Studiehandledning T2, ht 15

Studiehandledning
Professionell utveckling T2
HT 2015
ALLMÄN INFO
Utförlig målbeskrivning för kursen finns i Kursplanen i Studentportalen.
Gruppindelning kommer att ligga i vänsterspalten i Studentportalen under rubrik
”Gruppindelningar”.
All undervisning är obligatorisk då vi inte har någon tentamen.
Frånvaro: ”Planerad” ska alltid meddelas innan och motiveras samt godkännas. Vid
sjukdom ska du maila någon i kursledningen snarast.
[email protected]
[email protected]
Vid praktiska övningar tränar ni på varandra, dvs tröjan tas av vid hjärt- lungstatus.
Uppgift till VC:
Intervju med en vårdgivare – att bemöta anhöriga
Din uppgift är att intervjua en vårdgivare på vårdcentralen om hur de bemöter anhöriga
till patienterna som söker vård. Fråga tex en läkare, sjuksköterska, distriktssköterska,
fysioterapeut, barnmorska, dietist, psykolog, kurator, eller annan vårdgivare som finns
på den vårdcentral du är schemalagd på, om du får intervjua honom/henne.
Du får själv formulera dina intervjufrågor, men nedan finns förslag på tre frågor som
ändå bör vara med:
• Hur förhåller du dig till patientens anhöriga vid besöket?
• Finns det tillfällen när du vill respektive inte vill ha anhöriga med vi besöket? Vad kan
vara anledningen till det?
• Ge exempel på ett speciellt vårdmöte med anhöriga – en bra och/eller mindre bra
erfarenhet
Behåll dina anteckningar för dig själv.
Diskutera med minst en annan student redan på VC vad du fått höra.
Vad ska man tänka på som läkare vid möte med anhöriga?
Inom sjukvården är patienten i fokus och sekretess råder runt varje patient.
• Fundera en stund över om det är möjligt att stödja anhöriga utan att bryta sekretessen
och hur man i så fall kan gå tillväga.
• Du kanske har egna erfarenheter av att vara anhörig i sjukvården eller känner någon
som är eller har varit det.
• Vilka erfarenheter kan du dela med dig av? Hur var det för dig eller den du känner?
• Vilka funderingar väcks hos dig i din blivande yrkesroll när det gäller anhöriga i
sjukvården?
Ta även med dig dina reflektioner till gruppövningen i momentet ”Patient- och
anhörigbemötande”.
Tema: Patient- och anhörigbemötande – IPL
IPL = interprofessionellt lärande
Målsättningen med detta moment är att du ska känna dig bättre förberedd ute i den
kliniska verksamheten inför mötet med både patienter och anhöriga. För att öka
patientsäkerheten och öka kvaliteten på patientens omvårdnad är det viktigt att vi inom
sjukvården lär oss av, med och om varandras kunskap och kompetens. Denna uppgift
ger möjlighet att träna på att planera och samarbeta med andra professioner inom vård
och omsorg samtidigt som det gör dig mer rustad att möta bl.a. anhöriga.
Undervisningsformer
Uppgiften består av tre delar: egen förberedelse, grupparbete i grupper med studenter
från andra vårdutbildningar och ett avslutande seminarium.
Under grupparbete och seminarium arbetar ni tillsammans i små grupper tillsammans med
andra yrkesprofessioner. Observera att ni själva som studenter har stort ansvar att både planera
och genomföra detta undervisningsmoment.
Tidplan för arbetet ligger i Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande”
under Dokument, Kursmaterial.
Förberedelse innan grupparbetet
1) Bö rja med att lä sa igenom materialet, fall inklusive frå gor, som ligger på
Studentportalen i mappen ”Patient- och anhö rigbemö tande” under Dokument,
Kursmaterial.
2) Du ska ä ven titta på det inspelade materialet, se lä nkar enligt punkt 1. Det ä r fyra
filmer.
Grupparbete
Varje grupp har representanter från de olika professionsutbildningarna för att ni ska
kunna få syn de olika professionernas infallsvinklar. Titta på gruppindelningen som
kommer att finnas på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under
Dokument, Kursmaterial och ta kontakt med övriga gruppdeltagare som du ska
samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i
gruppen.
1) Ni kommer i gruppen att bearbeta 4 fall med tillhö rande frå gor. Diskutera dessa
frå gor och skriv ner era svar och funderingar.
2) Ni ska ä ven tillsammans formulera en frå ga eller ett problem som ni mö tt under
diskussionen eller under er verksamhetsfö rlagda utbildning. Har ni olika å sikter
inom gruppen beroende på yrkeskategori – belys gä rna detta.
3) Fö rutom att lö sa uppgiften tillsammans ska ni ä ven utvä rdera hur arbetet i
gruppen har fungerat. Bifoga en kort sammanfattning av hur samarbetet gå tt.
Gruppens svar skickas in till lärare (se Tidplan): [email protected].
Svaren och de problem ni formulerar kommer att ligga till grund för det avslutande
seminariet- se nedan. Observera att endast de som bidragit i gruppdiskussionen ska
rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas initialer och gruppens
nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden.
Seminarium
Interprofessionellt med Läkarprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet,
Fysioterapeutprogrammet samt Biomedicinska analytikerprogrammet
Målsättning med detta seminarium är att du ska tillsammans med studenter i de andra
professionsprogrammen förbereda dig på möten med både patienter och anhöriga. För
att öka säkerheten och kvalitén på vården är det viktigt att vi inom alla professioner som
har kontakt med patienter och anhöriga lär oss av med och om varandras kunskap och
kompetens. Detta seminarium syftar till att rusta dig inför möten med patienter och
anhöriga som kan innehålla både underlättande och försvårande faktorer som du
behöver kunna ta hänsyn till för att hålla god säkerhet och kvalitet i ditt professionella
yrkesutövande.
Seminariet bygger på grupparbetet enligt tidigare instruktioner.
1) Kort introduktion
2) Vi lyssnar till en berä ttelse om erfarenheter vid en anhö rigs sjukdom och dö d.
3) Genomgå ng av de frå gor/problem som bifogats inlä mningsuppgifterna. Studenter
och lä rare diskuterar tillsammans svar på frå gor och fö rhå llningssä tt.
4) OÖ ppet fö r frå gor och kommentarer under hela seminariet.
Avslutning: summering av lärarna från de olika programmen.
Ansvariga för momentet
Karin Björkegren, Mona Pettersson, Ann Sundbom och Eva Hagforsen
Examination
Genomförande av specificerade moment
Litteraturtips
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund:
Studentlitteratur.
Tidplan ”Patient-och anhörigbemötande”
Börja med att läsa igenom materialet, fall inklusive frågor, som ligger på Studentportalen i
mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Filareor, Kursmaterial.
Du ska även titta på det inspelade materialet. Det är fyra filmer:
Film 1:
http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3658
Film 2:
http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3661
Film 3:
http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3659
Film 4:
http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3660
Vecka 38 läggs grupplistorna ut på Studentportalen in i mappen ”Patient- och
anhörigbemötande” under Dokument, Kursmaterial. Ta kontakt med övriga gruppdeltagare
som du ska samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i
gruppen.
Ni ska gemensamt i gruppen hitta en tid att träffas på för att genomföra grupparbetet under
vecka 41-42.
Frågorna från grupperna ska vara inlämnade senast 21/10 till
[email protected]. Observera att endast de som bidragit i
gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas
initialer och gruppens nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden.
Seminarium:
5/11 och 10/12 8-10.15 eller 10.15-12.00.
Gruppindelning för seminariet kommer att finnas under Gruppindelningar på
Studentportalen.
Tema: Status lungor: Genomgång och träning på varandra
Föreläsare: Fredrik Sundbom, läkare lungkliniken, AS
Mål, studenterna ska
• kunna utföra lungstatus med inspektion, palpation, perkussion och auskultation
• få överblick över de vanligaste auskultationsljuden och hur man skiljer mellan dessa
• kunna utföra PEF
Metod
• Föreläsning om lungstatus och auskultationsljud
• Praktisk övning i att lyssna på auskultationsljud
• Praktisk övning med handledare i att göra en lungstatus
Tidsplanering
• 13:15-14:00 Lunganamnes och status
• 14:15-15:00 Praktiska auskultationsövningar
• 15:15-16:30 Lungstatusövningar med handledare i metodrummen
Tema: Kunskap och känsla: effektiv presentationsteknik
Föreläsare: Gunilla Burell, psykolog
Mål, studenterna ska
• Ha kunskaper om hur effektiva presentationer skapas, med fokus både på
presentationens innehåll och utseende i en powerpoint-presentation, och på det egna
verbala och icke-verbala framförandet.
• Kunna tillämpa dessa kunskaper i en egen presentation.
Metod
• Föreläsning om presentationsteknik
• Praktisk övning på efterföljande seminarier
Tema: Konsultation och psykosociala faktorer – professionellt förhållningssätt
och empati i klinisk vardag
Föreläsare: Anders Carlberg, psykolog, psykoterapeut, psykoanalytiker
Mål, studenterna ska kunna
• förstå och kunna skilja professionellt förhållningssätt från icke-professionellt
• förstå betydelsen av psykosociala faktorers inverkan på konsultationen
• förstå empatibegreppet
Metod:
• Föreläsning med diskussion
• Smågruppsarbete runt givna uppgifter
FÖRBEREDELSE:
Läs kap 4 och 9 i boken "Professionell utveckling inom läkaryrket" (sid 71-98 och
171-194). Dessutom ska artikeln ”Sociala medier förändrar relationen mellan
patient och vårdgivare” i Läkartidningen, 2011 nr 13 sid 727-9 läsas. Artikeln finns
under Dokument, Kursmaterial i Studentportalen.
Tema: Status hjärta, blodtryck
Föreläsare: Elisabeth Marklund, sjuksköterska AS, Ziad Hujazi, kardiolog AS, Karin
Björkegren, distriktsläkare
Mål,
studenterna ska kunna
• genomföra en korrekt blodtrycksmätning i en överarm
• redogöra för och förstå vilka faktorer som kan påverka blodtrycket vid mättillfället
studenterna ska lära sig hjärtstatus genom att kunna
• inspektera bröstkorgen
• palpera bröstkorgen
• auskultera för att lära sig att
-identifiera 1:a och 2:a hjärttonen
-skilja mellan systoliskt och diastoliskt blåsljud
Metod
• Teorigenomgång för hela gruppen (halvklass)
• Klassen delas i 5 grupper.
• Studenterna tränar på varandra under handledning av gruppledaren.
• Blodtryckslaboration.
Tidplan
13.15-15.00 Teorigenomgång
15.15-16.30 Hjärtstatus och blodtryckslaboration med handledare i metodrummen. Du
som har: Tag med ditt stetoskop
Lärare: Elisabeth Marklund, Ziadh Hijazi, Karin Björkegren
FÖRBEREDELSE:
Du ska till undervisningsmomentet ha läst i ”Vårdhandboken” på
http://www.vardhandboken.se/Texter/Blodtrycksmatning-manuell/Oversikt/
Titta gärna på filmen också.
Fyll i frågeformuläret ”Kunskapsfrågor gällande blodtrycksmätning”. Alla svar finns i
blodtryckskapitlet
Kunskapsfrågor gällande blodtrycksmätning
Hur vet du att du har rätt bredd på manschetten när du mäter blodtrycket?
…………………………………………………………………………………………….
Vet ej 
Hur mäter du ett systoliskt blodtryck med en manuell blodtrycksmanschett om du inte har stetoskop?
………………………………………………………………………………………………
Vet ej 
Förklara vad ”silent gap” är.
………………………………………………………………………………………………
Vet ej 
Om patienten ligger på sida hur blir blodtrycket i den övre armen i förhållande till den undre armen?
Högre 
Lägre 
Lika 
Vet ej 
Om blodtrycket är olika i armarna, i vilken arm ska man fortsättningsvis mäta blodtrycket i ?
Den med högst BT 
Den med lägst BT 
Spelar ingen roll 
Vet ej 
Hur påverkas blodtrycket när patienten precis druckit kaffe, te, rökt eller snusat?
Det blir högre och därför ska man vänta i 30 minuter 
Det blir lägre och därför ska man vänta en kvart 
Det påverkar inte blodtrycket 
Vet ej 
Vilket påstående stämmer?
När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. femoralis, sen i a. radialis och sist i
a. carotis 
När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. radialis, sen a. femoralis och sist i
a.carotis. 
När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. carotis, sen i a. femoralis och sist i
a.radialis 
Vet ej 
Hur påverkas blodtrycksvärdet om du har en för smal manschett??
Blodtrycksvärdet blir högre  Blodtrycksvärdet blir lägre  Det påverkar ej värdet 
Vet ej 
Var i armvecket finns vanligtvis artären som du lägger stetoskopet över när du mäter blodtryck?
Mitt i 
På lillfingersidan 
På tumsidan 
Vet ej 
Hur många mmHg över det systoliska värdet ska du pumpa upp manschetten?
80 mmHg 
50mmHg 
30mmHg 
Vet ej 
Varför ska du inte pumpa upp manschetten igen innan den blivit nollställd ( t ex om du är osäker på
blodtrycksvärdet)?
Venstasen som blir i armen kan förvanska blodtrycket 
Det har ingen betydelse 
Artärstasen i armen kan förvanska blodtrycket 
Vet ej 
Hur länge ska patienten vila innan man mäter ett blodtryck?
5 minuter 
15 minuter 
20 min  Vet ej 
Hur ska man mäta blodtrycket när patienten har en oregelbunden hjärtrytm?
Mäta blodtrycket två gånger och ta medelvärdet av dessa 
Blodtrycket mäts en gång och man gör det sakta 
Blodtrycket tas på samma sätt som man gör med de patienter som har regelbunden rytm 
Vet ej 
Hur ska armen ligga i förhållande till hjärtat i samband med blodtrycksmätning?
I hjärthöjd 
5 cm ovanför hjärtat 
5 cm under hjärtnivån  Vet ej 
Hur definieras det diastoliska trycket när du mäter ett auskultatoriskt blodtryck?
Ljudet försvinner 
Ljudet minskar 
Ljudet ändrar karaktär 
Vet ej 
Vad är pulsdeficit?
Skillnaden mellan hjärtats verkliga pulsfrekvens och den du känner i handleden 
Pulsskillnader vid olika mättillfällen 
Vet ej 
Vilket påstående är fel när det gäller automatisk blodtrycksmätning?
Den automatiska blodtrycksmätaren är ej tillförlitlig vid mycket högt eller lågt
blodtryck eller vid oregelbunden hjärtrytm 
Den automatiska blodtrycksmätaren känner av det systoliska och diastoliska trycket 
Den automatiska blodtrycksmätaren beräknar det systoliska och diastoliska trycket
utifrån medelblodtrycket  Vet ej 
Det systoliska blodtrycket går att avläsa på manometerns nål. Den börjar pendla vid det systoliska
blodtrycket.
Stämmer 
Stämmer inte 
Vet ej 
Checklista vid BT-mätning
□ Vila 5 minuter (ej druckit kaffe, te, rökt eller använt snus på 30 min).
□ Inga kläder som stasar armen, inga kläder under manschetten.
□ Armen i hjärthöjd.
□ Kontrollera att benen ej är korslagda och armarna ligger utefter sidorna.
□ Kontrollerat att det är rätt bredd på manschetten.
□ Manschetten ca 2 cm ovanför armvecket.
□ Be patienten slappna av i armen.
□ Handflatan uppåt så att armvecket blottas.
□ Känna ut a.radialis (första gången) a. brachialis (andra gången) och mäta
palpatoriskt BT (släppa ut luften med 2-3 mmHg/sek).
□ Vänta en minut mellan mätningarna (för att tömma venstasen).
□ Vid auskultatorisk mätning; känn åter ut a.brachialis, lägg stetoskopet över
artären, pumpa upp 30 mmHg över det palpatoriska BT. Släpp stasen. Gör 2
mätningar.
□ Stående person får ej stödja sig vid BT-mätning.
□ Mät BT omedelbart och efter 1, 2 och 5 minuter.
Tema: ”Frimodigt framträdande”
Från tidigare studenter har det framkommit önskemål om att få träna på att presentera inför en
grupp.
Därför ska du under terminen hitta något som väckt ditt intresse extra mycket (som du sett,
hört eller upplevt på VC eller i PU), som berört medicinsk psykologi, etik, juridik,
genusvetenskap eller psykosociala faktorer och som du vill fördjupa dig i och som du ska
redogöra för muntligt inför ca 7 studenter och en gruppledare. Du har 10 minuter till ditt
förfogande och sen finns det lite tid över om någon vill ställa frågor. Du ska ha förberett dig
ordentligt. Visa gärna bilder via dataprojektor, OH eller rita på tavlan.
Målet med momentet är att du ska bli trygg i att tala och redovisa inför en grupp. Du ska
redovisa patienter och leda ronder och undervisa andra i ditt kommande arbete. I din framtida
professionella roll som läkare förväntas du också ofta kunna presentera ett ämne för en publik
varför detta moment finns med tidigt på utbildningen. Vi har ju dessutom ett lagstadgat
lärandemål som lyder: - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper
samt att genomföra handledande uppgifter.
Förbered dig – och öva!
1. Bestäm ditt huvudbudskap
2. Samla (och sålla) fakta
3. Disponera för mottagaren (Vad vill jag att de ska veta, kunna, tycka efteråt?)
4. Disponera tiden (2 minuters tal är ungefär 220 ord, dvs en halv A4-sida)
5. Formulera – skriv manus
6. Bearbeta och öva! (Läs högt för dig själv, sen gärna högt för någon. Lyssna på kritik,
ändra igen. Öva med bilder om du har sådana och ta tid.)
Försök att lära dig så mycket som möjligt utantill, så att du kan prata så fritt och naturligt som
möjligt. Det kanske räcker med några handskrivna stödord eller föreläsningskort.
Börja gärna med en kort presentation av vad du ska tala om och avsluta med en kort
sammanfattning.
”Goda förberedelser och repetitioner minskar din nervositet med 75 % - och ökar
sannolikheten för en bra presentation med 95 %.”
Fred Pryor
Maila mig om du känner dig orolig eller obekväm med uppgiften, så placerar jag dig i en
mindre grupp med extra stöd.
15/10 grupp 1
17/12 grupp 2
(exakt tid och gruppindelning meddelas senare på Studentportalen)
(exakt tid och gruppindelning meddelas senare på Studentportalen)
Lycka till!
Karin Björkegren, kursansvarig, [email protected]
Synonymer till frimodig:
orädd, öppen, frank, rättfram, ärlig, frispråkig, uppriktig, oförskräckt, frejdig, obesvärad,
käck, hurtig
Några tidigare ämnen i ”Frimodigt framträdande”
Adverse childhood experience
Antroposofiska läkemedel
Autism – bemötande av patient
Demensvård
Djur i vården
Dödshjälp
Endometrios
FaR
Homeopati
IVO & HSAN
Kulturkrockar
Fosterdiagnostik
Genusperspektiv: Medicinförskrivning
Griniga läkare, snåla landsting
HBTQ – bemötande i vården
Hälsomaximering och solidaritetsprincipen
Hälsorobotar
Härskarteknik
Kinesisk medicin
Kloning
Kommunikation och kontakt i vården
Kosta vad det kosta vill – hur dyra kan mediciner få vara?
Kostnad för läkemedel
Kulturkrockar
Långtidssjuka barn
Läkarrocken
Läkarrollen och etnicitet
Läkarstudentens roll i vården
Medicinsk etik
Miljöns betydelse för tillfrisknande
Modern medicin idag
Njurtransplantation
Patientbemötande
Patientföljsamhet
Patient- och anhörigbemötande vid svåra besked
Patientsäkerhet
Papperslösa i vården
PBL
Personnummer – hur kom de till?
Placeboeffekter
Plåster - utveckling
Psykos
PTS-syndrom
Sekretess
Sjuksköterskebemanningsföretag och teamarbete
Sjukvård för papperslösa
Surrogatmödraskap
Tolkningsföreträde
Tolksamtal
Transsexualism
Ojämlik väntan på organdonation i Sverige
Om döden – alltid dålig?
Vem bestämmer att man är sjuk?
Vikten av preaanalys för blodprovstagning
”Resandemedicin” – ingripande av läkare på resa
Uppdaterat och öppet sinnne
Utbildad utomlands
Övervikt och psykosociala faktorer
Vaccinationsmotstånd
Vad gör en läkare?
Vårdhundar
Tema: Barn som anhöriga
Föreläsare: Monika Nyström som delger oss sin livsberättelse om att vara anhörig då
maken och barnens pappa blir svårt sjuk och avlider. (Tag med näsduk enligt tidigare
studenters rekommendation.)
Mål,
studenterna ska kunna
• gå in i känslan att stå bredvid
• våga prata om svåra saker
Metod
• Föreläsning
• Gruppdiskussion
Tidsplanering
Grupp 1A och 2A 13.15 -15.00
Grupp 1B och 2B 15.15-17.00
Gruppindelning kommer att finnas på Studentportalen
Tema: Introduktion till genusmedicin: ett verktyg för att bli en bättre läkare
Mål:
Ska ge studenterna en första introduktion till ämnet genusmedicin
Metod
• Föreläsning
• Gruppdiskussioner med gruppledare
Tidsplanering
Föreläsning
Rast och läsning av utdelad artikel
Gruppdiskussion
Kort återsamling
Lärare: Agnes Friberg m flera studenter
Ansvarig: Karin Björkegren
Tema: ”Åter till livet”
Mål, ska ge studenterna
• en djupare förståelse för vad det innebär att drabbas av en olyckshändelse som
förändrar livet
Metod
• Föreläsning
• Efterföljande diskussion
Föreläsare: Claes Hultling
Ansvarig: Karin Björkegren
Tema: Journalens sökord
Mål, studenterna ska
• få en repetition av läkarsamtalets uppbyggnad
• känna till vilka sökord som finns med under anamnesen
• veta vad som bör vara med under sökorden
Metod
• Föreläsning
Tidplan
13.15-14.15 Teorigenomgång anamnes
Lärare: Jarl Hellman
Tema: Cirkulation: perifera pulsar, ankeltryck
Mål:
studenterna ska kunna
• palpera pulsar i fötterna
• mäta arteriellt fottryck med doppler
• känna igen tecken på ischemi i foten
• känna igen symtom på Claudicatio Intermittens
Metod
• Föreläsning
• Gruppövningar
Tidplan
14.30-15.00 Teorigenomgång perifer cirkulation
15.15-16.30 Gruppövningar
OBS!
Du som har: Tag med ditt stetoskop.
Lärare: Karin Björkegren samt gruppledare
Kom ihåg
• KTC är öppet på tisdagskvällar kl. 17-22 för praktisk träning
• Kom ihåg att få ”Närvarorapporten” ifylld
• Varje student ska ha ett kort, enskilt utvecklingssamtal efter terminens placering. Du
ska tillsammans med handledaren identifiera dina styrkor och svagheter och finna
utvecklingsområden inför nästa termin. Ni ska fylla i ”Individuell utvecklingsplan”
tillsammans
• Glöm inte att fylla i kursvärderingen!
Det är vårt redskap för att kunna förändra och förbättra kursinnehållet
Hälsningar
från
Karin Björkegren