ARKITEKTFÖRSLAGET FLAGGAN
BOSTÄDER NYHAMN, GÄVLE STRAND
2
OA
KONCEPTFAS
Första konceptförslaget, ”Linje”. Hela byggrätten
på 5.000 m2 BTA placerad i en linjär byggnad
placerad i hamnbassängen. Tydlig funktion som
signalbygg och identitetsskapande element.
Utsökta boendekvaliteter.
Vid bearbetningen av projektkonceptet flyttades
byggnaden upp på kajen och kopplades till kvarter
10 (Kvarteret Ceylon).
”Linje” sett från hamnbassängen
Planvarianter ”Linje”
2
Översiktsfoto ”Linje”
INLEDNING
ARKITEKTFÖRSLAGET FLAGGAN
BOSTÄDER NYHAMN, GÄVLE STRAND
Gävle kommunSamhällsbyggnad Gävle
Mark och exploatering, Alva Egebrand
Gävle kommun
801 84 Gävle
Tel: +46 26 17 50 78
[email protected]
Arkitektgrupp
N1 arkitekter MNAL
Martin Brundell
Rådhusgaten 30a
N-0151 OSLO
T +47-22 33 44 99
M +47-48 29 58 10
E [email protected]
W www.n1.no
Oxygen architechts AB
Johan Löberg
Grev Tureg. 55
114 38 STOCKHOLM
T 08-408 299 70
M 070-270 01 46
E [email protected]
W www.oxygenarchitects.se
Innehåll
Inledning
Gestaltning
Huvudgrepp
Estetik
Organisation/Uttryck
Materialgrammatik
Belysningskoncept
Markbearbetning
Funktion
Hållbarhet
Inledning
Gestaltning
Gävle kommun utlyste i november 2011 en markanvisningstävling för ett nytt höghus vid Nyhamn på Alderholmen. Projektet skulle huvudsakligen innehålla bostäder. I
tillägg skulle projektet ha centrumsfunktioner i bottenplanet
förutom nödvändiga betjänade arealer. Projektet, och därmed byggrätten, omfattade också delar av den anslutande
kvartersbebyggelsen med ordinär höjd på 4 våningar.
Gävle kommun har sedan början av 90-talet utvecklat
den nya stadsdelen Gävle Strand i stadens historiska
hamnområde. Staden har en stor potential för att attrahera nya verksamheter och människor. Gävle Strand
är ett positivt led i en aktiv renomméutveckling. Ambitionen är att skapa ett byggnadsverk som är ett fysiskt
uttryck för kommunens Vision 2010.
Arkitektförslaget Flaggan utvecklades av arkitektgruppen
N1 arkitekter MNAL + Oxygen Architechts AB (N1+O2a)
för Skanska Sverige AB, och korades till vinnare februari
2012. Av olika anledningar valde Skanska sommaren
2014 att lämna tillbaka byggrätten till kommunen. Gävle
kommun har därefter förvärvat rättigheterna till projektet
och erbjuder det nu till nya intressenter. Det förutsätts att
intentionerna och kvalitén i det vinnande förslaget bibehålls, och att den vinnande arkitektgruppen engageras som
projektansvarig arkitekt.
Det är viktigt att höghuset inte endast uppfattas som
en angelägenhet för de som bor i huset. Byggnaden
skall bli ett viktigt uttryck för det framtidsinriktade
Gävle. Stadens historia är starkt förbunden med
belägenheten vid Bottenhavet. Gävles position
som hamnstad kommer under överskådlig framtid
att vara en viktig del av stadens identitet och
ekonomiska fundament. Gävle Strand är präglat
av sjöfartshistoriska referenser både vad gäller
kvartersnamn och gatunamn och vi har valt att
anknyta till denna tematik i val av materialgrammatik.
I samband med antagandet av detaljplanen för Alderholmen 5:12, del av 4:1 m.fl i 2014, öppnas det för möjligheten att i tillägg bygga en indragen takvåning på den låga
delen av projektet.
Texten i det följande är, bortsett från några få uppdateringar, den samma som blev producerad för tävlingsprojektet
2012.
Projektutveckling i modell. Workshop Gävle januari 2012
3
HUVUDGREPP
Huvudgrepp
Detaljplanen och tävlingsprogrammet öppnar för olika
lösningar vad gäller placeringen av volymen. Projektet
kan realiseras på kajtomten i Kvarter 15 samt hörntomten
i kvarteret Kvarter 10’s sydöstra del. Det är i tillägg
möjligt att bygga en brobyggnad från hörnhustomten till
kajtomten.
Förslaget följer detaljplanens begränsningar vad
gäller utnyttjande och max. antal våningar. Tekniska
begränsningar när det gäller kajens konstruktion gör
det mindre intressant att bygga direkt på kajtomten
i Kvarter 15. Samtidigt är det svårare att realisera
gestaltningsplanens intentioner när denna förutsättning
inte längre gäller.
Vi har sett en utmaning i att realisera projektet utan att
ändra detaljplanens förutsättningar. Detta har lett till en
lösning baserad på en utkragande brobyggnad från en
fullt utbyggd hörnhustomt Kvarter 10 (kvarteret Ceylon).
Greppet gör det möjligt att realisera huvuddelen av
byggrätten på 5.000m2 BTA.
Resultatet är en byggnadsvolym med klar
signalbyggnadskaraktär som i geometri har likheter
med en stor flagga. Flaggor har en lång tradition som
betydelsebärande element och identitetsmarkör i marina
omgivelser. Vi ser detta som en värdefull dimension för
projektet.
Byggnaden har endast pelarfundament intill Redargatan.
I övrigt framträder projektet som en utkragande volym
ut mot kajkanten, endast uppbruten av en förskjutning
i plan för att lösa upp volymen mot hamnbassängen.
Från centrala Gävle och längs med huvudankomster
mot Boulevardparken framträder projektet som en
tornliknande volym. Från Redargatan upplevs höghuset
som en svävande skiva förankrad till Kvarter 10. Skivan
har en klar riktning mot havet.
Huvudgreppet ger ohindrad tillgänglighet längs
kajen för Gävleborna. Bortsett från anpassning till
fundamentpelarna, kan gällande markplaneringsplan för
kajområdet användas i oförändrat skick. Den utkragade
brobyggnadens undertak utgör en extra fasad som
bör ges en rik bearbetning vad gäller materialval och
belysning som motsvarar den offentliga exponeringen.
Redan projekterade trappor til träkaj öppnar för
möjligheten att erbjuda lägenhetsinnehavarna privata
båtplatser vid ett nytt flytbryggsystem.
4
Förslaget sett från Redargatan en varm augustikväll
5
ESTETIK
Estetik
När projektet inte tar kajtomten i Kvarter 15 i anspråk,
blir byggnadsmassan linjär om byggrättens potential
skall realiseras innanför gällande detaljplan. Detta
gäller också när nya fundament inte berör existerande
kajkonstruktion.
Från centrala Gävle och huvudankomster längs
Stuvaregatan och Sjåaregatan framträder projektet
som en smal tornvolym höjd ovan den övriga
bebyggelsen. Tillsammans med de två andra
”kontrapunkterna” i området, Gavlegårdarnas höghus
”Fullriggaren” och silon på Hucken, är projektet
med på att skapa en överordnad komplementär
struktur som berikar Gävle strands dominerande
kvartersstruktur.
Projektet har en dualism genom att tornkaraktären
gradvis förändras till svävande skiva ju nämare
Nyhamnskajen man kommer. Brobyggnadens
svävande skiva dramatiserar den norra avslutningen
på Boulevardparken och bidrar till att ge kajområdet
fasthet och rikting i rumsupplevelsen.
Skivan underdelar Nyhamnskajen i två distinkta
kajrum som får olika karaktär. Den södra delen
utgörs av Boulevardparkens förlängning, och får
karaktär av ett offentligt rum. Här mynnar kanalen ut i
hamnbassängen, och träbryggan längs med kajen kan
med fördel användas som gästhamn. Den nordliga
delen av kajen får en mindre exponerad karaktär. Vi
föreslår därför att denna används som småbåtshamn
för fastboende i området.
Organisation/Uttryck
Fasadkonceptet bygger på gestaltningsplanens tankar
om individualisering av kvarter och byggnader. Denna
strategi är med stor framgång använd i ett projekt i
Amsterdams hamn, Borneo-Sporenburg (West 8), där
skalan på variationen varierar från det enskilda huset
till stora delar av kvarteret.
Flygfoto mot öst. Dagens situation.
PORSLIN
JÄRNBRUK
SKOGSBRUK
SEGEL
Konceptdiagram
material och fasadgestaltning.
6
GÄVLE
Projektet sett från den nya kajen vid
kanalens mynning.
Updelning av fasaden i fasadfält med
kontrasterande grammatik.
Vi har valt att förhålla oss till gestaltningsplanen genom
att individualisera IV-våningsbyggnaden i två delar med
kontrasterande materialgrammatik. I höghuset vidareförs
denna strategin med utgångspunkt i lägenhetstyperna.
Höghusets sydfasad delas upp i fyra vertikala delar
med självständig materialgrammatik. Mot nord förenklas
uttrycket då lägenhetsdisponeringen här är annorlunda.
Två fasadfält skiljs åt av det exponerade trapprummet.
Kajen frigjord för aktivteter. Tydlig
signalbyggkaraktär.
Från centrum i väst och frontalt öst från hamnbassängen
framstår projektet med klar tornkaraktär med en enhetlig
materialkaraktär.
Uttrycket mjukas upp av balkonger i fasaden som bidrar
till att understryka fasadernas vertikalitet. Vi föreslår ett
textilbaserat solavskärmningssystem baserat på duk
som kontrast till fasadernas soliditet. Individuell styrning
skapar individuella variationer i fasaduttrycket.
Materialgrammatik
Fasadernas materialgrammatik föreslås utförda
med variationer över kända Gävle-teman när det
gäller materialval. För närvarande ser vi för oss fyra
kontrasterande materialpaletter med arbetsnamnen
”Järnbruk”, ”Skogsbruk”, ”Porslin” och ”Segel”.
Referensbild:
Borneo Sporenburg, NL
individualiserad byggnadsmassa
7
8
FUNKTION HÅLLBARHET
Belysningskoncept
Funktion
Utvändig belysning utförs i enlighet med
gestaltningsprogrammet. I tillägg föreslås effektbelysning
mot undertaket på brobyggnaden för att accentuera
den offentliga karaktären til detta övertäckta sidorum
till Boulevardparken. Under dagtid på sommaren ger
reflekterat ljus från hamnbassängen undertaket en
skimrande karaktär. Kvällsbelysning av undertaket
och ev. andra delar av fasaden föreslås utföras med
modern LED-teknologi. Detta möjliggör anpassning till
tid och årstid i intensitet, färg och val av vilka delar som
belyses. Energieffektivitet uppnås genom att dra ned
belysningsintensiteten efter kl. 22.00, och begränsa
belysningen till entreér samt använda energisnål steglöst
reglerbar LED.
Huvudankomst. Organisation.
Avfallshantering
Lägenheterna har två entreer.
Miljöstationer etableras i trappuppgångarnas entréplan.
Sträckan är utan väsentliga nivåskillnader och inom
normala dragningslängder till angöringar för sopbil.
Vid en ev. realiseringsfas önskas en utredning för ett
alternativ med gemensam miljöstation för hela kvarter 10.
Invändigt belysningskoncept i gemensamma
utrymmen baseras på energisnål LED-teknologi med
rörelsesensorer.
Markbearbetning
Beläggning mot offentliga gaturum
Anslutning till Sjåaregatan med Boulevardparken och
Redargatan följer principerna från gestaltningsplanen och
gällande markplaneringsplan. Beläggningen anpassas
till detta. Den föreslås bli en palett bestående av betong,
skiffer och granit.
Beläggning gårdsrum
Gårdsrummets beläggning föreslås baseras på en
materialpalett bestående av betongsten, borstad betong,
gräs och grusfält avgränsade med cortenstål. Som träd
föreslås körsbärsträd för att understryka kontrasten
mellan den privata innergården och de omgivande
gaturummens offentliga arealer.
Projektet sett från Boulevardparken mot Nyhamn i Öst
Höghusets bostäder nås från Redargatan.
Trapprummet i entreplanet föreslås utföras
med generösa glasytor. Trapp/hiss betjänar
alla lägenheterna i hörn- och brobyggnaden.
Standardvåningsplanen har fyra lägenheter, men kan
också delas upp i upp till sex st. mindre lägenheter
per plan för att erbjuda variation av boendestorlek och
-ekonomi.
Alla lägenheter får hög kvalitet när det gäller utsikt och
solförhållanden. Vi föreslår att bullerproblematiken
för sovrum med nordvända fönster löses med särskilt
utformade bullerdämpande burspråk.
I plan 5-6 föreslås att lägenheter mot väst
organiseras som stadsradhus. Dessa blir i två
våningar och får egen privat uteplats på IVvåningshusets tak.
Höghuset får en stor gemensam takterrass som de
boende kan använda för social samvaro och aktiviter
med Gävles bästa utsikt i fonden.
IV-våningsbyggnaden organiseras som tvåspännare
resp. trespännare och har entré med hiss från
Sjåaregatan. I tillägg finns här soprum, BRF-lokal och
cykelparkering. Bottenvåningen innehåller i tillägg en
resturang/barlokal som fortsätter in i hörnbyggnaden.
IV- våningsbyggnaden kan också organiseras som
trespännare.
Angöringar
Det etableras angöringar i omedelbar närhet till
entréerna genom kantparkering längs gatorna.
Hållbarhet
För att säkra låg energiförbrukning som ligger under
BBR-kravet föreslår vi att energihushållningen baseras
på ett idékoncept som utnyttjar placeringen vid havet och
kopplingen till fjärrvärmenätet. Förslagets juridiska och
ekonomiska aspekter måste utredas närmare om intresse
för energikonceptet finnes.
1.
Energi- och vattenförsörjning
Energibehovet för värme tillgodoses genom att sjövatten
intill projektet används som energikälla. Värmepump
installeras med vätskefyllda slangar nedlagda i sjövatten.
För uppvärmning av tappvarmvatten och för att
säkerställa driften under de kallaste perioderna ansluts
byggnaden till fjärrvärmesystemet. För uppvärmning
av tappvarmvatten kompletteras anläggningen med
solfångare. Solpaneler kan konstrueras till att utgöra
del av fasad- eller takkonstruktionen. Vattenanvändning
reduceras genom att använda utrustning med låg
vattenförbrukning.
2.
Energieffektiv utformning av byggnaden
effektiviseringen. Optimering av glasareor avseende
behov av ljusinsläpp och begränsning av värme- och
kylbehov utgör ett annat tillskott. Lagring av solenergi i
byggnadsstommen bidrar till bättre energiprestanda.
3.
Ekonomi
Val av produkter och material föreslås ske ur ett LCC(livscykelkostnad) perspektiv. Investeringskostnad,
kostnad för följdinvesteringar, underhållkostnader
samt energikostnad under produktens eller systemets
livstid räknas ihop och alternativen med bäst
totalekonomi väljs därefter ut.
4.
Energisamordning
En kravspecifikationen föreslås upprättad för
inneklimat, effekter och energianvändning samt
rutiner för kontroll av dessa. En energiansvarig
samordnarfuktion föreslås upprättad för att
säkerställa att energikrav uppfylls inom alla discipliner
genom byggprocessen, i tillägg till att nödvändiga
beräkningar, prov, kontroller och uppföljning av
byggnaden genomförs.
5.
Utbildning av hyresgäster och driftorganisation
För att säkerställa att kunskap finns för att använda
byggnaden på bästa möjliga sätt bör energiutbildning
erbjudas för både lägenhetsinnehavarna och
driftorganisationen.
6.
Kontinuerlig övervakning och förbättring
Luftbehandlingsinstallationer väljs med värmeåtervinning
som har hög temperaturverkningsgrad. Genom att förse
avlopp med värmeväxlare för spillvattenvärme kan
ytterligare energi återvinnas.
För att hålla nere energianvändningen i en ny
byggnad krävs det ett aktivt arbete med felsökning
och optimering. Genom en aktiv uppföljning kan
problem identifieras och korrigeras innan indikation
om dessa fås genom energistatistiken.
Glas väljs med hög solfaktor och med lågt U-värde. I
tillägg förutsätts effektiv solavskärmning för att begränsa
höga temperaturer. Sammantaget utgör fönsterkvalitet
och solavskärmning väsentliga tillskott till energi
Övervakning sker dels via befintliga drift- och
övervakningssystem och dels genom fortsatt analys
av automatiskt insamlade mätvärden.
Referensbilder belysning
9
10
AREOR
Ark1_2
N1+OXYGEN ARCHITECTS
MARKANVISNINGSTÄVLING NYHAMN
AREALÖVERSIKT REV. B 12-02-01
1) BYGGRÄTT
BTA
5000
900
5900
HÖGHUS
Bygg IV
SUM AREALER HÖGHUS+BYGG IV
BYA
300
225
525
2)AREASAMMANSTÄLLNING
HÖRNBYGGNAD INNANFÖR KVARTERSGRÄNS MED
LOKALER I BOTTENVÅNINGEN
LOA
0
0
0
69
69
ÖVA
22
22
22
44
110
3
92
92
92
92
92
92
92
92
92
92
92
0
1012
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
133
133
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
45
265
128
128
6
324
324
324
324
324
324
324
324
324
324
5
5
3250
6
277
277
277
277
277
277
277
277
277
277
0
0
2770
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
0
0
110
5
5
Summa areor
5678
4316
202
485
356
Max. tillåten utbyggnad
Avvikelse från max utbyggnad
5900
-222
Bygg IV
11x20,5
BTA
223
223
223
223
892
BOA BOA/BTA
178
178
178
0
534
takvåning
12.våningen
11.våningen
10.våningen
9.våningen
8.våningen
7.våningen
6.våningen
5.våningen
4.våningen
3.våningen
2.våningen
1.våningen
31
128
128
128
128
128
128
128
128
128
128
128
128
1536
takvåning
12.våningen
11.våningen
10.våningen
9.våningen
8.våningen
7.våningen
6.våningen
5.våningen
4.våningen
3.våningen
2.våningen
1.våningen
4.våningen
3.våningen
2.våningen
1.våningen
Hörnbygg
innanför
plan
11x15m
Brobygg till kaj
Fundament 8m från kaj
2) AREOR I KÄLLARVÅNING
Källare med frd och teknik
andel area för gemensam på fastigheten
Summa areor
ej bebyggd / underbyggd area
inom kvarteret
BTA
481
177
658
0,76
BYA
223
223
ÖVA
454
174
628
85
3) P-PLATS BEHOV
lägenheter
besöksparkering
lokaler
Projektet sett från föreslagen båtbrygga. Projektet möter
ankommande från havet som en smal tornvolym
Summa p-platser
11/ 1000m2 BTA
1/ 1000m2 BTA
30/1000m2 LOA
62
6
6
74
11
Side 1
Estetik
När projektet inte tar kajtomten i Kvarter
15 i anspråk, blir byggnadsmassan linjär om
byggrättens potential skal realiseras innanför
gällande detaljplan. Detta gäller också när
nya fundament inte berör existerande
kajkonstruktion.
Huvudgrepp
Förslaget följer detaljplanens begränsningar
vad gäller utnyttjande och max. antal
våningar. Tekniska begränsningar när det
gäller kajens konstruktion gör det mindre
intressant att bygga direkt på kajtomten
i Kvarter 15. Samtidigt är det svårare att
realisera gestaltningsplanens intentioner
när denna förutsättning inte längre gäller. Vi
har sett en utmaning i att realisera projektet
utan att ändra detaljplanens förutsättningar.
Detta har lett till en lösning baserad på en
utkragande brobyggnad från en fullt utbyggd
hörnhustomt Kvarter 10. Greppet gör det
möjligt att realisera huvuddelen av byggrätten
på 5.000m2 BTA.
KAJ
• UTSIKT
• IDENTITET
• INDIVIDUALITET
• DIVERSITET
• FOND TILL DET PUBLIKA RUMMET
BOULEVARD
höghuset som del av kvarteret
• DIVERSITET
• FOND TILL DET PUBLIKA RUMMET
uppdelning i olika karaktärer för varje lgh-enhet -> vertikalitet, diversitet, identitet (flaggan mot havet)
PERSPEKTIV FRÅN REDARGATAN
lämnar kajen offentlig, ger en tydlig riktning och fond för Nyhamnens
möte med hamnbasängen
2012-02-02
Referensbild: Stensjö seniorboende, Monica Gora landskap
GEMENSAM TAKTERRASS MED MÖJLIGHET TILL VILA,
SAMLIV, ODLING, IDROTT
VOLYMKONCEPT
KAJ
Skivan underdelar Nyhamnskajen i två
distinkta kajrum som får olika karaktär. Den
södra delen utgörs av Boulevardparkens
förlängning, och får karaktär av ett
offentligt rum. Här mynnar kanalen ut i
hamnbassängen, och träbryggan längs
med kajen kan med fördel användas som
gästhamn. Den nordliga delen av kajen får en
mindre exponerad karaktär. Vi föreslår därför
att denna används som småbåtshamn för
fastboende i området.
Projektet har en dualism genom att
tornkaraktären gradvis förändras till svävande
skiva ju nämare Nyhamnskajen man kommer.
Brobyggnadens svävande skiva dramatiserar
den norra avslutningen på Boulevardparken
och bidrar till att ge kajområdet fasthet och
rikting i rumsupplevelsen.
diversifiering, individualitet, småskalighet genom indelning i mindre fastigheter á ca. 5m
med olika byggherrar -> olika fasaduttryk.
REFERENSEXEMPEL BOREO SPORENBURG, NL
MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN
• IDENTITET
• INDIVIDUALITET
KONCEPTDIAGRAM
• UTSIKT
BOULEVARD
PERSPEKTIV FRÅN VATTNET
Huvudgreppet ger ohindrad tillgänglighet
längs kajen för Gävleborna. Bortsett från
anpassning till fundamentpelarna, kan
gällande markplaneringsplan för kajområdet
användas i oförändrat skick. Den utkragade
brobyggnadens undertak utgör en extra fasad
Resultatet är en byggnadsvolym med
klar signalbyggnadskaraktär som i uttryck
påminner om en stor flagga. Byggnaden har
endast pelarfundament intill Redargatan. I
övrigt framträder projektet som en utkragande
volym ut mot kajkanten, endast uppbruten
av en förskjutning i plan för att lösa upp
volymen mot hamnbassängen. Från centrala
Gävle och längs med huvudankomster mot
Boulevardparken framträder projektet som en
tornliknande volym. Från Redargatan upplevs
höghuset som en svävande skiva förankrad
till Kvarter 10. Skivan har en klar riktning mot
havet.
MOTTO: ”FLAGGA”
N1 ARKITEKTER (OSLO) + OXYGEN
ARCHITECHTS (STOCKHOLM)
Från centrala Gävle och huvudankomster
längs Stuvargatan och Sjåaregatan framträder
projektet som en smal tornvolym höjd ovan
den övriga bebyggelsen. Tillsammans med
de två andra ”kontrapunkterna” i området,
Gavlegårdarnas höghus ”Fullriggaren” och
silon på Hucken, är projektet med på att
skapa en överordnad komplementär struktur
som berikar Gävle strands dominerande
kvartersstruktur.
som bör ges en rik bearbetning vad gäller
materialval och belysning som motsvarar den
offentliga exponeringen. Redan projekterade
trappor til träkaj öppnar för möjligheten
att erbjuda lägenhetsinnehavarna privata
båtplatser vid ett nytt flytbryggsystem.
MARKANVISNINGSTÄVLING BOSTÄDER
NYHAMN, GÄVLE STRAND
12
Alla lägenheter får hög kvalitet när det
gäller utsikt och solförhållanden. Vi föreslår
att bullerproblematiken för sovrum med
nordvända fönster löses med särskilt
utformade bullerdämpande burspråk.
Lägenheterna har två entreer.
Höghusets bostäder nås från Redargatan.
Trapprummet i entreplanet föreslås utföras
med generösa glasytor. Trapp/hiss betjänar
alla lägenheterna i hörn- och brobyggnaden.
Standardvåningsplanen har fyra lägenheter,
men kan också delas upp i upp till sex st.
mindre lägenheter per plan för att erbjuda
variation av boendestorlek och -ekonomi.
Huvudankomst. Organisation.
Funktion
SOLSTUDIER Vår-/höstdagjämning
MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN
IV-våningsbyggnaden organiseras som
tvåspännare resp. trespännare och har entré
med hiss från Sjåaregatan. I tillägg finns
här soprum, BRF-lokal och cykelparkering.
Bottenvåningen innehåller i tillägg en
resturang/barlokal som fortsätter in i
hörnbyggnaden. IV- våningsbyggnaden kan
också organiseras som trespännare.
Höghuset får en stor gemensam takterrass
som de boende kan använda för social
samvaro och aktiviter med Gävles bästa utsikt
i fonden.
kl 9.00
2012-02-02
kl 12.00
FASAD ÖST 1:500
FASAD NORD 1:500
PERSPEKTIV FRÅN BOULEVARDEN
FASAD VÄST 1:500
I plan 5-6 föreslås att lägenheter mot väst
organiseras som stadsradhus. Dessa blir i två
våningar och får egen privat uteplats på IVvåningshusets tak.
Gårdsrummets beläggning föreslås baseras på
en materialpalett bestående av betongsten,
borstad betong, gräs och cortenstålavgränsade grusfält. Som träd föreslås
körsbärsträd för att understryka kontrasten
mellan den privata innergården och de
omgivande gaturummens offentliga arealer.
Beläggning gårdsrum
FASAD SYD 1:500
Fasadernas materialgrammatik föreslås
utförda med variationer över kända Gävleteman när det gäller materialval. För
närvarande ser vi för oss fyra kontrasterande
materialpaletter med arbetsnamnen
”Järnbruk”, ”Skogsbruk”, ”Porslin” och ”Segel”.
Materialgrammatik
Uttrycket mjukas upp av balkonger i fasaden
som bidrar till att understryka fasadernas
vertikalitet. Vi föreslår ett textilbaserat
solavskärmningssystem baserat på duk som
kontrast till fasadernas soliditet. Individuell
styrning skapar individuella variationer i
fasaduttrycket.
Från centrum i väst och frontalt öst från
hamnbassängen framstår projektet
med klar tornkaraktär med en enhetlig
materialkaraktär.
Anslutning till Sjåaregatan med
Boulevardparken och Redargatan följer
principerna från gestaltningsplanen och
gällande markplaneringsplan. Beläggningen
anpassas till detta. Den föreslås bli en palett
bestående av betong, skiffer och granit.
Beläggning mot offentliga gaturum
Markbearbetning
Invändigt belysningskoncept i gemensamma
utrymmen baseras på energisnål LEDteknologi med rörelsesensorer.
Utvändig belysning utförs i enlighet
med gestaltningsprogrammet. I tillägg
föreslås effektbelysning mot undertaket
på brobyggnaden för att accentuera den
offentliga karaktären til detta övertäckta
sidorum till Boulevardparken. Kvällsbelysning
av undertaket och ev. andra delar av fasaden
föreslås utföras med modern LED-teknologi.
Fasadkonceptet bygger på gestaltningsplanens
tankar om individualisering av kvarter och
byggnader. Denna strategi är med stor
framgång använd i ett projekt i Amsterdams
hamn, Borneo-Sporenburg (West 8), där
skalan på variationen varierar från det
enskilda huset till stora delar av kvarteret.
Vi har valt att förhålla oss till
gestaltningsplanen genom att individualisera
IV-våningsbyggnaden i två delar med
kontrasterande materialgrammatik. I höghuset
vidareförs denna strategin med utgångspunkt
i lägenhetstyperna. Höghusets sydfasad delas
upp i fyra vertikala delar med självständig
materialgrammatik. Mot nord förenklas
uttrycket då lägenhetsdisponeringen här
är annorlunda. Två fasadfält skiljs åt av det
exponerade trapprummet.
Belysningskoncept
Organisation/Uttryck
13
kl 15.00
-1-
A
Det etableras angöringar i omedelbar närhet
till entréerna genom kantparkering längs
gatorna. Källarvåningen planeras att ansluta
till ett gemensamt garage med ankomst från
ny lokalgata i norra delen av kvarter 10.
Angöringar
Skanska Sverige AB
Teknik Energi
Kaisa Liib
Branko Simanic
SJOAREGATAN
UTEPLATSER
UTEPLATS
LOKAL
grus
B
B
MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN
SEKTION A-A 1:500
grus
kullersten
PERSPEKTIV FRÅN BÅTSPLATSERNA
GRILLPLATS
gräs
SITTPLATSER
ENTRÉPLAN /SITUATIONSPLAN 1:200
Konsulter:
N1 arkitekter MNAL, Oslo
Martin Brundell
Geir W. Johnsen
Arkitektgrupp:
Oxygen architechts, Stockholm
Sigrid Zenger
Johan Löberg
Vilius Juknevičius
Skanska Sverige AB
Box 647
801 27 Gävle
T 010-448 00 00
Byggherre:
Förslagsställare
För att säkra låg energiförbrukning som
ligger under BBR-kravet föreslår vi att
energihushållningen baseras på ett idékoncept
som utnyttjar placeringen vid havet och
kopplingen till fjärrvärmenätet. Förslagets
juridiska och ekonomiska aspekter måste
utredas närmare om förslaget vinner. Se egen
redogörelse.
Hållbarhet
Miljöstationer etableras i trappuppgångarnas
entréplan. Sträckan är utan väsentliga
nivåskillnader och inom normala
dragningslängder till angöringar för sopbil.
Vid en ev. realiseringsfas önskas en utredning
för ett alternativ med gemensam mijöstation
för hela kvarter 10.
Avfallshantering
14
2012-02-02
grus
UTESERVERING
CYKLAR
CYKLAR
grus
REDARGATAN
A
-3-
SEKTION B-B 1:500
ALTERNATIVA LÄGENHETSLÖSNINGAR 1:200
Uppdelning i mindre lägenheter
TYPPLAN (PLAN 4) 1:100
4 rok 94m2
PERSPEKTIV FRÅN BRYGGAN / NORRA HAMNBASÄNGEN
Alternativ för lgh 3 (övre etagerna)
3 rok 84m2
4 rok 134m2
PRIV. TERRASS
KÄLLARVÅNING 1:200
TAKPLAN (vån. 5 / vån. 13) 1:200
PRIV. TERRASS
PRIV. TERRASS
2 rok 57m2
möjlig uthyrningsdel 28m2
2012-02-02
Alternativ för lgh 3 våning 5&6:
etagelägenheter med takterrass
3 rok 92m2
MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN
15
GEMENSAMTERRASS
IDROTT
3 rok 86m2
PRIV. TERRASS
-4-
Arkitektgrupp:
N1 arkitekter MNAL
Rådhusgaten 30a
N-0151 OSLO
T +47-22 33 44 99
M +47-48 29 58 10
E [email protected]
W www.n1.no
Martin Brundell
Geir W. Johnsen
Oxygen architechts AB
Grev Tureg. 55
114 38 STOCKHOLM
T 08-408 299 70
M 070-270 01 46
E [email protected]
W www.oxygenarchitects.se
Johan Löberg
Sigrid Zenger
Vilius Juknevičius
Konsulenter:Skanska Sverige AB
Teknik Energi
Kaisa Liib
Branko Simanic
16