Fältsekreterarnas verksamhetsrapport 2014
Fältsekreterarnas verksamhetsrapport 2014 Mjölby kommuns metod för att uppfylla de ambitioner om uppsökande socialt arbete som omnämns i socialtjänstlagen 3 kap 1§ 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Fältarbete som metod 1. Uppsökande arbete 2. Analys/kartläggning 3. Insatser 4. Dokumentation och utvärdering s. 3 Utbildningar och föreläsningar under 2014 s. 9 Utmaningar för 2015 s. 10 Bilagor Nämndbeslut Skolavslutningen i Mjölby kommun Utvärdering ungdomshälsan 5 år Som förälder är du viktigare än vad du tror! Drogrutin Information om polisanmälningar Bekymringssamtal 2 Inledning Fältarbete är en metod för att uppfylla de ambitioner om uppsökande socialt arbete som finns i socialtjänstlagen 3 kap 1§. En fältarbetare arbetar på individ-, grupp- och strukturell nivå gentemot ungdomar, 13-20 år, som riskerar att utveckla sociala problem. Rent konkret handlar det om att etablera goda kontakter med ungdomar i deras egna miljöer exempelvis i skolan, på fritidsgården, på stadens gator och torg och på internet. Fyra nyckelord som är viktiga i fältarbetet är förebyggande, frivillighet, förtroende och flexibilitet. Att skapa förtroende är a och o för fältarbetaren – speciellt eftersom kontakten oftast är frivillig - samtidigt som fältarbetaren också måste ta sitt ansvar som vuxen och myndighetsperson när situationen kräver det. I slutet av 2013 föreslogs som besparing att ta bort hela fältverksamheten. Förslaget kom senare att gälla enbart en tjänst. I slutet av 2014 beslutade omsorgs- och socialnämnden att fältverksamheten ska bestå av tre heltidstjänster (se bilaga). Under 2014 besattes de tre fältsekreterartjänsterna av Jonatan Falklöf, Jessica Karlsson och Anna Torres. Anna har under hösten varit föräldraledig utan ersättare i väntan på nämndens beslut. Fram till 30 april 2015 har fältverksamheten ansvar för samordningen av frågor kring alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) i Mjölby kommun vilket tar 50 % av en heltidstjänst i anspråk. Detta arbete utförs av Jessica. Fältarbete som metod Metoden i professionellt socialt fältarbete bygger på fyra delar; (1) uppsökande arbete, (2) analys/kartläggning, (3) insatser, samt (4) dokumentation och utvärdering. 1. Uppsökande arbete som bedrivs i offentliga ungdomsmiljöer. Arbetet syftar till att få kunskap, kontakt och gemensamma upplevelser med ungdomar. Det uppsökande arbetet kan delas in i tre olika stadier: man observerar, söker kontakt och agerar. Tanken med det uppsökande arbetet är tidig upptäckt av ungdomsproblem, både i tid (unga år) och vad gäller karaktär och omfattning. Fältverksamheten i Mjölby kommun arbetar uppsökande dagtid, kvällstid och nattid. Vid full bemanning tjänstgör fältsekreterarna minst en vardagskväll i veckan och varannan fredagsnatt. Fältsekreterarna tjänstgör alltid på Valborgsmässofirandet på Väderkvarnsbacken i Skänninge, skolavslutning och Skänninge marknad. Det var, liksom tidigare år, de arrangemang som samlade flest ungdomar. Precis som tidigare år hade polisens tidiga insatser riktade mot ungdomar som innehade alkohol avgörande betydelse för berusningsnivån. Samverkan mellan polis och fältsekretetrarna fungerade väl under Valborgsmässoafton och Skänninge marknad. Skolavslutningen i Mjölby kommun krockade i år med Gatebil på Mantorp park och Vätternrundan vilket innebar att inga av Mjölbys poliser fanns att tillgå till de festligheter som arrangerades för främst årskurs 9. Mjölby kommun har tråkiga traditioner kring skolavslutningen för årskurs 9. I stort sett varje skola har föräldrar som hyr lokaler för att deras barn ska kunna ha fest. Majoriteten av dessa föräldrar har en tillåtande attityd till ungdomar och alkohol. I år var inget undantag, något som fick tråkiga konsekvenser med en stor ungdomsgrupp som valde att dricka alkohol. Hade polisen ägnat ett par timmar åt att förverka alkoholen på platser där ungdomarna hade avslutningsfester så hade 3 skolavslutningen sett helt annorlunda ut. Fältsekreterarna har inte dessa befogenheter, så för att stävja en avslutningskväll med ungdomsfylla krävs det en fungerande samverkan mellan fältsekreterarna och polisen (se bilaga). Verksamhetens målsättning är att varje skola och fritidsgård ska få minst ett besök i veckan. Mjölby kommun består av fyra högstadieskolor, en gymnasieskola, tre fritidsgårdar samt tre träffpunkter; Mantorps skatehall, Väderstads bibliotek och cafeterian på Blåklintsskolan. 2. Analys/kartläggning av det upplevda är en ständig pågående process i det uppsökande arbetet och görs på såväl individ-, som samhälls- och gruppnivå. Efter att ha uppmärksammat ungdomars behov och önskemål görs bedömningar och val av olika insatser som ska genomföras. För att kunna göra relevanta bedömningar och val av insatser krävs det att fältarbetaren har en bred teoretisk grund att stå på. Fältsekreterarna i Mjölby kommun har numera alla en socionomexamen som grund att stå på. Under året har även fältsekreterarna medverkat på ett antal utbildningar för att öka gruppens kompetens och medvetenhet kring ungdomsproblematik (se utbildningar och föreläsningar). I kartläggnings- och analysarbetet är samverkan a och o. Exempel på samverkansparter är elevvårdande personal, lärare, rektorer, fritidsgårdspersonalen, Ungdomshälsan, psykiatripartners, polisen, nattvandrarna, kommunens brottsförebyggande råd (KomBrå) och övriga socialtjänsten. Under 2014 deltog fältsekreterarna på en rad träffar och möten med dessa samverkansparter. Arbetet med att förbättra samverkan mellan fältsekreterarna och personalen på kommunens fritidsgårdar påbörjades under 2013. Under 2014 har arbetet fortsätt i form av möten där frågor kring vad som fungerar i samarbetet, vad som kan förbättras samt vilka förväntningar som finns på de olika yrkesgrupperna har diskuterats. Fältsekreterarna avsätter vanligtvis en eftermiddag i veckan för egna arbetsplatsträffar. Träffar med närmaste enhetschef äger rum två gånger per månad. Fältsekreterarna har under 2014 haft extern handledning med Evamarie Boquist vid åtta tillfällen. 3. Insatser. Det är alltid svårt att resultatberäkna och värdera en förebyggande verksamhet utifrån nyckeltal. Ekvationen går helt enkelt inte att ställa upp, för samhället kan aldrig riktigt säkert veta vem som kommer att få sociala problem, bara sannolikhetsbedöma. Därför måste det sociala fältarbetet ha ett brett perspektiv inom många olika områden som rör barn och unga samt deras föräldrar. Fältarbete bedrivs på tre olika nivåer; individ-, grupp och samhällsnivå. Relaterat till nivåerna bedriver fältarbetaren olika former av insatser vilka är strukturerade, förebyggande (både generella och riktade) samt rådgivande. 4 Generella insatser Samhällsnivå (strukturell) Gruppnivå Individnivå 1. KomBrå:s lokala arbetsgrupper 2. Information och marknadsföring 3. ANDT-samordning 4. Upptaktsdagar 5. Temaarbeten 6. Föräldramöten 7. Don´t drink and drive 8. Studenten 9. Ungdomshälsan Riktade insatser 10. Effekt 11. Rutiner, policy och checklistor 12. Droginformation 13. Gruppverksamhet 14. Kronobergsmodellen 15. Polisförhör, lob- och bussamtal 16. Individkontakter 17. Drogrykten 18. Tidig upptäckt 19. Bekymringssamtal 20. Medling vid brott 1. KomBrå:s lokala arbetsgrupper Även under 2014 har fältsekreterarna varit omsorgs- och socialförvaltningens representanter i kommunens brottsförebyggande råds (KomBrå:s) lokala arbetsgrupper i Mjölby, Mantorp och Skänninge. Möten har ägt rum en gång i månaden. 2. Information och marknadsföring Information och marknadsföring är en viktig del i fältarbetet. Fotoanslag sitter på såväl högstadieskolorna som gymnasieskolan, fritidsgårdar och bibliotek med fältsekreterarnas foton, namn, telefonnummer, mejl och facebookuppgifter. Nya profilplagg har tagits fram. Fältsekreterarna har träffat kontaktpolitikerna för omsorgs- och socialnämnden och gjort en presentation av verksamheten. Gallerian arrangerade en ungdomshelg i slutet av mars där fältsekreterarna deltog tillsammans med fritidsgårdar och nattvandrare i syfte att marknadsföra verksamheterna. 3. ANDT-samordning Under 2014 upprättades en handlingsplan kopplad till ANDT-strategin där berörda förvaltningar visade på vad de ska arbeta med för att uppnå målen. Kommunstyrelsen antog under hösten denna handlingsplan som kommer att följas upp i samband med hållbarhetsbokslutet. Arbetet med en handbok mot ANDT för personalen på Mjölby gymnasium påbörjades och kommer att försätta under 2015. 4. Upptaktsdagar Även detta år genomfördes upptaktsdagar för årskurs 7 på Blåklintskolan (2 klasser, 43 elever), Lagmanskolan (4 klasser, 102 elever), Vifolkaskolan (3 klasser, 69 elever) och Trojenborgsskolan (2 klasser, 51 elever). Syftet med dessa dagar är att eleverna ska se vilka fler vuxna som finns runt om dem när de börjar högstadiet. Dagarna sker i samverkan mellan 5 skolor, fritidsgårdar och fältsekreterarna. Eleverna får information om vilka fältsekreterarna är och om dess arbete. De får också jobba med en rad samarbetsövningar. På så sätt ser fältsekreterarna hur grupperna fungerar, vilka attityder som finns och hur eleverna samarbetar. Nytt för i år var att upptaktsdagarna avslutades med ett kommungemensamt arrangemang på Mjölby fritidsgård. Syftet med detta arrangemang var att skapa förutsättningar för att på sikt få en till en gemensam drogfri skolavslutning för årskurs 9. Kvällen innehöll aktiviteter som laserdome, sumobrottning, dansuppvisning, rundpingisturnering, skapande verkstad och olika tävlingar. Uppskattningsvis kom 90 % av kommunens årskurs 7, vilket får ses som ett lyckat arrangemang. Fältsekreterarna deltog såväl i planeringen som i genomförandet av kvällen. 5. Temaarbeten Samverkan mellan fältsekreterarna och Räddningstjänsten fortlöpte även under 2014 då årskurs 7 (11 klasser, 265 elever) genomgick brandutbildning och då även fick arbeta med värderingsövningar för att hitta olika strategier att hantera grupptryck vad gäller tobak, alkohol, skadegörelse och snatteri. Årskurs 8 (10 klasser, 257 elever) har gjort studiebesök på Ungdomshälsan likt tidigare år. Information har då getts om Ungdomshälsans arbete. Fältsekreterarna har efter denna information delat på tjejer och killar och arbetat med bland annat värderingsövningar om tankar, känslor och beteenden kring kärlek och sex. Lagmansskolan arrangerade en Hälsodag där fältsekreterarna träffade årskurs 7 (4 klasser, 106 elever) och visade filmen ”Gräsmark var så tyst och stilla” som tagits fram av Don´t drink and drive. Efter filmen arbetade eleverna med olika frågeställningar kring ämnet. 6. Föräldramöten Under 2014 har fältsekreterarna deltagit vid fyra föräldramöten på Trojenborgskolan, Lagmanskolan, Kungshögaskolan och Blåklintskolan. Syftet har då varit att marknadsföra fältverksamheten, ge en lägesbeskrivning av ungdomssituationen i stort och ge föräldrarna en del konkreta tips i deras föräldraroll. Informationsmaterial med kontaktuppgifter har även delats ut på föräldramötena. 7. Don´t drink and drive Don´t drink and drive är en nationell verksamhet framtagen av Trafikverket som syftar till att göra ungdomar uppmärksamma på riskerna med alkohol och droger i trafiken. Mjölby gymnasium anordnade under hösten temadagen don´t drink and drive för elever i årskurs 1 och 2. Fältverksamheten var en av flera aktörer som medverkade på denna dag. 8. Studenten Inför studentfirandet 2014 valde fältsekreterarna att träffa eleverna i årskurs 3 på Mjölby gymnasium. Syftet med träffen var att minska alkoholkonsumtionen under studentveckorna. Information gavs även till föräldrar/vårdnadshavare. Diskussioner fördes med personalen på gymnasiet om deras arbetsmetoder och rutiner för att eleverna skulle få en minnesvärd student. 9. Ungdomshälsan Fältsekreterarna medverkar en gång i månaden på arbetsplatsträffar på Ungdomshälsan och deltog även på de planeringsdagar som genomfördes under året. Under 2014 firade Ungdomshälsan femårsjubileum. Detta uppmärksammades genom att Ungdomshälsan tillsammans med fältverksamheten besökte kommunens alla högstadieskolor och Mjölby gymnasium under en vecka för att marknadsföra sig själva och samla in ungdomars synpunkter om Ungdomshälsan. Dessa synpunkter (se bilaga) låg sedan till grund för ett 6 utvärderingsarbete av verksamheten samt i framtagningen av en jubileumsaffisch som nu finns uppsatt på kommunens högstadieskolor och gymnasieskola. 10. Effekt Effekt är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som syftar till att senarelägga ungdomars alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion. Utbildningsförvaltningen har beslutat att Effekt ska genomföras på kommunens högstadieskolor och att det är vardera rektor som ansvarar för detta. Fältsekreterarna har inte arbetat med Effekt under 2014 och tänker framöver endast ha en stöttande roll mot skolorna. 11. Rutiner, policy och checklistor Fältsekreterarna försöker att arbeta fram rutiner för att förbättra och förenkla delar av fältarbetet. Under året har en checklista arbetats fram för drogsamtalen för att kvalitetssäkra arbetet. Denna checklista har även delgetts personalen på kommunens fritidsgårdar. 12. Droginformation Som en del i det preventiva arbetet gentemot ungdomars förhållningssätt till droger arrangerade under våren fältverksamheten tillsammans med kommunens beroendemottagning, polisen i Mjölby och Boxholms kommun, två informationskvällar med temat ”Som förälder är du viktigare än vad du tror!” (se bilaga). Inbjudan skickades alla föräldrar/vårdnadshavare med barn i årskurs 6-9 grundskolan och gymnasiet. Närmare 200 personer deltog. Fältverksamheten har under hösten tillsammans med polisen i Mjölby även träffat personalen på Vifolkaskolan och informerat om tidiga tecken på ett drogmissbruk. Personalgruppen gavs tips både om hur de kan upptäcka att elever har ett begynnande missbruk och hur de kan jobba preventivt gentemot sina elever. 13. Gruppverksamhet Under 2014 har fältverksamheten inte jobbat med några riktade grupper, främst på grund av tidsbrist. Däremot har fältgruppen bistått skolorna med material. 14. Kronobergsmodellen Kronobergsmodellen är ett arbetssätt som polisen implementerat i sin verksamhet för att minska tillgången på alkohol bland ungdomar. Under 2014 har Kronobergsmodellen inte prioriteras av polisen. Tanken är att fältsekreterarna ska kalla de föräldrar/vårdnadshavare vars barn kommit i kontakt med polisen utifrån Kronobergsmodellen på ett möte tillsammans med personal från kommunens Beroendemottagning, allt enligt metoden. Under 2014 har inga sådana möten genomförts. 15. Polisförhör, lob- och bussamtal Fältsekreterarna har deltagit på polisförhör där den misstänkte varit under 18 år. Under 2014 har det varit tre polisförhör. Betyder den låga siffran att ungdomar i Mjölby kommun inte begår brott? Polisanmäls inte brotten? Glömmer polisen bort socialtjänsten i detta arbete? Vilka ska finnas till för den målsägande? Hur ska man arbeta med eventuella vittnen? Det är frågeställningar som tas med in i arbetet under 2015. Har det inte funnits möjlighet för fältsekreterarna att delta på förhöret har ungdom och förälder/vårdnadshavare kallats efter förhöret för ett så kallat bussamtal. Under 2014 har fältverksamheten inte haft något sådant samtal. Fältsekreterarna har under 2014 heller inte haft några lob-samtal. Detta kan bero på att polisen inte aktivt arbetat med Kronobergsmodellen samt att de flesta lob-samtalen numera genomförs av personalen på 7 kommunens Beroendemottagning. 16. Individkontakter Fältsekreterarna erbjuder fem rådgivande samtal till ungdomar. Är den unges behov större än så försöker fältsekreterarna att slussa vidare till rätt instans, till exempel Ungdomshälsan, Slussen, psykiatripartners eller skolkurator. Fältsekreterarna månar om att den unge ska hamna rätt från början vilket innebär att en del ungdomar slussas vidare från start, främst då andra professioner kontaktat fältsekreterarna med oro för den unge. I det rådgivande arbetet har fältsekreterarna en mall för första samtalet så att ungdomen ska känna sig trygg och ha kunskap kring fältarbetet, tystnadsplikt och anmälningsplikt. Under 2014 har fältsekreterarna haft 17 individkontakter av rådgivande karaktär. Av dessa kan fältverksamheten se en ökning av ungdomar som väljer att ta kontakt via Facebook. Nio orosanmälningar har gjorts till myndighetsdelen på socialkontoret. Anmälningar har även gjorts till Linköping, Motala, Boxholm och Ödeshög. En anmälan om eventuella sexuella övergrepp gjordes till polisen. 17. Drogrykten Fältverksamheten har även detta år kunnat se tydliga tecken kring ungdomars attityd till droger blir allt mer liberal. Flera ungdomar uttrycker kommentarer som ”mina vänner väljer själva hur de vill leva sina liv, och vill de knarka så får de göra det!”. Under året 2014 har fältverksamheten använt sig av drogrutinen (se bilaga) vid 69 tillfällen. Under hösten sågs en minskning på antalet drogsamtal, vilket tros bero på att skola och fritidsgård arbetade efter handboken mot ANDT i större utsträckning. 18. Tidig upptäckt I början av 2014 uppmärksammade fältverksamheten en ungdomsgrupp som skapade bekymmer i Gallerian. Det var ett antal i denna ungdomsgrupp som eldade och ägnade sig åt skadegörelse. För att stävja detta valde fältsekreterarna att tillsammans med polis, räddningstjänst och centrumvärden kalla de utpekade ungdomarna (17 stycken) och deras föräldrar/vårdnadshavare till en informationsträff. Detta i syfte att uppmärksamma om den rådande situationen. Efter träffen valde fältsekreterarna att kontakta alla familjer för att följa upp hur diskussionerna gått hemma samt se om det fanns behov av stödinsatser via socialtjänsten. Utifrån uppföljningssamtalen gjordes en orosanmälan till socialtjänstens myndighetsdel och två familjer fick kontakt med Slussen. Några av familjerna var sedan tidigare aktuella inom socialtjänsten. Eftersom Gallerian har varit utsatt för liknande problem tidigare år valde fältsekreterarna, i början av hösten 2014, att kalla samman säkerhetssamordnaren för KomBrå samt Gallerians centrumvärd till en träff. Syftet med träffen var att förebygga liknande problem samt enas kring tidiga insatser för att stävja eventuella framtida problemen. Bland annat gick information ut till handlarna om vikten av att polisanmäla brott (se bilaga). 19. Bekymringssamtal Bekymringssamtal är en strukturerad samtalsmetod som syftar till att tidigt fånga upp förstagångsförbrytare och unga i riskzonen för kriminalitet. Fältverksamheten har under året arbetat med metoden bekymringssamtal för lagöverträdare under 15 år enligt den rutin som är framarbetad (se bilaga). 16 bekymringssamtal har genomförts under 2014. Majoriteten av dessa ungdomar har varit anmälda för antingen snatteri eller misshandel. Efter samtalen föreslår fältsekreterarna myndighet huruvida de ska besluta om att inleda utredning eller inte. Samtliga av dessa förslag till beslut har varit att inte inleda utredning på den unge. 8 20. Medling vid brott Medling vid brott är en metod som bygger på teorier om reparativ rättvisa. Grundtanken är att brottsoffer och gärningsperson ska få en möjlighet att mötas och prata om det inträffade. Samtalet leds av en opartisk medlare vars roll är att se till att ingen blir kränkt och att båda får utrymme att komma till tals. Medling är för båda parter helt frivilligt. Alla Sveriges kommuner ska erbjuda medling till alla gärningspersoner som är under 21 år. I Mjölby kommun delas detta ansvar mellan fältverksamheten och Växthuset. Under 2014 genomfördes ett medlingsmöte och fyra ärenden inleddes men gick av olika anledningar aldrig så långt att brottsutsatt och gärningsperson träffades. 4. Dokumentation och utvärdering är en viktig del av fältarbete. För att kunna se mönster och tendenser vid det uppsökande arbetet förs en kontinuerlig dokumentation av det som sker på fältet, skriftlig, muntligt och visuellt. Fältverksamheten för dock inte några journalanteckningar, utan den skriftliga dokumentation som görs inbegriper mättal och statistik över det arbete som gjorts under året. Denna verksamhetsrapport är ett exempel på detta. Utbildningar och föreläsningar under 2014 • • • • • • • • No Hate Speech Movement – Ungdomsstyrelsen och Statens medieråd arrangerade i mars en konferens om näthat. Syftet med dagen var att öka kunskapen kring näthat och ge konkreta verktyg för hur man kan arbeta med ungdomar kring denna problematik. Pengarna, barnen och livet – Temadag arrangerad av FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete. Temat för dagen var barnfamiljers vardag, utmaningar och förutsättningar. Cannabis – en lycksalig väg till fördumning? – Länsstyrelsen bjöd in till en föreläsning om cannabis med Fred Nyberg, professor vid Uppsala Universitet. Skolfrånvaro – Din och min insats = Vår insats gör skillnad – Samverkansdag arrangerad av socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i Mjölby kommun. Drogfokus – Norrköpings kommun arrangerade i samverkan med Länstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting, CAN, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Dopingjouren, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket Drogfokus 2014. Syftet med dessa två temadagar var att öka kunskapen kring alkohol, narkotika, doping och tobak. Våga se barnet – Temadag om barn som lever i familjer med missbruksproblematik arrangerad av Länsstyrelsen. Spice-föreläsning – KomBrå bjöd in till en föreläsning med Agneta Björck om Spice och dess skadeverkningar. Hur kan hedersproblematik se ut inom polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och hur kan vi samverka? Utmaningar för 2015 Utöver det som hittills framgått ses några utmaningar för 2015: • Ambitionen är att fältsekreterarna ska synas mer medialt för att nå ut med aktuell 9 information till exempel inför riskhelger såsom Valborgsmässoafton och skolavslutning. En mediestrategi kommer att arbetas fram under 2015, förhoppningsvis i samarbete med andra förvaltningar och myndigheter och i samråd med kommunens informationsansvariga. • Många ungdomar i målgruppen är föreningsaktiva. Fältsekreterarna strävar efter att hitta en samverkansform med föreningslivet. En broschyr kommer att arbetas fram som ska skickas ut till ledare där de ges information om fältsekreterarnas arbete och kontaktuppgifter. • För att få ett tätare samarbete med fokus på ungdomen kommer under 2015 en samverkansform mellan fält, skola, fritid och polis arbetas fram. Syftet är att effektivisera såväl det förebyggande arbetet som tidiga insatser. Tanken är att det ska finnas en samverkansgrupp på respektive högstadieskola. • En riktad insats kommer att genomföras inför årskurs 9 skolavslutning 2015. Information kommer att ges till elever och personal. Brev kommer att skickas hem till föräldrar/vårdnadshavare. Syftet med denna insats är att minska alkoholkonsumtionen och slå hål på myter som finns kring ungdomar och alkohol. 10 Mjölby 15-06-10 Polisen behövs under skolavslutningen i Mjölby kommun! Skolavslutningen i Mjölby kommun krockade med Gatebil på Mantorp park och Vätternrundan vilket innebar att inga av Mjölbys poliser fanns att tillgå till de festligheter som arrangerades för främst årskurs 9. Socialtjänstens fältsekreterare har i uppdrag att arbeta uppsökande, förebyggande och rådgivande med ungdomar 13-20 år. Att arbeta under skolavslutningen är en given arbetsuppgift. Skolavslutningen är ett tillfälle då flera ungdomar dricker alkohol, vissa för första gången. Forskning visar att hos tonåringar som dricker tidigt kan få problem längre fram i livet. De alkoholvanor som man skaffar sig som ung hänger ofta med genom livet. Hos tonåringar som dricker alkohol är risken större att man provar narkotika. Tittar man på hur statistiken ser ut för vilka som begår våldsbrott är de som berusar sig i unga år överrepresenterade. Därför är preventivt arbete och tidiga insatser att prioritera! Mjölby kommun har dessvärre rätt tråkiga traditioner kring skolavslutningen för årskurs 9. I stort sett varje skola har föräldrar som hyr lokaler för att deras barn ska kunna ha fest. Majoriteten av dessa föräldrar har en tillåtande attityd till ungdomar och alkohol. I år var inget undantag. Lagmansskolans årskurs 9 höll till i Högby hembygdsgård, Trojenborgsskolans årskurs 9 var i Änga, en lokal i Väderstad och Vifolkaskolans årskurs 9 hade inget arrangerat. Blåklintsskolans avslutning ligger kvällen före övriga skolor och De hade en fest hemma hos en förälder i Eldslösa. Ett tiotal föräldrar fanns på plats i Högby. De hade bestämt att ingen alkohol fick förekomma inne i lokalen, men vad som skedde utanför och runt omkring tog de inget ansvar för. När fältsekreterarna kom till platsen möttes de av många ungdomar med välpackade väskor, på väg ut i skogen runt hembygdsgården. Vid ett senare besök var majoriteten av ungdomarna onyktra, några var väldigt berusade. Föräldrarna berättade då att de valt att bryta festen tillfälligt för att informera om att ungdomarna inte längre fick dricka någon alkohol, varken i lokalen eller utanför. Föräldrarna började då även att samla in den alkohol de hittade. De var förvånade över den mängd starksprit ungdomarna hade med sig. Alkoholen lämnades vid efterfrågan tillbaka till ungdomarna och deras vårdnadshavare vid hemgång. Resterande alkoholen skulle lämnas in till polisen. 1 Namn: Jessica Isoz Jonatan Falklöf Telefon: 0142-851 98 0142-853 97 Adress: Omsorgs- och socialförvaltningen Fältverksamheten 595 80 Mjölby Besöksadress: Kyrkogatan 23 Mjölby 15-06-10 I Änga hade föräldrarna inte pratat sig samman om regler och förhållningssätt, när fältsekreterarna frågade om detta. Deras inställning varierade. En mamma menade att föräldrarna var förbjudna att vara i festlokalen. En annan tyckte det var ok att de drack, ”man minns väl själv sin skolavslutning i 9an”. En tredje tog förgivet att det var ett drogfritt arrangemang – vilket inte blev fallet. I Mantorp påträffades ett trettiotal ungdomar från årskurs 9 som festat vid badplatsen i Öjebro och därefter vid grillplatsen i Klämmestorpsskogen. En flicka var så pass berusad att fältsekreterarna fick påkalla ambulans och föräldrar. Flickan hade 2,2 promille vid ankomst till US. Polisen behövs under skolavslutningen i Mjölby kommun! Hade polisen ägnat ett par timmar åt att förverka alkoholen på dessa platser så hade skolavslutningen sett helt annorlunda ut. Fältsekreterarna har inte samma befogenheter som polisen. För att stävja detta krävs en nära samverkan mellan fältsekreterarna och polisen! Denna samverkan fungerar bra i övrigt. Till skolavslutningen 2015 behöver fältsekreterarna polisens medverkan. Fältsekreterarna kommer då, för första gången, att gå ut med en information till samtliga årskurs 9 samt skicka ett brev till deras föräldrar. Förhoppningsvis kan detta ske i samverkan med polis, KomBrå och kultur och fritid, som arrangerar ett drogfritt alternativ. Syftet med detta arbete är bland annat att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomarna och vägleda föräldrarna i hur de ska agera runt skolavslutningen. I tjänsten Fältsekreterare Jessica Isoz Jonatan Falklöf 2 Namn: Jessica Isoz Jonatan Falklöf Telefon: 0142-851 98 0142-853 97 Adress: Omsorgs- och socialförvaltningen Fältverksamheten 595 80 Mjölby Besöksadress: Kyrkogatan 23 Mjölby 15-06-10 Sändlista Henrik Rosén, näpochef Mjölby Maj-Britt Johansson, enhetschef Råd, stöd och behandling Anders Granquist, chef myndighet/IFO Anna Johansson, ordförande omsorgs- och socialnämnden Roger Max, säkerhetssamordnare KomBrå Thony Andersson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen 3 Namn: Jessica Isoz Jonatan Falklöf Telefon: 0142-851 98 0142-853 97 Adress: Omsorgs- och socialförvaltningen Fältverksamheten 595 80 Mjölby Besöksadress: Kyrkogatan 23 Ungdomshälsan Mjölby Lena Rosengren Ungdomshä lsan Mjö lby 5-å rs jubileum. Vad tycker ungdomarna? Bakgrund: Ungdomshälsan i Mjölby startade sin verksamhet den 1 januari 2009. Under de fem år som vi funnits har vi årligen gjort stickprovsundersökningar bland de ungdomar som besökt oss för att undersöka deras uppfattning om vår verksamhet. För att få in synpunkter från fler ungdomar och samtidigt påminna om att vi finns besökte vi under några veckor våren 2014 samtliga grund - och gymnasieskolor i Mjölby, Boxholm och Ödeshögs kommuner, sammanlagt 8 st skolor. Vi besökte också vägledningscentrum Mjölby. Syfte och vad vi gjorde: Vi ville veta vad ungdomarna tycker om oss. Vad är bra, vad är dåligt? Har de några förslag. Vi använde klotterplank som sattes upp på varje skola samtidigt som samtliga medarbetare fanns på plats för att informera, diskutera och svara på frågor. Resultat: Ca.350 synpunkter kom in av dessa var 99% positiva. De handlade om att bemötandet var bra, att vi hade ett brett utbud, att besöken var gratis och att vi var en bred och öppen verksamhet. Exempel: ”Bra att ni finns”, ”Jag tycker Ungdomshälsan är bra för man kan komma oavsett vad”, ”Jag har fått mycket hjälp av Ungdomshälsan”, ”Bra att det är gratis”, ”Bra för de ungdomar som har det jobbigt”, ”Viktigt för de som behöver prata när de mår dåligt. Ibland vill man inte prata med någon man känner”, ”Bra att man kan kolla sig för könssjukdomar och göra gravtest”, ”Trygghet”, ”Man känner sig alltid välkommen”. De förslag som kom in handlade om att vi borde ”synas” mer, komma ut till skolorna oftare, bättre och mer information, utökade öppettider främst till barnmorskornas mottagning. Hur jobbar vi vidare? Vi tänker att vi fått bekräftelse på att vi är på rätt väg. För att informerar mer och påminna om att vi finnas kommer vi genom fältsekreterarnas forum på sociala medier att pusha för Ungdomshälsan och sprida aktuell info till eleverna på skolor i Mölby kommun. Återkoppla ungdomarnas åsikter genom att presentera resultatet på en affisch på varje skola som samtidigt påminner om Ungdomshälsan Informera och påminna vårdgrannar om Ungdomshälsan så att de tänker på att vi kan medverka vid temadagar, samlingar i krissituationer och liknande på skolorna och i andra sammanhang där ungdomar samlas. Ungdomshälsan Mjölby Lena Rosengren Undersöka och driva möjligheten till utökade mottagningstider till barnmorska. Vad tyckte vi på Ungdomshälsan om det här sättet att samla in synpunkter och möta ungdomarna på: ”Roligt, bra och värdefullt att göra något tillsammans”. ”Borde göras varje år?” ”Bra att vara ute, kul att träffa ungdomarna, bra sätt att komma ut på, klotterplank funkade bra.” ”Roll-upen fungerar bra”. ”Ungdomar som varit hos oss kan prata om det”. 1(1) Datum Diarienummer 2013-06-03 Handläggare Malin Engström Tel. 0142- 85 174 Rutin vid anmälan gällande missbruk (drogrykten) Rutinen gäller misstanke om droganvändande, riskbruk och missbruk rörande barn och ungdomar upp till 21 år. Barn och ungdom som har aktuell pågående kontakt med socialsekreterare på utredning IFO omfattas inte av rutinen. I de fall kontakt finns med socialsekreterare ska anmälan göras till ordinarie handläggare. Vid tydligt, omfattande och dokumenterat missbruk eller uppenbar problematik utöver drogrykte ska anmälan vidare till handläggare på Utredning IFO. 1. Drogrykte (anmälan) inkommer till socialtjänsten. Handläggaren gör en förhandsbedömning med riskbedömning, som registreras i datasystemet. Förhandsbedömningen ska göras skyndsamt, inom 2 veckor. 2. Föräldrar och barn/ ungdom informeras om anmälan 3. Utredning enligt 11 kap 1§ socialtjänstlagen inleds och genomförs under en intensiv period, max 2 månader. Utredningen ska visa på grad och allvar av bruk, riskbruk eller missbruk. Handläggningen journalförs och utredningen dokumenteras i datasystemet. 4. Utredningen avslutas. Om behov av ytterligare insatser framkommit under utredningstiden och ungdomens och/ eller föräldrarnas samtycke finns, ska kontakt tas med Utredning IFO för handläggarbyte. Socialsekreterare på Utredning IFO övertar ansvaret för ärendet. 5. Om fortsatt oro finns, men inget samtycke från de berörda, kan handläggaren initiera en uppföljning enl 11 kap 4a§, beslutet tas av enhetschef. Uppföljningen ska ske inom 2 månader. Om det vid uppföljningen framkommer fortsatt oro beslutas om ny utredning jml 11kap 1§. Ett handläggarbyte görs då, och ansvaret går över socialsekreterare på Utredning IFO. Malin Engström Enhetschef Maj-Britt Johansson Enhetschef Drogrutin Postadress Mjölby kommun Administrativa servicekontoret 595 80 MJÖLBY Besöksadress Burensköldsvägen 11-13 Telefon 0142 - 850 00 Telefax 0142 - 851 20 Internetadress www.mjolby.se e-postadress Bankgironummer 791-9848 Varför ska barn som begår brott polisanmälas? Det behöver inte betyda något för ett barns framtida utveckling att de i unga år begår ett brott. Men vi vet att det kan bli dyrt både för individen och samhället att inte reagera i tid. Därför vill vi att du polisanmäler alla brott. För att tidigt kunna hjälpa barn under 15 år som begått ett brott, samverkar kommunens omsorgs- och socialförvaltning med polisen. Samtal genomförs där barnet, vårdnadshavare, fältsekreterare och polis närvarar. När ungdomar, över 15 år som är straffmyndiga, begått ett brott utreder polisen händelsen. En kopia av polisrapporten sänds till kommunens omsorgs- och socialförvaltning som kallar ungdomen och vårdnadshavare på samtal. Syftet med dessa samtal är att kartlägga familjesituationen för att erbjuda hjälp och stöd samt att medvetengöra möjliga konsekvenser av fortsatt brottslighet. Utan anmälningar blir det svårare för oss att fånga upp kommunens ungdomar som har behov av hjälp och stöd, därför är det viktig att du väljer att göra polisanmälningar. Har du frågor så är du välkommen att höra av dig till kommunens fältsekreterare. Jonatan Falklöf Jessica Karlsson 0142-853 97, 0730-697 672 0142-851 98, 0730-697 673 [email protected] [email protected] Bekymringssamtal (lagöverträdare som ej är straffmyndiga dvs. 14 år eller yngre) Samarbetsavtal, Mjölby kommun och NÄPO Mjölby 1. Polis upprättar anmälan och informerar vårdnadshavare om det inträffade. 2. Polis faxar försättsblad och polisanmälan till fältsekreterarna, faxnr 0142-366130, som i sin tur bekräftar att faxet kommit fram. 3. Fältsekreterarna har som ambition att inom 48 timmar från det att faxet anlänt: i. Kontakta polis och finna ett passande datum för samtalet, dock senast 14 dagar efter datumet då polisanmälan upprättades. ii. Skicka ett erbjudande till vårdnadshavare och den unge om ett samtal kring det inträffade. iii. Kontrollera om det finns utredning öppnad på den unge. Finns det en öppnad utredning eller insats konsulteras aktuell handläggare vid mottagnings- och utredningsenheten som får bedöma om bekymringssamtal ska äga rum eller ej. 4. Bekymringssamtalet dokumenteras och förhandsbedömning med förslag till beslut lämnas till 1:e socialsekreterare vid mottagnings- och utredningsenheten, som beslutar om man ska inleda utredning kring den unge eller ej. 5. Uteblir vårdnadshavare och den unge skickas ett nytt erbjudande. Uteblir man igen återkopplas detta till mottagnings- och utredningsenhetens 1:e socialsekreterare för bedömning. 6. Vid exempelvis sexualbrott används inte metoden bekymringssamtal. Fältsekreterarna samverkar i de fall där det kan behövas med mottagnings- och utredningsenhetens 1:e socialsekreterare och gör bedömningen om bekymringssamtal är tillämpligt eller ej. Mjölby ……………… Mjölby……………… …………………………………… Anders Granquist Programchef, Omsorgs- och socialFörvaltningen …………………………………….. Björn Folkesson Näpo ……………………………………. Maj-Britt Johansson Enhetschef Barn, unga och familj 1
© Copyright 2024