Konserveringsrapport
Konserveringsrapporter över föremål från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Max Jahrehorn Rapport februari 2015 K14-74 OXIDER AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning…………………………………………………………………………………. Mål……………………………………………………………………………………… Syfte……………………………………………………………………………………. Metod…………………………………………………………………………………… Föremålsstatus………………………………………………………………………... Konservering………………………...…………………………………………………... Konserveringsrapporter………………………………………………………………… Omslagsbild: Spiral, f.nr 3 samt 2. 2 2 2 2 2 2 3 Inledning Materialet kommer från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Föremålen består av järn samt glas. Sammanlagt består fynden av 9 fyndposter. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål • • • Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring. Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Spiral Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 2 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 11,28g Vikt ut: 9,91g Behandling: Föremålets ytor är täckta av föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar är relativt jämn. Spiralen före konservering. Pilen markera ett bortfall av en mindre krusta. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Spiralen efter konservering. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Spiral Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 3 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 19,12g Vikt ut: 14,54g Behandling: Föremålets ytor är helt täckta av kraftiga föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar tycks vara relativt jämn. Spiralen före konservering. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Spiralen efter konservering, dess avslutande spets ser ut att ha varit inpassad i något fäste. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Nit, dela av Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 4 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 4,47g Vikt ut: 3,69g Behandling: Niten är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Niten efter konservering. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Nyckelax, nyckelhål (låsring). Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 5 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 1,02g Vikt ut: 0,88g Behandling: Detaljen är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Föremålet före konservering. Detaljen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Detaljen efter konservering. Föremålet påminner starkt om en modern låsring. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Fragment, del av holk? Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 6 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 19,99g Vikt ut: 17,32g Behandling: Detaljen har avbrutna långsidor och är svagt välvd. Föroreningar täcker ytorna och underliggande struktur indikerar krustbildningar. Delen före konservering. Delen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Delen efter konservering. Pilen markerar ett område som är lätt välvt med en svag markerad kant. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Nit med bricka Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 7 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 8,79g Vikt ut: 6,68g Behandling: Niten är helt täckt av föroreningar och endast dess form kan skymtas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Niten efter konservering. 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Plattare fragment Material: Cu-legering/vitmetall? Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 8 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 0,84g Vikt ut: 0,67g Behandling: Detaljen är fragmentarisk och har lätt uppböjda ytterkanter, någon kant är helt invikt. Föremålet är kraftigt förorenat. Detaljen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Detaljen är mycket ömtålig och spröd. Ett par mindre kolfragment, hårt sittande mot insidans ytterkant, lämnas. Detta eftersom ett avlägsnande med stor sannolikhet skulle skada föremålet. Fragmentet bedöms vara i det närmaste helt utkorroderad. Detaljfotografier på insidans ringar. Fragmentet efter konservering. På ett par ställen i ytterkanten finns en mycket tydlig profil samtidigt har insidans botten en mängd ringar i varandra. Tillsammans med den vita metallen så kan föremålet se om som om den varit pressad, möjligtvis så är det botten på en tub. Hanteras varsamt! 2 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Ringspänne med nål Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 9 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 28,02g Vikt ut: 23,17g Behandling: Spännet är kraftigt korroderat med inslag av högre krustbildningar över ytorna. Området mellan ringen och nålen har tjockare föroreningar. 1 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ringspännet före konservering. Spännet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 2 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Pilen i nedan bild visar ett svagt bandformat mönster, som ringar på nålen. Spännet är mycket kraftigt korroderad och till stora delar existerar endast dess form av korrosionsprodukter. Ringspännet efter konservering. Hanteras varsamt 3 Konserveringsrapport MJ Ort/Anläggning: Kontaktperson: Rapport id: K14-74 Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Helena Hulth Föremål: Pärla, tunnformad, gul Material: Mått: Glas Vikt in: 0,18g Vikt ut: 0,16g Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 12 2014-12-04 2015-02-15 Antal: 1 Foto: Ja Behandling: Pärlan är välbevarad och har tunna föroreningar, dess centrumhål är fyllt. Pärlan före konservering. Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Under arbetet noterades inget avvikande i centrumhålet eller spår efter glödskal. Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. Pärlan efter konservering. 1 OXIDER AB Box 980 39129 Kalmar Telefon: 0722 47 58 58 E-post: [email protected] Bilaga 7 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1480 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. _________________________________________________________________________________________ Adress: Kattås 670 20 GLAVA Telefon: 0570/420 29 E-post: [email protected] Bankgiro: 5713-0460 www.vedlab.se Organisationsnr: 650613-6255 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1490 2014-11-21 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU Arbetet omfattar 12 kolprov från förundersökningar längs väg 288, sträckan Alunda-Gimo. Proverna innehåller kol från sju trädslag, al, asp, björk, ek, en, gran och tall. Det finns risk för hög egenålder vid datering av flera prover. Säkrast datering kommer proverna 4, 13 och 28 att ge. De tre proven från stolphål innehåller alla kol från björk vilket knappast använts till bärande konstruktioner. Björkkolet representerar troligtvis någon annan aktivitet i området. Provet från stolphål A 2798 innehåller även ett fragment kol från tall. Detta kan vara en rest av stolpen men kan också vid datering ge hög egenålder. Provet från stolphålet A2803 innehåller mycket lite kol men det bör räcka till datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat. 500 2339 2588 2 3 4 Brandgrav Härd Ugn 0,3g 0,9g 3,7g 0,1g 1 bit 0,2g 13 bitar 0,4g 7 bitar Tall 25mg Ek 29mg Asp 17mg 2178 6 Brunn 205,7g 16,9g 30 bitar 2590 13 Härd 14,8g <0,1g 2 bitar 2901 3091 2798 14 15 17 Grav Grav Stolphål 0,2g 0,1g 8,0g 0,2g 1 bit 0,1g 1 bit <0,1g 4 bitar 3437 385 4885 2803 19 25 28 29 Stolphål Kulturlager Kokgrop Stolphål 4,8g 12,5g 51,8g 4,2g 0,4g 6 bitar 0,2g 3 bitar 0,1g 8 bitar 0,1g 1 bit Tall 1 bit Ek 13 bitar Asp 1 bit Tall 6 bitar En 4 bitar Gran 20 bitar Tall 6 bitar Asp 1 bit Tall 1 bit Tall 1 bit Tall 1 bit Björk 3 bitar Tall 1 bit Björk 6 bitar Asp 3 bitar Al 8 bitar Björk 1 bit Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: [email protected] www.vedlab.se En 312mg Asp 4mg Tall 73mg Tall 71mg Björk 18mg Tall 3mg Björk 35mg Asp 18mg Al 55mg Björk <1mg Övrigt De här trädslagen förekom i materialet Art Al Gråal Klibbal Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Max Växtmiljö ålder Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer Alnus anpassningsbar glutinosa Populus 120 år Inte så kräsen vad gäller tremula jordmån Latin Betula sp. Betula pubescens Betula pendula 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 500Växer bäst på lerhaltiga 1000 mulljordar men klarar också år mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 2000 Anspråkslös, gärna soliga år växtplatser Ek Quercus robur En Juniperus communis Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Egenskaper och användning Övrigt Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.Kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. För lövtäckt och barkbröd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Veden seg och motståndskraftig Den aromatiska veden har mot röta. Stängselstolpar, kärl använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Lätt och lös men ganska seg Bark till taktäckning. Granbarr ved. Ofta rakvuxen. Ganska till kreatursfoder motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Stark och hållbar. Underbarken till nödmjöl, Konstruktionsvirke, stolpar, årsskott kokades för Cpålar, båtbygge, kärl (ej för vitaminerna. Även som mat) takspån, tjärbloss, träkol, kreatursfoder tjärbränning Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Bilaga 9 Gotlandsresan 2 757 54 Uppsala 018- 43 20 485 e-mail: [email protected] Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK rapporter 2014, 34 MAKROFOSSILANALYS ALUNDA RAÄ 88:1 SAMT UTREDNINGSOBJEKT 40, 45, 47 OCH 48. FÖRUNDERSÖKNING SAU PROJEKT 2176, 2014. Av Jennie Andersson På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 13 jordprover från Alunda (Raä 88:1 och utredningsobjekt 40, 45, 47 och 48) Östhammars kommun, Uppsala län där en förundersökning utfördes av SAU under perioden 2014-10-13- 2014-10-31. Proverna bestod av fyllning från de brandgravar, härdar, diverse nedgrävningar, en ugn/ässja samt en brunn som framkom på platsen. Syftet med provtagning och analys var att plocka ut material för 14C analys och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa de från utredningen funna boplatslämningarnas karaktär. I detta fall har platsen kunnat dateras genom de 14 C prover som togs vid undersökningstillfället. Träkol har utplockats från vissa av makrofossilproverna men har ej daterats. Metodik och preparering Analysen utfördes av Jennie Andersson (SAU) under handledning av Anneli Ekblom GEARK. En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet kraftigt med medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar. Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the netherlands (Cappers et al 2006), Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg) med flera. Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom. Analys Totalt har det plockats ur 130 fröer ur de 13 makrofossilprover som togs på platsen under förundersökningen. Proverna har tagits både på boplatslägen och i ett av de registrerade gravfält som finns inom undersökningsområdet/vägområdet). Elva av dessa var förkolnade fröer eller fragment av sådana. Av dessa kunde åtta st bestämmas till art medan tre st på grund av fragmenteringsgrad förblir obestämda. Endast två fragment av obestämbara sädeskorn (Cerealea ind.) påträffades och dessa framkom i härden A4885 (lokaliserad till objekt 40). Samtliga makrofossilprover innehöll träkol, dock i varierande mängd beroende på vilken anläggningskategori de tagits ur. I brandgrav A500 som framkom strax norr om högen (A4280) på gravfält Alunda 88:1var förekomsten av träkol sparsam På andra ytor och i andra anläggningstyper, t ex i härdarna A2339, A4885 samt i flera olika kulturlager (bl a de i schakt 2023) var förekomsten av träkol däremot riklig. Ugn och härdar I A2542 (lokaliserad till objekt 45) som tolkats vara en ugn har en hög eldverkan bränt marken i en rödbrun nyans och här var förekomsten av träkol och botaniskt makrofossilt material sparsam då detta förmodligen förbränts helt. Endast två förkolnade fröer framkom. Av dessa kunde den ena identifieras som en måra (Galium spp) medan den andra, vars fragmenteringsgrad var hög, förblir oidentifierad. I de två proverna påträffades istället rikligt med fragment av sintrad och bränd lera samt förkolnat amorft organiskt material (jurpa). Totalt framkom även 63 recenta fröer fördelat på 58 fröer av svinmållatyp (Chenopodium album typ), en eventuell ramsväxt obestämd (cf Polygonatum spp), en obestämd klöver (ev. Trifolium striatum- strimklöver) samt ett obestämt frö. Även i flera av de påträffade härdarna kan eldverkan varit kraftig vilket eventuellt kan förklara de få fynden av förkolnat botaniskt material. I härden A2339 framkom förutom rikligt med träkol, två fragment av obränt ben samt sex recenta fröer av svinmålla, hönsarv (Cerastium caespitosum), klöver (Trifolium spp- obestämd) samt ett recent oidentifierat frö vilket dock liknar en tågväxt (Juncus spp). I kokgropen A4885 framkom som nämnts ovan rikligt med träkol samt de enda två sädeskornen från de undersökta och provtagna kontexterna på platsen. Förutom dessa fynd så framkom här även en mindre mängd mycket fragmenterade obrända ben och tre förkolnade fröer vilka artbestämts till jordrök (Fumaria officinalis), måra obestämd (Galium spp) och två starrväxter obestämda (Carex spp). De recenta fröerna bestod av tre mållor, en fingerört obestämd (Potentilla ind.), två st klöver obestämda (möjligen Trifolium repens alt. T. fragiferum (Vitklöver och Smultronklöver) samt ett frö från vårtbjörk. Brunn och kulturlager På objekt 45 framkom en tydlig mörkfärgning som tolkas som en brya eller brunn (A2178). Ur denna togs tre makrofossilprover från olika nivåer och totalt påträffades 11 stycken recenta och obrända fröer. I denna kontext har samtliga fröer tolkats vara förhistoriska då anläggningen som alltså tolkats vara en brunn tillsammans med de fuktiga markförhållandena som råder än idag bör ha bevarat makrofossilt material. I proverna påträffades även fragment av obränt trä vilket styrker denna tolkning. Detta utesluter dock inte att även moderna fröer kan förekomma i anläggningen. Dessa obrända "färska" fröer samt en mindre mängd obränt trä och obränt ben (fiskben) förekom främst i provet PM2606 och artbestämdes till: tre st jordrök, två st plister obestämd (Lamium indeterminable), en st ranunkel (Ranunculus ind. ev. cf. Ranunculus scleratusTiggarranunkel), en st kransblommig växt obestämd (Lamiaceae ind. ev. Salvia alt. Thymys sppSalvia/Timjan) en st vårtbjörk (Betula pendula). Vidare var PM2607 helt tomt medan det i PM2608 framkom två eventuella ramsväxter obestämd (Polygonatum ind.). Trots goda bevaringsförhållanden påträffades relativt få fröer i denna anläggning vilket kan ha flera orsaker. De två nästan tomma proverna tyder på att brunnen kan ha haft en kort brukningsperiod och efter detta torkat ut varför material inte bevarats. Provet PM2606 skulle då kunna motsvara den huvudsakliga brukningsfasen (normalt det nedersta lagret/bottenlagret) och de två övriga homogena proverna/lagren kan representera uttorkningsfaser (Ranheden 2007: 112f). Jordrök, ranunkel och de kransblommiga växter som påträffas här trivs på öppen ruderatmark- fält eller trädgård, gärna näringsrik, gödslad och något fuktig sand- eller lermark (Mossberg 1992: 133, 149, 380, 387, 390). Ramsväxter trivs ofta i torrbackar eller berghällar vilket då delvis stämmer in på denna lokal. Vårtbjörken trivs lite överallt - från torrbackar, hagar och ängar till skogar och myrar. (Mossberg 1992: 525, 58). Då björkfröerna sprids lätt med vinden kan vi dock inte vara säkra på att björken vuxit i brunnens direkta omgivning. Bristen på botaniskt material kan även ha med brunnens funktion, konstruktion eller placering på boplatsen att göra. Kanske har den varit ett avsides liggande vattenhål för boskap att dricka ur snarare än en brunn för vattenupptag till hushållet (Hellquist 2007: 140). Den kan ha varit täckt av ett brunnslock som skyddat den från nedsmutsning ovanifrån. Träkolet, de obrända benen och träresterna kan tolkas vara avfall eller del av igenfyllnadslager men då dessa fynd framkom i en relativt liten mängd är det troligt att de hamnat i brunnen oavsiktligt. Brunnar och vattenhål som ligger nära bostadshus eller andra byggnader har en ofta en funktionell koppling (ofta arkeologiskt svårtolkad) till dessa och de präglas ofta av de aktiviteter som äger rum runt omkring, både medvetna och omedvetna handlingar såsom avfallsdeponering/sekundär användning eller igenfyllnad, som medför material av olika slag: födorester, delar av odlingsväxter samt annat hushållsavfall, hantverksavfall och fröer från den direkt omgivande växtligheten (Hellquist 2007: 149f; Ranheden 2005: 113). Brunnar som legat i ett extensivt utnyttjat område tenderar ofta att innehålla en högre andel växter som indikerar bete- och ängsmark medan brunnar som legat nära boningshus och annan bebyggelse ofta innehåller en högre andel odlingsväxter och ogräs (Eriksson 1995: 52f). Träresterna kan givetvis även vara del av en inre brunnskonstruktion eller brunnslock, men mängden trä är för liten för att kunna bekräfta en sådan tolkning. Dock kan brunnens konstruktion och dokumentationen angående lager, utseende med mera vara till hjälp för tolkningen av detta objekt, då avsaknaden av de typiska växter och dess fröer (sumpfräne, natingar, starr, vass, tågväxter m.fl) man ofta hittar i och runt omkring brunnar och stående vatten inte ger några ledtrådar kring funktion eller datering (Hellquist 2007: 131, 151). De få påträffade fröerna påvisar att marken förmodligen varit frisk till fuktig och näringsrik kulturmark eller betesmark med eventuell närhet till mindre träddungar. De påträffade kulturlagren som var lokaliserade till olika undersökningsytor kan indikera hushållsaktiviteter och att bostadshus kan ha legat nära under någon tidsperiod. Innehållet i dessa prover var träkol, obränt ben samt totalt 30 st recenta fröer av daggkåpa obestämd (Alchemilla ind.), svimålla typ, penningört (Thlaspi arvense), klöver obestämd, ramsväxter obestämd, rosväxter obestämd (Rosaceae ind.), vårtbjörk samt ett obestämt frö. Diskussion I flera av anläggningarna påträffades både förhistoriska och recenta fröer som stämmer väl överens med det samtida markutnyttjandet på platsen. På objekt 48 är marken idag brukad leråker medan den på objekt 40 och 45 till stor del är hag- och betesmark präglad av uppstickande berg/hällpartier.. Här återfinns recenta fröer av arter som klöver, hönsarv och mållor vilka ofta påträffas just i näringsrika miljöer såsom skräp-/ruderat, kulturmark och betesmark. Flera av dem trivs i frisk till fuktig mark och flera av de undersökta ytorna på båda sidor om väg 288 var också mycket fuktiga vid undersökningstillfället, vilket skulle kunna förklara att även ängs- och våtmarksväxter såsom tåg- och starrväxter (Juncaeae spp och Carex spp) funnits här i modern tid. Just dessa saknas i det förhistoriska botaniska materialet medan flera av de övriga arterna är desamma i det förhistoriska såväl som det recenta materialet, trots den stora kronologiska skillnaden, vilket talar för att platsens ekologi kan ha sett någorlunda likadan ut då som nu. Även om materialet är sparsamt så visar brunnskontexten på god potential och liknande kontexter, om de påträffas, bör provtas i en eventuell slutundersökning. Fynden av förkolnat amorft organiskt material i ugnen A2542 är intressant och en elementanalys skulle här kunna svara på vad innehållet består av liksom ge en ledtråd till anläggningens funktion och datering. Ugnen samt den påträffade brunnen och härdarna är intressanta då de bekräftar förekomsten av en äldre boplats på undersökningsområdet och som enligt undersökningsplanen nu kan komma att dateras. Endast en brandgrav/brandlager provtogs för makrofossil vid undersökningstillfället och här framkom 1 recent frö av obestämd art samt en mindre mängd humusmaterial. I denna anläggning grävdes en mindre ruta i dess ytterkant, nära en kantkedjeliknande stenkrets. Vilken potential som finns vad gäller vidare provtagning i denna kontext är svår att uttala sig om på basis av nu undersökta prover. Endast ett mindre fragment av bränt ben (osteoelogiskt bestämt till människa) samt en liten kolfläck framkom. Makrofossilprover bör dock tas på gravfältet då de eventuellt kan belysa gravskick, gravritualer, offergåvor i form av mat samt vilka odlingsväxter som funnits på platsen under nyttjandetiden. De övriga totalt 119 fröer som framkom och som nämnts ovan tolkas vara av recent ursprung då dessa påträffades i andra typer av anläggningar och lager. Platsens potential för vidare provtagning är överlag god trots ett blandat resultat. Tabeller över påträffade och analyserade fröer följer nedan (Tabell 1,2,3). 2178 2606 Brunn. Obj 45, OS 2095 PM2606 2178 2607 Brunn. Obj 45, OS 2095 2178 2608 Brunn. Obj 45, OS 2095 1300 ml x 1100 ml xx 110 ml xx >x >x xxx Ranunculus scleratus (Tiggarranunkel) Betula pendula (Vårtbjörk) 3 fra g 2 1 1 1 Totalt antal fröer 2 Fröer obestämda Fröer obestämda cf. Polygonatum ind. (Ramsväxter obestämda) Lamiaceae ind. (Kransblommiga- obestämd, cf. Salvia spp alt. Thymus spp-Ti cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Obränt material Obränt trä Obränt ben Bränt ben Bränd lera Kol Volym (ml) Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Kontext Pm nr Anläggningsnr Lamiun ind. (Plister obestämd- Cf. Lamium purpureum alt. Macculatum) xxx xx 1 9 0 2 Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 45. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxxmycket rikligt. 11 Volym 1080 ml 840 ml 900 ml 1060 ml 1400 ml 1140 ml xxxx 2 xxxx xxxx x xx 2 >x xx >x >x xxxx >x xxx >x 1 2 fr. 1 1 fr. 2 1 fr. 1 2 1 2 44 14 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 Tabell 2. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 40,45. Mängden träkol, organiskt- och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. Totalt antal fröer Fröer obestämda cf. Polygonatum spp. (Ramsväxter) Fröer obestämda cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Trifolium spp (Klöver obestämd) Potentilla spp (Fingerört obestämd) cf. Gentiana spp (Gentiana obestämd) Chenopodium album typ (Målla obestäm) Cerastium caespitosum typ (Hönsarv) Recent obränt material cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Galium spp (Måra obestämd) Carex spp (Starr obestämd) Fröer obestämda Cerealea ind. (Sädeskorn obestämd) Förkolnat material Jurpa el. annat amorft förkolnat material Obränt ben Sintrad lera Eventuella slaggfragment Kol Kontext Pm nr Anl. beskrivning el. märkning på provpåse/område Anläggningsnr 2339 2589 Härd 2542 Saknas Ugn Rödbränt lager 2542 Saknas Ugn NV kanten 2590 2759 Härd Ca 0,10-0,12 m 4885 4957 Kokgrop Ca 0,10 m 4885 4958 Kokgrop Ca 0,10 m 6 45 18 2 9 4 84 1 1 1 1 fr. xxx x xx 12 1 1 1 2 9 1 1 Även 1 recent sclerotier (Spor från Rödfiltssvamp) Totalt antal fröer Fröer obestämda Trifolium spp (Klöver obestämd) Cf. Trifolium fragiferum cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Chenopodium album typ (Målla obestäm) Fumaria officinalis (Jordrök) Rosaceae ind. (Rosväxter obestämd) Thlaspi arvense (Penningört) Alchemilla spp. (Daggkåpa obestämd) Recent obränt material Fröer obestämda Carex spp (Starr obestämd) Cf. Carex muricata ( Mörk snårstarr) Förkolnat material Obränt ben Volym (ml) x xx xx x x Bränt ben (bestämt till människa) Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Kol Kontext 1180 ml 1000ml 1020 ml 1020 ml 1140 ml Pm nr Rektangulär stensättning Raä 88.1 Objekt 48 Ruta i kulturlager, Obj. 40, AL 385 Schakt-Övre brun nivå ca 0,30 m Schakt-Nedre brunsvart lager ca 0,50 m Anläggningsnr A500 514 Brandgrav A3437 Saknas Stolphål R 4453 4457 Ruta OS 2023 2659 Kulturlage OS 2023 2660 Kulturlage 1 4 1 1 16 1 12 1 1 2 Tabell 3. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda Raä 88:1, objekt 40,45 och 48. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. Referenser Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora. (November 2014). Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2.Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. 35 Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. 2006. Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl. (November 2014). Eriksson, T. 1995. Gårds- och utmarksbrunnar på Håbolandet. I: Ullén, I., Ranheden, H.,Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 39-56. Hellqvist, M. 2007. ’Brunnen på bosättningen – gårdens och omlandets miljö tolkat utifrån insekt analys’. I: Land och Samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. HjärtnerHoldar, E., Ranheden, H., Seiler, A. (reds) Arkeologiska E4 Uppland Studier,Vol. 4. Riksantikvarieämbetet RAÄ UV Mitt. Uppsala: 129-155. Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Onsten-Molander, A. (red). 2008. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av boplatslämningar från äldre järnåldern. RAÄ 865:2, 951:1 & 1020:1, Västerås 2:42, 2:50, Västerås (f d Lundby sn), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport 14. Uppsala. Ranheden, H. 1995. Bronsåldersbrunnen i Apalle. I: Ullén, I., Ranheden, H., Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 29-38. På uppdrag av SAU -----------------------------------------Geark/Anneli Ekblom Uppsala den 1 december 2014
© Copyright 2024