Oreälven mellan Siljan och Oresjön
Kunskapsunderlag för delområde 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön Version 1.2 2015-04-01 2 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................... 4 Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5 Kulturmiljö................................................................................................................. 6 Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 7 Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 7 Miljögifter.......................................................................................................................................... 12 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 12 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 13 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 16 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 16 Övergödning .................................................................................................................................... 17 Försurning ........................................................................................................................................ 17 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 17 Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 19 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 20 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 23 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 24 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 25 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 25 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 27 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 28 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 29 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 29 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 31 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 31 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 32 Referenser ............................................................................................................... 33 Bilagor ..................................................................................................................... 34 Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 34 Externa bilagor ................................................................................................................................ 35 Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 3 Sammanfattning Oreälven mellan Siljan och Oresjön ligger till större delen i Orsa kommun men sträcker sig även in i Mora och Rättviks kommuner. Oreälven och sjön Skattungen har genom historien varit en viktig kommunikationsled vilket syns genom antalet fornlämningar som påträffas utmed älvens dragning och sjöns stränder. Delavrinningsområdet är rikt på kulturmiljölämningar som härrör från flertalet historiska perioder och har sju riksintressen för kulturmiljövård varav flera är vattenanknutna. De två största är Oreälven med Skattungbyn (inklusive dess fornlämningsmiljöer) samt Orsasjön. Dessa har några av Dalarnas rikaste fornlämningsmiljöer. Vanligt förekommande fornlämningar är boplatser, järnframställningsplatser och fångstgropar. Inom området finns även flera gravar och gravfält. Större delen av avrinningsområdet ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, och har en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Miljögiftsproblemen i området härrör främst från tidigare verksamheter kopplade till träindustri i form av tjärfabriker, sågverk och olika träförädlingsverksamheter. Påverkan från dessa är i första hand lokal. Utöver dessa finns även ett antal soptippar och nedlagda deponier längs Oreälven. Från dessa kan branschtypiska föroreningar spridits till det närliggande ytvattnet. Inom delavrinningsområdet finns totalt 28 vattenförekomster av vilka 15 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade (exempelvis från dammar eller flottledsrensning) att de inte når upp till god ekologisk status. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. 4 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Skinnaränget, med vattenanknutna arten utter. Det kan finnas ett behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan för Natura 2000-området. Skinnaränget utgör även ett naturreservat. Stora delar av området ligger inom Siljansområdet som är av riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Orsasjön, Oreälven, Skattungen med biflöden utpekade ur fiske- och natursynpunkt. Motiven utgörs bland annat av den så kallade Hansjööringen och den ursprungliga harrstammen. Samtliga fyra allmänna vattentäkterna i området har skydd i form av vattenskyddsområden, Risa (2004), Boggas (2000), Torsmobyn (2000) och Fryksås (2000). Övriga vattentäkter saknar skydd. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 5 Kulturmiljö Oreälven och Skattungen har genom alla tider varit en viktig kommunikationsled i landskapet, vilket syns genom de många lämningar som är kända utmed dess sträckning och stränder. Området är rikt på kulturmiljöer från alla perioder och olika typer av brukande. Vanligt förekommande fornlämningar är boplatser, järnframställningsplatser och fångstgropar. Inom området finns även flera gravar och gravfält. Sju riksintressen för kulturmiljövård finns inom området varav flera är vattenanknutna. De två största är Oreälven med Skattungbyn och dess fornlämningsmiljöer1 samt Orsasjön2 och innehar några av Dalarnas rikaste fornlämningsmiljöer. Större delen av avrinningsområdet ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, och har en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden. Inom området finns elva områden sedda som övriga intressen för kulturvård, kopplade främst till bebyggelse. Fornminnesinventering har skett åren 1968, 1969 och 1972, främst i landskapet närmast Oreälven, Skattungen och Orsasjön. Inom området har det tidigare förekommit större industrier, främst kopplat till kalkbrott och sandstensbrott. Det finns även vattenanknutna lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar. Vid lågvattensinventering i samband med Skog och Historia framkom i Skattungen flera boplatser som vanligtvis ligger under vatten. Oreälven rinner igenom en gammal bruksmiljö, Fredshammars bruk. I närheten av Tenningsåns utlopp i Skattungen ligger Tenninge bruk. Vid Oresjöns norra strand ligger Bäcka bruk med tillhörande dammar. Förutom dessa bruksmiljöer finns det även ett stort antal blästplatser, järnframställningsplatser, inom området. Vid dessa har man producerat järn från myr- och sjömalm. Flottning i Oreälven finns belagd från 1600-talet men kan ha förekommit tidigare. Ett större virkesmagasin har funnits i Orsasjön. Stora urdikningar av myrmarker har skett inom området, exempelvis cirka 5 kilometer öster om Orsa. Inom området finns många kända och mindre kända vattenanknutna forn- och kulturlämningar som är känsliga för påverkan av exempelvis vattenvårdsåtgärder. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 1 2 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/34-079.txt http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/RumText/Kv_Rikst/62-077.TXT 6 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 7 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se). Ekol ogi s k s ta tus Vattenförekomster i Löpavrinningsområdet Oreälven nr mellan Siljan och Oresjön 1 Ors ä l ven SE676754-143366 2 Ors a s jön SE676721-143364 3 Oreä l ven (Unnå ns kra ftverk Ors a s jön) SE678036-143607 4 Oreä l ven (Ämå n - Unnå ns kra ftverk) SE678408-144051 5 Oreä l ven (Ska ttungens kra ftverk Ämå n) SE678662-144649 6 Oreä l ven (Ska ttungen - Ska ttungens kra ftverk) SE678720-145095 7 Ska ttungen SE678651-145260 8 Va s s l a rä ngs bä cken SE676938-143469 9 Enå n SE677733-143932 10 Kva rnbä cken (Ski nna rä nget - Enå n) SE677695-144287 11 Enå n SE677762-144435 12 Ljå myrs bä cken (nedre) SE677668-144194 13 Rä da n SE678057-143174 14 Rä da n SE678460-142974 15 Tjä rva s s el n SE678717-144275 16 Fl otbä cken SE678873-144277 17 Ta l l heds bä cken SE678860-144068 Ekologisk status MKN Kemi s k s ta tus Kemisk status MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M Kommun Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Mora Må ttl i g GES 2021 God GKSS 2015 X Mora /Ors a Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ors a OtillfredsGES 2021 ställande God GKSS 2015 X Ors a OtillfredsGES 2021 ställande Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ors a Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ors a Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ors a God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ors a God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ors a God GES 2015 God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 God GES 2015 God GES 2015 Uppnå r GKSS 2021 ej god Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d X X Ors a / Rä ttvi k X Mora X Ors a GKSS 2015 Mora /Ors a GKSS 2015 Mora GKSS 2015 X Ors a GKSS 2015 Ors a GKSS 2015 Ors a 8 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Ekol ogi s k s tatus Vattenförekomster i Löpavrinningsområdet Oreälven nr mellan Siljan och Oresjön 18 Ångs va s s el n SE678868-144736 19 Bä cken frå n Gä s s i SE678767-145042 20 Djurbergs bä cken SE678895-144921 21 Gra nå n SE678180-145408 22 Dri tbä cken SE677978-145081 23 Ökva s s el n SE678910-145234 24 Tors mova s s el n SE678878-145501 25 Tenni ngå n (Storda mmen - Ore ä l v) SE679337-145844 26 Bä cken frå n Grundtjä rnen och Sumpa rna SE679418-145898 27 Tenni ngå n SE679964-145144 28 Tenni ngå n SE680344-144789 Ekologisk status MKN Kemi s k s tatus Kemisk status Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M GKSS 2015 Kommun God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ors a / Rä ttvi k Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ors a / Rä ttvi k Må ttl i g GES 2021 X Ors a Må ttl i g GES 2021 X Ors a GKSS 2015 Ors a X Ors a GKSS 2015 Ors a GKSS 2015 X Ors a GKSS 2015 Ors a GKSS 2015 Ors a GKSS 2015 Ors a Ej GKSS 2015 X kl a s s a d Ej GKSS 2015 X kl a s s a d Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 9 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 11 Miljögifter Oreälven mellan Siljan och Oresjön har lokalt påverkan från främst tidigare verksamheter kopplade till träindustri i form av tjärfabriker, sågverk, och olika träförädlingsverksamheter. Det finns även ett antal soptippar och nedlagda deponier längs Oreälven vilket kan leda till att branschtypiska föroreningar spridits till närliggande ytvatten. Tillståndet i miljön Inom Oreälvens avrinningsområde mellan Siljan och Oresjön har en vattenförekomst problem med miljögifter, det vill säga uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster saknar mätningar men antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter. Dessa vatten anges i Tabell 1 som ”Ej klassade” för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Oreälven (Skattungen - Skattungens kraftverk) Inga mätningar finns i vattenförekomsten, men vid vattenförekomsten ligger en nedlagd tjärfabrik, Berglunds tjärfabrik (se ”källor till påverkan”) som tillverkade träkolstjära. Orenat processvatten leddes ut i en bäck som mynnar i vattenförekomsten. Det finns en risk att branschtypiska föroreningar finns i närliggande sediment, främst PAHer och tungmetaller. Skattungen (SE678651-145260) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Uppmätta sedimenthalter för Cd och Pb överstiger respektive gränsvärde. Sedimenthalter av Zn är förhöjda. Vid vattenförekomsten ligger ett nedlagt sågverk där det förekom pentaklorfenoldoppning och även en tjärfabrik. 12 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns totalt 12 pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom detta avrinningsområde. Sju av dessa är täkter med mindre påverkan på vattenmiljön. Två avloppsreningsverk (ARV) är verksamma inom avrinningsområdet (Bunks ARV och Grönklitts ARV). Det finns inga uppgifter på utsläpp av miljögifter från dessa ARV till vatten men det är troligt att avloppsreningsverken bidrar med en del organiska föroreningar till recipienterna i området. Dessa föroreningar såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel härstammar till stor del från olika produkter och kan nå recipienter via reningsverken. Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. De tre resterande verksamheterna är alla B-verksamheter. Kandre AB tillverkar plastvaror och släpper ut VOC (lösningsmedel), styren och formaldehyd till luft under produktionen. Hedlunds Trävaru AB (sågverk och hyvleri) har utsläpp till vatten från timmerbevattning under sommarmånaderna, utlakning från barkdeponin samt vatten från Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 13 tvätthallen. Siljan Schakt, Born industriområde mellanlagrar och bearbetar icke farligt avfall och har inga kända utsläpp till vatten. Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och Uverksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Förorenade områden Sammanlagt 118 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har sammanlagt 35 förorenade områden tilldelats riskklass 3 och 4 och nio områden tilldelats riskklass 2. Förorenade områden i riskklass 2 består av fyra nedlagda kommunala deponier. Resterande förorenade områden utgörs av en ytbehandlingsverksamhet, en fabrik för tillverkning av trätjära, en skrothandel och en plywoodfabrik samt en fabrik där gummitillverkning, ytbehandling, verkstad och bilvård har skett (Tabell 2). Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 14 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 I sjön Skattungens östra del har förhöjda metallhalter (Pb, Cd, Zn) uppmätts i sedimenten (se ”Tillståndet i miljön”). Metallföroreningarna kan härstamma från nedlagda verksamheter såsom Dalagruppen Furudal och Samhall, där träimpregnering och ytbehandling av metall skedde (riskklass 3). Föroreningarna kan även härstamma från verksamheter i området såsom skjutbanor, avloppsreningsverk och en bilvårdsanläggning. Alla förorenade områden på Skattungens östra sida har inte riskklassats. Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Risk- Objektnamn klass Bransch Föroreningar 2 Borns soptipp Kommunal avfallsdeponi Mora Norets avfallstipp Kommunal avfallsdeponi 2 2 Orsa gamla soptipp Kommunal avfallsdeponi 2 Kumbelnäs avfallstipp Kommunal avfallsdeponi 2 F.d. Orsa Bildemontering HB Skrothantering och skrothandel 2 Berglunds tjärfabrik Tillverkning av trätjära 2 AB Orsa Kättingfabrik Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Hushållsavfall, industri- & byggavfall. Däck, oljefat, cisterner synliga Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall samt avfall från Mora lasarett Hushållsavfall, industriavfall Hushållsavfall, farligt avfall. Schaktmassor, byggavfall. Däck, plast, plåt Petroleumprodukter, glykol, tungmetaller, PAH, PCB, syra PAH, alifatiska och aromatiska kolväten, fenoler, terpener PAH (koksslagg, stenkolstjära), Lösningsmedel, skärvätskor, smöroljor, syror, baser, bränd kalk, metaller 2 Mora Formgummi Gummiproduktion Lösningsmedel, klorerade och icke klorerade, processolja, eldningsolja, alifatiska kolväten 2 Orsa plattfabrik PlywoodSpånskivetillverkning Lim, petroleum produkter, hydrauloljor, formaldehyd Närmaste vattenförekomst Oreälven Vasslarängsbäcken Lillån Orsasjön Bäck Oreälven via bäck Orsasjön via bäck Sandängskanalen , Förbindelsekanal mellan Österdalälven och Orsasjön Skitolabäcken/ Stormyrbäcken, Oreälven Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 15 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit en åtgärd inom avrinningsområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön i kategorin Efterbehandling av miljögifter. Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar som når sjön Skattungen. Åtgärden syftar till att utföra efterbehandling av förorenade områden som ligger vid sjön Noren som förbinder Oresjön med Skattungen. Det är oklart vilka verksamheter som ger upphov till de förhöjda metallhalterna i Skattungen därför måste den fysiska efterbehandlingsåtgärden föregås av en åtgärdsutredning för att identifiera källan till utsläppen och kvantifiera utsläppen. Genomförda och pågående åtgärder Borns soptipp Hela tippen är täckt men kanterna ska jämnas till med jordmassor. Kumbelnäs avfallstipp Har iordningsställts flera gånger. Orsa gamla soptipp Bränntipp och täcktipp. Täckningen bör förbättras. Mora Norets avfallstipp Deponin är åtgärdad. Orsa plattfabrik Tillsynsmyndigheten planerar föreläggande om fortsatt utredning av markföroreningar till följd av Orsa Plattfabrikens verksamhet. 16 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Tillståndet i miljön Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Figur 6. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 17 Figur 7. Pågående kalkningsåtgärder i delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. 18 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 28 vattenförekomster har 15 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 3). Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas i mer detalj i efterföljande kapitel. Vattnets namn Bäcken från Gässi Enån Orsasjön Oreälven (Skattungen Skattungens krv) Orsälven Oreälven (Ämån - Unnåns krv) Oreälven (Skattungens krv Ämån) Oreälven (Unnåns krv - Orsasjön) Bäcken från Grundtjärnen & Sumparna Tenningån Skattungen Tenningån (Stordammen - Ore älv) Tenningån Tjärvasseln Vasslarängsbäcken Vattenkategori Vattendrag Vattendrag Sjö ID-beteckning/ EUCD SE678767-145042 SE677733-143932 SE676721-143364 Vattendrag Vattendrag Vattendrag SE678720-145095 SE676754-143366 SE678408-144051 M M M X X X X X Vattendrag Vattendrag SE678662-144649 SE678036-143607 M M X X X X X X Vattendrag Vattendrag Sjö SE679418-145898 SE680344-144789 SE678651-145260 M M M X X X X Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag SE679337-145844 SE679964-145144 SE678717-144275 SE676938-143469 M M M M Hydromorfologiskt tillstånd Hydrologi M M M X X Orsaker: Morfologi Konnektivitet X X X X X X X X X Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 19 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan Sju vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 9). Det finns totalt tio dammar inom området, varav tre är kraftverksdammar. Samtliga är regleringsdammar med funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av översvämningssituationer. Två av de tio dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken (Länsstyrelserna 2014). 20 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Figur 8. Dammar inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms, eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas. För de tre dammar som ligger vid sidan om Oreälvens huvudfåra saknas detaljerad kännedom om hur regleringen utförs i praktiken, varför det inte säkert gått att bedöma graden av regleringspåverkan i dessa vattendrag. Flera vattendrag inom delavrinningsområdet ‘Oreälven mellan Oresjön och Siljan’ bedöms också vara utsatt för ytterligare hydrologisk påverkan från flottledsrensningar Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 21 som i flera fall utförts i samma vatten som de regleringspåverkade. Flottledsrensade vattendrag har en påverkan på hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 4, Figur 9). Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 22 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Vattnets namn Orsasjön Oreälven (Skattungen Skattungens krv) Orsälven Oreälven (Ämån - Unnåns krv) Oreälven (Skattungens krv Ämån) Oreälven (Unnåns krv - Orsasjön) Skattungen ID-beteckning/ Vattenkategori EUCD Sjö SE676721-143364 Hydrologiskt tillstånd M Orsaker: Reglering Rensning X Vattendrag Vattendrag Vattendrag SE678720-145095 SE676754-143366 SE678408-144051 M M M X X X Vattendrag Vattendrag Sjö SE678662-144649 SE678036-143607 SE678651-145260 M M M X X X X X X Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran (”torrfåran”), exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm om den bedöms göra mer skada än nytta. Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med regleringspåverkan torde vara att de flesta dammars tillstånd är otidsenliga eller ibland saknas helt. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd. I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som allvarligt skadar vattenmiljöerna. De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar. Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten kan använda sig av. En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen. Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 23 hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för att uppnå de förbättringar som krävs. Inom området finns reglerings- och kraftverksdammar som har en sådan hydrologisk påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska bli minimeras. Vilka dessa är behöver utredas mer i detalj. Det är inte givet att alla dammar i till exempel Oreälvens huvudfåra bidrar till den hydrologiska påverkan som finns. Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 4). Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Oreälven (Ämån - Unnåns krv) (SE678408-144051) och Oreälven (Skattungens krv Ämån) (SE678662-144649) En ansökan om att få genomföra flottledsåterställningsarbete på sträckan mellan Hansjö och Skattungens kraftverk ligger sedan 2014 för behandling hos miljödomstolen. Bifalls ansökan kommer troligen restaureringsarbetet att starta inom 1 – 3 år. Den aktuella ansökan omfattar inte alla sträckor som är i behov av restaurering, så ett visst behov kommer att kvarstå. Dammen vid Stackmora (SE678408-144051) revs ut i december 2014 efter flera års processande i domstol. Tenningån (Stordammen - Ore älv) (SE679337-145844) Vattendragssträckan har biotoprestaurerats (m.a.p. flottledsrensning) i flera steg under åren 2007, 2011 och 2014. Sträckan bedöms nu vara återställd med avseende på de tidigare rensningarnas hydrologiska påverkan. 24 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning, försämrad fortplantningsframgång eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön och källor till påverkan Tolv av de 28 vattenförekomsterna inom delavrinningsområdet ‘Oreälven mellan Oresjön och Siljan’ bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 10, Tabell 5). Inom detta område är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 5, Figur 8). Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 25 Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 26 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Tabell 5. Sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning: Vattnets namn Bäcken från Gässi Orsasjön Oreälven (Skattungen Skattungens krv) Oreälven (Ämån - Unnåns krv) Oreälven (Skattungens krv Ämån) Oreälven (Unnåns krv - Orsasjön) Bäcken från Grundtjärnen & Sumparna Tenningån Skattungen Tenningån (Stordammen - Ore älv) Tenningån Tjärvasseln Vattenkategori EUCD Vattendrag SE678767-145042 Sjö SE676721-143364 Antal vandringshinder: Konnektivitetsi huvudfåra i biflöden status M 1 0 O 1 2 Vattendrag Vattendrag SE678720-145095 SE678408-144051 O D 1 3 1 4 Vattendrag Vattendrag SE678662-144649 SE678036-143607 M O 2 2 0 1 Vattendrag Vattendrag Sjö SE679418-145898 SE680344-144789 SE678651-145260 M M O 1 1 1 0 0 2 Vattendrag Vattendrag Vattendrag SE679337-145844 SE679964-145144 SE678717-144275 D O M 1 2 1 2 1 0 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nästan hälften vattenförekomster inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 10). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att samtliga tio dammar/hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 27 Genomförda och pågående åtgärder Under 2003 utfördes en inventering av vägtrummor som utgör vandringshinder, inom Tenningåns vattensystem. Oreälven (Ämån - Unnåns krv.) (SE678408-144051) Dammen vid Stackmora revs ut i december 2014 efter flera års processande i domstol. 28 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör en stor morfologisk påverkan i många områden. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan av vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade (se hydrologikapitlet ovan) och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. Fem av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Tillståndet i miljön Inom delavrinningsområdet ‘Oreälven mellan Oresjön och Siljan’ är det en sjö och fem vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 6, Figur 11 Tre av de vattendragssträckor som bedömts vara morfologiskt påverkanade inom området kan härröras till rensningar från flottningsepoken på 1900-talet. Ytterligare tre vatten har bedömts vara påverkade av markanvändningen i närområdet (Tabell 6). Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 29 Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 30 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Tabell 6. Vatten inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status Vattnets namn Enån Oreälven (Ämån - Unnåns krv) Oreälven (Skattungens krv Ämån) Oreälven (Unnåns krv - Orsasjön) Skattungen Vasslarängsbäcken ID-beteckning/ Vattenkategori EUCD Vattendrag SE677733-143932 Vattendrag SE678408-144051 Vattendrag Vattendrag Sjö Vattendrag SE678662-144649 SE678036-143607 SE678651-145260 SE676938-143469 Morfologiskt tillstånd M M M M M M Orsaker: Rensning Närmiljö X X X X X X X X Källor till påverkan Inom delavrinningsområdet ‘Oreälven mellan Oresjön och Siljan’ har flottningsverksamhet bedrivits i Tenningån och Oreälvens huvudfåra inom delavrinningsområdet. Den nedersta delen av Tenningån har restaurerats men i den övre delen och I Oreälven kvarstår problem med rensningar (Tabell 6). Flottledsrensningar förekommer även i flera till delavrinningsområdet anslutande vattendrag. Dessa ligger i delavrinningsområden som redovisas i separata kapitel (omfattande omr. 10, 13 & 14). Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområden för fisk. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. I vatten där enbart närområde och svämplan bedömts riskerar att ge felbedömningar av morfologiskt tillstånd och därmed även det bedömda biologiska och ekologiska tillståndet. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen (www.viss.lansstyrelsen.se). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt- och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Ett exempel på där åtgärder för morfologiska problem på en plats gynnar fisk i ett annat, berör Siljans-/Hansjööringen. I detta område har det tidigare förekommit långvandrande öring som lever sitt vuxna liv i Siljan/Orsasjön, men som bland annat har haft sina lekområden i Oreälven och dess biflöden. Åtgärder inom detta område kan därför vara av stor betydelse för öringbeståndets tillstånd i nämnda sjöar. Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 31 vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beakta, exempelvis vid prioriteringssituationer. Vatten med omfattande påverkan i närområde och svämplan kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer, genom att till exempel återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om ’Tillstånd i miljön’ och ’Källor till påverkan’ (Tabell 6, Figur 11). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Nästa steg i processen blir att projektera planerade åtgärder mer i detalj. Detta har genomförts för några vattendrag som redovisas nedan. Tenningån (Stordammen - Ore älv) (SE679337-145844) Vattendragssträckan har biotoprestaurerats (m.a.p. flottledsrensning) i flera steg åren 2007, 2011 och 2014. Den bedöms nu vara återställd från de tidigare rensningarnas morfologiska påverkan. Det bör poängteras att detta inte nödvändigtvis innebär att vattendraget är så fullödigt restaurerat att tillståndet för vattendragets djur och växter är eller blir godtagbart. Ytterligare finjusterande åtgärder kan behövas. Exempelvis kan det behöva återskapas gynnsamma miljöer för fisklek genom att till exempel lägga ut lekgrus till öring. Oreälven (Ämån - Unnåns krv) (SE678408-144051) och Oreälven (Skattungens krv Ämån) (SE678662-144649) En ansökan om att få genomföra flottledsåterställningsarbete på sträckan mellan Hansjö och Skattungens kraftverk ligger sedan 2014 för behandling hos miljödomstolen. Bifalls ansökan kommer troligen restaureringsarbetet att starta inom 1 – 3 år. Den aktuella ansökan omfattar inte alla sträckor som är i behov av restaurering, så ett visst behov kommer att kvarstå. 32 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Referenser Melin M., Edman J., och H. Danielsson. 2012. Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelserna. 2014. Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet – Miljöboken. www.miljoboken.se (2014-10-15). Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 33 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Oreälven mellan Siljan och Oresjön för matriserna vatten och sediment. Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Skattungen SE678651-145260 Oreälven (Ämån Unnåns kraftverk) SE678408-144051 Orsasjön SE676721-143364 Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Sediment 2006 Cd och Pb Zn Vatten 2011 - - Sediment 2006 - - 34 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt. [email protected] Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ 35 36 │ 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
© Copyright 2024