Lokal arbetsplan för Elevhälsan i Säter

2015-03-18
Lokal arbetsplan
för Elevhälsan i Säter
Postadress: Elevhälsa, Sjukhusvägen 4, 783 32 Säter
Besöksadress: Sjukhusvägen 4
E-post: [email protected]
Hemsida: www.sater.se
Chef för Elevhälsa: Anette Westrin tel. 0225-55 251
Skolassistent: Marie Lissdaniels Helen tel. 0225-55 246
1
Innehåll
ELEVHÄLSAN .................................................................................................................................... 1
ELEVHÄLSANS FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ROLL................................................................. 1
PRINCIPER SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ELEVHÄLSAS ARBETE ............................................................... 2
SPECIALPEDAGOGISK VERKSAMHET ......................................................................................................... 2
SEKRETESSBESTÄMMELSER ....................................................................................................................... 2
REKTOR ÄR ANSVARIG FÖR ARBETET MED SÄRSKILT STÖD........................................................................ 3
ANSVAR OCH ROLLFÖRDELNING REKTOR/CHEF FÖR ELEVHÄLSA ............................................................ 3
SAMMANFATTNING AV ELEVHÄLSANS UPPDRAG .................................................................. 4
MÅL .......................................................................................................................................................... 4
BARNKONVENTIONEN ............................................................................................................................. 5
ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN .................................................................................................. 5
SÄTERS KOMMUNS ELEVHÄLSAORGANISATION:........................................................................................ 6
BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA ”FÖRSTA LINJEN” I SÄTERS KOMMUN ................... 7
”FÖRSTA LINJEN” I SÄTER EN ELEVHÄLSOBASERAD MODELL.................................................................... 7
”TRAPPAN”, ARBETSGÅNG VID BARNHÄLSOARBETEN I SÄTERS KOMMUNS
FÖRSKOLEOMRÅDEN ..................................................................................................................... 8
”TRAPPAN”, ARBETSGÅNG FÖR GRUNDSKOLANS OCH GRUNDSÄRSKOLANS
ELEVÄRENDEN I SÄTERS KOMMUN ......................................................................................... 10
ARBETSBESKRIVNINGAR ............................................................................................................. 12
ARBETSBESKRIVNING FÖR ELEVASSISTENT ............................................................................................. 12
ARBETSBESKRIVNING FÖR TAL-, SPRÅK – OCH HÖRSELPEDAGOG ........................................................... 13
ARBETSBESKRIVNING FÖR SPECIALPEDAGOG ......................................................................................... 14
ARBETSBESKRIVNING FÖR SKOLSKÖTERSKOR ........................................................................................ 16
ARBETSBESKRIVNING FÖR SKOLKURATORER .......................................................................................... 18
ARBETSBESKRIVNING FÖR LÄRARE MED SPECIALPEDAGOGISK KOMPETENS ........................................... 19
ARBETSBESKRIVNING FÖR ADMINISTRATIV SKOLASSISTENT ................................................................... 20
Elevhälsan
För eleverna i förskoleklassen, grundskola, grundsärskola, sameskolan, specialskolan
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa.
Skoll. 2 kap. 25 §
Elevhälsa ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.
Skoll. 2 kap. 25 §
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll
Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling.
Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling
och hälsa. Elevhälsans roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska
också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt
ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.
Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till
exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol,
narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnadsundervisning.
Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även
vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden
i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar
allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett
sådant hälsobesök.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För
de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska
eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan
kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Det här innebär att
begreppen elevvård och skolhälsovård försvinner ur skolförfattningarna. Begreppet ”tillgång till” är
valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Huvudmannen avgör hur mycket personal
skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Den
personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas
behov av insatser.
1
Principer som ligger till grund för Elevhälsas arbete










Vi arbetar för barn som har behov av särskilda rättigheter.
Vi arbetar med vuxna, som har behov av särskilt stöd; så att de kan möta barn i behov av
särskilda rättigheter.
Förskolan/skolan är en plats för lärande och utveckling där all personal i samverkan med
barn/elever och föräldrar skall skapa goda lärandemiljöer för varje individ.
Relationer och samverkan i förskolan/skolan är centrala för förskolans/skolans möjlighet att
uppfylla sina mål.
Vi ska verka för att barn och vuxna upplever en känsla av sammanhang, hanterbarhet,
begriplighet och meningsfullhet i sin situation i kontakten med förskola och skola.
Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som
far illa eller riskerar att fara illa.
Elevhälsas arbete för barn/elever med funktionsnedsättningar utformas i överensstämmelse
med de nationella handikappolitiska målen.
En samhällsgemenskap med mångfald som grund.
Att samhället utformas så att alla människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga
i samhällslivet.
Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar med funktionsnedsättning.
Arbetet för barn/elever med funktionsnedsättningar inriktas därmed särskilt på:



Att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället
Att förebygga och bekämpa diskriminering
Att ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande
Specialpedagogisk verksamhet
Specialpedagogik grundas på tvärvetenskaplig kompetens. Denna kompetens innefattar kunskap
om pedagogik, sociala, psykologiska, organisatoriska och medicinska förhållanden. Vid planering
för det enskilda barnet/eleven skall alla dessa aspekter beaktas.
Den specialpedagogiska verksamheten skall bedrivas i samarbete med barn/elever, föräldrar,
personal och skolledning. Målet är att skapa en lärandemiljö för varje barn/elev som möjliggör för
barnet/eleven att delta i verksamheten och nå uppställda mål så som de uttrycks i skollag,
läroplaner och kursplaner. Arbetet skall bottna i en systemteoretisk grundsyn med en orubblig tro
på elevens förmåga till lärande och utveckling.
Sekretessbestämmelser
Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan kommer även fortsättningsvis att omfattas av hälsooch sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skolläkaren och skolsköterskan har
med andra ord en sträng sekretess och får alltså inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om
det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. En
nyhet är dock att om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det
2
stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften till den övriga
elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare.
Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till utbildning och dennes behov av
särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet som patient. Bedömningar som rör
underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och med barnets bästa i främsta rummet.
Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma myndighet. Stark sekretess gäller också för uppgift
om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial och
specialpedagogisk insats. Men för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess,
det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller
honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Om det är aktuellt att lämna uppgifter från
elevhälsan (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk
kompetens inom elevhälsan) till den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn
eller en lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten.
Rektor är ansvarig för arbetet med särskilt stöd
Rektorn har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektorn
ansvarar för att elevens behov utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektorn kan dock
delegera detta till någon annan, exempelvis till en lärare i arbetslaget. I de obligatoriska
skolformerna kan rektor besluta om att en elev ska ingå i en särskild undervisningsgrupp, få enskild
undervisning eller få anpassad studiegång. De besluten kan överklagas och rektorn får inte delegera
dem till någon annan.
Ansvar och rollfördelning rektor/chef för Elevhälsa
•
Rektor har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev.
•
Rektor fattar beslut om särskilt stöd.
•
Chef för elevhälsa har personalansvaret för personal inom elevhälsa. T.ex. bevaka
kompetenstillgången.
•
Chef för elevhälsa samordnar i dialog med varje rektor stödinsatser, i form av
elevassistenter, inför varje läsårsstart (helikopterperspektiv).
•
Chef för elevhälsa kan konsulteras när behov finns.
•
Chef för elevhälsa är ansvarig för övergripande samverkan med olika instanser.
3
Sammanfattning av elevhälsans uppdrag
Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att:
•
Främja elevers lärande, utveckling och hälsa
•
Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter
•
Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa
Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att:
•
bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål
•
undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa
•
uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem
•
bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd
Mål
Att vi, utifrån vårt arbetssätt och förhållningssätt kan, hos de barn/elever och vuxna vi möter, bidra
till en ökad känsla av sammanhang:
Hanterbarhet
-
Att det finns en tydlig arbetsgång i elevhälsoarbetet.
Att de resurser som finns att fördela kommer rätt barn/elev till del.
Att ansvarsfördelning och arbetsfördelning är tydlig mellan föräldrar, förskolan/skolans
personal, förskolechef/rektor, specialpedagog, elevassistent osv.
Begriplighet
-
Genom regelbundna samtal öka förståelsen för att barnet/eleven påverkas av alla de
miljöer som det befinner sig i.
-
Att i samtal öka medvetenheten hos barn/elever och vuxna om deras starka sidor och
möjligheter.
Meningsfullhet
-
Genom samtal skapa delaktighet i den process som sker.
4
Vision




Ökad medvetenhet hos alla vuxna runt barn/elever i behov av särskilt stöd.
Att varje barn/elev möts av ett förhållningssätt som gör att de utvecklar tillit till den egna
förmågan.
Att varje barn/elev får möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar i sin
egen miljö.
En förskole-/skolmiljö med ett arbetsklimat som möjliggör för varje barn/elev att delta i
verksamheten och nå uppställda mål så som de uttrycks i skollag, läro- och kursplaner.
Barnkonventionen
Gemensamt har vi uppdraget att bevaka barns rätt utifrån barnkonventionen:
Den vuxnes barnperspektiv möter barnets perspektiv!
•
Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa
utgår från två perspektiv:
Objektivt perspektiv; beslutsfattare gör bedömningar som grundas på forskning och beprövad
erfarenhet.
Subjektivt perspektiv; det berörda barnet, och vårdnadshavare, får ge uttryck för vad som är hans/
hennes bästa.
Elevhälsa i Säters kommun
Elevhälsa ska främja hälsa hos alla barn men ha fokus på barn som har behov av stöd och extra
hjälp i sitt lärande. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet,
självkänsla, inflytande och möjlighet att påverka. Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika
kompetenser som ska kunna möta den problembild som kan uppstå när det gäller barns och
ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens,
medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens.
Omvårdnadskompetens- att utifrån en helhetssyn på människans fysiska, psykiska, sociala och
emotionella behov kunna hjälpa individer, familjer och grupper att förebygga, identifiera och
behandla hälso- och sjukdomsproblem. Förmågan att bedöma, planera och genomföra åtgärder
som främjar hälsa ingår också.
Medicinsk kompetens- att ge kunskap på naturvetenskaplig grund om barns och ungdomars
utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar..
Omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande
arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön.
5
Psykologisk kompetens- att omfatta utvecklings-, inlärnings- och neuropsykologi liksom kunskap
om barns och ungdomars psykiska störningar. Omfattar kunskaper om kriser och konflikter, gruppoch organisationspsykologi. Ger förskola/skolan möjlighet att arbeta med diagnostik, behandling,
konsultation och handledning till enskilda eller grupper av personal.
Kompetens i socialt arbete - att utifrån en helhetssyn på individen och dess svårigheter analysera,
förstå och arbeta med sociala processer och problem på individ- grupp- och organisationsnivå.
Omfattar kunskap i beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik. Ger förskolan/skolan
kompetens att arbeta med stödsamtal, psykosocial behandling med elever och föräldrar samt
handledning och konsultation för lärare.
Specialpedagogisk kompetens- att omfatta kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån
de beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och språkvetenskapliga
forskningsfälten och ger fördjupad kompetens för att undervisa och handleda skolpersonal i
pedagogiska frågor. Förskolan/skolan får därmed tillgång till särskilda lärprocesser hos barn med
hörsel- eller syn- nedsättningar, tal och språksvårigheter, specifika läs- och skrivproblem och hos
utvecklingsstörda barn och ungdomar. Liksom för de barn och ungdomar som har
beteendeproblem eller en komplicerad inlärningssituation.
Säters kommuns Elevhälsaorganisation:
•
2 specialpedagoger mot förskolan
•
4 specialpedagoger mot förskoleklass, grundskola, grundsärskola
•
1 tal-, språk- och hörselpedagog
•
2,75 kuratorer
•
2 skolsköterskor
•
Skolläkare
•
Skolpsykolog
•
1 resurspedagog
•
16,25 elevassistenter
•
0,5 skolassistent
6
Barn och ungas psykiska hälsa
”Första linjen” i Säters kommun
Specialist
Första linjen
Generella insatser
”Första linjen” i Säter
en elevhälsobaserad modell
•
En psykolog och en KBT sjuksköterska samarbetar med Elevhälsa i ”trappan”
•
Insatserna kan göras på vårdcentralen, Elevhälsa eller på skolan
•
Samarbete med skolans och Elevhälsas personal i individuella ärenden samt förebyggande
•
Möjliggör tidiga insatser, kortare väntetider
7
”Trappan”, Arbetsgång vid barnhälsoarbeten i Säters
kommuns förskoleområden
4. Samverkan med samhällets övriga
stödfunktioner:
barnavårdscentralen, Socialtjänsten, habiliteringen,
barn- och ungdomspsykiatrin, logopedmottagning,
polisen med flera.
3. Central Elevhälsa med förskolechefer, specialpedagoger,
tal-, språk- och hörselpedagog samt chef för elevhälsa.
2. Barnteam med förskolechef, specialpedagog.
Socialtjänsten deltar 1 g/mån.
1. Arbetslaget tillsammans med
specialpedagog.
8
Till Säters förskoleområden finns två specialpedagoger från Elevhälsan kopplade på vardera 100 %.
Dessutom har vi tillgång till tal- språk- och hörselpedagog och psykolog.
Steg 1
Specialpedagogen deltar kontinuerligt i arbetslagsmöten för att samordna barnhälsoarbetet.
Tillsammans med ansvarig pedagog ansvarar specialpedagogen för att utredningar genomförs,
handlingsplaner skrivs och utvärderas. Specialpedagogen arbetar utifrån ett förebyggande syfte med
arbetslagen.
En gång per vecka träffas förskolechef och specialpedagog för att stämma av arbetet ute på
avdelningarna.
Steg 2
Förskolechef och specialpedagog bildar ett barnteam som träffas en gång per månad. Vid behov är
även ansvarig pedagog med. I vissa fall deltar även tal-, språk- och hörsel pedagog.
Till dessa träffar är även en socialsekreterare från socialtjänsten inbjuden.
På dessa barnteam går vi igenom förskoleområdets behov på individ-, grupp- och
organisationsnivå. Vi gör en planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av
kompetensutveckling (tecken kommunikation), rörande barn i behov av särskilt stöd,
arbetsfördelning av pedagoger och eventuellt andra stödresurser (psykolog). Här gör vi också en
utvärdering av områdets barnhälsoarbete.
Steg 3
Förskoleteam med förskolechefer, specialpedagoger, tal-, språk- och hörselpedagog och chef för
elevhälsan träffas 1 gång/månad.
Steg 4
Vi inom elevhälsan samarbetar med Barnavårdcentralen där vi har regelbundna träffar och försöker
hitta former för att utveckla samarbetet. Tillsammans har vi tagit fram en samtyckesblankett för
medgivande till brytande av sekretess.
9
”Trappan”, Arbetsgång för grundskolans och
grundsärskolans elevärenden i Säters kommun
4. Samverkan med samhällets övriga stödfunktioner:
Habiliteringen, Barn- och Ungdomspsykiatrin, socialtjänst,
polis osv.
3. Central Elevhälsa: Rektorer, skolkuratorer, tal-, språk- och
hörselpedagog, specialpedagoger, skolsköterskor, skolläkare,
skolpsykolog samt Samtalsmottagningen Barn och ungas psykolog.
2. Elevhälsateam på varje skola. Rektor och elevhälsa representanter.
1. Arbetslag i skola. Specialpedagog och kurator deltar 1 g/mån.
10
Steg 1
Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att
samordna elevhälsoarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Detta sker, bland annat,
genom att vi kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med
klasslärare, mentorer, speciallärare och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar
genomförs, att åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. Arbetet utgår från arbetslagets behovsanalys I
arbetslagen genomförs elevhälsoarbete utifrån i forskning utprovade metoder. Arbetet ska vara väl
dokumenterat och utvärderas kontinuerligt.
Steg 2
Skolledarna, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog bildar ett elevhälsoteam per
rektorsområde. Där sker det strategiska elevhälsoarbetet, t.ex.: Analys av rektorsområdets behov på
individ- grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser,
planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning för
speciallärare och andra stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevhälsoarbete.
Socialtjänsten deltar ca 1gång/månad.
Steg 3
Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs kommer till Centrala
Elevhälsan. Där arbetar hela elevhälsagruppen med ärenden utifrån sin specialkompetens, man gör
fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Med på mötet finns även
Samtalsmottagningens personal. Rektor fattar här beslut kring mer omfattande insatser för elever i
behov av särskilt stöd med stöd av elevhälsan. Chef för elevhälsa samordnar mötet.
Steg 4
Samarbete med samhällets övriga stödfunktioner; barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin,
sociala myndigheten i kommunen, barnavårdscentralen, barnmedicin, logopedmottagningen,
hörselvården och polismyndigheten ska ske på övergripande nivå bl.a. via Nätverk för elevhälsa, där
deltar chef för Elevhälsan. Specialpedagogerna samarbetar med barnhabilitering och barn- och
ungdomspsykiatrin i förkommande ärenden. Tal-, språk- och hörselpedagogen samarbetar med
logopedmottagningen och hörselvården enligt gemensam överenskommen rutin. Skolkuratorerna
samarbetar med socialtjänsten i förekommande ärenden. Skolsköterskorna har kontinuerligt
samarbete med barnmedicin, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barnhabilitering och BVC.
11
Arbetsbeskrivningar
Arbetsbeskrivning för elevassistent
Elevassistent kan tillsättas när barnets problem är kartlagt och det är tydliggjort att barnet inte klarar
sin pedagogiska situation utan eget vuxenstöd i den pedagogiska situationen. Elevassistenterna
arbetar utifrån uppdrag som tydliggjorts via handlingsplan/ åtgärdsprogram. Elevassistentens
uppdrag, beskrivet i barnets handlingsplan/elevens åtgärdsprogram, specialpedagogernas
handledning och fortbildning anordnad av Elevhälsa ska samverka för att skapa optimala
förutsättningar för barnets/elevens möjlighet till ökad måluppfyllelse.
Elevassistent ska arbeta utifrån uppdrag som tydliggjorts via åtgärdsprogram.

Samarbeta med specialpedagog.

Delta i handledning och fortbildning anordnad av Elevhälsa.

Delta i respektive arbetslags planering vid behov.
Arbetsuppgifter

Att vara barnet/elevens hjälpjag.

Att ge barnet/eleven särskilt stöd i specifika situationer.

Att i möjligaste mån integrera barnet/eleven i den övriga gruppen.

Att vid behov ge barnet/eleven andra möjligheter som kompletterar utbudet som erbjuds i
verksamheten i samråd med pedagog.

Att samarbeta med och vara ett stöd för pedagogerna.

Att arbeta för att barnet ska klara sig självständigt.
Att vara elevassistent innebär att ofta vara i en mitt – emellan – roll t.ex.

Att stödja i den pedagogiska situationen men inte ha pedagogiskt ansvar

Att få en nära relation till barnet/eleven men behålla professionell distans

Vara den som kan tolka barnet/elevens signaler och ligga steget före men inte föregripa
utan ge eleven möjlighet att lösa sina situationer på egen hand.

Ha professionell kontakt med familjen men vara tydlig med gränserna för yrkesrollen.

Vara den som kan bevaka barnet/elevens intressen men inte favorisera och ge
barnet/eleven fördelar jämfört med övriga barn/elevgruppen
12
Arbetsbeskrivning för tal-, språk – och hörselpedagog
Tal-, språk – och hörselpedagogens kunnande ska förutom specialpedagogisk kompetens också
omfatta fördjupade kunskaper inom tal, språk, kommunikation och hörsel. Arbetet ska ha ett
förebyggande och hälsofrämjande focus och med så tidiga insatser som möjligt. Detta för att
undanröja hinder för lärande och utveckling. Tal-, språk- och hörselpedagogen arbetar med barn
och elever som efter det att logoped gjort en språklig bedömning av barnets eller elevens tal, språk
och kommunikativa behov av stöd. När ett barn eller en elev har en hörselnedsättning, så börjar tal, språk- och hörselpedagogens arbete efter det att hörselvården konstaterat en hörselnedsättning.
Tal-, språk – och hörselpedagogen arbetar med barn och elever i förskola, grundskola och
grundsärskola och i ett nära samarbete med vårdnadshavare, pedagoger, rektorer och
förskolechefer.
Arbetsuppgifter:

undervisa och träna barn och elever som har behov av att förbättra sin tal-, språkoch/eller kommunikationsförmåga

vid undervisnings- och träningstillfällen erbjuda och önska att vårdnadshavare och
pedagoger närvarar, för att då samtidigt handleda och visa hur de i vardagen kan ha ett
språkstimulerande förhållningssätt

skapa förståelse för funktionsnedsättningen och bidra till en gynnsam lärandemiljö för barn
och elever med språkstörning och/eller hörselnedsättning

handleda pedagoger som i sin vardag arbetar med barn eller elever som är i behov av AKK
(Alternativ och Kompletterande Kommunikation)

nära samverkan med logopeder, audionomer, pedagogiska hörselvården, tekniska
hörselvården och SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) för att ta del av varandras
professioner

vara en kvalificerad samtalspartner till kollegor när de gjort en läs – och skrivkartläggning

initiera och genomföra kompetensutveckling inom områdena tal, språk, kommunikation
och hörsel

delta i Elevhälsas olika teamträffar samt nätverk inom tal, språk och hörsel

dokumentera arbetet i journalsystemet PMO

bevaka och hålla sig uppdaterad med aktuell forskning inom området och själv delta i
kompetensutvecklande kurser och konferenser
13
Arbetsbeskrivning för specialpedagog
Specialpedagogen arbetar för barn i behov av särskilt stöd i förskolan, grundskolan och
grundsärskolan. Specialpedagogen ska vara en kvalificerad och konsulterande part i dialogen med
barn/elever, vårdnadshavare, pedagoger, förskolechef och/eller rektorer samt samhällets övriga
stödfunktioner.
Specialpedagogen ska tillsammans med ledning och pedagoger bidra till utveckling av det
pedagogiska arbetet, så att verksamheten kan erbjuda goda lärmiljöer och ge stöd och hjälp till barn
i behov av särskilt stöd.
Specialpedagogen ska:

identifiera, analysera och medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder
och svårigheter i olika lärmiljöer

ha ett nära samarbete med förskolechef och/eller rektor

kritiskt och självständigt kunna genomföra pedagogiska kartläggningar, utredningar och
bedömningar samt uppföljningar och analyser av svårigheter på organisations- grupp- och
individnivå

ha en fördjupad förmåga att kunna verka som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i
pedagogiska frågor för kollegor, pedagoger, föräldrar och andra berörda

leda utveckling av pedagogiskt arbete med målet att kunna möta behovet hos alla
barn/elever

medverka i förskolans och skolans elevhälsoarbete enligt politiskt fastställd lokal rutin

bistå med kompetensutveckling inom området barn i behov av särskilt stöd

verka för att barn med funktionsnedsättning är delaktiga i förskolan/skolans verksamhet på
lika villkor (enligt Salamancadeklarationen, Konventionen om barnets rättigheter,
Konventionen för personer med funktionsnedsättning, Lpfö 98/10 och Lgr 11)

ha insikt i aktuell pedagogisk forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för
yrkesutövningen

arbeta hälsofrämjande och förebyggande genom att vägleda pedagoger i förhållningssätt tex
ICDP (International Child Development Program)

dokumentera arbetet i journalsystemet PMO

handleda och upprätta arbetsbeskrivningar till resurspersoner/elevassistenter anställda
inom Elevhälsa
14
Inom förskolan

kunna utforma och delta i arbetet att upprätta handlingsplaner i samverkan med berörda
aktörer samt stödja barn och utveckla verksamhetens lärmiljöer
Inom grundskolan/grundsärskolan

genomföra läs- och skrivkartläggningar

vid behov vara ett stöd till pedagoger vid utredning inför upprättande av åtgärdsprogram
15
Arbetsbeskrivning för skolsköterskor
Arbetsbeskrivning för skolsköterskor och skolläkare ska ses som en översiktlig ram för arbetet, som
behöver kompletteras med årlig lokal arbetsplan.
Allmän del: Skolsköterskan

Planerar och ansvarar tillsammans med skolläkaren och skolledningen för skolhälsovården
vid resp. skola.

Ansvarar för egen, regelbunden återkommande mottagning i skolan. Utför undersökning,
enklare och omedelbar behandling, rådgivning och samtal.

Utför och ansvarar för hälso- besök och samtal enligt basprogrammet.

Kallar och förbereder skolläkarens mottagningar, medverkar vid dessa samt utför
ordinationer och uppföljningar.

Skriver journalanteckning över utfört arbete, följer upp utfärdade remisser och kallar till
planerade återbesök på skolhälsovårdsmottagningen.

Följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i
hälsotillståndet. Gör vid behov hembesök.

Organiserar och utför vaccinationer enligt svenska vaccinationsprogrammet för barn samt
informerar om dessa.

Lämnar hjälp och vårdhänvisning vid olycks- och sjukdomsfall i skolan, ger vid behov
information till berörd lärare och förälder.

Vidtar lämpliga åtgärder, i samråd med skolläkaren, för att förhindra att smittsamma
sjukdomar sprids.

Medverkar i skolans elevvårdsarbete enligt lokal rutin.

Medverkar i skolans hälsofrämjande aktiviteter, ger hälsoupplysningar till såväl enskilda
som grupper av elever.

Medverkar i skolans allmänna studier- och yrkesvägledning till eleveer med särkskilda
hälsoproblem.

Samarbetar med den integrerade fritidsverksamhet och med sjukvårds- och socialprogram
utanför skolan.

Uppmärksammar skolans arbetsmiljö med hänsyn till både fysiska och sociala
miljöfaktorer, särskilt med hänsyn till elever som har hälsoproblem och funktionshinder.

Deltar i arbetet med elevernas arbetsmiljö enligt lokal rutin.

Ansvarar för uppläggning, handläggning och förvaring av elevernas hälsojournaler i
enlighet med föreskrifter i sekretess- och patientjournallag.
16

Ansvarar för inventarier och anskaffande av material till resp. hälsovårdsmottagning.

Handleder studerande vid vårdhögskolans vidareutbildning av sjuksköterskor, samt bistår
med nödvändiga uppgifter vid olika typer av forsknings och utvecklingsarbeten.

Deltar i konferenser, möten och arbetsgrupper enligt årlig arbetsplan.
17
Arbetsbeskrivning för skolkuratorer
Skolkurator tillför social och psykosocial kompetens på individ-, grupp-, organisations- och
samhällsnivå för att främja elevers lärande och utveckling. Kurator arbetar förebyggande och med
hälsofrämjande insatser. Det innebär att utifrån beprövad erfarenhet och evidens arbeta med
psykosociala insatser direkt riktade till enskilda eller grupper av elever i syfte att skapa en
lärandemiljö där alla elever ges förutsättningar att nå kunskapskraven och utvecklas socialt och
emotionellt.

genomför yrkesmässiga samtal, såsom stöd-, motivations-, kris-, och konfliktsamtal liksom
utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras familjer

initierar och deltar i nätverksarbete kring elever

arbetar med grupper av elever vid akuta behov och i förebyggande syfte

ingår i skolans elevhälsoteam samt medverkar i skolans arbetslag med syfte att upptäcka
och förebyggande problematik samt bistå med social och psykosocial kompetens

bistår vid behov med den sociala och psykosociala situationen för enskild elev vid
upprättande av åtgärdsprogram

gör social bedömning inför basutredning och mottagande i grund-och gymnasiesärskola.

ger handledning och konsultation till skolpersonal och rektor

medverkar i klass- och överlämnandekonferenser

arbetar med skolans struktur och organisation för utveckling av värdegrund och
likabehandling

initierar och medverkar i anmälningar till socialtjänst och polis

samverkar med socialtjänst, psykiatri, habilitering, fritidsverksamheter, polis med flera

ingår i skolans grupp för kris- och katastrofberedskap, POSOM

kompetensutveckling genom fortbildning, omvärldsbevakning och aktuell forskning
18
Arbetsbeskrivning för lärare med specialpedagogisk kompetens
Arbetet ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande fokus. Detta för att undanröja hinder för
lärande och utveckling.

arbeta för att eleven blir så självständig som möjligt

planera uppgifterna så att eleven behöver så lite hjälp som möjligt

ge extra förklaringar och genomgångar när så behövs och att använda material och
metoder som kompenserar funktionshindret

se till att eleven har tillgång till det material och de hjälpmedel eleven behöver för att kunna
tillgodogöra sig undervisningen

planera undervisningen tillsammans med undervisande lärare

fungera som en resurs för hela gruppen

sköta kontakten med våra serviceorgan t ex SPSM, INSYN och LD hjälpmedel

ge handledning och konsultation till skolpersonal och skolledning

skapa förståelse för funktionsnedsättningen och bidra till en gynnsam lärandemiljö

kunna hantera de tekniska hjälpmedel som eleven behöver för att tillgodogöra sig
undervisningen
19
Arbetsbeskrivning för administrativ skolassistent
Ansvarsområde:

Ansvara för vikarieanskaffning vid korttidsfrånvaro

Ansvara för sjukanmälningar

Ansvara för korttidsplanering av personalbemanningen

Ansvara för interna och externa fakturor, kontering och granskning

Ansvara för personal registrering i datastödet Procapita

Ansvara för granskning av personalens lönelistor

Ansvara för sammanställning av semesterlistorna

Ansvara för beställningar och lager för förbrukningsartiklar

Medverka i utvecklings och förändringsarbete inom administrationen på enheten

Ansvara för att ta fram uppgifter ur Agresso

Ansvara för bokning av hotell och resor.

Ansvara för debitering av andra kommuner, interkommunala ersättningar.

Ansvara för bokning av vaktmästare/ felanmälan.

Ansvara för anställning och introduktion av vikarie.

Ansvara för att skriva nya anställningsavtal i Winlas och förnya gamla.

Ansvara för att anställningsavtalen blir underskrivna och skickade till lön.

Delta i budgetuppföljningen med chef och ekonom.

Ansvara för bokning av Bun bussen.

Ansvara för bevakning av intranät.

Ansvara för uppdatering av telefonlistor.

Ansvara för post utdelning.

Ansvara för att personalens schema kommer till löne assistenten.

Vara väl förtrogen med olika datastöd, Agresso, Procapita, First Class, PS-självservice.
WinLas och övriga förekommande program

I övrigt utföra arbeten hänförliga till tjänsten
20