Fältsekreterarnas verksamhetsrapport 2014

Fältsekreterarnas
verksamhetsrapport
2014
Mjölby kommuns metod för att uppfylla de ambitioner om uppsökande socialt arbete
som omnämns i socialtjänstlagen 3 kap 1§
1
Innehållsförteckning
Inledning
s. 3
Fältarbete som metod
1. Uppsökande arbete
2. Analys/kartläggning
3. Insatser
4. Dokumentation och utvärdering
s. 3
Utbildningar och föreläsningar under 2014
s. 9
Utmaningar för 2015
s. 10
Bilagor
Nämndbeslut
Skolavslutningen i Mjölby kommun
Utvärdering ungdomshälsan 5 år
Som förälder är du viktigare än vad du tror!
Drogrutin
Information om polisanmälningar
Bekymringssamtal
2
Inledning
Fältarbete är en metod för att uppfylla de ambitioner om uppsökande socialt arbete som finns i
socialtjänstlagen 3 kap 1§. En fältarbetare arbetar på individ-, grupp- och strukturell nivå
gentemot ungdomar, 13-20 år, som riskerar att utveckla sociala problem. Rent konkret handlar
det om att etablera goda kontakter med ungdomar i deras egna miljöer exempelvis i skolan, på
fritidsgården, på stadens gator och torg och på internet.
Fyra nyckelord som är viktiga i fältarbetet är förebyggande, frivillighet, förtroende och
flexibilitet. Att skapa förtroende är a och o för fältarbetaren – speciellt eftersom kontakten
oftast är frivillig - samtidigt som fältarbetaren också måste ta sitt ansvar som vuxen och
myndighetsperson när situationen kräver det.
I slutet av 2013 föreslogs som besparing att ta bort hela fältverksamheten. Förslaget kom
senare att gälla enbart en tjänst. I slutet av 2014 beslutade omsorgs- och socialnämnden att
fältverksamheten ska bestå av tre heltidstjänster (se bilaga).
Under 2014 besattes de tre fältsekreterartjänsterna av Jonatan Falklöf, Jessica Karlsson och
Anna Torres. Anna har under hösten varit föräldraledig utan ersättare i väntan på nämndens
beslut. Fram till 30 april 2015 har fältverksamheten ansvar för samordningen av frågor kring
alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) i Mjölby kommun vilket tar 50 % av en
heltidstjänst i anspråk. Detta arbete utförs av Jessica.
Fältarbete som metod
Metoden i professionellt socialt fältarbete bygger på fyra delar; (1) uppsökande arbete, (2)
analys/kartläggning, (3) insatser, samt (4) dokumentation och utvärdering.
1. Uppsökande arbete som bedrivs i offentliga ungdomsmiljöer. Arbetet syftar till att få
kunskap, kontakt och gemensamma upplevelser med ungdomar. Det uppsökande
arbetet kan delas in i tre olika stadier: man observerar, söker kontakt och agerar.
Tanken med det uppsökande arbetet är tidig upptäckt av ungdomsproblem, både i tid
(unga år) och vad gäller karaktär och omfattning.
Fältverksamheten i Mjölby kommun arbetar uppsökande dagtid, kvällstid och nattid. Vid full
bemanning tjänstgör fältsekreterarna minst en vardagskväll i veckan och varannan
fredagsnatt. Fältsekreterarna tjänstgör alltid på Valborgsmässofirandet på Väderkvarnsbacken
i Skänninge, skolavslutning och Skänninge marknad. Det var, liksom tidigare år, de
arrangemang som samlade flest ungdomar. Precis som tidigare år hade polisens tidiga insatser
riktade mot ungdomar som innehade alkohol avgörande betydelse för berusningsnivån.
Samverkan mellan polis och fältsekretetrarna fungerade väl under Valborgsmässoafton och
Skänninge marknad. Skolavslutningen i Mjölby kommun krockade i år med Gatebil på
Mantorp park och Vätternrundan vilket innebar att inga av Mjölbys poliser fanns att tillgå till
de festligheter som arrangerades för främst årskurs 9. Mjölby kommun har tråkiga traditioner
kring skolavslutningen för årskurs 9. I stort sett varje skola har föräldrar som hyr lokaler för
att deras barn ska kunna ha fest. Majoriteten av dessa föräldrar har en tillåtande attityd till
ungdomar och alkohol. I år var inget undantag, något som fick tråkiga konsekvenser med en
stor ungdomsgrupp som valde att dricka alkohol. Hade polisen ägnat ett par timmar åt att
förverka alkoholen på platser där ungdomarna hade avslutningsfester så hade
3
skolavslutningen sett helt annorlunda ut. Fältsekreterarna har inte dessa befogenheter, så för
att stävja en avslutningskväll med ungdomsfylla krävs det en fungerande samverkan mellan
fältsekreterarna och polisen (se bilaga).
Verksamhetens målsättning är att varje skola och fritidsgård ska få minst ett besök i veckan.
Mjölby kommun består av fyra högstadieskolor, en gymnasieskola, tre fritidsgårdar samt tre
träffpunkter; Mantorps skatehall, Väderstads bibliotek och cafeterian på Blåklintsskolan.
2. Analys/kartläggning av det upplevda är en ständig pågående process i det uppsökande
arbetet och görs på såväl individ-, som samhälls- och gruppnivå. Efter att ha
uppmärksammat ungdomars behov och önskemål görs bedömningar och val av olika
insatser som ska genomföras. För att kunna göra relevanta bedömningar och val av
insatser krävs det att fältarbetaren har en bred teoretisk grund att stå på.
Fältsekreterarna i Mjölby kommun har numera alla en socionomexamen som grund att stå på.
Under året har även fältsekreterarna medverkat på ett antal utbildningar för att öka gruppens
kompetens och medvetenhet kring ungdomsproblematik (se utbildningar och föreläsningar).
I kartläggnings- och analysarbetet är samverkan a och o. Exempel på samverkansparter är
elevvårdande personal, lärare, rektorer, fritidsgårdspersonalen, Ungdomshälsan,
psykiatripartners, polisen, nattvandrarna, kommunens brottsförebyggande råd (KomBrå) och
övriga socialtjänsten. Under 2014 deltog fältsekreterarna på en rad träffar och möten med
dessa samverkansparter. Arbetet med att förbättra samverkan mellan fältsekreterarna och
personalen på kommunens fritidsgårdar påbörjades under 2013. Under 2014 har arbetet
fortsätt i form av möten där frågor kring vad som fungerar i samarbetet, vad som kan
förbättras samt vilka förväntningar som finns på de olika yrkesgrupperna har diskuterats.
Fältsekreterarna avsätter vanligtvis en eftermiddag i veckan för egna arbetsplatsträffar. Träffar
med närmaste enhetschef äger rum två gånger per månad. Fältsekreterarna har under 2014
haft extern handledning med Evamarie Boquist vid åtta tillfällen.
3. Insatser. Det är alltid svårt att resultatberäkna och värdera en förebyggande
verksamhet utifrån nyckeltal. Ekvationen går helt enkelt inte att ställa upp, för samhället
kan aldrig riktigt säkert veta vem som kommer att få sociala problem, bara
sannolikhetsbedöma. Därför måste det sociala fältarbetet ha ett brett perspektiv inom
många olika områden som rör barn och unga samt deras föräldrar.
Fältarbete bedrivs på tre olika nivåer; individ-, grupp och samhällsnivå. Relaterat till
nivåerna bedriver fältarbetaren olika former av insatser vilka är strukturerade,
förebyggande (både generella och riktade) samt rådgivande.
4
Generella insatser
Samhällsnivå
(strukturell)
Gruppnivå
Individnivå
1. KomBrå:s lokala arbetsgrupper
2. Information och marknadsföring
3. ANDT-samordning
4. Upptaktsdagar
5. Temaarbeten
6. Föräldramöten
7. Don´t drink and drive
8. Studenten
9. Ungdomshälsan
Riktade insatser
10. Effekt
11. Rutiner, policy och
checklistor
12. Droginformation
13. Gruppverksamhet
14. Kronobergsmodellen
15. Polisförhör, lob- och
bussamtal
16. Individkontakter
17. Drogrykten
18. Tidig upptäckt
19. Bekymringssamtal
20. Medling vid brott
1. KomBrå:s lokala arbetsgrupper
Även under 2014 har fältsekreterarna varit omsorgs- och socialförvaltningens representanter i
kommunens brottsförebyggande råds (KomBrå:s) lokala arbetsgrupper i Mjölby, Mantorp och
Skänninge. Möten har ägt rum en gång i månaden.
2. Information och marknadsföring
Information och marknadsföring är en viktig del i fältarbetet. Fotoanslag sitter på såväl
högstadieskolorna som gymnasieskolan, fritidsgårdar och bibliotek med fältsekreterarnas
foton, namn, telefonnummer, mejl och facebookuppgifter. Nya profilplagg har tagits fram.
Fältsekreterarna har träffat kontaktpolitikerna för omsorgs- och socialnämnden och gjort en
presentation av verksamheten.
Gallerian arrangerade en ungdomshelg i slutet av mars där fältsekreterarna deltog tillsammans
med fritidsgårdar och nattvandrare i syfte att marknadsföra verksamheterna.
3. ANDT-samordning
Under 2014 upprättades en handlingsplan kopplad till ANDT-strategin där berörda
förvaltningar visade på vad de ska arbeta med för att uppnå målen. Kommunstyrelsen antog
under hösten denna handlingsplan som kommer att följas upp i samband med
hållbarhetsbokslutet. Arbetet med en handbok mot ANDT för personalen på Mjölby
gymnasium påbörjades och kommer att försätta under 2015.
4. Upptaktsdagar
Även detta år genomfördes upptaktsdagar för årskurs 7 på Blåklintskolan (2 klasser, 43
elever), Lagmanskolan (4 klasser, 102 elever), Vifolkaskolan (3 klasser, 69 elever) och
Trojenborgsskolan (2 klasser, 51 elever). Syftet med dessa dagar är att eleverna ska se vilka
fler vuxna som finns runt om dem när de börjar högstadiet. Dagarna sker i samverkan mellan
5
skolor, fritidsgårdar och fältsekreterarna. Eleverna får information om vilka fältsekreterarna är
och om dess arbete. De får också jobba med en rad samarbetsövningar. På så sätt ser
fältsekreterarna hur grupperna fungerar, vilka attityder som finns och hur eleverna samarbetar.
Nytt för i år var att upptaktsdagarna avslutades med ett kommungemensamt arrangemang på
Mjölby fritidsgård. Syftet med detta arrangemang var att skapa förutsättningar för att på sikt
få en till en gemensam drogfri skolavslutning för årskurs 9. Kvällen innehöll aktiviteter som
laserdome, sumobrottning, dansuppvisning, rundpingisturnering, skapande verkstad och olika
tävlingar. Uppskattningsvis kom 90 % av kommunens årskurs 7, vilket får ses som ett lyckat
arrangemang. Fältsekreterarna deltog såväl i planeringen som i genomförandet av kvällen.
5. Temaarbeten
Samverkan mellan fältsekreterarna och Räddningstjänsten fortlöpte även under 2014 då
årskurs 7 (11 klasser, 265 elever) genomgick brandutbildning och då även fick arbeta med
värderingsövningar för att hitta olika strategier att hantera grupptryck vad gäller tobak,
alkohol, skadegörelse och snatteri.
Årskurs 8 (10 klasser, 257 elever) har gjort studiebesök på Ungdomshälsan likt tidigare år.
Information har då getts om Ungdomshälsans arbete. Fältsekreterarna har efter denna
information delat på tjejer och killar och arbetat med bland annat värderingsövningar om
tankar, känslor och beteenden kring kärlek och sex.
Lagmansskolan arrangerade en Hälsodag där fältsekreterarna träffade årskurs 7 (4 klasser,
106 elever) och visade filmen ”Gräsmark var så tyst och stilla” som tagits fram av Don´t
drink and drive. Efter filmen arbetade eleverna med olika frågeställningar kring ämnet.
6. Föräldramöten
Under 2014 har fältsekreterarna deltagit vid fyra föräldramöten på Trojenborgskolan,
Lagmanskolan, Kungshögaskolan och Blåklintskolan. Syftet har då varit att marknadsföra
fältverksamheten, ge en lägesbeskrivning av ungdomssituationen i stort och ge föräldrarna en
del konkreta tips i deras föräldraroll. Informationsmaterial med kontaktuppgifter har även
delats ut på föräldramötena.
7. Don´t drink and drive
Don´t drink and drive är en nationell verksamhet framtagen av Trafikverket som syftar till att
göra ungdomar uppmärksamma på riskerna med alkohol och droger i trafiken.
Mjölby gymnasium anordnade under hösten temadagen don´t drink and drive för elever i
årskurs 1 och 2. Fältverksamheten var en av flera aktörer som medverkade på denna dag.
8. Studenten
Inför studentfirandet 2014 valde fältsekreterarna att träffa eleverna i årskurs 3 på Mjölby
gymnasium. Syftet med träffen var att minska alkoholkonsumtionen under studentveckorna.
Information gavs även till föräldrar/vårdnadshavare. Diskussioner fördes med personalen på
gymnasiet om deras arbetsmetoder och rutiner för att eleverna skulle få en minnesvärd
student.
9. Ungdomshälsan
Fältsekreterarna medverkar en gång i månaden på arbetsplatsträffar på Ungdomshälsan och
deltog även på de planeringsdagar som genomfördes under året. Under 2014 firade
Ungdomshälsan femårsjubileum. Detta uppmärksammades genom att Ungdomshälsan
tillsammans med fältverksamheten besökte kommunens alla högstadieskolor och Mjölby
gymnasium under en vecka för att marknadsföra sig själva och samla in ungdomars
synpunkter om Ungdomshälsan. Dessa synpunkter (se bilaga) låg sedan till grund för ett
6
utvärderingsarbete av verksamheten samt i framtagningen av en jubileumsaffisch som nu
finns uppsatt på kommunens högstadieskolor och gymnasieskola.
10. Effekt
Effekt är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som syftar till att senarelägga ungdomars
alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion. Utbildningsförvaltningen har beslutat att
Effekt ska genomföras på kommunens högstadieskolor och att det är vardera rektor som
ansvarar för detta. Fältsekreterarna har inte arbetat med Effekt under 2014 och tänker
framöver endast ha en stöttande roll mot skolorna.
11. Rutiner, policy och checklistor
Fältsekreterarna försöker att arbeta fram rutiner för att förbättra och förenkla delar av
fältarbetet. Under året har en checklista arbetats fram för drogsamtalen för att kvalitetssäkra
arbetet. Denna checklista har även delgetts personalen på kommunens fritidsgårdar.
12. Droginformation
Som en del i det preventiva arbetet gentemot ungdomars förhållningssätt till droger
arrangerade under våren fältverksamheten tillsammans med kommunens beroendemottagning,
polisen i Mjölby och Boxholms kommun, två informationskvällar med temat ”Som förälder är
du viktigare än vad du tror!” (se bilaga). Inbjudan skickades alla föräldrar/vårdnadshavare
med barn i årskurs 6-9 grundskolan och gymnasiet. Närmare 200 personer deltog.
Fältverksamheten har under hösten tillsammans med polisen i Mjölby även träffat personalen
på Vifolkaskolan och informerat om tidiga tecken på ett drogmissbruk. Personalgruppen gavs
tips både om hur de kan upptäcka att elever har ett begynnande missbruk och hur de kan jobba
preventivt gentemot sina elever.
13. Gruppverksamhet
Under 2014 har fältverksamheten inte jobbat med några riktade grupper, främst på grund av
tidsbrist. Däremot har fältgruppen bistått skolorna med material.
14. Kronobergsmodellen
Kronobergsmodellen är ett arbetssätt som polisen implementerat i sin verksamhet för att
minska tillgången på alkohol bland ungdomar. Under 2014 har Kronobergsmodellen inte
prioriteras av polisen. Tanken är att fältsekreterarna ska kalla de föräldrar/vårdnadshavare
vars barn kommit i kontakt med polisen utifrån Kronobergsmodellen på ett möte tillsammans
med personal från kommunens Beroendemottagning, allt enligt metoden. Under 2014 har inga
sådana möten genomförts.
15. Polisförhör, lob- och bussamtal
Fältsekreterarna har deltagit på polisförhör där den misstänkte varit under 18 år. Under 2014
har det varit tre polisförhör. Betyder den låga siffran att ungdomar i Mjölby kommun inte
begår brott? Polisanmäls inte brotten? Glömmer polisen bort socialtjänsten i detta arbete?
Vilka ska finnas till för den målsägande? Hur ska man arbeta med eventuella vittnen? Det är
frågeställningar som tas med in i arbetet under 2015.
Har det inte funnits möjlighet för fältsekreterarna att delta på förhöret har ungdom och
förälder/vårdnadshavare kallats efter förhöret för ett så kallat bussamtal. Under 2014 har
fältverksamheten inte haft något sådant samtal. Fältsekreterarna har under 2014 heller inte
haft några lob-samtal. Detta kan bero på att polisen inte aktivt arbetat med
Kronobergsmodellen samt att de flesta lob-samtalen numera genomförs av personalen på
7
kommunens Beroendemottagning.
16. Individkontakter
Fältsekreterarna erbjuder fem rådgivande samtal till ungdomar. Är den unges behov större än
så försöker fältsekreterarna att slussa vidare till rätt instans, till exempel Ungdomshälsan,
Slussen, psykiatripartners eller skolkurator. Fältsekreterarna månar om att den unge ska
hamna rätt från början vilket innebär att en del ungdomar slussas vidare från start, främst då
andra professioner kontaktat fältsekreterarna med oro för den unge. I det rådgivande arbetet
har fältsekreterarna en mall för första samtalet så att ungdomen ska känna sig trygg och ha
kunskap kring fältarbetet, tystnadsplikt och anmälningsplikt. Under 2014 har fältsekreterarna
haft 17 individkontakter av rådgivande karaktär. Av dessa kan fältverksamheten se en ökning
av ungdomar som väljer att ta kontakt via Facebook. Nio orosanmälningar har gjorts till
myndighetsdelen på socialkontoret. Anmälningar har även gjorts till Linköping, Motala,
Boxholm och Ödeshög. En anmälan om eventuella sexuella övergrepp gjordes till polisen.
17. Drogrykten
Fältverksamheten har även detta år kunnat se tydliga tecken kring ungdomars attityd till
droger blir allt mer liberal. Flera ungdomar uttrycker kommentarer som ”mina vänner väljer
själva hur de vill leva sina liv, och vill de knarka så får de göra det!”. Under året 2014 har
fältverksamheten använt sig av drogrutinen (se bilaga) vid 69 tillfällen. Under hösten sågs en
minskning på antalet drogsamtal, vilket tros bero på att skola och fritidsgård arbetade efter
handboken mot ANDT i större utsträckning.
18. Tidig upptäckt
I början av 2014 uppmärksammade fältverksamheten en ungdomsgrupp som skapade
bekymmer i Gallerian. Det var ett antal i denna ungdomsgrupp som eldade och ägnade sig åt
skadegörelse. För att stävja detta valde fältsekreterarna att tillsammans med polis,
räddningstjänst och centrumvärden kalla de utpekade ungdomarna (17 stycken) och deras
föräldrar/vårdnadshavare till en informationsträff. Detta i syfte att uppmärksamma om den
rådande situationen. Efter träffen valde fältsekreterarna att kontakta alla familjer för att följa
upp hur diskussionerna gått hemma samt se om det fanns behov av stödinsatser via
socialtjänsten. Utifrån uppföljningssamtalen gjordes en orosanmälan till socialtjänstens
myndighetsdel och två familjer fick kontakt med Slussen. Några av familjerna var sedan
tidigare aktuella inom socialtjänsten.
Eftersom Gallerian har varit utsatt för liknande problem tidigare år valde fältsekreterarna, i
början av hösten 2014, att kalla samman säkerhetssamordnaren för KomBrå samt Gallerians
centrumvärd till en träff. Syftet med träffen var att förebygga liknande problem samt enas
kring tidiga insatser för att stävja eventuella framtida problemen. Bland annat gick
information ut till handlarna om vikten av att polisanmäla brott (se bilaga).
19. Bekymringssamtal
Bekymringssamtal är en strukturerad samtalsmetod som syftar till att tidigt fånga upp
förstagångsförbrytare och unga i riskzonen för kriminalitet. Fältverksamheten har under året
arbetat med metoden bekymringssamtal för lagöverträdare under 15 år enligt den rutin som är
framarbetad (se bilaga). 16 bekymringssamtal har genomförts under 2014. Majoriteten av
dessa ungdomar har varit anmälda för antingen snatteri eller misshandel. Efter samtalen
föreslår fältsekreterarna myndighet huruvida de ska besluta om att inleda utredning eller inte.
Samtliga av dessa förslag till beslut har varit att inte inleda utredning på den unge.
8
20. Medling vid brott
Medling vid brott är en metod som bygger på teorier om reparativ rättvisa. Grundtanken är att
brottsoffer och gärningsperson ska få en möjlighet att mötas och prata om det inträffade.
Samtalet leds av en opartisk medlare vars roll är att se till att ingen blir kränkt och att båda får
utrymme att komma till tals. Medling är för båda parter helt frivilligt. Alla Sveriges
kommuner ska erbjuda medling till alla gärningspersoner som är under 21 år. I Mjölby
kommun delas detta ansvar mellan fältverksamheten och Växthuset. Under 2014 genomfördes
ett medlingsmöte och fyra ärenden inleddes men gick av olika anledningar aldrig så långt att
brottsutsatt och gärningsperson träffades.
4. Dokumentation och utvärdering är en viktig del av fältarbete. För att kunna se mönster
och tendenser vid det uppsökande arbetet förs en kontinuerlig dokumentation av det
som sker på fältet, skriftlig, muntligt och visuellt. Fältverksamheten för dock inte
några journalanteckningar, utan den skriftliga dokumentation som görs inbegriper
mättal och statistik över det arbete som gjorts under året. Denna verksamhetsrapport är
ett exempel på detta.
Utbildningar och föreläsningar under 2014
•
•
•
•
•
•
•
•
No Hate Speech Movement – Ungdomsstyrelsen och Statens medieråd arrangerade i
mars en konferens om näthat. Syftet med dagen var att öka kunskapen kring näthat och
ge konkreta verktyg för hur man kan arbeta med ungdomar kring denna problematik.
Pengarna, barnen och livet – Temadag arrangerad av FoU-centrum för vård, omsorg
och socialt arbete. Temat för dagen var barnfamiljers vardag, utmaningar och
förutsättningar.
Cannabis – en lycksalig väg till fördumning? – Länsstyrelsen bjöd in till en
föreläsning om cannabis med Fred Nyberg, professor vid Uppsala Universitet.
Skolfrånvaro – Din och min insats = Vår insats gör skillnad – Samverkansdag
arrangerad av socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i Mjölby kommun.
Drogfokus – Norrköpings kommun arrangerade i samverkan med Länstyrelserna,
Sveriges kommuner och landsting, CAN, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, Statens
institutionsstyrelse, Kriminalvården, Dopingjouren, Rättsmedicinalverket och
Läkemedelsverket Drogfokus 2014. Syftet med dessa två temadagar var att öka
kunskapen kring alkohol, narkotika, doping och tobak.
Våga se barnet – Temadag om barn som lever i familjer med missbruksproblematik
arrangerad av Länsstyrelsen.
Spice-föreläsning – KomBrå bjöd in till en föreläsning med Agneta Björck om Spice
och dess skadeverkningar.
Hur kan hedersproblematik se ut inom polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola
och hur kan vi samverka?
Utmaningar för 2015
Utöver det som hittills framgått ses några utmaningar för 2015:
• Ambitionen är att fältsekreterarna ska synas mer medialt för att nå ut med aktuell
9
information till exempel inför riskhelger såsom Valborgsmässoafton och
skolavslutning. En mediestrategi kommer att arbetas fram under 2015,
förhoppningsvis i samarbete med andra förvaltningar och myndigheter och i samråd
med kommunens informationsansvariga.
• Många ungdomar i målgruppen är föreningsaktiva. Fältsekreterarna strävar efter att hitta
en samverkansform med föreningslivet. En broschyr kommer att arbetas fram som ska
skickas ut till ledare där de ges information om fältsekreterarnas arbete och
kontaktuppgifter.
• För att få ett tätare samarbete med fokus på ungdomen kommer under 2015 en
samverkansform mellan fält, skola, fritid och polis arbetas fram. Syftet är att
effektivisera såväl det förebyggande arbetet som tidiga insatser. Tanken är att det ska
finnas en samverkansgrupp på respektive högstadieskola.
• En riktad insats kommer att genomföras inför årskurs 9 skolavslutning 2015.
Information kommer att ges till elever och personal. Brev kommer att skickas hem till
föräldrar/vårdnadshavare. Syftet med denna insats är att minska alkoholkonsumtionen
och slå hål på myter som finns kring ungdomar och alkohol.
10
Mjölby 15-06-10
Polisen behövs under skolavslutningen i Mjölby kommun!
Skolavslutningen i Mjölby kommun krockade med Gatebil på Mantorp park och
Vätternrundan vilket innebar att inga av Mjölbys poliser fanns att tillgå till de festligheter
som arrangerades för främst årskurs 9. Socialtjänstens fältsekreterare har i uppdrag att
arbeta uppsökande, förebyggande och rådgivande med ungdomar 13-20 år. Att arbeta under
skolavslutningen är en given arbetsuppgift. Skolavslutningen är ett tillfälle då flera ungdomar
dricker alkohol, vissa för första gången. Forskning visar att hos tonåringar som dricker tidigt
kan få problem längre fram i livet. De alkoholvanor som man skaffar sig som ung hänger ofta
med genom livet. Hos tonåringar som dricker alkohol är risken större att man provar
narkotika. Tittar man på hur statistiken ser ut för vilka som begår våldsbrott är de som
berusar sig i unga år överrepresenterade. Därför är preventivt arbete och tidiga insatser att
prioritera!
Mjölby kommun har dessvärre rätt tråkiga traditioner kring skolavslutningen för årskurs 9. I
stort sett varje skola har föräldrar som hyr lokaler för att deras barn ska kunna ha fest.
Majoriteten av dessa föräldrar har en tillåtande attityd till ungdomar och alkohol. I år var
inget undantag. Lagmansskolans årskurs 9 höll till i Högby hembygdsgård,
Trojenborgsskolans årskurs 9 var i Änga, en lokal i Väderstad och Vifolkaskolans årskurs 9
hade inget arrangerat. Blåklintsskolans avslutning ligger kvällen före övriga skolor och De
hade en fest hemma hos en förälder i Eldslösa.
Ett tiotal föräldrar fanns på plats i Högby. De hade bestämt att ingen alkohol fick förekomma
inne i lokalen, men vad som skedde utanför och runt omkring tog de inget ansvar för. När
fältsekreterarna kom till platsen möttes de av många ungdomar med välpackade väskor, på
väg ut i skogen runt hembygdsgården. Vid ett senare besök var majoriteten av ungdomarna
onyktra, några var väldigt berusade. Föräldrarna berättade då att de valt att bryta festen
tillfälligt för att informera om att ungdomarna inte längre fick dricka någon alkohol, varken i
lokalen eller utanför. Föräldrarna började då även att samla in den alkohol de hittade. De var
förvånade över den mängd starksprit ungdomarna hade med sig. Alkoholen lämnades vid
efterfrågan tillbaka till ungdomarna och deras vårdnadshavare vid hemgång. Resterande
alkoholen skulle lämnas in till polisen.
1
Namn:
Jessica Isoz
Jonatan Falklöf
Telefon:
0142-851 98
0142-853 97
Adress:
Omsorgs- och
socialförvaltningen
Fältverksamheten
595 80 Mjölby
Besöksadress:
Kyrkogatan 23
Mjölby 15-06-10
I Änga hade föräldrarna inte pratat sig samman om regler och förhållningssätt, när
fältsekreterarna frågade om detta. Deras inställning varierade. En mamma menade att
föräldrarna var förbjudna att vara i festlokalen. En annan tyckte det var ok att de drack,
”man minns väl själv sin skolavslutning i 9an”. En tredje tog förgivet att det var ett drogfritt
arrangemang – vilket inte blev fallet.
I Mantorp påträffades ett trettiotal ungdomar från årskurs 9 som festat vid badplatsen i
Öjebro och därefter vid grillplatsen i Klämmestorpsskogen. En flicka var så pass berusad att
fältsekreterarna fick påkalla ambulans och föräldrar. Flickan hade 2,2 promille vid ankomst
till US.
Polisen behövs under skolavslutningen i Mjölby kommun! Hade polisen ägnat ett par timmar
åt att förverka alkoholen på dessa platser så hade skolavslutningen sett helt annorlunda ut.
Fältsekreterarna har inte samma befogenheter som polisen. För att stävja detta krävs en
nära samverkan mellan fältsekreterarna och polisen! Denna samverkan fungerar bra i övrigt.
Till skolavslutningen 2015 behöver fältsekreterarna polisens medverkan. Fältsekreterarna
kommer då, för första gången, att gå ut med en information till samtliga årskurs 9 samt
skicka ett brev till deras föräldrar. Förhoppningsvis kan detta ske i samverkan med polis,
KomBrå och kultur och fritid, som arrangerar ett drogfritt alternativ. Syftet med detta arbete
är bland annat att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomarna och vägleda föräldrarna i
hur de ska agera runt skolavslutningen.
I tjänsten
Fältsekreterare
Jessica Isoz
Jonatan Falklöf
2
Namn:
Jessica Isoz
Jonatan Falklöf
Telefon:
0142-851 98
0142-853 97
Adress:
Omsorgs- och
socialförvaltningen
Fältverksamheten
595 80 Mjölby
Besöksadress:
Kyrkogatan 23
Mjölby 15-06-10
Sändlista
Henrik Rosén, näpochef Mjölby
Maj-Britt Johansson, enhetschef Råd, stöd och behandling
Anders Granquist, chef myndighet/IFO
Anna Johansson, ordförande omsorgs- och socialnämnden
Roger Max, säkerhetssamordnare KomBrå
Thony Andersson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
3
Namn:
Jessica Isoz
Jonatan Falklöf
Telefon:
0142-851 98
0142-853 97
Adress:
Omsorgs- och
socialförvaltningen
Fältverksamheten
595 80 Mjölby
Besöksadress:
Kyrkogatan 23
Ungdomshälsan Mjölby
Lena Rosengren
Ungdomshä lsan Mjö lby 5-å rs jubileum.
Vad tycker ungdomarna?
Bakgrund:
Ungdomshälsan i Mjölby startade sin verksamhet den 1 januari 2009.
Under de fem år som vi funnits har vi årligen gjort stickprovsundersökningar bland de
ungdomar som besökt oss för att undersöka deras uppfattning om vår verksamhet.
För att få in synpunkter från fler ungdomar och samtidigt påminna om att vi finns besökte vi
under några veckor våren 2014 samtliga grund - och gymnasieskolor i Mjölby, Boxholm och
Ödeshögs kommuner, sammanlagt 8 st skolor. Vi besökte också vägledningscentrum Mjölby.
Syfte och vad vi gjorde:
Vi ville veta vad ungdomarna tycker om oss. Vad är bra, vad är dåligt? Har de några förslag.
Vi använde klotterplank som sattes upp på varje skola samtidigt som samtliga medarbetare
fanns på plats för att informera, diskutera och svara på frågor.
Resultat:
Ca.350 synpunkter kom in av dessa var 99% positiva. De handlade om att bemötandet var
bra, att vi hade ett brett utbud, att besöken var gratis och att vi var en bred och öppen
verksamhet.
Exempel:
”Bra att ni finns”, ”Jag tycker Ungdomshälsan är bra för man kan komma oavsett vad”, ”Jag
har fått mycket hjälp av Ungdomshälsan”, ”Bra att det är gratis”, ”Bra för de ungdomar som
har det jobbigt”, ”Viktigt för de som behöver prata när de mår dåligt. Ibland vill man inte
prata med någon man känner”, ”Bra att man kan kolla sig för könssjukdomar och göra
gravtest”, ”Trygghet”, ”Man känner sig alltid välkommen”.
De förslag som kom in handlade om att vi borde ”synas” mer, komma ut till skolorna oftare,
bättre och mer information, utökade öppettider främst till barnmorskornas mottagning.
Hur jobbar vi vidare?
Vi tänker att vi fått bekräftelse på att vi är på rätt väg.
För att informerar mer och påminna om att vi finnas kommer vi genom fältsekreterarnas
forum på sociala medier att pusha för Ungdomshälsan och sprida aktuell info till eleverna på
skolor i Mölby kommun.
Återkoppla ungdomarnas åsikter genom att presentera resultatet på en affisch på varje skola
som samtidigt påminner om Ungdomshälsan
Informera och påminna vårdgrannar om Ungdomshälsan så att de tänker på att vi kan
medverka vid temadagar, samlingar i krissituationer och liknande på skolorna och i andra
sammanhang där ungdomar samlas.
Ungdomshälsan Mjölby
Lena Rosengren
Undersöka och driva möjligheten till utökade mottagningstider till barnmorska.
Vad tyckte vi på Ungdomshälsan om det här sättet att samla in synpunkter och möta
ungdomarna på:
”Roligt, bra och värdefullt att göra något tillsammans”. ”Borde göras varje år?” ”Bra att
vara ute, kul att träffa ungdomarna, bra sätt att komma ut på, klotterplank funkade bra.”
”Roll-upen fungerar bra”. ”Ungdomar som varit hos oss kan prata om det”.
1(1)
Datum
Diarienummer
2013-06-03
Handläggare
Malin Engström
Tel. 0142- 85 174
Rutin vid anmälan gällande missbruk (drogrykten)
Rutinen gäller misstanke om droganvändande, riskbruk och missbruk rörande barn och ungdomar upp till 21 år. Barn och ungdom som har aktuell pågående kontakt med socialsekreterare på
utredning IFO omfattas inte av rutinen. I de fall kontakt finns med socialsekreterare ska anmälan
göras till ordinarie handläggare. Vid tydligt, omfattande och dokumenterat missbruk eller uppenbar problematik utöver drogrykte ska anmälan vidare till handläggare på Utredning IFO.
1. Drogrykte (anmälan) inkommer till socialtjänsten. Handläggaren gör en förhandsbedömning med riskbedömning, som registreras i datasystemet. Förhandsbedömningen ska göras skyndsamt, inom 2 veckor.
2. Föräldrar och barn/ ungdom informeras om anmälan
3. Utredning enligt 11 kap 1§ socialtjänstlagen inleds och genomförs under en intensiv period, max 2 månader. Utredningen ska visa på grad och allvar av bruk, riskbruk eller
missbruk. Handläggningen journalförs och utredningen dokumenteras i datasystemet.
4. Utredningen avslutas. Om behov av ytterligare insatser framkommit under utredningstiden och ungdomens och/ eller föräldrarnas samtycke finns, ska kontakt tas med Utredning IFO för handläggarbyte. Socialsekreterare på Utredning IFO övertar ansvaret för
ärendet.
5. Om fortsatt oro finns, men inget samtycke från de berörda, kan handläggaren initiera en
uppföljning enl 11 kap 4a§, beslutet tas av enhetschef. Uppföljningen ska ske inom 2
månader. Om det vid uppföljningen framkommer fortsatt oro beslutas om ny utredning
jml 11kap 1§. Ett handläggarbyte görs då, och ansvaret går över socialsekreterare på Utredning IFO.
Malin Engström
Enhetschef
Maj-Britt Johansson
Enhetschef
Drogrutin
Postadress
Mjölby kommun
Administrativa servicekontoret
595 80 MJÖLBY
Besöksadress
Burensköldsvägen 11-13
Telefon
0142 - 850 00
Telefax
0142 - 851 20
Internetadress
www.mjolby.se
e-postadress
Bankgironummer
791-9848
Varför ska barn som begår
brott polisanmälas?
Det behöver inte betyda något för ett barns framtida utveckling
att de i unga år begår ett brott. Men vi vet att det kan bli dyrt
både för individen och samhället att inte reagera i tid. Därför
vill vi att du polisanmäler alla brott.
För att tidigt kunna hjälpa barn under 15 år som begått ett brott,
samverkar kommunens omsorgs- och socialförvaltning med
polisen. Samtal genomförs där barnet, vårdnadshavare,
fältsekreterare och polis närvarar.
När ungdomar, över 15 år som är straffmyndiga, begått ett brott
utreder polisen händelsen. En kopia av polisrapporten sänds till
kommunens omsorgs- och socialförvaltning som kallar ungdomen
och vårdnadshavare på samtal.
Syftet med dessa samtal är att kartlägga familjesituationen för att
erbjuda hjälp och stöd samt att medvetengöra möjliga konsekvenser
av fortsatt brottslighet.
Utan anmälningar blir det svårare för oss att fånga upp kommunens
ungdomar som har behov av hjälp och stöd, därför är det viktig att
du väljer att göra polisanmälningar.
Har du frågor så är du välkommen att höra av dig till kommunens
fältsekreterare.
Jonatan Falklöf
Jessica Karlsson
0142-853 97, 0730-697 672
0142-851 98, 0730-697 673
[email protected]
[email protected]
Bekymringssamtal (lagöverträdare som ej är straffmyndiga dvs. 14 år eller yngre)
Samarbetsavtal, Mjölby kommun och NÄPO Mjölby
1. Polis upprättar anmälan och informerar vårdnadshavare om det inträffade.
2. Polis faxar försättsblad och polisanmälan till fältsekreterarna, faxnr 0142-366130, som i sin tur
bekräftar att faxet kommit fram.
3. Fältsekreterarna har som ambition att inom 48 timmar från det att faxet anlänt:
i. Kontakta polis och finna ett passande datum för samtalet, dock senast 14 dagar efter
datumet då polisanmälan upprättades.
ii. Skicka ett erbjudande till vårdnadshavare och den unge om ett samtal kring det
inträffade.
iii. Kontrollera om det finns utredning öppnad på den unge. Finns det en öppnad
utredning eller insats konsulteras aktuell handläggare vid mottagnings- och
utredningsenheten som får bedöma om bekymringssamtal ska äga rum eller ej.
4. Bekymringssamtalet dokumenteras och förhandsbedömning med förslag till beslut lämnas till
1:e socialsekreterare vid mottagnings- och utredningsenheten, som beslutar om man ska inleda
utredning kring den unge eller ej.
5. Uteblir vårdnadshavare och den unge skickas ett nytt erbjudande. Uteblir man igen återkopplas
detta till mottagnings- och utredningsenhetens 1:e socialsekreterare för bedömning.
6. Vid exempelvis sexualbrott används inte metoden bekymringssamtal. Fältsekreterarna
samverkar i de fall där det kan behövas med mottagnings- och utredningsenhetens 1:e
socialsekreterare och gör bedömningen om bekymringssamtal är tillämpligt eller ej.
Mjölby ………………
Mjölby………………
……………………………………
Anders Granquist
Programchef, Omsorgs- och socialFörvaltningen
……………………………………..
Björn Folkesson
Näpo
…………………………………….
Maj-Britt Johansson
Enhetschef
Barn, unga och familj
1