Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen
SAMRÅDSHANDLING Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplanbeskrivning 2015-06-08 Projektnummer: 144321 Trafikverket Postadress: 405 33 Göteborg TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Författare: Karin Blomsterberg Dokumentdatum: 2015-06-08 Ärendenummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Lars Johansson Tryck: Majornas Grafiska AB 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 Bakgrund Vägplanens förslag Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder 6 6 6 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Bakgrund 7 2.2. Tidigare utredningar 8 2.3. Projektmål 9 3. 4. MILJÖBESKRIVNING 10 Innehållsmässig avgränsning Nollalternativ 10 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 12 4.1. Vägens funktion och standard 12 4.2. Trafik och användargrupper 12 Trafikflöden Trafiksäkerhet Kollektivtrafik 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Lokalsamhället och kommunal planering Målpunkter, rekreation och friluftsliv 12 12 13 13 13 13 4.4. Landskapet 14 4.5. Miljö och hälsa 15 Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Mark- och vattenanvändning 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Geotekniska förutsättningar Ledningar 16 16 18 19 20 20 21 3 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 22 5.1. 5.2. 5.3. 6. Val av lokalisering Val av utformning Vägplanens omfattning Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Övriga väganordningar Alternativ som valts bort Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 22 22 22 23 24 24 24 24 25 25 25 26 6.1. Trafik och användargrupper 26 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 26 6.3. 6.4. 7. Miljö och hälsa Nollalternativ Landskapsbild Naturmiljö Biotopskydd och strandskydd Kulturmiljö Mark- och vattenanvändning Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING 26 26 26 28 29 29 30 30 31 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 31 De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Hushållning med mark- och vattenområden 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 31 31 32 33 9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt 33 9.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 33 9.3. Område med tillfällig nyttjanderätt 33 4 10. FORTSATT ARBETE Vattenverksamhet Masshantering Geoteknik Fornlämningar Miljökontroll 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 34 34 34 34 34 35 36 11.1. Formell hantering Fastställelseprövning Kommunala planer 36 36 36 11.2. Genomförande Trafikföring under byggnadstiden 36 36 11.3. Finansiering 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 37 38 5 1. Sammanfattning Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun ett projekt med en vägplan i syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Det finns befintliga gång- och cykelvägar såväl norr, söder som väster om utredningsområdet, men saknas utmed väg 955. Cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som löper en kort sträcka på väg 955, på befintlig körbana. Den aktuella delen av Östra Särövägen har sin sträckning från Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Omgivningarna runt Släps kyrka och Ekenäs domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre husgrupperingar. Flera hus i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Vägplanens förslag Gång- och cykelvägen är planerad att anläggas på vägens östra sida, med gräsklädd skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme samt utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, i huvudsak vara 3 meter bred och utrustas med belysning enligt Kungsbacka kommuns standard. En ny trumma kommer att krävas för passage av gång- och cykelvägen över Weabäcken. Miljökonsekvenser Miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms vara uppfyllda i projektet. De planerade åtgärderna kan anpassas för att undvika och begränsa skada för olika miljöintressen. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken och bedöms också medverka till att de berörda miljökvalitetsmålen uppnås. Utredningsområdet berör inte några riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård eller Natura 2000-område. Weabäcken som har värden för fisk samt omfattas av biotopskydd och 100 meters strandskydd berörs genom att en ny trumma för gång- och cykelvägen anläggs. Länsstyrelsen utreder behovet av en särskild arkeologisk utredning. Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-04-23 utifrån samrådsunderlaget gjort bedömningen att projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Skyddsåtgärder En ny trumma i Weabäcken utformas på så sätt att vandringshinder undviks. Åtgärder vidtas för att minimera spridning av grumlande och förorenande ämnen vid bygget. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljö kommer att preciseras när en eventuell arkeologisk utredning är klar. 6 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Miljöbeskrivningen kan ingå i planbeskrivningen, vilket den gör i detta projekt. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnationen påbörjas. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessen 2.1. Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun projektet med vägplanen som har som syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Bakgrunden till projektet är den cykelplan som Kungsbacka kommun tagit fram, Gång- och cykelplan 2013-2016, som innehåller planeringsprinciper för gång- och cykelnätet i Kungsbacka kommun. Enligt planen bör det inom den nordvästra delen av kommunen skapas ett nät med två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Gamla Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket. Det centrala stråket utgörs av Gamla Särövägen ner till Särö centrum och sedan vidare på Östra Särövägen förbi anslutningen mot väg 954, Guntoftavägen. Därefter vidare söderut till 7 korsningen med väg 158 och befintlig gång- och cykelväg norr om Vallda Trekant. Den senare sträckan längs väg 955 och 956, Östra Särövägen, har konstaterats vara en saknad länk i kommunens cykelnät. Aktuell vägsträcka för denna vägplan är sträckan från Sofielundsvägen och kopplingen mot Särö centrum i norr och fram till Kyrkoby Dalavägen i söder. Arbete med en vägplan pågår för en gång- och cykelväg längs väg 953, Gamla Särövägen. Gång- och cykelnätet i nordvästra delen av Kungsbacka kommun. Grön linje visar separat gång- och cykelväg, gul linje blandtrafik på vägar med låga flöden av bilar och röd linje blandtrafik med låg säkerhet. 2.2. Tidigare utredningar Vägplanen har föregåtts av en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) enligt fyrstegsprincipen, omfattande väg 955 och 956, Östra Särövägen. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem i infrastrukturen kan lösas och tidigt ta fram olika åtgärdsalternativ innan planeringen fortsätter, se figur nedan. Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begränsa ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser inventeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. 8 Fyrstegsprincipen Huvudinriktningen som förordas i ÅVS:en är att anlägga en gång- och cykelväg (steg 3åtgärd) längs väg 955. Utöver gång- och cykelvägen föreslog ÅVS:en en rad andra åtgärder som kan kombineras med gång- och cykelvägen: hastighetssänkande åtgärder (farthinder) (steg 3-åtgärd) på vägen, mobility management-insatser (steg 1-åtgärd)i samband med att gång- och cykelvägen färdigställs samt belysning längs planerad gång- och cykelväg (steg 2åtgärd) för ökad attraktivitet och trygghet längs sträckan. Under perioden oktober 2014 – februari 2015 togs ett samrådsunderlag fram. Med samrådsunderlaget som grund beslutade Länsstyrelsen i Hallands län 2015-04-23 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.3. Projektmål Projektets övergripande mål att anlägga en gång- och cykelväg utmed vägen 955 är att: • förbättra framkomligheten och öka tryggheten för oskyddade trafikanter. • höja trafiksäkerheten längs väg 955. • skapa en länk i stråket mellan kommundelarna Särö/Kullavik och Kungsbacka stad. • öka tillgängligheten till rekreationsområden vid havet och Sandsjöbacka. 9 3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-04-23 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt ändring i väglagen, gällande från 2013-01-01, ska vägprojekt som inte innebär betydande miljöpåverkan inte omfattas av kravet på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot ska projektets miljöpåverkan även i dessa fall beskrivas och värderas. Förändringarna i miljökvalitet (effekter) och vad de innebär för olika intressen ska beskrivas i en miljöbeskrivning. I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument. I kapitel 4, främst avsnitt 4.4 Landskapet och 4.5 Miljö och Hälsa, beskrivs de befintliga förhållandena och i kapitel 6, avsnitt 6.3 Miljö och Hälsa, beskrivs de miljökonsekvenser som nollalternativet och förslaget innebär. Nollalternativet beskriver vad som händer om projektet inte genomförs och används för jämförelse. I kapitel 6.6 Påverkan under byggtiden beskrivs nödvändiga skyddsåtgärder under byggtiden. I kapitel 8 redogörs för Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden och i kapitel 10 Fortsatt arbete vilka miljöfrågor som måste bearbetas vidare i nästa steg av planeringsprocessen. Innehållsmässig avgränsning I arbetet med att bedöma och beskriva miljökonsekvenser av projektet har miljöförutsättningarna och intressen inom utredningsområdet kartlagts och analyserats. Med stöd av dessa analyser har de planerade åtgärderna bedömts kunna medföra effekter som är av betydelse för de miljöaspekter som listas nedan. • • • Naturmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Mark- och vattenanvändning Frågor om buller och luftkvalitet samt friluftsliv och trafiksäkerhet/barriäreffekt har ej tagits med i miljöbeskrivningen, då den föreslagna gång- och cykelvägen inte bedöms medföra negativa effekter för dessa aspekter. Snarare har ny gång- och cykelväg en positiv effekt då en del lokala transporter på kortare sträckor kan överföras från bil och buss till gång och cykel. Gång- och cykelvägen underlättar för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Sträckan ligger inom ett område som är av riksintresse för Turism och rörligt friluftsliv, och för miljöaspekten innebär en ny gång- och cykelväg positiva konsekvenser. En gång- och cykelväg, vilken placeras längs en befintlig väg, är enligt Trafikverkets råd och riktlinjer inte att betrakta som väsentlig ombyggnad. Den planerade gång- och cykelvägen medför i detta fall ej att den motoriserade trafiken kommer närmare befintlig bostadsbebyggelse. Risk i samband med transport av farligt gods, buller för bostäder liksom luftkvalitet har inte utretts då vägplanen har bedömts vara ”icke väsentlig ombyggnad” och de föreslagna åtgärderna inte påverkar förhållandena för de miljöaspekterna. Inom utredningsområdet finns inga uppgifter om risk för förorenad mark registrerade i länsstyrelsens MIFO-databas. Den aspekten har därför inte utretts vidare. Det finns en viss risk att stenkolstjära kan finnas i asfalt och/eller indränkt makadam. Arbeten kommer dock till stor del att ske utanför befintlig vägbana. Vid schakt i befintlig asfalt ska Trafikverkets 10 anvisningar för hantering av vägdikesmassor följas. Eventuell tjärasfalt som rivs ska hanteras enligt riktlinjer i Trafikverkets publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar och i samråd med miljömyndighet. Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att bedöma projektets föreslagna alternativ med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. För miljöaspekterna har det därför gjorts en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet. Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om inte de planerade åtgärderna genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan utbyggnad enligt vägplanen. I nollalternativet ingår normala underhållsåtgärder för de aktuella vägavsnitten. Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. Horisontåret eller jämförelseåret har i det här fallet satts till 2020. Då beräknas de planerade åtgärderna vara genomförda. Gång- och cykelvägen kommer att underlätta för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 11 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 955, Östra Särövägen, är sekundär länsväg och fungerar även som omledningsväg i de fall väg 158 Säröleden behöver stängas av mellan trafikplats Särö och anslutningen till väg 955/956 vid Ekenäs. Vägen är smal, cirka 6 meter bred. På ett parti norr om Släps kyrka är vägen kurvig och går genom kuperad terräng vilket innebär dåliga siktförhållanden, avseende utfart från anslutande vägar och fastigheter. Längs vägen finns ett 20-tal anslutande mindre utfartsvägar samt ett 10-tal direktutfarter från fastigheter. Den skyltade hastigheten är 50 km/h från trafikplats Särö och söderut till strax norr om Ekenässkolan där den övergår till 30 km/h förbi skolan. Söder om Ekenässkolan är den skyltade hastigheten åter 5o km/h i cirka 50 meter innan den övergår till 70 km/h. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Väg 955 och även väg 956, som ansluter till väg 955 i söder, utgör en saknad länk mellan befintliga gång- och cykelvägar såväl norr som söder och väster om utredningsområdet. Den stora bristen på väg 955 är att den är smal och saknar bred vägren för de oskyddade trafikanterna att röra sig på. Det innebär att många undviker att gå och cykla längs vägen och att den upplevda tryggheten och säkerheten blir låg. De tre cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som delvis löper genom utredningsområdet. Från söder och fram till Lyckekullavägen går cykellederna på befintlig vägkörbana på väg 955 för att sedan vika av västerut på Lyckekullavägen och vidare mot gång- och cykelpassagen under väg 158. 4.2. Trafik och användargrupper Trafikflöden Den senaste trafikmätningen genomfördes 2012 och visade att trafikflödet är cirka 980 fordon ÅDT (årsmedeldygnstrafik). Andelen tung trafik uppgår till cirka fyra procent, det vill säga till cirka 40 fordon. Antalet tunga fordon bör dock ha ökat sedan verksamheten vid Ekenässkolan återupptogs höstterminen 2014. Ett 10-tal skolskjutsar, utöver ordinarie skolskjuts i området, trafikerar tillfälligt den södra delen av väg 955, Östra Särövägen, med turer till och från Ekenässkolan. Trafiksäkerhet Under tidsperioden 2003-2013 har det inträffat sju olyckor längs den aktuella vägsträckan. Två singelolyckor har inträffat med motorcyklister, en med dödlig utgång och en med en svår skada som följd. Tre singelolyckor har inträffat med fotgängare där svårighetsgraden är okänd. Resterande två olyckor har skett mellan bilist och cyklist samt mellan mopedist och ett vildsvin, i båda fallen var det lindriga olyckor. 12 Kollektivtrafik Den aktuella delen av väg 955 trafikeras inte av kollektivtrafik i linjetrafik. En busshållplats, Ekenäs, finns dock i anslutning till utredningsområdets södra del, längs anslutningsvägen till väg 158. Hållplatsen trafikeras dock endast av beställningstrafik som utförs med taxi. I Särö centrum finns hållplats för kollektivtrafik med linjetrafik mot Kungsbacka samt expressbuss till Göteborg. Sträckan trafikeras av skolskjuts för de boende i området till Särö skola. Sträckan trafikeras även tillfälligt av skolskjuts från bostadsområden söder om sträckan till Ekenässkolan. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Lokalsamhället och kommunal planering Särö är en mindre ort i Kungsbacka kommun, belägen cirka tio kilometer nordväst om Kungsbacka. Omgivningarna längs aktuell vägsträcka, runt Släps kyrka och Ekenäs, domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre grupper av hus. Flera byggnader i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Inom utredningsområdet finns inga detaljplaner som berörs av utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Förutom en planerad exploatering i Särö centrum finns inga utbyggnadsplaner avseende bostads- eller verksamhetsbebyggelse i närområdet. Verksamheten vid Ekenässkolan lades ner under år 2012 då Särö skola, belägen i Särö centrum, byggdes ut och skolbarnen i området flyttades över dit. Hösten 2014 öppnades dock Ekenässkolan igen till följd av problem med fuktskador på Furulidskolan i Vallda. Barnen på Furulidskolan bussas till Ekenässkolan under en tid i väntan på beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för skolverksamheten i Vallda. Ekenässkolan har byggts ut genom att uppföra temporära skollokaler (baracker) för att inrymma alla elever. Även skolans parkering och angöringsplats för skolbussar har utökats. I dagsläget är verksamheten planerad att fortsätta till 2017. Kommunens bokbuss har en hållplats vid Ekenässkolan och står uppställd i anslutning till skolan under cirka 20 minuter varannan onsdag. Kungsbacka kommun har en vision för gång- och cykeltrafikens utveckling vilken också omnämns i kommunens gång- och cykelplan 2013-2016: ”cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens huvudorter”. I gång- och cykelplanen finns en objektslista där planerad utbyggnads prioriteras. I samrådsunderlaget konstaterades att det finns flera hästgårdar i området, men ingen ridklubb- eller ridskoleverksamhet. Tillgängligheten till ridvägar finns på både västra och östra sidan av väg 955, Östra Särövägen. Därmed är behovet av att anlägga en ridväg längs gång- och cykelvägen begränsat. Inom ramen för detta projekt ingår ingen ridväg. Målpunkter, rekreation och friluftsliv I Särö centrum finns bland annat vårdcentral, tandläkarmottagning, livsmedelsbutik, caféer och restauranger. Här finns också Särö skola (F-9) och kollektivtrafik (hållplats Särögården) med buss mot Kungsbacka och expressbuss till centrala Göteborg. 13 Kungsbacka kommun är en hästtät kommun och ridsporten är stor. I anslutning till utredningsområdet finns flera privatstall men ingen ridklubbs- eller ridskoleverksamhet. Släps kyrka som är belägen inom utredningsområdet har förutom ordinarie kyrklig verksamhet även många aktiviteter och träffar av olika slag. Här anordnas till exempel lunchmusik, caféverksamhet för varierande målgrupper, körverksamhet, fritidsgård, bebisrytmik, parklek med mera. Kyrkan driver även förskola för barn i åldrarna 1-5 år. Flera naturreservat, Sandsjöbacka, Hördalen och Särö Västerskog, är belägna på relativt nära avstånd (cirka 1-3 km) från utredningsområdet. Likaså finns ett flertal golfbanor på 1-2 km avstånd. Särö idrottsplats ligger i den norra delen av utredningsområdet och har flera fotbollsplaner samt tennishall med såväl inom- som utomhusbanor. Väster om Särö centrum finns en idrottshall, Nya Bukärrshallen, med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Närheten till kusten och havet innebär goda förutsättningar för bad- och båtliv. 4.4. Landskapet Landskapet inom och i närheten av utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt öppet odlingslandskap. Terrängförutsättningarna för att placera en gång- och cykelväg utmed östra sidan om väg 955 är goda. Det är till största del öppen plan jordbruksmark med undantag för trånga sektioner förbi fastigheter. Vid Släps kyrka finns en stenmur som avgränsar kyrkogården på västra sidan om vägen. Öster om vägen mitt emot kyrkan finns ett höjdparti som begränsar utrymmet där gång- och cykelvägen är planerad att anläggas. I närområdet finns också flera trädgårdstomter mycket nära vägen som bildar trånga sektioner. Ytterligare en trång sektion finns vid Ekenässkolan där en hög oxelhäck avgränsar skolans område mot vägen. I den norra delen av området rinner en bäck, Weabäcken, i öst-västlig riktning. Befintlig bro över bäcken rymmer inte gång- och cykelvägen. Befintlig bro över Weabäcken rymmer inte en gång- och cykelväg. 14 4.5. Miljö och hälsa Karta som visar befintliga natur- och kulturmiljövärden. 15 Landskapsbild Väg 955, Östra Särövägen, är omgiven av öppen, flack jordbruksmark i den södra och norra delen. Mitt på sträckan, vid Släp kyrka, är vegetationen tätare och terrängen mer kuperad. Där är vägen slingrande och följer landskapet. Genom jordbruksmarkerna går vägen rakt. Kyrkan med kyrkomuren och skolan med gårdsbildning och häckar är viktiga karaktärsskapande inslag, liksom klungan med hus i korsningen med väg 956. I norr passerar vägen på en bro över Weabäcken, som anas i landskapet. Förbi kyrkan är vägen slingrande och följer kuperingar i landskapet. Naturmiljö Inga Natura 2000-områden ligger inom utredningsområdet. Öster om utredningsområdet ligger hed- och bergsområdet Sandsjöbacka, som är Hallands största naturreservat. Sandsjöbacka är också av riksintresse för naturvård och friluftsliv och området utgör ett Natura 2000-område både enligt EU:s habitat- samt fågeldirektiv. Området berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Inom utredningsområdet finns två vattendrag som omfattas av 100 meters strandskydd enligt strandskyddsbestämmelserna. Det norra vattendraget, Weabäcken (också kallat Veån och Skörvallabäcken), är ett viktigt vatten för öring. Länsstyrelsen i Hallands län har lämnat uppgifter om vattendraget från en inventering från 1980-talet. Bottenområdena i bäcken kring Östra Särövägen och nedströms i vattendraget har inte bedömts ha höga värden som laxfiskbiotoper. Bäcken hyser ändå en hel del öring, troligen på grund av avsaknad av rovfisk som till exempel gädda. Några vandringshinder nedströms Östra Särövägen är inte kända. Weabäcken bedöms också omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. 16 Weabäcken. Det vattendrag som ligger längre söderut inom utredningsområdet och som är ett biflöde till Stockaån berörs inte av den föreslagna gång- och cykelvägen. I utredningsområdets norra del finns ett bergs- och skogsområde, Tjuvaklöven, med ädellövskog som har naturvärden enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering. Området uppfyller inte kraven som ställs för att vara en nyckelbiotop men är viktigt för den biologiska mångfalden och kan utvecklas till en nyckelbiotop i framtiden. Skogsområdet berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Vid Släps kyrka, på vägens västra sida, finns ett stort antal träd, som dokumenterats i Trädportalen. Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. De träd som står närmast vägen består av alm och lind. Enligt uppgift från Artdatabanken finns förekomster av skyddade och rödlistade arter inom och i anslutning till utredningsområdet, till exempel fågelarten mindre hackspett (nära hotad, NT) samt fjärilarna litet stamfly (NT), almsnabbvinge (NT), harrisbladplattmal (NT) och springkornfältmätare (NT) i närheten av utredningsområdet. Äldre uppgifter finns om sandödla (sårbar, VU) och hasselsnok (VU) i nära anslutning till området. Dessa arter är skyddade enligt Artskyddsförordningen. De är dels fridlysta genom 17 nationella bestämmelser och dessutom skyddade genom EU:s Art- och Habitatdirektiv. En översiktlig bedömning gjordes under hösten 2014 av de områden inom och i anslutning till utredningsområdet där sandödla och hasselsnok skulle kunna förekomma. En inventering av dessa områden har sedan utförts i april 2015 av Naturhistoriska museet. Inga observationer gjordes av arterna. Alla områden som tidigare hade bedömts hysa potential för arterna bedömdes vid inventeringen vara för små för att kunna hysa en permanent population. Naturhistoriska museets bedömning är att inte någon av arterna har någon permanent förekomst inom området. Kulturmiljö Utmed väg 955, Östra Särövägen, finns flera byggnader som är registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Släps kyrka, Ekenäs 6:1, med samlingslokal, Ekenäs 7:1, är från mitten av 1800-talet. Kyrkan är kyrkligt kulturminne enligt 4 kap KML och omfattas av tillståndsplikt. Samlingslokalen tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde. I anslutning till kyrkan finns en ekonomibyggnad från slutet av 1700-talet, som också har varit hönshus och avträde. Den är klassad som byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML och har benämningen RAÄ Släp 119:1. RAÄ Släp 184:1 är en milstolpe, inmurad i kyrkans östra långsida och klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Bland övriga byggnader utmed väg 955 kan nämnas Wea kaptensgård med drängstuga, Ekenäs 5:18, som är byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML. Det finns en kulturhistorisk lämning med RAÄ benämning Släp 155:1 i nära anslutning till vägen. Det är lämningar efter ett torp inom en yta av cirka 60x30 m samt trädgård, se karta sidan 15. Enligt uppgifter i registret är det övergivet efter år 1965. I närheten, men på en höjd en bit ifrån vägen, ligger en fornlämning med beteckningen RAÄ Släp 63:1, vilken är en rund stensättning som är överväxt. En förfrågan om särskild arkeologisk utredning har skickats till länsstyrelsen. Väg 955 utgör en så kallad kulturväg. Vägar med kulturmiljövärde är ett urval av vägar och vägmiljöer i det statliga vägnätet som speglar den väghistoriska utvecklingen i landskapet. Muren kring kyrkogården är till största del från 1800-talet men har en ny del vid infarten till kyrkogården. Den nya delen har tillkommit under de senaste åren. 18 Den del av kyrkogårdsmuren som leder mot infarten är relativt ny. Mark- och vattenanvändning Vägen avvattnas genom öppna diken. Inom utredningsområdet dominerar jordbruksmark och tomtmark. Jordbruksmarken har klassningen 4-5 på länsstyrelsens 10-gradiga skala där klass 10 står för den bästa jordbruksmarken. Vattendrag finns i form av Weabäcken. Weabäcken beskrivs under avsnittet Naturmiljö. 19 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Geotekniska förutsättningar Inga geotekniska undersökningar har genomförts i detta skede. Bedömningar bygger på SGU:s jordarts- och jorddjupskarta, tidigare undersökningar utförda för intilliggande byggnader samt observationer från fältbesök (2015-03-11). Alla höjdangivelser i nedanstående text avser meter över havet. För nedanstående sektionshänvisningar se längdmätningsangivelser på vägplanens illustrationsplaner. Km 0/000 – km 0/700 Markytan är relativt plan med marknivåer som ligger på nivå cirka +10,5 fram till Weabäcken. Därefter stiger markytan till nivå cirka + 13 vid km 0/700. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 5-25 meter längs sträckan. Största jorddjupen bedöms förekomma vid km 0/200, i närheten av Släp tennishall, och vid km 0/520, vid bron över Weabäcken, där de kan överstiga 20-25 m. Stabilitetsförhållandena vid bron har studerats med en bankhöjd av cirka 0,8 m och utifrån resultat från tidigare undersökningar gjorda för Släps tennishall samt för nybyggnad av ridhus i Ekenäs 4:3, som visade likadana egenskaper för leran. Beräkningarna visar att stabiliteten är tillfredställande. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,8 meter hög bank. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/700 – km 0/830 Markytan stiger mot söder från nivå cirka +13 vid km 0/700 till nivå cirka + 16 vid km 0/750, vid korsning med Sannå Dalavägen, för att sedan minska till nivå cirka +15 vid km 0/850. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,5 m bank mellan km 0/700 och 0/760 och sedan i skärning mellan km 0/760 0ch 0/830. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/830 – km 1/000 Markytan är relativt plan med marknivåer som varierar mellan cirka +14 och +15. Marken bedöms överst bestå av lerig gyttja som följs av glacial lera som kan vara upp till 10 meter djup. Tidigare undersökningar gjorda för Släps församlingshem år 1973 (ca 25 m väster om befintlig väg) visar att jorden består av ett cirka 1 meter tjockt lager av torrskorpelera på ett cirka 3 meter tjockt lager av lerig gyttja. Gyttjan följs av siltig lera ner till cirka 12 meters djup som vilar på ett tunt lager friktionsjord på berg. Ett prov på gyttjan från 3 meters djup visade att området är känsligt för sättningar vid belastning. Gång- och cykelvägen planeras gå på en cirka 0-1,8 meter hög bank mellan km 0/850 och 0/950 och sedan i skärning mellan km 0/950 och 1/000. Stabilitetsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Sättningar kan eventuellt förekomma beroende på utsträckning och tjocklek på organiskt jordlager. Åtgärder i form av förbelastning under 20 byggskedet alternativt lastkompensationsåtgärder kan komma att krävas samt/eller kontroll och efterjustering av körbanan. Km 1/000 – km 1/200 Markytan lutar mot söder från nivå cirka +14 vid km 1/000 till nivå cirka +11 vid km 1/200. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå i skärning utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 1/200 – km 1/965 Markytan lutar svagt söderut längs hela sträckan från nivå cirka +11 vid km 1/200 till nivå cirka +4 vid km 1/965. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 3 och 10 meter längs sträckan. Postglacial lera bedöms finnas från cirka km 1/850 och till sträckans slut. Berg i dagen bedöms förekomma strax öster om vägen vid km 1/9001/965. Gång- och cykelvägen planeras gå i nivå med den intilliggande markytan utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Ledningar Det finns kommunala vatten- och spillvattenledningar som bitvis går utmed väg 955. Söder om Södra Småskolevägen korsar vattenledningar väg 955 i flera punkter. Vid Södra Småskolevägen korsar en vattenledning och löper sedan norrut längs vägens östra sida. I området kring Björkhemsvägen korsar såväl vattenledningar som en spillvattenledning vägen. Markförlagda tele- och fiberledningar löper huvudsakligen på östra sidan om väg 955 och korsar i sju punkter. I utredningsområdets södra del fram till Tubackavägen finns ledningar på båda sidor om vägen. Även i norr, mellan Weabäcken och Björkhemsvägen, löper dessa ledningar på båda sidor om vägen. Vid Sannå Dalavägen finns luftburna ledningar som löper norrut på östra sidan om vägen. Markförlagda elledningar löper längs vägen på större delen av sträckan. I söder är ledningarna till övervägande del placerade på östra sidan. Även i den norra delen finns markförlagda elledningar på vägens östra sida. Elledningar korsar vägen åtta gånger. Vid Björkhemsvägen har Trafikverket en belysningscentral dit markförlagda elledningar ansluter. Norr om Lilla Ekenäsvägen finns en jordvärmekabel öster om Östra Särövägen. Om och hur befintliga ledningar kan komma att beröras detaljstuderas i kommande skeden. 21 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas längs östra sidan av väg 955. Anslutande gång- och cykelväg ligger på den västra sidan i norr, vid Särö IP, och på den östra sidan i söder vid Kyrkoby Dalavägen. På långa delar av sträckan är påverkan på natur- och kulturmiljö likvärdig oavsett vilken sida gång- och cykelvägen placeras på. För att undvika påverkan på den gamla delen av muren vid Släps kyrka bör gång- och cykelvägen placeras på vägens östra sida. Ytterligare fördelar med att anlägga gång- och cykelvägen på östra sidan är att det bor fler människor öster om väg 955, intrånget vid Wea gård uteblir, samt att målpunkterna Ekenäs skola och Sandsjöbacka naturreservat ligger öster om väg 955. 5.2. Val av utformning Vägplanens omfattning Vägplanen omfattar utbyggnad av en parallell gång- och cykelväg längs östra sidan av väg 955, från infarten till Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Sträckan är drygt 2 km lång. Delen mellan Björkhemsvägen och Sofielundsvägen är endast planerad att trafikeras av fotgängare och cyklister till och från Sofielundsvägen. Trafikanter med start och slut i Särö centrum ska passera väg 955 i höjd med Björkhemsvägen och röra sig längs Idrottsgången. Vägplanen omfattar en ny anslutning mellan Östra Särövägen och Idrottsgången i höjd med Björkhemsvägen. Väg 955 förses med chikaner norr och söder om Björkhemsvägen och Idrottsgången samt norr och söder om infarten till Släps kyrka för att säkerställa en låg hastighet på de fordon som vistas på väg 955. Den låga hastigheten medför att väg 955 i de punkterna är lämplig att korsa för oskyddade trafikanter. Skiss vid Björkhemsvägen och Idrottsgången. På grund av det trånga utrymmet på sträckan förbi Släps kyrka och fastigheterna Ekenäs 3:7, 3:9 och 3:10 är väg 955 5,5 meter bred på sträcka av cirka 150 meter. Avsmalningen krävs för att undvika intrång i den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka och för att minimera intrånget i den befintliga slänten öster om väg 955. 22 Skiss vid Släps kyrka och församlingshem. Trång sektion utmed kyrkogården. På grund av det trånga utrymmet på sträckan mellan anslutningen till väg 955 och Kyrkoby Dalavägen och för att minimera intrånget i fastigheterna Ekenäs 1:33 och 1:34 är väg 956 6,5 meter bred på sträcka av cirka 40 meter. Ytterligare avsmalning är ej möjligt då sträckan ligger i en kurva och tillräckligt utrymme för två fordon att mötas måste finnas. Avsmalningen krävs för att skapa en sammanhängande gång- och cykelväg och samtidigt undvika allt för stort intrång på befintlig tomtmark. Gång- och cykelvägen förslås på denna del vara 2,5 meter, också det för att minimera intrång på befintlig tomtmark. En hastighetsöversyn bör utföras längs sträckan. Det är viktigt att gällande hastighetsbegränsningar anpassas till utformningen av vägen och dess omgivning. Typsektioner Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas med 2,5-3,5 meters bredd och föreslås separeras från väg 955 med en 2 meter bred skiljeremsa där så är möjligt av utrymmesskäl. Där utrymmet är begränsat anläggs gång- och cykelvägen i direkt anslutning till väg 955, 23 separerad av ett kantstöd. Väg 955 behåller sin ursprungliga bredd förutom på de sträckor som beskrivits i stycket ovan. Se ritningar enligt ritningsförteckning. Plan- och profilstandard Gång- och cykelvägen följer i huvudsak plan och profil för väg 955. Korsningar och anslutningar Samtliga enskilda fastighetsanslutningar kommer att behållas. Gång- och cykelvägen passerar korsande vägar i rät vinkel. Hydrologi och hydroteknik Dagvattnet från väg 955 avleds idag via öppna diken på båda sidor om vägen. Vid sektion 1/480 (se vägplanens illustrationsplan) leds vatten från östra till västra sidan via en trumma. Dagvattnet kommer att hanteras på samma sätt fortsättningsvis och samtliga avrinningsområden och vattendelare behålls. På de sträckor där gång- och cykelvägen skiljs från väg 955 med en skiljeremsa kommer vägen och gång- och cykelvägen att avvattnas via ett längsgående makadamdike i skiljeremsan. Makadamdiket består av en grund, gräsbeklädd, skålformad yta över en makadamfyllning med en kombinerad drän- och dagvattenledning. Vid tjäle eller vid extremregn kommer ytvattnet i det skålformade makadamdiket att avledas med hjälp av lågbyggda kupolbrunnar. Den kombinerade dränoch dagvattenledningen ansluts till befintliga trummor och öppna diken längs väg 955. De tillkommande hårdgjorda ytorna från gång- och cykelvägen kommer att innebära en förändrad avbördning för dagvattnet i området. Denna förändring kommer att kompenseras genom att dagvattnet fördröjs och infiltreras i makadamdikena. En stor del av vägdagvattnets föroreningar fastläggs i vägens innerslänt och i den vegetativa skålformade grunda diket. Rening av vägdagvattnet sker då genom filtrering, sedimentation och biologiskt upptag i den växtlighet som naturligt etablerar sig. Man brukar benämna denna naturliga rening som en vegetativ rening. Med anledning av den låga trafikmängden föreslås inga ytterligare åtgärder. Längs med gång- och cykelvägens östra sida föreslås ett dike som tar emot avrinningen från natur- och åkermark. Diket ansluts till befintliga diken, Weabäcken och trummor under väg 955. På de sträckor där gång- och cykelvägen anläggs intill väg 955 följer avvattningen av gång- och cykelvägen vägens avvattning. Befintliga trummor och ledningar under väg 955 är planerade att justeras beträffande längd med anpassning till ny gång- och cykelväg. Samtliga befintliga sidotrummor för anslutande vägar, in- och utfarter raseras och ersätts med kombinerad drän- och dagvattenledning. Kollektivtrafik Den befintliga parkeringsfickan vid Lyckekullavägen kan i framtiden användas för den skolskjuts som angör Ekenässkolan och även för den skolskjuts som hämtar och lämnar skolbarn på väg till Särö skola. Parkeringsfickan behöver anpassas för att utgöra hållplats. 24 Övriga väganordningar Gång- och cykelvägen kommer att beläggas med asfalt och föreslås få belysning utmed hela sträckan. Berörda vattenledningar samt el-, tele- och optokablar vilka berörs av gång- och cykelvägen behöver läggas om. Samråd kommer att hållas med berörda ledningsägare. Alternativ som valts bort Ett alternativ där gång- och cykelvägen ligger på västra sidan väg 955 har utretts. Detta alternativ har valts bort bland annat på grund av intrång vid den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka, att anslutningen vid väg 956 inte blir trafiksäker, intrång vid Wea gård samt att fler bostäder ligger öster om väg 955. Möjligheten att anlägga ridväg längs gång- och cykelvägen har utretts men har av flera anledningar valts bort. Dels beroende på att det i vissa passager är så trångt att en ridväg inte kan rymmas, dels för att markåtkomst inte kan tas med vägrätt utan måste ske på frivillig väg men också för att behovet av en ridväg har bedömts vara begränsat. 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs För att undvika intrång på tomtmark och för att minimera påverkan på vattendrag har gångoch cykelvägen på delar av sträckan placerats direkt intill körbanan istället för med ett avstånd emellan. I enstaka fall har gång- och cykelvägen av utrymmesskäl getts en smalare bredd än 3 meter. Detta har gjorts för att minimera intrånget i tomtmark. Vid passagen av Weabäcken ska trumman utformas så att den inte utgör ett vandringshinder. För att möjliggöra underhållsarbeten vid befintlig trumma över Weabäcken kommer den nya trumman att placeras cirka 5 meter längre uppströms. 25 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Med en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister på sträckan. Idag är dessa trafikanter hänvisade till vägen som saknar bred vägren att röra sig längs vilket medför stora säkerhetsproblem. Genom att binda samman befintlig gång- och cykelväg i norr mot Särö centrum samt via Lyckekullavägen mot Guntoftavägen skapas ett sammanhängande stråk i nord-sydlig/västlig riktning i området. Detta ökar trafiksäkerheten, minskar olycksrisken och främjar tillgängligheten till lokal service samt busshållplatser i Särö centrum i norr. Gång- och cykelvägen innebär också möjligheter för skolelever att på ett mer trafiksäkert sätt ta sig till och från såväl Särö skola i Särö centrum som till Ekenässkolan längs Östra Särövägen. Den del av länken som fortfarande kommer att saknas längs väg 956 för att få ett sammanhängande gång- och cykelstråk till Kungsbacka tätort, mellan Kyrkoby Dalavägen och befintlig gång- och cykelväg i söder mot Vallda Trekant, är planerad att byggas ut år 2019. 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Gång- och cykelvägen kommer att ta viss mark i anspråk Inga kommunala detaljplaner berörs av gång- och cykelvägen. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bidrar till att skapa ett heltäckande gång- och cykelvägnät enligt Kungsbacka kommuns gång- och cykelplan 2013-2016. 6.3. Miljö och hälsa Nollalternativ Utöver normalt underhåll för den aktuella vägen förutsätts nollalternativet i det här fallet endast innebära små förändringar jämfört med dagens situation. Vägen och dess närområde förväntas inte förändras vid nollalternativet i sådan utsträckning att det påverkar natureller kulturmiljön. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära varken positiva eller negativa konsekvenser för aspekterna natur- och kulturmiljö. För trafiksäkerhet och barriäreffekt kommer nollalternativet innebära negativa konsekvenser genom kvarstående problem med att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen för att nå målpunkterna. Med en ökad trafik kommer också barriäreffekten att öka. Nollalternativet innebär att målen om förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister inte nås. Landskapsbild Kyrkmuren och träden berörs inte och heller inga andra skyddade miljöer som är betydelsefulla för landskapsbilden. En del av den nya kyrkogårdsmuren vid infarten behöver flyttas något, men kan byggas upp på liknande sätt så att landskapsbilden förblir oförändrad. Förbi Släps kyrka kommer schakt i den redan störda slänten på östra sidan att behövas. Norr om Släps kyrka kommer gång- och cykelvägen att ligga på bank (förlängning av vägens bankslänt). På krönet vid Sannå Dalavägen kommer schakt och eventuellt lite 26 sprängning att behöva göras. Några fastigheter på sträckan kan komma att beröras med intrång i staket och häckar som kan komma att flyttas. Detta kan i sin tur lokalt få viss påverkan på landskapsbilden. Gång- och cykelbanan tar jordbruksmark i anspråk men genom att den ligger på samma nivå som befintlig mark märks den endast lite i landskapet. Det är främst den nya belysningsarmaturen som kommer att innebära en förändring. Sammantaget är effekterna på landskapsbilden begränsade och konsekvenserna bedöms som små. På krönet vid Sannå Dalavägen kommer det behövas schakt i slänten för att få utrymme för gång- och cykelvägen. Weabäcken kan anas i landskapet genom att den kantas av buskar och träd. 27 Naturmiljö Riksintresseområde för naturvård, Natura 2000-område och Sandsjöbacka naturreservat bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Tjuvaklöven som är ett område med naturvärde enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Vid passagen av Weabäcken kommer en ny trumma att anläggas för gång- och cykelvägen. Trumman läggs cirka 5 meter från befintlig väg och kommer att vara cirka 5 meter lång. Diametern på den nya trumman kommer att vara 1600 mm. De hydrologiska förhållandena bedöms inte förändras till följd av åtgärderna, som därmed inte bedöms påverka bäckens djurliv. De arbeten som kommer att utföras i Weabäcken kommer att vara begränsade och skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera grumling och förhindra spridning av skadliga ämnen till vattendraget. Grumling kan innebära tillfälliga överlagringseffekter, vilket tillfälligt kan påverka bottnar nedströms. Dock bedöms inte att några värdefulla lekbottnar eller uppväxtområden påverkas nedströms. Inget vatten från schakt eller annan länshållning kommer att pumpas direkt till Weabäcken innan rening och avskiljning av bland annat grumlande partiklar. Arbetena i Weabäcken kommer i möjligaste mån att utföras när ekosystemet i bäcken är mindre känsligt. Lämpliga arbetstider för grumlande arbeten är mellan den 15 juni och 30 september. Där det av utrymmesskäl är möjligt kommer dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Den nya trumman ger en viss förlust av livsmiljö. De negativa konsekvenserna av arbetena i Weabäcken bedöms som små och övergående. Arbetena som berör Weabäcken bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet enligt Miljöbalken och kommer att anmälas till Länsstyrelsen. De rödlistade arterna, som enligt uppgift finns inom utredningsområdet, bedöms generellt inte påverkas av en ny gång- och cykelväg. För de skyddade arterna sandödla och hasselsnok har en inventering gjorts under våren 2015, där inga observationer har gjorts av någon av arterna. Bedömningen är att ingen av arterna har någon permanent förekomst i området. De äldre träd som står vid Släps kyrka bedöms inte påverkas av den nya gång- och cykelvägen, då denna anläggs på andra sidan av vägen. Anläggandet av gång- och cykelvägen tar ny mark i anspråk men i vägens närområde har inte några andra höga naturvärden identifierats som bedöms bli negativt påverkade av utbyggnaden. Vissa enskilda träd kommer dock behöva tas ned, vid Ekenässkolan och söder där om. Sammantaget bedöms anläggandet av en ny gång- och cykelväg innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. 28 Biotopskydd och strandskydd De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 11 § miljöbalken. Syftet med det generella biotopskyddet är att skydda biotoper i jordbrukslandskapet. Exempel på biotoper som omfattas av bestämmelserna är stenmurar, odlingsrösen, alléer samt småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Strandskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 13-18 §§ miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I detta fall gäller undantag från förbud mot åtgärder inom objekt som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 11 § miljöbalken och strandskyddet enligt 7 kap 16 § miljöbalken. Det innebär att ingen separat dispensprövning krävs då denna vägplan kommer att fastställas. Skyddets syfte är att intrång i dessa miljöer ska undvikas. Om det inte går ska åtgärder vidtas för att minska skadorna. Ett vattendrag som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna och strandskyddsbestämmelserna kommer att påverkas av föreslagen gång- och cykelväg. Weabäcken kommer att passeras med ny trumma, som är cirka 5 meter lång, för gång- och cykelvägen. Detta gör att en del av miljön i det biotopskyddade området och strandskyddade området tas i anspråk. Det leder till en viss förlust av öppen vattenyta i vattendraget och därmed viss förlust av befintlig livsmiljö. Trumman utformas på ett sätt som inte förändrar vattenflödet eller skapar ett vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer. Vid grävning i och i anslutning till vattendraget bör grumling undvikas i möjligaste mån och träd utmed vattendraget bör bevaras så långt möjligt. De negativa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna bedöms som små. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Möjliga kompensationsåtgärder, som att till exempel lägga ut grövre bottenmaterial i anslutning till trumman, kommer att studeras vidare i den fortsatta processen. Med kompensationsåtgärder bedöms att den nya gång- och cykelvägen inte strider mot biotopskyddets eller strandskyddets syfte. Kulturmiljö Den kulturhistoriska lämningen RAÄ Släp 155:1, öster om väg 955, ligger på en platå en bit in från vägen och högre än körbanan. På den sträckan är vägen och diket relativt brett vilket innebär att trots att gång- och cykelvägen placeras på den östra sidan kommer en byggnation kunna utföras utan intrång i lämningen. Inga kända områden med höga kulturvärden berörs och inte heller några kända fornlämningar. Den nya delen av kyrkomuren behöver flyttas något men den äldre muren berörs inte. Gång- och cykelbanan utmed vägen gör att gaturummet breddas och ytan som är asfalterad ökar, vilket innebär konsekvenser för upplevelsen av vägen och dess kulturhistoriska värden. Men eftersom vägen är relativt bred och med asfalterad körbana så upplevs den redan idag som en modern väg. Vägens sträckning ändras inte och konsekvenserna avseende kulturvärdet för vägen bedöms som obefintliga. 29 Om den pågående arkeologiska utredningen inte visar på andra kulturmiljövärden än de som är kända idag, innebär vägplanens förslag inga negativa konsekvenser för kulturmiljön. Mark- och vattenanvändning Anläggande av gång- och cykelväg innebär att mark som idag nyttjas för annat ändamål, främst jordbruk, övergår till vägområde. Ytan som ianspråktas för vägändamål är begränsad till en smal remsa utmed vägen och bedöms inte försvåra nuvarande markanvändning. Därmed bedöms föreslagna åtgärder enligt vägplanen endast medföra små negativa konsekvenser ur markanvändningssynpunkt. Weabäcken kommer inte annat än tillfälligt under byggskedet att påverkas av föreslagna åtgärder. Den nya trumman anpassas till nuvarande hydrologiska förhållanden. Därmed uppstår inga negativa effekter för vattendragets funktion eller nyttjandet av omkringliggande mark. Den aktuella delsträckan berör inte några grundvattenförekomster som har pekats ut enligt VFF (vattenförvaltningsförordningen). Planerade åtgärder kommer att generera ett överskott på jordmassor. Massorna kommer att bli entreprenörens egendom. En del av jorden ska användas för täckning av slänten (återfyllning). Disponering av övriga massor kommer att beslutas senare. 6.4. Påverkan under byggnadstiden Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna begränsas till tiden då vägbygget pågår. Särskilda skyddsåtgärder kan behövas för att säkerställa att föroreningar i form av exempelvis drivmedel och andra oljeprodukter från arbetsfordon inte når mark- och vattenområden vid olycka eller missöde. Till exempel behövs särskilda uppställningsplatser för fordon. Särskilt viktigt är det att skydda Weabäcken från föroreningar. Arbetena kan också behöva genomföras vid särskilda tidpunkter för att minimera påverkan på naturmiljöer. 30 7. Samlad bedömning För naturmiljö och mark- och vattenanvändning innebär förslaget små negativa konsekvenser, genom att en ny trumma läggs i Weabäcken. Den sammanfattande bedömningen avseende miljöaspekterna är att konsekvenserna blir små för naturmiljö, landskapsbild och mark- och vattenanvändning, inga för kulturmiljö och positiva för rekreation och friluftsliv. Förslaget innebär positiva konsekvenser för trafiksäkerhet för alla trafikslag och upplevd trygghet för oskyddade trafikanter. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden De allmänna hänsynsreglerna De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har som nationell väghållare en mycket god kunskap som garanterar skydd för människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter i det aktuella fallet. Syftet med projektet är bland annat att öka trafiksäkerheten för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön samt förbättrar möjligheten till miljövänliga transportmedel. Genom att befintlig infrastruktur förbättras ur bland annat trafiksäkerhetssynpunkt anses projektet också följa både hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: • • • • • Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Havsmiljö För projektet har miljökvalitetsnormer om vattenförekomster bedömts som relevanta. Weabäcken (SE 638492-127114, Veån-Skörvallabäcken) är klassificerad som vattenförekomst enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 31 miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533). År 2009 hade Weabäcken måttlig ekologisk status och uppnådde ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EU:s gränsvärden. Kvalitetskraven som framgår av bilaga till Vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk potential ska uppnås till år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås till år 2015. Arbeten i anslutning till vattendraget kommer att utföras med försiktighet för att begränsa grumling. Dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen kommer att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Åtgärderna bedöms därför inte motverka att gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus kan följas. Hushållning med mark- och vattenområden Det är få bostäder och verksamheter längs sträckan som är belägna nära vägen och därmed relativt lite tomtmark som berörs. Inga riksintressen berörs negativt. Vattenförhållandena kommer inte att försämras av ombyggnaden. Jordbruksmark av klass 4-6 kommar att bebyggas vilket är en negativ konsekvens men eftersom ytan som berörs är relativt begränsad bedöms förslaget vara förenligt med god hushållning med mark- och vattenområden. 32 9. Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen och gång- och cykelvägen utrymme för väganordningar som till exempel slänter och diken. På planritningarna framgår nytt vägområde. 9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 12 400 m2 (kan komma att ändras efter samråd). 9.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för skogsbruk och jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering). Inskränkt vägrätt är inte aktuellt i detta projekt. 9.3. Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att cirka 12 500 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt (kan komma att ändras efter samråd). Dessa områden har markerats med gult på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor, transportvägar och upplag. Nyttjanderätten ska gälla från byggstart till ett år efter slutbesiktning. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 33 10. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd fortsätter Trafikverket och Kungsbacka kommun arbetet med att ta fram vägplanen för projektet. I detta arbete kommer de synpunkter som framkommit i samrådet att beaktas och arbetas in. Därefter ska vägplanen fastställas av Juridik och Planprövning som är en enhet inom Trafikverket. Möjlighet att överklaga detta beslut finns. Efter att vägplanen vunnit laga kraft kan anläggningsarbetet med gång- och cykelvägen påbörjas. Gång- och cykelvägsutbyggnaden som sådan omfattas inte av någon ytterligare prövning när vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft. Däremot krävs särskild prövning för delar av arbetena. I vissa fall endast för att ange villkor för arbetenas utförande, i andra fall för att ge dispens från skyddsföreskrifter. För detta projekt kan exempelvis följande prövningar samt kontroller bli aktuella: Vattenverksamhet För mindre vattenverksamhet gäller anmälningsplikt enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Exempel på vattenverksamhet som kräver anmälan är vattenverksamhet som sker i vattendrag med högst 1 kubikmeter per sekund i medelvattenföring eller där den bottenareal i vattendraget som omfattas av åtgärden uppgår till högst 500 kvadratmeter. För detta projekt är det aktuellt med anmälan för vattenverksamhet för arbete som berör Weabäcken för anläggning av trumma. Masshantering Föreslagna åtgärder enligt vägplanen ger ett överskott av massor som inte kan användas inom projektet. Det är ännu inte klarlagt hur dessa massor ska omhändertas. I den mån de används för terränganpassning eller liknande kommer det att hanteras utanför vägplaneprocessen enligt särskilt ordning, sannolikt genom samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken eller anmälan till kommunen, beroende på omfattning och typ av massor. Geoteknik Vid nästa skede rekommenderas att geotekniska fältundersökningar utförs för att: • • klargöra grundläggningsförhållandena vid bron över Weabäcken såsom lerans egenskaper samt djup till fast botten, då bron rekommenderas pålas till fast botten. klargöra utsträckning och omfattning på organiskt material vid Släps församlingshem och kunna bedöma omfattning på sättningar och eventuellt val av förstärkningsåtgärder vid anläggning av gång- och cykelvägen på sidan av befintlig väg. Fornlämningar Beroende på vad som framkommer vid en eventuell arkeologisk utredning kan tillståndsansökningar enligt kulturminneslagen bli aktuella. 34 Miljökontroll Syftet med miljökontroll är att upptäcka brister och hot så tidigt i byggskedet att man kan avhjälpa dem innan skadan hunnit bli så stor. Även miljöuppföljningen syftar delvis till att upptäcka brister som behöver rättas till, men också till att dra lärdom av resultaten från detta projekt, så att kommande projekt kan bli så bra som möjligt. Miljökontrollen ska också säkerställa att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som arbetats in i vägplanen genomförs på ett så bra sätt som möjligt. Miljöuppföljningen är de undersökningar som huvudsakligen genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Det kan också komma krav på kontroll och uppföljning i de anmälningar, tillstånd eller dispenser som kan krävas enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalken. Både miljökontrollen och miljöuppföljning är alltså viktiga återkommande moment efter att vägplanen fastställts, det vill säga vid upprättandet av bygghandlingar, upphandling samt inte minst i själva byggskedet. Nedan beskrivs därför endast översiktligt de objekt eller moment som under arbetet med miljöbeskrivningen och vägplanen har identifierats som väsentliga att kontrollera under byggskedet eller följa upp efter genomförda åtgärder: Kontroll av att föreslagna försiktighetsåtgärder avseende tidpunkt och utförande för arbeten i Weabäcken vidtas. Kontroll av att trumman i Weabäcken inte blir ett vandringshinder för bland annat fisk. Utöver den specificerade miljökontrollen och uppföljningen så är det löpande miljöarbetet under framförallt byggskedet av stor vikt. Miljöarbetet ska vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten och miljöronder ska genomföras regelbundet. 35 11. 11.1. Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare inkomma med synpunkter på och anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas efter granskningstidens slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Vid en omfattande revidering kan planen komma att kungöras för granskning på nytt. Vägplanen samt det upprättade utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter överlämnas vägplanen till Trafikverkets enhet för planprövning i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelseprövningen inleds alltid med att de som anmärkt mot vägplanen ges möjlighet att ta del av det upprättade utlåtandet. Efter denna så kallade ”kommunikation” kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller väglagens krav. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner vägplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om vägplanen ska återsändas till Trafikverket för omarbetning eller om överklagandet ska avslås. Hur vägplanen kungörs, granskas och fastställs regleras i 17-18 §§ Väglagen samt i 15-27 §§ Vägförordningen. Plankartor och eventuella skyddsåtgärder samt försiktighetsmått fastställs i beslutet. Kommunala planer Inga kommunala detaljplaner berörs av utbyggnad av gång- och cykelvägen. 11.2. Genomförande Fastställelse av vägplanen beräknas ske under 2016. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta under 2016. Arbetet med bygghandlingen är beräknad att utföras vintern 2015/2016. Trafikföring under byggnadstiden Byggnadsarbeten kommer medföra att påverkan av tillfällig art uppstår i samband med jordschaktning och transporter i form av buller och dammbindning. Arbetet kommer att innebära inskränkningar i framkomligheten i anslutning till vägplaneområdet då delar av arbetet kommer att ske på befintlig väg. Framför allt ombyggnaden av väg 955 kommer att påverka framkomligheten utmed vägen under entreprenadtiden. 36 11.3. Finansiering Projektet finansieras i sin helhet av Kungsbacka kommun. Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2015 års prisnivå är beräknad till cirka 10 Mkr i 2012 års prisnivå. Denna kostnad inkluderar förutom direkta byggkostnader även kostnader för administration, projektering, marklösen med mera. 37 12. Underlagsmaterial och källor Artdatabanken: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/ Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Kungsbacka kommun, Naturvårdsplan 2003 Kungsbacka kommun Översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Gång- och cykelplan 2013-2016 Länsstyrelsernas GIS-tjänster: www.gis.lst.se Skogens pärlor: http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ SMHI: http://vattenweb.smhi.se/ STRADA, databas över trafikolyckor Vatteninformationsystem Sverige: www.viss.lst.se Telefonkontakt med Peter Norell, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Hallands län. 38 Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
© Copyright 2025