Ångfartygsaktiebolaget Sjöfröken 1875-1881
När fartygen med namnet Sjöfröken nämns i olika källor verkar det oftast som om de var
Theodor Traungs egna fartyg. Säkert var han delägare i det aktiebolag som drev trafiken med
fartygen under närmare tio års tid. Till hur stor del han var inblandad och hur länge är mer
osäkert. Förhållandet att han något år efter att Ångfartygsaktiebolaget Sjöfröken bildades hade
liknande trafik med det egna fartyget Carl Gustaf tyder på att han inte var huvudägare i
bolaget.1
En man som verkar ha varit mer framträdande i bolaget var Otto Lidström. Han hade
speceriaffär i Sherlanderska gården som fanns vid torget i västra hörnet av Storgatan och
Torggatan. Han var en man öppen för nya lösningar och var bland annat den förste som sålde
fotogenlampor i köpingen, den förste att skaffa telefon och den förste bilägaren med sin
Maurer Union med registreringsnummer S 2.
Mer intressant i det här sammanhanget är att han var ombud för ångbåtsaktiebolagets
fartyg och att han var både sammankallande till möten och höll med möteslokal. Han var
också 1875 ledamot i hamnbyggnadsnämnden. Sammantaget tyder det på att han var en av de
större intressenterna i företaget 2, men han kan också ha varit enbart ombud?
Någon exakt datering på när bolaget började sin verksamhet har inte hittats. Men trafiken
verkar av annonseringen i Wermlans Läns Tidning ha kommit igång tidigast i augusti 1875 så
antagligen grundades bolaget tidigare under året.3
Första fartyget med namnet Sjöfröken var ingen farkost för högre farter. Sträckan Arvika Säffle med anlöpande av ett drygt halvdussin mellanstationer krävde en gångtid på 18,5
timmar. Första säsongen var Carl Skärberg kapten på skutan, säsongen 1877 var han ersatt av
J. A. Sinclair.4
Ångfartyget Sjöfröken som var litet med låg kapacitet visade sig ganska snart vara
olämpligt för trafiken och ägarna till bolaget sökte ett nytt större alternativ.
Ersättaren blev ett fartyg som tidigare trafikerat Bjurbäckens kanal mellan Filipstad och
Sjöändan. Det var tillverkat vid Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm 1863. När Östra
Wermlands Järnväg blev klar i hela sin sträckning i december 1876 försvann samtidigt
trafikunderlaget för sjötransporterna.
1
Wermlands läns tidning 18781015.
AN 19451107.
Brodin L. Arvika köpingen och staden. Arvika 1937 Sid 428.
Lundquist J A. och Karlberg Gustaf. En bok om Arvika. Arvika 1933. Sid 94 och 491.
3
AN 19451107, Wermlands Läns Tidning september/oktober 1875.
4
Wermlands Läns Tidning 18760603, 18761111 och 18771109.
2
1
Efter en sista säsong i öster kom ångfartyget Franz von Schéele 1878 till Arvika och fick här
namnet Nya Sjöfröken. Hon sattes in på traden Arvika-Säffle-Åmål.5
Skiss av ångfartyget Nya Sjöfröken efter foto.
Hon sattes i trafik vid säsongsstarten 1878 men ägarbytet registrerades inte förrän 1879 så
möjligen hyrdes hon första tiden.6 Den gamla sjöfröken såldes sedan till Lilla Edet. Vid den
tiden var Traung redan i trafik med sitt eget fartyg Carl Gustaf. 7
Nya Sjöfröken gick 1878 i trafik tre turer i veckan till Åmål med avgång efter snälltågets
ankomst 08.00. Återresan skedde med avgång från Åmål följande dag 06.00.8
Nya Sjöfröken trafikerade Arvika till 1880 eller möjligtvis 1881 då hon såldes till Medevi
för trafik på Vättern. Namnet ändrades då till Urban Hjärne.9 I och med det så upphörde också
Ångfartygs AB Sjöfröken.
www.arvikahistoria.se
Hjälp med uppgifter till avsnittet har erhållits från Mats Lugne Gunnarskog.
5
Redovisning av uppdrag 50 till Miljödepartementet. LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:10.
Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubben och Wermlands Läns Tidning 18780910 och 18781015. Samt Skärgårdsbåtar.se
6
Skärgårdsbåtar.se och Wermlands Läns Tidning flera datum i juni 1878.
7
AN 19451107 och Wermlands läns tidning 18780910 och 18781015.
8
Wermlands läns Tidning 18780910 och AN 19451107.
9
Skärgårdsbåtar.se
2