SlideIn är ett projekt som delfinansieras av EU‐kommissionens miljöprogram Life Plus. Huvudsakliga projektpartners är Skånetrafiken, ÅF och Lunds universitet. Dessutom deltar Motivationshuset med insatser kring kommunikation.
1
SlideIn handlar om att kombinera egenskaperna hos en trådbuss med dem hos ett plug
in‐fordon.
Trådbussen är utrustad med batterier som laddas medan bussen kör ansluten till trådarna.
Bussen kan därefter fortsätta bortom trådarna på batteridrift (10 km) innan den måste ansluta till tråden igen för förnyad laddning.
Det är därför vi kallar den för slide‐in, i motsats till plug‐in som kräver att fordonet står parkerat under laddning.
2
3
4
Linje 4 och 5 trafikeras normalt av konventionella bussar (biogas). När SlideIn‐bussen kör på dessa linjer sker det utsläppsfritt med hjälp av el från linje 3. Detta är en viktig poäng! Uppsättningen av trådar genom stan mötte stort motstånd från delar av befolkningen och blev en känslig fråga under en period innan trådbussen invigdes 2003. Nu kan vi visa att dessa trådar inte bara gör nytta på de gator där de sitter, utan även på annat håll i staden.
5
Filmen visar hur bussen anländer på batteridrift, ansluter automatiskt till tråden och kör vidare samtidigt som den laddar batteriet.
Denna prototyp kan endast ansluta på de platser längs tråden där särskilda ”tak” är monterade och därför kan fånga in strömavtagarna.
6
7
I teorin skulle man kunna elektrifiera hela stadsbussnätet i Landskrona utan att bygga mer infrastruktur – så länge man låter bussarna cirkulera omväxlande under tråd och utanför tråden.
(dock skulle matarstationen behöva uppgraderas för att klara av en större strömförbrukning när fler bussar laddar samtidigt)
8
Inspirationen till SlideIn‐projektet kommer egentligen från visionen om elektriska motorvägar (här illustrerad med Siemens testanläggning utanför Berlin och en tänkt elektrifierad väg med trådlös energiöverföring). Denna vision innebär att fordon färdas de långa sträckorna på elektrifierade huvudvägar och därefter kör de sista kilometrarna på batteridrift. Det skulle minska behovet av enorma batterikapaciteter för långa sträckor.
9
Innorail i Bordeaux har tjänat som inspiration såtillvida att det är en trovärdigt fungerande teknik som kan förse större fordon med el underifrån i stadsmiljö. Givetvis är det möjligt att installera SlideIn‐lösningen även i spårvagnar, eller vilka fordon som helst.
10
SlideIn‐metoden bjuder alltså på många möjliga kombinationer som kan anpassas efter olika städers behov
11
12
13
Landskronabussen är än så länge unik om man ser till räckvidden och det faktum att bussens prestanda (hastighet, acceleration, värme/AC) är oberoende av om bussen är ansluten till tråd eller inte.
I Arnhem invigs dock snart en liknande buss, som dessutom är ledad (18 m jämfört med Landskronabussens 12 m).
På fler håll finns det trådbussar som på batteridrift kan köra ett fåtal kilometer med reducerad hastighet, främst till och från depå, men som också kan användas för att ta sig runt vägarbeten eller känsliga sträckor där tråd inte kan sättas upp. Ett flertal liknande lösningar för spårvagn finns.
Det är dock tydligt att fler städer är på gång att investera i olika varianter av SlideIn‐
lösningar.
14
Det har också funnits en tanke att testa bussen under spårvagnstråd för att kunna utnyttja glest trafikerade spårvägssträckor i samma syfte. Dock måste problemet med anslutning till rälsen lösas, det är där rälsbundna fordon har sin minuspol i den elektriska anslutningen (spårvägar har som bekant bara en tråd, pluspolen). Detta problem är dock inte löst av oss ännu och det är i dagsläget oklart om det kommer att bli av. 15
16
17
18
Driftsdata från www.slidein.se
19
Driftsdata från www.slidein.se
20
Driftsdata från www.slidein.se
21
Trådbussar var inte vanliga i Sverige och under lång tid fanns inga alls.
Landskrona bröt ny mark när man byggde trådbuss 2003.
22