1. No category

Stoppsladd
fas 1-3, år 2009 – 2012
Agenda
• En kort introduktion till Stoppsladd
- Vad är Stoppsladd och vad är dess syfte?
- Vilka är huvudaktörer/finansiärer?
• Stoppsladd fas 1-2 (2009 – 2011)
- Metod, Resultat och slutsatser
• Stoppsladd fas 3 (2011 – 2012)
- Vad är på gång i fas 3 ?
- Delmål och ”teknikprojekt”
• Summering & slutsatser
-Bilagor
Introduktion
• Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar
- Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna
informationsspridning!
- Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar
(Använder ”min” ishall för mycket energi? Varför?)
• Förslag till energibesparingsåtgärder!
- ”Goda exempel”  20 konkreta exempel på åtgärder!
- Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 ”dåliga”
ishallar  Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!!
• Implementering av åtgärdsförslag!
- Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa
- 5 delprojekt som genomförs inom fas 3
Projektets partners
• Energimyndigheten
• (huvudfinansiär)
• Svenska Ishockeyförbundet
• (huvudpartner)
• Övriga projektpartners:
- QTF Sweden AB
- KYAB Sweden AB
- Francks Kylindustri
- ETM Kylteknik
- RiteIce
- Polair
- ClimaCheck
Inventering
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Allmän information
Övergripande data
Byggnad
Ispist och is
Vatten
Värme/ventilation
Belysning
Kylsystem
Värmeåtervinning
Övrigt
Checklistan mm
www.stoppsladd.se
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
5
Köpt energi per år för ca 95 ishallar
•Stor spridning mellan ishallarna i
Sverige
•Köpt el
•Köpt värme
• Genomsnitt – ca 1000 MWh/år
Köpt energi per år – olika arenatyper
• Klass ”Träning”
• Klass ”Publik”
• Klass ”Evenemang”
2015-01-26
930 MWh/år
1 270 MWh/år
2 370 MWh/år
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
7
Träningshall A
2 000 000
1 800 000
1 600 000
Energy, kWh/år
1 400 000
1 200 000
1 000 000
Totalt köpt värme
Totalt köpt el.
800 000
600 000
400 000
200 000
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
8
Publikhall C
2 000 000
1 800 000
1 600 000
Energy, kWh/år
1 400 000
1 200 000
1 000 000
Totalt köpt värme
Totalt köpt el.
800 000
600 000
400 000
200 000
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
9
Specifik energianvändning
Median: 2.17 kWh/dag*m2
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
10
Energianvänding i en ishall
1.
2.
3.
4.
5.
•
•
Kylsystem
430 MWh
Värme (+tappv.)
260 MWh
Belysning
100 MWh
Ventilation
90 MWh
Avfuktning
60 MWh
Övrigt
60 MWh
Summa
ca 1000 MWh
Energisystem – ”the big five”
Det finns idag ca 354 ishallar i Sverige
2015-01-26
Stoppsladd - 2011
11
Energianvändning - geografiska skillnader
• Distrikten inordnades i landsdelar för att se om man kan se
geografiska skillnader
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
12
Total specifik energianvändning
• Norrland förefaller använda något mer energi i snitt än Svealand
och Götaland
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
13
Bandyhallar
Medelvärde total: 2404 MWh
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
14
Bandyhallar
Medelvärdet är 1.8 kWh/dag*m2
- motsvarande för ishockeyhallarna är 2.17 kWh/dag*m2
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
15
Stoppsladd fas 2 – Belysning
• Fallstudier av energibesparande åtgärder från fas 2
- Jämförelse av belysning (lux) och installerad effekt (kW)
- Bättre belysning vid lägre effekt?
Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kW)
•Ca 1300 lux
•Ca 620 lux
•Samma
installerade
effekt
• Uppmätt ljus (lux) för belysningen vid full effekt (beräknad installerad
effekt)
• Medel ca 26 lux/kW  Jämförande nyckeltal för ”din” ishall!
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
17
LED-belysning i en ishall i Finland
• Uppmätt ljus; 520 lux vid full effekt; 8.4 kW (80 arm. x 105 W )
• Belysningsprestanda 62 lux/kW (nat. snitt 26 lux/kW)
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
18
Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kW)
1000
900
800
•Bättre belysning med
lågstrålningsduk
Belysning (Lux)
700
•
LED
•~ 520 lux
600
•Genomsnittlig
•ishall
500
400
300
LED Finland
200
Älta- duk
Älta - orig.
100
•8,4 kW
•19 kW
Linjär (Nat. snitt)
0
0
2015-01-26
5
10
15
20
25
Belysningseffekt
(kW)
Stoppsladd - 2012
30
35
40
19
Belysningsprestanda (lux/kW)
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
20
Stoppsladd fas 2 - Slutsatser
Några korta slutsatser från fas 2:
• Det mäts för lite!
- Ishallar i Sverige är generellt sett dåligt instrumenterade
- 1 av 3 hallar kan inte redogöra för köpt energi per år
• Belysning utgör en stor potentiell besparing
- Stor spridning mellan belysning (lux) och installerad effekt (kW)
- LED har god potential men är förhållandevis dyr
• Bättre jämförbarhet med detaljerad statistik
- Fortsatt insamling av statistik för ökad jämförbarhet!
- En ishall använder drygt 1000 MWh köpt energi per år..
- … men vad är rimligt för ”min” träningshall B i Norrland?
Stoppsladd fas 3 – Vad är på gång?
Det övergripande målet för den tredje fasen för
projekt Stoppsladd är att omsätta insamlad data
och kunskap i åtgärder…
• Fem fallstudier av energibesparande åtgärder:
A)
B)
C)
D)
E)
Visualisering av energianvändningen i ishallar
Optimering av vätskesystemet i ishallar
Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning
Lågstrålningsduk – Reducering av strålningsvärme
Avfuktare med värmeåtervinning
• Utföra ytterligare 50 besiktningar
• Sprida information!
Fallstudie A)
Visualisering av energianvändningen i
ishallar
Syfte:
• Synliggöra energianvändning genom installation av displayer i två
ishallsanläggningar i syfte att förändra personalens beteende.
Mål:
• Målet är att energianvändningen minskar med 10 procent, 100
MWh, i respektive ishall.
Fallstudie A)
Visualisering av energianvändningen i ishallar
• Visualisering av energianvändning i realtid med skärmar
• SABER mätsystem från KYAB – Lätt
överskådligt!
Fallstudie B)
Optimering av vätskesystemet i ishallar
Syfte:
• Syftet är att kontrollera och analysera vätskorna i kylanläggningen i
två ishallar och säkerställa en god kvalité genom optimering.
Mål:
• Åtgärden väntas minska energianvändningen ishallarna med 5-10
procent, motsvarande ungefär 50-100 MWh per ishall.
Fallstudie B)
Optimering av vätskesystemet i ishallar
Genomförs tillsammans med QTF enligt deras steg för steg
metod.
1) Besiktning:
• Okulär besiktning
• Vätskekontroll
2) Systemrengöring:
• Backspolning
• Renspolning
• Filtrering
• Renspolning
Fallstudie C)
Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning
Syfte:
• Tydliggöra vikten av uppföljning genom att installera undermätare
för 4-5 av de största energianvändarna i tre ishallsanläggningar.
Mäta!  Åtgärda!  Mät igen…
Mål:
• Målet är att minska energianvändningen med 15%, 150MWh, i
respektive ishall
Fallstudie D)
Minska energianvändning med lågstrålningsduk
Syfte:
• Utvärdera möjligheterna att minska energianvändningen i en ishall
genom att reducera värmestrålningen från taket till isen.
Mål:
• Målet är att minska energianvändningen med 10-15 procent, ca 130
MWh i en ishall
Värmelasternas fördelning på en ispist
Konduktiva,
(Övrigt); 37%
Strålning; 35%
Konvektiva
(Luft) ; 28%
Fallstudie D)
Minska energianvändning med lågstrålningsduk
Utvärdering pågår i Älta ishall…
Mätning av…
• temperaturer i tak, is och luft..
• kylsystemets energianvändning…
• solinstrålning på taket..
• Belysning..
•Positiv bieffekt  Bättre belysning till samma installerad effekt
Fallstudie E)
Avfuktare med värmeåtervinning
Syfte:
• Jämföra skillnaden i energianvändning mellan en avfuktare med
värmeåtervinning och en utan återvinning. Minst två ishallar med
olika typer av avfuktare
Mål:
• Målet med delprojektet är att visa att energianvändningen till
avfuktaren kan halveras med värmeåtervinning. Vilket är ungefär 30
MWh per år och anläggning.
Information och utbildning
”Vi är mycket nöjda med kursen och med personalens
ökade kunskap har vi redan beställt en ändring i en av
våra ishallar som kommer att spara ca 100 000 kWh
årligen.”
”Kursen är perfekt för våra sparmål. I en ishall sparar vi
nu genom en enkel åtgärd 3000 kr i veckan. Personalen
tänker på ett annat sätt efter kursen - på småsaker som
kan spara pengar.”
”Utbildningen bidrar till ökad medvetenhet och minskad
energianvändning, vilket alltid är viktigt för en
arenaägare.”
Intresserad? Besök: www.ismakare.se
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
31
Energispartips (www. stoppsladd.se)
• Lista med energispartips – uppskatta investering och sparpotential
• Teknik och beteende
Åtgärd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
2015-01-26
Projektera och bygg ”rätt”
Injustering av kylsystem
Service och underhåll
Mät, dokumentera och följ upp
Utbildning
Värmeåtervinning
Frekvensstyr motorer
Driftoptimering energisystemen
Behovsstyrda temperaturer
Flytande kondensering
Avfuktning
Täta byggnaden
Stäng portar och sargdörrar
Behovsstyrd belysning
Sänk lufttemperaturen
Vattenbehandling
Strålningsreducering
Energi
-%
50%
5%
5%
10%
10%
25%
10%
15%
5%
5%
5%
5%
2%
5%
3%/°C
5%
10%
Energi
MWh/år
500
50
50
100
100
250
100
150
50
50
50
50
20
50
50
50
100
Att
Kostnad
genomföra


































Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
32
Energihandledning ishallar
Intresserad? Besök: www.kyltekniska.se
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
33
Slutligen
•
•
•
•
Informera, utbilda och motivera berörd personal
Intresse och uppföljning – det gör skillnad!
Använd bästa befintliga teknik i ishallar!
Varje ishall borde ha en ”energiansvarig” person
– Anläggningar som använder mer än t ex 400 MWh/år borde ha en person
med ansvar för energianvändning
• Påstående:
– 20% energi går i de flesta fall att spara med ”nära 0 kr investering”
– 40% energi kan sparas med god lönsamhet
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
34
Tack för uppmärksamheten!
…….snart i en ishall nära dig!!
www.stoppsladd.se
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
35
Djupstudier av 8 anläggningar 2011
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Lenhovda ishall, Lenhovda
Hemse ishall, Hemse
Visby ishall, Visby
Mimer-hallen, Västerås
Alfta ishall, Alfta
Sparbanken Arena, Arboga
Husumhallen, Husum
Billerudshallen, Grums
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
36
Alfta ishall
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
37
5. Alfta ishall
16; 3%
25; 5%
44; 9%
14; 3%
Kylsystem
Elvärme
Belysning
269; 53%
Ventilation
Avfukting
Övrigt
136; 27%
Energisystem
MWh/säsong
%
Kylsystem
269
53%
Elvärme
136
27%
Belysning
14
3%
Ventilation
44
9%
Avfukting
16
3%
Övrigt
25
5%
503
100%
Totalt
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
38
Alfta ishall
• Kylsystemet är av äldre dato och bitvis i behov av modernisering.
• Sannolikt finns två huvudspår; uppgradera styrsystemet eller byt hela
kylsystemet!
• I Alfta har moderniseringar/kompletteringar gjorts så att byta hela systemet
vore sannolikt väl drastiskt.
• Värmepump för värmeåtervinning
• Styrning av kylsystemet och kondensorfläktarna
• Låt analysera kompressorernas verkningsgrad!
• En automatisk reglering av luftkyld kondensor och VåV-kondensorn vore
önskvärd – det skulle kunna optimera återvunnen värme och temperaturnivån
på det som ska avges till omgivningen.
• Pumpen har kapacitetsreglering (frekvensomformare) vilket är bra.
– Den dag då pumpen behöver bytas bör en ca hälften så stor väljas. Den
kommer att arbeta med en bättre verkningsgrad.
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
39
Sammanställning & reflektioner
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
40
Läggvatten
Läggvattentemperatur (C°)
30
25
20
15
10
5
0
0-9
2015-01-26
10-19
20-29
30-39
40-49
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
50-59
Vattentemperaturen i
ismaskin sjunker med
ca 2°C per timme!
>60
41
Ventilation
Ventilation 100% - 24/7
VåV i mån av tillgänglighet
El-batteri back-up – 105 kW (använde 22kW i snitt – uppmätt!)
Temperatur - konstant börvärde i hallen på 11°C
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
42
Ventilation
• 11 kW fläktmotor – 24/7
–
–
–
–
100% hela tiden – 60 MWh
80% (flödet) – kl. 22-07 – 51 MWh
50% (flödet) under 90% av tiden – 20 MWh
Avfuktning integrerat i ventilationen!
• Minska varvtal/flöde och temperatur!
– Natt/dag
– Träning
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
43
Ventilation
Ventilation – utblås >3 m från skyddsglaset
Varm luft träffar isen – ”spökis”
Dålig is och ökad energianvändning!
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
44
Ventilation
Blås bara in luft där det behövs!
Separera ventilation och avfuktning!
Stäng av ventilation – när den inte behövs!
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
45
Ventilation
• Exempel på hur luft kan/borde tillföras i en ishall
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
46
Ventilation – filter (service)
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
47
Frekvensstyr motorer (pumpar)
Stoppsladd!
59%
KB-pumpar icke reglerade
72%
KM-pumpar icke reglerade
•
•
Besparingen i direkt energi är ca 49% (40-55 MWh per säsong)
Återbetalningstid: 0.7 - 2.1 år (investering: 40-95 tkr)
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
48
”Temporära” elvärmare
Elvärmare 9 kW
50% av drifttiden – ca 20 MWh
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
49
”Eltjuvar”
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
50
Belysning
Belysningseffekt – max: 18 kW (697 Lux)
Regleras ej av ”praktiska skäl”
Tänd ca 15.5 timmar per dygn
Ca 62 MWh per säsong (uppskattning) – 246 kWh/dygn
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
51
Belysning
Belysningseffekt – max: 30 kW (1100 Lux)
Tänd ca 11 timmar per dygn
Reglerbar i 3 steg + underhåll (släcker 2 av 3 armaturer)
Ca 49 MWh per säsong (uppmätt) – 212 kWh/dygn
Notera aluminiumduken!
2015-01-26
Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö 2011
52
Reflektioner/Iakttagelser
• Generellt sett dålig uppföljning av energianvändningen
• Man mäter inte/Man kan inte mäta
– i de fall man mäter oklart hur data används, ingen återmatning!
• Går inte att särskilja ishallens energianvändning från övrig
idrottslig verksamhet
• Pumpar & kompressorer som inte är ”reglerade”
• Avsaknad av rutiner (skriftliga)
– Underhåll maskiner, isvård, …
• Dåliga vanor/beteende/intresse hos driftspersonalen/utövare
• Driftspersonalens kunskap
– organisatoriska hinder
• man har/får inte tillträde till maskinrummet
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
53
Reflektioner/Iakttagelser
• Avfuktare och ventilationsanläggningar som går kontinuerligt
– Felriktade utblås
– Tidstyrning och/eller sektionering Ventilation & Värme
– …….
• Smältgropen – isskrapet smälts med varmvatten som genererats
med ”dyr el”!
• Bristande styrsystem
• Läckage i byggnaden – dvs hallen/byggnaden ej ljustät
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
54
Slutligen
•
•
•
•
Informera, utbilda och motivera berörd personal
Intresse och uppföljning – det gör skillnad!
Använd bästa befintliga teknik i ishallar!
Varje ishall borde ha en ”energiansvarig” person
– Anläggningar som använder mer än t ex 400 MWh/år borde ha en person
med ansvar för energianvändning
• Påstående:
– 20% energi går i de flesta fall att spara med ”nära 0 kr investering”
– 40% energi kan sparas med ”god” lönsamhet
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
55
Tack för uppmärksamheten!
…….snart i en ishall nära dig!!
www.stoppsladd.se
2015-01-26
Stoppsladd - 2012
56