Trafikdialog Mariastaden med åtgärdsprogram Trafikdialog

Trafikdialog Mariastaden
med åtgärdsprogram
Sammanställning av trafikdialog i Mariastaden
januari och februari år 2015
HELSINGBORGS STAD
helsingborg.se
Innehåll
Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Trafikdialog Mariastaden 3
Belysning i Mariastaden
Gång- och cykelvägar i Mariastaden
Etablering av butiker i Mariastaden
Kungshultsvägen och Pilshultvägen
Parkeringar i Mariastaden
Planering av trafikmiljön i Mariastaden
Poliskontroller
Vem gör vad ? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ett välbesökt och engagerande
dialogmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Åtgärdsprogram 9
Bra att veta 38
Senderödsvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Barn i trafiken Barntrafikskolan i Helsingborg Belysning Blomlådor som farthinder Felanmälan
Trafiksäkerhet
Vad är allmän platsmark?
Vad är en detaljplan?
Vad är en samfällighetsförening?
Skolvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Karta: Förvaltare i Mariastaden 42
Bussar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Grönområden, gröna stråk
och parker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Lekplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Mariehällsvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Väg 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Västra- och Östra allén . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Övergångsställen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Trafikdialog Mariastaden 2015 har initierats
och arrangerats av stadsbyggnadsförvaltningen
i Helsingborgs stad.
För frågor kring dialogarbetet är du välkommen
att kontakta: [email protected]
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
2
Trafikdialog Mariastaden
Från slutet av januari till mitten av
februari 2015 genomfördes en trafikdialog med boende i området Maria­
staden, Helsingborg. Lördagen den
24 januari bjöds samtliga hushåll in till
ett dialogmöte/ öppet hus på Linnea­
trädgården.
På plats fanns representanter från
Helsingborgs stads stadsbyggnads­
förvaltning, Nobina och Skånetrafiken.
Sammanlagt har stadsbyggnads­förvaltningen fått
in 461 synpunkter/ förslag/ frågor, såväl positiva
som negativa, som berör trafikmiljön i Maria­
staden. Alla synpunkter har lästs och kategorise­
rats enligt följande:
• Bussar: 110 synpunkter
• Grönområden, gröna stråk
och parker: 6 synpunkter
•Lekplatser: 7 synpunkter
•Mariehällsvägen: 156 synpunkter
•Senderödsvägen: 15 synpunkter
•Skolvägar: 35 synpunkter
• Väg 111: 8 synpunkter
• Västra och Östra Allén: 10 synpunkter
•Övergångsställen: 20 synpunkter
•Övrigt: 94 synpunkter
Besökarna hade möjlighet att ställa frågor och
diskutera trafik, kollektivtrafik, underhåll av vägar
planering, med mera. Idéer, synpunkter och för­
slag kunde lämnas på en stor väggkarta. För barn
ordnades aktiviteter så som tipspromenad med
trafikfrågor och möjlighet att rita. De som inte
hade tillfälle att delta under mötet kunde istället
lämna sina synpunkter/förslag via en enkät på
kommunens webbplats.
Åtgärdsprogram
I åtgärdsprogrammet sammanfattar vi och upp­
märksammar de synpunkter/ förslag/ frågor som
flest personer har haft åsikter kring och synpunk­
ter som vi bedömer har stor betydelse för utveck­
lingen av trafik- och utemiljön i Mariastaden.
I åtgärdsprogrammet finns också beskrivningar
av de åtgärder som vi kommer att genomföra och
förklaringar och svar på varför vi bedömer att vi
inte kan genomföra vissa åtgärder.
Varför en trafikdialog?
Syftet med trafikdialogen i Mariastaden är att
stadsbyggnadsförvaltningen vill få en samlad bild
av trafikmiljön i området. Genom att ta hjälp av
de boende som har goda kunskaper om trafik­
situationen kommer resultatet av dialogen hjälpa
förvaltningen till att genomföra viktiga åtgärder
och ta bättre beslut för att kunna utveckla trafik­
miljön i området.
Läs också under rubriken ”Bra att veta” längst
bak i åtgärdsprogrammet. Där finns förklaringar
som bland annat rör trafiksäkerhet, belysning,
felanmälan och förklaringar till vad allmän
platsmark, detaljplaner och samfällighets­
föreningar är.
Sammanställning av synpunkter,
förslag och frågor – så gjorde vi
170 boende i Mariastaden deltog i dialogmötet
och lämnade synpunkter på väggkartan, 125 per­
soner lämnade sina synpunkter via webb­enkäten
och 34 personer mejlade sina synpunkter.
Åtgärdsprogrammet finns också att läsa på Helsingborgs
stads webbplats: helsingborg.se/trafikdialogmariastaden
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
3
Vem gör vad?
Det är flera avdelningar och enheter
inom Helsingborgs stad och även
enskilda bolag som har lämnat
svar på synpunkterna och frågorna
och beskrivit vilka åtgärder som
ska genomföras, respektive inte ska
genom­föras.
Gestaltning och projekteringsenheten,
stadsbyggnadsförvaltningen
Vi arbetar med gestaltning och utveckling av
stadens gator, torg, lekplatser och parker. Stadsliv,
tillgänglighet och trygghet är viktiga frågor för oss.
Vi arbetar även med att försköna staden genom
blomstersatsningar och ljus. Vi deltar i hela stads­
byggnadsprocessen från strategiska frågor till
genomförande och drift.
Mark- och exploateringsenheten,
stadsledningsförvaltningen
Här kan du läsa om vilka ansvars­områden
de olika avdelningarna, enheterna och bolagen
har samt vilka frågor de arbetar med.
Mark och exploateringsenheten ansvarar för
stadens köp av mark och för exploatering av
lämpliga områden för bostäder, verksamheter
och handel.
Vi handlägger också frågor om försäljning
och upplåtelse av stadens fasta egendom såsom
bostads- och industritomter, fastigheter som
inte längre behövs för stadens verksamhet samt
kompletteringsmark. Vi förvaltar också stadens
markreserv.
Detaljplanavdelningen,
stadsbyggnadsförvaltningen
Detaljplanavdelningen ansvarar för att upprätta
detaljplaner och program och även för att ta
fram utredningar, visionsskisser och ortsanalyser.
Vi medverkar i större projekt som till exempel
översiktsplaner, större stads­utvecklingsprojekt
(H+ och Drottninghög) och trafikplaner samt
deltar i fram­tagande av bevarandeplaner genom
bevarande­planskommittén.
Miljöverkstaden,
stadsbyggnadsförvaltningen
Drift och underhållsavdelningen,
stadsbyggnadsförvaltningen
Miljöverkstaden är stadsbyggnadsförvaltningens
enhet för kommunikation med elever i Helsing­
borg om hur staden och dess natur fungerar
och om hur elevernas beteende påverkar miljön.
Arbetet bedrivs genom olika program i egna
lokaler, ute på skolorna och i stadens anläggningar
och naturområden.
Drift­- och underhållavdelningens uppdrag är att
förvalta stadens offentliga rum så att invånarna
ska kunna röra sig fritt och säkert i och på Hel­
singborgs gator, parker, skogsområden, torg och
stränder och trivas i rena och välskötta miljöer.
Det gör vi genom långsiktig underhållsplanering
och regelbundna driftsåtgärder.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
4
Nobina
Näringsliv- och destinationsutveckling,
stadsledningsförvaltningen
Nobina Sverige AB är landets ledande bussföretag,
med en marknadsandel på nära 30 procent inom
den offentliga busstrafiken.
Vi bedriver linjetrafik på entreprenad åt upp­
dragsgivare i hela landet, som till exempel SL
(Stockholms lokaltrafik), Västtrafik och Skåne­
trafiken samt lokal beställningstrafik. Nobina har
årligen fler än 200 miljoner påstigande kunder
i den linjelagda, offentliga busstrafiken. Nästan
var tredje bussresa i Sverige sker med Nobina.
Under år 2014 gjordes ungefär 3 550 000 resor
med de linjer som går i Mariastaden – en resande­
ökning med cirka 200 000 resor jämfört med
år 2013.
Vårt uppdrag är att skapa goda förutsättningar
för etablerade företag och för företag som vill
starta upp verksamhet i Helsingborg.
Vi ska sälja och marknadsföra stadens befintliga
och planerade arenor och mötesplatser. Vi med­
verkar till att öka affärs- och privatresandet till
staden och till att främja utvecklingen av högre
utbildning.
Projektenheten,
stadsbyggnadsförvaltningen
Vårt uppdrag är att projektleda och genomföra
infrastrukturåtgärder på allmän platsmark, det
vill säga vi bygger nytt och bygger om gator,
parker, lekplatser, cykelvägar och annat som
finns i stadsrummet. Vi ser även till att de vattenoch avlopps­ledningar som behövs i nya bostadsoch industri­områden byggs ut och till vår hjälp
har vi konsulter och entreprenörer.
Vårt huvud­sakliga arbete gör vi i samband
med att man ska ta fram ritningar och genomföra själva byggnationen.
Skånetrafiken
Skånetrafiken binder samman Skåne. Med Skåne­
trafiken, kollektivtrafiken i Skåne, kan du resa till
i stort sett alla orter i Skåne. Med Öresundståget
kan du dessutom ta dig över Sundet och ända
till Göteborg, Blekinge, Halland, Kronoberg och
Kalmar län.
Vi gör det enklare för dig att resa till arbete,
utbildning, service och fritidsaktiviteter. Skåne­
trafiken har ett övergripande ansvar för stads­
bussar, regionbussar, Pågatåg, Öresundståg och
serviceresor i Skåne.
Trafikenheten,
stadsbyggnadsförvaltningen
Trafikverksamheten är en bred verksamhet som
berör oss alla i vår vardag. Vi har alla behov av
att kunna ta oss till skola, jobb, affär och så vidare.
Vår uppgift är att skapa de möjlig­heterna, med
en säker, tillgänglig, framkomlig och balan­serad
trafikmiljö. Det gör vi genom att jobba trafikslags­
övergripande, med specialister inom trafiksäkerhet,
cykel, kollektivtrafik, parkering, trafiksignaler
med mera.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
5
Ett välbesökt
och engagerande dialogmöte
”
Jag uppskattar verkligen möjligheten att
i lugn och ro få diskutera trafikfrågor
med handläggare från kommunen som
har tid att lyssna. Det är stor skillnad
mot att ringa till en stressig handläggare
som inte hinner.”
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
6
Tack
Ett stort tack till alla er som deltog på
öppet hus, svarade på webbenkäten,
mejlade och ringde.
Tack vare ert engagemang har
Helsing­borgs stad, Nobina och Skåne­
trafiken fått ett utmärkt underlag som
kommer att ligga till grund för åtgärder
och för den fortsatta utvecklingen av
trafik- och utemiljön i Maria­staden.
Kontakt
Om du har några frågor och funderingar är
du varmt välkommen att skriva till mig:
Ulrika Dagård, stadsbyggnadsförvaltningen
inom Helsingborgs stad, e-post:
[email protected]
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
7
Åtgärdsprogram: Bussar
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
8
Bussar
Trafikenheten, Skånetrafiken och Nobina svarar här på frågor och synpunkter om bussar och
beskriver vilka åtgärder som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder som trafikenheten
och bolagen inte ser som möjliga att genomföra.
”
Några föreslår att till exempel linje 3 redan kan
vända vid Maria Parkskolan för att minska buss­
trafiken på Kungshultsvägen.
Ett annat alternativ är att linje 3 eller 6 vänder
vid Kungshults vårdboende. Andra förslag är att
låta en av linjerna trafikera Pilshultsvägen istället
för Mariehällsvägen/Kungshultsvägen, eller att
låta varannan buss vända vid caféet Linneaträd­
gården.
Eldrivna bussar är också ett önskemål för att
minska buller.
För hög ljudnivå längs med Kungshultsvägen, hade ej möjlighet att närvara på
mötet i lördags på grund av semester.
Önskar åtgärd angående buss turtätheten, för mycket/för ofta. Mycket hög
ljudnivå i både hus och framför allt
trädgård på grund av tung trafik. Stor
oro över barn som ska passera över till
kompisar på Horn­ugglegatan.”
Linjer, antal bussar och buller
i Mariastaden
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Hastigheter: I hela Helsingborg sänker vi hastig­
heten på vägar och gator som har 50 km/h till
40 km/h. Redan nu pågår omskyltning av hastig­
hetsskyltar i olika områden. I Mariastaden ska
hastighetssänkning och omskyltning vara klar
i juni månad 2015.
Erfarenheter visar att om hastigheten sänks
i ett område så minskar även bullernivån. En
lägre och jämnare hastighet leder också till att
utsläppen minskar vilket gynnar både klimatet
och miljön samtidigt som trafiksäkerheten ökar.
Många har synpunkter på antalet bussar i Maria­
staden och framförallt längs sträckan Mariehälls­
vägen och Kungshultsvägen.
Idag trafikerar både linje 3, 6 och 98 sträckan
och bussarna kör upp och vänder vid vändhåll­
platsen på Pilshultsvägen för att sedan köra till­baka samma väg. Därför anser många att tur­
tätheten stundtals är för hög. Det leder till att
närboende upplever att de blir störda, dels genom
att trafiken från bussarna är intensiv och dels
genom buller från bussarna.
Några påpekar att de inte kan vistas i sina träd­
gårdar och inte heller öppna fönstren på grund av
bussbullret.
Många upplever även att bussarna kör för fort
längs sträckan. De är oroliga för barnens säker­
het när de rör sig i området och ska passera över
vägarna. Dessutom undrar många varför flera
bussar inte har några passagerare när de kör den
sista sträckan på Kungshultsvägen/Pilshultsvägen.
Många undrar om det verkligen är lönsamt att
köra linjer med tomma bussar.
Linjedragning: Från och med juni månad ska
busslinjerna 6 och 98 vända vid Kungshults vård­
boende. Det innebär att enbart linje 3 kommer
att trafikera fortsättningen på Kungshultsvägen för
att sedan vända vid vändhållplatsen vid Pilshults­
vägen och köra samma väg tillbaka. På så sätt blir
inte övre delen av Kungshultsvägen lika belastad
av bussar vilket kommer leda till att bullernivån
minskar. Förändringen innebär att några hushåll
kommer att få längre avstånd till hållplatser för
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
9
Åtgärdsprogram: Bussar
”
linjerna 6 och 98. Det är bra att känna till att
oavsett bullernivå så hade vändhållplatserna för
linjerna 6 och 98 flyttats till Kungshults vård­
boende. Vårdboendet blir en stor arbetsplats och
det är viktigt att personal, boende och besökande
har tillgång till bra bussförbindelser.
Se kartan på nästa sida.
Busstrategi: Mariastaden är ett område där
befolkningen ökar och ökningen kommer att
fortsätta i takt med att fler bostäder byggs.
I bostadsområden som växer och förändras är
det ibland nödvändigt att ändra linjedragningar
och öka turtätheten för bussar.
I augusti år 2014 gjorde vi en satsning för att
öka antalet bussresenärer i Helsingborg. I Maria­
staden innebar det tätare bussturer för linjerna 6,
3 och 98. När vi ökar turtätheten och eventuellt
ändrar linjedragningar kan det inledningsvis bli
så att några turer inte har så många passagerare.
Det är en medveten strategi eftersom vi vet att
det tar tid att få fler bussresenärer och det är för­klaringen till att bussarna kan ha få passagerare.
Jag tycker att trafikmiljön har blivit
bättre sedan bussarnas turtäthet ökade.
Tidigare valde vår familj i nio fall av
tio att ta bilen när vi skulle resa inom
Helsingborg. Efter bussarnas ökade
turtäthet väljer vi numera istället bussen
i nio fall av tio vid resor inom Helsingborg. Detta har medfört att vi bidragit
till att förbättra trafikmiljön i Mariastaden. Följer bara en bråkdel av
invånarna i Mariastaden vårt exempel
är miljövinsterna betydande.”
Bra bussförbindelser och turtäthet
Många upplever att kollektivtrafiken fungerar bra
i Mariastaden och många är mycket nöjda med att
bussarna går ofta och från rätt ställe. De upplever
att linjerna och hållplatserna finns längs de sträck­
ningar som fungerar bäst. Många är även nöjda
med att busstrafiken från Mariastaden fungerar
väl för de som pendlar till och från Knutpunkten.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Helsingborgs stad samarbetar med Skånetrafiken
och Nobina för att utveckla kollektivtrafiken i
Helsingborg.
Vi arbetar ständigt med att se över och för­
bättra linjedragningar, hållplatslägen, bussfiler
och turtäthet. På så sätt hoppas vi att fler och fler
kommuninvånare ska välja att ta bussen istället
för bilen för att inte belasta miljön och klimatet.
Vi är mycket glada för att fler väljer att åka buss
eftersom vår målsättning är att antalet buss­
resenärer ska öka med 5,2 procent årligen fram
till år 2022.
Under 2014 gjordes 3 550 000 resor med de
linjer som går i Mariastaden. Det är en resande­
ökning med 200 000 resor från 2013.
Drivmedel: Alla bussar som trafikerar Helsing­
borgs stad drivs främst med biogas och en liten
del naturgas. Biogasen kommer från den lokala
sophanteringen som sköts av NSR 1.
Biogas är idag det mest miljövänliga fordons­
bränslet som finns på marknaden och ger lägst
utsläpp av koldioxid, partiklar och kväveoxider
av alla drivmedel. Tekniken när det gäller elbussar
är fortfarande på utvecklingsstadiet och i vissa
städer/kommuner kör man med elbussar på prov.
Elbussar är inget som i dagsläget diskuteras i
Helsingborg. När det gäller fordonsbränsle är
el inte alltid det mest miljövänliga alternativet.
Det beror på vilket sätt elen har producerats.
1 NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB arbetar med avfallsminimering samlar
in och tar hand om avfall och återvinningsmaterial i Helsingborg och i nordvästra
Skåne. NSR ägs av de sex nordvästskånska kommunerna Bjuv, Båstad, Helsing borg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
10
Jonstorpsvägen
mot Allerum
Åtgärdsprogram: Bussar
Busslinjer genom Mariastaden. Från
och med juni år 2015 blir Patronens
väg intill Kungshult ny hållplats för
linjerna 6 och 98.
3
6
98
Väg 111
3
Hållplats Patronens väg
Hållplats Flohemsvägen
Pilhultsvägen
3
6
98
Kungshultsvägen
Kullavägen
mot Väg 111
Mariehällsvägen
6
6
98
98
3
Hållplats Mariehäll
Gamla Kungshultsvägen
6
98
Tofsmesgatan
Senderödsvägen
Romares väg
Maria station
3
Kullavägen
6
3
6
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
11
Åtgärdsprogram: Bussar
”
där kollektivtrafik är en viktig del för att nå ett
miljövänligare levnadssätt. Bussgatan har också en
viktig funktion för att skapa en kollektivtrafik som
har hög framkomlighet och att tillåta mötande
biltrafik skulle göra att framkomligheten blir
mycket sämre.
Självklart ska bilister respektera att bussgatan
enbart är till för bussar. Vi på trafikenheten vill
gärna ha information om det finns vissa tider
på dygnet då det är vanligare att bilister kör på
bussgatan. Den informationen kommer vi att
förmedla vidare till polisen som ansvarar för
bevakningen.
Buss 3 och 6 avgår ofta nästan efter
varann, det borde gå att sprida ut
bättre. Båda busslinjerna används ju
av oss som ska till Helsingborgs C.”
Linje 3 och 6
Många efterfrågar att det sätts in fler bussar på
linje 6 från Mariastaden. Framförallt på morgonen
och på eftermiddagarna då många skolungdomar
åker buss till och från skolorna vid Olympia. De
menar att ungdomarna inte får plats på bussen
och tvingas åka tidigare eller alternativt bli skjut­
sade av föräldrarna. Många vill även att avgång­
arna för linje 3 och 6 ska spridas ut eftersom de
avgår nästan samtidigt.
”
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Anledningen till att linje 3 och 6 under vissa
timmar avgår med tätt intervall beror på att
bussarna kör längs med olika linjesträckningar. De
behöver därför anpassas till andra busslinjer och
avgångar för att resenärer på ett enkelt sätt ska
kunna byta buss och inte få för långa väntetider.
Anpassningen gäller inte enbart för linjebyte vid
Knutpunkten. Extra bussar på morgonen för linje
6 är inte aktuellt just nu, men om antalet bussre­
senärer ökar i framtiden kan fler bussar sättas in.
”
Det saknas en busskur på Marie­
hällsvägen strax intill rondellen. Men
bygg INTE någon ”timglas­håll­plats”,
för då blir det total kaos på morgonen.
Vi måste kunna komma iväg till våra
jobb.”
Hållplatser/väderskydd
Ett flertal har åsikter om och synpunkter på
busshållplatserna i Mariastaden. Någon efterlyser
säkerhetsräcke vid hållplatsen vid Maria Park
eftersom avstigande kliver rakt ut i cykelbanan.
Någon menar också att hållplatsen är fel­
placerad eftersom den ligger precis innan infarten
till avlämningsplatsen där föräldrar lämnar sina
barn vid skolan. Hen anser att det blir fullständigt
kaos när bussen stannar med mycket folk och
det blir bilkö bakom bussen. Busspassagerarna
ska därefter korsa Mariehällsvägen tillsammans
med cykeltrafiken och bilarna får stå på tomgång
en längre tid. Det skapar stress hos de bil­burna
föräldrarna.
Vid hållplats Flohemsgatan och Mariehäll
önskar några synpunktslämnare upphöjd påstig­
ning eftersom det är svårt att gå av och på med
barnvagn/rullstol. De önskar även väderskydd vid
hållplatserna. Dessutom efterfrågas fler håll­platser
längs med sträckan Flohemsvägen och Mariehälls­
vägen.
Någon påpekar att bilister kör om på fel sida
av refugen vid busshållplatsen Tofsmesgatan.
Bussgatan öster om Maria Park. Dock:
FUNGERAR DÅLIGT: Många respek­
terar inte att det är en bussgata.”
Bussgatan Gamla Kungshultsvägen
Många påpekar att bilister inte respekterar buss­
gatan som går längs med Gamla Kungshultsvägen
utan kör där trots att gatan enbart är avsedd för
bussar. Några önskar att bussgatan görs tillgänglig
för biltrafik för att avlasta andra vägar i Maria­
staden.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Det är inte aktuellt att öppna upp bussgatan
på Gamla Kungshultsvägen för biltrafik. Buss­
gatan är en del i vårt gemensamma miljö­arbete
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
12
Åtgärdsprogram: Bussar
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Busshållplatsernas placering: När vi planerar
för placering och utformning av busshållplatser
utgår vi bland annat från att en hållplats ska
kännas trygg och att resenärer på ett enkelt och
smidigt sätt ska kunna ta sig till och från håll­
platsen. Hållplatsen ska också vara tillgänglig för
personer med funktionshinder, med mera.
Vår bedömning är att busshållplatsen Maria
Park är rätt placerad och på ett lämpligt avstånd
från korsningen/vägen som leder in till avläm­
ningsplatsen utanför Maria Parkskolan. Här finns
också en plattform som är cirka 1,5 meter bred
och som ska skydda avstigande från att kliva rakt
ut i gång- och cykelbanan. Ett räcke är inte lämp­
ligt att bygga eftersom avstigande på ett enkelt
sätt ska kunna lämna hållplatsen och ta sig vidare
ut på gångbanan och inte i onödan vara kvar i
närheten av vägbanan.
Det är framförallt under morgontid som
Marie­hällsvägen är belastad med mycket trafik
då människor ska ta sig till jobb och skola. Det är
också då trafiken är som mest intensiv runt buss­
hållplatserna Maria Park och vid korsningen till
avlämningsplatsen. Det finns flera möjligheter för
boende i Mariastaden att hjälpa till så att trafiken
minskar på Mariehällsvägen.
Ett alternativ är att fler väljer att åka buss, cykla
eller gå till jobb och skola. Andra alternativ är att
skolbarn inte skjutsas av föräldrar till skolorna
utan att de istället går eller cyklar. Till exempel
är det möjligt att arrangera vandrande/cyklande
skolbuss som är ett effektivt sätt för föräldrar att
frigöra tid på morgonen och därmed slippa stress.
Läs mer om vandrande/cyklande skolbuss un­
der rubriken Skolvägar.
Busshållplatserna Flohemsvägen (bilden) och Mariehäll kommer att byggas om under år 2015.
förutsätt­ningarna planerar vi hållplatslägen. Ligger
håll­platserna för tätt minskar framkomligheten för
busstrafiken eftersom varje hållplatsstopp tar tid.
Se kartan på sidan 11.
Refugen på Tofsmesgatan: Om bilister kör om
vid hållplatser med refug (hållplats Tofsmesgatan)
bryter de uppenbart mot trafikreglerna. En for­
donsförare får aldrig köra på fel sida av en refug.
Utgångspunkten är att de som är över arton år
och har körkort också kan trafikreglerna och
håller de hastighetsgränser som finns. Tyvärr är
vi alla medvetna om att så inte alltid är fallet.
Förutom att trafikenheten till exempel kan göra
hastighetssänkande åtgärder handlar det också
om allas gemensamma ansvar för vår trafik- och
utemiljö. Det vill säga enkla saker som att visa
hänsyn, vara generös, inte ha bråttom och ha
kunskap om och följa de trafikregler som finns.
Hållplatserna Flohemsvägen och Mariehäll:
Vi kommer att bygga om hållplatserna Mariehäll
och Flohemsvägen under år 2015. Då kommer vi
att bygga väderskydd och göra en förhöjd kantsten
så att det blir lättare för personer som har med sig
rullator eller barnvagn att kliva av och på.
Det är inte aktuellt med fler hållplatser vid
Flo­hems­­vägen och Mariehällsvägen. Vår målsätt­
ning är att resenärer inte ska ha längre än cirka
400 meter till närmaste hållplats och utefter de
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
13
Grön­områden,
gröna stråk och parker
Drift- och underhållsavdelningen, gestaltning och projekteringsenheten, projekt­enheten och
trafik­enheten svarar här på frågor och synpunkter om Grönområden, gröna stråk och parker
och beskriver vilka åtgärder som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder som enheterna
och avdelningen inte ser som möjliga att genomföra.
”
Promenadstråk
Någon önskar ett promenadstråk som binder
samman Jaktfalksgatan och Gamla Kungshults­
vägen. Stråket bör gå genom bostadsområdet/över
gräsplanen längs staketet som löper på norra sidan
om Senderöds skolområde. Förslagsvis görs en
grusgång längs med staketet som börjar bakom
sockerbitshusen på Jaktfalksgatan och slutar vid
busshållsplatsen Kryddlandet på Gamla Kungs­
hultsvägen.
Någon önskar även en gångstig mellan Rosen­
finksgatan och över till Koltrastgatan.
Se över bänkar och bord utmed gång­
stråken, många ruttna och fula.”
Skötsel bänkar
Några har påpekat att bänkar och bord är i ett
dåligt skick längs med de gångstråk som finns i
Mariastaden.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Under våren år 2015 ska vi reparera och even­
tuellt byta ut de parkbänkar i Kungshultsskogen
som finns mellan Larödsvägen och Kungshults­
vägen. Vi ska också göra en bedömning av alla
bänkar och papperskorgar i Mariastaden
och om det behövs ställer vi ut fler nya.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Under år 2016 ska vi bygga en gång- och cykelväg
som går från Jaktfalksgatan och fram till busshåll­
platsen vid Gamla Kungshultsvägen. Gång- och
cykelvägen finns beskriven i Detaljplan för del av
fastigheten Pålsjö 3:1 Mariastaden etapp 1.
I den kommande cykelplanen kommer vi ta
med att en gång- och cykelväg ska anläggas mellan
Rosenfinksgatan 37 och Gamla Kungshultsvägen.
Vi kommer också undersöka om det går att för­
länga gång- och cykelvägen fram till Koltrast­gatan.
I planen tar vi också ta med att en gång- och
cykelväg ska anläggas mellan Rosenfinksgatan 25
och Gamla Kungshultsvägen.
Cykelplanen antas under år 2015 och där­
efter, under en treårsperiod, bygger vi gång- och
cykelvägarna.
”
Önskan om mer grönska och färdigställande av parkområden.”
Gröna ytor
Satsa på fler gröna ytor/områden och gör färdigt
alla parkområden. Önskemål finns också om att
plantera trädalléer längs med Kullavägen och Pils­
hultsvägen.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Mariastaden har god närhet till naturområden så
som Larödskogen, Kungshultsskogen och Pålsjö­
skog. Det finns också gott om gröna ytor inne
i Mariastaden. I takt med att området byggs ut
kommer vi att anlägga fler grönytor och det finns
Se bilder på nästa sida.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
14
Åtgärdsprogram: Grönområden, gröna stråk och parker
I Detaljplan för del av fastigheten Pålsjö 3:1
Mariastaden etapp 1, finns det inritat en gångoch cykelv­äg (färgmarkerad) mellan Jaktfalks­
gatan och busshållplatsen Gamla Kungshultsvägen.
Rosenfinksgatan 25.
Rosenfinksgatan 37.
Gamla Kungshultsvägen.
I cykelplanen ska vi ta med att gång- och cykelvägar ska
anläggas mellan Rosenfinksgatan 21 respektive 37 och Gamla
Kungshultsvägen.
beskrivet i detaljplanerna för området. Vissa av
grönytorna finns på allmän platsmark och sköts
av drift- och underhållsavdelningen medan andra
grönytor sköts av samfällighetsföreningar. Har du
synpunkter på områden/gröna ytor som sköts av
samfällighetsföreningar är det föreningarna du ska
kontakta.
Längst bak finns en karta över vilka områden som
sköts av samfällighets­föreningar och vilka som sköts
av drift- och under­hållsavdelningen.
Att göra färdigt för små etapper blir dyrt så därför
väntar vi tills ett helt område är klart. För tomter
som inte är bebyggda så har staden ett ansvar för
den mark som vi äger.
I många fall är det privata firmor som äger
marken och då är det de som har ansvar för att
tomterna inte ser ovårdade ut.
I Mariastaden är delar av grönytorna som finns
på allmän platsmark 2 inte helt färdiga. Det beror
på att när vi bygger nya bostadsområden gör vi
det i två steg. Först bygger vi den grova strukturen
med ledningar i marken och själva gatorna.
I det skedet finns det delar som inte görs helt
färdiga. Det kan vara gångbanor som ligger i grus,
gator som inte har fått det sista lagret asfalt eller
ytor där det i framtiden ska planteras träd eller
buskar. Anledningen till att ytorna inte görs helt
färdiga är att vi väntar på att tomterna som finns
i området ska bli bebyggda.
Det är inte ekonomiskt försvarbart att gör alla
ytor helt klara innan husen är på plats. Allt för
mycket blir sönderkört och skadat under tiden
som husen byggs.
Vi är mycket positiva till att plantera trädalléer
eftersom det skapar mer grönska i ett område.
Tyvärr går det inte att plantera alléer längs med
Kullavägen eftersom gatans undre ledningsnät inte
tillåter det. Däremot är Pilshultsvägen ett möjligt
alternativ. Dock finns det i dagsläget inga planer
på någon trädplantering på Pilshultsvägen, men vi
kommer att bevaka frågan i kommande planer.
2 Under rubriken ”Bra att veta” (sidan 39) finns en beskrivning av vad allmän plats mark är.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
15
Lekplatser
Drift- och underhållsavdelningen och trafikenheten svarar här på frågor och synpunkter om
lekplatser och beskriver vilka åtgärder som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder
som enheten och avdelningen inte ser som möjliga att genomföra.
”
”
Någon typ av passage över Kullavägen,
mellan de två nya områdena önskas,
gärna en tunnel. Barn har i dagsläget
ingen möjlighet att ta sig från området
vid Spannmålsgatan och över till den
nya fina lekplatsen på andra sidan
Kullavägen på ett säkert sätt.”
Grillplatser vid stora lekplatsen”
Lekplatsen vid Gamla Kungshultsvägen
Det hade varit trevligt med en grillplats vid
lekplatsen vid Gamla Kungshultsvägen och att
gångvägen från Rosenfinskgatan 37 fortsatte över
gräset fram till lekplatsen.
Passage över Kullavägen
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Grillplatser: Vår erfarenhet är att lekplatser som
också har grillplatser tyvärr ofta blir vandaliserade
under kvällar och nätter. I dagsläget har vi därför
inga planer på en grillplats vid lekplatsen vid
Gamla Kungshultsvägen. Däremot bygger vi en ny
grill­plats under våren år 2015 i Kungshultsskogen
strax väster om dag­vattendammen vid Eos.
Det finns en nyanlagd och fin lekplats ”Safari­
leken” på det nybyggda området i Mariastaden.
Många barn som bor på andra sidan Kullavägen
vill gärna kunna ta sig dit tryggt och säkert.
Därför önskar några en passage över Kullavägen.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Från Mariehällsvägen går det att ta sig över Kulla­
vägen genom en tunnel som ligger i jämnhöjd
med Kungsfågelgatan. Då kommer du ut på
Gyhultsvägen som leder direkt till lekplatsen.
Under hösten år 2015 ska trafikenheten anlägga
en tillfällig gångpassage över Kullavägen mellan det
nybyggda området och området med lekplatsen.
Våren år 2015 sänker vi också hastigheten från
50 km/h till 40 km/h vilket gör att trafiken blir
jämnare och lugnare. För att säkra effekterna
av hastighetssänkningen ska vi också bygga en
tätorts­port öster om macken hösten år 2015.
Gångpassagen, tätortsporten och hastighets­
änkningen gör att det blir lättare och säkrare att
passera över Kullavägen.
Gångvägar: Se sidan 14 för svar om gångväg från
Rosenfinksgatan 37 (och Rosenfinksgatan 25) till
Gamla Kungshultsvägen.
Gångpassage
Tätortsport
Vi ska anlägga en tätortsport och en tillfällig gångpassage på Kullavägen hösten 2015. Hastigheten
kommer också sänkas från 50 till 40 km/h.
Mer om tätortsport och gångpassage på sidan 28.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
16
Åtgärdsprogram: Lekplatser
En av de större lekplatserna i Helsing­borgs stad,
”Hinderbanan” hittar du i Maria­staden (bilden
ovan). Ett av de senaste inslagen är lekplatsen
”Safarileken” (stora bilden) som finns nära
Gyhult­­skogen med närhet till Maria station.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
17
Mariehällsvägen
Trafikenheten svarar här på frågor och synpunkter om Mariehälls­vägen och beskriver vilka
åt­gärder som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder som enheten inte ser som
möjliga att genomföra.
”
om Mariehällsvägen måste korsa Mariehälls­vägen
två gånger för att ta sig till skola och vårdcentral,
med mera.
Det är bra med de cykelvägar som finns,
men de borde vara asfalterade hela
vägen (eftersom många yngre använder
inlines, skateboard eller sparkcykel och
då det blir grus tvingas de ut på vägen)
Och de borde vara sammankopplade
(se exempelvis de cykelbanor som
korsar bussgatan och sedan tar slut
för att efter 25 meter börja igen).”
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Mariastaden är ett relativt nytt område som
började byggas år 1995. I Mariastaden ska allt
dagvatten, det vill säga regn och snö, tas om
hand lokalt. Dagvattnet ska filtreras genom mark
som inte är hårdgjord (mark som inte är belagd
med asfalt eller sten), för att sedan samlas upp
via diken i dammar och därefter ledas ner till
Öresund. Systemet är dimensionerat så att dag­
vattnet ska fördröjas och långsamt ta sig ner
genom marken via alla ytor som inte är hård­
gjorda. Blir alltför många ytor belagda med asfalt/
sten innebär det att flödet av dagvatten belastar
dammarna alltför hårt och det blir risk för över­
svämningar. Därför är det viktigt att fastighets­
ägare i området inte hårdgör markytor och
detsamma gäller för gång- och cykelvägar.
Trafikenheten kommer dock tillsammans med
NSVA 3 utreda om det är möjligt att asfaltera
några av de gång- och cykelvägar som idag är grus­
belagda på Mariehällsvägen.
Gång- och cykel­banorna på Mariehällsvägens
är något smalare vid församlingshemmet Sol­
fångaren på grund av att vi har gjort ett undan­
tag för handikapparkeringen. Vi har bedömt att
den tillfälligt avsmalnade gång- och cykelbanan
kan accepteras på en kortare sträcka för att öka
tillgängligheten för funktionshindrade. På övriga
platser håller gång- och cykelbanorna samma mått
som mer­parten av gång- och cykel­vägarna
i Helsingborg.
Gång- och cykelvägar
Många önskar att gång- och cykelvägarna asfal­
teras längs med Mariehällsvägen. De anser att
de grusade gångarna är i dåligt skick och att de
oftar svämmar över vid regn. Dessutom upplever
många att gång- och cykelvägen på Mariehälls­
vägens norra trottoar är för smal eftersom både
cyklister och gående ska samsas om utrymmet.
Det finns risk för att cyklande barn vinglar ut i
körbanan.
Ett flertal önskar även att gång- och cykel­
vägarna hänger ihop, det vill säga att man inte
ska behöva korsa Mariehällsvägen flera gånger
för att kunna cykla/gå på gång- och cykelvägarna.
Till exempel finns det gång- och cykelväg på södra
sidan av Mariehällsvägen och öster om bussgatan
på Gamla Kungshultsvägen, men på bussgatans
västra sida saknas gång- och cykelväg. Det leder
till att alla som bor öster om buss­gatan och söder
3 NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp är ett interkommunalt VA-bolag som
bildades år 2009. NSVA ägs idag av kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg,
Landskrona, Svalöv och Åstorp. NSVA ser till att det kommer rent vatten till cirka
230 000 invånare, tar hand om spillvatten som transporteras till reningsverk för att
renas och har hand om hanteringen av dagvatten.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
18
Åtgärdsprogram: Mariehällsvägen
I Mariastaden ska allt dagvatten tas om hand lokalt
och så mycket som möjligt av vattnet ska kunna
filtreras genom marken. En grusbelagd gång- och
cykelväg underlättar filtreringen till skillnad från en
hårdgjord (asfalterad) yta.
På vissa platser har vi skiljt gång- och cykelbanan
från vägbanan med kantsten. Det har vi gjort för
att det inte har funnits något annat utrymme.
Närheten mellan bilarna och gående/cyklister gör
därför att gång- och cykelbanan kan upplevas som
smalare än vad den hade gjort med till exempel
en gräsremsa som avskiljare. Det innebär dock
inte att risken för olyckor är större.
Vi kommer att utreda vilka möjligheter det
finns att förlänga gång- och cykelvägen på södra
sidan av Mariehällsvägen mellan Gamla Kungs­
hultsvägen och Tankegången. Se bilden till höger.
Markägare här är samfällighetsföreningen Maria
Park och vi ska tillsammans med dem diskutera
hur vi ska kunna lösa frågan. Målsättningen är att
gående/cyklande som kommer från södra sidan
inte ska behöva korsa Mariehällsvägen för att ta
sig till Maria Park området.
Gång- och cykelväg
Vi ska utreda möjligheten att förlänga gång och
cykelv­­ägen på södra sidan av Mariehällsvägen
mellan Gamla Kungshultsvägen och Tankegången.
Det är den här upptrampade stigen mellan Gamla
Kungshultsvägen och Tankegången som ska utredas.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
19
Åtgärdsprogram: Mariehällsvägen
”
”
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Hastighetsgränser: I hela Helsingborg sänker vi
hastigheterna på de vägar/gator som har 50 km/h
till 40 km/h. Omskyltning av hastig­hetsskyltar i
olika områden pågår och i Mariastaden ska om­
skyltningen vara klar i juni månad år 2015.
Hastighetssänkningen gäller för Mariehällsvägen
förutom den del utanför skolan där hastigheten
är satt till 30 km/h. Hastighetssänkningen gör att
tempot på trafiken blir lugnare och jämnare med
ökad trafiksäkerhet och minskad olycksrisk.
Huvudled: För tillfället kommer vi inte att göra
om Marie­hällsvägen till huvudled eftersom hastig­
heten ska sänkas. Erfarenheter visar att om en
gata/väg blir huvudled så ökar hastigheterna och
ökade hastigheter leder till fler och allvarligare
olyckor.
Högerregeln: När det gäller högerregeln är ut­
gångspunkten att de som är över arton år och har
körkort också kan trafikreglerna. Det innebär att
alla fordonsförare ska känna till och rätta sig efter
högerregeln. Vi är alla medvetna om att så inte
alltid är fallet. Men vi vill uppmärksamma alla på
att det är högerregeln som gäller på Mariehälls­
vägen och att vi alla har ett gemensamt ansvar för
att följa de trafikregler som finns.
Digital hastighetsskylt: En vagn med en digital
hastighetsskylt flyttas kontinuerligt runt till vägar
utanför skolor i Helsingborg. Syftet med skylten
är dels att uppmärksamma fordonsförare på
vilken hastighet det är som gäller utanför skolor
och dels att få kunskaper om vilka hastigheter
fordonsförare håller utanför våra skolor.
Under vecka 9 år 2015 var skylten placerad
på Mariehällsvägen utanför Maria Parkskolan.
Skylten ska återkomma med jämna mellanrum.
Fartkameror: Fartkameror finns främst i det
statliga trafiknätet och prioriteras på platser med
många olyckor eller på platser där medelhastig­
heten är onormalt hög. Endast ett fåtal kameror
finns på kommunala gator. Helsingborgs stad har
inte ansökt om några kameror då vi inte har några
platser där huvudkriterierna är tydligt uppfyllda.
Generellt fungerar det bra med trafiken
inne i villområdena men absolut inte på
Mariehällsvägen. Det räcker inte med de
refuger som byggts på några ställen för
att dämpa trafiken. Hastighetsbegränsningen till 30km/timme nedanför Solfångaren följs nog ytterst sällan, varken
av bilar eller stadsbussar.”
Informera om högerregeln!”
Hastighet/hastighetsbegränsning
Många upplever Mariehällsvägen som hårt
trafikerad, speciellt under morgon och efter­
middag då människor tar sig till skola och arbete.
Många upplever också att bilister inte respekterar
hastighetsbestämmelserna och att de kör för fort.
Bilister följer inte heller högerregeln och tror att
Mariehällsvägen är en huvudled. För att komma
till rätta med problemet önskar många hastighets­
begränsande åtgärder, till exempel:
•Refuger.
• Gör Mariehällsvägen till huvudled.
• Informera människor att det är högerregeln
som gäller.
• Sänk hastighetsgränsen till 40 km/h, eller
30 km/h, eller 20 km/h.
• Sätt upp fartkameror.
•Hastighetskontroller.
• Gör inte Mariehällsvägen till huvudled
för då kommer hastigheterna öka.
• Fler övergångsställen.
• Gång- och cykeltunnel under Mariehällsvägen.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
20
Åtgärdsprogram: Mariehällsvägen
Hastighetskontroller: Vi för en ständig dialog
med trafikpolisen i Helsingborg som både genom­
för hastighets- och nykterhetskontroller i Maria­
staden. Vi kommer att meddela polisen om att
det finns önskemål om fler hastighetskontroller
i området.
När det gäller hastigheter är det bra att komma
ihåg att i många bostadsområden och på mindre
gator är det till stor del de boende själva som
utgör trafikanterna.
Frågan om hastigheter kan man ta upp i
bostads­rättsföreningen eller samfällighetsför­
eningen så att grannar blir överens om att hålla
hastighetsbegränsningarna. I ett större perspektiv
kan vi också själva reflektera över hur vi kör.
”
Den i dag oskyltade cirkulationsplatsen Mariehälls­
vägen/Kungshultsvägen skapar osäkerhet för många
trafikanter.
Parkering för verksamheter (till exempel restau­
ranger och företag) och boende ska i första hand
anläggas på tomtmark. Det vill säga mark som det
är tänkt att det ska byggas bostäder eller andra
byggnader på. Vi för därför en dialog med Linnea­
trädgården om hur de på bästa sätt kan lösa sin
parkering framöver.
Gång- och cykelbanorna på Mariehällsvägen
är något smalare vid församlingshemmet Sol­
fångaren på grund av att vi har gjort ett undantag
för handikapparkeringen. Parkeringen är ett av
de undantag som har gjorts för att skapa en till­
gänglig lösning för funktionshindrade.
Parkering direkt på Mariehällsvägen
reduceras trafiken till ett eller ett och ett
halvt körfält.”
Parkeringar
Många anser att parkering helt bör förbjudas på
Mariehällsvägen eftersom parkeringen skapar
trafikproblem. Problem uppstår också när bilister
parkerar på norra sidan av Mariehällsvägen
mellan slutet av Kungshultsvägen och in- och
utfarten till Linneaträdgården.
Någon påpekar även att besökande till Linnea­
trädgården ställer sig på båda sidor av Mariehälls­
vägen istället för att använda den stora grus­
parkeringen. Det innebär att andra fordon/bilar
har svårt att passera.
Några upplever att parkeringen vid kyrkan
är felplacerad och tar utrymme från cykel­banan.
”
Rondellen utanför Linnea (om det är en
rondell) skapar mycket förvirring, den
måste skyltas bättre.”
Rondellen/korsningen Mariehällsvägen/
Kungshultsvägen
Många anser att rondellen/korsningen skapar
osäkerhet eftersom många inte vet om korsningen
ska uppfattas som en rondell eller en korsning.
Det leder ofta till att förvirring uppstår eftersom
vissa personer kör rakt fram och vissa personer
kör som om det är en rondell. Därför önskar
många att korsningen ska skyltas/markeras om
till en tydlig rondell, eller byggas om till en tydlig
korsning.
Några anser också att trädet i mitten av kors­
ningen skymmer sikten och bör tas bort.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Trafikenhetens mål är att skapa trygga och säkra
trafik­miljöer och den viktigaste faktorn för det
är låga hastigheter. Parkering på gatan bidrar till
sänkt hastighet och i dagsläget kommer vi därför
inte att förbjuda parkering på Mariehällsvägen.
Vi bedömer att Mariehällsvägen är en lämplig
väg för tillfällig gatuparkering med tanke på hur
trafik­situationen ser ut.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
21
Åtgärdsprogram: Mariehällsvägen
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Till hösten 2015 kommer vi att märka om kors­
ningen Mariehällsvägen/Kungshultsvägen. Det
kommer att bli en tydligt utmärkt rondell med
refuger. Trädet kommer att vara kvar och skym­
mer inte sikten när korsningen blir en rondell.
”
”
Övergångsställe
Fler övergångsställen på Mariehälls­
vägen! (Hur byta sida)?”
Till hösten år 2015 ska vi anlägga ett nytt övergångsställe på Mariehällsvägen i korsningen bussgatan
Gamla Kungshultsvägen.
Mycket farliga ”halvfärdiga” övergångsställen på Mariehällsvägen. Ingen vet
vad om det är ett övergångsställe eller
ej. Tidsfråga innan en olycka sker!”
Övergångsställen Mariehällsvägen
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Övergångsställe: Vi ska anlägga ett nytt över­
gångsställe (med skyltar och vita streck) vid
Gamla Kungshultsvägen/bussgatan hösten år
2015. Vi ser också över befintliga övergångsställen
och gång­passager under våren år 2015 för att se
om de kan bli tydligare.
Det ska inte finnas något tvivel om att en gång­
passage är en gångpassage och att ett övergångs­
ställe är ett övergångsställe.
Många anser att det behövs fler övergångsställen
längs med hela Mariehällsvägen eftersom det är
svårt att hitta naturliga passager. I dagsläget finns
det enbart övergångsställe vid busshållplatsen
Maria Park.
Några menar att de gångpassager som finns
uppfattas som halvfärdiga övergångsställen och
behöver märkas ut tydligare om de ska fungera
som gångpassager.
Flera har lämnat förslag på förbättringsåtgärder
till exempel:
Belysning: Under våren år 2015 ska vi se över
belysningen på Mariehällsvägen och vid andra
platser där vi har fått in synpunkter på att belys­
ningen är dålig eller att det saknas belysning.
När inventeringen är klar ska vi genomföra åt­
gärder där vi bedömer att det behövs.
• Förtydliga skyltningen vid det övergångsställe
som finns. Till exempel finns det skyltar som
blinkar när någon står vid övergångsstället.
• Sätt upp skyltar 100 meter före övergångs­
stället som uppmärksammar på att det är
barn som korsar vägen.
• Förbättra belysningen vid övergångs­ställena.
• Fartdämpande gupp innan övergångs­ställena.
• Sätt upp tillfälliga trafikljus för att undersöka
hur de fungerar.
• Anlägg fler övergångsställen längs Mariehälls­
vägen. Lämpliga platser kan vara vid refugerna,
och vid Solfångaren.
• Färdigställ ”halvfärdiga” övergångsställen.
Som det är nu vet du inte om det är övergångsställen eller inte.
Trafikljus och fartdämpande gupp: Vi gör
bedömningen att Mariehällsvägen är för lite
trafikerad för att det ska vara motiverat att
anlägga trafikljus.
Fartdämpande gupp är den mest effektiva
åtgärden för att sänka hastigheter, men kan
innebära arbetsmiljöproblem för till exempel
bussförare. Vi är därför mycket försiktiga med
att anlägga gupp på vägar där det finns busstrafik.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
22
Åtgärdsprogram: Mariehällsvägen
Många tycker det är svårt att veta om gångpas­
sagerna är halvfärdiga övergångställen eller
gångpassager. Förutom att anlägga ett nytt övergångsställe ska vi se över passagerna på Mariehällsvägen och försöka göra dem tydligare.
Det här kan vara bra att veta när det gäller
gångpassager och övergångsställen
Skyltning: För att varningsskyltar ska fungera är
det viktigt att skyltarna inte blir för många. Vi
använder framförallt skyltar på platser där trafi­
kanter inte kan förutse faran eller där risken för
en incident/olycka är extra stor.
I bostadsområden och utanför skolor måste alla
bilister vara medvetna om att det förekommer
lekande barn. Varningskyltar på sådana platser gör
att syftet med skyltarna blir urholkat.
Vi har anlagt gångpassager i Mariastaden för
att göra det lättare för gående och cyklister att
passera vägar och gator. Vi har tagit bort trottoar­
kanter och byggt avsmalningar som farthinder
för att göra det tydligt för alla trafikanter om
var gående/cyklister kan korsa gatan. Vid gång­
passagerna har gående och cyklister möjlighet att
stanna vid en mittrefug och vänta in trafiken för
att sedan fortsätta över vägen.
Övergångsställen är inte alltid det tryggaste
sättet för människor att passera en väg. Forskning
visar att övergångsställen många gånger kan vara
farligare än om det till exempel finns gångpas­
sager med en refug. Övergångsställen gör att vi
upplever en falsk trygghet.
Finns det inte övergångsställen blir vi mer
observanta och tar mindre risker och det leder
till färre olyckor. Därför ska inte övergångsställen
byggas som en trafiksäkerhetsåtgärd utan som en
framkomlighetsåtgärd. Genom ett övergångsställe
kan vi lättare passera en gata som har mycket
trafik, men passagen blir inte säkrare.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
23
Senderödsvägen
Trafikenheten och drift- och underhålls­avdelningen svarar här på frågor och syn­punkter om
Senderödsvägen och beskriver vilka åt­gärder som ska genomföras. Här presenteras också de
åtgärder som enheten och avdelningen inte ser som möjliga att genomföra.
”
”
detaljplanen ska bli klar gör vi inga åtgärder på
Senderödsvägen och vi kommer inte heller att
förbjuda parkering.
Senderödsvägen i sydligaste delen av
Maria Park används dagligen som
parkering. Detta leder till onödiga och
farliga omkörningar. Mitt förslag är att
införa parkeringsförbud och att anlägga en gång och cykelbana.”
Ett par fartbegränsande gupp skulle
vara bra på Senderödsvägen för att
lugna ner hastigheten.”
Parkering och hastigheter
Många som arbetar inne på Maria Parkområdet
parkerar längs med Senderödsvägen vilket medför
att framkomligheten blir sämre och bilister gör
farliga omkörningar.
Några upplever att hastig­heten oftast är för hög
på Senderödsvägen. Därför anser man att följande
åtgärder bör genomföras:
Hastighetssänkning: Precis som i övriga
Helsingborg och i Mariastaden sänker vi hastig­
heten på Senderödsvägen från 50 km/h till
40 km/h under våren år 2015. Det leder till att
trafiken blir lugnare och jämnare. Att parkering är
tillåten bidrar också till låga hastigheter.
Om bilister gör farliga omkörningar bryter de
mot trafikreglerna. Här gäller, som i så många andra
fall, att de som är över arton år och som har kör­
kort ska följa trafikreglerna. Vi tar upp problemet
med trafikpolisen.
• Bredda för parkering.
• Bredda med ytterligare ett körfält.
• Anlägg kantparkeringar mellan östra
och västra infarterna från Senderödsvägen
och till Maria Park.
• Inför parkeringsförbud och anlägg gångoch cykelväg.
• Bygg fartgupp.
Gång- och cykelvägar: I den kommande detalj­
planen för området öster om Romares väg är det
planerat att bygga en gång- och cykelväg längs
med Senderödsvägens södra del med start från
Romares väg fram till Kullavägen. Målsättningen
är att det i förlängningen ska finnas kopplingar
för gående och cyklister från Senderödsvägen
fram till Maria station.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Detaljplanen: Det pågår ett detaljplane­arbete för
området söder om Senderödsvägen och öster om
Romares väg och i den planen finns det beskrivet
olika trafik­säkerhetsåtgärder. I avvaktan på att
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
24
Åtgärdsprogram: Senderödsvägen
I dag finns en gångstig utmed Senderödsvägens
norra sida och en ridstig utmed den södra sidan.
Här är tanken att man i framtiden ska kunna ta sig
hela vägen till Maria station på gång-och cykel­
vägar.
Gångstig utmed Senderödsvägen
Planerad gång- och cykelväg
Några anser att gångstigen som går parallellt med
Senderödsvägen, nära busshållsplatsen vid Gamla
Kungshultsvägen behöver förbättras. De önskar
bättre belysning och förbättring av underlaget.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
För att förbättra gångstigen kommer vi att klippa
buskar och buskage och komplettera med grus.
Vi beräknar att arbetet ska vara klart under april
månad. Under våren år 2015 kommer vi också att
se över belysningen och undersöka om den kan
förbättras.
I kommande planer finns det med att anlägga en
gång- och cykelväg längs med Senderödsvägens
södra del från Romares väg och fram till Kullavägen.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
25
Skolvägar
Trafikenheten och drift- och underhållsavdelningen svarar här på frågor och syn­punkter om
skolvägar och beskriver vilka åt­gärder som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder
som enheten och avdelningen inte ser som möjliga att genomföra.
”
”
Ett annat problemområde är bristen på
parkeringar/vändplatser i samband med
alla de skolor och förskolor som finns i
Mariastaden. Stressade dagislämnande
föräldrar som svänger runt och letar
efter en halvlaglig plats att vända på är
en mycket konkret trafikfara för gående
och cyklande barn till skolan.”
• Anlägg cykelvägar i hela Mariastaden som tar
barnen tryggt och säkert till skolan. På så sätt
behöver inte föräldrar skjutsa sina barn.
• Körförbud inne parken.
• Trafiken bör ledas utanför parkområdet.
• Skolorna har ett ansvar att arbeta med trafiksituationen.
• Gör en cirkulationsplats vid vårdcentralen
(Capio) så att föräldrar lätt kan vända runt.
Då blir det en naturlig avstigningsplats.
• Enkelriktade gator inne parkområdet.
• Anlägg avstigningsplats utanför parken så att
barnen kan ”slussas” till respektive skola.
• Sätt upp digitala skyltar som varnar om
hastigheten är för hög.
• Barn ska lämnas på de avsedda avlämningsplatserna och inte skjutsas ända fram till
skolornas dörrar. De bör kunna gå 100 meter.
• Bygg fler parkeringsplatser på ödetomten
vid Solfångaren alternativt dungen mitt emot
Linnéaträdgården mot Maria Park skolan.
• Parkeringsförbud i hela parken utom för de
boende.
Enkelriktade gator runt Maria Parkskolan skulle underlätta trafikkaos morgon
och eftermiddagar.”
Trafiksituationen
runt skolorna i Maria Park
Många uppfattar att det är kaotiskt runt skolorna
i Maria Park området, speciellt under morgontid
då skolbarn lämnas vid förskola/skola. Föräldrar
som lämnar sina barn parkerar på ställen där det
inte är tillåtet och många kör för fort.
Situationen upplevs som otrygg både av föräldrar
och av barn då lekande barn, cyklister, gående och
bilar korsar varandras
vägar i en enda röra.
Problemet finns vid
samtliga skolor såsom
Västra Alléskolan,
Montessoriskolan och
Maria Parkskolan.
För att komma till
rätta med problemet
önskar många olika
åtgärder, till exempel:
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Minskad biltrafik: Vid för- och grundskolor är det
ofta problem med att barn/elever blir skjutsade till
och från förskolan/skolan av föräldrar eftersom det
leder till trafikproblem. Om barnen är tillräckligt
gamla, är det oftast bättre att de åker buss, går
eller cyklar till skolan.
Förutom att ett minskat bilkörande är bättre för
klimatet och miljön, minskar också trafikkaoset
vid skolorna. Det är även bra för barnens inlärning
att röra på sig en stund innan skoldagen börjar.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
26
Åtgärdsprogram: Skolvägar
Ett exempel på en aktivitet som skolan/föräld­
rar kan arrangera för att lösa trafikproblemen är
”vandrande/cyklande skolbuss”.
Vandrande/cyklande skolbuss innebär att några
föräldrar turas om att samgå och följa sina egna
och andras barn till och/eller från skolan. Det är
som att samåka men utan bil. Ni kan till exempel
gå/cykla utifrån en förutbestämd linje/rutt och ha
hållplatser på vägen där barnen kan möta upp om
det är för långt att hämta vid hemmet.
Vandrande/cyklande skolbuss är ett bra sätt för
barn att öva på att röra sig säkert i trafiken, trafik­
stockningen vid skolorna blir mindre och föräldrar
behöver inte bli lika stressade då de slipper att
lämna vid skolan varje morgon.
På morgonen är det mycket trafik kring skolorna.
Då ska bilar samsas om utrymmet med cyklande
och gående barn.
Förebyggande aktiviteter: För att förebygga
och komma till rätta med situationen arbetar
miljöverkstaden med programmet ”Tar mig till
skolan” som innebär att skolklasser undervisas i
trafik. Eleverna får undervisning på ”Barntrafik­
skolan” och i klassrummet. Klasserna deltar också
i tävlingen ”Vem har den mest hållbara resan”.
Maria Parkskolan var med år 2012 och vann en
resa till Helsingörs Tekniska museum.
Under våren år 2015 har miljöverkstaden också
startat ett projekt som heter ”Cykelkörkortet”.
Det innebär att elever i årskurs fyra under ett års
tid får träna på trafikregler och beteende kring
cykling. Alla elever som deltar i programmet får
ett cykelkörkort som är ett bevis på att de kan
nödvändiga trafikmärken samt att de har fått
kunskaper om hur de beter sig och visar hänsyn i
trafiken.
Samtliga elever i årskurs fyra på Maria Parksko­
lan kommer att delta i projektet ”Cykelkörkort”
under 2015.
Områdesansvar: Det är också viktigt att känna
till att hela Maria Parkområdet består av kvar­
tersmark, till skillnad från allmän platsmark. Det
betyder att trafikenheten och drift- och under­
hållsavdelningen inte ansvarar för området och
inte kan göra några trafiksäkerhetsåtgärder eller
andra åtgärder på grund av att marken inte är
allmän. Ansvaret för området finns istället hos
samfällighetsföreningen Maria Park.
I samfällighetsföreningen är alla medlemmar
som äger mark/fastigheter i området och det är
samfällighetsföreningen som ansvarar för gator,
gång- och cykelvägar samt park- och grönområden,
med mera. Hyresgäster och ägare till bostadsrätter
ska kontakta sin fastighetsägare respektive bostads­
rättsförening för att diskutera förslag och åtgärder
om trafikmiljön, med mera. Fastighetsägaren/bo­
stadsrättsföreningen tar sedan frågorna med sig
till samfällighetsföreningen.
Läs mer under rubriken
Västra- och Östra Allén
(sidan 30) där vi beskriver hur vi ska inleda en
dialog med samfällig­
heten Maria Park.
Längst bak finns en
karta som beskriver
vilket område som för­
valtas av samfällighetsföreningen Maria Park.
Inledande dialog: Trafikenheten och miljöverk­
staden ska även kontakta och inleda ett samarbete
med Maria Parkskolan, Montessoriskolan och
Västra Alléskolan för att diskutera med dem hur
vi alla – skolorna, föräldrar, trafikenheten, miljö­
verkstaden och samfällighetsföreningen Maria
Park – ska kunna komma tillrätta med de trafik­
problem som uppstår när barn lämnas och hämtas
vid skolan.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
27
Väg 111
Trafikenheten svarar här på frågor och syn­punkter om Väg 111 och beskriver vilka åt­gärder
som ska genomföras. Här presenteras också de åtgärder som enheten inte ser som möjliga
att genomföra.
”
hetsbegränsningen närmare Väg 111. För att säkra
effekterna av hastighetssänkningen bygger vi en
tätortsport öster om macken hösten år 2015. Tät­
ortsporten och hastighetssänkningen gör att det
blir lättare att köra ut på Kullavägen.
Ska in- och utfarter från och till det nya områ­
det ske genom rondellerna behövs det en ändring
av detaljplaner för området. Det finns idag inga
planer på att ändra gällande detaljplaner.
Utfarter vid Din-X och från det nya
området intill bör stängas för sikten
är väldigt dålig i backkrönet. Det är
ju bara en tidsfråga innan det händer
en allvarlig olycka där.”
Utfarten från bensinmacken Din X
och nya bostadsområdet
Några anser att utfarter vid Din-X och från det nya
området intill bör begränsas. Det på grund av att
sikten är dålig i backkrönet på Kullavägen mot ut­
farten till Väg 111. Några upplever att fordon som
kommer på Kullavägen oftast har högre hastighet
än den tillåtna som är 50 km/h. Därför vill man
att 50-skyltarna flyttas närmare Väg 111 och att
nya utfarter bör ledas ut via cirkulationsplatserna/
rondellerna för att minska antalet utfarter.
”
Ni vill ju att man ska köra 111:an.
Det vore då bra om ni förbättrade
trafiksituationen där. Nu är det bara
bussen, som fått det bättre.”
Påfart väg 111
Några anser att de har svårt att komma ut på
Väg 111 på morgonen. De menar att bilkörfältet
är fullt medan bussfilen till största del är tom.
Därför önskar man en teknisk lösning med rödljus
och liknande så att bilar kan köra i bussfilen när
inte bussarna kör där. Någon menar att bussfilerna
bör tas bort för att minska köbildningen för bilar.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Precis som i övriga Mariastaden sänker vi hastig­
heten på Kullavägen från 50 km/h till 40 km/h
under våren år 2015. Vi flyttar också ut hastig­
En liknande tätortsport som den i Allerum ska
byggas på Kullavägen hösten 2015.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Det är Trafikverket som är ansvarig för denna del
av Väg 111. Vi för en ständig dialog och diskussion
med Trafikverket om de vägar som de är väghål­
lare för i Helsingborgs stad. Busskörfältet är en
del i vårt gemensamma miljöarbete där kollektiv­
trafik är en viktig del för att nå ett miljövänligare
levnadssätt. Med dagens trafikflöde finns det inga
planer på att ändra lösningen av busskörfältet.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
28
Åtgärdsprogram: Väg 111
Ett område under uppbyggnad. Ungefär i höjd
med de vita bilarna på Kullavägen är det tänkt att
tätortsporten ska placeras.
”
Hej, tycker trafiken inne på mariapark
flyter obehindrat men påverkas ganska
mycket av hög ljudnivå från 111an.”
Tätortsport
Gångpassage
Trafikbuller från Väg 111
Några påpekar att de störs av trafikbuller från
Väg 111. Det gäller boende både i Maria Park
området och i det nybyggda området.
Ett bullerplank längs med Väg 111 borde göra
stor skillnad.
Vi ska anlägga en tätortsport och en tillfällig gångpassage på Kullavägen hösten år 2015. Hastigheten
kommer också sänkas från 50 till 40 km/h.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Det är sällan det är tyst i vår omgivning. Ljud
som vi känner oss störda av och som vi helst vill
slippa kallas för buller. Vad som uppfattas som
buller varierar från person till person.
Att mäta buller utomhus är svårt och beror
på att väder och vind har stor påverkan på ljud­
utbredningen. Därför använder man sig oftast
av beräkningsmodeller för att bestämma buller­
nivåer.
Trafikenheten gjorde en bullerkartläggning
av hela staden/kommunen år 2012. För Maria­
staden – även i de nybyggda områdena – visar
kartläggningen acceptabla bullernivåer längs
med Väg 111.
Med dagens trafikflöden är det inte motiverat att
till exempel sätta upp bullerplank utmed vägen.
Det är bra att känna till att Trafikverket är
väghållare för Väg 111 och det är Trafikverket
som ansvarar för eventuella åtgärder som behöver
göras.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
29
Västra- och Östra allén
Trafikenheten och drift- och underhållsavdelningen svarar här på frågor och syn­punkter om
Västra- och Östra allén och beskriver vilka åt­gärder som ska genom­föras. Här presenteras också
de åtgärder som enheten och avdelningen inte ser som möjliga att genomföra.
”
”
På Västra allén parkerar bilar både på höger och
vänster sida mellan Paviljonggången och Västra
allén, vilket gör att det är svårt att passera. Några
parkerar inne mellan husen i parken och låter
bilarna stå på tomgång. Under fotbolls- och tennis­
säsongen blir problemet även stort på kvällar och
helger då personer parkerar lite hur som helst och
även på gräsmattorna.
Bostadsrättsföreningen Maria saknar parke­
ringsplatser. Totalt har föreningen 44 lägenheter
och inte en enda egen parkeringsplats och är där­
med beroende av allmänna parkeringar i området.
Under de senaste åren har en parkering gjorts om
till avlämningsplats för skolbarn och en parkering
har gjorts om till lekplats. Föreningen är bekym­
rad över de försämrade parkeringsmöjligheterna
i parken.
Andra boende tycker även att det är ont om
parkeringsplatser för besökande och boende.
Några uppfattar att det inte finns ordentlig
plats för fotgängare längs med Västra- och Östra
allén. Fotgängare blir utknuffade i leran vid sidan
av vägarna när det kommer bilar. Det behöver
anläggas en separat gångbana bredvid vägen. Det
finns gångbanor men de är ofta leriga och i dåligt
skick. Makadam bör läggas på gångbanorna.
På några dagar parkerar bilister också
på vägen mellan Paviljonggången
och Västra Allén, ibland på höger
och vänster sidor. Om en tourbuss
kommer under denna tid … oj”
Jag anser att trafiksituationen inne i
parken är kaotisk. Detta gäller gatorna
Östra och Västra allèn samt Carl Westmans allè. Parken belastats konstant av
tunga lastbilar, varubud och ständigt
flöde av personbilar. Markmiljön blir
helt uppsliten och nerkörd och återställs
sällan. För oss som bor i parken känns
det aldrig lugnt och fint. Jag tvivlar på
att dom boende i Ramlösa parken hade
accepterat en liknande situation.”
Västra- och Östra allén
Några anser att trafiksitua­tionen längs alléerna är
problematisk. Stundtals är det kaotiskt med stora
flöden av tung trafik, varubud och personbilar.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Det är viktigt att känna till att hela området
Maria Park består av kvartersmark, till skillnad
från allmän platsmark. Det betyder att trafik­
enheten och drift- och underhållsavdelningen
inte ansvarar för området och inte kan göra några
trafiksäkerhetsåtgärder eller andra åtgärder på
grund av att marken inte är allmän.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
30
Åtgärdsprogram: Västra- och Östra allén i Maria Park
Vi ska tillsammans med samfällighetsföreningen
Maria Park diskutera trafiksituationen i området
Maria Park.
Ansvaret för området finns istället hos samfällig­
hetsföreningen Maria Park. I samfällighetsfören­
ingen är alla medlemmar som äger mark/fastighe­
ter i området och det är samfällighetsföreningen
som ansvarar för gator, gång- och cykelvägar och
park- och grönområden, med mera.
Hyresgäster och ägare till bostadsrätter ska
kontakta sin fastighetsägare respektive bostads­
rättsförening för att diskutera förslag och åtgärder
om trafikmiljön, med mera. Fastighetsägaren/bo­
stadsrättsföreningen tar sedan frågorna med sig till
samfällighetsföreningen.
Dock ska trafikenheten kontakta och inleda
en dialog med samfällighetsföreningen Maria Park
och presentera de förslag, synpunkter och åtgärder
som har lämnats på Maria Park området.
Längst bak finns en karta som beskriver vilket
område som förvaltas av samfällighetsföreningen
Maria Park.
Tillsammans med skolorna i Mara Park ska vi disku­
tera hur vi ska kunna förbättra trafiken runt skolorna
på morgon och eftermiddagar. Det är då föräldrar
hämtar och lämnar sina barn vid skola/förskola och
det blir trafikkaos när många kommer samtidigt.
Läs mer under rubriken Skolvägar.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
31
Övergångsställen
Trafikenheten svarar här på frågor och syn­punkter om övergångsställen och beskriver vilka
åt­gärder som ska genom­föras. Här presenteras också de åtgärder som enheten inte ser som
möjliga att genomföra.
”
”
Vi byggde flera gångpassager i Mariastaden för ett
par år sedan. I takt med att vi bygger ut området
kommer vi att bevaka frågan och undersöka var
fler gångpassager/övergångsställen behövs. Vi ska
också under våren år 2015 se över befintliga över­
gångsställen och gångpassager för att se om de
kan bli tydligare. Läs mer om övergångsställen och
gångpassager under rubriken Mariehällsvägen/
Övergångsställen.
Det finns bara ett övergångsställe
i hela Mariastaden. Varför är det så?
Barn och vuxna korsar vägarna hur
som helst, rena vilda västern.”
Saknar övergångsställen i nyaste
bebyggda området (Berga 1:8) till
Maria­staden (busshållsplatsen,
för­s­kola, skola etcetera) och till
Maria station.”
Engelska gången är ett exempel på en gata där
samfälligheten Maria Park har ansvaret för gatans
skötsel och förvaltning. För att framföra synpunk­
ter och önskemål om åtgärder/övergångsställen på
Engelska gången ska du kontakta samfällighetsför­
eningen Maria Park.
Övergångsställen i Mariastaden
Förutom övergångsställen på Mariehällsvägen
önskar många även övergångsställen på Kungs­
hultsvägen, Engelska gången, vid Maria Station
och över Pilshultsvägen till det nybyggda området
Berga 1:8.
Läs mer om samfälligheter under rubrikerna
Västra och Östra allén (sidan 30) och Bra att veta
(sidan 38).
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Vi ska utreda förutsättningarna för att bygga fler
passager på Kungshultsvägen, vid Maria Station
och Berga 1:8. På Mariehällsvägen ska vi anlägga
ett nytt övergångsställe (med skyltar och vita
streck) vid Gamla Kungshultsvägen/bussgatan
som kommer att vara klart hösten år 2015.
Övergångsställets placering i bild på nästa sida.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
32
Åtgärdsprogram: Övergångsställen
Övergångsställe
Till hösten år 2015 ska vi anlägga ett nytt övergångsställe på Mariehällsvägen i korsningen bussgatan
Gamla Kungshultsvägen.
Med övergångsställen är det lättare att passera en
gata, men det blir inte säkrare. Övergångsställen gör
att gångtrafikanter känner sig tryggare och blir därför
mindre uppmärksamma. Därför är olycksrisken högre
vid övergångsställen än vid gångpassager. Ett övergångsställe ska aldrig anläggas som trafiksäkerhets­
åtgärd utan som en framkomlighetesåtgärd.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
33
Övrigt
Trafikenheten, drift- och underhålls­avdelningen, näringsliv- och destinationsutveckling,
detaljplanavdelningen och miljöverkstaden svarar här på övriga frågor och syn­punkter och
beskriver vilka åt­gärder som ska genom­föras. Här presenteras också de åtgärder som enheterna/
avdelningarna inte ser som möjliga att genomföra.
”
”
”
Bättre och fungerande gatubelysning
inom hela Maria Park-området.”
Belysning i Mariastaden
Gång/cykelvägar blir förstörda av
vinterväghållarnas maskiner. På våren
måste återställning med ny grus ske.”
Gång- och cykelvägar i Mariastaden
Några anser att det generellt är dålig belysning
i hela Mariastaden. Platser som särskilt har upp­
märksammats är området Maria Park och Marie­
hällsvägen, speciellt vid de platser där gående
och cyklister korsar vägen, Duvhöksgatan/Orm­
vråksgatan, samt vid den nya cirkulationsplatsen
vid Kullavägen.
Några anser att gång- och cykelvägar blir förstörda
av vinterväghållarnas maskiner och därför behöver
nytt grus fyllas på. Några önskar även bättre snöröjning/sandning/saltning av gång- och cykel­
banorna.
Någon påpekar att markeringarna är otydliga
som visar vad som är cykelväg respektive gång­
bana. Det gör att cyklister cyklar upp på gång­
banan vilket kan leda till olyckor med gående.
Det gäller bland annat platserna Duvhöksgatan/
Ormvråksgatan och området Maria Lovisa.
Parkering sker på gång- och cykelvägarna
och det saknas en cykelväg till Maria Station
via Tunderfeltsgatans förlängning.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Under våren 2015 ska vi se över belysningen på
Mariehällsvägen och vid andra platser där vi har
fått in synpunkter på att belysningen är dålig eller
att det saknas belysning. När inventeringen är klar
ska vi genomföra åtgärder där vi bedömer att det
behövs. I Maria Parkområdet ska vi att kontakta
samfällighetsföreningen Maria Park och diskutera
belysning med dem.
”
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Vägunderhåll: Vi ska prioritera underhållet för
gång- och cykelvägar i Mariastaden under 2015.
Grusade gång- och cykelvägar ska få ett nytt slit­
lager med grus på två - tre centimeter och större
hålor ska fyllas igen. Vi ska se över om vi ska
undanta vissa av gång-och cykelvägarna från vinter­
väghållning för att inte slitaget ska bli för stort.
I Maria Lovisa är det otydligt vad som
är kombinerad trottoar och cykelväg
respektive endast trottoar, det vill säga
för GÅENDE. Det kommer snart att
ske en olycka, där liten cyklist kommer
farande på fel håll på trottoaren, samtidigt som boende med bil ska köra ut
från sin uppfart. ”
Snöröjning: Vårt mål med snöröjningen är att
de största gatorna samt de viktigaste cykelvägarna
ska vara snöröjda när morgontrafiken sätter igång.
Så här ser vår prioritering ut:
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
34
Åtgärdsprogram: Övrigt
Prioritet 1
• Genomfartsleder och huvudgator
• Huvudvägnätet för gång- och cykelbanor
Prioritet 2
• Körbanor på industriområden
• Uppsamlingsgator (gata som samlar upp
trafiken från ett bostadsområdes lokalgator
och leder den till större huvudgator)
• Gång- och cykelvägar i anslutning till park
Underhållet av gång- och cykelvägarna ska prioriteras
under år 2015. Bland annat ska ett nytt lager med
grus läggas på och hålor ska fyllas igen.
Prioritet 3
• Övriga allmänna ytor med relativt lite trafik,
till exempel villagator.
”
Halkbekämpning: Vi halkbekämpar gång- och
cykelvägarna med hjälp av sand. Vissa parkgångar
och stigar som är grusbelagda plogas och sandas
inte alls under vintern. De tunga fordonen som
används kan förstöra dem.
Läs mer om snö och halka på Helsingborgs
webbplats: helsingborg.se/Medborgare/Trafik-och-
Se till att det kommer en Netto/Coop/
Ica-närbutik i området så behöver man
inte köra bil och handla varje gång man
ska köpa mjölk och bröd”
Etablering av butiker i Mariastaden
stadsplanering/Renhallning-och-snorojning/
Några anser att det behövs etablering av en mat­
butik i Mariastaden för att minska bilåkandet och
belastningen av miljön.
Gångvägar: Vi ska undersöka om det finns några
oklara platser som gör att cyklister kan tro att det
är en cykelbana, trots att banan endast är tillåten
för gående. Det är också viktigt att komma ihåg
att vi sänker ner kantstenarna i korsningar för
att det ska vara enkelt för alla gående, inklusive
de med rullatorer eller barnvagn, att ta sig över
gatorna.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Det finns intressenter med tankar på livsmedels­
handel i de fastigheter som är under etablering
strax norr om Maria station. Mark- och exploa­
teringsenheten har bland annat sålt fastigheten
Skäran 1 till Wallenstam. Wallenstam har för
avsikt att upplåta en del av bottenplanet till Ica
som ska driva livsmedelsbutik. Livsmedels­aktörer
har också varit på gång in i grannfastigheten
Slagan 1 där fastighetsbolaget Magnolia har
en markreservation.
Ur etableringssynpunkt är Mariastaden
intressant på grund av att boendevolymerna nu
är på den nivå som innebär att det finns affärs­
mässiga grunder för etablering av matbutiker.
Problemet har tidigare varit att detaljplaner inte
tillåtit handel av större omfattning. Med största
sannolikhet är problemet snart löst i och med att
de stationsnära projekten nu har kommit igång.
Parkering: Bilister som parkerar på gång- och
cykelvägarna bryter mot trafikreglerna. Precis som
med hastigheter kan du ta upp frågan i samfällig­
heter och i bostadsrättsföreningar för att försöka
komma till rätta med problemet.
Cykelvägar: Det finns inga planer på att bygga
en särskild cykelbana genom koloniområdet vid
Tunderfeltsgatan. I de kommande detalj­planerna
för området mellan Kullavägen och Väst­kust­banan,
finns ambitionen att skapa en cykel­koppling
mellan Senderödsvägen och Maria station.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
35
Åtgärdsprogram: Övrigt
”
”
Det saknas en trygg övergång när
Kungshultsvägen svänger höger uppe
vid Kungshult. Gäller de som bor vid
Ugglegatorna.”
Kungshultsvägen och Pilshultsvägen
”
Några anser att det är mycket höga bullernivåer
på Kungshultsvägen, samt att bilar och bussar
generellt har för höga hastigheter. Någon menar
att det saknas en trygg passage över Kungshults­
vägen för cyklister och gående.
Någon typ av farthinder önskas på Pilshults­
vägen eftersom man upplever att fordon håller
höga hastigheter. Några önskar att Pilshultsvägen
görs om till huvudled.
Maria Park stora parkeringen vid buss­hållplatsen ligger bra till. Härifrån
finns det möjlighet att gå till alla skolor
utan att man korsar/går på vägar med
motortrafik.”
Jag tycker att gatorna på vissa ställen
är smala och att man i planeringen
inte tagit hänsyn till att de boende
behöver parkera sina bilar. Saknas
gäst­parkeringar ganska generellt
och många nyttjar ännu ej bebyggda
ytor som parkering.”
Parkeringar i Mariastaden
Många anser att det saknas parkeringar för
boende och detsamma gäller gästparkeringar.
Följden blir att bilar parkeras på gång- och
cykelbanor och på tomter/områden som ännu
inte är bebyggda.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
I hela Helsingborg sänker vi hastigheten på de
vägar/gator som har 50 km/h till 40 km/h.
Omskyltningen ska vara klar i Mariastaden
i juni månad. Erfarenheter visar att om hastig­
heten sänks i ett område minskar även buller­
nivån.
Eftersom hastigheterna sänks gör vi inte om
Pilshultsvägen till huvudled. Om en väg blir
huvudled vet vi att hastigheterna ökar per auto­
matik. Förutom hastighetssänkningen planerar
vi i dagsläget inte för några andra hastighets­
begränsande åtgärder på Pilshultsvägen.
Läs mer om hastigheter under rubriken
Mariehällsvägen.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren
som ansvarar för att behovet av parkeringsplatser
är tillräckligt för varje fastighet.
I Mariastaden är behovet av parkeringsplatser
till stor del uppfyllt, men i några kvarter har
fastigheterna inte tillräckligt med parkerings­
platser. För tillfället accepterar trafikenheten
att bilar står parkerade på gatan, men om pro­
blemen blir större framöver ska vi undersöka
hur parkeringarna ska kunna regleras.
Från och med juni månad ska busslinje 6 och 98
vända vid Kungshults vårdboende. Det innebär
att enbart linje 3 ska trafikera fortsättningen på
Kungshultsvägen för att sedan vända vid vändhåll­
platsen vid Pilshultsvägen och köra samma väg
tillbaka. På så sätt blir inte övre delen av Kungs­
hultsvägen lika belastad av bussar vilket kommer
leda till att bullernivån minskar.
Läs mer om buller under rubriken Bussar.
Planering av trafikmiljön i Mariastaden
Någon anser att det är synd att Mariastaden inte
är planerad som stadskvarter utan med huvud­
leder och områden avskilda från varandra. Det
skapar periodvis mycket trafik på vissa gator.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Mariastaden planerades och började byggas på
nittiotalet. Målsättningen var att bygga en stadsdel
med närhet till natur och grönområden och med
goda gång- och cykelkommunikationer.
Under våren år 2015 ska vi att se över vilka gång­passager det finns på Kungshultsvägen och under­
söka om de kan göras tydligare. Eventuellt ska vi
anlägga en gångpassage till.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
36
Åtgärdsprogram: Övrigt
I Maria­staden ville vi skapa intima och lugna
boendeöar som kopplades ihop med de större
gatorna och med gröna stråk. Känslan ska vara att
bo i ett grönt område i gränslandet mellan stad
och land.
I stor utsträckning har vi lyckats med vår inten­
tion. Men vi har även förståelse för att de större
gröna stråken och vägarna kan upplevas som om
att de håller bostadsöarna isolerade från varandra.
I takt med att vi bygger ut området blir det också
så att trafiken ökar på huvudstråken. I planeringen
för Maria stationsområde är målsättningen att
bygga en blandad stad med tätare kvartersstruktur
nära stationen. Det blir ett bra komplement och
en fortsättning på Mariastadens glesare villastad.
”
Lite poliskontroller, då vi är rädda
om våra barn och barnbarn, vilket det
ibland verkar som vissa biltrafikanter
inte är.”
Poliskontroller
Några vill ha fler poliskontroller i Mariastaden,
framförallt på Mariehällsvägen. Någon menar
att äldre elever kan arbeta som skolpoliser på
morgonen i anslutning till skolorna i Maria Park.
 SVAR OCH ÅTGÄRDER
Vi för en ständig dialog med trafikpolisen i
Helsingborg och ska meddela dem att det finns
önskemål om fler poliskontroller i området.
Idag finns det inga skolpoliser i Helsingborg.
Tidigare har polisen utbildat skolelever i sam­
arbete med skolorna. Under senare år har polis
och skola kommit fram till att det är ett för stort
åtagande för elever (skolpoliser) att ansvara för
andra elevers säkerhet. Det ansvaret måste ligga
på föräldrarna.
Är eleverna/barnen inte tillräckligt gamla för
att själva ta sig till skolan måste en vuxen se till
att barnet kommer till skolan på ett säkert sätt.
Ett sätt kan vara att arrangera vandrande/cyklande
skolbuss.
Läs mer om vandrande/cyklande skolbuss
under rubriken Skolvägar.
Det finns gott om grönområden i närheten av Maria­
staden till exempel Kungshultsskogen, Pålsjö skog
och Larödskogen.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
37
Bra att veta
Barn i trafiken
Det är viktigt att komma ihåg att barn inte är
trafikmogna förrän i tolvårsåldern. Det är först då
hjärnan kan ta emot intryck som gör att du kan
bedöma avstånd och fatta snabba beslut. Generellt
kan du utgå från att barn under tolv år inte ska
vistas själva i trafiken utan en vuxens sällskap.
Naturligtvis måste barn träna på att vara i trafiken
långt innan tolvårsåldern.
I förskolan och i lågstadiet undervisas barn i
trafik, men det är också viktigt att öva på fritiden
med till exempel föräldrar eller äldre syskon. Som
förälder bör du gå och sedan cykla med ditt barn
och diskutera situationer och beteenden i trafiken.
Trafikbeteende behöver nötas in för att sitta i
ryggmärgen.
I bostadsområden och i närheten av skolor/förskolor
är det viktigt att bilister/fordonsförare är beredda på
att barn när som helst kan dyka upp i vägbanan.
Håll därför alltid hastigheten och var uppmärksam.
Barntrafikskolan i Helsingborg
Barntrafikskolan finns i Fredriksdal och har funnits
i Helsingborg sedan 1955. Barntrafikskolan, som
heter Fredrikstad, är uppbyggd som en liten stad
i miniatyr med hus och gator. Här erbjuder miljö­
verkstaden trafikundervisning för grundskolans
årskurs 1 under perioden april till oktober, med
uppehåll under sommarmånaderna. Fredagar är
Barntrafikskolan reserverad för stadens försko­
lor som har möjlighet att åka dit och öva trafik.
På vardagseftermiddagar, kvällar och helger är
Barntrafikskolan öppen för alla stadens barn, som
är välkomna dit med sin cykel, sparkcykel och
hjälm för att öva.
Mer information om Barntrafikskolan finns på:
helsingborg.se/barntrafikskolan
På Barntrafikskolan får barn öva sig på att agera i
trafiken. Miljöverkstaden håller i utbildningarna. På
vardagseftermiddagar, kvällar och helger är alla barn
välkomna att själva öva trafik på Barntrafikskolan.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
38
Bra att veta
Under våren 2015 ska en inventering göras av
belysningen i Mariastaden.
Blomlådor som farthinder
Belysning
Du som bor i Helsingborg kan hyra blomlådor
om du tycker att bilar som kör förbi ditt hus kör
för fort. Det är sedan du och dina grannar som
planterar blommor och sköter om lådorna.
Intresseanmälan om att hyra blomlådor kan
göras vi en e-tjänst på helsingborg.se. Antalet
blomlådor är begränsat. Du kan också ringa trafik­
enheten 042 - 10 65 60 och höra om det finns
blom­lådor kvar för säsongen. Blomlådorna sätts
ut i april/maj, beroende på väder och vårstädning
av gatan. Lådorna tas in i mitten av oktober. Läs
mer på: helsingborg.se/Medborgare/Trafik-och-
Den offentliga belysningen är viktig för att
människor ska känna sig trygga i Helsingborg.
Belysning är också viktig för trafiksäkerheten.
Ungefär 28 200 ljuskällor lyser upp alla gemen­
samma miljöer. Drift- och underhållsavdelningen
ser över belysningen i sin helhet två gånger per år
och då tänder vi samtliga ljuspunkter och åtgärdar
trasiga ljuskällor och armaturer.
Det går inget automatiskt larm när en ljuskälla
eller stolpe är trasig. Vi är därför glada om du hör
av dig till oss och berättar när något inte fungerar.
Du kan anmäla fel direkt på webben när du vill
via e-tjänsten Felanmälan. Hur lång tid det sedan
tar innan ljuskällorna lagas beror på vilket felet
är, var ljuskällorna sitter och hur många ljuskällor
som behöver lagas.
stadsplanering/Gator/blomlador-som-farthinder/
Tycker du att bilister kör för fort på din gata
kan du hyra blomlådor av kommunen. Ta kontakt
med Helsingborg kontaktcenter eller trafikenheten
för att få information om hur det går till.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
39
Bra att veta
i trafiken. På samma sätt känner man sig osäker
i trafiken vid platser som upplevs som otrygga.
Det gör man även om platsen rent statistiskt är
ofarlig, det vill säga det händer mycket få eller
inga olyckor.
Det som upplevs som otryggt i trafiken är alltså
inte alltid trafikosäkert, samtidigt som det som
känns tryggt kan vara trafikosäkert. Det är därför
som vi inte alltid genomför de trafikåtgärder som
människor önskar, eftersom vi vet att trafiksäker­
heten inte alltid ökar genom att anlägga ett över­gångsställe, sätta upp fler skyltar, med mera. Ibland
kan det till och med vara precis tvärtom.
Det är också viktigt att komma ihåg att trafik­
säkerhetsåtgärder som avsmalning av gator, fart­
dämpande gupp med mera inte bygger bort alla
trafik- och hastighetsöverträdelser. Ansvaret för att
följa trafikreglerna och agera trafiksäkerhet ligger
till syvende och sist hos fordonsföraren.
Du hjälper oss om du felanmäler det som är trasigt
eller fel i stadsmiljön. Använd e-tjänsten felanmälan
som finns på stadens webbplats eller mobilappen
Fel­anmälan Helsingborgs stad.
Felanmälan
Du hjälper oss om du felanmäler sådant som är
trasigt eller som inte fungerar i stadsmiljön, till
exempel gator, gatubelysning, parker, stränder och
renhållning eller brister i tillgängligheten. Din fel­
anmälan går till drift- och underhållsavdelningen.
Du kan göra en felanmälan direkt på vår webb­
sida, helsingborg.se via e-tjänsten Felanmälan. Du
kan också göra din felanmälan direkt på plats via
mobilen med hjälp av appen Felanmälan Helsing­
borgs stad. Appen fungerar för iOS och Android.
Om något akut inträffar ska du istället ringa
042-10 50 00. Där kan du få hjälp dygnet runt.
Vad är allmän platsmark?
Allmän platsmark är den mark som är till för oss
alla, såsom torg, gator, parkeringar och parker.
Allmän platsmark regleras i plan- och bygglagen.
I Helsingborgs stad är det staden som äger allmän
platsmark och det är stadsbyggnadsförvaltningen
som utvecklar och sköter om marken.
Vad är en detaljplan?
Trafiksäkerhet
Kommunen ansvarar för hur mark ska användas
och bebyggas. Det är också kommunen som avgör
om och när en detaljplan ska upprättas.
Detalj­planeprocessen är en prövning. En detalj­
plan behöver upprättas när markanvändningen
behöver ändras vid större exploateringar som är
av allmänt intresse men även vid andra ändringar.
Befintliga förhållanden i omgivningen till exempel
buller, kan påverka hur detaljplanen kommer att
se ut och om en förändrad markanvändning är
möjlig.
En detaljplan är ett dokument som består av
en plankarta med planbestämmelser och en plan­
beskrivning. Plankartan ska visa för vilket område
Trafikenhetens mål är att skapa trygga och säkra
trafikmiljöer. Många hör av sig till oss och ställer
frågor som till exempel: ”Här kör bilarna jätte fort
och många barn korsar vägen. Varför bygger ni inte
ett övergångsställe? Varför anlägger ni inte ett fartdämpande gupp? Varför sänker ni inte hastigheten?”
Frågorna är befogade men svaren är inte fullt
så enkla. På trafikenheten pratar vi om trygghet
respektive trafiksäkerhet – det är inte samma sak.
God trafiksäkerhet handlar om att det statistiskt
finns en liten risk för människor att skada sig i
trafiken. Det vill säga det händer mycket få eller
inga olyckor på en plats, medan trygghet innebär
att människor upplever att det är säkert att vistas
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
40
Bra att veta
detaljplanen gäller och ska beskriva hur området
ska användas när det till exempel gäller bostäder,
handel, industri och allmän plats.
I plankartan anges bland annat gränser, använd­
ning av mark, begränsningar av hur marken får
bebyggas, bebyggelsens placering, utformning
och utförande, med mera.
Mer information om detaljplanering finns på
helsingborg.se/detaljplaner.
Vad är en samfällighetsförening?
Ibland har flera fastigheter behov av samma sak,
till exempel en gemensam väg, en parkeringsplats,
lekplats eller ett gemensamt garage. Genom att
bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning
kan de som äger fastigheterna tillgodose det ge­
mensamma behovet och bestämma hur anlägg­
ningen ska förvaltas i framtiden.
Det vanligaste är att samfälligheten bildas i
samband med att ett område byggs. När kommu­
nen planerar att det ska finnas gemensamhets­
anläggningar i ett nytt område fastställer Lant­
mäteriet i ett anläggningsbeslut vilka fastigheter
som ska ingå i samfälligheten och en samfällig­
hetsförening bildas. Rent praktiskt innebär det att
när de boende/fastighetsägarna flyttar in övertar
de ansvaret för skötseln av det som är gemensamt.
Samfällighetsföreningen antar stadgar och utser
en styrelse som ansvarar för den löpande förvalt­
ningen och som ska verkställa de beslut som fattas
på föreningsstämman. På föreningsstämman har
medlemmarna (alla fastighetsägare som ingår i
samfälligheten) möjlighet att påverka de beslut
som tas. Är du hyresgäst i en fastighet eller äger
en bostadsrätt i en bostadsrättsförening där fastig­
hetsägaren respektive bostadsrättsföreningen ingår
i en samfällighet ska du vända dig till fastighets­
ägaren eller bostadsrättsföreningen om du har
synpunkter på skötsel och förvaltning. Fastighets­
ägaren/bostadsrättsföreningen tar sedan med sig
frågorna till samfällighetsföreningen.
Stortorget i Helsingborg är ett bra exempel på allmän
platsmark. Här finns torg, gator, parkeringar och nära
till parker som alla ägs av staden.
Du får ofta betala en avgift om du är med i en
samfällighetsförening. Vad som ingår i avgiften
varierar, men kan till exempel vara underhåll av
grönytor, träd och buskar, underhåll av lekplatser,
sandborstning på våren, snöskottning på vintern,
containrar vid städdagar, kabel-tv, sophämtning,
värme och vattenavgift. Fördelen med en samfäl­
lighetsförening är att du som boende/fastighetsä­
gare har möjlighet att påverka din närmiljö och de
ekonomiska beslut som tas.
På nästa sida hittar du en karta över de sam­
fällighetsföreningar och bostadsrättsföreningar
som finns i Mariastaden.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
41
Karta
Samfällighetsförening
Bostadsrättsförening
Kartan visar vilka områden och fastigheter som tillhör olika samfällig­hets­föreningar och bostadsrätts­
föreningar i Mariastaden och i
området Maria Park.
Fastighetsförvaltning
Byggbolag
Samfällighe
föreningen
Maria Hage
Stiftelsen
HSB NVSK
HSB BRF
EOS i HBG
Helsingborgshem
I kartan visas också vilka markområden/fastig­
heter som byggbolag, Helsingborgshem (stadens
kommunala bostadsbolag), ekonomiska föreningar
och stiftelser äger och förvaltar, samt områden
där företag ansvarar för fastighetsförvaltningen.
I området Maria Park är det samfällighets­
föreningen Maria Park som förvaltar vägar,
gång- och cykelvägar och grönområden.
De områden i Mariastaden som inte är färg­
markerade i kartan är allmän platsmark och
sköts av Helsingborgs stad.
BRF Maria Park Nr 2
BRF Maria Park Nr 2
BRF Maria Park
BRF Maria Park Nr 3
BRF Maria Park Nr 4
Helsing
BRF Maria Park Nr 5
BRF Maria Park Nr 3
BRF Maria Park Nr 1
BRF Sigfrid 4
BRF Sinnefriden
Samfällighetsfören
Maria Park
Helsing
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
42
Förvaltare i Mariastaden
Stiftelsen
Djurhemmet
Midroc Land
Development AB
hetsn
e
Peab
Sverige AB
Samfällighetsföreningen
Maria Vång
Hus Fastighet Bygg
i Helsingborg AB
Samfällighetsföreningen
Grödan
BRF Energikällan Nr 1
Pinnån fastighetsförvaltning AB
BRF Lilla Maria
Peab S
verige AB
Helsingborgshem
k Nr 6
BRF Mariastaden
Maria Gärde
Samfällighetsförening
Skanska
JM AB
BRF Kryddlandet
Skanska
Samfällighetsföreningen
Kryddörten 28-35
BRF Mariehäll 2
gborgshem
Samfällighetsföreningen
Maria Trädgårdsstad
ningen
Skanska
BRF Mariehäll 1
Skanska
Helsingborgshem
HSB Nordvästra
Skåne Ek. för.
gborgshem
HSB Nordvästra
Skåne Ek. för.
TRAFIKDIALOG MARIASTADEN 2015
43
Rikshem
Balgripen AB
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
TRAFIKENHETEN
Kontaktcenter · Stortorget 17 · Postadress SE-251 89 Helsingborg
Telefon 042-10 50 00 · [email protected]
helsingborg.se