1. No category

MÖTESPLATSEN DÄR AFFÄRER STÅR I FOKUS
Nr 5 | Våren 2015
Gnosjö
regionen
Innovation &
entreprenörskap
Affärsracet 2015 | Jagad Riksbank | Produktionsinnovation
Fredrik Reinfeldt | Industrin tillhör framtiden | Rosa på bal
Nyindustrialisering | Rakt på sak | Tre snabba | På banan
www.weland.se
Weland-företag som ställer ut på Affärsracet:
www.welandindustricentrum.se
www.welandlagersystem.se
www.hyltetryck.se
www.makeni.se
www.eurovema.se
www.svenskaoljebolaget.se
www.welandluftbehandling.se
www.weloc.com
innehåll
4
Världsmästare i varumärken
7 5 försäljningstips
8
Fjärde generationens handskmakare
10 Rosa på bal
12
Den tredje globaliseringsvågen
14 Mästaren vill ha mer
16
Nyindustrialisering - Stefan Fölster
18 Baksidan, Småland
22
Industrin tillhör framtiden
24Produktionsinnovation
26
Tillverkare Ewes, AMV, Axjo Plastic
och Zinkteknik
31
10 frågor - Eget test
32
Jagad Riksbank - Annika Winsth krönika
34
Näringslivets egen mötesplats
35 En fråga om kompetens
36
Tre snabba
37
Hallå Fredrik Reinfeldt
40
På banan
42Rakt på sak - Det råder knappast brist
på svenska utmaningar - Jan Edling
Welcome to Business
I en ekonomi med stenhård konkurrens om kundernas uppmärksamhet krävs ständig förnyelse för att överleva. Jag har under
året byggt upp projektet Innovationsfabrik Småland där innovation
översätts till att uppfinna affärer. Det bästa med Innovationsfabriken är att uppleva kraften i att vara flera. Att litet som stort
företag samverkar för att skapa innovationer. Att många olika
aktörer och kompetenser samarbetar för att idéer skall förverkligas. Motivationen som driver oss är densamma som har drivit
entreprenörer här i Gnosjöregionen i alla tider. Varför sitta och
vänta på jobb när man kan uppfinna affären själv?
Målet är att du som besökare går hem med inspiration, nya tankar
och många nya kontakter.
AFFÄRSRACET är något särskilt som måste upplevas på plats.
Två dynamiska B2B dagar med ren energiladdning för alla som
vill blicka framåt och verka för förändringar. Näringslivets egen
mötesplats byggs upp på Anderstorp Raceway som ger en unik
inramning för personliga möten och inte minst arbetsglädje.
ATT KÖRA HÅRT med sina underleverantörer är inget ovanligt
vad gäller affärer. På Affärsracet kan du göra både och.
Välkommen till Anderstorp den 27 & 28 maj, som utställare,
besökare, debattör eller inspiratör. Welcome to Business.
VI BEFINNER OSS MITT I Gnosjöregionen och vi har laddat
det här magasinet med viktiga näringslivsfrågor och intressanta
debattartiklar. I fokus står svensk industri, innovation och affärsutveckling. Det råder knappast brist på svenska utmaningar säger
Jan Edling i kolumnen rakt på sak. Backspegeln finns där, men
mest som en påminnare om vad vi lämnat bakom oss, skriver
EAB:s vd Pelle Andersson.
Carola Öberg
[email protected]
© Magasin Mitt i Skandinavien är ett näringslivsmagasin från Gislaved näringsliv AB
Ansvarig utgivare: Gislaved näringsliv AB, Gislaved | Idé och redaktör: Carola Öberg
Layout och tryck: Prinfo Anderstorp | Foto: Omslagsbild Anton Magnusson och Niklas Magnusson,
Hestra-Handsken. Foton i magasinet tillhör respektive företag eller om inget annat anges,
Gislaved näringsliv AB | Detta nummer tillägnas Affärsracet | Upplaga 15 000 ex.
Gislaved näringsliv AB | Arenum, Anderstorpsvägen 24 | 332 36 Gislaved | Tel 0371 80 600 | E-post [email protected] | www.gislavednaringsliv.se
magasin mitt i Skandinavien 3
Världskända
varumärkeN
Ett axplock av produkter, med
ursprung i Gnosjöregionen, som
bygger världskända varumärken.
01
4 magasin mitt i Skandinavien
02
03
04
05
06
07
01 HESTRA - Golf, Mountaineering, MTB/Bike, Horse Riding, Alpine, Cross-Country, Liners, Outdoor, Junior. Vem älskar inte handskar
för alla tillfällen. Och från Småland till alla världens hörn finns Hestra handsken i 277 modeller. 02 PILASTER - Från idé till design av
en boktrave som växte sig allt högre på golvet! Pilasterhyllan från Källemo formgavs 1989 av John Kandell och är numera en svensk
möbelklassiker. 03 Hillerstorp Sweden - Ägget svävar fritt, kanske möjligt i framtiden, men till dess hänger
den på stålställning som ger det rätta gunget. 04 blond belysning - Blond taklampa som formgivits av Gunnar Asplund.
05 by rydéns i gnosjö - Peace Please är en lampa som vill verka för fred. Design Åsa Gessle. 06 TOFTA WAVE
- Genom färg- och materialval utvecklar Kateha mattor som alla kan köpa. Tofta Wave är vävd på bomullsvarp. Formgivare Hans Hosak.
07 FAVORIT - Skeppshultcykeln har helt enkelt tagit det bästa av två världar. Känslan från sjuttiotalet och upplevelsen från idag.
magasin mitt i Skandinavien 5
08
09
10
11
12
13
14
08 HÄFTPISTOL - ALU940 från Isaberg Rapid, med den nya Powercurve teknologin TM, togs fram tillsammans med en ledande
sjukgymnast inom området. 09 C-BAR by Tenzo Chaise Gina - Ella Assise blanche et pied chêne. Texten är tagen från
”Abitare Living” Frankrike ett stort exportland för Tenzos design. 10 SUGER - I vått och torrt, mot all slags smuts. Nilfisk dammsugare
är välkänd för sin funktion, vackra design i rostfritt stål och höga kvalitet. Ingelsten & Co. 11 orthex kitchen - Smart stekspade
med flera olika finesser. Avrinningshål för fettsnål matlagning. 12 DAHLIN - Martin Dahlin är ansiktet bakom Dahlin. Bakom varumärket
Dahlin står det anrika, småländska företaget, HEAB Hestra. 13 CLOTHING HOUSE - Olika hus och stugor ligger bakom inspirationen
till klädställningen Clothing House, som är designad av Ola Giertz. essem Design. 14 HAGA - En kollektion speglar förvaring med
inspiration från slottsmiljö. Formgivare Stina Sandwall och Nina Jobs. SMD Design, Reftele.
6 magasin mitt i Skandinavien
N
är konjunkturläget ligger still
blir många frustrerade. Några
väntar på en uppgång, andra
väntar på en nedgång. Just ordet
”vänta” är nyckeln, men ”vänta” inte.
Tänk istället att när många är passiva
finns det större utrymme för de som
är aktiva. Se till att du tillhör de aktiva!
Gå från passivt till aktivt – föreslå
istället för att vänta på beställning!”
1
Analysera din kundlista
Gå igenom vilka kunder du har, kunder
du har haft och kunder du vill ha. Potentialen finns där, men du behöver tala om
att du finns. Det vanligaste skälet till att en
kund byter leverantör är att de känner sig
bortglömda.
2
Kontakta dina kunder
Kontakta kunder utan att ha ett säljsyfte.
Ta möten som bygger på ”öppna frågor”
som får kunden att berätta om sina planer.
Det ger dig möjlighet att bli en del av
kundens plan. Ju tidigare du är en del av
kundens plan, desto mindre vill de byta
ut dig.
3
Uppmärksamma hela din bredd
Ofta köper din kund bara en liten del av
det du kan erbjuda. Eftersom din kund
5
tips när försäljningen
inte ökar
köper av dig visar det också ett förtroende
för dig. Uppmärksamma din kund om hela
bredden av dina produkter och tjänster. Då
minimerar du risken för att kunden väljer en
konkurrent istället.
4
Utbilda kunderna
Kunder vill ofta göra den optimala affären,
men deras kunskap om material, tjänsteinnehåll och annat är ofta lägre än din. Ju
mer du lär kunden om egenskaper, fördelar
och nytta med din lösning, desto större är
möjligheten att de efterfrågar mer hos dig.
Anders Ekdahl är VD på Svensk
Industriförening Sinf. Han har arbetat
med affärs- och företagsutveckling i 30 år,
huvudsakligen med mindre och medelstora ägarledda företag. Hans erfarenheter kommer från eget företagande, flera
VD-uppdrag samt styrelsearbete i många
företag. Han menar att det ofta finns enkla
och relativt snabba åtgärder för att få fart
på försäljning och lönsamhet.
Text: Anders Ekdahl
Foto: SINF
5
Var på marknaden
För att få affärer behöver du vara på plats.
”Den som inte syns, finns inte”, är ett känt
begrepp. Var på mässor, mingel, seminarier
och liknande. Antingen hittar du kunder,
eller så hittar du ambassadörer för dig.
Plåtformning & Djupdragning sedan 1937
Produkter med form är synlig musik. Med plåt kan man skapa den
vackra formen för ögat men även … den gedigna fysiska
känslan av kvalitet.
Industrigatan 14, Anderstorp
Telefon: 0371-52 32 50, E-post: [email protected]
Vi lyfter plåt, produktion och din produkt till en ny nivå
www.ingelsten.com
magasin mitt i Skandinavien 7
Fjärde
generationens
handskmakare
H
estra är ett företag förknippat med
alpint, frilufts och funktionshandskar.
Handskar som ska värma, skydda
och ge fingertoppskänsla i de mest skiftande miljöer har gjort företaget till en av
världens högst ansedda handsktillverkare
med närmare 2 miljoner producerade par
handskar per år. De välkända handskarna
designas i samarbete med några av världens bästa skidåkare och professionella
äventyrare på huvudkontoret i småländska
Hestra.
Sverige. Dotterbolag i USA samt
Tyskland och agenter, distributörer
och återförsäljare i över 30 länder.
Utöver Skandinavien är USA,
alpländerna och Japan de största
marknaderna. Tillverkning i egna fabriker
i Kina och Ungern. Material som skinn,
tyg och foder väljs noggrant ut och köps
in. Handskarna tillverkas i två fabriker i
Kina och i en fabrik i Ungern där uppemot 500 personer arbetar och syr
olika Hestrahandskar.
– Många av oss som vistas mycket i
naturen är intresserade av produktutveckling. Därför är det en stor fördel för
oss åkare att Hestra är ett familjeföretag
med korta beslutsvägar. Jag kan prata
direkt med de som gör designen och
slipper all byråkrati”, säger freeskistjärnan
Henrik Windstedt. Hans egen väl använda
Pro Model har formats efter handen.
Ägare med delat chefskap är bröderna
Claes och Svante Magnusson. De har
två söner var – fjärde generationen
Magnusson – som också deltar i arbetet.
Anton Magnusson är tillsammans med
kusinen Niklas Magnusson gesäller inom
yrket vilket betyder att de är utbildade
handskmakare. De är inte bara företagets
enda utan hela landets enda verksamma
handskmakare.
Familjeföretaget Martin Magnusson & Co
grundades 1936 och drivs idag av tredje
och fjärde generationen Magnusson.
Företaget har cirka 55 årsanställda i
8 magasin mitt i Skandinavien
Och då handlar det om ett exklusivt
hantverk. Som företagets kollektion för
promenadhandskar ”Table Cut” som är
handskmakargjorda i exklusiva skinnkvalitéer och en investering för livet.
– Jag är stolt över handskmakaryrket,
säger Anton som tillsammans med
kusinen Niklas reste ned till Sveriges
siste handskmakare i Halmstad tre
gånger i veckan under tre års tid för
att få sina gesällbrev.
I en tidsanda med
omedelbar tillfredställelse
kan tio till tolv veckor
kännas som en evighet.
Det är så lång tid det
tar att mäta händer,
välja, förbereda och
skära ut handskämnet,
sy, justera och inspektera handskarna.”
Längst in i fabriken står de rustika tillskärarbänkarna bland maskiner, verktyg,
handmodeller och skinn. Där gör de
handskar helt efter personliga mått, så
kallad ”Bespoke Service”, där handskarna
inte sällan är måttbeställda i företagets
butik i Stockholm. Varje steg i processen
utförs för hand i överensstämmelse med
de högsta kraven på hantverk.
Citerat först i Oxford English ordbok från
1583, betyder ”Bespoke” reserverad i
förväg. Ordet började användas i stor
utsträckning av engelska skräddare under
1600-talet och refererade till att plagget
var gjort exakt efter kundens önskemål.
När väl kunden valt tyg, sa man att tyget
var tingat.
Tänk vilken känsla att bära en haute couture
handske. Och hos Hestra är händerna
huvudsaken.
Text: Carola Öberg
Foto: Hestra Handsken
LUNARTIC
Digitalisering och automatisering i all ära,
ett exklusivt hantverk där människor förstår
hur saker är gjorda förmedlar och enar en
stolthet mellan skapandet och kund.
LUNARTIC
- I en tidsanda med omedelbar tillfredsställelse kan tio till tolv veckor kännas som
en evighet. Det är så lång tid det tar att
mäta händer, välja, förbereda och skära ut
handskämnet, sy, justera och inspektera
handskarna. Innan vi överlämnar det färdiga paret till kunden, pressas, stryks och
poleras handskarna berättar Anton.
Vem
är
stor
Vem är stor
och vem
vem är
är liten?
liten?
och
I affärsrelationer möts man på lika villkor.
Därför finns det
inga
småpåeller
kunder i vår värld.
I affärsrelationer
möts
man
likastora
villkor.
Kunderbjudandet
är
till
för
alla.
Därför finns det inga små eller stora kunder i vår värld.
Så om du tänker att
ditt
förpackningsbehov
är för blygsamt
Kunderbjudandet
är till
för
alla.
för
avatt
våra
mått
så ber vi dig tänkaärom.
Så en
omkoncern
du tänker
ditt
förpackningsbehov
för Personlig
blygsamt
service,
kunskap
och mått
kreativa
förpackningslösningar
är till
för
en koncern
av våra
så ber
vi dig tänka om. Personlig
för
dig
också.
Liksom
alla
våra
tekniska
resurser.
service, kunskap och kreativa förpackningslösningar är till
Besök
oss Liksom
i montern
berättar
vi mer.
för dig
också.
allaså
våra
tekniska
resurser.
Besök oss i montern så berättar vi mer.
www.dssmithpackaging.se
www.dssmithpackaging.se
magasin mitt i Skandinavien 9
Rosa på bal
I sommar kommer klöverfälten i Sverige att skifta i rosa. En parad av rosa balar kommer att genom sin lysande färg och talande
formspråk att verkningsfullt överföra ett tydligt budskap, som uppmärksammar och stödjer bröstcancerforskningen. Idén att göra
rosa nät och plast till ensilagebalar kommer ursprungligen från Nya Zeeland och nu tar Lantmännen den vidare till de svenska fälten.
10 magasin mitt i Skandinavien
Att tillverka plast av bioråvara är en nödvändig och viktig
förutsättning för att på lång sikt kunna ställa om till ett
hållbart samhälle”.
akom produkten hittar vi ett kreativt engagemang. En samverkan mellan Trioplast i
Smålandsstenar, som tillverkar ensilageplast och Tama, som tillverkar balnät i rosa
samt Lantmännen som under året kommer att
sälja och distribuera de rosa balarna ut till fälten
runtom i Sverige.
Tankegången att förpacka hö i rosa nät och rosa
plast började hos Trioplasts återförsäljare på
Nya Zeeland, där det är vanligt med kvinnor inom
lantbruksnäringen. Någon kläckte idén att göra
balarna rosa och på detta sätt använda naturen
som en reklampelare med ett tydligt budskap.
- Trots att det innebar både extra utvecklingsoch produktionskostnader tog vi på Trioplast
snabbt beslut om att stödja idén och under
produktutvecklingen förstod vi att den rosa
färgens signalvärde är stort. Besökare som såg
balarna i våra testhallar och ute på fälten förstod
direkt kopplingen med att stödja bröstcancerforskning säger Göran Ericson, Business
Director Agri, på Trioplast AB, Smålandsstenar.
Nu tar Lantmännen idén vidare till de svenska
fälten.
- Vi på Lantmännen är idag väldigt glada att
Trioplast och Tama tog initiativet till detta och att
vi, tillsammans med våra kunder och ägare, nu
kan bidra till och uppmärksamma denna viktiga
forskning, säger Torbjörn Wahlström, chef för utveckling och växtodlingsprodukter på Lantmännen.
Närodlad plast som hållbar råvara
”Närodlad plast” är ett utvecklingsprojekt som
handlar om hur kemi och nytänkande kring
förpackningslösningar kan bidra till ett mer
hållbart samhälle.
Som en av Europas ledande aktörer inom
kreativa och kostnadseffektiva förpackningslösningar baserade på polyetenfilm, vill Trioplast
ligga i framkant vad avser miljöfrågor och hållbar
utveckling. I ett unikt samarbete med representanter för hela värdekedjan bidrar Trioplast
tillsammans med Sveaskog Södra, SEKAB,
Borealis, Tetra Pak och NorgesGruppen, ICA
och Polarbröd – till att bygga förutsättningarna för produktion av biobaserad
plast från svensk skogsråvara. Tekniken för
de olika stegen finns redan, men för första
gången ska dessa kopplas ihop i en värdekedja som också fungerar affärsmässigt.
Carina Lööf, Sourcing Director:
- Att tillverka plast av bioråvara är en nödvändig och viktig förutsättning för att på
lång sikt kunna ställa om till ett hållbart
samhälle. Genom att ta tillvara på restprodukter från skogsbruket och koppla ihop
olika tekniska möjligheter vill företagen i
projektet skapa en värdekedja hela vägen
från skogen till färdiga produkter som
bärkassar eller korkar till mjölkkartonger.
Mer om Trioplast
Trioplast Industrier AB i Smålandsstenar
firar 50 år i år och tillverkar plastfilm,
förpackningar och emballage av polyeten
eller kartong. Kunder är industriföretag,
i branscher som livsmedel, skogs- och
lantbruksindustri.
Trioplast har 14 enheter i 7 länder, totalt
drygt 1 400 anställda och omsätter 3,8
miljarder SEK. Ungefär två tredjedelar av
produktionen exporteras.
Trioplast, startades 1965, och ägs
fortfarande av grundarfamiljen Larsson.
BRO
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, en ideell organisation med
11 500 medlemmar samt 33 bröstcancerföreningar, BCF, över hela landet.
BRO har till uppgift att stödja bröstcancerforskning samt främja bröstcancerbehandlades intressen beträffande
behandling, vård och rehabilitering.
Varje år får cirka 8 000 kvinnor och
30-40 män i Sverige en bröstcancerdiagnos.
www.bro.se
Foto: Trioplast
magasin mitt i Skandinavien 11
Det som händer nu kommer
ha större betydelse än
järnvägen hade
när den kom!
Magnus Penker
Innovationskonsult.
När jag talar om den pågående globaliseringen delar jag upp den i olika vågor, och just
nu menar jag att vi befinner oss i den tredje globaliseringsvågen.
Den tredje globaliseringsvågen får sin kraft utifrån tre distinkta faktorer på marknaden;
den låga räntan, den allt snabbare takten inom digitalisering av tjänster samt den allt
snabbare takten av automatisering i allmänhet.
K
onkret innebär det bland annat att
alla tjänster som kan digitaliseras
kommer digitaliseras och det
kommer vara en bra affär.
jämfört med den utveckling som annars
sker baserat på lokal kompetensförsörjning och teknologiutveckling.
En annan konsekvens av detta är att
många företag i västvärlden nu tar hem
sin tillverkning av produkter från Asien
och Kina igen.
Minst 50 % av dagens arbeten kommer
att digitaliseras och automatiseras de
närmaste 20 åren, enligt en studie från
Oxford University (citerades i The Economist 2014). Våra egna mätningar tyder
dock på att det kommer att gå ännu
snabbare än så!
Det är även en av regeringens och vår
framtidsministers, Kristina Perssons,
utgångspunkter när det gäller nya satsningar för att säkra den svenska välfärden och att få fram nya ersättningsjobb. På samma sätt kommer allt som
kan automatiseras att automatiseras och
den låga räntan gör att också det kommer
att vara en mycket bra affär.
Den ökande konkurrensen innebär att
det blir allt svårare att vara unik på marknaden vilket leder till en konsolidering
mot storskalighet i många branscher.
Vi ser hur bolag köps upp för att bilda
stora jättar som tar dominerande marknadsandelar, men samtidigt arbetar med
allt mindre marginaler och säljer massproducerade standardprodukter, eller
”commodities”.
Investeringar i digitalisering och automatisering ökar då det finns mycket kapital att
tillgå och avkastningen på mer traditionella
investeringar är låg. Genom att bolag numer också kan både köpa och sälja varor
och tjänster nästan fritt på de flesta marknader, kan kompetensförsörjning genom
smarta digitala lösningar ytterligare öka
digitaliserings- och automatiseringstakten
Att arbeta med ”commodities” leder ofta
till att marknaden blir en så kallad ”Röd
Ocean” där alla aktörer ”blöder” (därav
namnet). På den Röda Oceanen råder
stor prispress och hyper-konkurrens,
vilket både kräver ständiga rationaliseringar på kostnadssidan och innebär ett
ständigt hot om fientliga uppköp eller
nedläggning/styckning.
12 magasin mitt i Skandinavien
Att förstå Röda och Blå Oceaner
blir allt viktigare för tillväxten
Motsatsen till den Röda Oceanen är en
så kallad ”Blå Ocean”. Den Blå Oceanen
skapar man själv genom att lansera nya
innovativa affärsmodeller, med unika värdeerbjudanden, för sina produkter och tjänster
till specifika och väl utmejslade målgrupper.
På den ”Blå Oceanen” skapar man en helt
ny branschlogik, och lämnar konkurrenterna
bakom sig, genom att de inte enkelt kan
kopiera våra erbjudanden rakt av. På den
Blå Oceanen är det möjligt ta ut ett premium
pris och öka både omsättningen och vinsten
i företaget.
(Begreppen Röda och Blå Oceaner
definierades i den bästsäljande boken
”Blue Ocean Strategy”, av Kim & Mauborgne).
Jag hävdar att det är svårt men inte omöjligt
att skapa innovativa Blå Oceaner på alla
marknader idag.
Det handlar om att mobilisera sina verkliga
färdigheter, det som ofta kallas bolagets
DNA, för att skapa en helt ny branschlogik,
samtidigt som man reducerar eller helt
eliminerar det som uppfattas som marknadens
traditionella logik. Exempel på Blå Oceaner
är Über vars affärsmodell helt ändrat spelplanen för Taxi, och Spotify med sin affärsmodell som också helt ändrat villkoren för
distribution av musik. Ett annat exempel är
LEGO som utifrån en gammal affärsmodell
och verksamhet, som var på väg att gå
i konkurs, lyckades skapa en Blå Ocean
med hjälp av en ny affärsmodell för att
10 år senare vara värt lika mycket som
hela Ericsson!
Att innovera sin affärsmodell och skapa
en Blå Ocean kräver mod, kunskap och
vägledning av hela organisationen som
samtidigt behöver stå på tå för att hitta
den nödvändiga förändringskraften.
Allt från budgetering, belöningssystem,
karriärvägar till rekrytering och forskning
och utvecklingsprocesser påverkas. Men
vad är alternativet om du inte vill lägga ner
företaget eller sälja dig billigt för att sedan
läggas ner av den nya ägaren?
realiserar nya, unika, och värdefulla idéer
men inte bara av nya produkter, utan på
alla nivåer i företaget, allt från att finna och
innovera en ny affärsmodell till att driva en
effektiv och repeterbar innovationsprocess
som leder till nya produkter, tjänster och
processer efter hand.
produkter och tjänster som din affärsmodell och dina erbjudanden mot
marknaden. Det är företagen med den
största innovationsförmågan som är
de tydliga vinnarna på den tredje
globaliseringsvågen.
Vad kommer då att hända?
Kan vi mäta och utveckla
innovationsförmåga?
Vad är då innovation?
Ja, det är fullt möjligt idag. Det går att
mäta och utvärdera en organisations
innovationsförmåga för att steg för steg
öka den; det är inte lätt men möjligt och
framförallt nödvändigt för att säkerställa
framtida framgångar och motverka ett
nuvarande läge på väg mot en Röd
Ocean. Man kan helt enkelt inte sitta
still i båten och hoppas att allt fortsätter
som idag.
Kärt barn har många namn men egentligen handlar det om att utmana sitt
eget tänkande och se marknaden och
kunden i vitögat för att göra det man är
allra bäst på för att skapa den nya spelplanen som eliminerar konkurrenternas
erbjudanden. Innovation innebär att vi
Det kommer inte att hända, redan de
gamla kineserna sade att man bara
kan kliva ner i samma flod en gång. Du
måste med andra ord rusta ditt företag
väl för att konstant vässa och utmana,
och regelbundet förändra, såväl dina
Som jag sa inledningsvis, så kommer det
som händer nu att få större betydelse än
järnvägen fick när den kom. Precis som
då kommer befintliga maktstrukturer att
brytas upp och ersättas av nya. Nya jobb
behövs för att ersätta de gamla och välfärden kommer att omfördelas i samhället.
Här gäller det att vara proaktiv och att
vara med att påverka utvecklingen för
att säkerställa att den leder till en positiv
och hållbar samhällsutveckling. Som jag
ser det, kan Sverige bli världsledande på
innovation och den svenska modellen
därmed fortsätta att vara en bra internationell förebild för hållbar samhällsutveckling
även under och efter den tredje globaliseringsvågen.
Magnus Penker
Batman, Spiderman,
Superman & Boman.
Nu är vi kanske inte några superhjältar, men vi är duktiga på att transportera gods.
Oavsett om destinationen är Gotham, Metropolis eller Fryele.
Välkommen in din bokning.
[email protected]
073-660 7000
www.bomanexpress.se
magasin mitt i Skandinavien 13
Mästaren vill ha mer
Thed Björk har vunnit STCC de två senaste säsongerna.
2015 vill han skriva racinghistoria.
– Ingen har tre raka titlar i mästerskapet, berättar han,
gör en konstpaus och tillägger: – Ännu.
STCC
är Skandinaviens största
racingserie. Thed Björk, eller
Björk Bang-Melchior, som han numera
heter efter giftermålet med Cecilia BangMelchior förra året, är dess mästare.
Två år i rad har den 34-årige närkingen
snuvat konkurrenterna i den svenska
racingeliten på titeln. År 2013 var han helt
överlägsen. I fjol fick han jobba hårdare
för guldet.
Triumfen 2014 var Theds tredje totalt i
STCC. Och den andra raka. Nu siktar
han på en historisk trippel.
– Ytterligare tre förare har lyckats försvara
sina STCC-titlar sedan starten 1996, men
ingen har tre raka segrar. Det är självklart
vad jag kommer att sikta på i år.
Thed Björk inledde, som så många andra,
sin racingkarriär i gokart. 1997 blev han
svensk mästare och tog efter det steget
över till formelbil där han vann SM-guld i
Formel 3 1999.
Sedan dess har det rullat på och Björk har
samlat på sig fler titlar. Jämte de i STCC
har han vunnit SR2-klassen i FIA Sportcar
Championship, det svenska GTR-mästerskapet och Camaro Cup.
14 magasin mitt i Skandinavien
Thed Björk har även tävlat internationellt i
Formel 3000, Le Mans, DTM och Barber
Dodge Pro-Series i USA.
Han har också tilldelats utmärkelsen Årets
Racingförare av tidningen Bilsport. Den fick
han för sin överlägsna seger i STCC 2013.
För många – Thed inkluderat – är STCC
det tuffaste och mest prestigefyllda racingmästerskapet som finns på våra breddgrader. Det är TV-sänt, lockar tusentals
åskådare till banorna, innehåller häftiga bilar
som utvecklar 420 hästkrafter och bjuder
alltid på hårda fighter om segrar och titlar
mellan såväl team som förare.
Men på det personliga planet är STCC
självklart mer än så för mästaren.
– För mig är STCC också chansen att
visa att jag är snabbare än de andra. För
att vara på topp och kunna vinna lägger
jag ner otroligt mycket tid och energi. Jag
fystränar flera timmar om dagen för att
uppnå mina mål. Det är stenhårt, men
det är mitt jobb och jag trivs så himla
bra med det, säger han.
Thed kör Volvo i mästerskapet och gör i år
sin fjärde säsong för Göteborgsbaserade
Polestar Racing. Teamet har varit oerhört
framgångsrik under det tekniska reglemente som just nu råder i STCC. Jämte
Björks dubbla titlar i förarmästerskapet har
Polestar även vunnit teamguldet de två
senaste åren. Innan dess vann de dubbelt
i TTA – elitserien i racing, som kördes 2012.
Motorsport är en lagsport – från förare till
teamchef, ingenjör, mekaniker, den som
ansvarar för däcken, personen som gör
maten etc etc. Detta framhålls ofta och
är inget konstig.
Samtidigt finns det få andra sporter där
konkurrenssituationen mellan de olika
”spelarna” i laget är mer påtaglig och
uttalad än inom motorsporten. Den person
en förare helst av allt vill besegra – och som
det är viktigast att han/hon besegrar
– är teamkompisen. Om inte riskerar
man att bli nummer två, både i teamet
och mästerskapet.
Trots detta är det viktigt att förarna samarbetar för att gemensamt nå utveckling och
skapa förutsättningar för toppresultat på
tävlingsbanorna.
Hur hanterar man det? Hur enkelt eller
svårt är det?
– Jag har haft alla typer av teamkompisar
under min karriär och när jag tävlade i
formelbil som ung fick jag snabbt lära mig
att man skulle vara egoistisk och ta alla
chanser som erbjöds. Men jag har förändrats med åren, mognat och lärt mig
vad som är bäst för mig själv och teamet.
I Polestar Racing har Thed Björk sedan tre
år tillbaka Fredrik Ekblom som förarkollega
och vän.
– Vi kör med helt öppna kort mot varandra, döljer aldrig vad vi gör
eller vilka inställningar vi har på bilen.
Björk och Ekblom litar på och respekterar varandra vilket också
gör att de kan känna glädje över den andres framgångar. Genom
att samarbeta skapar de utveckling och gör det ännu svårare för
konkurrenterna att besegra någon utav dem.
– Samarbetet gör oss ännu starkare vilket gynnar alla i teamet,
säger Thed och tillägger:
– Alla som jobbar i Polestar är oerhört duktiga. De är fokuserade
och har extrem ordning inom sitt respektive ansvarsområde.
Vi är alla spelare i ett lag och gör vår uppgift så bra som möjligt.
Detta har fört hela teamet framåt och för mig personligen har
det betytt mycket att jag har haft möjligheten att fokusera på mitt.
Det har utvecklat mig.
Samarbetet i all ära, men självklart är inte Fredrik Ekblom, som
också vunnit STCC tre gånger, speciellt sugen på att ta stryk av
Thed ännu en gång.
– Så är det givetvis och det tycker jag är kul. Han kommer att bli
svår att besegra i år och vi kommer båda att göra vårt bästa…
Och sedan får vi se vem som står där med den gigantiska
STCC-pokalen efter finalen på Ring Knutstorp i Skåne i september
månad. Thed Björk, Fredrik Ekblom – eller någon annan.
Fakta
• STCC är Skandinaviens största och mest prestigefyllda racingserie, tillika namnet
på mästerskapets huvudklass.
• I STCC 2015 ingår även supportklasserna Porsche Carrera Cup Scandinavia,
Renault Clio Cup/JTCC, Formel Renault 1,6, V8 Thunder Cars och Swedish GT.
• STCC startade 1996. Årets upplaga är den 20:e i ordningen.
•Richard Göransson är mästerskapets framgångsrikaste förare hittills med fyra titlar.
Thed Björk och Fredrik Ekblom skuggar med tre titlar var. Samtliga deltar i
årets mästerskap.
• STCC 2015 innehåller sju deltävlingar med två race i varje.
• STCC på Anderstorp Raceway 29-31 maj (efter Affärsracet näringslivsmässa
27-28 maj).
Text: Jerker Johansson
Foto: Jerry Karlgren/STCC
HÄR BLIR IDÉER
VERKLIGHET.
Vaggeryds kommun har en lång tradition av att låta idéer bli till
verklighet. Tillverkningsindustrin sysselsätter många och vår kommun
ligger mitt i en av landets mest patentsökande regioner. Vårt speciella
signum är det genom århundraden uppbyggda nätverk av hantverkskunskap som har sitt nav i vår kommun. Detta visar sig idag bland
annat genom att vi är en av Sveriges mest möbeltillverkande kommuner.
Företagen är livsviktiga för vår region, så vill vi att det ska fortsätta vara.
Att idéer fortsätter födas och blir verklighet.
Välkommen hit – du med!
vaggeryd.se
business.vaggeryd.se
Välkommen till vår monter, nummer 209, på Affärsracet!
magasin mitt i Skandinavien 15
Nyindustrialisering
Kräver en ny innovationsstrategi
Äntligen vädrar svensk industri
lite morgonluft, med draghjälp
av en bättre världskonjunktur
och en svagare krona. Det
kommer efter sju exceptionellt
tröga år. EU:s 27 länder har ökat
industriproduktionen med
10 procent sedan 2009, medan
den låg stilla i Sverige.
Inte bara länder som Tyskland
och Österrike har dragit
ifrån rejält. Även Frankrikes,
Belgiens eller Danmarks industri
har hämtat sig bättre än Sveriges.
Bland de få länder som har haft
en sämre utveckling finns
Grekland och Finland.
Stefan Fölster
Nationalekonom, författare och debattör,
och chef för Reforminstitutet.
n del vill skylla kräftgången på att
Riksbanken inte lät räntan, och
därmed kronan, falla tillräckligt. Men
kronkursen är på ungefär samma nivå
som för tio år sedan när svenskar röstade
om Euro-kursen. Ett land som verkligen
fått se sin växelkurs klättra mot skyn,
nämligen Schweiz, har lyckats få sin
industri att växa, så att den nu står för
en större andel av BNP än Sveriges.
Hur har de lyckats med det?
Där Sverige låter industriföretagen i snitt
vänta i fyra år på miljötillstånd inför investe-
16 magasin mitt i Skandinavien
ringar, håller sig med höga el-skatter, få
bostäder för utländska experter och
sjunkande utbildningsresultat, så krattar
Schweiz i stället manegen för nya industriinvesteringar. Schweiz har Europas bästa
PISA resultat, skatterna låga och infrastrukturen i föredömligt skick.
Mest slående är skillnaden i läkemedelsindustrin som har krympt med fyrtio
procent i antal anställda i Sverige, medan
den ökat kraftigt i Schweiz. Då har
alplandet också vinnlagt sig om att skapa
goda villkor för kliniska prövningar och
innovationer i stället för regelkrångel.
En riktig innovationspolitik är också
grundbulten för att få till en nyindustrialisering i Sverige. I decennier har svensk
forsknings- och innovationspolitik fördelat
stora belopp utan evidens om var och
i vilka miljöer de viktigaste innovationer
skapas. Ingen av de många offentliga
forsknings- och innovationsutredningar
har försökt att ge svar på denna grundläggande fråga. Staten fördelar nästan
allt ekonomiskt innovationsstöd till
universitet och högskolor - närmare
16 miljarder kronor årligen.
Flera nya studier, bland annat en som
innovationsforskaren Christian Sandström,
Reforminstitutet, publicerat visar emellertid
att universiteten enbart stått för en mindre
del av innovationerna. En väsentligt större
andel, en tredjedel, kommer från helt
fristående uppfinnare, som får ytterst lite
uppmuntran av innovationspolitiken.
Den ensidiga fokuseringen på ”Triple
Helix”, universiteten och deras samarbeten med storföretagen, kan också
vara en viktig förklaring till ”innovationsparadoxen”, att för få företag växer fram
ur innovationspolitiska satsningar. Sverige
får bäst betyg i innovationsindex som
lägger stor vikt vid resurser som anslås
till forskning och universitetsforskares
publiceringsgrad. Däremot hamnar
Sverige betydligt sämre när det gäller hur
mycket sysselsättning och nya företag
som innovationerna skapar. Innovationsdrivna nya företag inom industrin är i själva
verket ytterst sällsynta här.
Uppfinnare och innovatörer har ofta helt
andra färdigheter än forskare. Att ta tillvara
deras potential kräver en annan sorts
innovationspolitik. I USA, till exempel,
har sektorsforskningsmyndigheter som
DARPA uttryckligen bjudit in uppfinnare på
bred basis att ta sig an viktiga utmaningar.
Dessa samarbeten mellan uppfinnare och
utmaningsdrivna myndigheter står nu för
den största delen av viktiga innovationer
i USA. Den amerikanska rymdstyrelsen
NASA arbetar sedan länge så. Enligt
NASAs chefsingenjör Robert Braun, ger
det ofta bättre innovationer till mycket
lägre kostnader än genom vanliga forskningsanslag eller upphandlingar. Bara ett
av många exempel är en ny astronauthandske som uppfanns av den arbetslöse
ingenjören och tidigare segelmakaren
Peter Homer, och som han sedan fick
pris för.
Innovationspolitiken måste bli evidensbaserad. Grundläggande är att regeringen
följer upp Reforminstitutets analys och
löpande tar reda på i vilka miljöer viktiga
innovationer tas fram i Sverige och hur
den processen egentligen ser ut.
Med en sådan måttstock som grund bör
sedan olika former prövas för att hjälpa
innovatörer och uppfinnare att växla
upp antal innovationer, samt att få ut fler
innovationer från universiteten än vad som
tycks vara fallet idag. Fler försök bör då
göras i linje med det som varit framgångsrikt i USA, att utmaningsdrivna myndigheter vänder sig direkt till uppfinnare med
olika former av samarbete. Ett viktigt
initiativ vore att skapa svenska varianter
av det som amerikanska Innocentive som
matchar företags och myndigheters innovationsbehov med lämpliga uppfinnare.
görande att komma till rätta med regleringar som i onödan stoppar innovation.
Det redan existerande, men idag marginaliserade, statliga Regelrådet bör få mandat
att granska kostnadskalkylen för nya regler
och kräva att andra regelkostnader i stället
dras ned i motsvarande grad. Nya regler får
helt enkelt inte införas innan Regelrådet har
godkänt beräkningen.
Regeringens miljö- och skatteambitioner
bör balanseras av en hållbarhetsgaranti för
industrin. Alla fördyringar i form av skattehöjningar och miljöstyrmedel skall då
matchas krona för krona av motsvarande
lättnader i industrins övriga villkor. Svaveldirektivets transportkostnadsökningar kan
till exempel balanseras av en förkortning
av de fyra år som det i snitt tar att få för
miljötillstånd till en investering.
Med en industrigaranti, ett vassare
Regelråd, och framförallt ny innovationspolitik kan regeringen omvandla sin hittills
luftiga industriretorik i konkret handling.
Om regeringen inte ids, borde oppositionen
avkräva regeringen dessa reformer.
Annars finns risk att svensk industri till
och med halkar efter Italiens.
Stefan Fölster
I Sverige har tekniktävlingar använts med
framgång på 1990-talet, men sedan fallit
i skymundan. Därutöver är det helt av-
Sol ution S & o ppor tuni ti eS
netWorK & SerVer rACK SolutionS
WWW.enoCSYSteM.CoM
magasin mitt i Skandinavien 17
Baksidan, Småland
Det ligger förväntan i luften. Några av kaféets flickor går runt och
lägger ut dynor i stolarna på den lummiga uteplatsen innan de
försvinner in i köket. Doften av nymalt kaffe sprider sig i
rummet och snart är morgonens förberedelser klara.
D
en här gången tar resan med
oss på landsvägar som slingrar
sig genom djupa skogar, förbi
med mossbevuxna stubbar och blanka,
gåtfulla tjärnar. De småländska
vägarna leder oss genom ett
historiskt landskap som minner från
svunna tider då Nils Dacke ledde det
stora upproret mot Gustav Vasa.
Dagens Småland präglas också av driftiga
och målmedvetna människor som både
brinner för sina intressen och är beredda
att arbeta hårt för sina drömmar. Allteftersom vägarna ringlar sig djupare in i det
småländska landskapet, förbi glittrande
sjöar till gömda gårdar och röda hus med
vita knutar blandas arbetsandan med ett
rofyllt lugn.
I Småländska gårdsbutiker och kaféer bjuds
vi in till människor och platser som låter
oss smaka på vad de tycker är sin del av
Småland. På borden i de vackra trähusen
serveras isterband med stuvad potatis,
småländsk ostkaka och mandeltårta. Resan
kryddas med en läskande blandning av
recept och bilder från ett Småland som
blandar gamla traditioner med nya influenser.
Text och foto: Ann-Charlotte Fägerlind
Förlag: Isaberg Förlag
arkitektur - samhällsplanering - konstruktioner - miljörådgivning - energirådgivning
ÖPPET ARKITEKTKONTOR PÅ AFFÄRSRACET
JOSEFINE, JOHNNY & JONA BJUDER PÅ KREATIVA LÖSNINGAR OCH GODA RÅD
infrastruktur - projekt - och byggledning - landskapsplanering - design
www.bsv.se
18 magasin mitt i Skandinavien
Slabang från Gräddhyllan
(12 stycken)
Gör så här:
1. Vispa samman ägg och socker till en porös smet.
2. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i smeten.
3. Häll smeten i en bakplåtsklädd långpanna med måttet 30 x 40 cm.
4. Grädda kakan i mitten av ugnen i 225 grader i cirka 5 minuter.
5. Stjälp upp kakan på ett sockrat bakplåtspapper och dra bort
pappret som kakan gräddats på. Låt svalna.
6. Blanda alla ingredienserna till smörkrämen i en skål.
7. Bred ut krämen över kakan.
8. Kavla ut marsipanen till samma storlek som bottnen.
Lägg den över smörkrämen.
9. Vispa grädden och bred ut den över marsipanen.
10. Skiva bananerna och fördela skivorna över tårtan.
11. Rulla ihop tårtan från långsidan.
12. Lägg rullen på ett serveringsfat och sikta över florsockret.
Ingredienser, botten:
3 ägg
1,5 dl socker
6 msk potatismjöl
2 msk kakao
1 tsk bakpulver
Smörkräm:
150 g rumstempererat
smör
1 dl florsocker
2 äggulor
2 tsk vaniljsocker
Fyllning:
1 färdigköpt grönt
marsipanlock
5 dl grädde
3 bananer
3 msk florsocker
magasin mitt i Skandinavien 19
HighlY Automated
Band Bending
27–
2828
MAJ
27–
27–
28
MAJ
MAJ
www.affarsracet.se
www.affarsracet.se
www.affarsracet.se
www.affarsracet.se
www.affarsracet.se
En global
polymerspecialist
Tre produktområden:
• Gummiblandningar
• Packningar för
plattvärmeväxlare
• Extruderade profiler
www.gislavedgummi.com
Automated processing of rolled and
cut bands in most material qualities.
From 0.5-6 mm thickness up to 45
mm bandwidth. Convince yourself
by seeing the movie!
Movie
Fråga Olle!
ANDERSTORPS MEKANISKA VERKSTAD AB
Idrottsvägen 10, Box 86, SE-334 22 Anderstorp
Tel +46 (0)371-52 32 60. Fax +46 (0)371-163 63
[email protected] www.amv-se.com
20 magasin mitt i Skandinavien
32
Annons_150302a.indd 1
2015-03-05 10:46
Problemlösare åt våra kunder i 40 år.
www.svarvning.nu
Er trygga partner inom städ
och fastighetsservice
Din ISUZU handlare
www.gnosjobilomarin.se
Stolt tillverkare av
Affärsracets mässgolv
Tel. 0370-30 56 00
www.crenovagruppen.se
Vi är landets mest lokala
kompetensföretag.
Jaana Fransson
Verksamhetschef EPAB
CE
SIN
2
197
www.bergoflooring.se
En helhetsleverantör inom kompetensförsörjning och
funktionslösningar med lokal förankring i GGVV.
Ditt förstahandsval för trådprodukter. Våra specialiteter är:
· Trådbockning Ø2-14mm · Svetsning · Ändformning och fasning
· Montering · Rörbockning i specialmaskiner
Med 40 års erfarenhet, komplett maskinpark och egen verktygstillverkning kan vi vara
din partner från prototyp till högvolymproduktion. Välkommen!
Kreativitet i första rummet
Avancerad bearbetning?
Det löser vi…
Delex Teknik AB · Forsnäsvägen 11 · 33012 Forsheda · Sweden
Tel: +46 370 374600 · www.delex.se
Du bestämmer men vi kör!
• Gislaved 0371 – 80 000
• Värnamo 0370 – 80 000
• Jönköping 036 – 31 31 31
www.g-tech.se
Taxibilar, bussar och limousiner
Bud och expresstransporter
21
magasin mitt i Skandinavien 33
Svensk industri idag och i morgon.
Industrin tillhör framtiden,
inte det förgångna.
22 magasin mitt i Skandinavien
Foto: Skeppshultscykeln
magasin mitt i Skandinavien 23
Tillverkningsindustri, automation
och produktionsinnovation
Professor Johan Stahre, Chalmers tekniska högskola
Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet
och Linköpings universitet
R
yktet om tillverkningsindustrins död är
betydligt överdrivet, skulle Mark Twain
ha sagt om han hade varit produktionschef idag. När t.o.m. operatörerna i Volvos
montering är anställda av bemanningsföretag i
tjänstesektorn så blir det knepigare att skilja på
tjänstejobb och tillverkningsjobb. Almega pekar
i en färsk rapport1 på att producerande industri
använder en mycket stor andel tjänster i sin
verksamhet. Det visar sig att nästan en miljon
svenskar arbetar med produktion av industriprodukter, en avgörande del av våra exportintäkter och arbetstillfällen.
Tillverkningsindustrin lever – och den levererar!
24 magasin mitt i Skandinavien
I USA och Europa satsas just nu enorma
resurser på att skapa en industriell renässans. Man siktar på en digitaliserad och
högt automatiserad tillverkningsindustri
som är både hållbar och konkurrenskraftig.
I Tyskland kallas denna nyindustrialisering
för ”Industrie 4.0”, vilket syftar på en fjärde
industriell revolution. Sverige har historiskt
varit en framstående industrination med
många kreativa och duktiga produktionsingenjörer och bra samspel på arbetsmarknaden. I den globala konkurrensen krävs nu att
vi kan visa vår förmåga som aldrig förr. Det
kommer att krävas mängder av produktionsinnovationer för att skapa konkurrenskraft.
Kompetent personal är kanske den
viktigaste resursen som krävs när vi skall
nyindustrialisera Sverige, och de stora
pensionsavgångarna kan komma att skapa
arbetskraftsbrist under 2020-talet. Enligt
en rapport från Boston Consulting Group2
2014 så kommer Tyskland att sakna över
25% av den arbetskraft de behöver år 2030.
För att få den svenska industrin att leverera
även när vi går till riksdagsval 2026 så
kommer vi att behöva hjälp av alla våra
ungdomar, våra äldre och av de som
väljer att flytta till Sverige.
Det pratas mycket om automation i media.
Skulle en kraftig ökning av produktiviteten
genom avancerad automation hjälpa oss
till konkurrenskraft? En ekonom och en
datorforskare från Oxford presenterade
2013 en undersökning3 där man varnar för
att nästan hälften av alla jobb i USA kommer
att automatiseras. Rapporten har fått stort
Foto: Troax
genomslag men är alarmistisk och ifrågasatt. Att automatisering av enkla och repetitiva arbetsuppgifter ökar kraftigt är helt klart,
farliga och monotona jobb ska inte behöva
göras av människor i framtiden. Men det är
nog troligare att vi får nya typer av jobb och
att robotar blir våra hjälpfulla arbetskamrater,
än att 50% av de svenska jobben försvinner.
Med tanke på den förväntade bristen på
kompetent personal under 2020-talet är
det dessutom på kort sikt tur för landet
att automation och robotisering ökar.
Det kommer att krävas en stor omställning och uppgradering av kompetens för
automation, exempelvis programmering,
IT, underhåll och simulering. Som tur är har
Sverige under lång tid varit mycket framgångsrikt inom automation, automationstjänster och produktionsinnovation. Våra
automationsföretag utgör en stabil bas med
stora möjligheter att skapa unika konkurrensfördelar på en global marknad. Tillsammans
med tillverkningsföretagen kan de bidra till
att Sverige fortsätter att exportera både
varor och tillverkningstjänster. Här har
exempelvis Gnosjöregionen, med lång
tradition av automations- och tillverkningskunnande, en unik position att ta vara på
och utveckla internationellt.
Anna Öhrwall Rönnbäck och Johan Stahre
Källor:
GNOS
1. Hagman, L., Kvist, L. (2014) Företagstjänster –
Allt viktigare för Sveriges produktion och
konkurrenskraft, Almega.
2. Strack, R. et al (2014) The Global Workforce
Crisis – $10 Trillion at risk, Boston Consulting
Group.
3. Frey, C.B., Osborne, M.A. (2013) The future
of employment: How susceptible are jobs to
computerisation?, Oxford university.
GPI
GNOSJO PLATINDUSTRI
magasin mitt i Skandinavien 25
Inte att förvalta utan att
– Vi har bra koll på var vi är, vilka vi är och vad vi skall erbjuda.
Men kommer aldrig att hävda att vi knäckt koden, i tron ”att vi har
det”, utan det är i sökandet vi hittar drivkraften och vad vi kan göra
för vår nästa generation. Att vara nyfiken och fortsätta leta, kanske
efter något vi aldrig kommer att hitta, är både roligt och stimulerande.
Orden är delägaren och vd:n Anton Svenssons. Hans tankar kring
konkurrenskraft är en värdegrund i hans sätt att se på framgång
och framtid, då talar han inte bara om tillverkning och utveckling,
utan även om individer och samhället i stort.
V
i sitter i matsalen på Ewes AB i
Bredaryd. Här samlas personalen
till gemensam frukost. Den goda
stämningen och lagandan märks. Medarbetare hejar glatt medan Anton berättar
att han precis kommit hem från en inköpsresa av ett antal 3-D skrivare.
– Första steget är att bli bekväm med
teknologin, säger han. Vi vill att våra medarbetare skall få testa och leka. Så har vi
alltid jobbat med ny teknik. Det är nyfikenheten och den tekniska drivkraften som
tar oss framåt.
Företaget
Ewes AB har en spetskompetens inom
fjäderkonstruktion och kompletta kundspecifika monteringslösningar och har
idag även tillverkning i Kina, Bosnien
och Serbien.
Anton kommer in på användningsområdet
av stålfjädrar till elektriska apparater, bilar
och sängar och som fortfarande bygger på
traditionella tankar, men är inte främmande
för att spänna bågen mot framtiden.
Tillsammans med sin kusin Anders
Cederquist, produktionschef, driver
Anton bolaget vidare i den anda som
farfar Einar Svensson en gång skapade
och som pappa Kjell Svensson med
syskon utvecklat.
– Vår avsikt är inte att förvalta ett arv, utan
att förädla ett bolag i tiden, betonar Anton.
Ewes levererar lösningar inom tre
affärsområden: Stålfjäder, miljöprodukter och konstruktionskonsulting. Vad är nästa steg?
– Att rätt antal medarbetare gör rätt antal
saker och att vi nu flyttar hem vår monte-
26 magasin mitt i Skandinavien
ring från Östeuropa hit till Bredaryd. Vi
satsar på en automatisering här hemma
men är kvar i Östeuropa med egen produktion och säljorganisation. Där finns en
marknadstillväxt och viktiga kunder för oss.
Vilka är framgångsfaktorerna?
– Vi känner våra kunder väl och kan
marknaden. Logistik och hela värdekedjan
måste klaffa, därför blir det mer lönsamt
för oss nu att automatisera och producera
i Bredaryd. Det passar med de krav våra
kunder ställer på oss idag.
Vi robotiserade en del av produkterna för
12-13 år sedan. Idag möjliggör teknikutvecklingen en line för samtliga modeller
och det är en viktig konkurrensfaktor.
Sedan strävar vi efter flexibilitet som vi
anser är en konkurrensfaktor idag.
Vi har också rekryterat en bra ordförande
för att vässa vårt styrelsearbete. Nu ställs
tuffa frågor och svaret ”magkänslan säger”
räcker inte. Nu tar vi fram finansiella
underlag som gör att beslut och uppföljning
blir bättre underbyggda. Det får mig och
Anders att snäppa upp ett steg till för att
utveckla bolaget.
Förutsättningar Sverige kontra
Östeuropa?
– Arbetskostnad och regelverk. Råmaterial
och maskiner har samma kostnad. Men
finansiella incitament via stödprogram
bäddar för att lokalisera sig till Östeuropa.
Om kundernas mera precisa krav på
produktegenskaper och tjänster ska kunna
bemötas måste flexibiliteten i produktion
och distribution öka.
Idag ger en direkt dialog med kunden
möjlighet att plocka fram mervärden och inköpare kan utvärdera skillnader i nisch och
spetskompetens. Kvalitet har ett premium
och när den höjs, då är vi konkurrenskraftiga.
Utmaningar?
– Att vi hela tiden måste förhålla oss till
en värld som är i konstant förändring.
Utifrån vår företagsstorlek lägger vi mycket
engagemang, tid och pengar på omvärldsbevakning, vilket grundlades tidigt i vårt
företag. Vi är engagerade i branschföreningar och har ett kontaktnät över
hela världen. Det ger oss ett större synfält.
Vad betyder samverkan?
– Vi har ett brokigt näringsliv i regionen.
Nu är jag ju lokalpatriotisk, men jag anser
att det sällan uppstår en konkurrenssituation. Trots vikande volymer på marknaden,
generellt sätt, har vi företagare i regionen en
öppen och konstruktiv dialog på alla nivåer.
Gemensamma kunder och gemensamma
kontaktytor är berikande.
Hur stor roll spelar miljöfaktorn i att
göra affärer idag?
– Internt för oss spelar det stor roll och
är en del av vår värdegrund. Men det är
tråkigt att läsa i media att miljö och CSR för
vissa av de större bolagen är ett flexibelt
begrepp, en pappersdrake.
Slutligen är det konsumenterna som styr
och med den nya generationen som växer
upp kommer miljö att spela en stor roll i
inköpsbeteendet. När miljön förs upp på
agendan på riktigt är det många bolag som
tvingas ta strategiska beslut utifrån det. Vi
påminns idag om att miljö, klimat och fred
hör ihop, en vågskål som EU har en viktig
roll i att balansera.
Vilka tankar har du om svensk industri?
– Utmaningen för svensk industri är enligt
min mening att industrin tappat i politisk
attraktionskraft, men utgör ändå, och
kommer att utgöra, basen för svensk
tillväxt.
Sverige ses idag som ett högkostnadsland
med en riktad satsning till en tjänste- och
serviceekonomi, och har också fått en
stämpel om avindustrialisering.
förädla ett bolag i tiden
Det är många utmaningar, emellanåt tråkigheter, men när allt
funkar är detta det roligaste jobbet man kan ha.”
Vilken förändring skulle du vilja se?
– En klar och tydlig linje från våra politiker
om en framtidstro på svensk industri.
Som företagare i Gnosjöregionen är jag
orolig över Miljöpartiets påverkan i den nya
regeringen då jag ser att deras politik riktar
sig enbart till storstadsområdena och inte
är för hela landet.
Det krävs också bättre finansieringsmöjligheter till industrin och dess investeringar.
Framtidsvision
Anton talar om att växa organiskt. Att köpa
upp och avveckla, flytta och utveckla verksamheten på ett ansvarsfullt sätt, att
det medför nya erfarenheter.
Han talar om viljan att fortsätta förädla
det som startades 1935, en stolthet över
sin historia.
– Men det är ju ingen ”selling point” för våra
kunder, för dem spelar det ingen roll att köpa
från ett företag som är 8 månader eller 80 år.
Anton och Anders har delat ledarskap men
säger sig ha mycket olika personligheter.
Men i den gemensamma värdegrunden är
de en och samma person. Det ger dem
styrka i sitt beslutsfattande, menar Anton.
– Det är många utmaningar, emellanåt
tråkigheter, men när allt funkar är detta det
roligaste jobbet man kan ha, säger Anton.
Text: Carola Öberg och Annelie Edvardsson.
Foto: Gabriella Mellergårdh, gnosjoregion.se
magasin mitt i Skandinavien 27
en familjeägd
mekanisk verkstad
med anor inom
bandbockning ser
ljust på framtiden
Den som inte är insatt i vad bandbockning är blir
förvånad i hur ett band av järn kan matas in i en
maskin för att i ett enda tempo komma ut som
färdig krok, del av en belysningsarmatur eller
som komponent till fordonsindustrin.
Exempel på vad bandjärn kan åstadkomma.
Anderstorps Mekaniska
Verkstad, har mer än
75 års erfarenhet av hur bandbockning
går till. Erfarenhet och ett gediget yrkesoch materialkunnande har förts vidare
från generation till generation vilket gjort
dem till en uppskattad underleverantör
till nöjda kunder i Europa, som ABB, LV
Motors, Eberspächer och Grythyttan.
AMV grundades 1937 av Rudolf Andersson
i Anderstorp, mitt i den omtalade Gnosjö-
regionen. I dag ägs företaget av sonsonen
Jan Andersson och hans syster Gunnel
Hellquist – samtidigt som den fjärde
generationen är i full färd med att
slussas in i verksamheten.
Investeringar i skräddarsydda automationslösningar säkrar titeln ”Sveriges ledande
specialist inom bearbetning av bandjärn”.
Här finns tre av totalt fyra automatiserade
maskiner för bearbetning av bandjärn
i Sverige.
Tekniken
Fördelarna med bandbockning beskrivs
som kostnadseffektiv, flexibel och passar
många olika konstruktioner och produkter
inom metallbearbetning i stora som små
serier. De flesta materialkvalitéer kan
bearbetas, allt ifrån 0,5 mm upp till 6 mm
tjocklek, med bandbredd upp till 45 mm.
Maskinen som tar hand om bandjärnet är
unik och riktar, stansar, präglar (försänkningar, logotyper, märk-ningar), gängar,
bockar och klipper av – allt i en enda
process utan traditionella verktyg.
En del av affärsmodellen är att erbjuda
kunder att ”hyra maskin och människa”
för exempelvis framtagning av prototyper.
Möjligheter
Gunell Hellquist:
– Utan bra personal fungerar det förstås
inte, och hos våra medarbetare finns ett
engagemang och en känsla för företaget
som betyder oerhört mycket, vilket ger
en stabil grund för fortsatt utveckling.
Det gäller att hela tiden vara aktiv och
vara lyhörd för vart utvecklingen och våra
kunder är på väg. Just nu snurrar hjulen
riktigt bra, vi är på väg mot ett av företagets
bättre år. Något som naturligtvis känns
både roligt och inspirerande för fortsatta
satsningar i framtiden.
Text: Carola Öberg
Foto: AMW
28 magasin mitt i Skandinavien
”Folk blir förvånade!”
AXJO om svensk tillverkningsfördelar
F
ör AXJO i Gislaved är tillverkning i
Sverige en självklarhet. Hälften av
de fjorton miljoner kabeltrummor
och spolar man tillverkar varje år
produceras i Småland, av ekonomiska
skäl. Det är helt enkelt billigast.
— Folk blir ofta väldigt förvånade och tror
att vi blandat ihop raderna när de ser att
det som är dyrast i offerten är det som
tillverkats i Kina, berättar ägare och
vd Jacob Nilsson.
AXJO är världens ledande tillverkare av
plasttrummor i olika storlekar för uppspolning av bland annat kabel, wire, slang och
tråd. Man tillverkar produkterna av återvunnen plast i Gislaved, USA och Kina men
Jacob Nilsson hade gärna lagt ännu större
del av produktionen i Småland.
— Även med frakten till Kina inräknat hade
det varit billigare, men en krånglig införsel
med tullar och tester gör att vi fortfarande
måste ha produktion där.
Bilden av svensk tillverkning som den
billigaste är ganska ovanlig, milt uttryckt
och Jacob möter ofta förvåning. Men
AXJO tillverkar stora volymer och har
satsat hårt på robotar, en stor investering
initialt men med lång livslängd.
— Man får ett bättre flöde när man monterar med robot istället för att skicka saker
över jorden. Miljöargumenten blir också
allt viktigare, med olika certifikat som
ska fyllas i.
Visst är lönerna högre i Sverige, men
Jacob Nilsson menar också att det
finns en ”svensk effektivitet”.
— Svenskar är duktiga på att organisera
sig. Man samlar ihop några i ett konferensrum, så löser det sig.
Det är segt i USA, och i Kina ännu värre.
Vi har inte en massa mellanchefer, alla
vet att vi är dyra men då drar man på.
— Jobben har ändrat sig helt i vår
fabrik under de tolv år jag har
varit här. Från att man plockade
saker i lådor, till att man ställer
in maskiner. Men, de flesta är
samma gubbar och tjejer som
har utbildat sig. Det är viktigt
att skolorna förstår att samhället förändras. Att gå från
studenten till en småindustri,
det finns inte längre.
Jacob Nilsson tror att fler
kommer att se att man kan
flytta tillbaka tillverkning till
Sverige och att automatiseringen kommer att öka i
exempelvis metallindustrin.
AXJO kommer att fortsätta att
automatisera hårt. Fabrikerna i
USA och Kina kommer att finnas
kvar men det svenska ”tänket” ska
införas, och i USA är produktionen
redan en kopia av den i Gislaved.
Text: Johan Wangström
Foto: Axjo Plastic
magasin mitt i Skandinavien 29
fabriken i bosnien
bidrog till Zinktekniks
utveckling
– Zinkteknik började som ett klassiskt småländsk småföretag. På 90-talet stod det klart att
vi inte bara kunde förlita oss på den svenska storindustrin, vi var tvungna att blicka långt
bortom Gnosjöregionens gränser, säger Kenneth Magnusson, marknadschef.
an började visa upp sig på
internationella mässor. Inte
alldeles lätt för ett företag som
inte har färdiga produkter att visa upp,
utan bara små detaljer. Företaget var
tvunget att bevisa att man var en pålitlig
leverantör.
Men det handlade också om att komma
närmare internationella marknader.
”Ska ni hänga med måste ni finnas i
lågkostnadsländer”, fick vi höra,
kommenterar Magnusson.
Lösningen fanns nära till hands. Ett antal
duktiga arbetare som flytt Balkankriget
bestämde sig för att flytta hem när det
blivit fred. Hem till Mostar i Bosnien.
Företagsledningen undersökte olika
möjliga etableringar, men fastnade för
Bosnien eftersom man fick möjligheten
att få någon av de anställda att driva
den nya fabriken.
Löneläget betyder nu inte så mycket, vi
är väldigt automatiserade. Men vi finns
nära nya kunder – som i Ungern,
Rumänien, Kroatien och Österrike.
Var produktionen läggs avgör däremot
inte kunderna.
Det roliga i galoppen är att vi själva
bestämmer. Om vi kör här eller där,
säger Kenneth Magnusson.
Så blev en ny fabrik i Bosnien ett sätt
att utveckla verksamheten i Bredaryd
i Småland.
Zinkteknik, Bosnien.
30 magasin mitt i Skandinavien
Mer om Zinkteknik:
Startades 1985 av Gnosjösonen
Sven-Erik Svensson. I september
dubbeljubilerar man: 30 år i Bredaryd,
tio i Mostar. Familjeföretaget omsätter
runt en kvarts miljard. Har cirka 100
anställda, hälften i var fabrik.
Levererar mycket till bilindustrin; zinkdetaljer finns på många ställen i en bil,
bland annat i bälten. I varannan bil i
världen finns en detalj från Zinkteknik.
En av de stora kunderna är Autoliv.
Text: Erik Lindfelt
Foto: Zinkteknik
Zinkteknik, Bredaryd.
10 frågor
som en ”Egen test” av ditt företag
Svensk Industriförening Sinf ger dagligen stöd och råd till ca 1.200 företag i hela landet. De allra flesta är mindre och
medelstora ägarledda företag. Alla företagare ställs inför frågor som både kan utveckla affärer och verksamheten,
men som fel hanterat kan ställa till kostsamma problem. I Sinf-boken hittar du 167 tips inom drygt 30 områden.
Gå in på www.sinf.se och klicka på ”Sinf-boken”, där kan du beställa ditt kostnadsfria exemplar.
Det här enkla testet är baserat på några av de mest frekventa frågor som Sinfs rådgivare får. Hur ligger ditt företag till?
1) Problem med anställda
5) Otydliga överenskommelser
Har du undertecknade och korrekta
anställningsavtal med alla anställda?
Vi genomför aldrig affärer där vi inte
reglerat vad som ingår, inte ingår,
leveranstid, reklamationer, ändringar i
leverans med mera?
1
2
3
4
5
1
2
3
4
8) Kunder som bara tittar på
priset
Våra kunder jämför inte våra priser per
styck, per timme eller liknande och tar
hänsyn till hela vår leverans inklusive
kompetens?
5
1
2) Delägare som inte tar sitt
ansvar
Om du har delägare. Har ni undertecknade avtal som reglerar samarbetet?
(Aktieägaravtal, kompanjonavtal)
1
2
3
4
5
2
3
4
4
5
9) Ensam med svåra beslut
Min företagsförsäkring är baserad på
vårt faktiska behov och inte
på premie?
1
2
3
4
Jag känner mig aldrig ensam i beslutsfattandet på företaget och saknar aldrig
bollplank som bryr sig om mig och mina
frågeställningar?
5
2
3
4
5
7) Svag lönsamhet Vi betalar aldrig fakturor som vi inte
känner att vi avtalat om?
1
3
6) Dåligt försäkrad
1
3) Bluffakturor och andra
störande frågor
2
5
Vår prissättning är baserad på vad vi
faktisk behöver för att utveckla företaget
och inte på hur konkurrenterna prissätter?
1
2
3
4
5
10) Visioner som inte lyfter
Jag känner att mina tankar och mål med
företaget alltid nås enligt plan?
1
2
3
4
5
4) Onödiga kundtvister
Vi skriver aldrig på affärsavtal, till exempel
från en större kund, utan att ha full kontroll
på alla paragrafer. 1
2
3
4
5
Hur väl stämmer följande påståenden
in på ditt företag.
1 = inte alls, 5 = till 100%.
Hur ligger ditt företag till?
40-50 poäng
Grattis! Det verkar som om du har koll och allt fungerar riktigt bra, men stämmer det verkligen att det inte finns
förbättringspotential i ditt företag?
30-40 poäng Det ser bra ut, men en del frågor behöver ses över.
20-30 poäng Under medelbetyg brukar tyvärr inte leda särskilt långt. Bestäm dig för vilka åtgärder som är mest akuta.
0-20 poäng Självklart skall du känna att det kan bli bättre.
0-50 poäng Oavsett resultat kan du göra förbättringar.
magasin mitt i Skandinavien 31
Jagad
Riksbank
levererar
mer än
önskvärt
32 magasin mitt i Skandinavien
Riksbanken har målat in sig i ett hörn och
gör nu allt för att få upp inflationen
och trovärdigheten för inflationsmålet oavsett vad det kostar.
Problemet är att vi inte är ensamma om att vilja
försvaga växelkursen för att påverka inflationen.
d
en ventil som återstår är kronan som
därmed olyckligt har hamnat i
extremt fokus. Olyckligt i den
bemärkelsen att det är svårt att styra
kronan samt att priset kan bli högt.
Självklart är en inflation nära målet att
föredra. Frågan är dock om det är rimligt att
Riksbanken bedriver en extrem krispolitik när
svensk ekonomi går bra, arbetsmarknaden
stärks och inflationen har bottnat. I synnerhet som det i huvudsak är det låga oljepriset
som håller nere inflationen.
Bättre vore att tillfälligt fokusera på
inflationen rensat för energi. Riksbanken har
gjort det tidigare, flera andra viktiga centralbanker så som Bank of England gör det idag.
Det sättet att mäta inflationen visar att den
steg under större delen av förra året, att
trenden är uppåtgående och att den idag
ligger på drygt 1 procent. Det är en inflationstakt som inte indikerar negativ ränta
och särskilt inte heller som svensk ekonomi
går bra.
Riksbanken är dock bekymrad över den
annalkande avtalsrörelsen. Stabil inflation
är en önskvärd utgångspunkt när avtalen
ska sättas. Men det är just stabiliteten som
är det viktiga. Det kan knappast vara nivån.
Framför allt när det är fallande priser globalt
och svag konjunktur inom euroområdet som
dämpar svensk inflation.
signaler blir, vilket är oroande, att det tas
allt större risker för att få avkastning och att
skulderna drivs upp. I längden kan det bli
kostsamt för hela samhällsekonomin.
Jag menar att det handlar om kommunikation. Riksbanken kan visst bygga förtroende
för inflationsmålet utan att föra en extrem
politik.
Ett viktigt skäl till att inflationen rensat för att
energi stiger är emellertid den svaga kronan.
Riksbanken har därmed lyckats få upp
inflationen genom att föra en expansiv
penningpolitik. Frågan är dock hur länge?
Problemet är att vi inte är ensamma om att
vilja försvaga växelkursen för att påverka
inflationen. Priset på kronan sätts på en
global marknad där beloppen är stora och
kapitalet lättflyktigt. ECB har inlett mycket
stora köp av statspapper för att uppnå
samma effekt. I det avseendet är vi små.
Min bedömning är att gemeneman skulle
förstå att Riksbanken inte övergett målet om
den envist kommunicerar till svenska folket,
företagen och parterna i avtalsrörelsen att
det fallande oljepriset är en viktig förklaring
till att inflationen är låg i dagsläget. Något
svensk penningpolitik inte kan påverka.
Det skulle öppna för Riksbanken att ta tillbaka ledartröjan. Istället för att jagas av
media, lobbyster och den europeiska
centralbanken ECB, så skulle Riksbanken
kunna vänta ut ECB och följa efter om det
var nödvändigt, det vill säga om kronan blir
allt för stark.
Risken med den väg Riksbanken har valt är
att gratis pengar inte är bra i längden. Det är
inte fel på svensk inhemsk efterfrågan, utan
det är i första hand global efterfrågan som
är svag. Konsekvensen av centralbankens
LAGR A, OR DN A, STAP LA!
Euroområdet har dessutom mycket större
ekonomiska och strukturella problem och
motiven för ECB att agera är därmed större.
Riksbanken köper möjligen lite tid. På kort
sikt kan de försvaga valutan och få upp
inflationen, men på sikt sitter den ändå
i ECB:s knä. Risken är att Riksbanken
måste bli allt aggressivare, vilket ökar
riskerna. Kronan tappar i värde, svenska
folket i köpkraft.
Annika Winsth, Chefekonom Nordea
Vissa saker vill man dölja och andra saker
ha koll på. Därför finns vår smarta förvaringsserie Store It både i solidinfärgad
och transparent plast. Dessutom 100%
modulanpassad vilket gör den extra
effektiv och enkel att förvara i både
små och stora utrymmen.
nordiskaplast.se
magasin mitt i Skandinavien 33
Näringslivets
egen mötesplats
Hör du till de företag som vill undersöka nya
affärsmöjligheter och idéer i kombination med
ny kunskap? Funderar du på hur du kan förbättra och styra de resurser du behöver för
att driva och utveckla verksamheten?
en 27 och 28 maj hälsar vi dig
varmt välkommen till Affärsracet.
Kom med och påverka framtiden.
Bakom Affärsracet står näringslivets egen
mötesplats som arrangeras för fjärde gången
på Anderstorp Raceway, mitt i Gnosjöregionen och här i en av Sveriges mest
industritäta regioner samlas alla som vill satsa
på en framgångsrik affärsutveckling.
Innovation handlar om att uppfinna affärer.
Att översätta idéer till produkter och tjänster.
Att annorlunda är bättre, affärsmodeller, nya
kombinationer av material, ny teknik, nya
tankar för att stärka konkurrenskraft,
öka lönsamheten.
Årets tema ”Optimal Resurshantering” lyfter
fram viktiga näringslivsfrågor och trender i
en mängd seminarier, paneldiskussioner,
workshops och nätverksevent. Fokusområdena effektivitet, kompetens och innovation
utmärker programpunkter som Produktionsinnovation, 3-D teknik, Design, Immaterialrätt,
Innovationsfabrik, Varumärke, Innovativa
affärsmodeller, Lean, Öppenhet/tolerans och
Arbetsglädje.
Möt ett starkt startfält av kunskapsgivare
och inspiratörer som Fredrik Reinfeldt, Anne
Vadasz Nilsson, Mikael Odenberg, Eva
Lindström, Annika Winsth, Fredrik Sidahl,
Johan Stahre, Anna Öhrwall Rönnbäck,
Cecilia Warrol, Anders Ekdahl och Michael
Södermalm och företagsledare som med
verkligheten som kraftkälla delar med sig
av sina erfarenheter ...
Möt 260 utställare från ett branschbrett
näringsliv. Automation, plasttillverkning,
metall-och skärbearbetning, trä, system,
process, komponenter, IT, 3-D teknik,
design, ytbehandling, förpackning,
logistik, transport …
Möt en kraftsamling av den kunskap och
kompetens som kommer att efterfrågas
på morgondagens marknad.
Är du en entreprenörsdriven företagsledare
som vill koppla ny teknik med att uppfinna
affärer? Är du en ingenjör som är nyfiken
på produktionsinnovation, automation och
ny teknik? Eller en inköpare som kämpar
med flöden och att säkra varor och tjänster?
Konstruktör som vill kombinera material och
teknik? Marknadsförare eller säljare som vill
få tips om innovativa affärsmodeller? Vill du
bygga arbetsglädje och utveckla ledarskap
och medarbetares drivkraft och kunnighet?
Eller vill du bara inspireras, få nya tankar och
många nya kontakter?
Välkommen till Sveriges största mötesplats
för innovation och entreprenörskap.
Welcome to Business.
Läs om hela programmet på
www.affarsracet.se
Möjligheter och utmaningar
Som entreprenör och företagare krävs det mod och passion för att omsätta idéer till verklighet. Det är egenskaper
som präglat näringslivet i Gnosjöregionen genom alla tider och gäller som en god ledstjärna även in i framtiden.
Men som region är vi så klart inte opåverkade
av den omvärld vi har som marknad. Nya behov
uppstår, inköpsmönster förändras, nya branscher
utvecklas andra minskar eller rent av försvinner. Den
internationella konkurrensen är mer kännbar än
någonsin. Vi måste förbereda oss väl och inse vikten
av att ha en genomtänkt strategi för att möta nya
utmaningar som vi ställs inför. Detta är både en
möjlighet och en utmaning. Inom näringslivet möter
vi dessa utmaningar på flera olika sätt.
Vi jobbar aktivt för att utveckla förutsättningarna för
företagen. Genom dialog har vi identifierat områden
34 magasin mitt i Skandinavien
som är viktiga och prioriterade för framtiden. Konkurrensfaktorer som kommer att ha en
avgörande påverkan. Vi talar om ny kunskap och kompetens som krävs för att hantera
nya tekniker och ökade krav. Vi talar om infrastruktur och flöden både virituellt och
fysiskt. Vi talar om rimlig kostnad för finansiering och tillgång till kapital. Och vi talar om
ökad samverkan på alla plan inom Gnosjöregionen, för att utveckla och driva nya större
branschspecifika projekt, inspiration för innovationer, samverkan med skola, högskola
och universitet, det finns nya möjligheter.
Vi får inte underskatta vikten av mötesplatser och arenor för personliga kontakter.
Affärer görs av människor. Affärsracet är en arena med alla möjligheter till att knyta
kontakter, göra affärer och få ny kunskap och inspiration.
Leif Österlind, Carl-Gunnar Karlsson, Ingalill Ebbesson, Ulf Annvik, Gnosjöregionens näringslivsråd.
EN FRÅGA OM KOMPETENS
Pensionsavgångar, ny teknik och en rörlig arbetsmarknad är bara några av de utmaningar som
företag och organisationer ställs inför. Är kompetensförsörjningen en viktig framtidsfråga och
hur tar man sig an den utmaningen?
Helene Hellmark
Knutsson
Minister för högre utbildning
och forskning, Utbildningsdepartementet
Kunskap är grunden för en positiv samhällsutveckling och vårt främsta
internationella konkurrensmedel. Sverige ska konkurrera med kunskap
och kompetens - inte med låga löner. Vi lever i ett kunskapssamhälle,
och vi hävdar oss globalt just genom utbildning och genom att skapa,
utveckla och använda ny teknik, nya upptäckter och nya lösningar.
Det kräver fortsatt stora insatser av både stat och näringsliv. Men sådana investeringar i utbildning, forskning och innovationer lönar sig väl.
Niclas Palmgren
Kommunalråd näringslivsfrågor/
ordförande kommunstyrelsens
näringsutskott (M)
I Gislaveds kommun står vi inför spännande utmaningar för framtida
kompetensförsörjning, speciellt när vi är den industrikommun som vi
är och industriarbete idag blir allt mer avancerat och många gånger
kräver en högre kompetens. Samtidigt är det en spännande utmaning
på det sätt att vi kan erbjuda mycket intressanta jobb och boende i
en naturskön och fantastisk kommun med stort fritidsutbud och som
ligger ”nära till” i södra Sverige.
Frida Boklund
Anna Engström
Regionchef
Företagarna
Kommunchef,
Gnosjö kommun
Vi vet att ett av de främsta hindren för våra medlemsföretag är att
hitta rätt kompetens. Frågan är komplex och man måste bearbeta
den från många olika håll. Nya moderna yrkesutbildningar, attraktiva platser att bo och leva på. Som arbetsgivare måste man öppna
för nya personligheter, inte vara rädda att ta in personer som är olika.
Vi vet att vi kommer att verka på en global marknad, våga tänka stort
och tala om det.
Inom den offentliga sektorn står vi inför stora pensionsavgångar och
för en liten kommun, en bit bortanför storstäderna, kan det vara svårt
att få sökanden med erfarenhet och rätt utbildning.
Jag har inte svaret på frågan men tror att ett gott arbetsklimat, utmanande
arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas på arbetsplatsen gör att man
blir en attraktiv arbetsgivare. Det tror jag nu inte att Gnosjö kommun är
ensamma om att vara och vi är många som slåss om samma arbetskraft.
Det behövs kanske det där lilla extra för att sticka ut i mängden? Är man
en bra arbetsgivare har man också större möjlighet att behålla den arbetskraft man redan har vilket minskar behovet av rekrytering. I takt med att
kraven och förutsättningarna inom yrket förändras kan man istället vidareutbilda redan anställda.
På nationell nivå är det viktigt att det finns tillräckligt många utbildningsplatser inom olika bristyrken och att det finns en framförhållning i detta.
På en allt mer konkurrensutsatt
arbetsmarknad blir det
allt viktigare för företag
att långsiktigt säkra sin
kompetensförsörjning.”
magasin mitt i Skandinavien 35
tre snabba
Barbro Berggren
DS SMITH
Johan Green
Tommy Strand
Jonas Rydqvist
Vd
Vd
CEO/Sales Manager
Regional Manager Nordic
Robotec
TH Green & Co
In Lead Automation
Troax
Fredrik Gustavsson Monica Söderberg
Marketing & Communication Sales Area Manager
Director
Enkät: Dzenana Abdurahmanovic
Hörle Wire
1. Vilka förväntningar har du på årets Affärsracet?
Vi har stora förväntningar eftersom vi
hört så mycket
positivt om Affärsracet
och verkligen ångrat
att vi inte deltog förra
gången.
Vi hoppas på att
Affärsracet förenar
olika branscher och
befattningar kring
diskussioner om en
överlevnadsfaktor för
näringslivet – affärsutveckling. Vi kan lära
av varandra och få
matnyttiga idéer på
grund av det faktum
att det är många
olika typer av företag
som kommer att vara
representerade på
Anderstorp Raceway.
Att vi får tillfälle att
marknadsföra vårt
företag. Att mässan
ska kunna ge oss
nya affärer.
Att träffa nya kunder
samt hitta nya
potentiella samarbetspartners och
leverantörer.
Att skapa lokala
kontakter.
Vi hoppas på en
fartfylld mötesplats
med många besökare
intresserade av våra
säkerhetslösningar.
Vi firar 60 år 2015 och
Affärsracet är ett bra
tillfälle att marknadsföra Troax.
Jag vill träffa beslutsfattarna givetvis inom
vår nisch som är
skärande bearbetning,
då vi är ett automationsföretag och våra
kunder finns inom
skärande bearbetning.
Beslutsfattare som
är intresserade av
säkerhetslösningar
inom maskinsäkerhet,
egendomsskydd eller
logistik och materialhantering. Lokalt är
det också viktigt att
visa vilka intressanta
arbetsplatser det
finns i regionen.
2. Vem vill du träffa på mässan?
Vi vill träffa våra kunder
under avslappnade
former – det personliga mötet är det högst
prioriterade för oss
när det gäller mässdeltagande.
Både befintliga
Givetvis våra nuvakunder och skapa
rande kunder och
nya kontakter.
leverantörer, men
ännu hellre potentiella
kunder som är intresserade av ett samarbete i syfte att växa
tillsammans. Vidare är
det alltid trevligt med
intressanta debatter.
Fredrik Reinfeldt.
3. Vilken näringslivsfråga vill du lyfta fram som viktigast just nu?
Tron på framtiden.
36 magasin mitt i Skandinavien
En viktig lokal närings- Tillväxten i vår region.
livsfråga är hur vi får
våra yngre förmågor
att stanna kvar i regionen eller återvända
efter fullgjorda studier.
Näringslivet och dess
överlevnad är i behov
av påfyllning av nytt
kunnande och nya
influenser.
Åtgärder som lockar
och underlättar
startandet av nya
företag i Sverige.
En viktig fråga för
oss är hur vi skall tillgodose den kompetens vi kommer att
behöva framöver.
Några viktiga frågor
är framtida kompetens och arbetskraft
inom industrin samt
möjligheterna som
finns att skapa lönsam produktion
genom automation.
Affärsracet, näringslivets egen mötesplats 27-28 maj. www.affarsracet.se
Hallå där FREDRIK REINFELDT
och välkommen till Affärsracet 2015!
Tack, det ska bli roligt att medverka
på en mässa som handlar om mina
hjärtefrågor kring innovation och
entreprenörskap. Jag har många gånger
återvänt till Gnosjöregionen för att träffa
drivna företagare för att lära om deras
villkor och förutsättningarna för att få
fram fler jobb.
Vad gör du annars nu efter att du
lämnat politiken?
Jag skriver en bok om mina 25 år i politiken som
kommer ut till hösten. Det blir ett år av
omställning för mig. Jag har startat ett eget
företag och kommer hålla några föreläsningar.
Vad ska du prata om?
Jag kommer prata om hur företag i Sverige
kan fortsätta växa och om betydelsen av bra
förutsättningar för handel över gränserna. Jag
är också intresserad av frågor som handlar
om temat för mässan, hur vi ska bli bättre på
att skapa tillväxt med smartare användning av
ändliga resurser.
Vad är viktigast för att få företag att
växa?
Bra villkor för företagande och en stabil
samhällsekonomi. För Sverige är det viktigt
med fri och öppen handel, eftersom vi är
beroende av andras efterfrågan oftast när våra
företag ska växa. Till sist måste drivkrafterna
för arbete rent generellt vara bra.
© Fotograf Peter Knutson
magasin mitt i Skandinavien 37
GISLAVEDS KOMMUN UNDER AFFÄRSRACET 2015
BO, LEV OCH VERKA
I vår kommun finns en unik entreprenörsanda och regionen är
en av de mest företagstäta i Sverige med en bred representation
av olika branscher. Etablerade verksamheter växer och behöver
ständigt välutbildad arbetskraft. Landskapet erbjuder goda möjligheter för nya gröna näringar.
För små och stora entreprenörer
Efterfrågan på vissa yrkesgrupper
Entreprenörsandan lever kvar i vårt område.
De små fabrikerna som startade i ett garage
eller en källare för många år sedan är idag
kraftfulla, moderna anläggningar. Här finns
företag av alla storlekar, från en till flera
hundra anställda.
Flera branscher är också under utveckling, allt från miljöteknik och vattenhantering
till turism. Mixen av företag och produkter i
kommunen ger en stor bredd av jobbmöjligheter, inom såväl industri- som tjänstesektorn, handel samt skogs- och lantbruk.
Vår kommun har ett strategiskt läge – det
är nära till flera större städer som Göteborg,
Jönköping, Borås och Växjö.
Industriföretagen i regionen söker kompetens inom exempelvis material- och processutveckling, konstruktion och design, samt
inom programmering och service av automatiserade maskiner.
Gislaveds kommun är den största arbetsgivaren och här finns en mängd olika yrken
representerade. Pågående och kommande
pensionsavgångar gör att efterfrågan växer
på bland annat sjuksköterskor, lärare inom
praktiska och estetiska ämnen, ingenjörer,
förskollärare och deltidsbrandmän.
38 magasin mitt i Skandinavien
Vi finns
här för dig !
Besök vår
monter.
Bo i Gislaveds kommun
Seminarier och ’lots-över-disk’
I kommunen har vi nära till allt. Nära till kulturen, idrotten och ett rikt fritidsliv. Här finns
precis lika goda möjligheter för friluftsliv i
skog och mark som för spännande konstutställningar, konserter eller fartfyllda idrottsevenemang. I vår kommun kan du välja hur
och var du vill bo – i tätort eller på landsbygd – i lägenhet eller hus. Det finns goda
möjligheter att hitta ett drömboende.
Knappt 20 % av kommunens invånare
bor på landsbygden, övriga bor i någon av
de åtta tätorterna där det finns många olika
boendealternativ. Möjligheten finns att köpa
eller hyra bostad och för den som vill bygga
sitt eget hus finns det lediga villatomter.
I kommunen finns åtta tätorter med omgivande landsbygd; Gislaved, Anderstorp,
Smålandsstenar, Hestra, Reftele, Burseryd,
Skeppshult och Broaryd.
Under Affärsracet håller vi seminarier om
hur vi som kommun kan hjälpa och stödja
företagen med olika ärenden. Vi erbjuder
även ’lots-över-disk’ – kom och ställ frågor
direkt till våra experter. På livinggislaved.se
kan du läsa mer om hur det är att leva, bo
och verka i vår kommun.
2 500
” Välkommen till
Gislaveds kommun!
Oavsett om du är
företagare, invånare
eller besökare ska vi
göra vårt bästa för
att du ska upptäcka
möjligheterna i vårt
område.”
Niclas Palmgren (M), kommunalråd för
näringslivsfrågor i Gislaveds kommun
kommunala jobb
Näringsliv och offentlig sektor
sysselsätter omkring 14 550
personer – varav 11 000
arbetar inom den
privata sektorn.
living-gislaved.se
magasin mitt i Skandinavien 39
Per-­Åke Andersson, EAB Racing Team
Tävling är kul. Oavsett vilken bana den
utspelas på. Att få köra racing är en
adrenalinkick utan dess like, där bromsljus är förnuft och gasen sann instinkt.
Visst, det handlar om en lagtävling, men
även i lag måste individen få spelutrymme.
– När alla bilar är lika är det upp till individen vad som händer. Upp till
teamet hur snabba vi kan vara vid byten. Det handlar om att hitta den
perfekta timingen, att agera i teamet, men ta ansvar som individ.
Personligen trivs jag bäst när jag får vara med där och när det händer.
Det vill säga vara ute på banan.
40 magasin mitt i Skandinavien
Pole Position på marknaden
EAB har varit på banan sedan 1957.
Vi kör inte racing dagligdags, utan
omsätter detta istället till en verksamhet
bestående av Lagerinredning, Portar
och Stålbyggnader. Ett koncept där vi
uppnått Pole Position på marknaden
genom hållbarhet i form av engagemang, kunskap och stark vinnarinstinkt.
Vi är ett team där varje medarbetares
kunskap och insats är guld värd.
Men det är alltid som team vi vinner.
Precis som i ett race, har vi samma typ
av stål att utgå ifrån som våra kollegor på
marknaden. För att få fart och komma
framåt måste vi se till att tillföra något som
är unikt och uppskattas av våra kunder.
Pole Position är inte en plats man får,
den måste man jobba för och förtjäna.
hästkrafter under huven, en riktigt säker
sittbrunn, rätt förare bakom ratten och
koll på vad som händer framåt och på
sidorna. Backspegeln finns där men mest
som en påminnare om att vad vi lämnat
bakom oss.
Det är grönt – nu kör vi
Tävla är kul! Oavsett på vilken bana det
utförs. Vi ser fram emot ett spännande
Affärsrace både på och utanför banan.
Nu kör vi!
När du ser EAB är det grönt. Vår identitet
bygger på viljan att växa och köra vidare.
Förnuft hos oss handlar dock inte om
att bromsa, utan att köra och göra rätt
från början. Se till att ha tillräckligt med
Pelle Andersson, vd EAB i Smålandsstenar.
Företagslots - EN väg in i kommunen
Är du företagare och intresserad av Värnamo kommun? Kontakta
vår företagslots Mikael Karlsson, [email protected]
eller 0370-37 77 68.
www.varnamo.se
Grow with us!
Axelent Gruppen består av de fyra företagen Axelent (nätväggar och maskinskydd), Axelent Wire
Tray (kabelförläggningssystem), Axelent Engineering (automation, design och PLM) och Axelent
Software (egna mjukvaror).
Gemensamt för dessa bolag missionen om att göra industrin konkurrenskraftig, säker och
lönsam genom automatisering, säkerhet, effektiva rutiner, funktion och kompetens. Alla företagen
är i tillväxtfas och utvecklar sina verksamheter på såväl den svenska som den internationella
marknaden. Idag finns Axelent representerat i 56 länder. Huvudkontoret ligger i Hillerstorp.
Omsättningen i koncernen är 400 MSEK och vi är idag 180 anställda.
magasin mitt i Skandinavien 41
RAKT PÅ SAK
- med Jan Edling
DET RÅDER KNAPPAST BRIST
PÅ SVENSKA UTMANINGAR
R
egeringen har tillsatt ett innovationsråd med flera tunga statsråd och
statsministern själv som ordförande.
Inriktningen är bredare än att bara se till
innovations- och näringsklimatet för
enskilda entreprenörer. Som jag ser det
bör fokus riktas mot tre olika delar av
innovationsklimat.
De globala företagen har varit viktiga för
Sverige. De har vuxit fram i samarbete
mellan näringsliv och samhälle, ofta med
utgångspunkt från stora samhällsutmaningar. Utbyggnaden av vattenkraft
skapade ASEA, statens beställning på
telekomnät som klarade glesbygden låg
till grund för Ericssons världsledande
ställning, de höga kraven på trafiksäkerhet ledde till framgång för den svenska
fordonsindustrin.
De svenska storföretagen har stora
framgångar på de globala marknaderna.
Bristen på spännande projekt genererade
av svenska utmaningar har dock medfört
att storföretagens sysselsättning i Sverige
minskat liksom deras investeringar i
forskning och innovation. Det enda
spännande objekt i Sverige som
intresserar det internationella riskkapitalet
är möjligheten att göra skattevinster på
den svenska välfärdssektorn.
grund för kommande exportframgångar.
Offentlig innovationsupphandling och
senare beställningar kan vara motorn i ett
ökat engagemang från storföretag och
internationellt kapital. Detta leder också
till ny forskning, innovation och företagssamarbete också på andra områden.
Många svenska små och medelstora
företag har under senare decennier glidit
ur de globala värdekedjorna när storföretagen funnit det mindre intressant att
arbeta i Sverige. De har visat lite intresse
av att växa liksom att utveckla export till
nya globala marknader med växande
efterfrågan. Deras investeringar i forskning
och innovation ökar inte.
På en global marknad är storlek viktigt.
Ett miljöteknikföretag, som bara har en
komponent att sälja slås snabbt ut när
större utländska företag erbjuder färdiga
helhetslösningar. Svenska Life Scienceföretag är alltför små i internationell
jämförelse. Därför riskerar de att slås ut i
den nya konkurrens som uppstår när de
internationella företagen lägger långsiktiga
beställningar på underleverantörer med
uthållighet och finansiella muskler.
Det råder dock knappast brist på svenska
utmaningar. Sverige investerar mindre i
transportinfrastruktur än andra europeiska
länder. Investeringarna i bostäder är lägst
i Europa. Vi är något bättre på att möta
klimatutmaningarna men allt sämre på
att klara skolan, omsorgen om de äldre
och sjukvårdens administration. Efter
20 års utredande har vi fortfarande
27 inkompatibla system för att hantera
de 21 landstingens journalhantering.
Regeringen kan göra mycket för att
stimulera små och medelstora företag
att satsa på forskning och innovation, att
samarbeta i kluster och att vidga exporten
till nya marknader. Skatteincitament för
FoU, en kraftigt ökad tillgång till industriforskningsinstitut, krav på klustersamverkan vid skattestöd och stöd från
forskningsinstitut är några strategiska
åtgärder. För att stödja företagens export
krävs mer än ökade anslag till Exportrådet, till exempel utvecklingsavtal med
lokala forskningsinstitut och marknader i
Östeuropa, Asien och Latinamerika.
Här finns gigantiska uppgifter för stora och
små företag att forska och skapa
innovationer som senare kan ligga till
Den kanske viktigaste åtgärden för att
skapa ett bra innovationsklimat är att vi
förmår öppna landets kunskapscentra.
42 magasin mitt i Skandinavien
Om Sverige ska klara att vara en
kunskapsnation som tillgodoser efterfrågan från stora och små företag behövs
incitament att styra mot utbildningar som
gagnar landet. För få vill läsa matte och
naturvetenskap. Det krävs utbildningar
som leder till ökade exportkunskaper.
Forskningen måste också stå till de små
och medelstora företagens förfogande,
bland annat genom fler forskningsinstitut.
Det är nog få länder i världen som har så
stora förutsättningar att utnyttja kunskaper
om andra länders kulturer och affärskoder
som Sverige. Problemet är bara att vi låst
in hela vår begåvningsreserv på detta
område i storstädernas förorter och slängt
nycklarna. Den kanske viktigaste åtgärden
för ett bra innovationsklimat i Sverige är
därför att hitta nycklarna till befolkningens
integration.
Innovationsklimatet måste självklart
anpassas till olika delar av landet, inte
minst när det gäller företagens behov av
kompetensförsörjning. Därför är det dags
att genomföra den decentralisering av
viktiga samhällsfunktioner till en 7-8
konkurrenskraftiga regioner.
Text: Jan Edling
Foto: Anette Andersson
Jan Edling, Flexicurity,
är analytiker, författare och debattör.
Han har tidigare arbetat på LO och
VINNOVA med innovationsfrågor.
HITTA BRA LEVERANTÖRER
I TRE ENKLA STEG
1
Surfa in på www.GnosjoRegion.se
2
Sök på det du vill ha hjälp med. Till exempel
plåtbearbetning eller formsprutning.
3
Klicka dig vidare till företagens kundkort
för att läsa mer och hitta rätt leverantör.
3
Läs om Gnosjöregionens
företag i vårt senaste magasin:
www.GnosjoRegion.se/magasin
magasin mitt i Skandinavien 43
Den 27 & 28 maj hälsar vi dig varmt välkommen till Affärsracet
på Anderstorp Raceway mitt i Gnosjöregionen. Här samlas alla
som vill satsa på en framgångsrik affärsutveckling. Förutom
ett högkvalitativt konferensprogram där årets tema ”Optimal
Resurshantering” lyfter fram viktiga näringslivsfrågor och trender, bjuder Affärsracet på en branschbredd B2B mässa,
innovationer och nätverksevent. En kraftsamling av den
kunskap och kompetens som kommer att efterfrågas på
morgondagens marknad. Välkommen!
vi kommer
stefan fölster
stefan fölster
stefan fölster
fredrik sidahl
TILL AFFÄRSRACET 27&28 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
TORSDAG 28 MAJ
anne vadasz nilsson
stefan fölster
ONSDAG 27 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
johan stahre
ONSDAG 27 MAJ
stefan fölster
ONSDAG 27 MAJ
michael södermalm
ONSDAG 27 MA
J
fredrik sidahl
annika winsth
TORSDAG 28 MAJ
TORSDAG 28 MAJ
stefan fölster
stefan fölster
TORSDAG 28 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
michael södermalm
anna öhrwall rönnbeck
kommer du?
TORSDAG 28 MAJ
ONSDAG 27 MAJ
VÄLKOMMEN!