Nr 1 2011 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Marijuana is marijuana is marijuana Heroin eller kokain - vilket medel är farligast? Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse Nr 1/2011 INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Ledaren .................................................................................................. 2 Info från Styrelsen .................................................................................. 3 Redaktörens spalt .................................................................................. 3 Tema: Kokain & Heroin Heroin och kokain – himmel och helvete.......................................... 6 Sverige laddar................................................................................. 10 Kokain och heroin notiser ............................................................... 12 Heroin eller kokain – vilket medel är farligast................................. 14 Heroin och kokain från samma hand.............................................. 18 Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten....................................... 22 Syntetiska opiater – ersättning eller komplement........................... 26 Subutex hårdvaluta i norra Finland................................................. 27 Narkotika och krig – Kampen om marknaderna ............................. 30 Skomakarligan ................................................................................ 34 Afghansk narkotika allvarligt hot mot Ryssland .............................. 35 Marijuana is marijuana is marijuana..................................................... 38 Några viktiga lagändringar den 1 april ................................................. 42 Nu behövs en generell narkotikadefinition ........................................... 43 Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest ......................................... 46 Rättsrutan ............................................................................................. 50 Info från SKL ........................................................................................ 51 Notiser: Världen runt.......................................................................... 54 Landet runt ........................................................................... 55 En annan del av Miami......................................................................... 58 Höll sig undan straffverkställighet – greps med stort steroidinnehav ................................................... 64 Antidopningsarbete i ny regi................................................................. 66 Polisen gjorde dopingrazzior på gym ................................................... 66 Anabola steroider påverkar bilkörning.................................................. 66 Krypton på väg att förbjudas ................................................................ 69 Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse ...................................... 72 Boktips.................................................................................................. 76 Krysslösning och vinnare ..................................................................... 78 Stipendierutan ...................................................................................... 78 Kryss 1-11 ............................................................................................ 80 TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: TULLVERKET Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju års fängelse av tingsrätten i Umeå. D en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läkemedel lockar alltfler affärssinnade personer att förse den illegala marknaden med dessa preparat. Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam står högt i kurs och kan beställas från utlandet via Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén har tilltalat många. Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: 2 maj 2011. Utgivning v.24, 2011. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde. Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 MILJÖMÄ R Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna. Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad. Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, med undantag av flunitrazepam (Rohypnol), bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som gäller för anabola steroider. Q Valium – en lättillgänglig drog När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande medlet diazepam med varunamnet Valium i början av 1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att drogen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad. Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive folk som självmedicinerar mot vardagens stress och bekymmer. Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och apotek. Genom att googla på ”köpa diazepam”, eller ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att Åtalades på antalet mg, inte antalet välja leverantör utan att blanda in läkare och recept. tabletter Det enda problemet är egentligen att beställningen kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet. Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k. Under 2010 Tullverket 779ökat 100 narkotikaklassade Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs i beslag av missbruksdroger Utbudet hartog sedan 2000 på ett mycket oroväckande sätt och tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda. av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson endast iett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap läget. Trots att om diazepam är uppfört på FN:s lista över psykotropa Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och kontrollerad drog i alla medSubuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, betydande del av tabletterna. grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000 översållat av sajter som erbjuder men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. För den som vill köpa större mängder diazepam diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den andra läkemedel. En snyggt Subuxone missbrukas istället genom snortning. påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid däremot inte innebära en välskött förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks 20 000 doser á 1 mg och inte vid 20 000 tabletter, verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av en alla har hört talas om heroin och kokain och finnas i Indien och Pakistan. oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen. att dessa droger kan vara mycket farliga att missHeroin förekommer på den illegala marknaden som bruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 73heroinet har störst utbredning i östra Sverige Det vita mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. och särskilt i Stockholmsområdet. Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kalväxtriket. las brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor. Kokain Drogerna orsakade efterhand omfattande missBergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokabruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika blad i flera tusen år i samband med religiösa riter och konventioner under 1900-talet. Heroin ansågs för för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och Både heroin och kokain har orsakat krig och annat drygt hundra år törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. sedan vara ett ypperinnehåller en mycket liten mängd kokain och en hel De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark ligt läkemedel med dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande stort användnings100-150 mg kokain. område innan man drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med cenvisste bättre. År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i tralstimulerande effekter. form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakMerck började nu tillverka kokain som botemedel ligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot mot diverse åkommor. Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin Men det var först på växer i norra Anderna i Sydamerika. ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen 1880-talet som kokain diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick” fick en explosionsartad Heroin än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om utbredning som lokalHeroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanbedövningsmedel och som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. hang och även för behandling av morfinister. universalmedel mot Merparten av heroinet i Europa kommer numera Efter några år visade det sig att heroin inte alls var en mängd sjukdomar. från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende Det ohämmade använGyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farlidandet av kokain som vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner gaste och mest skadliga drogen av alla. läkemedel ledde till ett ut har torkat har man opium. Olika konferenser och sammankomster ledde till omfattande missbruk i Rökning av opium finns beskrivet hundratals år hårda restriktioner och från 1930-talet minskade heroEuropa, USA och Asien, tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett intillgången drastiskt. främst i Japan. till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid och USA. som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel användning som smärtstillande läkemedel. Man försom metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone Kokain hydroklorid ansökte också använda morfin som ett medel mot opim.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela vänds fortfarande i viss umberoende i västvärlden, men det ledde istället till att experimentet påminner väldigt mycket om sensmorautsträckning som lokalbemånga blev morfinberoende. dövningsmedel. len i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder. Heroin Sidan 6-7 M 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Kokain & Heroin Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. Produktionen i Colombia och i angränsande länder hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som kokainsmuggling till USA och Europa innebär. När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och ökar i motsats till heroin. I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan. Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas. Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid. Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant. Q Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 7 ÅKESSON YCKERI TR LIC Hovrättens beslut avgörande Domen överklagades och prövades i Hovrätten för övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den 25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning. Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige. S KT Beställde tabletter från Pakistan Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera Valium och andra diazepamtabletter. Valium från Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1 krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, s.k. Blå Valium. Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll 2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han betalat 2167 kronor via Western Union. Två veckor senare kom nästa försändelse från Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den innehöll 3022 diazepamtabletter. Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna Kokain & beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael haft med leverantörerna, och som tullens utredare i efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna dels skickat ersättningstabletter för halva priset som kompensation för de som tagits i beslag och dels uppmanat Mikael att uppge andra leveransadresser för att vilseleda tullen. – himmel och helvete PRODUKTION OCH TRYCK: 1/11 Årgång 24 En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa med missbruksproblem. När Mikael blev friställd från sitt arbete i februari 2010, började han importera och sälja diazepam och Viagrakopior. Sidan 72-73 Heroin & kokain Naturens bidrag till kokain och heroin. ISSN 1101-6817 Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför Mikael till fängelse i sju år. Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg. Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner i straffhänseende. 2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol (NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg blev gränsen för grovt brott. Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium 10 mg, dvs. 8400 doser á 1 mg diazepam. Hovrätten ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara vägledande. Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller försökt smuggla in 230 000 doser á 1 mg och straffvärdet fastställdes till 7 års fängelse. En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2 år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i sin bostad. Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 1 Ledaren Under hösten drog regeringen igång en narkotikautredning som bland annat ska se över hur Sverige kan öka den internationella respekten för FN:s narkotikakonventioner. ”Den globala narkotikasituationen ändrar sig och vår restriktiva politik är beroende av att det finns en restriktiv politik i omgivningen” uttalar sig folkhälsoministerns sakkunnige på Socialdepartementet. Utredningen skall kartlägga Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet och beskriva möjligheter till bättre resursutnyttjande och samordning. Syftet är således att se till att Sveriges restriktiva narkotikapolitik får genomslag i omvärlden. I slutet av sommaren kommer utredningen med sin rapport. Det är viktigt att våra statsmakter har ambitioner att hålla ett skarpt öga på och motverka alla de tendenser som pågår, där respekten för det tidigare i konsensus överenskomna håller på att luckras upp på många platser. När det övergår i så kaotiska våldsamma förhållanden att samhällen får en typ av skador som är som konsekvenser av inbördeskrig, blir det ett tydligt bevis för tidigare försummelser i upprätthållandet av en relevant narkotikabekämpning. Var och när uppstår nästa narkotikakonfliktstat i likhet med Afghanistan, Mexico och Colombia. Narkotikaområdet är oerhört komplext och i ständig utveckling och förändring. Strategiska förändringar i modern tid som innebär stora risker för framtiden är uppgivenheten, som i flera miljöer söker sitt försvar med legalisering av olika preparat. Colombias president verkar inte främmande för att få en legalisering av kokain på agendan. Legaliseringen av cannabis i USA är inte död i och med att omröstningen i Kalifornien gick legaliseringsrörelsen emot. Idag är min e-mailbox fylld med inkommande rapporter från våra kollegor inom koalitionen för de amerikanska narkotikapolisföreningarna, NNOAC, som SNPF samverkar med. I mängder av delstater är de kallade att till att vittna inför de lagstiftande delstatsparlamenten som sakkunniga inför eventuell legalisering. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Narkotikan har också hittat en ny global arena i spridningen med hjälp av Internet. Aktörerna kan härja fritt så länge det internationella samfundet inte kan komma samman för konkreta motåtgärder. Hur når man Kina för att få ett stopp på det enorma flödet av prekursorer eller Västafrikas korrupta staters roll som mellanled i den globala narkotikadistributionen. Således finns det att bita i för utredningen när man reflekterar kring några enstaka problemställningar. SNPF ser initiativet som mycket lovvärt och efterfrågat. Utifrån vad som kommer fram i augusti, kanske narkotikafrågan kan komma upp på den internationella dagordningen för en genomlysning som leder till ett uppvaknande och till fastare motåtgärder i bekämpningen. I en annan i dagarna redovisat delbetänkande i en utredning, Missbruksutredningen SOU 2011:6, har det ställts en prognos på framtida narkotikamissbruk i Sverige. Från dagens 29 000 tunga missbrukare är bedömningen att det redan om 10 år skall finnas 46 000. Det framkommer inte hur många fler av dagens 10 000 dopingmissbrukare eller 330 000 alkoholberoende bedöms att bli, men ökningen förväntas bli mycket omfattande. I april 2011 är utredningen klar. Angiven utveckling i siffror är både skrämmande och häpnadsväckande, kan det vara sant och dessutom i Sverige. I stunden är det förvånade, skrämmande och häpnadsväckande att det är så tyst. Varför? Blev det en smäll i solar plexus i och med detta besked och man kan vara nere för att hämta andan. Det är ett väl så skarpt läge nu för att kavla upp ärmarna och inledningsvis starta med att rosta av de resurser som en gång fanns verksamma i detta land i form av polisens gatulangningsverksamhet i samverkan med socialtjänstens resurser. Skall svansföringen vara hög vad det gäller den globala narkotikapolitiken, så måste det vara baserat på ett utökat ansvar för relevant verksamhet i de egna missbrukmiljöerna. Q Anders Stolpe, vice ordförande i SNPF Info från styrelsen SNPF betalade 51 000 kronor i resebidrag 2010 Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 23 medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut var ca 51 000 kronor. Studieresorna gick till bl.a. USA, Portugal och Tyskland. Ekonomiskt stöd till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag ska innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan www.snpf.or, logga in på Medlemsinfo. Ansökan skickas till [email protected] eller till SNPF, Box 429, 401 26 Göteborg. Försök vara ute i god tid med ansökan, eftersom vi tar beslut vid våra ordinarie styrelsemöten. I regel har vi möten i mars, maj, september, oktober och december. Skriv en artikel om resan Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s tidning [email protected] och/eller till redaktören [email protected]. Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. Texten skall s inte vara alltför lång, i normalfallet två-tre A4-sidor eller högst 10 000 tecken inkl. blanksteg s innehålla intressant och lärorik information om målet för studieresan s kompletteras med några foton, helst digitala med hög upplösning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. Utbildningskonferensen i Örebro den 6-8 maj 2011 Följ uppdateringar inför konferensen på www.snpf.org Det kan löna sig på många sätt att vara medlem i SNPF Redaktörens spalt Kokain och heroin, två av de farligaste drogerna brukar man säga. Men stämmer det idag? Nej knappast. Marknaden tillförs ständigt nya och tidigare okända preparat, som ibland visar sig vara dödligt farliga redan innan de hunnit förbjudas. De flesta nya droger är av typen partydroger liksom kokain, men ändå har kokain sin storhetstid nu i vår del av världen. Tillgången och utbredningen ökar, samtidigt som priset sjunker. Heroin verkar däremot vara på tillbakagång i de flesta europeiska länderna, inklusive Sverige. Det beror nog inte i första hand på minskad produktion i Afghanistan, utan på ett ökat missbruk av opiatläkemedel som ersättning för heroin. Jag tänker naturligtvis på Subutex och metadon, som vissa experter vill ge till så många heroinister som möjligt eftersom det anses lösa alla problem. Man räknar då inte med alla nya problem som uppstår med en ny illegal marknad och nya missbrukare som dör av överdoser. Jag tänker också på morfinpreparat som Dolcontin och Oxycontin med flera. De ökar i popularitet även bland gatumissbrukare. Om vi sneglar på USA, där allt dåligt sägs komma ifrån, så får vi räkna med ett kraftigt ökat missbruk av opiatläkemedel inom en nära framtid. I denna tidning har vi också som vanligt några reportage från medlemmar som varit ute i världen och besökt kollegor. Vi är tacksamma för att ni förmedlar era nyvunna kunskaper och intryck till oss andra. Årets stora utbildningskonferens i Örebro i maj ser ut att bli fullbokad som vanligt och vi ses väl där. GUNNAR HERMANSSON 070-751 5371 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 3 Kokain & Heroin Heroin & kokain – himmel och helvete Utbudet av missbruksdroger har sedan 2000 ökat på ett mycket oroväckande sätt och endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap om läget. M en alla har hört talas om heroin och kokain och att dessa droger kan vara mycket farliga att missbruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i växtriket. Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor. Drogerna orsakade efterhand omfattande missbruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika konventioner under 1900-talet. Både heroin och kokain har orsakat krig och annat våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med centralstimulerande effekter. Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, växer i norra Anderna i Sydamerika. Heroin Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. Merparten av heroinet i Europa kommer numera från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner ut har torkat har man opium. Rökning av opium finns beskrivet hundratals år tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa och USA. Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor användning som smärtstillande läkemedel. Man försökte också använda morfin som ett medel mot opiumberoende i västvärlden, men det ledde istället till att många blev morfinberoende. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Heroin ansågs för drygt hundra år sedan vara ett ypperligt läkemedel med stort användningsområde innan man visste bättre. När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick” än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanhang och även för behandling av morfinister. Efter några år visade det sig att heroin inte alls var det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farligaste och mest skadliga drogen av alla. Olika konferenser och sammankomster ledde till hårda restriktioner och från 1930-talet minskade herointillgången drastiskt. Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela experimentet påminner väldigt mycket om sensmoralen i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder. Kokain & Heroin Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. Subuxone missbrukas istället genom snortning. Heroin förekommer på den illegala marknaden som ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. Det vita heroinet har störst utbredning i östra Sverige och särskilt i Stockholmsområdet. Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kallas brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. Produktionen i Colombia och i angränsande länder hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som kokainsmuggling till USA och Europa innebär. När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och ökar i motsats till heroin. I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan. Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas. Kokain Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokablad i flera tusen år i samband med religiösa riter och för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om 100-150 mg kokain. År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren Merck började nu tillverka kokain som botemedel mot diverse åkommor. Men det var först på 1880-talet som kokain fick en explosionsartad utbredning som lokalbedövningsmedel och universalmedel mot en mängd sjukdomar. Det ohämmade användandet av kokain som läkemedel ledde till ett omfattande missbruk i Europa, USA och Asien, främst i Japan. Kokain hydroklorid används fortfarande i viss utsträckning som lokalbedövningsmedel. Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid. Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant. Q Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 7 Kokain & Heroin Sverige [ladd]ar* TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, Polishögskolan Solna Googlar man ordet ”Kokain” får man 2 180 000 träffar på 0,14 sekunder. Drogen har blivit en kultur, ett levnadssätt och inte sällan framställs kokain med ett glamouriserat hölje i olika Hollywood produktioner. 1983 lanserades filmen Scarface som tar tittaren in i värld uppbyggd kring kokain. Filmen blev inte bara en kultfilm bland filmälskare utan också bland kokainanvändare. Tony Montana, som spelas av Al Pacino, har blivit en kulturikon i kokainvärlden och när vi gör husrannsakningar i kokainärenden så hittar vi ofta planscher av honom på väggen eller hans ansikte på den misstänktes telefondisplay. Många romantiserar den resa som Tony Montana gör i filmen där han tar sig från slummen och blir någon som alla fruktar och respekterar. I mina ögon är denna film världens mest missuppfattade film. Tony Montana tar en genväg till rikedom genom kokainhantering men blir snabbt en tungt beväpnad och paranoid missbrukare - en koppling som vi ofta ser i vårt arbete. Slutligen dör han så jag undrar om alla dessa människor som glorifierar honom verkligen såg slutet på filmen... Filmen kom samtidigt med att kokainet fick fäste i vår huvudstad. Drogen kom att spridas bland nöjeslivets topp och blev snabbt en statusdrog för dem på Stureplan som hade råd. Kokainets intåg i Sverige förknippas ofta med 1980-talet, men kokain kom egentligen mycket tidigare än så. Redan på 1920-talet 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 kunde man se en spridning av kokainet i Stockholm och glamouren runt drogen fanns redan på den tiden. Kokainet fanns, då som nu, runt nöjeskvarteren på Stureplan och kunde köpas i Berzelii park. Redan då var det kändisar som använde drogen och en av dem som fastnade var skådespelaren Gösta Ekman. Efter ett par år försvann drogen från marknaden i Stockholm för att 60 år senare återigen göra entré i det offentliga vardagsrummet - krogen. Kokain och alkohol på krogen Hur kommer det sig då att kokainet är så förknippat med krogen och att användningen är så överrepresenterad bland kända människor? Nästan alla som testar kokain för första gången gör det under ruset av alkohol. De flesta av dem som använder säger även att de aldrig skulle ta kokain utan att dricka alkohol samtidigt. De tycker att det är verkningslöst då kokainet förstärker känslan från alkoholen och vice versa men istället för bli mer berusad så blir användare klarare i huvudet. På krogen dricker man alkohol vilket på så sätt blir en naturlig plats för kokainet. Detta i kombination med att den ger användaren ett falskt självförtroende som hjälper i mötet med andra människor. I och med att drogen är och har varit så dyr så har den fått status som rikemansdrog. Glamouren runt drogen gör att många kända människor dras till den. Narkotika kommer alltid att vara ett sätt att fly verkligheten och krogen kommer alltid vara en bra plats att göra så på. Men man kan säga att ruset efter intaget kokain är i snitt ca 45 minuter. Ett ganska kort rus som gör att de flesta användare fyller på depåerna under en utekväll, de måste med andra ord ta narkotika inne på krogen. Ett kokainrus varaktighet varierar självklart utifrån mängd, kvalité och tolerans. Kokainet på gatan i Sverige är i de flesta fall väldigt utblandat då det är många människor som i olika led skall tjäna pengar på det. Eftersom användandet är glamouriserat för kokainanvändarna så tar de gärna drogen i sällskap med någon annan. Detta beteende ökar chansen för oss att upptäcka dem. Vanliga ställen är då självklart krogens toalett eller en parkerad bil utanför krogen. Det mest Kokain & Heroin effektiva sättet att inta narkotika är att röka eller injicera, men dessa intagningssätt anses vara lite smutsiga bland de flesta kokainanvändare. Istället snortas kokainet eftersom ruset infinner sig snabbare och hårdare än om man sväljer drogen. Vanligt är då att de använder rullade sedlar för att snorta med och enligt kulturen så är den med störst valör häftigast. Absolut häftigast är den person som snortar med en hundradollar sedel. Vi kan ibland hitta dessa rullade sedlar vid avvisiteringar och då ringer det genast varningsklockor – här är det troligen en person som just använt kokain. En vakt ringde mig efter en utbildning jag hållit och var alldeles uppspelt. Jag hörde knappt vad han sa men förstod att följande scenario precis utspelat sig på hans nattklubb: – Det var precis som du sa. Jag följde efter två killar som gick in på toaletten. Jag hörde hur de viskade och kom ut därifrån utan att spola. En av killarna tappade en ihoprullad sedel. Jag tog upp den, vecklade ut den och slickade på den. Min tunga domnade så det var kokain. Vakten gjorde enligt mig ett mycket bra jobb med undantag att han slickade på sedeln. Att slicka på sedlar är, förutom ohygieniskt, kanske inte det effektivaste sättet att upptäcka missbruk på en nattklubb. Ett bra sätt att kolla om kokain finns på en speciell nattklubb är gå in och inspektera plana ytor på krogens toaletter. Finns det pulverrester på någon av dem så finns problemet. Dessa plana och ofta blanka ytor har då ofta repor i sig. Det kommer av att användarna hackar upp kokainet, som ofta kan vara i kritform eller pulver med små korn i, till ett så fint pulver som möjligt. Ett bra verktyg är då den kokainsvabb som vi inom polisen kan beställa. Om taket på toaletten är gjort av plattor som går att lyfta bort kan det vara en idé att kolla ovanför dem, då detta är välkända gömställen för användarna. De slipper då gå runt med drogen och riskera att åka på ett innehav, samt att de har kokainet på den plats de ska använda det på. Hur känns det då att snorta kokain? När användaren drar upp pulvret i näsan så kommer detta att rensa näsan och känslan kan liknas med att ta nässpray. Kokainet fortsätter ner i svalget och en bitter och kemisk smak kommer att uppenbara sig. Beroende på mängden, ofta två linor á 0,1 gram, och självklart kvalitén, så kommer effekten och känslan efter ett par minuter. Kokainet irriterar slemhinnorna i näsan vilket gör att tunt snor kan börja rinna och personen kan även börja blöda näsblod. Eftersom kokain är lokalbedövande så kommer näsgången att bli bedövad, men även halsen och svalget kan bedövas. Om kokainet är starkt så kan hela överkäken bli bedövad. Alla användare kommer givetvis inte att uppleva samma rus. Effekten beror dels på vilken förväntan personen har innan intag men även personens normala dopaminfrisättning spelar roll. Ju lägre normal frisättning en person har ju starkare är effekten. Detta gör att ju sämre en person mår ju bättre mår personen i ruset. Precis som Tony Montana så får många människor paranoia och när jag började jobba så trodde jag att det var deras levnadssätt som gjorde att de kände sig efterföljda, tills jag lärde mig vad det verkligen handlade om. Det finns två sjukdomstillstånd som har en förhöjd frisättning av dopamin i vårt belöningssystem och det är psykoser och schizofreni - båda med kraftiga inslag av paranoia. Använder man kokain ofta så får man en personlighetsförändring med inslag av dessa sjukdomstillstånd. En UL ringer och säger följande: – Jag har span på mig nu. Jag tror det är rikskrim. – Varför tror du det? svarar polisen – Jag har inte blivit stoppad på två veckor, svarar mannen. Kokain finns över hela landet Att missbruket av kokain endast finns i storstäder och hos kända och välbärgade personer är långt från sanningen. Kokainet sprider sig i Sverige och har gjort så en tid. Det är svårt att ge en klar bild över hur många personer som använder och i hur många städer drogen har fått fäste men vi vet att användandet går ner i åldrarna och att det spridit sig i alla samhällsklasser. Idag reser vi mer än någonsin vilket gör att vi tar hem kulturer och synsätt från hela världen. Unga förflyttar sig i Sverige och pluggar på universitet där de ofta kommer i kontakt med nya seder och liberala attityder mot droger. De tar även med sig sina vanor och favoritdroger till dessa platser. Att se kokainet som ett storstadsproblem är att blunda för sanningen. För att minska och försvåra användandet av narkotika så måste vi jobba brett. Det hjälper inte att enbart försöka strypa införseln av droger. Där efterfrågan finns kommer det alltid gå att få tag på kokain. Q Ladd = vanligt förekommande slang på kokain. Häftigast är den person som snortar med en hundradollarsedel. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 11 Kokain & Heroin Danmarks narkomaner avstår från gratis heroin Nytt sambandskontor i Colombia Experter har i åratal krävt kliniker som delar ut gratis heroin till missbrukare i Danmark. Nu finns fem sådana kliniker, men tio månader efter att den första dosen injicerades på statens bekostnad står de flesta platserna tomma, skriver den danska tidningen Politiken. Sundhedsstyrelsen uppger att omkring 80 missbrukare är i behandling, men det finns platser för omkring 300. – Det beror på en restriktiv, övervakad och mycket kontrollerad behandling, säger Peter Ege, socialöverläkare i Köpenhamns kommun till Politiken. – Brukarna ska till exempel infinna sig en till två gånger dagligen för att få sitt heroin, och varje dos ska intas under övervakning. Det kan avhålla en del missbrukare då de mister sin frihet, fortsätter Peter Ege. På flera av heroinklinikerna som Politiken varit i kontakt med, är man nöjd med resultatet hittills och menar att det kan ta lite tid för narkomanerna att vänja sig. Vinni Thomsen, chef för Centret för Missbruksbehandling i Århus, jämför missbrukarnas skepsis över behandlingen med att folk i allmänhet var avvaktande när platt-TV började säljas i affärerna. Narkomanerna är nyfikna men de vill gärna vänta lite. En 40-årig heroinist som har missbrukat i 15 år säger nej tack till behandling eftersom det är så kontrollerat. Han vänder sig mot att behöva inställa sig två gånger varje dag på kliniken. Från politiskt håll stöttar bl.a. Socialdemokraterna Peter Eges förslag om att missbrukarna ska få möjlighet att ta heroinet med sig hem. GH Rikskriminalpolisen kommer att öppna ett nytt sambandskontor i Bogotá, Colombia, den 1 september 2011. Den nye sambandsmannen blir den första svenska polisen som stationeras i Sydamerika med uppgift att bekämpa brottsligheten mot Norden. Det är framförallt utflödet av kokain som ligger bakom beslutet, men också en hel del barnpornografiärenden som har sitt ursprung i Sydamerika. – Uppdraget kan verka tufft och vi behöver en erfaren polis. I Bogotá finns många sambandsmän från Europa och en organisation inom den colombianska polisen som vår utsände kan samarbeta med, säger Krister Salomonsson, chef för Rikskrims sambandsmannasektion till tidningen Svensk Polis. GH Misslyckad kokainsmuggling i påskägg vid juletid Två dagar före jul försökte en man i USA smuggla in drygt 6 kilo kokain gömt i påskägg. Det fungerade inte. Tulltjänstemännen på los Angeles International Airport reagerade på att de pastellfärgade påskäggen inte hörde till julhögtiden. När äggen skars itu visade de sig vara fyllda med kokain. Den 23-årige smugglaren, Esteban Galtes från Miami i Florida, hade varit på ett veckolångt besök i Colombia när han greps i LA. Han förklarade att han köpt äggen till sina två barn. Men uppenbarligen hade han inte räknat med att påskgodis i juletid skulle väcka tulltjänstemännens nyfikenhet, rapporterar CNN. GH 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Största kokainfabriken avslöjad i Spanien Spansk polis har avslöjat Europas största kokainfabrik på en ensligt belägen gård sex mil utanför Madrid. Fyra colombianer och en spanjor greps vid razzian den 7 januari. Senare har ytterligare tjugo inblandade personer gripits runt om i Spanien. På gården anträffades ett väl dolt laboratorium för färdigframställning av kokain ur råämnen som smugglats in från Sydamerika. 33 ton kemikalier beslagtogs i labbet, samt 300 kilo färdigt kokain och två miljoner euro. Totalt har också 470 mobiltelefoner beslagtagits från ligan, som bevakade anläggningen dygnet runt beväpnade med k-pistar och automatgevär. Källa: Drugnews GH Slutproduktion av kokain har flyttat till Europa. Kokain & Heroin Heroin eller kokain – vilket medel är farligast? TEXT: JONAS HARTELIUS Nya rön under senare år talar för att kokain bör anses vara lika farligt som heroin. Heroin som ”riktmärke” I förarbetena till en ändring av narkotikastrafflagen (prop. 1980/81:76, s. 212) sägs i fråga om betydelsen av farligheten hos ett preparat vid påföljdsbestämning i ett narkotikamål att ”… preparatet verkar starkt vanebildande, såsom heroin, eller är livsfarligt genom sin sammansättning…”. Eftersom heroin blivit ett slags ”riktmärke”, skall detta medel tas som utgångspunkt för värderingen av kokainets farlighet mot bakgrund av nya rön. Heroinets huvudsakliga risker är hastig beroendeutveckling: det kan räcka med ett enstaka injektionstillfälle för att initiera en beroendeprocess. Heroinet är också giftigt och kan omedelbart efter tillförsel framkalla livshotande förgiftningar genom att andningscentrum slås ut. Tillgången till medicinsk intervention kan då vara avgörande för möjligheten att rädda livet. Heroin är i övrigt praktiskt taget fritt från kroppsliga skador och sjukdomar (orena injektionsverktyg kan dock ge infektioner, t.ex. hepatit eller HIV) eller psykiska skador eller sjukdomar. Heroinmissbrukaren blir sällan våldsam när han är tydligt påverkad. Den sociala insufficiensen vid heroinmissbruk kan däremot bli påtaglig. Till följd av de stora skillnaderna i halter (nettoinnehåll) kan heroin vara svårt att dosera och risken stor för oberäkneliga effekter. Toleransutvecklingen kan vara betydande. Abstinensreaktionerna kan bli allvarliga men i praktiken sällan livshotande. Kokain I fråga om kokainets farlighet kan man redovisa följande. Beroenderisk. Kaplan och Sadock (1998, s. 420) noterar att kokain har kraftfulla beroendeframkallande egenskaper samt att ett psykologiskt beroende till kokain kan uppstå efter ett enda intag. Cohen har beskrivit kokainets ”farmakologiska imperativ”, d.v.s. dess beroendeframkallande styrka. Cohen var övertygad om att kokainets starka belöningseffekter kunde göra vem som helst till tvångsmässig (miss)brukare, 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 även den mest mogna och välintegrerade person (referat i Washton, 1989, s. 22). Som exempel på styrkan i beroendet kan nämnas att försöksdjur, som fått möjligheter att injicera sig själva med kokain genom att trycka på en spak, vid avbruten tillförsel fortsätter att trycka på spaken upp till 12 000 gånger innan de ger upp. Djuren är beredda att uthärda plågsamma elchocker, svält och att slutligen avlida av självtillförsel av kokain. Washton drar slutsatsen att djurförsöken visar att ett självdestruktivt tvång att ta kokain kan uppstå oberoende av personlighetsstörningar, depression, ångest eller situationsbetingade stressfaktorer. Toleransutvecklingen kan bli betydande, och intag av dagsdoser på upp till 5 gram kokain (vid nasal tillförsel) kan förekomma. (Geschwinde, 2002, avsn. 1598). Abstinensreaktionerna är främst av psykisk karaktär och yttrar sig i en djup depression (dysfori) när kokaineffekten upphör. I svårare fall kan tillkomma svår trötthet, obehagliga drömmar, sömnsvårigheter eller mycket sömn, upphetsning samt anhedoni (oförmåga att känna lust). Abstinensreaktionerna kan bestå i upp till en vecka. Dysforin utgör en stark motivation att återuppta kokainintaget. Kokainberoendet består trots att missbrukare efter en tid kan upphöra att uppleva starka lustfyllda effekter av medlet; detta beror på den intensiva betingningen till medlet och på behovet att häva dysforin vid abstinens. Abstinensreaktionerna vid kokainmissbruk är dock inte lika fysiskt markanta som vid heroinmissbruk (med bl.a. frossbrytningar, svettningar m.m.). Sammantaget visar detta att kokain kan ge upphov till ett beroende lika hastigt, lika bestående och lika svårbemästrat som heroin. Risk för livshotande förgiftningar. Mekanismerna genom vilka kokain framkallar livshotande förgiftningar är bl.a. kraftig påverkan på hjärta och kärl. Kombinationen av pulsstegring och kärlsammandragning i hjärta och hjärna kan utlösa slaganfall eller hjärtinfarkt. Den lokalbedövande effekten kan påverka hjärtats fortledningsförmåga. Kokain kan utlösa kramper av grand mal-typ, i en del fall i snabb följd. Det kan leda till andningsstillestånd och kvävning. Ackumulerade dödsfall Kokain & Heroin Kokain Heroin Dagar med obegränsad tillgång I en studie fick försöksdjur obegränsad tillgång till endera kokain eller heroin genom självinjicering. Efter en månad hade 90 procent av kokaindjuren avlidit medan endast 36 procent av heroindjuren. (Från Bozart & Wise, 1985) Ett särskilt farligt förlopp är s.k. intensivmissbruk av kokain. Det innebär att kokainmissbrukaren kommer in i ett beteende av tätt upprepad tillförsel av kokain, kanske flera gånger i timmen, under perioder av ett dygn eller mer. Oftast är det utmattning av kroppen eller slut på drogtillgången som sätter gränsen. Under en sådan period kan missbrukaren tillföra sig mycket stora doser med påtaglig risk för livshotande förgiftningar. (Washton, 1989, s. 47 o. 84 f.) Vid djurförsök har visats att djur med obegränsad tillgång till kokain avlider nästan tre gånger snabbare än djur med samma tillgång till heroin. (Bozart & Wise, 1985) Risk för psykiska skador finns i form av paranoia (svår förföljelsemani), som i sista hand kan ta sig våldsamma uttryck i försök att agera mot upplevda hot i omgivningen. Hallucinationer kan förekomma. Vid långvarigt missbruk förekommer s.k. myrkrypningar, där missbrukaren upplever att små djur rör sig under huden och kan skära eller skrapa sig svårt för att bli av med dem. Kokainmissbruk kan också leda till bestående störningar i stämningsläge med bl.a. maniska beteenden eller depression. (Kaplan & Sadock, 1998, s. 420 ff.) I DSM-IV (2002, s. 98 f.) finns som diagnostiska begrepp för kokainrelaterade psykiska störningar bl.a. konfusion under kokainintoxikation, kokainbetingat psykotiskt syndrom med vanföreställningar, kokainbetingat psykotiskt syndrom med hallucinationer, kokainbetingat förstämningssyndrom, kokainbetingat ångestsyndrom, kokainbetingad sexuell funktionsstörning, samt kokainbetingad sömnstörning. Risk för social insufficiens medför att missbrukaren blir oförmögen till produktivt socialt arbete. Vid kokainmissbruk orsakas insufficiensen av den hårda bindningen till fortsatt drogintag och de stora kostnaderna för kokainkonsumtionen. Föda och sex kan inte längre konkurrera med kokainet (jfr Gold, 1984, s. 3). Risk för svårberäkneliga eller oberäkneliga effekter vid intag av kokain finns redan genom de stora skill- naderna i nettoinnehåll hos vanliga handelskvaliteter på den illegala marknaden. Missbrukare kan även bli sensitiserade till kokain så att en mindre dos behövs för att framkalla en stark effekt. Det kan leda till s.k. ”kindling” (termen betyder ”antändning” eller ”uppflammande” och bör i detta sammanhang översättas med ”tändning”). Fenomenet innebär att en viss dos kokain vid ett tillfälle ger väsentligen starkare effekter än tidigare, i värsta fall med dödlig utgång (Washton, 1989, s. 31). Detta gör att kokainets effekter blir svårare att förutsäga. Risk för utlösande av våld föreligger genom att paranoia tillsammans med upphetsning och ökat aktivitetsbehov jämte minskade hämningar och nedsatt kritiskt omdöme gör att kokainmissbrukaren kan agera hotfullt och våldsamt mot personer och egendom för att bli av med t.ex. upplevda förföljare. I fråga om risker för beroendeutveckling och livshotande förgiftningar uppvisar kokain samma nivåer eller grader som heroin. Kokain företer även ett brett spektrum av kroppsliga och psykiska störningar som inte förekommer vid missbruk av heroin. Kokain har p.g.a. risken för sensitisering mer svårförutsägbara effekter än heroin. Kokain har dessutom en i förhållande till heroin förhöjd risk för utlösande av våld. Kokain bör därför mot bakgrund av senare års samlade erfarenhet av medlets effekter och risker i farlighetshänseende anses vara lika farligt som heroin. Q Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande. Referenser American Psychiatric Association (APA) (2000): Mini-D IV – Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR; svensk upplaga: Danderyd: Pilgrim Press, 2002. Bozart MA, Wise RA (1985): Toxicity associated with long-term intravenous heroin and cocaine selfadministration in the rat, JAMA, vol. 254, July 5, s. 81 – 83. Closser MH (1992): Cocaine epidemiology, s. 225– 240 i: Kosten TR, Kleber HD (eds.): Clinician’s Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and Treatment, New York: The Guildford Press. Geschwinde T (2003): Rauschdrogen, 5. Auflage, Berlin: Springer. Gold MS (1984): 800-Cocaine, New York: Bantam. Kaplan HI, Sadock BJ (1998): Synopsis of Psychiatry, 8th Ed., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kosten TR, Kleber HD (eds.) (1992): Clinician’s Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and Treatment, New York: The Guildford Press. Martindale (2002): The Complete Drug Reference, 33rd ed., London: The Pharmaceutical Press. Washton AM (1989): Cocaine Addiction, New York: Norton. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 15 Kokain & Heroin Heroin och kokain från samma hand TEXTOCH FOTO: LENNART KARLSSON Att det är riskabelt att vara injektionsmissbrukare vet de flesta redan. Men det inte många vet eller tänker på är att riskerna med preparatförväxling har ökat de senaste åren. D en missbrukare som köper en boll med vitt pulver i Stockholm kan inte längre vara säker på vilket innehåll man får. Detta är något som kan få förödande konsekvenser såväl för den injicerande heroinisten som för den sniffande kokainisten. Heroin konkurreras ut Stockholm och delar av Mälardalen skiljer sig fortfarande från övriga delar av landet. Det vita heroinet är den typ av heroin som föredras. I Stockholm domineras gatuhandeln av löst sammansatta nätverk där importörer, lagerhållare och gatusäljare har sitt ursprung från västra Afrika. Dessa nätverk har haft en relativt ohotad ställning sedan tidigt 80-tal. De senaste fem åren har dock lönsamheten i heroinförsäljningen sakta men säkert dalat. Konkurrensen kommer inte från andra aktörer utan det faktum att fler opiatmissbrukare konsumerar legalt förskrivna eller illegala syntetiska opiater. Metadon, Subutex och Suboxone har till viss del gjort handeln med heroin olönsam. Nu ska man dock inte tro att de narkotikasäljande nätverken ger upp så lätt. Prisdumpning på heroinet gör att många opiatmissbrukare fortfarande kan ”lyxa till det” med heroin på toppen av sitt intag av syntetiska opiater. Nu finns det förvisso inget fastslaget prisindex som objektivt kan bevisa detta påstående. Trenden är dock tydlig. Relativt stora beslag, 5-15 bollar, görs på missbrukare som är långt ner i hierarkin. I januari detta år gjordes ett beslag där köparen uppgav att han fått köpa ca ett gram vitt heroin för 800 kronor. Förbluffande billigt! Kokain tar marknadsandelar I takt med att heroinets lönsamhet har blivit mindre så har kokainet blivit mer attraktivt. Till skillnad från heroin så har efterfrågan på kokain ökat. De västafrikanska nätverken har inte varit sena med att marknadsanpassa sin verksamhet och idag sker försäljning av kokain minst lika ofta som heroin. Nu kommer vi dock till ett litet problem. Heroinet och kokainet förpackas på samma sätt, nämligen i plastbollar eller så kallade gambiabollar. En gatusäljare kan ofta ha med sig både kokainbollar och heroinbollar i fickan. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Denna gång var det kokain i bollarna som delvis anträffades gömda i en hårborste. Det krävs ju knappast någon Einstein för att förstå att säljaren i en stressad försäljningssituation kan lämna över fel boll. En köpare med abstinens kanske inte heller tar sig tiden att noggrant granska sitt köp. En överraskning av det otrevligare slaget kan vänta runt hörnet. Att dessa förväxlingar sker vet vi. Bland annat genom spaningsärenden med avlyssning där förbannade och förtvivlade heroinmissbrukare ringer tillbaks till säljaren. De vill ha pengarna tillbaka eftersom de precis har injicerat kokain. Hur ofta det sker har vi dock ingen aning om. Köparna vänder sig sällan till allmänna reklamationsnämnden för att klaga. Heroinistens injicerande av kokain är helt klart förknippat med kraftigt obehag och hälsorisker. Med vad händer om en relativt oerfaren kokainist drar en rejäl lina med heroin? Det finns anledning för alla poliser som jobbar med narkotika att informera narkotikaköpare om riskerna med preparatförväxling. Detta kan bli ytterligare ett verktyg i vår argumentationskatalog för att motivera narkomaner att upphöra med sitt missbruk. Q Kokain & Heroin Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten I slutet av oktober 2009 beslagtog tullen på Arlanda ett EMS-postpaket adresserat till en Göran Persson i Angered. Paketet var avsänt i Costa Rica och det innehöll 330 gram kokain i en påse som var gömd i en julstrumpa. Paketet levererades till Persson av postens personal och hans bostad sattes under bevakning. Göran Persson visade sig vara en gammal man som flera gånger om dagen var i behov av hjälp från hemtjänsten med matlagning och i stort sett allt han skulle företa sig. Vid registerslagning upptäckte man att två av Göran P:s barnbarn var kända narkotikabrottslingar och gängmedlemmar. Därför misstänkte tullens utredare i Göteborg inledningsvis att något av barnbarnen låtit skicka narkotikan till sin morfar för att senare kunna plocka upp den där. Men den teorin visade sig senare vara helt felaktig. Efter två dagars spaning mot Perssons lägenhet hade fortfarande ingen kommit för att hämta paketet. De enda som gick in och ut ur lägenheten var personal från hemtjänsten. Tullen genomförde då en husrannsakan i Perssons lägenhet, men paketet var inte kvar och Persson hade ingen aning om vart det tagit vägen. Kokain i EMS-försändelser Nu vidtog en rad utredningsåtgärder. Tullen begärde och fick från Posten en lista på 41 personer som tagit emot EMS-försändelser från Costa Rica de senaste månaderna, varav 22 var adresserade till personer i Göteborg. En av dem var Göran Persson som redan i september fått ett brev från Costa Rica. Ungefär 15 av de 22 försändelserna till Göteborg misstänktes ha innehållit kokain med tanke på paketmottagarnas förekomst i brottsregister och kopplingar till narkotika. Det fortsatte komma EMS-paket från Costa Rica adresserade till personer i Göteborg. Försändelserna passerade först Arlanda och tullen där gjorde beslag av kokain i ytterligare ett tiotal försändelser under slutet av 2009 och början av 2010. I Göteborg kunde utredarna se att kokainsmugglingen sköttes av två olika grupperingar. I den ena, där Göran Persson råkade bli involverad, ingick huvudsakligen dominikaner. I slutet av april 2010 åtalades åtta personer i den dominikanska grupperingen. Ett gift par hade engagerat landsmän att dels ta emot paket och dels skicka pengar till Costa Rica. Paret dömdes till fängelse i åtta och ett halvt år respektive fem år och tre av paketmottagarna fick vardera fem års fängelse. En av dem var 35-åriga trebarnsmamman Jendry. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 EMS-brevet med julstrumpan innehöll kokain. Foto: Tullverket Dyrköpt erfarenhet Jendry arbetade inom hemtjänsten och var bekant med det ovannämnda gifta paret. Vid ett tillfälle frågade de henne om hon ville ta emot ett postpaket från Costa Rica. Hon fick inte reda på varför men de erbjöd henne 30 000 kronor om hon gjorde det. Senare fick hon reda på att paketet skulle innehålla ett halvt kilo kokain, men hennes behov av pengar avgjorde. Jendry vågade då inte ta emot paketet hemma utan det skulle gå till Göran Perssons adress eftersom hon tog hand om honom och besökte honom dagligen i sitt arbete som hemvårdare. Efter en månad kom en avi till Persson och Jendry erbjöd sig att hämta ut paketet. Han skrev på och med hjälp av Göran Perssons körkort fick hon ut paketet med kokain som hon direkt lämnade till sin uppdragsgivare. Han ville att hon skulle ta emot ytterligare ett paket på samma sätt och ersättningen var 30 000 kronor som förra gången. Denna gång levererades paketet hem till Göran Persson, eftersom tullen redan undersökt paketet. Jendry gick hem till Persson för att hämta försändelsen. Hon hittade ett blått kuvert och julstrumpan med kokainet hade Göran Persson tagit fram och hängt över en stol. Jendry tog kokainet med sig och när hon fick höra att denna försändelse bara innehållit mjöl blev hon ängslig och ville inte vara med längre. Sedan hon gripits och häktats var hon mycket samarbetsvillig under utredningen, men får ändå avtjäna några år i fängelse. Q Källa: Dick Henry, Tullverket Göteborg GH Kokain & Heroin Syntetiska opiater – ersättning eller komplement? Legalförskrivna syntetiska opiater är här för att stanna. Det finns nog ingen som på allvar tror att vi inom en överskådlig framtid ska kunna ifrågasätta deras existens. Däremot kan man med rätta ifrågasätta om inte kontrollen av statligt finansierad narkotika borde vara bättre. N är metadonet en gång i tiden infördes så var kontrollen av preparaten och kraven på patienterna relativt höga. I dag är opiatersättningsprogrammen en djungel av olika preparat och utlämningsställen med förskrivningsrätt. I de fall man överhuvudtaget kan tala om kontroll så beror det snarare på enskilda aktörers goda vilja. I Stockholm finns idag ett relativt väl fungerande samarbete mellan polis och några av ”de tunga aktörerna” som utgörs av etablerade beroendemottagningar. Problemet är bara att det finns många andra i denna bransch som inte prioriterar restriktivitet och samverkan med polis. Starka krafter mörkar problemen När Subutex introducerades som opiatersättning så höjdes många röster. En del röster, ofta från poliser, var negativa, men de allra flesta var dock oreserverat positiva. Subutex beskrevs som ett nytt, modernt preparat och liknades nästan vid ett mirakelmedel. Många ifrågasatte med rätta varför inte metadonet som opiatersättning var tillräckligt? Svaren blev i många fall väldigt dunkla. Bland annat argumenterades att många unga heroinister inte kunde identifiera sig med de äldre heroinister som var inskrivna på metadonprogrammen. Preparatet dundrades ut på marknaden trots att det fanns väldigt skral objektiv forskning på området. Skapade vi alltså en efterfrågan på basis av att metadon inte var tillräckligt ungt och fräscht? Alla de farhågor som viftades bort i Subutexens barndom har vi nu att förhålla oss till. Alla vet vid det här laget resultatet. Vi har ett omfattande missbruk av såväl legalt utdelad som illegalt hanterad Subutex. Det dröjde inte länge innan missbrukare experimenterade fram att Subutex både kunde sniffas, rökas och injiceras. Nu försäkrar många legalförskrivande aktörer att man byter ut den mer missbruksvänliga Subutexen mot Suboxone. På så sätt inbillar man sig kanske att vi på något sätt skulle återfå kontrollen. Tillåt mig att tvivla! Missbrukarnas uppfinningsrikedom brukar slå det mesta. Till detta ska läggas den pågående diskussionen om, och i vissa fall redan genomförda, sprututbytespro- 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Illegal Subutex: Polisen gör ofta beslag av Subutex på de öppna drogscenerna. Foto: Lennart Karlsson grammen. Även här vill man införa nya grepp i svensk narkotikapolitik utan att ha ordentligt på fötter i form av objektiv forskning. Eftersom många av deltagarna i sprututbytesprogrammen är opiatmissbrukare blir man lite fundersam. Om nu opiatersättningsprogrammen fungerar så förträffligt, varför har missbrukarna då så stort behov av sprutor? Vill man raljera så kan man väl bara konstatera att vi kan ställa över alla opiatmissbrukare på Metadon, Subutex eller Suboxone och sedan kan vi skippa sprututbytet. De preparat som var tänkta som en ersättning och väg ut ur missbruket, har påfallande ofta inneburit ett vidmakthållande av pågående missbruk. När samhället delar ut narkotika som en enkel lösning, utan att ta tag i de bakomliggande orsakerna till missbruket, kan det inte ses som något annat än ett rejält misslyckande. Opiatmissbrukare kan idag lugnt och tryggt ”flyta på” fullpumpade med lagligt knark. De kan fortsätta med sin missbrukande livsstil. De kan injicera vanligt heroin utan att behöva riskera obehaget med svåra avtändningar. Opiatersättningen är en trygg grund för dem att vila sig på. Beviset för detta är att vi ofta gör beslag av såväl heroin som Subutex hos missbrukare. Q Lennart Karlsson Kokain & Heroin Subutex hårdvaluta i norra Finland TEXT: ÅSA DAHLBERG, Narkotikaenheten, Polismyndigheten Norrbotten Det omfattande missbruket av Subutex i Finland etablerades redan på 1990-talet genom en läkares egenmäktiga utdelning av tabletterna. Doktor Karvonen gick så långt i sin iver att förse missbrukare med Subutextabletter, att han medverkade till att tabletter smugglades från Frankrike. Eftersom han också sålde Subutex till missbrukare dömdes han för narkotikabrott. S ubutexmissbruket är omfattande i Finland och har helt slagit ut heroinet. Men frikostig förskrivning av Subutex från finska läkare är numera inget stort problem för polisen. Utdelningen av tabletterna är noga övervakade, de måste konsumeras på mottagningen och det dröjer innan man får ta med sig större ransoner av tabletterna hem. Det stora problemet är smugglingen, framförallt från Frankrike och Estland. Från Frankrike sköts insmugglingen i storskaliga operationer, och det handlar ofta om grov organiserad brottslighet. Svensk-finskt polissamarbete avslöjade smuggling Polisen i Rovaniemi och polisens narkotikaenhet i Luleå har under hösten 2010 samverkat i ett ärende för att utreda smuggling av Subutex från Stockholm till Finland. Subutextabletterna hade franskt ursprung. Den som levererade tabletterna kom med tåg från Stockholm till Luleå. Tabletterna låste han in över natten i en förvaringsbox på busstationen i Luleå. Köparna var ett finskt par i 30-årsåldern och bosatta i Rovaniemi. Stockholmaren lämnade över 700 styck 8 mg tabletter som var förpackade i kartor med sju tabletter i varje karta. Innan resan tillbaka till Finland hade paret delat kartorna och tabletterna förpackades styckevis i sprayförpackningar och läskburkar av metall. Smugglingen över gränsen till Finland skedde De 100 tablettkartorna med Subutextabletter överlämnades till finska köpare i Luleå. Tabletterna har dessförinnan smugglats från Frankrike till Sverige. Foto: Polisen Luleå. med bil och det finska paret hade lagt burkarna med tabletter tillsammans med en mängd matvaror som de köpt i Sverige. Men polisen och tullen hade bilen under uppsikt och paret greps när de passerat gränsen. Stockholmaren hade gjort flera leveranser till Finland och i utredningen har det framkommit att mannen sålt och levererat minst 4-5000 Subutextabletter dit. I mannens bostad anträffades ytterligare 400 Subutex. Paret hade betalat 15 200 euro – en delbetalning - för de 700 tabletterna. Pengarna hade säljaren på sig när han greps i Sundsvall i en buss på väg tillbaka till Stockholm. Säljaren utlämnades till Finland där utredningen fortsatt och åtal snart kommer att väckas. Skyhöga priser gynnar langare Priset för 8 mg Subutex på gatan i Rovaniemi i norra Finland ligger på mellan 130-200 euro styck. I södra Finland kan man köpa en Subutextablett för mellan 40-100 euro. Missbrukare köper ofta en del av en tablett - till exempel en fjärdedel 2 mg - och priset i södra Finland brukar då vara 30 euro. I Frankrike kan man köpa en 8 mg Subutextablett för 3-4 euro. Q Innan smugglingen till Finland gömdes tabletterna styckevis i till synes vanliga läskburkar och sprayförpackningar. Foto: Polisen Rovaniemi. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 27 Kokain & Heroin Narkotika och krig Kampen om marknaderna TEXT: JONAS HARTELIUS Narkotikahandeln fortsätter vara värd att strida om för många parter. N arkotika har de senaste århundradena blivit en synnerligen attraktiv handelsvara, även för legal handel och skatteintäkter. Brittiska kolonialadministrationen för Straits Settlements (omfattade nuvarande Malaysia och Singapore) hade i början av 1900-talet närmare 50 procent av sina tull- och skatteinkomster från opium. Idag omsätter den illegala narkotikahandeln över hela världen årligen belopp i samma storleksordning som en svensk bruttonationalprodukt (ca 3 000 miljarder SEK). Under samma tid har narkotika blivit föremål för våldsamma väpnade konflikter, allt från regelrätta krig om handelsrättigheter till ”gangsterkrig” om lokala marknader. Den nivå av organiserat våld som förekommer, exempelvis under strider om transportrutter via Mexico till USA, visar att det kan vara fråga om ett inbördeskrig i alla avseenden utom folkrättsliga. Opiumkrigen Kring år 1800 hade Kina en av världens mest utvecklade ekonomier med en omfattande export av bl.a. keramik och textil. Betalning krävdes i silver. För att jämna ut betalningsbalansen sökte kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien efter varor som kunde säljas med förtjänst till Kina. Opium visade sig vara en sådan produkt – mycket lönsam för kolonialmakterna men förödande för kineserna. År 1838 uppgick opiumimporten till 38 000 kistor à 70 kg. Kinas regering försökte ingripa mot opiumhandeln med dekret och handelsförbud. Konflikten ledde till ett regelrätt krig år 1839 med Frankrike och Storbritannien. Efter tre år slöts en fred i Nanking, med resultatet att kolonialmakterna fick mer eller mindre fri handel på Kina. Opiumimporten ökade kraftigt, vilket föranledde Kinas regering att överväga produktion och handel i egen regi. Det blev dock ingen framgång. Ett nytt krig 1858 – 1859 om opiumhandeln blev ett totalt nederlag för Kina och gav kolonialmakterna helt fri handel, även med opium. På 20 år ökade opiumimporten till över 100 000 kistor årligen. Några år in på 1900-talet formades en internationell opinion mot opiumhandeln. En första internationell konvention ingicks 1912. Den lagliga handeln på 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Kina upphörde 1917. Men ännu under 1930-talet finansierade krigsherrar i inbördeskrigets Kina sina väpnade styrkor genom att sälja opium. Fullt utrotad blev opiumhanteringen först efter en landsomfattande antiopiumkampanj vid mitten av 1950-talet. Antalet opiumrökare uppskattades då till mellan 10 och 40 miljoner. Konflikterna under mer än 100 år kring opiumhanteringen i Kina hade allt som senare skulle bli markanta inslag i det sena 1900-talets narkotikakrig: ekonomiska drivkrafter, ideologisk laddning, militära eller paramilitära insatser, förödande verkningar på civilbefolkning och samhällsekonomi samt hot mot statens autonomi. Narkostater I vida områden har narkotikahandeln blivit en så stor del av ekonomin och samhällslivet att den hotar viktiga statsfunktioner som rättsväsendet. För länder där narkotikahandelns aktörer genom sin ekonomiska, politiska och paramilitära styrka påverkar centralregeringens maktutövning har den amerikanske forskaren Alfred W. McCoy (2003) infört begreppet ”narkostater”. Där kan narkotikahandelns räckvidd variera från att odlingsområden är mer eller mindre autonoma till att ledande aktörer söker sig till politiken, bl.a. för att få immunitet. Så blev kokainhandlaren Pablo Escobar parlamentsledamot i Colombia 1982, samtidigt som hans kartell kunde omsätta upp till 15 ton kokain om dagen. Idag är bl.a. Afghanistan, Colombia, Guinea-Bissau och Mexico kända som narkostater. Afghanistan är sedan årtionden världens största producent av opium och heroin. Förtjänster på tiotals miljarder USA-dollar bidrar till talibanernas väpnade kamp. I Colombia har den revolutionära rörelsen FARC blivit en så stor och rik aktör på narkotikamarknaden att handeln numera utgör en viktigare drivkraft än ideologin. GuineaBissau är sedan årtionden en stat i upplösning, vilket gjort landet till en idealisk mellanstation för kokainsmuggling från Sydamerika till Västeuropa. I Mexico har omkring 30 000 människor dödats sedan president Felipe Calderon år 2006 förklarade krig mot narkotikan och skickade 6 500 soldater till Kokain & Heroin Under 1800-talet blev opiumhandeln på Kina en synnerligen lukrativ verksamhet. Britter och fransmän utvecklade specialfartyg för opiumtransporten. Bilden visar ett opiumfartyg i Lingting nära Kanton (idag Guangzhou) år 1839. (FLP) Michoacan för att få slut på narkotikavåldet i delstaten. Idag deltar omkring 45 000 soldater i narkotikabekämpningen inom regionen. På många håll förvärras läget av att avdankade soldater och säkerhetsfolk, bl.a. de fruktade ”Los Zetas”, gått över till narkotikasyndikatens sida eller etablerat sig som egna aktörer. Våldet är excessivt även i förhållande till det som kan förekomma under inbördeskrig med bl.a. mord på poliser, vars huvuden sedan satts upp på pålar för att statuera exempel. Under senare år har ett tiotal karteller stridit om de lukrativa gränsområdena mot USA. Mexikanska karteller har också rekryterat centralamerikanska gäng för att för att skapa direkta förbindelser med Sydamerika. Gängnätverket Mara, vars hårt tatuerade medlemmar är kända för sina våldsamheter, uppskattas ha mellan 30 000 och 70 000 medlemmar. Gruppen bildades på 1980-talet i USA och har spritt sig ut över världen. ”Krig mot narkotikan” Även insatser för narkotikabekämpning kan få dimensioner av krig. USA:s president Ronald Reagan proklamerade i början av 1980-talet ”krig mot narkotikan”. Det ledde till en kraftig upprustning av amerikansk narkotikapolis- och tullverksamhet mot produktion och distribution av illegal narkotika. Ute på fältet kan ”kriget mot narkotikan” leda till regelrätta strider, som även drabbat utomstående. Sydamerikanska kokainsmugglare har upprustat sig med bl.a. ubåtar för transporterna. Myndigheterna har svarat genom att sätta in radarspaningsflyg och marinfartyg. Trots spektakulära framgångar med massgripanden och beslagsrekord har narkotikahandeln fortsatt. Det beror på att ”kriget” lämnar efterfrågan intakt. Därmed finns det alltid nya grupper som är beredda att ta stora risker för att tillgodose denna för de enorma profiternas skull. Man har beräknat att förtjänsten på ett kilogram kokain som hanteras från laboratorium till avsättning bland missbrukare är 20 000 procent. Den indirekta strategin En av de viktigaste militärteoretikerna under 1900talet, engelsmannen Sir Basil Liddell Hart (1895 – 1970), pekade på att det sällan fungerar att angripa en stark motståndare rakt på. I stället förespråkade han ”den indirekta vägen”: att gå runt och angripa motståndaren på en svag punkt. Hans modell används nu även inom marknadsföring. I ”narkotikakriget” är de stora syndikatens svaga punkt missbrukarnas efterfrågan: de måste ha kunder som är beredda att betala stora summor för narkotikan för att operationerna skall bli lönsamma. Utan insatser mot efterfrågan kommer syndikaten att fortsätta att få enorma tillflöden till sina krigskassor. Tillämpat på dagens narkotikakrig betyder detta att insatserna fokuseras om på de lokala avsättningsområdena med missbruk och småhandel med narkotika. Svenska erfarenheter, bl.a. från polisoffensiven 1969, visar att detta fungerar med stor allmänpreventiv verkan. Till samma slutsats har även den f.d. DEAagenten Michael Levine med över 3 000 gripanden kommit i en serie böcker. Vid praktiska operationer, bl.a. på Manhattan, visade han ett det var möjligt att eliminera den lokala narkotikahandeln genom att gripa missbrukarna under deras inköpsrundor. Samma erfarenheter av vikten att kunna ingripa konsekvent mot efterfrågan ligger bakom det svenska konsumtionsförbudet (1988). Q Referenser kan fås från författaren. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 31 Kokain & Heroin Skomakarligan ett omfattande heroinärende för 30 år sedan När Stockholms läns narkotikarotel ”Huddingegruppen” i slutet av 1970-talet spanade mot den så kallade ”turkligans” heroinaffärer i Sollentuna, förekom namnet Kework Vartanian i några tips. Kework verkade vara stor i heroinbranschen, men han ingick inte i turkligan. Kework kom senare att dömas som huvudman i ”skomakarligan”. Huddingegruppen legendarisk I Stockholms län bildades under 1977 en narkotikagrupp bestående av 20 frivilliga unga och erfarna poliser från olika distrikt i länet. Alla hade också ett brinnande intresse för bekämpning av narkotika. Gruppen fick så småningom namnet Huddingegruppen, eftersom man blev placerad i Huddinge polisdistrikt. Turkligan och skomakarligan var ett par av gruppens objekt i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Men den framgångsrika Huddingegruppen fick för mycket uppmärksamhet och lades snart ner av polisledningen i Stockholm under polismästaren Hans Holmérs tid. Spaningarna mot Kework startade Under våren 1981 började Huddingegruppen på allvar kartlägga Kework Vartanians förehavanden. Han var då 32 år, armenier och född i Aleppo i Syrien. Han kom till Sverige omkring 1970 och utbildade sig till frisör, ett yrke som han inte utövade. Snart tog han över en tobaksaffär i centrala Stockholm och kom där i kontakt med narkotikaaffärer genom langare och missbrukare som fanns i området. Kework levde ett mycket enkelt och välordnat familjeliv, trots att han mer än väl hade råd att leva i lyx. Hans stora intresse var fotboll och han var aktiv spelare och engagerad i Armeniska kulturföreningens fotbollslag. Kework var en man som armenierna såg upp till. Kework Vartanian bodde på Stupvägen i Sollentuna, inte långt ifrån det kvarter där turkligan skötte sina affärer. Under hyreshusen i Keworks område fanns ett kulvertsystem som förband huskropparna. Spanarna såg att han träffade flera missbrukare och smålangare, men mötena skedde ofta i kulvertarna och var omöjliga att övervaka. Poliserna lade en dag märke till att persiennerna i ett av Keworks fönster var ställda på ett speciellt sätt. I huset mittemot svarade någon genom att ställa sina persienner på samma sätt. Den som bodde där var Diran, även kallad dansken. Diran bodde officiellt på 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 en adress i Köpenhamn tillsammans med en dansk kvinna. Han var dansk medborgare, hade blivit sjukskriven från sitt jobb och fick arbetslöshetsunderstöd, medan han i själva verket bodde i Sollentuna. Kework hade ingen bil och Diran var hans chaufför. De åkte ofta runt och besökte langare och Kework verkade ha obegränsad tillgång till heroin. Skomakeriet i Huddinge Kework och Diran åker en dag till Huddinge och försvinner in i en skomakeriverkstad som innehades av armeniern Agop. Kework och Agop börjar nu träffas allt oftare och allt tyder på att deras möten har med insmuggling av heroin att göra. Ett antal nya armenier och libaneser tillkommer som misstänkta i utredningen och de reser mycket ofta till Libanon. Vid ett tillfälle gör tullen på Arlanda en kontroll, när några av dem kommer med flyg. I en resväska hittas då mer än ett kilo heroin. Gripanden, husrannsakningar och beslag Nu börjar nätet dras åt och ett ingripande mot Kework måste snart ske. Han hårdbevakades och spanarna följde efter när han och Diran körde in till Stockholm, träffade en kvinna som han sammanträffat med många gånger tidigare och därefter åkte de tillbaka hem. Kvinnan greps i tunnelbanan och hade då 20 gram heroin på sig. Hon berättade att hon senare samma kväll skulle träffa Kework igen och narkotikagruppen beslöt då att slå till när Kework och hans chaufför lämnade Sollentuna. Vid 23-tiden denna kväll i slutet av oktober 1981, lämnade Kework och Diran Sollentuna i bil och de stoppades strax av Huddingegruppens spanare. Poliserna hade beväpnat sig med förstärkningsvapen, K-pist, eftersom man visste att både Kework och Diran brukade bära vapen. Gripandet gick snabbt och de båda fördes i olika bilar till skilda polisstationer. Kework kördes i en av Kokain & Heroin polisernas privata bil och vid avvisiteringen på polisstationen hade han ingen narkotika på sig, som man hade hoppats. Den privatbil han transporterats i undersöktes och där hittades 50 gramheroin. Vid husrannsakan i Dirans lägenhet hittades 3 kilo heroin i olika portionsförpackningar. Där fanns också över en kvarts miljon kronor i 1000-lappar och 100-kronorssedlar, prydligt undanstoppade på olika ställen. Hos Kework hittade man bara några få gram heroin, men däremot ytterligare en kvarts miljon kronor och några tusen US-dollar. Dessutom en mängd smycken, som troligen härrörde från inbrott som missbrukare gjort. Man fann också insättningskvitton i schweiziska banker och kvitton på överföring av över en miljon kronor till personer i USA. I Agops skomakeri fann spanarna ett halvt kilo heroin och en del skor med borttagna klackar som var urgröpta. Det visade sig att Agop, som var den ende skomakaren i organisationen, var den som iordningsställde skor med ihåliga klackar. Han reste också själv, ofta tillsammans med flera andra kurirer, till Libanon och smugglade heroin till Sverige i klackarna. Kework överklagade inte sin dom Kework blev efterhand samarbetsvillig när han fick klart för sig att spaningarna mot honom och flera andra pågått under en längre tid och att polisen troligen visste en hel del. Den mängd heroin Kework hade sålt genom sina langare, uppgick till åtskilliga 10-tals kilon. Han åtalades så småningom för omfattande narkotikaaffärer mellan åren 1974 och 1981. Under utredningen uppdagades att Kework började sin bana som narkotikahandlare med att sälja amfetamin och även cannabis redan 1972. Det var först 1977 som han gick över till heroinaffärer. Hur mycket pengar Kework tjänade på heroinhandeln under dessa år blev aldrig klarlagt. Det åklagaren kunde styrka i åtalat var minst 1 333 300 kronor, en summa som Kework själv gick med på att han tjänat. Merparten av pengarna har troligen gått till USA, dit Kework planerade att flytta och där han medgett att han äger bensinstationer. I juli 1982 dömdes den svenske medborgaren Kework Vartanian till 10 års fängelse, en dom som han inte överklagade. Diran fick 6 år och livstids utvisning. Flertalet av de övriga 69 personerna som ingick i utredningen, dömdes också till långa fängelsestraff. Texten är ett sammandrag av kriminalkommissarie Gösta Claessons artikel i Nordisk kriminalkrönika 1983. Gunnar Hermansson Afghanskt heroin hot mot Ryssland Den federale ryska antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov, har publicerat en bok om den illegala narkotikahandeln inom och från Afghanistan. Inledningsvis uttalar ministern att “praktiskt taget alla hot mot Rysslands intressen har kopplingar till international terrorism och gränsöverskridande brottslighet. De kraftiga effekterna av afghansk narkotikahandel mot Rysslands södra gräns är särskilt viktiga i detta avseende.” Den interna ryska narkotikasituationen är allvarlig. Nästan två miljoner ryssar använder regelbundet droger (då räknas ej alkohol). Nästan 90 procent av narkotikamissbrukarna använder afghanskt heroin. Den illegal narkotikahandeln genom Norra rutten (f.d. Soviet-republiker) beräknas skapa inkomster på 17 miljarder USA-dollar (ca 100 miljarder kronor). Uppskattningsvis 15 miljarder dollar hamnar hos transnationell brottslighet och terroristorganisationer. Handeln skapar så stora summor att terrorister och brottslingar kan bekosta egna arméer och operationer mot stater och lagliga intressen. Både president Dmitry Medvedev och premiärminister Vladimir Putin har tydligt uttalat att olagliga narkotika måste hejdas för att förebygga terrorism och gangsterism. Under senare år har Ryssland ökat sin narkotika- Ryske federale antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov (t.v), i samtal med direktören Georgij V. Zazulin. Foto: FKSN. bekämpning, gränskontroll och drogprevention för att hejda flödet av narkotika från Afghanistan. Georgij V. Zazulin har varit chef för narkotikapolisen i S:t Petersburg. Han är lektor vid stadens universitet och direktör för ECAD Ryssland. Q Referens Ivanov, Viktor: The Afghan Drug Trap, FSKN, 2010. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 35 På konferens i Kalifornien Marijuana is marijuana is marijuana V i, Gill och Jessica som representanter för SNPF:s styrelse och kammaråklagare Jeanette Sprimont från Malmö som stipendiat, fick under fyra dagar i november uppleva konferensernas konferens i Kalifornien. Med hjälp en Cheva av modernare modell, Maria (vår GPS) och Gill som chaufför lyckades vi ta oss från LAX, flygplatsen i LA, ner till Anaheim utan några större problem. Lördagen den 20 november invigde California Narcotic Officers Association, CNOA, sin 30:e utbildningskonferens på amerikanskt vis med nationalsång, hedersbetygelser av hemkomna soldater från Afghanistan och Irak. Man hedrade även de poliser som aldrig mer kommer hem, det vill säga de elva poliser som dött i tjänst sedan förra årets konferens. Lika högtidligt som hemskt. En påminnelse om vilket tufft arbetsklimat som råder hos amerikansk polis. Vår stipendiat Jeanette Sprimont ses här tillsammans med Mark, vår följeslagare på konferensen. Proffsiga föreläsningar På invigningsceremonin fick vi även ta del av en gripande ögonblicksskildring av en brandman som varit med vid ”9/11”. Han berättade om den ödesdigra dagen och om livet efter, som aldrig mer blir sig likt. Att få händelserna återgivna av en person som var där när Manhattan brann, som förlorade många av sina kollegor, var mycket gripande och manade alla i salen till eftertanke. Dagarna som följde var fullspäckade med fyratim- 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 marsföreläsningar, från kl. 08 på morgonen till 18 på kvällen. Strikt närvarokontroll gällde samt att ingen kom in utan konferensbricka på sig. Föreläsningarna spände mellan Akut läge - om att som chef tvingas fatta snabba beslut - till Droger på gatan - där man exempelvis fick provinjicera sig i en limefrukt i armvecken. Mexikans spiritism, PowerPoint-presentationer, Internetspaning, Outlaws/ gängkulturer och ”Chasing cell phones”, var också några av de föreläsningar vi bevistade. Man märker att amerikanare redan som små får lära sig det här med att stå framför folk och tala. De proffsiga framställningarna kändes sällan som fyra timmar, eftersom föreläsningarna var mycket engagerande och föreläsarna hade en gedigen kunskap inom sitt område. Marijuana på recept till pundare En av de mer engagerade föreläsarna var polismannen Eric Blixer. Han berättade om fenomenet marijuana på recept. Kalifornien är en av 15 delstater där marijuana för medicinskt bruk är tillåtet sedan länge. Eric beskrev det ologiska i att en läkare ordinerar rökning till en sjuk person. I teorin gäller att marijuana bara får ordineras till patienter med kroniska sjukdomar som aids och cancer. I praktiken är den vanligaste kunden/patienten en man under 40 med någon form av kronisk smärta (svårt att motbevisa). Det finns en hel kår med advokater med specialité att överklaga om någon trots allt får nobben till medicinsk marijuana. Övrig hantering av marijuana är fortfarande olaglig i USA. Den olagliga användningen är stor. Innehav kan ge upp till ett år och smuggling kan ge upp till 20 års fängelse beroende på kvantitet. 14 miljarder dollar beräknas marijuanan omsätta bara i Kalifornien per år. Vid ett besök på hippiestranden Venice Beach blev vi själva erbjudna att träffa en Kush-doctor, som dessa marijuana-doktorer kallas. Gill och Jessica flankeras av två av de deltagande poliser som i likhet med många andra var rakade och bar skägg. En kille på Venice Beach som ville bjuda in oss till Kushdoktorn för att vi skulle få marijuana utskrivet på recept. 2500 deltog på konferensen ”Min doktor vill träffa dig, för att se så att du är tillräckligt frisk för att få marijuana på recept”, säger killen med en krans av marijuanalöv i tyg runt halsen. I en lokal i närheten fanns möjlighet att köpa marijuana i alla dess former (även i form av jordnötssmör, chokladbitar, brownie). Vi frågar lite för mycket och killen med kransen av marijuanalöv blir utskälld av sin chef; ”Tänk på vad du säger så du inte hamnar med på 18-nyheterna. Vad vi framförallt ställer oss frågande till är varför ”doktorn” ska se om vi är friska nog. Var det inte medicin enligt dem? Men som Eric Blixer sa: Marijuana is marijuana is marijuana. De som får majja på recept är inte patienter, det är pundare. Det som ordinerar är inga läkare, de är langare. Det är inga apotek det är drogcentraler. Ingen normal läkare skulle rekommendera en sjuk person att röka. Marijuana is marijuana is marijuana! I flera sammanhang betonades CNOA:s roll inför folkomröstningen i Californien i början av november. Lite gåshud fick man när ordförande berättade om slutskedet av kampanjandet inför folkomröstningen. Ja-sidan sponsrades av framförallt av George Soros, världens rikaste man. CNOA vädjade i sluttampen av kampanjandet till sina medlemmar att ekonomiskt sponsra nej-sidan. Medlemmarna bidrog ur egna fickor med en ansenlig summa pengar vilket i slutändan bidrog till att nej-sidan kunde lobba för ett nej. Nästa folkomröstning för legalisering av marijuana är redan 2012, så kampen fortsätter. På konferensen deltog människor från hela Kalifornien men även medlemmar i mindre föreningar så som New York, Washington och Floridas motsvarande. Det var spännande att vid sidan av lektionerna (som det kallades) få ta del av deltagarnas vardag i arbetet mot narkotika. Berättelser som ”En gång hade jag en pistol mot tinningen.” ”Jag har brutit armen tre gånger i tjänsten” till hur det är att jobba i Beverly Hills” varvades med varandra. Många av deltagarna jobbar inom UC-verksamheten vilket gjorde att de mer såg ut som mexikanska smugglare, Helvetes änglar eller narkotikalangare än poliser. En del var så lika varandra med sin rakade skalle och sitt långa skägg att man tog fel på person. Oavsett outfiten så blev vi väldigt väl bemötta och under det till synes hårda tatuerade skalet fanns det killar som berättade om längtan efter sina kära barn, sina intressen för fjällvandring eller att de helst av allt skulle vilja starta verksamhet för ungdomar. Otroligt proffsigt genomfördes denna konferens med cirka 2500 deltagare. Att det var i Kalifornien på en CNOA-konferens Thomas Cederquist en gång hämtade idén till SNPF ter sig fullt förståeligt efter dessa dagar på konferensernas konferens för utbildning i kampen mot narkotikabrottslighet. Nästa år går konferensen av stapeln i Nevada och på SNPF:s konferens i Örebro i maj kommer ni att få reda på vem den lyckliga stipendiaten blir som följer med! Q Jessica Vikberg och Gill Eriksson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 39 Några viktiga lagändringar den 1 april 2011 Efter fyra och ett halvt års utredande och funderande har nu äntligen riksdagen fattat beslut i några viktiga frågor som rör nya droger och lagstiftningarna om droger. Ny lag mot nya droger För att effektivare kunna förebygga att hälsofarliga och oklassade substanser sprids och missbrukas, införs enligt Narkotikautredningens förslag (SOU 2008:120) en ny lag. Den försenade lagen har rubriken Lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser och den ger poliser och tulltjänstemän rätt att omhänderta lagliga droger, om det kan antas att regeringen kommer att klassa drogerna som narkotika eller hälsofarliga varor. Det blir alltså inte frågan om att göra beslag av lagliga droger, som media har uttryckt det, eftersom den som innehar sådana droger, oavsett ålder, inte är misstänkt för brott i sammanhanget. Omhändertagandet ska anmälas till åklagare som kan besluta om förstörande. Eftersom innehav, konsumtion och distribution av oklassade missbrukssubstanser fortfarande är lagligt, blir den nya lagen troligen inget effektivt vapen för att stoppa ett ökande och aktuellt problem. Lagen kommer dock att förhindra att de lagliga droger som omhändertagits måste lämnas tillbaka till den tidigare innehavaren sedan labbet konstaterat att de ännu inte är förbjudna, men att det pågår arbete mot ett förbud. Lagen om förstörande ska alltså kunna tillämpas så snart Läkemedelsverket eller Folkhälsoinstitutet börjat samla fakta och utreda om en ny drog ska klassas av Regeringen. Denna process fram till ett lagakraftvunnet beslut tar i regel mellan sex månader och ett år. Fortsatt alltför låga straff för dopningsbrott Narkotikautredningen hade föreslagit en fördubbling av maxstraffet för grovt dopningsbrott, från fyra till åtta års fängelse, och en höjning av dopningsbrott från två till tre års fängelse på grund av preparatens farlighet. Men detta var alltför drastiskt för regeringen, som i sin proposition till riksdagen nöjde sig med en försiktig höjning av grovt dopningsbrott till sex år. Regeringen anser ändå i sin skrivning att det står klart att användningen av dopningsmedel (anabola steroider, red. anm.) kan leda till allvarliga psykiska, fysiska och sociala problem och att det därför finns anledning att se allvarligt på hanteringen av dessa preparat. Men tyvärr upprepar man den gamla klyschan att kunskapen om hälsoeffekterna av dopningsmedel (anabola steroider, red. anm.) är begränsad och att det 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 därför är svårt att kartlägga farligheten som man har gjort med narkotika. Här borde regeringen byta argument eftersom riskerna och följderna av missbruk av anabola steroider har varit kända i minst 25 år och nya forskningsresultat har tillförts ständigt under den tiden. Steroidmissbrukare belastar sjukvården betydligt mer och dör tidigare än genomsnittssvensken. I frågan om narkotiska preparat hörs sällan dessa argument om kunskapsbrist. Narkotika är alltid farligt, det har man tydliga belägg för, trots att man också borde känna till att ett stort antal människor idag missbrukar diverse narkotiska preparat till vardags och till fest, utan att omvärlden känner till det, med undantag för sjukvården i vissa fall. Den stora och lukrativa illegala marknaden med anabola steroider och andra dopningsmedel lockar många kriminella aktörer. En försiktig höjning av straffskalan till sex års fängelse kommer tyvärr inte att avskräcka. Poliser och tullare är numera, trots de låga straffsatserna, mycket mer motiverade att arbeta mot denna allvarliga och utbredda brottslighet. En mer markerad lagskärpning hade man därför varit värda. GBL och 1,4-butandiol kan nu klassas som narkotika Lösningsmedlen GBL och 1,4-butandiol omvandlas till GHB i kroppen och är lika farliga som GHB, som är narkotikaklassat. GBL och 1,4-butandiol är klassade som hälsofarliga varor sedan 2005 och den stora industriella användningen har varit ett hinder att narkotikaklassa dem. Nu har man undanröjt hindren och riksdagen beslutade att det blir möjligt att klassa de båda lösningsmedlen som narkotika efter den 1 april. Beslut om klassning är således ännu inte fattat. En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning? Så löd rubriken på regeringens proposition som riksdagen beslutade om i början av februari. Frågan är om det blir så mycket effektivare. Men man hade nu chansen att införa en generell definition av narkotika och att göra dopningslagen mer tydlig och effektiv. Låt oss hoppas att vi inte behöver vänta ytterligare 4-5 år på nästa chans. Q Gunnar Hermansson Nu behövs en generell narkotikadefinition! Fortfarande saknas en verkansbaserad narkotikadefinition som kan tidigt möta hotet från de nya drogerna. E fter långt utredande blev det i höstas en proposition (2010/11:4) från Regeringen till riksdagen med förslag om en del justeringar av narkotikalagstiftningen. Propositionen godkändes av riksdagen den 2 februari. Lagändringarna väntas träda i kraft den 1 april i år. I förslagen ingick dock inte att göra ett tillägg till definitionen av narkotika som skulle innebära att ett medel som har en viss verkan på hjärnan kommer att räknas som narkotika (s.k. verkansdefinition). I stället behålls systemet med styckvis uppräkning av varje preparat på särskilda narkotikaförteckningar, idag knappt 300 substanser. Förfarandet tar tid och gör att den svenska narkotikakontrollen hela tiden släpar efter. I dag finns på nätet reklam för ett stort antal nya droger, som har starka narkotikalika effekter men en kemisk struktur som är utformad för att undgå kontroll som narkotika eller liknande i de flesta länder. Via Internet marknadsförs ”forskningskemikalier” med en uppgiven renhetsgrad kring 99 procent i kiloförpackningar (där de rusframkallande doserna ligger i storleksordningen 10 – 100 mg). Hur många sådana substanser som finns totalt är inte känt. Men man kan i vetenskapliga översikter finna skattningar på flera tusen. En rad ämnen ur ovanstående grupper kommer sannolikt aldrig att komma till användning som rusmedel, p.g.a. obehagliga biverkningar. Kvar blir dock tillräckligt många för att tillflödet skall riskera att helt försätta narkotikakontrollen ur spel. Kryphålen är väl kända av tillverkare, importörer och missbrukare. På Internet förs även diskussioner om nya droger som ej kan upptäckas inom vanliga system för drogtestning. För narkotikapolisen och tullen är det utmanande att behöva lämna tillbaka partier med droger som har tydliga rus- och gifteffekter bara för att de inte står under formell narkotikakontroll. De föreslagna befogenheterna för åklagare att beslagta och förstöra vissa hälsofarliga missbrukssubstanser kommer inte att räcka till för ett effektivt stopp på inflödet av nya droger. Statens folkhälsoinstitut påstår sig ha ett stort antal preparat ”i pipelinen” för eventuell narkotikaklassning. Med tanke på FHI:s utredningskapacitet torde det ta lång tid innan man tröskat sig igenom hela det drogutbud som narkotikapolisen möter vid internetspaning. Frågan om en generell eller verkansbaserad narkotikadefinition (eller komplettering av definitionen) har varit på tapeten i närmare trettio år. Jurister har sagt att det är en rättssäkerhetsfråga att i förväg kunna veta att ett visst ämne är narkotika. Men svensk lagstiftning använder verkansbaserade definitioner för bl.a. sprängmedel, gift och skjutvapen. Definitionen av dopningsmedel har ett moment om effekter på människokroppen (t.ex. att öka frisättningen av testosteron). I dessa fall, med nog så allvarliga påföljder, har juristerna inte rest några invändningar mot verkansbaserade definitioner. Man kunde också ha sneglat på USA, där man klassat även s.k. analoger som narkotika. Det innebär att ämnen som har samma kemiska grundstruktur som en viss typ av narkotika också är klassade som narkotika. Men även förslag i den riktningen avslogs av riksdagen. Den enda slutsatsen är att varken regeringen eller riksdagen vill göra något grundläggande åt det ökande flödet av narkotikalika droger. Hållningen att ”vänta och se” tills det finns övertydliga indikationer på missbruk av en enskild substans leder till att ett stort antal ungdomar riskerar allvarliga förgiftningar eller i värsta fall för tidig död, eftersom en rad giftiga droger förblir okontrollerade under lång tid. Q Peder Langenskiöld Peder Langenskiöld är verksamhetschef vid Svenska Carnegie Institutet. Foto: Elshape. En tidigare version av artikeln har publicerats på Brännpunkt, SvD.se den 19 januari samt på Drugnews den 21 januari 2011. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 43 Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest Johan Nilsson arbetar på Rikskriminalpolisen med penningtvätt, gäng och narkotikabrott. Han var utbytespolis Ungern i maj 2010 genom CEPOL (European Police College) utbytesprogram. Programmet syftar till att öka samverkan över gränserna genom att poliser i EU-länder lär ut och lär av varandras arbetsmetoder. De som kan delta i utbytet är erfarna poliser, polisutbildare och experter och utbytesperioden är två till tre veckor lång. P å min arbetsplats fick jag möjlighet att ansöka genom CEPOL om att vara utbytespolis på narkotikaroteln i Budapest under två veckor. I mitt arbete åker jag ofta på tjänsteresor och då är det alltid arbetsrelaterat till ett ärende eller ett uppdrag och oftare under en kort period, man gör ett jobb. Det här var helt annorlunda, att vara två veckor i annat land gav en helt annan närvaro. I lugn och ro fick jag lära mig och se hur de jobbar. Jag fick också del av kunskap och erfarenheter inom mina specialområden. Besöket i Budapest inleddes med information om den ungerska polisen och hur polisen var organiserad. Vi tittade på olika områden i Budapest och den särskilda problematiken som finns i Ungern såsom Balkanrutten, prostitution, cannabisodlingar, amfetamin-, ecstasyoch kokainsmuggling från Holland. Främst är det en del av heroinsmugglingen till övriga Europa som går via Balkanrutten och genom Ungern. Under senare tid hade man sett en klar ökning av kokainflödet som i många andra länder. Johan Nilsson kör polismålad Audi Roadster i staden Györ där bilen tillverkas. Staden är känd genom penningtvätt för kriminella från Budapest, Bratislava och Wien. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Effektiv narkotikarotel Under mina veckor med narkotikaroteln i Budapest såg jag en stark polisresurs som är väldigt operativt inriktad. Det jag såg var att de har få chefer och alla deltog regelbundet i det operativa arbetet. Det ger en effektiv organisation och det gör att det är många poliser ute, fler som kan göra jobbet. Narkotikasektionen var resultatet av en ganska omfattande omorganisation. Polisen i Budapest hade tittat på olika organisationsformer i andra länder och man beskrev att man lagt ned en ganska stor arbetsinsats. Det var därför som narkotikasektionen var organiserad i tre underenheter, underrättelse, operativa och utredning, och arbetade i ett flöde i stället för processer, som vi gärna gör i Sverige. På narkotikasektionens underrättelseenhet arbetade ca 20 poliser. Deras uppdrag var att skaffa fram information och bygga upp ärenden som det operativa teamet kunde spana och arbeta med. Man arbetade mycket med källor, teknisk spaning och bedrev förspaning. Jag uppfattade att huvuddelen av arbetet bedrevs ute på fältet och att man tog hand om den egna informationen och förädlade denna till ett ärende. Alla kunde göra allt, dvs. driva källor, spaning och sätta ihop ett ärende. Man analyserade den insam- Utrustade narkotikapoliser från Budapest narkotikarotel. lade informationen och presenterade denna senare för sektionschefen. Något man på underrättelsesidan upplevde att man saknade var bättre databaser. Jag förklarade riskerna med för mycket fokus på databaser att det blir för mycket folk inne som bara registrerar och att det lätt blir brister i kvalitet, och svårigheter med att delge information och att den snabbt blir gammal för operativa enheter. Ur min synvinkel bedrev de en effektiv underrättelseverksamhet. Underrättelsegrupperna samlade snabbt in information, bearbetade denna och satte igång egen spaning för att lämna över till Operational Team, när de såg framgång i ärendet. Obeväpnade spanare med förstärkningsvapen i bilen När ett beslut tagits om ett dra igång, tog operativa teamet (Operational Team) över spaningen. Operativa teamet var ca 50-60 poliser med spanings och insatskapacitet. Uppgiften var att spana och genomföra gripande och tillslag i narkotikaärenden. Detta var den grupp jag tillbringade mest tid med. Något som var imponerade var teamets chef Atila, som var med och ledde grupperna ute i stort sett varje dag som jag var med. Även sektionschefen försökte vara ute så mycket som möjligt och hjälpa till i utredningsarbetet. Det var bara att konstatera att polisen var mindre bunden till administrativa rutinuppgifter än man är i Sverige. Operativa gruppen var en spaningsstyrka med goda tekniska hjälpmedel. När de spanade uppträdde de obeväpnade. Men de var samtidigt en insatsstyrka med automatvapen och övrig utrustning för uppgiften som fanns i deras fordon. Man hade bl a deltagit i SWAT Competition i USA. Arbetssättet kan jämföras med våra gatulangningsgrupper fast med tekniskt stöd och avlyssning. Eftersom ärendena var förberedda och förspanade av underrättelsefolket, förkortades insatstiderna för spaningsstyrkan. De var väldigt effektiva och körde flera ärenden samtidigt under de veckor jag var där. Utbytestjänst som ger erfarenhet Den första dagen på fältet följde jag en spaningsgrupp som assisterade supporterpolisen inför ett fotbollsderby på kvällen. Vi spanade hela dagen på aktiva huliganer som förberedde sig med kokain och vapen inför matchen. Flera av huliganerna kunde plockas bort i samband med att de köpte kokain och på så sätt blev det lugnare för supporterpolisen. Under några dagar ingick jag i en grupp som arbetade med information om att det fanns en cannabisodling i en by utanför Budapest. Samtidigt förekom spaning och annat arbete mot grupperingen och de spanare jag var med skulle lokalisera platsen för odlingen. Under spaningen märkte jag en kulturskillnad mot Sverige. Vanliga ungerska medborgare talar inte med poliser. Som svensk kändes det väldigt konstigt, folk bara vände sig om och svarade knappt. Detta var ett arv från kommunisttiden. Vietnamesiska kriminella nätverk har tvingats flytta sina cannabisodlingar från Tjeckien till Ungern. Inomhusodlingarna är och har under senaste året blivit ett allt större problem i Ungern. Inomhus odlingarna är vanligtvis lokaliserade till vanliga villor i bostadsområden och därför svårupptäckta. Huspriserna är relativt låga i Budapest och i kombination med att vanligt folk inte tipsar polisen om misstänkta brott, så har problematiken ökat markant. Jag fick veta av narkotikapoliserna från Budapest, att den tjeckiska polisen ökat sina insatser mot vietnameser och cannabisodlingar, vilket jag också året innan fått förmånen att följa under mitt arbetsutbyte i Tjeckien. Insatserna i Tjeckien hade inneburit att odlingarna och de vietnamesiska brottsnätverken i delar jagats bort från Tjeckien och därför flyttat till Ungern och Budapest. Mitt andra pass fick jag vara med i ett ärende både inne och ute. Det gällde kriminella aktörer, affärsmän, som bodde i ett av de finare områdena och man hämtade amfetamin och kokain från Nederländerna. Polisen arbetade tillsammans med den holländska polisen i ärendet och det gjordes med hjälp av en rättshjälpsbegäran i Nederländerna. Man väntade på en kontrollerad leverans inom den närmaste tiden. Vid mitt tredje pass hade en person hittat en död man på morgonen vid 06-tiden i ett garage inne i Budapest. När polis och rättsläkare kom till plats konstaterade man att det var en välkänd 28-årig heroinlangare som man anträffat död. Narkotikaroteln hade spanat på denne i någon vecka och ett tillslag var förberett. Nu blev det inte så, utan vi fick åka till platsen och söka bevis mot kumpaner till den döde 28-åringen. Det finns mycket mer att berätta om vad jag fick uppleva under mina två veckor i Ungern. Den som har frågor kan höra av sig till [email protected] eller via GroupWise. Q Johan Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § ÄPPLEN ELLER PÄRON? Kanske dags att uppdatera sig lite kring problemet med att jämföra äpplen med päron, om ett Cox Orange är detsamma som ett Gravensteiner och om ett stort vattnigt päron kan jämföras med ett litet men smakrikt dito. Dessa jämförelser är egentligen inte alls långt ifrån vad vi ställs inför, när det skall göras jämförelser mellan olika narkotiska preparat och jämförelser av procenthalter. Vi kan inte komma ifrån att alla typer av jämförelser bottnar i ett subjektivt tänkande. Det är dessutom lätt att genast hamna i matematiska resonemang utan att tänka på att dessa egentligen har sitt avstamp i något obestämbart, nämligen farligheten av narkotika. Först härefter bestäms straffvärdet subjektivt för ett visst narkotikum. Har man bestämt sig så här långt, får man därefter försöka vikta denna farlighet mot andra typer av narkotika. Högsta domstolen (HD) har i ett par fall betonat vikten av att iaktta försiktighet med att tillämpa generella schabloner avseende art och mängd som grund för straffvärdesbedömning i enskilda fall. I vart fall när det gäller hantering av mer betydande mängder. Till detta kommer alla andra kriterier vid grova brott, som om man har sålt narkotikan yrkesmässigt eller till skolbarn, för att nämna några exempel. När det gäller mindre mängder så anser HD det vara mer naturligt att straffvärdesbedömningen sker med tillämpning av schabloner. Det är detta som kallas för praxis. Många tolkar detta som ett matematiskt facit man slaviskt skall följa, men då måste man inse att vi då och då plötsligen måste ändra i facit. Som exempel har farligheten hos Rohypnol och ecstasy omvärderats under årens lopp hos HD, efter att nya rön om farlighet framkommit och ny praxis har därefter bildats. I Tyskland lär man enligt vissa källor räkna om narkotikan med hänsyn till halten till en given enhet och bestämma straffvärdet utifrån detta med matematisk noggrannhet. Problemet är givetvis då, att ibland är narkotikan såld eller konsumerad och då kan vi omöjligt känna till styrkan på narkotikan. I sådana lägen måste det finnas utrymme för att göra generella bedömningar som bygger på sunt förnuft. Det har mer och mer svängt över till att ha missbruksdoser som utgångspunkt för olika straffvärdesresonemang. T.ex. ansåg HD i ett fall att innehav av 0,17 gram heroin skulle kunna utgöra en dödlig dos för en ej tillvand person och därför kunde det inte vara ringa brott. Denna mängd kan 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 rimligtvis delas upp i två-tre missbruksdoser. I ett annat fall när det gäller ecstasy så har HD nämnt att gränsen för grovt brott vid ett rent mängdresonemang ligger vid 150-200 normala missbruksdoser. Även här anses gränsen för ringa brott ligga vid 2-3 ecstasytabletter, dvs. missbruksdoser. Hur vet man då hur stor en missbruksdos är? Svaret är att detta får man också uppskatta med ledning av internationella jämförelser, vad som finns skrivet i litteratur och vad som finns rapporterat från fältet. I detta sammanhang kan det inte nog poängteras hur viktigt det är att i samband med förhör ställa frågor till missbrukare av nya typer av narkotika, hur stora doser de tar, hur ofta de tar narkotikan m.m. HD kommer inom kort pröva mefedrons farlighet där uppgifterna spretar ordentligt vad en missbruksdos anses vara. Finns det inte tillräckligt bra underlag om missbruksdosernas storlek, så kommer vi att få domar som inte är rimliga. En annan aspekt, där invändningar kommer mer och mer från försvararhåll, är när styrkan på narkotikan ifrågasätts. Ofta är det inte ens analyserat med avseende på procenthalt. SKL gör inte detta regelmässigt, om det inte är mängder som närmar sig grovt brott. Efter sex månader förstörs dessutom narkotikan hos SKL om det inte begärs något annat. Fast praxis, som bygger på ett gammalt HD-avgörande, är att endast om koncentrationen varit särskilt hög eller låg så tillmäts det någon betydelse vid rena mängdresonemang. Detta är en bra huvudregel som gör rättstillämpningen någorlunda enkel. Vi tillämpar inte någon millimeterrättvisa eftersom det ändå finns så många ovissa variabler att ta hänsyn till. Om du blir påverkad efter att ha rökt cannabis med 6 eller 15 procent THC är ointressant. Huvudsaken är att du blir påverkad. Högsta domstolen har t.o.m. i ett fall sagt att all konsumtion av narkotika, oberoende av arten, ska bestraffas med samma antal dagsböter. Detta är ett uttryck för samma generella synsätt. Är invändningar hållbara får de godtas men är de bara spekulativa så får de lämnas därhän, som till exempel att narkotikan inte var helt torr när den vägdes. Den rekommenderade bästa luftfuktigheten för oss människor ligger kring 60 procent och där finns narkotikan bland oss, så varför narkotikan ska torkas ner till 0 procent fuktighet på ett laboratorium och därefter torrvägas verkar helt orimligt. Liknande resonemang gäller dopningsmedel. Vi får hålla oss till generella bedömningar. Är det olika sorters syntetiska anabola steroider som är i beslag, så är det olika sorters äpplen vi pratar om. Inte päron. Då prövar vi mängderna i ampuller eller tabletter, inte varenda enskild egenskap eftersom lagstiftaren inte gett uttryck för detta. Så länge det inte finns vetenskapliga bevis för synnerligen stora variationer i farlighet bland de anabola steroiderna, så lär domstolarna med all rätta fortsätta med att lyssna till Gunnar Hermanssons utläggningar om hur man gör mängdresonemang vad gäller AAS . § Rättsrutan § Kontentan är att visst kan äpplen smaka olika, men ändå är det samma typ av frukt. Så ta det med ro och försök inte räkna alltför matematiskt i alla narkotikamål, eftersom det ändå inte finns något riktigt facit. Dessutom är jurister dåliga matematiker, så det blir kanske ändå inte rätt. Däremot behövs en stor portion sunt förnuft och slutledningsförmåga för att hålla reda på alla variabler, så att päronen inte plötsligen blivit äpplen. Hans-Jörgen Hanström § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Krypton – en ny dödlig drog på marknaden Krypton har nyligen uppmärksammats på grund av den dödliga effekt drogen visat sig ha då nio unga personer har dött efter att ha använt den. Enligt artikeln som finns att läsa i läkartidningen nr 50 (2010) har dödsfallen orsakats av O-desmetyltramadol. I samtliga fall har även mitragynin påvisats. Substansen mitragynin förekommer naturligt i bladen i växten/trädet kratom, Mitragyna speciosa. I de material SKL analyserar förekommer kratom både som krossat bladmaterial och som pulver av extrakt gjort på växten. Kratom kan bland annat rökas, tuggas eller intas som te och ger opioid effekt. Enligt läkartidningen är det svårt att bedöma betydelsen av mitragynin i de aktuella förgiftningsfallen. Inga dödsfall har dock rapporterats på grund av förgiftning med enbart mitragynin. Krypton är ett beigefärgat pulver med vissa, typiska mikroskopiska drag. Troligen består krypton av kratom blandat med andra ämnen. Genom analys med gaskromatografi-masspektrometri (GC-MSD) kan SKL konstatera att krypton innehåller mitragynin, O-desmetyltramadol och koffein. Substansen O-desmetyltramadol har dock bara kunnat fastställas sedan 2010-08-20. Tidigare under 2010 har ämnet svarats ut som ”troligen desmetyltramadol”. Dessförinnan har vi inte upptäckt tramadolliknande ämnen i krypton. O-desmetyltramadol kan dock ha funnits i kryptonmaterial tidigare utan att vi har sett det. Det är nämligen inte så att våra avancerade instrument hittar och identifierar alla kemiska ämnen som finns, utan bara dem vi har referenser för. Maskinerna måste ha något att känna igen. Därför är en av SKL:s viktigaste arbetsuppgifter att hålla sig uppdaterad på nya droger och substanser och att skaffa referenser till dem. Att tolka frånvaron av farliga/klassade substanser i en ny produkt behöver alltså inte betyda att de inte finns där, även om de har kontrollerats av en seriös aktör. Oklassade substanser kan också vara farliga men utan man hunnit med att lagstifta mot dem. På SKL har vi under 2010 haft ca 70 kryptonmaterial och ca 50 material där endast kratom/ mitragynin påvisats. O-desmetyltramadol har inte hittats i kratommaterial. Maria Wallberg, Växtgruppen Här har SKL:s namn används i ett mycket felaktigt syfte.Foto: SKL SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 51 Världen runt Valutasmuggling i kroppen Att smuggla narkotika inuti kroppen är en företeelse som inte blivit omodern. I Sverige och Norge avslöjas regelbundet sväljare som anländer med flyg. Norsk tull har under 2010 avslöjat en ny företeelse där kroppen används som gömställe för smuggling av pengar ut ur Norge. Vid olika tillfällen har tullen på flygplatsen Gardermoen i samband med utresekontroll stoppat tre män som haft stora summor i eurosedlar uppstoppade i ändtarmen. Även på bussterminalen i Oslo har ett sådant smugglingsförsök avslöjats. På Gardermoen har även en kvinnlig kurir avslöjats med 20 000 euro gömda i vaginan. Vid dessa fem tillfällen stoppades smuggling av totalt 91 500 euro. Tullen på Arlanda har ännu inte avslöjat någon valutasmuggling som i Norge, men kanske är det en tidsfråga. GH Iranska knarksmugglare på offensiven i Malaysia Narkotikapolis i Malaysia grep i januari en iransk smugglarliga på 15 personer och beslagtog ett laboratorium samt 78,7 kilo syabu, som är den lokala benämningen på kristalliserat metamfetamin. Nyligen avslöjades också två iranier som försökte smuggla in 1,5 kilo syabu i kroppen i 174 nersvalda kapslar. Totalt greps 32 iranska narkotikasmugglare i Malaysia under januari, fler än under hela förra året. Iranska smugglarligor är på offensiven, inte bara i Malaysia. I Thailand greps under 2010 totalt 75 iranier för smuggling av 164 kilo metamfetamin. Den malaysiska marknaden för metamfetamin är extremt lukrativ för de iranska organiserade ligorna, rapporterar Asia Times Online. Ett halvt kilo metamfetamin, som är tillverkat i Iran, säljs där för 4500 US dollar, medan försäljningspriset i Malaysia är 80 000 USD. GH Kat-tuggande kan dämpa protesterna i Jemen En del unga jemeniter säger att den centralstimulerande drogen kat kan användas som ett socialt smörjmedel för att organisera protestdemonstrationer, men de flesta tror att tuggandet av växten snarare trubbar av den revolutionära glöden, rapporterar den israeliska nättidningen Haaretz. com. Oppositionen i Jemen har den senaste tiden samlat tiotusentals demonstranter på gatorna för att protestera mot den enväldiga regimen, men vid lunchtid drar sig demonstranterna mot marknadsplatsen för att köpa påsar med kat. Mer än hälften av Jemens befolkning på 23 miljoner tuggar kat på eftermiddagarna, enligt Haaretz.com. Världsbanken uppskattar att jemeniterna spenderar en tiondel av sin inkomst på kat och 25 procent av arbetstiden går förlorad till konsumtion av kat. Beslag av 1 ton ketamin i Kanada Canada Border Service fattade misstankar mot innehållet i en kontainer som anlände från Hong Kong. Enligt handlingarna innehöll den 402 kartonger med kaffemuggar. Röntgen av kontainern visade på avvikelser i lasten och vid närmare kontroll fann man att 84 av kartongerna även innehöll vakuumförpackade påsar med ett kristalliskt pulver. Tester visade att det var ketamin hydroklorid, sammanlagt 1003,9 kilo. Några dagar senare greps fem personer i Richmond, alla kineser mellan 42 och 58 år. Vid husrannsakningar anträffades en tablettpress, bindemedel och annan utrustning som ingår i ett lab för syntetiska droger. Ketamin är en narkotikaklassad substans som har lugnande och hallucinogena effekter. Missbrukare använder enbart ketamin som rusmedel eller uppblandat i ecstasytabletter. Ketamin förekommer också i samband med drogningar. Den stora mängden på drygt ett ton räcker till mer än en miljon doser och värdet i gatuledet är 15 miljoner kanadensiska dollar. Ketamin är i Kanada klassat i samma kategori som heroin och kokain och maxstraffet för insmugglingen kan bli livstids fängelse. Källa: www.bc.rcmp.ca 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Landet runt Vattenpipstobak regleras som vanlig tobak Vattenpiprökning är en social företeelse, en tradition som kommer från Mellanöstern. Vattenpipor blir allt vanligare i Sverige och enligt en undersökning gjord av CAN 2009, hade 60 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet rökt vattenpipa. Vattenpipstobak består till största delen av melass, tobak och smakämnen och ibland fruktkött, glycerin och andra tillsatser. Den påminner om marmelad i konsistensen. Vattenpipstobak lyder under tobakslagen, är skattepliktig och får inte säljas till ungdomar under 18 år, även om rökblandningen inte innehåller någon tobak. Röken är sval och behaglig att dra ner i lungorna. Tobakens höga fuktighetshalt gör att det bildas mer rök än av vanlig tobak. Enligt WHO får en vattenpiprökare i sig en rökmängd motsvarande 100 cigaretter under en röksession. Läkarstudenter och drogmissbruk Studentlivet är inte förskonat från narkotika och andra droger, det är allmänt känt. Men när Upplandsnytt i december 2010 kunde berätta att var sjätte läkarstuderande i Uppsala använde narkotika, väckte detta uppseende. Upplandsnytt hade gått ut med en enkät till samtliga ca 900 läkarstudenter vid Uppsala universitet. Av de 450 som svarade uppgav 17 procent att de använt narkotika, i de flesta fall hasch eller marijuana, under sin studenttid i Uppsala Universitetsledningen tog naturligtvis allvarligt på nyheten och arbetar nu på att förebygga drogmissbruk bland studenterna. Magnus Hänström, som är chef för polisens gatulangningsgrupp i Uppsala, säger att ett par studenter i månaden grips misstänkta för bruk av narkotika. Att just läkarstudenter är involverade i narkotikahantering bekräftas av att tullen på Arlanda nyligen stoppade ett postpaket innehållande narkotika, adresserat till en student på läkarlinjen i Uppsala. GH Miljardnota för advokater Statsverkets kostnader för advokater som försvarare eller målsägarbiträden uppgick förra året till 1 400 miljoner kronor. Aftonbladet 30 januari. Även om nikotinhalten är lägre innehåller vattenpipsrök kolmonoxid, tjära, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen. Källa: Länsstyrelsen och FHI. GH Paketen som tobaken säljs i är ofta dekorerade med frukter och i flerfärgstryck och liknar inte alls vanliga tobaksprodukter. Nyheter i Socialstyrelsens tillsyn av överförskrivande läkare och tandläkare. Den 1 januari 2011 började några för Socialstyrelsens medicinska tillsyn viktiga regler gälla. Dessa regler ska göra tillsynen mera effektiv. Enligt 11 § i den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) är man från apotekens sida numera skyldig att till Socialstyrelsen anmäla, om det skäligen kan befaras att en legitimerad yrkesutövare (läkare eller tandläkare) förskriver narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel eller teknisk sprit i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare tipsade en del apotekschefer Socialstyrelsen om överförskrivare, men nu är det således en skyldighet att göra detta. En annan regel, som tillkommit, och som är avsedd att underlätta tillsynsarbetet är förändringen i receptregisterlagen (1996:1156). Den säger att personuppgifterna i receptregistret får redovisas för Socialstyrelsen i tillsynen av läkares och tandläkares förskrivning av narkotiska och andra särskilda läkemedel. Tidigare fick Socialstyrelsen av sekretess- och integritetsskäl inte ut personuppgifterna, d.v.s. patientidentiteterna, direkt utan fick med ledning av listan från receptregistret skriva till varje apotek och begära ut patienternas namn och personnummer. Detta ställde till med ett stort merarbete, inte minst ute på apoteken, som fick gå till sina arkiv och leta upp varje recept för hand och skicka in dessa till Socialstyrelsen. Nu är meningen, att allt ska kunna ske digitalt, men det fungerar dock ännu inte som det är tänkt. Nils René, Socialstyrelsen Malmö SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 55 En annan del av Miami TEXT OCH FOTO: TOBIAS FREDRIKSSON, BJÖRN EKSTRÖM, FREDRIK BECKERDAHL, TOMAS JÖRKANDER, MARTIN LEJESTRAND, MAGNUS ADRIANSSON Med hjälp av ett resebidrag från SNPF fick vår spaningsgrupp, som till vardags arbetar på narkotikaroteln i Göteborg, möjlighet att under hösten 2010 åka till Miami. M iami är med sina drygt 400 000 invånare den största staden i Florida. En stor del av invånarna har sitt ursprung utomlands. Den största etniska gruppen är latinamerikaner som utgör upp mot 60 procent av befolkningen. Detta har smittat av sig på polisen, som långsamt genomgått en förändringsprocess och numera har en stor andel latinamerikanska medarbetare. Besök hos Miamipolisen Efter en lång omväg som berodde på problem med bilens GPS, eller kanske troligare på den person som skulle sköta apparaten, anlände vi en aning sena till huvudpolisstationen i Miami. Under rundvandring slogs vi av hur slitna lokalerna var. Orsaken till det eftersatta underhållet var nedskärningar i budgeten på grund av krisen i den amerikanska ekonomin. Detta hade även lett till sänkningar av polisens löner. Den stora andelen unga chefer hade samband med polisens förändringsarbete. De som inte rättade in sig i ledet fick helt enkelt flytta på sig. Eller som en av dem utryckte sig. – En chef får inte komma för långt från verkligheten. Det du lärde dig eller kunde för 20 år sedan gäller inte längre. Under rundvandringen stötte vi ihop med två poliser från SWAT-enheten, vilka närmast kan jämföras med piketpolisen i Sverige. Våra två gruppmedlemmar som tidigare arbetat på piketen tvärnitade och började samtala med de båda. De berättade att SWAT-personalen är utplacerad på ingripandeenheterna och samlar ihop sig om det dyker upp något arbete för dem. Efter samtal om arbete, utbildning och förevisning av lokaler, utrustning och fordon, konstaterades att den svenska piketpolisen nog har ett försprång på de flesta områden. När vi tittade in i ett av deras fordon, såg vi att det var fullastat med vapen. En av oss, för övrigt samma person som skötte GPS-en, frågade om man verkligen vågade förvara så mycket vapen på polishusets gård omgärdat med ett enkelt staket. Fanns det inte risk för inbrott. – Vad menar du? svarade en något häpen amerikansk kollega. – Risk för inbrott? Detta är en polisstation. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 SWAT-enheternas fordon var fullastade med vapen. Arbete styrt av statistik Vid nästa stopp togs vi mot av en entusiastisk polis, som berättade att han var ansvarig för en stor del av de polisiära och kriminalpolisiära specialenheterna. Han berättade att fördelningen av hans enheter och personal styrs av innehållet i det sms som väcker honom varje morgon. Sms:et innehåller dygnets brottsstatistik för de elva områden som polismyndigheten delat in staden i. Vid en telefonkonferens klockan 6 varje vardagsmorgon bestäms hur och var olika polisiära enheter ska arbeta under innevarande dygn. En gång i månaden träffas man för ett uppföljningsmöte och genomgång av månadens brottsstatistik. För det område som statistiskt sett lyckats sämst, planeras en specialinsats över flera dagar. Området översköljs av polisresurser vars uppgift är att enligt nollvisionen beivra all brottslighet och alla felbeteenden som upptäcks, från parkeringsböter och trafikförseelser till narkotikabrott. Gripna narkotikabrottslingar sattes in i buren i transportbilen innan det bar av till polishuset. Kvällspass med Crime Supression Unit Efter ett klädbyte till klädsel anpassad för kvällens arbete, åkte vi för att möta en av Crime Supressiongrupperna. På väg till mötesplatsen upptäckte vi en av gruppens poliser som stod på en gata i närheten. Han förklarade att de observerat hur en pistol förevisades vid en träff mellan två personer. En person greps och pistolen beslagtogs. Vapnet visade sig vara stulen från en polisman som förvarat den i sin bostad. Det var för övrigt inget märkvärdigt med det, all yttre personal uniformerad som civil har fordon och utrustning med sig hem. Polis är man hela dygnet, sju dagar i veckan. Till gruppens arbetsuppgifter hör att arbeta med gatulangning av narkotika samt med prostitution på gatunivå. Gruppen består av en gruppchef och sju spanare samt två under-cover poliser. Kvällens uppgift, som naturligtvis grundades på dygnets brottsstatistik, var att arbeta med gatulangning i stadsdelen Overtown beläget i centrala Miami. Overtown är ett kraftigt marginaliserat område med sliten bebyggelse, stor andel rivningshus och flera grönområden. Många missbrukare rör sig i området. Den vanligaste drogen i området är crack. Priset för en dos, som brukar variera mellan 0,1 – 0,2 gram, är omkring 5 dollar. Handeln pågår från tidig eftermiddag och vidare hela natten. En gruppmedlem klargjorde att det inte var hälsosamt för turister att köra in i området. Risken att bli utsatt för rån eller annat brottslighet var enligt honom mycket hög. Arbetsmetodiken var enkel. Poliser på fasta positioner rapporterade misstänkta narkotikaaffärer till mobila enheter, som kontrollerade köparna en bit från platsen. När beslag av narkotika gjordes på någon person tillkallades transportbilen. En risig och bucklig van som i lastutrymmet var försedd med en bur som rymde upp till tio personer. Den gripne försågs med handfängsel och placerades i buren. Ingripandet dokumenterades för hand på en speciell blankett som tillsammans med beslaget skickades med transportbilen. Efter varje ingripande kom handspriten fram och det gnuggades idogt. När nyfiken svensk frågade varför, blev svaret att alla missbrukare i detta område är hiv-positiva. När transportbilen var i det närmaste full bar det av till polishuset där alla gripna placerades på en bänk under tiden som avrapporteringen påbörjades. Avrapporteringen bestod i att kontrollera det dokument som skrivits vid ingripandet, samt att för hand skriva en ny lapp som skulle ligga till grund för en brottsanmälan som senare skrevs av civilanställd personal. Beslagen lämnades till beslagsenheten som skötte all vidare hantering. Förhör var inte nödvändigt eftersom polis hade sett narkotikaöverlåtelsen. Kanske lite väl rationellt för en svensk polis som är van vid en längre stund framför datorn i samband med avrapportering. När pappershanteringen var klar lastades samtliga på nytt in i transportbilen för vidare transport till häktet där de skulle få tillbringa natten. Mest skamsen forts s 61 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 59 I vissa områden i norra Miami pågår narkotikahandel dygnet runt. i skaran som äntrade bilen var mannen som försökt sälja falsk narkotika. Eftersom avsikten var att sälja det som narkotika, är det ett brott i Florida. Provokation Under kvällen hade det kommit uppgifter från en informatör om att crackförsäljning pågick på olika adresser runt om i staden. Man beslöt att försöka genomföra köp av narkotika i tre av bostäderna som låg samlat i norra stadsdelarna. Gruppens kvinnliga under-coverpolis hämtade upp informatören och parkerade i närheten av ett av de utpekade husen. Övriga gruppmedlemmar ställde upp sig runt omkring. Strategin var att man skulle ha kontroll på de båda under hela vandringen till och från platsen där köpet skulle genomföras. När alla var på plats lämnade under-coverpolisen och informatören bilen och vandrade i riktning mot adressen. Övriga gruppmedlemmar höll uppsikt över dem och meddelade deras positioner över radion. Som extra säkerhet hade under-coverpolisen sin mobiltelefon uppkopplad mot gruppchefen. Framme vid huset gick de in båda in, kontakten fick inte vara bruten under längre tid än två minuter. Om tiden överskrids och under-coverpolisen inte meddelat sig med gruppchefen, skulle övriga gruppmedlemmar gå in på adressen. Våra besökare kom dock ut inom tidsramen och följdes till sitt fordon. Ytterligare två köp genomfördes efter samma mönster. Arbetsmetodiken är vanlig och används dagligen främst vad gäller köp av narkotika, vapen och i arbete mot prostitution. Resultaten dokumenteras och används för att få beslut om husrannsakan på de adresser där provokationerna genomförts. Att få beslut om husrannsakan är en process som kan ta flera veckor. Om vi var lite avundsjuka på deras möjligheter att arbeta på detta sätt, häpnade de över våra möjligheter att ute på plats kunna besluta om olika tvångsmedel vid fara i dröjsmål, eller genom att vi själva är förundersökningsledare. Överflyttningseffekt Som avslutning förevisades vi ett område i norra Miami som tidigare räknats som förlorat. Narkotikahandel och prostitution pågick dygnet om och större delen av dem som bodde där var utslagna, missbrukare eller involverade i brottslighet av annat slag. I vissa hus fanns det tips om narkotikaförsäljning från i stort sett varje lägenhet. Olika gäng slogs om territorier och marknadsandelar. I ett försök att vinna tillbaka området påbörjades ett samarbete mellan ett antal aktörer som polis, kommun, fastighetsägare och andra. Polisen arbetade intensivt med störningsverksamhet i området. Man lyckades gripa ett antal kriminella nyckelpersoner som dömdes till långa fängelsestraff. Samtidigt arbetade andra aktörer aktivt med ett stort antal olika åtgärder. Fastigheterna som var i sämst skick revs och ersattes av nya. Vissa hus som innehöll lägenheter ersattes av enfamiljshus. Belysningen förbättrades, tomter kring fastigheterna hägnades in med staket öppna ytor städades upp med mera, med mera. När vi nu åkte genom området verkade det hur lugnt som helst. Det var ganska tomt på människor, de man såg kunde inte placeras i facket utslagna eller missbrukare. Patrullbilar stod parkerade på olika ställen. Detta var en del av polisens strategi för att visa att de insatser man gjort levde vidare. Lediga patrullbilar i området skulle ställa sig på strategiska platser för att markera närvaro. Visst ser det bra ut sade kollegan som visade området, samtidigt som han styrde bilen utanför Miamis stadsgräns som bara var några kvarter bort. Vi åkte in i ett område med sliten bebyggelse, här och där stod skrotbilar. En del fastigheter var utrymda med skivor fastsatta för fönstren. I gathörnen stod unga män med olika gängattribut, man såg en hel del missbrukare. Bilar stannade till invid prostituerade kvinnor som stod längs med gatorna. – Det var hit de flyttade, sade den amerikanska kollegan som körde bilen och styrde tillbaka i riktning mot Miami. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 61 Höll sig undan straffverkställighet Greps med stort steroidinnehav TEXT: HEIKKI A NIKUNEN, utredare vid Polismyndigheten i Västra Götaland FOTO: POLISMYNDIGHETEN I slutet av oktober 2010 gjorde Ekobrottsmyndigheten (EBM) sitt hittills största beslag av anabola steroider och andra dopningsmedel. Ärendet överlämnades till Polismyndigheten i Västa Götaland och Länskriminalpolisens narkotikarotel för handläggning. Preparaten hade ett försäljningsvärde mellan 240 000 och 278 00 kronor. Dopningsmedlen påträffades av en tillfällighet Under våren 2009 dömdes en man i 30-årsåldern till ett års fängelse för narkotikabrott och försök till utpressning mot en restaurangägare i Östergötland. Mannen, som vi i fortsättningen kan kalla för Kent, valde att ”gå under jorden” istället för att inställa sig på fängelset. I slutet av oktober 2010 hade Kent lokaliserats till en specifik lägenhet i Göteborg och greps av polis en morgon när han lämnade lägenheten. Vid den efterföljande husrannsakan, vilken egentligen gick ut på att eftersöka handlingar som skulle påvisa Kents senare tids förehavanden, påträffades en stor mängd anabola steroider och andra dopningsmedel som omfattas av dopningslagen. När Kent konfronterades med preparaten förklarade han att han endast tillfälligt vistats i lägenheten och därför inte hade någon aning om att det fanns dopningsmedel där. Vad lägenhetsinnehavaren egentligen hette visste han inte heller utan kunde endast namnge denne som xx-någonting. Inledningsvis hade vi med andra ord en man, som gripits för avtjänande av ett ettårigt fängelsestraff, som påstod sig bara tillfälligt ha varit i en lägenhet vilken innehades av någon delvis okänd person. Att det skulle finnas dopningsmedel i lägenheten var okänt och inte blev det bättre. ”Ingen kommentar” Under den påföljande utredningen var Kents standardsvar ”ingen kommentar”, varför utredningen helt fick inriktas på teknisk bevisning. Därför var det av synnerlig vikt att allt noga dokumenterades och fotograferades. Fingeravtryck fick eftersökas på bland annat så triviala saker såsom rakapparater som påträffats i omedelbar närhet av en öppnad injektionsflaska/ vial med anabola steroider. Kent finger fanns på den ena av rakapparaternas laddare. Att det råkade finnas ytterligare 98 liknande vialer med preparatnamnet Burnabol i lägenheten, gjorde möjligen Kents förnekade om kännedom om dopnings- 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 De beslagtagna dopningspreparaten och i bakgrunden syns förpackningsmaterial. medlens förekomst lite tvivelaktig. I Kents urin påträffades dessutom bland annat ett ämne som utsöndras efter intag av drostanolon, vilket är en av de aktiva substanserna i Burnabol. Kent hade vid gripandet på sig tre kanyler. Dessa hade samma lotnummer (tillverkningsnummer) som en halvfull låda med kanyler vilka anträffades i anslutning till dopningsmedlen. När utredningen nästan var färdigställd, ställdes Kent inför det faktum att hans telefon under kontrolltiden öppnat 2450 gånger mot någon mobilmast. Därav hade den öppnat drygt 900 gånger mot en mast, vilken täcker området där han greps och lägenheten han sa sig endast vistas tillfälligt i. Som vanligt hade Kent ”ingen kommentar”. Trots bevisning i form av uppgifter om att lägenhetsnycklarna inte går att kopiera, samt styrkta uppgifter angående händelser då lägenheten övertogs av Kent, fortsatte denne med sina svar ”ingen kommentar”. I anslutning till de påträffade AAS-preparaten hittades också bubbelplast, kuvert och wellpapp. I plastpåsen där en del av förpackningsmaterialet anträffades återfanns även kassakvittot med datum och tidsstämpel när det inköptes. Vid kontroll av Kents telefon så hade denna vid samma tid som köpet genomfördes öppnat mot en mobilmast som täcker affären där förpackningsmaterialet inköpts. Kents kommentar var ”ingen kommentar”. När förundersökningen var klar bestod denna av 205 sidor samt 75 sidor tilläggsprotokoll. Enligt åklagarens stämningsansökan utgjorde bevis- ningen till största delen av skriftliga protokoll såsom beslagsprotokoll, analysbesked, telefonlistor, mastkartor, fotografier samt PM och sakkunnigutlåtanden. Kent åtalades för att i överlåtelsesyfte ha innehaft 14550 tabletter och 295 styck 10 ml ampuller/injektionsflaskor som innehöll anabola steroider (stanozolol, metandienon, nandrolon, boldenon, trenbolon, testosteron). Dessutom drygt 1800 tabletter som innehöll olika antiöstrogena substanser (klomifen, tamoxifen, letrozol), vilka omfattas av dopningslagen. Den sammanlagda mängden av de beslagtagna preparaten räknades ut till drygt 289 000 enheter (se nedan). Gränsen för grovt dopningsbrott går vid 50 000 enheter. Tingsrätten i Göteborg hade inget att erinra mot den uträknade mängden dopningsmedel och fann det styrkt att preparaten innehafts av den tilltalade i uppenbart överlåtelsesyfte. Rätten dömde den 4 februari Kent till fängelse i 2 år för grovt dopningsbrott och dopningsbrott (eget bruk). Q Mängdberäkning Lag 1991:1969 om förbud mot vissa dopningsmedel omfattar anabola steroider och ett antal andra preparattyper. För att räkna fram ett gemensamt enhetstal som visar mängden av beslaget, tillämpas särskilda uträkningsmodeller. Preparaten i § 1a-b, anabola steroider och testosteronpreparat, betraktas juridiskt som likvärdiga. Vid mängdberäkning sammanräknas den sammanlagda mängden aktiv substans i milligram. Summan delas med 5 och man har då ett visst antal enheter á 5 mg. Denna metod är fullt accepterad av domstolarna och har använts under flera år. För preparaten i § 1c-d, som medicinskt och farlighetsmässigt inte kan jämföras med anabola steroider, har tidigare inte funnits någon bra modell för mängdberäkning. Undertecknad har sedan ett par år utvecklat en modell som har använts i detta ärende och även i några andra ärenden, inklusive det stora målet Operation Liquid som pågår i Sundsvalls tingsrätt. Metoden utgår från normala missbrukardoser av de olika preparaten och slutresultatet blir enheter som kan jämföras med enheter för anabola steroider. Gunnar Hermansson I beslaget i detta ärende ingick bl.a. 98 vialer/injektionsflaskor Burnabol, som är ett ganska ovanligt preparatnamn i Sverige. Men injektionsflaskorna på 10 ml innehåller tre vanliga substanser, trenbolon acetat, drostanolon propionat och testosteron propionat, 50 mg av varje substans per milliliter. Den totala mängden verksam substans i en injektionsflaska är alltså 1500 mg, eller uttryckt i enheter, 300 enheter á 5 mg. Den åtalade innehade 58 askar Letromina, sammanlagt 1740 tabletter 2,5 mg, med den aktiva substansen letrozol som omfattas av dopningslagen § 1d. Letrozol tillhör läkemedelsgruppen aromatashämmare, som förhindrar bildandet av det kvinnliga könshormonet östrogen. AASpreparat omvandlas delvis till östrogen som ger oönskade effekter i en manskropp, t.ex. bröstkörteltillväxt och vätskeansamling, vilket letrozol förväntas motverka. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 65 Antidopningsarbete i ny regi Antidopning Sverige AB tar över ansvaret för dopningskontroller och annat antidopningsarbete inom idrotten. Bolaget får också behörighet att göra dopningstester på privata gym som skrivit avtal med sina besökare om att frivilligt lämna urinprov på anmodan. Förslagen kommer från en statlig utredning med uppdrag att utforma en fristående nationell antidopningsorganisation, NADO. Många gymägare har länge efterlyst möjligheten att kunna dopningstesta sina besökare, vilket alltså kan bli möjligt från den 1 juli 2012. Utredningen har inte funnit några lagliga hinder mot detta, förutsatt att avtal finns. Testerna ska i dessa fall endast avse bruk av anabola steroider eller andra preparat som omfattas av dopningslagen. Utredningen föreslår också ett förbättrat informationsutbyte mellan NADO:n och polis och tull och att samarbetsavtal tecknas. Till exempel bör sekretessreglerna ändras så att NADO:n kan lämna information till polisen och tullen i samband med brottsutredningar. GH 66 Polisen gjorde dopingrazzior på gym I början av februari gjorde ett stort antal polispatruller besök på ett 40-tal gym i Stockholms län. Aktionen, som samordnades av Länskriminalen i Stockholm och Rikskriminalen, syftade till att beivra dopningsbrott, eftersom man på senare år sett en oroande ökning av anabola steroider bland yngre människor. Ett 60-tal personer misstänktes för dopningsbrott genom eget bruk av anabola steroider och de fick lämna urinprov för analys. Polisen beslagtog också dopningspreparat och även vapen och narkotika under kvällen. En person har häktats misstänkt för innehav och överlåtelse av preparat. De flesta ingripanden genomfördes utan dramatik, även om vissa försökte springa ifrån polisen. Kanske borde dessa kroppsbyggare ha prioriterat löpträning istället. Insatsen föregicks av en dags specialutbildning och även några poliser från andra län hade bjudits in för att medverka och samla erfarenheter. Liknande razzior är alltså att vänta på andra håll i landet. GH Anabola steroider påverkar bilkörning Bara var femte missbrukare är känd Den statliga Missbruksutredningen, som gör en grundlig kartläggning och översyn av alla former av drogmissbruk och missbruksvård i Sverige, har även kartlagt omfattningen av dopning, dvs. missbruk av anabola androgena steroider och några andra hormonpreparat. Utredaren Gerhard Larsson har med hjälp av Rättskemiska laboratoriet i Linköping låtit analysera prover från 550 bilister som stoppats av polisen under 2007-2009. Bilförarna hade stoppats eftersom deras körning var märklig. Det visade sig att var tredje förare, 35 procent, hade anabola steroider i kroppen, skriver Dagens Nyheter. Gerhard Larsson bedömer att drygt 10 000 personer regelbundet använder dopningsmedel. Han har också reagerat starkt på att det saknas vårdmöjligheter för denna typ av missbruk. Det är bara på Beroendecentrum i Örebro och Resurscentrum på Sahlgrenska i Göteborg som man erbjuder specifik vård till steroidmissbrukare. Missbruksutredningen kommer därför att föreslå en ny lag där det står att landstingen måste erbjuda behandling för att bryta missbruket. Av alla typer av missbrukare som vi har i Sverige, känner vården bara till var femte. Enligt Gerhard Larsson är antalet personer med beroendeproblem omfattande. Cirka 900 000 har ett riskbruk av alkohol (varav 330 000 är beroende), 77 000 använder regelbundet narkotika (varav 29 500 tunga missbrukare, ett antal som kan komma att öka till 46 000 om tio år) och 65 000 är läkemedelsberoende. Utredaren har också i ett delbetänkande nyligen ansett att läkemedelsbehandling mot alkoholberoende och opiatberoende används för lite och att forskning ger stöd för att metadon och Subutex till opiatmissbrukare ger goda resultat såsom bättre hälsa och livskvalitet. Mer narkotikaklassade läkemedel till alkoholister och heroinister kommer således att föreslås. Dessutom vill Gerhard Larsson bygga ut sprutbytesprogrammen rejält. Missbruksutredningen kommer att lämna sitt slutbetänkande till regeringen senare under våren och en del intressanta diskussioner är att vänta. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 GH Krypton på väg att förbjudas Krypton har sedan åtminstone ett par år sålts på Internet som en starkare variant av kratom, en växtdrog från Sydostasien. Kratombladen innehåller den aktiva substansen mitragynin (se SKL-info sid. 51). K ratom har funnits på marknaden under flera år och populariteten ökade markant när drogen också började säljas som krypton. Varken kratom eller krypton är narkotikaklassade i Europa. Nyligen har man funnit anledningen till kryptons popularitet och varför det sålts som en starkare variant av kratom. Krypton innehåller förutom mitragynin även O-desmetyltramadol, en syntetisk opioid som är en metabolit av tramadol. Att kryptonpulver är spetsat med en syntetisk opioid framgår naturligtvis aldrig på förpackningarna. Eftersom O-desmetyltramadol inte är klassat som varken narkotika eller läkemedel, har försäljningen kunnat fortgå. Men sedan det blev det känt genom en artikel i Läkartidningen nr 50-2010 att intag av krypton varit orsaken till att nio personer dött i Sverige under senaste året, började Läkemedelsverket utreda och sammanställa fakta om O-desmetyltramadol. Den 3 februari 2011 lämnade man en begäran till Regeringen om narkotikaklassning av substansen. När Regeringens beslut kan förväntas är i nuläget (den 20 februari) inte känt. Den förestående narkotikaklassningen av O-desmetyltramadol har haft det goda med sig att den öppna Internetförsäljningen av krypton på svenska sajter nästan har upphört. Krypton ska användas som en rökelse och ska inte förtäras! Vid användning så rekommenderar vi att inte förbruka mer än 0,5g. Varning. Denna produkts säljs ej till personer under 18 år. Krypton är en rökelse och ska inte förtäras! Använd inte Krypton i närheten utav barn, vid bilkörning eller om du eller någon annan i närheten använder läkemedel. Vi kan ej skicka denna produkt till Norge, Australien, Finland, Tyskland, Danmark eller Thailand. Misstänkt kryptondödsfall i Sala En tid efter rapporteringen om dödsfallen av krypton i Läkartidningen, fick polisen i Sala kännedom om ett dödsfall där krypton misstänktes vara bidragande. En 23-årig man hade hittats död i sin bostad och i hans närhet fanns två påsar krypton 10 gram, varav den ena var öppnad och en del av innehållet saknades. 23-åringen var inte känd för att missbruka droger. Han led av bland annat depression och medicinerade med Lyrica och olika sömnmedel och lugnande medel som nitrazepam, zopiklon och oxascand, som också fanns i bostaden. Eftersom inga andra droger fanns i närheten och att mannen var van vid de narkotikaklassade läkemedel som han använde, misstänkte man att dödsfallet kunde bero på intag av krypton. Polisen väntar fortfarande på resultatet av den rättsmedicinska undersökningen innan man får misstankarna bekräftade eller avfärdade. Q Gunnar Hermansson På en hemsida där krypton fortfarande säljs i förpackningar om 9 gram för 799 kronor, kan man bland annat läsa följande varningstext: Bredvid en avliden 23-årig man i Sala fann polisen två påsar krypton 10 g. Mannen kan ha intagit krypton tillsammans med de narkotikaklassade läkemedel han brukade använda. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 69 Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: TULLVERKET Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju års fängelse av tingsrätten i Umeå. D en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läkemedel lockar alltfler affärssinnade personer att förse den illegala marknaden med dessa preparat. Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam står högt i kurs och kan beställas från utlandet via Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén har tilltalat många. En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa med missbruksproblem. När Mikael blev friställd från sitt arbete i februari 2010, började han importera och sälja diazepam och Viagrakopior. Beställde tabletter från Pakistan Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera Valium och andra diazepamtabletter. Valium från Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1 krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, s.k. Blå Valium. Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll 2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han betalat 2167 kronor via Western Union. Två veckor senare kom nästa försändelse från Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den innehöll 3022 diazepamtabletter. Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael haft med leverantörerna, och som tullens utredare i efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna dels skickat ersättningstabletter för halva priset som kompensation för de som tagits i beslag och dels uppmanat Mikael att uppge andra leveransadresser för att vilseleda tullen. Åtalades på antalet mg, inte antalet tabletter Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde. Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k. Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs i beslag av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson i Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000 diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid 20 000 doser á 1 mg och inte vid 20 000 tabletter, oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen. Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför Mikael till fängelse i sju år. Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg. Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner i straffhänseende. 2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol (NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg blev gränsen för grovt brott. Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium 10 mg, dvs. 8400 doser á 1 mg diazepam. Hovrätten ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara vägledande. Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller försökt smuggla in 230 000 doser á 1 mg och straffvärdet fastställdes till 7 års fängelse. En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2 år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i sin bostad. Hovrättens beslut avgörande Domen överklagades och prövades i Hovrätten för övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den 25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning. Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige. Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna. Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad. Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, med undantag av flunitrazepam (Rohypnol), bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som gäller för anabola steroider. Q Valium – en lättillgänglig drog När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande medlet diazepam med varunamnet Valium i början av 1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att drogen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad. Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive folk som självmedicinerar mot vardagens stress och bekymmer. Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och apotek. Genom att googla på ”köpa diazepam”, eller ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att välja leverantör utan att blanda in läkare och recept. Det enda problemet är egentligen att beställningen kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet. Under 2010 tog Tullverket 779 100 narkotikaklassade tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda. Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör en betydande del av tabletterna. För den som vill köpa större mängder diazepam i påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks finnas i Indien och Pakistan. Trots att diazepam är uppfört på FN:s lista över psykotropa substanser, och således är en kontrollerad drog i alla medlemsländer, är Internet översållat av sajter som erbjuder diazepam och en stor mängd andra läkemedel. En snyggt upplagd hemsida behöver däremot inte innebära en välskött verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av världen man har kontakt med. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 73 Boktips Kokain – Drogen som erövrade världen Kokain är billigare än någonsin. Kändisars användning av drogen ger den ett skimmer av framgång. Det här är berättelsen om kokain. Om vägen från naturläkemedel i Sydamerika till var mans näsa. Om hur den påverkar hela nationers ekonomi och finansierar krig. Tom Feiling träffar langare, missbrukare och smugglare. Men även de som för kampen mot kokain. Tom Feiling är journalist och dokumentärfilmare. Förlag: Månpocket Kokain – drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman Hur blev ett vitt pulver från Latinamerika symbol för status och framgång? Varför mördar maffian i Mexiko fler än 7 000 människor varje år? Vad får allt fler svenskar att ta illegala droger när det är fest? Den här boken handlar om kokain. Men det är inte missbruk och beroende som i första hand står i fokus. I stället följer journalisterna Erik de la Reguera och Lasse Wierup de trådar som börjar i det svenska nöjeslivet och leder bakåt till utnyttjande, korruption, mord och krig. År 2010 är kokain en lysande affär för den organiserade brottsligheten i Sverige och i resten av världen. Vill du vara med och betala? Förlag: Norstedts Cocaina - en bok om dom som gör det Boken är inte ett reportage om knark som hot mot svensk ungdom, utan om efterfrågans och antidrogkrigets betydelse för pulvrets blodiga arbetsgolv; Colombia det trasiga land som producerar 70 procent av allt kokain världen konsumerar. Magnus Linton gräver upp rötterna till en av världens största industrier och tar läsaren med på en brutal resa genom kokainets galna historia, produktionens våldsamma villkor och dess växande roll som bränsle i geopolitiska krig och religiösa världsbilder. Bokförlaget Atlas. 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Huvudpersonen är Allan Karlsson, som i början av boken just ska till att fira sin 100-årsdag med pompa och ståt och närvarande kommunalråd och lokalpress och alla andra gamlingar på ålderdomshemmet i Malmköping. Han bestämmer sig för att sticka för han skulle ändå inte få ta sig en sup, födelsedag eller inte. Han öppnar fönstret, kliver ut i sina kissetofflor (det heter så eftersom karlar i övermogen ålder sällan når längre än till skorna när de kissar) och tar raka vägen till busstationen. Där blir han ombedd av en yngling i skinnjacka att vakta hans resväska medan denne är tvungen att gå på toa. Då kommer bussen och Allan tar med sig resväskan. Lever man på övertid kan man ta sig friheter, tänker Allan. Men Allan får först ynglingen och sedan andra busar efter sig eftersom väskans rättmätige ägare inte gillar att Allan har tagit den. Så ser upptakten ut. Handlingen utspelar sig dels i realtid och dels återberättas Allans hundraåriga levnadshistoria. Under sin livstid har Allan nämligen räddat livet på general Franco, hjälpt Oppenheimer med atombomben, supit nästan skallen av sig i sällskap med president Truman, dinerat med Stalin - tja, bara för att nämna några av världens alla potentater under den tiden. Allan, helt ointresserad av politik, råkade vara överallt där det avgjordes historia. Och eftersom Allan är en sorglös typ kan man tänka sig hur galet det kan bli. I realtid som är maj månad 2005, följer vi Allan medan han är på rymmen och blir inblandad i en mängd stora och små brott, men även skaffar sig ett gäng udda vänner inklusive en elefant vid namn Sonja. Den här delen är som en humoristisk deckare, fast ändå inte. I sin debutroman tar Jonas Jonasson oss skickligt med på en resa som inte liknar något annat. Historien är sanslös och kan beskrivas som en härlig ljugarbänk fast i bokform. Boken toppar listan över 2010 års mest sålda böcker och vi kan också se fram emot Hundraåringen på film och som TV-serie. Författare: Jonas Jonasson Förlag: Pocketförlaget. Originalutgåvan utgiven av Piratförlaget. Bokrecension: Åsa Dahlberg Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor "# "%#"'%#% Upplaga 10.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. (""%%!"&&#"##!!,#% I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben Mandom, mod och morske män En bok av Göran Bohlin En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 77 Lösning Kryss 4-10 Följande tre läsare hade lämnat in korrekta lösningar på krysset i förra tidningen. Grattis till vinnarna Torbjörn Nyberg, NORRTÄLJE Mattias Remkeus, HARPLINGE Per Ryderman, BORÅS Ni får boken Kokain – Drogen som erövrade världen av Tom Feiling. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. SNPF:s PTN-stipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 78 Mediahusets stipendium Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Resebidrag Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Kryss 1-11 Lösningar ska senast den 10 maj 2011 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Tre vinnare får bokpriser. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
© Copyright 2024