1. No category

Närodlad politik
– på väg mot 2018
Rapport från Centerpartiets valanalysgrupp
1
Förord
För ett parti är det av yttersta vikt att utvärdera hur det egna arbetet fungerar. Att kunna lära
av sina misstag och följa upp sina framgångar. Därför beslöt partistyrelsen den 19 september
2014 att tillsätta en arbetsgrupp för att analysera samtliga val under 2014.
Partistyrelsens direktiv var att genomföra en eftervalsanalys som innefattar verksamheten
under mandatperioderna 2010-2014 (nationellt) och 2009-2014 (Europaparlamentet),
valrörelserna inför 25 maj och 14 september samt valresultaten i dessa val. Att analysera
strategiska utvecklingsfrågor kopplat till slutsatserna av analysen och inriktningen under den
kommande mandatperioden samt att göra en särskild analys av valresultaten i kommuner och
landsting/regioner och konsekvenserna av dessa.
Målsättningen var att gruppen skulle presentera sin utvärdering och sina slutsatser i januari
2015, men när statsminister Stefan Löfven annonserade att extra val skulle genomföras så var
gruppen tvungen att ändra sin planering.
I gruppen har ingått: Ordförande Johan Linander, partistyrelseledamot, Stockholms län; vice
ordförande Ulrika Carlsson, riksdagsledamot, Skaraborg; Henrik Oretorp, kommunalråd,
Halmstad; Rickard Nordin, riksdagsledamot, Göteborg; Tomas Mörtsell, kommunalråd,
Västerbotten; Helena Vilhelmsson, riksdagskandidat, Örebro; Johan Hedin, riksdagsledamot,
Stockholms stad; Kristina Yngwe, riksdagsledamot och europaparlamentskandidat, Skåne;
Emil Källström, riksdagsledamot, Västernorrland; Lena Reyier, oppositionsråd, Dalarna; Åke
Carlson, kommunalråd och partistyrelseledamot, Kronoberg; Roland Karlsson,
distriktsordförande, Sjuhärad; Hanna Wagenius, ordförande, CUF; Ulrika Axelsson, vice
ordförande, Centerkvinnorna; Hannes Hervieu, ordförande, Centerstudenter.
Till vår hjälp har vi haft våra duktiga tjänstemän på riksorganisationen och på
riksdagskansliet: Thomas Lind, Gisela Chand och Linda Zetterström. Därutöver har vi haft
mycket hjälp av Annica Roos som har gjort djupintervjuerna. Stort tack även till Ola Spännar
och Arne Modig.
Vi vill också tacka alla distrikt som vi har fått besöka, alla kretsar som har svarat på vår enkät
och alla medlemmar, sympatisörer och andra som har hört av sig till oss.
Stockholm 4 mars 2015
Johan Linander, ordförande valanalysgruppen
2
1. Sammanfattning
2014 var supervalåret med val till Europaparlamentet, Sveriges Riksdag, landets 21
landstingsfullmäktige1 och Sveriges samtliga 290 kommunfullmäktige. Centerpartiets
målsättning var att öka i samtliga fyra val. Detta lyckades till tre fjärdedelar. Centerpartiet
ökade sin väljarandel i Europaparlamentsvalet, i valen till landstingsfullmäktige och till
kommunfullmäktige. Det var endast i valet till riksdagen som partiet fick en mindre
tillbakagång.
Centerpartiets strategi och planering under mandatperioden 2010-2014 har haft ett längre
perspektiv än enbart till nästkommande val. Valresultaten 2014 är givetvis viktiga i sig, men
ändå bör valen 2014 och dess resultat ses som delmål för partiet mot valen 2018, 2019 och
2022.
Valanalysgruppen har granskat valresultaten, hur partiet har jobbat i valrörelserna och under
mandatperioden 2010-14 samt i Europaparlamentet 2009-14. Genom distriktsbesök,
kretsenkät och djupintervjuer så har gruppen kommit fram till 63 rekommendationer till
partistyrelsen och 25 råd till partiets kommunkretsar. Slutrapporten innehåller också 4
rekommendationer till distrikten.2
1.1 Rekommendationer till partistyrelsen
Valanalysgruppens 63 rekommendationer till partistyrelsen finns inom 13 olika områden,
bl.a. ”Närodlat”, öppenhet, allianssamarbetet, organisation, kampanjer och utbildning.
Gruppens önskan är givetvis att partistyrelsen diskuterar och tar till sig rekommendationerna
på ett minst lika bra sätt som har skett med rekommendationerna från 2010 års valanalys.
Här följer ett urval av rekommendationerna3:










Centerpartiet ska fortsätta med och utveckla närodlatkonceptet.
Gör en nystart för Sveriges öppnaste parti.
Centerpartiet är och ska förbli en del av alliansen.
Dra nytta av oppositionsrollen och förtydliga partiets profil.
Utveckla politiken utifrån den lokala nivån.
Ge de nationella talespersonerna stärkta mandat.
Överväg en rikslista till valet 2018 som komplement till valkretsarnas valsedlar.
Genomför en gemensam utvärdering av allianssamarbetet.
Stärk mångfalden i partiet.
Besluta om en ny utbildningsstrategi för partiet.
1
Då är Gotlands kommunfullmäktige inräknat eftersom de har ansvar för landstingsuppgifterna.
Landstingsfullmäktige i Region Skåne och i Västra Götalandsregionen kallas ofta för regionfullmäktige, men
den juridiskt korrekta termen är fortfarande landstingsfullmäktige.
2
Finns under avsnitt 5.1.4, 6.2.1.6 och 6.2.2.8.
3
Samtliga rekommendationer finns samlade i kapitel 9.
3
1.2 Råd till Centerpartiets kommunkretsar
Valanalysgruppen har utifrån djupintervjuer tagit fram 23 råd till Centerpartiets
kommunkretsar inom bland annat områdena valrörelse, ledarskap, medlemsvärvning, samt
media och kommunikation. Alla slutsatser stämmer inte med samtliga nio intervjuade kretsar
och alla råd passar sannolikt inte alla partiets kommunkretsar. Ändå vågar vi säga att om
råden följs så kommer valet 2018 att gå bra4.
Här följer ett urval av råden5:
 Delta i verksamhet som andra organisationer och nätverk genomför lokalt.
 Gör en kommunikationsstrategi för mellanvalsperioden. Det gäller att synas
kontinuerligt även när det inte är valrörelse, men det måste också finnas en strategi för
hur och i vilka frågor Centerpartiet ska uppmärksammas.
 Ta fram en strategi för medlemsvärvning i kretsen. Fundera på vilka personer som ni
vet röstar på Centerpartiet eller som ni vet har åsikter som överensstämmer med
Centerpartiets. Våga fråga om medlemskap!
 Ge snabbt nya medlemmar en politisk plattform. Nya medlemmar som går med i
Centerpartiet för att påverka politiken vill inte vänta till nästa val eller ännu längre.
 Gör strategiska nomineringar.
 Planera valrörelsen noga. Ta fram en valplan och kommunikationsplan i god tid.
 Var aktiva och snabba på att koppla lokala politiska förslag på det som Centerpartiet
förmedlar på riksnivå.
4
Däremot har vi inte studerat om dessa framgångsfaktorer leder till framgång i riksdags- och landstingsvalet.
Det finns dock inget som talar för att ett bättre valresultat i kommunvalet skulle generera ett sämre resultat i
valen till riksdagen och landstinget, snarare tvärtom.
5
Övriga råd finns i avsnitt 8.
4
2. Innehållsförteckning
Förord 2
1. Sammanfattning 3
1.1 Rekommendationer till partistyrelsen 3
1.2 Råd till Centerpartiets kommunkretsar 4
2. Innehållsförteckning 5
3. Valresultaten 8
3.1 Valet till Europaparlamentet 8
3.1.1 Framgång från norr till söder 8
3.1.2 Flest röster i storstadslänen 9
3.1.3 Starkast i väst 10
3.1.3 Andra partier 10
3.1.4 Valdeltagandet 11
3.1.5 Personkryss 12
3.2 Riksdagsvalet 12
3.2.1 Historisk tillbakablick 13
3.2.2 Ökning i fyra av 29 valkretsar 13
3.2.3 Andra partier 15
3.2.4 Centerpartiet över 10 procent i 67 kommuner 16
3.2.5 Personkryss 17
3.3 Valet till landstingsfullmäktige 17
3.3.1 Centerpartiets starkaste kommuner i landstingsvalet 18
3.3.2 Jämförelse mellan landstingsvalet och övriga val 18
3.3.3 Personkryss i landstingsvalet 19
3.4 Valet till kommunfullmäktige 20
3.4.1 Centerpartiets starka kommuner 20
3.4.2 Centerpartiets ”raketkommuner” 21
3.4.3 Mandatlösa kommuner 21
3.4.4 Centerpartiets svaga kommuner 21
3.4.5 Jämförelse mellan de tre valen 22
3.4.6 Personkryss 23
4. Slutsatser utifrån Valu och eftervalsundersökningar 24
4.1 Väljarströmmar 24
4.2 Röstsplittring mellan riksdagsvalet och valet till kommunfullmäktige 25
4.3 Partiledarnas betydelse 26
4.4 Fler rörliga väljare som bestämmer sig senare 27
4.5 Vänstervind som inte gav vänsterpartierna ökat stöd 28
4.6 Centerväljarnas viktigaste frågor 29
4.7 Taktikröster 30
4.8 Närstående väljare 31
5
4.9 Centerpartiets stöd i olika väljargrupper 32
4.10 Mediabilden 33
5. Mandatperioden. 35
5.1 Organisationen 35
5.1.1 Partiledarprocessen 35
5.1.2 Idéprogramsprocessen 35
5.1.3 Regionenheten 37
5.1.4 Distrikten 37
5.1.5 Kretsarna 38
5.1.6 Medlemmar 39
5.1.7 Genomförande av 2010 års valutvärdering 40
5.1.8 Framtidsagenda 2020 41
5.1.9 Kampanjer under mandatperioden 41
5.1.10 Internkommunikation 42
5.2 Politiskt 42
5.2.1 Öppet parti 43
5.2.2 Ett parti i alliansen 43
5.2.3 Frågor utanför våra ansvarsområden i regeringen 45
5.2.4 Vårt budskap och våra fokusområde 45
5.2.5 Centerpartiets budbärare 46
5.2.6 Annie Lööf 47
6. Valrörelserna 48
6.1 EU-valrörelsen 48
6.1.1 Organisationen 48
6.1.1.1 Regionenheten 48
6.1.1.2 Valmaterial 49
6.1.1.3 Kampanjer 49
6.1.1.4 Samarbete syskonen 49
6.1.1.5 Personvalskampanjer 49
6.1.2 Utåtriktat 50
6.1.2.1 Kampanjer och utspel 50
6.1.2.2 Köpt reklam 51
6.1.2.3 Budbärare 51
6.2 Septembervalen 51
6.2.1 Organisationen 51
6.2.1.1 Kampanjmetoder 52
6.2.1.2 Valmaterial 52
6.2.1.3 Distribution 52
6.2.1.4 Sammanhållen valrörelse 53
6.2.1.5 Samarbete syskonorganisationerna 53
6
6.2.1.6 Målgruppsanalysen 53
6.2.1.7 Storstadssatsningen 54
6.2.2 Utåtriktat 54
6.2.2.1 Konceptet Närodlad politik 55
6.2.2.2 Målgruppsutskick 56
6.2.2.3 Spännande personvalskampanjer 56
6.2.2.4 Köpt reklam 57
6.2.2.5 Kampanjer och valmaterial 58
6.2.2.6 Presentation av politiska förslag 58
6.2.2.7 Valplattform och valmanifest 59
6.2.2.8 Budbärare 59
6.2.2.9 Webb 60
6.2.2.10 Sociala medier 60
6.2.2.11 Gemensamt inom Alliansen 61
6.3 Krishantering 61
7. Media och kommunikation 63
8. Framgångsrika kommuner 64
8.1. Inledning 64
8.2 Utåtriktade 64
8.3 Media och kommunikation 65
8.4 Ledarskap 65
8.5 Medlemsvärvning 66
8.6 Planering och utbildning 66
8.7 Valrörelse 67
9. Samtliga rekommendationer 68
9.1 Närodlat: Håll i och utveckla närodlatkonceptet 68
9.2 Öppenhet: Vi ska vara Sveriges öppnaste parti 68
9.3 Allianssamarbetet: Centerpartiet ska fortsätta samarbetet inom alliansen 69
9.4 Kampanjer under mandatperioden 69
9.5 Tidig valplattform och överväg att ta bort valmanifestet 70
9.6 Målgruppsanalysen behöver uppdateras och användas mer 70
9.7 Organisation 71
9.8 Politikutveckling; vässa både budskap och organisation 71
9.9 Valrörelsen; bra kan alltid bli bättre 72
9.10 Personvalskampanjer måste följa partiets gröna tråd 73
9.11 Mandatperioden; fyra år för att stärka Centerpartiet och alliansen 74
9.12 Krishantering, att kunna bemästra det oväntade 75
9.13 Utbildning och internkommunikation 75
10. Avslutning 76
7
3. Valresultaten
För första gången någonsin hade Sverige val till Europaparlamentet, Sveriges riksdag, landets
landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige under samma år. För partierna var det en stor
kraftansträngning och mycket stora resurser satsades detta supervalår.
3.1 Valet till Europaparlamentet
Valet till Europaparlamentet blev en stor framgång för Centerpartiet. Partiet ökade med nästan
68 000 röster till mer än 241 000 röster. I procent innebar det en ökning med drygt en procentenhet från 5,47 % till 6,49 %. Det är Centerpartiets bästa valresultat i Europaparlamentsvalet
sedan 1995 då partiet erhöll 7,2 % av rösterna.
Diagram med Centerpartiets utveckling i EU-valet
3.1.1 Framgång från norr till söder
Centerpartiets uppgång var generell över hela landet. I 18 av 21 län ökade partiet sin
väljarandel. I vårt starkaste län, Gotland, gjorde vi en mindre nedgång med en halv
procentenhet medan Jämtland och Östergötland upplevde större väljartapp, med 2,9
respektive 2,3 procentenheter. Det är sannolikt att tillbakagången i Jämtland och Östergötland
berodde på att båda länen vid valet 2009 hade starkt profilerade kandidater som inte
kandiderade 2014.
Tabell med Centerpartiets resultat i länen i procent inklusive ökning/minskning sedan 2009 i
procentenheter
Gotlands län
Jämtlands län
Kalmar län
Kronobergs län
Hallands län
Dalarnas län
13,91
11,11
10,55
9,70
9,20
8,17
- 0,50
- 2,90
+ 0,03
+ 1,03
+ 1,27
+ 1,94
8
Jönköpings län
Värmlands län
Västernorrlands län
Gävleborgs län
Uppsala län
Blekinge län
Östergötland
Västra Götalands län
Västerbottens län
Västmanlands län
Södermanlands län
Örebro län
Skåne län
Stockholms län
Norrbottens län
Sverige
8,11
8,08
7,45
7,20
7,19
6,97
6,87
6,66
6,55
6,32
6,28
6,11
5,64
4,65
4,63
6,49
+ 1,34
+ 0,54
+ 1,30
+ 0,38
+ 1,10
+ 0,70
- 2,31
+ 1,25
+ 1,42
+ 1,69
+ 0.80
+ 1,53
+ 1,09
+ 1,65
+ 0,85
+ 1,01
3.1.2 Flest röster i storstadslänen
Procentuellt gjorde Centerpartiet totalt sett ett svagare val i de tre storstadslänen än i övriga
landet, men ser man på antalet röster så korrigeras bilden markant. Flest röster fick partiet i
Västra Götalands län strax före Stockholms län. Vad gäller ökningen av antalet röster i
förhållande till 2009 så är den största ökningen i Stockholms län före Västra Götalands län. På
tredje plats kommer Skåne såväl vad gäller antalet röster som uppgången i jämförelse med
föregående val.
Detta kan självklart uppfattas som naturligt eftersom det är just i storstäderna och i områdena
runt Stockholm, Göteborg och Malmö som flest väljare bor, men det visar också på
betydelsen av att Centerpartiet ökar i storstadslänen. Nästan hälften av alla väljare som
röstade på Centerpartiet i Europaparlamentsvalet bor i något av de tre storstadslänen.
Tabell med Centerpartiets resultat i länen i antalet röster inklusive ökning/minskning sedan
2009
Västra Götalands län
Stockholms län
Skåne län
Östergötland
Hallands län
Jönköpings län
Uppsala län
Kalmar län
Dalarnas län
Värmlands län
Västerbottens län
Gävleborgs län
Kronobergs län
Örebro län
Västernorrlands län
Södermanlands län
42 709
41 416
26 140
11 432
11 000
10 631
10 192
8 861
8 451
8 233
7 058
6 802
6 678
6 642
6 550
6 171
+ 13 079
+ 19 185
+ 8 385
- 1 924
+ 2 794
+ 2 984
+ 2 918
+ 740
+ 3 025
+ 1 805
+ 2 422
+ 1 321
+ 1 638
+ 2 274
+ 1 877
+ 1 349
9
Västmanlands län
Jämtlands län
Norrbottens län
Blekinge län
Gotlands län
Sverige
5 785
5 180
4 274
3 777
3 119
241 101
+ 1 877
- 518
+ 1 336
+ 842
+ 278
+ 67 687
3.1.3 Starkast i väst
Av Centerpartiets tio starkaste kommuner i Europaparlamentsvalet ligger fem i Västra
Götalands län; Grästorp, Färgelanda, Vara, Mellerud och Dals-Ed. Sannolikt var förstanamnet
på valsedeln, Kent Johansson, en bidragande orsak till det goda resultatet i den delen av
Västsverige.
Liksom i riksdagsvalet är det i mindre landsbygdskommuner som vi gjorde det bästa
valresultatet. Det är dessutom i stor utsträckning i samma kommuner. Av de tio kommuner
där vi hade bäst resultat i Europaparlamentsvalet är det sex kommuner som också hamnar på
topp-tio i riksdagsvalet; Ydre, Färgelanda, Sunne, Borgholm, Vansbro och Dals-Ed.
I jämförelse med valet till kommunfullmäktige finns det inte samma likhet i var vi uppnådde
de största framgångarna i Europaparlamentsvalet. Av de tio kommuner där vi hade bäst
resultat i Europaparlamentsvalet är det endast två kommuner som också hamnar på topp-tio i
valet till kommunfullmäktige; Vansbro och Dals-Ed.
Tabell med Centerpartiets tio starkaste kommuner i Europaparlamentsvalet
Grästorp
Ydre
Färgelanda
Vara
Borgholm
Sunne
Mellerud
Ovanåker
Dals-Ed
Vansbro
19,18
17,94
17,57
17,52
16,99
16,98
16,95
16,77
16,69
16,47
3.1.3 Andra partier
Europaparlamentsvalet hade tre stora förlorare. Piratpartiet föll med nästan fem
procentenheter och tappade därmed båda sina mandat. Folkpartiet tappade nästan fyra
procentenheter och ett mandat medan Moderaterna förlorade över fem procentenheter och
likaså ett mandat. Även Socialdemokraterna förlorade ett mandat, från sex till fem, men det på
en så begränsad nedgång som 0,22 procentenheter.
Valets stora vinnare var Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ.
Sverigedemokraterna gick från 3,3 procent till 9,7 procent och tog därmed sina två första
mandat i Europaparlamentet. Feministiskt Initiativ tog nästan 5,5 procent och sitt första
10
mandat i Europaparlamentet. Miljöpartiet tog ett kliv upp med 4,4 procentenheter till 15,4
procent och ökade från två till fyra mandat.
Valets största överraskning var att Miljöpartiet gick om Moderaterna och blev valets
näststörsta parti. Miljöpartiet hade också rösterna på sin sida och tog sitt fjärde mandat med
enbart några hundra rösters marginal. Det var Socialdemokraterna som tappade sitt sjätte
mandat till Miljöpartiet. Även Centerpartiet var relativt nära att ta ett andra mandat.
Som valsystemet är utformat blir olika mandat olika ”dyra” och det var Centerpartiet som
drog nitlotten. Centerpartiet fick ”betala” ca 241 000 röster för sitt mandat medan Miljöpartiet
enbart fick ”betala” ca 143 000 röster per mandat.
Tabell med partiernas resultat i antal och andel röster, ned-/uppgång i antal röster sedan
2010, antalet mandat, samt förändringen av antalet mandat sedan 2010
Parti
Antal röster
Andel röster
Skillnad 2010
Antal mandat
Skillnad 2010
M
507 488
13,65
-89 222
3
-1
C
241 101
6,49
+67 687
1
0
Fp
368 514
9,91
-61 871
2
-1
Kd
220 574
5,93
+72 433
1
0
S
899 074
24,19
+125 561
5
-1
V
234 272
6,30
+55 090
1
0
Mp
572 591
15,41
+223 477
4
+2
Sd
359 248
9,67
+255 664
2
+2
Fi
204 005
5,49
+133 571
1
+1
Pp
82 763
2,23
-91 006
0
-2
3.1.4 Valdeltagandet
11
Det var mycket glädjande att valdeltagandet ökade i Europaparlamentsvalet, från 45,5 procent
till 51,1 procent. Det är första gången sedan Sverige gick med i EU som valdeltagandet i
Europaparlamentsvalet överstiger 50 procent.
3.1.5 Personkryss
Centerpartiet hade tre tydliga toppkandidater som bedrev intensiva personvalskampanjer;
Kent Johansson, Kristina Yngwe och Fredrick Federley. Samtliga tre passerade inte enbart
femprocentsspärren utan fick alla över elva procent kryss.
Fredrick Federley fick 13,6 procent kryss, Kent Johansson fick 11,8 procent kryss och
Kristina Yngwe fick 11,0 procent kryss. Därmed var det Fredrick Federley som från sin
tredjeplats på listan blev personvald och tog Centerpartiets enda mandat.
I många län var det mycket jämnt mellan de tre toppkandidaterna, exempelvis i Halland
skiljde det ett enda kryss mellan Kent Johansson och Kristina Yngwe. Totalt fick Fredrick
Federley flest kryss i åtta län; Dalarna, Gävleborg, Norrbotten, Stockholm, Sörmland,
Uppsala, Västmanland och Örebro. Kent Johansson fick flest kryss i sju län; Halland,
Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Värmland, Västernorrland och Västra Götaland.
Kristina Yngwe fick flest kryss i tre län; Blekinge, Skåne och Östergötland. Därutöver hade
Ewa-May Karlsson (Västerbotten), Stefan Nypelius (Gotland) och Andreas Karlsson
(Jämtland) flest kryss i sina hemlän.
Totalt var det 50,0 procent av väljarna som kryssade någon kandidat. 50,4 procent av
Centerpartiets väljare valde att kryssa någon kandidat. Bland samtliga partiers kandidater var
det Lars Adaktusson (Kd) som fick störst andel kryss, 48,9 procent. Därefter kom Marit
Paulsen (Fp) och Soraya Post (Fi) med 39,2 procent respektive 37,4 procent kryss. Flest antal
kryss fick Marita Ulvskog före Marit Paulsen och Isabella Lövin.
3.2 Riksdagsvalet
Centerpartiet fick i riksdagsvalet 6,11 procent. Det är en nedgång med 0,44 procentenheter
från valet 2010. Antalet röster på Centerpartiet var ca 381 000 röster, en minskning med ca 10
000 röster. Partiet fick 22 riksdagsmandat vilket är en minskning med ett mandat.
Centerpartiet var det parti i Alliansen som tappade minst i valet. Valdeltagandet ökade från
84,6 till 85,8 procent.
Tabell med partiernas resultat i procent och antal, ned-/uppgång i procent och antal, antalet
mandat, plus eller minus antalet mandat.
Parti
Antal röster
Andel röster
Skillnad 2010
Antal mandat
Skillnad 2010
M
1 453 517
23,33
-338 249
84
-23
C
380 937
6,11
-9 867
22
-1
Fp
337 773
5,42
-82 751
19
-5
Kd
284 806
4,57
-48 890
16
-3
12
S
1 932 711
31,01
+105 214
113
+1
V
356 331
5,72
+22 278
21
+2
Mp
429 275
6,89
-8 160
25
0
Sd
801 178
12,86
+461 568
49
+29
Fi
194 719
3,12
+170 580
0
0
3.2.1 Historisk tillbakablick
6,11 procent i riksdagsvalet är det näst lägsta resultat som Centerpartiet har haft sedan 1917.
Det är enbart vid valet 1998 som partiet har haft ett lägre väljarstöd. Liksom vid valanalysen
2010 så kan vi konstatera att resultatet bekräftar att Centerpartiet har svårt att göra bra
valresultat vid koalitionsregerande, eller organiserat samarbete med regeringen, oavsett om
detta samarbete skett med andra borgerliga partier eller med Socialdemokraterna.
Diagram med Centerpartiets väljarstöd sedan 1917
3.2.2 Ökning i fyra av 29 valkretsar
Centerpartiet ökade sitt procentuella väljarstöd i fyra av landets 29 valkretsar; Jönköpings län,
Västra Götalands läns norra, Örebro län och Västmanlands län. Störst var uppgången i Västra
Götalands läns norra valkrets, men det var ändå med blygsamma 0,27 procentenheter.
Centerpartiet vann inte något nytt mandat i någon valkrets.
Av de 25 valkretsar som backade procentuellt så var det nästan hälften, tolv, som ökade
antalet röster även om de minskade andelen röster; Blekinge, Dalarna, Göteborg, Halland,
Kalmar, Malmö, Skåne läns södra, Skåne läns västra, Värmland, Västra Götalands läns södra,
Västra Götalands läns västra och Västra Götalands läns östra.
13
Centerpartiet minskade med mer än en procentenhet i fyra valkretsar; Jämtlands län,
Stockholms kommun, Uppsala län och Gotlands län. Störst förlust av antalet röster drabbades
Centerpartiet av i Stockholms kommun, Stockholms län och Uppsala län.
Med förlusten av riksdagsmandatet i Södermanlands län så saknar partiet nu representation i
nio av 29 valkretsar; Gotlands län, Västra Götalands läns södra, Blekinge län, Örebro län,
Södermanlands län, Västmanlands län, Skåne läns västra, Norrbotten och Malmö kommun.
Tabell med Centerpartiets väljarstöd procentuellt i valkretsarna, förändring sedan 2010 i
procentenheter, antalet mandat, förändring i antalet mandat sedan 2010 samt antalet röster
2014.
Gotlands län
Jämtlands län
Kronobergs län
Kalmar län
Hallands län
V. Götalands läns östra
Jönköpings län
Dalarnas län
V. Götalands läns södra
Värmlands län
Uppsala län
V. Götalands läns norra
Västernorrlands län
Gävleborgs län
Västerbottens län
Skåne läns norra och östra
V. Götalands läns västra
Östergötlands län
Blekinge län
Örebro län
Södermanlands län
Skåne läns södra
Västmanlands län
Stockholms län
Stockholms kommun
Skåne läns västra
Norrbottens län
Göteborgs kommun
Malmö kommun
Sverige
13,41
11,33
9,10
8,73
8,41
8,19
7,93
7,77
7,54
7,43
6,93
6,89
6,74
6,67
6,65
6,01
6,00
5,98
5,67
5,59
5,47
5,33
5,22
5,09
4,88
4,60
4,53
3,80
2,71
6,11
- 1,23
- 1,47
- 0,82
- 0,21
- 0.38
- 0,06
+ 0.14
- 0.09
- 0,11
- 0,12
- 1,36
+ 0,27
- 0,25
- 0.65
- 0,79
- 0,76
- 0,03
- 0,29
- 0.10
+ 0,21
- 0,27
- 0,23
+ 0,06
- 0,68
- 1,45
- 0,10
- 0,13
- 0.02
- 0,13
- 0,44
0
1
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
1
0
2
2
0
0
1
0
22
-1
-1
5 317
9 487
10 988
13 867
12 696
14 295
17 800
14 371
9 423
13 521
15 827
12 335
10 922
12 244
11 660
11 815
14 091
17 443
5 792
10 546
9 774
12 795
8 719
38 898
28 201
8 380
7 513
12 696
4 850
380 937
Efter valet 2014 har Centerpartiet 22 riksdagsmandat varav 21 är fasta. Det enda
utjämningsmandatet finns i Västernorrlands valkrets. Mandatperioden 2010-2014 hade partiet
också 21 fasta mandat, men därutöver två utjämningsmandat. Dessa fanns i Södermanlands
och Göteborgs valkretsar. Det var också i just Södermanlands valkrets som partiet tappade sitt
mandat, medan Göteborgsmandatet blev ett fast mandat trots en mindre procentuell nedgång i
valet.
14
Utöver mandatet i Västernorrlands län är mandatet i Jämtland svagt. Centerpartiet hade färre
röster i Jämtland än i Södermanland och Örebro läns valkretsar, men det blev ändå ett mandat
i Jämtland eftersom partiet lyckades ta ett fast mandat där.
3.2.3 Andra partier
Riksdagsvalet 2014 blev en missräkning för nästan alla partier. Moderata Samlingspartiet
minskade med 6,7 procentenheter till 23,3 procent. Folkpartiet Liberalerna minskade med 1,6
procentenheter till 5,4 procent, vilket är det näst svagaste resultatet i partiets historia.
Kristdemokraterna minskade med 1,0 procentenhet till 4,6 procent. Partiet hade ett svårt
opinionsläge under mandatperioden men klarade fyraprocentsspärren med viss marginal.
Tillsammans tappade regeringspartierna i Alliansen nästan tio procentenheter och därmed
regeringsmakten.
Socialdemokraterna hade satt upp som mål att få minst 35 procent i valet. Ett för
Socialdemokraterna relativt beskedligt mål. Resultatet blev endast 31,0 procent, en svag
uppgång med 0,4 procentenheter. Detta trots att det blåste en vänstervind i valet.6 31 procent
är Socialdemokraternas näst sämsta valresultat sedan 1920.
Miljöpartiet hade efter sitt succéval till Europaparlamentet som mål att nå 12 procent i
riksdagsvalet och bli riksdagens tredje största parti. Långt fram i valrörelsen såg det enligt
opinionsundersökningarna ut som att Miljöpartiet skulle kunna nå sitt mål, men en svag
valspurt gjorde att partiet endast fick 6,9 procent i valet. En nedgång med 0.5 procentenheter.
Vänsterpartiet ökade sitt väljarstöd från 5,6 till 5,7 procent, en uppgång med 0,1 procentenhet.
Samtidigt valde 3,1 procent att rösta på Feministiskt initiativ, en uppgång med 2,7
procentenheter. Eftersom dessa båda partier står för den mest utpräglade vänsterpolitiken i
Sverige så går det inte att komma ifrån att det var en stark uppgång för partierna till vänster
om Socialdemokraterna. Detta fick dock inget större utslag i mandatfördelningen eftersom
Feministiskt initiativ inte nådde fyraprocentsspärren.
Riksdagsvalets stora vinnare blev Sverigedemokraterna som ökade med 7,2 procentenheter till
12,9 procent. Det innebar en ökning från 20 till 49 riksdagsmandat. Sverigedemokraternas
uppgång skedde jämnt över hela landet och partiet fördubblade sitt väljarstöd i nästan
samtliga valkretsar förutom i Skåne där de redan hade sitt starkaste fäste.
6
Mer om detta i avsnitt 4.5.
15
Tabell med valresultatet 2014 i andel och förändring sedan 2010.
3.2.4 Centerpartiet över 10 procent i 67 kommuner
Centerpartiet gjorde ett starkt riksdagsval i många landsbygdskommuner. I hela 67 kommuner
fick Centerpartiet över 10 procents väljarstöd i riksdagsvalet. Toppen fanns i Robertsfors där
16,77 procent av väljarna valde Centerpartiets röstsedel. De tio bästa kommunerna är väl
utspridda över hela landet, från Robertsfors i norr till Torsås i söder.
Tabell över Centerpartiets tio starkaste kommuner i riksdagsvalet
Robertsfors
Ydre
Berg
Krokom
Borgholm
Vansbro
Färgelanda
Dals-Ed
Sunne
Torsås
Västerbottens län
Östergötlands län
Jämtlands län
Jämtlands län
Kalmar län
Dalarnas län
V Götalands läns norra
V Götalands läns norra
Värmlands län
Kalmar län
16,77
16,45
15,60
15,59
14,70
14,16
13,79
13,76
13,75
13,73
- 3.92
+ 0,45
- 1,94
- 2,54
- 2,14
+ 0,29
- 1,10
- 2,06
- 3,09
- 0,81
Bland de tio starkaste kommunerna i riksdagsvalet är det ändå en stark nedgång i flera
kommuner. I sju av tio kommuner har Centerpartiet minskat med mer än en procentenhet i
riksdagsvalet 2014 i förhållande till 2010. I endast två av kommunerna var det mindre
uppgångar.
Samtidigt hade Centerpartiet under fyra procent i 25 kommuner, med Gällivare i botten med
endast 1,76 procents stöd. Av dessa för Centerpartiet svagaste kommuner ligger sju i Skåne,
fem i Norrbotten, fyra i Stockholms län och tre i Västmanland. Övriga är utspridda över
landet.
Tabell över Centerpartiets tio svagaste kommuner i riksdagsvalet
Gällivare
Jokkmokk
Fagersta
Oxelösund
Botkyrka
Malmö
Landskrona
Öckerö
Kiruna
Norrbottens län
Norrbottens län
Västmanlands län
Södermanlands län
Stockholms län
Malmö kommun
Skåne läns västra
V Götalands läns västra
Norrbottens län
1,76
2,43
2,50
2,71
2,71
2,71
2,83
2,85
2,95
+ 0,05
- 1,39
- 0,90
- 0,13
- 0,06
- 0,13
+ 0,34
+ 0,04
+ 0,37
16
Burlöv
Skåne läns södra
3,01
+ 0,31
Bland de tio svagaste kommunerna i riksdagsvalet var det ändå en uppgång i fem av
kommunerna och endast i två kommuner var det en större nedgång. De tio svagaste
kommunerna i riksdagsvalet är kommuner där vi även är svaga i valet till
kommunfullmäktige. Med ett stort undantag, i Kiruna fick Centerpartiet 28,55 procent av
väljarstödet i kommunfullmäktigevalet.
3.2.5 Personkryss
I riksdagsvalet var det 24,58 procent av väljarna som valde att sätta ett kryss för någon
kandidat. Det är en nedgång med 0,5 procentenheter sedan riksdagsvalet 2010 och det är
mindre än hälften av de 50,0 procent som kryssade någon kandidat i Europaparlamentsvalet
2014.
Det skiljer sig mycket mellan valkretsarna i vilken utsträckning som kryss markeras av
väljarna. I Jämtlands län var det 34,3 procent av väljarna som kryssade någon kandidat,
medan det i Skåne läns södra valkrets enbart var 18,8 procent som kryssade. Av de som valde
att rösta på Centerpartiet kryssade totalt 26,4 procent någon kandidat.
Av Centerpartiets 22 ledamöter blev 17 personvalda. Det är de fem ledamöterna från
storstadsvalkretsarna Stockholms kommun, Stockholms län och Göteborgs kommun som inte
fick över fem procent kryss. Centerpartiets valsedel i Stockholms kommun och i Göteborgs
kommun toppades dessutom av Annie Lööf som blev personvald där, men tog sitt
riksdagsmandat från Jönköpings läns valkrets eftersom hon hade högst andel kryss där.
Hade det inte varit något personval så hade 21 av Centerpartiets 22 riksdagsledamöter ändå
tagit sina mandat genom sin placering på listan. Endast Kristina Yngwe, Skåne läns södra
valkrets, tog sig förbi annan kandidat genom personkryssen. Hade det varit ett personval utan
femprocentsspärr så hade 19 av de nuvarande 22 ledamöterna ändå tagit sitt mandat. Endast i
Stockholms stad och Stockholms län hade det blivit en förändring.
3.3 Valet till landstingsfullmäktige
Valet till landets 20 landstings- och regionfullmäktige innebar en total ökning för
Centerpartiet med 0,14 procentenheter till 6,31 procent. I mandat innebar det en ökning från
121 mandat till 125. Centerpartiet är även fortsättningsvis representerat i samtliga landsting. I
Jämtland, Kronoberg, Dalarna och Kalmar län fick Centerpartiet över tio procent av rösterna.
I Skåne, Stockholms län och Södermanland fick partiet under fem procent av rösterna.
Tabell över Centerpartiets resultat i landstings-/regionvalet
Jämtlands län
Kronobergs län
Dalarnas län
Kalmar län
Hallands län
7
13,61
11,08
10,51
10.33
9,93
- 2,48
+ 0,37
+ 0,33
+ 0,20
+ 0,15
8
7
10
7
7
-1
+27
+2
Antalet mandat i landstingsfullmäktige i Kronobergs län ökade från 45 till 61.
17
Jönköpings län
Västerbottens län
Värmlands län
Västernorrlands län
Gävleborgs län
Uppsala län
Västra Götalands län
Östergötlands län
Blekinge län
Örebro län
Västmanlands län
Norrbottens län
Södermanlands län
Stockholms län
Skåne län
Sverige
9,00
8,72
8,58
7,61
7,57
7,00
6,22
5,86
5,80
5,63
5,61
5,42
4,65
4,35
4,22
6.31
+ 0,13
+ 0,88
+ 0,06
+ 0,46
- 0,19
- 0,95
+ 0,48
+ 0,13
- 0,88
+ 0,48
+ 0,48
+ 0,47
- 1,15
+ 0,52
- 0,32
+ 0,14
7
6
7
6
6
5
10
6
3
4
4
4
4
7
7
125
-1
-1
+28
+1
+4
Centerpartiet ökade andelen väljare i 14 landsting medan det var en tillbakagång i sex
landsting. Partiet tog nya landstingsmandat i Dalarna, Kronoberg, Västra Götaland och
Stockholms län. Samtidigt förlorades ett mandat vardera i Jämtland, Värmland och Uppsala
län.
3.3.1 Centerpartiets starkaste kommuner i landstingsvalet
Tabell över Centerpartiets tio starkaste kommuner i landstingsvalet i procent och förändring i
procentenheter sedan 2010
Dorotea
Åsele
Dals-Ed
Vilhelmina
Robertsfors
Ydre
Vårgårda
Färgelanda
Vansbro
Krokom
Västerbottens län
Västerbottens län
Västra Götalands län
Västerbottens län
Västerbottens län
Östergötlands län
Västra Götalands län
Västra Götalands län
Dalarnas län
Jämtlands län
29,17
28,12
22,41
21,01
20,33
20,17
19,88
19,19
19.08
18,60
+ 20,51
+ 17,08
+ 1,59
+ 13,37
- 3,62
- 0,70
- 5,11
- 1,04
+ 0,01
- 1,85
Av Centerpartiets tio starkaste kommuner i valet till landstingsfullmäktige finns fyra i
Västerbottens län och tre i Västra Götalands län. De mycket stora ökningarna i Västerbottens
västra delar kan sannolikt förklaras med den livliga diskussionen om ambulans i Åsele och
akutplatser i Dorotea.
8
Centerpartiet tog åtta mandat i regionfullmäktigevalet i Västra Götaland 2010. Vid omvalet 2011 fick partiet
nio mandat.
18
Tabell över Centerpartiets tio svagaste kommuner i landstingsvalet i procent och förändring i
procentenheter sedan 2010
Jokkmokk
Gällivare
Oxelösund
Öckerö
Malmö
Botkyrka
Burlöv
Pajala
Helsingborg
Landskrona
Norrbottens län
Norrbottens län
Södermanlands län
Västra Götalands län
Skåne län
Stockholms län
Skåne län
Norrbottens län
Skåne län
Skåne län
1,14
1,23
1,76
1,83
1,90
2,29
2,41
2,44
2,56
2,57
- 1,68
+ 0,14
- 0,81
+ 0,20
+ 0,19
+ 0,27
- 0,01
- 0,40
- 0,06
+ 0,60
De svagaste kommunerna i landstingsvalet är i stort sett desamma som är svaga i
riksdagsvalet, men resultaten är i samtliga fall ännu svagare i landstingsvalet än i
riksdagsvalet. Sex av de sju kommuner där Centerpartiet inte har mandat i
kommunfullmäktige hamnar också på listan över de tio svagaste kommunerna i
landstingsvalet.
3.3.2 Jämförelse mellan landstingsvalet och övriga val
Det är intressant att jämföra likheten mellan landstingsvalet och kommunfullmäktigevalet i
förhållande till likheten mellan landstingsvalet och riksdagsvalet. Av topp-tio-kommunerna i
landstingsvalet så är det enbart en som även återfinns bland topp-tio-kommunerna i
kommunvalet; Dals-Ed. Däremot är det hela sex som också kvalar in på topp-tio-listan i
riksdagsvalet; Dals-Ed, Robertsfors, Ydre, Färgelanda, Vansbro och Krokom. Även i
jämförelse med Europaparlamentsvalet så finner man större likheter än med
kommunfullmäktigevalet. Fyra av topp-tio-kommunerna i landstingsvalet finns även med på
topp-tio-listan i Europaparlamentsvalet; Dals-Ed, Ydre, Färgelanda och Vansbro.
3.3.3 Personkryss i landstingsvalet
Generellt är det betydligt svårare att “göra sig känd” i landstingspolitiken än i
kommunpolitiken. Det är därför relativt få av våra landstingspolitiker som får en stor andel
kryss. 2014 var det enbart Jane Larsson (29,92%) i Värmlands östra valkrets och Lennart
Bogren (20,49%) i Jönköpings läns valkrets Aneby, Eksjö och Tranås som fick över 20
procent kryss.
I de allra flesta landsting använder Centerpartiet olika toppnamn i olika valkretsar. Man kan
tro att mer lokala kandidater skulle generera fler röster, men det går inte att se att lokala
toppnamn har dragit fler röster genom att få fler personliga röster.
I Örebro län, Jämtland, Västmanland, Kronoberg och Sörmland valde Centerpartiet att enbart
ha en valsedel för samtliga valkretsar. I Hallands län fanns olika valsedlar i olika valkretsar,
men Stefan Bengtsson toppade samtliga valsedlar.
19
3.4 Valet till kommunfullmäktige
Centerpartiet gjorde ett bra val till landets 290 kommunfullmäktige. Totalt fick Centerpartiet
7,85 procent av rösterna, en uppgång med 0,24 procentenheter sedan 2010. Detta resulterade i
1 411 mandat vilket är en ökning med tolv mandat sedan 2010. Centerpartiet ökade sin
väljarandel i 164 kommuner.
Tabell över Centerpartiets totala resultat i kommunfullmäktigevalet i länen i procent och
förändring sedan 2010 i procentenheter
Gotlands län
Jämtlands län
Dalarnas län
Kalmar län
Kronobergs län
Hallands län
Värmlands län
Gävleborgs län
Västerbottens län
Jönköpings län
Västernorrlands län
Norrbottens län
Uppsala län
Västmanlands län
Örebro län
Västra Götalands län
Östergötlands län
Blekinge län
Södermanlands län
Stockholms län
Skåne län
Sverige
19,77
17,19
14,77
14,73
12,62
12,54
10,91
9,83
9,81
9,77
9,39
9,36
8,86
7,46
7,19
7,00
6,89
6,89
6,76
5,29
4,83
7,85
+ 0,04
- 0,28
+ 0,82
+ 1,02
- 0,53
+ 1,29
- 1,33
- 0,21
+ 0,80
- 0,37
+ 0,06
+ 1,75
- 0,72
+ 1,36
+ 0,58
+ 0,14
- 0,44
- 0,40
+ 0,39
+ 0,65
+ 0,01
+ 0,24
Centerpartiet ökade i kommunfullmäktigevalen i 13 av 21 län. De största ökningarna finns i
Norrbotten, Västmanland och Hallands län. De största nedgångarna finns i Värmland,
Uppsala län och Kronobergs län.
3.4.1 Centerpartiets starka kommuner
Centerpartiet är även fortsättningsvis ett mycket starkt parti i många kommuner runt om i
landet. I en kommun fick Centerpartiet över 40 procent av rösterna; Mönsterås. I ytterligare
sju kommuner fick Centerpartiet över 30 procent av rösterna: Dals-Ed, Orsa, Nordmaling,
Vansbro, Rättvik, Storuman och Arvidsjaur. I ytterligare 38 kommuner fick partiet stöd av
minst 20 procent av väljarna.
Motsvarande statistik för valet 2010 var att en kommun även då hade över 40 procent;
Mönsterås. I ytterligare sex kommuner nådde partiet över 30 procent och i ytterligare 40
kommuner fick partiet över 20 procent av rösterna. Med andra ord ingen större förändring
mellan 2010 och 2014.
20
Tabell över Centerpartiets tio starkaste kommuner, län, valresultat i procent och förändring
sedan 2010 i procentenheter
Mönsterås
Dals-Ed
Orsa
Nordmaling
Vansbro
Rättvik
Storuman
Arvidsjaur
Nybro
Kiruna
Kalmar län
Västra Götalands län
Dalarnas län
Västerbottens län
Dalarnas län
Dalarnas län
Västerbottens län
Norrbottens län
Kalmar län
Norrbottens län
40,72
38,85
37,10
36,12
33,85
33,21
30,94
30.01
28,66
28,55
+ 0,35
+ 1,61
+ 7,35
+ 16,72
+ 6,42
+ 7,00
+ 11,52
+ 5,40
+ 12,23
+ 9,99
Samtliga tio av Centerpartiets starkaste kommuner vid valet 2014 ökade sin väljarandel.
Utöver de två allra starkaste så är det mycket kraftfulla ökningar mellan fem och 17 procent.
Granskar man de vid valet 2010 tio starkaste Centerkommunerna så är utfallet mer blandat.
Tabell över Centerpartiets tio starkaste kommuner vid valet 2010 i procent med förändring
till valet 2014 i procentenheter
Mönsterås
Dals-Ed
Sunne
Gagnef
Ydre
Robertsfors
Torsås
Orsa
Eda
Uppvidinge
Kalmar län
Västra Götalands län
Värmlands län
Dalarnas län
Östergötlands län
Västerbottens län
Kalmar län
Dalarnas län
Värmlands län
Kronobergs län
40,37
37,24
35,51
32,68
30,49
30,46
30,20
29,75
27,86
27,55
+ 0.35
+ 1,61
- 15,09
- 10.97
- 2,92
- 4,37
- 2,81
+ 7,35
- 13,60
- 0,65
3.4.2 Centerpartiets ”raketkommuner”
Centerpartiet har gjort framgångsrika val till kommunfullmäktige i många kommuner. I fem
kommuner ökade partiet med över tio procentenheter. Framförallt är det i Norrbotten,
Västerbotten och Dalarna som många kommuner har gjort mycket starka val.
Tabell med Centerpartiets tio starkaste ”raketkommuner” med förändring sedan 2010 års val
i procentenheter
Nordmaling
Nybro
Haparanda
Bräcke
Storuman
Kiruna
Flen
Vilhelmina
Strömstad
Orsa
Västerbottens län
Kalmar län
Norrbottens län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
Södermanlands län
Västerbottens län
Västra Götalands län
Dalarnas län
+ 16,72
+ 12, 23
+ 11,59
+ 11,52
+ 11,52
+ 9,99
+ 9,05
+ 7,42
+7,38
+ 7,35
21
3.4.3 Mandatlösa kommuner
Även när man tittar på antalet mandatlösa kommunkretsar så är det en positiv utveckling.
2010-2014 var Centerpartiet utan representation i elva kommunfullmäktige i landet; Botkyrka,
Fagersta, Gällivare, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Malå, Vellinge, Åsele och
Öckerö. Av dessa kom partiet tillbaka i fem kommuner; Botkyrka, Fagersta, Helsingborg,
Malå och Åsele. Tyvärr tappade Centerpartiet sitt enda mandat i Jokkmokk så från 2014 års
val är vi inte representerade i sju kommunfullmäktige.
2006-2010 saknade Centerpartiet representation i fem kommunfullmäktige; Gällivare,
Huddinge, Landskrona, Malmö och Öckerö. Vid valet 2018 är det alltså i fyra kommuner
minst tolv år sedan Centerpartiet hade någon fullmäktigeledamot; Gällivare, Landskrona,
Malmö och Öckerö.
3.4.4 Centerpartiets svaga kommuner
Utöver de sju kommunerna där Centerpartiet saknar representation i kommunfullmäktige så
finns det ytterligare elva kommuner där partiet endast har en fullmäktigeledamot; Boden,
Botkyrka, Bromölla, Burlöv, Fagersta, Lysekil, Malå, Mullsjö, Oxelösund, Pajala och
Sigtuna. Detta är en klar förbättring från mandatperioden 2010-2014 då Centerpartiet hade
enstaka ledamöter i 16 kommunfullmäktige.
Räknar man samman antalet mandatlösa kommuner och kommuner med endast en
centerpartist i kommunfullmäktige så ser man en klar förbättring efter valet 2014, från 27 till
18 kommuner. Utökas kategorin svaga kommuner även till de med två mandat i
kommunfullmäktige så är bilden inte lika entydigt ljus. 2010-2014 hade partiet 0-2 mandat i
69 kommuner. Efter valet 2014 är det visserligen en förbättring, men endast med två till 67
sådana kommuner.
Bilden blir ungefär densamma vid en granskning av andelen röster istället för antalet mandat.
Vid valet 2010 hade Centerpartiet under tre procent av väljarnas stöd i 17 kommuner. Vid
valet 2014 är det i 13 kommuner som Centerpartiets resultat i kommunfullmäktigevalet inte
nådde upp till tre procent, vilket kommer att vara spärren vid 2018 års val. Med andra ord en
svagt positiv utveckling.
Ser man på samtliga tre val tillsammans så är det tio kommunkretsar som framstår som i extra
behov av stöd: Storstäderna Göteborg och Malmö, förortskommunerna Öckerö och Burlöv,
Norrbottenskommunerna Gällivare och Jokkmokk, Skånekommunerna Landskrona och
Vellinge samt Oxelösund i Södermanland och Fagersta i Västmanland. Dessa tio är svaga i
samtliga tre val och står helt utan mandat i kommunfullmäktige eller har enbart ett mandat.
3.4.5 Jämförelse mellan de tre valen
Tabell med valen till kommun, landsting och riksdag i länen, i procent
Gotlands län
Jämtlands län
Dalarnas län
Kalmar län
Kronobergs län
9
19,77
17,19
14,77
14,73
12,62
19,779
13,61
10,51
10,33
11,08
13,41
11,33
7,77
8,73
9,10
Gotlands kommun har enbart ett val till kommun- och landstingsfullmäktige.
22
Hallands län
Värmlands län
Gävleborgs län
Västerbottens län
Jönköpings län
Västernorrlands län
Norrbottens län
Uppsala län
Västmanlands län
Örebro län
Västra Götalands län
Östergötlands län
Blekinge län
Södermanlands län
Stockholms län
Skåne län
Sverige
12,54
10,91
9,83
9,81
9,77
9,39
9,36
8,86
7,46
7,19
7,00
6,89
6,89
6,76
5,29
4,83
7,85
9,93
8,58
7,57
8,72
9,00
7,61
5,42
7,00
5,61
5,63
6,22
5,86
5,80
4,65
4,35
4,22
6,31
8,41
7,43
6,67
6,65
7,93
6,74
4,52
6,93
5,22
5,59
6,00
5,98
5,67
5,47
5,00
4,74
6,11
I samtliga län är Centerpartiet starkare i kommunfullmäktigevalet än i
landstingsfullmäktigevalet och riksdagsvalet. Särskilt sticker resultatet i Norrbotten och
Dalarna ut. I de båda länen är partiet ungefär dubbelt så starkt i kommunvalet som i
riksdagsvalet. Minst skillnad är det i storstadslänen.
I landets tre största städer, Stockholm, Göteborgs och Malmö, är Centerpartiet starkast i
riksdagsvalet och svagast i valet till kommunfullmäktige, det vill säga tvärtom det gängse
resultatet för Centerpartiet.
3.4.6 Personkryss
Centerpartiet har en tradition av att ha mycket starka lokala profiler som personkryssas i hög
utsträckning. Vid årets val var det Theresa Flatmo i Bräcke som blev den stora kryssraketen.
Med 64,3 procent kryss slog hon alla tiders kryssrekord. Med sina 734 kryss i valet till Bräcke
kommunfullmäktige så fick hon fler kryss än alla kandidater från Moderaterna,
Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans.
Centerpartiets tio mest kryssade kandidater i kommunfullmäktigevalet, procent
Theresa Flatmo
Tomas Mörtberg
Katarina Johannesson
Lars-Göran Zetterlund
Hamse Omar
Peter Birgersson Dafteryd
Annika Andersson
Anders Häggkvist
Sven Tornberg
Tomas Mörtsell
Bräcke
Övertorneå
Årjäng
Hällefors
Fagersta
Strömstad
Vilhelmina
Härjedalen
Haparanda
Storuman
64,3
53,2
38,3
35,6
35,1
35,0
33,1
33,1
31,8
31,6
23
4. Slutsatser utifrån Valu och eftervalsundersökningar
Med hjälp av SVT:s vallokalsundersökning10, Novus eftervalsundersökning11 och Demoskops
eftervalsundersökning12 så kan vi med viss sannolikhet säga hur väljarna har förflyttat sig
mellan olika partier, hur röstsplittringen mellan riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet
ser ut, partiledarnas betydelse, viktigaste frågor för partival osv.
4.1 Väljarströmmar
Av de som röstade på Centerpartiet i riksdagsvalet 2014 var det endast ungefär hälften som
även röstade på partiet 2010. Övriga väljare kom till allra största delen från de andra tre
allianspartierna. Endast 2-3 procent kom från Socialdemokraterna, Miljöpartiet respektive
Vänsterpartiet. Tillflödet från Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ var obetydligt.
Tittar man på vart de väljare gick som röstade på Centerpartiet 2010 men inte 2014 så är
bilden inte lika entydig. Visserligen gick ca 25 procent till andra allianspartier, men nästan
lika många gick till de fem oppositionspartierna inklusive Fi.
10
12 909 intervjuer i form av enkäter vid 95 vallokaler och 45 förtida röstningslokaler.
8 188 webbintervjuer genomförda 14-18 september 2014.
12
3 888 webbintervjuer genomförda 16-24 september 2014.
11
24
Centerpartiet hade alltså ett tillflöde av väljare från Moderaterna och Folkpartiet medan det
sannolikt blev ett tapp på mellan någon eller några procent till vardera Socialdemokraterna,
Feministiskt initiativ, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
4.2 Röstsplittring mellan riksdagsvalet och valet till kommunfullmäktige
Av de väljare som röstade på Centerpartiet i riksdagsvalet valde 65 procent att även rösta på
Centerpartiet i kommunvalet. Det betyder alltså att ca hälften av de 490 000 personer som
röstade på partiet i kommunvalet inte gjorde det i riksdagsvalet. Cirka 100 000 väljare som
röstade på Moderaterna i riksdagsvalet tog Centerpartiets valsedel i kommunvalet. Det utgör
sju procent av Moderaternas väljare i riksdagsvalet.
Ännu allvarligare tapp till Centerpartiet i kommunvalet har Folkpartiet och
Kristdemokraterna. Ca tio procent av deras väljare i riksdagsvalet valde Centerpartiet i
kommunvalet. Det innebär att ca 30-35 000 av deras riksdagsröster gick över till
Centerpartiet. I antal är dock väljarna från Socialdemokraterna fler. Endast två procent av de
som röstade på Socialdemokraterna i riksdagsvalet röstade på Centerpartiet i kommunvalet,
men det utgör faktiskt ca 40 000 personer.
Runt 30 000 eller fyra procent av Sverigedemokraternas riksdagsröster valde Centerpartiet i
kommunvalet. För Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ rör det sig endast om
5-10 000 väljare per parti eller 2-3 procent av deras riksdagsväljare som gick över till
Centerpartiet i kommunvalet.
25
Många medlemmar inom Centerpartiet har uttryckt en känsla av att väljare som röstar på
partiet i valet till kommunfullmäktige valde att rösta på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet.
Men när valanalysgruppen studerar den statistik som finns i Valu och övriga
eftervalsundersökningar så är det alltså inget som talar för att denna typ av röstsplittring har
varit speciellt vanlig.
Det är enligt framtagen statistik färre av Sd:s riksdagsväljare som valde Centerpartiet i
kommunvalet än motsvarande från Socialdemokraterna. I detta avseende dominerar M-väljare
och det är lika vanligt att C-väljare i kommunvalet väljer Fp och Kd i riksdagsvalet som att de
väljer Sd.
Anledningen till många centerpartisters känsla kan vara att Sd har ökat på landsbygden och att
de lokala centerpartisterna tror att dessa röster har varit “deras”. Det kanske de var för några
val sedan, men dessa väljare lämnade Centerpartiet redan före 2014 års val. Eftersom flödet
från M till Sd är relativt stort är det inte otänkbart att “gamla C-väljare” först gått över till M
och sedan vid valet 2014 till Sd. Men detta finns det ingen relevant statistik för att kunna
kontrollera.
Av de 35 procent, eller ca 130 000 väljare, som röstade på Centerpartiet i riksdagsvalet men
inte i kommunvalet så gick de allra flesta till de andra allianspartierna. Störst tapp, 13 procent,
är det till Moderaterna. Mindre andelar gick också till Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
lokala partier. Däremot är det mycket få av Centerpartiets väljare i riksdagsvalet som röstade
på Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna eller Feministiskt Initiativ i kommunvalet.
Diagram över hur Centerpartiets väljare i riksdagsvalet röstade i kommunvalet
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
4.3 Partiledarnas betydelse
I undersökningarna som gjorts i samband med valet så ingick också frågor kring hur
partiledarna skötte sig i valrörelsen och vilken betydelse partiledaren har haft för valet av
parti. Det finns personer som inte har röstat på Centerpartiet som uppger att en av
anledningarna till att de valde bort partiet är partiledaren. Men den överväldigande bilden är
den motsatta. Runt hälften av de som röstade på Centerpartiet uppger att Annie Lööf var en
viktig anledning till deras partival.
26
På frågan i Novus eftervalsundersökning om någon eller några partiledare har gjort en särskilt
bra insats inför riksdagsvalet så får Annie Lööf högst betyg av alla partiledare. 28 procent
svarar att Annie Lööf har gjort en särskilt bra insats. Det kan jämföras med dåvarande
statsminister Fredrik Reinfeldt som i samma undersökning fick 25 procent och nuvarande
statsminister Stefan Löfven som fick 20 procent.
Vid en första anblick kan man uppfatta resultatet som att Annie Lööf har något fler som
tycker att hon gjorde en särskilt bra insats än Reinfeldt och Löfven. Det är bra så, men hennes
resultat är ännu mycket bättre än så och Löfvens är ännu mycket sämre. 31 procent av
väljarna valde att rösta på Stefan Löfvens parti, men minst en tredjedel av dessa tyckte inte att
han gjorde någon särskilt bra insats i valrörelsen. Fredrik Reinfeldt hade ungefär lika många
som tyckte att han gjorde en särskilt bra insats som röstade på hans parti. För Annie Lööfs del
är det mer än fyra gånger fler som tyckte att hon gjorde en särskilt bra insats än som röstade
på Centerpartiet.
Diagram över väljarnas svar på om någon eller några partiledare har gjort en särskilt bra
insats inför riksdagsvalet
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
När statistiken bryts ner per parti så är det särskilt intressant att se att Annie Lööf har en högre
andel av Miljöpartiets väljare som säger att hon gjorde en särskilt bra insats än som svarar att
Åsa Romson gjorde det. På samma sätt har Annie Lööf i den här undersökningen högre stöd
bland Folkpartiets och Kristdemokraternas väljare än vad Jan Björklund respektive Göran
Hägglund har.
4.4 Fler rörliga väljare som bestämmer sig senare
Eftervalsundersökningarna visar att trenden med fler rörliga väljare och fler som bestämmer
sitt partival allt senare håller i sig. Det är dessutom allt fler som byter parti mellan valen.
Bakgrunden är sannolikt att allt färre har en identitet till något parti. Vid valet var det mer än
27
var tredje väljare som bytte parti mot vad de röstade på 2010. Det skiljer sig dock mycket
mellan partierna, från ca 20-50 procent. Centerpartiets väljare, liksom Folkpartiets och
Miljöpartiets, byter parti i högre utsträckning än till exempel Socialdemokraterna som har mer
trogna väljare.
Diagram över ökad väljarrörlighet och röstdelning mellan kommun- och riksdagsval (Valu)
När det gäller valet av olika partier i riksdagsvalet respektive kommunvalet så sticker inte
Centerpartiet ut på samma sätt. Ungefär en tredjedel av väljarna röstar på ett annat parti i
kommunvalet än i riksdagsvalet. Det är samma andel som gäller för Centerpartiets väljare.
Även om det ökande valdeltagandet gör att man kan dra slutsatsen att intresset för valet ökar
så är det ändå allt fler som bestämmer sig sent för vilket parti de ska rösta på. Ett tecken som
skulle kunna tyda på att intresset för valet minskar. Av Centerpartiets väljare som var det mer
än hälften som bestämde sig sista veckan. Det är en ökning från 2010.
4.5 Vänstervind som inte gav vänsterpartierna ökat stöd
I SVT:s vallokalsundersökning får de svarande placera sig själva på höger-vänsterskala. De
svarande vid valen 2006 och 2010 satte sig själva i snitt lite mer höger, men vid valet 2014 så
slog pendeln tillbaka till en vänsterövervikt. Vid samtliga val sedan 1991 har höger-vänsterpendeln i SVT:s vallokalundersökning visat ”rätt” i förhållande till vem som bildat regering
efter valet.
Diagram om hur väljarna placerar sig själva på höger-vänsterskalan
Källa: VALU 2014
28
Skillnaden vid valet 2014 var att de tre rödgröna vänsterpartierna inte fick ökat väljarstöd
trots vänstervinden. En förklaring är att många av de väljarna istället valde
Sverigedemokraterna och att Feministiskt initiativ tog mer än tre procent av vänsterväljarna.
Feministiskt initiativs väljare placerar sig själva nästan lika långt till vänster som
Vänsterpartiets väljare gör.
Även på frågan vilka valfrågor som har varit viktigast för partivalet så visar svaren att 2014
års val var ett vänsterval. Traditionellt starka vänsterfrågor som sjukvård, pensioner, sociala
välfärden, skola/utbildning och äldreomsorgen fick ökad betydelse. Det vill säga frågor om
hur resurser ska fördelas. Även flyktingar/invandring fick ökad betydelse.
Samtidigt fick traditionellt starka borgerliga frågor som ekonomi och företagens villkor
minskad betydelse. Även jobbfrågan som har varit en vinnande fråga för Alliansen 2006 och
2010 fick minskad betydelse. Intressant är också att ingen politisk fråga dominerade
valrörelsen. Vanligtvis får varje valrörelse en eller några få frågor som dominerar debatten,
men 2014 fick ingen enskild fråga det genomslaget.
Vallokalsundersökningen visar också på ökad pessimism om utvecklingen i landet, vilket
troligtvis drabbade sittande regering. Bilden av att Sverige blir ett sämre land att leva i med
högre arbetslöshet, sämre sjukvård och lägre skolresultat slog genom. Detta var en tydlig
strategi i Socialdemokraternas valrörelse, men valresultatet tyder istället på att det var
Sverigedemokraterna som vann på att den bilden fick så starkt genomslag.
Samtidigt gör dock vallokalsundersökningen tydligt att svenska folket vet om att svensk
ekonomi är stark och flera undersökningar visar att folkets förtroende för politiker är fortsatt
högt. Det ger en motsägelsefull bild av hur svenska folket tycker att Alliansregeringen hade
skött sig.
4.6 Centerväljarnas viktigaste frågor
På frågan vilka tre sakfrågor som var viktigast vid valet av parti i riksdagsvalet så visar svaren
på stora skillnader mellan Centerpartiets väljare och alla väljare. Centerpartiets väljare svarar
att miljö/klimat är den allra viktigaste frågan, men bland väljarna i stort så hamnar tyvärr
miljö/klimat långt ner på listan. Även centerpartisternas näst viktigaste fråga,
företagande/näringspolitik, är en fråga som få av väljarna i stort prioriterar.
Samma sak gäller energipolitik och regionalpolitik, frågor som Centerpartiets väljare tycker är
mycket viktigare än väljarna i stort. Det omvända ser vi vad gäller skola/utbildning och
sjukvård. Centerpartiets väljare prioriterar dessa frågor långt mycket mindre än väljarna totalt
sett. Vad gäller Sveriges ekonomi och sysselsättning/jobb är skillnaderna mindre.
Det går att dra slutsatsen att Centerpartiet anknöt till och prioriterade traditionella
Centerfrågor och detta uppskattades av de väljare som röstade på partiet. Väljarna kände igen
sig och utöver att svara att miljön, företagande och livskraft i hela landet var viktiga politiska
frågor så svarar de också att partiets ökade tydlighet och duktiga partiledare har betydelse för
hur de röstade.
29
Tabell över väljarnas svar på vilka sakfrågor som hade störst betydelse för valet av parti i
riksdagsvalet (högst tre svar)
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
Samtidigt måste vi konstatera att de frågor som Centerpartiet prioriterade i valrörelsen och
som Centerpartiets väljare också uppskattar inte var de politiska frågor som fick starkast
genomslag i valrörelsen. Centerpartiets profilfrågor lyfte inte under valrörelsen. Man kan
också vända på det och dra slutsatsen att det var en riktig arbetsseger att få 6,1 procent av
väljarnas stöd utan att partiets profilfrågor fick genomslag.
4.7 Taktikröster
Efter valet 2010 kunde Centerpartiet konstatera att hela tre av tio röster var taktikröster. 30
procent av de som hade röstat på partiet svarade att de egentligen tyckte bättre om något annat
parti, men röstat på Centerpartiet av taktiska skäl. 2014 är detta totalt förändrat. Endast en av
tio Centerväljare svarar att de egentligen tycker bättre om något annat parti, det är samma
nivå som gäller för andra partier i snitt.
Diagram över väljarnas svar på om de av taktiska skäl har röstat på ett annat parti än det
som de egentligen tycker bäst om
30
Källa: Novus eftervalsundersökning 2010, 2014
Vid valet 2014 var det framförallt Feministiskt initiativ, Kristdemokraterna och
Sverigedemokraterna som fick många så kallade taktikröster, men även Kristdemokraterna
och Sverigedemokraterna minskade andelen.
Så kallade taktikröster ska inte sammanblandas med väljare som i undersökningarna svarar att
de först bestämde sig för vilket politiskt block de skulle rösta på och därefter bestämde sig för
Centerpartiet. Ungefär varannan centerväljare säger att de först bestämde sig för att rösta på
Alliansen och därefter bestämde sig för Centerpartiet. Det visar att Alliansen fortfarande har
stor betydelse för Centerpartiets väljare. Ser man på alla partiers väljare så är det betydligt
färre 2014 än 2010 som svarar att de först bestämde sig för ett politiskt block. Valet 2014 var
alltså i mindre utsträckning ett blockval än valet 2010.
4.8 Närstående väljare
Det är intressant att ta del av vilka väljare som har tänkt att de skulle kunna rösta på
Centerpartiet men inte har gjort det. Det är också intressant att studera vilka andra partier som
Centerpartiets väljare tänker att de skulle kunna ha röstat på. Detta kallar vi för närstående
väljare.
Av Centerpartiets väljare var det hela 62 procent som svarar att de funderade på att rösta på
något annat parti. Det låter väldigt mycket, men är på samma nivå som till exempel
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det är Socialdemokraterna, Moderaterna och
Sverigedemokraterna som har mycket lägre nivåer och gör att snittet för alla partier är 43
procent.
För centerväljarna som funderade på annat parti så var det på annat alliansparti som tankarna
gick. Mer än hälften funderade på att rösta på Moderaterna. Funderingar fanns även på
Miljöpartiet och Socialdemokraterna, medan det är väldigt få av Centerpartiets väljare som
svarar att de funderade på att rösta på Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet eller Feministiskt
initiativ.
Ännu mer intressant är att se vilka av andra partiers väljare som funderade på Centerpartiet
men inte valde partiets röstsedel i riksdagsvalet 2014. Även här så finns det en nära koppling
inom alliansen. Sju av tio som funderade på Centerpartiet finns bland andra borgerliga väljare
och mer än varannan av dessa finns hos Moderaterna.
Diagram över hur de väljare röstade som även fundera på att välja Centerpartiet
31
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
Det finns alltså även mindre grupper av Socialdemokraternas och Miljöpartiets väljare som
funderade på Centerpartiet. Det är framförallt de av S- och Mp-väljarna som själva uppger att
de står till höger om sina partier som hade tankarna på Centerpartiet. Även för icke-borgerliga
väljare så är det alltså mer borgerliga grundvärderingar som lockar.
Den vanligaste förklaringen till att alliansväljare som är närstående ändå inte röstade på
Centerpartiet är att de känner en större närhet till något annat alliansparti. Som förklaring
finns också att man anser att Centerpartiets politik är för oklar och svajig. Bland S- och Mpväljare som funderade på Centerpartiet så anges anledningen vara osäkerhet kring
miljöpolitiken, allianstillhörigheten och partiledaren.
4.9 Centerpartiets stöd i olika väljargrupper
Centerpartiet har numera jämnt väljarstöd bland alla åldersgrupper. Väljarkategorin 65+ har
traditionellt varit Centerpartiets starkaste, men en nedgång bland de äldre och en uppgång
bland de yngre väljarna gör att partiet nu är något starkare bland förstagångsväljare än bland
de som uppnått pensionsålder. Samtidigt måste man komma ihåg att väljargruppen 65+ är
väldigt många väljare.
Studerar man väljarstödet bland kvinnor och män så finns det inte någon större skillnad. Vid
valet 2010 hade Centerpartiet ett större väljarstöd bland kvinnor än bland män. Detta stämmer
också väl med SCB:s partisympatiundersökning 2006-2011. Under mandatperioden 2010-14
förändrades dock detta och i SCB-undersökningarna har stödet bland män varit 1-2
procentenheter högre än bland kvinnor
Störst skillnad mellan olika väljargrupper finns det utifrån fackföreningstillhörighet.
Centerpartiet har under lång tid varit svagt bland LO-anslutna och i valet 2014 minskade
denna andel ytterligare. Däremot tyder vallokalsundersökningen på att väljarstödet bland
TCO- medlemmar ökade. Fortfarande är dock stödet starkast bland SACO-anslutna.
Gruppen av LO-anslutna är väldigt stor, ca 1,5 miljoner väljare. Partiet måste reflektera över
det mycket svaga stödet i LO-gruppen och diskutera vad som behöver göras för att öka stödet
inom denna väljargrupp.
Diagram över Centerpartiets stöd i olika väljargrupper
Källa: VALU 2010, 2014
32
4.10 Mediabilden
Det går att dra slutsatsen att Centerpartiet gjorde en kommunikativt mycket bra valrörelse.
Vår kampanj togs emot positivt både av de som valde att rösta på partiet och av väldigt många
som inte röstade på Centerpartiet. Kampanjen lyckades skapa uppmärksamhet och fick positiv
respons. Möjligtvis kan man också dra slutsatsen att röstviljan inte hängde med, kampanjen
förflyttade inte så många väljare som det positiva utfallet indikerar.
Bland Centerpartiets väljare svarade hälften att Centerpartiet hade den bästa valkampanjen,
men ännu mer intressant är att hela 14 procent av alla väljare tyckte att Centerpartiet hade den
bästa kampanjen. Detta är alltså mer än dubbelt så stor andel än som faktiskt röstade på
partiet.
För Socialdemokraterna och Moderaterna så är betyget dåligt, långt många färre än som
röstade på partierna tyckte att deras kampanjer var bäst. För Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ ligger
undersökningsresultatet i paritet med valresultatet. Det är enbart ett parti som sticker ut på ett
positivt sätt och det är Centerpartiet.
Diagram över väljarnas svar på vilket parti som hade den bästa kampanjen inför
riksdagsvalet
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
Tittar man specifikt på hur valfilmen togs emot så får också Centerpartiet bäst betyg av alla.
Flest svarade att man har sett valfilmen och flest svarade att de tyckte bra om den. I en
särskild del av Novus eftervalsundersökning tillfrågades Centerpartiets väljare vad de tyckte
om kampanjbudskapen. Generellt fick Centerpartiets budskap ett mycket gott betyg, samtliga
kampanjbudskap fick över 90 procent som tyckte mycket bra eller ganska bra om det.
Allra bäst omdöme får budskapen om företagande: ”Låt småföretagen gro – Så växer hela
landet” och ”Fler småföretag – Fler jobb”. 97-98 procent svarade att de tyckte mycket bra
33
eller ganska bra om de kampanjbudskapen. Överlag fick företagarbudskapen något bättre
mottagande än miljöbudskapen, men allt är på en mycket hög nivå.
Källa: Novus eftervalsundersökning 2014
Bas: Röstade på Centerpartiet
34
5. Mandatperioden
Under mandatperioden 2010-14 ingick Centerpartiet som ett av fyra partier i
alliansregeringen. Regeringsansvaret präglade, liksom mandatperioden 2006-2010, partiet i
allra högsta grad. I Europaparlamentet så ingick Centerpartiets parlamentariker13 i den liberala
partigruppen ALDE under mandatperioden 2009-2014.
Detta kapitel beskriver hur Centerpartiet har arbetat under den gångna mandatperioden, såväl
organisatoriskt som politiskt.
5.1 Organisationen
Tre större händelser under mandatperioden förändrade Centerpartiets sätt att arbeta:
Partiledarvalet inklusive processen fram till stämman i Åre, idéprogramsprocessen och
införandet av regionenheten. Här tar vi bland annat också upp efterlevnaden av
valutvärderingen 2010, Framtidsagenda 2020, kampanjer samt något om distrikt och kretsar.
5.1.1 Partiledarprocessen
Partiledarprocessen hanterades på ett mycket bra sätt inom hela Centerpartiet.
Valberedningens upplägg av processen, där man först utsåg tre huvudkandidater som därefter
genom turnéer och på fyra gemensamma utfrågningar fick möta medlemmar och allmänhet,
gav organisationen en god möjlighet att bilda sig en uppfattning om vem man ville se som ny
partiordförande. Partiledarprocessen visar också på Centerrörelsens förmåga att snabbt
fokusera på en så viktigt process som ett partiledarval trots att tiden var knapp och det mesta
av processen ägde rum under sommaren. Beskedet från Maud Olofsson kom den 17 juni och
den 31 augusti presenterade valberedningen sitt förslag till ny ledning för Centerpartiet.
Partiet visade en stor mognad inför att hantera en svår process på ett så öppet sätt. Själva
processen gav stort självförtroende inom Centerrörelsen och den gjorde också att Annie Lööf
fick ett starkt stöd inom partiet. Annie Lööf valdes enhälligt vid stämman i Åre 2011 och
omvaldes 2013 på stämman i Karlstad.
Centerpartiets öppna process kan jämföras med Socialdemokraternas slutna process där
medlemmar och kretsar ställdes inför fullbordat faktum. En partiledare som väljs utan att
egentligen veta att hen har partiets stöd får ett mycket svagare mandat.
5.1.2 Idéprogramsprocessen
Det skulle gå att skriva väldigt mycket om idéprogramsprocessen. Många medlemmar har
fortfarande starka känslor kring det som hände. Få händelser i Centerpartiets historia har fått
en så stor andel av våra medlemmar “på fötter”.
13
2009-2011 var Lena Ek Centerpartiets ledamot i Europaparlamentet och 2011-2014 var det Kent Johansson.
35
Centerpartiets idéprogramsprocess är sannolikt den öppnaste idé- eller partiprogramsprocess
som något svenskt parti någonsin har genomfört. Den “wiki-lösning” som valdes öppnade upp
för alla medlemmar och icke-medlemmar att delta och formulera Centerpartiets idéprogram.
Ett revolutionerande arbetssätt som i stort föll väl ut fram tills idéprogramgruppens förslag
presenterades.
Det fanns ett stort externt intresse för partiets process. Bilden av Sveriges öppnaste parti som
hade skapats av den öppna partiledarprocessen förstärktes. Det fanns också ett stort intresse
bland delar av Centerrörelsens medlemmar, men generellt var intresset för lågt. Särskilt gällde
det de personer som senare skulle vara med och anta programmet.
Partistyrelsen och Verkställande utskottet hölls väl informerade under hela processen. Det var
dock ett misstag att tro att idéprogramgruppens förslag skulle kunna presenteras utan att det
skulle uppfattas som hela Centerpartiets förslag. Detta trots att det innehöll förslag som med
stor sannolikhet aldrig skulle ha kunnat få gehör när stämman skulle anta programmet.
När kritiken mot delar av förslaget blev mycket stark, både inom och utom partiet, så
krishanterade partiledningen genom att öppna för en extra remissrunda i partiet. Detta var bra.
Samtidigt gick personer i partiledningen ut och sa vad som inte skulle genomföras. Detta var
möjligtvis nödvändigt i rådande situation, men är att hantera en fråga i fel ordning, speciellt
eftersom motsatta direktiv gick ut till andra ledande företrädare i organisationen.
Idéprogramsprocessen var som en berg- och dalbana för partiet. Först positivt med ett starkt
intresse för den öppna processen. Sedan en djup dal med låga opinionssiffror, stukade
centerpartister och några tappade medlemmar. Men därefter ett ideologiskt starkare parti med
fler engagerade medlemmar. För trots att processen smärtade centerrörelsen så skapade den
ett enormt intresse och engagemang. Många avdelningar och kretsar diskuterade ideologi på
ett sätt som de inte hade gjort på årtionden.
Det är rimligtvis upp emot tio år tills nästa idéprogramsprocess och gruppen avstår från att ge
rekommendationer för något som ska genomföras så långt fram i tiden. För andra typer av
arbetsgrupper kan dock slutsatser dras utifrån idéprogramsarbetet. Öppenheten bör vara en
ledstjärna och likaså att inte marknadsföra mycket kontroversiella förslag utan genuin
förankring i partiet.
Även om det är lång tid till Centerpartiets nästa idéprogram ska skrivas så får inte idéarbetet
avstanna. Tvärtom bör partiet genomföra ett kontinuerligt idéutvecklingsarbete genom
arbetsgrupper och inom den dagliga politiken. Mer sällan ett parti diskuterar idéutveckling, ju
svårare blir processen.
Rekommendation:
 Centerpartiet behöver ständigt arbeta strategiskt med idéutveckling.
 Gör en nystart för Sveriges öppnaste parti och lär av idéprogramsprocessen.
5.1.3 Regionenheten
Partistyrelsen fattade beslut om att starta regionenheten våren 2011. Under 2011 byggdes
enheten upp och under våren 2012 var alla anställda rekryterade. Till en början kallades
36
enheten för DRO, Decentraliserade riksorganisationen, men det riktiga namnet är
regionenheten.
Enheten delades upp i sju regioner och totalt anställdes 22 personer inom tre olika kategorier:
Kommunikation, verksamhet och politik. Två anställda i region Syd, placerade i Malmö. Tre
anställda i region Sydost, placerade i Växjö. Fyra anställda i region Väst, placerade i
Göteborg. Tre anställda i region Stockholm/Gotland, placerade i Stockholm. Tre anställda i
region Mälardalen, placerade i Västerås. Två anställda i region Gävle/Dala, placerade i Falun.
Fyra anställda i region Norrland, placerade i Östersund samt med kontorsplatser i Vilhelmina
och Arvidsjaur.
Regionenheten har främst riktat sin kontakt till kretsarna och till distriktsordförande. Under
2014 arbetade dock ungefär hälften av de anställda inom regionenheten med att stötta
toppkandidaterna och främst förstanamnen på riksdagslistorna. Andra hälften arbetade
organisatoriskt mot kretsarna.
Under hösten 2014 har kommunala sektionen flyttats över till regionenheten och
partistyrelsen har också fattat beslut om att minska enheten till 17 personer. Hela
regionenheten kommer separat att utvärderas. Det är dock valanalysgruppens uppfattning att
regionenheten bör permanentas.
Alla Centerpartiets personella resurser måste kunna användas på ett såväl flexibelt som
effektivt sätt. Även arbetsmiljöfrågan är viktig. Ensamarbete bör undvikas i största möjliga
mån.
5.1.4 Distrikten
Under mandatperioden har distrikten i Ångermanland och Medelpad slagits samman till
Västernorrlands distrikt. Det innebär att Centerpartiet nu har 26 distrikt.
Med de nya stadgarna som antogs på partistämman i Norrköping 2007 fick kommunkretsarna
ett större ansvar medan distriktens ansvar begränsades något. I de allra flesta distrikt tycks
dock inte det övergripande arbetet ha förändrats nämnvärt. Däremot har det uppstått ett antal
praktiska frågor och det är vanligt att distrikten har skrivit avtal med kretsarna för att reglera
vem som ska göra vad. I stort fungerar detta bra.
Ett av de ansvarsområden som distrikten har är utbildning.14 Detta ansvar tas i varierande grad
bland distrikten. Många distrikt efterfrågar en mer aktiv utbildningsstrategi från
riksorganisationen. Allt fler av de som träder in på politiska poster för Centerpartiet är nya
och har inte fått den politiska grundutbildning som bland annat ungdomsförbundet har stått
för i årtionden.
Centerpartiet behöver en ny utbildningsstrategi för att även fortsättningsvis ha landets mest
kompetenta politiker, exempelvis behövs en kvalitetssäkrad utbildningsstege i ledarskap.
Utbildningarna kan med fördel genomföras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Även fortsättningsvis bör den grundläggande utbildningen ligga på distriktsnivå trots att
grunderna för innehåll och målsättning med utbildningen har planerats på central nivå.
14
Centerpartiets stadgar § 14, Mom. 3, punkt 6.
37
En av distriktens viktigaste uppgift är att nominera kandidater och fastställa listorna till
landstings- och riksdagsvalet.15 Distrikten får genom detta också ett ansvar för hur valsedlarna
utformas och uppfattas av väljarna. Nästan samtliga distrikt har arbetat allt för lite med att öka
mångfalden på partiets valsedlar. Detta arbete måste pågå hela mandatperioden.
I många distrikt är personalsituationen problematisk. Det finns distrikt som inte har någon
anställd ombudsman och i vissa fall finns det inte någon anställd personal alls. För
distriktsordföranden blir det ett mycket tungt uppdrag när det inte finns någon sorts
administrativt stöd.
För att använda de personella resurserna på ett så bra och effektivt sätt som möjligt har redan
en del distrikt samordnat distriktets och landstingsgruppens personal. På samma sätt har
riksorganisationens och riksdagsgruppens personal bildat en arbetsenhet. Detta bör
genomföras i samtliga län/distrikt där det är möjligt. Partistyrelsen bör också se över om det
är möjligt för riksorganisationen att ta över arbetsgivaransvaret för distriktens anställda.
I detta sammanhang bör också placeringen av regionenhetens anställda diskuteras.
Rekommendation:




Partistyrelsen bör få i uppdrag att ta fram en ny utbildningsstrategi för partiet.
Distrikten måste arbeta mer aktivt under hela mandatperioden för att kunna fastställa
valsedlar till 2018 års val med en mångfald som speglar samhället.
Distrikten bör skapa en arbetsenhet per distrikt där anställda från både distrikt och
landstings-/regiongrupp ingår.
Partistyrelsen bör se över om det är möjligt för riksorganisationen att ta över
arbetsgivaransvaret för distriktens anställda.
5.1.5 Kretsarna
Centerpartiet har 290 kretsar och medlemmar i landets alla kommuner. I 289 (2010:290)
kommuner ställde Centerpartiet upp i kommunalvalet. I Gällivare fick invånarna tyvärr inte
möjlighet att rösta på Centerpartiet till kommunfullmäktige.
Kretsarna är huvudansvariga för medlemsvärvningen. Medlemsökningen till trots gör många
kretsar gör ett för dåligt arbete på detta område. Väldigt många kretsar svarar att de inte har
någon planerad medlemsvärvning. I många fall sker ingen medlemsvärvning alls, tillkommer
nya medlemmar så är det på eget initiativ.
Kommunkretsarna måste både för sin egen skull och för partiet som helhet börja värva nya
medlemmar mer planerat och mer strategiskt. En medveten satsning på medlemsvärvning bl.a.
genom det framtagna konceptet med personliga samtal behöver i större utsträckning bli en
naturlig del av alla kretsars vardag.
Nästan samtliga kommunkretsar saknar en strategi för att öka mångfalden inom sin krets.
Detta ansvar ligger på samtliga organisationsled, men det specifika ansvaret att öka
mångfalden på kommunfullmäktigelistan 2018 ligger på respektive krets. För att lyckas måste
många kretsar tänka på att vara betydligt mer öppna och välkomnande för alla.
15
Centerpartiets stadgar § 14, Mom. 3, punkt 1 och 2 samt § 18.
38
Sju kretsar i landet saknar representation i kommunfullmäktige. Malmö, Landskrona och
Vellinge i region Syd, Göteborg och Öckerö i region Väst samt Gällivare och Jokkmokk i
region Norrland. De kretsar som står utanför fullmäktige behöver en särskilt utarbetad strategi
för att ta sig tillbaka. Regionenhetens kontor i berörda delar av landet bör därför få ett särskilt
uppdrag att stötta mandatlösa kommuner. Detsamma gäller för de kretsar som har mandat
men riskerar att hamna under 3 % -spärren.
Många av de nationella svaren finns redan på lokal nivå. Centerpartister runt om i landet har i
många fall utvecklat centerpolitiken mer än riksnivån har lyckats med. Till exempel skulle en
arbetsgrupp för utveckling av Centerpartiets skolpolitik kunna tillsättas med flera lokala
skolpolitiker och den nationella talespersonen. Med andra ord ett mycket tydligt
underifrånperspektiv.
I många kommuner skiljer det 10-15 procentenheter och i ett fall mer än 30 procentenheter
mellan partiets resultat i riksdagsvalet och kommunvalet. Dessa väljare borde vara fullt
möjliga att få att rösta på Centerpartiet även i riksdagsvalet. Partistyrelsen bör ta fram en
strategi för att stärka partiets valresultat i riksdagsvalet i de kommuner där vi idag är mycket
starkare i kommunvalet.
Många kommunkretsar ligger före riksorganisationen i sin valplanering och det gör det svårt
att anpassa sina lokala budskap till de nationella. Därför bör partiets nationella valplanering
starta ännu tidigare. Detta behöver också göras i samråd med syskonorganisationerna.
Råd och rekommendationer:
 Alla kretsar bör sätta mål för sin medlemsutveckling och arbeta systematisk för att nå
målet.
 Kretsarna behöver öka rekryteringen för att förbättra mångfalden på
kommunfullmäktigelistan 2018.
 Regionenhetens kontor i berörda delar av landet bör få ett särskilt uppdrag att stötta
mandatlösa kommuner samt de kommuner som riskerar att hamna under 3 % -spärren.
 Utveckla politiken utifrån den lokala nivån.
 Ta fram en strategi för att stärka valresultatet i riksdagsvalet i de kommuner där vi
idag är mycket starkare i kommunvalet.
 Starta den nationella valplaneringen inför valet 2018 tidigt.
5.1.6 Medlemmar
Under 2014 har Centerpartiet ökat medlemsantalet för första gången sedan 2006.
Dessförinnan skedde det senast 1978. Tillströmningen av nya medlemmar skedde framförallt
under valrörelsen, men har också fortsatt efter valet. Intresset för Centerpartiet är stort och
växer.
För de medlemmar som själva söker sig till Centerpartiet kan det ofta vara ett intresse för
rikspolitiska frågor som lockar. För en del är den kommunala politiken mindre intressant och
därför kan det vara svårt för kretsarna att möta det intresse och engagemang som den nya
medlemmen har. Dessa medlemmar måste få en möjlighet att engagera sig i de frågor som de
själva finner intressanta, till exempel genom intressegrupper som varje riksdagsledamot kan
ha inom sina politiska ansvarsområden.
39
Det är enklare än någonsin att kommunicera, men ännu har Centerpartiet inte använt den
potentialen fullt ut. Det finns minst 500 centerpartister som sitter i Socialnämnden i sin
kommun, lika många sitter i en utbildningsnämnd eller liknande och samma sak gäller för
andra kommunala nämnder. Alla har ansvar för att dela med sig av sin kunskap och ta till sig
andras idéer. Partiet måste bli bättre på att dra nytta av enkla kommunikationsmöjligheter.
Centerpartiet har fortfarande alldeles för få ledare med annan etnisk bakgrund än svensk.
Partistyrelsen bör ta fram ett långsiktigt projekt för att rekrytera, utbilda och stärka ledare i
Centerpartiet med annan etnisk bakgrund.
Rekommendation:
 Varje riksdagsledamot bör starta intressegrupper inom sina ansvarsområden dit
intresserade nya och gamla medlemmar kan delta i den aktuella politiska diskussionen.
 Dra nytta av enkel kommunikation för att vässa de politiska förslagen, skapa grupper
för olika politikområden.
 Stärk mångfalden i partiet.
5.1.7 Genomförande av 2010 års valutvärdering
Partistyrelsen har tagit 2010 års valutvärdering på stort allvar och har arbetat strategiskt med
att förverkliga valutvärderingens rekommendationer. Partisekreteraren har drivit arbetet och
partistyrelsen har regelbundet informerats om genomförandet.
Det fanns fler rekommendationer i valutvärderingen, men vi tar här kortfattat upp de tio som
särskilt pekades ut som betydelsefulla. Sex-sju får anses genomförda, medan tre-fyra inte har
klarats av fullt ut av olika skäl.
Partistyrelsen tillsatte en idéprogramsgrupp under ledning av Per Ankersjö i slutet av 2011.
Efter en mycket öppen process presenterade gruppen sitt förslag i december 2012. Efter en
remissrunda och omfattande förändringar av programmet antogs “En hållbar framtid” på
extrastämman i Upplands-Väsby i mars 2013.16
En ny kommunikationsstrategi har tagits fram och Centerpartiets varumärke stärktes under
mandatperioden, särskilt under supervalåret 2014. Vid stämman i Åre 2011 valdes två vice
partiordförande. Någon valteknisk samverkan har inte skett. De lokala och regionala ledarna
har fått möjlighet till vidareutbildning. Efter den öppna partiledarprocessen och
idéprogramsprocessen hade Centerpartiet kommit långt för att bli Sveriges mest öppna parti. 17
Centerpartiet tog initiativ till en alliansutvärdering för att hitta strategiska utvecklingsfrågor.
Någon sådan kom dock aldrig till stånd. Valanalysgruppens uppmaning att bedriva mer aktiv
samhällskritik i frågor där Centerpartiet inte hade departementsansvar kan inte anses ha blivit
uppfyllt. Detsamma gäller rekommendationen att partiets två tydliga profilfrågor skulle
kompletteras med varma vardagsfrågor.18
16
Läs mer under 5.1.2.
Läs mer under 5.2.1.
18
Läs mer under 5.2.3.
17
40
5.1.8 Framtidsagenda 2020
I april 2012 beslöt förtroenderådet om “Framtidsagenda 2020”, en samlad politisk,
kommunikativ och organisatorisk strategi i ett tioårsperspektiv. Agendan innehöll såväl
långsiktiga mål som mål för valåret 2014. Vidare angav agendan hur medlemmar,
sympatisörer, förtroendevalda och andra aktiva systematiskt och målmedvetet skulle arbeta
tillsammans. Framtidsagendan var en tydlig berättelse hur Centerpartiet skulle agera i svensk
politik.
Valanalysgruppen menar att Framtidsagenda 2020 har varit ett viktigt redskap för
Centerpartiet under mandatperioden. Även om partiet inte har lyckats följa agendan fullt ut
och flera av målen för 2014 inte uppnåddes, så har den gemensamma målbilden varit av stor
vikt. Denna har gjort att partiet har jobbat mer enhetligt på alla nivåer.
5.1.9 Kampanjer under mandatperioden
Under mellanvalsåren 2011-13 så genomförde Centerpartiet en rad olika kampanjer. Det
handlade om allt från ungdomsarbetslöshet och “vi ser hela landet” till “Framtidsbygget” och
sänkt restaurangmoms. Många kommunkretsar hade svårt att se en grön tråd mellan de olika
kampanjerna.
Deltagandet i de olika kampanjerna har varierat, men generellt har det varit ett svagt
deltagande bland kommunkretsarna. Detta har dock förbättrats efter inrättandet av
regionenheten. Men även i detta avseende ser det olika ut över landet. Många kommunkretsar
pekar på behovet av framförhållning inför olika nationella kampanjer. Det är inte innehållet i
kampanjerna som efterfrågas utan datum för när kampanjerna ska genomföras.
När nationella presentationer av nya politiska förslag ska göras måste
kommunikationsenheten noga fundera på var presentationen passar bäst geografiskt. Det
kanske inte är i Stockholm även om den största delen av riksmedia finns där. Fler nationella
presentationer bör kunna göras i Göteborg och Malmö.
Det finns också en efterfrågan på bättre intern kommunikation när partiledningen och
riksdagsledamöter gör besök eller skriver på lokala debattsidor. Bättre samordning med de
lokala företrädarna önskas. I många lokaltidningar är det lättare att få in debattartiklar när
även en lokal företrädare skriver under. När någon från partiledningen eller riksdagsledamöter
gör besök i en kommun måste lokala centerpartister få en chans att vara med.
Rekommendationer:
 Lägg in datum för nationella kampanjer i verksamhetsplanen för hela året.
 De nationella kampanjerna under mandatperioden måste följa en grön tråd.
 Förlägg partiledningsbesök och besök av riksdagsledamöter i olika mediaområden,
samråd med lokala partiföreträdare och låt dem vara med.
5.1.10 Internkommunikation
41
Under mandatperioden har det funnits en kritik mot internkommunikationen i Centerpartiet,
inte minst Centralen har uppfattats som krånglig och svår att använda. Många upplevde dock
att det blev en förbättring under 2014.
Det är oerhört viktigt med en snabb internkommunikation och SMS-tjänsten med kortfattad
information som användes i valrörelserna har uppskattats. Att få ut den egna informationen
innan mediabilden sätts så att medlemmarna kan agera som välinformerade ambassadörer är
viktigt.
Rekommendationer:
 Fortsätt med den förbättrade internkommunikationen även under mellanvalsperioden.
 Arbeta aktivt för att få in fler medlemmars e-postadress och mobilnummer i
medlemsregistret.
5.2 Politiskt
Mandatperioden 2010-201419 var som en politisk berg-och-dalbana. Upp- och nedgångarna
hör nära samman med händelser som rör organisationen. I samband med partiledarvalet fick
partiet, partiledarkandidaterna och sedan den nyvalda partiordföranden stort utrymme att få ut
Centerpartiets politiska budskap. När nyhetens behag lagt sig så startade en lång, besvärlig
period som kulminerade med idéprogramsprocessen och som egentligen inte vände förrän
EU-valrörelsen startade.
Centerpartiet i opinionsundersökningar 2010-2014
Ekot sammanvägda tal (okt 2010-juni 2014), Teleindex (aug-sep 2014).
5.2.1 Öppet parti
19
I det avseendet är det svårt att säga så mycket om mandatperioden 2009-2014 i Europaparlamentet eftersom
det inte görs några uppföljningar, opinionsundersökningar eller liknande som visar partiets utveckling.
42
Centerpartiet har länge talat om sig själv som ett öppet parti men det var först i samband med
partiledarprocessen som detta blev mer omtalat av andra. När det nya idéprogrammet togs
fram användes också en öppen process där synpunkter både inifrån partiet och utifrån
efterfrågades. Bilden är efter detta fortfarande att Centerpartiet är ett öppet parti. När det
gäller partiledarprocessen i såväl Moderaterna som Socialdemokraterna har media jämfört
dessa processer med Centerpartiets öppna process då Annie Lööf valdes.
I slutet av idéprogramsprocessen fick partiets öppenhet en törn. I den storm av kritik som
följde efter programgruppens förslag så tvingades partiledningen att krishantera situationen
genom att styra upp diskussionen och tillfälligt sluta partiet. Därefter har strävan efter att vara
Sveriges öppnaste parti avmattats. Nu är det dags att aktivt arbeta för att förnya öppenheten
inom partiet. Detta gäller såväl organisatoriskt som politiskt.
I det utåtriktade arbete som centerpartister genomför runt om i landet måste partiet bli bättre
på att öppna för deltagande utan krav på medlemskap. Personer som har samma intresse som
Centerpartiet i en fråga får gärna delta i partiets verksamhet. Detta genererar sannolikt också
fler medlemmar på sikt.
På sociala medier fick partikansliet under valarbetet släppa på principen att vara så öppna som
möjligt. Den egna Facebooksidan blev under en tid en samlingsplats för höger- och
vänsterextremister och människor som använde den som anslagstavla för en egen agenda. Att
låta Facebook vara helt öppet riskerar med andra ord att skada mer än det gör nytta. Det är
viktigt med tydliga regler för vilket uppförande som är acceptabelt i social media och vad vi
inte accepterar. Det ska vara tydligt för besökarna att till exempel respektlöst tilltal och hot
inte accepteras.
Rekommendationer:
 Gör en nystart för Sveriges öppnaste parti.
 Öppna upp för deltagande i projektgrupper och kampanjaktiviteter utan krav på
medlemskap i Centerpartiet.
 Kombinera öppenheten med tydliga regler på sociala medier.
5.2.2 Ett parti i alliansen
Under åren 1994-2004 uppfattades Centerpartiet av många som ett otydligt parti. Det fanns en
utbredd tveksamhet till om en röst på Centerpartiet var en röst på en socialdemokratisk eller
en borgerlig regering. Alliansens tillkomst 2004 förändrade detta. Det har gått mer än tio år
sedan det första alliansmötet hölls hemma hos Maud Olofsson i Högfors, men fortfarande
finns det ett mycket starkt stöd för allianssamarbetet inom Centerpartiet.
Vilken effekt allianssamarbetet har haft har diskuterats länge. Efter valet 2010 var bilden att
det stora partiet i Alliansen hade tjänat på samarbetet medan de små partierna krympt av det.
Även under den senaste mandatperioden lyckades vi inte ta oss ur alliansens skugga på det
sätt vi skulle ha behövt. Dock kan konstateras att Centerpartiet tycks ha klarat sig bättre än de
andra partierna i Alliansen. Alliansen gav en bild av avstannad förnyelse och väljarna ville ha
något nytt.
Det var flera händelser under 2006-2010 som gjorde att Centerpartiet hade svårt att lyfta,
bland annat att folk såg ett svek i och med Alliansens energiöverenskommelse och därutöver
43
blev till exempel sjukskrivningsdebatten svår. Vi hittade inte riktigt balansen mellan att vara
regeringsparti och att vara Centerpartiet. De ministerposter vi hade motsvarade våra
fokusområden, men det kan diskuteras om de var för svaga för att vi skulle kunna växa.
Samma frågeställning har kvarstått under mandatperioden 2010-2014. Områden som i högre
grad engagerar allmänheten såsom arbetsmarknad, utbildning och sjukvård ger större
möjligheter att synas i bredare folklager. Även under den gångna mandatperioden fanns det
politiska frågor som var svårhanterade, till exempelvis Vattenfall.
Inom en regeringskoalition krävs ständiga kompromisser mellan regeringspartierna.
Regeringen fattar alla beslut kollektivt och det krävs överenskommelser mellan partierna. I en
oppositionsroll är förhållandet annorlunda. Det finns ett mycket större utrymme för de fyra
allianspartierna att utveckla och kommunicera sin egen politik.
Samtidigt som Centerpartiet utvecklar den egna politiken måste Alliansen hålla samman som
ett trovärdigt regeringsalternativ. Uppslitande strider mellan allianspartierna är endast något
som den rödgröna regeringen vinner på. Centerpartiet är ett allianstroget parti och kommer så
att förbli eftersom Alliansen är det samarbete och den regeringskonstellation som ger
Centerpartiet störst möjlighet att genomföra sin politik.
Under mandatperioden är det naturligt med ett lösare samarbete än då Alliansen regerade
tillsammans. I slutet av mandatperioden, under 2017, behövs åter ett mer fördjupat samarbete
med målet att överta regeringsmakten 2018. För att hålla fast vid det goda samarbetsklimat
som finns mellan allianspartiernas riksdagsledamöter bör alliansmötena fortsätta på i princip
samma sätt som under regeringstiden. Det vill säga utskottsförmöten, gemensamma
gruppmöten några gånger per år, ordförande/vice ordförande-möten osv.
Samtidigt får inte allianssamarbetet fastna i det som fanns 2006-2014. Valutgången visar att
Alliansen måste klara av en förnyelseprocess. Det första steget bör vara att allianspartierna
gemensamt utför en utvärdering av allianssamarbetet 2006-2014.
Centerpartiet är efter valet Alliansens näst största parti. Under valrörelsen och även efter valet
har förtroendet för Annie Lööf stärkts. Även under en oppositionsperiod behöver
allianssamarbetet vidareutvecklas och ledas och Centerpartiet ska vara redo att vara med och
axla ledarskapet inom alliansen. Detta kan exempelvis göras genom att Centerpartiet leder den
gemensamma utvärderingen av allianssamarbetet.
Rekommendationer:
 Dra nytta av oppositionsrollen och tydliggör partiets profil.
 Fortsätt med allianssamarbetet.
 Genomför en grundläggande, gemensam utvärdering av allianssamarbetet.
 Utveckla politiken både i Centerpartiet och i Alliansen.
 Var med och ta ansvar för ledarskapet i allianssamarbetet.
5.2.3 Frågor utanför våra ansvarsområden i regeringen
Valutvärderingen 2010 kom fram till att Centerpartiet behövde agera mer samhällskritiskt
inom politikområden utanför de egna departementen. Vidare var en av de tyngsta slutsatserna
att partiet behövde komplettera profilen med varma vardagsnära frågor.
44
Detta uppfylldes inte även om försök gjordes. Till exempel var flera av partiets kampanjer
under mellanvalsperioden på områden utanför de egna ansvarsområdena i regeringen. Någon
starkare profil i dessa eller andra varma vardagsnära frågor uppnåddes inte.
Det innebar att valplaneringen behövde ske utifrån de profilområden som partiet hade uppnått
sedan tidigare. Under valrörelsen höll partiet sig till planen, vilket fungerade bra, men för att
kunna växa måste Centerpartiet bredda sig. Det pågår nu efter valet ett arbete inom partiet för
att titta närmare på vilka ämnesområden som skulle kunna vara aktuella.
Rekommendation:
 Skapa minst ett nytt profilområde inom närodlatkonceptet under mandatperioden.
5.2.4 Vårt budskap och våra fokusområden
Under mandatperioden hamnade Centerpartiet ofta i försvarsställning. Efter den
framgångsrika, öppna partiledarprocessen blev det mer av att försvara beslut i regeringen,
svara på om partiet skulle klara fyraprocentsspärren i nästa val och senare att försvara
idéprogrammet. Partiets politiska budskap och fokusområden blev därför alltför osynliga
under lång tid av mandatperioden.
Från det utgångsläget togs Framtidsagendan fram och valplaneringen genomfördes.
Målsättningen att först göra ett bra val till Europaparlamentet i maj och sedan en ny bra
valspurt efter sommaren lyckades. Centerpartiets valkampanj var positiv och handlade om vad
partiet vill inom våra prioriterade politiska frågor. Detta trots att de rödgröna och framförallt
Socialdemokraterna i månader hade prioriterat en negativ kampanj om att något höll på att gå
sönder i Sverige. En kampanj som sannolikt mest gynnade Sverigedemokraterna eftersom de
vinner allra flest missnöjesröster.
Centerpartiet måste bli bättre på att förklara sitt politiska budskap och ytterligare vässa
profilen, under hela mandatperioden. Partiet måste också bli bättre på att förklara olika
sammanhang för att få medborgarna att förstå de politiska budskapen, exempelvis att och hur
företagen skapar nya jobb som gör att vi får in pengar till välfärden. Partiet får inte heller sluta
tala om och vidareutveckla de redan starka politikområdena.
Fortfarande vittnar centerpartister runtom i landet om att de får höra att partiet borde visa att
det bryr sig om företagande och jobb, att Centerpartiet ska jobba för att hela landet ska leva
och profilera sig i miljöfrågorna, trots att detta har varit partiets profilfrågor under lång tid.
Det är tydliga tecken på att partiet måste fortsätta nöta in och vidareutveckla dessa budskap.
Det ska inte vara någon tvekan om att Centerpartiet står för jobb och företagande, miljö och
att hela landet ska leva.
Frågan har också lyfts om att budskapet ”Alliansens gröna röst” kan uppfattas som att partiet
endast är näst bästa gröna parti och att det ska sluta att användas.
Genom att testa nya förslag på våra målgrupper kan vi i högre grad veta hur reaktionerna
kommer att bli. Detta är något vi även kan lära av idéprogramsprocessen då idéer gick direkt
ut till media.
Rekommendationer:
45

Håll i och vidareutveckla våra starka frågor.
5.2.5 Centerpartiets budbärare
Centerpartiets statsrådsposter har i stor utsträckning speglat partiets prioriterade områden.
Dessa har naturligt också blivit partiets starkaste budbärare. Ministrarna har genomfört
mycket inom sina ansvarsområden, men vi frågar oss ändå om detta har gjort ett tillräckligt
stort avtryck och om partiet har förflyttat väljare genom detta.
Under lång tid förlorade partiet förtroende i landsbygdsfrågorna, men detta fick i och med
landsbygdsprogrammet en vändning. Viss kritik har framförts mot att partiets statsråd har
uppfattats mer som talespersoner för regeringen än för Centerpartiet.
Övriga nationella budbärare under mandatperioden har varit partisekreteraren, gruppledaren
och övriga i riksdagsgruppen. Det är dock för få som har stigit fram och blivit en tydlig
nationell budbärare inom sitt politiska ansvarsområde.20
Även inom kommunerna är det viktigt att partiet hjälper sina företrädare att lyfta, att våga
stiga fram och ta plats. En företrädare med en tydlig profil och bra sakfrågor kan lyfta partiet i
kommuner och landsting. Här finns det utvecklingsutrymme för Riksorganisationen att hjälpa
till bättre.
Centerpartiet saknar i stor utsträckning närstående nätverk. Ett starkt nätverk kan nå ut till fler
väljare och hjälpa till att bygga bilden av partiet. Det finns för få ambassadörer utanför partiet
och inom partiet är medlemmarna inte tillräckligt bra på att ge varandra stöd och uppmuntran
i sociala medier till exempel. Partiet skulle också behöva fler opinionsbildare och påverkare
som talar väl om det. På dessa områden finns stor utvecklingspotential.
I Europafrågorna har partiets ledamot i Europaparlamentet varit den klart starkaste
budbäraren. Det är dock svårt för en Brysselbaserad ledamot att få genomslag i svensk media.
Partiet bör sträva efter ett närmare samarbete mellan partiets ledamot i riksdagens EU-nämnd
och i EP. Tillsammans bör de ta fram en långsiktig strategi för i vilka europafrågor som
partiet ska synas mer och hur detta ska ske. Dessa frågor bör givetvis harmonisera med
partiets i övrigt prioriterade frågor.
Rekommendationer:
 Håll i landsbygdsfrågorna.
 Utöver de tidigare ministrarna måste även andra nationella talespersoner ta sig en roll
som nationell budbärare.
 Ge stöd och hjälp till lokala företrädare för att de ska kunna profilera sig.
 Arbeta strategiskt med att utveckla nätverk.
 Ta fram strategi för bättre profilering i europafrågor.
5.2.6 Annie Lööf
20
Se vidare 6.2.2.7.
46
Annie Lööf är och har inte minst under valrörelsen varit en stor tillgång för partiet. Såväl som
partiledare och som näringsminister har hon varit väldigt tydlig och lyft partiets frågor.
Centerpartiet har lämnat titeln ”Sveriges otydligaste parti” bakom sig.
Bilden av Annie Lööf förändrades drastiskt under 2014. Från ifrågasatt i början av året till den
klarast lysande stjärnan i Alliansen under valrörelsens slutskede. Annie Lööfs förtroende och
energi sprider sig över hela Centerpartiet och ger självförtroende. Hela 48 procent av de som
röstade på Centerpartiet nämnde att partiet har en bra partiledare som en viktig anledning. På
frågan om någon eller några partiledare gjort en särskilt bra insats inför riksdagsvalet kom
Annie Lööf på första plats med 28 procent.21
Valet av Annie Lööf till partiordförande ökade väljarstödet, men därefter sjönk det igen och
framförallt diskussionerna kring idéprogrammet bidrog till att sänka stödet. Den lyckade EUvalrörelsen blev inledningen till framgångarna under valåret. Med ett högre förtroende för
partiledaren ökar möjligheten att också skapa förtroende inom fler politikområden.
Förtroendet för Annie Lööf i valrörelsens slutskede enligt Aftonbladets “Sverige Tycker”.
21
Se vidare avsnitt 4.3.
47
6. Valrörelserna
Vår analys av valrörelserna baseras framförallt på kretsenkäten och distriktsbesöken samt de
olika eftervalsundersökningar som vi har tagit del av.
6.1 EU-valrörelsen
Centerpartiet gjorde en mycket bra EU-valrörelse. Organisationen var betydligt mer aktiv än
tidigare EU-val. Sannolikt eftersom EU-valrörelsen också blev en förvalskampanj inför
höstens val till riksdag, landsting och kommuner. Valmaterialet och de kampanjer som
genomfördes uppfattades också mycket positivt av både organisationen och väljarna.
6.1.1 Organisationen
Många kommunkretsar menar att de hade en mycket mer aktiv, utåtriktad EU-valskampanj än
de tidigare har haft tack vare att EU-valet låg endast några månader före valen till riksdag,
landsting och kommun.
Partistyrelsen måste fundera över hur centerpartister på kommunal nivå ska bli lika aktiva i
EU-valrörelsen 2019 då det inte finns allmänna val som väntar några månader senare.
Tvärtom finns det risk för “valrörelsetrötthet” under våren 2019 eftersom de allmänna valen
har hållits under hösten 2018.
Valanalysgruppen menar att det kommer att bli extra viktigt att arbeta tillsammans med
syskonorganisationerna. Det finns också en bra möjlighet att i EU-valrörelsen 2019 kunna
aktivera och använda de nya medlemmar som söker sig till partiet under och efter valrörelsen
2018.
Rekommendation:
 Partistyrelsen måste vara medveten om risken för valrörelsetrötthet under våren 2019
och agera därefter.
6.1.1.1 Regionenheten
Kommunkretsarna och distrikten har tämligen olika uppfattningar om hur regionenheten
fungerade under EU-valrörelsen. Från mycket bra hjälp till att enheten var osynlig för dem.
Överlag får ändå regionenheten positiva omdömen. Regionenheten bidrog till en
sammanhållen valrörelse i september. Det fanns dock en ganska omfattande tveksamhet till
regionenhetens roll i valrörelsen. Partistyrelsen behöver därför tydliggöra regionenhetens och
dess anställdas uppgift i valrörelsen 2018, om enheten då finns kvar.
Rekommendation:
 Tydliggör regionenhetens roll i valrörelsen.
48
6.1.1.2 Valmaterial
Valmaterialet har fått mycket bra mottagande både inom organisationen och externt. Internt
var känslan i materialet klockren med relevanta budskap och en bra avvägning mellan seriöst
och lättsamt.
Det fanns en beklaglig inställning i en del kretsar och distrikt där vissa kandidaters
personvalsmaterial inte användes. Där lokalorganisationen, eller ledande företrädare för
organisationen, hade bestämt sig för att stödja en bestämd kandidat sattes ofta inte
valaffischer upp för andra kandidater. Detsamma gällde foldrar som inte delades ut i valstugor
för att det var för “fel kandidat”, även när väljare kom och frågade efter just den kandidatens
material.
Partiet måste klargöra för hela organisationen inför valet 2019 att det inte är en tävlan mellan
Centerpartiets kandidater utan en kamp mellan partierna för att ta fler mandat i
Europaparlamentet. Väljare kan mycket väl förloras om inte samtliga kandidater tillåts
bedriva sin personvalskampanj i hela landet.
Rekommendation:
 Tydliggör för kretsar och distrikt att kandidaters valmaterial ska vara tillgängligt och
åtminstone delas ut om någon efterfrågar det.
6.1.1.3 Kampanjer
Centerpartiet genomförde framförallt en kampanj om “Smalare men vassare EU” och en
djurskyddskampanj, “Rädda grisknorren”, under valrörelsen. Inte minst knorren fick mycket
stor spridning. Centerrörelsen anammade kampanjerna på ett sätt som partiet inte har gjort
under tidigare EU-valrörelser. Detta visar vilken potential det finns i Centerrörelsen när det
handlar om frågor som medlemmarna brinner för.
Metoden “Pendlarkampanj” mottogs också väldigt positivt, såväl under EU-valrörelsen som i
september. Även kampanjerna på de tre storstädernas centralstationer fungerade bra.
Rekommendation:
 Fortsätt med pendlarkampanj även under mandatperioden.
6.1.1.4 Samarbete med syskonorganisationerna
Centerpartiet upplevde att samarbetet med Centerkvinnorna, Centerpartiets Ungdomsförbund
och Centerstudenterna fungerade bra. CS kampanjade i störst utsträckning för Fredrick
Federleys personvalskampanj. För att få fler medlemmar att aktivera sig i EU-valrörelsen var
det sannolikt ett bra val att satsa på en kandidat.
6.1.1.5 Personvalskampanjer
Det finns många inom Centerpartiet som menar att partiets valkampanj blev otydlig och
nästan osynlig i förhållande till personvalskampanjerna. Det är partiet som måste driva själva
valrörelsen, detta ska inte överlåtas på toppkandidaterna. En mer sammanhållen valrörelse
49
2019 efterfrågas där det tydligare framgår vad Centerpartiet som parti vill i
Europaparlamentet.
De tre toppkandidaterna genomförde bra personvalskampanjer som höll sig väl inom partiets
politiska plattformar. De mycket aktiva personvalskampanjerna skapade ett stort engagemang
bland många medlemmar och lyfte Centerpartiet i 2014 års EU-val. Det är viktigt att
Centerpartiet vid 2019 års EU-valrörelse har lika aktiva kandidater som driver sina
personvalskampanjer, även om partiet som sådant behöver bli tydligare med Centerpartiets
profil i Europafrågorna.
Centerpartiet kan inte utgå från att alla våra kandidater har stor erfarenhet av val och
personvalskampanjer. Som Sveriges öppnaste parti så ska vi kunna plocka in tämligen nya
medlemmar på topplaceringar på våra listor, liksom Kristina Yngwe 2014, men då måste
partiet också vara berett att mer praktiskt stödja de kandidaterna. Detta fungerade inte
tillfredsställande 2014.
Valanalysgruppen har inga synpunkter på att distrikt, kretsar eller syskonorganisationer fattar
beslut om att stödja en viss kandidats personvalskampanj. Vi vill dock ändå poängtera vikten
av att det samtidigt framgår att detta beslut inte hindrar någon medlem från att stödja och
driva annan kandidats kampanj. I detta sammanhang vill vi också framhålla att det inte är
tillåtet att använda medlemsregistret för att göra personvalsutskick.
Processen att ta fram valsedel till EU-valet 2019 kommer att krocka med valrörelsen, valet
och eftervalsarbetet 2018. Partistyrelsen bör därför överväga att ta fram kandidater och
fastställa valsedeln till EU-valet redan före den intensiva valrörelsen 2018. Då har också EPkandidaterna en möjlighet att göra sig kända i 2018 års valkampanj. 2014 var det en
framgångsfaktor att ha tre huvudkandidater från tre olika delar av landet.
Rekommendationer:
 Till Europaparlamentsvalet 2019 måste Centerpartiet skapa en valrörelse istället för
flera kandidaters personliga valrörelser.
 Stöd till nya kandidater.
 Överväg att ta fram kandidater till EU-valet redan före valet 2018.
6.1.2 Utåtriktat
Centerpartiet påbörjade hela supervalårets valrörelse före den egentliga EU-valrörelsen och
därför lyckades partiet få mer utåtriktade aktiviteter i EU-valet 2014 än under EU-valet 2009.
De utåtriktade aktiviteterna ökade inom Centerpartiet på riksnivå, men ännu större förbättring
var det på den lokala nivån.
6.1.2.1 Kampanjer och utspel
Centerpartiets kampanjer i EU-valrörelsen fick i stort ett bra mottagande. Valfilmen om
minskad detaljstyrning, “mäta träd”, fick positiva reaktioner såväl internt som externt. Störst
uppmärksamhet fick dock “Rädda grisknorren” eller “Grislöftet” som den också kallades. En
kampanjsite sattes snabbt upp och förstärkte bilden av Centerpartiet som grisknorrens
försvarare.
50
Frågan levde hela vägen fram till valdagen och fick sannolikt stor betydelse för Centerpartiets
uppgång. I samband med “grisknorren” kunde även andra djurskyddsfrågor spelas in.
Exempelvis fick partiet bra genomslag på sina förslag om antibiotika. Det lokala
engagemanget i EU-valrörelsen förstärkte de centrala utspelen.
Däremot fick “Nej till Euron” ett betydligt sämre mottagande. Det var en fråga som andra
partier inte ville tala om och mediabilden blev att det var en “fuskfråga” eftersom det inte är
ett avgörande för Europaparlamentet utan är en nationell fråga.
6.1.2.2 Köpt reklam
Total kampanjbudget för hela supervalåret var ca 70 miljoner kronor.
Medieplanen gjordes för att maximera genomslaget mot partiets målgrupper. Den gjordes
dock redan innan årsskiftet 13/14 eftersom TV och Centralstationerna behövde bokas då. Den
totala mixen av insatser mot olika målgrupper förändrades senare, med större fokus på
väljarmålgruppen ”värdefasta”.
I EU-valet valde partiet att lyfta tre frågor: Miljö, nej till euro och minskad detaljstyrning.
Medieval för EU-valet var i stort sett samma som i riksdagsvalet, det vill säga TV, dagspress,
månadspress, digitalt, mobilt, sociala medier, “sök”, utomhusreklam och “trafikreklam”
(Centralstationerna), fast med mindre budget.
6.1.2.3 Budbärare
Centerpartiets budbärare under EU-valrörelsen var främst de tre toppkandidaterna Kent
Johansson, Kristina Yngwe och Fredrick Federley samt partiordförande Annie Lööf.
Partiet bör fundera på om inte fler nationella budbärare bör kunna göra en större insats i EUvalrörelsen. Exempelvis borde dåvarande miljöminister Lena Ek, som tidigare har varit
Europaparlamentariker, kunnat ha fått en större roll i valrörelsen.
6.2 Septembervalen
Centerpartiet gick in i valrörelsen till riksdag, landsting och kommuner med gott
självförtroende efter det framgångsrika EU-valet. Detta gav skjuts och energi i hela
Centerrörelsen. Annie Lööfs insatser i EU-valrörelsen gav också ett bättre utgångsläge för
framgång i riksdagsvalet i september.
6.2.1 Organisationen
Organisationen var väl uppvärmd efter EU-valrörelsen. Det fanns en stor tilltro till partiets
förmåga att valspurta. Däremot var tron på fortsatt alliansregering betydligt svagare.
Kommunkretsarna och distrikten hade uppskattat valmaterial, kampanjer och arbetsmetoder i
51
EU-valrörelsen och var därför också mer positivt inställda när valkampanjen startade i
augusti.
Frågan om att ha en rikslista vid sidan om varje valkrets egna valsedel har vid ett antal
tillfällen diskuterats i samband med eftervalsanalysen. Det finns delvis skilda åsikter om
detta, men mycket skulle kunna finnas att vinna på en sådan lista när det gäller utlandsröster
och väljare som vill rösta på Annie Lööf. Det finns också flera kända nationella talespersoner
som bör vara valbara i hela landet. Det kan dock göra att det blir svårare att kryssa sig in. Det
finns också en liten risk att folk kommer in för en valkrets där de inte hör hemma.
Rekommendation:
 Ge väljarna möjlighet att använda en ”Rikslista” i nästa val.
6.2.1.1 Kampanjmetoder
De kampanjmetoder som användes får höga betyg och det var lätt att få medlemmarna att
ställa upp. Pendlarkampanjen, fredagsmyskampanjen och kampanjerna på centralstationerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö får alla en mycket positiv respons. Kampanjerna skapade
också en intern stolthet och många även utanför Centerpartiet reagerade positivt. Detta gav
energi och styrka att prata med väljarna med mer tyngd bakom orden.
Det är viktigt att tänka på att dela ut närodlade produkter och “giveaways” som hör samman
med själva kampanjbudskapet.
Rekommendation:
 Fortsätt med pendlarkampanj även under mandatperioden.
6.2.1.2 Valmaterial
Centerpartiets medlemmar och valarbetare uppskattade valmaterialet på ett sätt som vi inte
har upplevt under tidigare val. Många kommunkretsar som tidigare inte har använt centralt
producerat valmaterial valde den här gången att använda valaffischerna och övrigt
valmaterial.
Det finns synpunkter på att valspurtaffischen “Alliansens gröna röst” inte var lika bra som
övrigt valmaterial. Särskilt i kommuner där det finns ett kommunalpolitiskt samarbete med
Socialdemokraterna fungerade ett alliansbudskap dåligt.
Det finns en viss irritation mot att rabatter gavs senare under valrörelsen. Känns orättvist för
de som är ute i god tid, vilket ju egentligen ska premieras.
6.2.1.3 Distribution
Frågan om att lämna över bladandet av valsedlar på en extern tjänst har diskuterats i gruppen.
Mycket tid som skulle kunna användas till att kampanja och flytta röster ägnas istället åt detta,
något som känns onödigt i slutskedet av valrörelsen.
52
I stort har distributionen av valmaterial fungerat bra. Det finns kretsar som har haft problem
med att få sitt material i tid, men totalt sett har distributionen fungerat bättre 2014 än t.ex.
2010.
6.2.1.4 Sammanhållen valrörelse
I stort sett alla som eftervalsanalysgruppen har haft kontakt med menar att valrörelsen 2014
var den mest sammanhållna valrörelse som Centerpartiet har haft på mycket lång tid. Detta
ger en helt annan styrka än när Centerpartiet på riks-, regional- och kommunal nivå ger olika
budskap, profilmaterial skiljer sig åt och företrädare prioriterar helt olika frågor.
Mediageneratorn var ett bra koncept för att förbättra partiets sammanhållna profil. Denna kan
utvecklas vidare.
Det finns dock en hel del kvar innan hela Centerrörelsen jobbar efter precis samma gröna tråd.
Det gäller på olika nivåer; riks-regionalt-lokalt, men också mellan olika personvalskampanjer
och mellan partiet och syskonen.
Rekommendation:
 Partistyrelsen bör få i uppdrag att skapa gemensamma riktlinjer för en sammanhållen
valrörelse.
 Vidareutveckla mediageneratorn.
6.2.1.5 Samarbete syskonorganisationerna
Samarbetet med syskonen fungerade i stort sett bra. Det fanns dock problem med att partiet
skiftade kommunikationsbyrå i ett sent skede. CUF och CS bytte då också men kom igång
med sin planering senare än de hade tänkt sig. Centerkvinnorna bytte också byrå, men till en
annan och kom därför också igång senare än de hade tänkt sig. När partiet gör förändringar
måste det vara medvetet om att det kan ställa till det för syskonorganisationerna. Därför bör
samråd alltid ske i de lägena.
Gemensamma utspel fungerade bra. Partiet har varit noga med att lyssna på CK, CUF och CS.
Alla fyra organisationerna försöker jobba med samma profil. Det är enbart Centerpartiet som
det går att rösta på och därför måste syskonorganisationerna också kampanja för
Centerpartiet.
Samtliga tre syskonorganisationer har gjort egna valutvärderingar.
Rekommendation:
 Inled dialog med syskonorganisationerna redan i början av 2017.
6.2.1.6 Målgruppsanalysen
Målgruppsanalysen har varit viktig för den centrala valplaneringen, till exempel för att följa
hur våra målgrupper reagerar på olika kampanjer och för att i förväg veta vilka valaffischer
som skulle mottagas positivt av olika väljargrupper. Det finns dock ett ifrågasättande av
målgruppsanalysen lokalt. En del kommunkretsar har inte använt den alls. Antingen för att de
53
inte visste om att den fanns eller för att de inte trodde att den stämde för deras kommun.
Samma sak gäller för vissa distrikt.
Om partiet fortsätter följa sina målgrupper kan en tydligare bild fås på hur målgrupperna rör
sig och reagerar på olika budskap och kommunikation mellan valen. Efter valet kan
Centerpartiets väljarmönster ha förändrats och därför behöver målgruppsanalysen uppdateras.
Rekommendationer:
 Fortsätt följa hur våra målgrupper rör sig.
 Uppdatera målgruppsanalysen.
 Skapa förståelse i hela partiet för nyttan av målsgruppsanalysen.
6.2.1.7 Storstadssatsningen
Storstadssatsningen fungerade bättre 2014 än 2010, men slutsatsen är ändå att det är alldeles
för sent att starta en satsning under valåret. Göteborg behöll visserligen sitt riksdagsmandat,
men hamnade utanför kommunfullmäktige. I Malmö togs inget riksdagsmandat och
Centerpartiet är fortfarande utanför fullmäktige. Naturligtvis är resurser i form av pengar bra,
men för de relativt svaga kretsarna i Göteborg och Malmö är det framförallt personella
resurser som saknas.
Det är viktigt att få med kranskommunerna i storstadssatsningen. Många av
kranskommunernas väljare uppmärksammar mer av den lokala valrörelsen i staden än i sin
egen hemkommun. Partiet bör också tänka på vissa ordval. För valrörelsen i storstäderna är
det bättre om partiet talar om hela landet istället för om landsbygden. I begreppet hela landet
känner sig även stadsborna delaktiga.
Rekommendation:
 Arbeta med storstadssatsning under hela mandatperioden.
6.2.2 Utåtriktat
Med tanke på hur väl valkampanjen resulterade så är det enkelt att dra slutsatsen att det
utåtriktade arbetet fungerade bra under valrörelsen. Gräver man djupare i vad Centerpartiet
gjorde under framförallt den sista månaden inför riksdagsvalet så ser man att förberedelserna
och att partiet höll sig till planen var avgörande.
Centerpartiet återknöt sitt budskap till det som väljarna kände igen hos partiet: Hela landet,
miljön och småföretagen. Dessa profilfrågor stämde väl överens med partiets
ministerområden och det som partiets väljare prioriterade högt. Dessa frågor blev dock inte
det som hela väljarkåren prioriterade högst och inte heller de frågor som kom att debatteras
mest. Därför kunde inte Centerpartiets prioriterade frågor lyfta valresultatet trots goda
förberedelser, en genomtänkt kommunikationsplattform och en framgångsrik partiordförande.
Långsiktigt är valrörelsens framgångar viktiga. Exempelvis kommer det stärkta förtroendet i
miljöfrågor att möjliggöra en offensivare oppositionspolitik mot Miljöpartiet.
54
Andel av väljarna som säger att Centerpartiet är bäst på miljöfrågor
Novus jan 2014 resp. VALU
6.2.2.1 Konceptet Närodlad politik
Konceptet Närodlad politik fungerade mycket bra i valrörelsen. Det är få budskap och slogans
från Centerpartiets nationella organisation som har mottagits så positivt i Centersverige. Det
är ett värderingskoncept som är lätt att fylla med frågor även lokalt och regionalt, såväl på
landsbygden som i storstäderna.
Närodlatkonceptet ger också Centerpartiet goda förutsättningar att komma närmre människors
vardag med sin politik och partiets medlemmar får en enkel ram att förklara partiets politik
utifrån. Centerrörelsen är mycket tydlig på att Centerpartiet ska fortsätta med konceptet
Närodlad politik.
Undersökningar visar att begreppet “närodlat” kopplas till Centerpartiet av väldigt många
väljare. Samma undersökning vad gäller “Ett hållbart val” visar det omvända. Hållbart knyts
tyvärr starkt till Miljöpartiet. Samtidigt som närodlad politik kopplas samman med
Centerpartiet så är begreppet i sig inget som förflyttar väljare till Centerpartiet. Budskapet
“Rösta på Centerpartiet för närodlad politik” är inte tillräckligt konkret för väljarna.
Det är först när begreppet närodlad politik fylls med innehåll som väljarna möter Centerpartiet
med uppskattning och förståelse. Begreppet som sådant är alltså viktigare internt i
Centerpartiet, som en ram för berättelsen om vad partiet vill med samhället. För väljarna är
innehållet i ramen viktigare. CUF har också lyft frågan om att Närodlad politik inte i lika stor
utsträckning har gått hem hos unga väljare
Centerpartiet är i behov av att bredda partiets profil med ett eller flera profilområden. Partiet
är idag för smalt med profil inom miljö, maten, hela landet och småföretagande. Det tar dock
tid att skapa nya profilområden där en majoritet eller åtminstone en stor minoritet av väljarna
55
kopplar frågan till ett visst parti, men för att växa till ett betydligt större parti krävs ytterligare
starka profilområden. Under mandatperioden måste partiet arbeta strategiskt för att skapa
minst ett nytt profilområde. En genväg kan vara att skapa ett nytt profilområde inom
närodlatkonceptet.
Rekommendationer:
 Centerpartiet ska fortsätta att arbeta med ”Närodlad politik”.
 Utveckla politiken inom närodlatkonceptet men begreppet närodlat fungerar bäst
internt.
 Skapa minst ett nytt profilområde inom närodlatkonceptet under mandatperioden.
6.2.2.2 Målgruppsutskick
Uppfattningen om hur viktiga målgruppsutskicken var varierar från distrikt till distrikt.
Analysgruppen har också mötts av åsikten att en del distrikt och kretsar vill göra egna utskick
och då blir de centralt organiserade utskicken överflödiga, alternativt krockar med de lokala
utskicken.
I vissa områden anses de målgruppsanpassade utskicken vara nödvändiga eftersom det kan
vara långt mellan husen på landsbygden och i städer och samhällen hade inte partiet tillgång
till portkoder.
Ur väljarsynpunkt kan riktade utskick tänkas vara bättre än de generella eftersom dessa då går
att koppla samman med en lokal fråga, till exempel en skola som ska stängas eller liknande.
Politiken blir tydligare för väljarna om den övergripande rikspolitiken kan kopplas samman
med lokala frågor.
På vissa ställen tycks det ha blivit missar i utskick och målgrupperna stämde inte. I EU-valet
var dock det allmänna intrycket att utskicken var väldigt viktiga och även att budskapet
”Statistiskt sett är du centerpartist” landade mycket väl hos väljarna. Påståendet backades upp
av undersökningar som visade att våra prioriterade frågor också hade stöd hos majoriteten av
svenska folket.
Av såväl miljöskäl som ekonomiska och strategiska skäl bör massutskick av pappersfoldrar
ifrågasättas. Detta betyder dock inte att alla utskick ska upphöra. Många medlemmar och
kretsar vill ha hushållsutskick, men det måste ändå vid varje tillfälle ifrågasättas om de är
effektiva och om det är väl använda resurser.
Rekommendationer:
 Gör en närmare undersökning av var de målgruppsanpassade utskicken fungerade och
om de verkligen träffade våra väljargrupper.
 Överväg riktade utskick i samarbete med distrikt.
 Ifrågasätt massutskick av pappersfoldrar.
6.2.2.3 Spännande personvalskampanjer
I valrörelsen fanns det en hel del nya spännande sätt att bedriva personvalskampanjer. Tyvärr
kan många intressanta idéer inte genomföras eftersom det inte finns resurser. Ofta är det också
kandidater lite längre ner på listan som vill testa nytt och för dem finns det sällan några större
56
resurser att få från distrikt och kretsar. Partiet måste kunna premiera kandidater även om de
inte står överst på sin valsedel. Partistyrelsen bör därför överväga att budgetera för sökbara
pengar för spännande personvalskampanjer i valet 2018.
Bra lokala personvalskampanjer ökar intresset för Centerpartiet och ger större väljarstöd. Blir
det negativ konkurrens kan det tvärtom ta energi av varandra. Partistyrelsen bör ta fram
tydligare riktlinjer för hur personvalskampanjer ska bedrivas, bl.a. ska den grafiska profilen
användas till allt personvalsmaterial. Det behövs också en gemensam grafisk profil för partiets
Facebooksidor, även om det också bör finnas visst utrymme för att testa nya idéer.
Rekommendation:
 Skapa sökbara pengar för spännande personvalskampanjer.
 Tydligare riktlinjer för personvalskampanjer lokalt.
6.2.2.4 Köpt reklam
Medieplanen var bred och stor, med alla medietyper utom radio i mixen - tv, dagspress,
månadspress, digitalt, mobilt, sociala medier, sök, utomhus och “trafikreklam”
(Centralstationerna).
Den totala kampanjbudgeten för hela supervalåret var ca 70 miljoner kronor.
Centerpartiets framgångsrika spurt var inte resultatet av tur eller slump. Medieplanen var tvärt
om riggad för just detta. Det bygger på goda erfarenheter från tidigare val och på insikten att
väljarna bestämmer sig allt senare Detta resulterade till exempel i att när andra partier körde
tv-reklam under hela den tillåtna perioden så fokuserade Centerpartiet istället på de två sista
veckorna. Partiet hade som allra mest reklamtryck igång under själva valhelgen.
Väljarnas betyg på valkampanjen är högt. Enligt Novus eftervalsundersökning anser 18
procent av alla väjare att Centerpartiet var bäst på att nå ut med sina politiska budskap, vilket
är tredje bäst efter S och SD. 52 procent av de egna väljarna sätter Centerpartiet främst i det
avseendet. Här är partiet endast slagna av SD. På frågan om vilka partier som hade den bästa
valkampanjen ligger Centerpartiet tillsammans med M, S och SD i en grupp runt 15 procent,
klart högre än FP, KD, V, MP och Fi som alla har runt 5 procent.
Även externa tyckare, journalister och forskare har berömt Centerpartiets kampanj.
Valaffischerna fick bäst i test bland annat i tidningen Metro. Valfilmen och nya webbsajten
har också fått höga betyg.
Centerpartiet hade tre huvudfrågor som upprepades konsekvent i alla kanaler för ökad
tydlighet; miljö, jobb och mat, där landsbygd var med genomgående som partiets unika
perspektiv. Alla budskap knöts samman inom konceptet Närodlad politik.
Internt är uppfattningen att kommunikationen gav en känsla av att politiken hängde ihop,
dock behövs bättre samordning så att kretsars och riksreklam inte kommer på samma dag.
57
6.2.2.5 Kampanjer och valmaterial
Pendlarkampanjerna gav positiv respons hos väljarna samtidigt som de var populära inom
partiet och gav extra energi. Det har efterfrågats om man kan köra liknande kampanjer under
mandatperioden, delvis för att det finns en stor ovana inom partiet att kampanja och
startsträckan är lång. Förslag har kommit på att man kan göra detta på samma sätt som under
valrörelsen – genom att göra samma sak samtidigt på många ställen i landet. På detta sätt kan
partiet bygga relationer mellan valen och synas hela tiden, i ett strategiskt långsiktigt arbete.
Valaffischerna gillades generellt av väljarna. En viktig lärdom är att de tydligaste budskapen
på valaffischerna får högst betyg, till exempel “fler småföretag = fler jobb”.
Tittar man specifikt på hur valfilmen togs emot så får också Centerpartiet bäst betyg av alla.
Flest svarade att man har sett valfilmen och flest svarade att de tyckte bra om den. I en
särskild del av Novus eftervalsundersökning tillfrågades Centerpartiets väljare vad de tyckte
om kampanjbudskapen. Generellt fick Centerpartiets budskap ett mycket gott betyg, samtliga
kampanjbudskap fick över 90 procent som tyckte mycket bra eller ganska bra om det.
Allra bäst omdöme får budskapen om företagande: ”Låt småföretagen gro – Så växer hela
landet” och ”Fler småföretag – Fler jobb”. 97-98 procent svarade att de tyckte mycket bra
eller ganska bra om de kampanjbudskapen. Överlag fick företagarbudskapen något bättre
mottagande än miljöbudskapen, men allt är på en mycket hög nivå.22
Centerpartiets vallåt “Nära dig” togs emot fantastiskt bra både inom partiet och externt. Barn
och vuxna hördes nynna på låten runt om i landet. Även lokala och regionala vallåtar
skapades. I Jämtland tog Centerpartiets vallåt “Drömmen om Jämtland” sig in på förstaplatsen
på den lokala P4-listan. Låten stoppades dock från att spelas i P4 Jämtland efter att det kom
fram att det var Centerpartiets vallåt.
Rekommendationer:
 Genomför pendlarkampanjer även under mellanvalsperioden.
 Behåll pendlarkampanjerna i nästa valrörelse.
 Upprepa succén med vallåtar och valfilm.
6.2.2.6 Presentation av politiska förslag
Kommunikationsenheten får ett mycket högt betyg inom Centerrörelsen. En genomtänkt
strategi och bra samspel mellan kommunikationsenheten och politikenheten gav en bra
mediabild av partiet när olika politiska förslag presenterades.
I arbetet med eftervalsanalysen har det kommit fram synpunkter på att försöka hålla samman
utspel i den mån det går så att en presentation av ett nytt politiskt förslag från Annie Lööf ena
dagen kan plockas upp som lokala kampanjer och följas av lokala annonser dagen därpå. En
samordning kring detta kan visa sig svår, men om det är möjligt att få till stånd skulle det vara
bra. Utspel som hänger ihop från början till slut, från riksnivå till lokalpolitik, kan få större
effekt och för väljarna kan det ge en tydligare bild av vår politik.
Analysgruppen har fått information från flera kretsar att många politiska förslag med mycket
medieutfall i början av valrörelsen gjorde att journalister inte tog in Centerpartiet igen senare i
22
Läs mer om detta under avsnitt 4.10.
58
valrörelsen, eftersom de ansåg att de andra partierna måste få ”sin del av utrymmet”. Den
lokala och regionala mediestrategin behöver utvecklas och en tydligare tidsplan sättas i
verket. Väljarna bestämmer sig allt senare och därför kan tidigare utspel visa sig förspillda
även av den anledningen.
Kvaliteten i utspelen behöver också bli ännu bättre utifrån ett nyhetsperspektiv. De måste
vässas och redan tidigt i processen behöver slås fast vad som ska vara själva nyhetskroken.
De strategiska verktygen som målen, publicitetsmätningarna och utspelsplaneringen är en
nyckel till framgång. De bör behållas och vidareutvecklas.
Rekommendationer:
 Försök skapa fler sammanhängande utspel mellan riks- och lokal nivå.
 Våga spara lokala politiska förslag till senare i valrörelsen.
 Planera bättre och höj nyhetskvaliteten generellt på olika utspel.
6.2.2.7 Valplattform och valmanifest
Valplattformen och valmanifestet ger möjlighet till fler medieutspel, men används inte särskilt
aktivt ute i kretsarna. De som har använd plattformen och manifestet utåtriktat är dock
positiva. Många lyfter att det är bra att ha som material till väljare som vill läsa lite mer, men
även för valarbetare för att kunna hitta en grund att stå på då man talar med väljare samt för
valredaktionen som hanterar frågor från allmänheten.
Eftervalsanalysgruppen tror emellertid inte att valplattformen och valmanifestet flyttar väljare
i någon större utsträckning, men att det kan vara bra som material för organisationen.
Möjligtvis skulle det kunna räcka med ett dokument, en valplattform eller ett valmanifest, för
detta syfte. Om partistyrelsen väljer att enbart anta en valplattform eller valmanifest så kan det
med fördel tas fram fler områdesspecifika dokument istället. Särskilda “manifest” efterfrågas
vad gäller exempelvis landsbygdspolitik, utbildningspolitik och energipolitik.
Det är viktigt med en tidig valplattform så att de lokala företrädarna vet vad de ska bygga sina
kommunala plattformar på. Det är också viktigt att valplattformen är antagen före valsedlarna
till riksdagen antas så att kandidaterna vet vad de ställer upp på.
Rekommendationer:
 Överväg att ha antingen valplattform eller valmanifest.
 Anta valplattformen redan före årsskiftet 2017/18 och kanske redan vid stämman på
hösten 2017.
6.2.2.8 Budbärare
Centerpartiets partiledare Annie Lööf gjorde en genomgående bra insats i valrörelsen och är
partiets överlägset viktigaste budbärare. Utöver Annie Lööf så var det framförallt de övriga
statsråden, Lena Ek, Eskil Erlandsson och Anna-Karin Hatt som syntes som nationella
budbärare. Även chefsekonom Martin Ådahl gjorde en bra insats i valrörelsen, bland annat i
debatten med Ali Esbati som senare resulterade i kampanjen “Ta tillbaka det”.
Riksdagsgruppens gruppledare Anders W Jonsson var också en viktig nationell budbärare.
59
I övrigt är det relativt få av de nationella talespersonerna som fick någon nationell media.
Många av riksdagsledamöterna och riksdagskandidaterna syntes mycket i lokal media i den
egna valkretsen, men blev tämligen osynliga i nationell media. Det är viktigt att stärka de
nationella talespersonernas mandat så att Centerpartiet kan få fler nationella budbärare vid
sidan om Annie Lööf. För att kunna bli en nationellt synlig budbärare i valrörelsen 2018 så
krävs det att den rollen har upparbetats under hela mandatperioden. Med tydliga och starka
mandat så måste de nationella talespersonerna också våga ta sin plats i den nationella
debatten.
För att stärka de nationella talespersonernas mandat kan partistyrelsen exempelvis fatta beslut
om att de nationella talespersonerna har möjlighet att utveckla politiken inom sitt
politikområden och gällande stämmobeslut. Det är också viktigt att de utsedda nationella
talespersonerna verkligen får ta större debatter och mediala framträdanden inom sina
politikområden.
Rekommendation:
 Ge de nationella talespersonerna stärkta mandat.
6.2.2.9 Webb
Den redaktionella idén var att göra centerpartiet.se till en nyhetssajt med kontinuerliga
uppdateringar (1-3/dag) av nyhetsartiklar med länkar utåt och in till politiksidorna på sajten.
Under såväl EU-valrörelsen som septembervalrörelsen gjordes särskilda valsidor med fokus
på att rösta på Centerpartiet. Valsidorna byggde på kampanjens tre huvudfrågor. Där fanns
dessutom en sida som hette ”10 anledningar att rösta på Centerpartiet” med tio korta filmer
som också spreds i sociala medier. Det var bra med en tydlig grön tråd mellan webb,
annonsering och sociala medier. Det var också uppskattat med täta uppdateringar på
hemsidan.
Utöver centerpartiet.se lanserades följande kampanjsajter:
Giftfriakläder.se
Förstajobbet.se
Hållbarmat.se
Vallokaler.se
Tatillbakadet.se
Många av de regionala och lokala hemsidorna har dock för dålig kvalitet. Partistyrelsen måste
göra den nya hemsidedesignen tillgänglig för kretsar och distrikt.
Rekommendation och råd:
 Gör den nya hemsidedesignen tillgänglig för kretsar och distrikt
 Kretsar och distrikt behöver använda den nya designen för att göra hemsidorna mer
tilltalande, samt se till att uppdatera sina hemsidor oftare
6.2.2.10 Sociala medier
Centerpartiets kampanj i sociala medier rankades högt av utomstående bedömare. Partiet var
bäst på interaktivitet, hade mest positiv ton och låg även väldigt högt upp när det gäller
60
synlighet. På Facebook ökade partiet under maj-september antalet nya fans, men även när det
gäller engagemang bland följare. Centerpartiet nådde ut till över 3.6 miljoner personer
”dynamiskt” via Facebook och därtill 15,3 miljoner visningar via annonsering.
Partiet satsade stort på rörlig bild och annonsering för egna filmer på YouTube. På YouTube
hade C hela 3 miljoner visningar av egna filmer inför riksdagsvalet. Däremot har partiet inte
riktigt lyckats med att få folk att i övrigt gilla, dela och kommentera filmerna.
Twitter har använts för att sprida länkar och bilder. Centerpartiet hade den hösta servicenivån
av samtliga partier, mätt som andel ”replies” av totala antalet inlägg, med över 50 % på
Twitter och över 80 % besvarade inlägg på Facebook. Det visar att partiet var unikt bra på
dialog. Den höga graden av interaktivitet i sociala medier bör fortsätta i liknande form.
Satsning på enkla budskap och infografik, speciellt i samband med debatter gjorde att
Centerpartiet fick större synlighet och spridning på sina inlägg än partiet annars hade fått.
Genom att använda samma material i flera kanaler och att korslänka, till exempel mellan
Facebook och YouTube, nåddes synergieffekter såsom att driva trafik och få större spridning
på budskap och eget material. Detta arbetssätt fungerade mycket bra.
Flickr användes som externt bildarkiv och spelade en viktig roll eftersom många söker
bildmaterial för att illustrera artiklar, blogginlägg och annat där.
6.2.2.11 Gemensamt inom Alliansen
Alliansens gemensamma insatser bör utvärderas i särskild ordning, men redan här kan vi slå
fast att varken strategi eller målsättning uppnåddes. De rödgröna lyckades skapa en bild av att
något höll på att gå sönder i Sverige. Alliansen, främst Moderaterna, försökte slå tillbaka
genom att påpeka att kritiken var felaktig. Detta lyckades inte.
Alliansen försökte också peka på motståndarnas oenighet som en svaghet, till exempel genom
reklamfilmen om tårtor. Inte heller detta var speciellt lyckat.
Redan efter valet 2010 så föreslog Centerpartiet valanalysgrupp att en gemensam
alliansutvärdering skulle göras. Detta fick partiet inte gehör för. Behovet efter valförlusten
2014 är ännu större.
Rekommendation:
 Genomför en grundläggande, gemensam utvärdering av allianssamarbetet.
6.3 Krishantering
I januari-februari 2014 upprättades en krisplan och förberedande aktiviteter genomfördes,
bland annat uppdaterad krismanual, checklistor på Centralen och ett krisjoursnummer.
Information om detta gick ut till ombudsmän, toppkandidater med flera under våren.
En del av de kriser som har stävjats har rört inlägg i känsliga ämnen på sociala medier. Inför
nästa val bör partiet sträva efter att identifiera och hantera potentiella kriser innan de inträffar
och utbilda kandidater i nätetikett – netikett.
61
Synen ute i rörelsen har varit att ”Krismedvetenheten” efter idéprogramsprocessen har haft
effekt – partiet var bra på att hantera potentiella kriser. På det hela taget har det fungerat väl
och många kriser kunde därför undvikas eller hanteras på bästa sätt.
Det är viktigt att Centerpartiet har någon som är krisansvarig, även under mellanvalsperioden.
Vid många av partiets arrangemang, vilket gäller såväl under valrörelsen som mellan valen,
blir hanteringen av säkerhetsfrågor omfattande. För att dessa ska kunna hanteras på ett
professionellt sätt så behövs någon som arbetar med säkerhetsfrågor kontinuerligt.
Rekommendationer:
 Partiet behöver en krisansvarig och en säkerhetsansvarig.
 Dela upp kris/kommunikation och säkerhet/arrangemang.
 Utbilda kandidater i netikett.
62
7. Media och kommunikation
Centerpartiets kommunikationsenhet har gjort en egen utvärdering av båda valen, med
tyngdpunkt på riksdagsvalet, och därför har valanalysgruppen valt att inte genomföra
ytterligare en utvärdering av kommunikationsenhetens arbete.23
Enhetens utvärdering visar, liksom denna eftervalsanalys, att “Närodlad politik” var en bra
kommunikationsplattform. Landsbygdsfrågor var Centerpartiets absolut starkaste
kommandohöjd och utifrån denna byggdes närodlatkonceptet.
Enhetens samarbete med två PR- och kommunikationsbyråer fungerade bra. Dessa visade
lyhördhet för Centerrörelsens behov och egenheter. Målgruppsanalysen var viktig för den
kommunikativa planeringen och användes till exempel för att undersöka vilka valaffischer
som skulle fungera bäst mot våra målgrupper.
Kommunikationsenheten har också tagit fram vilken förbättringspotential de ser. Dessa
slutsatser gäller bland annat möjligheten att använda välkända personer som vill stötta
Centerpartiet, bättre nyhetsvinkling på olika event och bättre samarbete mellan riks- och lokal
annonsering. Valanalysgruppen ställer sig bakom dessa förslag på förbättringar.
23
Denna utvärdering är bilaga 1.
63
8. Framgångsrika kommuner
Valanalysgruppens målsättning har varit att hitta framgångsfaktorer för att göra bra val till
kommunfullmäktige.24 För att hitta dessa framgångsfaktorer har vi valt ut nio i
kommunfullmäktigevalet framgångsrika kommuner. Det är inte de nio kommuner där vi har
högst väljarandel, utan vi har valt ut kommuner utifrån flera andra faktorer.
Samtliga nio gjorde bra valresultat i kommunvalet 2014 och flertalet har också gjort bra
valresultat under tidigare val. Vi har valt ut några städer, några förorter och några
landsbygdskommuner. Bland dessa har några suttit i opposition och några i majoritet, varav
vissa har haft posten som kommunstyrelsens ordförande. Några har samarbetat inom
Alliansen medan andra har haft samarbete med Socialdemokraterna eller inom någon form av
regnbågskoalition.
De nio kommuner som valdes ut var Flen, Halmstad, Huddinge, Kiruna, Lidingö, Storuman,
Tomelilla, Vansbro och Örebro. I samtliga kommuner har kretsordföranden och gruppledaren
djupintervjuats av Annica Roos, organisationsutvecklare i regionenhet Stockholm/Gotland.
Det blev totalt 17 intervjuer eftersom kretsordföranden och gruppledaren är samma person i
en av de utvalda kommunerna.
8.1. Inledning
Alla de slutsatser som vi drar stämmer inte in på samtliga nio kretsar. Det finns dock ändå ett
tillräckligt samband mellan så många av de nio kretsarnas framgångsfaktorer att vi vågar säga
att om råden följs så kommer valet 2018 att gå bra.
Här följer 21 råd som kretsarna bör följa i största möjliga mån. Redan stora och starka
kommunkretsar orkar kanske genomföra alla framgångsfaktorer, men för de allra flesta
kretsarna är det nödvändigt att fundera över vilka framgångsfaktorer som ni ska jobba först
med. Kanske tar det flera år att gå genom allt och sannolikt passar inte alla råd alla kretsar.
8.2 Utåtriktade
En mycket stark framgångsfaktor är att ständigt synas i aktuella frågor i kommunen och träffa
många människor.
1. Delta i verksamhet som andra organisationer och nätverk genomför lokalt.
2. Var aktiva under hela mandatperioden. Oavsett om man är många aktiva
medlemmar eller få i ett sammansvetsat gäng så går det att genomföra aktiviteter
med jämna mellanrum, till exempel torgaktiviteter en gång i månaden.
24
Däremot har vi inte tittat på om dessa framgångsfaktorer leder till framgång i riksdags- och landstingsvalet.
Det finns dock inget som talar för att ett bättre valresultat i kommunvalet skulle generera ett sämre resultat i
valen till riksdagen och landstinget, snarare tvärtom.
64
8.3 Media och kommunikation
Vad gäller media så finns det stora skillnader mellan de kommuner som vi har intervjuat. I de
kommuner där det finns lokaltidning så är det oftast den allra viktigaste kanalen för att få ut
sina åsikter. I kommuner med en mer komplicerad mediabild, till exempel i förortskommuner,
så är sociala medier av mycket större vikt. Hemsida ska finnas, vara tilltalande och
uppdaterad.
3. Gör en kommunikationsstrategi för mellanvalsperioden. Det gäller att synas
kontinuerligt även när det inte är valrörelse, men det måste också finnas en strategi
för hur och i vilka frågor Centerpartiet ska uppmärksammas.
4. Hög tillgänglighet för journalister. Bygg upp goda kontakter med journalister. Hög
tillgänglighet för journalister gör att de hör av sig oftare och är mer positiva när de
kontaktas.
5. Hög tillgänglighet för organisationer och medborgare. Det ska alltid vara enkelt att
nå och kommunicera med Centerpartiet. Stanna alltid kvar en kvart extra efter
möten och andra tillfällen för att vara tillgänglig för media och medborgare.
6. Satsa på sociala medier. Ofta är facebooksidan viktigare än hemsidan. Snabba
nyheter är nödvändiga. Varför inte direktrapport från fullmäktige på kretsens
facebooksida?
7. Använd den nya hemsidedesignen för att göra hemsidorna mer tilltalande, se till att
uppdatera hemsidorna oftare
8.4 Ledarskap
En stark ledare och ett starkt ledarskap är en framgångsfaktor i många av de utvalda kretsarna.
Samtidigt är det ett delaktigt ledarskap i de allra flesta fall. Oenighet om vem som ska få
synas och höras, det vill säga interna bråk om ledarskapet är alltid negativt. Gruppledaren och
kretsordföranden måste komma väl överens och ha tydliga spelregler mellan sig.
8. Välj er gruppledare och välj er kretsordförande och sedan ska alla i kretsen ställa
upp lojalt för att stärka sin politiska och organisatoriska ledare under den tid hen är
vald.
9. Öka delaktigheten och förankringen inför beslut. Samtidigt måste alla medlemmar
förstå att ibland måste frågor besvaras innan en fullständig förankringsprocess har
genomförts.
10. Den som är stark ledare i kretsen måste planera för att någon gång sluta och att
någon annan då ska ta över.
65
8.5 Medlemsvärvning
Att vara många medlemmar är bra, men inte nödvändigt för att göra ett framgångsrikt val. Att
ha en aktiv medlemsvärvning är dock långsiktigt nödvändigt. Många centerpartister och hela
kommunkretsar är dåliga på att våga fråga om sympatisörer vill bli medlemmar.
11. Ta fram en strategi för medlemsvärvning i kretsen. Fundera på vilka personer som
ni vet röstar på Centerpartiet eller som ni vet har åsikter som överensstämmer med
Centerpartiets. Våga fråga om medlemskap!
12. Ge snabbt nya medlemmar en politisk plattform. Nya medlemmar som går med i
Centerpartiet för att påverka politiken vill inte vänta till nästa val eller ännu längre.
Finns det ingen möjlighet till en plats i en för personen intressant nämnd så skapa
nya plattformar, till exempel genom att tillsätta en arbetsgrupp för att förnya
skolpolitiken eller något annat.
13. Fråga alla medlemmar vad de vill hjälpa till med inom kretsen. Alla kan göra
något och alla blir glada för att få frågan.
14. Värva er in i nya områden/grupper/frågor. Ibland kan det vara svårt att finna plats i
en fråga och då kan det vara enklare att värva personer som redan har trovärdighet
i frågan. Detsamma kan gälla för nya geografiska områden eller etniska grupper.
15. Gör strategiska nomineringar. Handplocka nya kandidater till listan, gärna
välkända från andra organisationer och nätverk. Det ger både breddat väljarstöd
och ny energi i gruppen.
16. Medlemsvärva för att kunna förbättra mångfalden på listorna.
8.6 Planering och utbildning
Framgång i val kommer inte av sig själv. Det krävs en god planering och att hålla sig till
planen för att lyckas.
17. Ta fram en mellanvalsstrategi. Tänk ut vilka frågor det är som ni vill att
kommuninvånarna ska koppla till Centerpartiet och hur ni ska nå ut i dessa frågor.
Håll er till planen!
18. Utbilda medlemmarna i aktuella kommunala frågor. Genom att vara bäst påläst i
specifika sakfrågor vågar fler ta debatten. Är det exempelvis vindkraftsfrågan som
är het så ordna en temakväll med föreläsare om vindkraft. Gärna i samarbete med
SV.
19. Utbilda i politiskt ledarskap, inte minst för att förbereda medlemmar inför uppdrag
som nämndsordförande och liknande.
66
8.7 Valrörelse
När det är dags för valrörelsen 2018 så ska kretsen ha lagt grunden genom ett bra
mellanvalsarbete. Det är få val som vinns enbart genom en bra valrörelse. Det är dock
nödvändigt med en bra valrörelse för att plocka hem det väljarstöd som ni har skapat potential
för. Kom ihåg att väljarna bestämmer sig allt senare.
20. Planera valrörelsen noga. Ta fram en valplan och kommunikationsplan i god tid.
21. Skjut inte från höften. Använd antingen den centrala målgruppsanalysen eller gör
en egen målgruppsanalys (möjligt endast i små kommuner).
22. Använd centralt material och gör det lokalt. Närodlatkonceptet fungerar mycket
bra för att fylla med era viktigaste lokala frågor. Det är en framgångsfaktor att
driva mycket lokalt förankrade frågor som av väljarna kopplas till det som de hör
Annie Lööf säga i tv-debatterna.
23. Var aktiva och snabba på att koppla lokala utspel på det som Centerpartiet
förmedlar på riksnivå.
24. Våga spara lokala politiska förslag till senare i valrörelsen.
25. Framställ aldrig Centerpartiet som olika ”partier” på riks- och lokalnivå, försök
alltså inte att distansera er från Centerpartiet centralt. Det lockar inte väljare till
Centerpartiet lokalt.
67
9. Samtliga rekommendationer
9.1 Närodlat: Håll i och utveckla närodlatkonceptet
1. Centerpartiet ska fortsätta att arbeta med ”Närodlad politik”
Det är få budskap och slogans från Centerpartiet nationella organisation som har mottagits
så positivt i Centersverige som konceptet Närodlad politik. Centerrörelsen är mycket tydlig på
att Centerpartiet ska fortsätta med närodlatkonceptet. Det är ett värderingskoncept som är
lätt att fylla med frågor även lokalt och regionalt. Närodlat ger också Centerpartiet goda
förutsättningar att komma närmre människors vardag med vår politik.
2. Utveckla politiken inom närodlatkonceptet men begreppet närodlat fungerar bäst internt
Närodlad politik som koncept är Centerpartiets sätt att berätta vad vi vill med samhället.
Centerpartiet har ett stort behov av att skapa fler profilområden och detta kan göras inom
närodlatkonceptet. Samtidigt måste vi komma ihåg att det inte är begreppet närodlat som
sådant som lockar nya medlemmar och väljare, utan politiken vi fyller närodlatkonceptet
med.
3. Skapa minst ett nytt profilområde inom närodlatkonceptet under mandatperioden
Det tar tid att skapa nya profilområden där en majoritet eller åtminstone en stor minoritet av
väljarna kopplar frågan till ett visst parti. Centerpartiet är idag för smalt med profil inom
miljö, maten, hela landet och småföretagande. För att växa till ett betydligt större parti krävs
ytterligare starka profilområden och under mandatperioden måste partiet arbeta strategiskt
för att skapa minst ett nytt profilområde.
4. Håll i och vidareutveckla våra starka frågor
Budskapet från Centerrörelsen är tydligt: Vi måste hålla i våra starka profilfrågor och inte
ständigt byta till nya frågor. Samtidigt som vi vidmakthåller våra styrkor måste vi klara av att
förnya politiken och skapa minst ett nytt starkt profilområde.
5. Håll i och vidareutveckla landsbygdspolitiken
Under lång tid förlorade partiet förtroende i landsbygdsfrågorna, men detta fick i och med
landsbygdsprogrammet en vändning. Centerrörelsen är mycket tydlig på att partiet måste
hålla i och vidareutveckla landsbygdspolitiken.
9.2 Öppenhet: Vi ska vara Sveriges öppnaste parti
6. Gör en nystart för Sveriges öppnaste parti
Partiledarprocessen och idéprogramsarbetet visade att Centerpartiet kan vara Sveriges
öppnaste parti. Turbulensen efter idéprogramsgruppens förslag gjorde att partiet inte riktigt
vågade fullfölja målsättningen att vara Sveriges öppnaste parti. Nu bör partiet göra en
nystart, både vad gäller organisatoriskt och politiskt.
7. Öppna upp för deltagande i projektgrupper och kampanjaktiviteter utan krav på
medlemskap i Centerpartiet
Centerpartiet har potential att locka många fler medborgare till partiets projekt och
aktiviteter. Det kan handla om aktioner för att bevara ett nedläggningshotat sjukhus eller
kampanjer för att bevara RUT. Partiet måste vara tydliga med att alla är välkomna att delta i
68
dessa aktiviteter utan att vara medlemmar i Centerpartiet. Samtidigt ska vi vara öppna och
ärliga med att deltagandet i projekt och aktiviteter är ett första steg för att senare
förhoppningsvis bli medlem. För att få inflytande inom partiet, genom motionsrätt, rösträtt på
stämmor osv krävs medlemskap.
8. Kombinera öppenheten med tydliga regler på sociala medier
Tyvärr används Centerpartiets vilja till öppenhet på sociala medier av motståndare till partiet
och vår politik. Vi behöver ha tydliga skrivna regler för vad som är acceptabelt att sprida på
våra kanaler i sociala medier.
9.3 Allianssamarbetet: Centerpartiet ska fortsätta samarbetet inom
alliansen
9. Dra nytta av oppositionsrollen och tydliggör partiets profil
Centerpartiet har ett större utrymme för profilering av partiet i den nuvarande
oppositionsrollen. Även inom allianssamarbetet ska det finnas utrymme att profilera varje
enskilt parti. Allianssamarbetet är det regeringsalternativ som ger Centerpartiet störst
möjlighet att genomföra sin politik
10. Centerpartiet är och ska förbli en del av alliansen
Centerpartiet har gått från att ha varit ett parti som väljarna inte visste var de hade till en
tydlig och stabil del av alliansen. Som parti har Centerpartiet tjänat på allianssamarbetet och
det finns ett starkt stöd inom Centerpartiet för att fortsätta samarbetet med Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna.
11. Utveckla politiken både i Centerpartiet och inom alliansen
Samtidigt som varje alliansparti utvecklar och moderniserar sin politik så måste samtidigt
alliansen klara av att förnyas tillsammans. Det är genom långsiktiga visioner och spännande
pragmatiska lösningar på dagliga problem som alliansen åter kommer att bli tillräckligt
relevanta för att svenska folket ska rösta fram en nya alliansregering 2018.
12. Genomför en grundläggande, gemensam utvärdering av allianssamarbetet
Redan efter valet 2010 så föreslog Centerpartiet valanalysgrupp att en gemensam
alliansutvärdering skulle göras. Detta fick partiet inte gehör för. Behovet efter valförlusten
2014 är ännu större.
13. Centerpartiet ska vara redo att vara med och axla ledarskapet inom alliansen
Centerpartiet är efter valet 2014 det näst största allianspartiet. Under valrörelsen och även
efter valet har förtroendet för Annie Lööf stärkts. Även under en oppositionsperiod behöver
allianssamarbetet vidareutvecklas och ledas och Centerpartiet ska vara redo att vara med
och axla ledarskapet inom alliansen.
9.4 Kampanjer under mandatperioden: Genomför fler korta nationella
kampanjer under mandatperioden
14.
Fortsätt med pendlarkampanj även under mandatperioden
69
Pendlarkampanjerna under valrörelserna var mycket uppskattade av både medlemmar och
medborgare. Det finns en stark önskan att fortsätta med denna typ av kampanj där många
centerpartister gör samma sak samtidigt även under mandatperioden.
15. De nationella kampanjerna under mandatperioden måste följa en grön tråd
För att få största möjliga effekt av kampanjer under mandatperioden så måste de följa en
grön tråd och vara begripliga i ett sammanhang för både medlemmar och medborgare.
Kampanjerna bör följa närodlatkonceptet.
16. Längre framförhållning inför kampanjaktiviteter, lägg in datum för nationella kampanjer
i verksamhetsplanen för hela året
Många kretsar har möte ungefär en gång i månaden. För att planering ska kunna ske och
medlemmar engageras så krävs det god framförhållning inför kampanjaktiviteter.
17. Förlägg partiledningsbesök och besök av riksdagsledamöter i olika geografiska
medieområden, samråd med lokala partiföreträdare och låt dem vara med vid besök
För bästa möjliga medieutfall är det viktigt att partiledningens och nationella talespersoners
besök görs i olika geografiska medieområden, även inom samma län. Lokala centerpartister
önskar bättre samråd inför besök och att sedan få vara med vid besöken.
9.5 Tidig valplattform och överväg att ta bort valmanifestet
18. Överväg om det behövs både en valplattform och ett valmanifest till valet 2018
Många medlemmar och säkert också väljare som kommer i nära kontakt med partiet har svårt
att förstå skillnaden mellan valplattform och valmanifest. Partiet bör därför utvärdera om det
omfattande arbetet med att ta fram både en valplattform och ett valmanifest är väl använd tid.
19. Anta valplattformen redan före årsskiftet 2017/18 och kanske redan vid stämman på
hösten 2017
Kommunkretsarna önskar att valplattformen ska antas så tidigt att de vet vad de ska utgå
ifrån när de påbörjar arbetet med sina egna kommunala valplattformar.
9.6 Målgruppsanalysen behöver uppdateras och användas mer
20. Målgruppsanalysen behöver uppdateras och göras smalare
Målgruppsanalysen fungerade väl utifrån sina förutsättningar. Våra prioriterade grupper
omfattar idag en bred del av väljarna. En översyn behöver göras med målsättningen att
uppdatera målgruppsanalysen och göra de prioriterade grupperna smalare och mer
träffsäkra.
21. Skapa förståelse i hela partiet för nyttan av målsgruppsanalysen
En för liten del av partiets kommunkretsar använde målgruppsanalysen i sitt valarbete. En
utbildningsinsats behöver göras för att öka förståelsen för nyttan av målgruppsanalysen.
22. Fortsätt att följa målgrupperna under mandatperioden
Det är viktigt att följa hur våra målgrupper förändras, vilka frågor de prioriterar och hur
Centerpartiets budskap uppfattas. Detta bör göras även mellan valen.
70
9.7 Organisation
23. Skapa en arbetsenhet per distrikt där anställda från både distrikt och landstings/regiongrupp ingår
I många distrikt finns ingen anställd eller enbart någon anställd på deltid. Vissa distrikt har
redan bildat en arbetsenhet mellan distriktet och landstings-/regiongruppen, med positiva
resultat. Detta bör genomföras i samtliga län/distrikt där det är möjligt.
24. Partistyrelsen bör se över om det är möjligt för riksorganisationen att ta över
arbetsgivaransvaret för distriktens anställda.
Partistyrelsen bör också se över om det är möjligt att riksorganisationen kan ta över
arbetsgivaransvaret för distriktens anställda. I detta sammanhang bör också placeringen av
regionenhetens anställda diskuteras.
25. Regionenhetens kontor i berörda delar av landet bör få ett särskilt uppdrag att stötta
mandatlösa kommuner samt de kommuner som riskerar att hamna under 3 % -spärren.
De kretsar som står utanför fullmäktige behöver en särskilt utarbetad strategi för att ta sig
tillbaka. Regionenhetens kontor i berörda delar av landet bör därför få ett särskilt uppdrag
att stötta mandatlösa kommuner. Detsamma gäller för de kretsar som har mandat men
riskerar att hamna under 3 % -spärren.
26. Partistyrelsen måste vara medveten om risken för valrörelsetrötthet under våren 2019
och agera därefter.
Partistyrelsen måste fundera över hur centerpartister på kommunal nivå ska bli lika aktiva i
EU-valrörelsen 2019 då det inte finns allmänna val som väntar några månader senare.
Tvärtom finns det risk för “valrörelsetrötthet” under våren 2019 eftersom de allmänna valen
har hållits under hösten 2018.
27. Gör den nya hemsidedesignen tillgänglig för kretsar och distrikt
Många av de regionala och lokala hemsidorna har för dålig kvalitet. Partistyrelsen måste
göra den nya hemsidedesignen tillgänglig för kretsar och distrikt.
9.8 Politikutveckling; vässa både budskap och organisation
28. Centerpartiet behöver arbeta strategiskt med idéutveckling
Centerpartiet har ett försprång gentemot många andra partier tack vare idéprogramsarbetet
under föregående mandatperiod. Men det går inte att slå sig till ro, idéutvecklingen måste
ständigt fortgå.
29. Utveckla politiken utifrån den lokala nivån
Många av de nationella svaren finns redan på lokal nivå. Centerpartister runt om i landet har
i många fall utvecklat centerpolitiken mer än riksnivån har lyckats med. Till exempel skulle en
arbetsgrupp för utveckling av Centerpartiets skolpolitik kunna tillsättas med flera lokala
skolpolitiker och den nationella talespersonen. Med andra ord ett mycket tydligt
underifrånperspektiv.
30. Dra nytta av enkel kommunikation för att vässa de politiska förslagen, skapa grupper för
olika politikområden
71
Det är enklare än någonsin att kommunicera, men ännu har Centerpartiet inte använt den
potentialen fullt ut. Det finns minst 500 centerpartister som sitter i Socialnämnden i sin
kommun, lika många sitter i en utbildningsnämnd eller liknande och samma sak gäller för
andra kommunala nämnder. Alla har ansvar för att dela med sig av sin kunskap och ta till sig
andras idéer.
31. Ge de nationella talespersonerna stärkta mandat
Centerpartiet behöver stärka sina nationella budbärare vid sidan om Annie Lööf. Med tydliga
och starka mandat så måste de nationella talespersonerna våga ta sin plats i den nationella
debatten. Exempelvis bör partistyrelsen besluta att de nationella talespersonerna har
möjlighet att utveckla politiken inom sitt politikområde och gällande stämmobeslut.
32. Utöver de tidigare ministrarna måste även andra nationella talespersoner ta sig en roll
som nationell budbärare
Det är för få av de nationella talespersonerna som har stigit fram och blivit en tydlig
nationell budbärare inom sitt politiska ansvarsområde.
33. Varje riksdagsledamot bör starta intressegrupper inom sina ansvarsområden dit
intresserade nya och gamla medlemmar kan delta i den aktuella politiska diskussionen.
Många medlemmar är mer intresserad av nationell och internationell politik än av
kommunalpolitiken. Dessa måste också få möjlighet att engagera sig.
34. Försök skapa fler sammanhängande utspel mellan riks- och lokal nivå
Utspel som hänger ihop från början till slut, från riksnivå till lokalpolitik, kan få större effekt
och för väljarna kan det ge en tydligare bild av vår politik.
9.9 Valrörelsen; bra kan alltid bli bättre
35. Starta planeringen ännu tidigare
Många kommunkretsar ligger före riksorganisationen i sin valplanering och det gör det svårt
att anpassa sina lokala budskap till de nationella. Därför bör partiets nationella valplanering
starta ännu tidigare.
36. Inled dialog med syskonorganisationerna redan i början av 2017
För att få en ännu bättre sammanhållen valrörelse mellan centerorganisationerna så krävs en
tidig dialog.
37. Tydliggör regionenhetens roll i valrörelsen
Överlag får regionenheten positiva omdömen. Det fanns dock en ganska omfattande
tveksamhet till regionenhetens roll i valrörelsen. Partistyrelsen behöver därför tydliggöra
regionenhetens och dess anställdas uppgift i valrörelsen 2018, om enheten då finns kvar.
38. En sammanhållen valrörelse är avgörande för valframgång
2014 års valrörelser har varit mer sammanhållna än på mycket länge. Det återstår dock en
hel del att göra för att alla kommunkretsar och distrikt ska jobba efter samma gröna tråd.
Partistyrelsen bör få i uppdrag att skapa gemensamma riktlinjer för en sammanhållen
valrörelse. Detta gäller även för samarbete med syskonorganisationerna.
39.
Behåll pendlarkampanjerna i nästa valrörelse
72
Pendlarkampanjerna var ett lyckat koncept under valrörelserna 2014 och bör därför
användas såväl under mandatperioden som i nästa valrörelse.
40. Ifrågasätt hushållsutskicken
Av såväl miljöskäl som ekonomiska och strategiska skäl bör massutskick av pappersfoldrar
ifrågasättas. Detta betyder dock inte att alla utskick ska upphöra. Många medlemmar och
kretsar vill ha hushållsutskick, men det måste ändå vid varje tillfälle ifrågasättas om de är
effektiva och om det är väl använda resurser.
41. Överväg riktade utskick i samarbete med distrikt
Med riktade utskick går det att koppla samman rikspolitiken med en lokal fråga. Politiken blir
tydligare för väljarna om den övergripande rikspolitiken kan kopplas samman med lokala
frågor.
42. Upprepa succén med vallåt och valfilmer
Även inför 2018 års val bör vallåt och valfilmer användas. Dessa mottogs mycket positivt och
stärkte också medlemmarna.
43. Vidareutveckla mediageneratorn
Mediageneratorn är ett bra koncept för att förbättra partiets sammanhållna profil. Denna kan
utvecklas vidare.
44. Planera bättre och höj nyhetskvaliteten generellt på olika utspel
Kvaliteten i utspelen behöver också bli ännu bättre utifrån ett nyhetsperspektiv. De måste
vässas och redan tidigt i processen behöver slås fast vad som ska vara själva nyhetskroken.
9.10 Personvalskampanjer; bra med starka kandidater men
personvalskampanjerna måste följa partiets gröna tråd
45. Till Europaparlamentsvalet 2019 måste Centerpartiet skapa en mer sammanhållen
valrörelse istället för flera kandidaters personliga valrörelser
Centerpartiets valkampanj blev otydlig och nästan osynlig i förhållande till
personvalskampanjerna. Det är partiet som måste driva själva valrörelsen, detta ska inte
överlåtas på toppkandidaterna. En mer sammanhållen valrörelse 2019 efterfrågas där det
tydligare framgår vad Centerpartiet som parti vill i Europaparlamentet.
46. Stöd till nya kandidater
Centerpartiet kan inte utgå från att alla våra kandidater har stor erfarenhet av val och
personvalskampanjer. Som Sveriges öppnaste parti så ska vi kunna plocka in tämligen nya
medlemmar på topplaceringar på våra listor, men då måste partiet också vara berett att mer
praktiskt stödja de kandidaterna.
47. Överväg att ta fram kandidater till EU-valet redan före valet 2018
Processen att ta fram valsedel till EU-valet 2019 kommer att krocka med valrörelsen, valet
och eftervalsarbetet 2018. Partistyrelsen bör därför överväga att ta fram kandidater och
fastställa valsedeln till EU-valet redan före den intensiva valrörelsen 2018. Då har också EPkandidaterna en möjlighet att göra sig kända i 2018 års valkampanj.
48.
Tydligare riktlinjer för personvalskampanjer lokalt
73
Bra lokala personvalskampanjer ökar intresset för Centerpartiet och ger större väljarstöd.
Blir det negativ konkurrens kan det tvärtom ta energi av varandra. Partistyrelsen bör ta fram
tydligare riktlinjer för hur personvalskampanjer ska bedrivas, bl.a. ska den grafiska profilen
användas till allt personvalsmaterial. Det behövs också en gemensam grafisk profil för
partiets Facebooksidor, även om det också bör finnas visst utrymme för att testa nya idéer.
49. Sökbara pengar för spännande personvalskampanjer
Partiet måste kunna premiera kandidater även om de inte står överst på sin valsedel.
Partistyrelsen bör därför överväga att budgetera för sökbara pengar för spännande
personvalskampanjer i valet 2018.
50. Rikslista i valet 2018
Många väljare runt om i landet frågade hur de skulle göra för att rösta på Annie Lööf i
riksdagsvalet. En rikslista med partiledaren överst bör övervägas. Detta skulle också
underlätta för utskick till utlandssvenskar som vill rösta på Centerpartiet.
51. Tydliggör för kretsar och distrikt att kandidaters valmaterial ska vara tillgängligt och
åtminstone delas ut om någon efterfrågar det.
Det fanns en beklaglig inställning i en del kretsar och distrikt där vissa kandidaters
personvalsmaterial inte delades ut.
9.11 Mandatperioden - fyra år för att stärka Centerpartiet
52. Partistyrelsen bör ta fram en strategi för att stärka partiets valresultat i riksdagsvalet i de
kommuner där vi idag är mycket starkare i kommunvalet
I många kommuner skiljer det 10-15 procentenheter och i ett fall mer än 30 procentenheter
mellan partiets resultat i riksdagsvalet och kommunvalet. Dessa väljare borde vara fullt
möjliga att få att rösta på Centerpartiet även i riksdagsvalet.
53. Stärk mångfalden i partiet
Centerpartiet har fortfarande alldeles för få ledare med annan etnisk bakgrund än svensk.
Partistyrelsen bör ta fram ett långsiktigt projekt för att rekrytera, utbilda och stärka ledare i
Centerpartiet med annan etnisk bakgrund.
54. Arbeta med storstadssatsning under hela mandatperioden.
Det är för sent att starta en storstadssatsning när valrörelsen drar igång. Denna satsning
måste göras under hela mandatperioden.
55. Ge stöd och hjälp till lokala företrädare för att de ska kunna profilera sig.
Även inom kommunerna är det viktigt att partiet hjälper sina företrädare att lyfta, att våga
stiga fram och ta plats. En företrädare med en tydlig profil och bra sakfrågor kan lyfta partiet
i kommuner och landsting. Här finns det utvecklingsutrymme för Riksorganisationen att
hjälpa till bättre.
56. Arbeta strategiskt med att utveckla nätverk.
Starka nätverk kan nå ut till fler väljare och hjälpa till att bygga bilden av partiet. Det finns
för få vänner och ambassadörer utanför partiet. Partiet skulle också behöva fler
opinionsbildare och påverkare som talar väl om det. På dessa områden finns stor
utvecklingspotential.
74
57. Ta fram strategi för bättre profilering i europafrågor
Det är svårt för en Brysselbaserad ledamot att få genomslag i svensk media. Partiet bör
sträva efter ett närmare samarbete mellan partiets ledamot i riksdagens EU-nämnd och i EP.
Tillsammans bör de ta fram en långsiktig strategi för i vilka europafrågor som partiet ska
synas mer och hur detta ska ske. Dessa frågor bör givetvis harmonisera med partiets i övrigt
prioriterade frågor.
9.12 Krishantering, att kunna bemästra det oväntade
58. Partiet behöver en krisansvarig och en säkerhetsansvarig
Under en valrörelse händer det alltid incidenter som behöver hanteras. Det är viktigt att
partiet har en krisansvarig och en säkerhetsansvarig.
59. Dela upp kris/kommunikation och säkerhet/arrangemang
Arbetsuppgifterna är så olika att det vore bättre att ha uppgifterna uppdelade på två
personer. Krishanteringen vad gäller IT måste också bli bättre.
60. Utbilda kandidater i netikett
Många kandidater utsätter sig för onödiga risker och skapar egna risker genom ogenomtänkt
beteende på nätet.
9.13 Utbildning och internkommunikation
61. Partistyrelsen bör få i uppdrag att ta fram och besluta om en ny utbildningsstrategi för
partiet
Allt fler av de som träder in på politiska poster för Centerpartiet är nya och har inte fått den
politiska grundutbildning som bland annat ungdomsförbundet har stått för i årtionden.
Centerpartiet behöver en ny utbildningsstrategi för att även fortsättningsvis ha landets mest
kompetenta politiker, exempelvis behövs en kvalitetssäkrad utbildningsstege i ledarskap.
62. Fortsätt med den förbättrade internkommunikationen även under mellanvalsperioden
Många av Centerpartiets aktiva medlemmar upplevde en förbättrad internkommunikation
under valrörelserna, exempelvis genom en effektiv SMS-tjänst. Detta bör fortgå även under
mellanvalsperioden.
63. Arbeta aktivt för att få in fler medlemmars e-postadress och mobilnummer i
medlemsregistret
För att kunna nå fler medlemmar med snabb internkommunikation behöver medlemsregistret
uppdateras med fler e-postadresser och mobilnummer.
75
10. Avslutning
Centerpartiet genomförde ett mycket bra supervalår. Partiet ökade i valet till
Europaparlamentet, till landstingen och till kommunerna. En mindre tillbakagång skedde i
riksdagsvalet även om Centerpartiet var det parti som klarade sig bäst inom alliansen.
Valanalysgruppen har haft ett mycket intressant uppdrag. Vi har gjort vårt bästa för att
analysera valrörelserna och mandatperioderna, för att identifiera problem, hitta förklaringar
och ge förslag på lösningar.
Med detta överlämnar vi vår slutrapport till partistyrelsen. Det är vår förhoppning att
partistyrelsen kommer att arbeta snabbt och strategiskt med våra rekommendationer. Vi
önskar också att distrikten kommer att arbeta med våra rekommendationer till dem och att
kommunkretsarna tar till sig våra råd.
Med gemensamma krafter kommer vi att göra ännu bättre val 2018 och 2019.
76