Innovativ upphandling av larmställ
Götapriset 2015 Nominerings uppsats Innovativ upphandling av larmställ 2015-03-13 Författare Katarina Appelqvist Enhetschef Upphandling Sida 1 av 14 Innehållsförteckning Sammanfattning ......................................................................................................................... 3 Allmänt................................................................................................................................ 3 Arbetsmiljö i fokus .............................................................................................................. 3 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG ......................................................................... 4 1.1Räddningstjänstens uppdrag .......................................................................................... 4 1.2 Upphandlingsenhetens uppdrag ................................................................................... 4 2 BAKGRUND ............................................................................................................................ 4 3 INNOVATIONSUPPHANDLING ............................................................................................ 4 3.1 Uppstart ............................................................................................................................ 5 3.2 Marknadsanalys................................................................................................................ 6 3.3 Paneldebatt i Bryssel ........................................................................................................ 6 3.4 Hur gjorde vi? ................................................................................................................... 7 3.5 Annons konkurrenspräglad dialog ................................................................................... 7 3.6 Upphandlingsprocessen steg för steg ............................................................................... 8 3.6.1 Tidplan ....................................................................................................................... 8 3.6.2 Urval och prototypmöten ........................................................................................... 8 3.7 Funktion............................................................................................................................ 9 4 OFFENTLIG UPPHANDLING - EN DRIVKRAFT FÖR INNOVATION .............................. 9 4.1 Upphandling en naturlig del av EU samarbetet?............................................................. 11 5 INTERNATIONALISERING ..................................................................................................12 Intressanta länkar .....................................................................................................................12 Pressrelease: VIKING helps reduce cancer threat with a new innovative fire suit ...........13 Sida 2 av 14 Sammanfattning Allmänt Vi vill med denna uppsats passa på att eliminera en del myter kring offentlig upphandling. Genom att nyttja själva upphandlingsprocessen på ett bra sätt kan vi åstadkomma mycket goda resultat, långt ifrån att ”bara följa lagen”. Det kan låta byråkratiskt och trist, men en väl konstruerad upphandling medför så många mervärden. Målet är att du som läser också ska se det vi ser, att fler i framtiden tar tillfället i akt att vid varje upphandling vara öppna för nya idéer och nya tankar. Offentlig sektor köper för 600800 miljarder kronor per år, nästan 20 % av vårt lands BNP. Tänk vilka möjligheter detta ger oss om vi vid varje tillfälle använder oss av affärens fulla potential. Arbetsmiljö i fokus Brandmän löper högre risk än befolkningen i övrigt att utveckla cancer, detta för att de utsätts för farliga partiklar och ämnen vid insats. Med detta som utgångspunkt påbörjades diskussionen i Göteborg för ungefär två år sedan. Nationellt var det stort fokus på den debatt som projektet Friska Brandmän (Skellefteåmodellen) hade startat, gällande förekomsten av cancer hos brandmän. Förutom vid själva insatsen så övar brandmannen i liknande miljö, därför är det självklart att vi som arbetsgivare vill säkerställa skyddsutrustningen så långt det är möjligt. Tyvärr är det inte enkelt. Utmaningen är stor, då vi har stora svårigheter att påverka vårt uppdrag och vad som brinner, och därmed vad vi utsätter brandmannen för. Däremot kan vi påverka hur vi arbetar, vilka hjälpmedel vi använder och hur vi klär oss, och också hur vi hanterar vårt material och vår arbetsmiljö. Det gäller att finna det bästa sättet att säkerställa såväl hur vi arbetar som hur vi använder vår personliga skyddsutrustning. Vi måste med gemensamma satsningar försöka att på alla sätt åstadkomma en så säker arbetsmiljö som möjligt. Av en slump sammanföll vårt arbete med en uppvaktning från EU projektet Smart@Fire vilket bidrog till så stor marknadskontakt att vi vågade prova våra tankar. Projektet sökte deltagare från Norden och fick fatt i oss efter kontakt med BRG (Business Region Göteborg). För att åstadkomma något nytt måste man ofta både tänka och göra på ett nytt sätt. Ofta leder slumpen oss till nya idéer och det gäller att vara lyhörd och se möjligheter. Vi efterlyste marknadsaktörer som tillsammans med oss ville skapa framtidens larmställ, ett larmställ som var skalbart, där ytterdelarna kunde avlägsnas av brandmannen själv efter insats. Intresset från svenska aktörer var svalt, däremot fick vi kraftfull respons från både England, Tyskland, Tjeckien och Danmark. En upphandling där anbudsgivarna svarade på ett tydligt uppdrag om att med fokus på funktion och enklare hantering, skapa ett skalbart larmställ. Resultatet blev banbrytande i branschen, ett världsunikt larmställ. Vi har genom denna upphandling satt Göteborg på kartan i Räddningstjänstsfären. Katarina Appelqvist Enhetschef Ekonomi & Upphandling Peter Backenfall Avdelningschef Förbundsstaben Sida 3 av 14 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) är ett kommunalförbund med sex medlemskommuner: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum, sammanlagt 794 000 invånare. I dessa kommuner svarar RSG för räddningstjänst och förebyggande brandskydd. 1.1Räddningstjänstens uppdrag Räddningstjänstens uppdrag innebär att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. Resurserna är anpassade efter samhällets risk- och hotbilder. RSG arbetar aktivt med att identifiera risker och förebygga olyckor genom samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi är Sveriges näst största räddningstjänstförbund, med 11 heltidsstationer och ca 900 anställda som åker på ca 8 500 larm årligen. 1.2 Upphandlingsenhetens uppdrag Vårt uppdrag är att tillse att vi som upphandlande myndighet efterlever LOU (lagen om offentlig upphandling) och dess intentioner. Målsättningen med lagen är att alla potentiella leverantörer ska tävla om kontrakt med oss på lika villkor. De flesta räddningstjänster i Sverige använder sig av kommunernas upphandlingsfunktioner. I Göteborg har vi sedan många år tillbaka en egen upphandlingsfunktion, en förutsättning för att skapa riktigt bra upphandlingar, då kunskapen om verksamheten är hög hos den som upphandlar. 2 BAKGRUND Avtalet avseende larmställ skulle handlas upp på nytt. Våra larmkläder hade sett likadana ut sedan 2008, då vi introducerade larmställ med membran till vårt förbund. En brandman utsätts för risker av olika slag i sitt uppdrag och därför är det av högsta vikt att individen har god fysik tillsammans med ett säkert sätt att arbeta och ändamålsenlig skyddsutrustning. Arbetsmiljön vi utsätter våra medarbetare för är svår att identifiera då förutsättningarna ständigt förändras, som exempel så vet vi aldrig vilka material/komponenter som brinner och därmed är det svårt att veta exakt hur man bör skydda sig. Detta var vårt utgångsläge när vi gick fram i upphandlingen av ett nytt larmställ. 3 INNOVATIONSUPPHANDLING Katarina Appelqvist, chef för Ekonomi & Upphandlingsenheten: Många gånger möts man av inställningen att upphandling är krångligt, att det hindrar att man handlar av den som är bäst eller att det tar lång tid. Även att det är svårt och byråkratiskt och att man som upphandlare ej tar hänsyn till kvalitet. Var och varannan dag läser man i media att vår sektor alltid köper det billigaste. Efter över 15 år i yrket har jag aldrig någonsin köpt det billigaste. Däremot har jag handlat upp det som har lägst pris, vilket är en helt annan sak. Jag förklarar detta mer lite längre fram i stycke 3.4. Genom att beskriva hur en kreativ upphandlingsprocess har lett oss till ett helt nytt tänk i vår annars traditionella bransch hoppas jag kunna påverka er uppfattning om offentlig upphandling. Vi gör också skillnad på innovativ upphandling och upphandling av innovation, där det sistnämnda är upphandling av mer forskningskaraktär. Innovativ upphandling är en upphandling med någon form av prototypfas inklusive kommersialisering. Definitionerna kring innovation och upphandling är många men jag håller mig till dessa två i denna uppsats. Sida 4 av 14 Det jag ser efter alla år är att den offentliga sektorn inte använder sig av upphandlingstillfället till den grad som är möjlig. Den offentliga marknaden kan genom sina upphandlingar provocera fram utveckling av nya produkter och tjänster till förmån för tillväxt i regionen. Internationellt är vi i Sverige kända för vår kompetensexport, detta innebär att vi på hemmaplan har alla möjligheter att förena köpkraft och kunskapskraft och på detta sätt nå en utväxling som både marknaden och samhället tjänar på. Om vi har med oss detta synsätt in i upphandlingen så stimulerar vi också entreprenörskapet i regionen och bidrar till att fler företag vill etablera sig, och därmed skapas fler jobb, en viktig nyckel till vår välfärd. Innovationsupphandling kräver växelverkan, vi måste bli fantastiskt duktiga på att beskriva vad som ska tillfredsställas utan att gå in på hur, och företagarna måste vara intresserade och se potential i dessa lösningar för att få till stånd ett gott upphandlingsresultat. Men för att bidra till utveckling av det här slaget krävs en medveten innovationspolitik ibland våra styrelser och fullmäktigen. Även beslutsfattare på olika nivåer inom våra offentliga verksamheter kan medvetandegöras vad vi genom innovativ upphandling kan åstadkomma. Sedan måste upphandlarens roll givetvis inom vissa organisationer förändras. Jag har sökt efter kopplingen upphandling och innovation under några år och har inte funnit något riktigt bra föredöme, i alla fall inte inom den kommunala sektorn. Jag har förmånen att driva en upphandlingsfunktion som har en stark koppling till den verksamhet vi ska bedriva, en nyckel för att driva innovationsupphandling. Det krävs en djup förståelse och kunskap om den aktuella verksamhetens behov utöver kunskap om marknaden. Efterfrågefaktorer Kunskap Kravställaren har kunskap Marknaden är intresserad Marknaden är mogen för dialog Marknadsdialog 3.1 Uppstart Varje upphandling har en unikt sammansatt referensgrupp. Sammansättningen i gruppen beror helt och hållet på vilkas behov som ska beaktas. I denna upphandling, som alltid när det gäller skyddsutrustning, hade vi en stor representation från organisationen. Utöver projektledare fanns också chefer, huvudskyddsombud samt självklart brandmän med. Gruppen bestod av närmare 15 personer från start. Det var ett bra sätt att få samsyn inom organisationen på vilket sätt olika krav från oss får olika konsekvenser i anbuden. Denna grupp minskades ner när vi kom fram till prototypfasen, då upphandling lyder under absolut sekretess. Det var också en nödvändighet för att vår snäva tidplan skulle kunna hållas. Sida 5 av 14 3.2 Marknadsanalys När vi startade arbetet var siktet inställt på ett standardställ, detta för att vi levt med leveranstider som vi inte var nöjda med. För att lära oss vad marknaden kunde erbjuda genomförde vi en ”request for information” (RFI), där potentiella anbudsgivare bjöds in för att visa oss vad som var mest aktuellt på marknaden vid detta tillfälle. I den här delen av processen blev vi som köpare överösta med information om olika yttertyger, innertyger, membran med luftspalt och utan luftspalt. Det vi fick reda på i vår analys var att det fanns membran på marknaden som skyddar mot blodsmitta, petroleumprodukter och vissa kemikalier. Vi upplevde dessvärre att många av de styrkor de olika materialen hade även medförde svagheter. Det kändes mycket märkligt att vi som köpare skulle vara de som satte ihop de olika skikten i ett larmställ, varianterna var oändliga. 3.3 Paneldebatt i Bryssel Vid den här tidpunkten fick vi ett samtal från Business Region Göteborg (BRG), där ett EUprojekt kallat Smart@Fire sökte deltagare från Sverige. Vi bjöds ner till Bryssel för att delta i ett seminarium som handlade om framtidens larmställ. Seminariet hade representanter både från branschen men också räddningstjänster runt om i Europa. Av ungefär hundratalet deltagare fanns dock ingen verksamhet från Skandinavien representerad. Väl där fick vi frågan om att delta i en paneldiskussion där vi skulle beskriva hur vi arbetade i Göteborg, och hur vi såg på framtidens larmställ och dess funktionalitet. Det var stort fokus på teknisk innovation med bland annat nanoteknik men också integrerad kommunikationsutrustning (positionering, syresättning mm) i själva larmstället. När jag fick frågan om hur vi tänker i Göteborg, så beskrev jag att vi befinner oss i ett helt annat läge, då vi måste börja ta hänsyn till den kontaminering vi vet att brandmannen utsätts för. I Göteborg hade vi precis tagit beslut om att börja tvätta våra larmställ efter varje tillfälle det antas vara kontaminerat. Att lägga in larmstället i tvättmaskinen rimmade dåligt med den tekniska utveckling som projektet Smart@Fire förespråkade. Vårt budskap väckte mycket starka reaktioner. Under debatten kom många frågor från publiken och efteråt fick vi enormt mycket positiv uppmärksamhet, då branschen ville veta allt om hur vi tänkte. Idén om skalbarhet hade då redan fötts och vi började diskutera konsekvenser med en sådan lösning med alla möjliga som kunde tänkas ha något att bidra med, vi ville identifiera om det var möjligt och vilka risker som i så fall skulle kunna uppstå. Vi förutsatte först att någon annan Räddningstjänst har tänkt detta förut, så vi började söka efter leverantörer som hade levererat just skalbara larmställ, men kunde inte finna några. Det närmaste vår lösning vi kunde finna var att Nya Zeeland och Hong Kong hade delbara larmställ. Delbart larmställ är bra ur tvätt- och reparationssynpunkt, men vi ville ju att brandmannen skulle kunna skala av sitt yttertyg utan att behöva ta av sig det skyddande membranet. Efter denna paneldebatt hade vi i ett par månaders tid aktörer från hela Europa på besök i Göteborg. Vi träffade tillverkare av fiber, membran och tyg, samt personer som sitter med i den organisation som står för klassningskraven på larmställ för rökdykning (EN469). Genom de reaktioner vi väckte kändes det att vi var på rätt väg. Sida 6 av 14 3.4 Hur gjorde vi? Hur upphandlar man något som inte finns? Vi lockade med ett fast pris och en avtalsperiod som var intressant. Kontraktsvärdet utgjorde omkring 10msek. Vi visste också att vi i Göteborg har ett gott renommé i branschen. Potentiella anbudsgivare var på tå och inväntade spänt vår annons eftersom de visste att vi var på väg in i något nytt. Antal svar på annonsen gav ju oss också indikationer på om vår idé hade bärkraft eller inte. I vårt förfrågningsunderlag fokuserade vi på vad vi ville åstadkomma, vilken funktion som avsågs. Många gånger läser man underlag som beskriver vad man vill ha istället för vad man vill uppnå med köpet. Genom en gedigen marknadsanalys fick referensgruppen så mycket kunskap att de överlämnade till leverantören vilka materialval de valde att lämna anbud på. Våra garantikrav var höga, och skulle leverantören kunna ta det ansvar vi önskade så måste det vara de som rekommenderade vilka material vi skulle använda oss av. I underlaget hade vi beskrivit vad vi ville få ut för funktion med skalbarheten, våra tvättkrav, livslängd med mera. Det beskrevs också processmässigt hur vi ville gå fram i dialog med respektive anbudsgivare för att tydliggöra förutsättningarna. I upphandlingen uppgav vi, efter noggrann genomförd kostnadsanalys, ett fast pris. Sedan var det upp till leverantörerna att utveckla detta larmställ utifrån vår kravspecifikation med de funktionskrav vi beskrivit. Fördelen med en sådan modell är att vi då har möjlighet att endast utvärdera kvalitet och att anbudsgivaren på ett enkelt sätt kan räkna på konsekvenserna av kontraktet. Det vill säga om de anser att villkoret och utmaningen är så intressant att de tycker att det är värt att delta. I media blandar man ofta ihop det lägsta priset med det billigaste. Man glömmer då helt bort de krav som är utgångsläget, krav som utgör den nivå man som anbudsgivare måste ta sig över för att överhuvudtaget få lov att delta. 3.5 Annons konkurrenspräglad dialog Vi skapade en annons som på ett tydligt sätt skulle förmedla till marknaden vad vi var ute efter: ”Vi vill tillsammans med marknaden ta fram ett nytt larmställ. Målet är att begränsa den tid som brandmännen utsätts för kontaminering. Av denna anledning vill vi tillsammans med anbudsgivare ta fram skalbara larmställ. Vår personal har redan påbörjat nya rutiner kring hantering av vårt nuvarande larmställ. Enligt förbundets nya instruktioner ska larmstället tvättas vid varje tillfälle det varit utsatt för en brand eller av andra orsaker kan antas vara kontaminerat. Vi vill genom en konkurrenspräglad dialog se om det finns möjlighet att ta fram prototyper på ett larmställ som löser våra behov. Vi ser också i vår analys att det finns fler fördelar med ett skalbart larmställ som exempelvis tvätt, att kunna tvätta yttertyget respektive membran och innertyg på de sätt som anses bäst för dessa två. En separerad tvättprocess medför också att risken för att det kontaminerade yttertyget eventuellt skulle kunna ´smitta´ innertyget minskas och därmed förhindra att partiklar kommer i kontakt med huden. Brandmannen behöver skyddas efter insats, därför behövs ett skalbart larmställ. Detta innebär att man på plats utanför sitt fordon efter insats kan skala av det kontaminerade yttertyget. Detta ska kunna göras på ett smidigt sätt utan att brandmannen behöver ta av sig plagget. Sida 7 av 14 Brandmannen behöver kunna tvätta sitt larmställ i mycket större utsträckning än vad som görs idag. Larmstället ska kunna tvättas minst 30 gånger utan att det blir söndertvättat, givet att instruktioner kring tvätt från leverantören följs. Larmstället ska vara guld/sand/beige färgat, vidare se foton som bifogas inbjudan. Larmstället ska efter det att prototyp accepteras klassas enligt gällande EN norm/er på området, varav minimum EN469. I prototyparbetet behöver kläderna ej vara klassade tillsammans, men detta är en förutsättning vid framtida avtalstecknande, då avtalet annars ej är giltigt.” Den nya idén rönte stort intresse runt om i Europa då detta var ett genomslag på marknaden. Ingen hade tidigare gjort en upphandling i konkurrenspräglad dialog inom denna bransch. En viktig del var därför att tydligt förklara för anbudsgivaren vad de kunde förvänta sig i processen och tydligt beskriva vad vi förväntade oss steg för steg. 3.6 Upphandlingsprocessen steg för steg Vi annonserade efter aktörer som var nyfikna på denna, för branschen helt nya idé. Vi behövde välja en upphandlingsform som tillät dialog, därför föll valet på konkurrenspräglad dialog. 3.6.1 Tidplan Annonsen lades ut i oktober 2013 och urvalet gjordes i december. Fyra anbudsgivare valdes ut och första prototypmötet skedde i januari 2014. I slutet av april tilldelade vi vinnaren och kontrakt kunde tecknas. 3.6.2 Urval och prototypmöten Vi träffade de fyra anbudsgivarna för prototypmöten. Alla kringkostnader för att delta skulle anbudsgivaren bära själv. Prototypmötena skedde i Göteborg och dokumenterades noggrant. Reglerna var att våra idéer skulle delges samtliga anbudsgivare, men idéer från respektive anbudsgivare skulle sekretessbeläggas. Detta för att inte hämma anbudsgivaren. Vi ville skapa larmstället i dialog. Ett prototypmöte i månaden visade sig vara lagom då anbudsgivaren var tvungen att ha tid för förädling till nästa tillfälle. Mötena var väldigt givande och lärorika, både för oss men även för anbudsgivaren. Det var intressant att se hur marknaden tog emot våra tankar och hur vi tillsammans kunde finna den bästa funktionen. Här var brandmännens kunskaper ovärderliga. Det visade sig att det var funktionen kring skalbarheten som blev den största utmaningen, att finna på hur dragkedjor kan placeras så att det går att dra av yttertyget på jacka och byxa utan att ta av sig eller öppna plaggen. På våra övningsanläggningar på Färjenäs och Karholmen testades de färdiga prototyperna enligt det angivna testprotokollet. Testerna utfördes av brandmännen i vår referensgrupp. Sida 8 av 14 3.7 Funktion Det nya larmstället är skalbart inte bara för att minimera den tid brandmannen är kontaminerad, utan också för att underlätta vid tvätt och reparation av skyddsutrustningen. Att kunna skala larmstället på plats efter insats innebär också att den värsta smutsen avlägsnas innan brandmannen kliver in i fordonet och kör tillbaka till brandstationen. Det skydd som finns kvar är en membrantyp som skyddar mot blodsmitta, vissa petroleumprodukter och vissa kemikalier och givetvis vatten. Tidigare har brandmannen tagit av sig sitt larmställ helt och hållet, vilket inte är optimalt då det ofta är väderlek som gör att detta påfrestar arbetsmiljön. 4 OFFENTLIG UPPHANDLING - EN DRIVKRAFT FÖR INNOVATION När en upphandling ska ske är det ett ypperligt tillfälle att försöka få fram nya idéer och nya funktioner. Vi lockar då anbudsgivaren med ett flerårigt kontrakt och den omsättning kontraktet är värt blir ett kraftfullt verktyg för oss. Vi ser också vikten av att det är marknaden och inte vi, som kommer med lösningarna. Vi har som köpare all kunskap kring behovet, men marknaden har kompetensen om produkterna. Det låter självklart, men det är inte ovanligt med förfrågningsunderlag där köparen berättar för marknaden vad de vill ha. Upphandlarens roll som katalysator i samband med att verksamheten gör sina investeringar är underutnyttjad. Många gånger handlar det mer om att följa lagen och skriva på rätt sätt än att upphandlaren får tillträde till den arena där man kan göra störst skillnad, det vill säga lägga upp den mest optimala affärsmodellen. Upphandlaren måste delta aktivt i verksamhetsdiskussionen kring vilket behov som ska tillfredsställas. Att använda sig av upphandlingsprocessen som projektform är lysande då man samtidigt tar tillvara på den tid vi lägger på marknadsanalys och kopplar den till upphandlingen, istället för som idag att verksamheterna gör egna förstudier. Min erfarenhet är att vi ofta spenderar mycket tid på förstudier, som går till spillo när det sedan blir en upphandling och vi får ”göra” om den från början. I upphandlingen har man en annan ingång än i ett köp. Hos oss använder vi begreppen ”vad som ska lösas inte hur det ska lösas” när det gäller vårt behov. Sida 9 av 14 Upphandlingsformen i det här fallet var konkurrenspräglad dialog där förutsättningarna för vad vi ville åstadkomma var mycket klara, men inte hur det skulle gå till. För att göra det tydligt för anbudsgivarna valde vi att kalla dialogerna för prototypmöten. I dessa dialoger kommer verksamhetens kunskaper väl till pass och den gemensamma kunskapsinhämtningen ger oss med tiden konsensus kring hur behovet ser ut och hur det ska tillfredsställas. Det blir också enklare att förhålla sig till avtalstroheten när referensgruppen varit delaktiga i processen. Resultatet av att tänka efter före! Lika i förbundet Behov Kända villkor Rätt funktion Leveransvillkor Rätt produkt Utbildning Avtal Ekonomi Garantier Lagar Service Miljöhänsyn Reservdelar Licenser Tillbehör Uppgraderingar Ett viktigt resultat av en väl genomförd upphandling är också avtalet. Till skillnad mot ett köp (som ofta bygger på en offert om själva produkten) blir ansvarsfördelningen och villkoren mycket tydligare om vi har avtal som bygger på kravspecifikationer vilket är det naturliga avslutet på en upphandling. Avtalet har mycket vidare skrivelser som säkrar myndighetens relation till leverantören. Framförallt märks detta i den här upphandlingen som har ett så tydligt funktionsfokus, här bär leverantören fullt ut ansvar för funktionen. Sida 10 av 14 4.1 Upphandling en naturlig del av EU samarbetet? Inom EU har man gjort stora satsningar både på PPI (public procurement for innovation), men också PCP (Pre Commercial Procurement). Särskilda utlysningar finns för just kopplingen upphandling och innovation. I Europa har man redan identifierat den kraft som finns i vår sektor, och att dessa köp kan nyttjas för att skapa innovation och nytänkande. Kraft som vi snabbt borde anamma också i Sverige. Public procurement is the process whereby public authorities - including all levels of government and public agencies - buy goods and services or commission work. These contracts make up a significant share of the EU market, accounting for about 19% of its gross domestic product (GDP). Public procurement of innovation (PPI) occurs when public authorities act as a launch customer for innovative goods or services. These are typically not yet available on a large-scale commercial basis and may include conformance testing. Pre-commercial procurement (PCP) is an approach within the public procurement of innovation, developed specifically for the procurement of R&D services rather than actual goods and services; if the goods or services developed during the R&D phase are to be procured, this would need to be based on a separate procurement process. Det finns flera aktörer i Sverige som stödjer innovationsprojekt en av dem är Vinnova, som satsar med sina utlysningar även på innovationer. Både i förstudieprojekt (kallat frön) men även i fullskaliga projekt. Om offentliga aktörer inom vår region i upphandlingssammanhang hade med sig dessa tankar och i framtiden kopplar upphandling till finansiering och/eller deltagande i EUprojekt, så kan vi maximera utfallet i upphandlingar där så är lämpligt. Om vi identifierar den kraft som finns i den offentliga investeringen så kan regionen bli än mer konkurrenskraftig, attraktiv och dynamisk. Som upphandlare möter du ofta kravställningar som tar tillvara på den kunskap som finns idag, men missar det vi behöver imorgon. Alla upphandlingar passar givetvis inte för detta, men en del gör det, vilket är min huvudpoäng. Jag har sökt efter kommuner och kommunalförbund i vårt avlånga land som just tillvaratar nyttan med upphandling kopplat till innovation, men inte funnit någon. Jag har haft dialog med bland annat Vinnova och också fått till mig att den kopplingen inte ännu är vanlig. Jag önskar att jag med denna uppsats kan skapa en diskussion kring hur vår region kan dra nytta av upphandling på ett mer kraftfullt sätt. Många upphandlare ser dessa möjligheter men det hade blivit kraftfullare om man inom regionen tydliggjorde denna koppling genom att samla ett grepp kring frågan, kanske via innovationsplattformen i Göteborg, BRG, eller Upphandlingsbolaget i Göteborg. Sida 11 av 14 5 INTERNATIONALISERING Förhoppningsvis har vi både bidragit till en säkrare arbetsmiljö för brandmannen och en upphandling där idéer och erfarenheter från oss användare tillsammans med experterna inom området har styrt resultatet. Vi har lärt oss mycket och framförallt har vi gjort en fantastiskt bra affär. Fabrikanten Viking Life Saving Equipment har meddelat att larmstället kommer att lanseras på den utomeuropeiska marknaden. På Hannovermässan i juni 2015, som är den största Räddningstjänstmässan i Europa (endast vart femte år) ställs "The Gothenburg Suit" ut, men redan nu är vårt larmställ med på de mindre mässorna i Norden. Foto: Katarina Appelqvist Brandman Daniel Axman, Anna Augustsson och Magnus Jareflo Särskilt stort tack till Daniel Axman, Anna Augustsson, Magnus Jareflo, samt Torbjörn Petersson som aktivt bidragit till projektet! Utan er hade vi inte kommit i mål! Bilaga 1 Pressrelease Viking 20140918 Intressanta länkar Procurement of Innovation Platform ,Smart@Fire, Vinnova, BRG Forskningsrapport Offentlig Upphandling och innovation, Konkurrensverket Charles Edquist 2014:5 Sida 12 av 14 Bilaga 1 Pressrelease: VIKING helps reduce cancer threat with a new innovative fire suit Reacting to growing evidence of elevated cancer rates among fire fighters, VIKING’s new “Gothenburg” fire-fighting suit* is purpose-built to provide its wearer with greater protection from potentially harmful substances. Esbjerg, Denmark, 18 September 2014 – Working closely with a Swedish fire service, leading marine and fire safety equipment manufacturer VIKING Life-saving Equipment has developed an important new fire suit that helps to shield fire fighters from harmful contamination. In May this year, a study of Nordic fire fighters reported on cancer diagnoses among 16,422 male fire fighters from the five Nordic countries. Replicating the results of a major US study currently being concluded, the Nordic study found increased cancer risk among fire fighters compared with the general population. Since protecting people is at the core of VIKING’s corporate essence, looking for ways to address the cancer issue for the thousands of fire fighters who wear its products is a natural step. So when Gothenburg, Sweden-based Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG), one of Sweden’s most respected fire services, invited fire safety equipment manufacturers to help it develop the next generation of fire suits, VIKING didn’t hesitate. “With such compelling evidence, the relationship between fire fighting exposures and cancer cannot be ignored,” says VIKING CEO Henrik Uhd Christensen. “And that’s why we’ve been working to find ways to increase their protection on the job.” Firefighters are potentially exposed to a wide range of known and suspected carcinogens through their work. While factors such as shift work may explain some of the increase in diagnoses, it remains a fact that there is a risk of exposure, for example, to polycyclic aromatic hydrocarbons and asbestos. In fact, the increased incidence of cancer, while described by both studies as moderate, is attracting considerable attention around the world. The Gothenburg suit “The Gothenburg suit” – or PS7200 as it is designated in VIKING’s range of fire suit products, is inspired by VIKING’s multi-piece suits worn predominantly outside Europe. But where those suits are primarily designed to enable easier washing and repair, the new VIKING suit’s design objectives were far more ambitious. The key idea, introduced by RSG Procurement Manager Katarina Appelqvist, was to create a suit whose outer shell could easily be removed by the fire fighter after attending a fire, leaving him or her wearing the inner layers as perfectly usable clothing, for returning to the station. In this way, dangerous particles on the outer shell could immediately be removed from close contact with the fire fighter into a “washing bag”, this also minimizes contamination of interior surfaces of vehicles and fire stations. “We are highly attentive to our fire fighters’ working environment, and the idea of a detachable outer shell grew with every step of the process,” says Torbjörn Petersson of RSG´s Technology and Equipment Department. “We wanted to reduce the amount of time our people could be exposed to the risk of contamination. At the same time, removing the outer shell can help to keep the workplace clean from ordinary dirt and dust, too.” In the initial development rounds, RSG worked closely with all the manufacturers, co-developing and testing safetyapproved prototypes from each. After crawling, climbing, stress-testing and suit removal, fire fighters were asked to rate each prototype on comfort, overall impression and removability of the outer shell. The VIKING prototype convincingly won the test – and a multi-year contract for supply of the new fire suit. The Gothenburg suit’s outer shell is made of the latest generation of PBI ® fabrics. These fabrics are constructed using the inherently flame-resistant and thermally stable PBI® fiber from PBI® Performance Products, known for outstanding protection against heat and flames. The material is extremely strong, and maintains its resilient structure after many washes. On the inside is a CROSSTECH® SR 2 Layer Laminate, which doesn’t lose its high breathability even after exposure to extreme heat, and which, with the outer shell removed, continues to protect the wearer from the five most common chemicals, according to 1971 NFPA standard, including blood, bodily fluids and petroleum products. Fire fighter comfort received special attention, with features such as pre-bent knees and elbows, a removable hood, and Sida 13 av 14 superior, adjustable flexibility to handle many different work situations. The highly durable suit is reinforced with DuPont™ Kevlar® in arms, knees, in the pockets, and at the hem of the pants and the jacket. Attention to detail is evident throughout the design, making it easier, for example, to don communications equipment. Comfort is a key part of ensuring safety,” says Henrik Uhd Christensen, “An uncomfortable suit may not be worn properly or even avoided where possible, reducing the wearer’s level of protection from heat and contamination.” Katarina Appelqvist points to other advantages, too. “The new suits make it easier for the fire fighter to visually check his or her gear, and it makes it even easier, and probably faster to repair the outer shell.” General durability was also important. A strategy behind the multi-piece design was the ability to extend the lifetime value of components. Making it possible to purchase a new lining or outer shell rather than discarding the entire suit if only part of it is damaged or worn. The outer shell can handle at least 30 washes before re-impregnation. According to Katarina Appelqvist, RSG’s innovative approach to the procurement process has led to a highly optimized suit design: “All of the features were listed in the original requirements of the tender, but we knew it would take an innovative form of procurement based on competitive dialogue to achieve such an ambitious goal. As buyers, we wanted to use this new approach to make the most of the expertise manufacturers have to offer, and we’re proud that RSG has been able to contribute to a breakthrough in the market. Any innovations can have their teething problems, but like us, VIKING has had the attitude right from the beginning that we could create a really great fire suit together.” Sida 14 av 14
© Copyright 2024