121de verksamhetsåret 29 utgåvan 2015 STYRELSE Yvonne Strid ordförande Eva Carlsson vice ordf Lars-Göran Larsson kassör Ingela Olsson sekreterare Stefan Johansson ledamot Marie Mörk ledamot Utbildningsansvarig PR och infoansvarig Bihälsoansvarig Avelsansvarig Eva Carlsson Stefan Johansson Stefan Hellström Bo Hedin REVISORER Olle Björnström Stefan Hellström REVISORSERSÄTTARE Lennart Eliasson Marianne Lönn VALBEREDNINGEN Roger Hilmersson, sammankallande Annelie Gidenstam Torbjörn Haraldsson Föreningens hemsida: Webb-ansvarig www.bibladet.se Stefan Johansson Föreningens adress: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsv 1, 442 51 Ytterby E-post: [email protected] Föreningens Bg: Södra Inlands biodlarförening Organisationsnr: 853300-8960 Bigårdens besöksadress Bilgatan 2, Rollsbo i Kungälv. Uppsagd kontakta någon i styrelsen innan besök Föreståndare föreningsbigården BITILLSYNSMÄN Jan Olausson Stefan Hellström Bo Hedin Ingemar Widheden Bg 296-7727 Lars Oskarsson Bo Andersson Kareby, Romelanda Hålta, Solberga Kungälv, Ytterby, Harestad, Torsby Marstrand, Lycke Välkommen till Södra Inlands verksamhetsår Innehållsförteckning Sida 2 3 4 6-7 8 9 10 11 12-14 15-16 17 18 20-21 23-24 25 26-27 29 30-31 32-33 34-35 37 38 40-41 42 43 44-45 47-49 50 53-55 55 56 58 59 60-63 Styrelseuppsättning Innehållsförteckning Viktiga arbetsgrupper i Södra Inlands bf Viktiga datum i föreningens verksamhet 2015 Jourlista för måndagsträffarna Tema för måndagsträffarna Ordföranden har ordet. Ny ordförande i föreningen. Verksamhetsberättelse för Södra Inlands bf för 2014 En hälsning från Eva Avgående ordförandens testamente Ny styrelsemedlem. Hedersutmärkelse Redovisning av 2014-års verksamhet på Bigården i Rollsbo Bitillsynen 2014 Bikursen onsdagar Bruksanvisning för SublimOX – förångare för Oxalsyra Information från årsmötet Mässor och marknader Årsrapporten 2014 Minnesord över Gunnar Andersson Bikurs 2014 En kurs som öppnade en ny värld för sina deltagare Seminarium om pollinering – Surr på fälten och klirr i kassan Hej! Inbjudan till träff med SBR Quinnor i Göteborgs och Bohus län Visningskupan i Bäckparken i Kungälv Drottningbyte i praktiken på Ramsön sommaren 2014 Hjälpreda för drottningbyte Möte med mördarbin Bibladsinformation Resan till Visingsö Träff på Tavlebords Honungsgård Föreningen välkomnar Medlemslista för Södra Inlands BF Den som har planterat trädet får sällan smaka frukten. Viktiga arbetsgrupper i Södra Inlands biodlareförening Ta kontakt med någon i gruppen/kommittén/klubben när du vill veta mer. Det finns mailadress och mobiltelefon till alla medlemmar längst bak i Bibladet. HONUNGSBEDÖMNINGSKOMMITTÉ Stig-Uno Johansson Pontus Almgren Paul Hellberg Marie Karlsson Göran Johansson HONUNGSHANTERINGSKOMMITTÉ Ingela Olsson 2 år Daniel Eklund 2 år Bo Hedin 1 år Jan Eriksson 1 år Skall ta hand om föreningens honung, se förklaring längre fram i Bibladet. BIGÅRDSGRUPP Yvonne Strid Eva Carlsson Stefan Hellström Bo Hedin Tommy Johansson Skall jobbar med byte av föreningsbigård. BIBLADSKOMMITTÉ Marléne Båtsman, sammankallande Olle Björnström Olle Sjöberg Bo Hägeryd Marianne Lönn Adjungerande av styrelen. Vill du lämna synpunkter eller material till Bibladet – kontakta Marléne Övriga grupper knutna till föreningen DROTTNINGODLARKLUBBEN Jan Jynnås ordförande Jan Eriksson vice ordf Bo Andersson kassör Roger Hilmersson sekreterare KURSLEDARE FÖR NYBÖRJARCIRKLARNA Thure Hilmersson & Arne Christiansen Roger Hilmersson & Linda Bidestedt Salong Arcoiris Sonia Arguedas Sundlin Rättarevägen 2 442 50 Ytterby www.arcoiris.se [email protected] 0736-564059 VIKTIGA DATUM I FÖRENINGENS VERKSAMHET 2015 Alla möten och träffar sker i samverkan med studieförbundet Vuxenskolan Måndag 9 mars Vårmöte kl 18.30. Info om lokal kommer via hemsidan, mail och SMS, alternativt kontakta Eva för info. Föredragshållare är Sven-Olof Nilsson, Stenungsunds bf, talar om en Bitillsyningsmans upplevelser. Lotteri anordnas. Fika till självkostnadspris. Honungsbedömningskommittén ansvarar för det praktiska. Måndag 13 april Startar trivselträffarna varje helgfri måndag kl 18.00 tom 29 juni. Också här återkommer vi om plats se ovan. Nya och gamla biodlare är välkomna. Vi diskuterar våra egna bin, sköter föreningens bin och annat runt omkring. Tema för kvällarna finns längre fram i Bibladet. Fikavärdarna bjuder på fikabröd, föreningen bjuder på te/kaffe. Utlämning av blandad syra påbörjas. Har ni tomma kärl från förut så ta med dem för påfyllning. Onsdag i april Drottningodlarklubbens årsmöte. Kallelse kommer till medlemmana. Alla intresserade är välkomna att delta. Mer info via hemsidan, mail och SMS. Måndag 27 april Nosemaprovtagning kl 18.00. Extra viktigt för drottningodlare. Medtag 60 avdödade bin från de samhällen, som du vill prova/odla ifrån. Helgen 7-10 maj Trädgårdsmässa på Liseberg. Kontakta Arne Christiansen om du vill vara med. Föreningen medverkar. Lördag 30 maj Kvinnlig nätverksträff på Nasseröds Bigårdar i Hamburgsund. Inbjudan finns längre fram i Bibladet. Vi satsar på att samåka. Även män är välkomna. OBS anmäl deltagande. Måndag 1 juni Sommarmöte kl 18.00. Föredraget börjar kl 18.30. Återkommer om plats och föredragshållare är Åslög Dahl. Lotteri anordnas. Fika till självkostnadspris, Bibladskommitén ansvarar för det praktiska. Onsdag i juni Smörsundsdagen kl 18.30. Medtag kaffe med dopp så syns vi vid parningskuporna på Koön. För mer info kontakta någon i drottningodlarklubben. Se under ’viktiga grupper’ i Bibladet. Måndag 29 juni Sista trivselträffen före sommaruppehållet. Tänk på att kolla varroanerfallet och hämta myrsyra om ni behöver. Måndag 13 juli Sommarträff – trivselträff. Samma upplägg som övriga trivsel träffar på måndagskvällar. Alla intresserade är alltid välkomna. Föreningen bjuder på fikat. Revisorerna ansvarar för det praktiska. Detta brukar vara sista dagen för gemensam beställning av Bifor och glasburkar. Också här får styrelsen återkomma med mer info. Måndag 3 aug Första trivselträffen efter sommaruppehållet. Startar kl 18. Pågår varje måndag t.o.m. 26 oktober. Tema se sidan 9. Utlämning av myrsyra. Fikavärdarna bjuder på fikabröd, föreningen bjuder på the/kaffe. Lördag 29 aug Hembygdsdag i Dalen. Föreningen medverkar med infokupa och honung. Se mer info i annons i Kungälvs-Posten. Måndag 7 sep Höstmöte kl 18.00. Föredraget börjar kl 18.30. Återkomer om plats och föredragshållare. Lotteri. Fika till självkostnadspris. Valberedningen ansvarar för det praktiska. Lördag i slutet sep Studieförbundet Vuxenskolan brukar ha sortbestämning och fruktutställning. Föreningen medverkar vanligtvis. Mer info kommer. Onsdag 30 sep Vaxljuskväll. Vi lär oss rulla bivaxljus och pratar om bivax. Måndagar i okt Fortsatt utlämning av syror i brukslösning till varroabehandling. Oxalsyra i brukslösning utlämnas 12, 19 och 26 oktober efter beställing några dagar i förväg. Beställ till Eva via mail, telefon eller SMS. Ha med flaska att hämta i. Ni som använder oxalsyreförångaren behöver inte hämta oxalsyralösning. Lördag 31 okt Sista dag för insändande av årsrapporten till Marie Mörk. Lördag 21 nov Årsmöte kl 14.00. Återkommer om plats och föredragshållare. Sedvanliga årsmötesförhandlingar. SBR:s nya stadgar gäller nu fullt ut. Lotteri anordnas. Föreningen bjuder på fika. Ta med honungsburk till bedömning, mer info i kallelsen. Honungshanteringskommittén ansvarar för det praktiska. Lördag 28 nov Vaxinlämning kl 10. Återkommer med info under säsongen. Söndag i dec Julmarknad vid Kringledammen. Föreningen medverkar med honung och lotteri. Mer info i Kungälvs-Posten. ***************************************************************************** Föreningen önskar Föreningen får ibland information till sig som vi fortlöpande försöker få ut till er medlemmar via mailen. Har du tillgång till en mail, behöver inte vara egen mail, kan vara till ett barn-barn, granne, kompis, så anmäl gärna den till föreningen så kommer du med på dessa mailutskick. Lättast att anmäla din adress gör du genom att själv maila vår ordförande. Meddela även om du ändrar din mailadress. //Styrelsen JOURLISTA FÖR MÅNDAGSTRÄFFARNA I FÖRENINGSBIGARDEN ÅR 2015 KL. 18.00 13-apr 20-apr 27-apr 04-maj 11-maj 18-maj 25-maj 01-jun 08-jun 15-jun 22-jun 29-jun 13-juli 03-aug 10-aug 17-aug 24-aug 31-aug 07-sep 14-sep 21-sep 28-sep 05-okt 12-okt 19-okt 26-okt Roger Hilmersson & Linda Bidestedt Thommas Pettersson & Torbjörn Haraldsson Arne Christianssen & Paul Hellberg Jan Olausson & Eva Carlsson Stefan Johansson & Göran Johansson Lars Göran Larsson & Ingela Olsson Bo Hägeryd & Tommy Sundlin Sommarmöte Ingrid & Stefan Hellström Lennart Eliasson & Heléne Jillnefelt Magdalena & Rutger Gustavsson Marie Mörk & Yvonne Strid Sommarträff Jan Eriksson & Ragnar Olsson Olav Jölle & Lars Oscarsson Jan-Lennart & Stig-Uno Johansson Barbro Franksson & Jounes Tamimi Lars & Elsie Larsson Höstmöte Per Almqvist & Björn Johansson Olle Björnström & Tommy Johansson Birgit & Göte Svensson Heléne Jillnefelt & Marie Carlsson Kerstin & Göran Helgegren Annica Jacobson & Sven-Olof Warén Andersson Jan Werner & Magnus Ögärd Föreningen bjuder på kaffet. Jourvärdarna fixar något att doppa. Vid förhinder ring och byt dag. ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA även nybörjare, grannföreningar och andra intresserade. Föreningsbigården Vid föreningsbigården finns ett antal samhällen uppställda. Praktisk undervisning för nybörjare skall förekomma bland dessa. Målet är att föreningen ska få en viss inkomst från samhällena. På husets anslagstavla framgår vilka som åtagit sig att sköta samhällena. Nybörjare och andra får ej på egen hand göra ingrepp i kuporna utan att först ha kontakt med dessa ansvariga! Önskas ägg eller späda larver från något av föreningens samhällen går detta bra efter överenskommelse med respektive kupansvarig. Tema för måndagsträffarna i föreningsbigården 2015 Datum 13 apr 20 apr 27 apr 4 maj 11 maj 18 maj Ämne Vårgenomgång av bigård Bekämpa varroa, Drönarram & drönarutskärning Nosemakontroll Vårutveckling & utöka bisamhällen Bihusesyn Odla drottningar, tips & erfarenheter 25 maj Odla drottningar, praktisk tillämpning 1 jun 8 jun 15 jun 22 jun 29 jun 13 jul 3 aug 10 aug 17 aug Sommarmöte Svärmförhindrande åtgärder Avläggare Drottningtillsättning Varroakontroll & utlämning av myrsyra Sommarträff Slungning och ympning Friska vinterbin Honungsbedömning och hantering 24 aug 31 aug 7 sep 14 sep 21 sep 28 sep Invintring Utveckla vår förening Höstmöte Vår hemsida , Intressanta hemsidor, tips Bisjukdomar Kupor & biredskap, uppslag & råd om nya tillbehör Honung och mat Oxalsyrabehandling & förångaren 5 okt 12 okt 19 okto 26 okt Vaxhantering, gemensam vaxhantering, när och hur? Erfarenhetsutbyte från säsongen Ansvarig Arne Christiansson Stefan Johansson Jan Jynnås Ingela Olsson Yvonne Strid Bo Hedin & Stefan Hellström Bo Hedin Stefan Hellström Ingela Olsson Lars-Göran Larsson Jan Olausson Eva Carlsson Bo Hägeryd Jan Eriksson Yvonne Strid Stig-Uno Johansson Roland Wentzel Yvonne Strid Stefan Johansson Bo Hedin Stefan Hellström & Bo Hägeryd Marie Mörk Bo Hedin & Stefan Johansson Bo Andersson & Arne Christiansson Yvonne Strid Diskussionsämnena tar vi upp vid kaffet när vi jobbat en stund med bina och bigården. Den ansvarige håller inte föredrag, utan sätter bara igång diskussionen bland deltagarna. Vi hoppas kunna lära av varandras kunskaper, men också av andras misslyckanden. Vi ändrar lätt både ämne och ansvarig, när något annat intressant dyker upp! Ordförande har ordet..... Ett nytt år tar sin början, ett stort tack till Stefan Hellström som varit ordförande i föreningen under fem intensiva år och skött det med den äran. Tack Stefan! Föreningen har precis fyllt 120 år och under nästan 30 år haft sin bas och verksamhet i Rollsbo i "vår bigård" och så infinner sig dagen då lokalen blir uppsagd och ett nytt kapitel i föreningens historia skrivs. Nu förändras förutsättningarna och vi är tvungna att söka ett nytt ställe för våra sammankomster. I skrivande stund är ingenting klart, vi har fått kontakt med Kareby IS och kanske detta kan leda till ett samarbete eller blir det Kolebacka som kommunen föreslår? När omständigheterna förändras blir vi alla varse hur viktigt det är att vi som förening kan hålla kontakt med varandra. Med syfte att snabbt, enkelt och billigt nå ut med information till våra medlemmar har styrelsen upprättat SMS grupper. Styrelsen vill också utveckla hemsidan och förhoppningsvis ska denna informationsväg också fungera bra i framtiden. Väl mött i verksamheten, var vi än väljer att öppna "vår nya Bigård"! Yvonne Drönar biet dör snart efter bröllopsnatten. Ny ordförande i föreningen av Yvonne Strid Tack för förtroendet jag fått att vara ordförande i föreningen. Ja det förpliktigar att ta över efter Stefan men framgången ligger i den gemensamma gärningen och det är i lagarbetet vi blir bäst. En kort presentation, jag har varit biodlare ca 15 år. Min biodling är i liten skala varierar mellan tre till fem samhällen. Jag har pröva på att hålla "nordiska bin" men konstaterade att det inte var lämpligt att kombinera med ett heltidsarbete så nu är det "gula bin" igen i min bigård. Förutom biodling är jag intresserad av pomologi, och har en trädgård med gamla fruktträd. Yrkesmässigt är jag utbildad processtekniker och har arbetat i kemisk industri i nära tjugo år, därefter utbildat mig till jurist och arbetar i dag med förhandlingar och villkorsfrågor. Inga bin, inget honung, inget arbete, inga pengar. Ordspråk TÖREBODA BIREDSKAP Vax, vaxhantering - Biodlingsreskap Ljustillverkning - Hygienprodukter MS Biredskapsfabriken AB Haddebodavägen a, Töreboda Tele. 0506-102 73. Fax 0506-100 04 www.biredskapsfabriken.se Verksamhetsberättelse för Södra Inlands bf. för 2014 Efter föreningens 120:e verksamhetsår är medlemsantalet 166 Fördelningen är: 119 fullbetalande varav 11 nya 1 hedersmedlem 19 familjemedlemmar 4 juniorer 23 stödjande. Tre medlemmar har avlidit under året. Mötesverksamhet Vi har haft fyra traditionella medlemsmöten. Årsmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 16 november, där förutom sedvanliga förhandlingar föredrag hölls av Peder Lilja, som är ny utvecklingskonsulent i SBR. Peder berättade bl.a. om sitt arbete med ett nytt utbildningspaket för kursverksamheten inom SBR. Vårmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 12 mars, där distriktföreningens ordförande och styrelsemedlem i riksförbundsstyrelsen, Monica Selling berättade om vad som händer i förbundet . Antal deltagare 39 st. Föreningen är i år 120 år gammal. En jubileumsfest anordnades i Rollsbo den 24 maj, just på själva födelsedagen. Många var inbjudna från kommunen och samarbetspartners, men de allra flesta gäster var våra medlemmar. Dock deltog vice kommunalrådet Thomas Olsson som höll tal och överlämnade en gåva på 12 000 kronor, (100 kr. per år). God cateringmat, kaffe och hembakade kakor bjöds till 55 deltagare. På sommarmötet den 2 juni, var vi i bigården i Rollsbo. Magnus Samuelsson från Munkedal berättade för oss hur svärmande bin fungerar. Antal deltagare 46 st. Höstmötet hölls i bigården den 8 sept. Barbro Östlund i Solberga berättade om ”att vara Bohusläns matmamma” och bjöd på smakprov. Antal deltagare 50 st. Styrelsen har under året haft nio protokollförda möten. Sommarhalvårets måndagsmöten har som vanlig varit välbesökta, och de flesta kvällarna har vi liksom förra året haft ett tema som just då är aktuellt. Ca 30 medlemmar brukar komma varje gång. Olika” kaffevärdar” bjuder på smörgås och kaffebröd. Det har fungerat nästan varje måndag. Tack alla måndagsvärdar!!! Föreningen har varit representerad på Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikts årsmöte, denna gången i Jörlanda församlingshem. Föreningen är medlem i Bohusläns Föreningsarkiv. Handlingar från 1894 till 1998 är nu arkiverade. Ni som har originalhandlingar som är intressanta att spara för eftervärlden, kontakta styrelsen! Marknader och medlemsvärvningsaktiviteter Föreningens medlemmar har deltagit på julmarknaden vid Kringeldammen i Kareby. Trädgårdsmässan på Liseberg hölls 8-11 maj. Omkring 30 medlemmar bemannade vår monter. Arne Christiansen lägger ner stort arbete på att organisera detta. Bland annat på ”Kongälle Martna” i oktober, ”Hembygdsdagen i Dalen” i augusti, och på Vuxenskolans äppelbestämmardag i oktober, har föreningsmedlemmar deltagit, sålt honung, informerat om biodling och föreningen samt värvat nya biodlare. Utbildning och kurser Nybörjarkurs och fortsättningskurs i biodling har genomförts i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan under våren och den praktiska delen under sommar och höst. Intresset för biodling ökar, så även i år har dubbla kurser genomförts. Ledare har varit Thure och Roger Hilmersson, Arne Christiansen samt Jan Jynnås. Istället för varroakurs anordnades ett samtal om ”En sund bigård” den 14 juli. Samtalen leddes av kursledarna på SV. Antal deltagare 18 st. En vaxkväll hölls i Rollsbo 15 oktober där ett tiotal barn och vuxna provade att rulla ljus av vaxmellanväggar. Tommy Johansson har skött kommunens bikupa i Kolebacka och utökat med en avläggare. Planering har gjorts för fler ”kommunala” bikupor inför kommande sommar. Medlemsservice Gemensamma inköp av Bifor och förpackningsmaterial har gjorts från Utby Maskin i Älvängen (Töreboda). Vaxrensning har samordnats med in- och utlämning på bigården och transport till Töreboda. Bruksfärdiga syror för varroabekämpning har tillhandahållits medlemmarna till självkostnadspris. Föreningen har hjälpt till att förmedla bisamhällen, odlade drottningar och begagnade redskap. Den 27:e årgången av medlemstidningen Bibladet har sammanställts av bibladskommittén och sänts till alla medlemmar. Föreningens hemsida www.bibladet.se har uppdaterats. Medlemmarna har kunnat få sin honung bedömd och godkänd för att få köpa SBRs etiketter. Föreningsbigården Under senvintern har tiotalet medlemmar bytt ut golvet i samlingsrummet. Jordgolvet har sänkts och ersatts med isolering, golvskivor och ett s.k. klickgolv. Kommunen har upprättat en detaljplan där ”vår” tomt inritats som kontorshusmark. Vi har fått ett erbjudande att köpa ca 2100m2 för 1.72 milj. kronor. Vi har valt att be kommunen om hjälp att hitta en annan lösning för oss. Ett tjugotal medlemmar har i år slungat sin honung i bigården. Flera har också utnyttjat möjligheten att smälta vax och tvätta sina biramar. Vi har i höst i bigården invintrat åtta samhällen. Samhällena varroabehandlas enligt SBR:s rekommendationer med biologiska metoder. Bigården har lånats eller hyrts ut till: • Möte tillsammans med distriktets kvinnliga nätverk. Ekonomiska bidrag Föreningen har sökt och fått kommunalt bidrag (kultur och fritid) på 2000 kr. Bidrag från SBR på 3500 kr har utgått till oss, för att vi är informationsbigård åt förbundet. Jubileumsuppvaktning av Kungälvs kommun på 12000 kr. Styrelsen DROTTNINGAR TILL SALU. Ligustikadrottningar, odlade efter beprövade linjer. Har gett bra bruksbin och är ganska gula. Humöret är bra, svärmlusten låg och skörden hyfsad. Beställ dina drottningar före 1 juni Bo Hedin 0303-22 61 80 / 0704-76 59 19 En hälsning från Eva Mitt hälsotillstånd gör att jag inte kan arbeta på samma sätt som förut. Därför har det blivit lite ändringar i fråga om mina uppgifter i föreningen. Mycket av det jag gör i styrelsen numera är kontakter åt olika håll. Jag planerar, bokar möten och lokaler, tar emot anmälningar och är lite allt i allo där det behövs mest för stunden. Vad det gäller anmälningar tar styrelsen in sådana till några av mötena, för att bättre kunna beräkna inköp till förtäringen. En annan uppgift jag haft har gällt arbete i bigården. Ni är några stycken, som blivit tillfrågade om att hjälpa till med både det ena och det andra. Förra året var det golvet, i år blir det en del annat. Jag vill här framföra, att ni alla föreningsmedlemmar är toppen. Ni är alltid positiva till att ställa upp när jag ringer/mailar. Det händer också att jag får samtal, där man erbjuder sig att hjälpa till med olika saker. Syrahantering Som ni säkert märker blir jag stressad, när det är mycket omkring mig. Ni ska ändå inte vara rädda för att fråga eller påminna mig, om ni tror att jag glömt något. När jag jobbar med syrorna kan jag dock inte göra annat emellan. Vi är nu en liten grupp som hjälps åt. När det är många, som behöver ha blandad syra samtidigt, överlåter jag gärna den praktiska hanteringen till Maj, Per och Tobbe. Oavsett vem av oss som blandar, behöver man få koncentrera sig på uppgiften eftersom det inte får bli fel. I höstas blandade vi brukslösning av Oxalsyra på sammanlagt 9 kg socker. Det är lite mindre än förut, men vi får tänka på att föreningens oxalsyreförångare användes flitigt. SMS och mail Flera av er har fått SMS-information några gånger. Före jul skapade vi i styrelsen fyra SMS-grupper, för att snabbt kunna få ut kort info/påminnelser till så många medlemmar som möjligt. Jag står som avsändare på grund av att grupperna är registrerade på mitt mobilnummer. Hela styrelsen står ändå bakom informationen. Alla familjemedlemmar och juniorer är inte inlagda. Vi räknar med, att de får informationen ändå genom sina familjer. Ni som inte har fått SMS och gärna vill ha det, får gärna lämna ert mobilnummer till mig. Ni som inte får mail och gärna vill ha det, kan lämna en mailadress till mig. Tänk på att ni kan ha en annan person, som tar emot era mail, om ni inte hanterar dator själv. Varulager I skrivande vet jag inte hur det kommer att fungera med vårt varulager under året. Sortimentet är detsamma som förra året. Jag återkommer med mer info när jag vet. Gemensamma inköp av burkar och Bifor kommer vi att göra i år också. Jag återkommer även med detta. Det kan bli aktuellt med kort info via SMS och/eller mail omkring det. Distriktet Distriktets årsmöte hålls i Jörlanda Församlingshem även i år. Många av oss brukar vara med. Kvinnligt nätverk har en träff i februari med Ing-Marie Svenning som föredragshållare. Vårträffen blir 30 maj på Nasseröds bigårdar i Hamburgsund och den planeras i samarbete med Sotenäs biodlarförening. Se separat inbjudan och framför allt anmäl er. Vi försöker få ihop deltagare till 2-3 bilar. Jag åker gärna med någon. Distriktets etiketter Honung från Bohuslän tar vi hem från distriktets kassör Inger. Föreningen brukar ha 1-2 rullar i lager. Om ni vill köpa många så säg till i god tid. Vi i distriktet planerar för en biodlardag under säsongen. Det blir troligtvis i oktober. Håll utkik på distriktets hemsida och/eller fråga mig. SBR:s medlemsregister Här är det numera självservice. Man loggar själv in och rättar uppgifter. Se inbetalningskortet. Än en gång ett stort tack till alla biodlare, som på olika sätt stöttar och hjälper mig i vardagen. Mycket fixar jag men inte allt. Stegar klättrar jag till exempel inte gärna upp på. En annan uppgift jag behöver hjälp med är skattningen. Då brukar Marianne komma ut till Ramsön. Eva Carlsson Fyll inte livet med dagar Fyll dagarna med liv Vårda era bin med kärlek och blommor CJ´s Blomsterbod Kärna Torg 0303-22 60 02 Avgående ordförandens testamente Mina fem ordförandeår är avslutade. Det har varit en rolig, lärorik och minnesrik tid. Sedan länge har jag bestämt att fem år kan vara lagom för både er och mig. Sedan får nya viljor ta över. Nu är jag glad att Yvonne Strid har valts till ny ordförande, och önskar henne lycka till. (Jag har faktiskt tjatat på henne ganska länge). Tillsammans har vi fått mycket gjort under åren. Låt mig påminna er om en del. •Slungrummet i Rollsbo totalrenoverades, efter att vi sökt och fått EU-bidrag (25 000 kr.) till halva investeringskostnaden. Det gamla sovrummet blev nu en hygienisk livsmedelslokal och vi fick på köpet två nya förråd. •Huset har tvättats och målats om utvändigt. •Köket har fått nya skåp och en handikappanpassad entrédörr från baksidan. •Samlingsrummet fick i våras ny golvkonstruktion och beläggning. •Många andra förbättringar av föreningsbigården, både invändigt, i paviljongen och på tomten har också gjorts. Föreningens gamla handlingar alltsedan 1894 har fått en säker förvaring i Bohusläns Föreningsarkiv i Uddevalla. Där är de tillgängliga för alla intresserade. Nu återstår det bara att lämna in de senare årens protokoll, räkenskaper m.m. År 2011 fick vi Kungälvs kommuns ”Stipendium för en hållbar Utveckling” på 10 000 kr. För en del av dessa pengar anordnades öppethusdagar i Rollsbo där vi visade och marknadsförde biodling för intresserade besökare. Under det senaste året har vi firat föreningens 120-årsdag. Många medlemmar och inbjudna bjöds på mat och dryck och Kungälvs kommun uppvaktade med tal och penninggåva. Utöver allt detta har den vanliga verksamheten rullat på med medlemsmöten, utbildningar, resor och trivselkvällar i Rollsbo. De senare har fått lite mer struktur, då varje kväll har fått ett eget aktuellt tema förutom arbetet med bin, honung och husunderhåll. Vad har inte blivit gjort? Framförallt hade jag förväntat, att vi kunde ha löst föreningsbigårdens framtid i Rollsbo. Det har vi inte klarat. För den närmaste framtiden hoppas jag, att vi under våren kan slutföra en överenskommelse med kommunen om att sköta några ”kommunala bikupor” i Kungälvs centrum, så att vi kan komma igång till sommaren. Tack alla för ert stöd och er uppmuntran under dessa år. Nu går vi vidare för att göra föreningen trivsammare, värdefullare och större. Stefan Hellström Ny styrelsemedlem Hej, jag heter Marie Mörk. Jag blev på årsmötet invald i styrelsen och vill här göra en kort presentation av mig. Jag och min man Benny bor i Kornhall och vi har två vuxna barn. Mitt intresse för bin har funnits i många år men det var först våren 2013 som jag tog kontakt med föreningen för att anmäla mig till en kurs. Jag fick kontakt med Thure Hilmersson som meddelar att tyvärr hade kursen redan startat. Men jag fick möjlighet att besöka Thure och hans bin och på så sätt lärde jag mig mycket. Jag följde Thure och hans bin under våren och sommaren och en dag fick jag ett erbjudande om att köpa en svärm. Jag fick god hjälp att iordningställa mitt första samhälle och ett tag senare fick jag möjlighet att köpa en full utrustning med kupor, redskap och slunga begagnat. Så plötsligt var jag då biodlare, och jag som hade tänkt gå kurs först! Men förra året kom jag med på kursen och det var mycket lärorikt, både den teoretiska delen men också den praktiska tiden då vi fick komma och besöka andra biodlare och hjälpa till med deras samhällen. På våren var det inte bara vår nygifta dotter som svärmade utan även mina bin... Min lilla svärm från förra året visade sig vara riktigt svärmbenägna och vips hade jag tre samhällen. De hade också ett ganska hetsigt temperament men samlade in god honung till mig så jag var nöjd ändå. Jag har nu bytt ut mina drottningar och ser fram emot ett nytt år som biodlare. Jag vill tacka för förtroendet som jag fått som ny styrelsemedlem där jag bland annat fått uppdraget att samla in och sammanfatta årsrapporterna. Hälsningar Marie Mörk ************************************************************************************* Hedersutmärkelse Styrelsen har beslutat föreslå att Roger Hilmersson får ta emot den Hedersutmärkelse som SBR beslutade om på riksförbundsmötet 2013. Styrelsen har följande motivering: "Roger Hilmersson har bedrivit ett engagerat och idérikt styrelsearbete i Södra Inlands Biodlarförening under drygt 25 års tid, mångsidigt deltagit i föreningens olika aktiviteter och generöst delat med sig av sitt kontaktnät inom biodlarvärlden. Han är därmed väl förtjänt att motta Sveriges Biodlares Riksförbunds Hedersutmärkelse 2015” Utdelningen sker vid riksförbundsmötet Redovisning av 2014-års verksamhet på bigården i Rollsbo Verksamheten på bigården har i år varit väldigt bra. Framför allt har många av våra medlemmar hjälpt till med alla tusen sysslor, som måste till för att verksamheten skall flyta. Vid ingången av år 2014 var åtta bisamhällen av varierande storlekar invintrade. Två samhällen dog före julen 2013, P3 och P4 (P = paviljongen). Under vintern dog bina i både R2 och jubileumskupan R3 (R = Rollsbo ute). När våren kom var det så bara fyra samhällen kvar. Demokupan och P8 var väldigt starka och fina, P6 var normalt och P1 var litet. Av de samhällen som dött var det bara P3, som hade en del utsot på ramarna. De övriga samhällenas ramar var helt rena, vita och fina. Noterbart är nu att vi har 25 ramar med fint Bifor som är kvar till avläggare 2015. Våren och sommaren har varit väldigt gynnsamma för bina hos oss. Vi har gjort två avläggare från demokupan och en avläggare från P8. Avläggaren från P8 sitter nu i jubileumskupan. Så hände det, att en mycket liten svärm med mörka svarta bin kröp in i paviljongens P3-kupa. Där hade Paul gjort rent och fint, slängt en ram med en liten klick yngel, men resten av ramarna satt kvar. Varifrån den lilla svärmen kommit är en mycket stor gåta för oss. Vi har varit mycket noga med drönarutskärningen i år och två gånger har vi tagit ut dem. Första gången den 9 juni och andra gången den 14 juli. Tredje gången jag skulle kolla ramarna, var det honung i alla utom i P8, där jag hade missat att skära ut. Det blev därför extra många drönare där. Jan Jynnås sprutade mjölksyra på de samhällena, som står ute, d.v.s. R1, R2 och R3 samt demokupan. Det var inte många kvalster som föll ner. Exempelvis var det bara 33 stycken i demokupan. En bedömning, som vi diskuterade i augusti, var att kvalstertrycket hade minskat i år. Vi skördade honung vid ett par olika tillfällen under året och slutskattade ganska tidigt i år mot tidigare år. Detta är absolut det bästa i Rollsbo. Någon ljunghonung fanns inte i år heller. Skörden var över 100 kg. Invintringen skedde som vanligt med Bifor och alla samhällena har fått rejält med mat. Demokupan är invintrad på två lådor och på två hinkar Bifor, men det var nog att ta i. Hösten 2014 har vi invintrat sju stycken samhällen varav fyra är mycket starka och tre är normala. Som alla vet, har föreningen inköpt en oxalsyreförångare och det var första året vi använde den. Vi har sprutat på olika sätt beroende på typ av kupa m.m. I demokupan sprutade vi mellan låda 1 och 2. På trågkuporna sprutade vi inifrån på en sida och i paviljongen borrade vi hål i yngelrumslådans sida vid femte ramen framifrån. Vi, som höll på med detta, var alla överens om att det var enkelt, snabbt och utan problem, så detta är framtiden. Förångningen utfördes den 10 oktober och resultatet blev så här: Nedfallet från kupa R1 - 650 kvalster, R2 - 700 kvalster, R3 - 265 kvalster, demokupan - 1 940 kvalster, P3 - 215 kvalster, P6 - 2 500 kvalster och slutligen P8 - 3 500 kvalster. Det var nedfallet efter en vecka och efter två veckor hade det i samtliga samhällen ramlat ner ytterligare, nästan exakt 20 % av första nedfallet. Noteras skall, att Jan Jynnås behandlade utekuporna den 25 augusti med myrsyra på wettexduk. Man ser då klart skillnaden på nedfall gentemot de tre samhällena i paviljongen, som hade ett mycket större kvalstertryck. Här vill jag vidarebefordra ett tips från Erik i Lidköping: Man ska använda två wettexdukar per samhälle med 15 ml per duk. Man undviker då att det öppna ynglet dör eftersom myrsyran blir fördelad på en större yta. Vi skall ordna så, att styrelsen tar upp beställning på myrsyreförångare. Det är en liten plastbehållare, som sätts in i en tom ram. Nu finns det en bruksanvisning på svenska till den också. Som avslutning har jag konstaterat, att det har fortsatt att ramla ner en del kvalster och de har hamnat över hela pappersarket. Så nog har gasen funnits jämnt i hela kupan. Tack för det gångna året. Bo Hedin Du är inte överviktig, underviktig en normalviktig. Du är jätteviktig! Ordspråk Bitillsynen 2014 Bitillsynen i vårt land har som främsta uppgift att upptäcka och förhindra spridning av bisjukdomar och bitillsyningsmannen ska försöka ha så nära kontakt med biodlarna inom sitt distrikt som möjlig. I Sverige sorterar tillsynen under Jordbruksverket, som har sitt säte i Jönköping. Västra Götalandsregionen samt Hallands län, som kom till 2014, har som chef Kajsa Lycke på kontoret i Uddevalla. Inom Södra Inlands Bf finns det fyra bitillsyningsmän och de har var sina lika stora områden. Ett är 33 C, som är Solberga och Hålta församlingar och ansvarig där är Stefan Hellström. För 33 B, som är Kareby och Romelanda församlingar, är Jan Olausson ansvarig. Så har vi 33 A, som är Kungälv, Ytterby, Harestad och Torsby församlingar, där Bo Hedin står som ansvarig. Till sist har vi kvar Lycke och Marstrand och ansvarig för dessa är Ingemar Widheden. Varje år får tillsyningsmännen avlämna rapport, så även i år. Stefan har besiktat 12 bigårdar, Jan har besiktigat 10, Bo har besiktigat 27 och till sist har Ingemar besiktigat 2 stycken. I hela vår förenings verksamhetsområde och även runtomkring har vi glädjen att vara fria från yngelröta. Däremot har det funnits några biodlare som har säckyngelsjuka i sina bigårdar. Det finns också konstaterad nosema hos en del bisamhällen. Även i år har vi haft en del förluster av samhällen, nästan uteslutande beroende av varroavirus. Föreningens medlemmar har i rätt stor utsträckning skurit ut drönaryngel från sina ramar, några har varit duktigare än andra och behandlat sina samhällen med mjölksyra i sommar och så har mig veterligen alla behandlat med oxalsyra i höst antingen med droppmetoden eller med den nya förgasningen. Återigen bevisar vår förening framåtskridande och att vi tar vara på nya rön. Denna gång visas det genom att föreningen inköpt och låtit medlemmarna få ta del av oxalsyreförångaren. Apparaten har lånats av 38 biodlare, som tillsammans har behandlat 195 samhällen. Förångaren är av märket SublimOX, är tillverkad i Italien och kostade ca 4 500 kronor. Det var Stefan Johansson som ombesörjde inköpet. Den har förvarats hos Bo Andersson, som samtidigt haft hand om utlåningen. Det var bara för medlemmarna att beställa, vilken dag de ville använda den. Hämta – jobba - göra rent - lämna tillbaka - så var det fixat. Vi tycker det fungerade bra. Vi har ju ingen som helst erfarenhet av användandet av oxalsyreförångaren, men vi har haft kontakt med Lars Forsberg på Visingsö, som provade redan föregående år med bra resultat. Vi har sprutat både framifrån, från sidorna och även från översidan, allt beroende på omständigheter som rått. En drottning dog, då vi sprutade från översidan. Yngelklotet satt alldeles under täckplasten och drottningen råkade sitta alldeles i överkant ramen och kom rätt i gasstrålen. Det tillsattes en ny drottning, som vi fick av LP-Lars. Tillsättningen gjordes den 6 dec med plastbur. Tyvärr blev det 0 grader på natten och följande dagar och därför blev foderdegen för hård och drottningen dog. Den 15 dec satte vi på en Apidealåda med tidning- spapper emellan. I den hade bina byggt på de två främre ramarna i lådan ner till träramarna och där fanns nya ägg. Nu går det en ny drottning i samhället. Önskedrömmen är nu att hon stortrivs på det nya året. Efter att ha talat med flera av biodlarna är det samstämmigt en stor tillfredställelse med förångningssystemet. Noterbart är att det höll på väldigt länge att falla ner kvalster. Dessa kvalster fanns över hela bottnen jämfört med droppmetoden, där kvalstren bara ramlar ned vid kakgatorna. I bigården i Rollsbo var det väldigt mycket nedfall i paviljongen, när vi räknade och kontrollerade. Nu efter ytterligare sex veckor, finns en hel del nedfall i P6 och P8. I P3 är det mycket lite. Vi måste nu alla hjälpas åt med att följa upp detta i vår. Vi ska berätta för varandra om våra iakttagelser och hur vi upplevt förångningssystemet och resultaten. Ett är säkert, vi skall inte spruta för sent och det viktigaste är att det måste vara yngelfritt för att uppnå toppresultat. Ha mod att slänga bort dessa små yngelklickar som finns kvar. Lyssna på Arne Christiansen. Bo Hedin Avläggare och bidrottningar säljes Buckfast, LN, 3/4 langstroth Kontakta Susanne Forsman 0707-14 25 89 Etikettera din honung! Som medlem i SBR har du möjlighet att köpa och använda den välkända SBR etiketten med slingan. Denna etikett är en av Sveriges äldsta varumärke och tillkom redan 1919. Genom att använda dig av den garanterar du dina kunder att din honung uppfyller ställda krav samtidigt som du bidrar med 10 öre per etikett till reklam för svensk biodling. För att få möjlighet att beställa SBR etiketter måste du ha lämnat in en burk för bedömning innan till honungsbedömningskomitten En etikett som inte har så många år bakom sig är länsförbundets etikett. Den finns att köpa här i föreningen och kräver inget för att få lov att användas. Bohusetiketten vill visa att honungen är lokalproducerad vilket ofta leder till ökad försäljning. Etiketten kostar 50 öre styck och finns att köpa hos kassören Lars-Göran Larsson. Bikursen onsdagar Jan Jynnås och undertecknad har under 2 års tid haft förmånen att få utbilda ett gäng glada och trevliga personer till nya biodlare. Till 2014 års kurs låg deltagarnas ålder på en spridning från 15 år till 90 år. En mycket intressant utmaning. Som brukligt kör vi 6 gånger inne i vuxenskolans lokaler med mycket film, diskussioner och information. Det är svårt att rymmas på 3 lektionstimmar när ämnet är intressant. Efter detta flyttar vi ut till Bigården på Rollsbo och ytterligare 4 träffar. En genomgång av alla grejor vi har på bigården och vårt slungrum mm, ramspikar kväll och hur skall ramarna egentligen se ut? De två sista mötena jobbar vi i miniatyrkupor för att lära oss hur det kan se ut när man väl står ute i kupan själv. För de som sedan vill, kör vi en praktisk fortsättningskurs som sträcker sig genom sommaren och hösten. Här är vi ute i olika bigårdar och möter olika bin och förutsättningar för biodling. Dessa kvällar brukar vara mycket givande och roliga. På grund av personliga skäl valde Jan att inte vara min medhjälpare i år. Men vi har haft många roliga kvällar och mycket trevliga diskussioner tillsammans under den tid vi kört tillsammans. Ett stort tack för all din hjälp under den här tiden. //Roger Hilmersson Kungälvsbostäder bildades 1949 och är i dag den största hyresvärd i Kungälv med cirka 2700 bostäder av varierad karaktär runt om i kommunen. vi Vill vara den självklara valet av hyresvärd i regionen. Här finns en tydlig vilja att utvecklas och arbeta för nöjda hyresgäster, ta ansvar för nybyggnation och bidra till att föra Kungälv in i framtiden. Läs mer på www.kungalvsbostader.se Var den du vill vara, inte den andra vill se. Bakom varje svårighet Finns en möjlighet När vår Herre skapade bina försökte djävulen att göra efter, men det blev getingar. M. Laby Allt för taket! * Nyläggningar med takpapp och PVC-duk *Rep & omläggningar *Tilläggsisolering *Låglutande tak Bredhålts tak AB Gert Larsson 0706-22 30 31 Christer Larsson 0706-33 15 61 Information från årsmötet En honungshanteringskommitté tillsattes. Deltagare; se under viktiga grupper tidigare i Bibladet. Honungshanteringskommitténs uppgifter skall vara: * Att slunga, sila och färdigställa honungen till etikettering och burkning. I kommitténs uppgifter skall inte ingå: * Skötsel av bin och bikupor * Att bära ner ramar till slungrummet Styrelsens föreslog samverkan av föreningens kommittéer till de stora mötena För att avlasta styrelsen tilldelades varje kommitté att sköta en träff i föreningen. * Vårmötet Honungsbedömningskommittén * Sommarmötet Bibladskommittén * Sund Bigård Kursledarna * Juliträffen Revisorerna * Höstmötet Valberedningen * Årsmötet Honungshanteringskommittén Uppgifterna skall vara: * Att koka kaffe/te och ordna med fika. * I åtagandet ingår också dukning, uppläggning och diskning samt rengöring av bord och golv efter mötet. I uppgifterna skall inte ingå: * Inköp av förtäring, kaffe/te och övrigt material. Om man alltid har roligt så märker man inte att man har roligt... därför måste man också ha tråkigt ibland. Föreningen behöver hjälp! Till Lisebergsdagarna den 7-10 maj i år behöver föreningen hjälp med att bemanna ståndet där föreningen står och visar bin samt pratar bin med allmänheten. Har du möjlighet att ställa upp är detta tacksamt. Vi försöker bemanna med minst 3 stycken åt gången och 2 pass per dag. Du behöver inte vara biodlingsproffs för att vara med och stå, vi hjälps ju åt, så även nybörjare kan vara med. Även till andra marknadsdagar behöver föreningen hjälp med att bemanna vårat marknadsståndet, så anmäl ditt deltagande till Arne Christiansen Mässor och marknader Föreningen är mån om att vara ute och berätta om bin, biodling och framför allt nyttan av att det finns bin i närområdet. Det märks, att det finns ett stort intresse bland folk om bin och inte minst om pollinering. Vi får många frågor, till exempel: Varför dör bina? Det finns även intresse för att få köpa lokalt producerad honung och få tips om användning. Det är vid sådana tillfällen vi träffar våra blivande biodlarkompisar och kursdeltagare. Traditionsenligt var vi på trädgårdsdagarna på Liseberg i maj. I vanlig ordning var där mycket folk, som hade stort intresse för det vi hade med oss och ställde många frågor. Mest intressant verkade bina i visningskupan vara. Tombolalotterna gick åt och vinnarna av honung blev nöjda. De, som bara fick nitlotter, kunde i alla fall smaka på honung. Vi fick flera intresseanmälningar till nybörjarkurs. Sista lördagen i augusti var det enligt tradition hembygdsdag i Dalen. En av våra medlemmar var där med sin honung. Han hade även andra produkter och broschyrer om biodling från föreningen med sig. ’Rollupsen’ med Honung från Bohuslän var på plats. I september var det sortbestämning av äpplen i Studieförbundets Vuxenskolans lokaler. Rolf Eskilsson, pomolog, var där och bedömde besökarnas frukt. Där fanns även flera olika sorters äpplen utställda. Det var inte riktigt så stort intresse som året innan, kanske för att 2014 inte var ett lika bra fruktår som 2013. Istället var det ett bättre honungsår. Föreningen medverkade både i planeringen och i arbetet under dagen och sålde dessutom honung på plats. Vi hade med en honungsram till provsmakning. En sked av denna honung skickades på pollenanalys på grund av att den smakade kanel. Analysen visade, att det fanns pollen i honungen från flera olika sorters blommor däribland flera sorters klöver. (Dock ingen kanel.) Vi fick också en demonstration på hur man med en råsaftscentrifug kan göra sin egen äppelmust. I december var det julmarknad vid Kringledammen. Föreningen och ytterligare en biodlare var på plats med honung. Föreningen hade även ett honungslotteri. I år var vi så att säga förstärkta med försäljare av Kastellegårdsboken. Ytterby hembygdsförening sålde honung för oss på ’Konghälle marttna’ och Studieförbundet Vuxenskolan säljer vår honung på sitt kontor under terminerna. Varje honungsburk är en påminnelse om binas oerhörda nytta. Flera av våra medlemmar är ute på marknader och mässor för att saluföra sin honung och andra produkter. Samtidigt informerar de och lotsar potentiella biodlare till föreningen och nybörjarkurserna Eva Carlsson ************************************************************************************* BIDROTTNINGAR TILL SALU Efter snälla och flitiga mödrar. Kontakta Roger eller Marléne 0303-24 90 10 eller 0739-34 60 14 Årsrapporten 2014 Föreningens 120:e verksamhetsår blev, ur bisynpunkt, ett mycket honungsrikt år. Medelskörden bland dem som rapporterade in sin årsrapport var 34,1 kg. Totalt var det 52 stycken som lämnade årsrapport vilket är ca 37 %, en ökning mot tidigare år, men långt ifrån SBR:s önskemål att alla skall lämna in rapport. Fördelningen man/ kvinna är 38 män och 14 kvinnor. När det gäller honungsskörd är den rätt lika mellan könen. Kvinnornas genomsnittsskörd är 35,5 kg mot männens 35,7 kg. Observera att det finns par med i föreningen som har lämnat rapport, här har slumpen avgjort vilket av könen som rapportens ”värde” står på, dock är båda registrerade för att ha lämnat rapport. Det kan nämnas att det finns 11 sådana här ”blanka” rapporter som bara är ett namn. Dessa blanka rapporter har jag uteslutit när jag anger värden nedan. Kvinnorna rapporterade 32 invintrade samhällen hösten 2013, av dessa dog 5 vilket motsvarar 15,6% i förlust. För männen är siffran motsvarande 184 samhällen och 55 förluster vilket ger 29,9%. Är kvinnorna mycket bättre på att säkerhetsställa att samhällena klarar av vintern än männen? Kanske har vi män något att lära av våra kvinnliga kollegor? 10 kvinnor gjorde i snitt 2 avläggare var, totalt 22 stycken. 31 män gjorde i snitt 2,7 avläggare eller totalt 85 stycken. Totalt har 12 stycken rapporterat att de har odlat drottningar under året (11 män + 1 kvinna). Vintern 2013 – 2014 var mild och våren kom tidigt till vårt föreningsområde. Bina kom igång tidigt och det var säkert detta som bidrog till att många fick bra skördar. Några svärmar förekom i föreningen men något riktigt svärmår var det inte, kanske har vi överlag bra bin som inte är så svärmvilliga. Juli månad var varm och torr, trots detta var det många som fick bra med honung från bland annat vitklövern som blommade rikligt. Ljungen däremot led av torkan och även om hösten var otroligt mild och varm så var det inte mycket ljungdrag. Invintringen gick bra för de flesta biodlarna men många samhällen hade yngel kvar vid denna tidpunkt. Hur detta påverkar varroabekämpningen med oxalsyra får man se längre fram. Intressant blir också att se om det blir någon skillnad på de samhällen som det droppades oxalsyra på jämfört med de som ”röktes” med oxalsyra (läs Stefans inlägg om detta på annan plats i bladet). Årets lägsta respektive högsta medelskörd har varit 2 kg respektive 74 kg. Diagrammet på näst sida visar rapporterad genomsnittsskörd. Staplarna är indelade i 10- kilosspann. Dvs 4 st har rapporterat en skörd mellan 0-10 kg, ytterligare 4 st mellan 10-20 kg, 8 st mellan 20-30 kg osv. Diamantformen mellan 30 och 40 visar medelvärdet dör föreningen. De små runda punkterna under diagrammet visar varje enskild rapport, dessa är utplacerade på en linje respektive en box. Boxen visar inom vilket område 50 % av alla rapporter återfinns, de respektive linjerna på var sida är vardera 25 %. När det gäller varroabehandlingen har 39 rapporterat varroa och hur de har behandlat den. 38 av dem har använt någon form av myrsyra, oxalsyra eller drönarbortskärning. 1 har inte behandlat alls. För bästa effekt mot varroan använder många flera olika metoder. Av ovannämnda metoder har 11 använt myrsyra, 35 har oxalsyrebehandlat bina och 31 har skurit drönare (drönarbortagning). Ingen mjölksyra, apistan eller tymol rapporterats ha används. Genomsnittsbiodlaren i föreningen såg 2014 ut enligt följande (nu delat på alla som rapporterat): Invintrade samhällen 2013 = 4,2 st Invintrade samhällen 2014 = 5,2 st. Förluster = 27,8 % Skapade avläggare = 2,1 st Honungsskörd (medel) = 35,6 kg Varroa har mestadels behandlats med kombinationen av drönarbortagning och oxalsyrebekämpning, något lite myrsyra har används. Med detta vill jag önska ett lyckosamt 2015 med en bra övervintring och med hopp om att ni alla har snälla o flitiga bin även under kommande säsong. Med vänliga hälsningar Roger Hilmersson Minnesord över Gunnar Andersson Foto: Stefan Hellström Södra Inlands biodlareförenings hedersmedlem och äldste medlem Gunnar Andersson lämnade oss den 13 november. Jag fick budet kl 09 dagen efter, var tillsammans med fyra biodlare från föreningen på väg till ett seminarium om pollinering. Det var ett stort seminarium med både biodlare och växtodlare. Ändå kände jag, att det mesta jag hörde den dagen hade jag hört tidigare av Gunnar! Gunnar var en mycket framstående biodlare och drottningodlare och han tillverkade också praktiska tillbehör. Tills för ett par år sedan var han en flitig deltagare på föreningens möten och träffar. Den sista föreningsaktiviteten, där Gunnar var med, var vårt 120-årsjubileum i maj. När jag startade min biodlarbana 1992 var Gunnar aktiv i att hjälpa mig både med flyttningen av mitt första samhälle och med att komma igång med de olika momenten. Dessutom var han alltid tillgänglig för att svara på frågor och medverkade till, att jag blev medlem och kom med på nybörjarkurs. Gunnar fotograferade gärna biväxter, närbilder av bin och blommor och mer fältmässiga bilder. Bilderna använde han bland annat vid föredrag såväl i vår förening som i andra. Föreningen fick möjlighet att kopiera flera av bilderna. Vi är också många biodlare som fick goda råd om vad, som är lämpligt att så och plantera för att bina skall ha en god och allsidig tillgång till både pollen och nektar hela flygsäsongen. Gunnar delade dessutom med sig av plantor, skott och frön av bra biväxter. Gunnar sökte kunskaper i litteratur och tidskrifter och besökte andra länder för att se och lära mer om biodling. Han var generös med att delge sin kunskap både teoretiskt och praktiskt. Han blev medlem 1948, var ordförande i föreningen, medverkade i föreningens Biblad och var tillsynsman och kursledare under många år. Vi minns med glädje och tacksamhet vår vän Gunnars långa gärning. Ovanstående text var tillsammans med ett foto införd i Kungälvsposen den 5 december, dagen efter Gunnars begravning i Kareby kyrka. Flera biodlare deltog vid begravningen. Betydligt mer om Gunnar finns att läsa i förenings jubileumsbok Etthundra Plus. Bo Hedin skrev ett kapitel om honom – Vår meste ordförande. Gunnar själv bidrog både med innehållet och med mycket arbete för bokens tillkomst. Det märktes tydligt, att Gunnar var stolt över boken. Gunnars långa gärning i föreningen är betydande och han blev därför hedersmedlem i samband med 100-årsjubileet. När jag blev medlem 1992 var Gunnar fortfarande tillsynsman i Romelanda och Kareby, det var nog hans sista år som tillsynsman. Föreningens ordförande var han 1960-1985. Bibladskommitén medverkade han i från början till år 2000. Under vilken period Gunnar var kursledare har jag inte lyckats få fram, men vi har fortfarande medlemmar som gått nybörjarkursen hos Gunnar. Som tidigare nämnts var han en flitig deltagare i arbetet i bigården liksom på möten och resor. Han hade också ofta med sig snittblommor till kaffeborden i Rollsbo. Aktiv bi- och drottningodlare var Gunnar fram till för ca 2-3 år sedan. Det var synen som svek honom och han kunde inte längre klara de praktiska momenten. Diskutera biodling kunde han dock in i det sista. Det hade varit roligt att få berätta för honom om ovan nämnda seminarium om pollineringens betydelse och höra hans åsikter i saken. Jag har en mängd roliga biodlingsminnen tillsammans med Gunnar och det har andra också, det vet jag. Vi är många som saknar honom. Eva Carlsson Gunnars hem präglades av många Diplom från hans långa gärning inom Biodling. Utmarksvägen 10 44239 KUNGÄLV Försäljning av cyklar åkgräsklippare, vanliga gräsklippare, robotgräsklippare och motorsågar, röjsågar. Reservdelar och service. Telefon : 0303-103 13 Fax : 0303-104 68 Bikurs 2014 Nytt år betyder ny bikurs så klart. Man tycker kanske att det borde vara en upprepning från tidigare år, men nej, nya deltagare leder till nya frågor och nya förväntningar. För oss kursledare är det kanske invanda hjulspår men för deltagarna är det nytt från första frågan: Vad är ett bi? En pollinerande insekt! Med det som utgångspunkt börjar vi med frågor och svar och jag kan intyga att frågorna är många och svaren kanske ännu fler och varierande. Mycket ska ju rymmas på en kurs; Binas liv, bostad, utökning, skötsel, mat och hälsa. Binas nytta i naturen och produktion av olika produkter som honung och pollen. Vad man har för rättigheter och skyldigheter och vart man kan vända sig för att få hjälp. Som sagt frågorna är många och svaren ännu fler och så löper våra kurskvällar vidare. När våren kommer är det dags för det praktiska arbetet med allt vad det innebär från vårstädning till invintring. En mycket uppskattad del av kursen är när vi jobbar både hos varandra och hos etablerade odlare med biarbetet. Ny platser och nya bin är ju alltid en upplevelse. Thure Hilmersson En kurs som öppnade en ny värld för sina deltagare Tidigt våren 2014 samlades årets deltagare i nybörjarkursen. För vissa av oss var biodling något helt nytt, någon kände till lite grann och en person gick kursen för andra gången (den var ju så intressant). Åldersmässigt sträckte vi oss mellan de unga tonåren upp till 90 årssträcket. Under ett antal inledande träffar i lektionsalen fick vi lära oss mycket om bin, hur de lever och bor, vad som händer under de olika årstiderna, om bikupor, utrustning och mycket mer. Redan här insåg jag, att mina maskroser i trägården hade fått en radikalt förbättrad överlevnadschans framöver. Träffen, som många gick hem stolta ifrån, var när vi fick bygga våra första egna ramar, tråda dem och smälta fast mellanväggarna. Oj nu var vi verkligen på gång! När våren verkligen gjort sitt intåg tog de praktiska utomhuslektionerna vid. Vi fick äntligen dyka ner i bikuporna och bekanta oss på riktigt med de små djuren. Vi lyfte på ramar och lärde oss se skillnad på vad som låg i cellerna. Var det larver, pollen, honung eller vad såg vi egentligen? Och stämde verkligen det där, som Janne och Roger sagt, att man kunde höra skillnad på en drönare och ett arbetsbi? Kanske inte direkt men efter ett tag. Jo, jo, nu var vi ännu mer på gång! Vi åkte runt till olika bigårdar och till varandra och fick göra avläggare, märka drottningar, utöka kupor, slunga honung och vara med på det mesta ända fram till invintringen. Allt efter som säsongen framskred kom också det första egna bisamhället på plats. Valet av bin var enkelt, då Buckfast redan fanns i närområdet. Glädjen blev dock kortvarig. Redan efter tre dagar fick kursledarna rycka in eftersom myrorna gått till attack. Det var för sent att flytta kupan till en annan del av tomten, kupans position var ju redan inprogrammerad i binas GPS. Thure Hilmersson räddade situationen genom att, under en tid med delad vårdnad om bina, upplåta plats hemma hos sig. Våren blev till sommar och till midsommar gjordes den första skattningen av honung. Som stolta värdar på midsommarfesten skickade vi runt den nyslungade honungen till jordgubbarna och grädden. Kvällens samtalsämne var givet. Kursens sista lektion avslutades med honungsprovning från deltagarnas egen skörd. De olika smakerna, färgerna och aromerna diskuterades och avnjöts under andakt. Vi var alla överens om att detta var en fantastisk kurs med de bästa kursledare man kan ha. Så kunniga, engagerade, positiva och glada var de långt över allas våra förväntningar. STORT TACK till er Roger Hilmerson och Jan Jynnås. Avslutningsvis avslutar jag med ett ordspråk jag fångat upp under året och som säger en del om vad jag tycker om min nya hobby ” En dag utan honung är en förlorad dag” Göran Helgegren, Mycket nöjd kursdeltagare från 2014 När man har haft för bråttom länge måste man stanna upp och vänta in själen Seminarium om pollinering - Surr på fälten ger klirr i kassan Den 14 november 2014 åkte Andrés, Ingela, Susanne och jag till Nuntorps Naturbruksgymnasium för att delta i ett seminarium om pollinering. Sammanlagt kom ca 100 deltagare. Dagen var ett samarrangemang mellan skolan i Nuntorp, Länsstyrelsen, SLU, Jordbruksverket, JU INFO och Partnerskap. Jonny Ulvtorp hälsade oss välkomna. Föredragshållarna representerade lantbrukare, fröodlare, biodlare, lantmännen, biodlingsföretagare, SLU och jordbruksverket och dessutom professor Carl Crailsheim från Österrike. Från SLU var professor Ingemar Fries med. Alla var eniga om vikten av pollinering och att tänka på vilda pollinerares förutsättningar, bredden i fråga om binas tillgång på växter och att de har tilgång till både pollen och nektar under hela flygsäsongen. En föredragshållare kallade detta det blommande fönstret. Han betonade vikten av att ha koll på sina bins dragväxter och att man sår in det som fattas så, att fönstret blir komplett hela säsongen. Lantbrukaren berättade, att han odlar flera klöversorter och även honungsört, som han sår in i kantzoner. Han har egna salixodlingar, bland annat en tidig buskpil. Dessutom sparar han vilda hansälgar. Han poängterade, att färre arter i odlingsandskapet är ett hot och att det utan pollinerare inte blir något klöverfrö. Anne-Marie Dock-Gustavsson från jordbruksverket talade förutom ovanstående om hemsidan jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten. Det finns även ’appar’ till exempel Nyttodjur, fjärilar och pollinerare. Enligt Dock-Gustavsson kan man söka på Youtube efter ’blommande kantzoner’. Professor Ingemar Fries, SLU, talade om Olika pollensorter och deras betydelse i binas kostcirkel. Bina samlar kolhydrater (nektar och honungsdagg) protein (pollen), vatten och hartser. Hartserna används till att göra propolis. När det finns mycket nektar får de vatten där och behöver inte hämta vatten särskilt. (Egen kommentar: Jag brukar märka att det tidvis är mycket bin i dammen mitt i sommaren, vilket stämmer med draguppehåll. På våren brukar bina komma när grannen sågar ved, drar från saven.) Protein byggs av aminosyror. En fullvärdig kost måste innehålla essentiella aminosyror, men sådana kan man inte producera själv. Det finns 8-10 olika aminosyror, som bina måste ha för att växa. Föredragshållaren trodde inte att bina själva kan avgöra näringsinnehåll i olika pollensorter. Pollentillgången på hösten är viktig för vinterbina. Pollenersättning på våren har inte så stort värde. Ha gärna kvar pollen i kupan på vintern. Bina behöver mycket pollen för att kunna lägga ägg på våren. (Egna kommentarer: Här var mycket intressant och nytt för mina öron. Jag har aldrig tänkt på binas pollentillgång på hösten. Å andra sidan så finns det ofta såpass ljung att det blir pollen. Höstastrar och kärleksört finns det alltid gott om och innan dess älggräs. Kan inte bina trots allt avgöra skillnad på pollen? De väljer eller väljer bort sorter, men det kanske är mängden mer än näringsinnehållet som avgör valet.) Dagen var inte slut här men det var mina anteckningar. Eva Carlsson Bisamhällen till salu Jag invintrade några samhällen för mycket i höstas. De kan levereras efter vårbesiktning i början av maj. Boka även årets nya bidrottningar. Stefan Hellström 0709 995003 [email protected] Hej! Tack för att vi fick lära oss om bin! Vi har lärt oss mycket! Först kom Olle och Roger till vår klass och visade en film om bin och bisamhällen. De berättade om bin och visade planscher där vi kunde se hur bin lever. Vi fick veta att man kan måla en färg på drottningens rygg för att hitta henne bland alla bin och veta vilket år hon föddes. Vi fick prova bihattar och se andra bisaker, bland annat en rökpust. Veckan efter åkte hela klassen till bigården i Rollsbo. Där visade Olle, Roger och Marléne hur bin lever på riktigt i sina kupor. Vi fick sätta på oss bihattar och Roger visade ramar med bin på från kupan. Vi såg celler, bin, bidrottningen, larver, puppor och honung. Vi har också lärt oss vad pollenbyxor är. Det är pollen som fastnar på bena på bina. Ni visade också hur man slungar honungen och sedan fick vi smaka på alldeles färsk honung och det var jättegott! Vi blev bjudna på god fika, mums! När vi kom tillbaka till skolan gjorde vi bilder av egna bikupor och tog kopior på så dem skickar vi med till er. Kanske kan ni ha dem i eraat fina hus. Tack så mycket för att ni kom till oss och lärde oss om bin och att vi sedan fick komma och titta på dem i verkligheten! Vi hade jättekul! Hälsningar från klass 4-6 på Sandbackaskolan Inbjudan till träff med SBR Quinnor i Göteborgs och Bohus län 30 maj kl 13.15 Nasseröds Bigårdar & Gårdsbutiken Nasseröds Bigårdar Föredragshållare Helene Martinsson Kvinnliga nätverket i Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt i samarbete med Sotenäs biodlareförening och Studieförbundet Vuxenskolan önskar biodlare i distriktet välkomna till Helene och Henrik på Nasseröds Bigårdar och Gårdsbutiken Nasseröds Bigårdar. www.facebook.com/NasserodsBigardar Besöksadress: Nasseröd, Norrgården, Hamburgsund Helene visar produktionslokalerna och har ett föredrag om bin och verksamheten. Det börjar bli tradition med vår-träff för oss kvinnliga biodlare. Allt fler män börjar också komma med på träffarna. Både kända och nya deltagare är välkomna. Ni som inte hunnit skaffa bin är också välkomna. Ta gärna med någon bekant som kanske också är intresserad. Tänk på kläder efter väder, det blir mycket utomhus. Kom gärna med förslag på föredragshållare och andra aktiviteter framöver. Ni kanske vill ordna en träff för kvinnliga biodlare med distriktets medverkan i någon annan förening. Skicka mail till Eva Carlsson om Du är intresserad av det kvinnliga nätverket, men inte kan komma till den här träffen. Då vet vi att du är intresserad av att få information framöver. Visningskupan i Bäckparken i Kungälv Projekt Apiarium, ett av dem finns numera i Bäckparken. Vi är väldigt glada att Kungälvs kommun deltar i projektet och stödjer Beepartners miljövårdsarbete. Projekt Apiarium slutade 2014 med bikupor på 8 olika platser i Göteborg med omnejd. De kommer att utökas till våren med 2 nya placeringar, Hisings Backa och Södra Biskopsgården. www.facebook.com/pages/Beepartners Under september började vi med en lektion/föreläsning för barn och har inriktat oss på barn i tredje klass då det ingår om insekter och pollinering i deras studieplanering. Vi hälsade på 5 olika grupper på tre olika skolor, Hålta skola,Tunge skola i Kode samt Fontinskolan i Kungälv. Nu på våren fortsätter vi med att hälsa på barn och först på listan står Diserödsskolan i Romelanda. Tanken är att skolklasserna kommer till visningskupan under vår-sommar som ett komplement till lektionen i skolan. Alla skolor i Kungälvs kommun har också fått 2 exemplar av boken Viktors första bikupa. Viktors första bikupa Är en barnbok som har varit en succé hittills. Jag är mycket glad att projektet med boken som tog 1½ år att bli färdigt, blev en verklighet tack vare stöd från bl.a Kungälvs kommun och SBR. Boken säljes via SBR´s butik www.biodlarna.se samt på www.bikompaniet.com och www.bokus.se. Bi Kompaniet Är en ny biredskapsbutik, öppnade under 2014, finns på Vårlöksgatan 3C på Hisingen. Vi hälsar alla befintliga och nya kunder välkomna. Under säsongen kommer vi att ha öppet tisdagar och lördagar kl 11-15 (med början vecka 12) eller efter överenskommelse, [email protected] eller tel: 0736-127 231. Vi har laddat butiken med enkla kupor i trä och frigolit, Segeberger 11 ramars LN, det finns även Combi lådor i frigolit 13 ramar LN, samt frigolit kupor i Langstroth, massor med vanliga ramar och Hoffmann, vaxmellanväggar samt biredskap och skyddskläder. Pollenfällor, pollentork och ångvaxsmältare. Även Top Bar Hive kupor finns i lager för de som vill prova på något annorlunda. Dessutom burkar och annat. Nyhet: Apiterapeutiska hälsovårdsprodukter 100% ekologiska från franska BallotFlurin, säljes också via www.biapotek.se Andrés Amaya Briñez Besök gärna: www.apiarium.se och www.beepartners.se ************************************************************************************* Drottningbyten i praktiken på Ramsön sommaren 2014 – dagbok Började säsongen med ett produktivt men argt samhälle med en blandrasdrottning från en svärm 2013. Planerade att dela samhället i två. Det stod på två LN-lådor i yngelrummet och hade en LN och två HLS som skattlådor. Vågade inte ge ny drottning eftersom det fanns öppet yngel. Vecka 1. Flyttade nedre LN-lådan från yngelrummet och HLS-skattlådan till en ny plats = avläggare 1. Modersamhället fick en HLS ytterligare till yngelrummet och bestod alltså av en HLS och en LN i yngelrummet och en LN som skattlåda. Vecka 2. Tog bort viceceller i avläggaren och satte till en drottning. Flyttade andra yngelådanl LN + skattlådan LN från modersamhället till ny plats = avläggare 2. Modersamhället hade nu en HLS med mest honung och lite yngel samt en HLS med yngel. Samhället fick ytterligare en HLS (skattlåda). Flyttade upp spärrgallret. Planen var att dela upp det öppna ynglet på de båda avläggarna när de nya drottningarna var etablerade. Vecka 3. Avläggare 1 hade äggläggande drottning i god fart. Bina började lugna ner sig. Det gick nu att jobba försiktigt utan handskar. Avläggare 2. Tog bort vicecellerna och satt till en drottning. Beslutade i samråd med drottningleverantören att försöka sätta till en drottning även i modersamhället. Spärrade den gamla drottningen på en HLS-låda som förberedelse. Just nu spärrgaller mellan varje låda. Vecka 4. Avläggare 2. Varken drottning eller ägg synliga. Drottning tillsattes för 7 dagar sedan. Bina drar pollen. Finns täckt honung i skattlådan, öppen honung i yngelrummet samt en torrsockerram. Vädret har varit sämre de senaste dagarna men varmt och soligt idag. Troligtvis väldigt lite drag. Satte ner en slungad ram nerkletad med extra honung i yngelrummet. Har alltid liten flusteröppning hos avläggare. Gav honungsvatten sent några kvällar, minimal flusteröppning. Nätbotten borgar ändå för luft. Flyttade HLS-lådan under nedre spärrgallret från modersamhället till en egen botten strax intill = avläggare 3. Fanns täckt yngel, honung och pollen. Minimal flusteröppning på grund av att den står så nära modersamhället. Satte till en drottning. Lyckas denna avläggare är planen att förena den med det arga modersamhället när drottningen är väletablerad och driva det sammanslagna samhället på enbart HLS-lådor. Kollade efter några dagar att drottningen krupit ur buren och hon gick fint på ramen, men där var för få bin. Har ju tagit täckt yngel från modersamhället till tre avläggare, troligtvis väldigt få ej flygkunniga bin kvar till sista avläggaren, vilket medförde att flertalet bin flög tillbaka varifrån de kom. Minskade antalet ramar för att få mindre yta att hålla varm. La en sked honung inne i kupan på överlisterna och lite gav honungsvatten i foderkoppen sent på kvällen. Hade extra skydd mot myror (myrr under stenar runt kupans ben) och nästan stängt fluster när matningen genomfördes. Har nätbotten, som garanterar luft. Vecka 5. Avläggare 1 är igång, bina lugna och snälla. Har dragit in en HLS-låda med honung. Avläggare 2. Har fortfarande varken synlig drottning eller ägg. Bina drar pollen till och från. Lugna i första vändan sedan irriterade. Fick ram med nya ägg och spätt yngel från avläggare 1. Ny koll fem dagar senare. Fanns inga viceceller men omärkt äggläggande drottning. Hon har lagt två handflatestora områden. Äggen ser normala ut. OBS att detta är 18 dagar efter att ny drottning tillsattes. Det måste ha kommit med en oparad drottning när avläggaren bildades. Bina är lugna och snälla. Avläggare 3. Drottningen är äggläggande men behöver förstärkas med bin. Får täckt yngel från modersamhället. Ger lite honungsvatten i foderkoppen några kvällar, övergår snart till vanligt vatten tills flygbin finns. Vecka 8. Avläggare 2 har en egentillverkad drottning, samhället fungerar ua men bina är inte samarbetsvilliga. Beställer ny drottning. Tillsätter denna drottning direkt utan att gå omvägen över avläggare. Har nu lite ljungdrag och har tröttnat på att göra avläggare. Bytet lyckas. Den egentillverkade drottningen var svår att finna. Letade på kupväggarna, men där var hon inte. Lyfte lådan från bottnen och lossade träskivan, där gick hon på nätbottnen. Avläggare 3 har vuxit bra när cirka en månad har gått sedan bildandet. Fyller nu gott och väl en låda HLS. Ljungen har kommit igång, både avläggaren och modersamhället har ljungdoft och ljungpollen. Förenar dessa med tidningspapper. Lyckas. Att hitta drottningarna var en historia för sig. Innan sammanslagningen ville jag se att den nya fanns där. Hon hade varit lätt att se varje gång förut, men den här gången gick hon på kupväggen. Den gamla, som skulle bort, var jag nära att ge upp på, men vid sista genomgången gick hon där plötsligt. Så småningom invintras tre lugna samhällen med årets drottningar. Samtliga var bi-rika och i god fart. Samhällena står på helt olika platser på tomten, ingen risk för felflygning alltså. Från modersamhället och avläggare 1 har jag tagit drönare. Oxalsyran gavs i november. Avläggare 2 var mest flygig. Sent i december hördes svagt surr från samtliga. Hittills har inget negativt hänt trots stormar. Eva Carlsson Foto Marlene Båtsman HJÄLPREDA FÖR DROTTNINGBYTE 1. Gå igenom samhället dagen innan bytet skall ske och leta reda på den gamla drottningen. 2. Placera den gamla drottningen i en utätningsbur, som är stängd och utan foder och sätt buren mellan två ramar i samhället. Tejpa buren så att den inte öppnar sig, när du sen ska ta bort den. 3. Efter ett dygn kontrolleras om den gamla drottningen lever. Gör hon det, tas hon bort och den nya sätts in på samma ställe. Kontrollera att spärren för fodret är borttagen innan tillsättning. 4. Om den gamla drottningen är död, finns det en ungdrottning i samhället. Tillsättning av den nya kan då inte ske förrän denna är hittad och borttagen. Eventuellt måste man sila samhället för att få tag på henne. 5. VIKTIGT: Tillsättning av en ny drottning kan endast ske om bina har drag, annars måste man ge dem foder samtidigt. Matning av bina sker genom att man ger dem en 50%-ig sockerlösning eller honungslösning i fodrare eller foderburk. 6. Kontrollera yngelrummet efter 5-7 dagar för att se, om den nya drottningen är accepterad. Det vet man, om man ser drottningen eller om man ser nya ägg eller späda larver. 7. Har samhället dragit upp viseceller, kan man misstänka att tillsättningen misslyckats. Då måste man skaka av bina från alla ramar, riva visecellerna och därefter sätta till en ny drottning. En annan säkrare metod för drottningtillsättning är, att göra en avläggare med den nya drottningen. Vid invintringen slår man ihop samhällena med tidningspappersmetoden, efter att man tagit bort den gamla drottningen. Avläggare görs med två yngelramar, en foderram och en ram med mellanvägg samt en liter bin från skattlådor från olika samhällen. Lämna en flygöppning på en cm i flustret. Mata bina med fodringsram för strösocker. Kontrollera att avläggaren är OK efter en vecka och att drottningen är accepterad och har lagt ägg. Källa: Egon Andersson Mölnlycke bf Bidrottning som precis har fötts. Foto: Marlene Båtsman Vad gör de på Biodlarnas bank efter klockan tre? Jobbar! På Swedbank i Kungälv har vi öppet 10-18 måndag & torsdag, 10-15 tisdagar, onsdagar & fredag. Möte med mördarbin Under min vistelse i Costa Rica i Centralamerika i december 2014 - jan 2015 hade jag som mål, att besöka en biodlare. Jag vill se vad som skiljer sig i fråga om bin, utrustning m.m. jämfört med vad jag själv har hemma i Ytterby. Jag hittade en biodlare via internet, som jag även fick kontakt med och vi bestämde tid för ett besök i hans bigård. Det blev den 8 januari, dagen innan hemresan till Sverige. Eftersom jag inte hade tillgång till bil, följde min svärfar och en bekant till honom med och gav mig skjuts. De båda herrarna hade lite erfarenhet av bin genom att svärfars bekant haft en biodlande far. Före bilfärden till biodlaren funderade jag på, vad jag skulle ta på mig. Det var ca 25 grader varmt och soligt. Min första tanke var, att ta mina sandaler utan sockar, men jag ändrade mig och tog sockar och gymnastikskor och till det långbyxor och en tröja. Jag är ju van vid att mina bin är ganska snälla även om jag fått några stick. Efter en bilfärd, där vi försökte leta oss fram, kom vi till slut till platsen där bigården fanns. Vi träffade biodlaren, som heter Michael Lindeman. Han var från USA och gift med en kvinna från Costa Rica. Han kom till landet och jobbade som engelskalärare, träffade sin fru och de flyttade till USA. För fem år sedan fick de barn och ville då flytta tillbaka till Costa Rica för att bo nära släktingar. De tyckte också att det var bättre för barnet att växa upp där. Michael Lindeman och hans fru började med biodling för fyra år sedan. Den bigård, jag besökte, hade ca tolv samhällen och de hade 28 stycken totalt. Skördetiden för honung är runt feb till april/maj i det området, sedan börjar regnperioden. Även om det är varmt som under vår sommar, regnar det mycket och då finns inte så mycket för bina att hämta. (Jag såg på ett program på kunskapskanalen om Costa Rica och att snitt för regnmängden är 3 meter/år Det är ganska mycket regn!) Michael sa, att de analyserar sin honung varje år och den innehåller övervägande pollen från kaffeblommorna. Det är nog som att ha bina vid en rapsodling tänkte jag. Denna bigård gav ca 30-40 kg per samhälle, ungefär som i Södra Inland. De har flytande honung och rörd/ympad och tillverkar dessutom honungsvin. Han hade samhällen längre upp i bergen i närheten av en vulkan. Där är det torrare och honungen kristalliserar sig fortare. Den honungen använder de mest till vin. Den flytande honungen kunde klara sig runt ett år utan att kristallisera sig nämnvärt. Vi fick en rundtur på platsen eftersom han har sina kupor på en odling för örter och medicinalväxter. Gården var 14 hektar stor och vi gick runt en liten del. Michael visade ett vilt bisamhälle med inhemska bin, som hade ett bo i en trädstam. Det var gaddlösa små bin av sorten Mariola. Folk, man pratade med runt om i Costa Rica, berättade alltid att honungen från Mariola används som medicin och att man droppar den i ögonen för att få bättre syn, ungefär som när man putsar sina glasögon. Tydligen skall det göra lite ont i början, men det går fort över. Jag har inte testat. När vi skulle gå och titta till bina sade Michel, att han bara ville berätta att bina, som han hade, var Afrikaniserade. Detta gjorde att mina två följeslagare, svärfar och hans bekant, inte ville följa med och titta. De sa: "det är Tommy som är intresserad ". Michel och jag satte oss i bilen och åkte sista biten till bigården. När vi kom fram frågade han vad jag hade på fötterna och jag visade mina gymnastikskor. Jag förklarade också, att jag brukade dra sockarna över byxorna så att inte bina kan krypa in där. Han tittade på mig och skakade på huvudet. Jag fick ett par gummistövlar, en helt ny skyddsdräkt och läderhandskar som gick upp till armbågen. Jag fick lära mig att dessa bin var ganska aggressiva och efterhängsna. Han sa, att två samhällen var vedervärdiga och han brukade bara titta till dem med två till tre veckors mellanrum just för att de var så jobbiga att hantera. Då hade han även ett par gummihandskar under läderhandskarna för att förhindra stick. Vi tände röken och han använde ett slags nötter som liknade stora ekollon. De gav bra rök och hade lång brinntid. Vi gick upp till samhällena och började titta. Han fick inte jobba med bina, när det var folk ute och arbetade med odlingarna. Bina gillade inte svart färg, vilket gjorde att de attackerade mina kameror. Jag hade en videokamera i ena handen och en vanlig i den andra. Jag fick till slut lägga ifrån mig kamerorna trots att Michael med jämna mellanrum pustade rök på mig för att få bort bina. Vi tittade på ett samhälle och han förklarade, att de hade mellanväggar i hälften av ramarna och i andra hälften bara ramtråd horisontellt. Bina byggde helt från grunden på dem. Dessa ramar hade en liten trätunga högst upp för att underlätta vaxbyggandet. De samhällen, som var starka, fick bygga själva och de svagare fick mellanväggar. Vissa biodlare tyckte, att det tar för mycket kraft att låta dem bygga allt själva. Michael tyckte, att de som bygger själva verkar friskare och har mindre varroa. Lilla kupskalbaggen finns inte där, men hade rapporterats i grannlandet, så det är nog bara en tidsfråga. Varroabekämpning gjordes vanligtvis med något som jag tror hette Apiguard. Det är inte som apistan utan en ekologisk variant, som baserades på timjan. Den verkade inte vara 100 % effektiv. Kuporna kändes ungefär som våra. De brukade använda två sargar till yngelrum och sedan mindre skattlådor. Utan att ha måtten, uppskattade jag, att de motsvarar lågnormal och HLS. När vi var klara med genomgången av kupan, gick vi ca 50 m till bilen och släckte rökpusten. Bina surrade runt oss och vi gick en promenad runt delar av odlingarna för att de skulle sluta följa efter oss. När vi kom tillbaka till bilen kunde vi fortfarande inte ta av oss skyddskläderna utan fick sätta oss i bilen med overall m.m. på. Efter en stund blev det väldigt varmt i bilen och då öppnade vi ett fönster lite, så att flera bin kunde flyga ut. Sedan åkte vi tillbaka till parkeringen, gick ur bilen och kunde ta av skyddskläder. Dock kunde Michael inte garantera, att man skulle klara sig från ett irriterat efterhängset bi. Det var faktiskt en mycket trevlig upplevelse och en fantastisk och informativ biodlare, som blev en ny vän. Efter hemkomst till Sverige och förkylningstider tror jag, att jag blivit extra stärkt och motståndskraftig av honung från mördarbin. För den som vill se lite mer kan man besöka Michaels hemsida http://www.costaricaapiaries.com även om sidan har lite fel på länkar m.m. kan man titta på några bilder. Annars får ni fråga mig, så kan jag visa bilder. Tommy Sundlin ************************************************************************************* Bibladsinformation från styrelsen Vi försöker göra ett så intressant biblad för våra medlemmar som möjligt och välkomnar dig med förslag till innehållet eller om du har någon artikel som skulle intressera medlemmarna. Posten begränsar oss dock till att bibladet inte kan väga mer än 100 gram, väger det mer får vi förhöjd avgift på portot. Vill du annonsera eller känner någon som vill sätta in en annons så är vårt pris: Helsidesannons 600 kr + moms Halvsidesannons 300 kr + moms. Vi har manusstopp i mitten av januari. Bussresan till Visingsö Vi startade med en fullsatt buss kl. 07,00 den 13 juli från Bigården i Rollsbo. Resan skulle gå till Gränna och vidare med färjan kl. 10,00 över till Visingsö. Ethel Berndtsson arrangerade resan och till sin hjälp hade hon Jan Jynnås och Roger Hilmersson. Det var ett glatt och förväntansfullt gäng resenärer i bussen med Kurt Weber som chaufför. Med en fantastisk och solig sommar 2014, så var just den här dagen något regnig när vi kommit över till ön. Kurt körde oss till Persgården, där Visingsöbiodlarna med Lars Forsberg i spetsen har sin parningsstation. På Persgården bjöds det på kaffe/te med fralla och morotskaka i en öppen och ljus inbyggd caféplats. Därefter visades vi in till biodlarnas klubbstuga som låg en bit utanför för att få lite information om deras biodling, varefter vi alla gick för att titta på parningsplatsen och gå till en lokal där en oxalsyreförångare förevisades. Det fanns mycket att titta på Persgården, som även hade försäljning av Fair Trade -varor samt ekologiska varor i form av egen müsli, sylt, honung, muscovadosocker etc. Flera av oss såg konstutställningen med Tim Vauges akvarell- och akryltavlor. När vi tackat och sagt adjö till våra värdar gjorde vi en liten rundresa på ön, som är mycket vacker. Kl. 13,30 körde vi på färjan för att sedan bege oss till Åsens by, som ligger en halvtimmas väg från Gränna. Middagsbordet stod dukat när vi kom fram, det bestod av skinkstek med äppelgräddsås och kokt potatis samt kaffe efter maten. Vi lät oss väl smaka. I byn hade tiden stannat vid 1900-talets början och efter maten blev vi guidade av en dräng i träskor och gammaldags kläder liknande de Vilhelm Mobergs Rasken hade på sig i filmen. Han visade oss runt i omgivningen och i stugorna, han berättade om vilka som bodde där och om hur deras levnadsvillkor var. Han gjorde det väldigt bra och det var säkert en del av oss som kände och förnam gamla tiders vingslag. Vid ett ställe mellan husen hade någon biodlare från Visingsö satt ut en del kupor. Allt var mycket fridfullt där. Utanför restaurangen fanns också en lanthandel med gammaldags varor om man ville handla souvenirer. Det hade varit en givande dag och när bussen tog oss hemöver var vi trötta och nöjda. Tack Ethel, Jan och Roger. Text och foto: Ingela Olsson Många nybörjare i årets bikurs I år är det glädjande att vi har fått fler nybörjare än vanligt och kör även i år två bikurser. För att hjälpa dessa igång med material och bin som vi kursledare brukar försöka att göra, annonserar vi här efter er som har bin eller saker att sälja och som kan vara användbart för dessa nybörjare att starta med. Hör gärna av dig till någon av oss kursledare så kan vi hjälpa till att förmedla det vidare till en kontakt mellan er. Vi är i år fyra kursledare: Roger Hilmersson tfn. Thure Hilmersson tfn. Arne Christiansen tfn. Linda Bidestedt tfn Det finns en sak som botar ensamhet, och det är vänskap. Den tränger igenom alla murar och når ut till även det mest ensamma hjärtat, bara det vågar öppna sig. EG:s Rörinstallationer AB Allt i branschen - även försäljning Bultgatan 26 Rollsbo industriområde, Kungälv Telefon 94050. Biltelefon 070-600 57 35 Träff på Tavlebords Honungsgård Vi inbjöds av SBR Quinnor, att komma till Tavlebords Honungsgård på Orust den 13 maj 2014. Gården, som är Pias barndomshem, drivs av Helge och Pia Josefsson. Tiden för träffen var sagd till 18,00 och bil efter bil slöt mangrant upp på parkeringen utanför gården. Som vanligt var det mest kvinnor, men en del män var med vilket var trevligt. Vi välkomnades av Helge, som innan han visade oss runt, delade upp oss i två grupper. Den ena gruppen följde med till hans slungrum där han i samma byggnad även har honungsberedning. Allt han har i sin verksamhet fungerar smidigt och mycket av materialet har han grejat själv. Det börjar med en avtäckningsmaskin typ Sjölis som är vertikal där han sätter in ramen. Den trycker sönder ljunghonungens geléklump redan i cellen. Därefter har han en slunga som är ca 1,2 m i diameter och som tar väldigt många ramar. Vidare separeras honungen från vaxet i en typ separator (som han själv konstruerat) där honungen drivs uppåt och slutligen i överkant kärl rinner via en ledning in i en silcentrifug. I nästa rum ympar han och burkar honungen. Han har bra maskiner som underlättar arbetet. Den andra gruppen kunde se sig omkring på gården, där det i lagår'n fanns en bildutställning om bi. Det fanns också växter till försäljning utanför. Bageriet, varifrån det kommer ljuvliga dofter är en låg byggnad utanför huvudbyggnaden. Tavlebords Honungsgård är numera en B & B-gård med övernattning i vackert inredda rum på övervåningen. I entréplanet finns café och en liten butik med gott bröd och olika varor med biinriktning. Där träffade vi också vår andra värd Pia, som såg till att vi trivdes. Vi åtnjöt en god smörgås och gott kaffebröd med kaffe/te i caféet. Vi handlade naturligtvis också. När båda grupper varit på visning i slungrummet, gick vi alla ner i källaren där Helge och Pia gjort om till en mysig ljus gillestuga med grova bord och bänkar och där de gamla murstockarna vitkalkats. Där talade vi om kvällens intryck och Helge berättade om honungsgårdens tillblivelse. Det var en givande kväll och som avslutning vill jag verkligen ge en rekommendation till alla som inte varit där. Ta en tur till nämnda gård. Gå in på www. tavlebordshonungsgard.se för att få veta mer. PS. Vad jag skrivit är taget ur minnet, så det kan nog förekomma en del felaktigheter, särskilt beträffande Helges maskiner. DS. av Ingela Olsson Foto Marlene Båtsman Bi i krokusblomma. Foto Marlene Båtsman Föreningen välkomnar Nya medlemmar 2014-2015 Annika Nilsson Nol Kerstin Helgegren Västra Frölunda Yvonne Öhlin Lagerstedt Kareby Carita Billros Kärna Lars Jakobsson Kärna Viktor Björnström Kärna Linda Bidestedt Romelanda Ulla Thilander Ytterby Andrés Amaya Hisingen Jessica Andersson Kareby Göran Helgegren V Frölunda Peter Burman Kareby Daniel Eklund Kärna Lena Svedin Larsson Kode Björn Johannesson Kungälv Per-Göran Karlsson Bohus Erland Thilander Ytterby Biodling Blomsterglädje Höns i trädgården Tecken som stöd Godeman-förvaltare Föreningsteknink Sjömansarbete Navigation mm Kontakta oss: tel 010-33 00 900 Rådmansg 30 i Kungälv [email protected] www.sv.se/vast Studieförbundet vuxenskolan
© Copyright 2024