Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter – Ett
www.svensktnaringsliv.se APRIL 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Ett företagarperspektiv Studentrapport Författare: ELIN GAFVELIN ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2.Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 3. Olika system för att reglera arbetskraftsinvandring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 3.1 Gemensam arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 3.2 Arbetskraftsinvandring från tredje land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 4. Arbetskraftsinvandring till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 4.1EU-medlemskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 4.2 Reformen för arbetskraftsinvandring 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 5.Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 5.1Intervjupersoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 5.2Intervjufrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 6.Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 6.1 Varför utländsk arbetskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 6.2 Varför man kommer till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 6.3 Myndigheter och andra aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 6.4 Behovet kvarstår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 7.Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 8.Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 8.1 Tryckta källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 8.2 Digitala källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 1 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Förord Svenska företagare inom flera sektorer upplever idag att det är svårt att hitta den kompetens som gör det möjligt för deras företag att utvecklas. I dagens globaliserade värld måste vi konkurrera med andra länder om kompetens och arbetskraft som gör utveckling möjlig. Detta sker samtidigt som Sverige är i stort behov av att företag kan växa och skapa fler jobb. Allt fler unga har det svårare att komma in på arbetsmarknaden och börjar arbeta senare i livet, det finns en mismatch på arbetsmarknaden. Dessutom står Sverige inför stora utmaningar i en framtid där färre yrkesarbetande ska försörja en åldrande befolkning. En globaliserad värld medför utmaningar, men också möjligheter. Ett steg på vägen mot att möta dessa utmaningar är att Sverige ska ha ett väl fungerande och välkomnande system för arbetskraftsinvandring. Förutom att underlätta för människor att komma hit måste det också vara attraktivt att stanna i Sverige. Svenskt Näringsliv har belyst denna problematik i tidigare publikationer så som ”Kampen om talangerna – en politik för ökad invandring” (2012) och i Rekryteringsenkäten (senast 2014) som kartlägger företagens behov och tillgång till kompetens. I denna rapport granskar vi debatten kring arbetskraftsinvandring och bemöter viktiga argument mot utländsk arbetskraft och ett system utan arbetsmarknadsprövning. För att få en bättre förståelse för hur reglerna kring arbetskraftsinvandring kan förbättras i praktiken har vi intervjuat svenska företag som använder sig av utländsk arbetskraft. Vi har frågat dem om hur de upplever att systemet fungerar, hur de blir bemötta av nyckelaktörer och myndigheter samt varför de väljer att söka sig utomlands i sin rekrytering. Vi vill med denna rapport lyfta fram arbetskraftsinvandringens effekter för företag och samhället i stort och fungera som ett inlägg i debatten kring arbetskraftsinvandringens vara eller icke vara samt lyfta fram möjliga förbättringar. Inom Svenskt Näringsliv är vi övertygade om att ett fortsatt öppet och välkomnande Sverige är nyckeln till att vinna den internationella talangjakten såväl som att hantera vår förändrade demografi och på så sätt bemöta morgondagens utmaningar. Malmö, januari 2015 Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne 2 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 1.Sammanfattning Rapporten syftar till att belysa effekterna av arbetskraftsinvandring från EU och tredje land för både den enskilda individen och samhället i stort, genom att intervjua individer verksamma i företag som använder sig av utländsk arbetskraft. För att sätta Sveriges nya lagstiftning kring tredjelandsarbetskraftsinvandring från 2008 i ett internationellt perspektiv ges en kort bakgrund till olika system som kan användas för att reglera arbetskraft från andra länder, däribland gemensamma arbetsmarknader, utbudssystem och efterfrågesystem. Sveriges arbetskraftsinvandring beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt vad som präglat debatten kring två betydande nutida förändringar, nämligen EU:s utvidgning österut 2004 (2007) och nya regler med slopad arbetsmarknadsprövning 2008. I båda dessa fall kan debatten kring reformerna beskrivas som onyanserad och att de farhågor som cirkulerade i media inte besannades. På så vis kan denna rapport ses som ett inlägg i debatten kring arbetskraftsinvandring. Sex intervjuer har genomförts med personer verksamma inom företag som använder sig av utländsk arbetskraft för att ta del av hur de upplevt att systemet fungerar, vad de anser om bemötandet från nyckelaktörer och vilka de ser som de största utmaningarna och fördelarna i att rekrytera utländsk arbetskraft. Intervjusvaren visar att de flesta som rekryterar utländsk arbetskraft söker en kompetens som det är brist på i Sverige, exempelvis sjuksköterskor eller specifik spetskompetens inom IT. De största utmaningarna med att rekrytera från utlandet har varit de långa handläggningstiderna, hos Migrationsverket för tredjelandsmedborgare och hos Socialstyrelsen för sjukvårdslegitimerade EU-medborgare. På Migrationsverket har man delvis försökt avhjälpa de långa köerna med ett snabbspår för riktigt stora arbetsgivare, något som i förlängningen försenar övriga företags ansökningar. Det finns många anledningar till att kritisera det nya systemet med snabbspåret som har gett upphov till att den arbetsgivare som kan betala mer kan gå via ett ombud. Fackliga organisationer har också lyfts fram som nyckelaktörer med stor makt i tillståndsprocessen som ibland agerar utöver sina befogenheter. Alla intervjupersoner är dock överens om att lagar fungerar relativt väl och att de kommer fortsätta använda sig av utländsk arbetskraft då fördelarna överväger nackdelarna. 3 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 2.Syfte Rapportens huvudsakliga syfte är att belysa arbetskraftsinvandringens effekter för individ och samhälle. För detta syfte intervjuas personer inom företag som använt sig av utländsk arbetskraft för att kunna påvisa att ett fortsatt öppet system är en förutsättning för att skånska företag ska kunna växa och skapa fler jobb. Rapporten kommer också peka på områden som kan förbättras för att ytterligare förenkla arbets kraftsinvandring till Sverige, både för den enskilde arbetstagaren och för företagen. Figur 1. Diagrammet visar antal invandrade till Sverige 1980–2014, uppdelat i kategorier1. Utifrån diagrammet kan vi se att flyktinginvandringen legat på en ganska konstant nivå bortsett från toppar som kan kopplas till flyktingvågor från exempelvis Balkankriget under 1990-talet eller Syrienkonflikten 2013. Invandring från EES/EU-länder och arbetskraftsinvandring från tredje land har tillsammans med anhöriginvandring stått för den största ökningen. Denna rapport avser arbetskraftsinvandring inom ramen för EES/EU:s fria rörlighet (orange) samt arbetskraftsinvandring från tredje land (ljusblå). 1 4 ”översikter och statistik från tidigare år”, migrationsverket.se ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Det finns flera skäl till varför denna rapport skrivs just nu. Ett skäl är det osäkra politiska läge vi ser på nationell nivå med en svag minoritetsregering och Sverige demokraterna som vågmästare. I detta läge är det regelverk för arbetskraftsinvandring som Alliansparterna tillsammans med Miljöpartiet sjösatte 2008 hotat. Den nya modellen, som betydligt förenklade arbetskraftsinvandring från tredje land, har blivit kallad världens mest öppna system av OECD2. Några av motståndarna till ett fortsatt öppet Sverige är Sverigedemokraterna, ett parti som vänder sig kraftigt mot det nya systemet för arbetskraftsinvandring3. Även LO har motsatt sig arbetskraftsinvandring utan arbetsmarknadsprövning och menade att reformen från 2008 skulle resultera i lönedumpning4. Därtill förordar SD kraftiga begränsningar av den fria rörligheten inom EU5. Starkast stöd har SD i Skåne. I valet till riksdagen 2014 låg 18 av de 20 kommunerna med starkast väljarstöd för SD i Skåne med siffror upp emot 30 procent6. Detta i en tid då Skåne och Sverige behöver öppenhet allra mest7. Den svenska samhällsdebatten har sedan eurokrisens början präglats av allt fler populistiska inslag och en uttalad vilja att stänga Sveriges gränser mot omvärlden och EU. Detta tar sig bland annat uttryck i en snedvriden medierapportering om arbetskraftsinvandringens effekter8. Därför kommer rapporten också att ta upp och bemöta några vanligt förekommande argument mot arbetskraftsinvandring. 2 “Rödgrön splittring i synen på arbetskraftsinvandring”, sverigesradio.se “Vår politik”, sverigedemokratierna.se 4 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se 5 Johnny Skalin – SD:s talesperson för europafrågor i “Debatt Fi och SD: om fri rörlighet i Europa”, sverigesradio.se 6 “SD starkast i Skåne”, sydsvenskan.se 7 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 48 8 “Medierna och arbetskraftsinvandring”, timbro.se 3 5 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 3. Olika system för att reglera arbetskraftsinvandring För att bättre förstå debatten kring arbetskraftsinvandring och dess argument ska en kort överblick ges av vilka olika modeller eller system för arbetskraftsinvandring som används. 3.1 Gemensam arbetsmarknad Ett sätt att reglera arbetskraftsinvandring är att skapa gemensamma arbetsmarknader. En gemensam arbetsmarknad är ofta ett bilateralt eller multilateralt avtal som innebär att man tillåter utländska medborgare att fritt röra sig och söka arbete på den inhemska arbetsmarknaden i utbyte mot att landets egna medborgare får samma rättigheter i övriga länder som ingått avtalet. I Sveriges fall blev vi en del av den nordiska arbetsmarknaden redan 1954 då det blev fritt att söka jobb och att röra sig inom de nordiska länderna utan att behöva arbetstillstånd eller pass9. Sveriges tillgång till gemensamma arbetsmarknader utökades senare i och med medlemskapet i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) 1960 och Europeiska Unionen (EU) 199410. 3.2 Arbetskraftsinvandring från tredje land De system som ska reglera arbetskraftsinvandring från länder utanför en gemensam arbetsmarknad (här benämnt som tredje land) brukar huvudsakligen delas in i efterfrågestyrda system eller utbudsstyrda system. I ett utbudsstyrt system avgör myndigheter eller det politiska styret inom vilka yrken det råder brist på arbetskraft. I dessa system bedöms migranten utifrån behovet av dennes kompetens på den inhemska arbetsmarknaden innan tillstånd att söka arbete beviljas11. Ett exempel på ett sådant system är det kanadensiska, där ett poängsystem används för att ranka den arbetssökandes kompetens12. I ett sådant system kommer migranten alltså in som arbetssökande och har inget arbete vid ankomsten13. I det efterfrågestyrda systemet är det arbetsgivarna som avgör behovet av kompetens och kan rekrytera direkt från ett annat land. I ett sådant system finns alltså ingen reglering om vilken sorts arbetskraft som kan tas in från utlandet och ett arbete finns till migranten när denne anländer14. Inom EU finns också vissa kombinationer av dessa två modeller. Ett exempel är den tyska modellen, där sökande får arbetstillstånd om de har akademisk examen samt har fått ett arbetserbjudande. Ett annat är det danska systemet där den sökande får arbetstillstånd om lönen för arbetserbjudandet överskrider en viss summa kombinerat med ett poängsystem där man kan få arbetstillstånd baserat på hur eftertraktade migrantens egenskaper är på den inhemska arbetsmarknaden. Dessa system används i hög utsträckning för att hålla lågutbildad arbetskraft utanför den egna arbetsmarknaden15. 9 “Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad”, norden.org Tallberg, Jonas, EU:s politiska system, 5., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, 26 11 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 15 12 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43 13 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 15 14 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 16–17 15 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43 10 6 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 4. Arbetskraftsinvandring till Sverige För att förstå argumenten för och emot arbetskraftsinvandring ur ett svenskt perspektiv kommer också en kort historisk överblick att ges. Här kommer också några av de vanligt förekommande argumenten mot arbetskraftsinvandring att tas upp och bemötas. 4.1EU-medlemskap I och med att Sverige gick med i EU 1994 öppnades vår arbetsmarknad upp för invandring från EU- samt EES-länder, utan att någon omfattande arbetskraftsinvandring som resultat16. Det var först i början av 2000-talets högkonjunktur som arbetskraftsinvandringen tog fart17. Åren 2004 och 2007 expanderade EU kraftigt och gick från 15 medlemmar till 27. Den stora expansionen, kallad Big Bang, skapade oro bland de äldre medlemsländerna om en kraftigt utökad arbetskraftsinvandring. Den stora farhågan var att migranter skulle komma från de nya Öst- och Central europeiska medlemsländerna och tränga undan den inhemska arbetskraften. Därför tilläts äldre medlemmar införa övergångsregler för att begränsa migrationen från nya medlemsländer. 4.1.1 Debatten om ”social turism” Även i Sverige pågick en intensiv debatt om övergångsregler. Regeringen tillsatte en utredning i vilken fastslogs att det inte fanns någon större risk för att svensk arbetskraft skulle trängas undan. Däremot fördes en diskussion om att det fanns en överhängande risk för det som dåvarande statsminister Göran Persson kallade ”social turism” 18. Man fruktade att de stora sociala klyftorna inom EU skulle göra att nya EUmedborgare skulle komma till Sverige med syftet att utnyttja svenska bidrags- och trygghetssystem. 2003 föreslog då regeringen övergångsregler som skulle innebära att EU-medborgare från nya medlemsländer endast skulle kunna komma hit för heltidsarbete för att inte belasta svenska sociala trygghetssystem som deltidsarbetande19. Detta trots att internationell forskning visat att arbetskraftsinvandrare, med medföljande familjemedlemmar inräknande, har en hög sysselsättning och att en sådan invandring i regel leder till höjd sysselsättning även bland mottagarlandets befolkning20. I slutändan avgjordes frågan i kammaren och den socialdemokratiska regeringen fick inte stöd från något annat parti21. Sverige blev ett av de få länder som inte antog några övergångsregler22. 16 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43 17 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 12 18 “Göran Persson orolig för social turism”, aftonbladet.se 19 “Ingen helt fri rörlighet over gränserna”, sverigesradio.se 20 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 28 21 “Frågan om övergångsregler avgörs i kammaren”, riksdagen.se 22 ”Immigration to Sweden from new EU member states”, Sieps.se 7 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Figur 2. Graferna visar antalet immigranter bosatta i Sverige som är födda i Polen, Bulgarien respektive Rumänien samt könsfördelning hämtade från Svenska institutet för Europapolitiska studiers (Siep) rapport ”Immigration to Sweden from the new EU member states”23. Utifrån graferna kan utläsas att antalet polacker bosatta i Sverige nästan fördubblas från 2004, till 2012. Samma utveckling kan noteras vad gäller antalet rumäner och bulgarer bosatta i Sverige före och respektive efter Rumäniens och Bulgarien EUinträde 200724. Men med facit i hand kan konstateras att den ”sociala turismen” uteblev. Migranterna från de nya EU-länderna arbetar i lika hög utsträckning som svenska medborgare25 och de återfinns också inom alla sektorer med en liten överrepresentation inom bygg och konstruktion och en liten underrepresentation inom offentlig administration26. Men framför allt får de i mindre utsträckning bidragsstöd jämfört med svenska medborgare27. Forskning från Göteborgs universitet på just 2007-utvidgningens effekter på svensk ekonomi visar att rumänska och bulgariska invandrare inte belastat välfärden utan att de istället bidragit med ca 30 000 netto per person till svensk offentlig sektor under 201128. 4.2 Reformen för arbetskraftsinvandring 2008 Som framhållits ovan är arbetskraftsinvandring ingen ny företeelse för Sverige. Under perioden 1945 till 1970 invandrade i genomsnitt 30 000 personer per år. Dessa var främst arbetskraftsinvandrare från Norden men i perioder kom även stora grupper av italienare, jugoslaver och greker29. I och med EU-inträdet och Sveriges tillgång till en allt större gemensam arbetsmarknad minskade också arbetskraftsinvandringen från tredje land30. I början av 2000-talet uppstod dock kompetensbrist inom vissa områden, exempelvis sjukvårdspersonal och IT-specialister. Mot bakgrund av detta tillsattes en utredning av den Socialdemokratiska regeringen. På basis av denna utredning utarbetade sedan följande Alliansregering tillsammans med Miljöpartiet fram en reform för att förenkla regelverket för arbetskraftsinvandring och de nya reglerna började gälla 2008. I praktiken innebar det att vi i Sverige gick från ett utbudsstyrt system till ett renodlat efterfrågesystem. Tidigare hade exempelvis arbetsförmedlingen och facket avgjort om behov fanns 23 Ibid Ibid, 27 25 Ibid, 30 26 Ibid, 32 27 Ibid, 40 28 “Forskare: Sverige har tjänat på oreglerad invandring från Rumänien och Bulgarien”, europaportalen.se 29 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 12 30 “Immigration to Sweden from new EU member states”, sieps.se, 11 24 8 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV innan ett arbetstillstånd beviljades31. Med denna reform ville man underlätta rekryteringen till bristyrken samt behålla arbetskraftsutbudet både på kort och lång sikt32. En annan betydande motivering till reformen var att Sverige står inför betydande demografiska utmaningar med en allt äldre befolkning och därmed ett stort behov av fler arbetande för att finansiera välfärden. Detta problem har Sverige gemensamt med EU i övrigt, varför arbetskraftsinvandring från övriga medlemsländer inte på lång sikt kan lösa problemet33. De nya reglerna innebar att man kunde söka tillstånd inifrån Sverige, exempelvis gäststudenter eller asylsökande som fått avslag då man tidigare varit tvungen att söka från utlandet. Dessutom blev det lättare att få permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare, något som innan 2008 bara beviljades i extrema undantagsfall. FAKTARUTA REGLER 2008 Arbetskraftsinvandring före och efter 2008 – Viktigaste skillnader Före 2008, Arbetsförmedlingen prövade och avgjorde behovet efter att de hört med facket. Tidsbegränsade tillstånd 18 månader + förlängning 6 månader. Permanent uppehållstillstånd endast i extrema undantagsfall. Alla tvungna söka tillstånd från hemlandet. Efter 2008, Arbetsgivaren avgör själv behovet. Tidsbegränsade tillstånd 24 månader + förlängning 24 månader. Permanent uppehållstillstånd möjligt för alla efter 4 år med tillfälligt arbetstillstånd under en period av 7 år. Gäststudenter och vissa grupper där det är brist kan söka tillståndet inifrån Sverige. Möjligt under vissa förutsättningar få uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl om asyl ansökan avslås. 4.2.1 Debatt om bärplockare och lönedumpning Både innan och efter de nya reglerna trädde i kraft så framfördes ofta argumentet att en oreglerad arbetskraftsinvandring skulle leda till försämrade arbetsförhållanden och utnyttjande av utländska arbetare. Den mediala debatten präglades ständigt av skandaler om utnyttjade bärplockare, detta trots att bärplockare är säsongsarbetare och att denna form av arbetstillstånd egentligen inte påverkats av de nya reglerna, utan funnits under lång tid och i stort sett i samma form sedan 199934. Ett exempel på detta är det uppmärksammade fall under 2010 då 34 bangladeshiska bärplockare bodde i ett sönderfallet hus utanför Bräcke. Arbetarna hade innan avfärd fått veta att det kunde plockas så mycket som 60 liter bär om dagen i de svenska skogarna och många hade skuldsatt sig för att komma till Sverige35. Arbetarna var anställda av ett utländskt företag och lönen på 17 000 i månaden som de var garanterade uteblev36. 31 “Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se, 1 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 20 33 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 13 34 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se, 20 35 “Brutna löften till utländska bärplockare”, sverigesradio.se 36 “Bärplockare fick ingen lön”, sverigesradio.se 32 9 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Ett andra vanligt förekommande argument mot arbetskraftsinvandring till okvalificerade yrken har varit att migranter tar arbeten som arbetslösa svenskar kunnat utföra. Därutöver har ett vanligt argument, främst från LO:s håll, varit att arbetskraftsinvandring leder till lönedumpning37. Eftersom den bild som media förmedlar av arbetskraftsinvandring är central för hur allmänheten uppfattar reformen har tankesmedjan Timbro undersökt mediabilden av arbetskraftsinvandring i en rapport från 2013. I rapporten granskas alla inslag i ämnet från sex stora medier under ett år, vilket motsvarade närmare 80 publiceringar. Undersökningen visade att det inte fanns ett enda fördjupande inslag om nytto effekter av arbetskraftsinvandring, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren. Därtill behandlar rapportering nästan uteslutande okvalificerad personal som säsongs arbetande bärplockare eller restaurangpersonal38. Frågan är då om denna bild ger en rättvis beskrivning av arbetskraftsinvandringen till Sverige. Trots att arbetskraftsinvandrare, jämfört med den svenska befolkningen, i större utsträckning är högskoleutbildade samt att den näst största gruppen som kommer till Sverige arbetar som dataspecialister så skildrade medias rapportering, som påvisat, nästan uteslutande okvalificerad personal. 2014 gjorde Timbro en uppföljning på sin rapport som visade att mediabilden under nästkommande året inte förändrats nämnvärt. Rapporten visade att medierna förmedlade en något mer positiv bild av arbetskraftsinvandring där arbetsgivarna ibland får komma till tals men att arbetstagarna fortfarande inte tillfrågades i medierapporteringen. En pilotstudie beställd av Svenskt Näringsliv som skulle undersöka hur omfattande fusket var inom bärplockningsindustrin och skogs- och lantbruksindustrin visade att detta var mycket begränsat. Utav 5 700 arbetare som kom under 2012 hade endast sju inte fått arbetsvillkor som motsvarar kollektivavtalet för branschen39. Den intensiva debatten om arbetskraftsinvandringen ledde till att regeringen och Miljöpartiet enades om att skärpa reglerna och förbättrade möjligheterna till kontroller av arbetsgivare infördes i april 201440. De nya skärpta reglerna gav bland annat större möjligheter till efterkontroller samt sanktioner mot arbetsgivare som misskött sig4142. Frågan om att arbetskraftsinvandring skulle leda till lönedumpning och att utländsk arbetskraft skulle tränga undan svensk arbetskraft är argument som ofta framhållits av LO, både gällande arbetskraft från EU och tredje land 4344. Enligt Thord Ingesson, migrationspolitisk talesman på LO finns ingen anledning för ett företag att anställa från tredje land till okvalificerade arbeten så länge det finns arbetslöshet i Sverige och menar att arbetsgivaren i så fall skulle ha andra motiv, som att exempelvis få pengar i handen för att anställa45. 37 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se “Medierna och arbetskraftsinvandringen”, timbro.se 39 “Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se 40 “Nu skärper vi reglerna kring arbetskraftsinvandring”, svd.se 41 “Hårdare regler för arbetskraftsinvandring”, dagensarena.se 42 “Nya regler mot missbruk av arbetskraftsinvandring”, mp.se 43 “LO vill begränsa arbetskraftsinvandringen”, sverigesradio.se 44 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se 45 Ibid 38 10 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Det finns få saker som tyder på att arbetskraftsinvandringen pressat lönerna nedåt. Internationell forskning pekar också på att utrikesfödda och inrikesfödda, som i ovanstående exempel, inte arbetar i samma yrken och därför kompletterar varandra istället för att konkurrera ut varandra på arbetsmarknaden46. LO:s påstående om pressade löner har baserats på ekvationen om utbud och efterfrågan, det vill säga att fler arbetssökande skulle innebära pressade priser på arbete. Denna ekvation går dock inte att applicera på en arbetsmarknad om migranter och inrikesfödda inte konkurrerar om samma arbeten. Dessutom har LO:s egen expert fått dementera att arbetskraftsinvandring kan leda till lönedumpning, då han konstaterat att antalet arbetskraftsinvandrare i jämförelse med den totala arbetsstyrkan i Sverige är så få att detta inte kan leda till att lönerna pressas neråt47. 46 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 38 47 “S förslag får näringslivet att rasa”, di.se 11 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 5.Metod Syftet med rapporten är som påvisats ovan att ge en bild av arbetskraftsinvandringens effekter för individ och samhälle genom att intervjua personer aktiva inom företag verksamma i Skåne som tar in utländsk arbetskraft. För att få en så nyanserad bild som möjligt, trots denna rapports ringa omfattning, har intervjupersoner valts ut från företag aktiva i olika branscher, med varierande kompetensbehov och olika stor personalstyrka. 5.1Intervjupersoner Alvida Vidstige Tiwari Relocation Specialist på Massive Entertainment* i Malmö. *Massive Entertainment ingår i Ubisoft-koncernen som utvecklar spel och spelplattformar. Företaget har idag en personalstyrka på 370 personer bestående av 31 olika nationaliteter. Hamish Bode Member of Brand team på Massive Entertainment i Malmö sedan juli 2013. Hamish kommer från Nya Zeeland och har innan han kom till Sverige också arbetat inom spelindustrin i USA. Imran Saeed VD, TCS Städtjänster* *TCS Städtjänster är ett städbolag i Malmö. Företaget har fem fast anställda och några timanställda, varav många kommer från utlandet. Tímea Szabó Sjuksköterska på Arvika sjukhus Tímea kommer från Ungern och är anställd av Orange Personal. Hon arbetar i Sverige sedan juli 2013. 12 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Lars Hezsö Country Manager, Orange Personal* *Orange Personal är ett bemanningsföretag som hyr ut legitimerad sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor, från EU/EES-länder. Britt-Inger Österlind HR-manager på AREVA NP Uddcomb AB som arbetar med energiproduktion. Britt-Inger har tidigare också arbetat med rekrytering från tredjeland på ABB i Karlshamn. 5.2Intervjufrågor Frågorna som intervjupersonerna besvarat har skiljt sig en aning från intervju till intervju beroende på företag och omständigheter, men alla intervjupersoner har svarat på frågor kring: • varför de valt att anställa utländsk arbetskraft/varför de valt att arbeta i Sverige; • vilken kompetens de eftersöker/vilken utbildningsbakgrund de har; • från vilka länder den största rekryteringen sker; • vilka som varit de största utmaningarna i rekryteringsprocessen; • hur de upplevt bemötandet från myndigheter och andra nyckelaktörer i deras rekryteringsprocess; • vad som skulle underlätta för dem i deras rekrytering. Utifrån deras svar har ett antal återkommande tendenser kunnat urskiljas varför resultatet från intervjuerna kommer återges i underrubriker om viktiga teman. 13 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 6.Resultat 6.1 Varför utländsk arbetskraft Som förklarats tidigare i rapporten så slopades arbetsmarknadsprövningen i och med de nya regler som trädde i kraft 2008 då arbetsgivaren fortsättningsvis självständigt skulle kunna avgöra behovet. Intervjupersonerna tillfrågades därför varför man sökt sig utanför Sverige i sin rekrytering. Alvida Vidstige Tiwari och Britt-Inger Österlind betonar behovet av att hitta spetskompetens som inte finns att tillgå i Sverige. Tiwari framhåller också att de konkurrerar med andra branscher om just väldigt specifik kompetens, som specialister eller analytiker, och att det därför blir extra svårt. Bristen på IT- och dataspecialister är särskilt stor och är också, förutom bärplockare, den enskilt största gruppen som kommer till Sverige. Även yrken inom vård och omsorg som kräver legitimation framhålls av arbetsförmedlingen som yrken där det råder stor brist på arbetskraft48. Det är mot denna bakgrund som Orange Personal, som är ett norskt företag i grunden, tagit fram sitt koncept. Företaget rekryterar sjukvårdspersonal, nästan uteslutande sjuksköterskor från främst de baltiska länderna och Ungern. De blir anställda från första dagen och genomgår sedan en intensivkurs i svenska under fem månader i sitt hemland. ”Ja, det är ju en stor brist på sjukvårdspersonal i Sverige. Vården klarar sig inte utan utländsk arbetskraft, de möjligheter vi har inom EU ska vi ju ta tillvara på. Att attrahera duktiga människor till Sverige helt enkelt.” Lars Hezsö Orange Personal skickar även ner svenska sjuksköterskor som svarar på frågor och berättar om svensk sjukvård under utbildningstiden, berättar Hezsö. Efter utbildningstiden kommer man till Sverige och börjar arbeta. De allra flesta vill ”prova” att arbeta i Sverige först innan man flyttar hit med sin familj. Det innebär ofta att man arbetar intensivt i fyra veckor för att sedan vara ledig två veckor och att man på så vis kan pendla. Orange Personals erfarenhet från Norge är att cirka 30–33 procent av de som kommer för att arbeta blir anställda hos deras kunder efter 13–15 månader, så även fast Orange Personal är ett bemanningsföretag så fungerar det också som ett rekryteringsföretag. Den arbetskraftsinvandring som blivit mest kritiserad är den till lågkvalificerade yrken inom den privata servicesektorn där det rådet överskott av arbetskraft. Här har LO velat se ett återinförande av den arbetsmarknadsprövning där fackliga organisationer tillsammans med arbetsförmedlingen hade ett mycket avgörande inflytande49. Innan de nya reglerna trädde i kraft 2008 beviljades i regel inte arbetstillstånd till så kallade överskottsyrken.50 48 “Jobben ökar inom de flesta yrkesområden”, arbetsförmedlingen.se Ibid, 52 50 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, förord XVII 49 14 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Städare är ett av de lågkvalificerade yrken där arbetskraftsinvandringen ökat51. Imran Saeed, VD för TCS städtjänster i Malmö har i sitt företag anställt personer som kommer både från EU och från tredje land. De har aldrig direkt rekryterat från utlandet utan har anställt människor med tillfälliga visum, exempelvis studentvisum eller uppehållstillstånd i ett annat EU-land. Den främsta anledningen har varit att de inte hittar svenskar som vill utföra det arbete som tjänsten kräver. Saeed berättar också om de svårigheter han själv och hans affärspartner stötte på när de kom till Sverige som studenter och försökte hitta arbete utan att kunna svenska och att de därför velat hjälpa personer i liknande situationer när de anställt. ”I vår bransch så måste vi göra all sorts städning, det vill säga flyttstädning, hemstädning, industristädning och ibland måste vi också rengöra toaletterna på Malmöfestivalen. Det jag har noterat är att det är få svenskar eller européer som är till 100 procent villiga att göra det jobbet, och även om man hittar någon som är villig så blir inte resultatet tillfredsställande.” Imran Saeed Var de flesta arbetskraftsinvandrarna kommer ifrån skiljer sig från företag till företag. För Orange Personal är det uteslutande EU/EES länder som är aktuella, men de har planer på att i framtiden börja söka även i tredje land, exempelvis Indien, men framhåller att det i nuläget skulle vara mycket svårt med tanke på de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Österlind lyfter fram Iran, Tyskland och Schweiz som största nationaliteter i deras rekrytering på ABB i Karlshamn där de anställde både utländska studenter som studerat i Sverige såväl som rekryterade direkt från utlandet. På Massive varierar det väldigt mycket, konstaterar Tiwari, idag består deras personalstyrka av 29 olika nationaliteter. Saeed nämner Nigeria, Pakistan, Indien och Bangladesh som de nationaliteter han anställt inom sitt företag men framhåller samtidigt att det är ett litet företag och att nationaliteten spelat mindre roll utan att de främst tagit in anställda på referens. 6.2 Varför man kommer till Sverige Förutom att locka hit internationell kompetens hade också dåvarande regeringen och Miljöpartiet som politisk målsättning att en ökad arbetskraftsinvandring från tredje land skulle stävja den demografiska obalans, med en allt äldre befolkning, som Sverige står inför52. Ambitionen var alltså inte bara att locka hit kompetens utan även att få personer att stanna i Sverige. Därför har intervjupersonerna utfrågats om vilka drivkrafter som finns för att komma till Sverige och vad som skulle krävas för att underlätta rekryteringen. De som är arbetskraftsinvandrare har också fått frågan om de tror att de fortfarande kommer vara här om fem år. Detta blir en relevant frågeställning då siffror från migrationsverket tyder på att de allra flesta arbetskraftsinvandrarna från tredje land inte stannar i Sverige någon längre tid. Exempelvis väntades bara drygt 50 procent av arbetskraftsinvandrarna som kom 2010 (undantagen säsongsarbetare) stanna längre än ett år53. Hamish Bode, som arbetar på Massive Entertainment, säger att han egentligen aldrig besökt eller funderat på att flytta till just Sverige, utan bara Europa i övrigt efter sin tid i USA. Massive Entertainment kände han till genom spelforum på nätet. Han tror att han kommer vara kvar i Sverige om fem år och som främsta skäl framhåller han 51 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 48 Ibid, 31 53 Ibid, 44 52 15 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV att hans trivts och att hans fru har haft samma rättigheter under deras tid i Sverige, och därför kunnat både studera och arbeta. Under Bodes tid som arbetskraftsinvandrare i USA hade de däremot ofta problem med visum och att den ena fick arbeta men inte den andra, vilket i slutändan ledde till att de sökte sig till Europa. Tímea Szabó hade dock en helt annan drivkraft att komma just till Sverige. Hon beskriver att Sverige var hennes drömland och att hon hade besökt landet 6–7 gånger innan hon bestämde sig för att börja arbeta här. Hon hade också släktingar i Sverige sedan 20 år tillbaka. Hon tror också att hon fortfarande kommer arbeta i Sverige om fem år. Idag pendlar hon mellan Arvika och Budapest där hon har sin familj och har inte bestämt sig om hon vill börja arbeta heltid eller fortsätta på Orange Personal när hennes kontrakt tar slut om sex månader. Enligt Hezsö är det vanligt att människor vill komma hit från Ungern då man ofta har släktingar här som kommit som arbetskraftsinvandrare tidigare. Han påpekar också att det inte finns någon direkt arbetslöshet bland sjukvårdspersonal i de här länderna utan man väljer att komma till Sverige av andra anledningar; dels så tjänar man mer men sjukpersonalen får också chansen att se en helt annan vårdkultur. 6.3 Myndigheter och andra aktörer Något som genomsyrat nästan alla intervjuer är att man upplevt samarbetet med myndigheter och andra aktörer som problematiskt, varför detta tema behandlas i tre underrubriker om handläggningstid, särskild certifiering och bemötande. 6.3.1Handläggningstid Det som framhålls som det absolut svåraste i att rekrytera från utlandet är myndigheters långa handläggningstider. Saeed och Tiwari vittnar om handläggningstider hos Migrationsverket på över ett år för att ansöka om arbetstillstånd för medborgare från tredje land. Det arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare som gått fortast kom nästföljande dag berättar Tiwari, det som tagit längst tid är inne på 13 månader och har ännu inte gått igenom fortsätter hon och konstaterar att det är nästintill omöjligt att rekrytera under dessa omständigheter. Saeed har haft liknande problem när han sökt tillstånd för sina anställda och beskriver att det ärendet som tog längst tid, över ett år, inte fick en handläggare på flera månader. Det snabbaste ärendet gick igenom på åtta månader. De långa handläggningstiderna är något som Migrationsverket brottats med sedan 2008. ”Vi har oftast behov nu. Våra Efter hård kritik fördubblade man 2011 antalet produktionscykler, det varierar, handläggare på arbetstillståndsenheten och men de är oftast inte så långa… pressade ner snittväntetiden till 74 dagar Timing blir A och O.” och lovade då också ytterligare förbättring54. Alvida Vidstige Tiwari Trots detta har väntetiden sedan ökat igen och ligger enligt Migrationsverket nu på ca 10 månader. Nu har man infört ett nytt system där en korrekt ifylld webbanmälan ska beviljas på 15 arbetsdagar55. Saeed välkomnar initiativet och har redan skickat in en ansökan, men har ännu inte fått något svar. 54 55 16 “Handläggarbrist skapar jobbpropp”, dn.se “Väntetider för arbetstillstånd”, migrationsverket.se ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV För de som kommer till Sverige från andra EU-länder för att arbeta krävs som angetts tidigare inget arbetstillstånd, dock behöver man få sin yrkeslegitimation godkänd av Socialstyrelsen för att kunna arbeta inom hälso- och sjukvårdsyrken i Sverige56. Enligt svensk lag ska det inte ta längre än tre månader för en sjuksköterska utbildad i EU att få sin legitimation validerad av Socialstyrelsen57. Hezsö berättar dock att av de ungefär 70 sjuksköterskor som de anställde under förra året hade cirka 50 av dem en handläggningstid längre än sju månader för att få sin legitimation validerad. Hezsö berättar att Orange Personal har gjort cirka 1 000 ansökningar i Norge med exakt samma grundkrav, och haft en handläggningstid på tre veckor för att få ett ja eller ett nej. Eftersom hela Orange Personals verksamhet är uppbyggt på att rekrytera sjukvårdpersonal från andra EU-länder påverkades företaget oerhört av de långa handläggningstiderna. Hezsö berättar om hur de förlorade framtida anställda då dessa tvekat på om företaget var seriöst eftersom väntetiden var så lång, och han beskriver frustrationen då de bara kunde hänvisa sin anställda till Socialstyrelsen. Först när Orange Personal såg till att situationen uppmärksammades i media kom snittväntetiden ner till 3–4 månader (men mötte alltså inte kravet på högst tre månader) berättar Hezsö. Sedan dess har dock handläggningstiden åter förlängts. Handläggnings tiden för sjukvårdpersonal från andra EU-länder är ändå en av de kortare hos Socialstyrelsen. Enligt riksrevisionen tog det, för en sjuk sköterska från tredje land, i genomsnitt 4,8 år från att personen anlände till Sverige till dess att hen kunde börja arbeta58. ”Vi ser det lite som att man köper sig in i en gräddfil och på så sätt kanske sabbar för andra… jag menar, vi är ju många i IT-branschen som har den här problematiken och det gör ju att finns det en gräddfil så är det ju alltid någon annan som blir lidande.” Alvida Vidstige Tiwari 6.3.2 Särskild certifiering Något som framkommit i intervjuerna med Österlind och Tiwari är olika åsikter kring Migrationsverkets särskilda certifieringssystem. Enligt Migrationsverket infördes möjligheten att bli certifierad arbetsgivare för att ”seriösa arbetsgivare ska få snabba besked”. I praktiken innebar det att de företag som Migrationsverket kallar seriösa arbetsgivare får en gräddfil för sina ärenden med en betydligt kortare handläggningstid59. Österlind berättar hur deras rekrytering underlättades när HR-centret på ABB fick den särskilda certifieringen. För att kvalificera till att bli en certifierad arbetsgivare och få en garanterad handläggningstid på 20 dagar krävs bland annat att man ansöker om minst 25 arbetstillstånd per år60, en siffra som få företag når upp till. För övriga arbetsgivare är det den vanliga proceduren som gäller61. Tiwari berättar att de trots den ganska höga volymen av tredjelandsmedborgare i sin rekrytering inte når upp till dessa krav. Möjligheten för större företag att bli certifierade ombud har öppnat upp för en marknad där stora revisionsbyråer som exempelvis Ernst & Young och PwC erbjuder andra företag att behandla arbetstillstånd genom deras företag, och få en kortare 56 “Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i ett annat land”, socialstyrelsen.se “Sköterskor får vänta på legitimation”, svt.se 58 “Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor”, dn.se 59 “Seriösa arbetsgivare får snabba besked om arbetstillstånd”, dn.se 60 “Bli en certifierad arbetsgivare”, migrationsverket.se 61 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se, 38 57 17 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV handläggningstid, mot en avgift6263. Sedan ungefär ett år tillbaka går Massive Entertainment via ett certifierat ombud för att snabbare få igenom sina arbetstillstånd. Att gå via ett certifierat ombud kostar ungefär 6 000 kronor per ansökan plus Migrationsverkets egna avgifter, berättar Tiwari. Tiwari är mycket kritisk till systemet med snabbspår men känner samtidigt också ett stort ansvar för de som sitter i ett annat land, kanske med hela sin familj, och väntar på att få komma till Sverige och Tiwari berättar att möjligheten med certifierat ombud underlättat rekryteringen oerhört. 6.3.3Bemötande Något som framhållits som nästintill lika problematiskt som de långa handläggningsti”Vi upplevde att Socialstyrelsen derna är bemötandet från många berörda var den mest byråkratiska myndig myndigheter och fackliga organisationer. När heten vi någonsin stött på.” arbetsmarknadsprövningen för tredjelands”Det finns ingen ambition, som medborgare avskaffades med de nya reglerna vi har uppfattat det, att sitta ner så fick de fackliga organisationerna möjlighet och diskutera problemet. Det att yttra sig i arbetstillståndsärenden. Facket finns ingen dialog.” ska då göra en bedömning om arbetsvillkoren och lönevillkoren är kollektivavtalsenliga eller Lars Hezsö motsvarar praxis i branschen. Däremot har facket ingen skyldighet att svara. Ett uteblivet svar från facket resulterar i att Migrationsverket själv får undersöka arbetsvillkoren för anställningen64, ofta med en längre handläggningstid som följd. Saeed berättar att han har fått anmärkningar på sina tillståndsansökningar som ligger utanför fackets nuvarande roll. Vid ett arbetserbjudande hade facket, i yttrandet, frågat sig varför Saeed inte anställde personer från EU trots att de på yttranden bara ska uttala sig om arbetsgivaren möter kollektivavtalsnivåer eller liknande. Han upplevde inte heller facket som samarbetsvilliga vad gällde hans ansökningar. I tidigare fall har felaktiga uppgifter skickats in till Migrationsverket utan att verifieras först, bland annat att hans företag inte var medlem i Almega. När Saeed sedan påpekade detta så var det redan försent och utlåtandet hade redan skickats till Migrationsverket. Både Saeed och Tiwari berättar att facket ibland också avstått från att lämna yttranden, vilket i praktiken leder till att tjänstemännen på Migrationsverket själva måste undersöka villkoren och en därmed förlängd handläggningstid. Saeed berättar också att han rådfrågat sitt arbetsgivarförbund om lämplig lön för hans arbetsområde innan en ansökan skickats in, för att sedan bli fälld av fackets som ansåg den för låg. Facket hade då räknat på snittlönen i branschen. Hezsö, Tiwari och Saeed har upplevt stora problem kring en avsaknad av transparens i handläggningsprocessen på Migrationsverket och Socialstyrelsen. Både Tiwari och Hezsö anser att det skulle vara betydligt lättare om man kunde följa processen, och exempelvis få veta ifall ärendet fått någon handläggare. 62 “EY är ett certifierat företag hos migrationsverket”, ey.se “Hantera utmaningarna med en internationell arbetsstyrka”, pwc.se 64 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se 63 18 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Hezsö berättar att de vid flera tillfällen försökt ta reda på hur de bättre kan förbereda sina ansökningar till Socialstyrelsen för att det snabbare ska gå att få en legitimation godkänd. Försöken har dock varit fruktlösa då de upplevt att intresset hos Socialstyrelsen saknas. Hezsö har också upplevt att det inte finns utarbetade rutiner för hur svenska myndigheter som arbetsmiljöverket och skatteverket ska hantera människor som kommer hit för att arbeta. 6.4 Behovet kvarstår Trots de problem som uppstått vid rekryteringen från tredje land upplever alla intervjupersoner att arbetskraftsinvandringens positiva effekter överväger problemen och att de kommer fortsätta använda sig av utländsk arbetskraft. Flera av intervjupersonerna framhåller att de inte skulle kunna driva sin verksamhet utan att rekrytera personer från andra länder. Både Tiwari och Österlind framhåller också de positiva effekter en arbetsstyrka från flera länder har på arbetsmiljön. Hezsö förstår inte varför det ska finnas så många hinder för att ta hit denna nödvändiga personal. Han jämför med Norge där förutsättningarna för deras verksamhet varit mycket bättre. Han menar att det i Sverige saknas en verklig politisk vilja att öppna upp för arbetskraftsinvandring och understryker samtidigt att sjuksköterskesituationen i Sverige inte kan lösas på annat sätt. ”Vår marknad är global och vi gör underhållning för en världsmarknad. De människor som gör den här underhållningen måste också spegla konsumenten.” Alvida Vidstige Tiwari 19 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 7.Slutsatser Den största skillnaden med de nya reglerna för arbetskraftsinvandring från 2008 ligger i att arbetsgivaren själv får avgöra om denne ska rekrytera en medarbetare från tredje land. Ett av de vanligaste argumenten mot de nya reglerna, främst från LO:s håll, var att denna invandring skulle resultera i lönedumpning, något som LO:s egen expert senare fått dementera. I och med östutvidgningen av EU 2004 (2007) fanns farhågor om att nya EU-medborgare skulle komma till Sverige för att utnyttja svenska trygghetssystem och belasta välfärden. Vad gäller den mediala debatten kring det nya regelverket från 2008 har denna präglats av dåliga förhållanden för säsongsarbetande bärplockare trots att de är säsongsarbetare och att liknande arbetsillstånd funnits under mycket lång tid och egentligen inte har någon större koppling till de nya reglerna. Med facit i hand kan konstateras att farhågorna som fanns innan EU-utvidgningen och reformen 2008 inte har infriats. Istället har exempelvis EU-migranter som kommit hit efter 2004 haft positiva effekter på svenskt ekonomi. Vilka effekter arbetskraftsinvandringen från tredje land har haft efter 2008 blir dock svårare att utläsa av två anledningar; inte nog lång tid har förflutit och man har ännu inte utvecklat ett effektivt system för att hantera ansökningar. Av de företagare som tillfrågats för denna studie är alla positiva till det öppna systemet som finns idag och trots de problem som uppstår ser de ändå rekrytering från utlandet som nödvändigt i deras verksamhet och att fördelarna överväger nackdelarna. De betydande försvårande omständigheterna som lyfts fram är långa handläggningstider och bemötande från myndigheter och andra nyckelaktörer. Trots den slopade arbetsmarknadsprövningen har facket fortfarande ett avgörande inflytande på vissa områden, med möjlighet att försinka tillståndsprövningen. Här kan det bli problematiskt att endast facket har rätt att yttra sig och inte arbetsgivarorganisationer då det förekommer att fackliga organisationer kräver minst genomsnittslön medan lagstiftningen förutsätter lön enligt kollektivavtal, vilket i det enskilda fallet kan vara både över och under genomsnittslön. Migrationsverket var inte berett på den stora ökningen av prövning av arbetstillstånd och har fortfarande inte fått bukt med problemet med mycket långa handläggningstider. Migrationsverkets försök till lösning har bland annat varit ett skapa ett snabbspår för vad de väljer att kalla seriösa arbetsgivare. I realiteten blir det få företag som når upp till de volymer som krävs för att bli certifierade och få tillgång till snabbspåret. De företag som har möjlighet kan istället betala för att få ett arbetstillstånd godkänt fortare. Även om det finns en lagstadgad rätt att få sin legitimation från ett annat EU-land validerad inom tre månader är det inte oproblematiskt att komma till Sverige och arbeta som sjukvårdspersonal. Socialstyrelsens långa handläggningstider verkar sällan bli kortare än den lagstadgade tiden på tre månader. Det enda som förefaller hjälpa är att de långa handläggningstiderna uppmärksammats i media, vilket är beklagligt. Detta trots att alla berörda parter är överens om att det finns en kronisk brist på sjuksköterskor inom vården. 20 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV Det mest förvånande är att myndigheterna inte lyckas förkorta sina handläggningstider då det ligger i allas intresse att få till ett välfungerande system. Som det ser ut idag leder de långa väntetiderna till att företag ofta måste vänta med att expandera eller rekrytera, vilket indirekt leder till ett stort bortfall av skatteintäkter. 21 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV 8.Referenser 8.1 Tryckta källor Tallberg, Jonas, EU:s politiska system, 5., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.),Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012 8.2 Digitala källor ”översikter och statistik från tidigare år”, migrationsverket.se http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar.html (2015-05-24) “Rödgrön splittring i synen på arbetskraftsinvandring”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5946387 (hämtat 2014-11-19) “Vår politik”, sverigedemokratierna.se https://sverigedemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/ (hämtat 2014-11-18) Johnny Skalin – SD:s talesperson för europafrågor i “Debatt Fi och SD: om fri rörlighet i Europa”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5847833 (hämtat 2014-11-19) “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se http://www.bt.se/debatt/valdebatt/lo-satt-stopp-for-lonedumpning%282086167%29.gm (hämtat 2014-11-20) “SD starkest i Skåne”, sydsvenskan.se http://www.sydsvenskan.se/val2014/sd-starkast-i-skane/(hämtat 2014-11-19) “Medierna och arbetskraftsinvandring”, timbro.se http://timbro.se/pdf/tmi/TMI_rapport_arbetskraftsinvandring_140522.pdf (hämtat 2014-11-19) “Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad”, norden.org http://www.norden.org/sv/om-samarbejdet-1/nordiska-avtal/nordiska-avtal/arbetsmarknad/oeverenskommelse-om-gemensam-nordisk-arbetsmarknad (hämtat 2014-11-19) 22 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV “Göran Persson orolig för social turism”, aftonbladet.se http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10413929.ab (hämtat 2014-11-19) ”Immigration to Sweden from new EU member states”, Sieps.se http://www.sieps.se/sites/default/files/Inlaga%20Sieps_2013_5.pdf (hämtat 2014-11-20) “Ingen helt fri rörlighet over gränserna”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=171027 (hämtat 2014-11-20) “Frågan om övergångsregler avgörs i kammaren”, riksdagen.se http://www.riksdagen.se/sv/Start/Press-startsida/pressmeddelanden1/2003041/Fraganom-overgangsregler-avgors-i-kammaren/ (hämtat 2014-11-20) “Forskare: Sverige har tjänat på oreglerad invandring från Rumänien och Bulgarien”, europaportalen.se http://www.europaportalen.se/2014/01/forskare-sverige-har-tjanat-pa-oregleradinvandring-fran-rumanien-och-bulgarien (hämtat 2014-11-20) “Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/ Rapporters/utmaningar-kring-regelverketpdf_575038.html/binary/Utmaningar%20 kring%20regelverket.pdf (hämtat 2014-11-20) “Brutna löften till utländska bärplockare”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3920916 (hämtat 2014-12-04) “Bärplockare fick ingen lön”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3951677 (hämtat 2014-12-04) “Medierna och arbetskraftsinvandringen”, timbro.se http://timbro.se/pdf/130326-TMI_arbetskraftsinvandring.pdf (hämtat 2014-11-20) “Nu skärper vi reglerna kring arbetskraftsinvandring”, svd.se http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-skarper-vi-reglerna-for-arbetskraftsinvandring_3510968.svd (hämtat 2014-11-20) “Hårdare regler för arbetskraftsinvandring”, dagensarena.se http://www.dagensarena.se/innehall/hardare-regler-for-arbetskraftsinvandring/ (hämtat 2014-12-08) “Nya regler mot missbruk av arbetskraftsinvandring”, mp.se http://www.mp.se/just-nu/nya-regler-mot-missbruk-av-arbetskraftsinvandring (hämtat 2014-12-08) “Jobben ökar inom de flesta yrkesområden”, arbetsförmedlingen.se http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/ Riket/2014-06-26-Jobben-okar-inom-de-flesta-yrkesomraden.html (hämtat 2014-12-08) 23 ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV “handläggarbrist skapar jobbpropp”, dn.se http://www.dn.se/ekonomi/handlaggarbrist-skapar-jobbpropp/ (hämtat 2014-12-08) “Väntetider för arbetstillstånd”, migrationsverket.se http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Arbeta-i-Sverige/Vantetider.html (hämtat 2014-12-08) “Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i ett annat land”, socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/legitimation/utbildadiannatland (hämtat 2014-12-08) “Sköterskor får vänta på legitimation”, svt.se http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/skoterskor-far-vanta-pa-legitimation (hämtat 2014-12-09) “Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor”, dn.se http://www.dn.se/debatt/gor-vagen-till-jobb-enklare-for-utlandska-sjukskoterskor/ (hämtat 2014-12-09) “Seriösa arbetsgivare får snabba besked om arbetstillstånd”, dn.se http://www.dn.se/debatt/seriosa-arbetsgivare-far-snabba-besked-om-arbetstillstand/ (hämtat 2014-12-09) “Bli en certifierad arbetsgivare”, migrationsverket.se http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Arbetsgivare/Anstalla-fran-landerutanfor-EU/Bli-en-certifierad-arbetsgivare.html (hämtat 2014-12-09) “EY är ett certifierat företag hos migrationsverket”, ey.se http://www.ey.com/SE/sv/Services/Tax/Human-Capital/EY-ar-ett-certifierat-foretaghos-Migrationsverket (hämtat 2014-12-09) “Hantera utmaningarna med en internationell arbetsstyrka”, pwc.se http://www.pwc.se/sv/managing-people/international-assignments.jhtml (hämtat 2014-12-09) “LO vill begränsa arbetskraftsinvandringen”, sverigesradio.se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5548418 (hämtat 2014-11-21) “S förslag får näringslivet att rasa”, di.se http://www.di.se/artiklar/2014/3/5/s-forslag-far-naringslivet-att-rasa/ (hämtat-2014-11-21) 24 www.svensktnaringsliv.se APRIL 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Ett företagarperspektiv Studentrapport
© Copyright 2024