Nummer 7 - sthlmbanco.se
En tidning för ekonomistuderande vid Stockholms universitet. 7 Stockholm Banco. Innehållsförteckning Tidningens namn är inspirerat av den första banken i Europa som lånade ut sedlar till allmänheten. Stockholms Banco banade väg för Sveriges betydelse som pionjär inom kredit- och penningväsende och var en föregångare till världens äldsta centralbank. 04. Ledare - Privatekonomi - ett ämne vi ej kan undvika/undkommer. 06. Reportage - Lyxfällor framför och bakom kameran. 08. Bokrecension - En praktisk guide till att fatta bättre beslut. 12. Bokrecension - Kapitalet i det 21:a århundrandet av Thomas Piketty - sammanfattning och svenskt perspektiv. 14. Reportage - Nya publikationer vid institutionerna. 16. Reportage - Bubblor genom tiderna. 18. Citatet - John Maynard Keynes. 20. HR-panelen. - Anställning. 22. Reportage - Spara dig rik(are). 24. Krönika - En dåres försvarstal. 32. Krönika - Lättja för att välja. Claes Hemberg är sparekonom på Avanza. (s. 10) Antal sidor: 36 STO CK HOLM BANC O Nummer 7 November 2015 Tema: Privatekonomi Intro Nummer 7 2 Intro 3 Filip Frantzen Chefredaktör Caroline Zuber Redaktionschef Mattias Forsgren Ordförande Nils Adolfsson Ekonomiansvarig Leia Hjalmarsson Designchef Sebastian Stiernborg Webbansvarig Robert Repinski Skribent Lovisa Lagerqvist Fotograf Hannah Nordlund Vice ordförande STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Redaktion & ledning Stockholm Banco utgörs av studerande vid och utanför Stockholms universitet. Vidar J Lindgren Skribent FAQ Varför får jag Stockholm Banco? Tidningen skickas hem till alla som är inskrivna på institutionerna för företagsoch nationalekonomi på Stockholms universitet. Varför får jag inte Stockholm Banco? En anledning kan vara att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du som inte läser på Stockholms universitet, men är intresserad av att få hem tidningen, kan skicka in ditt namn och postadress till [email protected], så lägger vi till dig i våra adresslistor. Tryckinformation Upplaga: 5488 Typsnitt: Hawthorn EF Akzidenz-Grotesk Pro Chronicle Text Tidningen är trycks på V-TAB Västerås. Miljöcert enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2008 E-mail: [email protected] Web: www.sthlmbanco.se & #sthlmbanco Adress: Stockholm Banco Frescativägen 14B (Nobelhuset) 114 18 STOCKHOLM Ansvarig utgivare: Filip Frantzen Ledare Text: Filip Frantzen 4 Filip Frantzen Chefredaktör Ganska precis sju år efter att den senaste finanskrisen på allvar drog igång kan vi se tillbaka och nämna en hel del kriser mellan oss och den. Vi har gått från fördjupningar på den ekonomiska krisen, med Grekland och Eurozonen som det ständigt återkommande exemplet. Vi har sett på när världsledare (i varierande grad) hanterat säkerhetskriser i oroshärdar från Libyen och Syrien till Ukraina och Sydkinesiska havet. Just nu ser vi Sverige mobilisera för flyktingkriser samtidigt som det inte är fel att prata om en inrikespolitisk kris. Oavsett om det gäller krig, finanskrasch eller flyktingströmmar så lyfter de stora kriserna våra blickar. Stora kriser drabbar stora mängder människor, eller hela länder, de kostar oss stora mängder resurser och de kräver storskaliga satsningar för att hanteras. Det stora perspektivet kanske särskilt drabbar ekonomer; vad är mer tillfredsställande att förklara stora ekonomiska skeenden med en enkel graf, uttryckt i en formel som endast är några tecken lång? !Men det finns saker man missar när observationer sker från fågelperspektivet. Försöker du blicka ut från en tillräckligt hög höjd leder det till slut att de små prickarna på marken, som vi kallar människor, försvinner. Någonstans, oavsett om vi pratar om länder, samhällen eller ekonomier, finns ändå den enskilda individen där som minsta beståndsdel. Bortom ekonomiska boomar finns det personliga kriser. Text: Filip Frantzen 5 Bortom beräknade minskningar av bruttonationalprodukter och valutors inflationer finns personliga vinster och enskildas lyckliga berättelser. !!Individen går inte bara att urskönja vid enskilda undantag bland trenderna hos den stora massan. Alla stora massor består ytterst av individer och förutom i krisers konsekvenser går det även att hitta individer och deras ageranden i (vissa) krisers ursprung. Vilka politiska ledare väljer vi? Har vi personliga besparingar som ska räcka i kristider? Med vilken säkerhet tecknar vi lån? Det individuella ansvaret är lätt att tappa bort när han eller hon anses vara ett offer för yttre omständigheter istället för skaparen av sin egen framtid. !Till det här numret av Stockholm Banco har vi jagat inslag med det lilla perspektivet, framförallt hur individen sköter sin privatekonomi och hur olika typer av sparande kan ske. Ni läsare kommer få se läsa om Patrick Grimlund utanför sin kända plats i Lyxfällan, där han pratar om de personliga kriser han stöter på, både framför och bakom tv-kamerorna. För studenterna som vill göra det mesta av sina månatliga överskott kommer både Claes Hemberg på Avanza och Philip Scholtzé på Unga aktiesparare dela med sig av sin expertis på området. Personligen ser jag nog mest fram emot krönikan av Stockholm Bancos ordförande Mattias Forsgren, där han försöker förklara hur han (enligt honom själv) lyckas hantera sin egen privatekonomi utan att använda sig av Swish. !Nu när det tråkiga vädret har rullat in, varför inte sätta sig i en varm, mysig soffa med en kopp te och läsa Stockholm Banco? Trevlig läsning! STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Litet och stort. Ledare Reportage Text: Robert Repinski Foto: Daniel Ohlson 6 Text: Robert Repinski Foto: Daniel Ohlson I din bok som du gett ut tillsammans med Magnus Hedberg “Mer klirr i kassan” skriver du att man skall undvika konsumtionslån, tycker du att det också gäller studielån? – Jag har sett alldeles för många studielån som har gått till kronofogden. Ta inte studielån om du inte behöver, eller anpassa lånebeloppet till det du behöver. Inte ens om man ska ta studielån för att “spara” till kontantinsatsen på en lägenhet med är speciellt bra, men jag kan erkänna att om du nu ska låna så är det ett bättre ändamål än att slösa bort pengarna på konsumtion. Är det någonsin okej att ta SMS-lån, t.ex. om man inte kan betala hyran? – Nej, det finns lite som säger att om du inte har pengarna idag varför kommer du ha dem om 30 dagar? Det finns bara två typer av lån som är befogade; studielån, för att du investerar i din framtida lön samt bostadslån eftersom du måste ha en bostad. För att undvika att hamna i en situation där man inte kan betala hyran så ska man alltid ha en buffert som kan täcka alla oväntade utgifter. Patricks 3 tips för att du ska få en bättre privatekonomi: 1. Se över ditt boende, det är största utgiften för de flesta studenterna. Banco träffar Patrick Grimlund på ett café tidigt en onsdags morgon innan han börjar sin arbetsdag. Känd som guru inom privatekonomi från sitt arbete med Lyxfällan i TV3 och som programledare i Draknästet berättar han om hur han, utöver sina programledarroller, har fullt upp med att driva sitt eget konsultbolag. Hur är det att jobba i Lyxfällan? – Fastän tv-programmet bara är en timme, inklusive reklam, så måste man tänka på att det är fem dagars arbete med ibland 24 timmar om dygnet för att få ihop budgeten i slutet. Det kan vara stressigt speciellt då några avsnitt sänds redan åtta veckor efter första gången de träffat deltagaren. Lyxfällan är inte bara en “quick-fix”, utan också en början på något mer långsiktigt. Vi ger dem inte bara en fisk, vi försöker ge dem att fiskespö så att de kan klara sig långsiktigt. Det är också väldigt krävande emotionellt, eftersom deltagarna berättar saker som de aldrig berättat tidigare, en hel del som inte kommer med i programmet. Det ger mig mycket att de får en bättre tillvaro, men belöningen kommer inte förrän flera år senare när de tackar för veckan. Hur har din egen privatekonomi varit, har du någonsin haft problem? – Ja, men inte som dem i Lyxfällan. Efter att ha jobbat inom Venture Capital under IT-boomen så var jag tvungen att sälja bilen och huset eftersom jag förlorade pengar på grund av kraschen. Men till skillnad från dem i Lyxfällan så hade jag råd med att förlora pengarna. Det är viktigt att inte satsa mer pengar än man har råd att förlora och för att ha råd att satsa pengar behövs ett sparande. Hur väljer ni ut vilka deltagare som får vara med i programmet? – Redaktionen tar emot ansökningar och väljer ut olika deltagare för att variera programmet, så att det inte blir samma typ av person i varje program. Det kommer in många ansökningar, och när vi blir tillfrågade så frågar vi oss; vem behöver vår hjälp mest? Vi gillar att välja dem som har det som svårast! Det är alltid kul med en utmaning som leder till att vi kan göra en stor förändring. Är det några deltagare i Lyxfällan som har “misslyckats” efter att du och Magnus har hjälpt dem? Och varför tror du att de har misslyckats? – Självklart så kan inte alla lyckas till 100 %, då skulle inte programmet vara trovärdigt. En del har inte lyckats lika bra som andra. De har fallit tillbaka i samma mönster, slutat slösa pengar på en sak men fortsatt med en annan. Men det som jag kan säga med säkerhet är att alla har det bättre idag än de hade det innan programmet. Många deltagare blir sura, arga eller ledsna under programmet men så länge vi kan hjälpa dem med något så tycker jag att det är värt det. Det bästa tänkbara är om du kan bo kvar hemma hos föräldrarna, det kan kännas tråkigt men man sparar mycket pengar varje månad. Annars kan du hyra en lägenhet med kompisar, det kan vara både socialt och ekonomiskt. 2. Planera dina mat/nöjesutgifter. Man behöver inte vara snål, man kan hitta smarta lösningar istället. Gör en meny med bra mat för hela månaden. Undvik kaffet på stan som kostar som tjugo koppar kaffe hemma. Dela Netflixabonnemang med vänner! 3. Följ de två första tipsen. Så länge du följer dem så är du på god väg till att få en bra privatekonomi! Patrick Grimlund är känd från Lyxfällan i TV3. 7 STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Lyxfällor framför och bakom kameran. Reportage Text: Filip Frantzen 8 Text: Filip Frantzen Smart Choices wrong CHOICES? I sökandet efter klokare beslutsfattande har Filip Frantzen läst Smart Choices: A Practical Guide to Making Better Decisions av John Hammond, Ralph Keeny och Howard Raiffa. Om det är någon aktivitet som är ständigt närvarande i alla människors vardag så är det beslutsfattandet. Oavsett om det gäller svåra val kring hur ens besparingar bäst förvaltas eller om det gäller återkommande vardagsbekymmer som huruvida lunchen ska bestå av en nedpackad matlåda eller en dagens lunch på campusrestaurangen, kräver det någon form av medvetet eller omedvetet beslutsfattande. Samtidigt är människors liv kantade av dåliga beslut; hur förbättrar man sitt beslutsfattande? John Hammond, Ralph Keeny och Howard Raiffa har i sin bok försökt konkretisera stegen som tas i beslutsfattandet för att på det viset identifiera var beslutsfattande ofta brister. "Det första steget i ett beslutstagande är att på ett korrekt sätt identifiera problemet som ska lösas. Det är viktigt att ifrågasätta sig själv eftersom en felställd problemformulering kan skapa onödiga begränsningar. Problemet kanske i själva verket inte är vilken tröja som ska köpas, utan snarare om ett tröjköp över huvud taget är en bra idé. Med en korrekt inramning av problemet blir nästa steg att fastställa vilka mål som ska uppnås för att lösa problemet. Även här handlar det om att inte begränsa sina möjligheter. Efter att ha besvarat den självriktade frågan “vad är det jag verkligen behöver?” blir det lättare att röra sig mot nästa steg; att välja mellan alternativen. Den som inte överväger alla möjliga alternativ som kan användas för att nå de uppsatta målen riskerar att välja ett alternativ som inte är det bästa. Ifrågasätt huruvida alla alternativ verkligen har övervägts; “finns det fler sätt för mig att nå mina mål på?”. "När beslutsfattaren inte kan föreställa sig några fler möjliga alternativ är det dags att jämföra dem sinsemellan efter vilka konsekvenser varje alternativ leder till. “Vilka oanade konsekvenser kan finnas?” Här kommer även nästa steg in; förståelsen av eventuella alternativkostnader. Människor har olika mål och ibland står dessa i konflikt med varandra. Var medveten om vad din metod för att nå ett av dina mål eventuellt kan ha för negativ påverkan på dina andra mål. I varje beslut finns en osäkerhet kring huruvida det önskvärda resultatet kommer att uppnås, och små tillfälligheter måste tas i beaktande. Att känna till sin egen risktolerans innebär att vara medveten om hur mycket risk man kan hantera. En investering kan ha stor sannolikhet för att slå fel, men om man har råd att förlora de investerade pengarna kan risken vara acceptabel. "Slutligen behöver beslutsfattaren förstå hur det aktuella beslutet hänger ihop med Needs VALUE Beslutsfattandets åtta delar: 1. Problem 2. Mål 3. Alternativ 4. Konsekvenser 5. Alternativkostnader 6. Osäkerhet 7. Risktolerans 8. Sammanlänkade beslut framtida beslut. Inga beslut fattas i ett vakuum och det är viktigt att se hur ett visst beslut är sammanlänkat med andra beslut. Samtidigt som problem löses på kort sikt måste ett öga hållas på vad som väntar i framtiden, trots osäkerheten. Författarnas akronym av stegen i beslutskedjan, proact används för att belysa det som är viktigast att ta i beaktande; att bra beslut fattas med goda tidsmarginaler. Ju längre en beslutsfattare väntar med att fatta ett beslut, desto mer kommer han att styras av omständigheterna snarare än tvärtom. Även om det inte är en definitiv lösning på alla problem kring beslutsfattande är beslutet att läsa Smart Choices ett av de bättre som kan tas när det är svårt att bestämma sig. BALANCE ECONOMY RESULTS! CHANGE Bank BAD CHOICES. STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O 9 Worth the risk? RIGHT CHOICES? VALUE En praktisk guide till att fatta bättre beslut. Bokrecension A LOT OF CHOICES Bokrecension Profilen Text: Caroline Zuber Foto: Lovisa Lagerqvist 10 11 STO CK HOLM BANC O Har du några framtidsplaner? – Jag funderar alltid på böcker som jag borde skriva. Att skriva en bok tar dock mycket tid. Det är inget man kan kasta sig över. En av mina ambitioner är att försöka förändra samt förbättra spararnas situation. Hur hinner du driva en blogg, föreläsa samt arbeta som sparekonom? – Allt slukar rätt mycket tid. Det är väl det som är konsten att överleva som människa, att finna tid för att gå på bio, resa eller gå ut och springa på lunchen. Jag har även min familj jag måste ta hand om. Det handlar om att prioritera. Sedan måste man även anställa bra människor. Man kan inte alltid göra allting själv. Jag gjorde det i 15 år, men sedan 2 år tillbaka har jag haft en codriver. Sedan en månad tillbaka jobbar jag tillsammans med sparanalytikern Johanna Kull. I vilket mån kan studenter pruta på bolåneräntan? – Alla banker godtar en viss prutning. De som ligger i topp är SEB, Danske Bank och SBAB. Handelsbanken går det mindre bra att pruta hos. Vad som förefaller, enligt statistiken, är att äldre är bättre på att pruta. Det är faktiskt inte många unga som prutar. Det kanske handlar om blyghet. Det är svårt att säga. STO CK HOLM BANC O Hur kommer det sig att du i dagsläget jobbar som sparekonom? – Jag jobbade 6 år som journalist, men efter mitt första barn började jag fundera på att byta jobb. En journalist jobbar 5 dagar i sträck och sedan är de 5 dagar lediga. Detta fungerar mindre bra om man har småbarn. Vad gör en sparekonom? – Vi sparekonomer ska inspirera och förklara ekonomin. Sedan handlar det även om att plocka upp information om vad som händer i vår omvärld. Vi förklarar varför man ska välja en fond utöver en annan och hur exempelvis minusräntan påverkar dig och just din ekonomi. Vi vägleder även sparare. Vi försöker få sparare att ta hand om sina pengar på ett bättre sätt. Behövs akademiska meriter för att bli sparekonom? – Det finns inga regler för vad en sparekonom behöver kunna. Man kan alltid läsa nationalekonomi, men det är enbart en sida av myntet. En sparekonom arbetar med frågor som berör pensionen, räntor och sparande. Under min studietid läste jag dock företagsekonomi. Text: Caroline Zuber Foto: Lovisa Lagerqvist Vilken är den bästa metoden att spara pengar? – Det beror på när du behöver pengarna. Ska du investera långsiktigt eller kortsiktigt? Om du vill spara i 1-2 år är sparkonto eller en kort räntefond bäst. Om du vill spara i 2-4 år är en globalfond bättre och om du vill investera längre än 5 år är en tillväxtfond bra. En billig globalfond har en årsavgift på under 0,4 %. Är det bättre att investera i fonder än i aktier? – Det beror på vem du är. Är det bättre att cykla eller gå? Det beror även på i vilken situation du befinner dig i. Ska du gå i trappor så är det bättre att gå. Aktier är mer komplicerat än fonder. Om man inte håller bra utkik på vad som händer i omvärlden är en fond bättre. I fonder kan du stoppa in pengar nu och plocka ut om 10 år. Jag har investerat i både aktier och fonder. Jag har tänkt såhär: Fonder är mer kort sparande och mer översiktligt. Min pension ligger exempelvis i fonder. Om man vill investera i aktier borde man investera i 5-7 stycken. Det är bra att investera i flera företag samtidigt och sprida ut sina tillgångar. Har du några tips att ge till oss studenter? – Gå till rätt bank! Rädda stålarna! Akta er även för Fingerprint-aktien. Banco möter sparekonomen Claes Hemberg. Claes Hemberg har arbetat som journalist för bland annat Aftonbladet, Norrköpings Tidningar och Södermanlands Nyheter. Under senare år har han gett ut fyra böcker. Idag jobbar Claes som sparekonom på Avanza Bank, där han bevakar spararnas intressen, brister, agerande samt möjligheter. Profilen Claes Hemberg är verksam i Avanza Forum. Text: Caroline Zuber 12 Bokrecension Text: Caroline Zuber 13 Kapitalet i det 21:a århundrandet av Thomas Piketty sammanfattning och svenskt perspektiv. Caroline Zuber har läst boken "Kapitalet i det 21:a århundradet av Thomas Piketty - sammanfattning och svenskt perspektiv" skriven av Jesper Roine. Boken sammanfattar Pikettys teorier kring inkomster. Den franske ekonomen Thomas Piketty skrev en bok kallad "Le capital au XXIe sièle". Denna bok har på kort tid fått ett genomslag i samhällsdebatten världen över. Jesper Roine ger sig in i ett försök att kasta mer ljus över Pikettys bok genom att förklara hans forskning, resonemang och förslag till åtgärder med ett svenskt perspektiv. Frågorna som ställs i Roines bok är: Varför har Pikettys forskning fått ett sådant genomslag? Hur ser hans argumentation ut? På vilka sätt kan hans teser ifrågasättas? Vad betyder hans resultat och teorier för Sverige? !Jesper Roine sammanfattar till en början Pikettys forskning. Denna forskning handlar om inkomst- samt förmögenhetsfördelning i bland annat England, Frankrike respektive USA och hur dessa fördelningar har förändrats sedan 1800-talet. Forskningen tar även upp hur relationen mellan kapital och inkomster utvecklats. Denna kunskap anser Piketty vara grundläggande för att förstå hur fördelningen av förmögenhet samt inkomst påverkar ekonomins funktionssätt. Påverkan sker inte enbart på samhällsnivå, utan redan på individnivå påverkas var och ens incitament av fördelningen. Den som startar med lite kapital har inte samma utgångsläge som den som startar med mycket. Enligt forskningen kan fördelningen via politiska beslut påverkas och förändras. !Ett annat ämne som behandlas i boken är topp 1-gruppen, det vill säga den hundradelen av befolkningen som tjänar mest. I USA består inkomsten i topp 1-gruppen av löneinkomster (arbetsinkomst) medan den i Sverige utgörs av kapitalinkomster. I samband med detta har Piketty funnit att avkastningen på kapital över tiden alltid är större än tillväxttakten i ett lands ekonomi. Detta resulterar i att det blir allt större ojämlikheter över tid i befolkningen. Förmögenhetskoncentrationen i samhället blir i detta samband större; att ärva förmögenhet är det dominerande sättet att bli rik på. Rättviseargumentet framhävs i detta kontext. Piketty föreslår flera sätt hur kapitalet de kommande år hundrandet kan regleras. !Därefter granskar Jesper Roine Pikettys redovisning och förslag till förändring. Rastignacs dilemma nämns, det vill säga utsikterna om att utbilda sig och arbeta hårt är ur ekonomisk synvinkel mindre fördelaktig än att ärva eller gifta sig till en förmögenhet. Frågan är hur negativt detta är för ett samhälle. På 1970- och 1980-talet var det i Sverige en realitet, arbete lönade sig inte. !Sammanfattningsvis tillhandahåller Jesper Roines ett enkelt och snabbt sätt att tillägna sig viktig kunskap, som annars mödosamt kan erhållas i Thomas Pikettys Kapitalet. Med hjälp av denna kunskap finns möjligheten att själv kritiskt fundera kring hur fördelningen av inkomst påverkar varje land, på individ- såsom samhällsnivå. STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Bokrecension Fakta: Jesper Roine disputerade år 2002 vid Stockholms universitet och är idag docenti nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han forskar främst om politisk ekonomi, långsiktig ekonomisk utveckling samt inkomst- och förmögenhetsfördelning. Jesper Roine är även en av grundarna till bloggen Ekonomistas. y t t e k i P s a m o y Th t t e k i P s Thoma tt y! T e k i P homas Reportage Text: Filip Frantzen 14 Annons 15 STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Nya publikationer vid institutionerna. Stockholms universitet är ett av världens ledande universitet gällande forskning. Ständigt publiceras nya forskningsresultat i form av avhandlingar eller i internationella tidskrifter. Här ger Stockholm Banco ett urval av nya publikationer från institutionerna för företags- och nationalekonomi. Agglomeration, city size and crime (2015) Nationalekonomiska institutionens professor Yves Zenou publicerar, med sin franska kollega Carl Gaigné, en artikel i tidskriften European Economic Review om förhållanden i olika typer av städer och kriminalitet. Forskarna har främst varit intresserade av att jämföra tidigare rationalistiska teorier om hur kriminalitet kan bekämpas med hjälp av större tillgång till resurser för polis, med hur storleken på en stad påverkar. Forskarna kommer fram till att det i större städer blir ett mer effektivt bruk av polisiära resurser när man använder sig av lokala polisstyrkor. Man kommer även fram till att större städer ökar kriminaliteten och att bättre tillgång till jobb på kort sikt minskar kriminaliteten, samtidigt som den kan öka den på lång sikt. Controllerrollen i Försäkringskassans nya styrning (2015) Mikael Holmgren och Maria Mårtensson Hansson vid företagsekonomiska institutionen samt Kristina Tamm Hallström Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor har i en rapport av Försäkringskassan skrivit om controlleryrkets förändring i en myndighet som genomgått omorganisering de senaste åren. Bland deras resultat är att controllers idag har fått axla en mer coachande och konsultativ roll, på bekostnad av en mer auktorativ och styrande roll. Benefits conditional on work and the Nordic model (2015) I Journal of Public Economics har Ann-Sofie Kolm vid nationalekonomiska institutionen tillsammans med Mirco Tonin vid University of Southhampton skrivit om vad som gör den nordiska välfärdsmodellen framgångsrik. Välfärdsstater är beroende av hög sysselsättning och författarna menar att just höga välfärdsförmåner får upp sysselsättningen. Tack vare välfärdsförmåner kan arbetstagare acceptera lägre löner, vilket ger fler arbetstillfällen totalt. Reportage Text: Filip Frantzen 17 Reportage Text: Filip Frantzen 16 Fakta: Ekonomiska bubblor som spruckit genom historien Bubblor genom historien. Tulpanmanin 1637: holländska tulpanlökar övervärderades och investerare köpte lökar för allt man ägde och lite till. STO CK HOLM BANC O IT-boomen 2000: nystartade företag i “Den nya ekonomin” visade sig inte kunna prestera vad investerarna hade förväntat sig. Ordet “bubbla” repeteras i den ekonomiska debatten av dem som befarar att vi befinner oss i en. Men vad är en bubbla och går det att veta huruvida man befinner sig i en, innan den spricker? Priserna på svenska fastigheter de senaste åren, och särskilt det senaste året, har sett en ökning som fått många att höja på ögonbrynen. Även om det alltid funnits domedagsprofeter så har vi det här året även sett ekonomiska tungviktare som går ut och varnar för att de snabbt stigande priserna inte är hållbara i längden samt att den korrigering av priser som kommer ske kommer att vara mer dramatisk än många inser. Senast ut var Konjunkturinstitutet som i början av oktober beskrev en ohållbar utveckling som behövde bromsas upp. Vad är egentligen en bubbla? Och går det att se en bubbla när man befinner sig i den? Ekonomiska bubblor bildas när aktörer i ekonomin förändrar sitt sätt att värdera och genomföra affärer. Framförallt handlar det om att tillgångar säljs till köpare som förväntar sig att priserna kommer stiga ytterligare, gärna över en kort tid, så att tillgången sedan kan säljas med vinst. När övertygelsen om att priserna kommer stiga i framtiden är tillräckligt stark blir det rimligt för köpare att börja handla på kredit; eftersom priserna ändå snart stiger kommer pengarna snabbt tjänas in igen och lånen betalas tillbaka. För att åter knyta an till den svenska bostadsmarknaden verkar stycket ovan stämma in i beskrivningen av situationen. Faktorer som ränteavdraget gör att bostadslån blir attraktiva och normen i många fall är att lånet är mångdubbelt större än den egna kontantinsatsen. Men en kraftig prisökning och köp på krita är inte de enda kriterierna för en bubbla. Priser stiger och sjunker efter den klassiska devisen om sambandet mellan utbud och efterfrågan. Den svenska bostadsmarknaden ligger en bra bit ifrån den perfekta marknaden som beskrivs i läroböcker i ekonomi. I de två amerikanska ekonomerna Case och Schillers klassiska text om bostadsbubblor från 2003 menar de att stigande priser på egen hand inte räcker för att klassificera något som en bubbla. För att en prisökning ska kunna benämnas som en bubbla måste den förväntade prisökningen vara den huvudsakliga motivationen bakom att köpare väljer att investera mer. Om det är höga förväntningar som driver priset betyder det att avsaknaden av förväntningar, eller lägre sådana, i sin tur kommer driva ner priset. I värsta fall på ett sådant sätt att bubblan spricker och priserna kraschar. Det enda säkra sättet att veta om en prisökning huvudsakligen drivs av omöjliga förväntningar om ständigt ökande priser är om bubblan spricker. Det är populärt att kalla snabba prisökningar för bubblor, och historiska paralleller finns det gott om. Populära bland dessa exempel är både den holländska tulpankraschen på 1600-talet, ofta beskriven som historiens första bubbla, och millenieskiftets IT-bubbla. Men oavsett kombinationen av kraftiga prisökningar, bruk av kredit och höga förväntningar så spelar också själva varan roll. Tulpanlökar och IT-företag utan möjlighet till att leverera lika stor vinst som investerare förväntade sig skiljer sig gentemot bostäder just för att bostäder fyller ett verkligt syfte för människor, som man inte kommer ifrån. Behovet av att ha någonstans att bo kan mycket väl vara en större motivationsfaktor än förväntningar på fortsatt ökade priser. Samtida karikatyr av tulpanmanin, där handlarna ersatts med apor. Jan Brueghel 1640. STO CK HOLM BANC O Wall Street-kraschen 1929: amerikaner som upplevt en ekonomisk uppgång under 20-talet köpte aktier för besparingar och på kredit. Kraschen ledde till den stora depressionen i USA och Europa på 30-talet. John Maynard Keynes 18 Affisch John Maynard Keynes STO CK HOLM BANC O — John Maynard Keynes John Maynard Keynes (född 1883) var en brittisk nationalekonom och filosof. Han utbildades vid Eton College och King’s College och under 1930-talet ledde hans makro-ekonomiska teorier till ett paradigmskifte inom både den vetenskapliga värden och den ekonomiska politiken som fördes av regeringar. Keynes teorier byggde på att statliga interventioner i ekonomin skulle leda till mer önskvärda resultat än att låta marknaden släppas helt fri. The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. STO CK HOLM BANC O Affisch 19 HR-Panelen Text: Mattias Forsgren 20 Anna Björklund HR-direktör på Svenska Spel Karin Haqvinsson Employer Branding Manager på Nordea Vad för egenskaper är viktiga för en anställning hos er? - Vi utgår ifrån vår värdegrund; tillgänglighet, omtanke och engagemang. Det innebär till exempel att du är servie-minded, lyhörd, en bra lagspelare, har eget driv och jobbar för att uppnå ett resultat som är bra för kunden, företaget och dig själv. Till vilken grad för engagemag i studentkårer och föreningar meriterande för sökande? - Vi tycker att engagemang är en mycket bra egenskap. Den egenskapen har ofta personer som jobbar med något som inte bara gagnar en själv. Att jobba i en studentkår tycker jag är mycket bra. Att ha ett extrajobb under studierna är klart meriterande. Det visar på driv och framförallt att man har arbetslivserfarenhet. Vad tycker du är den bästa investeringen av en students fritid för den framtida karriären? - Att få andra influenser än av det liv som man vanligtvis lever. Det kan handla om att ha extrajobb, där man får slita, att backpacka och uppleva andra kulturer eller att starta ett eget företag. Det är bra att utmana sig själv och vara självständig och att inte vara för beroende av föräldrars hjälp. Det skapar en ödmjukhet som tyvärr idag inte är en vanlig egenskap i vårt samhälle. Vad för egenskap är viktiga för en anställning hos er? - För dig som är driven och som tycker att det är spännande att prova nya arbetsuppgifter, finns det nästan obegränsade möjligheter att utvecklas inom koncernen. Som företag kan vi skapa förutsättningar för din karriär, vår förväntan på dig är att du tillvaratar möjligheterna och driver din egen utveckling. För oss är det viktigt med rätt person på rätt plats. Det innebär att vi tillsammans har en kontinuerlig dialog om din utvecklings- och karriärplanering för att finna en match mellan din livssituation, kompetens och position, där du kan bidra och utvecklas mest. Till vilken grad är engagemang i studentkårer och föreningar meriterande för den sökande? - Att vara aktiv i studentkåren tyder på drivkraft och engagemang, så det kan absolut vara meriterande. Vad tycker du är den bästa investeringen av en students fritid för den framtida karriären? - Att engagera sig i kurser eller andra projekt som man brinner för. Gör du något som du tycker är kul, så blir ofta resultatet bättre! Gör inget för en rad på ditt CV utan för att du faktiskt tycker att det är kul och motiverande. Text: Mattias Forsgren 21 Gustav Stern Ansvarig för Employer Branding (HR), PwC Vad för egenskaper är viktiga för en anställning hos er? - I ett så pas stort företag som PwC är det ibland svårt att dra alla personer över en kam, men vissa egenskaper är en fördel för att få anställning hos oss. Vi hoppas till exempel att man vill lära sig mer, utvecklas och kan hantera förändring. Man ska ha vilja och intresse att bidra till affärerna och hålla sig uppdaterad med vad som händer i näringslivet. Integritet är en till egenskap som är viktig, eftersom vi tar på oss ett stort ansvar gentemot våra klienter. Till vilken grad är engagemang i studentkårer och föreningar meriterande för den sökande? - Det är alltid meriterande med engagemang och det kan man göra inom flera olika områden. Självklart är studentkårer och olika studentföreningar väldigt bra och meriterande, men det finns även andra områden som till exempel en loppis, bokklubb, idrottsförening eller liknande. Det viktiga är att visa att man är en person som tycker om att engagera sig i mer än bara studierna. Vad tycker du är den bästa investeringen av en students fritid för den framtida karriären? - Mycket av det som står som svar till fråga nummer två. Se till att vara nyfiken och engagera sig i olika sammanhang. Skaffa jobberfarenhet eller se till att lära dig ett språk till. Det finns massa olika saker man kan göra. Det viktiga är att det är något som bidrar till ens personliga utveckling och ger en nyttiga erfarenheter. Elin Jernberg HR-specialist på SEB Vad för egenskaper är viktiga för en anställning hos er? - Det är viktigt att kunna samarbeta väl med andra, att vara hjälpsam och tillsammans nå målet. Att vara målinriktad, professionell och pålitlig är också egenskaper som vi gärna ser hos våra medarbetare. Då vi verkar i en föränderlig värld är det också bra att kunna vara anpassningsbar och flexibel. Till vilken grad är engagemang i studentkårer och föreningar meriterande för den sökande? - Mycket meriterande! Engagemanget bidrar ofta till en bra samarbetsförmåga och ansvarstagande, att man får lära sig att arbeta i projektform mot utsatta deadlines, samt i vissa fall också möjlighet att prova på ledarroller. Dessutom är det ofta väldigt roligt och något som man som student bär med sig som goda minnen från studietiden. Vad tycker du är den bästa investeringen av en students fritid för den framtida karriären? - Att göra sådant som man tycker är roligt! Ofta hänger det ihop med det som man är bra på. Det är också bra att försöka skapa en relation med företag som man tycker är intressanta redan under studietiden. Det kan man göra genom att besöka arbetsmarknadsdagar, medverka på olika typer av event som företaget anordnar och vara nyfiken och försöka ta reda på så mycket som möjligt om företagen. STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O HR-panelen: anställning. HR-panelen Reportage Text: Caroline Zuber Illustration: Leia Hjalmarsson 22 Sparande är inte alltid lika enkelt som det låter. Banco reder ut vad som är dåliga och bra sätt att spara på, samtidigt som inte alla sparmetoder fungerar för alla sparare. Vid ett sunt sparande är det målet med sparandet som styr metoden. Alla studenter har en inkomst, vare sig det är lön från ett deltidsjobb eller pengar från CSN. Dessutom har studenter utgifter varje månad. Frågan är vad som ska göras med pengar som blir över. Hur stort belopp ska läggas på sparande? Är det någon idé att lägga undan 100 kronor i månaden? När beslut om sparande har fattats, kommer frågan fram om vilken sparmetod som är att föredra. Innan sparandet börjar bör frågan ställas om vilken bank som passar bäst för uppdraget. Vännernas, släktens eller familjens bankval är inte alltid att föredra som vägledning. Snarare handlar det om att ställa sig frågan; "Okej, är det här en bra deal?". Om den banken man har i nuläget är gynnsam bör den såklart behållas. Om inte, kanske det bör övervägas att söka upp en annan bank med ett bättre erbjudande. Fastän inte många unga vuxna, speciellt studenter, tänker på det, är de faktiskt bankens bästa kund i många år framöver. Som student har du hela ditt arbetsliv framför dig. Viktigt att poängtera här är man ska välja den bank som är mest gynnsam för ändamålet. För enkelhetens skull väljer många att ha sina tillgångar samlade vid en bank; så kallade helkunder. Detta behöver inte vara fallet. Äggen bör fördelas till flera varukorgar. Det är inte säkert att din bank har de mest gynnsamma erbjudandena på alla områden, det kan mycket väl vara smartast att använda olika banker för olika tjänster. Emellertid vill bankerna helst ha kvar dig som kund. De kan därför erbjuda dig olika paket, exempelvis erbjuder banker en lägre ränta på bolånet till sina kunder om de placerar deras (spar)pengar vid en och samma bank. Dock kommer EU nästa år ställa hårdare krav på dessa paketlösningar. EU-direktivet kommer försvåra bankerna att prissätta samt sälja sina produkter var för sig. Det kommer således inte längre vara möjligt för bankerna att påtvinga eller erbjuda kunder olika paket. Efter att banken valts, bör frågan om hur länge man tänkt spara sina pengar ställas. Om pengarna behövs inom en snar framtid - låt säga ett år - är det bättre att pengarna sätts in på ett sparkonto, där pengarna kan plockas ut när som helst. Om pengarna ska sparas under en längre tid kan det vara bättre att investera i fonder eller i aktier, då det i dagsläget inte finns något gynnsamt sparkonto. Under de senaste åren har ju bankerna sänkt sina sparräntor och en del banker har i dagsläget till och med sänkt denna ränta till ungefär noll procent. Om banken har minusränta ska pengar absolut inte sparas på ett sparkonto. Text: Caroline Zuber Illustration: Leia Hjalmarsson Om det föreligger minusränta betalar man då själv in en avgift till banken för att ha sina pengar där. Därefter bör även frågan ställas vilken risk man är beredd att ta. Att investera i exempelvis aktiemarknaden, där tillgångar kan sjunka ganska snabbt i värde bör enbart göras om pengarna ska sparas under en längre tid, det vill säga i flera år framöver, och om man dessutom är beredd att ta en del risker. Kunskap samt intresse är viktigt att ha för att ge sig in på denna marknad och få tillgångarna att växa. Sedan bör det investeras i mer än en aktie, då det betalas in en avgift vid varje aktieköp. Samma princip gäller här såsom sparande i allmänhet. Det är bra att sprida ut sina tillgångar och därmed riskerna. Den som anser att det inte är värt mödan att hålla ordning på vad som händer i omvärlden kan istället investera i en fond. Varje fond förvaltas av fondbolag och dessa fondbolag drar av ett bestämt belopp från fondägarna varje månad. Om man nu beslutar sig för att spara en del av sina pengar, så bör alltid frågan ställas vilket ändamål sparandet har. Alla sparmetoder har sina för och nackdelar. Sparmetoden som ger bäst avkastning är inte alltid att föredra. Varje enskild sparare bör finna sin egen sparmetod, som de känner sig mest komfortabel med. 23 STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Spara dig rik(are). Reportage Krönika Text: Mattias Forsgren 24 Mattias Forsgren Ordförande Jag har under den senaste tiden allt mer ofta hamnat i situationer där jag, med mer eller mindre mustigt språkbruk, blivit utskälld av släkt, vänner samt relativa främlingar. Orsaken till den myckna ilskan är en onomatopoetiskt (Wikipedia är din vän) döpt applikation, som numera av många anses lika självklar som senap i ärtsoppan. Ord som det i den föregående meningen är av stor nytta då de kan tjäna som en avledningsmanöver. Med stilfullt språkligt snirklande kan man klara sig ur många jobbiga situationer. Någon sådan feghet kommer jag inte visa nu. !Håll i hatten, för nu kommer den bekännelse som upprör så många. Jag har inte Swish. Jag har försökt att skaffa det. Det var lite krångligt. Jag gav upp. Det är i detta läge som ordstormen brukar bryta ut, då en kallfront av mycket sunda argument möter varmluft upphettad av vämjelse över min uppenbara brist på respekt för teknikens under. !Mina otillräckliga motargument brukar, med rätta, ignoreras. Jag kan varken erbjuda någon ursäkt eller rimlig förklaring till mitt beteende. Däremot kan jag påpeka, för att sätta det hela i perspektiv, att jag inte har uppdaterat programvaran på min iPhone på åratal, inte längre kan ta kort med sagda smartphone för att jag har 7 511 bilder på den, samt nyligen har upptäckt fenomenet digital kalender. Text: Mattias Forsgren 25 Dessa haranger jag funnit mig utsatt för brukar konvergera mot punkten M. M som i ”Men, du är ju ekonom!”. Ja, jo. Det är mycket rimligt att tänka sig att ekonomer borde ha koll på just sin egen privatekonomi. Att fortfarande föredra papperspengar (och mynt, men det vågar jag knappt säga) är något ovanligt. ! !Hur kommer det här sig? Jag har i samtal med en nästan för trevlig ung man som innehar en kandidatexamen i psykologi och siktar på ett arbete inom marknadsföring fått lära mig att det finns något som kallas kognitiva resurser. Konceptet är mycket enkelt. Det är evolutionärt oekonomiskt att spendera mycket tankekraft på allt. Marginalavkastningen räknad i sannolikhet för överlevnad och fortplantningstal är inte alltid hög nog. Därför sållar vår hjärna automatiskt. Min bekant använde denna kunskap för att designa lustiga experiment. Genom att placera uppenbart irrelevanta varningsskyltar runtom i hans stad fick han gående att bland annat ta omvägen över gräsmattan. På grusgången var det risk för istappar. I maj. Jag hoppas att ni ursäktar den omväg som jag har tagit för att nå följande poäng, men det här är viktigt. !Att det helt enkelt är mindre jobbigt att inte tänka efter behöver inte nödvändigtvis förklara varken min Swishbrist eller något annat ekonomiskt fenomen. Men det kanske gör det. Årets nobelpristagare i ekonomi har, i skrivandets stund, just blivit presenterad. Jag hade hoppats på Ernst Fehr. Osis. Fehr har som neuroekonom under många år jobbat med att försöka förstå hur ekonomiska beslut går till på den mest detaljerade nivån, det vill säga i hjärnan. För mig är hans område av mikroekonomi framtiden, och en framtid jag gärna vill vara med i. Jag kommer ta myrsteg dit. Att skaffa Swish är en bra början. Fast inte ikväll. Imorgon. STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O En dåres försvarstal. Krönika Intervju Text: Filip Frantzen Foto: Robert Repinski 26 Unga Aktiesparare erbjuder ett nätverk och en samlingsplats för unga som delar intresse för aktier. Banco har pratat med UA:s VD Philip Scholtzé om hans organisations verksamhet och hur han ser på unga och sparande. Hur ser Unga Aktiesparares verksamhet ut, i grova drag? — UA är Aktiespararnas ungdomsförbund och vi har sedan 1990 funnits för ungdomar som antingen har ett intresse för aktier och sparande eller är intresserade av att börja med det. Vi har växt i medlemsantal de senaste åren och vi närmar oss nu tolv tusen medlemmar. Vi driver även opinion för att förbättra förutsättningarna för sparande och utbildar våra medlemmar genom vårt utbildningskoncept, UA-akademin. Ett annat skäl till att många går med är för att kunna ta del av vårt nätverk och den gemenskap vi har bland ungdomar som delar det här intresset. Vår organisation består och drivs av trettiofem lokalavdelningar i fem regioner över hela landet tillsammans med kansliet. Hur ser intresset för aktiesparande ut bland unga idag? — Jag tror att intresset har växt de senaste åren och är idag ganska starkt, mycket tack vare den börsutveckling vi har sett under samma period. Det blir naturligt att unga får upp intresset när de läser i media om den utveckling vi har och den avkastning som kommit under de senate åren. Då blir också vårt uppdrag viktigare; när börsen går bra kan man nästan köpa i vilket bolag som helst eftersom det mesta går upp när marknaden har en långsiktig positiv trend. Om det sen börjar dala kan det vara fördelaktigt med ett medlemskap hos Unga Aktiesparare för att förstå hur man ska agera när det börjar gå dåligt. Många unga som sparar idag har påbörjat sin aktiekarriär under de senaste, goda åren och har då eventuellt fått lite för stort självförtroende. Väldigt många som sparat i aktier de senaste åren har fått en stor avkastning, men jag är tveksam till att den utvecklingen kommer hålla i sig över en längre tid. Vi tror på långsiktighet och då måste sparare lära sig att hantera både upp- och nedgångar. Vilka frågor driver UA när ni opinionsbildar? — Vi utgår från vad som kan påverka vår målgrupps sparande framöver. Regeringens höstbudget som lades fram i september försämrar villkoren för sparande genom att skatten höjs på sparande samtidigt som lån subventioneras genom ränteavdraget. Konsekvensen är att sparande blir dyrare och lånande billigare. Allt detta samtidigt som vi pratar om lånebubblor och att folk har för hög skuldsättning. Detta är en typisk fråga där vi kan synas och göra våra medlemmars röst hörd. Text: Filip Frantzen Foto: Robert Repinski En annan fråga vi driver är att få in privatekonomi som ämne i skolan. Skolelever får alldeles för lite utbildning i att hantera sin egen privatekonomi. Den utbildningen jag fick i privatekonomi kombinerades med att baka scones i hemkunskapen, jag tycker vårt ämne förtjänar mer tid än så. När började du själv med aktier? — Jag började med aktier när jag var 18, då fick jag några aktier från mina föräldrar i födelsedagspresent. Det var några Ericssonaktier och sedan dess har intresset bara fortsatt. Under åren som gått sen dess har jag testat mig fram och utvecklat min filosofi. Unga Aktiesparare har ju sina fem gyllene regler (se nedan). Följer du dem har du en bra grund att stå på. När jag var 18 var jag mycket mer kortsiktig än vad jag är idag. Under åren har jag lärt mig långsiktigheten; hellre att sparandet blir lite tråkigare men att jag tjänar på det över tid. Hur skulle du övertyga tvivlaren, som sitter med ett sparkonto? — Den största risken man kan ta är att inte ta någon risk alls. Historiskt sett har aktier varit den sparform som gett störst avkastning vid långsiktigt sparande. UA:s fem gyllene regler: 1. Förstå vad du köper 2. Håll dig informerad 3. Spara långsiktigt 4. Spara regelbundet 5. Sprid risken Namn: Philip Scholtzé Ålder: 26 Jobb: VD på Unga Aktiesparare Favoritresemål: Staden Victoria i Kanada, på Vancouver Island. Jag hade riktig tur som fick chansen att studera i en så fantastiskt vacker stad. 27 STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O ”Den största risken man kan ta är att inte ta någon risk alls.” Intervju Blank Text: Riksbanken 28 Annons 29 1 oktober 2015: STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Tidplan för sedel- och myntutbytet. 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlar introduceras. 3 oktober 2016: 500-kronorssedlar, 100- och 1-, 2- och 5-kronor introduceras. 30 juni 2016: 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar blir ogilltliga. 30 juni 2017: 100- och 500kronorssedlar. 1-, 2 och 5-kronor blir ogilltliga. Annons 30 Kalender Text: Caroline Zuber Stockholm Banco söker skribenter och fotografer. 31 STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Kalendern. Vad händer i höst? OKTOBER Gillar du att skriva eller fotografera? Tveka inte att höra av dig till oss på [email protected] eller facebook.com/StockholmBanco 1 Oktober Riksbanken släpper de nya sedlarna 4 Oktober Kanelbullens dag 5 Oktober Excel-föreläsning med PwC 8 Oktober Event med Deloitte 9 Oktober Prime Intro 11 Oktober Fadderiet, SBP - Cruise 12 Oktober Besök vid Wrigleys kontor 12 Oktober Project X med PwC 15 Oktober European Career tour 23 Oktober Themepub 24 Oktober FN-dagen 31 Oktober Halloween/Alla helgons dag NOVEMBER 6 November Gustav Adolfs dag 8 November Fars dag 9 November WhyIT-föreläsning hos Föreningen Ekonomerna 19 November Internationella mansdagen 20 November Säsongspremiär av På spåret 20 November Themepub på Kräftriket 21 November Julmarknaden öppnar vid Gamla Stan 27 November Julmarknaden öppnar vid Kungsträdgården 29 November Första advent Krönika Text: Vidar J Lindgren 32 Vidar J Lindgren Skribent Jag ska berätta för er om hur jag blev fri från friheten. Det var i somras, närmare bestämt veckan efter midsommar. Vädret höll mig mest inomhus och det gjorde mig rastlös. Omkring mig fanns det räkningar som skulle betalas förr eller senare för att undvika tråkiga straffavgifter, men det kunde vänta ett tag till. Istället lusläste jag någon bok som jag fick i studentpresent för många år sedan. ”Det första påståendet vilket vi kan välja precis vad vi vill, är oriktigt. Det är sant att valet är fritt, men vi kan å andra sidan inte heller låta bli att välja" golvade mig helt skoningslöst. "Inga val är fria, så varför lägger jag ens tid och energi på att göra något val? Jag bestämde mig helt enkelt för att sluta välja. Eller åtminstone sluta utnyttja den fjuttiga frihet som erbjuder mig hundratals olika schamposorter, eller tandkrämer. Frihet definieras som att man inte är dominerad av något, av någon. Men friheten dominerar mig. Jag har varit en av miljoner fångar i frihetens fängelse. "Överallt omkring finns det val. I hela mitt liv har jag gått runt och valt. Jag har valt försäkring. Jag har valt bank. Jag har valt elbolag och telekombolag. Har jag vunnit något på det? Jag är tveksam. Jag har förlorat tid som jag kunde Text: Vidar J Lindgren 33 ha gjort något annat med, något roligare. För i slutändan handlar väl ändå allting om vem eller vilka som lurar en minst. Och är jag då verkligen en vinnare i friheten? "Jag bryr mig helt enkelt inte längre. Jag är trött på att medvetet behöva ta in mängder av information som jag är totalt ointresserad av, för att undvika att göra ett dåligt val. För jag måste medvetet välja. Och det tar tid. Jag har till och med hört en politiker säga att det är ett ”medvetet och individuellt val vilken klass man tillhör”. Jag orkar inte välja vilken klass jag tillhör. "Å andra sidan bör jag väl hålla isär det som brukar kallas för valfrihet, med det som kallas för frihet. Valfriheten är jag trött på. Jag kan väl inte vara trött på min frihet och min makt över mitt eget liv. Att samhällsandan säger till mig att jag står i centrum. Att jag bär själv ansvaret för mitt liv, och friheten är vägen till självförverkligande, med coachning och positivt tänkande som delmål. Men det är väl en del av målet, för att genom att lyfta fram individen som självständig kan vi också lyfta ur oss själva ur sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Vi gör varje individ ansvarig för sig själv. Vi suddar bort det faktum att det finns strukturer som påverkar våra val, som gör att valen blir annorlunda än vad vi hade tänkt oss. Och så blir vi trötta, som jag, och slutar välja. "Det var så jag blev fri från friheten. STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O Lättja för att välja. Krönika På Campus Text: Filip Frantzen Foto: Robert Repinski 34 Annons 35 Emanuel Studerar filosofi STO CK HOLM BANC O STO CK HOLM BANC O På campus: Sparande. Vad sparar du till? – Jag sparar kortsiktigt, för att ha en liten buffert. Hur sparar du? – Främst i ett sparkonto på banken. Sen köper jag även guld. Vad har du för inkomster? – Förutom CSN så jobbar jag också. Ludvig Studerar företagsekonomi Vad sparar du till? – Jag sparar inte. Hur sparar du? – Allt mitt överskott går till amortering, det kanske räknas som sparande? Vad har du för inkomster? – Extrajobb vid sidan av CSN-bidrag och lån. Eleanor Studerar statsvetenskap Vad sparar du till? – Jag sparar inför en resa till England i vinter samt inför mellandagsrean. Jag har inget långsiktigt sparande egentligen. Vill du annonsera i Stockholm Banco? Hur sparar du? – Försöker spara genom att se till att jag har så mycket pengar som möjligt kvar i slutet av månaden. Äta hemma i så stor mån som möjligt samt tänka efter om jag verkligen behöver något innan jag köper. Det är de två sätt jag försöker ändra mitt konsumtionsbeteende på för att spara pengar. Sparar ingen bestämd summa eller så. Vad har du för inkomster? – Är heltidsstudent så har ingen egentlig inkomst. Får studiebidrag samt studielån genom CSN och lever på det. Funkar bra just nu. Maila till oss på [email protected] eller facebook.com/StockholmBanco
© Copyright 2024