsatser utan en individuell behovsbedömning men att en kommun kan själv bestämma om det för någon insats räcker med en förenklad biståndsbedömning. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) De servicetjänster som en kommun kan tillhandahålla åt personer som fyllt 67 år utan individuell behovsbedömning är tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Detta tillhandahålls ofta i form av en så kallad ”FixarMalte”. Linköping har 2013 av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tilldömt vite för bristfällig behovsbedömning inom hemtjänsten för att enskilda personer inte får sina individuella behov utredda och bedömda i enlighet med lagstiftningen. Slutsats Nuvarande lagstiftning ger inte kommunen möjlighet att ge hemtjänst utan biståndsbedömning. Avslag till motionen rekommenderas. Beslutsunderlag Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen Beslutet expedieras till : Motion, hemtjänst utan biståndsbeslut Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion angående hemtjänst utan biståndsbeslut. De äldre som är i behov av hemtjänst söker detta och en biståndsbedömning görs på varje sökande. Därefter fattas ett biståndsbeslut som ett bifall eller avslag och meddelas den äldre. Även behovet i antal timmar meddelas. Regeringen tillsatte i januari i år en framtidsutredning för att föreslå olika åtgärder som ska förbättra vård och service för äldre. Bland annat vill man ge kommunerna möjlighet att erbjuda äldreomsorg eller annan service utan traditionell biståndsbedömning. Detta ökar de äldres delaktighet och självbestämmande. I Linköping har man redan testat, och fått positiv respons från de äldre. Från kommunens sida anser man att tid har frigjorts och kan användas för annat. Linköping har valt en modell som gäller för äldre som är över 75 år. De som har behov av hemtjänst kan vända sig direkt till hemtjänsten inom kommunen. Då blir man överens om vilken hjälp som man behöver. Är den äldre över 75 år har man rätt att köpa städning, tvätt och inköp till sammanlagt 6 timmar per månad utan särskild prövning av biståndsbedömare. Vilket antal timmar som skall finnas utan särskild bedömning är upp till varje kommun att bestämma. Vi Kommunpartiet i Vansbro kommun föreslår att detta skall kunna genomföras även i Vansbro kommun. Vi är övertygade om att när äldre vill ha hjälp så behöver de också hjälpen. Man begär inte hjälp om det inte behövs. Vi vill att kommunen undersöker möjligheterna att införa ett sådant system även i Vansbro kommun. Det exemplet som Linköpings kommun har genomfört kan vara ett bland många förslag till genomförande. Vi yrkar att kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare över 75 års ålder. För kommunpartiet Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 1 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: [email protected]. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19. 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT Ekonomichef Catarina Willman 2015-01-16 KS 2014/620 [email protected] 75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunal borgen, Vansbro Teknik AB Rekommendation till beslut Att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Sammanfattning Vissa krav gäller för formering av kommunal borgen så att det tydligt framgår det kommunala ansvaret. Tyvärr blev formuleringen felaktig då den kommunala borgen höjdes för Vansbro Teknik AB (KF §136/2014) därav detta ärende igen. Slutsats Förnyat beslut om samma borgensnivå som tidigare för att säkerställa Vansbro Teknik ABs behov av upplåning. 150116 Borgen Vansbro Teknik AB.docx Beslutet expedieras till : Vansbro Teknik AB Kommuninvest Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 7 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 201 5-02-10 KS § 26 Ärende KS 2014/620 Borgensåtagande, Vansbro Teknik AB Beslut Kornmunstyrelsen föreslår att kornmunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprLlngliga lånebelopp. Ärendet Vissa krav gäller för formering av kommunal borgen så att det tydligt framgår det kommunala ansvaret. Tyvärr blev formuleringen felaktig då den kommunala borgen höjdes för Vansbro Teknik AB (KF § 136/2014) da av detta ärende igen. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föresI kommunfullmäktige att besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-16 Jus[erare Utdragsbestyrkande Förslag 2014-08-20 Bolagsordning för VÄMO Elnät AB Godkänd av kommunfullmäktige i Mora kommun 2014-xx-xx Godkänd av kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 2014-xx-xx Godkänd av kommunfullmäktiger i Vansbro kommun 2014-xx-xx Antagen av bolagsstämma 2014-xx-xx § 1. Firma Bolagets firma är VÄMO Elnät AB § 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Mora kommun, Dalarnas län. § 3. Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i Mitt Elnät AB vilket äger elnätstillgångar i Södra Norrland och Dalarna. Bolaget ska därjämte efter särskilt beslut i kommuner eller kommunala företag som är ägare till bolaget kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägarna/i ägarnas ställe. § 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Syfte med bolaget är att genom ovan angivna verksamhetsbeskrivning främja utvecklingen av infrastruktur med avseende på eldistribution och nätverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Genom förfarandet ska bolaget säkra ett lokalt och regionalt ägande av elnätsinfrastruktur. Detta för att på sikt tillförsäkra kommunmedlemmarna inflytande över drift, underhåll och tariffer. Bolaget ska agera med iakttagande av samma villkor och vinstbegränsningar som skulle ha gällt för det fall bolagets verksamhet istället utförts i kommunal regi. Detta innebär att bolaget kontinuerligt ska säkerställa att det agerar väl inom ramen för det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet (den kommunala kompetensen) samt med efterlevnad av de befogenhetsbegränsade principer som reglerar den kommunala förvaltningen. Bolaget äger alltid göra avsteg helt från nämnda principer om författningsreglerade undantag så medger. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna. § 5. Insyn i bolaget Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen samt enligt offentlighets- och sekretesslagen. § 6. Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksameten fattas som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. § 7. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara 100 000 kronor. § 8. Antal aktier Antalet aktier i bolaget ska vara 100 stycken. § 9. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med lika många personliga suppleanter. Kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledamöter och suppleanter. Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. § 10. Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman minst en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. § 11. Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner utse en lekmannarevisor med suppleant vardera. § 12. Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. § 13. Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämma Bolagsstämman är offentlig. Bolagsstämman får dock besluta att överläggningen i visst ärende ska ske inom stängda dörrar § 14. Ärenden på bolagsstämman Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande för stämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två protokolljusterare. 5. Godkännande av dagordning. 6. Prövande av om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 10. Anmälan av vilka styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer med suppleanter som utsetts av kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner. 11. Val av revisor och revisorssuppleant 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. § 15. Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: - fatställande av budget för verksamheten - ram för upptagande av krediter - ställande av säkerhet - bildande av bolag - köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant - beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt § 16. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari - 31 december. § 17. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. § 18. Hembud Hembudsskyldighet Har aktie – oavsett fångets art – övergått till ny ägare ska aktien genast av förvärvaren hembjudas till aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas. Anmälan ska även innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången och den ersättning som lämnats för aktien samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen. När anmälan gjorts om akties övergång ska detta genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Bolaget ska lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress med anmodan till den, som önskar begagna lösenrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om akties övergång. Erbjudandet om hembud får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmälan om lösningsrätt ska genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Anmäler sig flera lösningsberättigade ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen. Om parterna inte kommer överens bestämmes köpeskillingen i den ordning lagen (1991:116) om skiljeförfarande stadgar. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan i fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos bolaget. När det står klart att lösningsrätten inte utnyttjats äger den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien. Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktien. § 19. Inspektionsrätt Kommunstyrelserna i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. § 20. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner. Dock får kommunstyrelsen i samband med bolagets bildande godkänna förändringar innebärande att ny delägare tillkommer samt därmed sammanhängande följdändringar. Vansbro kommun 8 Kommunstyrelsen Protokoll 201 5-02-10 KS § 27 Ärende KS 20 15/64 Vämo Elnät AB, revidering av bolagsordning Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommu nfullmäktige beslutar att godkänna förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VAMO Elnät AB. Ärendet Kommunfullmäktige har fattat beslut om bolagsordning i VÄMO Elnät AB och bolagstämman antog densamma 20 14-12-08. Bolagsverket godkänner inte skrivningen i § 9 som handlar om styrelsens sammansättning. 1 bolagsordningen står det bl a att “Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med lika många personliga suppleanter... etc”. Enligt Bolagsverket måste det, om ett minimiantal anges också finnas att maxantal. Bolagsordningen behöver därför revideras vad avser § 9 innebärande att paragrafen får följ ande lydelse: “Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst tio ledamöter med lika många suppleanter. Kommunfullmäktige i Mora, Alvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledarnöter och suppleanter. Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till konimunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämrna som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordföranden och vice ordförande utses av bolagsstärnman”. Förslag till beslut Ordförande föreslår: att godkänna förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VÄMO Elnät AB. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-02-04 Bolagsordning för VAMO Elnät AB Justetare Utdragshestyrkande 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT Ekonomichef Catarina Willman 2015-02-04 KS 2015/64 [email protected] 75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Revidering av bolagsordning för VÄMO Elnät AB Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VÄMO Elnät AB. Sammanfattning Kommunfullmäktige har fattat beslut om bolagsordning i VÄMO Elnät AB och bolagstämman antog densamma 2014-12-08. Bolagsverket godkänner inte skrivningen i § 9 som handlar om styrelsens sammansättning. I bolagsordningen står det bl a att ”Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med lika många personliga suppleanter… etc”. Enligt Bolagsverket måste det, om ett minimiantal anges också finnas att maxantal. Bolagsordningen behöver därför revideras vad avser § 9 innebärande att paragrafen får följande lydelse: ”Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst tio ledamöter med lika många suppleanter. Kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledamöter och suppleanter. Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordföranden och vice ordförande utses av bolagsstämman”. Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VÄMO Elnät AB. Beslutet expedieras till : Mora kommun Älvdalens kommun Anders Hvittfeldt PWC 150204 Just bolagsordning VÄMO Beslutsunderlag Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 9 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 201 5-02-10 KS § 28 Arende KS 2014/649 Nationaldagsfirande, bidrag för anordnande Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommu nfull mäktige beslutar 1. att 5 tkx årligen åren 2015 2019 avsätts som ett bidrag till arrangerande hembygdsförening för arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande, 2. att medlen tas ur kommunfullmäktiges budget. - Ärendet Nationaldagsfirande anordnas årligen av kommunens hembygdsföreningar enligt ett rullande schema. 1 samband med firandet utdelas också Vansbio kommuns Kulturpris och Naturpris samt välkomnas nya medborgare. Från föreningarna har inkommit en begäran om stöd för arrangemangen. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. att 5 tkr årligen åren 2015 2019 avsätts som ett arrangemangsbidrag för respektive hembygdsförenings arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande, 2. att medlen tas ur komrnunfullmäktiges budget. - Per-Anders Westhed (C) föreslår: 1. att 5 tkr årligen åren 2015 2019 avsätts som ett bidrag till arrangerande hembygdsföreni ng för arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande, 2. att medlen tas ur kommunfullmäktiges budget. - Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförande ställer Per-Anders Westheds (C) fo••rslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. iusterare Utdragsbestyrkandc NOMMUN Vansbro kommun Kulturansvarig Monica Danielsson Äskande om finansiering av nationaldagsfirande. Nationaldagsfirandet i Vansbro kommun anordnas årligen enligt ett rullande schema av kommunens fem hembygdsföreningar, Finnmarkens, Nås, Järna, Vansbro och Äppelbo. Förutom själva nationaldagsfirandet delas kommunens Kulturpris och Naturpris ut. Dessutom finns på programmet ett välkomnande av nya svenska medborgare. Övriga programpunkter och arrangemang planläggs och genomförs av arrangerande förening. De fem föreningarna har huvudansvaret för arrangemanget med planläggningen, synkroniseringen med kommunens representanter, annonsering, inbjudan av ev. talare, engagemang av programledare osv. För att underlätta för föreningarna i detta arbete efterfrågar vi en summa pengar som öronmärks för nationaldagsfirandet. Pengarna som vi föreslår ska uppgå till 5 000 kr bör finnas till arrangerande fZrenings förfogande i god tid innan arrangemanget för täckning av kostnader för annonsering, eventuella arvoden och övriga omkostnader. Turordning mellan föreningarna. 2015 års firande arrangeras av Vansbro. 2016 Järna. 2017 Nås, 2018 Finnmarken, 2019 Äppelbo, 2020 Vansbro osv. 1 november 2014, för kommunens hembygdsföreningar, &‘ .11 Elsie Johänsson Järna hf Stefan Steffansson Finnmarkens hf Äppelbo hf 2 7Benf’hnström Nås hf Orjan Zars Vansbro hf 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson 2014-12-05 KS2014/649 [email protected] 0281 750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Nationaldagsfirande, bidrag för anordnande Rekommendation till beslut att föreslå kommunfullmäktige att 5 tkr åren 2015 – 2019 avsätts som ett arrangemangsbidrag för respektive hembygdsförenings arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande att föreslå kommunfullmäktige att medlen tas ur kommunfullmäktiges budget Sammanfattning Nationaldagsfirande anordnas årligen av kommunens hembygdsföreningar enligt ett rullande schema. I samband med firandet utdelas också Vansbro kommuns Kulturpris och Naturpris samt välkomnas nya medborgare. Från föreningarna har inkommit en begäran om stöd för arrangemangen. Bakgrund TJÄNSTEUTLÅTANDE NATIONALDAGSFIRANDE, BIDRAG FÖR ANORDNANDE.docx Nationaldagsfirande anordnas årligen enligt ett rullande schema av kommunens fem hembygdsföreningar; Finnmarkens, Nås, Järna, Vansbro och Äppelbo. I samband med dessa utdelas också Vansbro kommuns Kulturpris och Naturpris. Vidare välkomnas nya medborgare. Föreningarna har ett huvudansvar vad gäller planläggning, annonsering, inbjudan till eventuella musiker, talare mm. Föreningarna har hittills täckt dessa kostnader själva men har nu inkommit med en gemensam skrivelse i vilken man äskar om finansiering av nationaldagsfirandet. Slutsats Föreningarna tar ett mycket stort ansvar för nationaldagsfirandet och det är rimligt att Vansbro kommun bidrar till att täcka uppkomna kostnader. Beslutsunderlag Äskande från kommunens hembygdsföreningar Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) Beslutet expedieras till : Elise Johansson, Järna Hembygdsförening, Noret 240, 780 51 Dala-Järna Bengt Ehnström, Nås hembygdsförening, Stationsområdet 224, 780 53 NÅS Stefan Steffansson, Finnmarkens hembygdsförening, Örskogen 4, 780 50 VANSBRO Örjan Zars, Vansbro hembygdsförening, Malmgatan 17, 780 50 VANSBRO Erik Gyllenvåg, Äppelbo hembygdsförening, Ovanheden 88, 780 54 ÄPPELBO Kassan TJÄNSTEUTLÅTANDE NATIONALDAGSFIRANDE, BIDRAG FÖR ANORDNANDE.docx Monica Danielsson, biblioteks- och kulturansvarig Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Sid 1(9) Turismstrategibakgrund 2014-11-27 Kommunkansliet Ärende Turismstrategi Handläggare Ola Granholm, projektledare Utmaningen [email protected] 0281 750 80 Bilaga: Bakgrund, fakta och förutsättningar 1. Inledning Projektet Utmaningen har fått uppdraget att inom ramen för projektet- och i samverkan med andra turismaktörer i kommunen- ta fram en turismstrategi för Vansbro kommun. Den senaste turismstrategin fastställdes 1997 och är inaktuell. Att strategin tas fram inom ramen för projektet Utmaningen beror på att Utmaningen är särskilt inriktat på just dialogprocesser i Vansbro kommun, med samverkan mellan offentliga-, kommersiella och ideella aktörer. Strategin är uppdelad i två dokument; detta som handlar om bakgrund och fakta kring Vansbros turism och huvuddokumentet som handlar om strategi och aktiviteter. 2. Aktörer och Roller Turismutveckling är ett lagarbete med många olika aktörer inblandade där det är bra att veta vem som är ansvarig för olika delar. Ingen aktör kan skapa utveckling på egen hand, det behövs en aktiv samverkan. Den aktivitet som pågår kring utvecklingen av Visit Dalarna innebär möjligheter, men också en viss osäkerhet kring samverkan på ”Dala-nivå”. Vansbro kommun är leverantör av ”infrastruktur” i form av gator o vägar, parker, bredband, parker, lekplatser, skyltning, mm. Vansbro kommun är även finansiär- och beställare- av tjänster från destinationsbolaget Visit Södra Dalarna. Visit Södra Dalarna (VSD) ägs av de sju kommunerna Vansbro, Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter samt av Samverkan Visit Södra Dalarna ekonomisk förening. Företag och föreningar i de sju kommunerna erbjuds medlemskap i Samverkan Visit Södra Dalarna ek för. VSD är ansvariga för ”destinationsutveckling” 1), att marknadsföra aktiviteter i de sju kommunerna, att hjälpa turismaktörerna att utveckla sina produkter, att koppla ihop aktörer som har nytta av varandra i hela södra Dalarna, att marknadsföra via web och sociala medier, att anordna aktörsmöten för lärande, samverkan och information (ett exempel på detta är samordning av boende och aktiviteter under skid-VM) samt drift och utveckling av turistbyråer, samordning av bokning, mm. VSD har ett särskilt fokus på utveckling av outdoor-produkter 2) samt möten och evenemang. Vansbro kommun gick med i VSD 2014. Motiven för det var att, ” …det finns en stor potential i de upplevelser som kan erbjudas, rätt paketerade. Att gå in i Visit Södra Dalarna AB ger förutsättningar för ett utvecklingsarbete i samverkan med övriga aktörer och ger tillgång till en spetskompetens som vi inte kan bygga upp själva. Detta gagnar i hög grad de lokala entreprenörer som finns och de olika intressegrupper som arbetar inom området.” 3) 1) Destinationsutveckling är en process för att utveckla attraktiva och väl fungerande resmål. Ett system av organisationer, privata och offentliga, aktiviteter och attraktioner som tillsammans motiverar besökaren till ett besök och tillfredsställer dennes förväntningar vid besöket. (Laws 1991) 2) Outdoor är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som utövas utomhus, t ex vandring, ridning, cykling, fiske, skidåkning, dressin, djurupplevelser, mm. Sid 2(9) 3) texten hämtad från politiskt beslutsunderlag 2013-09-05 Privata turismaktörer. Det finns i Vansbro 20-30 aktörer som bedriver verksamhet med anknytning till turism. En handfull av dem jobbar med turism på heltid. Turismaktörernas ansvar är att utveckla sina egna verksamheter. Näringslivssamverkan ekonomisk förening (NLSV) som ägs och drivs i samverkan mellan Vansbro kommun, Industrikraft, Företagarna, LRF samt Köpmannaföreningarna i Vansbro och Dala-Järna. NLS uppgift är att främja företagsutveckling och sysselsättning i Vansbro kommun. NLSV kan hjälpa turismföretag i kommunen med affärsutveckling, bidragsansökningar och samverkan. Visit Dalarna drivs gemensamt av alla deldestinationer i Dalarna (Visit Södra Dalarna, Siljan Turism, Sälenfjällen och Idre). Visit Dalarnas uppgift är att marknadsföra och sälja Dalarna som en destination till resten av Sverige och omvärlden. Detta gör man genom att driva webportalen www.visitdalarna.se och vara en plattform för gemensamma marknads- och försäljningskampanjer. Inom ramen för ”Destination Dalarna” samverkar Dalarnas deldestinationer och Region Dalarna om utveckling av Dalarna som destination. Arbetet har bedrivits inom sju delområden; 1) Gemensam försäljnings- och bokningsplattform 2) Internationell export och försäljning 3) kompetensutveckling för företagare (Kurbits) 4) Kompetensutveckling för medarbetare (Besöksnäringscollege) 5)Produktutveckling 6) Omvärldsbevakning och trender 7) Statistik och beslutsunderlag. Dalarnas deldestinationer driver under 2014-2015 en process för att (även organisatoriskt) gå samman under Visit Dalarna. Följden av det kan bli att organisationen Visit Södra Dalarna då upphör att vara en självständig aktör och att Visit Dalarna tar över hela- eller delar av- den rollen. Det kan leda till att rollfördelningen mellan de olika aktörerna förändras. 3. Beskrivning av nuläge- Vansbro som destination (bo, äta, göra) Allmänt om Vansbro som destination Besöksnäringen i Vansbro kommun präglas främst av genomfartstrafiken till de större destinationerna norrut (Sälenfjällen, Siljansområdet, Idre och Härjedalsfjällen) och Vansbrosimningen. Det finns inga nationellt kända destinationer i kommunen och antalet kommersiella bäddar är relativt litet, speciellt i anläggningar med lite högre standard. Vansbro kommun har en turistisk potential, till exempel för naturturism, men utbudet av bokningsbara aktiviteter och sevärdheter i kommunen är begränsat. Potentialen förstärks av det goda skyltläget vid fjälltrafikstråket, bygdens kända profiler, anläggningar med utvecklingspotential och med Vansbrosimningen som årligen återkommande ”skyltfönster”. Boende Det finns drygt 1000 kommersiella bäddar i Vansbro kommun. Det finns två hotell; Flottaren med ca 100 bäddar och Dala-Järna Hotell med ca 35 bäddar. Flottaren har nyligen byggt ett stort antal bäddar i friliggande stugor vid älven samt ett ”Hamam” (turkiskt bad) och Spa. Snöå Bruk är en av de största boendeanläggningarna, ca 100 bäddar med vandrarhemsstandard. Det finns tre campingplatser/stugbyar i kommunen; Vansbro Camping, Nås och Lindesnäs camping. Därutöver finns några mindre vandrarhem och ett stort antal stugor, som i huvudsak hyrs ut vid de större evenemangen. Det finns få boendeanläggningar med hög standard och många boenden har en enkel standard. Detta är en nackdel, då gästernas krav på standard i boendet blir allt högre. Sid 3(9) Restaurang & café I relation till sin storlek så har Vansbro kommun många restauranger. Det finns mer än tio helårsöppna restauranger/pizzerior/grillkök, varav de flesta i kommundelen Vansbro. Av restaurangerna är Värdshuset Flottaren den största och mest kända. Vid högsäsong serverar man upp till 2000 luncher per dag. Det finns två helårsöppna- och 4-5 delårsöppna caféer. Flera av caféerna är välkända och/eller har en mycket speciell profil. Till exempel är Vansbro konditori & bageri ett mycket välkänt och uppskattat café, inte minst av förbipasserande fjällturister. Man blev nyligen omnämnda i White guide, som ett av Dalarnas tre bästa caféer. Sommarcaféerna Ryggåsstugan vid Snöå Bruk och Café i Fårhus är två andra caféer med stark egen profil. Vansbrosimningen och andra evenemang Vansbrosimningen har utvecklats starkt de senaste åren. Man har breddat utbudet av simtävlingar och nu även kompletterande lopp inom cykling och Triathlon. Under Vansbrosimningens sommarvecka 2014 lockade arrangemangen totalt 16 000 startande, varav ca 14 500 simmare. I kombination med alla medföljande och den massmediala bevakningen är Vansbrosimningen kommunens största och viktigaste besöksanledning. Det andra stora evenemanget är Flygfesten, som arrangeras vart tredje år och 2012 lockade ca 39 000 besökare. Andra viktigare evenemang är Ingmarsspelen i Nås, Trollbröllopet i Äppelbo, Marie Memorial Race och Pepes cup. Evenemangen skiljer sig mycket i hur de genererar gästnätter till kommunen. Vansbrosimningen har ett stort antal övernattande besökare. Enligt en turistekonomisk analys hade simmarveckan (exkl Vansbro Marathon och Vansbro Bianchi 120) ca 30 000 unika gäster 2014. Av dessa övernattade ca 19 000, varav ca 8000 i Vansbro. Varje gäst stannade i genomsnitt i 2,0 nätter vilket resulterar i ca 16 000 gästnätter för Vansbro. Av den totala konsumtionen på ca 43 Mkr hamnade ca 20 Mkr i Vansbro kommun. Den genomsnittliga konsumtionen inkl boende var för en övernattande gäst 1073 kr/dag och för en dagbesökare 256 kr. Trollbröllopet, Ingmarsspelen och Marie Memorial är mindre evenemang med mestadels dagbesökare. Pepes cup har ca 3000 besökare, men där övernattar en majoritet i kommunen, eftersom turneringen sträcker sig över flera dagar. Flygfesten har ett mycket stort antal besökare, men många av dem är sannolikt dagbesökare då evenemanget inte leder till någon större ökning av antalet gästnätter. Av evenemang i angränsande kommuner så är det Dansbandsveckan och Vasaloppet som leder till flest gästnätter. Övriga aktiviteter Det finns ett stort antal turistiskt intressanta aktiviteter i kommunen, men många är bara tillgängliga genom förbokning, eller på begränsade tider. Bland de mest kända är dressinåkning, som erbjuds av två anläggningar. Vid Snöån finns en 18-håls golfbana som anses hålla god kvalitet samt skidspår, kanoter, mm. I alla kommundelar finns vandringsleder, varav den mest utbyggda finns vid- och runt sjön Närsen med övernattningsstugor och fiskeplatser/båt. Ingen av lederna håller nationell- eller internationell standard. Det finns två alpina anläggningar; Hunflen nära Äppelbo och den mindre anläggningen vid Lindesnäs. Längdskidspår finns på ett antal platser i alla kommundelar, i flera fall med elljus. Spåren drivs av föreningar och privata eldsjälar. Kanotuthyrning finns på flera platser. I Vansbro finns simbassäng både inom- och utomhus. Det finns ett relativt stort utbud av kulturaktiviteter i kommunen, t ex teater, opera, bygdespel, musikevenemang, föreläsningar, konstateljéer, sagostigar, levande fäbod och Skogsarbetarbyn vid Snöån”. Kommunen har ett skog- och vattenrikt landskap med Västerdalälven som ”röd tråd” och det finns ett antal natursköna platser. Det är dock få natursevärdheter som är spektakulära och tillgängliga. I relation till kommunens storlek är utbudet av butiker relativt bra med en Sid 4(9) koncentration i centrala Vansbro och centrala Dala-Järna, men båda centrumen upplevs som lite slitna och ”glesa”. För genomfartsturister finns en tillfredställande service längs E16 med bensin, mat, livsmedel, fik, bilservice, systembolag, apotek, banker och fritidsartiklar, mm. 4. Statistik och utveckling Turistekonomisk mätning och gästnattsstatistik från SCB Enligt den turistekonomiska mätning som utfördes av företaget Resurs AB under 2013 så hade Vansbro kommun följande turistiska statistik (om inte annat skrivs så avser siffrorna året 2012): Omsättning: 149 Mkr Sysselsättning 89 arbetstillfällen 1) Kommunala skatteintäkter: 10,2 Mkr I diagrammet ovan syns antalet registrerade gästnätter hos SCB 2010-20142). Generellt sett kan man säga att antalet kommersiella övernattningar (där gästen betalar en avgift för boendet) står still. Prognosen är att Vansbro kommun under 2014 får 33 600 kommersiella övernattningar, varav 25 500 under perioden juni-augusti. Vansbrosimningen står för knappt hälften av det totala antalet gästnätter. De flesta, ca 18 000 st, kommersiella övernattningar gjordes på campingplatser, därefter kommer hotell med ca 9 000 gästnätter. När det gäller omsättning så är ordningen den omvända, där hotell omsätter ca 9 Mkr och camping ca 7,6 Mkr. Jämfört med många andra kommuner i Dalarna så har Vansbro kommun haft en mycket svag ökning av antalet kommersiella gästnätter. En stor del av den totala turismomsättningen kommer från övernattningar i fritidshus. Enligt mätningen bidrar övernattningarna i fritidshus betydligt mer till den totala turismomsättningen än alla de kommersiella övernattningarna tillsammans. Detta beror dels på att det finns många fritidshus i Vansbro kommun och dels på att kommunen har relativt få kommersiella övernattningar (hotell, vandrarhem, camping, stugor). 1) De flesta arbetstillfällena finns inom Aktiviteter, Transport och Restaurang med ca 20 arbetstillfällen per respektive bransch. Till största delen kan man härleda arbetstillfällena till genomfartstrafiken och Vansbrosimningen. 2) Antalet övernattningar totalt under 2014 är beräknat utifrån perioden januari-augusti. Sid 5(9) Figuren visar att ”Transport ”(huvudsakligen omsättning i bensinmackar) står för nästan hälften av omsättningen. Det är ovanligt och visar vilken betydelse genomfartstrafiken har för Vansbros besöksnäring. Den visar också att shopping står för en ovanligt liten andel av omsättningen. Historiskt har dock Transport stått för en ännu större andel av omsättningen. Den bransch som har ökat mest är Aktiviteter, som har mångdubblats under perioden 2000-2012. Sannolikt en effekt av Vansbrosimningens tillväxt. Handeln i Vansbro kommun har haft en betydligt svagare utveckling än genomsnittet för Dalarna, det gäller speciellt dagligvaruhandeln (livsmedel, mm). Sammanfattning och slutsatser Statistiken visar hur viktig Vansbrosimningens utveckling har varit för besöksnäringen i Vansbro kommun. Simmarveckan står för ungefär hälften av de kommersiella övernattningarna. Det är sannolikt att simmarveckans betydelse fortsätter att öka i takt med att tävlingen växer. Om man istället räknar i omsättning så är simmarveckans andel ännu större, då priserna är högre under simmarveckan än resten av året. Handeln har utvecklats svagt i Vansbro, men det är till stor del beroende på sjunkande invånarantal och nya handelsmönster (att vi handlar mer via Internet och i köpcentrum). Genomfartstrafikens betydelse är också påtaglig, men där finns det tecken som tyder på att den omsättning som trafiken genererar, nu minskar något till följd av lägre bensinförbrukning och nya resvägar från Mälardalen. Man kan också konstatera att Vansbro har haft en svag utveckling på kommersiella övernattningar. En slutsats av ovanstående är att, bortsett från simmarveckan och genomfartstrafiken, så har Vansbro en liten besöksnäring som har utvecklats svagt den senaste tioårsperioden. Detta blir ännu mer påtagligt om man jämför med Dalarna och Sverige, där omsättningen har stigit kraftigt under samma period. Den potential som simmarveckan inrymmer i form av marknadsföring och nya-/kompletterande- produkter har ännu inte gett några stora effekter under resten av året. Sid 6(9) 5. Organisation och samverkan inom turism i Vansbro kommun Vansbro Turistbyrå har öppet året om och ligger i Lokstallet, i gemensamma lokaler med Näringslivssamverkan. Huvudman för turistbyrån är Visit Södra Dalarna AB. Inom ramen för turistbyråuppdraget ingår förutom att tillhandahålla turistisk information och service till våra besökare samt turistisk marknadsföring och destinationsutveckling. Samverkan med de övriga kommunerna i VSD innebär att Vansbro blir synliga i ett större sammanhang och att Vansbro blir en del av en destination som har ett rikt året-runt-utbud av turistprodukter. Det innebär dock att aktörerna i Vansbro kommun aktivt måste utveckla de aktiviteter och sevärdheter som finns i kommunen. Det finns annars en risk att man ”försvinner” i det större sammanhanget. Vansbros och Visit Södra Dalarnas varumärke och profil Namnet Vansbro är nationellt välkänt, kopplat till simning och kända musik- och idrottsprofiler. Turistiskt finns ingen tydlig egen definition av vad varumärket står för eller vilken profil man vill stärka och utveckla. Det finns heller ingen egen grafisk profil och skyltningen längs med vägarna är enkel. I det material som producerats genom åren har man i första hand lyft de större evenemangen, naturnära upplevelser och kulturella upplevelser som t ex bygdespelen. Förmodligen stämmer den profilen ganska väl med den bild som besökaren har av Vansbro och de reseanledningar som gör att man väljer att besöka bygden. VSD har gjort ett omfattande arbete kring varumärke, marknader och målgrupper. För att alla ska styra åt samma håll- och varumärket ska stärkas med rätt värderingar- används värdeord som övergripande riktlinje för verksamheten. Dessa är Generöst, Friskt och Stolt. Dessa ord används internt och externt och formar ”den osynliga själ som skapar känslor och associationer vid kontakt och besök i Den Södra Delen av Dalarna”. Varumärket är starkt kopplat till Dalarnas- och Sveriges varumärken. Fokus läggs på ”Outdoor 365 dagar om året”. Visit Södra Dalarnas kommunplan VSD gör kommunplaner för alla medlemskommuner för att beskriva hur man jobbar med marknadsföring, försäljning och utveckling i alla delar av destinationen. Man beskriver dessutom varje enskild kommuns nuläge och utvecklingsbehov. I planen för Vansbro konstaterar VSD att Vansbros turistföretag och aktörer har ett behov av att träffas för att lära känna varandra och marknadsföra varandra bättre. Man nämner också att man uppmuntrar aktörerna i kommunen till paketering med aktiviteter, mat och evenemangsbiljetter och att man bör nyttja försäljningssystemet så effektivt som möjligt (att det utbud som finns är synligt på nätet och att kunden kan plocka ihop sitt eget paket). Till sist pekar man också på att man arbetar för att hitta lämpliga affärsrelationer kring marknadsföring, utvecklingsfrågor, biljettförsäljning och paketering i anslutning till Vansbrosimningen, Pepes Cup och Flygfesten i Dala-Järna m fl evenemang. Sid 7(9) 6. Marknadsföring, information och försäljning Turistbyrån i Vansbro har tidigare haft mycket små resurser till marknadsföring, men i och med samordningen med Visit Södra Dalarna har man från och med 2014 växlat upp marknadsföringen rejält i olika medier. VSD producerar trycksaker som har lite olika syften och funktioner, t ex inspiration, guider och kartor. VSD riktar framför allt in sig på Mälardalsområdet med fokus på aktiva familjer och outdoor. Internationellt siktar man framför allt på Norge, Tyskland och Holland. Målgruppen är ”Aktiva familjer”, ”Whops” (välbeställda, friska, äldre personer) och ”Outdoor-nördar” (personer med specialintresse för outdoor-aktiviteter). Hemsidan www.visitsodradalarna.se är den websajt där Vansbro syns för omvärlden. Där har man möjlighet att samla all information och även bokning av logi. Hemsidan har ca 700 000 besökare per år. Allt utbud på hemsidan finns dessutom med på Dalarnas gemensamma websajt; www.visitdalarna.se I sociala medier har Visit Södra Dalarna ökat sin närvaro främst på Facebook men även på Twitter och Instagram. Facebook används för att marknadsföra utbudet och kommunicera med kunderna. VSD medverkar tillsammans med övriga turistorganisationer i Dalarna på några nationella mässor; Vildmarksmässan, TUR-mässan och Husvagnsmässan i Jönköping. Avsändare i montrarna är alltid ”Dalarna”. Den totala mässinsatsen för Dalarnas del har dock krympt avsevärt de senaste åren. 7. Lokala utvecklingsaktiviteter i Vansbro kommun 2011-2014 Hösten 2012 och våren 2013 tog Näringslivssamverkan, LRF och Vansbro kommun ett gemensamt initiativ kring samverkan om utveckling av Naturturism. Man genomförde en inventering och ett antal offentliga möten med stor uppslutning. Arbetet har dock avstannat sedan dess. Kommunbygderådet och Vansbro kommun har under 2013 gjort en förstudie om utveckling av cykel- och vandringsturism. Ambitionen är att Kommunbygderådet även fortsatt ska söka projektmedel för detta, men just nu är aktiviteten lägre där. Som en del i det länstäckande projektet Scandinavian Heartland har under 2012 och 2013 ett halvdussin turismaktörer jobbat med sin egen affärsutveckling med stöd av en affärscoach. Ungefär lika många aktörer har också 2011-2013 genomfört affärsutveckling inom ramen för ett utvecklingsprojekt kring Sveriges Finnskogar. Under 2014 har såväl projektet Utmaningen som Visit Södra Dalarna bjudit in turismaktörerna till informationsmöten, workshops och lärresor (t ex till Mora/Vasaloppet). Utmaningen har också genomfört en intervjuundersökning hos simmarveckans gäster. Inom Utmaningen tas även denna turismstrategi för Vansbro kommun fram. VSD och kommunens turismaktörer är viktiga bollplank i den processen för att strategin ska få en förankring. Sid 8(9) 8. Utvecklingsbehov, problembeskrivning, möjligheter och analys Vansbro kommun har en turistisk potential. Man har dock för få ”besöksanledningar”1) vid sidan av evenemangen, brister i infrastrukturen (skyltning, kollektivtrafik, mm), svag närvaro på Internet, få aktörer som jobbar med turism på heltid och för svagt utnyttjande av de starka evenemangen. För att potentialen ska kunna utnyttjas finns det punkter som behöver utvecklas: 1) Besöksanledning är det som kan få gästen att boka en resa till en destination. Vansbrosimningen är till exempel en reseanledning. Synlighet, profil och skyltning utmed E16/rv 26 Skyltningen av utbudet kan utvecklas, så att genomfartsresenärerna får en tidigare förvarning om möjligheten till effektiva ”depåstopp” på väg till- eller från- sin slutdestination. Skyltar längs vägarna kan också ge evenemangsbesökare tips om vad man kan göra mer än att delta i evenemanget. Skyltning kan kombineras med att det utvecklas en särskild ”Vansbroprofil”, som kan användas på alla skyltar och som företagen också kan använda i sin egen marknadsföring. Vansbro kommun har dock många infartsvägar och ett skyltprojekt är inte den billigaste utvecklingsåtgärden. Synlighet och attraktivitet på Internet Aktörerna i Vansbro kommun har en relativt svag närvaro på Internet och förekommer i få andra konstellationer och samarbeten (förutom inom Visit Södra Dalarna). En enkel åtgärd här kan vara att på olika sätt inspirera till större synlighet på Internet, hur man kan använda sin marknadsföringsbudget på ett effektivt sätt, hur man kan marknadsföra sig gemensamt och vilka möjligheter det finns att synas förutom på sin egen websajt. Samverkan Aktörerna i Vansbro kan dra större nytta av varandras idéer, verksamhet och gäster. Det kan handla om att marknadsföra gemensam, utveckla nya produkter med anknytning till de stora evenemangen, dra nytta av varandras aktiviteter, skylta och annonsera hos varandra, utnyttja av varandras ”kundregister” samt att utveckla verksamheten och bli mer synlig genom att hitta nya samarbeten över kommungränserna. Aktörerna upplever att de har för dålig kunskap om utbudet av aktiviteter i kommunen. Det har tidigare inte funnits något lokalt forum för att diskutera turismfrågor. Begreppet ”intern samverkan” kan t ex omfatta företagsbesök från VSD och Näringslivssamverkan, tematiska möten, kontinuerliga möten om utvecklingsfrågor i en turismgrupp och lärresor. Extra viktigt att hitta samverkan mellan Vansbrosimningen och övriga aktörer som leder till ömsesidig nytta. Under några år har Vansbrosimningen jobbat hårt för att öka kvaliteten i tävlingen, ökat antalet tävlingsgrenar Att öka dialogen mellan aktörerna är en förutsättning för att man ska kunna sätta gemensamma mål, ökad dynamik och för att de eventuella utvecklingsprojekt man startar ska få full effekt. Samtidigt måste aktörerna känna att det är värt den tid man avsätter för gemensamma möten, man bör undvika möten för mötenas skull. En möjlighet finns också i att samverka med närbelägna turismutbildningar för att utveckla informationen och skapa intressanta produkter? I begreppet intern samverkan ingår även hur Vansbro kommun, Visit Södra Dalarna, Näringslivssamverkan och Vansbrosimningen kan utveckla gemensamma rutiner för hur man gör processen runt simmarveckan så smidig som möjligt, så att de som arrangerar tävlingen i så hög grad som möjligt kan fokusera på genomförandet av tävlingarna. Sid 9(9) Infrastruktur kring ”outdooraktiviteter” Det finns en god potential för outdooraktiviteter i Vansbro kommun och det ansluter på ett bra sätt till Vansbrosimningen. Man kan få en överblick över outdooraktiviteter på VSD:s websajt, men även om utbudet är stort så är det svårt att få en tydlig bild av vad de enskilda aktiviterna erbjuder, krav på utrustning, standard, när de är öppna, var man startar, om man kan hitta utan lokalkännedom, o s v. Det skulle vara bra om det fanns produktblad eller liknande för aktiviteterna, till att börja med de som är mest populära och spektakulära. Det är också önskvärt att det finns en tydlig vägbeskrivning och att startplatsen är tydligt utmärkt, gärna med en informationsskylt och/eller information i mobilen. Eventuellt kan det också finnas en trycksak med mer samlad information om outdooraktiviteter i kommunen, där den viktigaste (och enklaste) målgruppen är de besökare som övernattar på boendeanläggningar i kommunen. Området runt Snöån har en särskild potential för outdooraktiviteter och det skulle vara värdefullt om det kunde tas fram aktiva erbjudanden i samverkan mellan aktörerna i området. Större kunskap om- samt budskap och erbjudande till- evenemangsbesökare De större evenemangen i Vansbro drar sammantaget mellan 35 000 och 75 000 besökare (beror på om det är ett ”Flygfest-år”). Det finns ett stort värde i att få veta mer om de som besöker evenemangen och att ge dem andra erbjudanden i samband med att de besöker- eller på andra sätt har kontakt med evenemanget. I fallet Vansbrosimningen skulle man till exempel kunna ställa några kompletterande frågor i den enkät som skickas ut till tävlingens deltagare, som handlar om vad besökarna vill ha ut mer av sitt besök i kommunen. Den informationen kan användas för att utforma nya aktiviteter under simmarveckan och erbjudanden under andra delar av året. I samband med Vansbrosimningen 2014 tillfrågades ca 100 gäster om vad de tyckte om sitt besök i kommunen och vad de önskade sig mer till ett annat år. Svaren visar att många kommer enbart för att simma och är helt nöjda med det. Men de visar också att många gäster kan tänka sig att göra fler aktiviteter under den tid de är här. Hur kan man hitta ett bra sätt att visa utbudet? Det finns sannolikt en potential för enkla aktiviteter som ”fikarunda”, cykelutflykter, löpturer, fisketurer och utflykter till (t ex) natursevärdheter. Enkäten visar också att de flesta kan tänka sig att komma tillbaka till kommunen vid ett annat tillfälle för att göra andra saker än att simma, t ex ”utforska omgivningarna”, ”njuta”, ”fika” och ”se på någon underhållning”. Sammantaget visar enkätsvaren att det finns en stor potential i simmarveckans gäster, men att det krävs en del produktutveckling för att kunna dra mer nytta av evenemanget. Man bör, i samverkan med Vansbrosimningen, hitta ett bra sätt för att 1) göra fler aktiviteter under vistelsen och 2) tydliggöra vad man kan göra om man kommer hit vid ett annat tillfälle. Det skulle även vara värdefullt om Turistbyrån fanns på plats i tävlingsområdet under simmarveckan. Kompetensutveckling och entreprenörskap Turismbranschen utvecklas i snabb takt. Det finns helt andra möjligheter- för- en turismföretagare idag än för tjugo år sedan. Explosionen av möjligheter via Internet gynnar den som kan bli duktig på digital marknadsföring och sociala medier. Man måste också lära sig hur man utvecklar sitt företag och förstå hur gästernas önskemål utvecklas. Genom Vansbrosimningens utveckling och genomfartstrafiken erbjuder Vansbro kommun många möjligheter till en turismföretagare. Det finns en potential såväl för de som redan driver företag i kommunen som för nya entreprenörer som vill etablera sig. Här bör Visit Södra Dalarna och Näringslivssamverkan fortsätta arbeta för att fler aktörer tar till sig digitala utvecklingsmöjligheter och att fler driftiga entreprenörer startar turistiska verksamheter i Vansbro kommun. Vansbro kommun 20 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 37 Ärende KS 2014/759 Turismstrategi 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att anta Turismstrategin i enlighet med utarbetat förslag, 2. att en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening, Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun, 3. att samordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en aktualisering av Turismstrategin. Ärendet En Turismstrategi har tagits fram inom ramen för projektet Utmaningen i samverkan med kommunens övriga turismaktörer. Strategin är allmänt hållen och måste fortsätta utvecklas i samverkan mellan turismaktörerna i Vansbro kommun. En samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening (sammankallande), Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun. Strategin ska aktualiseras varje mandatperiod. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå komrnunfullmäktige att besluta 1. att anta Turismstrategin i enlighet med utarbetat förslag, 2. att en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening, Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun, 3. att sarnordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en aktualisering av Turismstrategin. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2014-11-28 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson 2014-11-28 KS2014/759 [email protected] 0281 750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Turismstrategi för Vansbro kommun Rekommendation till beslut att föreslå kommunfullmäktige att anta Turismstrategin att en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening, Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun. att samordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en aktualisering av Turismstrategin Sammanfattning En Turismstrategi har tagits fram inom ramen för projektet Utmaningen i samverkan med kommunens övriga turismaktörer. Strategin är allmänt hållen och måste fortsätta utvecklas i samverkan mellan turismaktörerna i Vansbro kommun. En samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening (sammankallande), Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun. Strategin ska aktualiseras varje mandatperiod. Bakgrund Utskottet för styrning och ekonomi beslutade 2014-12-10, KS Se § 173, att ärendet skulle återremitteras för dialog med Näringslivssamverkan. Dialog har nu skett mellan kommunalråd, kommunchef, ordförande samt näringslivschef. Den senaste turismstrategin togs fram 1997 och är inaktuell. Turismutveckling är ett lagarbete. En enskild organisation eller aktör kan inte förväntas utveckla helheten på egen hand. Helheten kan utvecklas bara om det finns engagerade entreprenörer som utvecklar sina egna verksamheter. Om dessutom ett antal aktörer har en samsyn och jobbar tillsammans så ger det ofta resultat i form av nya gästnätter, nöjda gäster, ökad sysselsättning, högre kompetens och skatteintäkter. Det är inte meningsfullt att sätta upp några detaljerade mål i en kommunal turismstrategi, då de måste sättas i samverkan mellan turismaktörerna om de ska kunna uppnås. Det har hänt mycket det senaste året. Visit Södra Dalarna har kommit in som aktör, Snöå Bruk och Vansbro Camping har fått nya arrendatorer. Visit Dalarna driver ett arbete som syftar till att hela Dalarna samlas i en gemensam utvecklingsorganisation. Under 2013 och 2014 har projektet Utmaningen i samverkan med Visit Södra Dalarna genomfört möten och lärresor. Det har tidigare inte förekommit något strukturerat samarbete kring turismutveckling i kommunen. En bärande tanke i detta arbete har varit att utveckla samverkan mellan Vansbrosimningen och övriga aktörer, då det finns en outnyttjad potential i det stora ”skyltfönster” som Vansbrosimningen utgör. Det finns goda skäl att vara delaktig och aktiv i processen kring utveckling av Visit Dalarna, för att kunna förbereda sig och dra full nytta av den. Det har konstaterats att det finns ett antal brister och möjligheter inom besöksnäringen i Vansbro kommun. De största möjligheterna finns i att dra mer nytta av genomfartstrafiken och att på ett bättre sätt utnyttja kraften i Vansbrosimningen, både under tävlingsveckan och andra delar av året. Många anser också att Vansbro har goda förutsättningar att utveckla olika ”outdoor-produkter” (vandring, cykling, skidåkning, natur- och kulturturism). Det finns även en potential i att hitta nya sätt att dra nytta av kommunens kända varumärken (företag som Lyko, Pyramidbageriet och artister/personligheter som Svenne Rubins, Björn Skifs och Gunde Svan). På kort sikt finns det behov av ökad samverkan mellan turismaktörerna, att jobba aktivt med att få fram nya produkter, kompetensutveckling, mer information om besöksmål och att förbereda insatser som kan göras på lite längre sikt. På längre sikt handlar det om att utifrån gemensamma mål hitta finansiering för utvecklingsbehov, öka synligheten på Internet och längs vägarna, rusta upp besöksmål, leder och andra ”outdoor-objekt” samt utnyttja ”skyltfönstret Vansbrosimningen” på ett sätt som gynnar såväl simningen som den lokala besöksnäringen. Vem som har ansvaret för olika utvecklingsaktiviteter och när de ska genomföras blir en uppgift för Visit Södra Dalarna, Vansbro kommun, Näringslivssamverkan och övriga aktörer att enas om. Beslutsunderlaget består av två dokument; ”Turismstrategi 2015” med förslag till strategi och aktiviteter samt ”Fakta och bakgrund- Turismstrategi 2015”. Konsekvenser Det blir tydligt för Vansbro kommun och övriga samverkansparter vilket nuläge vi har. I och med antagande av strategin så tydliggörs samverkansparternas roller och hur de kan samverka framåt. Det blir tydligt för Vansbro kommun på vilket sätt de, som en av aktörerna, kan bidra till kommunens turismutveckling. Ansvarsförhållandena mellan Vansbro kommun och Näringslivssamverkan i turismfrågor klargörs, där Näringslivssamverkan får ett samordningsansvar. Slutsats Det finns ett antal tydliga nyttor med turismstrategin och enbart det faktum att Vansbro kommun fattar ett beslut om strategin markerar att kommunen har ett intresse för utveckling av såväl kommunens- som länets- besöksnäring. Det är därför motiverat att Vansbro kommun för egen del fastställer strategin som ett grundläggande utvecklingsdokument. Beslutsunderlag Turismstrategi 2015 Fakta och bakgrund- turismstrategi 2015 Beslutet expedieras till : Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson Sid 1(4) Turismstrategi 2014-12-15 Ärende Kommunkansliet Handläggare Ola Granholm, projektledare Utmaningen [email protected] 0281 750 80 Turismstrategi för Vansbro kommun 2015 1 Bakgrund Projektet Utmaningen har fått uppdraget att ta fram en turismstrategi för Vansbro kommun. Den senaste turismstrategin fastställdes 1997 och är inaktuell. Att strategin tas fram inom ramen för projektet Utmaningen beror på att Utmaningen är särskilt inriktat på dialogprocesser, med samverkan mellan offentliga- kommersiella- och ideella aktörer. Strategin ger en ögonblicksbild av hur turismen ser ut vid ett visst tillfälle, vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån nuläget och vilka aktörer som är verksamma just då. Strategin är ett beslutsunderlag i närtid, men måste revideras regelbundet för att kunna vara ett stöd för prioriteringar och beslut, då lokala, regionala, nationella och globala förutsättningar förändras snabbt. Strategin är uppdelad i två dokument; detta som handlar om strategi och aktiviteter samt en bilaga som beskriver bakgrund och fakta kring Vansbros turism. 2 Sammanfattning av fakta om turismen i Vansbro kommun Kommunens besöksnäring präglas av genomfartstrafik till fjällen och de stora evenemangen, med Vansbrosimningen i spetsen. Hela 50% av årets gästnätter registreras under simmarveckan. Utöver det som handlar om genomfartstrafik och Vansbrosimningen är turismen liten och ett fåtal turismföretag har helårsanställda, men tack vare genomfartstrafiken och det ”skyltfönster” som Vansbrosimningen utgör så har Vansbro kommun ändå en turistisk utvecklingspotential. Detta gäller främst inom service till genomfartstrafikanter och ”outdoor-aktiviteter”. Det finns behov av att utveckla samverkan mellan turismaktörerna i kommunen och att, i högre grad än förut, dra nytta av de insatser som görs kring utveckling av Dalarna som turistdestination. Vansbro kommun gick 2014 in i Visit Södra Dalarna. Nu pågår ett arbete för att skapa ett destinationsbolag för hela Dalarna. Detta ger möjligheter men ställer också höga krav på att kommunerna och de lokala aktörerna kan göra sig synliga i ett ännu större ”skyltfönster”. På kort sikt finns det behov av ett antal aktiviteter för ökad kontakt med företagen, ökad samverkan mellan aktörer, nya produkter, kompetensutveckling, mer information om besöksmål och att förbereda insatser som kan göras på lite längre sikt. På längre sikt handlar det om att utifrån gemensamma mål hitta finansiering för utvecklingsbehov, öka synligheten på Internet och längs vägarna, rusta upp besöksmål, leder och andra ”outdoor-objekt” samt utnyttja ”skyltfönstret Vansbrosimningen” på ett sätt som gynnar såväl simningen som den lokala besöksnäringen. Vem som har ansvaret för olika utvecklingsaktiviteter och när de ska genomföras blir en uppgift för Visit Södra Dalarna, Vansbro kommun, Näringslivssamverkan och övriga aktörer att enas om. Det är viktigt att vara medveten om att det är de aktörer som är aktiva i kommunen som kan utveckla Vansbros besöksnäring. Om det finns aktörer, som utvecklar produkter, samverkar och Sid 2(4) drar nytta av varandra, så kan destinationsbolaget (Visit Södra Dalarna och/eller Visit Dalarna) hjälpa dem att bli synliga för en större marknad. Turismstrategin uppdateras och revideras varje mandatperiod, närmast 2019. 3 Syfte med strategin och kritiska framgångsfaktorer Syftet med strategin är att lägga en grund för hur turismen i kommunen kan utvecklas på ett sätt som ger utdelning i form av fler gäster/kunder, större omsättning och arbetstillfällen. Ett annat syfte är att offentliga- kommersiella- och ideella- aktörer får en gemensam bild av nuläge och potential som kan ligga till grund för framtida prioriteringar och investeringar. Ett tredje syfte är att dialogen om strategin mellan aktörerna i sig skapar en grund för ökat inbördes förtroende och långsiktigt samarbete. För Vansbro kommun kan strategin vara viktig då den ger ledning i hur man kan bidra till den turistiska utvecklingen i alla de beslut och handlingar som man gör i vardagen i den kommunala verksamheten. I internationell forskning kring destinationsutveckling så har man identifierat ett antal kritiska framgångsfaktorer som är gemensamma för orter som har haft en framgångsrik destinationsutveckling: - Vision o målbild (stark, byggd på lokala förutsättningar, tydlig och med stark delaktighet) - Enighet om hur processen ska hanteras - Att hålla ett ”externt fokus” (fokus på kund/gäst och försäljning) - Sammansättning- och bemanning- av eventuella projektorganisationer - Tid (avsätta tillräckligt med tid för samverkan) - Tydlig kommunikation (med företag, ägare o medarbetare) - Att man ger förutsättningar för en konstruktiv och förtroendefull lokal dialog - Planering (noggrann, men ändå med inbyggd flexibilitet) Sid 3(4) 4. Mål och Aktiviteter Det finns i dagsläget inga aktuella mål för utveckling av turism i Vansbro kommun. Det är inte heller meningsfullt att sätta upp några detaljerade sådana mål i en kommunal turismstrategi, då de bör sättas i samverkan mellan turismaktörerna. Målet i strategin är därför så enkelt som att Näringslivssamverkan, i samråd med Vansbro kommun och Visit Södra Dalarna gemensamt prioriterar nedanstående förslag till aktiviteter. Av sammanställningen ska det framgå vad man ska göra, vem som har ansvaret för respektive punkt och när den ska vara genomförd. Prioriteringen ska vara genomförd senast 30 april 2015. Diskussioner ska vid behov föras med externa aktörer, t ex Vansbrosimningen och Kommunbygderådet. Aktiviteter för att utveckla Vansbros besöksnäring Nätverksaktiviteter - Företagsbesök med rådgivning till- och sammankoppling av- turismaktörer - Besluta hur man ska organisera sig. (Om man till exempel ska ha fortsatta möten i en turismgrupp och vilka som ska delta. Om man ska ha ”stormöten” med särskilda teman, ”idéoch produktutvecklingsmöten” etc.) - Inspiration- och information- om hur man blir synlig på Internet, marknadsföring, mm - Nätverksmöten om utveckling av Snöå-området - Nätverksmöten om utveckling av ”Vansbroveckan” (simmarveckan) - Undersöka hur man i besöksnäringen kan samverka med lokala företag inom andra branscher som har ett starkt varumärke och kontaktnät (t ex Lyko och Pyramidbageriet) Utveckling besöksmål - Utveckla informationen på nätet om de besöksmål som bedöms vara mest populära/spektakulära samt undersöka hur man kan göra dem mer attraktiva Marknadsföring - Formulera två kompletterande frågor som läggs in i Vansbrosimningens gästenkät - Undersöka vilka åtgärder man kan genomföra för att göra det ännu mer attraktivt för genomfartsturister att rasta- och göra depåstopp- i tätorterna längs E16/rv 26 Struktur och finansiering - Strukturera samverkan och myndighetsutövning kring Vansbrosimningen, för att underlätta evenemangets fortsatta utveckling (I Mora har man t ex en sådan modell för samverkan mellan Vasaloppsorganisationen och Mora kommun) - Se över myndighetsutövningen för entreprenörer som vill starta nya evenemang o verksamheter - Undersöka om det finns en potential för fortsatt utveckling av cykel- och vandringsleder i Vansbro kommun och hur det i så fall kan finansieras. - Undersöka om det finns förutsättningar för ett ”profil- och skyltningsprojekt” och hur det kan finansieras - Ansöka om utvecklingsmedel för finansiering av de utvecklingsåtgärder som aktörerna kommer överens om att de vill driva - Utarbeta gemensamma mål för Vansbro kommuns turismutveckling (gästnätter, omsättning, etc) Sid 4(4) 5 Samordningsgrupp En samordningsgrupp bestående av Vansbro kommun, Visit Södra Dalarna och Näringslivssamverkan med Näringslivssamverkan som sammankallande ansvarar löpande för samordning, utveckling och utvärdering av turismstrategin. 6 Slutord Turismutveckling är ett lagarbete. En enskild organisation eller aktör kan inte förväntas utveckla helheten på egen hand. Helheten kan utvecklas bara om det finns engagerade entreprenörer som utvecklar sina egna verksamheter. Om dessutom ett antal aktörer har en samsyn och jobbar tillsammans så ger det ofta resultat i form av nya gästnätter, nöjda gäster, ökad sysselsättning, högre kompetens och skatteintäkter. Entreprenörernas och arrangörernas roll är att utveckla sina egna verksamheter och samverka när det är möjligt. Näringslivssamverkans roll är att koppla ihop olika entreprenörer och bistå när de vill utveckla sina verksamheter samt att jobba för att få fram en finansiering till angelägna utvecklingsbehov. Vansbro kommuns roll är att underhålla och utveckla infrastrukturen, att göra det så enkelt som möjligt för entreprenörerna att driva och utveckla sina verksamheter samt att bistå vid utvecklingsprojekt och kontakter med andra offentliga aktörer. Visit Södra Dalarnas roll är att koppla ihop Vansbros turismaktörer med varandra och med turismaktörer i andra delar av Dalarna, att förmedla kunskap om turismutveckling (omvärldsanalys), att driva på utvecklingen av besöksnäringen i kommunen och inom destinationen samt att marknadsföra-/sälja helheten och stå för ett gemensamt värdskap (destinationsutveckling). Värdskapet är allas ansvar. Gästens upplevelse av sitt besök i Vansbro kommun består av många små olika delar, allt ifrån hur det fungerar med sophämtning till det ”mänskliga värdskapet”. Det har tidigare varit samverkan endast i liten omfattning mellan turismaktörerna i Vansbro kommun. Den samverkan kan öka framöver. Man ska dock vara medveten om att det i tidiga samverkansskeden kan ta tid att hitta roller, att bygga upp en gemensam kunskap och ett förtroende. Man ska därför inte ha förhoppningar på för snabba resultat. Det är också viktigt att man stämmer av gemensamt och regelbundet vad man har gjort, om man gör rätt saker och att man justerar listan med aktiviteter efterhand som förutsättningarna förändras. Detta blir speciellt viktigt i den här processen då det finns aktiviteter det närmaste året som kan förändra situationen. Två sådana aktiviteter är processen kring ett enat Visit Dalarna samt VM i Falun och de koncept som har utvecklats i samband med det (t ex ”Taste of Dalarna”). MEN, oavsett vad som händer i resten av Dalarna så kan Vansbros besöksattraktivitet bara utvecklas genom att man jobbar lokalt med produkt- och destinationsutveckling! Såväl individuellt som i samverkan. Ola Granholm, 27 november 2014 1(1) I Vansbro kom mun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL §11 Verksamhetsstöd Personal Personaichef Lillemor Tännström 2015-02-03 Ärende [email protected] 0281-75004 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL § 11, samverkanstorm gemensam gymnasieorganisation Parter: Vansbro kommun och Kommunal Bergslagen, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Vision, Yvonn Edlund Brittmari Gråbo Olsson Anita Wrange Agneta Jansson Vårdförbundet ingen representant Ärende: Förslag samverkansform. För arbetsgivaren Elisabeth Rooth Eriksson, Kommunchef Lillemor Tännström, Personalchef Hans Lövgren, Processamordnare Gemensam gymnasieorganisation §1 Vansbro kommun har kallat till förhandling angående samverkansform för en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälen. Elisabeth Rooth Eriksson presenterar kort bakgrund och går igenom föreliggande förslag. Förslaget innebär att man inrättar ett gymnasieförbund 1juli 2015. §2 Kommunal Bergslagen, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, har inga synpunkter på den föreslagna samverkansformen kommunalförbund. Vision anser att man inte kan ta ställning till förslaget på grund av ofullständiga beslutsunderlag. Bland annat saknar man kostnadskalkyler och beskrivningar av de konsekvenser som de olika samarbets-/organisationsformerna medför. §3 Arbetsgivaren menar att vissa av de delar som Vision anser saknas finns och har presenterats på bland annat fackliga referensgruppen. Andra delar är sådant som kommer att arbetas med när man vet vilken samverkansform som är aktuell. §4 Förhandlingen avslutas, Vansbro 20 15-02-03 -1 Lillemor Tännström, Personalchef / Elisabeth Rooth Eriksson, Kommunchef Anita Wrange, Lärarnas riksf6rbund Britt-Man Gråbo Olsson, Lärarförbundet Agfeta Jan’on, Vision Yvonn Edlund Kommunal Bergslagen Vansbro kommunlMedborgarhusetl78o 50 Vansbro/Tel. 0281-75000 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Vansbro kommun 21 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 38 Ärende KS 20 14/488 Gemensam gymnasieorganisation, Malung-Sälen Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att Vansbro kommun inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung Sälens kommun i form av ett gyffmasieförbund (kommunalförbund), 2. att gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1juli 2015, 3. att styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att utarbeta förslag till förbundsordning för gyrnnasieförbundet, att fastställas slutligt av respektive kommunfullmäktige, 4. att beslutet gäller under förutsättning att Malurig-Sälens kommun fattar likalydande beslut. Ärendet Ett arbete har sedan våren 2014 pågått med syfte att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige fattade i december 2014 beslut om lokalisering av program samt namn på en gemensam gymnasieskola. Olika samverkansformer har diskuterats; samverkansavtal, gemensam nämnd samt kommunalförbund/gymnasieförbund. Förslag till beslut Utskottet utbildning och arbete föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. att Vansbro kommun inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung Sälens kommun i form av ett gymnasiefo•rhund (kommunalförbund), 2. att gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1juli 2015, 3. att styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att utarbeta förslag till förbundsordning för gymnasieförbundet, att fastställas slutligt av respektive kommunfullmäktige, 4. att beslutet gäller under förutsättning att Malung-Sälens kommun fattar likalydande beslut. Per-Anders Westhed (C) och Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-12 Justerare Utdragsbestyrkande 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson 2015-01-12 KS2014/488 [email protected] 0281 750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Gemensam gymnasieorganisation Vansbro kommun och Malung Sälens kommun – samverkansavtal, gemensam nämnd eller gymnasieförbund. Rekommendation till beslut Att föreslå kommunfullmäktige att 1. Vansbro inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung Sälens kommun i form av ett gymnasieförbund (kommunalförbund) 2. Gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1 juli 2015. 3. Styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att utarbeta förslag till förbundsordning för gymnasieförbundet, att fastställas slutligt av respektive kommunfullmäktige. 4. Beslutet gäller under förutsättning att Malung Sälens kommun fattar likalydande beslut. TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Sammanfattning Ett arbete har sedan våren 2014 pågått med syfte att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige fattade i december 2014 beslut om lokalisering av program samt namn på en gemensam gymnasieskola. Olika samverkansformer har diskuterats; samverkansavtal, gemensam nämnd samt kommunalförbund/gymnasieförbund. Bakgrund Överväganden och förslag avseende gymnasiesamverkan mellan Vansbro kommun och Malung-Sälens kommun har framförts och diskuterats under lång tid. Som del i detta har ett antal utredningar genomförts och presenterats. I oktober 2010 ingicks ett samverkansavtal mellan Vansbro kommun och MalungSälens kommun vilket gav respektive kommuns elever möjlighet att söka till samtliga program vid båda gymnasieskolorna. Efter att Vansbro kommun och Malung-Sälens Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(7) kommun blivit medlemmar i GYSAM så kan eleverna nu fritt välja gymnasieprogram inom hela samverkansområdet (större delen av Dalarnas län). En viss samverkan mellan de aktuella gymnasieskolorna finns redan idag, detta inom det estetiska programmet och inom Teknikcollege Sedan våren och hösten pågår ett förberedande arbete för en eventuellt gemensam gymnasieorganisation mellan Vansbro kommun och Malung-Sälens kommun. Förberedelserna bedrivs inom tre grupper – styrgrupp, arbetsgrupp och facklig referensgrupp. I september 2014 beslutade kommunstyrelsen i respektive kommun, med likalydande beslut, bl.a. att avsikten ska vara en gemensam gymnasieorganisation för Vansbro kommun och Malung-Sälens kommun från läsåret 2015/2016. I december beslutade kommunfullmäktige i Vansbro kommun (kf 2014/488) om (1) förslag till lokalisering av program i en gemensam gymnasieorganisation och (2) om namn (Västerdala gymnasium) för en gemensam gymnasieorganisation. Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun beslutade, för sin del, om återremiss av samma ärende för senare behandling. I både Vansbro kommun och i Malung-Sälens kommun har tydliggjorts att respektive kommunfullmäktige har att slutligt avgöra frågan om form för gymnasiesamverkan. Enligt Skollagen ansvarar varje kommun för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildning. Vilka utbildningar som erbjuds och antal platser ska så lång det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål (Skollagen 15 kap. 30§). Samverkansformer TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Samverkan mellan två (eller flera) kommuner kan, inom specifika sakområden, ske inom ramen för samverkansavtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. För att kommunfullmäktige ska kunna uppfylla ekonomisk kontroll och övergripande styrning för den verksamhet som kommunen finansierar krävs legala instrument som stöd för detta. Kommunallagen ger tydliga legala instrument för kommunalförbund och för kommunala bolag, dock inte lika genomgripande instrument för samverkan genom avtal eller samverkan genom gemensam nämnd. På det civilrättsliga området kan skillnaden avseende behörighet och befogenhet, för nämnd respektive förbund, populärt liknas med vad som gäller enligt sambolagstiftningen jämfört med äktenskapslagstiftningen. Samverkansavtal Samverkansavtal har inga kopplingar till kommunallagen. Förutom att sådana avtal är svåra att formulera heltäckande och fullständiga, så har de oftast en oklar juridisk tyngd vid tolkningar och tvist. Ett samverkansavtal kan närmast liknas vid formulerad viljeinriktning, vilka fungerar i samförstånd men sällan vid åsiktsskillnader. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 3(7) Behörighetsmässigt och befogenhetsmässigt föreligger legala begränsningar hur långtgående en samverkan är tillåten med endast avtal som grund vad gäller bl.a. finansiering, styrning, uppföljning, kontroll. Samverkan utifrån endast avtal kan även skapa arbetsrättsliga och civilrättsliga oklarheter och svårigheter. Samverkansavtal begränsas ofta i sin omfattning att innefatta elevernas fria val, prisöverenskommelser, samråd kring utbud av program samt för att hindra konkurrens och överutbud av program. Gemensam nämnd Kommunallagens bestämmelser om nämnd gäller även för gemensam nämnd. Den gemensamma nämndens behörighet och befogenhet ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna. Den gemensamma nämnden ska ingå i en av de samverkande kommunernas politiska organisation, vilken då benämns värdkommun. Det är värdkommunen som upprättar och fastställer budget för den gemensamma nämnden. Den gemensamma nämnden är normalt underkastad kommunallagens regler om revision. Kommunallagen innehåller vissa regler för insyn och kontroll vad gäller gemensam nämnd, vilka i huvudsak tar sikte på nämndens värdkommun. Reglemente och eventuella avtal kan till viss del komplettera och tydliggöra regelverket för den gemensamma nämnden och graden av ömsesidighet för de ingående kommunerna. För de kommuner som inte är värdkommun gäller inte reglerna om styrelsens uppsiktsplikt. För de kommuner som ingår i en gemensam nämnd och som inte är värdkommun saknas fullständiga legala instrument för styrning och insyn i den gemensamma nämndens verksamhet, likaså saknas former för formellt deltagande i budgetprocessen för den gemensamma nämnden. Den gemensamma nämnden kan ha gemensam förvaltning för samtliga ingående kommuner, eller ha separat förvaltning för vardera ingående kommun. TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Vardera ingående kommun är fortsatt egen huvudman för den verksamhet som den gemensamma nämnden givits behörighet och befogenhet att leda. Värdkommunen är dock anställningsmyndighet för all personal inom den gemensamma nämndens verksamhet. Tjänstemans myndighetsutövning i annan kommun än i anställningskommunen (värdkommunen) fordrar delegation från alla samverkande kommuners nämnder. Kommunalförbund/Gymnasieförbund Kommunalförbund är en tydligt offentligrättslig person med egen rättskapacitet. Reglerna och formerna för ett Kommunalförbund anges i Kommunallagen (3 Kap. 2028§§). Region Dalarna är ett känt exempel på Kommunalförbund. Ett kommunalförbund ska ha en förbundsordning som anger kompetensen och bestämmelserna för förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av medlemmarnas respektive kommunfullmäktige. Respektive kommunstyrelse för kommunerna i ett kommunalförbund har fortsatt egen uppsiktsplikt över förbundet. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 4(7) Ett kommunalförbund är normalt och i princip underkastad alla de regler, inklusive regler för revision, som gäller för en kommun. Konsekvenser Den organisatoriska formen för samverkan – samverkansavtal, gemensam nämnd eller gymnasieförbund – torde vara avhängig bl.a. syftet, omfattningen och varaktigheten med samverkan i sak. Ju djupare samverkan som eftersträvas, desto tydligare och mer reglerad form för samverkan torde vara eftersträvansvärd. Samverkan torde kräva så fullständiga legala instrument som möjligt för att grundlägga ett förtroendefullt samarbete och för att motsvara högt ställa krav på insyn, styrning, uppföljning och kontroll. Föreliggande samverkansfråga avser en gemensam gymnasieorganisation för två kommuner. Denna samverkan har tagit sin grund i följande specifika målformuleringar. Samhällsbyggarmålet – att säkerställa utbildning på gy-nivå i Västerdalarna (utifrån fortsatt minskad befolkningstal). Av vikt för utveckling, tillväxt och för ”bilden av” Västerdalarna. Kompetensförsörjningsmålet – att möjliggöra en allmän hög utbildningsnivå, att underlätta och möta närsamhällets behov av kompetensförsörjning och att överbrygga generationsskifte så väl inom offentlig sektor som inom privat sektor. Utvecklingsmålet – att möjliggöra och säkerställa utvecklingskraft (och konkurrenskraft) inom gymnasieskolorna i Västerdalarna. Därutöver har behovet och syftet med gymnasiesamverkan motiverats och formulerats utifrån elevperspektivet – att säkra ett brett utbud av program, att möjliggöra en god och attraktiv pedagogisk plattform, att erbjuda individuella lösningar och anpassningar samt att motsvara högt ställda krav på kvalitet i utbildningen liksom utveckling och trygghet i lärandet. Utifrån ovanstående kan form av samverkan – i föreliggande fall – bedömas enligt följande. TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Samverkansavtal Sådan form av samverkan kan vara mest användbar vid en visst begränsat samarbete mellan två huvudmän inom ramen för fortsatt egen verksamhet men med ömsesidighet kring villkor och former. Legalt kan ett samverkansavtal till sin art mest anses uttrycka parternas viljeinriktning. Ett samverkansavtal saknar i vart fall tydlig koppling till kommunallagens legala instrument. En fördjupad samverkan inom ramen för en gymnasieorganisation torde inte vara möjlig att reglera och driva med stöd av endast avtal. Inte minst torde det med avtal kunna följa begränsningar av arbetsrättslig karaktär, liksom begränsningar gällande styrning, uppföljning och kontroll. Samverkansavtal kan – i föreliggande fall – inte anses ge en tillräcklig tydlig och rustik grund för en så långtgående form av samverkan som en gemensam gymnasieorganisation. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 5(7) Gemensam nämnd En gemensam nämnd är inte en egen juridisk person, vilket torde begränsa nämndens befogenhet och behörighet. En gemensam nämnd saknar en heltäckande koppling till kommunallagens legala instrument, vilket inte kan anses kunna täckas (”läkas”) genom reglemente och/eller avtal. En gemensam nämnd, särskilt med volymmässigt stor verksamhet (räknat i elever, personal, lokaler, byggnader samt i budgetomslutning och i verksamhetsbredd), torde kunna riskera att ”försvaga” respektive kommuns egen styrkedja, utifrån otydlighet, inkonsekvens och bristande sammanhållning – ställt mot kommunens egna verksamheter. En gemensam nämnd som grund för samverkan torde vara mest fördelaktig när den gemensamma nämnden har ansvar för specifikt avgränsade verksamheter (som servicefunktioner, avgränsad myndighetsutövning och/eller specifika stödfunktioner), som inte inbegriper volymmässiga driftsfrågor i allmänhet eller kvalitets- och utvecklingsfrågor i synnerhet och särskilt inte med verksamhetsenheter även utanför värdkommunens geografiska verksamhetsområde. I vart fall kan det, med gemensam nämnd och gemensam förvaltning, föreligga risk för administrativa krångligheter och otydligheter, inte minst i fråga om delegation. Det torde vidare krävas ett flertal avtal för att samordna olika policyer vilka samtidigt ska stå i jämförelse med motsvarande policy inom respektive kommun. Även i fråga om investeringsbeslut skulle kommunalrättsliga tveksamheter kunna uppstå, exempelvis utifrån förbudet att investera i annans fastighet (vilket kan bli fallet beträffande verksamhetslokaler utanför värdkommunens geografiska verksamhetsområde, trots vederhäftiga hyresavtal kommunerna emellan, eftersom det är värdkommunen som exklusivt – efter samråd – beslutar och fastställer den gemensamma nämndens budget). Förhållandet med att respektive ingående kommun blir fortsatt huvudman för den verksamhet som den gemensamma nämnden ska leda torde kräva att respektive kommun bibehåller kompetens inom sakområdet och även ett politiskt organ med ansvar att hantera de frågor som faller på respektive kommun utifrån det fortsatta egna huvudmannaskapet. Kommunalförbund/Gymnasieförbund Ett gymnasieförbund är en egen juridisk person vilket möjliggör en fullständig koppling till kommunallagen och dess legala instrument. TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Ett gymnasieförbund har tydlig behörighet och befogenhet utifrån lag och fastställd förbundsordning. De kommuner som samverkar inom ramen för ett kommunalförbund har jämbördig kontroll och inflytande över förbundet och dess verksamhet. Respektive styrelse har fortsatt egen uppsiktsplikt över förbundet. Följande fördelar respektive nackdelar brukar anföras avseende samverkan inom ramen för kommunalförbund. Fördelar: • Breddad bas för utbudet. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 6(7) • Personalstyrkan blir flexibel och tillräckligt stor för att upprätthålla en hög effektivitet och utveckla en god kompetens. • Expertkompetens kan upprätthållas i egen regi inom exempelvis elevvård, elevhälsovård och studie/yrkesväglednings-verksamhet • Sårbarheten minskar med möjlighet till god service i mindre kommuner även under semestertider. • Likartad service/kvalitetsnivå och policy kan uppnås inom alla kommunerna, framförallt i de fall när förvaltningen är samlad på en plats. • Nämnd- och annan administration kan effektiviseras jämfört med dagens totala nivå. Nackdelar: • Förbundet är en egen juridisk person som kräver ekonomihantering, momsredovisning, lönehantering, bokföring, datasystem, personalhantering, revision mm i egen regi. Förbundet måste också själv teckna avtal med personalorganisationer och sköta företagshälsovård, upphandlingar, mm. Detta innebär avsevärt större administration än i alternativet med gemensam nämnd. • Taxor måste beslutas av de samverkande kommunernas respektive fullmäktige vilket inte garanterar att samma taxor gäller inom hela samverkansområdet. • Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kan riskera att minska. • Restider och resekostnader för besökare och handläggande personal ökar i de fall där förvaltningen är samlad på en plats. • Arbetet med en sammanhållen verksamhetskedja (inom barn- och ungdomsområdet) blir svårare. TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM • Respektive kommun måste bibehålla kompetens inom sakområdet och även ett politiskt organ med ansvar att hantera frågor utifrån det fortsatta egna huvudmannaskapet. En gemensam gymnasieorganisation i form av ett gymnasieförbund torde ge god tydlighet kring den legala grund som respektive kommun har att ange och tydliggöra som underlag för information, förankring och förhandling (enligt gällande förhandlingsoch beslutsordning) i den fortsatta beredningen och hanteringen av ärendet. Med beslut om samverkan inom ramen för ett gymnasieförbund kan förslag till förbundsordning utarbetas och förberedelser göras, i form av bl.a. förslag till erforderliga avtal – inför starten av gymnasieskolans hösttermin 2015. Respektive kommunfullmäktige har att besluta om bl a förbundsordning för ett gymnasieförbund. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 7(7) Slutsats Ett kommunalförbund/gymnasieförbund är att förorda bl a utifrån att de kommuner som samverkar inom ramen för ett kommunalförbund har jämbördig kontroll och inflytande över förbundet och dess verksamhet. Respektive styrelse har också fortsatt egen uppsiktsplikt över förbundet. Beslutet expedieras till: Malung-Sälens kommun, kommunchef Rolf Davidsson TJÄNSTEUTLÅTANDE - GEMENSAM GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM Verksamhetschef Utbildning och arbete, Erik Wallander Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 10 rVansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 29 Ärende KS 20 15/6 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 4 år 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Ärendet Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 4 år 2014. Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom Individ och familjeomsorgen finns inte några ej verkställda beslut enligt SoL att rapportera. Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Förslag till beslut Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar föreslå Kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-12 Kvartalsrapport 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Individ och familjeomsorgen Ifo-chef Malou Larsson 2015-01-12 ange ärende [email protected] 75040 KOMMUNFULLMÄKTIGE Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL kvartal 4 år 2014 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Sammanfattning Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 4 år 2014. Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom Individ och familjeomsorgen finns inte några ej verkställda beslut enligt SoL att rapportera. Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Bakgrund Konsekvenser En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader, kan få betala avgift som tillfaller staten. Beslutsunderlag Kvartalsrapport Rapport ej verkställda beslut 201501 Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per kvartal. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) Beslutet expedieras till : Rapport ej verkställda beslut 201501 Ifo-chef Malou Larsson Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Rensa Kvartalsrapport – Sol och LSS Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 16 kap 6f§ SoL samt beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ LSS • Rapporter skickas in kvartalsvis av samtliga nämnder som berörs av skyldigheten att rapportera. • Kontaktaaktuelltillsynsregion vid Inspektionen för vård och omsorg(IVO) förattkunna börja rapportera med IVO:s e-tjänst,telvx010–7885000. • Individrapporter skickas in av de nämnder som har sådana att redovisa detta kvartal. Det gäller både de som kvarstår som ej verkställda från förra kvartalet (och som ska rapporteras på nytt) och nya från detta kvartal. Allmänna uppgifter 1 Rapporteringstillfälle År Kvartal 1/10 - 31/12 2014 4 2 Kommun 3 Stadsdel/kommundel (i förekommande fall) 4 Ansvarig nämnd 5 Nämnden har ansvar för följande verksamhet Vansbro Kommunstyrelsen SoL ÄO, Äldreomsorg SoL OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL SoL IFO, Individ- och familjeomsorg LSS OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 1 6 Ansvarig/Behörig rapportör 7 Telefon till rapportören 8 E-post till rapportören Agneta Eriksson 0281-750 45 [email protected] 9 Markera de verksamhetsområden där det inte finns några ej verkställda beslut eller avbrott att rapportera detta kvartal. SoL ÄO SoL OF SoL IFO LSS OF 10 Markera de verksamhetsområden där det finns individrapporter detta kvartal Beslut Avbrott SoL ÄO SoL ÄO SoL OF SoL OF SoL IFO SoL IFO LSS OF LSS OF Individrapporterna skickas till IVO under följande rapporteringsperioder: Kvartal 1: Kvartal 2: Kvartal 3: Kvartal 4: 15 mars – 15 april 15 juni – 31 juli 15 september – 15 oktober 15 december – 15 januari Tillsynsregion AVDELNING SYD (Skåne, Kronobergs och Blekinge län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Box 4106 203 12 Malmö AVDELNING MITT (Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro och Södermanlands län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Box 423 701 48 Örebro AVDELNING ÖST (Stockholms och Gotlands län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Avdelning Öst Box 6202 102 34 Stockholm AVDELNING SYDÖST (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Box 2163 550 02 Jönköping AVDELNING SYDVÄST (Västra Götalands och Hallands län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Box 53148 400 15 Göteborg AVDELNING NORD (Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) IVO, Inspektionen för vård och omsorg Box 34 901 02 Umeå 2 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 30 Ärende KS 20 15/74 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 3 år 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till handlingarna. Ärendet Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 3 år 2014. Förslag till beslut Torsten Larsson (Kd) föreslår: att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till handlingarna. Beslutsunderlag Kvartalsrapport 3 Tjänsteutlåtande 2015-02-02 Justerare . Utdraeshestvrkande fl\ /(N rjek:ionen fy ;O CL9 Kvartals rapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Förnamn Efternamn Telefon E-postadress Elisabeth Snsson 0281-75156 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden Förvaltning J Vård och omsorg Vansbro Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Val avår och kvartal Val av år och kvartal 2014 1/7-30/9 Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL ÄO, äldreomsorg SoL OF, omsorg om personer med funktions nedsättning [SS OF, omsorg om personer med EJ Ja EJ Ja j Nej j Nej Ej F] Ja Nej funktions nedsättning Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL ÄO, äldreomsorg fl Ja personer El Ja jj Nej SoL OF, omsorg om med funktionsnedsättning LSS OF, omsorger om personer med funktions nedsättning j Nej fl Ja j Nej Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftsiagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Blankettid: 1412254422281 (1ti Inskickat 1 Sida 1 av 2 Datum: 2014-10-02 14:54:25 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-02-02 KS 2015/74 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 KOMMUNFULLMÄKTIGE Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 3 år 2014 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till handlingarna. Sammanfattning Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 3 år 2014. Bakgrund Enligt kvartalsrapport kvartal 3 år 2014 inom äldreomsorgen SoL och LSS som skickats in till IVO finns det inte några ej verkställda beslut. Det har vid granskning av rapporteringen i efterhand uppdagats att det finns 2 ärenden enligt LSS och ett ärende enligt SoL som ej verkställts. IVO har informerats om detta. Individrapporter i dessa ärenden skicka in i samband med rapportering av kvartal 4. Konsekvenser En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader, kan utdömas att betala vite. Bedömningen är att det inte behövs vidtas några ytterligare åtgärder än ordinarie verkställighet för att verkställa besluten om kontaktperson och avlösning i hemmet. Rapport ej verkställda beslut kvartal 3 2014 Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per kvartal. Gäller lika för LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m 1 juli 2008. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) För verkställande av boende enligt LSS finns risk att kommunen tilldöms vite. Den enskilde har i det aktuella ärendet avvisat möjligheten att erbjudas plats i annan kommun i väntan på boende i Vansbro. Beslut om att utreda behovet av boende enligt LSS finns. Beslutsunderlag Kvartalsrapport 3 Individrapporter Beslutet expedieras till : Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Rapport ej verkställda beslut kvartal 3 2014 Kommunens revisorer Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 22 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 39 Ärende KS 20 15/75 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 4 år 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Ärendet Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 4 r 2014. Förslag till beslut Torsten Larsson (Kd) föreslår: att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Beslutsunderlag Kvartaisrapport 4 Tjänsteutlåtande, 2015-02-02 Utdragsbesyrkande Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Förnamn Efternamn Telefon E-postadress Elisabeth Svensson 0281-75156 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden Förvaltning Vård och omsorg Vansbro Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Val av år och kvartal Val av år och kvartal 2014 1/10-31/12 Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL ÄO, äldreomsorg SoL OF, omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS OF, omsorg om personer med funktionsnedsättning Ja Ja Nej Nej Ja Nej Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL ÄO, äldreomsorg SoL OF, omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Ja Ja Nej Nej Ja Nej Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Blankettid: 1420729378929 Inskickat Sida 1 av 2 Datum : 2015-01-08 16:04:00 1420729378929 2015-01-08 16:04:00 Signering Datum Namnförtydligande Blankettid: 1420729378929 Underskrift Sida 2 av 2 Datum : 2015-01-08 16:04:00 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-02-02 KS 2015/75 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 KOMMUNFULLMÄKTIGE Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 4 år 2014 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna. Sammanfattning Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 3 år 2014. Bakgrund Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom äldreomsorgen SoL och LSS som skickats in till IVO finns tre ej verkställda beslut, sammanställning redovisas i bilaga Rapport till kommunfullmäktige. Ärende som avser avlösning i hemmet har ej verkställts på grund av att den enskilde inte känt behov av att använda tjänsten ännu. Ärende som avser boende enligt LSS har ej verkställt på grund av det ej finns något boende i Vansbro kommun. Den enskilde har avböjt erbjudande om plats i annan kommun i väntan på att plats kan ordnas i Vansbro. I vänta på boende i Vansbro har personen annan insats. Rapport ej verkställda beslut kvartal 4 2014 Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per kvartal. Gäller lika för LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m 1 juli 2008. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) Ärende som avser kontaktperson enligt LSS har ej verkställts på grund av att brukaren har avvisat de kontaktpersoner som erbjudits och det är svårt att hitta nya lämpliga personer. Arbetet med att hitta lämplig kontaktperson fortgår. Konsekvenser En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader, kan utdömas att betala vite. Bedömningen är att det inte behövs vidtas några ytterligare åtgärder än ordinarie verkställighet för att verkställa besluten om kontaktperson och avlösning i hemmet. För verkställande av boende enligt LSS finns risk att kommunen tilldöms vite. Den enskilde har i det aktuella ärendet avvisat möjligheten att erbjudas plats i annan kommun i väntan på boende i Vansbro. Beslut om att utreda behovet av boende enligt LSS finns. Beslutsunderlag Kvartalsrapport 4 Bilaga Rapport till kommunfullmäktige Beslutet expedieras till : Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Rapport ej verkställda beslut kvartal 4 2014 Kommunens revisorer Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 1(1) Bilaga 1 Ärende Vård och omsorg 2015-01-05 KS 2015/23 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 Avgifter för parboende i särskilt boende Förslag: PARBOENDE I SÄRSKILT BOENDE Av 8 kap socialtjänstlagen framgår att kommunens får ta ut skäliga avgifter för stödoch hjälpinsatser. Avgifter som inte omfattas av maxtaxa 3 240 kr/månad (2015) Serviceavgift 100 kr/månad Städ och tvättservice 700 kr/månad 9. Avgift parboende i särskilt boende, bil 1 Måltider abonnemangsavgift Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 27 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 44 Ärende KS 20 15/23 Riktlinjer och avgifter för parboende i särskilt boende Beslut Kommunstyrelsen beslutar att nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i sarskilt boende från och med 20 15-02-10. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att besluta införa avgifter för parboende i sa’rskilt boende enligt förslag från och med 2015-03-0 1. Ärendet Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd till förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna riktlinjer är framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande dokument som finns. Förslag till beslut Konimunstyrelsens utskott Omsorg beslutar att föreslå kommunstyrelsen att 1. Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i sa••rskilt boende från och med 20 15-02-10. 2. Rekommendera kommunfullmäktige att besluta införa avgifter för parboende i särskilt boende enligt förslag från och med 2015-03-01. Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall till utskottets fo••rslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-05 Riktlinjer för medflyttande make/maka i sarskilt boende Förslag till riktlinjer för parboende i särskilt boende Avgifter för parboende i sa•rskilt boende Justerare Å/K Utdragsbestyrkande Vansbro kommun 28 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 45 Nominering av ledamöter i Coompanion Dalarna för perioden 2015- 2018, rättelse Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att nominera Anneli Hultgren Olsson (C) till ledamot i Coompanion Dalarna. 2. att utse Torsten Larsson (Kd) till ombud till stämman i Coompanion Dalarna. Ärendet Synpunkter har framkommit som inneha•r att kommunstyrelsens protokoll från sammanträdet den 13 och 14januari ska omjusteras. 1 föreliggande ärende justeras KS § 44. Kommunstyrelsen har att nominera en ledamot till Coompanion Dalarna för perioden 2015 2018 samt ett ombud till stämman. - Förslag till beslut Ordförande föreslår: 1. att nominera Anneli Hultgren Olsson (C) till ledamot i Coompanion Dalarna. 2. att utse Torsten Larsson (Kd) till ombud till stämman i Coompanion Dalarna. Justerare Utdra2sbestyrkande Vansbro kommun 29 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 46 Ärende KS 2014/786 Sam manträdesplan 2015, komplettering Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att utskottet Leva och bo sammanträder den 15juni, 2. att kommunstyrelsen sammanträder den 30juni. 3. att utskottet omsorg sammanträder den 23 juni. Ärendet På grund av att beslut tagits att ej inrätta en myndighetsnämnd fr o m årsskiftet måste en extra kedja inrättas för att hantera bygglovsärenden i kommunstyrelsen. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår att komrnunstyrelsen beslutar 1. att utskottet Leva och bo sammanträder den 15 juni, 2. att kommunstyrelsen sammanträder den 30juni. Nall Lasse Andersson (S) föreslår: att utskottet omsorg sammanträder den 23 juni. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 20 14-12-15 Justerare . Utdragsbestyrkande Vansbro kommun 30 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 47 Ärende KS 20 14/767 Kommunbygderådet, verksamhetsbidrag 2015 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att Kommunbygderådet i Vansbro kommun erhåller ett verksamhetsbidrag på 18 tkr för 2015. Ärendet Kommunbygderådet och kommunledningen har en nära samverkan. Under de senaste åren har bl a konceptet med kommundeisträffar utvecklats gemensamt. Likaså drivs det gemensamma arbetet med Lokala servicepunkter. Kommunbygderådet är ej berättigat till förenings- eller driftbidrag. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Kommunbygderådet i Vansbro kommun erhåller ett verksamhetsbidrag på 18 tkr för 2015. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2014-12-04 Utdragsbestyrkande Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 48 Information, Vansbro kommuns krisorganisation Ärendet Nici as Jolhammar, säkerhetssamordnare, informerar om kommunens krisorganisation. Kommunstyrelsen är, vid extraordinära händelser, kommunens krisledningsnämnd. Justerare Utdragsbestyrkande 32 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 49 Delgivning av domar och delegationsbeslut Beslut Konimunstyrelsen beslutar att godkänna rapporteringen. Ärendet Föreligger rapportering av delegationsbeslut för perioden 2014-11-26 16. -- 2015-01- Dom i Förvaltningsrätten i Falun, 20 14-1 1-28, mål nr 5 123-14 gäller överklagande av beslut ang. ekonomiskt bistånd enligt SoL, 20 14-09-29. Förvaltningsrätten bifaller överklagan och föreskriver Kommunstyrelsen i Vansbro kommun att utge ekonomiskt bistånd till kostnader för bussresor. Det tillkommer kommunen att bestämma beloppet. Dom i Förvaltningsrätten i Falun 2014-12-22, mål nr 562 1-14 gäller överkiagande av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen; SoL, 20 14-10-02. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Beslut från Förvaltningsrätten i Falun, 2014-12-18, mål nr 3687-14. Ärendet avser överklagan av beslut i Kommunstyrelsen 20 14-06-27 från NN, avseende ansökan om ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förvaltningsrätten bifaller överklagan. Det överklagade beslutet skall upphävas. Målet visas åter till Kommunstyrelsen för beräkning av ersättning. Beslut från Förvaltningsrätten i Falun, 2014-12-18, mål nr 4214-14. Ärendet avser överklagan av beslut i Kommunstyrelsen 2014-06-27 från NN, avseende ansökan om ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förvaltningsrätten bifaller överklagan. Det överklagade beslutet skall upphävas. Målet visas åter till Kommunstyrelsen för beräkning av ersättning. Förslag till beslut Ordförande föreslår: att godkänna rapporteringen. Justerare Utdragsbestyrkande Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 201 5-02-10 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-01-14 Tjänsteutlåtande, 2015-01-13 Delegationslistor Utdragshestyrkande Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 50 Ärende KS 2014/732 Revidering och uppdatering av kommunstyrelsens delegationsordning 2015-2018 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att revidera delegationsordningen enligt utarbetat fo••rslag. Ärendet Kommunen har en alternativ politisk organisation, utan nämnder, som bygger på en långtgående delegation. Kommunstyrelsens delegationsordning är därför omfattande. En översyn har gjorts i vård och ornsorgs delar av kommunstyrelsens delegationsordning i samband med den nya mandatperioden. Nedan följer förslag på förändringar och tillägg till delegationsordningen Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att revidera delegationsordningen enligt utarbetat förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-01-20 UtdragsL,estyrkande IVansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 51 Information Stiftelsen Vansbrohem Ärendet Torsten Larsson (Kd) informerar om: stiftelsen Vansbrohems resultat för 2014 Uthyrningen av seniorlägenheter. 13 av 18 stycken lägenheter är nu uthyrda. - - Justerare Utdragsbestyrkande Vansbro kommun 36 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 52 Information, Region Dalarna Ärendet Per-Anders Westhed (C) informerar om kommande direktionsmöte. Ärenden som behandlas är bland annat: Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion, Unga till arbete, Milj ötinget, ADSL (bredband). kommande direktionsmöte - - - - - Udragsbestyrkande 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-01-05 KS 2015/23 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala [email protected] 75155 KOMMUNSTYRELSEN Riktlinjer och avgifter för parboende i särskilt boende Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att 1. Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i särskilt boende från och med 2015-02-10. 2. Rekommendera kommunfullmäktige att besluta införa avgifter för parboende i särskilt boende enligt förslag från och med 2015-03-01. Sammanfattning Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd till förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna riktlinjer är framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande dokument som finns. Bakgrund Riksdagen har i enlighet med propositionen ”Rätten att få åldras tillsammans – en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen” beslutat om en ändring i 4 kap 1 b § Socialtjänstlagen (SoL) som innebär att äldre som varaktigt sammanbott ska kunna fortsätta att göra det även när den enes behov kräver särskilt boende. Denna bestämmelse gäller från och med 1 november 2012. I samband med införandet av parboendegarantin ändras även 18 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I nuläget finns inga beslutade avgifter för parboende men det framgår av 8 kap SoL att kommunens får ta ut skälig avgift för stöd- och hjälpinsatser. Avgifter för parboende ska beslutas av kommunfullmäktige. Konsekvenser Föreslagna riktlinjer är utformade med stöd av SKL:s cirkulär 12:51, propositionen 2011/12:147 och bet.2011/12: SoU21 samt den vägledning som Socialstyrelsen i samarbete med Boverket gett ut avseende parboendebestämmelser. Riktlinjerna har 9. Parboende i särskilt boende, tjänsteutlåtande Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende är fastställda innan lagändring och behöver revideras och utformas med stöd av SKL:s cirkulär 12:51, propositionen 2011/12:147 och bet.2011/12: SoU21 samt den vägledning som Socialstyrelsen i samarbete med Boverket gett ut avseende parboendebestämmelser. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) anpassats efter de förutsättningar som finns inom särskilt boende i Vansbro kommun men ändå med inriktningen att de ska ge den enskilde största möjliga valmöjlighet. Föreslagna avgifter för parboende ingår inte i maxtaxan. Serviceavgiften, motsvarande 100 kr per månad, gäller alla som beviljas parboende. Serviceavgiften motsvarar den schablonkostnad som konsumentverket fastställt för förbrukningsartiklar om 50 kr per månad samt 50 kr för tillgången till trygghetslarm, tillgång till personal på plats och visst utbud av kollektiva aktiviteter. Avgift för måltidsabonnemanget föreslås följa fastställd avgift för den som har bistånds om särskilt boende. Avgift för städ-och tvättservice bygger den avgift som en maka/make/sambo skulle haft om båda parter hade varit beviljad insatsen i ordinärt boende. Slutsats Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd till förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna riktlinjer är framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande dokument som finns. Enligt reglemente ansvarar kommunstyrelsen för att fastställa riktlinjer för verksamheten och kommunfullmäktige beslutar om avgift. Beslutsunderlag Riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende Förslag till riktlinjer för parboende i särskilt boende Bilaga 1 Avgifter för parboende i särskilt boende Beslutet expedieras till : 9. Parboende i särskilt boende, tjänsteutlåtande Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 – mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX, §NN Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Innehåll Bakgrund och befintliga fiberkablar ................................................................................. 2 Bakgrund ....................................................................................................................... 2 Telia............................................................................................................................... 2 Fortum ........................................................................................................................... 3 Målnät ............................................................................................................................... 4 Syfte .............................................................................................................................. 4 Prioriteringar ..................................................................................................................... 5 Kostnadsberäkningar ......................................................................................................... 5 Återbetalning ................................................................................................................. 5 Aktiviteter och prioriteringar 2014-2020 .......................................................................... 7 Genomförda aktiviteter 2014 ........................................................................................ 7 Planerade aktiviteter 2015 ............................................................................................. 7 Planerade aktiviteter 2016-2020 ................................................................................... 8 Prioritering under 2015 ................................................................................................. 8 Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Bakgrund och befintliga fiberkablar Bakgrund För att bygga framtidssäkra bredbandsnät krävs optiska fiberkablar. Optisk fiber är det enda mediet som kan framföra information i mycket stora mängder. I Vansbro kommun finns inte så många av marknadsaktörerna som bygger fibernät och därför finns det inte så mycket fiberkabel heller. Telia Sedan länge finns en fiberkabel genom Vansbro kommun längs järnvägen som ägs av Telia. Den är dock gammal och består endast av några få fiberpar som alla används idag. Blått streck=Telias stomnät genom Vansbro kommun (längs järnvägen). Svarta streck = kommungränser Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Fortum Fortum har 2012-2013 byggt en ny 139kV elledning i dalgången från Mockfjärd till Malung (se bild nedan). I den finns relativt mycket kapacitet ledig men tyvärr når den inte ens de 4 största orterna utan bara Vansbro och Nås. Rött streck = Fortums 130kV ledning med fiberkabel hängande under. Svarta streck = kommungränser Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Målnät Vansbros bredbandsmål är formulerade enligt nedan i den Bredbandsstrategi som antogs 12/5 2014: ”I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande ca 10 procent ska ha minst 30 Mbit/s år 2020. Redan år 2016 bör 40 procent ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s.” Utifrån dessa mål har ett målnät utformats (se bild nedan). Grönt streck = Telia fiber, Rosa streck = Vansbro kommun fiber Syfte Syftet med målnätet är att få en bild över vilken investering som krävs (eg. grävlängder) och dels tydliggöra för företag och hushåll hur Vansbro kommun har tänkt nå målen. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Man ska se detta som en första och grov vägledning hur ett fiberoptiskt nät kan bygga för att nå 90% av företag och hushåll. Omprioritering kan göra att detta målnät ändras över tiden. Prioriteringar Uppdraget att prioritera orter, företag mm ges åt Styrgruppen för Bredbandsutbyggnaden i Vansbro kommun (Utskottet för Leva och Bo). Exempel målnät i Äppelbo. Kostnadsberäkningar Vansbro kommun består av ca 3100st hushåll och ca 500st företag. Vanbrohem har ca 700 lägenheter vilka redan har tillgång till minst 100Mbit/s. Återstår alltså 2400st hushåll. Utifrån detta och det målnät (se bild ovan) som framtagits så har följande kostnadsberäkningar gjort. För att nå 90% av hushåll och företag med minst 100Mbit/s och resterande 10% med minst 30Mbit/s så kostar det ca 50 mnkr. Finansieringen av detta sker förslagsvis enligt följande tabell. Anslutningsavgifter (fastighetsägare) 40% av 2400st =960st ERUF bidrag (3mnkr/år i 5 år) Byanätsbidrag Kommunal medfinasiering (3mnkr/år i 5 år) Summa 14 400 000 kr 15 000 000 kr 6 000 000 kr 15 000 000 kr 50 400 000 kr Återbetalning Vid en beräkning av kostnaderna och intäkter så får man en återbetalningskurva på ca 810 år beroende på anslutningsgrad mm. Antaganden som ligger till grund för detta är 200 fastigheter ansluts per år de första 5 åren därefter 100st/år. Med 200 anslutningar årligen ger detta ca 3 mnkr i intäkter Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] årligen de första 5 åren. Byanätsbidrag på 1 mnkr/år och ERUF 3 mnkr/år under 5 år ger årligen 4 mnkr/år. Bidrag och anslutningsavgifterna ger då intäkterna på ca 7 mnkr årligen de första 5 åren. Kapacitet och relationsavgifter ger intäkter på ca 500 tkr/år och ökar med ca 500 tkr årligen allt efter utbyggnationen framskrider. År 2020 beräknas dessa intäkter vara ca 2,6 mnkr. Driftskostnad är beräknad till ca 600 tkr årligen. Återbetalning - projektet 5 000 0 0 2 4 -5 000 -10 000 -15 000 Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 6 8 10 12 Aktiviteter och prioriteringar 2014-2020 För att nå målen bör följande handlingsplan gälla. Föra en aktiv dialog med kommuninvånare, företag och nätägare om behov, kvalitet och planering för utbyggnad. Inga nya kommunala eller privata tomter bildas utan att tillgång till fiberanslutning säkerställs. Kanalisation för fibernät samförläggs av kommun vid alla markarbeten i kommunen och kommun skall stimulera samordnade markarbeten. Kalla till planeringsmöten minst två gånger per år. Till mötena skall företrädare för samtliga ledningsdragande verksamheter och privata aktörer på den lokala bredbandsmarknaden bjudas in. Ta fram en strategi för en byanätssatsning för att främja bredbandsutveckling i områden med eftersatt utbyggnad. Söka samverkan inom bredbandsområdet med övriga kommuner i regionen Ansöka om och utnyttja statliga medel och EU-stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Utveckla kommunens roll kring ansvaret för ”elektronisk kommunikation” i samband med översiktsplaner, detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Vansbro kommun bidrar bl.a. med: Låga priser och rimliga villkor för att anlägga fiber i kommunal mark. För närvarande tar Vansbro kommun inte ut någon avgift av nätägare för rätten att ha ledningar i mark eller för att få grävtillstånd för nyanläggning av nät. Erbjuda nätägare (byanät m.fl.) ett markavtal som reglerar priser, krav på återställning, anläggningsmetoder, villkor för flyttning av ledningar med mera. Väl avvägd information till marknadsaktörerna i samband med alla planärenden och bygglovsärenden. Medfinansiering till ERUF bidrag för utbyggnad av fibernätet. Genomförda aktiviteter 2014 Informationsträffar (både med byföreningar och företag). Möten med marknadsaktörerna (Telia, IP-Only, Dala Energi mfl). Planering för ansökningar av bidrag. Grovprojektering av hela kommunen. Planering av utbyggnad (Målnätet). Mätning av mobiltelefontäckning. Planerade aktiviteter 2015 Upphandlingar av o Gräventreprenör o Projektör o Material leveranser o Kommunikationsoperatör eller driftpartner Ansökningar av bidrag (ERUF och Jordbruksverket). Informationsmöten i byar och småorter. Börja bygga fibernät under våren/sommaren 2015. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Förnyad mätning av mobiltelefontäckning. Planerade aktiviteter 2016-2020 Fortsatta informationsmöten i byar och småorter. Fortsatt utbyggnad av fibernät och kanalisation. Dialog med teleoperatörer kring utbyggnad av mobilt bredband främst inom kommunens södra delar. Exempel målnät Lindesnäs. Prioritering under 2015 Inför projektstarten 2015 så behövs en prioritering. Det går inte att börja bygga i alla byar/orter på samma gång. Denna handlingsplan föreslår en prioritering som bygger på att den ort/by som visar störst intresse bör också byggas först. Dock måste ett stomnät till orten/byn finnas också därför måste det byggas en huvudnod i Vansbro tätort först. I huvudnoden ansluts alla tjänsteleverantörer. Från huvudnoden dras sedan ett stomnät till varje orts eller by nod där accessnätet börjar. Det är till accessnätet som företag och hushåll ansluts. De befintliga nationella stomnät som tjänsteleverantörer och operatörer trafikerar passerar idag Vansbro utan att anslutas, förutom Teliasoneras nät. För att få huvudnoden ansluten mot fler än ett nationellt stomnät så måste första åtgärden bli att gräva ner en fiberförbindelse till någon av de nationella stomnät som passerar Vansbro. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 KS § 53 Ärende KS 2015/41 Bredbandsutbyggnad, handlingsplan Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun sker med 15 miljoner under perioden 2015 -2018, och att medlen intecknas i kommande investeringspian. Beslutet förutsätter att motsvarande medfinansiering erhålles. 2. att ge kommunstyreisen i uppdrag att utreda driftsform och ta fram en driftkalkyl senast 20 15-09-30. 3. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i Vansbro kommun. Ärendet Kommunfullmäktige antog vid sammanträde 2014-05-12, en ny och uppdaterad Bredbandsstrategi for Vansbro kommun som syftar till att uppnå 100% bredbandstäckriing i kommunen till år 2020. Fo att kunna uppnå de högt ställda målen i strategin har en handlingsplan för bredbandutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 utarbetats. Handlingspianen bygger bl.a. på finansiering genom statliga bidrag som i sin tur förutsätter medfinansiering av Vansbro kommun. Förslag till beslut Utskottet leva och bo föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i Vansbro kommun 2. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att presentera en finansieringspian för att uppfylla handlingsplan för utbyggnad av bredband i Vansbro kommun. Ärendet ajourneras till kiockan 13. Per-Anders Westhed (C) föreslår: 1. att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun sker med 15 miljoner under perioden 2015 -2018, och att medlen intecknas i kommande investeririgsplari. Beslutet förutsätter att motsvarande medfinansiering erhålles. 2. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda driftsform och ta fram en driftkalkyl senast 2015-09-30. 3. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i Vansbro kommun. Justerare Utdragsbestyrkande Vansbro kommun 38 Kommunstyrelsen Protokoll 2015-02-10 Beslutsgång Ordfo•rande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordfo••rande ställer Per-Anders Westheds (C) fo••rslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 20 15-01-14 Förslag till handlingspian för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 20 15-2020 v. 1.0 Justerare Utdragsbestyrkande 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad Bredbandskoordinator Pär Wikström 2015-01-14 KS 2015/41 [email protected] 0281-75235 Kommunfullmäktige Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Rekommendation till beslut att 1. anta föreliggande handlingsplan för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i Vansbro kommun 2. avsätta totalt 15 MSEK, fördelat på 3 MSEK årligen i 5 år, för utbyggnad av fibernät, med start 2015 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog vid sammanträde 2014-05-12, en ny och uppdaterad Bredbandsstrategi for Vansbro kommun som syftar till att uppnå 100% bredbandstäckning i kommunen till år 2020. För att kunna uppnå de högt ställda målen i strategin har en handlingsplan för bredbandutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 utarbetats. Handlingsplanen bygger bl.a. på finansiering genom statliga bidrag som i sin tur förutsätter medfinansiering av Vansbro kommun. Bakgrund Bredband kan i många fall underlätta att bo på landsbygden, ge samhället, företag och enskilda möjlighet att upptäcka nya sätt att lösa utmaningar och tillgodose behov. Användandet av digitala tjänster utplånar geografiska skillnader. Tillgången till bredband kommer att underlätta för kommunens befintliga företag men också bättre förutsättningar för nya företag att utvecklas och etableras i kommunen. Sveriges kommuner och landstings uppfattning är bl.a. att de drygt 160 kommunala fibernät som finns i Sverige är mycket omtyckta av näringslivet, att de främjar konkurrens och ger invånare låga bredbandspriser. Samtliga dessa nät är offentligt ägda. SKL menar också att om privata aktörer köper näten kan de få en dubbel roll, vilket motverkar konkurrens och tillväxt. Tjut Handlingsplan bredbandsutbyggnad Den nationella bredbandsstrategin syftar till att Sverige ska ha bredband i världsklass för att främja tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(3) Vansbros bredbands mål är formulerade enligt nedan i den Bredbandsstrategi som antogs 12/5 2014: ”I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande ca 10 procent ska ha minst 30 Mbit/s år 2020. Redan år 2016 bör 40 procent ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s.” En finansiering av utbyggnad av Bredbandsnätet i Vansbro kommun behövs eftersom marknadskrafterna inte bygger bredband i Vansbro. Betydande bidrag finns att ansöka och kommer att ansökas under projektet. Men vissa bidrag förutsätter också en kommunal medfinansiering. Den grovprojektering som gjorts visar att en kostnad på ca 50 MSEK är rimligt. När nu marknadskrafterna inte visar intresse för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun så behöver kommunen själv ta detta initiativ. Tillgång till bredbandsnät är idag en samhällskritisk nödvändighet för såväl hushåll som företag. Eftersom projektet är lönsamt efter ca 10 år så är det också en relativt liten risk i att investera i ett bredbandsnät. Studier visar att byggnation av bredbandsnät är samhällsekonomiskt mycket lönsamt över tiden och ett måste för blomstrande företagande. Vansbro kommun består av 3100st hushåll och ca 500st företag. Vanbrohem har ca 700 lägenheter vilka redan har tillgång till minst 100Mbit/s. Återstår alltså 2400st hushåll. Utifrån detta och det målnät (se bild nedan) som framtagits så har följande kostnadsberäkningar och återbetalningsplan gjorts. För att nå 90% av hushåll och företag med minst 100Mbit/s och resterande 10% med minst 30Mbit/s så kostar det ca 50MSEK. Finansieringen av detta sker förslagsvis enligt följande tabell. Anslutningsavgifter från fastighetsägare (40% av 2400st ca 1000st) ERUF bidrag (3MSEK/år i 5 år) Byanätsbidrag Summa Konsekvenser Konsekvensen av att inte sätta av egna medel kommer troligen bli att ERUF-bidrag inte blir tillgängliga för kommunen och utbyggnad av bredbandsnät i kommunen inte kommer till stånd. Detta innebär sannolikt att flera företag i Vansbro kommer att flytta och att delar av befolkningen så småningom kommer att känna ett digitalt utanförskap då ingen av marknadens aktörer är intresserad av att bygga bredband till en betydande del av Vansbros företag och befolkning. Detta varnas för i flera rapporter och företag har redan påtalat bristen av kraftfullt bredbandsnät. Tjut Handlingsplan bredbandsutbyggnad Kommunal medfinansiering (3MSEK/år i 5 år) 15 000 000 kr 15 000 000 kr 5 000 000 kr 15 000 000 kr 50 000 000 kr Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 3(3) Slutsats En bredbandsutbyggnad bedöms vara en central förutsättning för utveckling av Vansbro kommun. Bl.a. efterfrågar företag i Vansbro kommun mer och mer tillgång till fibernät. Kommunen kan inte stå passiva i bredbandutbyggnaden utan måste snarast påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för och ta tillvara de tillfällen som erbjuds för att underlätta en bredbandsutbyggnad, helst i samverkan med marknaden, men även som ensam aktör. För att nå de mål som antagit i den bredbandsstrategi som fullmäktige antog vid sammanträde 2014-05-12 så behöver Vansbro kommun själva anslå medel och snarast påbörja utbyggnaden av bredband i kommunen. Dock kommer dessa medel att betalas tillbaka under en 10 års period genom anslutningsavgifter och relationsavgifter från tjänsteleverantörerna som får leverera sina tjänster till slutkunderna via detta bredbandsnät. Beslutsunderlag Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Tjut Handlingsplan bredbandsutbyggnad Bredbandskoordinator Pär Wikström Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected]
© Copyright 2024