Download Report

Foto: Malin Huusmann
MÖTESHANDLINGAR
RIKSMÖTE 2015
4–6/12 — KATRINEHOLM
RIKSMÖTESHANDLINGAR
DIGITAL VERSION
WWW.SVEROK.SE
DAGORDNING RIKSMÖTE 2015
Välkomna till Sveroks Riksmöte!...................................................................................................................4
Praktisk information........................................................................................................................................5
1. Mötets öppnande......................................................................................................................................... 14
2. Fastställande av röstlängd........................................................................................................................... 15
3. Mötets beslutsmässighet............................................................................................................................. 18
4. Val av mötesfunktionärer............................................................................................................................ 20
5. Adjungeringar............................................................................................................................................... 22
6. Fastställande av mötesordning................................................................................................................... 24
7. Fastställande av dagordning....................................................................................................................... 29
8. Verksamhetsberättelse för 2014................................................................................................................ 30
9. Ekonomisk berättelse för 2014................................................................................................................... 41
10. Revisionsberättelse för 2014..................................................................................................................... 60
11. Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 2014.............................................................................................. 62
12. Verksamhetsrapport 2015......................................................................................................................... 64
13. Ekonomisk rapport 2015........................................................................................................................... 73
14. Revisorsrapport för 2015........................................................................................................................... 81
15. Avregistreringar.......................................................................................................................................... 83
16. Motion: Belöna istället för att straffa ...................................................................................................... 88
17. Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun ......................................................................................... 91
18. Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år .................................................................... 94
19. Motion: Sverok – The Next Generation ................................................................................................. 100
20. Motion: Level up! till nya höjder............................................................................................................. 127
21. Motion: Utredning av Sveroks syfte....................................................................................................... 130
22. Motion: Inga rasister i Sverok................................................................................................................. 132
23. Motion: Stöd för landsortsföreningar.................................................................................................... 136
24. Motion: Förändring av §26 prövning av avstängningar....................................................................... 138
25. Motion: Ett tydligare Sverok.................................................................................................................... 140
26. Fastställande av verksamhetsplan för 2016.......................................................................................... 142
27. Fastställande av budget för 2016........................................................................................................... 146
28. Fastställande av avgifter för 2016.......................................................................................................... 151
29. Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2016......................................................................... 153
30. Fastställande av arvodering 2016........................................................................................................... 155
31. Val av förbundsstyrelse för 2016............................................................................................................ 157
32. Val av valberedare för 2016.................................................................................................................... 162
33. Val av revisorer för 2016.......................................................................................................................... 165
34. Övriga frågor............................................................................................................................................. 168
35. Ordet fritt................................................................................................................................................... 169
36. Mötets avslutande.................................................................................................................................... 170
Förbundets stadgar...................................................................................................................................... 171
Mötesordlista................................................................................................................................................ 178
Känner du dig orättvist behandlad?........................................................................................................ 182
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
3 (182)
VÄLKOMNA TILL SVEROKS RIKSMÖTE!
Du som läser detta är antingen en av de närmare 200 personer som kommer att samlas i
Katrineholm i början på december för Sveroks Riksmöte eller intresserad av Sverok.
Drygt 100 personer är valda som ombud eller ersättare för ombud. Ni har röstats fram av Sveroks
medlemsföreningar under hösten 2015. Ni har alla fått ett stort förtroende; att representera Sveroks
ungefär 1300 föreningar och drygt 83 000 medlemmar och fatta beslut om Sveroks verksamhet och
inriktning under kommande verksamhetsår. Det är ni som påverkar vad Sverok ska göra, vad olika
saker får kosta och vilka som ska företräda och granska förbundet under nästa år. Ni får också ta
ställning till hur förbundet har fungerat under föregående år samt till förslag som inkommit från
medlemmar, föreningar, valberedningen eller styrelsen.
Drygt 50 personer kommer att delta på Riksmötet som funktionärer. Det är tack vare er som
ombuden kan utföra sitt uppdrag. Det är ni som ser till att mötet förs framåt, att ljudet fungerar och
att maten serveras. Ni ser till att det finns beslutsunderlag, protokoll och att alla som kommer på
Riksmötet får ett bra bemötande.
Några av er är gäster från Sveroks samarbetspartners och syskonorganisationer. Vi är glada att ni har
valt att komma på Riksmötet!
Riksmötet handlar mycket om beslut men inte bara om det. Riksmötet är en plats där du som
deltagare kan lära dig mer om Sverok och spelhobbyn. Det är också ett tillfälle att knyta nya
kontakter, dela erfarenheter och spela spel!
I det här häftet hittar ni bland annat alla förslag som kommer att diskuteras på Riksmötet. Det är
många idéer och fler kommer det att bli innan det är dags att gå till beslut. Om ni redan nu vill börja
diskutera, ställa frågor eller komma i kontakt med andra ombud kan ni besöka VoteIT (sverok.voteit.
se) eller Riksmötestrådarna på Sveroks forum (forum.sverok.se).
Återigen – välkommen till Riksmötet!
Förbundsstyrelsen
4 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
PRAKTISK INFORMATION
Det är viktigt att du läser igenom den här informationen
för att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt.
Texten är skriven på lättläst form
men du kan också be att få informationen uppläst
genom att ringa till Sveroks kansli på 013-14 06 00.
HÄR FÅR DU SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR:
• Vad behöver jag göra innan mötet?
• Vad ska jag ta med mig till Riksmötet?
• Vad gör jag när jag kommer till Katrineholm?
• Hur hittar jag till mötet?
• Vad händer om jag inte kommer?
• Vad är VoteIT och varför ska jag logga in där?
• Hur är det med tillgängligheten på mötet?
• Vad behöver jag ta hänsyn till?
• Hur ser schemat för mötet ut?
• Var finns all information om Riksmötet?
• Vem kontaktar jag om Riksmötet?
VAD BEHÖVER JAG GÖRA INNAN MÖTET?
Riksmötet är ett långt möte
med mycket som händer under tiden.
För att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt
är det viktigt att du förbereder dig innan mötet.
Du kan förbereda dig på olika sätt:
– Läs igenom de här möteshandlingarna.
– Titta på filmen ”En kort introduktion till
Riksmöteshandlingarna” på youtube.com/sverok
om hur möteshandlingarna fungerar.
– Gå in i VoteIT på sverok.voteit.se
där en del av Riksmötet håller till.
– Prata med din förening om vad ni tycker
om de olika förslagen som beskrivs i handlingarna.
– Diskutera förslagen till mötet på Sveroks forum.
– Delta på förträffarna som hålls på olika platser i landet.
Förträffarna är tillfällen att fråga
om saker inför mötet eller diskutera
förslagen som beskrivs i handlingarna.
– Titta på Sveroks uppesittarkväll
25 november kl 19.00
där förslagen till mötet diskuteras.
VAD SKA JAG TA MED MIG TILL RIKSMÖTET?
Du behöver packa det här till mötet:
– Möteshandlingarna,
om du har bett att få dem hemskickade i förväg
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
5 (182)
– Hygienartiklar, till exempel tandborste och tandkräm
– Eventuella mediciner
– Pyjamas eller andra sovkläder
(du kommer att bo i dubbelrum med en annan deltagare
om du inte har angivit särskilda skäl för att bo ensam)
– Extrakläder
– Om du vill: något lite finare klädesplagg
till finmiddagen på lördagskvällen.
Klädnivån varierar mellan kostym och konventströja.
– Bärbar dator eller motsvarande enhet.
I val.sverok.se kan du meddela
om du behöver låna en dator.
Trådlöst nätverk och ström finns i möteslokalen.
VAD GÖR JAG NÄR JAG KOMMER TILL KATRINEHOLM?
Börja med att ta dig till hotellet och checka in.
Lämna dina större väskor på hotellrummet.
Alla deltagare bor i dubbelrum,
om inte särskilda skäl angetts
för att bo i enkelrum.
När du har checkat in är det dags att gå till mötet.
Ta dig till konferenscentret Safiren där mötet hålls,
och checka in i Sveroks reception där.
Då får du din namnbricka och ditt röstkort.
Du kan delta i två utbildningar som hålls
innan mötet på fredagen.
En utbildning om hur Riksmötet fungerar startar 16.00
i stora Riksmötessalen.
Där får du lära dig mer om hur Riksmötet går till
och får pröva på hur det är att stå i talarstolen.
En utbildning om mötesklimatet på Riksmötet startar 17.10
också den i stora Riksmötessalen.
Där diskuterar vi hur vi vill att Riksmötet ska vara
så att alla känner att de trivs.
Du kan läsa mer om utbildningarna
i val.sverok.se.
Du kan äta middag i Safiren
mellan 17.30 och 20.00.
HUR HITTAR JAG TILL MÖTET?
Hotellet heter Hotell Statt.
Adressen till hotellet är:
Storgatan 20
641 45 Katrineholm
Möteslokalen heter Safiren,
och ligger konferensbyggnaden med samma namn.
6 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Adressen till Safiren är:
Drottninggatan 19
641 30 Katrineholm
Hotellet ligger väldigt nära tågstationen.
Om du anländer till Katrineholm på spår 1
gå rakt igenom stationsbyggnaden
och ut genom dörrarna.
Hotell Statt ligger då framför dig,
lite snett till höger.
Om du anländer på spår 2–5,
gå nedför trappan från perrongen
och ta till höger i gångtunneln
under järnvägsspåren.
Vid gångtunnelns slut,
gå uppför trappan på höger sida
Hotell Statt ligger framför dig,
på andra sidan det lilla torget.
Ingången till hotellets reception
ligger runt hörnet till vänster, mot gatan.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
7 (182)
Mellan hotellet och möteslokalen
är det cirka 10 minuters promenad.
Gå ut från hotellets reception
och sväng vänster, mot tågstationen.
Gå genom gångtunneln under järnvägsspåren.
När tunneln tar slut har du Stortorget på höger sida.
Snedda över Stortorget till torgets motsatta hörn
och vik in till vänster på Drottninggatan.
Följ Drottninggatan till nummer 19
där möteslokalen ligger på vänster sida.
Inne på Safiren ska du gå rakt fram
och ta trappan eller hissen upp till andra våningen.
Uppe i korridoren på andra våningen tar du till vänster
och går rakt fram några meter
så kommer du till Sveroks reception
och möteslokalen som också heter Safiren.
VAD HÄNDER OM JAG INTE KOMMER?
Om du är ombud,
eller reserv som får ersätta ombud,
men inte har anmält dig i val.sverok.se
eller anmält att du inte kommer,
så får en reserv åka till mötet i ditt ställe.
Du får behålla din rösträtt,
men om du ändrar dig och vill komma på mötet
kommer du själv att behöva betala
för resa, mat och boende
istället för att Sverok gör det.
Om du har anmält dig i val.sverok.se
men av någon anledning inte kan komma på Riksmötet
är det viktigt att du hör av dig till Sverok
och berättar det så snart som möjligt.
Då kan en reserv kallas in istället för dig.
VAD ÄR VOTEIT OCH VARFÖR SKA JAG LOGGA IN DÄR?
En stor del av Riksmötet hålls i
onlinesystemet VoteIT, på sverok.voteit.se.
Riksmötet i VoteIT är redan öppet,
och det går bra att diskutera där om du vill.
Du behöver skapa en användare
på sverok.voteit.se för att kunna delta i mötet.
Som ombud eller reserv
ska du också ha rösträtt på Riksmötet.
När du kommer till Riksmötet,
får du en kod som du ska mata in i VoteIT.
Koden ger dig rösträtt under mötet.
8 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
HUR ÄR DET MED TILLGÄNGLIGHETEN PÅ MÖTET?
Lokalen där mötet hålls heter Safiren,
och ligger i konferenscentret med samma namn.
Det går att läsa om lokalen på Hotel Statts hemsida.
Lokalen och några av grupprummen
ligger en trappa upp i konferenscentret,
och det finns hiss dit.
Hotellet har också hissar.
I möteslokalen och några grupprum finns hörslinga.
Behöver du tolk av något slag,
ska du maila till [email protected]
eller ringa 013-14 06 00,
så bokar Sverok en tolk till dig.
Fika, lunch och middagar under möteshelgen
kommer att serveras i konferenscentret Safiren.
Frukost serveras på hotellet.
Specialkost kommer att ordnas,
för de som behöver det.
Under hela mötet finns vatten och frukt,
och det ingår fika vid 15.00 på lördagen
och 10.00 på söndagen.
Det finns också en kiosk där du kan handla
kaffe, te, dricka, mackor och godis.
HJÄLP PÅ MÖTET
På mötet får deltagarna prata i mikrofon,
antingen på deltagarens plats
eller i talarstolen längst fram.
Vill du inte prata i mikrofon,
kan du skicka det du vill säga i ett sms
så läser presidiet upp ditt sms.
Skicka det du vill säga till
telefonnummer 076-015 74 09
Numret annonseras också på Riksmötet.
Stödsekreterare
Janni Andersen
Under mötet på lördagen finns stödsekreterare på plats.
Stödsekreterare är Janni Andersen
och Lotta Rodin Lundberg.
Det betyder att de gärna hjälper till om någon vill
skriva ändringsförslag till motionerna på mötet
men inte vet riktigt hur de ska skriva.
Om du behöver komma i kontakt med stödsekreterarna
Stödsekreterare
under mötet på lördagenLotta Rodin Lundberg
kan du prata med dem på plats eller ringa.
Telefonnummer till Janni är 070-742 17 24.
Telefonnummer till Lotta är 070-725 62 42.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
9 (182)
Ombud och reserver som åker på
Riksmötet för första gången,
och alla som vill veta mer om Riksmötet,
kan gå en utbildning innan mötet
som handlar om hur Riksmötet går till.
Utbildningen startar klockan 16.00 på fredagen.
Du kan läsa mer om utbildningen
som inloggad i val.sverok.se
Innan Riksmötet kan du också delta i en utbildning
om mötesklimatet under Riksmötet.
Utbildningen finns för att göra Riksmötet
så inkluderande som möjligt.
Trivselvärdar finns på plats hela tiden.
De fungerar som en trygg punkt på mötet
och hjälper gärna till att svara på frågor.
Om du känner dig ensam eller diskriminerad under mötet
kan du vända dig till en trivselvärd.
MER OM SÄRSKILDA BEHOV
Kom ihåg att fylla i enkäten i val.sverok.se
om du har särskilda behov som gäller
maten, boendet eller mötet.
Särskilda behov kan till exempel vara
allergier, om du måste bo ensam,
eller om du behöver ett lugnt rum att vila i.
Vill du veta mer om Sveroks arbete
för att göra Riksmötet mer lättillgängligt?
Du hittar hela Sveroks likabehandlingsplan
på www.sverok.se
genom att söka efter ”likabehandlingsplan”.
VAD BEHÖVER JAG TA HÄNSYN TILL?
Under Riksmötet samlas nästan 170 personer
i samma lokaler och aktiviteter.
Det gör att alla deltagare behöver
ta hänsyn till de andra på mötet.
Då blir mötet som bäst för alla.
INGA NÖTTER ELLER JORDNÖTTER
Tänk på att allergenet är luftburet,
vilket gör att du utsätter allergiker
för fara om du har nötter i lokalerna.
Allergenet kan följa med på dina händer
om du ätit nötter eller jordnötter.
Inga nötter eller jordnötter kommer
att serveras under mötet eller måltiderna.
10 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
INGA CITRUSFRUKTER ELLER PAPRIKA
Allergenet för citrusfrukter och paprika
är också luftburet och orsakar fara
för allergiker i samma lokal.
Inga citrusfrukter eller paprika kommer att serveras
under mötet eller måltiderna.
VAR SÅ FRI FRÅN DOFTER OCH DJURHÅR SOM MÖJLIGT
Många människor är känsliga för
starka dofter, som till exempel parfym.
Många är också allergiska mot pälsdjur.
Ta med dig rena kläder till mötet
och undvik starka dofter.
RIKSMÖTET ÄR ALKOHOLFRITT
Sveroks policy för alkohol på event
som förbundet arrangerar,
säger att ingen alkohol ska förekomma.
Därför kommer ingen alkohol att serveras
vid några måltider under helgen.
Hotellet har en bar där det är möjligt
att handla alkohol,
om du är tillräckligt gammal.
Drick inte alkohol i de utrymmen
där Riksmötets aktiviteter pågår.
Det gäller också bastun på hotellet.
RIKSMÖTET SÄNDS LIVE
Riksmötet kommer att sändas på webben
under hela tiden som mötet pågår.
Det är bara den ena av mötets två talarstolar
som kommer att synas i bild.
Vill du inte vara med i bild,
ska du välja den talarstol som inte filmas.
Vill du inte höras i sändningen,
kan du skicka din fråga till presidiet via sms
så läser de upp frågan.
Numret dit är 076-015 74 09.
TA HÄNSYN TILL VARANDRA!
Alla deltagare på mötet
förtjänar en lika bra helg som du.
Ta fram din mest omtänksamma sida!
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
11 (182)
HUR SER SCHEMAT FÖR MÖTET UT?
FREDAG 4 DECEMBER
14:00 Incheckning på Hotell Statt öppnar
14:00 Incheckning i Sveroks reception på Safiren öppnar
16:00(–16.55) Utbildning i mötesformalia i Safiren
En genomgång av mötets praktiska delar
och en chans att testa på att stå i talarstolen
17.10(–18.00) Utbildning i mötesetikett i Safiren
En diskussion om klimatet på Riksmötet
17:30(–20.00) Middagsbuffé i Pelarsalen på Safiren
19:00 Mötet öppnas i Safiren
En kort genomgång av mötesteknik och regler
21:45 Mötet ajourneras,
det vill säga att mötet pausar tills imorgon
Alla deltagare går till hotellet och möteslokalen låses
22:00 Mingel med valberedningen på hotellet,
där du får chansen att prata med de
som kandiderar till förtroendeposter
och fråga valberedningen hur de gjort sitt urval
Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen
LÖRDAG 5 DECEMBER
07:00 Frukost på hotellet
08:30 Mötet fortsätter i Safiren
10:00(–10.30) Paus
12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren
13.00 Yrkandestopp på mötet
Det betyder att inga fler förslag eller ändringar tas emot
13.00 Presentation av Tankebanken.se i Safiren
13.10 Mötet fortsätter i Safiren
15:00(–15.30) Fika på Safiren
18:00 Mötet ajourneras
19:00 Middag i Pelarsalen på Safiren
Avtackningar, med mera
22:00 Förslag på budget diskuteras på hotellet
Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen
SÖNDAG 6 DECEMBER
07:00 Frukost på hotellet
Efter frukost: Checka ut från hotellet
08:30 Mötet fortsätter i Safiren
10:00(–10.30) Fika på Safiren
12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren
15:00
Mötet avslutas
12 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
VAR FINNS ALL INFORMATION OM RIKSMÖTET?
All praktisk information om Riksmötet,
till exempel schema, vägbeskrivning och mat,
finns inne i val.sverok.se i menyn till vänster.
På Sveroks hemsida via länken
sverok.se/sverok/riksmote
finns också en del information.
Ordlistan med olika termer och begrepp
som kan komma att användas på mötet
finns längst bak i de här handlingarna.
Ordlistan hittar du även på Sveroks wiki,
via länken wiki.sverok.se/wiki/mötesordlista
VEM KONTAKTAR JAG OM RIKSMÖTET?
Telefon: 013-14 06 00 (även under Riksmötet)
Mail: [email protected] (även under Riksmötet)
Frågor om mat, boende, resor,
anmälningar eller annat praktiskt:
Josefin Bergman, [email protected], 013-465 29 56
Flygresor: Leila Orre, [email protected], 013-465 29 52
Frågor om mötets innehåll
eller mötets upplägg:
Alexander Hallberg, [email protected], 076-629 29 99
och Tjarls Metzmaa, [email protected], 070-401 59 17
Telefon för deltagare
att sms:a till under Riksmötet,
om deltagaren inte vill prata
i mikrofon eller talarstol: 076-015 74 09
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
13 (182)
1. MÖTETS ÖPPNANDE
Mötet öppnas traditionellt av förbundets ordförande.
Förbundets nuvarande ordförande heter Alexander Hallberg.
14 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD
HANDLINGAR
Lista över valda ombud och reserver
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa röstlängden.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
15 (182)
VALDA OMBUD OCH RESERVER
Det är bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver
mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur
röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna
ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får
inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet
inte ta några andra beslut.
OMBUD
Johan Ahlberg
Daniel Alström
Christian Andersson
Sunna Andersson
Nathalie Andersson
Johannes Arendt
Frida Aronsson
Alex Barry
Karl Barwe Paul
Hannski Bengtsson
Kevin Björk
Rickard Björketun
Leo Borg
Elaine Boström
Richard Brorsson
Martin Brosser
Anton Brunberg
Mikaela Börjesson
Sofia Carlsson
Carl Dahl
Alexandra Dahlberg
Diana Davidsson
Carl Dickfelt
Andreas Ekeroot
Tobias Fjellander
Anneli Friedner
Johan Groth
Daniel Gustafsson
Nelly Gustavsson
Niklas Hallgren
Carl-Magnus Hansson
Magnus Hansson
Mats Heden
Alfred Helander
16 (182)
Lenita Hellman
Max Horttanainen
Mia Häggström
Jezzica Israelsson
Martina Jansson
Ola Jentzsch
Rikard Johansson
Linda Johansson
Maria Johansson
Robin Johansson
Chris Jonassson
Johan Jonsson
Oscar Jönsson
Robin Kaas
Peter Kallioniemi
Samuel Karlin Björk
Sara Karlsson
Björn Karlsson
Simon Larsson
Thomas Lundqvist
Lukas Lönnborn
Maximilian Malander
Johan Malmlöf
Scott Merseburg
Mia Mäkelä
Malcolm Nihlen - Green
Fanny Niklasson Wihlborg
Fredrik Nilson
Hampus Nordberg
Jonas Nordén
Fanny Nordgren
Johan Nylin
Måns Olsson
Tobias Olsson
Evelina Persson
Sebastian Pfaff
Emil Rogvall
Anton Ronsjö
Fabian Rosdalen
Anna Rosengren
Adam Rydell
Jenny Ryden
Stefan Rylander
Jani Sahamies
Katie Sandström
Robin Schlyter
Sam Schönbeck
Joakim Skimutis
Rasmus Storkamp
Matilda Ström
Neo Sundelin
Adam Sääf
Alva Söder
Gunnar Södergren
Felix Thålin
Jonathan Vahlkvist
Daniel Vinter
Fredrik Vittfarne
Emma Walett
Björn Wallberg
Josefin Westborg
Sophie Westman Lundqvist
Magnus Wiberg
Jochen Widén
Joppe Widstam
Elisabeth Yeung
Gustav Åhs
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
RESERVER
Elvira Fallsdalen
Johan Huang
Anton Karlsson
Sara Serpan
Jocke Tang
Henrik Grönberg
Josef Abdi
Hampus Samuelsson
Ludvig Köhler
Cecilia Hällstrand
Alexander Wallin
Oliver Andersin
Johannes Axner
Linnea Lindgren
Michelle Sandberg
Emma Boström
Jessica Karlsson
Christoffer Nilsson
Richard Forsell
Johan Falk
AnnaIsabella Selleskog
Rutger Brattström
Lloyd Baltz
Christoffer Rusthoi
Patrik Ljungberg
Elin Holm
Dag Lindgren
Mattias Tauson
Felix Rasmussen
Viktor Alakörkkö
Marie Louise Sjögren
Birger Hanning
Åsa Lundin
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Anna Nilsson
Jan-Sigurd Olsson
Lars Söderlund
Claes Gerleman
Wilhelm Wijkander
Alexander Jääskeläinen
Isa Blomberg
Isac Pålsson
Laura Creighton
Frans Björkstam
Jonas Billing
Jonella Metzmaa
Daniel Persson
Tung Chung
Margareta Wiegerth
Erik Lundgren
Rasmus Rostö
Kim Celander
Niklas Lindroth
Jessica Roos
Joakim Hammarsten
Joakim Fredriksson
Johan Adolfsson
Johan Lind
Niklas Danielsson
Sigrid Svensson
Jacob Hallén
John Bergström
Martin Aftevik
Klara Nordin
Johan Eklund
Linn Pedersen
Johan Green
Sebastian Boqvist Bäckman
Oskar Freij
HannaH Henriksson
Linda Ripa
Sofie White
Ewelina Lundholm
Leo Cederwall
Leif Ershag
Alfred Barwe Paul
Lukas Renklint
Kajsa Seinegård
Kenny Lee Iker
Alexander Kazen
Albin Dunby
Andreas Rolén
Mikael Jönsson
Tim Sandin piippo
Petra Blomkvist
Tinah Ekwall
Daniel Bengtsson
Martin Jensen
Thomas Tireland
Belinda Ekström
Rasmus Sandström
Henrik Almén
Daniel Armyr
Emma Carlström
Emelie Folkesson
Andreas Sellén
Nils Svednell
Mika Näregård
Johan Dahlberg
Samuel Linder
17 (182)
3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET
HANDLINGAR
Beslutsmässighetsberättelse
HUVUDYRKANDE
1 ...... mötet ska räknas som beslutsmässigt.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
18 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
BESLUTSMÄSSIGHET
För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt.
KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE
Kraven för att ett Riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga 36§.
36§
Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1
då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och
valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud
och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift
om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,
2
då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
3
då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud,
förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för
medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.
DOKUMENTATION AV HUR KRAVEN EFTERFÖLJDES
2015-07-27: Kallelsen, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, skickades ut till
samtliga medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning.
2015-07-27: Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes.
2015-08-24: Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes.
2015-09-05: Riksmötesombudsvalet avslutades.
2015-09-06: Rösträkning genomfördes.
2015-09-06: Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Dick Hellman granskade och godkände
Riksmötesombudsvalet.
2015-09-06: Kallelse skickades ut till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud. Samtidigt
publicerades valresultatet på val.sverok.se.
2015-11-09: Mail med länk till pdf-fil med handlingar skickades till alla Riksmötesombud,
Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer,
förbundsvalberedare och medlemsföreningar. Detta är de handlingar som nämns i
stadgarna.
2015-11-13:
Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla Riksmötesombud,
Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och
förbundsvalberedare som beställt detta. Detta kompletterar handlingarna på fil, men
ersätter dem inte.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
19 (182)
4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER
Ett antal mötesfunktionärer ska väljas. Några av funktionärerna leder mötet, ser till att frågorna
behandlas i rätt ordning och att alla får komma till tals. Andra har till uppgift att räkna röster om det
skulle behövas och att när mötet är slut justera protokollet.
HANDLINGAR
Information om mötesfunktionärer
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Tobias Landén till mötesordförande
2 ...... välja Mattias Bjärnemalm till vice mötesordförande
3 ...... välja Christer Pettersson till mötessekreterare
4 ...... välja Erland Nylund till vice mötessekreterare samt VoteIT-ordförande
5 ...... välja Susanne Vejdemo till demokratifrämjare
6 ...... välja _____________________ till justerare
7 ...... välja _____________________ till justerare
8 ...... välja _____________________ till rösträknare
9 ...... välja _____________________ till rösträknare
10 ...... välja _____________________ till rösträknare
ÖVRIGA YRKANDEN
11 ...... ......
12 ...... ......
13 ...... ......
20 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER
VAL AV MÖTESORDFÖRANDE
Mötet ska välja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta
av varandra brukar Riksmötet välja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden.
Mötesordföranden hjälper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i
talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är
sagt.
VAL AV MÖTESSEKRETERARE
Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar
besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall
dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill
säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande.
Målet är att protokollet ska vara klart senast 2–3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara
beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart.
VAL AV DEMOKRATIFRÄMJARE
Mötet ska välja demokratifrämjare. Demokratifrämjaren har till uppgift att hålla koll på jargong och
klimat under mötet. Demokratifrämjaren har mandat att avbryta en talare på mötet och påpeka
exkluderande eller kränkande beteende (i tal såväl som i beteende). Syftet är att hålla bättre koll på
mötesklimatet och göra miljön så trygg som möjligt för de som är nya, personer i minoritetsgrupper,
och alla övriga deltagare.
VAL AV VOTEIT-ORDFÖRANDE
Mötet ska välja VoteIT-ordförande. Uppdraget innebär uppdateringar av omröstningar, sidor,
beslut, och så vidare. Den person som har VoteIT-ansvaret föreslås också inneha posten som vice
mötessekreterare.
VAL AV JUSTERARE
Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom
protokollet och berätta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar
mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både
sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet.
Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det
är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart
senast 2–3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills
protokollet är klart.
VAL AV RÖSTRÄKNARE
Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill
det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara
öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de
röstar på lappar.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
21 (182)
5. ADJUNGERINGAR
HANDLINGAR
Information om adjungeringar
HUVUDYRKANDE
1 ...... alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras
till mötet med yttrande- och förslagsrätt.
2 ...... alla övriga som är inbjudna till Riksmötet och är på plats adjungeras till mötet med
närvarorätt.
3 ...... avslå ärendet.
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
6 ...... ......
22 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
INFORMATION OM ADJUNGERINGAR
På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna,
personalen och medlemmar som inte har rätt att väljas till ombud rätt att delta med yttrande- och
förslagsrätt enligt stadgan. Andra medlemmar i förbundet har rätt att delta i mån av plats, utan
yttrande- och förslagsrätt. En person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på Riksmötet. Övriga som vill vara med måste adjungeras till mötet
för att få vara där.
Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att
uttala sig i några frågor.
Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden
bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta
dokumenteras i protokollet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
23 (182)
6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING
HANDLINGAR
Förslag till mötesordning
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastslå mötesordningen enligt Förslag till mötesordning.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
24 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING
INLEDNING
Sverok har under många år tagit fram ett tillvägagångssätt för hur Riksmötet ska genomföras
(“mötesordning”). Det beskrivs i den här texten. Riksmötet kan besluta att anta (acceptera) den här
mötesordningen. Riksmötet kan också bestämma om ändringar.
RÖSTLÄNGD
Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras (röstas om och
bestäms) fredag kväll (vid punkten “Fastställande av dagordning”), samt lördag efter lunch och
söndag morgon samt vid alla andra tillfällen när mötet bestämmer att det ska hända.
FRIFORMSDEBATT
Efter att dagordningens inledande punkter och föregående års redovisningar har hanterats, så gör
mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets
centrala frågor under ledning av diskussionsledare. Frågorna diskuteras i grupperna tills grupperna
är nöjda, eller tills dess att schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder
mötet även under friformsdebatten.
DEBATT I PLENUM
Vid debatt i plenum (helgrupp; alla är samlade i samma sal) behandlar mötet en fråga i taget.
Varje fråga inleds med att förslagsställaren får möjlighet att prata om sitt förslag följt av att andra
deltagare har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren. Därefter får andra som lagt förslag
i frågan prata om sina förslag. Ingen frågestund följer på detta. Därpå följer debatt efter talarlista
(talarkö) där var och en talar i turordning.
Vad gäller motioner som inkommit till Riksmötet så avsätts en begränsad debattid för varje motion
(se nedan). Den som önskar delta i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller
håller upp sin nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på
talarlistan. I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och
går upp till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer
mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte.
På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte
har sagt något om den aktuella frågan får företräde framför de som redan har fått prata. Den
som presenterat ett förslag anses redan ha pratat. Den person som står näst i tur efter den
aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan.
I tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på
listan, därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden sätta upp sig på talarlistan
och behandlas i tur ordning i mån av tid. Den som talar har tre minuter på sig om inte mötet
beslutar något annat. Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 2,5
minut. Talarlistan kan brytas av ordningsfråga, sakupplysning och replik efter mötesordförandens
godkännande:
• Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger
“Ordningsfråga”. Vid ordningsfråga får förslagsställaren föredra sin fråga kort därefter går
mötet direkt till beslut om sådant behövs. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus,
önskemål om förtydligande från presidiet eller begäran om streck i debatten (att stänga
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
25 (182)
talarlistan).
• Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra med
fakta som kan underlätta eller förkorta debatten.
• Replik är svar på tal som får användas från någon som känner sig personligt påhoppad av en
debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder.
Schemalagda pauser bryter plenumdebatten automatiskt utan att mötet behöver besluta om
paus. Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna.
Röstkortens baksida har ett stort frågetecken. Räck upp detta om det är några ord eller begrepp som
du inte förstår, som en signal till talaren att vara tydligare.
FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN,
BUDGET OCH VAL
Mötet har en begränsad tid, och Sverok använder en speciell metod för att bestämma hur lång tid
som ska avsättas för behandling av motioner, verksamhetsplan, budget och personval. Tiden för
debatt fördelas enligt följande: Ombuden tilldelas fem (5) markörer. Alla punkterna skrivs upp på
stora papper. Ombuden får fördela sina fem (5) markörer på dessa punkter utifrån hur mycket tid
ombuden vill lägga på de olika punkterna. De punkter som får flest markörer från ombuden får mest
tid: Mötespresidiet räknar ut detta, avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får
budget, verksamhetsplan och val 20 minuters extra debattid, plus eventuell tid som fördelas efter
markörerna. I detta ingår inte tid för presentation, frågestund eller beslutsprocess.
Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid än tilldelat används som bufferttid där
mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att
presenteras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har
möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i
portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas.
TID FÖR BUDGETBEREDNING
Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen kan intresserade ombud delta
i en budgetberedning tillsammans med representanter från förbundsstyrelsen samt förbundets
kanslichef. Målet med denna budgetberedning är att producera ett gemensamt helhetsförslag. Syftet
är att mötet under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets
ekonomi att ta ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser.
Förslag från budgetberedningen är undantagna från förslagsstoppet.
FÖRSLAG UNDER MÖTET
Förslag (yrkanden) ska lämnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillgängligt under
mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp
av mötets stödsekreterare. Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas
under mötet. Efter förslagsstoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett
lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen. En jämkning innebär att två
förslag som är liknande varandra sammanfogats till ett gemensamt förslag av de som lagt fram dem.
Förslag från budgetberedningen på lördag kväll som rör ändringar i budgeten är undantaget
förslagsstoppet. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under
mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats söndag klockan 15
stryks.
26 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
BESLUT
Beslut fattas enligt beslutad propositionsordning (beslutsgång). Röstning i beslutsfrågor sker med
lappuppräckning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för
debatt, förslag och omröstningar. När VoteIT används för att samla in röster frågar mötespresidiet
mötet om alla är klara och omröstningen stängs först när ingen längre uttrycker att de inte är
klara. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda
att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar.
Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet.
Alla förslag ställs mot avslag, vilket innebär att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag.
Alla med rösträtt kan begära votering (“omröstning”). Då kommer mötessystemet VoteIT användas
eller rösträknarna att kallas upp för att räkna lapparna exakt. Det går även att väcka en ordningsfråga
om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det digitala mötessystemet. Alla
omröstningar som har fler än två förslag som står emot varandra kommer att genomföras i det
digitala mötessystemet VoteIT.
FÖRTROENDEVAL
Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott
(förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) genom personval. Därefter
fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning,
revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och
pläderingar enligt fördelningen av debattid.
Personval förrättas enligt följande metod:
1 Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna förklaring av systemet som Y.
2 Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade.
3
Varje röstberättigad röstar genom att rangordna valfritt antal kandidater från 1 till 5 med
stjärnor. Flera kandidater kan ha samma antal stjärnor och är då likvärdiga i
rangordningen. Man kan också välja att inte rangordna en kandidat, vilket automatiskt
sätter dem på sista möjliga plats på röstsedeln.
4 Rösterna sammanställs av VoteIT. De Y kandidater som får starkast värden, baserat på
vilka kandidater som flest ombud föredrar i en parvis jämförelse av samtliga kandidater
blir föreslagen styrelse.
5 Av rangordningen framräknad styrelse ställs avslutningsvis mot avslag med enkel
majoritet.
RESERVATIONER
Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot
beslutet. Exempel på juridiska konsekvenser är att någonting är olagligt, exempelvis om förbundet
skulle bryta ingångna kontrakt. Reservation lämnas via formulär för reservation som du hittar på
www.sverok.se/reservationer-under-riksmotet/ och måste inkomma innan mötet avslutas. Du måste
informera mötesordföranden att en reservation inlämnats. Reservation får ej överskrida 200 ord.
Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen kan
bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
27 (182)
riktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot
beslutet samt eventuellt motivet för detta.
Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i
protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan
få juridiska konsekvenser.
28 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING
HANDLINGAR
Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen i början av möteshandlingarna)
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa dagordningen.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... .....
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
29 (182)
8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014
HANDLINGAR
Verksamhetsberättelse för 2014
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Verksamhetsberättelse för 2014 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
30 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014
I denna verksamhetsberättelse är texten i fetstil hämtad ur verksamhetsplanen för 2014.
Ur verksamhetsplanen: År 2014 kommer att ha ett särskilt fokus på medlemsrekrytering,
förenings- och distriktsutveckling samt förstärkt intern och extern kommunikation. Arbetet
med breddad finansiering och ökad mångfald kommer att fortsätta vara prioriterade
områden. De resultat som framkommit i projekt Normer, attityder och beteenden integreras
löpande i verksamheten.
Förbundet vill under året nå ut till fler unga och ge dem möjlighet att utveckla sina intressen i
föreningsform. Det ska vara enkelt och givande att vara medlem i en Sverokansluten förening!
Till detta arbete hör också åtgärder för att stärka vi-känslan inom förbundet. Alla medlemmar
ska känna att de är medlemmar i sin förening och i Sveriges största ungdomsförbund.
Arbetet med att utveckla förbundets samarbeten med andra organisationer har varit
framgångsrikt och bland annat skapat möjligheter till olika utvecklingsprojekt och till
påverkan på nationell nivå. Arbetet är fortsatt prioriterat.
Förbundet har under året genomfört flera insatser för att stärka föreningar och distrikt. Viktigast
är kanske att förbundet anställt tre regionala föreningskonsulenter som ”är anställda centralt men
agerar regionalt”. När året avslutades fanns konsulenter i Malmö, Stockholm och Umeå vilket ger en
god geografisk spridning.
Förbundet har också genomfört en distriktsutredning med syfte att stärka och utveckla distriktens
roll i förbundet. Arbetet skedde i nära samarbete med distrikten och ett flertal förändringsförslag
blev genomröstade Riksmötet 2014.
Medlemsrekrytering har varit i fokus under året. Flera insatser har genomförts, bland annat har
förbundet medverkat på Stockholms kulturfestival, Medeltidsveckan och Speltorget. Förbundet
har också tagit fram en rekryteringsfilm, annonserat i olika media och genomfört förändringar i
eStart som gör det lättare att bilda förening. De regionala föreningskonsulenterna samt vår centralt
anställda föreningsutvecklare spelade också en viktigt roll både när det gäller nyrekrytering och att
hjälpa befintliga föreningar att utvecklas och växa.
Föreningskonsulenterna, distriktsutredningen och rekryteringsarbetet bidrog också till att öka
vi-känslan inom förbundet. Ett annat initiativ som vill stärka vi-känslan är projektet Respect
All, Compete! . Genom att verka för en mer välkomnande attityd inom e-sporten vill vi stärka
samhörigheten inom förbundets största verksamhetsgren.
Under året har flera externt finansierade projekt genomförts samtidigt som administrativa tjänster
har erbjudits distrikten m.fl. Härigenom skapas en bredare bas för förbundets finansiering.
Mångfaldsarbetet inom projekt NAB har bl.a. resulterat i en likabehandlingsplan som under året
påverkat många olika delar av organisationen. NAB har beviljats medel för ytterligare ett år vilket
innebär att mångfaldsarbetet fortsätter att vara en viktigt del av förbundets verksamhet.
Samarbeten med externa parter har under året ytterligare vidgats och fördjupats med bl.a. Sveriges
elevråd Svea, Spelcenter i Sverige och Dataspelsbranschen som nya partners.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
31 (182)
MÅL FÖR VERKSAMHETEN – FÖRENINGARNA
Ur verksamhetsplanen: På föreningsnivå kommer frågan om medlemsrekrytering att vara
prioriterad. Vi vill öka antalet medlemsföreningar och antalet medlemmar i förbundet.
För att uppnå detta vill vi genomföra åtgärder som gynnar både nytillkomna och befintliga
föreningar. Nytt för året är en satsning på föreningslokaler och på åtgärder för att stärka
samhörigheten inom förbundet. Vi vill stärka relationen mellan förbundets olika delar,
stärka Sverok som varumärke och arbeta för en känsla av samhörighet inom förbundet i
sin helhet. När det gäller lokaler vill vi bland annat förenkla för föreningar som vill upprätta
samarbetsavtal kring lokaler med andra aktörer (näringslivet, andra ideella organisationer,
studieförbund etc.). Satsningen på e-sportföreningarna fortsätter med en satsning på fysiska
mötesplatser för e-sportare och utveckling av en så kallad code of conduct.
Förbundet har under året arbetat med medlemsrekrytering i olika kanaler. Vi har också genomfört
flera aktiviteter för att synliggöra spelhobbyn och stärka medlemsföreningarna. En av de insatserna
som gjorts för att förstärka och utforska nya sätt att organisera sig är att föreningsdirektivet skrevs
om för att vara mindre omfattande men också för att möjliggöra för föreningar att bilda avdelningar.
MEDLEMSREKRYTERING
Mål ur verksamhetsplanen: A1: Rekrytera minst 100 föreningar utöver den “normala”
ökningen om cirka 150 föreningar per år (motsvarar en ökning av antalet föreningar om cirka
10 %)
Året slutade med en ökning av totalt 141 föreningar.
Mål ur verksamhetsplanen: A2: Rekrytera minst 10000 nya individuella medlemmar
(motsvarar en ökning av antalet medlemmar om cirka 10 %)
Mellan år 2012 och 2013 minskade medlemsantalet drastiskt, från cirka 105.000 medlemmar till cirka
75.000 medlemmar. Flera orsaker kan förklara denna utveckling bl.a. förändringar inom e-sporten
vad gäller tävlingssystem och spelformat, att några föreningar lämnat förbundet och, kanske
viktigast, att ett stort antal föreningar (varav många med hundratals medlemmar) helt enkelt inte
rapporterar sina medlemmar i eBas. Förbundet har under året vidtagit flera åtgärder för att göra
det lättare för stora föreningar att rapportera medlemmar, bl.a. kommer en funktion för automatisk
överföring av medlemsdata mellan föreningarnas medlemsregister och eBas (ett s.k. API) att
utvecklas.
Totalt fanns det drygt 80.000 medlemmar vid årets slut men siffrorna beräknas bli något högre
eftersom att vi inte rapporterar 2014 förrän hösten 2015.
Mål ur verksamhetsplanen: A3: Förbundet skall lägga vikt på ungdomar vid
medlemsrekrytering.
Barn och ungdomar var en central del i medlemsrekryteringen. Exempel på sammanhang där Sverok
mött barn och unga är Medeltidsveckan, Speltorget på Stockholms Kulturfestival, Comic Con Gamex
och evenemanget Kidscraft på Sydcon där SKuD deltog och informerade om Sverok och spelhobbyn.
Genom de rollspel vi tagit fram inför årets bägge val (se vidare nedan) har vi fått en god möjlighet
att nå ut i skolan. I alla dessa sammanhang har vi kunnat visa upp spelhobbyn och våra olika
verksamhetsgrenar för barn och unga i skolåldern. Arbetet har i huvudsak samordnats av Sveroks
kommunikatör tillsammans med en grupp föreningar (bl.a ConFusion, Dragon’s Lair, MiFF,
32 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
PeppCon, Prylkompaniet och Spelföreningen Ringbärarna) som i flera fall varit de som varit på plats
på evenemangen. Fysiska utskick och annonsering riktades specifikt mot de som nyligen börjat
gymnasiet.
“VI ÄR SVEROK!”
Mål ur verksamhetsplanen: B1: Öka vi-känslan och samhörigheten bland föreningar och
medlemmar; som medlemmar i Sverok är vi inte “bara” lajvare eller figurspelare – vi är Sverok,
Sveriges roligaste folkrörelse!
Vi har i flera insatser, framför allt i arbetet med medlemsrekrytering, tänkt mycket kring
förbundsandan. Vår utgångspunkt är att förbundet inte ska definera sina medlemmar, i stället ska
medlemmarna ska definera förbundet. Ett steg i detta arbete var att under hösten 2014 genomföra
en medlemsundersökning som gav oss god insikt i hur medlemmarna ser på förbundet. Utifrån de
resultaten så spelades en film in och olika insatser gjordes under #viärsverok. Det inleddes även ett
arbete med att synliggöra och uppmärksamma alla våra verksamhetsgrenar mer från central nivå.
Mål ur verksamhetsplanen: B2: Minst 25 % av medlemsföreningarna ska rösta i
Riksmötesvalet
I Riksmötesvalet röstade ca 150 föreningar vilket motsvarar ca 13 % av föreningarna. Det är
en signifikant ökning från tidigare år (9 % 2013 och 8 % 2012) vilket är positivt och visar att
de insatser förbundet genomfört under året (bl.a. flera typer av påminnelser, ett fokus på en
särskild ”röstningsdag” och samarbete med distrikten kring påminnelser till föreningarna) varit
framgångsrika.
Mål ur verksamhetsplanen: B3: Minst 250 personer ska kandidera som ombud i
Riksmötesvalet
När nomineringen till ombudsvalet stängde hade 297 personer nominerats och 227 personer tackat
ja eller nej till sin kandidatur (resten hade inget svarat). Det är en positiv utveckling där fler personer
ser det som viktigt att vara med och påverka Sveroks framtid.
Mål ur verksamhetsplanen: B4: Utforma en tydlig informations- och kommunikationsplan som
innefattar förbunds- , distrikts- , förenings- och medlemmsnivå för att öka främjandet av ”Vi
är Sverok”-känslan.
En kommunikationsplan blev framtagen och implementerad i kansliets arbete. Många av insatserna
blev avbockade under 2014 men arbetet och värdegrunden för arbetet kommer att fortsätta under
2015.
FÖRENINGSLOKALER
Mål ur verksamhetsplanen: C1: Ta fram ett ramavtal för hur dataspelsföreningar och
internetcaféer kan samverka kring fysiska mötesplatser. Under året ska minst fem avtal
tecknas på olika platser i landet
Olika former för samarbete mellan spelföreningar och internetcaféer är en av fler aktiviteter i
projektet Respect All, Compete! Projeket beviljades medel från Allmänna arvsfonden i juni 2014. I
september 2014 anställdes en projektledare och en redaktör/utbildare för att driva projektet.
Målet nåddes inte under 2014 eftersom projektet startades under hösten. Däremot kommer målet
att uppnås under 2015 som en del av projektets mål.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
33 (182)
Mål ur verksamhetsplanen: C2: Ta fram mallar för arrendeavtal av mark och byggnader
Ett arrendeavtal har tagits fram. Avtalet finns publicerat på Sveroks hemsida (http://www.sverok.se/
forening/mallar/).
Mål ur verksamhetsplanen: C3: Fördjupa samarbetet med Våra gårdar för att etablera
kontakter på lokalnivå mellan medlemsföreningar i Sverok som söker lokal och föreningar
som kan erbjuda lokal. Minst 5 medlemsföreningar ska ha fått tillgång till lokal via Våra
gårdar under året
Under året har samarbetet med Våra gårdar fördjupats, bl.a. var Sverok representerat på Våra
gårdars årsmöte. Det finns också planer på att integrera Våra gårdars karttjänst över tillgängliga
lokaler (http://www.varagardar.se/karta/) med Sveroks karttjänst Hitta (http://hitta.sverok.se). En
sådan integration skulle underlätta för våra medlemsföreningar att hitta möjliga samarbeten kring
lokaler.
Möjligheten till samarbete på föreningsnivå mellan våra medlemsföreningar och Våra gårdars
föreningar har också lyfts fram i förbundsbrevet. Ett antal föreningar som har egen lokal har valt att
själva gå med i Våra gårder för att på så sätt ta del av de olika tjänster som Våra gårdar erbjuder sina
lokala medlemsföreningar. De regionala föreningskonsulenterna har lyft frågan om samarbete med
Våra gårdar i sitt löpande arbete. Under december hände det mycket konkreta saker som speeddating mellan lokalägare och föreningar samt träffar av olika slag. Det ser väldigt positivt ut inför
nästkommande år.
FÖRENINGSUTVECKLING
Mål ur verksamhetsplanen: D1: Ta fram och sprida en code of conduct för användning på
turneringar på både fysiska LAN och turneringar online. Syftet är att skapa en anda av fair
play inom e-sporten på samma sätt som man gör inom idrotten
Målet är en av orsakerna till att Sverok sökte stöd för projektet Respect All, Compete!. På samma sätt
som med punkt C1 så nåddes målet inte under 2014. Däremot kommer målet att uppnås under 2015
som en del av projektets mål.
Mål ur verksamhetsplanen: D2: Arrangera minst 3 e-sport camps där e-sportande ungdomar
och speladministratörer kan träffas för att nätverka och utveckla sig och sitt spelande
Även detta mål är direkt kopplat till projektet Respect All, Compete! Se punkt C1 och D1.
Mål ur verksamhetsplanen: D3: Genomföra Svenska e-sportcupen 2014 som ska bestå av tre
kval och en final i olika delar av Sverige. Tittartalen på Svecups sändningar ska öka med 30 %
från 2013 . Svecup ska exponeras i minst 5 traditionella medier samt i minst 5 e-sportsmedier.
Under första kvartalet gjorde förbundet ett antal insatser för att säkra finansieringen av Svenska
e-sportcupen 2014. Det var en budgetmässig förutsättning för projektet att tillräckliga många och
starka sponsorer kunde engageras i arbetet med cupen. Förhandlingar var långt framskridna med
flera möjliga samarbetspartners men i juni 2014 stod det klart att det inte skulle bli möjligt att säkra
finansieringen. Styrelsen fattade därför beslutet att inte genomföra Svenska e-sportcupen 2014.
Mål ur verksamhetsplanen: D4: Fortsätta satsningen på Leia, ett nätverk för kvinnliga
arrangörer. I arbetet ingår att lägga grunden för ett bestående nätverk som inom två år skall
vara externfinansierat. Leia ska ingå i den löpande verksamhet som arbetsgrupp.
34 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Arbetsgruppen har haft ett möte under året. Därefter har gruppen bytt sammankallande vilket
inneburit ett avbrott i verksamheten.
Mål ur verksamhetsplanen: D5: Ta fram en guide som visar på de mervärden för
medlemsföreningar som kommer av att samarbeta med andra, såväl internt som externt.
Guiden ska innefatta en mall för samarbetsavtal. Exempel på lyckade samarbeten ska lyftas
fram i våra olika kanaler
Ett exempel på samarbetsavtal blev under året framtaget.
Mål ur verksamhetsplanen: D6 : Ta fram två lajv anpassade till skolan i samarbete med
Sveriges Elevråd SVEA. Lajven genomförs i samband med de två skolvalen som genomförs
under 2014: Europaparlamentsvalet och Riksdagsvalet. Målet är att lajven tillsammans ska
engagera 300 skolor runt om i landet.
Under året har Sverok och SVEA tagit fram två rollspel för skolan: Rådet och Republiken Skolan.
Spelen har lanserats i samband med EU-valet och riksdagsvalet. Spelen fokuserar på att skapa
intresse och engagemang för den demokratiska processen. Spelen har fått stor uppmärksamhet,
bland annat genom allmänmedia (TV4) och specialiserad media (Lärarnas Nyheter). I slutet på
augusti hade ca 110 elever spelat Rådet vid fyra olika tillfällen och ca 560 elever spelat Republiken
Skolan vid 26 olika tillfällen. Spelen har laddats ner lite över 700 gånger och 200 spel har distribuerats
i tryckt form.
Rådet och Det levande valet är bra exempel på hur spel kan användas som pedagogiskt verktyg och
ett stöd för aktivt lärande.
Mål ur verksamhetsplanen: D7: Tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram konkreta
förslag på hur förbundet ska nå ut till barn och ungdomar i skolåldern.
Barn och unga har legat i fokus för arbetet med medlemsrekrytering under året (se punkt A3 ovan).
De två rollspel som Sverok tagit fram tillsammans med Sveriges Elevråd Svea har erbjudit en särskilt
lämplig kanal för att synliggöra spelhobbyn i skolan (se punkt D6 ovan).
Mål ur verksamhetsplanen: D8: Stötta lajvsverige genom att underlätta och stärka
förutsättningarna för nationellt samarbete mellan etablerade lajvaktörer och föreningar.
Under året har styrelen gjort en översikt av förbundets stöd till lajvhobbyn och diskuterat hobbyns
behov tillsammans med aktiva inom lajvscenen. I februari besökte förbundsordföranden Prolog
och bjöd in till diskussion under rubriken ”Lajvhobbyn i Sverige, vad behöver vi?”. Besöksantalet
var lågt men ett antal förslag kom fram, bl.a. lajv i skolan, stöd för att jobba med inkluderingen och
mångfald, stöd för att hitta och få tillgång till markområden, arrangörsutbildningar och legitimitet för
kulturformen.
En enkät skickades ut i grupperna Vi som lajvar, Lajvare i Sverige, Larp women unite, Vi som lajvar, för
att ha roligt på Facebook i september 2014. I enkäten svarar 108 av 128 att det är genom Facebook
de oftast får information om lajv. Näst vanligast är tips från vänner (106 av 128). Detta illustrerar hur
informationsflödet inom lajvhobbyn ser ut.
Enkäten visar att de tre vanligaste önskemålen kring framtiden för lajv är ”Det finns många lajv att
välja mellan”, ”Det är enkelt att hitta lokaler/områden” och ”Lajv anses som en kulturform, likt teater
eller film”.
På frågan om vilka insatser som är vad Sverok kan göra för att underlätta för lajvhobbyn får
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
35 (182)
följande tre förslag högst prioritet: ”Ta fram information om var man hittar områden/lokaler”, ”Hålla
arrangörsutbildningar för lajvarrangörer” och ”Ha ett kalendarium med information om alla lajv som
sätts upp”.
Det är intressant att jämföra vad som kommit fram i undersökningen med de olika insatser som
genomförts under 2014 inom förbundet. Projektet Det levande valet har tagit ut lajvhobbyn
på en rad skolor över hela landet (vilket svarar mot ett av de lägre prioriterade önskemålen).
Spelledarutbildningen kopplad till projektet har fört samman spelledare som fått träffas och
fortbildas vilket också efterfrågats.
Enligt förbundsstyrelsens förslag Riksmötet 2013 har ett kulturråd inrättats vars fokus bland annat är
att erkännandet av lajvhobbyn som kulturform ska öka, en insats som prioriterades högt av enkätens
respondenter.
På styrelsens möte i maj fattades beslut om att fortsätta och undersöka frågan om att ta fram en
samlad karta där ägande av mark kan förtydligas, ett arbete som fortsätter under hösten. Detta
ligger väl i linje med respondenternas högst prioriterade insats, dvs. att ta fram information om var
man hittar områden/lokaler. Förbundet har även tagit fram en mall för arrendeavtal gällande mark
och lokaler.
Arrangörsutbildningar finns inom ramen för Level Up!, förbundets utbildningssatsning. Få
utbildningar har genomförts, något som enkäten ger en bild av att det finns en efterfrågan för.
Arbetsgruppen som jobbar med Level Up! kommer därför att verka för att det arrangeras fler
utbildningar i just arrangörskap.
Grunden för nya samarbeten ligger i att föreningar och lajvaktörer har möjlighet att träffas. Att
upprätta ännu flera nya mötesplatser, egna facebookgrupper eller konferenser är troligen inte det
behov som gett upphov till skrivningen i verksamhetsplanen. I samtal runt skrivningen som infördes
i verksamhetsplanen har man bland annat framfört att det handlar om alla de lajv som arrangeras
utan Sverok och att fler lajvarrangörer behöver få information om nyttan av att gå med i Sverok.
Detta var den huvudsakliga anledningen till att den nya skrivelsen togs fram. Med anledning av
medlemsrekryteringsprojektet anser styrelsen att frågan om att informera om Sveroks verksamhet
och möjligheten att starta förening kan anses genomförd.
Vad gäller mötesplatser och diskussionsforum anser styrelsen att de konferenser och grupper där
hobbyn idag diskuterar kan anses tillräckliga. Här anser vi utifrån de prioriteringar som framkommer
i enkäten att de arrangörsutbildningar som finns inom ramen för Level Up! bör prioriteras för att
möta lajvhobbyns behov, och att detta kan skickas med till arbetsgruppen för Level Up!
SVEROKS WEBBNÄRVARO
Mål ur verksamhetsplanen: E1: Göra en översyn av struktur, utseende och plattformar för
Sveroks hemsidor (www.sverok.se, wiki.sverok.se, forum.sverok.se och hitta.sverok.se). Syftet
är att skapa en tydligare struktur, tillgängliggöra den information som finns och skapa en
tydligare koppling mellan de olika sidorna
Förbundet har under året initierat ett arbete med att flytta till en ny och mer modern driftsmiljö.
Målet är att skapa en billigare och mer lättadministrerad teknisk IT-miljö. I samband med detta
kommer även vissa applikationer att bytas ut. Ansvariga inom styrelsen har därför bedömt att det
är bättre att vänta med översynen tills systemen är flyttade och applikationerna bytta. Medlen har
reserverats så att arbetet kan genomföras under 2015.
36 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Mål ur verksamhetsplanen: E2: Utveckla innehållet i Sveroks digitala kunskapsbanker
(www.sverok.se, wiki.sverok.se, hitta.sverok.se och bilder.sverok.se). Innehållet ska bli mer
tillgängligt, kompletteras med mer verksamhetsinriktat material etc. I valet av bilder och
utformningen av texter ska hänsyn tas till mångfaldsperspektivet.
Förbundet har under året fortlöpande arbetat med innehållet i de digitala kunskapsbankerna. Ett
fokus har varit att genomföra en genomgripande gallring och omstrukturering för att göra det
lättare att hitta aktuellt material. I samband med att applikationerna byts ut för wikin och bildbanken
kommer vi att gå igenom innehållet i tjänsterna. Texter och bilder på webbsidan uppdateras löpande
utifrån de åtgärder som kommit fram i arbetet med likabehandlingsplanen.
ORGANISERING PÅ REGIONAL NIVÅ
Mål ur verksamhetsplanen: F1: Sverok ska ha regionala konsulenter på minst tre platser i
landet. Konsulenterna har sin verksamhet på regional nivå och arbetsleds från central nivå.
Tre regionala föreningskonsulenter har anställs i början på hösten 2014. De är placerade i Malmö,
Stockholm och Umeå. Konsulenterna är anställda på förbundsnivå och deras arbete samordnas av
föreningsutvecklaren på förbundskansliet. Under arbetet med distriktsutredningen framkom att
föreningskonsulenterna har en viktig roll att fylla i arbetet med att utveckla distrikten.
Förbundet ser mycket hoppfullt på att Sverok äntligen har tre föreningskonsulenter på plats. De
kommer att spela en stor roll för att öka vi-känslan inom förbundet, stärka distrikt och föreningar och
synliggöra förbundet bland barn och unga lokalt. De kommer också vara en aktiv del i det externa
arbetet på regional nivå, genom dialoger med bland annat kommuner, landsting och andra ideella
organisationer.
Mål ur verksamhetsplanen: F2: Till nästa års riksmöte presentera ett stadgeförslag där
distriktens roll i förbundet tydligt definieras.
Under året har Distriktsutredningen genomfört ett antal arbetsmöten, bl.a. en workshop med
distriktsstyrelserna, ett heldagsmöte med företrädare för distrikten och särskilt inbjudna och
ytterligare en workshop med distriktsstyrelserna i samband med Vårslaget i maj 2014. Utredningen
har också haft löpande kontakt med styrelsen och förbundskansliet.
Intresset för utredningen har varit stort och många bra förslag har kommit fram under arbetets
gång. Utredningen presenterades för förbundsstyrelsen på styrelsemötet i augusti 2014 och
styrelsens beslutade att dels lägga fram en motion med förslag till ändringar i Sveroks stadgar, dels
lyfta vissa förslag i verksamhetsplanen för 2015.
MÅL FÖR VERKSAMHETEN – FÖRBUNDET
Ur verksamhetsplanen: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat
arbete och samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern
och extern kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt riksförbund som
verkar på nationell nivå för en stark och levande spelhobby. Viktiga delmoment är en tydlig
profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och tjänstemän, inom den ideella sektorn,
i kommunerna och i media.
Förbundet har under året fortsatt det utåtriktade arbetet. Arbetet har genomförts tillsammans med
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
37 (182)
samarbetspartners; medlemsföreningar, distrikt och andra förbund och föreningar. Arbetet har
fokuserat på att lyfta fram spelhobbyn som positiv fritidssysla, föreningarna som grogrunder för
ungas demokratiska utveckling och betydelsen av insatser för mångfald på många olika plan.
UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETEN
Mål ur verksamhetsplanen: G1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och
gemensamma satsningar. Prioriterade områden är den ungdomspolitiska propositionen,
Europarådets kampanj No hate speech-movement samt årets europeiska konferens om
amatörkultur.
Förbundet har under året varit aktivt engagerade i Partsgemensamt forum, Ungdomspolitiska rådet
samt i styrelserna för ax – Amatörkulturens samrådsgrupp, Civos, LSU och Föreningen VoteIT. En
aktiv medverkan i dessa forum innebär en möjlighet att påverka för förbundet viktiga beslut som
t.ex. bidragsnivåer, regelverk och lagstiftning
Förbundet har under året engagerat sig i arbetet med den ungdomspolitska propositionen. Genom
projekt Respect All, Compete! medverkar Sverok i No hate speech-movement. Under Amateos
årskonferens, som lockade deltagare från ett stort antal europeiska länder, kunde ax redogöra för
verksaheten i sina medlemsförbund bland vilka Sverok ingår.
Förbundet har under året byggt upp nya samarbeten, bl.a. kring gemensamma projekt, med bl.a.
Sveriges Elevråd SVEA och Statens medieråd.
Mål ur verksamhetsplanen: G2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker,
beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med och få in minst tre debattartiklar
i nationella eller regionala nyhetskanaler
Sverok har under året medverkat i politikerveckan i Almedalen där förbundssekreteraren bl.a. talade
om arrangörsskap och framtiden för evenemang och event. Förbundsordföranden har löpande
under året träffa beslutsfattare från regeringskansliet bl.a. inom ramen för Partsgemensamt forum.
Under 2014 genomfördes även satsningen Spelkultur och feminism under den feministiska festivalen
Nordiskt Forum där Sverok tillsammans med Spelkultur i Skåne och Studiefrämjandet satte fokus
jämställdhetsfrågor inom spelhobbyn.
När det gäller medianärvaro har Sverok, tillsammans med sina distrikt och medlemsföreningar,
under året omnämnts i cirka 145 tidningsartiklar, radio- eller TV- program. Det har gällt allt från
specifika händelser i lokalpressen (till exempel konvent, lajv, LAN med mera) till kommunal påverkan
och spelkulturdebatter. Under hösten har även det nystartade projektet Respect All Compete fått
mycket medieuppmärksamhet.
Sverok har även deltagit med en debatterande medienärvaro, bland annat med två debattartiklar )
samt en rapport om unga HBTQ-spelares villkor i onlinespel, som i sin tur ledde till en omfattande
debatt i traditionell media och i spelmedia. Debattartiklarna gällde vikten av nyktra mötesplatser
(samskriven med UNF) samt LSUs rapport “Fritidens prislapp”, som lyfter upp ojämlikheten i
bidragsfördelningen mellan olika typer av föreningar som riktar sig mot ungdomar.
Vi deltog även i en webbsänd debatt på Aftonbladet TV då Förbundsordförande debatterade
mot Tomas Tobé efter hans uttalande om spel som orsaken till skolans sjunkande resultat i PISAundersökningen, samt i en debatt om ideella krafter och festivaldöden under Almedalsveckan då
Förbundssekreterare representerade Sverok.
38 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Mål ur verksamhetsplanen: G3: Genomföra en utredning gällande vilket intresse och
vilka förutsättningar som finns för samarbete över nations gränserna på föreningsnivå. I
utredningen ska även undersökas vilka externa medel som finns för föreningar att söka
rörande internationella samarbeten
Frågan har lyfts fram i kansliets kontakter med föreningarna och, till viss del, inom ramen för
distriktsutredningen. En sammanställning av vilka externa medel som finns att söka inom EU finns på
förbundets hemsida.
DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE
Mål ur verksamhetsplanen: H1: Påbörja arbetet med att implementera den
likabehandlingsplan som var ett resultat i projekt NAB I i den löpande verksamheten. Arbetet
ska löpande avrapporteras på årets styrelsemöten.
Arbetet med likabehandlingsplanen är färdigställt. Tankarna som förs fram i likabehandlingsplanen
genomsyrar förbundets arbete och har blivit en alltmer naturlig del av oss. Styrelsen vill lyfta fram att
arbetet kring likabehandling och mångfald är ett löpande arbete och även om likabehandlingsplanen
är fastställd så är det nu det långsiktiga arbetet med att implementera den och låta den genomsyra
hela förbundet börjar.
Mål ur verksamhetsplanen: H2: Slutföra utredningen kring framtida former för Riksmötet
(omfattar bland annat demokratisk uppbyggnad, representativitet, tillgänglighet samt
praktiska aspekter)
I februari genomfördes en workshop kring formerna för framtida Riksmöten. Workshopen var
välbesökt och många intressanta förslag kom fram. Projektet avrapporterades på styrelsemötet i
mars 2014 (se http://forum.sverok.se/viewtopic.php?f=384&t=46653). Baserat på utredningen har
styrelsen påbörjat ett internt arbete kring möjliga konkreta förändringar av Riksmötet. Arbetet kan
däremot inte anses färdigt utan kommer att fortsätta under 2015.
EXTERN FINANSIERING
Mål ur verksamhetsplanen: I1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 20 % av de
totala intäkterna
Ambitionsnivån har varit fortsatt hög när det gäller att bredda finansiering för förbundet. Sverok
har idag ett antal olika intäktskällor förutom statsbidraget, t.ex. projektansökningar, sponsring och
försäljning av administrativa tjänster till distrikt, föreningar, andra förbund och Sverok Admin. Under
2013 uppnådde vi en extern finansiering på ca 14 % av statsbidragen och det kändes naturligt att
höja ambitionsnivån inför 2014.
När finansieringen av Svenska e-sportcupen 2014 inte kunde säkras trots omfattande insatser och
förhandlingar försvann motsvarande ca 10 procentenheter av den externa finansieringen. Den
externa finansiering för år 2014 uppgick ändå till ca 1,7 Mkr (ca 15 % av statsbidragen).
ÖVRIGA UPPDRAG M.M.
Utöver de mål som finns i verksamhetsplanen för 2014 fattade Riksmötet beslut i ett antal andra
frågor. Förbundsstyrelsen har valt att avrapportera även dessa frågor här.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
39 (182)
PROJEKT ”HEJ, KOMMUNEN!”
Under året har projekten ”Hej, kommunen!” (som genomfördes tillsammans med Vi Unga) och
”Inflytande 2.0” slutförts och avrapporterats till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Medlemsföreningarna har under året blivit mer aktiva i att söka kontakt med sin kommun. Ett
exempel är att föreningar deltog på de remisskonferenser som arrangerades av Lunds kommun i
samband med att kommunen skulle ändra sina bidragsregler.
NÖRD PÅ PRIDE
Årets Nörd på Pride hade ett särskilt fokus på spelkultur och feminism och innebar medverkan i
både Stockholm Pride 2014 och Regnbågsfestivalen i Malmö. Totalt nådde vi ca 500 deltagare och
arrangörer under de 18 arrangemang som genomfördes. Våra ekipage sågs av totalt ca 610 000
åskådare.
VUXNAS ROLL I FÖRBUNDET
Förbundet har under året tittat närmare på hur Sverok hanterar vuxna (medlemmar äldre än 26 år)
och hur förbundet ska kunna jobba för att kompetens och långvarigt engagemang ska kunna tas till
vara på. En undersökning kring vilken roll vuxna ville och kan ha i förbundet samt hur de upplever att
vi är ett förbund som finansieras via ungdomsmedel genomfördes. Förbundstyrelsen kom fram till
att vi inte skulle genomföra några större satsningar utan istället stödja de initiativ som redan är på
gång och kan tänkas uppkomma inom förbundet.
Implementeringen av avdelningar som ett sätt att organisera sig har även möjliggjort för medlemmar
att organisera sig inom olika föreningar men med gemensam plattform.
AG KULTURRÅDET
AG Kulturråd tillsattes av Riksmötet 2013. Gruppens uppdrag är att undersöka och stärka Sveroks
plats som en aktiv aktör inom kultursektorn. Arbetet har under året bedrivits genom att två
skypemöten och en arbetshelg hållits. Totalt har åtta personer varit aktiva i kulturrådet under året.
På det första mötet diskuterades hur gruppen utifrån uppdraget definierade spelkulturen och
Sveroks roll. Punkterna som togs upp var bl.a “kultur kontra sport”, “en gemensam strategi för att
lyfta spel som kulturform” och “utåtriktat arbete”. På det andra mötet fokuserade gruppen på hur
punkterna från förra mötet kan omvandlas till praktik.
En hisspitch som sammanfattar synen på begreppet spelkultur är ”Spelkultur är ett samlingsbegrepp
som beskriver estetiska uttryck och upplevelser kopplade till spel och spelande. Spelkultur bygger på
utövares frivilliga och aktiva deltagande. Det kulturella värdet i spelkulturens processer bedöms av
utövarna själva.”
Gruppen bör även under 2015 fungera som en tankesmedja inom kulturområdet för förbundet.
Gruppen ska sträva efter att fånga alla perspektiv och verksamhetsgrenar.
AG IDROTTSRÅDET
Idrottsrådet har identifierat och uppvaktat ett antal nyckelpersoner i olika tävlingsinriktade spel, men
i skrivande stund inte fått till en träff med alla dessa. Utöver det har kontakter tagits med externa
aktörer och studiebesök gjorts på tävlingsinriktat spel utanför Sverok.
40 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
9. EKONOMISK BERÄTTELSE 2014
HANDLINGAR
Ekonomisk berättelse för 2014
Årsredovisning 2014
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Ekonomisk berättelse för 2014 till handlingarna.
2 ...... lägga Årsredovisning 2014 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
41 (182)
EKONOMISK BERÄTTELSE 2014
AVSEENDE HELÅRET 2014-01-01—2014-12-31
I den ekonomiska berättelsen redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under
2014. Resultatrapporten visar budgeten för 2014 som antogs av riksmötet 2013,
arbetsbudgeten som justeras löpande av förbundsstyrelsen samt det aktuella
utfallet för årets tolv månader. Den sista kolumnen visar hur stor andel av den
aktuella arbetsbudgeten som har belastats under 2014.
Ekonomisk Rapport 2014
Intäkter
Budgetpost
Budget 2014 Arbetsbudget
Statsbidrag
Räntor & utdelningar
Personaluthyrning RFK
Personaluthyrning
Övriga intäkter
Förbundskonferenser
Organisationsutveckling
Spellovet
Svecup 2014
Det levande valet
Respect All Compete
Hej Kommunen
Inflytande 2.0
NAB 2
Summa intäkter
11 900 000
805 000
1 000 000
215 000
25 000
0
0
100 000
1 500 000
200 000
1 800 000
0
0
350 000
17 895 000
13 210 000
805 000
860 000
365 000
25 000
0
0
100 000
0
216 000
1 800 000
0
0
350 000
17 731 000
Utfall 2014% av
12 arbetsbudget
13 210 032
1 267 306
369 369
138 700
29 738
41 000
8 800
80 140
0
216 000
390 971
37 387
222 215
347 049
16 358 707
100%
157%
43%
38%
119%
80%
0%
100%
22%
0%
0%
99%
91%
Statsbidragen är periodiserade och har samma utfall per månad. Totalt beviljades Sverok
ca 13,2 miljoner i statsbidrag för 2014. Personaluthyrningen har skett till Sverok Admin AB
samt en av våra föreningar, några av distrikten och förbundet NärCon. Under hösten
och ett år framåt har förbundet rekryterat tre regionala föreningskonsulenter (RFK) som
hyrs in av distrikten Västerbotten, Stockholm och SKuD. De redovisade intäkterna ovan
gäller för helåret 2014.
Under förbundskonferenser finns intäkter för deltagare på slag. Organisationsutveckling
består av intäkter från två distrikt som deltog i Pride. Övriga intäkter består av intäkter
42 (182)
S:T LARSGATAN 6
582 24 LINKÖPING
MÖTESHANDLINGAR
ORDINARIE RIKSMÖTE
WWW.SVEROK.SE
013-14 06 00 TILL
[email protected]
1 (5)I SVEROK
[Skriv text]
från föreningar som valt att lägga ner och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Spellovets
intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag har skänkt till förbundet. och
Respect all Compete har vi har beviljats 1,3 miljoner kronor till projektet och del av den
intäkten har bokförts under året.
Svecup 2014 lyckades inte att få finansiering och genomförs ej under året. Det levande
valet finansierades med bidrag via Svea och har nu avslutats. NAB, Hej kommunen och
inflytande 2.0 handlar om periodiseringar från tidigare ansökningar.
NAB har skickat in en ansökan till Ungdomsstyrelsen för ett projektår 3, som har beviljas
och kommer starta under 2015
Kostnader
Föreningarna
Budgetpost
Budget 2014 Arbetsbudget
Föreningsbidrag
Träffbidragen
Lokalbidrag
Föreningsförsäkringar
Crowdfunding
Banktjänster
Föreningsutveckling
Föreningsstöd
Level Up
Intern Kommunikation
Distriksstöd
Grundgaranti Distrikt
Svecup 2014
Medlemsvärvning
Det levande valet
Respect All Compete
Leia
Hej kommunen
Spellovet
Personaluthyrning RFK
Summa Föreningarna
5 965 000
100 000
505 000
85 000
175 000
150 000
235 000
315 000
50 000
275 000
45 000
150 000
1 650 000
345 000
200 000
1 800 000
25 000
0
0
200 000
995 000
13 265 000
5 965 000
400 000
505 000
85 000
175 000
150 000
259 375
691 950
50 000
275 000
110 000
150 000
100 000
345 000
216 000
1 800 000
25 000
0
0
250 000
955 000
12 507 325
Utfall 2014% av
12 arbetsbudget
6 000 621
260 950
402 127
95 769
65 000
153 081
282 243
927 232
25 086
231 051
97 092
235 000
101 533
247 221
216 503
390 971
21 598
65 203
185 955
189 135
443 995
10 637 365
101%
65%
80%
113%
37%
102%
109%
134%
50%
84%
88%
157%
102%
72%
100%
22%
86%
0%
0%
76%
46%
80%
Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för personal
är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar inom.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
S:T LARSGATAN 6
582 24 LINKÖPING
WWW.SVEROK.SE
013-14 06 00
[email protected]
2 (5)
43 (182)
Föreningsbidragen för 2014 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar
medlemmar eller verksamhet. Motsvarande summa förra året var 6,1 miljoner.
Träffbidrag betalas ut vartefter föreningarna lägger in träffar i hitta.sverok.se
Föreningsförsäkringar består av kostnader för en kollektiv olycksfalls- och
företagsförsäkring. Kostnader för Crowdfundingen uppgår till 65 000 kr. Banktjänster
består av kostnader för föreningarnas bankkonton via vårt avtal med Nordea. I posten
ingår också personalkostnader för förbundets administration av föreningskonton.
Intern kommunikation och distriktsstöd består till största delen av personalkostnader för
personal som arbetar inom respektive område. Under föreningsstöd ligger kostnaden för
driften av eBas och eStart för hela året, samt kostnader för personal som arbetar inom
området. Under föreningsutveckling finns kostnader för personal och en driftkostnad för
FTW. Grundgaranti har betalats ut till Norrbotten som inte fick så mycket bidrag som
man önskade samt SkuD, Östergötland och Kalmar/Blekinge som inte lyckades få bidrag
av sitt län. Level up har haft en träff under året. Svecup 2014 och Det levande valet består
av kostnader för anställd personal. Inom Medlemsvärvning har vi hittills köpt annonser,
haft kostnader för framtagandet av en reklamfilm, samt arrangerat speltorget på
Stockholm kulturfestival.
Personaluthyrning till distrikten har kommit igång och det har anställts tre regionala
föreningskonsulter (RFK), vilka arbetar i Sverok Stockholm, SKuD och Västerbotten.
Inflytande 2.0 och Hej kommunen fick förlängd projekttid och har haft kostnader för
exempelvis löner och lokaler. Hej kommunen har även haft tre stycken dialogträffar
under året. Dessa projekt är nu avslutade och slutredovisade. Respect All Compete är
igång och där finns kostnader för personal i projektet.
Spellovet består till största delen av kostnader för personal och spelveckanbidrag
Förbundet
Budgetpost
Budget 2014 Arbetsbudget
Statsbidrag
Personaluthyrning
Externfinansiering
Förbundskonferenser
Organisationsutveckling
Löpande forum, irc och webb
Utbildning ideella
Partnerskap
Arvoderingar FS
Styrelsen
styrelsestöd
Personal grundkostnad
44 (182)
S:T LARSGATAN 6
582 24 LINKÖPING
355 000
205 000
125 000
195 000
75 000
50 000
25 000
45 000
795 000
340 000
165 000
675 000
355 000
220 000
55 000
210 000
75 000
50 000
25 000
45 000
795 000
340 000
82 000
675 000
Utfall 2014% av
12 arbetsbudget
341 572
131 603
52 495
273 546
81 358
0
2 121
56 678
695 059
351 689
103 107
782 438
96%
60%
95%
130%
108%
0%
8%
126%
87%
103%
126%
116%
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
WWW.SVEROK.SE
013-14 06 00
[email protected]
3 (5)
[Skriv text]
Löpande förvaltning
Kanslilokal
Extern Kommunikation
Systemunderhåll (ebas, hitta, starta,val)
Revision
IT-drift
Riksmötet
Ombudsvalet
Valberedning
Projektstöd
NAB år 2
Summa Förbundet
1 185 000
950 000
525 000
265 000
100 000
150 000
760 000
10 000
50 000
35 000
375 000
7 455 000
1 155 000
950 000
549 375
55 000
100 000
150 000
760 000
34 375
69 688
0
375 000
7 125 438
1 113 896
731 744
481 206
8 101
85 422
136 082
814 156
33 002
53 968
0
371 555
6 700 798
96%
77%
88%
15%
85%
91%
107%
96%
77%
0%
99%
90%
I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande påminnelsesamtal
och ringkontroller som görs för att säkerhetsställa vårt statsbidrag. Under våren och
sommaren har gjorts en större påminnelsekampanj för att få föreningarna att
rapportera sina uppgifter. I posten externfinansiering ingår personal som arbetat inom
området. Under organisationsutveckling finns kostnader för Pride både i Stockholm och
Malmö samt kostnader för kulturrådet och Nordiskt forum. Förbundskonferenser består
av kostnader för slaget som var i januari, slaget i maj samt kostnaderna för slaget i
september. I posten ingår också personalkostnader för deltagande och planering.
I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för styrelsemöten och annat arbete
utfört av styrelsen i form av resor, kost och logi samt två årskort på SJ för ca 80 000 kr.
Det har omfördelats kostnader från arvoderingar FS till projekten inflytande 2.0 och Hej
kommunen, då förbundsordförande och förbundssekreterare lagt ner mycket tid på
projekten, varför arvoderingskostnaderna är något lägre än vad de vanligtvis skulle vara
vid den här tiden på året.
Under styrelsestöd ingår tid för anställd personal som har stöttat styrelsen i deras arbete
med exempelvis beredning av underlag. Under extern kommunikation ingår det
kostnader för personal som arbetar inom området, driftkostnad för Hitta och det har
även köpts in ett nytt program för att underlätta omvärldsbevakningen. I personal
grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I
posten ingår också arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Löpande förvaltning är
kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. Systemunderhåll är
kostnader för underhåll av exempelvis eBas, som skedde internt i början av året.
Revision är kostnader för de årliga ekonomiska granskningarna och
förvalningsrevisonen. IT drift är kostander för att hosta våra servrar till våra föreningar
och för den ideella arbetsgruppen.
Riksmötet består av kostnader för boende, mat, resor för ombud och gäster samt
teknikutrustning och personal.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
S:T LARSGATAN 6
582 24 LINKÖPING
WWW.SVEROK.SE
013-14 06 00
[email protected]
4 (5)
45 (182)
Under valberedningen finns kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft samt
kostnader för programmet Valbert. Under ombudsvalet finns driftkostnaden för
val.sverok.se. NAB har fått förlängd projekttid till sista december 2014.
Budgeterat Resultat
Summa intäkter
Summa kostnader
Beräknat Resultat
46 (182)
S:T LARSGATAN 6
582 24 LINKÖPING
Budget 2014 Arbetsbudget
Utfall 2014% av
12 arbetsbudget
17 895 000 17 731 000 16 358 707
20 720 000 19 632 763 17 338 163
-2 825 000 -1 901 763
-979 457
92%
88%
-
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
WWW.SVEROK.SE
013-14 06 00
[email protected]
5 (5)
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
47 (182)
48 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
49 (182)
50 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
51 (182)
52 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
53 (182)
54 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
55 (182)
56 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
57 (182)
58 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
59 (182)
10. REVISIONSBERÄTTELSE 2014
HANDLINGAR
Revisionsberättelse 2014
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Revisionsberättelse 2014 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
60 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
61 (182)
11. ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 2014
HANDLINGAR
Information om ansvarsfrihet
HUVUDYRKANDE
1 ...... bevilja styrelsen för 2014 ansvarsfrihet.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
62 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
INFORMATION OM ANSVARSFRIHET
Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden en möjlighet att göra personerna i styrelsen för 2014
ansvarsfria för det som de redovisat i dokument som revisorer och medlemmar haft tillgång till. Det
går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte är redovisat.
Om ombuden anser att styrelsen vanskött förbundet under sin mandatperiod kan de neka
ansvarsfrihet och kräva skadestånd av styrelsen. Om talan om detta inte är väckt i domstol inom ett
år och en dag efter nekad ansvarsfrihet så faller alla skadeståndsanspråk och styrelsen räknas då
ändå som ansvarsfri. Även i detta fall gäller ansvarsfriheten enbart sådant som är redovisat.
Det vanliga är att ombuden brukar gå på revisorernas rekommendation.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
63 (182)
12. VERKSAMHETSRAPPORT 2015
HANDLINGAR
Verksamhetsrapport för 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Verksamhetsrapport för 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
64 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
VERKSAMHETSRAPPORT FÖR 2015
Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsrapport för 2015. Rapporten är preliminär och gäller fram
till och med oktober 2015. Här kommenterar styrelsen de mål som finns i verksamhetsplanen för
året. En komplett verksamhetsberättelse fastställs efter årets slut.
All text i fetstil i Verksamhetsrapporten är direkt hämtat från verksamhetsplanen för 2015 och
kommentarer sker i vanlig text.
INLEDNING
VP 2015: Under verksamhetsåret 2015 kommer Sverok främst fokusera på rekrytering av nya
medlemmar och föreningar, bredda förbundets medlemsbas samt utveckling av distrikten för
att få en mer livskraftig och stabil organisation.
Kommentar: Vi ser en väldigt positiv utveckling under 2015 när det kommer till antalet föreningar
och medlemmar och de olika insatser vi gjort har fått enorm effekt. Dessa kommer dock att märkas
av först nästa år eftersom att vi alltid lämnar in medlemssiffror för förra året till MUCF och det är
också dessa som blir de officiella. Så även om ökningen ser liten ut idag är nästa års siffror mycket
tillfredställande. Positivt är också att vi lyckats nå stora delar av fantastikcommunityt och även större
delar av cosplayarna, våra två nyaste verksamhetsgrenar.
VP 2015: Nytt för i år är bland annat satsning på Sverok som en plats för dialog och
nätverkande mellan medlemsföreningarna, mellan distrikten och inom förbundet.
Förbundet kan agera som en plattform för samverkan och genomför en satsning på att skapa
ambassadörer som kan representera förbundet lokalt tillsammans med distrikten för att på
så sätt möjliggöra fler fysiska insatser.
Kommentar: Det arbete som har gjorts under några år börjar ge resultat. Förbundet och
distrikten har inte på länge haft en så levande dialog som nu. Ett tydligt exempel är att det på
distriktskonferensen som var på våren (vårslaget) fanns 10 av 12 distrikt representerade. En siffra
som tidigare legat på runt 4-6.
I skrivande stund har ännu inte ambassadörsprogrammet kommit igång och det är därför svårt
att utvärdera det. Tre distrikt har på eget initiativ skapat egna ambassadörsföreningar med ett
aktivistfokus och dessa har varit lyckade.
VP 2015: Fokus på e-sport, mångfald och politisk påverkan kvarstår som prioriterade områden
och kommer att ske dels genom projekt och dels genom att förbundet är fortsatt aktivt i
utvalda forum och samarbetsorganisationer.
Kommentar: Under våren deltog vi på en träff ordnad av den kungliga ingejörsakademin (IVA) där
stora delar av det offentliga och näringslivet fanns samlat. Vi var de enda representanterna för det
ideella och fick gott genomslag. Framförallt var vår idé om att det borde finnas “en fotbollsplaner för
e-sport i varje kommun” stort gehör. Alltså att det ska vara lika självklart för kommuner att stötta upp
e-sportsträning som annan idrott.
Under Almedalsveckan träffade vi många personer i maktposition och fokuset låg på att låta
kulturpolitiken innefatta även spel. Det märktes att vi varit starkt pådrivande i frågan under hela året
då flertalet välkomnade vår agenda och omfamnade den.
Distrikten var genierna bakom landets Nörd på pride-satsningar där förbundet stöttade upp extra i
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
65 (182)
Malmö och Stockholm. I Stockholm fick vi pris för bästa ekipage!
Myndighetens för Kulturanalys fick ett besök för att driva frågan om spel som kulturform ytterligare.
Där var genomslaget enormt när vi fick prata inför myndighetens alla anställda.
Utöver det som stod i förra årets verksamhetsplan vill förbundsstyrelsen markera att Sverok
genomgår en för tillfället en jobbig tid rent ekonomiskt, vilket ni också kan se i de ekonomiska
handlingarna. Detta har gjort att vissa delar av verksamhetsplanen har nerprioriterats för att säkra
förbundets långsiktighet. Det har även gjort att en omorganisering av kansliet har initierats som
kommer leda till större regional närvaro och mer strömlinjeformad administration.
FÖRENINGARNA
VP 2015:På föreningsnivå leder de regionala föreningskonsulenterna arbetet med
medlemsrekrytering. Vi vill satsa på övergripande åtgärder där förening, distrikt och förbund
arbetar tillsammans för att öka antalet medlemmar och föreningar i Sverok. Detta innebär
fortsatt fokus på lokaler, utbildning och mångfald.
En inåtblickande åtgärd är att etablera Sverok som en plats för nätverk där föreningar och
organisationer kan träffas och lära av varandra. Vi ser att det under året kommer att skapas
och utvecklas flertalet deltagardrivna nätverk kring olika verksamhetsgrenar som Sverok vill
stå som värd för.
Sverok ska dessutom vara en självklar aktör inom Svensk e-sport och vara med och definiera
vad e-sport står för, bland annat genom riktade satsningar på inkludering.
Kommentar: Vi har under året haft ett stort fokus på rekrytering. Dels har våra RFK:s arbetat
praktiskt, dels har vi uppdaterat tillgängligt material där vi också tagit fram en ny rekryteringskortlek
och vi har även besökt och haft samtal med samtliga stora föreningar, både inom och utanför
förbundet.
VP 2015: MEDLEMSREKRYTERING
• A1: Genomföra medlemsrekryteringskampanj
• A2: Ha minst 1400 föreningar 2015
• A3: Ha minst 100 000 medlemmar 2015
• A4: Andelen barn- och ungdomsmedlemmar ska uppgå till minst 85%
Kommentar: För första gången på flera år ser vi en ökning i både förenings- och medlemsantal. Vi
nådde inte de mål vi satt upp, som var ambitiösa. Däremot ser vi redan nu på de insatser som gjorts
under 2015 gör att vi ökar kraftigt, framförallt på antalet föreningar, där vi kommer se resultatet
under 2016.
2015 års officiella siffror blev: 1300 föreningar, 83 000 medlemmar samt 82 % medlemmar i åldrarna
6–25 år.
VP 2015: E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY
• B1: Genomföra projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett
gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten.
Kommentar: Första året av projektet har genomförts med bravur. Arvsfonden som står för
finansieringen gav oss till och med mer medel som möjliggjort anställandet av en tredje person i
66 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
projektet som kommer att arbeta med kommunikation. Förutom e-sportsläger där deltagare dels
lärde sig att bli bättre på sitt spel och agera med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi har hållit ett
läger som fick mycket gott betyg av deltagarna och kommer att genomföra ett andra.
Projektet har även tagit fram en uppförandekod med bred uppslutning. Såväl företag som
Dreamhack, Fragbite och organisationer som Goodgame och STHLM E-sport har varit med under
framtagandet. Koden kommer att lanseras senare i år.
RAC har också börjat etablera träningslokaler för e-sport över hela landet. Hittills har sju lokaler
anslutit sig, från Malmö i söder till Boden i norr. Nästa steg är att utbilda föreståndarna för lokalerna i
Code of Conduct och förse dem med material som visar att de arbetar enligt projektets värdegrund.
VP 2015: BOKEN OM FINANSIERING
• C1: Sammanställa en bok på goda exempel där föreningar hittat extern finansiering och göra
den tillgänglig för andra.
• C2: Öka kunskapen hos föreningarna om hur de kan söka pengar externt
Kommentar: C1: Detta har prioriterats ner och kommer inte att genomföras i samma form som
det ursprungligen vad tänkt. Uppdraget kommer att genomföras av kansliet men med en mindre
ambitionsnivå.
C2: En ny kursfilm som berör finansiering har tagits fram som lyfter fram specifika exempel på var
föreningar kan hitta pengar och hur de går till väga för att få dem. I FTW (föreningsutvecklingsspelet
ftw.sverok.se) har uppdrag kring detta lagts upp.
VP 2015: SVEROK SOM MÖTESPLATS
• D1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet
som ska träffas fysiskt minst en gång under året.
• D2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk.
• D3: Förbundet ska hålla minst tio Level Up-utbildningar.
Kommentar: D1: I skrivande stund har endast ett nätverk startats, LEIA, som syftar till att stärka unga
kvinnor i spelhobbyn. Det finns även intresse, struktur för och planer på flera nätverk men arbetet
har inte kommit igång ännu.
D3: När rapporten skrivs har det hållits en utbildning för utbildare där samtliga Regionala
Föreningskonsulenter (RFK) deltog. Detta har sedan resulterat i 7 utbildningar anordnade av våra
RFKer. En utbildning för utbildare för ideella har även planerats och kommer att genomföras mot
årets slut eller början av nästa år. Därför ser det gott och väl ut som att vi kommer nå målet med 10
tillfällen.
VP 2015: FÖRENINGSDIREKTIVET OCH “VAD ÄR EN SVEROKFÖRENING?”
• E1: Utifrån det nya föreningsdirektivet undersöka och presentera nya former av organisering
av föreningar inom Sverok.
• E2: Utveckla nya sätt att göra det enklare att starta en sverokförening och bli medlem på.
• E3: Arbeta för att inkludera och synliggöra förbundets nya verksamhetsgrenar.
Kommentar: Reformen för avdelningar, som innebär att föreningar kan skapa avdelningar som
fokuserar mer på verksamhet, har fått stort genomslag. I augusti i år hade totalt 33 föreningar
registrerat sig som huvudföreningar och tillsammans har de mer än 541 avdelningar knutna till sig.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
67 (182)
Det innebär att vi har en ökning på minst 1623 förtroendevalda personer som utövar och lär sig
demokrati.
Vi har uppdaterat våra standardstadgar. Dessa är framtagna med tillgänglighet i tanken där
det legat stort fokus på att göra språket och formen lättare att ta till sig för den som aldrig varit
delaktig i föreningsformen tidigare. Flera insatser har gjorts för att inkludera och synliggöra
fantastik och cosplay. Allt marknadsföringsmaterial har blivit genomgånget för att visa upp olika
verksamhetsgrenar. Direktkontakter har upprättats med befintliga föreningar och organisationer
inom fantastik för att visa dem vad Sverok har att erbjuda. Vi har även haft deltagande på 2 större
fantastikkonferenser och Cosplay-SM.
DISTRIKTEN
VP 2015: Efter att förbundet genomförde distriktsutredningen så framkom en vilja att arbeta
närmare förbundet. Ett tydligt förslag var att inkludera distrikten i verksamhetsplanen.
Bland sakerna vi vill göra är distriktskonferenser (slag) som fokuserar på utbildning,
samverkan och nätverkande en viktig del för att förstärka distriktens livskraftighet och
stabilitet.
Vi kommer med tre regionala föreningskonsulenter (RFK) i distrikten Sverok Stockholm,
Sverok Västerbotten och Sverok SKuD att stärka distrikten och satsa på att ha fler
konsulenter på plats. Tillsammans med distrikten ska också gemensamma riktlinjer tas
fram för att förbundet på ett mer övergripande sätt ska kunna arbeta med till exempel
medlemsrekrytering och demokrati inom förbundet.
Kommentar: Distrikten och förbundet har nog aldrig stått varandra så nära som i år. Genom att dela
på anställda har det naturliga flödet ökat avsevärt i de distrikt där det finns RFK’s och i de andra
distrikten har faddersystemet utvecklats. Vi har inte nått hela vägen fram och framförallt i den
vardagliga kommunikationen finns det fortfarande områden som behöver förbättras. Samtidigt går
det inte att utan stolthet säga att vi nu jobbar nära varandra och att vi hela tiden söker efter vägar att
komma ännu närmare. Av de 12 distriktsårsmöten som hölls var de arvoderade med på 10.
AMBASSADÖRSPROGRAM
• F1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där
medlemsföreningar kan välja att bli officiella Sverokambassadörer och fungera som en
förlängning av distriktens verksamhet.
• F2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt.
Kommentar: En modell har tagits fram där distrikt antingen kan starta egna ambassadörsföreningar
eller där existerande föreningar kan bli ambassadörsföreningar för distrikten. Modellen för detta har
slipats på under året och varit på remiss hos distrikten i olika omgångar. Vi räknar med att modellen
kan vara på plats under slutet av året. För tillfället finns det ambassadörsföreningar i tre olika distrikt.
DISTRIKTENS RIKTLINJER
• G1: Distrikten ska årligen på höstens distriktskonferenser i samråd med Förbundsstyrelsen
fastställa riktlinjer för distrikten som beskriver distriktens uppdrag under det kommande
året. I riktlinjerna ska även finnas ett avsnitt som beskriver förbundets åtagande under
perioden gentemot distrikten.
68 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Kommentar: Under vårslaget (distriktskonferens) diskuterades riktlinjernas innehåll. Det fanns
gott om tid avsatt för dessa och vi såg en väldigt bred uppslutning där 10 av 12 distrikt fanns
representerade. Under höstslaget fastställdes senare dessa riktlinjer enhälligt och förbundsstyrelsen
tog beslut på styrelsemötet i oktober.
Förutom riktlinjerna har kommunikationen förbättrats där distrikten mer aktivt bjuds in till att tycka
till om de frågor som förbundet arbetar med. Under höstslaget genomfördes det till exempel pass
med fokus på förbundets verksamhetsplan och hur förbundet ska arbeta med finansiering framöver.
HEJ REGIONEN!
• H1: Förbundet ska söka medel till ett projekt för att skapa kontaktytor och ta fram verktyg
som hjälper distrikten i dialog med sin region och föreningarna.
Kommentar: Projektet söktes på våren från MUCF men fick avslag. Vi skrev då om ansökan med ett
tydligare fokus på lokal nivå gentemot regionerna och skickade in den igen. I skrivande stund har vi
inte fått besked.
REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK)
• I1: Ha minst ytterligare två regionala föreningskonsultenter på plats under året.
• I2: De tre befintliga regionala föreningskonsultenterna ska vara egenfinansierade med hjälp
av externa medel vid verksamhetsårets slut.
Kommentar: Ytterligare en RFK har anställts under året i Sverok Väst, vilket nu gör att det finns RFK’s
stationerade i distrikten Väst, Skåne, Västerbotten och Stockholm. Den femte var tänkt att komma ur
projektmedel som tyvärr inte blivit beviljade.
Sverok Stockholm, Väst och Skåne har på egen hand säkrat finansieringen för sina RFK’s. Det ligger
som fortsatt prioritering att arbeta med föreningsutveckling i form av RFK’s då vi kan se väldigt
positiva effekter i de distrikt där de är aktiva. Inte bara i form av ett ökat föreningsengagemang utan
även i stödet till distriktsstyrelserna.
FÖRBUNDET
VP 2015: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat arbete och
samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern och extern
kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt ungdomsförbund som verkar
på nationell nivå för en stark, levande och inkluderande spelhobby.
Viktiga delmoment är en tydlig profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och
tjänstemän, inom den ideella sektorn, organisationer där vi är medlemmar, i kommunerna
och i media. Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där det kreativa berättandet
står i fokus. Vi ska också vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker
kunskap kring spelkulturen och organiserat spelande.
Kommentar: Även om detta varit ett år som fokuserat inåt i förbundet har vi inte stannat av när det
kommer till vårt externa arbete. Med hög frekvens inkommer det förfrågningar till förbundet att
dela med sig av sin kompetens när det kommer till allt från rekrytering, engagemang, spelhobbyn,
organisation och mycket mer. Under året har vi hållit föreläsningar, deltagit i paneler och haft
enskilda möten med beslutsfattare, organisationer och föreningar.
Vi har även närmat oss våra nordiska syskonorganisationer Bifrost och Hyperion genom projektet
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
69 (182)
Game Over Hate. Vi har även haft utbyten med Hyperion kring deras Heltinneprojekt vilket är
mycket likt vårt LEIA. Våra kontakter med RFSL-ungdom har även stärkts och vi hade väldigt goda
samarbeten främst under Nörd på Pride.
DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE
• J1: Fortsätta arbetet med att implementera, följa upp och utvärdera den likabehandlingsplan
som var ett resultat i projekt NAB år 1 i den löpande verksamheten. Arbetet ska löpande
avrapporteras på årets styrelsemöten
• J2: Tillgänglighetsanpassa språk, innehåll och form på hemsida och i vår skriftliga
kommunikation så att fler får möjlighet att ta till sig informationen.
• J3: Genomföra NAB år 3
Kommentar: Under året har likabehandlingsplanen blivit en mer integrerad del av vår verksamhet.
Uppdragslistan som blir genomgången på varje styrelsemöte som styrelsen använder för att följa
upp pågående arbeten har fått en ny del helt hängiven åt likabehandlingsarbete.
Hemsidan och annan skriftlig kommunikation har löpande blivit uppdaterat för att bli mer tillgängligt.
2 anställda på kansliet har gått en kurs för att skriva lättläst, kunskap som de senare förmedlat
internt. Även våra standardstadgar har blivit uppdaterade med en markant skillnad mot tidigare
version.
Projektet Normer Attityder och Beteenden har följt sin projektplan där bland annat
studiecirkelmaterialet Tankebanken har släppts och haft god spridning såväl inom som utanför
förbundet. Projektet är nu på sitt sista år och kommer att avslutas vid årskiftet.
Förbundet mottog även under våren “RFSL Ungdom-priset” för vårt arbete med att förbättra
spelhobbyn för HBTQ-ungdomar och vårt likabehandlingsarbete.
Game Over Hate är ett internationellt projekt där ungdomar från flera länder samlas för att diskutera
och praktiskt arbeta med att motverka hatkulturen främst inom digitala spel. Den första av fyra
veckolånga träffar har anordnats och gav alla deltagare väldigt mycket.
Vårt engagemang i VoteIT har även fortsatt och tack vare andra medlemsorganisationer har VoteIT
blivit omgjort från grunden till att idag fungera mycket bättre.
SVEROK – DET ÖPPNA FÖRBUNDET
• K1: Söka medel för en fortsättning på projektet Inflytande 2.0 som riktar sig mot att ta fram
fler metoder för medlemsinflytande inom förbundet.
• K2: Arbeta med att skapa en gemensam förbundskänsla som ett resultat av
medlemsundersökningen i projektet “Vi är Sverok”.
Kommentar: Projektet har sökts och i skrivande stund har vi inte fått besked ännu.
Många insatser har gjorts för att stärka vi-känslan i förbundet. Vi har tagit fram nya foton på våra
verksamhetsgrenar som är mer inkluderande och representativa. Vi har tydliggjort hur och vilka
budskap vi kommunicerar där vi bland annat strävar mot en “nördigare” ton. Vi har riktat stor
uppmärksamhet åt de möten som vi anordnar under året och främst SLAGen (Distriktskonferenser)
som haft de bästa uppslutningarna på många år.
70 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
EXTERN FINANSIERING
• L1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna.
• L2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor.
Kommentar: Vårt mål med att 25 % av förbundets finansiering var ambitiöst. Vi nådde upp till 22 %
vilket kan ses som ett misslyckande, men är framsteg. Det är ett väldigt långsiktigt arbete och det tar
att bygga upp organisationen runt det. Styrelsen har beslutat att anställa en person som på heltid
arbetar med att vidareutveckla och hitta nya kontakter inom detta område. Våra kontakter med
näringslivet har under året förbättrats och vi har fått flertalet sponsringsavtal, något vi kommer att
vidareutveckla under kommande år.
STRATEGI FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION
• M1: Förbundet ska se över sina sina behov av digital kommunikation utifrån en strategi som
utgår från funktion.
Kommentar: Detta är ett av de arbeten som under åren har fått nerprioriteras. Däremot är det inte
avbrutet och vi räknar med att kunna prestera något under resten av året. Det som är planerat i
skrivande stund är en workshop där vi kommer att ha en genomgång av våra kanaler och skrivandet
av strategin.
Det vi har gjort hittills är en översyn av våra interna strukturer där en mer informationssäker
hantering av dokument har upprättats och den interna strukturen för IT har blivit bättre. Ett nytt
ärendehanteringssystem är också på gång vilket kommer göra att varje enskild medlem som skickar
in frågor eller synpunkter kommer att kunna följa hur det ärendet tas hand om av förbundet.
UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE
• N1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och gemensamma satsningar.
Dessutom ska vi ta fram en strategi kring hur vi hanterar samarbeteten och på vilka grunder
vi ingår samarbeten med andra organisationer.
• N2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän
och/eller media finns med.
• N3: Sverok ska omämnas minst 150 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.)
• N4: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida
hobbyn till barn och unga i skolåldern.
Kommentar: N1: Vi har under året varit väldigt aktiva i att driva kampanjen #dubblastödet
tillsammans med LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och resten av
det unga civilsamhället. Det är djupt sorgesamt att se att regeringen valt att inte prioritera
ungdomsorganisationers existens till den grad som sker idag. För Sverok har det inneburit att vi gått
från 21 miljoner till 10 miljoner i statsbidrag på 3 år. Det blev inte någon höjning i årets budgetar
dock beslutades det att en utredning ska tillsättas som en direkt följd av kampanjen.
Strategin för samarbeten är beslutad och finns bland våra styrdokument.
Vi har även sett en god utveckling i vårt samarbete med Studiefrämjandet. Vi upplever att de i större
utsträckning tar oss medlemsorganisationer på allvar. På årsmötet i år beslutades det framförallt att
medlemsorganisationerna ska få större inflytande på årsmöten. Vi vill även lyfta fram deras satsning
på att ha en nationell spelhandläggare som något positivt, även om den tjänsten fått knappa resurser
så ser vi att det görs skillnad på hur folkbildningens metoder sprids bland våra föreningar.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
71 (182)
N2: Förbundet har funnits representerat under ett antal viktiga tillställningar bland annat
Almedalsveckan, Nörd på pride, Remissrunda för ny kulturproposition hos Miljöpartiet, Arrangera
tryggt (en konferens om Lajv) samt MUCFs Rikskonferens
Vi har föreläst för bland annat Myndighetens för Kulturanalys, Boverket, Riksteaterns Scenkonstdagar
för Jämtland, Härjedalen samt Västerbotten, Korpen, Hyresgästföreningens valberedningskonferens,
Spelkultur på Värmlands Museum,
Dessutom har vi funnits med i två av regeringens långsiktigt arbetande grupper. Programrådet för
det nationella skogsprogrammet samt Ungdomspolitiska rådet.
N3: 2015 har varit Sveroks år när det kommer till media. Redan nu innan året är slut har vi haft 242
olika omnämnanden i media. Särskilt positivt är att fler och fler föreningar börjar lyfta fram Sverok i
inslag som handlar om deras förening.
N4: De planerade projektet som vi sökt har tyvärr fått avslag. Vi har dock i skrivande stund nya
projektansökningar inlämnade med flertalet externa samarbetsorganisationer.
72 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
13. EKONOMISK RAPPORT 2015
HANDLINGAR
Ekonomisk rapport 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Ekonomisk rapport 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
73 (182)
EKONOMISK
RAPPORT
AVSEENDE DELÅRET 2015-01-01--2015-08-31
74 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
EKONOMISK RAPPORT
I den ekonomiska rapporten redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under
årets åtta första månader. Rapporten är visar hur Sverok har följt den budget som
riksmötet 2014 beslutade om. Efter åtta månader är det vanligt att det gått åt ca 70 %
av budgeten, detta då det generellt brukar tas en del engångskostnader i början av
året. I rapporten finns också en kolumn som visar prognosen för helåret 2015, samt
hur stor andel (%) prognosen utgör av den ursprungliga budgeten.
INTÄKTER
Budgetpost
Statsbidrag
Räntor & utdelningar
Personaluthyrning RFK
Personaluthyrning
Övriga intäkter
Förbundskonferenser
Spellovet
Respect All Compete
Ungdomsinflytande
Ungas organisering
NAB
Projekt för barn och
unga
Summa intäkter
Budget
2015
Utfall
201508
Prognos
prognos/
budget (%)
10 300 000
905 000
855 000
155 000
20 000
50 000
160 000
1 370 000
110 000
270 000
85 000
100 000
7 109 888
-142 111
829 882
33 060
97 005
48 000
0
922 430
120 000
0
0
0
10 664 837
0
1 200 000
60 000
100 000
70 000
100 000
1 400 000
120 000
0
0
0
104%
0%
140%
39%
500%
140%
63%
102%
109%
0%
0%
0%
14 380 000
9 018 154
13 714 837
95%
Sveroks huvudsakliga finansiering sker genom statliga bidrag. Statsbidrag är det
årliga bidrag som Sverok får från Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällefrågor
(MUCF). Under 2015 blev Sverok beviljade 10,6 miljoner i bidrag. Avkastningen på
Sveroks placeringar syns på raden Räntor och utdelningar. Avkastningen ligger lägre
än förväntat på grund av rådande läge på tillväxtmarknaderna och till följd av det har
vi varit tvungna att reglera värdet på våra placeringar. Placeringarna kommer troligen
återhämta sig under andra halvåret 2016.
Personaluthyrning RFK (Regionala föreningskonsulenter) är intäkter som kommer
från de distrikt som har regionala föreningskonsulenter. Distrikten är i dagsläget
Västerbotten, Skåne, Stockholm och Väst. Övrig personaluthyrning sker till vårt
bolag Sverok Admin AB, fem av förbundets tolv distrikt samt två föreningar.
Personaluthyrningen handlar till största delen om ekonomistöd och stöd för att hjälpa
distrikten med material till landstingsbidragsansökningar. Övriga intäkter består till
största delen av intäkter från flera avregistrerade föreningar som valt att lägga ner
verksamheten och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Intäkter från
förbundskonferenser består av deltagaravgifter för slagen, som är de årliga
konferenserna som hålls för distriktens styrelser. Spellovet genererar intäkter i form
av spel som skänks till Sverok och som sedan delas ut till föreningar som gör
arrangemang under Spellovet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
2 (8)
75 (182)
Respect all Compete har periodiserade intäkter från 2014 som ska täcka projektets
kostnader för projektår 1 som löper till september 2015. Totalt blev projektet beviljat
1 307 000 kr för första året. Under hösten 2015 har vi sökt projektmedel från
Arvsfonden, där pengar för ett projektår 2 har beviljats. Ansökningar för Respect All
Compete är även inlämnade till Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Ungdomsinflytande är ett projekt som har genomförts under året tillsammans med
ax - Amatörkulturens samrådsgrupp. Projektet finansierades av ax och Sveroks roll var
huvudsakligen att designa ett spel som handlade om ungdomsinflytande.
Ungas organisering och Projekt för barn och unga är projekt där ansökningar har
skickats in, men inga beslut har ännu fattats från bidragsgivarna. NAB genomför sitt
sista år och projektet avslutas vid årsskiftet. Alla intäkter och kostnader i projektet tas
av Ung Media som är Sveroks samarbetspartner i projektet.
KOSTNADER FÖRENINGARNA
Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för
personal är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar
inom.
Budgetpost
Föreningsbidrag
Träffbidragen
Lokalbidrag
Föreningsförsäkringar
Respect All Compete
Banktjänster
Föreningsutveckling
Föreningsstöd
Level Up
Intern Kommunikation
Medlemsvärvning
Ungdomsinflytande 2.0
IAM
Idrottsrådet
Kulturrådet
Nätverk för
intressegrupper
Leia
Projekt för barn och unga
Spellovet
Summa Föreningarna
Budget
2015
Utfall
201508
Prognos
prognos/
budget
(%)
5 150 000
165 000
360 000
100 000
1 420 000
205 000
350 000
565 000
30 000
260 000
270 000
100 000
15 000
15 000
15 000
60 000
2 261 924
59 800
182 239
89 024
710 558
153 547
200 387
690 413
1 822
148 633
43 255
101 700
0
0
0
0
6 700 000
165 000
250 000
90 000
1 420 000
155 000
340 000
740 000
15 000
200 000
190 000
120 000
0
0
0
0
130%
100%
69%
90%
100%
76%
97%
131%
50%
77%
70%
120%
0%
0%
0%
0%
25 000
100 000
170 000
9 375 000
0
0
9 875
4 653 177
0
0
140 000
10 525 000
0%
0%
82%
112%
Föreningsbidragen för 2015 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar
medlemmar och verksamhet. Enligt 50 % -principen delas oriktade föreningsbidrag ut
med minst hälften av den budgeterade statsbidragssumman. På grund av en
explosionsartad ökning av antal föreningar kommer bidragen att dra över budgeten
med drygt 1,5 MSEK. Den stora ökningen av antal föreningar beror till största delen på
76 (182)
3 (8)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
att konceptet med att föreningar kan starta avdelningar har varit väldigt lyckat.
Träffbidragen betalas ut maximalt en gång per månad till föreningar som lägger in
träffar spelkartan.se och som beviljas stöd. Träffbidragen började betalas ut under
mars månad och ligger därför lite lägre än väntat. Lokalbidragen har 4
ansökningsperioder under året och bidragen som redovisas ovan innefattar de två
första perioderna.
Föreningsförsäkringar avser kostnader för en olycksfallsförsäkring för Sveroks alla
medlemmar samt en försäkring som skyddar föreningarna vid exempelvis
förmögenhetsbrott. Respect All Compete har kostnader för två anställda personer
samt arrangerande av ett e-sportcamp för e-sportare.
Banktjänster består av kostnader för att kostnadsfritt distribuera föreningarnas
bankkonton via vårt avtal med Nordea. Årsavgiften per förening (som Sverok betalar
under 2015) är 200 kr. I posten ingår också personalkostnader för förbundets
administration av föreningskonton.
Föreningsutveckling består till största delen av kostnader för personal som arbetar
med exempelvis storföreningsutveckling, framtagning av webbutbildningar och
certifiering av föreningar genom FTW. Även licens- och utvecklingskostnader för
systemet For The Win (FTW) återfinns här. Budgetposten Föreningsstöd innehåller
också kostnader för personal, licenser och utveckling. Enligt prognosen kommer
budgetposten att dras över med ca 30 % vilket beror på att vi har behövt prioritera
mer av personalens arbetstid för att stödja föreningar jämfört med vad vi hade
budgeterat.
Level Up kommer att ha sin första utbildning för utbildare för året under hösten och
kostnaderna för genomförda utbildningar anordnade av RFK´s har hittills varit i
princip obefintliga. I posten Intern kommunikation ligger bland annat kostnader för
ett program som vi använder när vi skickar ut nyhetsbrev, personalkostnader samt
vissa trycksaker. Inom Medlemsvärvning ligger annonskostnader, personalkostnader
och kostnader för uppdatering av marknadsföringshandboken. Under hösten har vi
också arbetat med att ta fram en kortlek som ska fungera som inspirationsmaterial för
förningar som vill arbeta med medlemsvärvning.
I Ungdomsinflytande och Spellovet finns kostnader för personal i projekten. Flera av
arbetsgrupperna som exempelvis IAM, Idrottsrådet, Kulturrådet samt nätverken har
kommit igång sent på året och ännu inte haft några kostnader.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
4 (8)
77 (182)
KOSTNADER FÖRBUNDET
Budgetpost
Budget
2015
Utfall
201508
Prognos
prognos/
budget (%)
Statsbidrag
Personaluthyrning
Externfinansiering
AG löpande forum
Utbildning ideella
Partnerskap
Arvoderingar FS
Styrelsen
styrelsestöd
Personal
grundkostnad
Löpande förvaltning
Kanslilokal
Extern
Kommunikation
Revision
Systemansvar
AG IT stöd
Riksmötet
Valberedning
NAB
Projektsamordning
Summa Förbundet
310 000
100 000
110 000
30 000
10 000
45 000
845 000
315 000
230 000
985 000
180 086
29 054
24 038
0
0
21 475
557 003
239 548
71 210
899 586
230 000
55 000
40 000
0
0
45 000
845 000
315 000
110 000
1 400 000
74%
55%
36%
0%
0%
100%
100%
100%
48%
142%
950 000
755 000
625 000
491 610
434 721
290 994
950 000
755 000
450 000
100%
100%
72%
65 000
70 000
95 000
710 000
50 000
70 000
105 000
6 475 000
7 436
51 043
59 218
106 271
15 626
0
17 357
3 496 276
70 000
70 000
80 000
750 000
45 000
0
40 000
6 250 000
108%
100%
84%
106%
90%
0%
38%
97 %
I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande
påminnelsesamtal och ringkontroller som görs för att säkerställa vårt statsbidrag samt
revisionskostnader. Färre ringkontroller och personalintensiva påminnelser har gjorts
i år, vilket har lett till att kostnaderna blir mindre än budgeterat. Personalens arbetstid
har istället kunnat läggas på exempelvis föreningsstöd.
I personaluthyrning ingår kostnaden för tiden som läggs på kunderna som köper
tjänster av Sverok, t.ex. tid för att göra en bokföring eller tid för att ta fram siffror till
landstingsbidragsansökningar. I posten externfinansiering ingår personal som
arbetat med projektbidragsansökningar. Arbetsgruppen för löpande arbete med
forumet har inte haft några kostnader och detsamma gäller potten för utbildning av
ideella.
I posten partnerskap ingår medlemsavgifter till samarbetsorganisationer tex LSU,
Ideell Arena och ax. I posten arvoderingar FS ingår kostnader för de arvoderade
förtroendevalda. I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för de
styrelsemöten som varit och annat arbete utfört av styrelsen i form av resor, kost och
logi samt två årskort på SJ för ca 90 000 kr. Under styrelsestöd ingår tid för anställd
personal som har stöttat styrelsen i deras arbete med exempelvis beredning av
underlag eller deltagande på styrelsemöte. I personal grundkostnad ingår bland
annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I posten ingår också
arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Pga. av en miss av en pensionsbetalning
på 80 000 kr, samt att semesterlönen inte fördelas ut efter vad man jobbar med (ca
78 (182)
5 (8)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
100 000 kr) så kommer utfallet bli högre än budgeterat. Det har också varit fler
personalärenden att hantera vilket har inneburit högre personalkostnader inom
området än budgeterat.
Löpande förvaltning är kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. I
posten kanslilokal ligger kostnader för kanslierna i Linköping och Stockholm.
Under extern kommunikation ligger främst kostnader för omvärldsbevakning,
licenser och utveckling av spelkartan samt personal som jobbat inom området.
Arbetet med utveckling av webb, wiki och forum som tilldelades 150 000 kr på
årsmötet 2014 kommer dra igång under senhösten och fortsätta under våren 2016.
Kostnaderna för budgetposten ser därför ut att bli lägre än budgeterat under 2015.
Budgetposten revision innefattar kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk
granskning som genomförs av auktoriserade revisorer från PWC. Systemansvar är
kostnader för personal som bland annat hanterar beställningar till Sverok Admin AB
rörande utveckling av våra it-system system som eBas, eStart, FTW, val, valbert och
spelkartan.
AG-IT-stöd är kostnader för arbetsgruppen som ser till att förbundets IT-fungerar när
det gäller ärenden som servrar, mail och hemsida. Under riksmötet ligger kostnader
för personal som har förberett riksmötet 2015. Under valberedningen ligger det
kostnader för Valbert (valberedningens system för att nominera förtroendevalda)
samt kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft. Kostnaderna och
intäkterna för NAB har i sin helhet tagits av Ung Media. Under projektsamordning
ligger det tid för personal som jobbar med stöttning av projektledare och den här
perioden har det främst rört sig om strukturarbete inom Respect All Compete.
KOSTNADER DISTRIKTEN
Budgetpost
Budget
2015
Utfall
201508
Prognos
prognos
/
budget
(%)
Distriktsstöd
55 000
31 510
55 000
100%
Grundgaranti distrikt
100 000
0
100 000
100%
Regionala
föreningskonsulenter
Ambassadörsprogram
Inflytande 2.0
Distriktskonferenser
Summa Distrikten
815 000
895 609
1 250 000
153%
20 000
270 000
200 000
1 460 000
0
0
86 893
1 014 012
0
0
150 000
1 555 000
0%
0%
75%
107%
Under posten distriktsstöd ligger det kostnader för personal som har arbetat
stödjande mot distriktsstyrelserna under året. Grundgaranti distrikt är bidrag till
distrikt som inte har kunnat få landstingsbidrag. Regionala föreningskonsulter har
kostnader i form av det anställda som arbetar i distrikten. Ambassadörsprogram har
inte haft några kostnader under året. Inflytande 2.0 har vi ännu inte fått beviljat av
något extern finansiär för att driva. Under distriktskonferenser ligger kostnader för
slagen.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
6 (8)
79 (182)
Budgeterat
Resultat
Budget 2015
Utfall
201508
Summa intäkter
14 380
000
17 310
000
-2 930 000
9 018 154
Summa kostnader
Beräknat Resultat
Prognos
13 714
837
9 163 465
18 330
000
-145 311 -4 615 163
prognos/
budget (%)
95 %
106 %
158 %
Resultatet är prognostiserat till -4,6 MSEK vilket är ca 1,7 MSEK mer än budgeterat. Det
beror till största delen på att ränteintäkterna för året har uteblivit samt att budgeten
för föreningsbidrag kommer dras över till följd av en stor föreningsökning.
80 (182)
8 (8)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
14. REVISORSRAPPORT FÖR 2015
HANDLINGAR
Revisorsrapport för 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Revisorsrapport för 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
81 (182)
REVISORSRAPPORT FÖR 2015
82 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
15. AVREGISTRERINGAR
En del medlemsföreningar i Sverok upphör eller somnar in utan att de kontaktar förbundet. För
att slippa onödig administration av sådana föreningar står det i förbundets stadgar att de kan
avregistreras som medlemsföreningar i Sverok om de inte har redovisat vare sig verksamhet eller
minst tre medlemmar under ett års tid. Vi brukar dock vänta ytterligare ett år eftersom en del
föreningar vaknar till liv igen. I år hotas därför med avregistrering de föreningar som inte har visat
något livstecken vare sig under 2014 eller 2015. Riksmötet brukar godkänna avregistreringarna och
ge föreningarna en tidsfrist att rapportera inom.
HANDLINGAR
Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte 2015.
HUVUDYRKANDE
1 ...... förening på Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte 2015 avregistreras
som medlemsförening i Sverok 1 februari 2016 om den inte innan dess rapporterat
verksamhet, årsmöte eller minst tre medlemmar för 2015 eller 2016.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
83 (182)
LISTA AVREGISTRERINGSHOTADE FÖRENINGAR 2015
SVEROK GÄVLEDALA
1
2
3
4
5
6
7
8
Cosmic Gaming
Dalana
Elit-LAN
LANFEST
Maskin Spelförening
Rackel
redspawngaming
Tärningsknektarna (TK)
Avesta
Orsa
Ludvika
Hudiksvall
Falun
Borlänge
Söderhamn
Borlänge
SVEROK JÖNKÖPING-KRONOBERG
9
10
11
12
13
14
15
16
17
AirSoffa
Bastusamfundet
Druidz E-Sport Sweden
F.U.S.K
Hammarorden
LJUD
Speldeluxe
Sunnerbos Spelförening
Tranås LAN Förening
Värnamo
Alvesta
Jönköping
Mullsjö
Växjö
Jönköping
Vetlanda
Ljungby
Tranås
SVEROK KALMAR-BLEKINGE
18
19
20
21
Bluebox Gaming
Sällskapsspelssällskapet
Terje Byalag
Varjagerna
Karlshamn
Kalmar
Ronneby
Ronneby
SVEROK MÄLARDALEN
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
84 (182)
Blå Gryningen
Brospelare
Ctrlnet
Fortuna Spelförening
Imperiets skugga
KaKai
LanHeaven
League of Adventure Joy and Virtue
Minos
NyhammarGaming
Smeden Airsoft
TCCU
Västerås
Köping
Västerås
Håbo
Hallstahammar
Nyköping
Gnesta
Uppsala
Eskilstuna
Eskilstuna
Eskilstuna
Arboga
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
34
35
36
37
38
The Bored Gamers
TSP-spelförening
Uppercut
Upplands Paintballförening
VSSU
Uppsala
Eskilstuna
Uppsala
Uppsala
Uppsala
SVEROK NEDRE NORRLAND
39
40
41
42
Angermanna orden
ColdGame
Tordön Spel
VSF
Örnsköldsvik
Strömsund
Östersund
Örnsköldsvik
SVEROK NORRBOTTEN
43
44
Niemisels Aktivitet och Spel
PAG
Luleå
Piteå
Cthulhus Kultister
Delphis sällskapsspelsförening
GVC
HAF
Heimdalls söner
HelsingFORS
Karls XII:s spelförening
mariobros4life
NagaLajv
PartyPunchers
SF Balders Hämnare
Spelgillet Södra
SS Abkorren
SWE4E
Team Tollarp Paintball
Undefined eSports
Wermen
woodpecker
Åhus Daemons
Lund
Lund
Malmö
Svalöv
Malmö
Helsingborg
Lund
Lund
Lund
Lund
Malmö
Lund
Lund
Lund
Kristianstad
Helsingborg
Lund
Helsingborg
Kristianstad
SVEROK SKÅNE
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
SVEROK STOCKHOLM
64
65
66
67
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Axis of Spelrox
Berättelsefrämjandet
Birds of Prey
Crusadertards
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
85 (182)
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
Dystopia
EkeGo
Games R Us
IFP
Improgruppen
Karma
K-Spel
LADGAT
Lanfabriken
ll
Magical Generation
M-kai
MMTF
msk sVanen
Never Split the Party
Pen & Paper Stockholm
R.A.T.S
Right to Die
Sec
Sista Bossen
South Point Gaming
Spindens grill
Suteki
Svenska Bordshockeyförbundet
Tabepna
Team Volcanic Rat
The self-proclaimed rulers of the magical waffle empire!
TNT
Utumno
Ödis
Stockholm
Norrtälje
Haninge
Norrtälje
Stockholm
Täby
Stockholm
Haninge
Österåker
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Österåker
Stockholm
Södertälje
Stockholm
Stockholm
Sundbyberg
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Upplands Väsby
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Värmdö
D12:an
Degerfors Rollspelsklubb
Drakontia
Nyan-Kai
Spelministeriet
Värmland Elite Force
Zero Ctrl
Karlstad
Degerfors
Örebro
Karlstad
Hallsberg
Karlstad
Hammarö
BAM
Göteborg
SVEROK SVEALAND
98
99
100
101
102
103
104
SVEROK VÄST
105
86 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
Blisters
Destiny Dice
Dubbelklicka
FLUFF
Funky Fred and the Freaky Five
Hallands Hirden
HK
HKRF
Kraken
Kött & Blod
Mancave
Nasses Nekromantiker
Nybyggarföreningen kandidaterna
Omega-LAN
OSS
PATRASK
PLAYZ
Riket Lómëdôr
SF Blotet
SF Skugg
Suvetar
SweRequest.se
Test2001
TicketToRide
TOK
TSD
Göteborg
Tibro
Falkenberg
Göteborg
Göteborg
Varberg
Göteborg
Halmstad
Göteborg
Göteborg
Skövde
Göteborg
Göteborg
Partille
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Mölndal
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Varberg
Göteborg
SVEROK VÄSTERBOTTEN
132
133
134
135
136
137
138
GG-Lan
Lagmars Mantel
Lajvföreningen Skuggor
SgSc
Storuman Warhammer
The Gentlemen Game Association of the North
Vittraland Lajvförening
Skellefteå
Umeå
Umeå
Umeå
Storuman
Umeå
Vilhelmina
SVEROK ÖSTERGÖTLAND
139
140
141
142
143
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Alla Hatar Alla
BÄST
Starkast
Sverok SF
Teatime Warriors
Norrköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
87 (182)
16. MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA
Av: Chris Jonasson, Malmö e-sport.
BAKGRUND
2014 skapade den dåvarande förbundsstyrelsen möjligheten för föreningar att skapa avdelningar.
Detta var en stor vinst för föreningar inom Sverok och har inneburit kraftigt ökade bidrag till
föreningarna. En avdelningarna generar lika mycket bidrag till sin huvudförening som en förening
utan avdelningar generar till sig själv.
Det blev ett enormt lyft föreningar som snabbt kunde organisera sin verksamhet i avdelningar.
Det lyfte demokratin i föreningen och genererade mer pengar till verksamheten. Detta samtidigt
som statsbidragen är lägre än de någonsin varit, på grund av fler ungdomsförbund, ändrade
statsbidragsregler men inte mer pengar till bidragsgivaren.
Det är nämligen så att det ligger en fördröjning på två år från det att Sverok betalar ut
föreningsbidrag fram till Sverok får statsbidrag. Den kraftiga ökning i antal aktiva föreningar som
avdelningssystemet inneburit har därför blivit en rätt så stor tillfällig förlust för Sverok. Det är en
förlust som kommer att rätta till sig när vi förhoppningsvis får kraftigt ökade statsbidrag om två år.
På styrelsemötet i oktober beslutade därför förbundsstyrelsen att inför en begränsning
för föreningar med många avdelningar. Beslutet på styrelsemötet innebär att en så kallad
huvudförening med mer är 30 avdelningar som mest kan få 500kr i bidrag per avdelning. Det är en
kraftig försämring av förutsättningarna för huvudföreningar med avdelningar och det riskerar att
skapa en stor frånfall från 50% principen. (50% principen är tanken om att 50% av statsbidragen ska
gå till föreningarna, det är inte fastställt i stadgar eller taget som ett riksmötesbeslut utan snarare en
tradition som bara är)
Jag tycker inte att Sverok ska ha bidragsregler som straffar entreprenörskap, uppfinningsrikedom och
en vilja av att ha bättre demokrati i sin förening. Detta straffar huvudföreningar som är effektiva och
som främjar spelhobbyn genom att föra demokrati närmare sina medlemmar och riskerar att splittra
föreningar.
Jag tycker att Sverok ska uppmuntra mer demokrati!
Jag tycker att Sverok ska uppmuntra utbildning!
Jag tycker att Sverok ska uppmuntra likabehandling!
Jag tycker att Sverok ska uppmuntra!
Av taktiska skäl är det dumt för riksmötet att gå in på detaljnivåer och bestämma om bidragen.
Det gör förbundsstyrelsen bäst när de har fått alla fakta på bordet. Det är så det har gjorts så länge
jag varit aktiv på förbundsnivå och jag tycker att det är en bra idé. Det var förbundsstyrelsen som
beslutade att ta bort den högre bidradgsnivån för föreningar med medlemsavgift när det blev
uppenbart att den inte behövdes längre. Det är således förbundsstyrelsen som skulle kunna göra
bäst anpassningar av ett bidragssystem som belönar aktiva föreningar på ett bättre sätt.
Jag vill att riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem som uppmuntrar föreningarna att
lära sig och utvecklas. Att förbundsstyrelsen när de sätter sig med alla faktan på bordet kan
titta på bidragsnivåerna och veta att riksmötet vill satsa oss till en bättre ekonomi, bättre
likabehandlingsarbete, bättre kunskapsnivå i föreningarna och en bättre demokrati.
88 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar
1 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar
hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag.
2 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
89 (182)
MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA
HANDLINGAR
Motion: Belöna istället för att straffa
HUVUDYRKANDE
Chris Jonasson, Malmö e-sport, yrkar
1 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar
hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag.
2 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
3 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Ekonomiska styrmedel är ett bra sätt för förbundet att ge incitament till föreningar att arbeta med
specifika frågor och har använts med olika framgång tidigare i förbundets historia. Genomgående
för dem är att de är specifika och tydliga i vad de vill uppnå och vi upplever att denna motion snarare
vill göra ett nytt bidragssystem. Där varje förening börjar med ett lågt bidrag och sedan får ett högre
beroende på ett antal olika faktorer.
I förbundet har vi en tradition av starka självstyrande föreningar som fritt formar sin verksamhet
och det är av den anledningen till att grundbidragets storlek och 50 %-principen varit viktiga, då en
ekonomisk frihet också ger föreningen en frihet att fritt forma sin verksamhet. Vi upplever därför att
det är viktigt att bevara det grundläggande systemet med ett så högt grundbidrag som ekonomin
tillåter.
Vi tror också att ett belöningsbaserat system skulle straffa de mindre föreningar, de utan möjlighet
till att engagera sig på lika villkor som mer aktiva föreningar och de redan mest resurssvaga. De
som i ett sådant system skulle kvalificera sig till den högsta summan av bidrag är sannolikt också de
föreningar som har störst möjlighet att hitta andra intäktskällor..
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
6 ...... ......
90 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
17. MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS
UNGDOMSKOMMUN
Av: Alexander Wallin
BAKGRUND
2015 är ett fantastiskt år för Lund. Nya bidragsregler för föreningar är klubbade av Kultur och
Fritidsnämnden. Bidragsreglerna för föreningar är ändrade så att de i större omfattning ger pengar
till föreningar där unga organiserar unga, bland dessa Sverokanslutna föreningar.
Sverokföreningar har nu möjlighet att söka bidragspengar1 , vilket var mycket svårt förr i tiden. Det
finns fortfarande plats för förbättringar, men en bidragande orsak varför dessa förändringar var
möjliga var dels bra påverkansarbete från Sverok och dels Årets Ungdomskommun 2013 som Lund
mottog i Almedalen 2014.
Årets Ungdomskommun delades ut av Sverok och förbundet Vi Unga i anslutning till Hej Kommunen!
som kartlade förbundens medlemsföreningars relation till sin kommun. Utdelningen var mycket väl
mottagen av en mycket tacksam politikerskara, tjänstemän och medborgare i Lund. Genom priset
uppmärksammades kommunens arbete med ungdomsföreningar och bidrog till uppmärksamhet
kring Sverok och våra föreningar, vilket med hänvisning till föregående paragraf positivt påverkat vår
påverkansmöjlighet i kommunen. Jag är idag fritidspolitiker i kommunen och det finns fortfarande
många som även nu mer än ett år efter att vi mottog priset att folk talar om att vi vann 2013 med stor
självbelåtelse.
Den här typen av utmärkelser påverkar lokalpolitiken i väldigt stor grad och används av flera
andra förbund. Ett bra exempel är Lärarförbundets Bästa Skolkommun2 som delas ut varje år
till den kommun som förbundet anser presterat bäst. Lärarförbundet värdesätter i synnerhet
bra arbetsmiljö för sina medlemmar - vettig lärartäthet, lön och få sjukfrånvarande, varför deras
utmärkelse återspeglar detta. När resultatet går upp firas det av kommunen med tårta, när
resultatet går ner ger man oppositionspartierna verktyg att ta upp våra frågor för att vinna tillbaks
väljarnas förtroende - partierna kämpar för oss istället för vi mot dem! För att detta ska funka krävs
kontinuitet. Eftersom frågorna berör ungdomar och kultur bör media och politiker redan i grunden
vara välvilligt inställda, varför denna utmärkelse bör ses som ett fantastiskt verktyg för ett bättre mer
ungdomspositivt Sverige!
Det var ganska många år sedan jag var på Riksmötet senast, så inför stämman tänkte jag följa
upp priset för Årets Ungdomskommun och se vem som fick den senast. Till min förvåning delades
inte priset ut för 2014 och det verkar inte heller bli så för 2015. Anledningarna verkar vara brist på
resurser. Påverkansarbete gentemot riksdag, region och kommun verkar fortfarande värdesättas,
varför det är konstigt att priset inte längre delas ut.
Jag kan förstå att man inte kan använda samma resurstunga metod som inför 2013 års utmärkelse
då man använde externa medel för att intervjua föreningarna i kommunerna och föra statistik över
deras relationen med kommunen. Detta är mycket resursintensivt. Underlaget kan tas fram betydligt
enklare. Det som behövs är att ta fram ett antal nyckelparametrar - antal medborgare i kommunen,
antal föreningar i kommunen, antal medlemmar i föreningen och beräkna utifrån ett mallsystem (se
exempelvis Lärarförbundets Årets Skolkommun metod att beräkna). Detta skulle kunna beräknas av
en ensam person på en kväll med endast utgång från SCB och Sveroks interna register.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
91 (182)
Denna motion handlar inte om exakt hur dessa parametrar tas fram eller vägas mot varandra,
utan uppmana att återuppta en mycket resurseffektiv lobbyverksamhet som främjar våra mål och
intressen.
Priset för Årets Ungdomskommun skulle kunna delas ut på Almedalen 2016, alternativt om
förbundet mot förmodan inte ska dit vid nästa Riksmöte eller liknande arrangemang - helt enkelt vid
tillfällen där politiker kan bli inbjudna att prata med oss på våra villkor.
HUVUDYRKANDE
Jag föreslår
1 ...... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut
för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga
intressen.
2 ...... Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete
gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för 2017.
Det kunde de så klart tidigare också, men bidragsreglerna var konstruerade för att stödja
föreningar med barn och unga i åldrarna 8-18 som var ledarledda, vilket gjorde att anslutningsgraden
för kommunbidrag var begränsat.
1.
2.
https://www.lararforbundet.se/om/basta-skolkommun
92 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS UNGDOMSKOMMUN
HANDLINGAR
Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun
HUVUDYRKANDE
Alexander Wallin yrkar
1 ...... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut
för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga
intressen.
2 ...... Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete
gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för 2017.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
3 ...... bifall på alla yrkanden i motionen.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Motionens ambitioner är något som förbundsstyrelsen ställer sig bakom. Priset var något som
ursprungligen delades ut av Ungdomsstyrelsen, nuvarande MUCF, i samband med deras årliga
Rikskonferens, och som Sverok tillsammans med Vi Unga valde att återuppta i samband med
projektet Hej Kommunen. Priset har inte delas ut sen dess. Planen var från början att det skulle bli
en årligt återkommande utmärkelse men det rann ut i sanden eftersom att det aldrig lyftes in som en
del i vår verksamhet utan var något specifikt kopplat till projektet Hej Kommunen.
Mycket riktigt har också priset som delades ut tillsammans med Vi Unga och LSU till Lund inneburit
riktig och verklig förändring för våra föreningar. Inte bara det att bidragen blev mer anpassade efter
verkligheten då kommunen bjöd in våra föreningar i remissprocessen, föreningarna blev sedda och
får därigenom bättre möjligheter att påverka. I takt med att resurser flyttas ut från stat till regioner
och kommuner är det än mer viktigt att vara mer närvarande och mer synlig.
Det borde vara självklart för alla kommuner att arbeta med allt engagemang som finns på orten,
men är det något Hej Kommunen lärde oss är det att det är långt ifrån fallet i majoriteten av
våra kommuner. Vilket också är anledningen till att styrelsen själva diskuterat möjligheten att
återinföra priset men valt att inte göra det då det inte är en prioritet i jämförelse med andra delar i
verksamhetsplanen. Att bygga uppmärksamhet, administration och krav kostar både tid och resurser
men å andra sidan finns det fler sätt att göra det på. I detta fall känner vi att det är värt att undersöka
möjligheterna för hur vi med de nuvarande resurserna skulle kunna återinstifta priset och yrkar
därmed bifall på alla yrkanden i motionen..
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... .....
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
93 (182)
18. MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA
RIKSMÖTE VARTANNAT ÅR
Av: Förbundsstyrelsen
BAKGRUND
Riksmötet är förbundets viktigaste demokratiska instans. Det är det tillfälle där alla medlemmar har
chansen att komma och göra sin röst hörd, diskutera tillsammans med andra och utöva sin rätt som
medlemmar i förbundet. Sveroks riksmöte är dessutom känt för att vara öppet, modernt, stort och
transparent. Styrelsen konstaterar att riksmötet är mycket viktigt för vår organisation men att vi bör
se över detta av ekonomiska skäl.
I dagsläget kostar riksmötet runt 580 000kr per år exklusive personalkostnader. Genom att att
ha årsmöte vartannat år kan vi spara motsvarande belopp. Vi skulle också kunna ändra tiden för
årsmötet till våren för att vi då i större utsträckning kan planera verksamheten efter de bidrag vi får
från MUCF istället för att som nu, göra uppskattningar. Nästa riksmöte efter årets skulle då kunna
vara i exempelvis april 2017.
Att ha riksmötet vartannat år innebär också en ökad långsiktighet, dels för att förtroendevalda väljs
på två år då valen alltid sker på riksmötet samt att verksamhetsplaner och budget tas fram för två
år. Det ger en större möjlighet att arbeta med exempelvis projekt då man får ytterligare en chans att
söka om det skulle vara så att man blir nekad stöd första gången.
Årsmöte vartannat år är inget ovanligt och flera förbund i likvärdig storlek med Sverok använder
detta system, vilket i sig inte är ett argument för att Sverok bör göra likadant utan lyfts för att påvisa
att det inte är ovanligt. Exempel på sådana organisationer är Sveriges Elevkårer, Scouterna och SSU.
Det är också vanligt förekommande inom exempelvis fackföreningsrörelsen. Styrelsen noterar att
möjligheten för demokratisk påverkan kommer att bli mindre när det högsta beslutande organet
träffas mer sällan men också att mer tid och resurser frigörs för att utveckla förbundet på andra sätt.
Denna motion innehåller många stadgeändringar, den stora majoriteten av dem handlar om
förändrade datum för handlingar, men styrelsen har inte sett det nödvändigt att ändra periodernas
längd utan bara uppdatera datumen. Styrelsen hoppas med denna motion få en givande diskussion
på riksmötet och syftar med denna motion att bidra till den diskussionen. Därför läggs också en sista
att-sats där styrelsen yrkar på avslag på samtliga tidigare att-satser.
HUVUDYRKANDE
Vi yrkar därför
1 ...... att
§13…. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte
och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för
Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet.
Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade
på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.
tas bort och ersätts med
§13…. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte
94 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före
Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet.
Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade
på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen,
2 ...... att
§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i
stadgan, verksamhetsår.
tas bort och ersätts med
§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie
riksmöten.
3 ...... att
§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast
tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
tas bort och ersätts med
§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och
senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
4 ...... att
§36…. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,”
tas bort och ersätts med
§36…. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,”
5 ...... att
§45…. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor
före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning
skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte.”
--> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig
cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar.
6 ...... att
§56…. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen
till förbundet senast den 30 juni innevarande år.”
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
95 (182)
tas bort och ersätts med
§56…. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen
till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte.”
7 ...... att
§67…. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser
styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice
förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden.
Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
tas bort och ersätts med
§67…. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande
utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och
en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet
maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
8 ...... att
§72…. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och
upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut
i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas
medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår.”
tas bort och ersätts med
§72…. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och
upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut
i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas
medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte.”
9 ...... att
§73…. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga
ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera
det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras
mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar.”
tas bort och ersätts med
§73…. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav
en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den
verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras
mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte.”
10 ...... att avslå samtliga Att-satser i motionen.
96 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA RIKSMÖTE
VARTANNAT ÅR
HANDLINGAR
Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att
§13…. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte
och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för
Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet.
Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade
på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.
tas bort och ersätts med
§13…. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte
och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före
Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet.
Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade
på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen,
2 ...... att
§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i
stadgan, verksamhetsår.
tas bort och ersätts med
§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie
riksmöten.
3 ...... att
§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast
tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
tas bort och ersätts med
§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och
senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
4 ...... att
§36…. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,”
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
97 (182)
tas bort och ersätts med
§36…. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,”
5 ...... att
§45…. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor
före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning
skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte.”
--> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig
cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar.
6 ...... att
§56…. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen
till förbundet senast den 30 juni innevarande år.”
tas bort och ersätts med
§56…. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen
till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte.”
7 ...... att
§67…. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser
styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice
förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden.
Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
tas bort och ersätts med
§67…. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande
utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och
en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet
maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
8 ...... att
§72…. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och
upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut
i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas
medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår.”
tas bort och ersätts med
§72…. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och
upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut
98 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas
medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte.”
9 ...... att
§73…. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga
ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera
det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras
mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar.”
tas bort och ersätts med
§73…. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav
en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den
verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras
mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte.”
10 ...... att avslå samtliga Att-satser i motionen.
ÖVRIGA YRKANDEN
11 ...... ......
12 ...... ......
13 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
99 (182)
Sverok: The Next Generation
Sverok: The Next Generation
19. MOTION: SVEROK – THE
NEXT
GENERATION
Passionen
att göra
det omöjliga möjligt
Av: Tommy Nilsson
Hej!
BAKGRUND
Tillsammans är vi starkare, smartare och bättre, jag vill att Sverok handlar om dig, din
förening och de du har i din närhet.
Du är ledstjärnan, jag vill göra ditt och din förenings engagemang lite enklare.
Föreningarna är det starkaste vi har i Sverok, fokus på dig och din förening.
Genom att du är med under processen, kan se exakt vad som är på gång och deltar i att ta
fram riktningen vi vill arbeta för kan vi tillsammans nå lite längre.
Det här dokumentet är indelat i ett huvuddokument och ett antal bilagor.
•
•
•
I huvuddokumentet kan du läsa övergripande om Sverok: The Next Generation.
I bilagorna kan du läsa detaljer om specifika bitar i Sverok: The Next Generation.
I dokumentlistan kan du se vilka dokument som ingår i Sverok: The Next Generation
samt hur många sidor var och en av dem har.
Vem är det då som ligger bakom denna massiva mängd text, vilken bakgrund är den skriven
med och varför behövs den?
Jo, det är Tommy, en engagerad tänkare som arbetar enligt metodiken kedjan är lika stark
som den svagaste länken som ligger bakom. Den är kommen ur många diskussioner,
förslag, möten och idéer som ett antal olika människor haft och har.
Efter att ha sett och upplevt hur föreningar och distrikt kämpar har valet gjorts att sätta
ihop det du nu läser, det erbjuder ett alternativ, en möjlighet.
Syftet är att göra dig starkare, för om du är starkare så är alla vi i Sverok starkare. Sverok:
The Next Generation är en plattform, något för oss att stå på tillsammans som gör det
tydligt vad vi arbetar för och hur vi arbetar med det. Det är övergripande och indelat för
att det skall vara enkelt att diskutera och förstå.
Sverok: The Next Generation handlar om att göra dig starkare.
Tommy Nilsson
Västgötavägen 23a, lgh 1102
311 37 Falkenberg
[email protected]
facebook.com/tommyhome
linkedin.com/in/tommyhome
Sverok: The Next Generation
100 (182)
sidan
1 av 1 I SVEROK
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE
RIKSMÖTE
Sverok: The Next Generation
Dokumentlista
Dokument
Antal sidor
Sverok: The Next Generation
1
Huvuddokument
3
Bilaga 1: Beslutsprocess
2
Bilaga 2: Nomineringsprocess
1
Bilaga 3: Det är du som bestämmer
1
Bilaga 4: Engagemangsmodellen
4
Bilaga 5: Externa målgrupper
1
Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap
1
Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder
2
Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna
1
Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker
1
Bilaga 10: För, av, med, Sverok
1
Bilaga 11: Maskot
1
Bilaga 12: Rekryteringskompensation
2
Bilaga 13: Krishantering
1
Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet
1
Bilaga 18: Budget
1
Bilaga 19: Sverok i siffror
2
Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra!
1
Bilaga 21: Yrkande
1
101 (182)
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Dokumentlista
sidan 1 av 1
Sverok: The Next Generation
Huvuddokument
Engagemang
Rätt person på rätt plats, du där ute i förening och distrikt vet bäst vad du behöver, jag vill
göra det lite enklare för dig att få det. Vi har alla valt att gå med i en förening, det
engagemang vi ger bort ideellt för nå framåt är vad som blir det Sverok är.
•
•
•
•
•
Ge distrikten och föreningarna via distrikten möjlighet att året runt påverka
förbundet enligt Bilaga 1: Beslutsprocess.
Ge distrikten utökat mandat att vara Sverok regionalt enligt Bilaga 4:
Engagemangsmodellen.
Ge föreningarna utökat mandat att vara Sverok lokalt enligt Bilaga 4:
Engagemangsmodellen.
Ta bort arvodering av förtroendevalda inom förbundet.
Ge alla en enhetlig ersättning för sitt engagemang.
Jag vill att det är ditt engagemang och dina idéer som sätter ribban för hur långt vi kan nå.
Dina nederlag är våra gemensamma förluster, dina segrar är vår inspiration och fungerar
som exempel på vad som är möjligt.
Ökat oberoende
Större oberoende i form av utökade samarbeten och kapitaltillgång från andra källor än
MUCF.
Starkare distrikt
Resurser öronmärks för distrikten till regionalt innehåll, de kan regionen och viss
utjämning behövs i distrikt där övrig finansiering är svåråtkomlig. Ett Sverok distrikt skall
vara likvärdigt var helst i landet det befinner sig.
Lika för alla
Alla är lika viktiga och har samma värde.
Grunden för engagemang och arbete i organisationen är intresset för innehållet, vi ska ge
de bästa förutsättningarna för engagemang.
Alla är lika viktiga, du som ordförande i din förening, du som deltar i aktiviteterna, du som
håller i aktiviteter, du som räknar pengarna, du som bara finns där, du som betalat
medlemsavgiften och aldrig deltagit, du som läser det här. Ditt engagemang ska ha samma
värde, du ska ha samma ersättning för ditt engagemang.
102 (182)
Huvuddokument
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
sidan 1 av 3
Sverok: The Next Generation
Vi är ideella, vi ska vara ideella, med det kommer frivilligheten att ge bort för att skapa det
som är Sverok. Därför skall vi aldrig arvodera, betala för uppdrag i styrelse, valberedning,
eller andra valbara positioner. Ibland behöver vi specialkompetens, den kan vi om vi måste
och ingen kan och vill, betala för.
Vårt kansli med vår kanslipersonal är ett exempel på tillfälle där vi betalar för
specialkompetens vi behöver. Kanslisterna ser bland annat till så att vi söker bidrag på
korrekt sätt.
Självfallet skall vi ha en enhetlig lön på kansliet, alla är lika viktiga oavsett om de städar
lokalerna, sköter förbundets finansiering eller svarar i telefon. I det fall vi samarbetar med
tredjepart skall lönen vara på nivå med det vi betalar. Vi har alla samma värde.
Organisation
Det viktigaste Sverok har är alla föreningar som bildas och sedan rullar vidare år efter år
och blir allt starkare. För att de skall bli ännu starkare ges de reell möjlighet att inverka i
och vara med och bestämma hur vi arbetar framåt så att det är du som kan din förening
som är experten när besluten fattas som påverkar dig.
Förbundet
Styrelsen
Styrelsen kommer fatta beslut baserat på rapporter och underlag skapat av dig som kan
ämnet, tillsammans med kansliet och där alla kommer att ges tid att tala om hur det
påverkar. Se Bilaga 1: Beslutsprocess.
Soldaritet
Den nya styrelsen kommer att tillsammans som styrelse att fatta alla beslut. Vi skall
eftersträva att alltid vara proaktiva och förebyggande, det skall aldrig behöva uppstå
situationer där vi på kort tid behöver fatta beslut vilka omfattar mer pengar än en
genomsnittlig ansluten förening ser under sitt budgetår.
Kansliet
Kansliet är otroligt värdefullt och en kunskapsbas för distrikten, föreningarna och
eldsjälarna. Det ges mer resurser för att kunna vara ett stöd för verksamhet och
samlingspunkt för all kommunikation.
Vi skall samla och dela erfarenhet och kunskap med utgångspunkt från kansliet så att du
alltid har en fast punkt du kan vända dig till.
Förbundets verksamhet lämnas till kansliet och ideella med passion för innehållet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
103 (182)
Sverok: The Next Generation
Förbundssekreteraren
En titel och tjänst införs på kansliet ”förbundssekreterare”, dvs. den som ser till att saker
blir dokumenterade, att regler följs och att relevant information är tillgänglig. Exakt hur
kansliet vill att det fungerar får de bestämma själva, tänkbart så är det en
kommunikatör/liknande som utför uppgifterna tillsammans med ideella resurser.
Titeln förbundssekreterare försvinner samtidigt ur förbundsstyrelsen.
Distriktet
Distrikten etableras som knutpunkter för regionalt och koordinerat lokalt engagemang.
All verksamhet som sker i Sverok skall tillhöra ett distrikt med hänsyn till de regionala och
lokala förutsättningarna. Förbundets uppgift är att stödja distrikten och att verka
utjämnande så att alla föreningar i Sverok ges samma förutsättningar oavsett regionala
regelverk.
Distrikten skall vara en naturlig punkt för alla föreningar att vända sig till och förbundets
kansli skall hjälpa distrikten till den grad att förbundets kansli fungerar som distriktets
kansli.
Jag vill att vi sätter oss ner tillsammans du och jag för att utforma detaljerna så att ditt
distrikt får det ni behöver.
Föreningen
Sverok är föreningarna, de rekryterar och skapar verksamheten som ger förbundet de
statliga bidragen och distrikten de regionala bidragen.
Inom Sverok ryms ett antal olika verksamheter, exempelvis Airsoft, Brädspel, Cosplay,
Dataspel, E-sport, Figurspel, Konfliktsspel, Kortspel, Lajv, Paintball och Rollspel. Varje
förening kan ha en eller flera verksamheter, alla med olika krav på material, ytor,
investeringar och antal deltagare. Förbundet innefattar även föreningar vilka håller större
samlande arrangemang vilka fungerar marknadsförande för Sverok och för verksamheten
som helhet.
Dina utmaningar är unika och de är gemensamma. Som förbund vill jag att vi blir bättre på
att effektivt ta tillvara på de gemensamma utmaningarna och lösa dem en gång för alla så
att när du nästa gång ska upprepa vad någon annan gjort kan ta del av den erfarenhet och
den kunskap som de före dig innehar. Det här ger oss alla mer tid att hjälpas åt med att
lösa de unika utmaningarna, vi tillsammans är Sverok.
Jag vill göra just din förening ännu starkare. Jag vill att du talar om vad som är viktigt för
dig och din förening.
104 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 1: Beslutsprocess
Figuren visar beslutsprocessen.
Förslag
Ett förslag kommer in, från en organisation eller person med förslagsrätt.
Förslaget registreras i ett öppet synligt system där alla medlemmar kan se det och följa det
genom processen. Känsliga uppgifter synliggörs endast för de som behöver ha tillgång till
dem.
Förbundssekreteraren
Sköter all kommunikation och förberedande, ser till så att nödvändig information finns
med i förslaget och är den centrala punkten som samlar in och skickar ut förslaget genom
alla stegen i processen.
Styrelsen
Förbundssekreteraren ser till så att förslaget presenteras för styrelsen och lägger upp det
för beslut, Styrelsen fattar beslutet.
Beslutet sker elektroniskt, via ett röstningssystem på internet/intranet.
Förbundssekreteraren har inte rösträtt.
Remisser
Beslut som påverkar andra delar än den egna delen av organisationen får inte fattas utan
att de som påverkas har möjlighet att inkomma med analys av hur det påverkar och med
möjlighet att tala om huruvida de ställer sig bakom beslut eller ej.
Remissperioden är minst 30 dagar, från förslaget skickats på
Förbundssekreteraren vilket bör ske inom 14 dagar efter förslaget inkommit.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Bilaga 1: Beslutsprocess
remiss
av
sidan 1 av 2
105 (182)
Sverok: The Next Generation
Publicerar beslut
Beslutet publiceras i systemet som publicerat och gällande av Förbundssekreteraren.
Transparens
I alla lägen går det att följa förslaget genom alla stegen och se alla yttranden som
inkommer under remiss perioden, det går även att se vilka yrkanden som fanns, vilka
styrelsen bestod av, hur de röstade, vilket beslut som fattades och när.
Jäv & Neutralitet vid beslutet
I de fall en individ gynnas eller en organisation som personen är medlem i gynnas får den
individen inte delta i diskussionen kring beslutet eller i fattandet av beslutet. I fall det är
Förbundssekreteraren får denne delegera till en annan tillfällig sekreterare. Undantag är
när individ är part i beslutet, då får individen delta i diskussionen men inte vid
beslutsfattandet.
Beslutsprocessen inför Riksmötet
Inför motioner till riksmötet skall samma metod tillämpas av förbundet, samtlig
information och underlag förbundet vill presenteras skall gå genom Beslutsprocessen och
skall finnas tillgängliga minst en månad före ombudsvalet eller motionsstopp beroende på
vilket som inträffar närmast i tid. Berättelser skall på samma sätt finnas tillgängliga, men
behöver inte gå ut på remiss.
106 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 2: Nomineringsprocess
Figuren visar nomineringsprocessen.
Förstudie
Under förstudien tar valberedningen fram de behov organisationen har genom en analys
vilket sedan sammanställs och publiceras som en kravprofil för de som söks.
Förslag på kandidat
Medlemmar föreslår kandidater till valberedningen baserat på kravprofilen.
Urvalsprocess
Valberedningen frågar kandidaten om den är intresserad, gör en intervju för att säkerställa
att denne delar organisationens värderingar samt fyller kravprofilen och går sedan vidare
till att granska referenser, belastningsregister, betalningsanmärkningar och via
Google/liknande tar reda på så att det stämmer, om allt är korrekt nominerar
valberedningen kandidaten som valbar på årsmötet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
107 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 3: Det är du som bestämmer
Denna bilaga är mer av ett förtydligande än någon form av ändring, tanken är att generera
en pågående dialog kring hur vi säkerställer att det är du som bestämmer.
Figuren illustrerar att du är det viktigaste Sverok har, det är du som bestämmer.
•
•
•
•
•
Överst i kedjan finns medlemmen, vilken står för besluten på årsmötet, vilket utser
förtroendevalda.
Valberedningen förbereder och granskar förslag av förtroendevalda åt årsmötet.
Revisorerna granskar verksamheten och ekonomin åt årsmötet.
Styrelsen fattar alla större beslut.
Förbundssekreteraren skapar verksamhetsberättelser och säkerställer att
verksamheten är som årsmötet och styrelsen beslutat.
108 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 4: Engagemangsmodellen
Figuren visar engagemangsmodellen.
En nationell organisation, förbundet
•
•
•
Förbundet engagerar de regionala organisationerna.
Nationella organisationen organiserar alla de nationella aktörerna som går med i
förbundet.
Nationella aktörer arbetar direkt mot nationellt ansvariga.
En regional organisation i varje region/landsting
•
•
•
•
Regionala organisationer engagerar de lokala organisationerna.
Regionala organisationen organiserar alla de regionala aktörerna i sitt område som
går med i förbundet.
Regionala aktörer arbetar mot Regionalt ansvariga.
Regionala organisationen påverkar den nationella organisationen.
En lokal organisation i varje kommun
•
•
•
•
Lokala organisationerna engagerar individer.
Lokal organisation organiserar alla de lokala aktörerna i sitt område som går med i
förbundet.
Lokala aktörer arbetar mot Lokalt ansvariga
Lokala organisationen påverkar den regionala organisationen.
Figuren visar påverkansmodellen.
Påverkansmodellen är en mindre korrigering jämfört med hur det fungerar idag, för idag så
förväntas den lokala organisationen ha kommunikation och samarbete direkt med den
regionala och den nationella. Genom att du får en tydlig punkt att vända dig till så kan du
109 (182)
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Bilaga 4: Engagemangsmodellen
sidan 1 av 4
Sverok: The Next Generation
fokusera på det som är viktigt för dig, du kan vara trygg i att du vänder dig till rätt plats och
att dina behov är det som har fokus.
Medlemskap & Samarbeten
Organisationens primära roll är att göra dig som är medlem starkare, att ge dig bättre
förutsättningar och att stödja dig i att nå det mål du siktar på. För att lyckas med det så ska
vi samla alla som är intresserade av det vi gör och låta dem vara med. Vi bestämmer över
vår organisation och de kan komplettera eller förstärka oss på olika sätt, vår
självständighet är alltid fokus, vår handlingsfrihet alltid närvarande.
Figuren synliggör den övergripande strukturen, förbundet som samlingspunkt.
1. Individer - Hänvisas till Sverok ORTNAMN.
2. Föreningar - Går med och kan därmed göra saker som Sverok, om det finns flera
föreningar på samma ort bör de samarbeta och arbeta kompletterande.
3. Företag:
a. Spelföretag dvs. företag som har ett direkt intresse i verksamheten och
arbetet och därmed vill vara med och stödja ekonomiskt och demokratiskt.
b. Varumärkesbyggare dvs. företag som vill förknippa sig med verksamheten
för att bygga varumärke, går med och kan säja att de stödjer Sverok.
4. Organisationer, allt från museum till Universitet
Strukturmodellen
110 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
För att möta de nuvarande förutsättningarna och se till att just du är den som bestämmer
över det ni gör så är en mindre strukturförändring nödvändig. Tanken är att samla
gemensamma resurser på tre punkter, lokalt, regionalt och nationellt. Det vi idag tänker
oss är Sverok tar ett kliv uppåt och blir mer av en paraplyorganisation. Det ger utrymme för
dig att samlas med likasinnade som gör samma sak som du.
Det kommer ta tid, ett antal år innan allt är på plats formellt och enligt konstens alla
regler.
Vi kan redan direkt börja samlas enligt strukturen och arbeta framåt från det med vilket
gör att du direkt är med och utformar det som blir Sverok: The Next Generation.
Syftet är primärt att du skall kunna fokusera på att göra det du vill så bra som möjligt. En
bieffekt är att de stöd förbundet idag söker av MUCF och som gradvis minskat de senaste
åren kommer att öka då vi blir ett större antal förbund som söker stöd.
Lokal samarbetsorganisation: Sverok ORTNAMN
Etablerandet av en lokal samarbetsorganisation vid namn Sverok ORTNAMN vilken hjälper
föreningarna att koordinera och strukturera sitt arbete så att alla kan fokusera på det de
vill göra. Den lokala samarbetsorganisationen är en paraplyorganisation för de existerande
lokala föreningarna och förmedlar de lokala behoven till den regionala
samarbetsorganisationen. Det är du som bestämmer över den, den finns där för dig.
Regional samarbetsorganisation: Sverok LÄN/REGION
Etablerandet av distrikt/regioner där en majoritet av de omfattade föreningarna
efterfrågar dem vid namn Sverok LÄN/REGION. Distrikten hjälper de lokala föreningarna,
samlar gemensamma resurser och förmedlar de regionala behoven till nationell
organisation eller Sverok.
Nationell samarbetsorganisation: Sverok SPECIALISTFÖRBUND
Etablerandet av Nationella specialistförbund där en majoritet av distrikten eller 75 % av de
omfattade föreningarna efterfrågar dem vid namn Sverok SPECIALIST. De nationella
specialistförbunden bevakar de specialfrågor som rör den verksamheten och bistår
distrikten och Sverok med synpunkter och direktiv för sin verksamhet. (Ex Sverok Airsoft,
Sverok Konvent, Sverok E-sport). På sikt söker specialistförbunden sina egna stöd för
medlemmar istället för att det sköts av paraplyet Sverok. Distrikten delas av
Specialistförbunden i den mån det är möjligt, Regioner gillar förenkling så att en
organisation söker för flera organisationers medlemmar är något som ger både styrka och
bättre förutsättningar för stöd.
Sverok: Paraplyorganisationen
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
111 (182)
Sverok: The Next Generation
Sverok förvandlas till en paraplyorganisation vilken koordinerar gemensamma resurser, har
kansliet, driver den gemensamma agendan baserat på dina krav och långsiktigt arbetar för
att bli för Spelhobby, Spelkultur och Spelsporten vad Riksidrottsförbundet är för idrotten.
Vi skall vara punkten alla vänder sig till för att delta, engagera sig, eller annat vad gäller vår
typ av verksamhet. Alla ska veta vem vi är och vad vi gör.
Sverok sätter ihop ramstadgar för specialistförbund vilka är kopplade till
paraplyorganisationen Sverok men samtidigt fria att utforma sin verksamhet och disponera
sina pengar. Ramstadgarna säkerställer att det är lika för alla och att gemensamma
värderingar finns med från start.
Bilden visar Strukturmodellen, det är från dig allt utgår.
•
•
•
•
Botten: Lokala företag och organisationer samverkar med den lokala
samarbetsföreningen.
Mitten: Regionala företag och organisationer samverkar med distrikten.
Toppen: Nationella företag och organisationer samverkar med Sverok SPECIALIST
eller Sverok - Spelhobbyförbundet om specialistförbund saknas.
Sverok: Helheten illustrerar Sverok.
112 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 5: Externa målgrupper
Figuren illustrerar de huvudsakliga externa målgrupperna som på ett eller annat sätt kan
samverka med Sverok för ett gemensamt större syfte.
Det vi gör är större än oss, det väcker intresse, det får andra att vilja vara med och göra
saker som relaterar till det vi gör, det skall vara naturligt för våra huvudsakliga externa
målgrupper att ha en dialog och eller samarbete med oss när det gäller frågor och intresse
för verksamhet
områden där vi är inblandade. Samtidigt skall vi engagera de extera
Sverok:
The Nexteller
Generation
målgrupperna så att de förstår vad vi är och vad vi kan göra.
Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap
•
•
•
Vad gör Sverok för dig som spelare?
Vad gör Sverok för er som förening?
Vad vill du att Sverok ska göra för dig?
Konvent och samlande arrangemang används för att sprida budskapet om Sverok och vad
som händer i olika delar av organisationen (Lokalt, Regionalt och Nationellt) i syfte att
skapa en gemenskap, en vi känsla. Sverok och Specialistförbunden skall alltid ha en plats på
relevanta konvent och samlande arrangemang för att bygga vi känsla och för att bistå vid
prisutdelningar och liknande.
En pool av gemensamt material skapas som används överallt för att synliggöra att det här
det är ett Sverok arrangemang.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
113 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder
Föreningar för alla är fantastiska
1.
2.
3.
4.
Alla kan delta på lika villkor.
Alla har samma rätt att påverka.
Alla har samma rätt att engagera sig.
Kunskap och Erfarenhet sprids över åldersgränserna och förblir en växande resurs
för medlemmarna i takt med att föreningen blir äldre.
Regeringen, MUCF och 60 % spärren
Enligt det gällande regelverket från regeringen måste ungdomar (max 25år) vara 60 % av
medlemmarna för att den enskilda medlemmen ska ge stöd i föreningen.
Visst låter det fantastiskt, att ungdomar måste vara majoritet för att ge stöd?
Tyvärr är effekten raka motsatsen, förslaget hämmar demokrati, begränsar engagemang
och försvårar lärande.
Det hämmar demokratin
1. Föreningar måste antingen välja att segregera medlemmarna i åldersindelade
föreningar eller riskera att bli utan stöd.
2. Föreningar måste effektivt avråda personer att gå med eller uppmuntra
medlemmar som blir äldre än ungdom att gå ur föreningen då de blir en risk för att
förlora ekonomiskt stöd för ungdomar.
3. Förbund måste begränsa sig till ungdomar eller riskera att förlora sina statsbidrag.
Det begränsar engagemanget
1. En väl fungerande förening som engagerar och behåller sina medlemmar över tid
behöver rekrytera över 100 % fler än föregående år varje nytt år för att bibehålla en
given procentsats.
2. Antalet personer som intresserar sig för att leda i ideell verksamhet har på senare
år minskat, genom att kräva att de ska vara i en specifik ålder, intervall eller på
annat sätt begränsa försvårar avsevärt fortlevnaden för organisationen.
3. Eldsjälar är en relativt liten skara personer som brinner för sin förening, att
engagera och behålla dessa är nyckeln till framgång för en ideell förening.
Det försvårar lärande
1. Erfarenheten från de som är äldre begränsas i takt med att de inte kan vara
medlemmar i föreningen.
114 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
2. Kunskapen som delas mellan medlemmar oberoende av ålder, begränsas då alla
medlemmar effektivt är i liknande ålder och därmed har liknande kunskaper.
3. När föreningen väl utbildat medlemmar kan den endast behålla dem i ett fåtal år,
sedan måste de gå vidare, eller så förlorar föreningen det ekonomiska stödet, det
medför att kunskapen föreningen investerar i försvinner bort och måste återskapas
istället för att kunna byggas vidare på och delas.
Ungdomar är viktiga
1. Ungdomar är en nyckelkomponent till tillväxt och nyrekrytering i ideell verksamhet.
2. Ungdomar har oftast mer tid och mindre pengar än senare i livet, det gör dem extra
attraktiva.
3. Reglerna påverkas inte av de unga, utan det är de äldre som begränsar ungdomens
stöd.
Vi ska arbeta för
•
•
•
•
Att procentsatsen tas bort.
Att ungdomar ger en summa per ungdom som väljer att bli medlem.
Att en alternativ kontrollmekanism införs så att stöd riktat till ungdomar används
till ungdomar.
Att det är du som bestämmer hur din förening ska se ut och vilka som är
medlemmar.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
115 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna
Plattformen sätter fokus på föreningarna och distrikten:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Resurser och inflytande flyttas närmare dig.
De regionala föreningsutvecklarna kommer att lyda under distrikten, förbundet
kommer sköta administrationen.
Rekrytering fokuseras på att hjälpa befintliga föreningar och distrikt att växa sig
starkare.
Förbundskansliet kommer kostnadsfritt att erbjuda kommunikations och
ekonomitjänster till distrikten.
Samtliga uppdrag i projekt och arbetsgrupper blir engagemang som ligger utanför
förbundsstyrelsen.
Anställd personal kommer att agera beställare av projekt för att få maximal
kontinuitet och möjlighet att skapa långsiktig erfarenhet som bibehålls i förbundet
oavsett styrelse.
Projekt och arbetsgrupper flyttas ut till distrikt och eller grupp av föreningar vilka
vill och kan driva frågorna, målet är att få spridning över hela landet. Förbundet står
för ekonomin.
Ekonomiskt stöd för projekt skall i första hand syfta till att jämna ut förutsättningar
och hjälpa till att komma igång. Bedömningen skall ske baserat på en i förväg given
mall. Relevanta instanser skall ha möjlighet att väga in före beslut fattas.
Alla oavsett ålder kommer att uppmuntras att bli fullvärdiga medlemmar i en
Sverokförening.
116 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker
Idag finns enorma mängder erfarenhet, kunskap och kompetens ute i föreningar och
distrikt. Vi behöver arbeta insamlande för att se till så att det kan spridas mellan
föreningar, distrikt och förbund genom etablerandet av kunskapsbanker.
Det kan vara allt från lathundar för budget, tips för rekrytering, regler för Airsoft,
turneringsformat i tävlingar, äventyr till rollspel, bilder till material eller
anmälnings/betalsystem.
Var tar allt du skapar vägen, allt hårt arbete, allt slit? Jag vill att vi tar vara på din insats, att
vi bygger vidare tillsammans, och gör allt tillgängligt likt det här dokumentet enligt CC BYNC-SA (ungefär måste säja vem som skapat det, får bara användas icke kommersiellt och
alla varianter och utvecklingar måste delas enligt samma regler) eller liknande licens.
Sverok ska vara platsen där du kan hitta allt det du behöver för ditt engagemang,
detaljerna
jag till dig i Sverok som kan det här.
Sverok:
Theöverlåter
Next Generation
Bilaga 10: För, av, med, Sverok
Det är dags att vi tittar på vem som deltar, skapar och engagerar sig i det vi gör:
•
•
•
•
Sverok är en organisation bestående av föreningar vilka har människor som
medlemmar.
För Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör oss bättre, det är enbart till för
våra medlemmar.
Av Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör andra bättre och som kan vara
till för våra medlemmar men som inte kräver något av deltagarna.
Med Sverok är när vi tillsammans deltar i det andra gör.
Vi behöver tillsammans ta fram en plan som sätter fokus där du vill ha det, och där vilka
som gör vad av de gemensamma resurserna är tydligt.
Tillsammans når vi målet du vill.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
117 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 11: Maskot
Jag är för Zworken, för mig är denna vår maskot en symbol för allt det vi är och allt det vi
står för dvs. Sverok förbundet där alla är välkomna och där du bestämmer. Zworken är ett
uttryck för fantasi, ett utlopp för kreativitet, en källa till reflektion och en möjlighet att
synas.
Jag lovar att om du väljer mig så kommer jag vara Zworken på minst ett möte med MUCF.
Om du kan vara en Vampyr, en Magiker, en elitsoldat i skog, en svärdssvingande hjälte i
Diablo, en orch ute på marsch, en krigsherre i strategi, eller något helt annat så är det min
uppgift att sprida det fantastiska Sverok är; förbundet där du för en dag kan vara precis
vem du vill i en kollektiv fantasi.
Sverok: The Next Generation
Vi är Sverok och vi gör det här för att [välj egen anledning].
Bilaga 12: Rekryteringskompensation
Ditt engagemang är det värdefullaste vi har
Med jämna mellanrum rekryterar förbundets valberedning engagerade från
organisationens distrikt och/eller föreningar, det kan vara styrelse eller andra
nyckelpersoner, när så sker skall förbundet kompensera organisationen denne kom från.
Föreslagen kompensation för rekryterade för år 2016, grundsumma baserad på roll i
organisationen individen kommer från:
Ordförande eller kassör
35 000kr
Sekreterare
30 000kr
Ledamot
15 000kr
Valberedare
20 000kr
Revisor
15 000kr
Ledare
10 000kr
Medlem
5 000kr
Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på
organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet
räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av
roll ingå).
För upp till:
1 år: 2 % av omsättningen under året.
2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren.
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
118
(182)
5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren.
Medlem
5 000kr
Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på
organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet
räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av
roll ingå).
För upp till:
1 år: 2 % av omsättningen under året.
2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren.
5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren.
Beloppet för procentsatsen är minst 1 000kr per procent i ersättning för distrikt.
Totalbeloppet kan aldrig överstiga 300 000kr i ersättning för en person.
Om individen varit engagerad i föreningar och distrikt så räknas samtliga in
proportionerligt.
Exempel: individ X har varit medlem i förening 3 år, ingått i styrelse som ledamot i 2 år och
varit ledare för arbetsgrupp i distrikt i 2 år.
Grundsumma: ((5 000 x 3) + (15 000 x 2) / 5) + ((5 000 x 3) + (10 000 x 2)/5) = 6000 + 5 000
dvs. föreningen skall ges 6000kr och distriktet skall ges 5 000kr. Grundsumma
för rekryteringen blir 11 000kr för förbundet.
Till det kommer omsättningen, låt säja att föreningen omsatt 5 000kr första, 9 000kr andra
Sverok:
Generation
och 11 The
000 Next
kr tredje
året, och distriktet omsatt 150 000kr första, 225 000 andra och 423
000 tredje året. Individen var ledamot år 1-2 , och ledamot och ledare i ag i distrikt år 2-3.
Variabelt belopp: förening (((5 000 + 9000)/2)x 0,04) + distrikt (((225 000 + 423 000)/2)x
0,04)
= Förening
280 + distrikt 12 960.
Bilaga
12: Rekryteringskompensation
sidan 1 av 2
Totalt ges föreningen 6 280 kr, och 12 960 kr ges till distriktet. Rekryteringen kostar
förbundet totalt 19 240 kr.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
119 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 13: Krishantering
I syfte att skapa stabilitet och trygghet bör ett Krishanteringssystem införas.
Det primära området är stöd till arrangörer och deltagare. Tänkbara funktioner är:
•
•
•
•
•
Hotline dit du som behöver kan vända dig, bemannad med juridisk, psykologisk och
annan hjälp du kan behöva.
Haverikommission vilken tittar på och hjälper till att nå insikt i vad som gått snett
och bistår med att föreslå åtgärder för framtiden.
Faddrar och mentorer vilka kan ge stöd i att nå vidare.
Anonym rapportering för att kunna förändra utan att själv synas.
Whistleblower skydd så att du som har vetskap kan delge den utan konsekvenser.
Vi behöver titta noga och se hur andra gör och välja en väg för hur vi ska göra och vad vi
Sverok:
The
skall
göra
såNext
att viGeneration
lär oss och kan ge det stöd du behöver.
Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet
I de fall förbundet väljer att starta, driva eller ingå i organisationer av olika skäl så skall
förbundets demokratiska principer alltid gälla.
•
•
•
•
•
•
Det skall vara öppet tillgängligt vad organisationen gör. Som minst skall
årsredovisning och årsmötesprotokoll finnas tillgängligt för alla.
Det skall vara öppet tillgängligt att kunna kommunicera med organisationen.
För organisationer vi kontrolerar skall minst 2 personer från varje distrikt ha
närvaro, förslags och rösträtt på organisationens årsmöte/motsvarande möte.
För organisationer vi kontrollerar skall Organisationens syfte, årsredovisning,
balans och resultaträkning samt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan ges
en samlingspunkt på förbundets riksmöte för att ombuden där skall få insikt i allt
det förbundet gör. Ombuden skall här ges möjlighet att framföra önskemål och
förslag vilka organisationen måste ta upp på sitt kommande årsmöte.
Organisationens årsmöte, årsmötesprotokoll och årsredovisning skall publiceras på
samma sätt och ställen som dem för förbundet Sverok.
Protokoll från organisationens möten skall finnas tillgängliga och vara möjliga att
läsa för förbundets medlemmar. (Om det är nödvändigt kan organisationen kräva
att medlemmen som vill läsa dem skriver på ett sekretessavtal även kallat NDA)
120 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 18: Budget
Intäkter
Intäkter
Intäkter
Organisation
Projekt
81.43% 100%
18.57% 25%
Organisation
Projekt
76.43%
23.57%
Organisation
Projekt
67.43%
32.57%
Summa
100% 125%
Summa
100%
Summa
100%
2 Utgifter
0 Föreningsstöd
Distriktsstöd
&
1 Kansli
Personal
4 Styrelse
37.88%
7.43%
51%
10%
20.05%
5.94%
27%
8%
Marknadsföring
Påverkan
Utbildning
7.43%
7.43%
3.71%
10%
10%
5%
Riksmöte
3.71%
5%
Summa
93.58%
2 Utgifter
0 Föreningsstöd
Distriktsstöd
&
1 Kansli
Personal
5 Styrelse
32.88%
12.43%
20.05%
5.94%
2 Utgifter
0 Föreningsstöd
Distriktsstöd
&
1 Kansli
Personal
6 Styrelse
23.88%
12.43%
20.05%
5.94%
Marknadsföring
Påverkan
Utbildning
7.43%
7.43%
3.71%
Marknadsföring
Påverkan
Utbildning
9.43%
7.43%
9.71%
Riksmöte
3.71%
Riksmöte
3.71%
Summa
93.58%
Summa
93.58%
Alla värden är i procent så att du enkelt skall kunna överblicka hur stor del av helheten som
går till en given punkt. Vill du veta mer om varför procent, se "Den demokratiska
procenten".
Organisation
Påverkan
Löpande organisation finansierad med
bidrag från MUCF primärt.
Allt som syftar till att påverka för att göra
det lite mer Sverok vänligt.
Styrelse
Kostnader för styrelsen.
Projekt
Riktade satsningar finansierade via fonder,
crowdfunding, sponsorer eller andra källor.
Marknadsföring
Distriktsstöd
Stöd med fokus på distrikten.
Utbildning
Kurser, slag, fortbildning av olika typer.
Kansli & personal
Löner, administration och liknande.
Allt som syftar till att synliggöra oss, ex
hitta, spelveckan och annat.
Riksmöte
Föreningsstöd
Lokaler, teknik, arvoden, administration,
tryck.
Stöd med direkt fokus på föreningarna.
121 (182)
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
Bilaga 18: Budget
sidan 1 av 1
Sverok: The Next Generation
Bilaga 19: Sverok i siffror
Här följer tre intressanta diagram, det första visar antalet medlemmar, det andra mängden
pengar sverok fått i stöd för dessa och den sista vad sverok gett ut i föreningsstöd.
Graferna följer varandra, Sverok är med andra ord helt i föreningarnas händer.
Vi kan utifrån detta ställa oss följande frågor:
1. Att arvodera personer i styrelsen har det inverkat i siffrorna alls, de varierar
väldigt?
2. Stöden du som förening kan förvänta dig är oberäkneliga, de varierar rejält,
hur gör vi dem förutsägbara?
122 (182)
Bilaga 19: Sverok i siffror
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
sidan 1 av 2
Sverok: The Next Generation
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
123 (182)
Sverok: The Next Generation
Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra!
Gillar du det du läst, helt, delvis eller kanske bitvis?
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiellDelaLika 4.0 Internationell licens. För att ta del av en kopia av licensen besök följande
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/4.0/.
Det innebär att du får använda det på följande villkor:
•
•
•
Erkännande - Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de
anger (men inte på ett sätt som antyder att de godkänt eller rekommenderar din
användning av verket).
Dela Lika - Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast
distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna.
Ickekommersiell - Du får inte använda verket för kommersiella ändamål.
Följande text måste alltid vara med:
Sverok: The Next Generation av Tommy Nilsson (www.arconge.se) är licensierad under en
Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.
Baserat på ett verk på http://www.ideellkraft.se
cc by-nc-sa
124 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Sverok: The Next Generation
Bilaga 21: Yrkande
Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor utgör innehållet i yrkandet, det
sammantaget utgör plattformen.
Jag Tommy yrkar därför på att:
•
Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och med
det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i
statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud
vilka vill se ett starkare Sverok.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
125 (182)
MOTION: SVEROK – THE NEXT GENERATION
HANDLINGAR
Motion: Sverok – The Next Generation
HUVUDYRKANDE
Tommy Nilsson yrkar
1 ...... att Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och
med det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i
statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud vilka
vill se ett starkare Sverok.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
2 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Det är svårt för styrelsen att ta ställning till motionen då det dels är svårt att sortera mellan konkreta
saker att genomföra och rena viljeinriktningar och dels för att förbundet redan gör en stor del
av det som förslås i motionen. Vi noterar förslag som att omvandla förbundssekreteraren till en
tjänstepersonsroll, skapa specialistförbund och tvinga alla föreningar att lägga till Sverok innan
namnet.
Förbundet genomgår redan nu en stor organisationsförändring och att det vore olämpligt att
genomföra ytterligare förändringar av den magnituden samtidigt, speciellt när de alla borde
behandlas som enskilda förslag snarare än en enda massiv motion. Vi ställer oss frågande till
motionärens avsikter med motionen då den framstår att vara mer av ett slags politiskt manifest än
en tydlig och sammanhängande motion.
Förbundsstyrelsen väljer därför att inte lyfta ut enskilda delar ur motionen och yrkar därmed avslag
på samtliga yrkanden.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
126 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
20. MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER
Av: Alexander Wallin
BAKGRUND
Sverok är inte som andra förbund. När andra förbund pratar om förvalta pratar Sverok om att
förändra sitt syfte, när andra förbund pratar läger pratar Sverok LAN och när andra förbund pratar
utbildning, vad säger Sverok då? Level up!
Sverok har en utbildningsplattform i formen av Level up! som infördes 2012. Utbildningarna hålls av
distrikten med program framtaget av förbundet och av utbildare som förbundet utbildat.
Utbildningar erbjuder många goda fördelar på både förbunds- och föreningsnivå - förvaltning,
rekrytering, mediakontakt, demokrati och likabehandling främjas genom att kunskap förmedlas och
idéer diskuteras.
I min förening har mycket av informationen om Level up! varit begränsad. När jag sen pratar med
andra föreningar och med några med större insikt i förbundets verksamhet verkar det finnas en
delad uppfattning av att Level up! inte lever upp till sitt fulla potential och borde tas upp för en
bredare diskussion inom förbundet - vad vill vi med utbildning?
Det är dags att fråga sig vad föreningarna vill ha från Level up! - ska information om utbildningar
komma digitalt eller ska den skickas till varje medlem per post? Kanske kurserna ska gå parallellt
med större konvent och spelträffar? Kanske gå som studiecirklar i föreningarna?
Det finns utbildningskoncept i andra förbund som borde vara av intresse för Sverok. Ett bra exempel
på något man borde kopiera är Scouterna med Trygga Möten1, som finns både som en fysisk och
digital utbildning. Att erbjuda Level up! utbildningar både digitalt och som fysiska kurser borde vara
mycket intressant.
Det är inget tvivel om att de som är engagerade inom Level up! har gjort ett fantastiskt arbete, men
det är kanske läge att ta upp utbildningar till diskussion och fråga oss vilka steg vi som förbund borde
ta för att förbättra förutsättningarna och resultaten av utbildningar.
Det är dags att gå mot nya höjder - dags att Level up!
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar att
1 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har
medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de
mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året.
2 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna
inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under
verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för 2017.
3 ...... uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet
bland föreningarna och medlemmarna i stort.
Trygga möten är till för alla som möter barn och ungdomar i ett ledaruppdrag eller i sitt arbete.
Syftet är att sprida kunskap om övergrepp, kränkningar och mobbning. Men också att ge ledare mod
att agera om de upptäcker att något sådant sker. (källa: http://www.tryggamoten.se).
1
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
127 (182)
MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER
HANDLINGAR
Motion: Level up! till nya höjder
HUVUDYRKANDE
Alexander Wallin yrkar
1 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har
medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de
mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året.
2 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna
inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under
verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för 2017.
3 ...... uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet
bland föreningarna och medlemmarna i stort.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
4 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Det är mycket riktigt att förbundets arbete just nu med utbildning är svagt. Satsningen på Level Up!
har fortgått i ungefär 3 år och det finns i dagsläget få resultat att visa upp. Det är främst därför som
förbundsstyrelsen valt en ny inriktning inför nästkommande år.
Vi ser framför oss att rikta utbildningsinsatserna från förbundets håll i första hand mot distrikten.
Genom att få starka och livkraftiga distrikt kommer den lokala närvaron att leda till starkare
föreningar. Detta ligger även i linje med hur organisationen idag ser ut där vi fördelar ut mer
personalresurser att verka på regional snarare än central nivå.
Utbildning av våra ideella och engagerade krafter är dock fortsatt viktigt och prioriterat vilket även
går att se i verksamhetsplanen. Det är alltså snarare en skiftning i fokuset där vi tror att starka distrikt
kommer att generera i större kraft för de lokala föreningarna.
När det gäller motionens andra att-sats ser vi inte att de finns resurser att omvandla hela materialet
för Level Up! till en digital plattform där medlemmarna kan gå kursen på egen hand. Däremot vill vi
upplysa om att förbundet har 14 olika kursfilmer på ämnen som är liknande det Level Up! tar upp.
Dessutom har föreningarna ett starkt självhjälpsmedel i föreningsutvecklingsspelet FTW! ( http://ftw.
sverok.se ) där alla medlemmar på egen hand kan utveckla sig och sin förening, som ett komplement
till det stöd kansliet erbjuder.
Level ups material kommer fortsatt att finnas tillgängligt för distrikt, föreningar och medlemmar att
använda men i nuläget ser vi att engagemanget bättre läggs på andra former av utbildning än Level
up från förbundets sida och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen.
128 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
ÖVRIGA YRKANDEN
5 ...... ......
6 ...... ......
7 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
129 (182)
21. MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE
Av: Förbundsstyrelsen
BAKGRUND
På Riksmötet 2014 väcktes en övrig fråga om att tillsätta en utredning av Sveroks syfte, i samband
med att mötet beslutat att anta fantastik som ett av de nya verksamhetsområdena. Förslaget föll
dock då det inte hade den 2/3 majoritet som krävs vid en övrig fråga. Styrelsen valde att lyfta frågan
igen på Vårslaget 9-10/5 där distrikten förhöll sig försiktigt positiva till en utredning kring syftet, detta
med åsikten att titta på hur man kunde förtydliga och bredda syftet för att bli än mer inkluderande.
Syftesparagrafen i dess nuvarande form står som följer:
”§ 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja
spelhobbyn.”
Det har getts uttryck för att det nuvarande syftet inte skulle täcka in alla verksamhetsgrenar, vilket
skulle kunna leda till att vissa medlemmar inte känner en samhörigt med förbundet och dess
verksamhet. Styrelsen har fortsatt diskussionerna kring att hålla en syftesutredning. En utredning
kring syftet skulle kunna hjälpa att förtydliga det och på ett bättre sätt kunna spegla förbundets
verksamhet som det ser ut idag. Styrelsen föreslår därför att en utredning kring Sveroks syfte ska
tillsättas.
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda
Sveroks syfte.
130 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE
HANDLINGAR
Motion: Utredning av Sveroks syfte
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda
Sveroks syfte.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Motionen bör bifallas.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
131 (182)
22. MOTION: INGA RASISTER I SVEROK
Av: Chris Jonasson (Malmö esport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin
Fahlgren(Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö esport), Hide Baric
(Gothenbourg Boardgamers), Malcolm NihlénGreen (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och
Sebastian Krantz.
BAKGRUND
Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och har de senaste åren arbetat för en bredare, bättre
och mer välkomnade spelhobby. Det syns tydligt i de insatser som genomförts och som fortfarande
pågår, insatser som gjort att Sverok blivit en förebild för Sveriges ungdomsförbund och tidigare i år
utnämndes vi till vinnare av RFSL Ungdom priset för vårt arbete.
Samtidigt har klimatet i Sverige hårdnat extremt, ett rasistiskt terrordåd i samband med hot stänger
skolor över hela landet. Lokaler som är eller var tänkta att bli asylboende blir nedbrända och ett
rasistiskt riksdagsparti sitter och hetsar för att folk ska bränna ner fler, genom att bland annat
ledande personer inom partiet publicerar kartor där dessa lokaler är utmarkerade.
Som medlemmar i Sverok har vi varit väldigt stolt över att Sverok försöker ligga i framkant, men
på ett område blir vi omsprungna. Nämligen i vårt förhållningssätt när det kommer till ovan
nämnda parti och andra mörka rasistiska och människofientliga organisationer och partier.
Flera ungdomsorganisationer har på senare år tagit tydlig ställning till hur de ska förhålla sig till
Sverigedemokraterna, deras systerpartier och andra rasistiska, nazistiska och “främlingsfientliga”
rörelser. Sverok har inte gjort det.
Vi har därför tagit fram fyra stadgeskrivelser som innebär ett sådant tydligt ställningstagande. För oss
är det självklart att räkna in Sverigedemokraterna och andra liknande partier i det vi kallar rasistiska
eller på annat sätt främlingsfientliga organisationer. Även om vi kan se inslag av rasistisk politik
även hos andra riksdagspartier så är de inte rasistiska i sin grund och berörs därför inte av de nya
stadgeskrivningarna”
När vi tänker på Sverok och på det arbetet som görs kan vi iofs inte se att någon med så vidrig
människosyn skulle vilja engagera sig i förbundet. Men samhället förändras och tyvärr normaliseras
rasism och hat allt mer och allt snabbare om vi inte protesterar.
“Det enda ondskan behöver för att segra är att de goda ingenting gör” –E. Burke
HUVUDYRKANDE
Därför yrkar vi
1 ...... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder:
Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och
samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt
främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde
inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas
den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt
uppdrag inom förbundet.
2 ...... att lydelsen i Förbundsstadgans §68 ändras från
132 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
till
68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte
samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller
på annat sätt främlingsfientlig organisation.
3 ...... att lydelsen i Förbundsstadgans §74 ändras från
74.... Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt
i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det
verksamhetsår revisorsuppdraget gäller.
till
74.... Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt
i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det
verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag
eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig
organisation.
4 ...... att
lydelsen i Förbundsstadgans §77 ändras från
77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
till
77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt
innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat
sätt främlingsfientlig organisation.
5 ...... att motionen anses omedelbart justerad.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
133 (182)
MOTION: INGA RASISTER I SVEROK
HANDLINGAR
Motion: Inga rasister i Sverok
HUVUDYRKANDE
Chris Jonasson (Malmö esport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin
Fahlgren (Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö esport), Hide Baric
(Gothenbourg Boardgamers), Malcolm NihlénGreen (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och
Sebastian Krantz yrkar
1 ...... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder:
Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och
samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt
främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde
inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas
den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt
uppdrag inom förbundet.
2 ...... att lydelsen i Förbundsstadgans §68 ändras från
68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
till
68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte
samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller
på annat sätt främlingsfientlig organisation.
3 ...... att lydelsen i Förbundsstadgans §74 ändras från
74.... Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt
i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det
verksamhetsår revisorsuppdraget gäller.
till
74.... Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt
i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det
verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag
eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig
organisation.
4 ...... att
lydelsen i Förbundsstadgans §77 ändras från
77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
till
77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt
innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat
sätt främlingsfientlig organisation.
134 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
5 ...... att motionen anses omedelbart justerad.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
6 ...... att förbundsstyrelsen uppdras att framta en policy som beskriver hur vi ställer oss i
frågan om rasistiska organisationer.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Detta är en intressant motion på många sätt och väcker ett antal frågor, främst om tillvägagångssätt
och inte om anledningarna. Förbundsstyrelsen ser det som en självklarhet att personer som
representerar en rasistisk eller främlingsfientlig organisation inte samtidigt kan representera
förbundet. Det går redan nu att argumentera för att en sådan person skulle motarbeta förbundets
syfte och att de uppdragen därmed skulle vara oförenliga även om en sådan tolkning troligtvis skulle
må bra av att ha stöd av tydlighet.
Däremot så upplever vi att tydligheten är främst det som är det problematiska, framförallt för att det
rör sig om stadgeändringar och att stadgar är svåra att formulera på ett allmängiltligt men samtidigt
specifikt sätt. Om rasism och främlingsfientlighet nämns, bör inte anti-feminism, transhat och
liknande och skrivas in under samma paragraf? Om man skriver att personerna inte får motarbeta
förbundets värdegrund, blir det då för brett och tandlöst?
Vi anser dessutom att frågan är bredare än att bara avgöra vem som är valbar till ett
förtroendeuppdrag, ett hot som är generellt sett lätt att hantera då personen måste få både
valberedningens förtroende samt riksmötets. Förbundet bör inte heller låta dessa organisationer
använda sig av förbundet som en plattform för att få torgföra sina åsikter eller för att ge legitimitet till
sin världsbild. Här tror vi att en bra lösning är att förlita sig på de demokratiska processer som redan
nu råder inom förbundet, ta fram en tydligare värdegrund för valberedning och liknande att stödja
sig på samt att ta fram en policy till hur förbundet förhåller sig till rasistiska och främlingsfientliga
organisationer. VI tror också att det är bra att denna policy benämner hur förbundet ska förhålla sig
till Sverigedemokraterna, SDU och Ungsvenskarna SDU då de vistas i många politiska sammanhang
och processer där det skulle kunna ligga i förbundets intresse att vara med och påverka.
Sammanfattat önskar styrelsen inte se en stadgeförändring men anser ändå motionens syfte som
viktigt och tror att ett separat styrdokument är en bättre väg att gå.
ÖVRIGA YRKANDEN
7 ...... ......
8 ...... ......
9 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
135 (182)
23. MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR
Av: Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen
GameAge)
BAKGRUND
Då det ofta slutar med att den större delen spelföreningar centreras till större städer runt om i
Sverige, så hamnar ofta spelintresserade ungdomar i kläm då det är i många delar av Sverige svårt
att ta sig till städerna på helger och kväller med kollektivtrafik från landsbygden. Detta leder till att
deras spelintresse minskar och om det hade funnits fler spelföreningar på landsbygden så hade den
svenska spelkulturen kunnat utvecklas, och kunna inkludera fler intresserade ungdomar.
HUVUDYRKANDE
Därför yrkar vi för
1 ...... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med
mindre än 10 000 invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara
en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att
överleva för nuvarande föreningar.
Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att
man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man
ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om
att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan.
136 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR
HANDLINGAR
Motion: Stöd för landsortsföreningar
HUVUDYRKANDE
Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen
GameAge) yrkar
1 ...... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med
mindre än 10 000 invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara
en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att
överleva för nuvarande föreningar.
Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att
man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man
ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om
att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
2 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Motionen lyfter en viktig fråga när den beskriver små samhällen och dess relation till föreningslivet.
Oftast är det där möjligheten är som svagast där föreningslivet gör som mest skillnad. Sverok
är kanske det förbund som är bäst på just detta då vi är brett representerade av olika typer av
föreningar i hela landet även om det, naturligt nog, är så att storstadsregionerna har ett högre
antal än de mindre kommunerna. Faktum är att Sverok idag har föreningar i 260 av Sveriges 290
kommuner.
Arbetet med att sprida fler föreningar till landsorten görs främst genom förbundets prioritering på
regionala föreningskonsulenter, personer som kan åka ut till orterna och möta människorna som
ska organisera sig. Vi tror att det är en bättre och mer kostnadseffektiv väg än att ge ett riktat bidrag,
speciellt i tider där förbundet tvingats sluta med ett antal olika bidragsformer. Detta också med
bakgrund att för varje bidragsform som skapas tillkommer det kostnader i form av administration,
utveckling av eBas och liknande. Då är det bättre att de resurserna får gå till de satsningar som
förbundet redan gör på detta område och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen..
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
137 (182)
24. MOTION: FÖRÄNDRING AV §26 PRÖVNING AV
AVSTÄNGNINGAR
Av: Förbundsstyrelsen
BAKGRUND
Riksmötet är Sveroks högsta beslutande organ och har alltid rätt att bestämma vilka frågor som ska
lyftas på mötet för beslut. För att stödja riksmötet finns det också stadgereglerade punkter som
måste lyftas på riksmötet eller tillgodose vissa krav. Ett sådant exempel är paragraf 26 där tolkningen
nu lyder att om en avstängd medlem önskar få sin sak prövad på riksmötet måste den avstängde
medlemmen ges möjlighet till detta. I princip tycker vi att detta är bra men anser också att syftet med
stadgan inte var så att man varje riksmöte skulle ta upp saken till prövning, detta för att det blir svårt
för nya ombud att ta ställning till något som kanske inträffat för flera år sedan.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att ordet nästkommande ska läggas in i paragraf 26 vilket därmed
möjliggör för en avstängd medlem att få sin sak prövad på riksmötet en gång. På kommande
riksmöten skulle således den avstängde medlemmen inte ha stadgereglerad rätt till att få sin sak
prövad men det står som vanligt riksmötet och dess ombud fritt att välja att lyfta frågan på sittande
möte.
Ändringen är fetmarkerad i yrkandet för tydlighetens skull.
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att paragraf 26 ändras från:
“En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i
avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar
sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills
beslut i frågan fattats.”
till
”En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i
avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd
medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet
för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats.§ 29 i Sveroks stadgar ges följande
formulering: ”Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte
inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets
upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess
stadgar.”
138 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: FÖRÄNDRING AV §26 PRÖVNING AV
AVSTÄNGNINGAR
HANDLINGAR
Motion: Förändring av §26 prövning av avstängningar
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att paragraf 26 ändras från:
“En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i
avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar
sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills
beslut i frågan fattats.”
till
”En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i
avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd
medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet
för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats.§ 29 i Sveroks stadgar ges följande
formulering: ”Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte
inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets
upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess
stadgar.”
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Motionen bör bifallas.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
139 (182)
25. MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK
Av: Chris Jonasson (Malmö e-sport)
BAKGRUND
När jag arbetade med en annan motion inför riksmötet skrev ville jag hänvisa till förbundets
värdegrund. Problemet var att vi inte har någon. Vi har jobbat hårt för att bygga en bättre spelhobby,
ett bredare förbund och en mer välkomnade spelhobby. Vi har en tydlig strategi, en tydlig vision och
en fantastisk likabehandlingsplan. Vi har bra utbildningsmaterial och bra utbildningar men när vi ska
prata om eller peka på vår egen värdegrund så går det inte, för vi har inte någon.
Internt kan det vara möjligt att de som varit aktiva på förbundsnivå alla vet vad vi pratar om
och vad vi menar men det är inte något som vi kan peka på. Titta på strategin, visionen och
likabehandlingsplanen kanske fungerar internt, men inte i samtal med andra organisationer och
media. Det blir rörigt när ny strategi och vision skall tas fram nästa år. Det känns inte seriöst.
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar därför
1 ...... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi
kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med
organisationens nuvarande värderingar.
2 ...... att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision.
140 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK
HANDLINGAR
Motion: Ett tydligare Sverok
HUVUDYRKANDE
Chris Jonasson (Malmö e-sport) yrkar
1 ...... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi
kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med
organisationens nuvarande värderingar.
2 ...... att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
3 ...... anser därmed motionen besvarad.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
Förbundsstyrelsen anser det självklart att förbundet bör ha en tydlig värdegrund som är tillgänglig
och lätt för alla att ta till sig. Däremot ser vi att de att-satser som motionen lyfter fram skulle separera
och göra detta arbete till ett enskilt uppdrag.
Förbundsstyrelsen ser att det vore bättre att lyfta in detta arbete i det redan planerade arbetet med
att ta fram en ny likabehandlingsplan. Detta för att processerna ska integreras och löpa parallellt
snarare än att dessa ska ske separat.
Förbundsstyrelsen kommer att lyfta in detta och göra det till en del av nästa års arbete.
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
6 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
141 (182)
26. FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR
2016
HANDLINGAR
Sveroks verksamhetsplan för 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... verksamhetsplanen för 2016 fastställs enligt underlaget.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
142 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
SVEROKS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016
MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET
Det främsta och viktigaste målet för förbundet under året är att säkra den ekonomiska situationen
och samtidigt bibehålla vår höga kvalité och ambitionsnivåer. Detta innebär att det inte kommer vara
några stora ekonomiska satsningar i år utan snarare tvärtom. Det är också ett år som innebär mycket
arbete i form av att viktiga och omfattande strategidokument löper ut och bör förnyas, bland annat
förbundets femåriga strategi samt likabehandlingsplan.
Fokus kommer därmed att ligga på att ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering
av förbundet, fortsatt rekrytering av medlemmar och arbetet med föreningsutveckling. Vi kommer
även att fortsätta på den utstakade vägen och vidareutveckla redan pågående satsningar.
I takt med att mer ekonomiska medel kommer från distrikten kommer också förbundet att komma
närmare föreningarna genom de regionala föreningskonsulenterna. På detta sätt blir vi mer flexibla
och kan agera med en nationell tanke fast med ett lokalt perspektiv. Bidrag som försvinner täcks upp
via djupare samarbeten med Våra gårdar, Studiefrämjandet och liknande organisationer.
FÖRENINGARNA
Föreningarna är det viktigaste vi har i Sverok och därmed kommer förbundet att fortsätta arbeta
med rekrytering i oförminskad takt. Fokus kommer att läggas på att dels nå ut till skolor där vi ser
att det finns stora möjligheter för att starta långsiktiga föreningar samt till de grupper där vi är svagt
representerade, exempelvis hos unga med utomnordisk bakgrund. Medlemsrekrytering som projekt
avslutas därmed och blir en ny, fast arbetsuppgift för kansliet.
Vidare ser vi fortsatt Sverok som en plats för nätverk där föreningar och organisationer kan träffas
och lära av varandra. Vi ser att under året kommer modellen för nätverk att utvecklas och flertalet
deltagardrivna nätverk kring olika intressen startas.
E-sporten har de senaste åren dominerat förbundets satsningar, med god anledning då det är
en hobbygren där utvecklingen går fort framåt. E-sport blir därför fortsatt prioriterat men med
ambitionen att vi ska kunna tackla den hobbygrenens stora och omfattande frågor utan att det går
ut över andra verksamhetsgrenar. Vi kommer därför också att fokusera på specifikt fantastik och
cosplay som är två verksamhetsgrenar som bedöms ha stor utvecklingspotential, exempel på det är
att regeringen har läsfrämjande insatser för unga som ett av deras prioriterade områden. Här kan
förbundet göra stor nytta.
MEDLEMSREKRYTERING
• A1: Starta föreningar på minst 10 större gymnasieskolor.
• A2: Ha minst 90 000 medlemmar 2016
• A3: Ha minst 2000 föreningar 2016
E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY
• B1: Fortsätta projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett
gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten.
• B2: Upprätta en särskild e-sportssamordnare med ansvar för onlineföreningar och e-sport.
• B3: Ta fram en särskild modell för hur förbundet kan arbeta med e-sportens utmaningar.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
143 (182)
SVEROK SOM MÖTESPLATS
• C1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet som
ska träffas fysiskt minst en gång under året.
• C2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk.
AVDELNINGAR
• D1: Fortsätta utveckla systemet med avdelningar för en jämnare fördelning av bidrag.
• D2: Ha minst 50 föreningar med avdelningar.
DISTRIKTEN
Styrkan i att hela förbundet tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål kan ej underskattas och
förbundets närvaro på Pride i olika delar av landet är ett tydligt exempel på detta. Med flera distrikt
involverade fick vi en mycket större och bredare representation än någonsin tidigare. Vi kommer att
fortsätta det gemensamma arbetet med distriktens riktlinjer och ytterligare knyta distrikten närmare
förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det skapar en större samhörighet och
enhetlighet med förbundet men gör att vi samtidigt kan arbeta med distriktens specifika regionala
utmaningar. Ambassadörsprogrammet fortsätter därför som ett gemensamt projekt.
Vi kommer också att fortsätta arbetet framåt med regionala föreningskonsulenter (RFK) för att
ytterligare kunna stärka distrikten i sitt långsiktiga arbete. Ambitionen är att varje RFK kommer
att arbeta med två distrikt per person, ett där de har huvudansvar och ett där de har stödjande
funktion. Detta för att se till att alla landets distrikt har tillgång till en RFK som kan arbeta med
just deras utmaningar. Detta kommer också leda till att de områden i Sverige som just nu har låg
föreningsaktivitet kommer få extra fokus.
Sist men inte minst så vill vi ha Sveriges bästa styrelser på distriktsnivå och kommer därför att sätta
i gång en nationell satsning där vi utbildar alla nytillträdda distriktsstyrelser i styrelsearbete och om
hur förbundet arbetar.
AMBASSADÖRSPROGRAM
• E1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där
medlemsföreningar kan välja att bli officiella sverokambassadörer och fungera som en
förlängning av distriktens verksamhet.
• E2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt.
SVERIGES BÄSTA STYRELSER
• F1: Hålla utbildning i styrelsearbete för alla nytillträdda styrelser.
• F2: Ta fram ett utbildningspaket för detta.
• F3: Arrangera två distriktskonferenser (SLAG)
REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK)
• G1: Ha totalt 6 regionala föreningskonsulenter på plats under året.
• G2: De fyra befintliga regionala föreningskonsulenterna ska vara egenfinansierade med hjälp
av externa medel vid verksamhetsårets slut.
144 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
FÖRBUNDET
Sverok är ett omtyckt och respekterat förbund med gott rykte. Vi anses vara moderna och engagera
oss i frågor som inte bara rör spelhobbyn utan ungas organisering i allmänhet. Detta är en bild vi ska
fortsätta förvalta och vidareutveckla. Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och vi ska ta vårt
mandat på stort allvar. Därför är politiskt påverkan en prioriterad uppgift.
Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där passionen och intresse står i fokus. Vi ska
vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker kunskap kring spelkulturen,
organisering av ungdomar och föreningskunskap. Därmed är det viktigt att vi har en långsiktig
strategi för hur vi ska arbeta framöver för att främja spelhobbyn på bästa sätt och hur vi fortsätter
arbeta med vårt likabehandlingsarbete. Det är viktigt att det arbetet fortsätter löpande som en
självklar del i vår verksamhet.
På finansieringssidan kommer vi framförallt arbeta med samarbete, sponsring och försäljning för
att bredda vår finansiering. Kansliet kommer utökas med resurser för att hantera detta. Slutligen
upplever vi att förbundet under året fått stort genomslag i media och inom spelhobbyn, något som vi
ska fortsatt prioritera. Vi är därför ambitiösa och dubblar antalet genomslag i media för i år.
STRATEGI 2017–2021
• H1: Förbundet ska ta fram en ny strategi för hur vi nationellt ska arbeta för att främja
spelhobbyn och ungas organisering kring detta för åren 2017–2021
• H2: Ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering av förbundet
DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE
• I1: Förbundet ska ta fram en ny tre-årig likabehandlingsplan för åren 2017–2019.
• I2: Arbeta med den interna demokratin för att få en bättre representation och deltagande i
Riksmötet
EXTERN FINANSIERING
• J1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna
• J2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor.
UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE
• K1: Ta fram en strategi för hur vi löpande arbetar med politisk påverkan.
• K2: Sverok ska omnämnas minst 300 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.)
• K3: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida
hobbyn till grupper där vi nu är dåligt representerade.
• K4: Vi ska verka för att främja samarbete mellan förbundet och våra nordiska
systerorganisationer.
PROUD AND NERDY
• L1: Förbundet ska medverka på Stockholm Pride och minst två andra firanden i landet.
• L2: Förbundet ska arbeta för att underlätta för distrikten att engagera sig i sina lokala pridefiranden.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
145 (182)
27. FASTSTÄLLANDE AV BUDGET FÖR 2016
HANDLINGAR
Förslag till budget 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa budget 2016 enligt Förslag till budget 2016.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
146 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
FÖRSLAG TILL BUDGET 2016
Av: Förbundsstyrelsen
De senaste åren har Sverok fått minskade statsbidrag och har till följd av det behövt att lägga
minusbudgetar för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning som tidigare. Det har
gjort att förbundets egna kapital (bufferten) också har minskat. När 2016 inleds kommer bufferten
enligt prognos att ligga på 5 MSEK.
Förbundsstyrelsens förslag till budget består av en resultatbudget med budgetposter för intäkter
och kostnader under 2016. Kostnaderna är uppdelade under tre rubriker: kostnader föreningar,
kostnader distrikt och kostnader förbund. I budgeten skiljer förbundsstyrelsen således på kostnader
som avser sådant som direkt kommer föreningarna eller distrikten till gagn och kostnader som rör
förbundet i sin helhet, antingen i form av gemensamma funktioner eller i form av aktiviteter som mer
indirekt påverkar föreningar och distrikt. Projekt som till största delen avses finansieras med externa
medel är märkta med en asterisk (*). I slutet finns en sammanställning av budgetposterna i alfabetisk
ordning för att möjliggöra en snabb översikt.
Budgeten för 2015 finns med som en jämförelse för respektive budgetpost. De budgetposter som
tagits bort 2016 men som fanns 2015 är inte redovisade i den här uppställningen, varför summorna
inte stämmer överens med totala resultatet för 2015.
INTÄKTER
Intäkter
Statsbidrag
Räntor & Utdelningar
Personaluthyrning
Personaluthyrning RFK
Distriktskonferenser
Spellovet
RAC (Respect All Compete)
Föreningskonton
Övriga intäkter
Hej Regionen
Summa intäkter
Budget 2016
9,700,000
0
155,000
2,235,000
60,000
100,000
2,000,000
200,000
655,000
500,000
15,105,000
Budget 2015
10,300,000
905,000
155,000
855,000
50,000
160,000
1,370,000
0
20,000
0
13,815,000
Statsbidragen beräknas sjunka till följd av en ökning i antalet organisationer som ska dela på den
pott som MUCF fördelar. Som Jämförelse fick Sverok 21 miljoner under 2012 och får nu mindre
än hälften av det. Den här trenden kommer hålla i sig även om vi ökar i antal medlemmar och
föreningar så vida den totala potten som MUCF anslår inte ökas. I dagsläget indexregleras den inte
ens. Räntor och utdelningar sätts till 0 kr under 2016 då vi kommer behöva hämta hem en del
värdeminskningar på vårt befintliga placerade kapital.
Intäkter för personaluthyrning består av uthyrning av tjänster inom administrationen till framförallt
distrikten och förbundets helägda dotterbolag Sverok Admin AB. Personaluthyrning regionala
föreningskonsulenter (RFK) består av intäkter från de distrikt som har föreningskonsulenter.
Intäkterna från distriktskonferenser (”slag”) består av deltagaravgifter från deltagande distrikt.
Spellovets intäkter består av sponsring i form av spel, tjänster eller pengar som sedan delas
ut till deltagande föreningar. RAC består av bidrag och sponsring till projektets andra år. Under
kalenderåret kommer även projektets tredje år att inledas.
Intäkter för föreningskonton innebär att förbundet kommer börja ta betalt av föreningarna för
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
147 (182)
att tillhandahålla konton med tillhörande internetbank hos Nordea. Kostnaden för föreningarna
kommer bli 200 kr per konto, vilket är samma belopp som förbundet betalar till Nordea.
Övriga intäkter innefattar exempelvis annonsintäkter, sponsring, gåvor eller andra oväntade
intäkter. Hej regionen är ett projekt vi sökt bidrag till men ännu inte fått besked om.
KOSTNADER FÖRENINGARNA
Kostnader
Föreningsbidrag
Lokalbidrag
Föreningsförsäkringar
Föreningskonton
Föreningsutveckling
Föreningsstöd
Intern kommunikation
RAC (Respect All Compete)
Ideellt engagemang
Nätverk
Spellovet
Summa föreningarna
Budget 2016
4,850,000
115,000
100,000
200,000
415,000
520,000
360,000
2,000,000
45,000
30,000
150,000
8,785,000
Budget 2015
5,150,000
360,000
100,000
205,000
350,000
565,000
260,000
1,420,000
0
60,000
105,000
8,575,000
Föreningsbidrag består av det oriktade bidraget som delas ut till föreningar med minst 60 %
medlemmar i åldern 6-25 år som rapporterat i eBas. Träffbidraget som har funnits i många år
tas bort och budgeten för lokalbidraget sänks då inga nya förstaårsansökningar kommer att
behandlas. Däremot kommer de som räknat med ett andra eller tredje år ha möjligheten att söka
detta.. Föreningsförsäkringar utgörs av kostnader för en kollektiv olycksfallsförsäkring som skyddar
föreningarnas medlemmar då de deltar i verksamhet samt kostnader för egendoms-, ansvars- och
rättsskyddsförsäkring som skyddar föreningen vid exempelvis förskingring. Förbundsstyrelsen vill
även fortsättningsvis tillhandahålla banktjänster i form av föreningskonto med plusgirokonton och
tillhörande internetbank. Föreningskontona kommer inte som tidigare år vara kostnadsfria utan
erbjudas till självkostnadspris
Föreningsutveckling och Föreningsstöd avser kostnader som finns inom
föreningsadministrationen i form av personalkostnader som arbetar direkt stödjande mot
föreningarna samt kostnader för eBas, eStart och For the Win (FTW).
Ideellt engagemang är en samlingsbudget för att möjliggöra att medlemmar driver, startar och
utvecklare sina egna drömmar i Sverok. Det är en satsning för att möjliggöra för fler.
Intern kommunikation innehåller budgeterade kostnader för att exempelvis framställa och skicka
nyhetsbrev och arbeta med insatser som syftar till att stärka sammanhållningen och vi-känslan
inom förbundet. RAC, Respect All Compete består av kostnader för projektledning, framtagning och
spridning av Code of Conduct samt kostnader för att arrangera e-sport camps.
Nätverk för intressegrupper består av omkostnader som rör ideella personers engagemang i
nätverk, exempelvis av resor och mat. Spellovet innehåller främst kostnader för distribution av spel.
148 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
KOSTNADER DISTRIKTEN
Kostnader
Regionala
föreningskonsulenter
Ambassadörsprogram
Distriktskonferenser
Hej Regionen
Summa distrikten
Budget 2016
Budget 2015
2,670,000
15,000
180,000
500,000
2,865,000
815,000
20,000
200,000
0
1,035,000
Det tidigare distriktsstödet och grundgarantin tas bort till följd av en omorganisering, där
flera centrala funktioner läggs ut på regional nivå. Varje distrikt kommer att få en regional
föreningskonsulent som kontaktperson och på så vis kommer distriktsstödet ligga närmare
distrikten än tidigare. Under 2016 kommer det finnas minst sex regionala föreningskonsulenter
som till stor del är finansierade av distrikten. Ambassadörsprogrammet och distriktskonferenser
kommer genomföras även nästa år. Hej Regionen är ett projekt som kommer genomföras i
Östergötland och syftar till att förbättra relationerna mellan distrikt, föreningar, kommuner och
regionförbundet. Detta i sin tur kommer gynna alla distrikt genom framtagningen av mallar, metoder
och tips på hur samtal och påverkan gentemot region kan göras.
KOSTNADER FÖRBUNDET
Kostnader
Externfinansiering
Utbildning ideella
Partnerskap
Arvoderingar FS
Styrelsen
Personal grundkostnad
Löpande förvaltning
Kanslilokal
Extern kommunikation
Revision
AG - IT-stöd
Riksmötet
Valberedning
Summa förbundet
Budget 2016
460,000
20,000
45,000
805,000
300,000
955,000
1,360,000
835,000
540,000
80,000
10,000
50,000 (580 000)
45,000
5,505,000 (6 035 000)
Budget 2015
110,000
10,000
45,000
845,000
315,000
985,000
950,000
755,000
625,000
65,000
95,000
710,000
50,000
5,560,000
Kostnaderna för externfinansiering är högre till följd av att förbundet kommer anställa en person
som ska arbeta med att hitta finansiering till förbundet. De ökade kostnaderna motsvaras av samma
belopp som budgeterad intäkt. För 2017 är tanken att personen ska ge mer avkastning än hen
kostar. Utbildning ideella är en pott som ideellt aktiva i förbundet kan söka pengar ur för att få
någon form av utbildning bekostad. Partnerskap består av kostnader för medlemskap i LSU, Ideell
Arena, Amatörkulturens samrådsgrupp (ax) samt Våra Gårdar.
Arvoderingar FS innehåller kostnader för arvoderingar och tillkommande skatter och avgifter i
enlighet med beslutet kring arvoderingsnivåer. I posten Styrelsen ingår kostnader för styrelsemöten,
resor, mat och de verktyg som behövs för att driva styrelsearbete. Kostnader för Personal fördelas
ut i budgeten på de områden där personalen arbetar för att på ett tydligare sätt visa de olika
funktionernas kostnad. En del kostnader rörande personal går inte att fördela på ett smidigt sätt och
uppkommer just för att man har anställd personal. Exempel på vad som görs inom personalområdet
är rekryteringar, samverkansmöten, medarbetarsamtal och kompetensutveckling. I posten finns även
kostnader för vissa resor, kost och logi.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
149 (182)
Löpande förvaltning rymmer kostnader för exempelvis förbundets ekonomi- och
personaladministration, kontorsmaterial och telefoni. Kanslilokal består bland annat av
hyreskostnader, el, renhållning och försäkringar för våra kontor i Stockholm och Linköping.
Budgeten för Extern kommunikation innefattar kostnader rörande Sveroks utåtriktade arbete, som
exempelvis mässdeltagande, annonsering, utveckling av hemsidan samt licenser och utveckling av
spelkartan. Revision är kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk revision samt framtagande
av revisionsrapport och revisionsberättelse till Riksmötet.
AG-IT-stöd består av kostnader för förbundets arbetsgrupp vars uppdrag är att utveckla och
underhålla IT-plattformen för webb, wiki, forum etc för förbundet och distrikten. På grund av att vi
har bytt IT-miljö är även kostnaderna för det mycket mindre än förra året.
Riksmötet kostar årligen ca 580 000 kronor exklusive personalkostnader för planering
och genomförande. Då det finns en särskild motion som behandlar riksmötet finns två
kostnadsmöjligheter medskrivna i budgeten. Om riksmötet läggs vartannat år kommer kostnaden
under 2016 att minska till ca 50 000 kr. I posten för riksmöte ingår framförallt de valda ombudens
och funktionärernas resor, boende och mat samt möteslokaler. I posten Valberedning ingår
kostnader för valberedningens system Valbert samt resor och möteskostnader.
Totalt
Summa intäkter
Summa kostnader
Budgeterat resultat
2016
15,105,000
17,155,000 (17 685 000)
-2,050,000 (-2 580 000)
2015
14,380,000
17,245,000
-2,865,000
Minskade statsbidrag ökar behovet av prioriteringar som syftar till att öka intäkterna under 2016.
Arbetet med att fördela gemensamma kostnader regionalt har inletts och kommer enligt förslaget
fortgå under 2016. Förbundsstyrelsen förutspår att vi 2017 kommer befinna oss mer i balans och
under året arbeta för att lägga en budget som resulterar i ett nollresultat.
150 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
28. FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016
HANDLINGAR
Fastställande av avgifter för 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... avgiften som varje förening ska betala till förbundet ska bestå av en fast summa på 0 kr
och en rörlig avgift på 0 kr per medlem i föreningen.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
151 (182)
FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016
Enligt stadgarna kan Riksmötet besluta att förbundet ska ta ut en medlemsavgift från
medlemsföreningarna. I praktiken är detta förslag en följd av budgeten, som kan ställa ett krav på
hur mycket förbundet behöver ta in i medlemsavgifter.
I årets budget har medlemsavgiften satts till noll (0) kr.
152 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
29. BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I
FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016
HANDLINGAR
Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2016
HUVUDYRKANDE
Valberedningen yrkar att
1 ...... antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 2016 fastslås till sex stycken (utöver
förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare).
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
153 (182)
BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I
FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016
Innan valet till förbundsstyrelsen måste Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter styrelsen
ska bestå av. Stadgarna säger att förbundsstyrelsen maximalt kan bestå av sex ledamöter (utöver
förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare).
154 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
30. FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016
HANDLINGAR
Fastställande av arvodering 2016
HUVUDYRKANDE
Valberedningen yrkar att
1 ...... förbundsordförande och förbundssekreterare ska vara heltidsarvoderade under 2016.
2 ...... samma villkor för arvodering ska gälla under 2016 som gällt under 2015.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
155 (182)
FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016
Under de senaste åren har förbundsordförande och förbundssekreterare varit två heltidsarvoderade
roller. Valberedningen ser inget skäl att ändra på detta, utan tvärtom ett stort värde i att förbundet
ska kunna fortsätta enligt ett väl invant arbetssätt.
Under 2015 gällde följande villkor för arvodering:
Heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår ifrån prisbasbelopp.
Första året sätts arvoderingen till 50 %, andra året till 54 % och tredje året till 56,5 % av gällande
prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna
gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår
arvoderingsnivån till den för första året. Valberedningen anser att samma villkor bör gälla under
2016 som gällt under 2015.
156 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
31. VAL AV FÖRBUNDSSTYRELSE FÖR 2016
HANDLINGAR
Inledning till valberedningens förslag
Valberedningens förslag till förbundsstyrelse 2016
Alla nominerade till förbundsstyrelsen 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Alexander Hallberg till förbundsordförande
2 ...... välja Cecilia Hällstrand till vice förbundsordförande
3 ...... välja Tjarls Metzmaa till förbundssekreterare
4 ...... välja Anna Erlandsson till ledamot
5 ...... välja Albin Westermark till ledamot
6 ...... välja Charlotte Brolin till ledamot
7 ...... välja Linnea Risinger till ledamot
8 ...... välja Sam Schönbeck till ledamot
9 ...... välja Zishan Ahmad till ledamot
ÖVRIGA YRKANDEN
10 ...... ......
11 ...... ......
12 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
157 (182)
INLEDNING TILL VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
Sverok står inför stora utmaningar med bland annat en förändrad ekonomisk situation. Det kommer
påverka förhållandet mellan förbundet centralt och distrikten. Därför har valberedningen lagt stor
vikt vid kontinuitet och stabilitet när vi arbetat med årets förslag. Vi har också haft framtiden i åtanke
och försökt se till att det förslag vi lägger i år ger ett gott underlag för kommande års förtroendeval.
Valberedningen har i processen utgått från sex olika nyckelord som beskriver egenskaper som bör
finnas representerade inom styrelsen och andra grupper. Dessa har varit förmåga att motivera,
underhålla kontaktnät, vara demokratisk, ha goda ledaregenskaper, kunna utföra påverkansarbete
och representation, samt organisationsförmåga.
Valberedningen vill se en mångfacetterad styrelse som kan vara en inspirationskälla för alla olika
grenar av förbundet. Spridning i ålder, etnicitet, representation av hobbygrenar och en jämn
fördelning mellan könen har därför prioriterats när möjlighet har funnits. Särskild vikt har här lagts
på att få med underrepresenterade grupper i förslaget.
Valberedningen är övertygade om att nedanstående förslag kommer ge Sverok goda förutsättningar
att klara av de omställningar förbundet står inför. Men även fortsätta med viktiga satsningar som
t.ex. likabehandling och påverkansarbete.
158 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG PÅ FÖRBUNDSSTYRELSE
2016
Ordförande
Sekreterare
Vice Ordf.
Alexander Hallberg
Tjarls Metzmaa
Cecilia Hällstrand
Ledamöter
Anna Erlandsson
Albin Westermark
Charlotte Brolin
Linnea Risinger
Sam Schönbeck
Zishan Ahmad
ALEXANDER HALLBERG (OMVAL)
Alexander är 28 år och uppvuxen i Göteborg där han bland annat har varit chef för konventet
GothCon. Han spelar såväl brädspel som digitala spel. Han har tidigare varit vice ordförande i
Sverok men har nu tagit sig an rollen som förbundsordförande. Alexander är öppen, inkluderande
och en naturlig ledargestalt som även har en projektledarutbildning i bagaget. Vi är imponerade
av hans arbete under sitt första år som ordförande. Där han både varit ett positivt ansikte för
Sverok utåt, men även styrt förbundet framåt internt i det viktiga utvecklingsarbetet kring ändrade
förutsättningar för statsbidraget, avdelningar och distriktens roll.
TJARLS METZMAA (OMVAL)
Tjarls är 25 år gammal och kommer från Hallstahammar men bor numera i Västerås. Han är aktiv
inom många hobbygrenar, däribland figurspel, brädspel och olika former av elektroniska spel. Han
har suttit ett år som förbundssekreterare och innan dess varit ledamot och drivit Spelveckan. Tjarls
är duktig på att driva projekt och kan hantera många trådar samtidigt. Han är väldigt driven och
duktig på att motivera och engagera andra. Vi tycker att Tjarls har en god strategisk förmåga, men
också att han är bra på att jobba konkret. Att ha kvar Tjarls ytterligare ett år kommer ge stabilitet åt
förbundet år 2016.
CECILIA HÄLLSTRAND (NYVAL)
Cecilia är 27 år och kommer från Göteborg. Hon studerar religion på kandidatnivå med syfte att sikta
på att gå vidare till master. Inom Sverok har hon suttit som ordförande för Sverok Väst varit aktiv i
flera föreningar samt jobbat med Level Up. Hon är bra på att kunna ta svåra beslut och är en stabil
person som arbetar mycket för inkludering, mångfald och distriktsfrågor. Cecilia är en person vi ser
som en framtida arvoderad i Sverok, något hon själv också uttryckt ett intresse för. Vi anser att hon
kommer kunna göra ett mycket gott jobb som vice ordförande och samtidigt skaffa sig mycket nyttig
erfarenhet för framtiden.
ANNA ERLANDSSON (OMVAL)
Anna är 29 år gammal och arbetar som egenföretagare och frilansande journalist. Hon bor i
Göteborg och är en drivande kraft bakom initiativet Isis - en plats för nördfeminister. Utöver det
sysslar hon med flera av Sveroks hobbygrenar, såsom lajv, rollspel, brädspel, kortspel, östasiatisk
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
159 (182)
populärkultur och TV-spel. Anna har stor erfarenhet av att arbeta med jämställdhet och inkludering,
Hon inspirerar och öppnar ögon och är och kommer fortsätta vara en stor tillgång för Sverok.
ALBIN WESTERMARK (OMVAL)
Albin är 20 år och bor i Malmö. Han har tidigare varit engagerad i SkeKai och drivit konventet SkeCon.
Han har suttit i Studiefrämjandet Skellefteås styrelse, varit kassör för Sverok Västerbotten samt
har varit engagerad i att driva Distriktsutredningen i Sverok. Albin är driven, brinner för att nå ut till
ungdomar och att stötta distrikten. Under sitt första år i förbundsstyrelsen har han jobbat effektivt
och engagerat med distrikten. En effektiv lagspelare som trots sin unga ålder har breda erfarenheter
i Sverok på förenings- distrikts- och förbundsnivå.
CHARLOTTE BROLIN (OMVAL)
Charlotte är 23 år, kommer från Leksand men bor i Upplands Väsby och arbetar med fundraising åt
välgörenhetsorganisationer. På fritiden ägnar hon sig gärna åt brädspel och lajv. Hon har under det
gångna året suttit med i förbundsstyrelsen där hon imponerat, bland annat i sitt arbete med nätverk
inom Sverok. Hon har god erfarenhet av ideellt engagemang och styrelsearbete såväl inom Sverok
som i Svenska Kyrkans Unga. Hon är engagerad i internationella lajvsammanhang, har arrangerat
rollspelsläger och Knutpunkt 2014. Charlotte har en mycket god förmåga att se helhet och nya
perspektiv och kan tänka på ett strategiskt plan.
LINNEA RISINGER (NYVAL PÅ POSTEN)
Linnea är 31 år gammal och bor på en gård i Värmdö. Hon jobbar för RFSL på riksnivå som
föreningsutvecklare. Hon har en lång meritlista inom både civilsamhället och föreningslivet, bland
annat är hon en av grundarna till Sveriges ungdomsråd och Falu Pride. Hon har också en lång bana
i styrelsearbete på alla nivåer inom Sverok. Linnea har massor av energi som smittar av sig och hon
har en stor förmåga att peppa och inspirera andra.
SAM SCHÖNBECK (NYVAL)
Sam är en 25 år gammal frilansande e-sportskoordinator. Bakgrunden finns inom löneadministration
och HR. Hon sitter nu som sekreterare för Sverok Skåne och har förutom det varit aktiv i och startat
upp flera föreningar. Sam är en organiserad och strukturerad person som vill arbeta med att
framförallt lyfta e-sporten men såklart även att spelhobbyn i sig ska få större acceptans i samhället.
För Sam är det självklart att alla ungdomar, oavsett bakgrund, ska ha en chans att kunna utföra sina
spelintressen och hitta sin plats inom Sverok.
ZISHAN AHMAD (OMVAL)
Zishan är en 35-årig bordsrollspelare och onlinespelare från Stockholm som är nybliven pappa.
Ekonom till utbildningen med en bred erfarenhet från bank, finans och försäljning. Zishan har suttit
ett år som ledamot och har då arbetat aktivt med lokalfrågor, något han vill fortsätta att driva för att
kunna nå ut till hela landet. Det finns en stor drivkraft hos Zishan som kan föra förbundsstyrelsen
framåt även under 2016.
160 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
ALLA NOMINERADE TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016
Detta är listan över alla nominerade till förbundsstyrelsen. Det anges vilka som tackat ja till
nomineringen och vilka som tackat nej.
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Ja: Alexander Hallberg, Oliver Andersin, Tommy Nilsson.
Nej: Gustav Kasselstrand, Johan Groth, Richard Brorsson.
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Ja: Cecilia Hällstrand, Oliver Andersin, Linnea Risinger, Albin Westermark.
Nej: Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander Hallberg, Zishan Ahmad, Johan Groth, Richard
Brorsson.
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Ja: Tjarls Metzmaa, Viktor Alakörkkö, Mir Leander.
Nej: Alexandra Hjortswang, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Alexander
Hallberg, Johan Groth, Richard Brorsson.
LEDAMOT
Ja: Zishan Ahmad, Charlotte Brolin, Anna Erlandsson, Linnea Risinger, Sam Schönbeck, Albin
Westermark, Jakob Bajrami, Sebastian Böiken, Max Karlsson, Mir Leander, Alexander Wallin, Sophie
Westman Lundqvist, John Winroth, Cecilia Hällstrand.
Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Rasmus
Storkamp, Gunnar Södergren, Daniel Vinter, Josefin Westborg, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander
Hallberg, Lloyd Baltz, Johan Groth, Richard Brorsson.
Ej svarat: Viktor Alakörkkö, David Fallgren, Alexandra Hjortswang, Rasmus Sandström, Josefine
Wallenå.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
161 (182)
32. VAL AV VALBEREDARE FÖR 2016
HANDLINGAR
Valberedningens förslag till valberedning 2016
Alla nominerade till valberedning 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Andreas Bogatic till valberedare
2 ...... välja Jenny Rydén till valberedare
3 ...... välja Johanna Taller till valberedare
4 ...... välja Linus Råde till valberedare
5 ...... välja Richard Brorsson till valberedare
ÖVRIGA YRKANDEN
6 ...... ......
7 ...... ......
8 ...... ......
162 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VALBEREDNING
2016
FÖRSLAG PÅ VALBEREDNING
Andreas Bogatic
Jenny Rydén
Johanna Taller
Linus Råde
Richard Brorsson
ANDREAS BOGATIC (NYVAL)
Andreas är 46 år och bosatt i Växjö där han arbetar på kommunens IT-enhet. Han har erfarenheter
från ett brett föreningsliv inom scouterna, universitet, politiken, facket och spelföreningar. Har
tidigare arbetat med personalfrågor i förbundsstyrelsen och brinner för utbildningsfrågor. Nu vill han
ta med det engagemanget in i valberedningsarbetet och arbeta brett mot både riksförbundet och
distrikten.
JENNY RYDÉN (NYVAL)
Jenny är 32 år gammal. Hon kommer ursprungligen från Skåne men bor numera i Linköping där
hon jobbar på ett IT-företag. Jenny har under flera år arbetat ideellt med konventet NärCon och har
också varit ordförande för Svenska Cosplayföreningen. Hon har ett mycket stort kontaktnät inom
den verksamhetsgrenen, men är också en hängiven brädspelare. Hon är en mycket social och positiv
person.
JOHANNA TALLER (OMVAL)
Johanna är 29 år gammal och bor i Landskrona. Hon har suttit med i valberedningen under gångna
året och gjort ett mycket bra jobb. Johanna har tidigare varit aktiv i Sverok Skåne under ett flertal
år. På fritiden sysslar hon bland annat med lajv och rollspel. Utöver det skriver hon för Spelkult, en
portal på nätet för spelkultur. Hon har ett brett kontaktnät inom spelhobbyn, brinner för jämställdhet
och har en god analytisk förmåga som varit och kommer vara nyttig i valberedningens arbete.
LINUS RÅDE (OMVAL)
Linus är 34 år gammal och är född och uppvuxen i Umeå. Han jobbar idag för Studiefrämjandet och
har de senaste åren suttit i Sverok Västerbottens distriktsstyrelse. Under det gångna året har han
även suttit med i valberedningen. Linus har erfarenhet av många olika hobbygrenar och har ett brett
kontaktnät inom förbundet och har drivit arrangemang som “Det sista slaget”. Linus är en direkt och
rättfram person som är duktig på att se till förbundets behov på lång sikt.
RICHARD BRORSSON (NYVAL)
Richard är en 28 år gammal tvåbarnsfar från Skåne som varit med och drivit lokala spelföreningar i
många år. Numera sitter han i styrelsen för Spelens Hus i Malmö. Richard gillar att samla människor
och bygga community-känsla. Han är organiserad och gillar att utmana sig själv. För Richard är det
också väldigt viktigt att man har kul i allt man gör och han har nära till skratt, något vi hoppas ska ha
en positiv inverkan i valberedningsarbetet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
163 (182)
ALLA NOMINERADE TILL VALBEREDARE 2016
Detta är listan över alla nominerade till valberedare. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen
och vilka som tackat nej. På valberedning.sverok.se går det att se samtliga kandidater samt deras
presentationer av sig själva.
VALBEREDARE
Ja: Andreas Bogatic, Richard Brorsson, Jenny Rydén, Linus Råde, Johanna Taller.
Nej: Leo Borg, Gill Edgar, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander
Hallberg, Linnea Risinger, Johan Groth.
Ej svarat: Elaine Boström, Max Karlsson.
164 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
33. VAL AV REVISORER FÖR 2016
HANDLINGAR
Valberedningens förslag till revisorer 2016
Alla nominerade till verksamhetsrevisor 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Andreas Brodin till verksamhetsrevisor
2 ...... välja Johan Groth till verksamhetsrevisor
3 ...... välja Lloyd Baltz till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Andreas Brodin)
4 ...... välja Andreas Hallqvist till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Johan Groth)
5 ...... välja Johan Rönnkvist till revisor (auktoriserad revisor)
6 ...... välja Monica Hedberg till revisorsersättare (auktoriserad revisor, ersätter Johan
Rönnkvist)
ÖVRIGA YRKANDEN
7 ...... ......
8 ...... ......
9 ...... ......
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
165 (182)
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL REVISORER 2016
Förbundets verksamhetsrevisorer granskar styrelsens arbete, genom att löpande följa styrelsen
under året och se till att styrelsen inte bryter mot stadgarna eller Riksmötets beslut. Till
verksamhetsrevisorer föreslår vi kandidater som har utmärkt sig genom sin noggrannhet, sin
insikt i praxis och formalia och sin långa erfarenhet av Sverok utan att ha några andra aktuella
förtroendeuppdrag på central nivå i förbundet.
Förbundets auktoriserade revisorer har till uppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Som
auktoriserade revisorer föreslås personer enligt tidigare upphandling med PWC.
VERKSAMHETSREVISORER
Revisor: Andreas Brodin (omval)
Revisorsersättare till Andreas Brodin: Lloyd Baltz (nyval)
Revisor: Johan Groth (nyval)
Revisorsersättare till Johan Groth: Andreas Hallqvist (nyval)
ANDREAS BRODIN
Andreas är stabil, lugn och eftertänksam med många års erfarenhet inom Sverok, Studiefrämjandet
och Röda Korset på såväl lokal och regional som nationell nivå. Han är en 36 år ung bräd- och
rollspelare med Skåne i sitt hjärta och har haft en mängd uppdrag inom Sverok. Andreas visdom och
erfarenhet har gjort honom till en mycket uppskattad revisor som sett till att Sverok styrs i enlighet
med förbundets stadgar och värderingar.
LLOYD BALTZ
Lloyd är en 31 år gammal norrbottning som hunnit med allt och lite till inom inte bara Sverok utan
även folkbildningen. Han håller huvudet kallt och tar sig an svåra frågor med ett imponerande lugn
och den stora bilden i fokus. Vi tror att han kan bidra med både erfarenhet, uppriktighet och nya
perspektiv till revisionens arbete.
JOHAN GROTH
Johan är 54 år ung och bor i Djursholm i Stockholm. Han har en imponerande meritlista som bland
annat innefattar poster som förbundssekreterare och revisor i Sverok, men även en mängd andra
poster och uppdrag i såväl civilsamhället som offentlig och privat sektor. Han har en erfarenhet
av organisatoriskt arbete som få personer inom eller utanför Sverok kan matcha. Johan är seriös,
professionell och kommer på ett ypperligt sätt kunna fylla rollen som både kontrollinstans och stöd
till styrelsen.
ANDREAS HALLQVIST
Andreas är 32 år gammal och har tidigare suttit i både förbundsstyrelsen och Sverok GävleDalas
styrelse. Han har ett rakt sätt och ett strategiskt tänk med sinne för både detaljer och de stora
dragen. Vi tror att han med sin långa erfarenhet har mycket att bidra med till revisionsarbetet.
AUKTORISERADE REVISORER
Johan Rönnkvist (PWC), med Monica Hedberg (PWC) som personlig ersättare.
166 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
ALLA NOMINERADE TILL VERKSAMHETSREVISOR 2016
Detta är listan över alla nominerade till verksamhetsrevisor. Det anges vilka som tackat ja till
nomineringen och vilka som tackat nej.
VERKSAMHETSREVISOR
Ja: Lloyd Baltz, Andreas Brodin, Johan Groth, Andreas Hallqvist.
Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Nina Högberg, Gustav Kasselstrand, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander
Hallberg, Richard Brorsson.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
167 (182)
34. ÖVRIGA FRÅGOR
Övriga frågor är förslag från föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse,
valberedning eller revisorer i Sverok som förslagsställaren vill ta upp på Riksmötet och som inkommit
till förbundet senare än sex veckor innan Riksmötet.
HUR LÄNGE GÅR DET ATT LÄMNA IN ÖVRIGA FRÅGOR?
Stadgarna är inte helt tydliga med hur länge det går att lämna in övriga frågor. En del säger att de
måste inkomma innan mötet börjar, andra att de ska inkomma innan mötet slutar, så ombuden på
Riksmötet brukar själva komma överens om en sista tidpunkt. Vad som gäller beslutar ombuden i
mötespunkten Fastställande av mötesordning.
HUR LÄTT ÄR DET ATT FÅ BIFALL?
Övriga frågor fungerar precis som motioner, men det är svårare att få bifall för dem. Det krävs
nämligen två tredjedels majoritet för bifall. Det innebär att minst dubbelt så många måste rösta för
som de som röstar mot förslaget för att en övrig fråga ska bifallas. Om den övriga frågan innebär
en stadgeändring behöver ombuden dessutom först avgöra om förslaget alls ska tas upp på
mötet. Det räcker att en enda röstberättigad deltagare är mot att frågan tas upp för att hindra att
stadgeändringen tas upp på mötet. Om stadgeändringen tas upp på mötet krävs det även för den två
tredjedels majoritet för bifall.
168 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
35. ORDET FRITT
Under denna punkt brukar alla som vill få komma fram till talarstolen och berätta kort om vad som
helst som kan vara spännande och roligt för Riksmötesbesökarna att känna till. Det kan exempelvis
vara information om arrangemang, beröm, observationer och erfarenheter från mötet, uppmaningar
och avtackningar. Längden på inslagen brukar variera från några sekunder till några minuter.
Om du inte varit uppe i talarstolen tidigare under Riksmötet, ta då verkligen chansen nu och se
hur det känns! Så blir det inte lika läskigt nästa gång att föra fram en åsikt eller kanske föredra den
motion du skrivit.
Korta anteckningar om det som sägs och skrivs under punkten i VoteIT hamnar ibland i protokollet.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
169 (182)
36. MÖTETS AVSLUTANDE
Förbundets ordförande förklarar Riksmötet avslutat.
Vi ser fram mot nästa ordinarie Riksmöte!
170 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
STADGAR FÖR SVEROK
Antagna 1988-12-04, ändrade 1989-05-15, 1990-03-24, 1992-04-19, 1993-05-22, 1995-04-08,
1996-03-09, 1997-03-22, totalt reviderade 1999-03-20 samt ändrade 2000-03-26, 2001-03-25,
2002-03-24, 2003-03-09, 2005-03-12, 2006-03-12, 2007-04-22, 2008-04-27, 2008-11-30, 2009-1122, 2011-12-03, 2012-12-02, 2013-11-23 och 2014-11-30.
KONSTITUTIONELLA STADGAR
§ 1 Förbundets namn är Sverok.
§ 2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar.
§ 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet
främja spelhobbyn.
§ 4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende.
§ 5 Förbundet är ideellt.
§ 6 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer.
§ 7 Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna.
§ 8 Förbundets centrala verksamhet skall syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess
medlemsföreningar.
§ 9 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med riksmöte eller
extra riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande
dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller förbundsstyrelsens tolkning tills
klargörande ändring införs.
§ 10 Vid tolkning av denna stadga skall stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges
överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf.
STADGEÄNDRINGSKOMPETENS
§ 11 För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att
likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande,
ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget
antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte.
§ 12 Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av
riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller
om enhälligt riksmöte beslutar uppta förslaget.
§ 13 Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och
skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet.
Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte
upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte
motsätter sig upplösningen.
§ 14 Vid förbundets upplösning skall tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande
tillgångar skall skiftas i lika delar till medlemsföreningarna eller gå till ett av riksmötet bestämt
ändamål i enlighet med förbundets syfte.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
171 (182)
§ 15 Till likvidatorer bör förbundets revisorer utses. Likvidatorerna genomför likvidationen i
samband med förbundets upplösning.
VERKSAMHETSÅR
§ 16 Verksamhetsår för förbundet är kalenderår.
§ 17 Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan,
verksamhetsår.
FÖRENING
§ 18 Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som
medlemsförening.
§ 19 För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst tre (3)
föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar.
§ 20 Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§ 21 Det åligger medlemsförening att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som
förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§ 22 Förbundet har rätt att ta ut en, av riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening.
§ 23 Det åligger medlemsförening att föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut
medlemsavgift av dessa.
§ 24 En medlemsförening kan avregistreras om den inte redovisat verksamhet eller minst tre (3)
föreningsmedlemmar under minst ett (1) års tid.
§ 25 Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller
motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen.
Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening.
Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med
riksmöte och riksmötesombudsval.
§ 26 Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller
motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen kan även upphäva avstängningen. Förening(ar) där föreningsmedlemmen
är medlem ska upplysas om en medlem blivit avstängd eller om en avstängning upphört. En
avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det
prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan
adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. En avstängning från
förbundet berör inte individens medlemskap i sin förening.
§ 27 Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till
hedersmedlemmar i förbundet.
DISTRIKT
§ 28 Ett distrikt är en ideell förening som företräder Sverok på regional nivå. Förbundsstyrelsen
beslutar vilka föreningar som utgör distrikt inom Sverok. Detta bör ske i samråd med lokala
medlemmar.
172 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
§ 29 Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets
upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som
utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar.
§ 30 Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan
får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och
förutsättningar.
§ 31 Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger
förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med
Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt
sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§ 32 Det åligger distriktens styrelser att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som
Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§ 33 Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar
dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Avstängning innebär
att distriktet förlorar rätten att företräda Sverok på regional nivå. För att återfå sin status
som distrikt inom Sverok ska distriktets styrelse eller revisorer kalla till extra årsmöte så
snart som möjligt, dock senast inom två månader. På detta årsmöte ska en ny styrelse väljas.
Förbundstyrelsen prövar efter detta om distriktet ska återfå sin status som distrikt inom Sverok.
RIKSMÖTE
§ 34 Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ.
§ 35 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde
(20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
§ 36 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,
2. då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
3. då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud,
förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för
medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.
§ 37 Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie riksmöte:
1. Mötets öppnande
2. Fastställande av röstlängd
3. Mötets beslutsmässighet
4. Val av mötesordförande och vice mötesordförande
5. Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare
6. Val av minst två (2) justerare
7. Val av tre (3) rösträknare
8. Fastställande av dagordning
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
173 (182)
9. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
10. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
11. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
12. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
13. Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
14. Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
15. Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
16. Val av förbundsstyrelse
17. Val av valberedning
18. Val av revisorer
19. Fastställande av verksamhetsplan
20. Fastställande av budget
21. Fastställande av avgifter
22. Motioner
23. Övriga frågor
24. Mötets avslutande
§ 38 Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte.
Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten.
§ 39 Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse,
valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar.
§ 40 Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte.
§ 41 Anställd i förbundet som också är medlem i förbundet har närvarorätt, yttranderätt och rätt
att ställa förslag på riksmötet
§ 42 Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har
närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på riksmöte.
§ 43 Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt
rösträtt på riksmöte.
§ 44 Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har
närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte.
§ 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före
riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till
stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte.
§ 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till
respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet.
§ 47 Vid omröstning på riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i
stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen.
§ 48 Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall.
174 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
EXTRA RIKSMÖTE
§ 49 Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen.
§ 50 Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10)
av medlemsföreningarna så kräver, skall extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller
revisorer.
§ 51 Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till
riksmötesombud, riksmötesreservombud, medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter,
revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för
det extra riksmötet.
RIKSMÖTESOMBUDSVAL
§ 52 Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar
riksmötesombudsval.
§ 53 Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte.
Revisor granskar riksmötesombudsvalet.
§ 54 Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte
medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet.
§ 55 Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet.
Tillräckliga uppgifter om nominerade skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan
riksmötesombudsvalet.
§ 56 Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till
förbundet senast den 30 juni innevarande år.
§ 57 Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller innevarande
verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa fem (5) personer får
föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng.
§ 58 Valet förrättas i två (2) valgrupper. Grupperna benämns enhetsgrupp och storleksgrupp.
Samtliga personer som får röster läggs till i enhetsgruppen; de personer som fått 8 poäng läggs
även till storleksgruppen.
§ 59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till grund för
föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade föreningsmedlemsantalet
för föregående och innevarande verksamhetsår.
§ 60 Varje valgrupp sorteras inbördes efter röstpoäng, där den person som har störst
sammanräknade röst poäng placeras först. Vid lika röstpoäng får slumpen avgöra placering.
§ 61 Valresultatlistan är en sammanslagning av de två valgrupperna, där varannan person tas
från respektive valgrupp, med start på enhetsgruppen.
§ 62 Om, vid sammanslagningen av de två valgrupperna, den person som ska läggas till i
valresultatlistan redan är med i valresultatlistan, går turen vidare till nästa person i samma
valgrupp.
§ 63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud,
resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att uppta
i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering på
valresultatlistan.
§ 64 Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
175 (182)
förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte.
FÖRBUNDSSTYRELSEN
§ 65 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.
§ 66 Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad.
§ 67 Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens
verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande
och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet
maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
§ 68 Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
§ 69 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga styrelsemedlemmar är skriftligen kallade
minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) av dem är närvarande.
§ 70 Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat
föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens
utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen.
§ 71 Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare.
REVISORER
§ 72 Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta
en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om
ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda
senast den 30 april nästa verksamhetsår.
§ 73 Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare,
varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret.
Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess
revisionsberättelsen är klar.
§ 74 Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och
som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget
gäller.
VALBEREDNING
§ 75 Valberedningens uppgift är att nominera komplett förbundsstyrelse inklusive förslag på
arvoderingar, komplett valberedning och revisorer jämte personliga ersättare. Nomineringen
skall finnas riksmötet skriftligen tillhanda.
§ 76 Valberedningen utses av Riksmöte. Riksmötet utser fem till sju (5–7) valberedare.
§ 77 Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
§ 78 Valberedningen utser inom sig sin ordförande.
STADGEKOMMENTARER
Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och
176 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
stadgeändringar kan ändra kommentarerna.
1… Rubrikerna i stadgarna och numreringen (utöver § 1-15) ingår ej i stadgarna, utan är till för
att det ska vara lättare att hitta i dem.
2… Med “anställd” i § 43 och § 56 menas anställd i förbundet som har i sin arbetsbeskrivning att
han eller hon ej är valbar till riksmötesombud.
3… Angående § 6: Sverok anser att jämställdhet och jämlikhet ingår i begreppet demokratiska
principer.
4… Med tillhanda i § 47 menas skriftligen.
5… Med medlem i förbundsstyrelsen i § 56 menas invald i förbundsstyrelsen.
6… Med riksmöteshandling i § 36 skall förstås en handling som bör innehålla kallelse,
dagordning, motioner, förbundets stadgar, riksmötesombudsvalsresultatet samt
praktisk information. Inför ordinarie riksmöte bör riksmöteshandling även innehålla
verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, förslag på verksamhetsplan,
förslag på budget, förslag på avgifter, förslag från valberedningen i stadgemässiga val, lista på
nominerade i stadgemässiga val.
7… Det verksamhetsår som vid tiden för det ordinarie Riksmötet pågår kallas ”nuvarande
verksamhetsår”.
8… Det verksamhetsår som pågick direkt före det nuvarande verksamhetsåret kallas
”föregående verksamhetsår”.
9… Det verksamhetsår som vidtar efter nuvarande verksamhetsår kallas ”nästa verksamhetsår”.
10… Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ska i fortsättningen offentliggöras
samtidigt med revisionsberättelsen.
11… [RM 121202] Föreningar som i sina stadgar anger att de är medlemmar i Sveriges roll- och
konfliktspelsförbund ska anses vara medlemmar i Sverok. Detta gäller tills dess de har ändrat
sina stadgar så att det framgår att föreningen är medlem i Sverok.
12… [Riksmötet 2008:2] Verksamhetsrevisor ska betraktas som en revisor med ett
specialuppdrag inriktat mot verksamhet till skillnad mot den auktoriserade revisorn som har
till huvuduppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Verksamhetsrevisorn ska följa det
som uppfattas som gängse kutym för en revisor och ha insyn i hela förbundets dokumentation
och inre arbete. Medan den auktoriserade revisorn går igenom bokslut, bokföringsunderlag,
ekonomiska rutiner samt medlemsregistret och medlemsantagningen, går verksamhetsrevisorn
igenom protokoll, styrdokument, mötesrutiner, och debattklimat. Det ska förstås så att en
verksamhetsrevisor principiellt är detsamma som en konventionell revisor i allt vad gäller
befogenheter och skyldigheter i en organisation.
13… [Riksmötet 2012] Verksamhetsrevisorerna har i uppdrag att löpande under året granska
förbundets nationella arbete och att förbundet verkar i enlighet med de av riksmötet beslutade
stadgarna och andra centrala dokument för förbundets verksamhet.
14… [Riksmöte 2013] Avstängning av en föreningsmedlem enligt 26§ innebär att medlemmen
i fråga inte har rätt eller möjlighet att delta i aktiviteter på förbundsnivå. Medlemmen får inte
heller företräda sin förening i ovan nämnda aktiviteter.
15... [Riksmöte 2014] En avstängning av distrikt enligt § 33 innebär även att distriktet förlorar
rätten att använda Sveroks logotyp, få ekonomiskt stöd från Sverok etc.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
177 (182)
MÖTESORDLISTA
Här följer en ordlista över ord och begrepp som kan dyka upp i mötessammanhang inom Sverok.
A
Acklamation: Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom att ropa ja i omröstningen när
ordförande frågar om beslutet ska godkännas (bifallas) eller avslås.
Adjungera: Att låta utomstående personer vara närvarande på mötet. Mötet röstar om
adjungeringen, och om de utomstående ska få yttra sig och/eller lägga förslag under mötets gång.
Absolut majoritet: Mer än hälften av de möjliga rösterna i en omröstning.
Ajournera: Att skjuta upp ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas av mötet
till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka, etc. När mötet fortsätter är det formellt samma möte
som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.
Att-sats: En mening som utgör själva beslutsförslaget i ett yrkande eller en motion, dvs det som
förslaget handlar om. Meningen börjar med t ex “vi föreslår att...”, och är det mötet röstar om sedan.
Avslag: Att neka ett förslag i en omröstning, dvs att inte godkänna förslaget.
B
Beslutsmässig: När villkoren för att ett möte är beslutsmässigt är uppfyllda, kan beslut som tas på
mötet räknas som gällande. Villkoren har ofta med antal deltagare att göra, eller att kallelsen gått ut i
tid.
Besvarad: En motion anses besvarad om kraven som ställs i förslaget redan är uppfyllda.
Bifall: Att godkänna ett förslag vid omröstning, dvs förslaget “går igenom”.
Bordläggning: Att skjuta upp en fråga till ett senare möte.
D
Dagordning: Lista över vilka punkter som ska tas upp på mötet. Ibland kallas dagordning också för
föredragningslista.
E
Enkel majoritet: Mer än hälften av de lagda rösterna i en omröstning.
F
Firmatecknare: Person som har rätt att teckna avtal eller göra utbetalningar i föreningens namn.
Fri form: På Sveroks årsmöte (Riksmötet) brukar en friformsdebatt hållas. Under friformsdebatten
hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer.
Fyllnadsval: Ett val där en styrelse “fylls på” till sitt ursprungsantal om någon lämnat styrelsen innan
tiden för förtroendeposten gått ut. Sker oftast på extra årsmöte.
178 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Förslagsrätt: Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla
medlemmar har förslagsrätt till årsmöte inom sin förening, sitt distrikt och till förbundets riksmöte.
Förtroendevalda: De som röstats fram till att sitta i styrelsen, i valberedningen, som revisorer eller
motsvarande poster som väljs på årsmötet.
J
Justera/Justerare: Kontrollera att mötesprotokollet stämmer med vad som verkligen beslutades på
mötet. Ett protokoll är inte färdigt och kan räknas som giltigt förrän efter justering. Justering görs av
den/de person/er som mötet valt till justerare.
Jämkning: När två eller fler förslag sammanförs till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste
godkännas av de som lagt förslagen.
K
Kallelse: Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. Kallelsen ska gå till
medlemmarna personligen, dvs medlemmarna ska inte behöva leta upp information om mötet utan
ska få det via t ex mail, brev eller sms med länk till mer info.
Konsensus: När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.
Kontrapropositionsvotering: En omröstning som görs för att få fram ett motförslag till
huvudförslaget i den ursprungliga frågan. Två av förslagen ställs mot varandra åt gången tills ett
enda förslag är kvar, ungefär som i en turnering där man har kvartsfinal, semifinal och final. Det
förslag som vinner ställs mot huvudförslaget. Omröstningsordningen måste beslutas av mötet.
L
Lägga något till handlingarna: Innebär att frågan skrivs med i protokollet utan att vidare diskussion
eller beslut tas i frågan. Ofta är det rapporter som endast läggs till handlingarna utan mer ingående
behandling på mötet.
M
Mandatperiod: Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta ett år.
Motion: Förslag (oftast skriftligt) till t ex årsmötet från enskild person eller grupp av personer.
Motioner är förslag som skickas in i god tid innan mötet, förslag som tas upp direkt på mötet är
Övriga frågor.
N
Nominering: Ett förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot.
O
Ombud: Inom Sverok skickar föreningarna sina representanter till riksmötet (årsmötet) genom att
rösta fram vilka personer som ska få vara riksmötesombud, eller ombud, på mötet. Ombuden är de
som har rösträtt på riksmötet, och alltså de som bestämmer vad förbundet ska göra.
Omröstning: Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp
av röstlappar. Sluten omröstning används oftast när man ska välja personer till förtroendeposter.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
179 (182)
Ordförande: Person som valts på årsmötet till att leda föreningen. Ordförande är inte samma som
mötesordförande, som är en person som bara leder ett specifikt möte (och valts till detta av mötet i
fråga).
Ordningsfråga: Fråga som handlar om hur mötet genomförs rent praktiskt. En ordningsfråga går
före talarna i talarlistan.
P
Paragraf: Man brukar dela in t ex stadgarna i paragrafer, dvs olika textstycken som behandlar en
sak var. Paragrafer numreras och paragraftecknet skrivs som §, vilket gör att man ofta hänvisar till
stycken i texten som ”paragraf 5”, vilket då är skrivet som §5 eller 5§.
Plenum: Diskussion i plenum betyder att alla mötesdeltagare med rösträtt samlas i samma rum för
att diskutera, dvs “diskussion i helgrupp”.
Presidium: De som leder ett större möte. Består ofta av mötesordförande, vice mötesordförande,
mötessekreterare och vice mötessekreterare.
Proposition: Ett förslag som styrelsen lägger till årsmötet. Propositioner lämnas in i god tid innan
mötet.
Propositionsvägran: Om någon föreslår någonting som t ex bryter mot stadgarna så ska
ordföranden “vägra ställa proposition”. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet
måste dock godkänna ordförandes förslag om att vägra propostionen.
Propositionsordning: Den ordning som förslagen kommer att tas upp i omröstningen, ungefär som
i en turnering med kvartsfinal, semifinal och final. Ordningen föreslås av ordföranden och bestäms
av mötet.
Protokoll: Det dokument som sekreteraren skriver för mötet, som är en redogörelse för vad som
skett under mötet. Vanligtvis antecknas bara frågans innehåll och vad som bestämdes.
R
Replik: Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från någon i talarstolen. Replik går
före i talarlistan, men får bara bemöta påhoppet och inte innehålla argument för någon fråga som
mötet beslutar i.
Reservation: Om någon är missnöjd med ett beslut som mötet fattar, kan personen anmäla sin
reservation. Det betyder att man tydligt vill markera att man inte håller med om beslutet. Ofta ska en
motivering skrivas med i reservationen. Reservationer tas medl protokollet.
Revision/Revisor: Granskningen som revisorn gör av styrelsens arbete under året. Granskningen
omfattar både ekonomi och verksamhet. Revisorn rekommenderar sedan årsmötet att ge styrelsen
ansvarsfrihet eller ej, beroende på hur styrelsen skött sitt uppdrag. Revisorn väljs av årsmötet.
Riksmötet: Sveroks Riksmöte är samma sak som Sveroks årsmöte, dvs det stora, årliga möte som
bestämmer vad Sverok ska göra, vad pengarna ska gå till och vem som ska sitta i styrelsen, bland
annat.
Röstlängd: Lista över de som har rösträtt på ett årsmöte, dvs de som får delta i omröstningar.
180 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Rösträknare: De personer som utses vid ett möte för att räkna röster efter t ex slutna omröstningar,
då rösterna lämnas in på lappar.
Rösträtt: Rätt att rösta i omröstningar.
S
Sakupplysning: Fakta som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, som kan underlätta
diskussion i en viss fråga. En sakupplysning går före i talarlistan.
Stadgar: Föreningens, distriktets eller förbundets regler. Det är bara årsmötet som kan ändra i
stadgarna.
Streck i debatten: Om man anser att det pratats nog i en fråga kan man begära streck i debatten.
Ordföranden frågar då mötet om mötet kan godkänna streck i debatten. Om mötet säger ja till
detta, avslutas debatten efter att alla som så önskar satt upp sig på talarlistan och framfört sin åsikt.
Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan eller tala i
frågan.
Suppleant: Ersättare i t ex styrelse. Suppleanten går in då den ordinarie förtroendevalda har
förhinder, t ex är sjuk. Då suppleanter ersätter någon i styrelsen har de även rösträtt. I vissa fall är
suppleanten personlig och går bara in istället för en viss ledamot. Suppleanter väljs på årsmötet i
samband med förtroendeval.
T
Talarlista: Lista över de som vill tala i en viss fråga under ett möte. Talarlistan följs uppifrån och ned,
så att ingen missas.
U
Utslagsröst: Om det blir lika i en omröstning, kan frågan avgöras av t ex ordförandens utslagsröst.
Det betyder att det förslag som ordföranden har röstat på vinner. Metoden används ej vid personval,
då avgör istället slumpen (t ex genom lottning) så att ingen enskild person kan bestämma vem som
ska bli vald och inte.
V
Verksamhetsplan: Plan för vad föreningen/distriktet/förbundet ska göra under det närmaste året.
Årsmötet ska godkänna verksamhetsplanen för att den ska gälla.
Verksamhetsberättelse: Redogörelse från styrelsen över vad som gjorts och vad som hänt under
förra året. Årsmötet ska godkänna verksamhetsberättelsen.
Votering: Räkning av rösterna i en omröstning. Vem som helst kan begära votering på ett möte, om
man t ex tycker att det är oklart vilket alternativ som vann. Vanligt är att omröstningen då görs om
med handuppräckning, och om votering begärs igen så sker en sluten omröstning (dvs man skriver
sin röst på en anonym lapp).
Y
Yrkande: Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte.
Yttranderätt: Rätten att prata på ett möte, dvs delta i diskussionerna.
KATRINEHOLM 4–6/12 2015
181 (182)
KÄNNER DU DIG ORÄTTVIST BEHANDLAD?
Känner du dig orättvist behandlad, trakasserad, mobbad eller utsatt för kränkande beteende?
Sverok jobbar aktivt för att vara ett förbund där en känner sig välkommen oavsett bakgrund eller
erfarenhet. Vi vill att alla ska ha det bra och trivas på Riksmötet. Alla ska kunna känna sig trygga och
veta vad som gäller ifall att en känner sig utsatt för negativt beteende.
Om du känner att du själv eller någon annan behandlas orättvist, trakasseras, mobbas eller utsätts
för kränkande beteende nu under Riksmötet kan du följa nedanstående lista för att få hjälp. Det
spelar inte någon roll om den som utförde kränkningarna eller liknande gjorde det med avsikt eller
inte – om du upplever dig utsatt för kränkande behandling är det definitivt något som behöver redas
ut. Det är inte din uppgift att ha förslag på lösningar, dessa hittar vi tillsammans.
1. Kontakta en trivselvärd som du känner förtroende för, denne kommer i sin tur att ta det vidare till
likabehandlingsansvarig och Riksmötesansvarig.
2. Om du inte känner förtroende för funktionär/trivselvärd eller om de är en del av problemet, kan
du vända dig direkt till likabehandlingsansvarig:
Linnea Risinger 073-592 29 91
eller Riksmötesansvarig:
Josefin Bergman 070-715 32 01
3. Om likabehandlingsansvarig eller Riksmötesansvarig är en del av problemet, eller om du inte
känner förtroende för dessa, kan du vända dig till förbundsordföranden:
Alexander Hallberg 076-629 29 99
4. Känner du att situationen inte hanteras tillräckligt inom Sverok eller om du vill ha en
utomstående part som är helt neutral så går det naturligtvis utmärkt. Du kan till exempel vända
dig till en av Sveriges antidiskrimineringsbyråer. De erbjuder kostnadsfritt råd och stöd och finns i
många olika städer. Adresserna hittar du här: http://www.adbsverige.se/
Hjälpen du kommer få beror på vilken typ av ärende det gäller. Ibland räcker det med en dialog,
ibland kan det behövas stöd med att göra en polisanmälan. Ibland behövs professionell hjälp från
externa parter. I vilket fall kommer du att bli tagen på allvar och Sverok kommer att göra sitt yttersta
för att ge dig det stöd du behöver.
Sverok tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna (funktionsnedsättning, kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder) som specificeras i diskrimineringslagen.
Diskriminering kan dock ske utifrån en mängd andra tänkbara faktorer, varför vi inte begränsar oss
till grunderna som anges i lagen utan vill uppmuntra alla att vända sig till oss så snart en känner sig
utsatt på något sätt.
182 (182)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
Foto:
Julia Ceasar
LÄS MER PÅ:
SVEROK.SE/RIKSMOTE
Riksmötet samlar årligen 101 framröstade ombud och är förbundets högsta beslutande organ. Alla medlemmar i Sverok
är välkomna att närvara i mån av plats.
Det är dock bara de valda ombuden som
får rösta i besluten och av ekonomiska
013-14 06 00
[email protected]
skäl är det också bara de som får resa,
mat och boende ersatt.
Möteshandlingarna distribueras främst
digitalt och trycks i en mindre upplaga till
deltagarna på mötet.
WWW.SVEROK.SE
FACEBOOK.COM/SVEROK
TWITTER.COM/SVEROK
YOUTUBE.COM/SVEROK
STORT TACK TILL
#SV
ERO
KRM