1. No category

(
)(fEGA-klubben
"--'
September 1986
INNEHALLSFURTECKNING
.
Ordföranden har ordet
>
Kallelse till årsmöte m~emakväll
Verksamhetsberättelse
Arsbokslut
Nya medlemmar
Marknaden
Klubbmästerskap
Motorreparationer
Motorbyte
Vega-vagga
Vega 20 år - det var så här det började
Motvinden till Heiligenhafen
Vega internat in el la fri endshi p-regatta 1986
...
'
/
'-"
ORDFORANDEN
HAR
ORDET
Sommaren har övergått i höst, och ett verksamhetsår i Vegaklubben
har gått till ända. Klubbstyrelsen har haft mycket att göra, men
omgiven av så många intresserade
och arbetsvilliga
medarbetare har
arbetet känts roligt.
Klubbens stigande medlemsantal har varit uppmuntrande för oss alla i styrelsen.
Jag vill här också passa på
tillfället
att tacka alla mina kamrater i styrelsen för ett gott
och givande samarbete.
Kära klubbmedlem, jag hoppas att du har kunnat ha glädje av din
Vega i sommar. Mina egna färder har gått söder ut i år, närmare
bestämt till Heiligenhafen,
men det har jag lovat "Vega-bladet"
att berätta litet om i annat sammanhang.
'----
\
Det är nu dags att göra den långa kom-i-håglistan
över allt som bör
åtgärdas före nästa års sjösättning,
om inte den listan
redan är påbörjad. När uppläggningen skall ske får man så mycket att stå i och
senare är det lätt att glömma både det ena och det andra.
Till alla nyblivna Vega-ägare vill
vi i styrelsen säga grattis
och
välkomna i klubben och är du osäker på hur du skall göra med Vegan
inför vintern så fråga oss gärna men i god tid innan frosten slagit
till
på allvar.
Vega-klubben är ju i första hand en intresseförening
kring Vegan som
entypsbåt. Därför vill
jag uppmana alla Vega-klubbens medlemmar och
speciellt
dig som tänker ha kvar din Vega efter årsmötet och det tror
jag alla tänker, att noga ta del av informationen
i detta utskick och
kommatill
årsmötet. Det är viktiga
frågor på dagordningen och du bör
delta i besluten, och visa ditt intresse för din Vega och din klubb,
så att den blivande styrelsen kan känna att den får arbeta för en aktiv och vital
klubb.
Röj undan alla
Seglarvänner
Tack för
hinder
för
en gångs skull
i Vegan, välkomna till
och kom!
årsmötet!
ordet!
Bengt Annerwall
Om man i ovader seglar ut,m&ste
ovedersagligt
man
se glaJ ut ...........
"Ruffhaxan" p& 776 Navigo
1(2)
VEGA-klubben
KALLELSETILL ARSM~TEOCHTEMAKVÄLL
Tid:
Tisdagen den 14 oktober
Plats:
Van der Nootska Palatset,
S:t Paulsgatan 21 B
på Södermalm i Stockholm, telefonkarta
nr 21 ruta
T-baneuppgång: Mariatorget.
1986, kl 19.00
Lokal:
Biblioteket
Program:
Arsmötesförhandlingar
Ul och smörgås
tidigare
Temakväll - Båten Vega, Göran Brohäll,
servicechef
på Albin, berättar och svarar på
frågor om båtens skrov, rigg, motor, underhåll
m m. Hur båtarna byggdes och vad man skall se
upp med.
Dagordning för
B 6,
årsmötet
L
Mötets öppnande
2.
FrågQJ1om mötet utlysts
behörigen d v s om mötet bestämts av
styrelsen,
hålles under oktober, kallelse
till
mötet skett skriftligen
och utsänts senast två veckor före mötet - poststämplats senast 30 september.
Val av ordförande för mötet
3.
4. Val av sekreterare för mötet
5. Val av två justeringsmän, tillika
rösträknare
6. Ev kommentarer till verksamhetsberättelsen
7. Ev kommentarer till den ekonomiska redovisningen
- budget och
balansräkning
8.
Revisionsberättelsen
9.
Frågan om styrelsens
10.
ansvarighet
för
det år som gått
Ev allmänna synpunkter på Vegaklubbens fortsatta
därav följande önskemål till
kommandestyrelse
inriktning
och
2(2)
11.
Frågan om klubbens ansvar/service
Stockholmsområdet
gentemot medlemmar utanför
12.
Ev önskemål om kurser
13.
Frågan om en anmälningsavgift
14.
Ev synpunkter på hur en ökning av medlemmarnas medverkan i Vegabladet skall åstadkommas.
15.
Frågan om Vegaklubbens fortsatta
16.
Förslag till ändring av Vegaklubbens stadgar: medlemskap skall
Se bifogad motion
omfatta tiden 1 september - 31 augusti.
till
klubbens kurser,
om 25:-
medverkan i tidskriften
Segling
Kort redogörelse för behovet av ett entypsförbund för kappseglande Vega-ägare samt de ekonomiska och organisatoriska problem
som är förknippade med detta behov
18.
Förslag om ekonomiskt och organisatoriskt
samgående mellan Vegaklubben och Svenska Vegaförbundet genomatt Vegaförbundet byter
namn till Svenska Vegaklubben. Justeras omedelbart
Y19. Fråganomen avgift om 25:- för utfärdande av nytt klassbevis
till Vegaklubbens medlemmar
v20.
Fråganom årsmötet ger kommandestyrelse i uppdrag att se över
och revidera förbundsstadgarna (se bif stadgar för Svenska Vegaförbundet) samt att redovisa detta på nästa årsmöte
121. Ev synpunkter på styrelsens framtida arbete och organisation i
sektioner
/22. Kort redogörelse för behovet aven utökning av antalet styrelse17.
'---
'--..
medlemmar
1/23.
v 24.
[/25.
J26.
;(27.
J28.
v' 29.
J30.
131.
Valberedningens
förslag
Val av ordförande oI/.r.>f'.
Val av övri ga styrel
till
ny styrelse
11-0/'1"
,~~NA'/'Llv4vc... ,
~
it.:
semedl emmar
J/[/<41.,.
< "f)~r,t"l..
35.
.IM ~ 'J1t/t..(,
J6/.f-'r~U>"""
Val av revisorer
Val av valberedning
Förslag att årsmötet
klubben
kalbrPer
Brohäll
till
hedersledamot
i Vega-
Frågan om Vegaklubben, i samarbete med övriga länders Vega-sammanslutningar,
skall försöka upprätta ett general/total-register
för Vegor, för att underlätta
internationella
kontakter på medlemsnivå inom VODA- Vega One Design Association
Frågan om ett ev svenskt arrangerande av Friendship-regatta
och
värdskap för nästa VODA-möte
Ovriga ev motioner
V32. Ovriga frågor
33. Tack till avgående styrelsemedlemmar
J 34.
t
!JÖ't-Ji{..
Resultat
av kappseglingar
Arsmötesförhandlingarnas
och prisutdelning
avslutande
'---"
' /
MOTION, FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV VEGAKLUBBENS STADGAR.
N uvarande
innehåll:
ÄNDAMÅL
§ l Klubbens
samvaro
ändamål är erfarenhetsutbyte
kring ett gemensamt intresse,
och kamratlig
VEGA-kryssaren.
§ 3 Medlem som inte erlägger stadgad årsavgift kan av
MEDLEMSKAP
styrelsen uteslutas. Medlem som motverkar klubbens ändamål
eller allvarligt skadar dess anseende kan av ordinarie
årsmöte uteslutas ur klubben.
AVGIFTER
§ 4 Medlem erlägger en årsavgift vars storlek bestämmes av
ordinarie årsmöte. Årsavgiften
skall inbetalas senast den
31 december varje år.
Förslag
till
ÄNDAMÅL
ny
text:
§ l Klubbens ändamål är erfarenhetsutbyte
och kamratlig
samvaro kring ett gemensamt intresse, VEGA-kryssaren.
Klubben skall arbeta för VEGA-klassens
fortlevnad,
reservdels tillgång, tillbehör m m. VEGA klubben skall
främja en gQd kultur till sjöss, utveckla ett gott
kamratskap och söka goda kontakter med andra klubbar.
MF.DLEMSKAP
§ 3 Medlemskap
kan erhållas av envar, såvida inte klubbens
syfte eller särskilda skäl hindrar detta.
Medlem som inte erlagt fastställd årsavgift senast det av
styrelsen fastställda datum varje år anses ha utträtt ur
klubben.
Medlem som motverkar klubbens ändamål eller allvarligt
skadar dess anseende kan av ordinarie årsmöte uteslutas
ur klubben. Medlem är skyldig att till klubben anmäla
adressförändring
samt eventuella
förändringar beträffande
ägarskapet för registrerade
VEGA i klubben.
AVGIFTER
§ 4 Medlem erlägger en årsavgift vars storlek bestämmes av
ordinarie årsmöte. Årsavgiften
skall inbetalas senast det
datum som styrelsen fastställt,
dock senast 31 augusti.
Årsavgiften
omfattar tiden l september t.o.m. 31 augusti
nästföljande
år.
Motivation:
.
Klarlägga klubbens syfte och ändamål.
.
Enklare
överens.
redovisning
när
Enligt nuvarande
möjlfghet att~få
///
//
l
',.,</
/1//
/1f~
(
/L~~-H~#~L--_"
.
/.,
/' /~~nge{,/86-09-11
c./
/.//
i /'---7:/
'../
.
utskick,
verksamhetsåret och medlemsåret stämmer
stadgar har medlem som ej erlagt årsavgift
service etc. av klubben under ett helt år.
STADGARFUR SVENSKA VEGA-FORBUNDET
Stiftat
den 31/10
1970
§ l
Svenska Vega-förbundet utgör ett till Svenska Seglarförbundet
anslutet
vars ändamål är tillvaratagande
av Vega-kryssaren ~om entypsbåt.
klassförbund,
§ 2
Förbundets uppgifter är att
al representera
Sverige i motsvarande internationella
klassförbund,
Vega One Desi0n
Association (VaDA)
bl följa tävlingsverksamheten
och övrig utveckling inom och utom landet
el verka för en rationell
urpläggning av tävlingssäsongen,
nationellt
och internc~one11t, samt bistå kappseglingsarrangörer
med rådgivning m m
dl planlägga och verkställa
uttagningar
samt i mån av behov upprätta rankinglists
el i mån av åtagande handha mätning, registrering
och tillverknings
kontrollfl bevaka och i möjlig mån utöva inflytande på utvecklingen
i fråga om klassbestä~
melserna, samt utfärda klassbevis
01 svara för upplysnings- och rådgivningsverksamhet
hl utgöra remissorgan
,,
~.
il sköta klassens övriga angelägenheter
§ 3
Till Svenska Vega-förbundet äro anslutna de i landet verksamma Vega-klubbar, som
efter därom gjord ansökan blivit antagna av förbundsstyreisen
såsom medlemmar.
§ 4
Vega~förbundets angelägenheter handhaves aven styrelse bestående av ordförande, se~reterare och kassör jämte minst fyra övriga ledamöter. Varje ansluten Vega-klubb j~pr
uJse en representant
för varje
påbörjat
100 endast ytterl i gare en representant
för buodstyre l sen knyta till
vilka dock ej har rösträtt
50-ta l medl emmar, dock vi d I:icdiemsta 1 över
per påbörj 9t 1O0-ta1 m€dJpml'lar. Dessutom äget'
sig vtterligare
ledan.öter
.
~.
§ 5
Styrelsen sammanträder på- kallelse av ordföranden
va antalet ledamöter är närvarande.
Vega-förbundets
ing.
Vega-förbundets
§6
firma tecknas
§ 7
verksamhet-
om det.t'~ lir av behovet påkallat
inom styrelsen.
och är b~utsmässig
~
av två av styrelsen
och räkenskapsår
§ 8
Verksamheten och förvaltningen
Dessutom skall två suppleanter
revideras
utses.
utsedda
omfattar
årligen
styrelseledamöter
om ändring
av dessa stadgar
i föreT.-
kalenderåret.
av två revisorer
§ 9
Beslut
då minst hal-
valda av förbundet.
.
skall
hänskjutas
till
avgörande
inom Sv~nska Vega
91'2:.1:10D"s<;a-hives
tJJer, om fragan gäll uupplösning av förbundet skall beslut fattas härom vid d~~~~:~a
Vega-klubbarni~
ordinarie årsmötew,. v2-r.'d K'V-eTT,-TIti ~li'-g"CL IIItlhf' klubba~na k-t'ä-\/es.
klubb(;'.t-t~~ styrelse!'"
\'-Mv-H fu-~~ t./ i~x.:
VEGA-Ft;lRBUNDEJ'___ochVEGB=KLUEEEN.
Idrottsrörelsen i Sverige organiseras genom
Svenska Idrottsförbundet.
De idrottsmän och
-kvinnor som valt kappsegling som sin gren
företräds inom Idrottsförbundet
av Svenska
Seglarförbundet.
Detta består i sin tur av
klassförbund, t ex Svenska VEGAförbundet.
VEGA förbundet har hittills varit det samlande
"paraplyet" över VEGAklubbarna i landet.
Således:
Svenska Idrottsförbundet
Svenska Seglarförbundet
Svenska VEGAförbundet
VEGAklubbarna på ost-, västoch sydkusten samt i Vänern.
Emellertid finns det jU nu endast ~ VEGAklubb i
Sverige: Svenska VEGAklubben, där den gamla DVK
utgör kärnan. VEGAklubben tillsätter styrelsen i
VEGAförbundet och finansierar dess verksamhet.
(Den största utgiftsposten är avgiften till
Svenska Seglarförbundet.)
Man kan säga att i
praktiken är VEGAförbundet ett "dotterföretag"
till VEGAklubben, som sköter klubbens kappsegling.
Vad vi nu funderar på är om vi kan "fusionera"
verksamheten så att vi slipper ha 2 styrelser, 2
årsmöten, 2 redovisningar etc. Detta skulle
innebära att vi officiellt är ett klassförbund som
är anslutet till Svenska Seglarförbundet.
Detta
klassförbund skulle heta "Svenska VEGAklubben".
Varje medlem i (den nuvarande) klubben skulle då
bli individuellt ansluten till Seglarförbundet.
Vad detta skulle betyda i teorin vet jag inte.
Antagligen blir varje klubbmedlem en "idrottsman",
och det skulle kanske kännas bra. ("Vad gör Du på
Din
fritid?"
-
"Jag
är
idrottsman.
Det
har
Jag
papper på!") I praktiken betyder en sammanslagning
av skisserat slag att vi måste se över och
kombinera förbundets och klubbens stadgar,
eftersom de två organisationernas
syften och
verksamhetsområden
inte sammanfaller helt:
Förbundets syften motsvarar närmast kappseglingssektionens inom klubben.
--
----
Den ovan beskrivna modellen tillämpas i Sverige av
bl a BALLADklubben, VIGGENklubben och DRAKklubben.
I Holland däremot, har man två organisationer.
Först klubben "Kring van VEGA Zeilers" där alla är
med. De aktiva kappseglarna är dessutom anslutna
till en särskild "VODAförening" och denna är .lsin
tur ansluten till det holländska seglarförbundet.
n-
-7'j--
Varför då hålla på med dessa krangliga
organisationsfrågor
över huvud taget?
Ar VEGAseglaren verkligen en idrottsman?
,,-.-
Ja, Jag tror att inom varje seglare finns det en
idrottsman eller ett frö till en sådan. Aven om
det aktiva kappseglandet f n är lågfrekvent inom
klassen så tror jag att det kommer att växa på
nbjtt. Det behövs en klass där "vanligt folk" med
"vanliga plånböcker" kan kappsegla och ha roligt
med "vanliga båtar". Dessutom, trots alla trevliga
fester och träffar, tror jag att
KAPPSEGLINGEN
OCH
DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN AV VEGAN
AR KARNAN I VEGA-RöRELSEN.
~
~,
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
FUR TIDEN 1985-09-01 - 1986-08-31
De olika
verksamheter som klubben kunnat erbjuda sina medlemmar har
i de flesta fall
redan redovisats mer detaljerat
i dessa spalter.
De
kan därför kortfattat
redovisas på följande sätt:
- Arsmötet 29 oktober på Folksam. Efter årsmötet
Eklund föredrag om sjösjukemedel
insekter och ormar.
höll leg läk Birgit
och bett av
och vård av sårskador
- Traditionsenlig
vinterfest
med levande musik på officersmässen
Långa Raden på Skeppsholmen 15 februari.
-
Vårträff
i södra skärgården
- Höstträff
på Ängsön utanför
i
17-19 maj.
Saltsjöbaden
i norra skärgården på Norrgårdsön 30-31 augusti.
- Kurskvällar
* Bensinmotorkurs
14 januari,
* Dieselmotorkurs 21 januari,
* Elektroniska hjälpmedel
Kenneth Nobelius
* Segel och
ningskväll
* Båtjuridik
ringsbolag
till
ledare Anders Blume
ledare Bo Högberg
Vegan 4 februari,
ledare
Björn och
segeltillverkning
22 januari, samt uppföljning med trimombord på Vega under maj hos Royal Sails
och sjölag i samarbete med Vegaklubbens "eget" försäk-
UAP-AGFAssurans AB och medverkan från Båtägarnas egna
försäkringsbolag
i Vaxholm
* "Att segla Vega i teori
ledare Lars Lemby
-
Kappseglingsföredrag
och praktik",
tre kurskvällar
18 mars. Arrangör Sveriges
Kappseglingen Hummern, på K~ge bugt, 6-7 juni,
Danska Vegaklubben
Klubbmästerskap i Vega-klubben
i mars,
Expresseglare.
på inbjudan
från
- Friendshipregatta
i Heiligenhafen med VODA-möte 17-19 juli. Inbjudan från den västtyska Vega-klubben.
- Vegabladet med information och erbjudanden har utkommit med 5 nummer.
- Medlemsmatrikel med aktuell och utökad information.
-
Speciell
försäkring
för Vega-klubbens medlemmar.
Styrelsens inre arbete har skett genom ett stort antal styrelsemöten,
telefon- och brevkontakter,
arbete sektionsvis
samt fullgörande av de
enskilda styrelsemedlemmarnas olika uppdrag.
Dessutom har ett stort antal kontakter och förfrågningar
stående intresserade
Vega-ägare besvarats under året.
Under det gånga året har belastningen
och redaktören för Vega-bladet.
Klubbens medlemsantal
varit
har ökat under året.
speciellt
från utomstor
på kassören
RESULTATRÄKNING
840901-850831
850901-860831
INTÄKTER
----
Medlemsavgifter
Försäljning
Festintäkter
Portointäkter
Temakvällar/möten
Annonsin
täkter
23.980,4.345,9.225,26O ,50,-
27.200,-
5.740,9.460,325,1.115,-
43.840,-
37.860,-
KOSTNADER
.~
Varuinköp
Medlemsavgifter
Portokostnader
Styrelse/årsmöten
Familjeträffar
Arsfest
Kassörarvode
Medlemsutskick
Kontorskostnader/div.
Gåvor
Kurskostnader
Priser
3.910,38
5.202,05
285,-
1.695,-
2.786,90
4.797,70
1.530,2.880,~
465,482,20
12.917,15.255,60
954,843,9.820,1.467,15
1.526,40
1.723,205,2.332,1.349,30 -44.340,05
-28.086,63
Verksamhets resultat
Ränteintäkter
+2.495,18
+9.773,37
+1.295,39
Arets överskott
+1.995,13
+11.068,76
-500,05
=========================================~
~
Ordförande
--
a~~~~f
Bengt Annerwall
Kassör
"A',
I/c-
i i
!fI!~J ;:/. /1: 1:11. 'fi~{?1:"/
Maifa HäggbYoI1l
860831
BALANSRÄKNING
8 SO8 31
Ti 11 ~nga~
Kassa
Postgiro
Frimärkslager
Lager
15.776,65
84,25
23.504,64
111,95
13.853,-
38.278,37
-----------------
-----------------
36.283,24
1.995,13
1.270,60
25.214,48
11.068,76
2.797,75
19.703,97
\'
,"-../
Skulder/egetkapital
~
Kortfristiga
Eget kapital
Arets
resultat
skulder
1/9
37.553,84
"-./
38.278,37
37.553,84
---------
Ordförande
---------
Kassör
~~/
(
/---
i::;~~Y!~~~~~
Beng( A~nerwall
'/
~
;J(?;~tJtl~i1/l/
M;if;' Hä~~1f{~""
tJlJt.21f,
~~/;/
"
.
.
.
.
.
REVISIONSBERÄTTELSE:
Undertecknad, som utsetts till revisor i VEGA-KLUBBEN,
får efter genomgång av räkenskaperna för verksamhetsåret 85-09-01 t;o.m 86-08-31 tillstyrka:
att
resultaträkningen
och balansräkningen
att
styrelsens ledamöter beviljas
gångna verksamhetsåret.
faststälts,
ansvarsfrihet
samt
för det
NYA
MEDLEMAR:
Andersson Bo
Andersson Rolf
Baarsen Magnus
Broman Gunnar
Brunström Lars-Erik
Carlson Lars
Carlsson Jan
Dessel Lars
Engman Martin
Garfalk Börje
Gyllner Leif
Hall Christer
Karlsson Stig F.
Kjellman Lars
Lans Sven-Olov
Lind Christer
Magnusson Göran
Mattsson Roine E.
Sjöbäck Bengt
Skogström Lars
Sundberg Stig
Thomson Fred
Widell Anders
Åkerman Magnus
ädling Erik
VÄLKOMNA
ANTALET
TILL
VEGA-2220
VEGA-2565
VEGA- 358
VEGA
2 56 7
VEGA- 503
VEGA-2869
VEGA-3368
VEGA-1604
VEGA- 856
VEGA- 850
VEGA-2015
planerar
VEGA-2302
VEGA-2323
VEGA- 837
VEGA-2640
VEGA- 417
VEGA-2966
VEGA-1573
VEGA-1245
VEGA-1l28
VEGA- 971
VEGA-2846
VEGAVEGA-
VEGA
BETALDA
-
10
FRIDA
ELISE II
RULLAN
Johanneshov
Hönö
Tyresö
LADY BLUE
ISABELLA
Åkersberga
Äkersberga
Enköping
LOVIKA
Farsta
Bålsta
WINDIE
LEMONE
GAREA
MACOMA
Iggesund
Södertälje
Järfälla
Karlstad
VEGA-köp
SOPHIA II
Farsta
AGAINST ALL ODDS Vellinge
NIPPRAN II
Märsta
PANTA REI
Vaxholm
FELICIA
MALIN
PEARL
POMMERN
Gnesta
LAS VEGAS
INGUN
ANN MALI
RIKITIKITAVI
532
Mariehamn ÅLAND
Strängnäs
Stockholm
Saltsjö-Boo
Stockholm
Johanneshov
Stockholm
Sigtuna
KLUBBEN!
MEDLEMSAVGIFTER
ÄR 322 ST.
PER DEN
86-09-12.
Om Du mot förmodan skulle vilja sälja din VEGA, annonsera då gärna via
klubbens medlemsblad. VEGA KLUBBEN har i dag en kö av intresserade personer/medlemar som vill köpa en VEGA.
Vid eventuell försäljning, vore
vi tacksamma om Du ville informera klubben om detta och den nya VEGA
ägaren om VEGA KLUBBENs alla fördelar. Värvar blad för nya medlemar kan
beställas via kassören.
Lars Häggblom
ar
a
ONSKAR KaPA BYTA SÄLJA GRATIS ANNONSERING FOR VEGA KLUBBENS MEDLEMAR
Insänd önskad
annons till VEGA
KLUBBEN
c/o Häggblom,
136 66 Handen eller ring efter kl.
1800
08--------------------------------------------------------------------------
--.--.
.
... ...
30A,
Annebergsvägen
776 38 76.
..-..---.
""'.'-'
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------S Ä L J E S
./
NY-TILLVERKAD VEGA BÅTVAGN.
- galvaniserad
U-balk.
10 lagrade
däck.
-
kombi drag.
- mycket
välgjord.
tel. 026 - 13 26 52
Åke Bertilsson
VEGA-186
!
!
!
S Ä L J E S
!
HÅRD-VINDS FOCK
-
????
====================================!
S Ä L J E S
AKTERPULPIT
TILL VEGA.
tel. 026 - 13 26 52
Åke Bertilsson
!
!
!
!
!
!
!
!
====================================!
VEGA-2l59, årsmdl. 1974
J
och välutrustad
tel. 0175
Jan-Olov
J
-
225 54
Gardehed
====================================!
KÖP och SÄLJ via VEGA bladet......
-
B Å T S K A T T
????
Kanske kommer snart -och vem
Då kanske det inte blir nåt
för båten. Gör slag i saken
nu och beställ KLUBB-PRYLAR
1984 års priser.
vet.
över
redan
till
- NY VEGA KLUBBS VIMPEL
bör alla medlemar ha
!
- TEKNISKA TIPS
!
T-SHIRT I s
m.m.
! (se separat b~ld över klubb-prylar)
!
!====================================
!
! »»»»»
EFTERLYSNING
«««««
!
! Har Du hittat på något nytt, för! ändrat eller funderat på något
-
S Ä L J E S
välvårdad
7,2 KVADRATMETER
!
! ny, pris: 1000 kr.
!
! tel.
0764
229 93
! Bo Halvarsson
!
!====================================
!
GRATIS annonsering
för medlemar.
Företag med anknytning till båtlivet får annonsera mot ett bidrag till våra tryck och porto
kostnader.
betro
utrustning,
inredning
e.dyl.
! till din VEGA.
! Ring eller skriv då till:
!
505 08 Thomas Olsson
! tel.
0750
! tel.
0764
236 96 Krister
Nylund
!
! Tekniska
sektionen
VEGA klubben
!
!====================================
-
====================================!
S Ä L J E S
!
!
!I!!!!!!!!
K Ö P E
Spinnaker-bom
VEGA-228
i mycket
MONITA II
fint skick.
-
tel.
08
38 09 65, säkr.ef. 18.00
Karin o Kurt Lindgren
till VEGA-2379
önskas
S!!!!!!!!!!!
köpas
HAVSSULAN
tel. 08 - 96 69 03, säkr.ef. 18.00
Peter Johannesson
-------------------------------------------------------------------------
a en
ar,
aNSKAR KaPA BYTA SALJA GRATIS ANNONSERING FaR VEGA KLUBBENS MEDLEMAR
Insänd önskad annons till VEGA KLUBBEN c/o Häggblom,
Annebergsvä~en 30A,
136 66 Handen eller ring efter kl. 1800 08- 776 38 76.
-------------------------------------------------------------------------~
~---~ -
~
--~_.~----------
------------------------------------------------------------------------!
! «««««
S Ä L J E S»»»»»
»> VEGA NUMMER 1 TILL SALU «<
!
! SPINNAKER UTRUSTNING
Pga. utlandstjänst
vill vi sälja
!
denna raritet, till en entusias! för VEGA, fabrikat BODING
tisk träbåtsvän. Båten är rikligt
! inkl. bom
utrustad tex ingår fyra försegel,
! ny, pris 3000 kr.
komplett spinnaker etc. etc.
!
I köpet ingår också pallvirke och
! tel. 0764 - 229 93
ställning till vintertäckning.
! Bo Halvarsson
Vinterplats
för vintern -86/87 kan
!
ordnas.
priside: 46.000 kr.
!====================================
!
tel. 0760 - 808 10
! INGET ONT OM RÖKARE!
! DE ÄR OCKSÅ MÄNNISKOR,
Yngve Nilsson
! -MEN INTE LIKA LÄNGE!!!
~
~
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------~
~
/\t..U/3B-PRYlAR
~
~
198
===========================~================
K L U B B M Ä s T E R S K A P E T
6
I tidigare utskick (se bifogade blad) har vi i
kappseglingssektionen uppmanat kappseglare i
hela landet att skicka in sina resultat till
oss, så att 1986 års Vegamästare kan koras.
Inga resultat har ännu kommit oss tillhanda!
Men det är inte för sent... Du får en vecka på
Dig-
9 september
1986
-- -. . - .- ~
.-.--------
VEGA
-
KAPPSEGLING
NYA REGLER
1986
-
"'- .
...----
K LUBB MÄSTERSKAP.
FÖR FÖR KLUBBMÄSTERSKAPET.
Efter
sammanslagning av VEGA-klubbarnai landet till en klubb, VEGAklubben,
kan klubbmästerskapet
inte organiseras
som tidigare,
då särskilda
regler
tillämpades
i respektive
VEGA-klubb. Vår strävan
nu är att
alla klubbmedlemmar i hela landet skall kunna kappsegla på sina respektive
hemmavatten och ändå kunna räkna poäng i inbördes
tävlan,
så att vi kan
hylla en KLUBBMÄSTARE för 1986.
Klubbens kappseglingssektion
har därför
prövas under den kommande säsongen.
utarbetat
nya regler,
som skall
VEM KAN DELTAGA?
Endast
VEGA med klassbevis kan deltaga.
Klassbevis utfärdas av:
Svenska VEGA-förbundet
Lars Lemby
Kastanjevägen 8
132 00 Saltsjö-Boo
VILKA SEGLINGAR RÄKNAS?
Kappseglingar
som sanktionerats av Svenska eller Danska Seglarförbunden
48- och 96- timmars.
,
samt SXKs distansseglingar,24-,
HUR MÄNGA SEGLINGAR
RÄKNAS?
Du får räkna,Dina 4 bästa resultat från de seglingar i vilka Du deltagit
under
1986.
I VILKA KLASSER KAN MAN STÄLLA UPP?
Alla klasser där VEGA med klassbevis får starta, t ex VEGA entypsklass,
LYS, DH, rOR, m fl.
HUR RÄKNAS
A
PI
P
=
=
=
POÄNG?
Antalet båtar anmälda till start i klassen.
Placering enligt arrangerande
klubbs resultatlista.
Erhållna poäng i VEGA-klubbmästerskapet.
'"
Formler:
Upp till 10 st anmälda
p = (A-(Pl-l»
x 1,5
Fler
än 10 st båtar
båtar
anmälda
i klassen:
till
start
i klassen:
p = 15 - (PI-l) / A x 15
Vid lika poängtal vinner den som:
l. slagit flesta båtar i de räknade seglingarna
2. skaffat flest poäng i VEGA-entypsseglingar
3. vunnit lottning utförd av VEGA-klubbens
kappseglingssektion
~
Formlerna
ovan har tidigare
tillämpats
av klubbarna
vid poängberäkning
till klubbmästerskapen.
De har tillkommit
för att så långt som möjligt
skapa
rättvisa
mellan
båtar
som kan deltaga
i kappseglingar
med
få
startande.
I princip innebär formlerna:
-
"
-
att ingen båt kan få mer än 15 poäng i någon kappsegling
att 15 poäng kan uppnås då 10 båtar eller fler anmälts till start
att vid färre anmälda till start än 10 st får sista båt 1,5 poäng,
näst
sista båt
3,0 osv med
1,5 ~oäng
för varje
båt man
slagit.
HUR DELTAR DU I KLUBBMÄSTERSKAPET?
Du kan bli VEGA MÄSTARE 1986 genom att:
- deltaga i kappseglingar'
,
-
skicka in arrangerande klubbs resultatlista till VEGA-klubbens kappseglings sektion,
adress:
Bengt Palmberg
Barnhemsvägen
28
162 42 Vällingby
räkna själv ut Din inseglade
ligger till under säsongen
poäng
så att Du kan hålla
FÖRSÖK ATT FA TILL STAND ENTYPS-SEGLlNG
"\
Om Ni är några
ni kan anhålla
VEGOR
I VEGA-KLASS
tillsammans, försök då få med minst 5 båtar så att
hos arrangerande
klubb
VEGA-seglare
i Stockholms trakten
i bl.a. följande kappseglingar:
- Lidingö
Runt
Ornö Runt
-
Vikingarnas Skärgårdssegling
-
Horsten
-
Kanholms Race
att få starta
kommer
att försöka
Race
LYCKA TILL!
reda på hur Du
ÖNSKAR
KAPPSEGLINSSEKTIONEN
som VEGA entypsklass.
ordna
entyps
segling
MOTORREPARATIONER
Niels Olsen, Kärrvägen 18, Tyresö hjälper gärna våra medlemmar med
renoverings- och underhållsarbeten
på dieselmotorn.
Niels, som är pensionär, ställer
upp i den mån han har tid. Han har
telefon: 08-7128193.
MOTORBYTE
Eftersom motorerna i de första Vegorna nu börjar bli gamla kan det bli
aktuellt med motorbyte. Från Yanmar-Specialisten,
Sjöbergs Marin & Motor,
har vi fått följande priser på kompletta utbytespaket.
Förutom motor ingår bl abackslag,
propelleraxe,
propeller och reglage.
Priserna är vad vi kan förstå mycket konkurrenskraftiga.
Yanmar-Specialisten har adress: Handelsvägen 20, 122 32 ENSKEDE,tel: 08-492007.
Omdet är aktuellt med motorbyte för Din del,
för eventuella samköp.
Följande
priser
kontakta
Thomas Olsson
gäller:
Yanmar 1 GM10 1 cyl, 9 hkr, 27.000:- inkl moms. Inbytespriser
för gamla
motorn är 4.000:- för 1-4 st, 4.700:- för 5-9 st och 5.400:- för 10 st
eller fler. För sötvattenkylning
tillkommer 3.500:-.
Yanmar 2 GM20 2 cyl, 18 hkr, 37.200:-.
Inbytespriser
är 5.600:- för 1-4 st, 6.300:- för 5-9 st och 7.400:fler.
för gamla motorn
för 10 st eller
Sammamotor kostar 41.200:~ met sötvattenkylning.
Priserna är preliminära.
Rabatter
inte arbetskostnad
för bytet.
m m kan diskuteras.
I priserna
ingår
Från Bo Högberg, ~sterskärs varv, tel 0764-68050 (återförsäljare
för Volvo) har vi fått följande priser:
Volvo 2001, 1 cyl, 9 hkr, inkl tillbehör
och laddningsfördelare
för
2 batterier,
motorbädd, axel, hylsa m m, pris 27.907:- inkl moms.
För den gamla motorn avgår minst 4.000:-.
Volvo 2002, 2 cyl, 18 hkr, inkl alla tillbehör,
pris 37.715:- inkl
moms. För den gamla motorn avgår minst 6.000:-.
För sötvattenkylning
tillkommer 3.595:- i båda fallen.
Vid installation
av Volvo måste ny propellerhylsa
monteras.
Bo Högberg tar 4.900:- + moms för montering inkl torr- och sjösättning.
Även här kan priser diskuteras
vid köp av flera motorer.
Foldingpropeller
till Yanmar och Volvo kostar
ligare beroende på fabrikat.
1.000:-
- 1.500:-
ytter-
VEGA-VAGGA
Förfrågningar
har kommit om mått och dimensioner på vagga till
I detta utskick bifogar vi ritningen
på de uppallningsbockar
Vegan.
som finns
i Vega-handboken.
Vi återkommer med ritningar
pallningsanordningar.
på originalvaggan
Skulle läget vara akut för någon medlem - ring
Olsson - vi kan hjälpa Dig.
"-
o -_o
och andra lämpliga
eller
-;::;"""" i'"
u."",-,-",
"'<oS Z,°C-K.A!S
"..
b,' .,.\,/,"""
I", 'i.o
~r"-'<~Lk,-..,,~
"'q~.
~"'"" c".
,T :-O«
~.. '"
Thomas
V!::GA
"'O
-a"~,,, v. ,,-
\' +
till
'--'--'-----
Bo<~ v,~ ST" ?(;>
~'P.
"..<R.""";.
..~~
skriv
upp-
,.~o
~/
~
-
\
".~@
w
\
'~>O
v,~"~,-",.",,c.'
<.. \3 "~.".Q
<'0 ,,...
<."
I"~"
'37. >
I,. >0
------..
u".< r,.
T"~'.P'"KT
I
e' G
"~o,,KVL
(~
V
/f.;
1/0
~II(
~
~--
/",.,
~- P/,
("
t,~<-
(
LT-1011,7
/ /.
Fig. 30
Vegan 20 år - det var så här det började
Vi har återfunnit
våras kunde Peter
av Yngve Nilsson.
är till salu (se
........
Vega nr 1. I höstas såg vi henne på land och i
Johannesson segla henne. Hon ägs för närvarande
Tyvärr kan Yngve inte behålla båten varför den
marknaden).
Trots sin ålder - hon byggdes 1965 helt
och har en fin finish enl Peter.
i trä
- är
hon i gott skick
Skrovet är identiskt
med alla andra Vegor men överbyggnaden skiljer
sig något. Bl a är rufftaket
mer välvt. Inredningen saknar det vanliga mastskottet
och toalettutrymmet.
En mer öppen inredningslösning således. Over motorutrymmet finns ett tvättfat
som är utdragbart. Smart lösning enl Peter. Vi återkommer om nr 1:s fortsatta
öden och äventyr.
I tidningen Vi Båtägare nr 8 1982 fanns en intressant
artikel om
Vegans historia och tillkomst.
Den skrevs av Eric Carlstedt.
Artikeln återges delvis i detta utskick. Tyvärr har det dåvarande Albin
Marin~ som tillverkade
våra båtar, ingenting gemensamt med den lilla
rest av företaget som i dag finns kvar.
En unik bild: Den första prototypen
Varv.-
.
till Vegan, helt byggd i trä hos Karl-Erik Andersson på Nötesunds
I-lis'[orien 0111Albin Marin
t,
~
Så föddes
svensk
båtindustri
Att beskriva Albin Marins historia
blir på samma gång en berättelse om de
svenska småbåtsvarvens utveckling
från hantverk till industri. Med påföljande
överetablering och kris,
nedskärningar och konkurser.
Detta avsnitt handlar om "Klondyke-åren",
den tid då framåtsträvande män
med ambition kunde bygga upp jätteföretag
från ingenting. Det var inte så många
år sedan. Men det är redan nutidshistoria.
/-
"Jag satt och åt frukost på ett hotell i Stockholm i juni 1956. Vid
bordet bredvid satt en man och tittade på en bätritning, en segelbåtsritning. Då gick jag fram eftersom
det enda intresse jag hade var båtmotorer. Halvt på skämt frågade
jag vad han skulle ha för hjälpmotor i den båten. Jag presenterade
mig som tillverkare av båtmotorer.
Då berättade han att han var i
Skandinavien för att få tag på leverantörer aven 27 fots segelbåt som
han själv hade ritat. Han skulle givetvis sätta in amerikanska hjälpmotorer" .
Detta är inledningen till vad som
skulle bli Albin Marin och den som
berättar är Lars Larsson, då marknadschef på Albin Motor i Kristinehamn, men kanske mer känd
/-
-L.
,
som allsvensk fotbollsspelaremed
. landslagsmeriter. Bara 22 år gammal tog han efter knappa tre års
studier en jur kand i Uppsala. Efter examen återvände han till Kristinehamn och fortsatte att spela
fotboll samtidigt: som han arbetade.
upp sig i familjeföretaget. Det var
först när han nått VD'posten som
han började karriären som fotbollsspelare på allvar. 27 år gammal, en
ålder då andra börjar varva ner,
bytte han klubb och gick till all.
svenska Degerfors. Sex säsonger
spelade han allsvenskt och blev
landslagsman flera gånger, han
fick t o m proffsanbud från Italien
somhantackade nej till,
Familjeföretaget Albin Motor
drevs på 50-talet av Lars Larssons
far, Erik Larsson, och var mest
känt som båtmotortillverkare med
Europa som marknad. Den första
Albinmotorn gjorde Erik Larsson
redan som 16-årig skolgrabb år
1906 och sedan dess har ett stort
antal motortyper för både fritidsocharbetsbåtar sett dagens ljus.
Pacific 28
'Det blev affär med den amerikanska båtmannen. Les Marsh beställde 33 båtar av Lars Larsson. De
skulle vara utrustade med Albinmotorer och heta P-27. Larsson
köpte ett 5000-kronors-bolag i
Stockholm, utvecklade det och
kallade det Larsson Trade AB.
Det blev en enhet som drevs från
Albin Motors exportavdelning. De
33. båtarna beställdes hos Harry
Hallberg på Orust, som föreslogen
del ändringar och båten blev så påcific28.
P-28 mätte 8,53 x 2,23, deplacement 2700 kg och hade en Albin
0-21 på 10 hk som hjälpmotor.Fyra kojplatser, pentry med spritkök,
rostfri diskho med vattenpump,
färskvattentank, rostfri isbox,
glas, porslin och rostfria bestick
för sex personer, helt inbyggt WC,
storsegel och kryssfock ingick i
den rikliga standardutrustningen.
27.600 kostade hela kalaset.
Hela kapaciteten de första åren
gick till Californien. Därute bildades P-28-klubbar och ett stort gäng
seglare blev intresserade av båten.
Intresset för P.28 var så stort att
båten snart blev den största entypsbåten! Dryga 50-talet båtar
exporterades innan man gjorde sin
första svenska leverans 1959. När
så den amerikanske agenten kom i
ekonomiska svårigheter började
man visa båten i Europa och dc
större båtutställningarna fick p.
28-besök.
Rex
35
Hösten .60 försökte man introducera en större havskryssare, Rex
35. som mätte 10,64 x 3,01. Deplacement 5.800 kg och segelyta 51,6
m2. Rex 35 som konstruerats av
Olle Enderlein såldes för 79.700
men den togs bara fram i ett fåtal
exemplar.
Pole Star
Också på motorbåtssidan gjorde
man ett försök att öka sortimentet.
Det blev den av Lage Eklund ritade Pole Star på 7,63 x 2,43 med
dubbelruff och fyra kojplatser.
Motorn var en fyrcylindrig Albin
0-411 på 40 hk. Med ett attraktivt
pris på 28.800 för en välutrustad
båt, såldes Pole Star i 20-talet
exemplar, en på den tiden hög siffra. Båten byggdes hos Svensson &
Dahlström i Karlstad.
Larsson Trade hade redan i ett
tidigt skede gått in för att hålla en
hög servicenivå och skapa ett gott
förhållande till sina kunder. Gunnar Ahlebro, som arbetade med
marknadsföringen av P-28. berättar:
En P-28 skul1e levereras till
Bermuda. Kunden fick en referens
från en köpare i Los Angeles som
sa att han kunde sända sitt förskott
och vara säker på att få sin båt, 'det
är seriösa människor på detta företag'. Han sände full betalning och
fick sin båt.
-
Plastens
intåg
När P-28 tagits fram i över 150
exemplar kände man ett behov av
förnyelse och hösten -62 övergick
man till den då moderna masthead.
riggen. Något ökad bredd, större
sittbrunn och ökat stuvutrymme
fick man också med i denna för-
ynf,'Tingav båten. Plasten började
sitt segertåg och Harry Ha1lberg
engagerade Ste11an Fägersten för
att arbeta fram en plast-P28. Stellan hade tidigare arbetat med
plastbåtar i USA. Inför säsongen
-65 planerade man för 25 plast- och
15 träbåtar. Att plasten snart skulle dominera visade sig också på
stockholmsutstä11ningen A1lt för
SjÖn där mall det året visade 190
plastbåtar, BO träbåtar och 80 i
andra material.
.
En solig majdag -65 gjordes en lite ovanligare P-28-leverans. Det
var överbefälhavaren,
general
Torsten Rapp som fick sin nya båt
levererad i Otterbäckens hamn för
att sen ti11sammans med sin familj
på Göta Kanal ti1l Stockholm. Generalen har tillhört marinen och
kärleken till båt och hav sitter i.
P-28, Rex 35 och Pole Star ti1lverkades utanför företaget som ju
ditinti1ls enbart sysslat med marknadsföring. Men man kan ju ändå
säga att dessa tre var de första Albin-båtarna.
Amerikansk ide
Lars Larsson hade ofta funderat
över utvecklingen för Larsson
Trade men på en USA-resa i november 1964 fick han impulsen till
nästa steg:
- Jag var i Amerika för att sälja
båtmotorer. Då kom jag in på ett
båtvarv i Los Angeles och fick se
lite mer mekaniserat och produktionstekniskt bättre upplagt tillverkningsförfarande än vad jag
sett någon gång i Sverige, och jag
hade rest i 20 år på svenska varv
och sett hur man gjorde motor- och
segelbåtar.
- Jag blev imponerad. Det slog
mig att amerikanarna var mycket
rationellare genom att det kom t ex
färdiga pentryskåp, mycket färdig
trä inredning och sattes in i stora
sjok medan man här ti11verkade på
plats nere i skrovet - en bit här
och en där. Och då, när jag fick se
det, tänkte jag: Jädrar om vi kunde
börja med en ren monteringsfabrik
hemma!
- Jag ringde hem till Kristinehamn, till Uno Eriksson, och bad
att han skulle kontakta Per Brohäll
som vi haft en del kontakter med tidigare. Pelle hade snabba båtar på
Gotland Runt och sånt.
U no Eriksson som börjat på
Larsson Trade våren -62 hade närmast kommit från Bro Varv, och
han hade intresserat sig för segling
sedan 14-årsåldern. Sin topp som
kanotseglare nådde han åren 1954
- 55 då han i C-klassen tog hand
om SM-tecknen.
Skiss på krogen
När Lars Larsson just kommit hem
från sin USA-resa mötte Uno Erikson och Per Brohäll upp i Stockholm, på restaurang Sturehof. Där
skissade Pe11e upp en båt - som
sku1le bli Vega. Och Lars skissade
en affärside, e1ler bas filosofi: En
bra familjebåt med en bra hjälpmotor, ett lågt pris bl a åstadkommet
genom att man sku11e sälja direkt
ti1l konsument. Båten skulle vara i
plast. Och man skul1e satsa på en
bra serviceorganisation,
något
som tidigare inte fanns i branschen.
Det var med ett konkret uppdrag
att rita en bra familjebåt, dessutom
produktionsvänlig, som stridsflygaren Per Brohäll gick från mötet
på Sturehof. Intresse för segling
hade h!J.nhaft ända sen skoltiden
och lika länge hade han ritat båtar.
Peoples Boat, Stanley 19 och Triss
hade kommit från hans ritbord. Redan tidigare under året hade några
alternativ för att hitta komplement
till P-28 diskuterats. Både Brohäll
och andra konstruktörer hade tankar på en sådan båt. Men när så
iden om egen produktion väckts
hos Lars Larsson ansågs Brohä1ls
variant passa bra.
Fortfarande fanns ju samarbetsavtalet med Harry Hallberg kvar.
Hallberg hade en kapacitet på
25-30 båtar om året och i 10 år hade Larsson Trade fungerat som
försäljningsorganisation. När avtalet sades upp trodde man att Hallberg skulle streta emot, men det
gick bra för det visade sig att Hallberg gärna ville sälja sin produktion själv. Man skilde~ därför som
goda vänner även om man blev
konkurrenter sen.
Prototyp i trä
Brohäll satte igång med utformningen och vidareutvecklade sin
ide. Redan i december var linjeritningen färdig och i början av -65
kunde prototypen beställas. Det
blev Karl Erik Andersson på Nötesunds Varv som fick uppdraget att
bygga den första Vegan - i trä. På
träskrovet göts en form för fortsatt
produktion.
Båten var anmäld till Skaw Race
men blev fördröjd och sjösattes
först 3-4 dagar före starten. Med
lämpligt väder hade det nog gått
att segla över till start. Men när alla grejor kommiti ordning och man
gav sig iväg hade vädret hårdnat
så det bedömdes att man kanske
skulle hinna fram till start
men
med uttröttad besättning. För att
ordentligtprova vad båten gick för
var vädret i alla fall idealiskt och
Vega fick ett rejält elddop. Vega
skötte sig fint i den grova sjön, det
var bara inombordsmotornsom visade sig för liten. Raskt beslutades
att hon skulle förses med starkare
motor, en Albin O 21 Kombi på '10
hk.
-
Planering och byggande av monte
rings fabriken startades upp i Kris'
tinehamn. Lars Larssons tanke at1
överlåta ti11verkningen av komponenter ti11specialister på plast, trä,
etc, och bara montera båten gjorde
att den första fabriken fick relativt
blygsamma mått, 40 x 18 m. Den
byggdes hösten .65 och var klar för
invigning i januari -66.
Enbart montering
Så vidtog arbetet med att skapa
ett nät av underleverantörer. Stellan Fägersten som tidigare arbetat
med P-28 hos Harry Hallberg,
startade Gullrnarsvarvet AB i Lysekil, för att därifrån leverera
skrov och däck till Vega. I Kristinehamn bildades Båtprodukter
AB av tre erfarna träbåtsbygg~,
som bidrog med sitt kuimandJ:' 'de vid utformningen av inr~dningslayouten och' de träsatser
som sedan levererades.
Det är nog inte för mycket sagt
att alla inblandade i detta nya ~kand e som Lars Larsson lanr
de, gick till verket med större el1gagemang tack vare Larssons entusiasm och förmåga att dra upp de
stora linjerna i detta utvecklingsskede. Var och en bidrog med sitt
specialkunnande.
När varvsbygget var klart för invigning den 13 januari 1966 fanns
också den första plast-Vegan klar.
8,26 x 2,44, deplacement
2.200
kg, segelyta 27,37 m2 var de viktigaste måtten. Komplett utrustad
med allt från segel till madrasser.
Och priset, 36.000 kr exklusive
moms.
Premiär
Vega visades på Allt för Sjön i
Stockholm. I recensionen skre~n
stockholmsjoumalist "Riggen ",er
ju bra klen ut, men man kan ju inte
begära mer aven båt som byggs på
ett gärde i Värmland." Gissa om
han fått äta upp det uttalandet! För
Vega har ju varit befriad från ~.
haverier.
Personalen på Larsson Trade
bestod nu av 13 personer och före
semestern byggde man 25 båtar. I
slutet av augusti levererades den
första export-Vegan med destination Los Angeles. Hon skulle följas
av många fler!
Hösten .66 reste Lars Larsson
och Una Erikson till USA och sökte kontakter och gjorde en analys
av den amerikanska båtmarknaden. Överhuvud taget var det mycket exporttänkande. Genom Albin
Motors återförsäljarnät på båtmotorsidan kunde man redan från
början komma ut på bred bas.
'-2'
Larsson an~'åg aU m:m borde satsa p:'1lOO-talet båtar för dcn kommande sasongen, men från säljarnas sida tyckte man det var orimliga tal. omöjliga att nå. Men redan
år 1967 blev 91 Vega levererade
varav 37 på export. När serien båtar ökade på det här sättet uppstod
också ett finansiellt problem genom att de flesta båtar traditionellt
såldes och levc:rerades på våren.
Så föddes iden om höstpris. Det
fungerade så att den som bestäJ,lde
sin bat senast 15 oktober och betalade 1/3 av båtens pris, 1/3 i början
av februari och resten vid leverans, kunde köpa båten för några
tusenlappar lägre pris än den som
väntade med sin beställning till våren. Och på det sättet fick man in
rörelsekapital till de' svåra vintermånaderna och köparna gjorde en
god affär.
Handbok
~
Fabriken började bli. trång och
:' man byggde till ett nytt skepp på
40 x 24 m, mer än en fördubbling
av fabriksytan. Och med plats att
bygga 250 båtar om året. 1968
nådde man 208 Vega! 82 av dem
såldes på export och 10 länder
fanns på exportlistan.
Ett intressant sätt att undersöka
kundernas reaktion för båtarna
prövades. Man bjöd helt enkelt in
till informella möten och frågade
hur de upplevt båten, vad som var
bra och vad som var mindre bra.
Och så gjordes de erforderliga ändnngarna.
~
'>..-/
'-o
En annan följd av att båtar på det
här sättet nådde en ny publik var
att det inte alltid fanns ett genuint
båtkunnande i botten hos de nya
köparna. Brohäll skrev då en utförlig handbok för Vega, veterligen
den första handboken för en specifik båttyp. De nya Vega-ägarna
lärde sig snabbare att hantera sin
båt och att klara av småfel som alltid kan uppstå. Samtidigt lättade
det trycket på serviceorganisationen.
Det väckte' uppmärksamhet
t o m i USA när en serviceman
från avlägsna Sverige kom ner till
båthamnarna och frågade om kunden var nöjd med båten eller om
det var något han behövde hjälp
med. Unikt, även för en amerikansk båtköpare, för inte heller där
var man van vid en sådan service.
Vega-klubben
Nya segelsällskap brukar inte vara
så lätta att få igång. Men når Stig
Lindegren fick iden att bilda en
Vega-klubb blev han förvånad.
Brev gick till 263 Vega-ägare och
klubben fick redan några veckor
efter starten 150 )11edlemmar.
- Klubben skall verka för att
göra Vega till entypsklass. Det
skulle innebära många kappseglingstillfällen för oss. Och dessutom skulle Vegabåtarna i så fall
tillverkas utan förändringar en
längre tid, säger Lindegren i en tidningsintervju. Han fick ju ganska
rätt! .
Många blåbär
Vega var nu uppe i en produktionstakt på närmare 400 årsbåtar och i
augusti levererades Vega nr 1000.
Utvecklingen under företagets
första 5-årsperiod var verkligen
svindlande. Nu hade man 235 anställda och för första gången uppnåddes över 1000 levererade årsbåtar, 1024 mot 483 år 1969. Exportandelen låg på ca 35% mätt i
antaletbåtar.
Antalet nybörjade på sjön bland
båtköparna ökade. En nybliven
Vegaägare seglade på grund strax
utanför Kristinehamn när han
skulle hämta sin bya båt. Det visade sig att han bedömt innanhavet
Vänern som en liten insjö som lätt
kunde passeras med en bilkartas
hjälp! Nåväl, han drogs av grundet, båten lagades och han utrustades med ordentligasjökort.
Frågan är dock om följande historia verkligen är sann: En upprörd ägare till en Albin 25 ringde
och klagade på att båten bara gjorde 3 knop. När servicemannen anlände fick han se att båten sjösatts
med vagganpå. Ridå!
Viggen
För komplettering av båtprogrammet behövde man också en mindre
segelbåt och Per Brohällhade ju ritat en Vegans lillasyster i Viggen.
Den producerades av Karlskronavarvet som dock inte hade de rätta
resurserna för att bygga en sådan
båt lönsamt. Båten passade i Albinfamiljen och det var inte svårt
att få överta båten från Karlskronavarvet. Hon modifierades lite,
sittbrunnen förlängdesoch köl och
roder ändrades. Sen var hon klar
att presenteras på Göteborgsutställningen året efter. Albin-Viggen mätte 7,10 x 2,24, deplacement 1.400 kg, segelyta 25,33 m2
och priset var 26.800 inklusive
moms.
~december 1970 gjordes en dc]
organisationsändringar i företaget.
Under uppbyggnadsperioden hade Larsson Trade använt Albin
Motors resurser inom ekonomi,inköp, warknadsföring etc. Samordninger,var så stor an Larsson Trade svarat för försäljningen av segelbåtarna och Albin Motor sålde
motorbåtarna. Utvecklingen talade för att det nu var dags att koncentrera all verksamhet på båtsidan i ett företag.
Samtidigt ändrades firmanamnet till Albin Marin. Det var främst
utländska köpare och importörer
som ifrågasatte om det var en industri när ordet Trade fanns i firmanamnet. Namnbytet föll sig därför naturligt och det nya namnet
gav en fin balans till Albin Motor.
Koncentrationen gjorde också företaget större och disponenten Uno
Erikson blev utnämnd till VD. Gunnar Ahlebro som några år varit
marknadschef på Albin Motor tog
alltså med sig motorbåtarna och fick
ansvaret för Albin Marins hela
marknadssida. Företaget omsatte
närmare 40 milj och hade på ~
de här åren blivit ett av de le- lJ!!1!
dandeinombranschen.
"""
MOTVINDEN
TILL HEILIGENHAFEN- VÄSTTYSKLAND
Den 13 maj hölls skepparmöte hos undertecknad inför sommarens segling
till Västtyskland.
Tullbestämmelser,
säkerhetsdetaljer,
kartor och alternativa
hamnar diskuterades.
Tyvärr visade det sig omöjligt att ordna någon gemensam eskader. Starttider
och seglingssätt
varierade för
mycket. Kanske skulle vi kunna träffas på vägen. Troligen i Kalmar.
Själv blev jag som vanligt sen med mina förberedelser.
Den 20 juni kunde jag äntligen kommaiväg för att gå till Gotland, där Irma ivrigt väntade att jag skulle komma. För att inte hamna mitt i en kuling på årets
första seglats tog jag natthamn på svaj i SO-viken vid Landsort. Om
överfarten till Gotland finns inte mycket att berätta - mycket vågor
och relativt
ringa vind. En vacker soluppgång som möter mig när jag
lägger till i Lickershamn. En typisk gotländsk fiskehamn med svinga
(sjöhävning) och utan bensin.
Efter några härliga dagar på ön var det så dags att sätta kurs söder ut
igen, medan Irma tog bilen till Dalsland. Vi skulle ses i Heiligenhafen
den 17 juli, kl 07.05 vid busstationen,
sa vi .......
Det var den 3 juli och jag gick ut från Lickerhamn. I höjd med Visby dog
vinden ut och under några timmar kunde jag betrakta den gamla hansastaden från fören, från aktern, om styrbord och om babord. Eftersom man sagt
mig att jag kanske aldrig skulle kommalängre än till Visby, så var det
det enda ställe som jag definitivt
inte tänkte gå till.
Sent på eftermiddagen var det så åter dags att skota hem seglen och sätta kurs mot Uland.
Vid sextiden nästa morgon passerade jag Byxelkrok. Ett regn- och åskväder
gav ringa vind för ovanlighetens skull och klockan hann bli tre på eftermiddagen innan jag kom förbi Borgholm. Vid Ulandsbron kroknade seglingsviljan och vid 19-tiden lufsade jag in i Kalmar för motor. Hittade den
sista lediga bojen och förtöjde.
Strax efteråt
kom Vega 7, Imari, in med
Lars Lemby och Ken Wakeling (från England). Kanske skulle vi kunna göra
sällskap neröver. Vi skulle prata mer om det nästa dag. Själv hade jag
bara två saker i huvudet, middag och sömn.
När jag vaknar efter lunch är Lars och Ken inställda
på att fortsätta
söderut. Framåt kvällen följer jag efter dom till Mörbylånga, där vi tillbringar en trevlig kväll tillsammans ombord på Imari med berättelser
om
båtar och skeppare över några bägare 12-årig skotsk whisky som Ken medfört.
Efter en blixtsnabb promenad genom den närmaste delen av samhället blir
det avfärd. Eftersom jag är både lång- och ensam hinner de iväg först.
Det är disigt,
dimmigt och ringa vind. Via VHFfår vi kontakt i höjd med
Utgrunden. Jag går för motor nu och hittar dom efter en del letande i dimman. Det är något fel på Imaris kylsystem och efter en del diskuterande
beslutar vi att ses senare längre söderut om vi får kontakt via VHF. Sikten är stundtals nere i 100 meter och sakta kör jag söderut spanande in
.i dimman. I höjd med Utlängan lättar det och jag beslutar att gå till Utklippan för kvällen. Halvvägs dit ut blåser det upp. Eftersom jag bara
hittar in i hamnbassängen från väster får jag sjön med mig och dansar in
mellan pirhuvudena med bankande hjärta. - Tänk om jag möter någon på väg
ut i hålet - jag kan inte se över pirarna. Men som tur är kommer ingen
emot.
Det drar i ordentligt
nu och strömmen genom hamnbassängen, som är öppen
åt b~gge håll, motiverar förtöjning
för storm. Klockan har hunnit bli
22.00. Himlen lyser i rött i väster - morgondagen blir vilodag. Jag har
missat en kulingvarning igen. Det skulle tyvärr bli fler missar.
Efter en dags arbete ombord medan kulingen viner över Utklippan lyssnar jag åter på vädret och koller med SXK:s vänliga värd, som bor på
fyrön. På morgonen den 8 juli finns ingen kulingvarning men 8-12 meter
per sekund skall det bli, så jag hissar focken och botten revad stor
och sätter fart mot Christians
ö. Vid sjutiden får jag telefon från
land. Min kvinna undrar hur jag har det och jag försöker att i något
överslätande ordalag säga att det är ganska tufft men att det går an
ändå. Det är ju ingen ide att oroa den som inte vet att man missat en
kulingvarning.
I ärlighetens
namn skall sägas att jag aldrig tidigare
varit ute i sån sjö. Periodvis syntes bara en våg i taget. Vindmätaren pendlar mellan 13 och 17 meter per sekund och sjön bryter. Brotten har en längd på 20-25 meter och farten är cirka 4-5 knop. Mot vinden kämpar sig Hajaru dock vidare. Då och då faller hon nedför en våg
med en väldig skräll och i förpiken hoppar segelsäckarna omfring. Det
stänker saltvatten
och ljudet dånar i riggen.
Båten lutar 25-350. Som tur är hinner fyrarna tändas innan jag är framme och som på beställning
minskar vinden precis när jag löper in i nordhamnen 22.00 och får hjälp med tilläggningen
av vänliga danska seglare.
I nord hamnen på Christiansö
bör man ha en extra lina i ankaret så att
man kan dra loss det om det kilar gast sig i bergbottens sprickor.
Det är så mycket man bör. Valet mellan att röja upp i båten och att gå
upp på krogen var lätt.
I krogens ljus och värme, till tonerna från
dragspel, hanterat aven av öarnas fiskare,
och med gott danskt öl i
magen, tycktes mig balansen vara återvunnen. Allsång, internationellt
samspel på pianot och givande samtal med öns maskinmästare och danska
seglarvänner blev en god belöning för seglatsens besvarligheter.
Mitt
enda tillbud under resan inträffade
när jag i mörkret skulle trassla
mig förbi alla förtöjningslinor
och gå ombord. Men som tur var stannade det vid ett tillbud.
Den 9 juli är en onsdag och om en vecka bör jag vara i Heiligenhafen,
men vinden tjuter i riggarna och kulingvarningen
i radion dämpar min
iver att kommaiväg. Torkar kläder, fotograferar
och funderar. Kollar
min vindmätare mot andras och finner att min troligen visar 2 meter
per sekund för lite. Mot kvällen klarnar det upp mer och då beslutar
jag mig för avfärd trots alla vänliga invitationer
att tillbringa
ännu
en kväll i trevligt
sällskap på krogen. 22.00 löper Hajaru ut som enda
båt och börjar sin färd mot vinden västerut.
Att kommarunt Hammaren, Bornholms nordvästspets
bjuder en del svårigheter vid västlig vind och strömmar. Slår upp mot Blekinge-kusten gång
på gång. Vinden har kommit igen och vindmätaren är klistrad
på 15 meter per sekund under vindbyarna, som varar ungefär en halvtimme i taget. Under jollen som jag har surrat på däck virvlar stänkvattnet
omkring och tar sig in genom förpiksluckan.
Resten blåser in från sittbrunnen genom luckan till ruffen. Det är blött i båten, senare skulle
det visa sig var vattnet kom ifrån - jag hade glömt skruva på locket
på sötvattenstanken!
Sjön är så gropig att det är svårt att gå över
stag utan att tappa farten. Och jag måste passa på att slå mellan vindbyarna för att inte behöva ta i så mycket för att skota in förseglet.
I morgonens första gråljus passerar jag väster om Hammaren, och återser konturerna av Hammerhus välkända slottsruin.
Vinden har sjunkit
till 8-12 och jag sätter kurs mot Skåne och Sandhammaren.
Att om natten passera genom de rutter där lastbåtar
och färjor drar
fram är ganska enkelt. Lanternorna säger riktning och det är lätt att
se skärande kurser. Det kan vara svårare på dagen och värst är det tidigt på morgonen då det är som kallast innan solen kommit upp och då
det oftast är disigt.
Då behövs såar av starkt varmt kaffe och musik- tack för all skvalmusik nätterna igenom på alla länders P3-sändare.
Av alla stora fartyg jag mött ute på öppna havet är det bara ett som
självt lagt sin kurs närmare än 1 distansminut.
Resten har undvikit
mig - speciellt
nattetid.
Det fartyg jag mötte i fullt dagsljus,
god
sikt och inom synhåll under mer än en halvtimme var en mindre lasttramp från Hamburg. Jag lät den passera för om mig, under det att jag
lät seglen fladdra för vinden och därmed demonstrera mit missnöje med
dem. I deras styrhytt tittade dock alla stint föröver .......
Inne vid Skånes kust vrider vinden mot och det blir ytterligare
några
slag innan jag får Sandhammaren i norr. Strömmen är mycket måttlig och
trots minskande vind beslutar jag att fortsätta
till en hamn med bensin. Klockan 15.00 kommer jag in i Ystad, hittar en boj, och sen mat
och sömn.
Det tar mig två dagar att torka allt
den hotar att fördärva mitt arbete.
har något sötvatten ombord och hittar
sötvattentanken,
som jag glömde när
Inte att undra på sen att dynorna i
mellan regnskurarna,
som hela tiDet är här jag finner att jag inte
det icke påskruvade locket på
jag fyllde på senast i Kalmar.
förpiken blivit blöta underifrån.
I Ystad finns Båtiken där man kan komplettera sin utrustning och få
service utöver det vanliga men därutöver bör småbåtshamnen undvikas
- tycker jag. Jag gillar nämligen inte hamnfogdar som försöker slå
loss pulpiten med plastklubba när de vill ha hamnavgift eller en bensinmack som stänger tolv trots att man ligger vid bensinbryggan och
väntar på att föregående båt skall bli klar med sin påfyllning.
Som
stad är Ystad väl värd ett besök men jag rekommenderar annat transportsätt.
Tiden rinner snabbt undan, och så här långt söderut och distansminuterna börjat bli kortare, fast bara på kartan. Skall jag verkligen
hinna fram i tid. Det är redan den 13 juli och jag borde vara i Heiligenhafen,
söder om Femarn senast den 16. Att vänta tills
bensinmacken i Ystad öppnar igen klockan 17 verkar inte så bra. Alltså avfärd. För standardgenua och bottenrevad stor börjar jag ett långt
slag mot sydväst. Det blåser 8-12 meter per sekund och Hajaru gör 5
uppemot 6 knop i den relativt
grova motsjön. Nöjesseglarna försvinner
in emot land och i den begynnande skymningen framträder fyrljus och
lanternor igen. I nordväst glimmar ljusen från Trelleborg och Falsterbo. En radiomast syns nästan ända nere vid Mön. Jag får göra några
slag mot väster för att inte hamna i den utmärkta tungtrafikleden.
Ute i mörkret syns ett par ~egelbåtars
lanternor.
Tyvärr hinner jag passera Möns vackra klippor innan det åter blivit
ljust och kan bara ana dem i det stålgrå gryningsdiset,
men nere vid
Gedser på Falsters sydspets skiner solen. "Givetvis" har vinden en
annan riktning på andra sidan udden d v s motvinden fortsätter.
Under natten har jag hissat min danska gästflagga,
övertygad om att
jag skall ta hamn i Danmark fram på förmiddagen men så plötsligt
blir
det sydlig vind. Att stanna i Gedser då verkar mindre välbetänkt när
jag kan sträcka västerut.
Tyvärr visar det sig vara en tillfällig
vindkantring så snart Gedser försvunnit akterut. Alltså kryssa eller
vända. En kuling till emot och jag hinner inte fram i tid. Det får
bli kryssa. Mot vilket mål? En titt på kortet och klockan ger svaret,
mot Femarn direkt.
Stauberhuk heter ön Femarns ostligaste spets. Där möts vindar och
strömmar från två håll. Vågorna bildar ett rutmönster utanför udden.
Det går inte så fort här, vinden har minskat, reven är utslagna fär
länge sedan.
Hajaru gör 4 knop framåt och 1 knop bakåt, netto 3 knop. För att
komma
ur situationen
blir jag tvungen att göra ett långt slag söderut halvvägs över Mecklenburger Bucht innan jag lyckas ta mig in väster om udden. Här dör vinden ut nästan. Viljan att segla känns inte längre oemotståndlig och den goda ideen att kommain i den första tyska och okända
hamnen före nattmörkret motiverar motorgång in till Burgtiefe, en bra,
välordnad jättehamn med 80-talet
gästplatser.
Här och överallt
i fortsättningen förtöjer man mellan pålar mot bryggan. En sådan tilläggning
underlättas
avsevärt om man är fler än en
men man lär sig. I denna
-
jättehamn knackar hamnkaptenen mycket försynt på när han tar upp hamnavgiften.
I Burgtiefe hamn finns bensin, matbutik och båttillbehör
och en oändlighet av semesterhotell.
Här ligger "Berlin" mellan "Stockholm" och
IIKöpenhamn
II - tre stycken
14-våningar hotell.
"Skyskrapor" som helt dominerar i det flacka landskapet. Man tror inte sina ögon när man kommer
ute till havs och får syn på dem. Förutsättning
för allt detta är de
kilometerlånga
badstränderna med sina korgflätade hytter, där de badande kan sola i skydd för vinden.
Sover och handlar och tar en promenad sent på kvällen. Nästa dag skall
jag städa upp, skura båten och gå till Heiligenhafen under bron över
Femarsund.
Vaknar den 16 juli med feber och hosta. Luftrören känns helt såriga.
Orken är som bortblåst.
Mycket har jag varit beredd på men inte att bli
sjuk
Allt går långsammare än vanligt. Mitt på dan är båten dock
någorlunda presentabel - pedant är jag bara ibland när det gäller säkerhetsfrågor.
Och klockan halv sju på kvällen ligger så Hajaru äntligen förtöjd vid bryggan i den lokala segel klubbens privathamn, dit hon
erskorterats
av välkomnande tyska Vega-värdar. Här ligger tyska, danska,
holländska, norska och svenska Vegor sida vid sida.
Och i morgon ska jag stå på busstationen
fem minuter över sju som vi
kom överens om på Gotland, men några kappseglingar under dagarna i
Heiligenhafen är det inte att tänka på för min del. Förkylningen måste kureras så att jag kan segla hem igen, men det får bli en annan
historia.
".=
Vega 793
---
Hajaru
~-
~---'-'"
i
,/
"/
Bengt Annerwall
";'
.Jl'
,"I
/
'- -~~ o"-
o~-"c.-,,~-=-_.
1
Lars Lembld
tel arb-pl
08/23 38 LfO
VEGA
INTERNATIONAL
FRIENDSHIP
REGATTA
1886.
Den stora internationella VEGA-träffen anordnades
i år för 11:e gången - en verkligt fin tradition
för en gammal båt, bland vilka de äldsta i år
fldller 20 år!
VEGA-klassen lever!
Denna gången samlades VEGA-seglarna i Heiligenhafen, en liten fiskehamn på den väst-tldska
ostersjökusten
innanför Fehmarn (där färjehamnen
Puttgarten ligger). Hamnen skldddas aven ,sandrevel
som lockar den som inte vill segla med långa, vita
badstränder. Det var första gången som den
väst-tidska VEGA-klubben arrangerade Vänskapsregattan och det märktes att man verkligen
ansträngt sig. Allt fungerade perfekt och dessutom
bjöds på flera fina överraskningar.
~'
,
'---"""
När båtar och besättningar räknats in den 17 Juli
fann vi att 56 VEGOR hade anlänt från 7 olika
länder: Danmark 11, Scweiz 1, Norge 2,
Nederländerna 20, England 3, Sverige 11 och
TIdskland 23. Dessutom fanns 3 VEGA-skeppare från
Holland utan båt och Idtterligar 3 f d
VEGA-skeppare,
som "degenererat" till annan bättldP
men som vill vara med och naturligtvis är välkomna
i vänkretsen.
På torsdagskvällen
den 17 höll VDDA (VEGA One
Design Association) årsmöte och diskuterade
entldPsreglerna och deras tillämpning. Danskarna
berättade om sina - tyvärr rätt misslldckade försök att få ett tjänligt mätetal för UEGAN i
Dansk Handikappregel.
Tvärt emot intentionerna
tIdcks denna regel ej ge äldre båttIdper några
mÖjligheter att hävda sig på kappsegl~ngsbanorna.
V~NSKAPS-REGATTAN
seglades under fredagen och
lördagen. Den omfattade 3 seglingar på
triangelbana i öppet vatten utanför sandstranden.
Det blåste hela tiden rätt friskt, 6-10 m/s, och
utan några större vridningar, och solen sken,
vilket gjorde seglingarna rättvisa, roliga och
spännande.
Sjön var rätt grov emellanåt och de
rorsmän som kunde avväga rätt mellan fart och höjd
tjänade mycket på kryssen.
Eftersom det var en V~NSKAPS-regatta
startade vi i
2 klasser: en "racing" med spinnaker och en
"touring" utan. I racing-klassen startade 12 och i
touring-klassen
30 båtar medan lLf föredrog att
betona V~NSKAPEN på sandstranden.
',--
""'-.
2
Resultat
i racing-klassen:
1. VEGA 2630 TINA
Per Lindforss,
2. VEGA 518 SöREN BRUN
Sörensen,
3. VEGA
7 IMARI
Lars Lemb~,
~. VEGA 181 PERl OEsterlund/Larsen,
Resultat
1.
2
3
~
5
6
7
8
9
10
Sverige
Danmark
Sverige
Danmark
i touring-klassen:
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
VEGA
20~5
19~8
2
1783
3150
329~
10~
1612
2160
1960
JULIE
KJeldsen,
FELICITAS
Kamrath,
ELVIRA
Ingemar Bäck,
AKKERWINDE
Kokkes,
ANN-CHARLOTTE
Olsson,
LA MOUETTE
Niewland,
ATHENE
Engelsen,
ECEROJA
Lumkeman,
AEOLUS
Nanninga,
SCHLAPSCHLAP Schlaphof
Danmark
T~skland
Sverige
Holland
Sverige
Holland
Danmark
Holland
Holland
T~skland
På fredagkvällen, mellan seglingarna var det
"barbecue" med prima t~skt fläsk (att fläsk kan
vara så gott har vi glömt i Sverige!) och t~skt öl
(så ska öl smaka!). På lördagkvällen var det stor
regatta-fest: Middag, dans (till levande orkester)
och prisutdelning. Priserna var handslipade glas
med VEGA-motiv från den t~ske VEGA-seglaren
Wolfgang
Rotters
verkstad
-
utsökt
fint
konsthantverk! Dessutom fick alla skepparna som
kommit till V~NSKAPSREGATTAN
ett minnesglas i
samma fina utförande. Mitt i alltsammans kom
Grossenbrode Shant~-kör in på golvet - minst 20
man i gammaldags sjömanskläder - och underhöll oss
med arbetssånger från de stora segelskeppens tid.
Det var en kväll att minnas!
Morgonen därpå var det dags att ta farväl och
tacka våra t~ska VEGA-vänner samt Heiligenhafen
Segelverein för all välordnad gästfrihet.
Underbart är kort!
Men de flesta sa "auf
- var den
Wiedersehen!" till nästa VÄNSKAPSREGATTA
nu blir. Sommaren 1987 ska bli "ledig" har man
sagt.
(Om någon t~cker annorlunda är det förstås
fritt fram för initativ.) För 1988 har VODCA,
VEGA-klubben vid Cheasapeake Ba~ i USA varslat om
att kanske...
Eller blir det måhända klubbarna i
Sverige och Danmark som gör något.
Håll ut,
VEGA-seglare, och lägg ut besticket!
L L V7.