Här hittar du EFKs årsboken för
ÅRSBOK 2014 Evangeliska Frikyrkan verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 1 Foto: Hasse Persson Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2014 i korthet 2 Daniel Norburg om året som gått 3 Det här är EFK 4 Församling 6 Utbildning 11 Närstående organisationer 15 Internationellt16 Region Afrika 18 Region Asien 20 Region Europa/Mellanöstern 22 Region Latinamerika 26 Arbetet med gåvorna 28 Hemgångna och testamenten 29 Årsredovisningar Årsredovisning för EFK 31 Stadgar för EFK 45 Protokoll Kongress 2014 47 Årsredovisning för EFKs Pensionsstiftelse55 Årsredovisning för EFK UNGs Bidragsspår 59 EFKs styrelse In English En français Innehåll och produktion: Projektledare: Johanna Lundin, Jessica Svahn Redaktion: Johanna Lundin, Kristina Sandin Formgivning: Jessica Svahn Tryck: Sib-Tryck Holding AB Omslagsbild: EFKs arkiv Adress: Evangeliska Frikyrkan, Åstadalsvägen 2A, Box 1624, 701 16 Örebro Telefon: 019-16 76 00 E-post: [email protected] Webbplats: www.efk.se BG: gåvor 900-4037 Swish: 1239004037 2 62 64 65 2014 i korthet 589 människor döptes inom vår rörelse. Vid årsskiftet fanns 33 792 medlemmar i 303 församlingar. Det är fyra församlingar fler än 2013. Av medlemmarna fanns 77 % i församlingar med fler än 100 medlemmar. Största medlemsgruppen var mellan 41 och 50 år. EFK i Sverige Vid kongressen i maj utsågs Daniel Norburg till ny missionsdirektor. I samband med det beslutade styrelsen att göra ett omtag, och en framtidsgrupp tillsattes för att se över hur uppdraget för den nya organisationen ska se ut samt ge förslag på en organisation anpassad till rådande ekonomi. Sedan årsskiftet har verksamheten i den tidigare självständiga organisationen EFK UNG fördelats mellan Församlingsprogrammet och Ungprogrammet. Fortsatta satsningar har gjorts för att förstärka relationen till de lokala församlingarna. 159 församlingar har fått besök från olika representanter för Evangeliska Frikyrkan. Framtidsgruppen har haft 14 regionala samlingar med församlingsrepresentanter, för att lyssna in församlingsrörelsens syn på det gemensamma arbetet. Vid de regionala samlingarna deltog cirka 770 personer som representerade 163 av EFKs 303 församlingar. EFK i världen Under året har konflikter och terrordåd skapat lidande och osäkerhet i flera delar av världen. Centralafrikanska republiken har upplevt en av de största kriserna i landets historia. En missionärsfamilj inom EFK kunde inte etablera sig i landet som planerat, utan fick avvakta hela året i grannlandet Kamerun. Mellanöstern har skakats av både konflikten mellan Israel och Palestina den Islamiska statens terroraktiviteter. Satsningar på församlingsgrundande och insatser för barns rättigheter har gjorts i flera regioner. Andreas Henriksson efterträdde Josefin Fållsten och Helen Richard som ny regionledare för Region Asien. EFK hade under året 74 utsända missionärer. Utbildning inom EFK Vid Örebro Teologiska Högskola utbildas ledare för tjänst i församling och samhälle. Under året gick flera pastorer ut i församlingstjänst. Missionsinstitutet har under året utbildat ett antal missionärer som är på väg ut i tjänst och har genom seminariedagar och nyhetsbrev fördjupat missionskunskapen i EFKs församlingar. De kurser som ges vid Örebro Folkhögskola är attraktiva. Vid Lärjungaskolan på Götabro får eleverna konkreta redskap för att bättre kunna möta olika situationer som uppstår i livet och skolan i Vivalla bidrar mycket positivt till utvecklingen i området. EFKs ekonomi EFKs ekonomi baseras på gåvor från församlingar, privatpersoner och organisationer. Under 2014 inkom gåvor till det gemensamma arbetet på 48,4 miljoner kronor. Medlen gick till internationell mission och till EFKs satsningar i Sverige. Förutom gåvor tar EFK emot bidrag till bland annat Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola och till internationella projekt. Årets resultat är negativt, -5,3 miljoner kronor. För att återigen få en ekonomi i balans har EFKs styrelse beslutat om en omorganisation med stora besparingar som följd, både 2015 och 2016. Årsbok verksamhetsåret 2014 Daniel Norburg om året som gått Vi lägger ytterligare ett år av verksamhet för vår rörelse till handlingarna. Det är fantastiskt att bygga vidare på 125 år av mission och erfara att Gud är densamme och att visionen om växande församlingar som förmedlar hela Evangeliet till hela människan över hela världen är högst levande och vital. Tack alla ni som har varit med och bidragit på olika sätt! 2014 har bland annat varit ett år av utvärdering. Vid Kongressen ställde vi frågan – vad innebär det att vara samfund i en samfundslös tid? En framtidsgrupp tillsattes med uppdrag att lyssna in rörelsen om hur vårt gemensamma arbete ska se ut. Under hösten hölls 14 regionala samlingar där vi mötte 163 av våra församlingar för att be, lyssna och samtala. Behovet av förändring och längtan efter större samhörighet var starka signaler. Möjligheterna och utmaningarna i vårt sociala och diakonala uppdrag lyftes även, inte minst i vårt nya mångkulturella Sverige. I höstas fick jag förmånen att tala vid EFKs Medarbetardagar med 170 pastorer och ledare på plats, där jag predikade om den kallelse profeten Jesajas fick (Jes 6:1-8). Goda dagar som jag anar fick vara en del av den formering som nu sker i vår rörelse för ett nytt avstamp och en starkare missionell församlingsrörelse. Vi kan bli hur bra som helst på att organisera kyrkor och samfund men om det inte handlar om Guds personliga kallelse i våra liv, kommer det viktigaste att saknas. Låt oss fortsätta att söka Herren 2015! Trots ett ekonomiskt utmanande år då vi inte nådde upp till insamlingsmålen har frukten i vår missions- och församlingsrörelse varit god. Under året har fem församlingar grundats, vilket innebär att vi nu har grundat 17 av de 75 församlingar, som vi satt som mål till 2020. Antalet församlingar i EFK ökar för första gången sedan starten 1997 och är återigen över 300. Även antalet medlemmar ökar och närmar sig 34 000. Satsningen ”Växande församlingar” har samlat 200 ledare från 24 församlingar som deltagit för att bli bättre rustade att växa. Internationellt hjälper EFK också partnerkyrkor att grunda nya församlingar. I bland annat Indien har mer än 800 församlingar grundats bara under sista kvartalet 2014. Att arbeta med barns rättigheter är ett viktigt fokusområde för alla EFKs regioner. Viktiga insatser görs även för utsatta kvinnor runt om i världen. Vi lever i en omvälvande tid. 2014 präglades av mycket mörker i form av krig, terrorism, ebolaepidemi och inte minst en ökande och grymmare förföljelse av våra kristna syskon i olika delar av världen. Låt oss be om att vi som rörelse får vara med om att nå ännu längre tillsammans och se Guds rike bryta fram mycket starkare – med hopp för de fattiga, syn för de blinda och nåd för oss alla! Daniel Norburg Missionsdirektor sedan maj 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 3 Det här är EFK Evangeliska Frikyrkan (EFK) är en församlings- och missionsrörelse som vid årsskiftet bestod av 303 församlingar vars vision är ”växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen”. som Kongressen beslutar verkställs sedan av styrelsen, missionsdirektor och övrig ledning. På uppdrag av församlingarna finns en organisation i Sverige och internationellt. I Örebro ligger Sverigekontoret där ett 30-tal anställda arbetar med församlingsutveckling, församlingsplanteringsstöd, ekonomifrågor, hantering av gåvogivande, kommunikations- och personalfrågor, handläggning av internationella insatser med mera. Det vardagliga arbetet på kontoren innefattar många delar och fungerar som en motor för att all den gemensamma verksamhet som församlingarna vill satsa på kan initieras, utföras och följas upp. Den internationella missionen som församlingarna gått samman och bedriver sker i ett 40-tal länder uppdelat på regionerna Asien, Afrika, Latinamerika och Europa/Mellanöstern. I Örebro finns Örebro Missionsskola (ÖMS) som ägs av EFK. Här finns flera olika linjer, program och kurser i teologi avsedda för den som vill undervisa i religionskunskap, arbeta i församling nationellt och internationellt, engagera sig som lekman eller fördjupa den egna bibelkunskapen och reflektionen kring tron. Inom ÖMS finns även Örebro Teologiska Högskola, Missionsinstitutet och PROMIS. EFK är även huvudman för Liljeholmens folkhögskola och Hyllie Park Folkhögskola och ägare av Örebro Folkhögskola. Andra egna organisationer som står nära är EFK UNGs Bidragsspår och EFKs Pensionsstiftelsen. Vartannat år hålls EFK Kongress som är Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ. Då möts ombud från hela rörelsen för att samtala och ta beslut i riktnings- och framtidsfrågor. Det Med rötterna i tre samfund Evangeliska Frikyrkan är en sammanslagning av tre samfund, Helgelseförbundet, Fribaptistsamfundet och Örebromissionen. De har alla sina rötter i den baptistiska traditionen och bildades andra halvan av 1800-talet. Det började med att Helgelseförbundet och Fribaptistsamfundet gick samman 1994 och därefter beslutade man att gå samman med Örebromissionen år 1997. Man tog då arbetsnamnet Nybygget - Kristen Samverkan och år 2002 bestämde rörelsen sig för att anta namnet Evangeliska Frikyrkan (EFK). Mission har alltid varit viktigt för de tre samfunden och är än idag för EFK. På 1800-talet sändes de första missionärerna ut och som mest har samfunden haft över 300 utsända missionärer. Helgelseförbundet och Örebromissionen var till en början just sällskap för inre och yttre mission. Och det var först under senare år som de blev församlingsrörelser och samfund. Under 2014 var 74 personer utsända* i mission. *Siffran inkluderar anställda och icke anställda medarbetare som har sänts ut av EFK. Verksamheter med Evangeliska Frikyrkan som huvudman eller ägare Församlingarnas verksamheter 303 Ombud FÖRSAMLINGAR Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ q Regioner Sverige EFKs styrelse Kongress Missionsdirektor Programstyrelser Missionsledning Internationell mission Sverigekontoret och Götabro kurs- och konferensgård Afrika Örebro Folkhögskola Örebro Missionsskola Missionsinstitutet Hyllie Park Folkhögskola Verksamhetsskiss 2014 t t q Program Liljeholmens folkhögskola Församling Utbildning Kåfalla EFK UNGs Bidragsspår SKFH Regioner Asien Europa/Mellanöstern Latinamerika Hur formar och utrustar vi ledare i en postmodern tid? Hur får vi ny kärlek till Bibeln i en sekulariserad tid? Hur ska vi vara församling i en individualiserad tid? Dessa tre frågor belystes under året som gick på mötesplatser och genom kommunikationssatsningar. Att under ett år belysa tre specifika områden är också ett sätt att hitta nya vägar att förstå EFKs mångfacetterade arbete samt aktualisera måldokumentet EFK2020 och Sverigestrategin. I Sverigestrategin utgör till exempel ledarskap en av fem strategier för rörelsens arbete. Med anledning av valet av ny missionsdirektor och den genomlysning av det gemensamma arbetet, ”omtaget”, som påbörjades efter Kongressen var ledarfrågan extra aktuell 2014. Bibeln Det största forumet under året för samtal och undervisning om Bibeln var Torpkonferensen med temat ”Älska Bibeln”. Bibelsyn och bibelbruk lyftes även på andra sätt, till exempel Mentor Medier Församlingarna är uppdragsgivare för organisationen Evangeliska Frikyrkan. EFK UNGs Bidragsspår och Pensionsstiftelsen är egna juridiska organisationer. Deras årsredovisning finner du på sidorna 55-61. 4 Ett bra sätt att tillämpa missionsperspektivet i Sverige är att besöka EFKs medarbetare ute i världen och möta de samarbetspartners och kyrkor vi samverkar med för att sedan ta med sig sina upplevelser hem till församlingarna och omsätta dessa idéer och tankesätt i Sverige. Internationell fortbildning för pastorer inom EFK har även under lång tid funnits bara i begränsad omfattning vilket blev en av anledning arna till att under 2014 påbörja en storsatsning att fortbilda pastorer, ungdomsledare och andra med motsvarande ledarfunktion inom EFK. Ett initiativ som Medarbetarförbundet tog. Under hösten genomfördes två resor, en till London i oktober då sexton förväntansfulla barn och ungdomsledare/pastorer åkte på studieresa. Det blev ett tillfälle att lära känna varandra, hämta inspiration, reflektera och tänka till utifrån den egna situationen man som ledare och församling står i. Gruppen mötte bland annat Olly Goldenberg från Children Can. För resenärerna gav denna upplevelse mersmak att fortsätta göra upplevelser tillsammans och få möjlighet att knyta kontakt med andra som har samma fokus. Susanne Olofsson och Maria Furusand från Församlingsprogrammet ledde resan. Den andra studieresan gick till Mellanöstern i november. – Under vår resa fick tio svenska församlingsledare besöka flera unika projekt som vi i EFK startat upp. På ett mycket nära sätt fick de också möjlighet att möta förföljda kristna ledare. Många berördes djupt av samtalen om deras väg in i tjänst, om deras tillit till Gud och om deras envist hoppfulla vision för sitt eget land, berättar Joakim Samuelsson som var reseledare. Sammantaget arrangeras åtta resor och de återstående sex resorna sker under 2015. Ledarskap, Bibeln och församling i fokus Församlingar inom Evangeliska Frikyrkan Organisationen Evangeliska Frikyrkan Att få möta och inspireras av EFKs samarbetskyrkor runt om i världen. Det är syftet med den fortbildningssatsningen ”Nu åker vi” för pastorer och församlingsledare som drog igång under hösten 2014. Årsbok verksamhetsåret 2014 genom en temadag på Örebro Missionsskola och i ett nummer av tidningen Direkt. Församlingen Det tredje området, att vara församling i en individualiserad tid, var en av frågorna som låg till grund för omtaget och en utsedd framtidsgrupps arbete under hösten. På Kongressen i maj med temat ”Församling i en otrogen tid” ägde till exempel samtal och framtidsspaningar rum. De handlade om hur vi kan vara en gemensam kraft till förvandlade liv i den tid vi lever i, som rörelse och som enskild församling. Under hösten genomfördes även 14 regionala samlingar där frågan om att vara församlingsrörelse i vår tid togs upp. Foto: David Gelinder Stor utbildningssatsning för pastorer och församlingar Med vision för världen EFK var i Almedalen Det var fullt i Frälsningsarmens lokaler i Krukmakarens hus i Visby. Spänningen och kontaktytorna mellan tro och politik och kyrka och samhälle diskuterades intensivt, i alla seminarier som ”(G) som i Gud” anordnade ”(G) som i Gud” arrangerades för åttonde gången. Kjell Karlsten, ansvarig för Frälsningsarméns verksamhet i Visby, såg för åtta år sedan hur aktiviteterna kring Almedalsveckan växte allt mer – men utan någon kristen närvaro. Efter ett samtal med tidningen Dagens dåvarande chefredaktör Daniel Grahn bestämde de sig helt enkelt för att det behöver finnas en kristen röst på plats. ”(G) som i Gud” föddes. Då, för åtta år sedan, var det ungefär 500 programpunkter allt som allt under hela veckan – 2014 är det 3 400 stycken. Idag finns många företag, fackförbund, ideella organisationer och andra aktörer på plats – även andra kyrkor. ”(G) som i Gud” är jämförelsevis – alla kategorier – ofta väldigt välbesökt. EFK var medarrangör för andra året, övriga arrangörer är Frälsningsarmén, tidningen Dagen och Pingst. – Det är betydelsefullt att EFK finns på plats, menade Øyvind Tholvsen, ledare för Församlingsprogrammet. Vi bidrar med ett EFK-perspektiv in i samtalen, med all vår erfarenhet från exempelvis de lokala församlingarna, ideologisk bearbetning på Örebro Missionsskola samt med erfarenheter från vårt internationella arbete. För oss är det även viktigt att lyssna på vilka röster som hörs i samhällsdebatten och vilka strömningar och debatter som förs. Jag upplever att avståndet till samhällsdebattörer och beslutsfattare är kortare än vi kanske tror och jag tycker att vi även på lokal nivå kan ta tillvara på den möjligheten mer och vara en aktivare samhällsaktör än idag, sade Øyvind. Årsbok verksamhetsåret 2014 5 Församling Ny församling i Hallonbergen 6 Hjälper församlingarna att ta sig an utmaningarna de möter Inom Församlingsprogrammet finns församlingsplanterare och församlingsutvecklare för att utrusta församlingarna och deras ledare och pastorer. Under 2014 satsades det extra på att stödja församlingarnas barn- och ungdomsverksamhet, församlingsplanteringar och vägleda församlingarnas möten med människor från andra religioner och kulturer. Växt är ett av nyckelorden i EFKs vision. Därför har den nya ledarkurs fått namnet Växande ledare. I denna kurs samlades 14 unga ledare under tre tvådagarssamlingar för undervisning och reflektion. Kursen vänder sig främst till de som funnits i ledartjänst i minst 3-4 år, som vill växa vidare i sitt ledarskap. Detta kompletterar Församlingsprogrammets utbud för pastorer som är helt nya i tjänsten och som detta år samlade cirka 20 personer i tre basgrupper. Växande församlingar är benämningen på Församlingsprogrammets nya satsning. Den utgår tydligt från utmaningarna i EFK 2020 och Sverigestrategin och försöker hjälpa församlingarna att ta itu med de utmaningar som nämns där. Målet är att fler församlingar ska bli växande såväl i antal som i mognad och efterföljelse. Under 2014 drogs tre processer igång i Falun, Uppsala och Huskvarna. Mer än 200 ledare i 24 olika församlingar har samlats i terminsvisa gemensamma nätverksträffar, handledning av den enskilda församlingsledningen samt egna träffar för pastorerna. Under året har Församlingsprogrammet arbetat ännu mer målinriktat för att stödja församlingarnas barn- och ungdomsverksamhet men ett ännu tydligare arbetssätt håller på att mejslas ut. Allt fler församlingar tar hjälp av de handledare som finns inom Församlingsprogrammet för inspiration och processtöd. En höjdpunkt under året var den studieresa till London där tolv barn- och familjeledare deltog. En annan var att avsluta den andra och sätta igång den tredje familjelivsutbildningen. Snart har cirka 70 barn- och familjledare gått denna omfattande fortbildningskurs. Under året har det även anordnats en samtalsdag om barnteologifrågor och även påbörjats regionala nätverksträffar för Möten om mod på årets Frizon Diakonalt stöd till församlingar efterfrågas allt mer Många församlingar ger uttryck för att de vill bli bättre på att tjäna i sitt närsamhälle. Under året har en enkel enkätundersökning genomförts för att kunna skapa ett tydligare behovsorienterat stöd till församlingarna när det gäller diakoni. Nätverket för diakonala frågor växer, och Församlingsprogrammet ser fram emot att bygga upp lokala resurser inom olika områden i framtiden. För att stödja allt själavårdsarbete i församlingarna har den diakonala arbetsgruppen jobbat med att förtydliga frågor omkring tystnadsplikt för såväl lekmän som pastorer och ledare, med målet att EFKs styrelse antar tydliga riktlinjer för detta under 2015. Festivalen Frizon gick av stapeln den den 6-10 augusti och årets tema var Mod. Genom seminarier, undervisning, kultur och musik utforskade de runt 2500 unga deltagarna hur den kristna berättelsen talar om just mod. Seminarierna och undervisningen berörde alltifrån att våga vara ensam, höra Guds röst och att möta tvivel till att älska sin församling. Inför årets festival skrevs också en ny lovsång med titeln Mod som redan börjat användas i församlingarnas verksamheter. Frizon samlar varje år flera tusen unga sökande människor från hela landet. Under festivalen möts människor som har stor erfarenhet av ett liv som kristen och människor som ännu inte funnit en tro. Med ett tydligt Jesusfokus, strävan efter mångfald och en deltagande kultur är festivalen en viktig gemenskap för unga i vår rörelse. Församlingsplanteringen ökar takten En del i Växande församlingar är också samtalen med pastorerna i regionen om att tillsammans arbeta för flera församlingsplanteringar. Kursen M4 för församlingsplanteringsteam har genomförts under året tillsammans med andra frikyrkosamfund. Dessutom har en kurs för personer som bär på en längtan att i framtiden arbeta pionjärt startats. Kursen sträcker sig över fyra tillfällen, där en resa till London ingår. Kursen sker i samarbete med EFS. Under året togs fem nya församlingar som planterats de senaste åren emot i EFK-familjen. Det innebär att 17 församlingar nu har planterats. Med ett mål om 75 nya församlingar står det klart att det finns mycket kvar att göra på området, men det är tydligt att planteringstakten ökar, vilket är positivt. Möte med andra kulturer Ett område som blir allt viktigare är det mångkulturella arbetet bland församlingarna. Det visar den stora uppslutningen av deltagare till konferensen Heart for Muslims och temadagen Årsbok verksamhetsåret 2014 Älska Bibeln temat på Torp Du som var med på 2014 års Torpkonferens utanför Örebro vet att temat var ”Älska Bibleln”. Men för dig som inte var där kan vi berätta att det var återkommande i gudstjänster, bibelstudium och seminarier. Även i barn- och tonårskonferensen genomsyrades innehållet av temat. Det var den 128:e konferensen i ordningen. Kvällsgudstjänsterna, en del konserter och vissa seminarier hölls i en nyrenoverad lada, som under året fått nytt tak, tätade och nymålade väggar. Den populära barn- och tonårskonferensen samlade många barn och tonåringar. Mellan 60 och 80 funktionärer hjälpte till med att få alltifrån Kalasmöten, Trädgårdshäng, Småbarnssång och mycket annat att fungera. Cirka 15 000 personer uppskattas ha besökt konferensen under veckan. Flest besökare var Foto: Mattias Bergman Tomas och Patricia Ask är pastorer i den nyplanterade församlingen Elimkyrkan Västerort som invigdes 21 september 2014. De firar sina gudstjänster i Kulturcentrum i Hallonbergens centrum i Stockholm och nyplanteringen är en av de sex församlingar som Elimkyrkan Stockholm har grundat. Tomas berättar att de satte igång under hösten 2010 men att de redan från början hade som mål att de skulle bilda en församling. – Vi träffades en gång i veckan och en gång i månaden firade vi gudstjänst. Sedan dess har vi vuxit med små steg. För ett år sen började vi med gudstjänst varje söndag, säger Tomas. En söndag i månaden firar dock församlingarna i Elimkyrkan gudstjänst tillsammans i Folkungakyrkans lokaler. Att ha en moderförsamling i ryggen är det viktigaste tipset som Tomas har att ge de som vill starta en ny församling. – Det är så pass tufft i Sverige idag att man behöver stöd hela tiden. Framför allt ett bönestöd från en resurs- eller moderförsamling som kan sända ut en. Helst en församling som delar visionen. – Vi är själva bräckliga, men vi litar på att Jesus är med oss. Vi har ingen stor omvälvande väckelse. Men Gud är med oss steg för steg. Och det vill vi fortsätta göra som församling. Ta steg. Gå ut i det okända. Vi vill i vår tur plantera nya församlingar när vi vuxit till oss. Vi älskar det här med församlingsplantering, säger Tomas med eftertryck. Med barnen i fokus ansvariga barn- och familjeledare. 1 januari 2014 lämnade EFK UNG den egna organisationsformen och gick samman med EFK igen. Verksamheten fördelades på Församlingsprogrammet och det nya Ungprogrammet. På grund av knappa ekonomiska resurser har ingen anställd arbetat med ungdomsledarfrågor, men i och med Omtaget kommer detta område att bli tydligare och få ett större fokus. Ungprogrammets främsta aktivitet har under året varit festivalen Frizon. Foto: Stina Nordin Foto: Hasse Persson Foto: Privat Tomas och Patricia Ask är pastorer i den nyplanterade församlingen, Elimkyrkan Västerort. om hur man kan hjälpa asylsökare och flyktingar som Församlingsprogrammet tar initiativ till. Dessutom har handboken Innanför eller utanför som beskriver hur man på ett bra sätt hjälper flyktingar, sålt mycket dbra under året. Under året har EFK tagit emot två nya migrantförsamlingar och församlingsutvecklarna har under året gett stöd till många migrantförsamlingar genom det öppna nätverk som finns för ledare inom dessa församlingar. Det har varit två träffar under 2014 och ledarna från dessa församlingar inbjöds även till Medarbetardagarna, Kongressen och andra samlingar. det under midsommardagarna. Det var cirka 830 campare med husvagn och tält på området vilket var något fler än året innan. Allt fler campare kommer tidigare i veckan än de gjort tidigare år. Men campingen är långt ifrån full, än finns det plats för fler. 39 anslutna till Bidragsspåret EFK UNGs Bidragsspår finns till för de församlingar inom EFK som valt att organisera sin barn- och ungdomsverksamhet i statsbidragsberättigade former. 2014 var sammanlagt 39 föreningar anslutna. Under året betalades drygt 738 000 kronor ut i direkta bidrag till föreningarna, och cirka 300 000 kr sammanlagt i stöd till barn- och ungdomskonferensen på Torp och Festivalen Frizon. Bidragsspårets årsmöte, som hölls i anslutning till första dagen på Torpkonferensen, beslutade om en nödvändig förändring i stadgarna. Det står nu att Bidragsspåret samarbetar med EFK, istället för med EFK UNG. Årsbok verksamhetsåret 2014 7 Församling Foto: Emmanuel Ingelsten Foto: EFKs bildarkiv / Kongress 2014 ledarteam och behovet av att först göra en genomlysning av hela EFKs verksamhet, ett så kallat Omtag, se artikel nedan. I samband med missionsdirektorsvalet presenterades även den grupp som styrelsen gav i uppdrag att arbeta med förändringsarbetet, den så kallade framtidsgruppen. Styrelsen berättade också om sitt beslut om en interimslösning: Filip Tegneklint, administrativ chef, och Bernth-Åke Ottosson, ansvarig för det internationella arbetet, utgör tillsammans med Daniel Norburg missionsledningen tills det nya ledarteamet är på plats. Många stora frågor En av de tyngre frågorna som togs upp på Kongressen var ägandeskapet av EFKs gemensamma arbete och ekonomi. EFKs ekonomiska resultat för 2014 blev för fjärde året i rad negativt. Frågan om hur EFK i framtiden ska fungera som en resurs för de lokala församlingarna och hur det gemensamma arbetet ska bäras, blev därför en viktig fråga. Andra frågor och inlägg som lyftes handlade om fortsatt fokus på barn och unga och vikten av goda mötesplatser, utbildning, kvinnligt ledarskap och jämställdhet, mångfald, miljö och ekumenik. Under valda delar av mötet visades också det samtal som pågick under hashtagen #efkkon14 i sociala medier, på storbild. Ett samtal som togs vidare och kompletterade det som sades i Kongressen. Underlaget och Framtidsfrågor engagerade på Kongressen Det var ägandeskapet av EFK, framtidsfrågorna och missionsdirektorsfrågan som stod i fokus när EFK-församlingarna samlades till Kongress i Lugnetkyrkan i Falun i maj förra 2014. Över 450 ombud från 117 samarbetande församlingar inom Evangeliska Frikyrkan kom till den tre dagar långa kongressen. Kongressen är Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ och mötet byggde i hög grad på ombudens deltagande. Kongressen startade i ”Här är vi nu” med sju stycken nutidsspaningar från olika människor i rörelsen. Efter det var det dags för gruppsamtal. Alla ombud fick då möjlighet att dela med sig av det lokala sammanhangets utmaningar och frågeställningar. – Se dig runtomkring. Du kommer aldrig närmare EFK än vad du är just nu – ta vara på den här möjligheten, uppmuntrade EFKs styrelse genom Anders Nordström, pastor i Korskyrkan i Karlstad, innan ombuden gick iväg till sina samtalsgrupper. Anders Blåberg avtackades På torsdagseftermiddagen fick kongressdeltagarna följa med till ”Härifrån kommer vi”. EFKs gemensamma historia och det gångna årets verksamhet stod då i fokus. På kvällsmötet avtackades missionsdirektor Anders Blåberg, som skulle avsluta sin åttaåriga tjänst som missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan i och med sommaren för att därefter börja sin nya tjänst som generalsekreterare på Svenska 8 Bibelsällskapet. – Jag är oerhört glad och tacksam för mina år i Evangeliska Frikyrkan. Om jag ska lyfta några saker som betytt särkilt mycket är det medarbetarna som jag mött dagligen, den inblick jag fått i EFKs internationella arbete, kontakten med det ekumeniska Sverige och relationerna till alla pastorer samt de ibland något bortglömda ordförandena som finns i alla församlingar, summerade Anders. Daniel Norburg valdes till ny missionsdirektor Under fredagen lyfte Kongressen blicken mot ”Vad drömmer vi om” och framtiden. Fem ombedda spanare från rörelsen delade sina drömmar om församlingen, innan det var dags för gruppsamtal och ännu lite senare, samtal i storforum där bland annat frågan om ny missionsdirektor stod på dagordningen. Kongressen valde där Daniel Norburg till ny missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan. Daniel har de senaste tjugo åren arbetat som föreståndare i Immanuelskyrkan i Malmö. Hans breda ledarerfarenhet lyftes fram, som ordförande för Hyllie Park Folkhögskola, som ordförande för Mariaskolan i Malmö och som ledare för New Wine Sverige. Styrelsen berättade också om arbetet med att forma ett nytt Årsbok verksamhetsåret 2014 sammanställningarna efter både gruppsamtalen såväl som samtalen i storforum skickades vidare till framtidsgruppen och styrelsen. Ett tiotal fler församlingar var på plats i Falun jämfört med Kongressen 2012. Flera församlingar passade också på att skicka fler ombud än vad man tidigare gjort. 14 församlingar som blivit EFK-församlingar sedan förra Kongressen välkomnades. Omtaget inleddes med sikte på att bygga en rörelse för framtiden Under vårvintern 2014 beslutade EFKs styrelse att det var dags för ett ”Omtag” av Evangeliska Frikyrkan som organisation och som rörelse. Det fanns ett behov av genomlysa hur EFKs gemensamma arbete ska utformas för att församlings- och missionsrörelsen bäst ska förverkliga de visioner och mål som redan finns uttryckta i EFKs olika grunddokument och EFK2020. Orsakerna till detta var flera. Det har snart gått 20 år sedan Nybygget – Kristen samverkan bildades och församlingsrörelsen och omvärlden ser helt annorlunda ut idag. Man upplevde även ett behov av att minska avståndet mellan organisationen EFK och missions- och församlingsrörelsen. Dessutom har EFK under en tid haft en för stor ekonomisk kostym och behov fanns att se över hur verksamheten ska kunna organiseras för att nå en ekonomi i balans. Tiden för missionsdirektorbytet våren 2014 ansågs idealiskt för att göra ett omtag av den här storleken - i omtaget ingick också att se över hur ett framtida ledarteam skulle kunna formas. Vid kongressen presenterades därför en framtidsgrupp av styrelsen som bestod av både anställda i organisationen EFK och representanter för missions- och församlingsrörelsen. Daniel Norburg var projektledare. Övriga medlemmar var: • Ingemar Forss, Östersund, styrelsemedlem och rektor vid Åreda lens folkhögskola. • Josefin Fållsten, Örebro, tidigare regionledare i Asien och tidigare ledare för bland annat EFK UNG. • Kristine Arapovic-Lindetorp, Stockholm, biträdande föreståndare för Korskyrkan i Stockholm. • Lisa Fredlund, Kristianstad, föreståndare för Östermalmskyrkan • Maria, Linköping, missionär • Øyvind Tholvsen, Örebro, ledare för Församlingsprogrammet Lyssnat in rörelsen, anställda och partners under hösten Framtidsgruppen har arbetat i två av Omtagets tre faser. Under sommar och tidig höst mötte delar av gruppen en mängd olika representanter i Sverige och utomlands för EFKs breda verksamhet för att tillsammans fråga oss vad Gud gör i den här tiden samt samla in all tänkbar användbar information. En mindre grupp med missionsdirektorn i spetsen genomförde 14 regionala samlingar i Sverige. Utomstående konsulter anlitades också för omvärldsanalys. Parallellt med detta arbete pågick en böne- och fasteperiod. Under senhöst och vinter bearbetades sedan alla dessa intryck och all information till en slutrapport som lades fram till styrelsen i januari 2015. I och med detta var framtidsgruppens uppdrag över. Omtaget fortsätter under hela 2015 utifrån de beslut som tas i styrelse och den Extra Kongress som hålls i maj 2015. Årsbok verksamhetsåret 2014 9 Utbildning Örebro Missionsskola möter behov av teologisk reflektion och andlig fördjupning Statistik inom Evangeliska Frikyrkan Medlemmar2014 +/33 792 303 589 351 405 669 292 Mötesplatser +701 +4 -13 +30 +30 +88 -116 Deltagare i snitt på gudstjänster Antal deltagare i smågrupper Antal betjänade Antalet nysvenskar av betjänande I antal mest växande församlingarna 2014 18 450 15 850 58 514 2014-01-01 Kungsportskyrkan, Huskvarna 640 Baptistförsamlingen Korskyrkan, Uppsala 393 Lugnetkyrkans församling, Falun 441 Baptistförsamlingen Korskyrkan, Gävle 410 Ulriksbergskyrkan, Växjö 596 ca13 % 2014-12-31 (+61) 701 (+42) 435 (+36) 477 446 (+23) 618 (+61) Flest döpta 2014 New Life Church, Bromma Baptistförsamlingen Filadelfia, Örebro Evangeliska kyrkan, Göteborg Immanuelskyrkan, Malmö Kungsportskyrkan, Huskvarna Lugnetkyrkans församling, Falun Kustkyrkan, Jävrebyn Ulriksbergskyrkan, Växjö Husby frikyrkoförsamling, Kista Icthus, Stockholm 34 23 22 16 15 14 14 13 13 13 Åldersfördelning på döpta i församlingarna 2014 -10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 60- 4% 46 % 19 % 14 % 8% 5% 4% 1999 2004 2009 2014 25% 20% 15% 10% 5% <20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 Evenemang för allmänheten 10 80 % 60 % Skolan betjänar inte bara de studenter som befinner sig på skolan eller kommer inresande för enstaka kurser utan vänder sig också till en bredare allmänhet. Detta sker genom kvällskurser, seminariedagar och besök i församlingar. Ett sådant återkommande och mycket uppskattat arrangemang är Sommarakademien (läs mer om Sommarakademien på sidan 14) som återigen gick av stapeln i augusti. Årets tema var ”Längtan och kallelse” med Christopher Jamison som huvudtalare. Jamison har arbetat med andlig vägledning i många år och blev känd för en bredare publik genom BBC:s omtalade TV-dokumentärserie Klostret. Under några dagar fylldes skolans lokaler med seminarier 98,3 % 90,4 % 86,0 % 66,7 % 66,2 % 48,3 % 31,6 % 29,4 % 27,2 % 25,4 % 24,0 % 23,7 % 14,8 % 6,4 % 2,8 % -7,9 % -22,8 % -30,6 % -35,7 % -46,3 % -53,4 % 40 % 20 % 0% 20 % 40 % 60 % 19,5 % 80 % 100 % 120 % Nära kopplat till Församlingsledarakademin finns också ett fördjupat samarbete på masternivå med utbildningar i Oslo och Kristiansand som bidrar till kunskapsutveckling inom fältet församlingsnära teologi. Det här är en utveckling där församlingsnära teologi står i fokus för både utbildning och forskning. Samarbetet med ALT (läs om ALT på sidan 15) i den gemensamma utbildningen fortsätter också att utvecklas och under hösten 2014 började den första kullen studenter som läser sitt fjärde och sista läsår. Samarbetet inom ALT och ÖTH föregriper en strategisk och nödvändig ekumenisk fördjupning av teologisk utbildning för framtiden. Denna utveckling behöver fortsätta så att olika församlingsrörelser bättre kan stödja varandra och utbilda för gemensamma behov. 81> år Förändring i antal medlemmar i länen 1996-2014 Värmlands län Uppsala län Stockholms län Gävleborgs län Västernorrlands län Jönköpings län Västerbottens län Skåne län Södermanlands län Västmanlands län Kronobergs län Dalarnas län Örebro län Västra Götalands län Östergötlands län Norrbottens län Kalmar län Jämtlands län Hallands län Gotlands län Blekinge län TOTALT I HELA LANDET 2014 har varit ett innehållsrikt år för Örebro Missionsskola. De olika utbildningarna har fullgjorts som planerat och drygt 230 studenter har varit inskrivna i någon av kurserna som erbjuds. I kursutbudet fortsätter utbildningen Församlingsledarakademien att utvecklas och vi får positiv respons att den svarar väl mot utbildningsbehovet i församlingsrörelsen. Flera samarbeten fördjupades Åldersfördelning mellan EFKs medlemmar 1999-2014 0 Örebro Missionsskola fortsätter att utveckla samarbetet med Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) och att bjuda in allmänheten till teologisk fördjupning. Foto: Emmanuel Ingelsten Medlemmar Församlingar Döpta På bekännelse intagna Avlidna Utflyttade Avförda Årsbok verksamhetsåret 2014 som bearbetade den moderna människans törst efter andlig fördjupning. Överlag är det tydligt att det finns ett stort behov av teologisk reflektion och andlig fördjupning som seminarierna, kvällskurser och besöken svarar mot. Detta är därmed en viktig uppgift för skolan. I samband med årsskiftet 2014/2015 har skolans nya rektor tillträtt. Owe Anbäcken avslutade sina två år som t f rektor och Niklas Holmefur tillträdde som ny rektor – den nionde i ordningen. Nyckeltal Örebro Missionsskola 2014 2013 Gåvor 753 000 713 000 Kostnader 12 152 000 12 117 000 Antal årsarbetskraft 15 14 Kvinnor 4 4 Män 11 10 Använda gåvor Örebro Missionsskola Församlingsprogrammet 6 % Örebro Missionsskola 9 % Örebro Folkhögskola 0 % Missionsinstitutet 2 % Utanför Sverige 83 % Årsbok verksamhetsåret 2014 11 Utbildning Foto: EFKs arkiv Foto: David Gelinder Foto: EFKs arkiv Dagens bibelbruk Uppmuntra till ökad bibelläsning och sätt fokus på Bibelns berättelse och auktoritet. Det var kontentan av temadagen Ett levande ord från Gud som Svenska Evangeliska Alliansen, Örebro Teologiska Högskola och Stiftelsen Svenska Folkbibeln arrangerades på Örebro Missionsskola. Cirka 160 personer deltog i temadagen. Samtliga medverkande uttryckte en oro för att Bibeln i många sammanhang har minskat i betydelse. – Ibland hör man hållningen i kristna kretsar att Bibeln är en jättebra bok men det är inte Guds ord, utan människans ord om Gud. Det är viktigt för oss att ta del av den, men inget som ska begränsa oss. En annan hållning är att bara en del av Bibeln är Guds ord, sa Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på Dagen. Anders Blåberg, som då var missionsdirektor för EFK och idag arbetar som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, poängterade att församlingarna behöver odla en läsarkultur: – Som enskilda individer behöver vi få in en vana. Vi behöver också goda föredömen och sticka hål på att det bara är en personlig aktivitet, sa han. Nyckeltal Örebro Folkhögskola 2014 2013 Gåvor 0 0 Kostnader 17 542 000 15 836 000 Antal årsarbetskraft 21 19 Kvinnor 11 11 Män 10 8 Använda gåvor Örebro Folkhögskola Församlingsprogrammet 6 % Örebro Missionsskola 9 % Örebro Folkhögskola 0 % Missionsinstitutet 2 % Utanför Sverige 83 % 12 Örebro Folkhögskola deltog i demokratisatsning På Örebro Folkhögskola i mångkulturella stadsdelen Vivalla möts människor för att få kunskap, upplevelser och erfarenheter för livet genom skolans utbildningar. Men skolan är också en viktig samhällsaktör. Under året genomfördes satsningar på att fler i stadsdelen skulle rösta och på arbetslösa i uppdragsutbildning. Folkhögskolan har en bred verksamhet. Man bedriver bibelskolor vid Götabro, Allmän kurs och Fritidsledarutbildning vid skolan i Vivalla i Örebro samt olika arbetsmarknadsprojekt i nya lokaler i området Holmen. Skolan har även ett uppdrag från Örebro kommun att leda och organisera det civila samhället i Vivalla. Under året har Örebro Folkhögskola haft ungefär 30 anställda och 130 deltagare fördelat på de olika utbildningarna. Ungefär 50 personer går på Allmän kurs, 30 personer på Fritidsledarutbildningen och i år 50 personer på Götabro bibelskolor. Under året har även utredningen om Örebro Folkhögskolas framtida juridiska status fortgått. Utredningen bearbetar frågan huruvida skolan ska bli en egen juridisk person. Med anledning av EFKs översyn av hela sin organisation har beslut i frågan inte kunnat tas under 2014. Beslut kommer att tas av styrelsen under 2015. ”Välj Vivalla” - demokratiprojekt Örebro Folkhögskola har under året arbetat med ett projekt för att försöka öka valdeltagandet bland utrikesfödda i Vivalla. Projektet finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) och innebar att skolan gjorde tre riktade satsningar mot målgruppen. En festival med inbjudna politiker, föreningar, moskén och andra aktörer anordnades. Ungefär 1500 personer närvarade och mötte bland andra politiker, gick valskola och åt på moskéns matmarknad. Övriga aktiviteter i projektet var två offentliga politikerutfrågningar i Vivalla centrum samt sju valskolor för föreningar och enskilda i Vivalla. Nya lokaler för uppdragsverksamheten Skolans uppdragsverksamhet har under året genomgått förändringar. Dels flyttade man i början av året till mer ändamålsenliga lokaler, och dels bytte verksamheten i slutet av året namn till ”Startpunkt”. De nya lokalerna ligger i området Holmen i Örebro. Lokalerna har inneburit att verksamheten bättre kan möta deltagarnas behov. Medan man tidigare var mer tvingade till bara en teoretisk inriktning finns nu andra förutsättningar för praktiska moment. I och med denna förändring får framför allt de arbetssökande deltagarna på ett bättre sätt öva på konkreta arbetsmoment, det är lättare att bedöma deltagares arbetsförmåga och därmed också lättare att matcha dem med efterfrågan hos olika arbetsgivare. De nya lokalerna ligger också i ett område med många företag, vilket underlättar kontakter mellan företag och deltagare. Årsbok verksamhetsåret 2014 PROMIS-deltagarna höstterminen 2014 Välbesöka seminarier om skapande kultur och missionell kyrka på Missionsinstitutet Kultur i mission och hur man är en missionell kyrka var två teman som kännetecknade Missionsinstitutets verksamhet under året. Det blev också klart att Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS) från vårterminen 2015 kan läsas även från Malmö. Missionsinstitutets uppdrag och verksamhet har utvecklats med åren, men kärnuppgiften är alltjämt utbildning och fortbildning för tjänst där kulturella gränser överskrids. Två av de teman som kännetecknat Missionsinstitutets (MI) verksamhet under 2014 är skapande kultur och missionell kyrka. Under våren samlades ett stort antal deltagare till ett seminarium kring olika kulturella uttryck för den kristna tron. Olika former av artistiskt skapande har visat sig vara en effektiv brobyggare till andra kulturer och blir allt vanligare i holistisk mission. Höstens seminarium handlade om missiologen Roland Allen (1868-1947). Han var tidigt ute med att ifrågasätta traditionella missionsmetoder och blev en av föregångarna för det som idag brukar kallas ”missionell kyrka”. Seminariedagen resulterade i ett nytt nummer av skriftserien MI-Rapport. Fortbildning kring mission Under året har fortbildningen av församlingsledning, pastorer, missionärer och personal fortsatt, bland annat genom fortbildningen kring mission för EFKs pastorer som arrangerades i samarbete med Medarbetarförbundet. Produktionen av studiematerialet AGORA – för folk på väg, som aktualiserar missionsfrågor i den lokala församlingen, har fortsatt under 2014. Promis fortsatte Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS) har haft en grupp på 6-11 studenter per termin, där några går på heltid (under vårterminen) och några på halvfart (under hela året). Samarbetet med Alliansmissionen och Pingst i utbildningen av missionärer och interkulturella arbetare i Sverige gör det möjligt att erbjuda kursen i Örebro och i Jönköping 2015. Nyckeltal Missionsinstitutet 2014 2013 Gåvor 164 000 167 000 Kostnader 1 718 000 1 610 000 Antal årsarbetskraft 2 2 Kvinnor 1 1 Män 1 1 Använda gåvor Missionsinstitutet Församlingsprogrammet 6 % Örebro Missionsskola 9 % Örebro Folkhögskola 0 % Missionsinstitutet 2 % Utanför Sverige 83 % Årsbok verksamhetsåret 2014 13 Utbildning Närstående organisationer 14 Under året visades utställningen Speak Truth to Power, som kom via Fryshuset från Robert F. Kennedy Center for Justice & Human Rights. De stora fotografierna på rättskämpar från hela världen gjorde ett starkt intryck. Det har varit ett expansivt år. Personalstyrkan har nu passerat 60 medarbetare och det finns cirka 500 studerande, där cirka 75% studerar inom sfi. Götabro kurs- och konferensgård byggdes om Hela 2014 kom för Götabro, EFKs kurs- och konferensgård utanför Örebro att präglas av renoveringen och ombyggnationen av Torpladan och Evangelisthemmet. Båda två var i stort behov av att rustas och båda två är viktiga platser för att utrusta människor i tjänst. I Torpladan samlas tusentals till möten på midsommarkonferens och i Evangelisthemmet bor vanligtvis bibelskoleelever. Många generösa givare gjorde det möjligt att renovera Götabro och Torpladan, sammanlagt under året skänktes 2,6 miljoner kronor. Under våren har ett permanent bönerum iordningställts i Kapellets övervåning, med en dröm om att bönen i än högre grad ska få prägla Götabro som plats, där bönen är ett ständigt pulsslag. En uppfräschning av ytskikten i rummen i Kilstedtska huset har gjorts. Fastigheterna Sörgården och Talludden har sålts och på så sätt frigjort medel till ombyggnationen. Behovet av gåvor till gården kvarstod även efter årsskiftet. Problem med vattentillförseln på sommaren Förutom Torpkonferensen, Festival Frizon, Tonårsbibelskola samt missionärskonferens på sommaren har gården tagit emot andra större och mindre grupper under året. På grund av ombyggnationen har det dock inte varit möjligt att ta emot gäster på det sätt som hade behövts för ekonomin. Under sommaren inträffade också en stor incident med vattentillförseln på Götabro, vilket innebar att man var tvungen att tänka om hur man skulle få ett bra vatten till gården. Bibelskoleelever bidrar till atmosfär När det gäller bibelskolorna på Götabro är det fortsatt högt söktryck, vilket är ett stort tacksägelseämne. Deltagarna på bibelskolorna bidrar på många sätt till den fantastiska atmosfär som präglar Götabro som plats och det är med stor tacksamhet till Gud vi ser tillbaka på året som har gått. Årsbok verksamhetsåret 2014 Fullt internat på Liljeholmen Liljeholmens vision är ”På Liljeholmen är verkligheten större”, en dubbelbottnad vision där man vill att deltagare och personal ska upptäcka att det finns fler dimensioner än man först anar. Man ska kunna komma hit och upptäcka att det finns fler dimensioner av verkligheten eller av ens liv. Man ska också kunna upptäcka att det finns en verklighet som inte är av jordisk karaktär utan av Gudomlig. Den andra delen lyder: unik gemenskap och fulla hus blir till en livsresa. Önskan är att tiden på Liljeholmen ska bli just en livsresam där personalen och kurskamraterna ska få vara med. Då är gemenskapen mycket viktig, men också att det är fulla hus och därmed många olika gemenskaper att kunna tillhöra. I Rimforsa har internatet varit fullt, så fullt att man nästan inte har kunnat ta emot alla som vill bo där under året. Frågan om hur skolan ska kunna utöka och ta emot fler har tagits upp under året. Att kunna använda anläggningen på ett optimalt sätt tjänar alla på, både gemenskapsmässigt och ekonomiskt. Fler än vanligt har under året gått i pension, vilket ger ett tillfälle att reflektera, sammanfatta och ta ny sats mot framtiden. Kerstin Eriksson, husmor, har bland annat slutat efter 49 år på skolan. Hennes betydelse för skolans utveckling har varit stor. På Liljeholmen är verkligheten större. Unik gemenskap och fulla hus blir till en livsresa. Foto: Elin Kullingsjö Foto: EFKs arkiv Foto: Elisabet Hjort Hyllie Park Folkhögskola fortsätter att bedriva en bred verksamhet för att göra skillnad både för individer och i samhället. Ett av de viktiga strategiska beslut som styrelsen tagit under året är att starta utbildning i svenska för invandrare (sfi) i församlingsmiljö. Första steget sker i Simrishamns kommun tillsammans med Skillinge missionshus i deras nybyggda lokaler. Verksamheten planerar att starta i mars 2015. Sommarakademien Rekordmånga var anmälda till Sommarakademien 2014 på Örebro Missionsskola som hölls i augusti i fjol. Temat var ”Längtan och kallelse” och huvudtalare var Christopher Jamison. Han är känd från BBC-programmen ”Klostret” och ”Den stora tystnaden” och författaren till ”Lyckan kommer: klostervisdom för ett rikare liv” och ”Rummet inom dig: klostervisdom för vardagslivet”. För tredje året i rad arrangerades Sommarakademin av Libris Förlag, Dagen, Bilda och Örebro Missionsskola. Bön, föreläsningar och gudstjänster varvades i ett både uppfriskande och utmanande program. Många som deltog är mitt i livet men vill fördjupas i tro och överlåtelse. Jamison talade om skillnad och likhet mellan önskan och längtan. Önskningar å ena sidan är sådant som vi vill inneha oavsett om det är något fysiskt eller en känsla eller upplevelse. Längtan å andra sidan handlar om att tillhöra. Med bibelstudiet som bakgrund försökte Jamison förklara varför TV-serierna om att söka tystnad har varit så populära. Föreläsningen resulterade i många samtal hos deltagarna om hur detta landar i vardagen. Vad kan klostervisdomen lära oss, vi som lever mitt i nutidssamhällets brus. Intressant att en människa som Jamison, som på många sätt valt att stå utanför samhällets centrum, kan ge de mest klarsynta analyserna av detsamma. Kanske sammanfattar också den personen något av Sommarakademiens viktiga funktion. Här erbjuds en möjlighet att med hjälp av klarsynta talare tillsammans upptäcka vilket liv vi är kallade att leva, mitt i vårt samhälle. Andra föreläsare under dagarna var Liselotte J Andersson, Greger Andersson, Soheila Fors, Mikael Tellbe, Josef Bergdahl och Gudrun Bonnedal med flera. Svenska lärs ut i församlingsmiljö ALT – en församlingsbaserad ledarutbildning Akademi för Ledarskap och Teologi, (ALT), fortsätter att växa och utvecklas. Under året har utbildningen varit fullt utbyggd med fyra årskurser på fem olika studiecenter och med 135 studenter. ALT är en gemensam pastors- och ledarutbildning inom Alliansmissionen, EFK och Pingst. Den drivs i samverkan mellan sex folkhögskolor (Hyllie Park, June, Mullsjö, Kaggeholm, Mariannelund och Dalkarlså), två högskolor (Høyskolen for Ledelse og Teologi och Örebro Teologiska Högskola) och de tre samfunden. Till detta kommer ett stort antal samverkande församlingar. Målet med ALT är att utbilda och träna ledare och pastorer. Därför har det varit viktigt att hålla samman teori, praktik och andligt formande. Just därför har utbildningen formats i skärningspunkten mellan församling, folkhögskola och högskola. På detta sätt kombineras det bästa från olika lärsammanhang: högskolans akademiska noggrannhet, folkhögskolans processorienterade personutveckling och församlingens praktiska andlighet. Ledare i församling behöver kunna kombinera många olika kompetenser och kunna hantera teologin i många situationer. ALT har under några år varit i ett uppbyggnadsskede. Den första kullen avslutar en fullgjord utbildningen våren 2015. ALTs utveckling är glädjande men det finns mycket kvar är att göra. Församlingar behöver många goda, kompetenta och passionerade ledare som vill och kan bygga Guds rike i Sverige och ut över världen. Årsbok verksamhetsåret 2014 15 Internationellt Glimtar från den internationella missionen EFK i Sverige • Församlings- och missionsrörelsen Evangeliska Här verkar EFK i världen Frikyrkan (EFK) bestod 2014 av 303 församlingar i Sverige med nästan 34 000 medlemmar. • Församlingarna samverkar kring frågor som rör internationell mission, teologisk utbildning och folkhögskoleutbildningar, församlingsutveckling, barn- och ungdomsfrågor och diakonala och mångkulturella frågor. • EFKs tre modersamfund; Helgelseförbundet, Fribaptisterna och Örebromissionen har sänt ut missionärer sedan 1800-talet och än idag sänder EFK ut missionärer till olika länder. • Arbetet utomlands i samarbete med partners och nyckelledare. Ett av glädjeämnena i det internationella arbetet under 2014 är att flera nya missionärer har antagits. Under året efterträddes Kjell Bonerfält av Bernth-Åke Ottosson som ansvarig för det internationella arbetet. Här reflekterar Bernth-Åke över det gångna året. Internationell mission har varit viktigt för EFK och dess modersamfund i snart 125 år. Så även under 2014. I de regionala träffarna som hållits i och med Omtaget under hösten har församlingarna gång på gång lyft fram vikten av internationell mission. Det visar sig bland annat i trohet och offrande samt förbön; bara i missionärsunderhåll har det getts mer än 17 miljoner kronor. Under de regionala träffarna i Omtaget (läs mer på sidan 8) har det samtalats mycket om att vara en missionell församling. Det visas tydligt när EFK-församlingarna sänder människor som med vittnesbörd och tjänst representerar Guds rike och “gör lärjungar“. Så bildas nya församlingar som för evangeliet vidare. Under året har EFKs partnerkyrkor varit involverade i församlingsplantering över hela världen. I Indien har till exempel fler än 800 församlingar grundats bara under sista kvartalet 2014. EFK i Europa/ Mellanöstern • 32 personer var utsända missionärer under 2014 EFK i Asien i denna region. • Billy och Eva-Lena är regionledare. • Antal samarbetspartners: 41. • 26 personer har under 2014 varit utsända missionärer i denna region. • Helen Richard och Josefin Fållsten var regionledare till och med sommaren och i au- gusti tillträdde Andreas Henriksson som ny regionledare. • Samarbetspartners: 34. Gemensamma fokusområden fördjupar kunskapen Att fokusera och fördjupa är viktigt i en rörelse med ett omfattande arbete. Arbetet med att utveckla fokusområden som återfinns i samtliga regioner, har fortsatt. Församlingsgrundande är ett område. Ett annat är arbetet med barns rättigheter där vi under det gångna året var med i en satsning under fotbolls-VM i Brasilien. Vår partner var med i ett nätverk som försvarade barn mot den utbredda barnsexturismen. Cirka 700 volontärer talade med 40 000 turister för att förhindra övergrepp. Arbete mot människohandel är ett tredje område. Här erbjuder vi, förutom ett stort förebyggande arbete för att ge barn och unga bättre uppväxtvillkor, boende och rådgivning på flera platser för kvinnor i behov av skydd och försörjning. Det sista fokusområdet är samverkan i mission. Här utbildar vi och uppmuntrar våra samarbetskyrkor i deras sändande av egna missionärer. Samarbetskyrkan CIBI i Brasilien med sina 27 missionärer i ett 10-tal länder är kanske det bästa exemplet, men även flera samarbetskyrkor i Afrika börjar sända ut missionärer. EFK i Afrika • 11 personer var utsända under 2014 i denna Nya missionärer EFK i Latinamerika Glädjande är att vi fått anta flera nya missionärer. Inom EFK tror vi att det är viktigt att få vara med och sända människor ut i tjänst. Vid kongressen 2012 beslutades att vi behöver vända den nedåtgående trenden i antalet utsända missionärer. Vi kan nu se att trenden bromsats upp och sakta börjat vända. Bernth-Åke Ottosson • 5 personer var utsända missionärer under 2014 i denna region. • Anna-Maria Jonsson är regionledare och hon utgår från Sverigekontoret i Örebro. • Insatserna sker i tre länder: Brasilien, Peru och Paraguay. • Samarbetspartners: 5. Bitr. missionsdirektor med ansvar för det internationella arbetet sedan 2014 16 region. • Bernth-Åke Ottosson var regionledare, station erad vid regionkontoret i Nelspruit, Sydafrika. • Insatserna sker i sex länder: Centralafrikanska republiken, Moçambique, Swaziland, Sydafrika, Tanzania och Zambia. • Samarbetspartners: 12. Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 17 Region Afrika Foto: David Gelinder Foto: Anton Carlsson Foto: EFKs arkiv skulle inte haft möjlighet att gå i skolan om det inte vore för stödet från HUCs projekt. Hon är glad för möjligheten att i framtiden studera på universitetet, så att hon kan hjälpa sin mormor och resten av sin familj. Workshop för partners I september påbörjades arbetet med att träna EFKs samarbetspartners i samtliga länder i barns rättigheter. Önskan var att hitta olika arbetssätt för hur EFK kan stötta samarbetskyrkorna i deras arbete med barn, som till exempel söndagsskola, sjukvård och skolor. I september/ november bjöds partners in till fyra workshops för att samtala om vad de vill, önskar och kan göra för att arbeta med barns rättigheter i församlingarna. 42 representanter från EFKs partners i Sydafrika, Moçambique, Swaziland, Zambia och Tanzania deltog i träffarna. Familjen Carlsson arbetar för hela Region Afrika I december beslutades att Maria och Anton Carlsson och deras familj flyttar till Nelspruit, Sydafrika, för att betjäna missionsarbetet i hela Region Afrika. Den ursprungliga planen var att familjen skulle bosätta sig i Berberati i Centralafrikanska republiken och stödja EFKs samarbetskyrka EEB och den sociala organisationen ADIH. På grund av oroligheterna i landet har det inte varit möjligt för familjen att flytta dit. Istället har de arbetat för EFKs partner FATEB i Yaoundé, Kamerun. Genom att de framöver utgår från regionkontoret i Nelspruit, kan de stödja flera olika partners i flera olika länder. Maria arbetar bland annat med att konsultera partners inom olika fastighetsprojekt. Anton efterträder Johanna Rudolfsson som landansvarig för RCA, när hon slutar till sommaren 2015. – Vi ser att det här är en gudagiven möjlighet som öppnats för oss, och ser fram emot utmaningen att få ett vidgat perspektiv för hela regionens arbete, säger Anton och Maria. Samarbetspartners Moçambique: Igreja União Baptista Moçambique (IUBM) Swaziland: Holiness Union Church (HUC) Sydafrika: Holiness Union Church (HUC), Independent Baptist Church (IBC), Give a Child a Family (GCF), Union Bible Institute (UBI) Tanzania: Free Pentecostal Church of Tanzania (FPCT) Zambia: Mpongwe Baptist Association (MBA) CAR: Actions pour le Développement Intégral des Humains (ADIH), Eglise Evangélique Baptiste (EEB), Faculté de Théologie Evangélique de Bangui (FATEB). 18 Fortsatt arbete för barn och familjer i Region Afrika 2014 var ett år av utmaningar, nya projekt och fortsatta satsningar i Region Afrika. Händelser som särskilt utmärkte arbetet under året var efterlängtade framgångar för sjuksköterskeskolan i Gamboula, fortsatta insatser för att hjälpa människor ur fattigdom i Swaziland samt utbildning och utveckling inom barns rättigheter i hela regionen. Sedan 1970-talet har EFKs samarbetskyrka i Centralafrikanska republiken utbildat sjukvårdare och försett sjukhuset i Gamboula med personal. 2010 bestämde sig EEB för att arbeta med att få skolan godkänd som en högre nationell utbildning, genom ett Sida-finansierat projekt. Planen var att projektet skulle avslutas i juni 2014, men oroligheter i landet gjorde att arbetet fick förlängas ytterligare några månader. Situationen kändes länge hopplös. Skolstyrelsen i Gamboula bestämde sig för att på nytt skicka en delegation på tre personer till Bangui, för att ännu en gång besöka alla utbildningsanstalter och ministerium. Efter en månad av besök, samtal och mycket bön fick skolan äntligen det erkännande som den så väl förtjänar: sjukvårdarskolan i Gamboula blev uppgraderad till sjuksköterskeutbildningen Institut Supérieur de Formation des Infirmiers Diplômés (ISFP). I juli examinerades 16 sjuksköterskestudenter från ISFP. 12 av dem anställdes direkt av Läkare utan gränser, som just nu driver det statliga sjukhuset i Berberati. Två månader senare hade flera av dem blivit arbetsledare för de olika sjukvårdsavdelningarna. Stöd till fosterfamiljer i Swaziland Mitt i en extrem fattigdom och trots en osäker morgondag för de föräldralösa barnen i Swaziland, fortsätter EFKs samarbetskyrka Holiness Union Church att kämpa för att ge de mest utsatta fosterfamiljerna i Hhohho-provinsen stöd och verktyg för att komma ur fattigdomen. En av de 60 familjer som har fått hjälp under 2014 är Tegetile Dlaminis familj. Tegetile är en 13-årig föräldralös flicka som bor hos sin mormor Bhekimkosi tillsammans med sex andra kusiner. Då hon är äldst är det hennes ansvar att hjälpa till att ta hand om de andra barnen, förutom de övriga vardagssysslorna. Tegetile Årsbok verksamhetsåret 2014 Partnerkonferens i Zambia I april anordnades återigen en partnerkonferens med EFKs samarbetskyrkor i Afrika. Samarbetskyrkan Mpongwe Baptist Association (MBA) välkomnade de 13 deltagarna till Mpongwe, Zambia, för tre dagar av undervisning, samtal och bön. Temat för konferensen var organisationsutveckling och barns rättigheter. Huvudtalare var EFKs missionär, Monica Woodhouse, som bland annat talade om vilken roll den afrikanska kyrkans har i att skydda barnen i Afrika från utnyttjande. Hon lyckades öppna både ögon och hjärtan på flera av deltagarna. Andreas Dagernäs höll bibelstudier på samma tema. Så här sade en deltagare om sin upplevelse av konferensen: – Jag har blivit uppmuntrad, och jag har välsignats med mycket kunskap som påverkat mig. Jag har utrustats. Fortbildning av församlingsledare i Tanzania I maj samlades 130 pastorer, evangelister, äldste och ledare för kvinnogrupper från EFKs partnerkyrka i Tanzania Free Pentecostal Churches of Tanzania (FPCT) för att delta i ett fyra dagars seminarium om ledarskap och församling i Muhange. Många uttryckte tacksamhet och glädje över undervisningen, men också över möjligheten att mötas och på så sätt skapa en starkare sammanhållning. Att mötas och bygga relationer i en växande församlingsrörelse är viktigt. Undervisningen utgick från Apostlagärningarna i Nya testamentet. Frågorna som togs upp var bland annat: Hur kan man vara en god ledare? Hur vet jag vad min kallelse är? Vad gör jag när kritik uppstår? Hur kan jag förstå islam? Boazi Myengo, pastor i FPCT, Björn Strömvall, pastor i Korskyrkan Västerås, och EFKs missionär Andreas Dagernäs höll i undervisningen. I april höll församlingen i Bethel, KwaZulu-provinsen i Sydafrika en minnesceremoni för att uppmärksamma de första EFK-missionärerna som kom till landet för drygt 120 år sedan. Inbjudna var bland annat samfundet Holiness Union Church (HUC), nuvarande missionärer och ättlingar till de första missionärerna. EFKs dåvarande biträdande missionsdirektor Kjell Bonerfält talade om vikten av att tillsammans med HUC fortsätta det arbete som de första missionärerna påbörjade. – Jag skulle önska att alla som är med i en EFK-församling också hade kunnat vara med och höra talen om vad svenska missionärer har fått betyda och fortfarande betyder för HUC, sade Johanna Rudolfsson, EFKs missionär i Region Afrika, som deltog i minnesceremonin. Nyckeltal Afrika 2014 2013 Gåvor 8 741 000 9 285 000 Kostnader 11 063 000 10 909 000 Antal årsarbetskraft 6 8 Kvinnor 2 5 Män 4 3 Använda gåvor Afrika Sydafrikanskt besök på Torpkonferensen Pastor Sam Ngobe, från Sydafrika, medverkade under 2014 års Torpkonferens. Sam predikade under lördagens gudstjänst, som hade fokus på mission. – Jag ville påminna kyrkan om vår kallelse, påminna våra bröder och systrar om att Gud ger löften i Hans kallelse och att han kommer att vara med oss. Gud har inte glömt bort oss, utan samme Gud som var med apostlarna är med oss i dag, säger Sam om vad han ville förmedla i sin predikan. 120 års samarbete uppmärksammades i Sydafrika Europa/Mellanöstern 31 % Latinamerika 10 % Asien 25 % Afrika 18 % Sverige 16 % Sam berättar att han tar med sig mycket från Torpkonferensen, bland annat mycket om hur den var organiserad, men också andligt: – Konferensen var så välorganiserad och det erbjöds olika seminarier och även möten för barn och tonåringar. Jag upplevde en stor enhet och förståelse för Kristi kropp på Torpkonferensen. Årsbok verksamhetsåret 2014 19 Region Asien Foto: Jonas Fållsten Foto: Privat rättigheter. Över 2 000 personer har deltagit i träningarna. Två av EFKs medarbetare har startat ett utbildningscenter nära ett stort universitet. Centret bygger relationer och skapar förtroende med flera av studenterna på universitetet. Under 2014 har närmare 20 ungdomar knutit kontakter med EFKs medarbetare. Under året har det också skapats ett team, med bland andra svenska volontärer. Andreas Henriksson ny regionledare Hur har första tiden varit och vad ser du för utmaningar för 2015? – Mina första intryck är att det är roligt att se allt vårt fantastiska arbete i Asien, samtidigt som det finns mycket kvar att förbättra. EFK - det vi är och gör tillsammans - har en fantastisk potential! Den stora utmaningen skapar möjligheter för fler att känna sig engagerade i vårt missionsarbete samtidigt som vi inte tappar ömsesidigheten i våra samarbeten med kyrkor och organisationer i Asien. Det är också en utmaning att fortsätta att utveckla arbetet med krympande resurser. För att göra detta gäller det att arbeta smartare och använda våra kontakter och kanaler på bästa sätt. Teologiskt bibliotek i Nepal EFK stödjer ett bibliotek i Nepal, genom partnern Association for Theological Education (ATEN). Biblioteket har utvecklats snabbt sedan starten 1994, då man hade 200 begagnade böcker i sitt sortiment. I dag har biblioteket cirka 20 000 titlar på två våningar: en våning med engelskspråkig litteratur och en växande avdelning med böcker på nepali. Bibliotekets verksamhetsansvarige, Dr. Ramesh Khatry, håller just nu på att sammanställa en bok i teologi på nepali. Landets teologistudenter använder litteraturen i sina studier. Biblioteket betjänar bland annat cirka 60 bibelskolor som finns i Katmandu. 20 Fika öppnar japaners hjärtan Församlingar grundas och arbetet för barn fortsätter Under 2014 har EFKs mission i Asien bland annat lett till att förståelsen för och kunskapen om barns rättigheter har ökat i Bangladesh och Kambodja och att fler och fler hittar till den nystartade kyrkan i Ogane, Japan. – Det är fantastiskt att vi som en liten missionsrörelse fått vara med och ta initiativ till så enormt mycket! Detta är organisationer som har rest upp utbildningssystem och hälsovård med mera i hela länder, säger Josefin Fållsten, tidigare regionledare i Asien. Alla organisationer är grundade av flera internationella missionsorganisationer, som gått ihop för att tillsammans arbeta med de behov som finns. Samtalen under mötet i maj fokuserade på frågor kring hur missionsuppdraget ska genomföras i vår tid, bland annat när merparten av missionärerna sänds från syd och inte längre från traditionellt sändande länder i nord. Arbetet för tryggare barn fortsatte I bland annat Bangladesh och Kambodja stödjer EFK olika projekt som arbetar för att barn ska få vara trygga. I Bangladesh arbetar EFK tillsammans med en lokal partner för att familjer ska få möjlighet att ge barnen en trygg uppväxt. Genom projektet får barnen gå i skolan och familjerna ges ökade kunskaper inom hälsa och barns rättigheter. Tack vare insatser för att ge familjerna grundläggande kunskaper inom ekonomi och bokföring, får familjerna en stabilare ekonomi. Totalt har drygt 1100 barn fått tryggare familjeförhållanden och indirekt har cirka 5700 föräldrar och syskon tagit del av insatserna. I Kambodja stödjer EFK det fortsatta arbetet med att ge barn en röst i samhället och skapa ett tryggare samhälle för barnen. Det projekt som EFKs missionär Maria Finnevidsson var med och startade har under 2014 fortsatt att utbilda ledare i kyrkorna för att ge dem fördjupad förståelse för föräldraskap och barns rättigheter och skydd. Samtliga 60 kyrkor som deltagit i utbildningen har tagit fram egna policys för att skydda barnen och stå upp för barnens Årsbok verksamhetsåret 2014 I Japan, där enbart 0,5 % av befolkningen är kristna, är EFKs missionärer Evert och Ann-Christine Kullberg pionjärer. De kom till Japan 1983 och har tidigare arbetat med två församlingsplanteringar. För två år sedan köpte de en vigselkyrka i staden Ogane, där det inte fanns någon kristen församling, och under 2014 kunde de äntligen komma igång med verksamheten. Kyrkan rymmer cirka 70 personer, och har varit fullsatt vid några tillfällen, då man anordnat konserter. Kyrkan är öppen varje dag och människor kommer in för att be. Varje torsdag och söndag håller Evert och Ann-Christine sam- lingar, som av en japan som besökt Sverige har kallats för ”Fika”. Till Fikasamlingarna kommer ett tiotal personer regelbundet. Två personer har kommit till tro och döpts. Till kyrkan hör även en stor lokal, där en del är byggd som bostad åt Evert och Ann-Christine och den andra delen ska renoveras för att användas till bland annat lägerverksamhet. Tron låter människor se sitt värde EFK har flera partners i Asien, där människor kommer till tro och nya församlingar bildas. Genom EFKs partnerskap i Region Asien blir det tydligt att när människor kommer till tro och förstår att de är älskade av Gud, har det en stor betydelse på flera sätt. Det betyder mycket för människor personligen, och det betyder också mycket för hela grupper av människor. En ung man i Dehlis slum svarar så här på frågan om vad som är den största förändringen efter EFKs partner ASSIs arbete i Indien: – Den största skillnaden är att nu har vi ett människovärde! Vi har förstått att Gud bryr sig om oss och det har gett oss initiativförmåga att börja förändra vår situation. Över 800 nya församlingar i Indien EFKs samarbetspartners i Indien planterar församlingar i rekordfart. Bara under det sista kvartalet av 2014 grundades 804 nya församlingar genom EFKs partner ASSI. I dag finns ungefär fyra miljoner nykristna och 90 000 församlingar knutna till ASSIs arbete. – Att få höra det gör att vi som rörelse får tro att sådant här faktiskt kan hända, säger Josefin Fållsten, tidigare regionledare för Region Asien. Det som är extra coolt är att det är helt vanliga kristna som du och jag som gör det här! EFK stöder arbetet med församlingsplantering genom att vara med och utbilda ledare och träna pastorer och pionjärer. Samarbetspartners Bangladesh: Faith Bible Center (FBC), World Concern (WC), Bangladesh (WCB), Indien: Asian Sahyogi Sanstha India (ASSI), Fellowship of the Free Baptist Churches of North India, New Life Fellowship (NLF), Supreme Task International, Nagaland (STI). Japan: Japan Evangelical Church of Christ (JECC), Japan Evangelical Churches (JEC), Kansai Bible Institute (KBI). Kambodja: Developing Our Village Economy (DOVE), International Cooperation for Cambodia (ICC). Mongoliet: Joint Christian Services International (JCS), Mongolia Mission Centre (MMC). Nepal: Association for Theological Education in Nepal (ATEN), International Nepal Fellowship (INF), United Mission to Nepal (UMN), Tansen Church. Thailand: Covenant Foundation, Overseas Missionary Fellowship (OMF), Scandinavian Pentecostal Mission (SPM) *En fullständig lista över samarbetspartners finns i den tryckta årsboken. Nyckeltal Asien 2014 2013 Gåvor 12 217 000 12 122 000 Kostnader 19 346 000 20 818 000 Antal årsarbetskraft 19 22 Kvinnor 10 13 Män 9 9 Använda gåvor Asien Europa/Mellanöstern 31 % Latinamerika 9 % Asien 25 % Afrika 18 % Sverige 17 % Årsbok verksamhetsåret 2014 21 Region Europa/Mellanöstern Foto: Emma Euler Alpha på arabiska Alpha är ett välkänt koncept i Sverige och bland kristenheten världen över. Ett material som liknar Alpha finns nu också på franska och arabiska och används av flera församlingar i bland annat Frankrike. Materialet syftar till att skapa medvetenhet om den kristna tron och är ett verktyg för att hjälpa fler människor att förstå bibelns budskap. EFKs medarbetare Martine och Fredrik, som verkar i området, är engagerade i arbetet och är själva både kursledare och utbildare av kursen. Under 2014 har Martine och Fredrik utbildat fler till att bli kursledare. Samarbetspartners Basjkortistan (Ryssland): Ryska baptistunionen, Basjkortistan. Cypern: International Christian Fellowship (ICF), SAT7, Wellspring Frankrike: Federation des Eglises Evangeliques Baptistes de France (FEEBF) Portugal: Convencao das Igrejas Batistas Independente (CIBI) Serbien: Bread of Life, Norra Baptistunionen. Spanien: Federacion de las Asambleas de Dios de Espana (FADE). Ukraina: Ukrainian Center for Christian Cooperation (UCCC), Union of Evangelical Christian Baptists of the Ukraine. Österrike: Bund der Baptistengemeinden in Österreich. Samt en del regionala projekt. *En fullständig lista över samarbetspartners finns i den tryckta årsboken. 22 i CIBIs församlingsnätverk i Europa i frågor som rör islam. De har utbildning i och en personlig erfarenhet av islam, vilket ger dem möjlighet att påverka en växande församlingsgrundande rörelse i ett mångkulturellt Europa till att bli en kraft som arbetar för tolerans och förståelse. Arbetet är ett första steg i en nysatsning på församlingsgrundande som EFK vill göra tillsammans med lokala partners och svenska församlingar i fler av Europas storstäder. Barn bland Belgrads romer får skolstöd Till stöd för Europas mest utsatta Region Europa/Mellanöstern präglades under 2014 av insatser för unga med funktionsnedsättning och romska barn i Serbien. Under året har en satsning på församlingsgrundande i Europa tagit fart och relationerna mellan EFKs partners i Mellanöstern och Nordafrika har fått ny energi under en partnerkonferens i Egypten. Funktionsnedsatta börjar göra sina röster hörda Under 2014 har temat för EFKs arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Region Europa/Mellanöstern varit “self-advocacy”, att föra sin egen talan. Det handlar om att växa som individ och att själv bestämma över sitt liv. För ungdomarna som deltog blev det en omvälvande erfarenhet, eftersom de tidigare varit vana vid att ledas fram genom livet. Ingen har frågat dem vad de tycker och vad de själva egentligen vill. Under 2014 samlades 80 unga i mindre grupper för att berätta om sina erfarenheter, dela sina drömmar inför framtiden och lära sig mer om sina rättigheter i samhället. De påverkade andra genom att göra egna videor och lägga ut dem på sociala medier. Hälften har också deltagit i regionala konferenser, där de själva tränat andra och förklarat vad FN:s handikappkonvention säger om deras rättigheter. Så här säger två unga om vad träningen har inneburit för dem: – Min väg till att göra min röst hörd började med mina frågor, jag hade ingen som lyssnade eller svarade och jag kunde inte hitta svaren på egen hand. Jag behövde bli del av en grupp för att få samhället att se oss och lyssna på oss. Satsar på församlingsgrundande i Europa I mer än 30 år har EFKs brasilianska samarbetskyrka, CIBI, haft missionärer på Iberiska halvön. Man började i Portugal, men på senare år har man även satsat i Spanien. Nu har man cirka 15 församlingar runt om i Europa. CIBI och EFK har under en tid samtalat om möjligheten att mer konkret samarbeta i mission i Europa, speciellt i Portugal och Spanien. Under hösten 2014 sände EFK ut Ferro och Anna-Maria till Spanien. De arbetar i en nystartad församling som finns med i CIBIs nätverk och som når de socialt mest utsatta i samhället. De kommer att tjäna som resurs Årsbok verksamhetsåret 2014 Bread of Life är EFKs partner i Belgrad, Serbien. De har under flera år arbetat bland de romer som bor där. Romerna är där, precis som på många andra platser i Europa, en marginaliserad grupp i samhället som får jobba hårt för att bli en del av samhället. Bread of Life hjälper barn och ungdomar att få en bättre start i livet genom att erbjuda läxhjälp till barn som går i skolan. Ett vanligt problem är att barnen hoppar av skolan i förtid, eftersom de har haft svårt att hänga med i skolundervisningen. Under 2014 deltog 163 barn i skolåldern och 16 barn i förskoleåldern i Bread of Lifes verksamhet. Bread of Life har också haft föräldragrupper med 80 föräldrar så att de bättre ska kunna hjälpa sina barn med skolarbetet. Bread of Life arbetar också nära både myndigheter och lokala romska föreningar för att skapa ett ökat engagemang. Bread of Life utbildar unga ledare, som med tiden ska kunna bära mer och mer av arbetet själva. Bread of Life är på många sätt ett lysande exempel på hur en organisation kan ta sig an ett behov i samhället och tillsammans med både individer, församlingar, föreningar och myndigheter ge nya förutsättningar, inte bara för enskilda personer, utan också en för en hel grupp i samhället. Partnerkonferens i Egypten I november 2014 samlades EFKs partners i Mellanöstern/Nordafrika till en konferens i öknen mellan Kairo och Alexandria. Representanter från svenska församlingar som stödjer arbetet deltog också, liksom en grupp EFK-pastorer på studieresa i Egypten. Som mest var man 54 personer. Förutom organisationernas presentationer om vad som hänt sedan sist togs flera ämnen upp: förändringens vindar i regionen, olika sätt att arbeta rättighetsbaserat, strategier för ökad religionsfrihet, diskussion om mäns och kvinnors roller samt en hel dag om människohandel. Ett viktigt mål med dessa konferenser är att partners från regionen får träffas, lära av varandra och tänka nya tankar, men också att svenska församlingar får fördjupad förståelse för arbetet. Människors möten är av stor betydelse: gamla kontakter fördjupas och nya, spännande relationer byggs. Samarbetet mellan EFK, lokala församlingar och våra partners i regionen får ny energi och vi växer när vi arbetar tillsammans. Nya medarbetare till SAT-7 Sedan starten 1996 har EFK varit med och stöttat den kristna satellit-tv-kanalen SAT-7, som sänder program i Mellanöstern och Nordafrika. Under hösten började Irén och Mats Frändå arbeta på kontoret på Cypern. Efter den första tiden på plats kan de berätta om sina upplevelser av SAT-7s arbete: – SAT-7 sätter människan i fokus, människan som av olika anledningar befinner sig i svåra situationer och många gånger har tappat hoppet om framtiden. Vi är tacksamma att få denna möj- lighet och ser fram emot många rika år i tjänst för människor i Mellanöstern och Nordafrika. SAT-7 har aldrig haft en viktigare roll än nu – att förmedla ett budskap om tro, hopp, fred och försoning! I dag finns fem kanaler som når omkring 15 miljoner människor runt om i regionen med sina sändningar. I ett oroligt Sudan 2011 delades Sudan i två länder: Sudan och Sydsudan. Delningen har medfört konflikter och flyktingströmmar. I Sudan arbetar EFKs partner med hälsovårdsarbete i två flyktingläger utanför Khartoum. Man driver också ett projekt för personer med funktionsnedsättning. På klinikerna vid flyktinglägren i Sudan får mödrar och barn vård. Personalen vid klinikerna har bland annat assisterat vid förlossningar och gett näring till undernärda barn. Klinikerna har också genomfört informationskampanjer om både hiv, aids och allmän friskvård. EFKs partner har även drivit ett projekt för att nå marginaliserade familjer som har barn och unga med funktionsnedsättning. Hälsovårdspersonal och tränade volontärer stödjer dessa familjer med både medicinsk hjälp och rehabiliteringsinsatser. Föräldrarna har fått träning för att bättre förstå hur de aktivt kan stödja barnen att utvecklas både fysiskt och socialt. De har även fått information om vilka rättigheter de har, vilket har resulterat i att över hundra barn med funktionsnedsättning fått rätt till kostnadsfri hälso- och sjukvård. Nyckeltal Europa/Mellanöstern 2014 2013 Gåvor 13 255 000 12 477 000 Kostnader 19 332 000 17 678 000 Antal årsarbetskraft 17 22 Kvinnor 8 11 Män 9 11 Använda gåvor Europa/Mellanöstern Europa/Mellanöstern 31 % Latinamerika 9 % Asien 25 % Afrika 28 % Sverige 17% Årsbok verksamhetsåret 2014 23 Region Europa/Mellanöstern Många kvinnor i Egypten lever under svåra förhållanden. EFK samarbetar med en partner, för att ge skydd och stöd till utsatta kvinnor. Kampen mot människohandel fortsätter EFK gav stöd till översvämningsdrabbade i Serbien Under året drabbades Serbien och Bosnien/ Hercegovina av den värsta översvämningen på 120 år. Över 20 000 människor fick evakueras från sina hem. EFK och Bra&Begagnat i Östernärke skickade extra hjälp till de drabbade. Delar av Serbien och Bosnien/Hercegovina drabbades under 2014 av stora översvämningar. I de städer och samhällen i Serbien där EFK under lång tid har arbetat, var situationen extrem. Staden Obrenovac nära Belgrad drabbades mycket hårt och stora delar av staden med 71 000 invånare stod under vatten. De materiella skadorna var betydande och många människor fick både möbler, bostäder och fordon totalförstörda. I de värst drabbade städerna och samhällena förlorade många sina hem och flera dog som en följd av översvämningarna. Mirodrag P var en av alla som evakuerades. Han är en av ledarna i församlingen i staden Obrenovac, som drabbades hårt. – Det är overkligt när gatorna jag körde bil på i torsdags, nu ligger på två meters djup, berättade han efter översvämningarna. Tidigt nödrop EFK fick tidigt ett upprop från våra lokala samarbetspartners Bread of Life och Serbiska baptistunionen. Inom tre dagar kunde vi bidra med medel till inköp av mat och förnödenheter. 24 Det är inte ovanligt att familjer gifter bort sina unga döttrar till rika män, som ofta ser äktenskapet som ett lagligt sätt att utnyttja flickan för att sedan skilja sig efter en kort tid. Skammen över detta upplevs av familjen som mycket stor och det är vanligt att flickan förskjuts. Hon får svårt att få arbete eller bostad och hon löper stor risk att hamna i prostitution eller trafficking. Partnern har i dag 300 anställda och når många i de fattigaste delarna av landet. Hösten 2014 startade de ett boende för utsatta Bread of Life och Serbiska baptistunionen satte ihop ett insatsteam och gav stöd till människor som evakuerats och som i många fall förlorat allt. För att stötta partnerorganisationerna skickade Evangeliska Frikyrkan genom Bra&Begagnat Östernärke 150 000 kr till Serbien. Foto: Jan-Erik Henriksson Människohandel är enligt FN en av världens största illegala inkomstkällor. EFK har under de senare åren försökt hitta vägar att hjälpa människor som blir utsatta för människohandel, men arbetar också på olika sätt förebyggande bland utsatta grupper som ligger i riskzonen. En av EFKs medarbetare i Europa mötte Ivona, en av många som fallit offer för människohandel. Ivona är 30 år och kommer från ett litet land i östra Europa. När hennes man kastade ut henne från deras hem, kom hon i kontakt med en familj som skulle hjälpa henne. Men det var inte hela sanningen. Hon hamnade istället i en mycket sämre situation. – Jag blev tvingad att utföra sexuella tjänster och jag levde inlåst i tio år, berättar Ivona. Ivona tog sig till rådhuset där hon bönade och bad om hjälp. Hon blev skickad till ett kriscenter och sedan till ett kristet rehabiliteringscenter. – Innan jag kom till det kristna rehabiliteringscentret visste jag inte att man kunde leva lycklig i en familj där man är älskad och får känna sig värdefull, förklarar Ivona som nu ser ljust på framtiden efter att hon fått hjälp. Foto: EFKs arkiv Foto: Istockphoto Foto: Dane Vidovic Utsatta kvinnor i Kairo får stöd på skyddat boende Årsbok verksamhetsåret 2014 gläds åt varje litet steg i rätt riktning, berättar EFKs medarbetare i Egypten. Partnern arbetar också förebyggande genom att lyfta upp dessa frågor och har börjat i de sammanhang där de redan nu arbetar, till exempel med personalen samt lokala pastorer och församlingar. De tränar dem att bemöta denna typ av problematik och samtalar om hur vi som kristna kan vara förebilder i samhället. Driver bageri och planterar församling i Ukraina Församlingen kunde hjälpa många När det var som mest akut tog en baptistförsamling i Obrenovac hand om flera familjer som tvingats bli evakuerade från sina hem. Församlingen gjorde en viktig insats i arbetet med att återuppbygga samhället. Genom en fond har församlingen kunnat hjälpa människor att bygga upp det nödvändigaste och genom mikrolån har de hjälpt människor att starta upp mindre företag. I detta arbete är det påtagligt att församlingen har fått respekt i samhället och att det handgripliga arbetet har bidragit till att församlingen har kunnat dela med sig av evangeliet. kvinnor dit de kan komma i den mest akuta fasen. De erbjuds omsorg, samtalshjälp, men även yrkesträning. Just nu bor fyra kvinnor på boendet, där de får skydd och hjälp. – Kvinnorna bär på tunga människoöden och när man hör deras historier är det ofta svårt att förstå människans grymhet. Det finns dock hopp och kvinnorna förändras och helas då de möts av kärlek, omtanke och bön. Det är en lång och komplicerad väg innan de kan stå på egna ben och försörja sig i detta mansdominerade samhälle, men vi I flera länder stödjer EFK lokala nyckelpersoner, som på olika sätt arbetar pionjärt med församlingsplanterande insatser. I närheten av Tjernobyl arbetar Danik Musychenko med viktiga insatser för många människor i en svår situation. Danik Musychenko bor i byn Krasasjatychi tillsammans med sin fru Yulia och deras tre barn. Här har Danik etablerat en församling som i dag har omkring 20 medlemmar. Den lilla baptistförsamlingen har en egen lokal där de samlas till gudstjänst. Församlingen delar evangeliet genom att besöka människor som sedan bjuds in till mindre grupper där man tillsammans går igenom grunderna i den kristna tron. Området kring byn Krasasjatychi har under en tid präglats av svårigheter. Byn ligger i närheten av Tjernobyl, vilket har gjort att det som en gång var ett viktigt jordbruksområde, numera är en plats som upplever en svår ekonomisk situation. Under 2014 har området tagit emot många människor som flytt från konflikten i östra Ukraina. I denna situation är själavård och hjälp till utsatta människor en naturlig del av arbetet. Alkoholmissbruk har varit ett stort problem i området, och som församling får de hjälpa många människor, både anhöriga och missbrukare. Danik har nu arbetat med etableringen av församlingen i sex år. För att trygga en framtida inkomst har han och två av medlemmarna i församlingen startat ett bageri. Därigenom har de också gjort den första företagsetableringen på orten sedan Tjernobylkatastrofen. EFK har understött Daniks arbete de senaste fyra åren. Han och hans familj har etablerat sig väl i byn och beräknas inom kort vara självförsörjande. EFK kommer därför att avsluta sitt stöd under 2016, då Danik fortsätter sitt arbete i församlingen och i området. Årsbok verksamhetsåret 2014 25 Region Latinamerika Kvinnliga ledare utrustades till tjänst Uppskattad julfest för alla i byn Vid jul ordnade församlingen i Fortaleza, Brasilien, en stor julfest för hela byn Camará. I byn bedriver församlingen ett socialt projekt i samarbete med EFK. Man bjöd in familjerna i byn att vara med och räknade med tusen deltagare i alla åldrar. Församlingen hade samlat in pengar så att varje barn fick en leksak. Många i byn uttryckte sin tacksamhet över den insats kyrkan gjort och berättade att detta fått dem att känna sig värdiga! Samarbetspartners I Region Latinamerika stöttar EFK samarbetskyrkor och organisationer i Brasilien, Paraguay och Peru. Under året som gått har EFK bland annat arbetat för att stötta kvinnligt ledarskap och hjälpt samarbetspartners att ge förberedelse inför missionstjänst. I januari hade EFKs samarbetskyrka i Brasilien, CIBI, sin årskonferens. CIBI har cirka 70 000 medlemmar som är utspridda över hela landet. Konferensen hålls vartannat år och innehåller två delar: dels en administrativ del, med styrelseval och godkännande av budgetar, dels en del som handlar om att informera, uppmuntra och inspirera inför framtiden. Under årets konferens lanserades kampanjen ”Kärlek för Brasilien” som ska samla in pengar för den inre i missionen i olika delar av landet, där evangeliet inte nått så långt. Två av EFKs medarbetare fick tillfälle att dela med sig om sina erfarenheter i en stad i Amazonas. Många kände sig uppmuntrade av deras vittnesbörd och förhoppningen är att fler ska utmanas att vilja nå de onådda i Latinamerika. Seminarium om barns rättigheter Samarbetspartnern CCAB i Paraguay höll ett seminarium i Arequipa, Peru, som samlade 50 26 ledare och pastorer inom den samordnande organisationen i Peru, MASUR. Seminariet innehöll kunskap om barnlagarna i landet, men också en diskussion om hur man skapar bra och trygga platser för barn i församlingsarbetet och sociala projekt. Utvärderade gemensamma missionsinsatser I september möttes EFKs samtliga partners för en partnerkonferens i Arequipa, Peru. 12 representanter från de olika organisationerna som EFK samarbetar med i Latinamerika deltog. Att träffas till partnerkonferens är ingen nyhet och detta var den fjärde konferensen i ordningen. Under konferensen utvärderades gemensamma missionsinsatser, så som bland annat familjen Valério som sänts till Sverige och Falun. Nya insatser planerades tillsammans och alla fick tillfälle att dela med sig av sina böneämnen och utmaningar. Organisationen Paz y Esperanza Årsbok verksamhetsåret 2014 kandidater CIBI har under 20-30 år sänt ut egna missionärer till andra delar av världen. När detta arbete utvärderades tillsammans med EFK insåg man behovet av förberedelse inför missionstjänst, vilket inte alltid har skett tidigare. Som ett första steg har CIBI ordnat med intensivkurser för sina missionärer och missionärskandidater i samarbete med Bertil Ekström, som har hjälpt dem att lägga upp kursen och hållit en del av lektionerna. På så sätt kan de bli mer förberedda för den uppgift som de ska utföra. Evangelium till onådda grupper Varje vecka förekommer regelbundna möten för minoritetsbefolkningen i en stad i Amazonas. Många ur minoritetsbefolkningen börjar ta sig in till staden och till mötena samlas upp till 180 människor från 5 olika etniska grupper. – Det är ett fantastiskt sätt att nå människor som inte hört evangeliet förut, säger EFKs medarbetare. Barns rättigheter lärs ut i flera länder Det material som gjorts om barns rättigheter av EFKs samarbetspartner i Brasilien, FEPAS, har under året anpassats till lagarna i Peru och tryckts i 1000 exemplar. Materialet presenterades på ett seminarium i Arequipa, Peru. Vid lanseringen jublade kursdeltagarna över att de fått materialet så att det passar dem. I samband med detta anordnades en kurs för ledare och pastorer i ämnet. Tidigare har också materialet lanserats på portugisiska, anpassat till brasilianska lagar och anpassat till paraguayanska lagar. På bilden håller ordförande för organisation Brasilien, Paraguay och Peru upp ett exemplar av materialet på sitt språk och anpassat sitt lands lagar. Nyckeltal Latinamerika 2014 Foto: EFKs arkiv Brasilien: Convencao das Igrejas Batistas Independentes (CIBI), Federacao das Entidades e Projetos Assistenciais da CIBI (FEPAS) Paraguay: Centro Cristiano Asistencial Betel (CCAB), Convencion de las Iglesias Bautistas Betel (CIBB) Peru: Mision desde America del Sur (MASUR) EFK utrustar partners i arbetet med missionsinsatser och barns rättigheter EFKs regionledning har under en längre tid försökt att skapa ett nätverk för kvinnligt ledarskap i Brasilien, särskilt riktat till kvinnor med pastorskallelse. Uppgiften har inte varit enkel då det finns strukturer i samhället som motarbetar kvinnor i ledarskap, trots att landet har fått sin första kvinnliga president. Som ett led i arbetet togs ämnet upp på en stor kvinnokonferens i São Paulo i oktober. Under konferensen möttes cirka 500 kvinnor. På huvudmötet talades det utifrån att Gud älskar mångfald och att han behöver alla människor för att uppfylla sitt verk. I eftermötet kom ett 30-tal kvinnor fram för förbön där de ville överlämna sina liv till tjänst. Intensivkurser hölls för missionärs- Foto: EFKs arkiv Foto: Anna-Maria Jonsson Foto: EFKs arkiv höll ett seminarium om hur man som kyrka kan påverka makthavare och lagstiftning där man ser att orättvisor sker. Detta inslag var mycket uppskattat och förhoppningen är att det kan stärka kyrkornas roll i samhället i Latinamerika. 2013 Gåvor 4 089 000 4 467 000 Kostnader 6 502 000 6 502 000 Antal årsarbetskraft 3 4 Kvinnor 2 2 Män 1 2 Använda gåvor Latinamerika Europa/Mellanöstern 31 % Latinamerika 9 % Asien 25 % Afrika 18 % Sverige 17 % Årsbok verksamhetsåret 2014 27 Insamling Foto: iStockPhoto Bra&Begagnat under året Bra&Begagnat är EFKs second hand-butiker vars överskott under många år bidragit till EFKs projekt utomlands. Under 2014 beslutade styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda tillväxtpotentialen och framtida organisation och ledningsstruktur för Bra&Begagnat, med rapport klar mars 2015. Under 2014 startades två butiker, en i Ringdansen Norrköping och en i Finspång. Idén med butiken i Finspång föddes när LP-verksamheten på orten ville hjälpa människor ut i arbete. Den 11 oktober öppnades butiken. Arbetet har samlat alla kyrkor i Finspång, och medlemmar från alla församlingar är involverade. Filialbutiken i Ringdansen; Norrköping, öppnades den 6 april. Butiken öppnades på efterfrågan av kommunala Hyresbostäder i Norrköping då de ville lyfta centrumet i miljonprogramområdet Navestad/ Ringdansen. Ett samarbete inleddes och butiken drivs av anställda och samma församlingar som är engagerade i den stora butiken inne i Norrköping. Bra&Begagnat fick under året en ny grafisk profil för butiks- och marknadsföringsmaterial utifrån värdeord. Denna började under året att implementeras i EFKs butiker, för att underlätta för nya butiker i startskedet, men även förena de befintliga butikerna. Stor renovering på Torp och Götabro Under året har Torpladan och Evangelisthemmet vid Götabro renoverats. Torpladan blev färdig till sommaren och kunde invigas under Torpkonferensen. Arbetet med att renovera internatbostäderna på Götabro har fortsatt under hela året. Den totala kostnaden för renoveringen beräknades bli cirka 13 miljoner kronor, vilket finansieras av försäljning av fastigheter, lån och gåvor. Under året har församlingar och privatpersoner skänkt 2,6 miljoner kronor för att finansiera renoveringen. – Vi är oerhört glada över den gemensamma kraftsamling som gjorts bland EFKs församlingar och enskilda personer, både ekonomiskt och genom ideella arbetsinsatser, säger Krister Petersson, tillförordnad föreståndare för Götabro kursgård. 28 som påbörjades under 2013 resulterade i bland annat fler ambassadörer och flera nya faddrar. Butikernas överskott genererar sedan många år ett oerhört viktigt gåvoinflöde för sociala projekt utomlands, även om det under året tillfälligt minskade. Under hösten tillsatte styrelsen en arbetsgrupp som våren 2015 ger förslag på hur Bra&Begagnat långsiktigt ska växa. Få testamentgåvor Så fungerade arbetet med gåvor under 2014 2014 var på många sätt ett tufft och utmanande år vad gäller gåvoinflöden, men också fyllt av tacksamhet hur många församlingar som troget vill möjliggöra mission nära och långt borta. Alltsedan EFKs modersamfund bildades har utsändandet av missionärer och missionen utomlands varit en central del. Viljan hos församlingarna att sända missionärer är fortsatt stark. Det visar sig i att gåvorna till missionärsunderhåll är ungefär samma år från år. Under 2014 gav EFKs församlingar totalt 17,3 miljoner till detta. Årliga församlingsåtaganden till missionärer och internationella projekt är därmed sedan länge den enskilt största gåvoposten till det gemensamma arbetet. ge, eller bli ambassadörer för det gemensamma arbetet – ambassadörer som i sin tur inspirerar ännu fler. Under året spreds till exempel korta filmer där pastorer berättade vad kyrkoavgiften betyder. Under året genomfördes fyra stora kommunikationssatsningar för att inspirera till ökat ägarskap och engagemang: Kongressen, renoveringen på Mötesplats Torp, Medarbetarförbundets utbildningssatsning ”Nu åker vi”, där pastorer besöker partners utomlands, samt framtidsgruppens 14 regionala träffar. Satsningar under året Långsiktigt arbete Under året genomfördes regelbundna besök i församlingarna för att utbilda och inspirera i mission och generositet och visa på olika vägar man som församling kan engagera sig i internationell och svensk mission. Utöver arbetet med åtaganden från församlingar, arbetar EFKs medarbetare nämligen också med att underlätta för engagerade enskilda i församlingarna att själva Avgränsade satsningar utgör dock inte grunden i arbetet med gåvor utan så som nämndes ovan handlar det om församlingarnas årliga åtaganden och långsiktigt relationsbyggande inom rörelsen. Under året fortsatte också arbetet med insamlingskanalerna för internationella ändamål: Barnhjälpen, Ge för livet och Livgivande Företag. Utvecklingsarbetet för Barnhjälpen Årsbok verksamhetsåret 2014 Under många år har stora belopp från testamenten varit betydelsefulla för EFKs ekonomiska resultat. Så var inte fallet 2014. Bortsett från testamentesgåvor kom det under förra året in 1,2 miljoner kronor mer än 2013, Torprenoveringen inkluderat, men i förhållande till organisationens budget och kostnader var inte gåvoinflödet tillräckligt stort. Det ekonomiska resultatet kan du läsa mer om på sidan 37 och framåt. Under Svensk Insamlingskontroll EFK innehar flera 90-konton som tilldelas av Svensk Insamlingskontroll. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. EFK redovisar öppet för givare hur medel används och strävar hela tiden efter att förbättra transparensen i hanteringen av medel. Även revisorer som är utsedda vid EFKs årsmöten granskar ekonomihanteringen. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler så tillåts upp till 25 % i administrationsoch insamlingskostnader; EFKs kostnader för detta uppgick under 2014 till 13 %. Hemgångna medarbetare De vänner vi här hedrar genom ett särskilt omnämnande har levt ett liv i tjänst för Gud. De har på olika sätt vigt sitt liv för missionen. Vi tackar Gud för dem alla. Om du saknar någon i listan, hör av dig till Elisabet Carleson, telefon: 0701-01 69 73. Hemgångna Sven Alm David Andersson Karin Andersson LennartBerg José Conçeicao Arne Gustafsson Folke Huss Stina Karlsson Bengt Nilsson Margareta Nilsson Margit Nilsson Reinhold Nilsson Elof Olesund Rut Petersson Samuel Robertsson Widar Sandén Gustav Sundström IngegerdSvensson Stina Svensson En gåva med evighetsvärde Genom att testamentera till Evangeliska Frikyrkan ger du visionen om ”församlingar som förmedlar hela evangeliet till hela människan i hela världen” vidare. Den gåva som ges får ett evighetsvärde! Varje år kommer det in 1020 testamenten med gåvobelopp som tillsammans utgör flera miljoner kronor. – Generösa givares testamenten till Evangeliska Frikyrkan har under årens lopp haft en mycket stor betydelse för det viktiga missionsarbetet i Sverige och övriga världen, säger Roland Lövgren som är kontaktperson för testamenten och gåvor. Genom testamenten kan EFK ta emot kontantgåvor, kapitalförsäkringar, värdepapper, fastigheter, bostadsrätter och lös egendom. – Vi som samfund är befriade från kapitalvinstskatt vid försäljning av aktier, fonder, fastigheter och bostadsrätter, vilket innebär att hela testamentsgåvan går till EFKs arbete, säger Roland. Går man och funderar på att testamentera rekommenderar vi att man tar kontakt med en bank eller en begravningsbyrå så att testamentet skrivs på rätt sätt. Under 2014 har det getts nästan 1,3 tkr i testamenterade gåvor till EFK. >> Har du frågor om gåvor via testamente? Roland Lövgren nås på roland. [email protected] och 070-306 62 60 Testamenten 2014 Under 2014 har 1 269 728 kronor i testamenterade gåvor tillfallit Evangeliska Frikyrkans verksamhet. Vi minns med tacksamhet dessa vänners missionsiver, som tog sig uttryck i bön och offer. Vi ber att Herren kallar nya människor som kan bära visionen vidare. Stig Andersson, Linköping Torsten Andersson Mait Axelsson, Säter Marianne Byström, Hägersten Anna-Stina Finnström, Kumla Tage Mjörnell, Finspång Anna och John Svensson, Älmhult Årsbok verksamhetsåret 2014 29 Årsredovisning Evangeliska Frikyrkan 875002-7271 30 Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 31 Förvaltningsberättelse Styrelsens förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2014 Information om verksamheten Uppdraget och ändamål Evangeliska Frikyrkan (EFK), organisationsnummer 875002-7271, har som syfte och uppgift att främja samhörigheten mellan församlingarna i rörelsen med samma namn. Dessutom ska organisationen på församlingarnas uppdrag bedriva verksamhet i Sverige och internationellt. Genom att samordna verksamheten kan församlingarna på många områden nå längre än de kan göra på egen hand. I organisationen samlas resurser till stöd för församlingarna. I uppdraget ligger även att inleda och fördjupa relationer med andra kristna i Sverige och i världen, och att skapa mötesplatser för teologiska och ideologiska samtal. Exempel på områden där EFK bedriver verksamhet är: utbildning, missionsarbete i andra länder, stöd till församlingsplantering och församlingsutveckling, stöd till församlingarnas arbete för barn och unga, stöd till församlingarna i frågor som rör mångkultur och religionsmöten, stöd i församlingarnas diakonala arbete och opinionsbildning. Visionen som ska genomsyra all verksamhet är: ”Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen.” Vad vi är och hur vi styrs EFK är en missions- och församlingsrörelse där cirka 300 självständiga kristna församlingar samverkar. Juridiskt är EFK ett trossamfund. På församlingarnas uppdrag bedriver organisationen EFK verksamhet i Sverige och internationellt. I Sverige bedrivs verksamheten inom tre verksamhetsprogram: Församlingsprogrammet, Utbildningsprogrammet och Ungprogrammet. Den internationella delen av verksamheten bedrivs i drygt 40 länder och är uppdelad i regionerna Afrika, Asien, Europa/Mellanöstern och Latinamerika. I regionerna Afrika, Asien och Europa/Mellanöstern finns utlokaliserade regionkontor i Sydafrika, Thailand och Cypern. Evangeliska Frikyrkan Sverigekontoret finns i Örebro och är knutpunkten för organisationens arbete. Som stödfunktioner till programmen och regionerna finns Administrativa avdelningen, Kommunikationsavdelningen och Internationella staben. På Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola och Missionsinstitutet bedrivs utbildningsverksamhet. De geografiska arbetsplatserna finns i Örebro, Götabro, Norrköping, Söderköping, Finspång, Huskvarna samt i regionerna. Församlingarna beslutar genom Kongressen Kongressen är EFKs högsta beslutande organ. Kongress hålls vartannat år. Församlingarna deltar genom ombud i överläggningar och beslut. Vid Kongressen tillsätts den styrelse som ska verkställa Kongressens beslut. Kongressen väljer även missionsdirektor. Under de år då Kongress inte hålls arrangeras Representantskapsmöte, med 32 ÅRSREDOVISNING ett lägre antal ombud från varje församling. Styrelsen ska bestå av minst 15 och högst 21 ledamöter, därutöver ska missionsdirektorn ingå i styrelsen som ledamot. Anställd personal inom organisationen EFK har rätt att utse en personalrepresentant som ordinarie ledamot. Sedan valet av styrelse vid Kongress 2014 har styrelsen bestått av 17 ledamöter samt missionsdirektorn. Könsfördelningen har varit 61 % män och 39 % kvinnor. Styrelsen har ansvar för hur EFKs verksamhet organiseras och hur organisationens medel förvaltas. Presidiet utses av styrelsen och består av styrelsens ordförande, två vice ordföranden samt missionsledning. Könsfördelningen har sedan konstitueringen i styrelsen i maj varit 83 % män och 17 % kvinnor. Presidiet bereder frågor åt styrelsen och har styrelsens förtroende att hantera vissa frågor mellan styrelsemötena. Missionsdirektorn väljs av Kongressen på förslag från styrelsen. Mandatperioden är fyra år med möjlighet till omval. Missionsdirektorn leder EFKs verksamhet enligt riktlinjer från styrelsen. Biträdande missionsdirektor tillsätts av styrelsen. Skriftliga arbetsordningar reglerar arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelse, missionsdirektor och biträdande missionsdirektor. Sedan Kongress 2014 i maj har en interimslösning funnits där missionsledningen utgjorts av missionsdirektorn med stöd av den ansvarige chefen för det internationella arbetet och den administrative chefen samt en administratör. Könsfördelningen har varit tre män och en kvinna. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Ny missionsdirektor Kongress 2014 beslutade att utse Daniel Norburg som ny missionsdirektor (md). I samband med detta beslutade också styrelsen att tillsätta en framtidsgrupp. Gruppen fick i uppdrag att utreda om det finns behov av förändringar i uppdraget för den gemensamma organisationen samt ge förslag på en organisation som är anpassad till de rådande ekonomiska förhållandena. Biträdande missionsdirektor Kjell Bonerfält avslutade under året sin tjänst i och med pensionering. Dessa faktorer sammantaget ledde till att styrelsen beslutade om en interimslösning gällande missionsledning fram till att eventuella förändringar med anledning av framtidsgruppens förslag är fattade. Missionsledningen under interimsperioden består av Daniel Norburg, missionsdirektor, Bernth-Åke Ottosson, ansvarig för det internationella arbetet samt Filip Tegneklint, administrativ chef. Renovering Torp/Götabro Under midsommarhelgen kunde den nyrenoverade mötesladan på Torp invigas. Arbetet med att renovera internatbostäderna på Götabroskolan har fortsatt under hela året. Båda platserna är viktiga mötesplatser i rörelsen. Årsbok verksamhetsåret 2014 Ungprogrammet - nytt program i EFK Verksamheten i den tidigare självständiga organisationen EFK UNG är sedan 1 januari 2014 en del av Evangeliska Frikyrkan och har fördelats på Församlingsprogrammet och Ungprogrammet. Förändringen krävde ett slutligt bekräftande genom ett kongressbeslut vilket skedde vid Kongressen i maj 2014. Relationsskapande satsningar I enlighet med beslut taget på Kongress 2012 har fortsatta satsningar gjorts för att förstärka relationen till de lokala församlingarna. Vid Kongress 2014 lämnades en slutlig rapport från denna satsning. Här kunde bland annat noteras att 159 församlingar har fått besök och att 14 regionala samlingar hade genomförts. Likaså rapporterades från olika satsningar på sociala medier som Facebook, Twitter samt olika bloggar. I en slutkommentar i Kongressen konstaterades att responsen efter besöken varit god och många församlingar förklarat att man är beredda att omprioritera för att stärka det gemensamma arbetet inom EFK. Akademi för Ledarskap och Teologi börjar sitt fjärde läsår Samarbetet med Pingst - fria föreningar i samverkan och Svenska Alliansmissionen kring Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) är inne på sitt fjärde läsår. Eleverna är från och med det trejde läsåret inskrivna på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) och utgör en viktig del av elevunderlaget. ÖTHs ansvar i undervisning och examination bidrar positivt för skolan och stärker dess ställning inför framtiden. Örebro Folkhögskolas juridiska status Den fleråriga utredningen om Örebro Folkhögskola som egen juridisk person med EFK som en av flera huvudmän har fortgått under året. Beslut ska fattas våren 2015. Torpkonferens, Frizon och Medarbetarkonferens Torpkonferensen, Frizon och Medarbetarkonferensen är viktiga mötesplatser för EFK. Både den allkristna midsommarkonferensen på Torp och samlingspunkten för församlingsmedarbetare i november präglades i år av god atmosfär, närvaro och uppskattning. Detta är viktiga händelser för fortsatt sammanhållning inom EFK. Festivalen Frizon arrangerades för 16 gången och hade temat ”mod” och samlade tusentals unga till olika konserter och gudstjänster. Regionala samlingar Ett av den så kallade framtidsgruppens uppdrag var att lyssna in församlingsrörelsen. Vid 14 regionala samlingar under hösten ställdes frågor till församlingsrepresentanterna om: ”Vad ser ni att Gud gör idag i Sverige och världen?”, ”Vad fungerar väl i EFKs gemensamma arbete?”, ” Vad behöver förändras idag i EFKs gemensamma arbete?” samt ” Vad ska EFKs gemensamma arbete fokusera på?”. Årsbok verksamhetsåret 2014 Efter samtal i smågrupper skickades också upp ett antal så kallade testballonger för hur en framtida organisation skulle kunna se ut och hur det gemensamma arbetet skulle kunna bedrivas. Vid de regionala samlingarna deltog ca 770 personer och representerade 163 av EFKs drygt 300 församlingar. Ny regionledare Under året avslutade Josefin Fållsten och Helen Richard sina uppdrag som regionledare för Region Asien. Som ny regionledare för regionen har Andreas Henriksson utsetts. Arbetet med att rekrytera ytterligare en person för detta uppdrag pågår. Fokusområden och program Arbetet med att förflytta sig från ett geografiskt uppdelat arbete till ett mer tematiskt fördelat arbete har fortsatt. Likaså har ett utredningsarbete pågått gällande möjligheten att arbeta mer i programform. Hitintills har regionerna i Latinamerika och Europa/Mellanöstern på olika sätt arbetat i program som varit finansierade av Sidamedel. Nu arbetas det för att hitta ett mer samlat grepp för Sidafinansierat arbete i program inom samtliga regioner. Kris i Centralafrikanska republiken, CAR Centralafrikanska republiken har under året upplevt en av de största kriserna i landets historia. En till synes ändlös spiral av ökat våld har drabbat ett redan svårt sargat folk. Våld har lett till fruktansvärda lidanden för tusentals centralafrikaner i olika samhällen och byar. Ett våld som i sin tur sår hat och utesluter människor ur samhället. I CAR finns l’Eglise Évangélique Baptiste, EEB. Det är EFKs samarbetskyrka sedan många år tillbaka. EEB är också den partner som får störst ekonomiskt stöd av samtliga EFKs partner. De starka banden mellan samfunden har bland annat visat sig i extra insamlingar som gjorts under de nu svåra förhållandena. Miljöinformation Människans ansvar som förvaltare av Guds skapelse är utgångspunkten för arbetet med miljöfrågor inom EFK. Miljöaspekterna poängteras i flera av EFKs policydokument. I EFKs policy för internationell diakoni och samhällsutveckling, slås fast att miljöaspekterna ska vara en integrerad del i EFKs utvecklingssamarbete med partners. Även i Grunddokumentet för EFKs internationella arbete pekas på att EFK vill medverka till ett samhälle där en god resurshushållning sker i relation till naturen och miljön. I EFKs regioner pågår arbete för att medvetandegöra och stödja partnerorganisationer och församlingsrörelser i frågor om miljöhänsyn och hållbara lösningar i det dagliga arbetet. I Region Asien är ”miljö” sedan 2013 ett uttalat fokusområde.I resepolicy för anställda och förtroendevalda i Sverige poängteras ÅRSREDOVISNING 33 Förvaltningsberättelse att miljöhänsyn är ett viktigt kriterium för val av transportsätt och upphandling av fordon inom verksamheten. Viktiga externa faktorer Politisk instabilitet i flera länder Flera av de länder där EFK bedriver missionsarbete har präglats av politisk instabilitet och oro. Detta har i flera fall försvårat arbetet. Så har varit fallet i till exempel Centralafrikanska republiken. Här kunde inte en missionärsfamilj etablera sig som var planerat utan fick avvakta hela året ut i grannlandet Kamerun. Mellanöstern har återigen stått i fokus genom både konflikten mellan Israel och Palestina samt den Islamiska statens skoningslösa terroraktiviteter. Detta har skapat en osäkerhet och rädsla i hela regionen som försvårar resande och kommunikation. EU-immigration Den snabba och omfattande immigrationen av så kallade EU-immigranter tog Sverige med överraskning. Helt plötsligt fanns de där framför våra köpcentra - tiggarna från våra östeuropeiska grannländer. Många EFK-församlingar har engagerat sig. Soppkök har upprättats, härbärgen har inretts mm. En omfattande debatt har också pågått i olika media gällande om man ska ge eller inte ge till dessa tiggare. Flera kända EFK-profiler har varit aktiva i debatten. Nytt politiskt styre I och med valet i september fick Sverige en ny regering. Eftersom EFKs verksamhet till viss del är beroende av statliga bidrag har höstens politiska osäkerhet följts noggrant. Frågor som statligt stöd till trossamfund och avdragsrätt för gåvor är några som lyfts där förändringar har aviserats. Även frågan om momsfrihet för second-handverksamhet är aktuell där Skatteverket kommit med ett förtydligande som kan innebära stora förändringar för hela den ideella sektorn och dess second-handrörelser. Analys av verksamhetsresultat och upplysning om mål och om hur ändamålet främjats Övergripande mål finns formulerade i olika målskrivningar. Bland annat nämns siffermål att uppnå till 2020, vilket bland annat inkluderar grundandet av 75 nya församlingar, utsändning av ett fördubblat antal missionärer jämfört med 2010, ökade insamlingar, fler dop och fler unga engagerade i ungdomsarbete. Ett annat mål är ökad integration i församlingarna så att antalet med utländsk bakgrund speglar samhället i stort. Bekämpning av fattigdom genom att destruktiva samhällsstrukturer bekämpas finns också med som mål liksom betoningen av lärjunga- och ledarträning. Dessa långsiktiga mål är grunden i den verksamhet som EFK bedriver. I verksamhetsplaner för respektive verksamhet brys de ner till mer kortsiktiga delmål som främst gäller för ett eller flera verksamhetsår. 34 ÅRSREDOVISNING Församlingsplantering och träning av ledare internationellt En ny pionjärsatsning på församlingsplantering med svensk personal har skett i Japan. 804 församlingar har grundats via ASSIs arbete i Indien under bara sista kvartalet av 2014. I region Europa/Mellanöstern har EFK satsat mycket på församlingsgrundande både genom egen personal och genom partners. Under hösten 2014 har en kartläggning av det som görs genomförts för att kunna arbeta bättre och mer effektivt. I maj samlades 130 pastorer, evangelister, äldste och ledare för kvinnogrupper från EFKs partnerkyrka FPCT i Muhange, Tanzania, för att delta i ett fyra dagars seminarium om ledarskap och församling. Det var många som uttryckte tacksamhet och glädje över undervisningen, men också möjligheten att mötas och på så sätt förstärka sammanhållningen. Att mötas och bygga relationer i en växande församlingsrörelse är viktigt. Församlingsgrundande i Sverige Under året fick vi ta emot fem nya församlingar i EFK-familjen som planterats senaste åren. Det innebär att vi nu sett 17 församlingar planteras och bli en del av EFK. Två olika kurser inom församlingsgrundande har genomförts. ”M4” är en processträning för församlingsplanteringsteam och genomförs tillsammans med några andra frikyrkosamfund. Två team från EFK avslutade sin process i oktober och ett team håller fortfarande på. ”Träning för pionjärer” har dessutom startat för personer som bär på en längtan att i framtiden arbeta pionjärt. Kursen sker i samarbete med EFS, i den här första omgången är tre deltagare med från EFK. Barns rättigheter Att arbeta med barn och barns rättigheter är ett viktigt fokusområde för alla EFKs regioner. I Region Asien t.ex. har man slagit fast en minimistandard för alla barnprojekt som man arbetar med. Under året nådde det första projektet upp till den standarden. I kampanjen som gjordes under fotbolls-VM var vår partner i Brasilien med i ett nätverk som försvarade barn mot barnsexturismen. Genom ca 700 volontärer har man talat med 40 000 turister om barns rättigheter för att på så sätt undvika den barnsexturism som är vanlig i den här typen av evenemang. I september påbörjades arbetet med att träna EFKs samarbetspartners i Afrika i vad som är barns rättigheter och finna arbetssätt för hur EFK kan stötta samarbetskyrkorna när de kommer i kontakt med barn genom söndagsskola, sjukvård, skolor osv. Barn lever ett väldigt utsatt liv på den afrikanska kontinenten. Mitt i en extrem fattigdom och trots en osäker morgondag för de föräldralösa barnen i t.ex. Swaziland så fortsätter EFKs samarbetskyrka Holiness Union Church att kämpa för att ge de mest utsatta fosterfamiljerna i Hhohho-provinsen stöd och verktyg för att komma ur fattigdom. Även i vår egen världsdel så är barnen utsatta. I två områden i Belgrad har 153 romska barn med familjer fått hjälp och stöd att slutföra sin grundskoleutbildning. Årsbok verksamhetsåret 2014 Människohandel Ett skyddsboende i Egypten har startats. Det är till för kvinnor som utsatts för övergrepp eller på andra sätt är i fara. Våld inom familj och släkt är stora problem i regionen. Dessutom är det vanligt med påtvingade korta äktenskap med unga flickor. Dessa är illegala, men vanliga. Ett ”drop in” center har startats i Limassol på Cypern där utsatta kvinnor får praktisk hjälp och rådgivning. Ett 15-tal kvinnor får regelbundet hjälp. att drivas i egna organisationer med EFK som huvudägare. Ett omfattande sparprogram har presenterats som kommer att leda till en mindre och flexiblare organisation. Målsättningen är att detta ska leda till ett större engagemang, en känsla av ett större ägande och en mer flexibel organisation med en kostnadsvolym som är anpassad till de intäkter som finns. Mångkultur Som en naturlig följd av det ökande antalet nysvenskar har andelen medlemmar med utländsk bakgrund i EFKs församlingar ökat. Genom ”Forum för mångkultur och religionsmöte” ges stöd till EFKs församlingar i att bättre förstå olika kulturer och religioner samt ge redskap för att möta människor med utländsk bakgrund med evangeliet. Det sker via konsultationer och temadagar. Under året har materialet ”Innanför eller utanför” getts ut som ett verktyg för församlingarna när det gäller att hjälpa asylsökande och nyanlända. Ledardagar för ledare inom migrantförsamlingar har genomförts liksom konferensen ”Heart for muslims”. Evangeliska Frikyrkans huvudsakliga inkomstkällor är gåvor och bidrag. Gåvorna kommer framförallt från ensklida givare och församlingar som samarbetar i EFK och är själva grunden för att kunna genomföra den verksamhet som sker, i Sverige och internationellt. Sedan 2011 har det ekonomiska resultatet varit negativt, och 2014 års minusresultat blev det största på många år. Det som framförallt skiljer ut 2014 från tidigare år är att testamentesgåvor inte nådde tidigare års nivåer. Under 2014 erhölls gåvor på sammanlagt 48,4 miljoner, vilket är en minskning jämfört med året dessförinnan. Samtidigt gjordes en särskild insamlingssatsning till en renovering vid EFKs kursgård, vilka var öronmärkta för detta ändamål. Gåvorna till den löpande verksamheten ökade något jämfört med 2013 om man räknar bort de minskade testamentena. Den enskilt största insamlingskategorin är missionärsunderhåll, där gåvorna ska täcka missionärers lön och omkostnader såsom ut- och hemresa, boendekostnader och barnens skolavgifter. Totalt inkom 17,3 miljoner i gåvor för detta ändmål, vilket är en liten minskning jämfört med 2013. EFK har ett antal olika insamlingskanaler som har vissa särskilda kriterier för gåvoändamål. Barnhjälpen är gåvor till insatser riktade mot barn mellan 0-18 år och insamlingskanalen Ge för livet har ändamål som framförallt är sociala projekt. Under 2014 nådde insamlingsresultatet genom Barnhjälpen ungefär föregående års nivåer, 3,8 miljoner, samtidigt som Ge för livet minskade med 500 tkr och slutade på 5 miljoner. Bidragen som EFK tar emot är framförallt offentliga bidrag till högskolekurser vid Örebro Missionsskola, folkhögskolekurser vid Örebro Folkhögskola och Sidamedel till internationella insatser. EFK bedriver också uppdragsutbildningar och tar emot särskilda anställningsstöd för anställda, framförallt vid second-handbutikerna. Försäljningen vid dessa butiker uppgår till betydande belopp och överskottet går framförallt till projekt i EFKs internationella arbete. Totalt omsatte de butiker som drivs i egen regi cirka 13 miljoner och överskottet blev knappt 4 miljoner, en minskning med 1,5 miljoner. EFK administrerar också församlingars tjänstepensioner och försäkringar samt betalar ut tjänstepensioner till pensionärer. Totalt omfattade denna del 12,6 miljoner. EFKs personalkostnader uppgick till knappt 72 miljoner och är den enskilt största kostnadsposten och omfattar 147 årsarbetskrafter. Förutom lön och sociala avgifter ingår exempelvis sjukvård, skolavgifter och boendekostnader för EFKs missionärer och barn. Utbetalningar till internationella projekt och övriga verksamhetskostnader uppgick till cirka 46 miljoner. Utbildning Vid Örebro Teologiska Högskola utbildas ledare för tjänst i församling och samhälle. Under året gick flera pastorer ut i församlingstjänst. Missionsinstitutet (MI) har under året utbildat ett antal missionärer som är på väg ut i tjänst. MI har även genom seminariedagar och nyhetsbrev fördjupat missionskunskapen i EFKs församlingar. Under året utgavs del fyra i en längre skriftserie, denna del har fokus på den missionella kyrkan. De kurser som ges vid Örebro Folkhögskola är attraktiva och under året har måluppfyllelsen varit god. Bland annat har elever vid Lärjungaskolan på Götabro fått konkreta redskap att bättre kunna möta olika situationer som uppstår i livet. Skolan har gott söktryck och får mycket goda utvärderingar. Även kurserna i lokalerna i Vivalla är populära och skolan bidrar mycket positivt för utvecklingen i området. Uppdragsverksamheten med fokus på arbetsmarknadsåtgärder har varit framgångsrik. Framtida utveckling Evangeliska Frikyrkan står nu inför de största förändringarna i organisation och i synen på sig själv som rörelse sedan bildandet av EFK (Nybygget-kristen samverkan) 1997. Det har gått 20 år sedan den förändringsprocessen inleddes. Mycket har förändrats under dessa år både i omvärlden och inom rörelsen. Planen är att genom ett ökat nätverkande kunna skapa ett ökat engagemang och känsla av ägande bland de lokala församlingarna. Styrelsen har kallat till en Extra Kongress i maj 2015. Då kommer viktiga inriktningsbeslut att fattas och en ny organisationsstruktur kommer att presenteras. Större fokus kommer att ligga på att skapa nätverk mellan lokala församlingar och att försöka identifiera församlingar som kan fungera som hubbar i dessa nätverk. För att effektivisera verksamheten kommer flera av de insamlingsverksamheter som finns idag i fortsättningen Årsbok verksamhetsåret 2014 Resultat och ställning ÅRSREDOVISNING 35 Förvaltningsberättelse Årets negativa resultat förklaras delvis av att budgeten för året var negativ, -1,8 miljoner, samt att gåvorna till den planerade verksamheten inte nådde upp till förväntade nivåer. EFKs fria egna kapital uppgår efter 2014 års negativa resultat till cirka 6 miljoner. Den framtida ekonomiska utvecklingen är osäker. För att återigen få en ekonomi i balans har EFKs styrelse beslutat om en omorganisation med stora besparingar som följd, både 2015 och 2016. För att få en större stabilitet i ekonomin är också målet att den löpande verksamheten inte ska vara beroende av testamentesmedel. Samtidigt finns det andra orosmoln, inte minst frågan om moms på second-handförsäljning och förslag om att ta bort avdragsrätten för gåvor. Framförallt den förstnämnda kan få betydande konsekvenser för de butiker som EFK driver och i förlängningen den verksamhet som är möjlig att bedriva Närstående verksamhet EFK har ett dotterbolag, Scan Interact (Cyprus) Ltd. Delar av verksamheten i region Europa/Mellanöstern sker utifrån detta bolag. Då verksamheten är av ringa storlek redovisar EFK ingen koncernredovisning. EFK är också delägare i den norska koncernen Mentor Medier AS, där bland annat Libris förlag och tidningen Dagen ingår. EFK är medlem och huvudman i två föreningar som bedriver folkhögskoleverksamhet. Dessa är Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa samt Hyllie Park Folkhögskola i Malmö. EFK är stiftare till Stiftelsen Kåfalla Herrgård som bland annat bedriver retreatverksamhet i Bergslagen samt Stiftelsen Sveriges kristna familjehem, SKFH. Årsredovisning Resultaträkning Var kom pengarna ifrån 2014? Församlingar 57 % Privatpersoner 34 % Övriga organisationer 9 % Balansräkning VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 Not 2014 2013 TILLGÅNGAR Gåvor 2, 3, 4 48 401 50 162 Anläggningstillgångar 5 48 314 45 454 Materiella anläggningstillgångar 6, 7 27 224 25 797 Byggnader och mark 8 13 326 12 609 Summa verksamhetens intäkter 137 265 134 022 Bidrag Nettoomsättning Övriga verksamhetsintäkter Not2014-12-312013-12-31 14,17 36 362 39 611 Inventarier, verktyg och installationer 15 5 440 5 567 Pågående nyanläggning 16 13 028 546 Summa materiella anläggningstillgångar 54 830 45 724 VERKSAMHETENS KOSTNADER 9, 10 -45 771 -45 229 Finansiella anläggningstillgångar 7 -19 768 -18 307 Andelar i koncernföretag 18 160 160 11 -71 609 -68 508 Långfristiga värdepappersinnehav 19 3 548 3 548 Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar -2 966 -3 007 Summa finansiella anläggningstillgångar 3 708 3 708 Övriga verksamhetskostnader-28-79 Summa anläggningstillgångar 58 538 49 432 Anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror Var kom pengarna ifrån 2013? Övriga externa kostnader Församlingar 52 % Privatpersoner 40 % Övriga organisationer 8 % Personalkostnader Summa verksamhetens kostnader -140 142 -135 130 VERKSAMHETSRESULTAT -2 877 -1 108 Omsättningstillgångar Varulager747873 Kortfristiga fordringar RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Var kom pengarna ifrån 2012-2014 25 000 20 000 27 674 26 258 25 742 168 75 Övriga kortfristiga fordringar 4 630 4 515 -245 -83 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 3 622 3 695 Summa resultat från finansiella poster -77 -8 9 687 10 036 13 - - ÅRETS RESULTAT -2 954 -1 116 863915 -2 954 -1 116 Kassa och bank 1 315 1 323 under året -3 639 -1 266 ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING -5 278 -1 059 Kortfristiga placeringar863915 16 545 10 000 5 000 4 446 3 971 Fördelning av årets resultat 4 182 0 Årets resultat enligt resultaträkningen 2012 2013 Församlingar Privatpersoner 1 826 Räntekostnader och liknande resultatposter Skatt på årets resultat 15 000 1 435 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 12 19 933 18 947 Kundfordringar 2014 Utnyttjade ändamålsbestämda medel/ Övriga organisationer fonderingar från tidigare år 21,29 3 389 5 233 Summa omsättningstillgångar 14 686 17 057 SUMMA TILLGÅNGAR 73 224 66 489 Reservering av ändamålsbestämda medel/ fonderingar som erhållits men inte utnyttjats Nyckeltal 2011-2014 Nyckeltal moderförening 2014 2013 2012 2011 Insamlade medel (tkr) 48 401 50 162 49 135 50 050 Årets resultat efter förändring av ändamålsbestämda medel (tkr) 36 ÅRSREDOVISNING -1 059 -115 -1 105 Soliditet, % -5 278 50 59 60 62 Kassalikviditet, % 55 73 74 82 Fritt eget kapital (tkr) 6 263 11 342 12 401 12 516 Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 ÅRSREDOVISNING 37 Årsredovisning Balansräkning Tilläggsupplysningar Kassaflödesanalys Noter (i tusental kronor där inget annat anges) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not2014-12-312013-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not20142013 Eget kapital22 Verksamhetsresultat -2 877 -1 108 Eget kapital för särskilda ändamål 30 259 27 935 Av- och nedskrivningar 2 966 3 007 Balanserat resultat 11 541 12 401 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -712 63 Använda ändamålsbestämda medel 1 315 1 323 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 199 37 Tillförda ändamålsbestämda medel -3 639 -1 266 Erhållen ränta 127 10 Årets förlust -2 954 -1 116 Erhållna utdelningar3837 Summa eget kapital 36 522 39 277 Erlagd ränta -245 -84 Kassaflöde från den löpande verksamheten Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 1 532 1 532 Summa avsättningar 1 532 1 532 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 23 9 235 2 675 före förändringar av rörelsekapitalet -504 1 962 Minskning/ Ökning av varulager 126 -32 Minskning/ Ökning av kortfristiga fordringar 349 -1 315 Ökning/ Minskning av kortfristiga skulder 2 953 -170 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 924 445 Övriga skulder813836 Summa långfristiga skulder 10 048 3 511 Kortfristiga skulder INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -14 139 -2 049 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 780 15 21, 23 370 90 Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 2 28 Leverantörsskulder 4 133 3 480 Minskning/ Ökning av kortfristiga placeringar 52 -48 Skulder till koncernföretag 247 228 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 305 -2 054 Skulder till kreditinstitut Skatteskulder103 51 24 5 075 4 435 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Övriga skulder 3 602 2 982 Upptagna lån Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25, 26 11 592 10 903 Minskning av finansiella kortfristiga skulder Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 6 870 - -125 - Summa kortfristiga skulder 25 122 22 169 Amortering av lån -208 -138 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 73 224 66 489 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 537 -138 Ställda panter 27 18 900 12 050 Ansvarsförbindelser 28572572 Förändring av likvida medel -1 844 -1 747 Likvida medel vid årets början 5 233 6 980 Likvida medel vid årets slut 3 389 5 233 29 Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. K3s regelverk har tillämpats i sin helhet. Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger tidigare års värden. Omräkning av utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen. Verksamhetsintäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som erhållits eller kommer att erhållas för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäktsredovisningen sker. Gåvor och bidrag En transaktion i vilken trossamfundet tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om organisationen har en skydlighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva. Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas enligt huvudregeln som intäkt när de erhålls. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell prövning. Värdering av insamlade medel Vi klassificerar alla erhållna tillskott via insamling som gåvor. Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund samt privata och ideella fonder och stiftelser. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor. Med gåva avses tillgång som lämnas utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Värdering av ej monetära gåvor såsom aktier och fastigheter sker till ett vid gåvotillfället försiktigt värderat marknadsvärde. Insamlade 38 ÅRSREDOVISNING Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 kläder etc värderas på balansdagen till nettoförsäljningsvärdet om de ska säljas medan de artiklar som genast ska skänkas vidare värderas till försäkringsvärdet. Nettoomsättning Intäkt vid försäljning av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället. Leasing Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, d v s leasingavgifter kostnadsförs löpande. Ersättning till anställda Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Inkomstskatt Inkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skattepliktiga resultat. Aktuell skatt redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i årets resultat. Trossamfundets inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). I den mån trossamundet bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 % används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Trossamfundet är befriad från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen. Immatriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningen sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Goodwill5 år Övriga immateriella anläggningstillgångar 8 år Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag, privaträttsliga och offentligrättsliga, som avser förvärv av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter ÅRSREDOVISNING 39 Årsredovisning där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentligt, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas som övriga verksamhetsintäkter respektive övriga verksamhetskostnader. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Följande avskrivningstider tillämpas: MarkIngen avskrivning Markanläggning20 år Byggnads- och markinventarier 15 år Stammar, VA, badrum45 år Installationer (värme, ventilation, hiss) 40 år El80 år Data, tele, larm20 år Fasad, fönster, dörrar 40 år Tak30 år Inre ytskikt30 år Hyresgästanpassningar10 år Komponenter ofördelat, fastigheter utomlands 25 år Stomme (övrigt)80 år Bilar5 år Datautrustning3 år Övriga inventarier5 år Avsättningar En avsättning redovisas när trossamfundet har förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. 40 ÅRSREDOVISNING Varulager Varulagrets värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Egentillverkade varor värderas till dess tillverkningskostnad, d v s direkt material och direkt lön samt skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Ändamålsbestämda medel/fördelning av årets resultat I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Det resultat som genererats kan bestå av medel som under året samlats in till ett specifikt ändamål, för att användas under kommande år. Sådana medel behöver öronmärkas för ändamålet och reserveras därför under rubriken Eget kapital som tillförda Ändamålsbestämda medel. Det året dessa medel har kommit ändamålet tillgodo redovisas kostnaden och årets resultat försämras. Eftersom medlen för ändamålet redan är insamlade och öronmärkta redovisas ianspråktagandet som utnyttjade ändamålsbestämda medel. Det som återstår av resultatet efter reservering och ianspråktagande av ändamålsbestämda medel ökar eller minskar balanserat resultat och är fritt för styrelsen att använda. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Nyckeltal Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital och beräknas genom att dividera eget kapital med totala tillgångar. Kassalikviditet visar kortsiktig betalningsförmåga och beräknas genom att dividera totala omsättningstillgångar med avdrag för lagervärde med kortfristiga skulder. Årsbok verksamhetsåret 2014 Not 2 Gåvor Ändamål Fria gåvor Ändamålsbestämda gåvor -varav missionärsunderhåll Summa insamlade medel 2014 2013 8 816 39 585 17 314 48 401 13 044 37 118 17 440 50 162 Givare Församlingar 27 674 26 258 Enskilda 16 545 19 933 -varav kyrkoavgift 5 425 5 040 -varav testamenten 1 270 5 836 -varav Samaritfonden568487 Läkarmissionen288200 Övriga organisationer 3 894 3 771 Summa insamlade medel 48 401 50 162 Gåvor i form av tjänster Samfundets verksamhet bygger till viss del på ideella arbetsinsatser. Särskilt omfattande är insatsen vid vissa årligen återkommande event. Totalt har cirka 1 720 personer varit engagerade i olika delar av verksamheten på ideell basis. Jämförelsevärden för 2013 har inte tagits med eftersom det inte är möjligt att återskapa uppgifterna i efterhand. Not 3 Ge för livet Insamlat till projekt Insamlat till katastrofhjälp Totalt insamlat under året 4 723 342 5 065 5 132 620 5 752 3 794 3 794 3 837 3 837 Not 5 Bidrag Sida Sida administrationsbidrag EU Övriga statsbidrag Ansökta medel (Radiohjälpen mfl.) Arbetsmarknadsbidrag Övriga bidrag Summa verksamhetsbidrag 10 438 1 078 55 15 711 2 592 4 915 13 525 48 314 10 666 1 057 70 15 271 955 5 233 12 202 45 454 Not 6 Nettoomsättning Försäljning av varor och tjänster Fastighetsintäkter Bra & Begagnat Summa nettoomsättning 11 175 2 755 13 294 27 224 8 820 3 581 13 396 25 797 Not 7 Operationell leasing Not avseende uppgifter som leasetagare Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: 2014 2013 Förfaller till betalning inom ett år 3 858 3 190 Årsbok verksamhetsåret 2014 5 363 - 5 511 2 178 4 488 Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda inventarier och lokaler. Avtal om hyra av lokalerna löper oftast på tre år med förlängning ny period om uppsägning ej sker. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Variabla avgifter förekommer inte. Not avseende uppgifter som leasegivare Framtida minimileaseavgifter som ska ska erhållas icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 1 121 1 175 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 4 237 4 237 Förfaller till betalning senare än fem år 3 178 4 237 Under perioden intäktsförda leasingavgifter 2 525 3 287 Trossamfundet har en kontorsfastighet som delvis hyrs ut, samt ett antal bostäder som hyrs ut. Enligt avtal löper hyresperioden för bostäderna med tre månaders uppsägningstid. Dessutom har 1 507 tkr (1 915 tkr) förmedlats till projekt inom ramen för insamlingskanalen Ge för livet genom överskott från försäljning vid trossamfundets Bra & Begagnatbutiker. Not 4 Barnhjälpen Insamlat genom insamlingskanalen Barnhjälpen Totalt insamlat under året Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år Under perioden kostnadsförda leasingavgifter Not 8 Övriga verksamhetsintäkter Församlingars pensioner och försäkringar Reavinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar Summa övriga verksamhetsintäkter 12 586 12 594 740 13 326 15 12 609 Not 9 Anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror Utnyttjade gåvor och bidrag Utnyttjade bidrag från Sida Varuinköp och arrangörskostnader Förmedlade statsbidrag till församlingar Församlingars pensioner och försäkringar Summa anslag, förmedlade bidrag och handelsvaror 19 068 10 438 6 093 2 720 7 452 45 771 19 232 10 666 5 296 2 839 7 196 45 229 Not 10 Sidafinansierade projekt Utnyttjade Sidabidrag Egeninsats Totala projektkostnader 10 438 1 168 11 606 10 666 1 213 11 879 Not 11 Personal m.m. 2014 2013 AntalVarav Antal Varav anställdamän anställdamän Sverige 10255 9551 Frankrike 32 42 Portugal 11 21 Spanien 1- -Serbien - - 11 Egypten 52 31 Jordanien 1-1Tunisien 21 21 Turkiet 32 53 Centralafr Rep. 2 1 1 Mocambique 11 21 Sydafrika 43 52 Indien 11 11 Japan 32 32 Kambodja 2-2- ÅRSREDOVISNING 41 Årsredovisning Kina --1Nepal 21 21 Thailand 115135 Brasilien 21 21 Paraguay 1 - 21 1477814774 I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp. Sådan ersättning uppgår till 1 147 tkr (616 tkr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11. Könsfördelning i styrelse och bland ledande 2014 2013 befattningshavare (antal på balansdagen) Styrelseledamöter Kvinnor75 Män1112 Totalt1817 Missionsdirektor och andra ledande befattningar Kvinnor-Män12 Totalt12 Löner, arvoden och andra ersättningar Ledamöter i styrelse och missionsdirektor 816 948 Anställda 43 234 42 119 Summa 44 050 43 067 Arbetsmarknadsbidrag under året erhållet arbetsmarknadsbidrag 4 915 5 233 Pensionskostnader och andra sociala avgifter Pensionskostnader exkl. särskild löneskatt Andra sociala avgifter enligt lag och avtal Summa 3 057 13 666 16 723 2 903 12 850 15 753 Utfästelser om avgångsvederlag eller liknande förmån till personer i ledande ställning Trossamfundet har inga övriga utfästelser för pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Not 12 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar3837 Räntor128 10 Realisationsresultat vid försäljning 2 28 Summa168 75 Not 13 Skatt på årets resultat Samfundet bedriver viss verksamhet som är att betrakta som skattepliktig näringsverksamhet. Uppskjuten skatt ska redovisas i resultatet och läggas som fordran. Total uppskjuten skatt uppgår till 1 105 tkr (950 tkr). Under överskådlig tid ser vi dock inte att vi kan hämta hem den uppskjutna skatten och redovisar därför inte den som en fordran. 42 ÅRSREDOVISNING Not 14 Byggnader och mark2014-12-312013-12-31 Ingående anskaffningsvärden 57 794 57 424 Årets anskaffning - 370 Årets försäljning -2 452 Utgående anskaffningsvärden 55 342 57 794 Ingående avskrivningar -18 183 -17 059 Årets försäljning 412 Årets avskrivning -1 209 -1 124 Utgående avskrivningar -18 980 -18 183 Bokfört värde för fastigheter 36 362 39 611 Taxeringsvärde fastigheter i Sverige 11 488 10 610 Not 15 Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Årets försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Bokfört värde inventarier 14 821 1 657 - 326 16 152 14 710 1 196 -1 085 14 821 -9 254 298 -1 756 -10 712 5 440 -8 381 1 007 -1 880 -9 254 5 567 Not 16 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Under året nedlagda kostnader Under året färdigställda tillgångar Utgående redovisat värde 546 12 482 - 13 028 64 2 905 - 2 423 546 Pågående nyanläggningar består till största delen av renovering vid trossamfundets kurs- och konferensgård. Not 17 Förvaltningsfastigheter Redovisat värde Verkligt värde 2014 2013 8 880 9 100 12 800 12 700 Del av samfundets kontorsfastighet hyrs ut och fastigheten är delvis en förvaltningsfastighet. Dessutom finns ett antal hus som hyrs ut, men då dessa enbart uppgår till en liten del av en större fastighet, och då värdet inte utan oskälig kostnad kan mätas, klassificeras inte denna del som förvaltningsfastighet. Under 2013 gjordes en extern värdering för att bedöma kontorsfastighetens verkliga värde. Hela fastigheten värderades, och då fastigheten bara delvis är en förvaltningsfastighet, har vissa antaganden gjorts. Andelsmässig del av det bokförda värdet har varit utgångspunkt för att bestämma det verkliga värdet gällande förvaltningsfastigheten. Extern värdering görs när förutsättningarna har förändrats på ett sätt som kan antas väsentligt påverka fastighetens verkliga värde, dock minst var fjärde år. De år då extern värdering inte skett fastställs verkligt värde till senast genomförd värdering. Årsbok verksamhetsåret 2014 Not 18 Aktier i dotterbolag Företagets namn, organisationsnummer och säte Kapitalandel i Röstandel i Antal Bokfört värde företaget (%) företaget (%) andelar röster (%) röster (%) Dotterföretag 100,0 100,0 10 000 160 Scan InterAct (Cyprus) Limited Not 19 Långfristiga värdepappersinnehav2014-12-312013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 548 3 548 Utgående restvärde 3 548 3 548 Innehavet avser aktier i Mentor Medier AS, antal andelar 113 670 Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna 2014-12-312013-12-31 intäkter Förutbetalda hyror826717 Upplupna gåvomedel 272 Försäkringspremier174164 Lönebidrag och uppdragsverksamhet 1 046 1 036 Övriga poster 1 304 1 778 Summa 3 622 3 695 Not 21 Checkräkningskredit Beviljad kredit 2014 9 000 Not 22 Eget kapital Eget kapital Fria reserver/ för särskilda balanserat ändamål resultat Ingående kapital 27 935 12 401 Övertag av eget kapital från organisationen EFK UNG - 199 Omföringar av föregående års resultat - -1 059 Årets förändringar av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningen 2 324 - Årets resultat - - Belopp vid årets utgång 30 259 11 541 2013 6 000 Årets resultat -1 059 1 059 - 2 324 -2 954 -5 278 Not 23 Skulder till kreditinstitut 2014-12-31 2013-12-31 Förfaller till betalning inom ett år 370 90 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 1 480 360 Förfaller till betalning senare än fem år 7 755 2 315 Summa 9 605 2 765 Not 24 Skuld erhållna ej utnyttjade bidrag Ingående balans Erhållet under året I anspråk taget under året Summa utgående balans 4 435 12 386 -11 746 5 075 3 922 12 713 -12 200 4 435 Ovanstående offentligrättsliga bidrag har skuldförts då verksamhetens kostnader förknippade med bidraget ej ännu har ägt rum. Not 25 Vidareförmedlade bidrag 20142013 Ingående skuld 48 Under året mottagna bidrag 4 862 4 529 Under året förmedlade bidrag - 4 862 - 4 529 Under året mottagna offentliga bidrag 129 89 Under året förmedlade offentliga bidrag -98 -41 Utgående skuld7948 Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Semesterlöner 5 948 6 020 Upplupna sociala avgifter 2 586 2 304 Övriga poster 3 057 2 579 Summa 11 591 10 903 Not 27 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar avseende skuld till kreditinstitut 18 900 12 050 Summa ställda säkerheter 18 900 12 050 Not 28 Ansvarsförbindelser Garantiåtagande för ATP-kompensation via Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 572 572 Summa ansvarsförbindelser572572 Därutöver finns en ansvarsförbindelse gentemot Mission Press, Sydafrika. Not 29 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: 20142013 Kassamedel6359 Banktillgodohavanden, Sida 4 230 3 980 Banktillgodohavanden, övriga -904 1 194 Summa 3 389 5 233 Banktillgodohavanden, Sida, är reserverade för angivet ändamål och är inte tillgängliga för användning för organisationens övriga räkning. Örebro 2015-03-14 Claes Göran Åberg, ordförande, Daniel Norburg, missionsdirektor, Maria Arcini, Charlotte Arenander, Håkan Arenius, Thorine Arenius, Basem Besada, Eva Domeij, Anna Elsander, Magnus Eriksson, Ingemar Forss, Tea Gustavsson, Linalie Karlsson, Mesfin Kassaye, Johan Knabäck, Fredrik Lignell, Anders Nordström. Vår revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2015 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner, Anders Löthgren, auktoriserad revisor. Specifikation av utgående balans Sidabidrag 4 581 4 217 EU-bidrag150125 Privaträttsliga bidrag till verksamheten 344 93 Summa 5 075 4 435 Årsbok verksamhetsåret 2014 ÅRSREDOVISNING 43 Årsredovisning Stadgar Stadgar för Evangeliska Frikyrkan Revisionsberättelse Till kongressen i Evangeliska Frikyrkan org.nr 875002-7271 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Evangeliska Frikyrkan för år 2014. Styrelsens och missionsdirektorns ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och missionsdirektorn som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och missionsdirektorn bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur det registrerade trossamfundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i det registrerade trossamfundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och missionsdirektorns uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och missionsdirektorn förvaltning för Evangeliska Frikyrkan för år 2014. Styrelsens och missionsdirektorns ansvar Det är styrelsen och missionsdirektorn som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i det registrerade trossamfundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter och missionsdirektorn ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Örebro den 27 mars 2015 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Anders Löthgren, auktoriserad revisor ÅRSREDOVISNING § 1 Ändamål Evangeliska Frikyrkan är en sammanslutning av självständiga kristna församlingar och registrerat som trossamfund enligt lagen om trossamfund (1998:1593). Ändamålet är att bedriva och koordinera missionsverksamhet inom och utom Sverige samt erbjuda resurser som svarar mot behov hos samarbetande församlingar. § 2 Samarbetsformer 2.1 Samarbetande församling Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Samarbetet grundar sig på de ömsesidiga förpliktelser och de teologiska övertygelser som beskrivs i dokument antagna av Kongressen. Vid varje års slut skall samarbetande församling rapportera församlingens medlemsantal. För församling som inte har matrikelfört personligt medlemskap rapporteras hur många personer församlingen består av utifrån de kriterier som anges för medlemskap i Evangeliska Frikyrkans ”Förslag församlingsordning”. Detta antal ger sådan församling de rättigheter och/eller skyldigheter som i dessa stadgar knyts till församlings medlemsantal. De personer som ligger till grund för denna rapport äger samma rättigheter som övriga församlingars medlemmar. § 3 Kongress och Representantskap Kongressen är Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ. Kongressen skall hållas en gång vart annat år på tid och plats som styrelsen beslutar. Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Kongressen offentliggöras av styrelsen. 3.1 Ärenden vid Kongressen Vid Kongressen skall följande ärenden förekomma: Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av det registrerade trossamfundets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 44 Antagna vid konstituerande årsmöte i Örebro den 19 oktober 1996. Reviderade vid årskonferenserna den 8-10 maj 1997, den 13-15 maj 1999, den 1-3 juni 2000 samt den 9-11 maj 2002 samt vid kongresserna den 20-22 maj 2004, den 1-3 maj 2008, den 13-15 maj 2010, den 17-19 maj 2012 och den 1-3 maj 2014. Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 1. Val av kongressens funktionärer. 2. Föredragning av verksamhets berättelse. 3. Föredragning av revisionsberät telse. 4. Fastställande av resultat- och balansräkning. 5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 6. Beslut om övergripande doku ment gällande verksamhetsin riktning. 7. Teologisk bearbetning och re flektion samt beslut i gemen samma värderingsfrågor. 8. Val av missionsdirektor i före kommande fall. 9. Val av styrelseledamöter. 10. Val av minst två revisorer och två suppleanter. Minst en revisor skall vara auktoriserad. 11. Val av ledamöter till valbered ningen. 12. Behandling av motioner. 13. Övriga ärenden. Samtliga val som förrättas gäller fram till och med den Kongress som hålls efter den mandatperiod valet omfattar. Församling har rätt att väcka motion till Kongressen. Motion skall tillställas styrelsen senast tre månader före utsatt tid för Kongress. Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas vid Kongressen. Senast en månad före Kongressen skall styrelsen på lämpligt sätt informera de samarbetande församlingarna om Kongressens ärenden. 3.2 Representantskap Vart annat år (under det år som det inte hålls någon kongress) ska ett representantskapsmöte hållas på tid och plats som styrelsen beslutar. Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Representantskapsmötet offentliggöras av styrelsen. 3.3 Ärenden vid representantskapsmötet 1.Val av representantskapsmötets funktionärer. 2. Föredragning av verksamhets berättelse. 3. Föredragning av revisionsberät telse. 4. Fastställande av resultat- och balansräkning. 5.Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen 6.Samtal i aktuella verksamhets frågor 7.Aktuella val 3.4 Närvaro och beslutsrätt 3.4.1 Närvarorätt Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje samarbetande församlings utsedda ombud, Evangeliska Frikyrkans styrelse samt programstyrelser. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan. 3.4.2 Ombudsförfarande Samarbetande församling Samarbetande församling äger rätt att genom ombud delta i Kongressens överläggningar och beslut. Antalet ombud bestäms av antalet medlemmar i den samarbetande församlingen enligt följande. Församling med högst hundra (100) medlemmar har rätt att utse ett (1) ombud för varje påbörjat tiotal medlemmar. Församling med över ett hundra (100) medlemmar har därutöver rätt att utse fem (5) ombud för varje ytterligare påbörjat hundratal medlemmar. Maximalt antal ombud som kan utses är sjuttio (70). Samarbetande församling äger rätt att genom ombud delta i Representantskapsmötets överläggningar och beslut. Varje församling har rätt att utse tre ombud. 3.5 Valberedning Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen föreslå styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen. Valberedningens förslag till styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen. 3.6 Omröstning Varje ombud vid Kongressen äger en röst. Alla vid Kongressen förekommande ärenden avgörs med enkel majoritet med undantag av beslut om stadgeändring som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 8 och beslut om upplösning som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 11. Val av styrelseledamöter sker med slutna valsedlar. I det fall antalet föreslagna styrelseledamöter sammanfaller med det antal som skall väljas, kan Kongressen besluta om att frångå sluten omröstning. I övriga frågor sker omröstning öppet om inte annat särskilt beslutas. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Kongressens ordförande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. Vid Representantskapsmötet ÅRSREDOVISNING 45 Stadgar Protokoll Kongress 2014 har en församlings ombud tillsammans ett röstetal som motsvarar det antal ombud församlingen har rätt att utse till Kongressen. Alla vid representantskapsmötet förekommande ärenden avgörs med enkel majoritet och omröstning sker öppet om inte annat särskilt beslutas. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Representantskapsmötets ordförande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. 3.7 Extra Kongress Styrelsen kan kalla till extra Kongress. Tid, plats och ärenden skall offentliggöras av styrelsen senast tre veckor före kongressen. § 4 Styrelsen 4.1 Säte och Sammansättning Styrelsen har sitt säte i Örebro och består av lägst femton (15) och högst tjugoen (21) ledamöter. Anställd personal inom organisationen Evangeliska Frikyrkan (org nr 875002-7271) har rätt att ur personalgruppen utse en personalrepresentant som ordinarie ledamot i styrelsen. Därutöver skall missionsdirektor ingå i styrelsen som självskriven ledamot. Mandatperioden för styrelseledamot är fyra år. Omval kan ske och då med mandatperioder om två år. Styrelsen utser inom sig ordförande, en eller flera vice ordförande och i mån av behov andra funktionärer. Vidare utser styrelsen de övriga organ som kan behövas och bestämmer deras mandat. 4.2 Styrelsens uppgifter Det åligger styrelsen att: 1.Verkställa kongressens- och Representantskapsmötets beslut. 2.Svara för organisationen av Evangeliska Frikyrkans verk samhet och förvaltningen av dess medel. 3.Tillse att räkenskaperna förs enligt god redovisningssed. 4. Lägga förslag om missionsdirek tor till Kongressen. 5.Tillsätta och entlediga befatt ningshavare som inte tillsätts av Kongressen. 6.Ansvara för Evangeliska Frikyr kans relationer med samarbets 46 ÅRSREDOVISNING partners inom och utom Sverige. 7.Besluta om samarbete med enskilda församlingar. 8. Förbereda frågor om ändringar och tillägg till dessa stadgar. 9. Utse ledamöter till bolagssty relser i företag där Evangeliska Frikyrkan har styrelseplats. 10. I förekommande fall besluta om arvoden till styrelseledamot enligt p 9. 4.3 Styrelsens behörighet Styrelsen äger rätt att avyttra, inteckna och belåna Evangeliska Frikyrkans egendom. Styrelsen kan även besluta om att ge och ta emot gåvor och donationer. 4.4 Jäv Ledamot av styrelsen får inte delta i beslut eller handlägga frågor där personligt intresse föreligger. 4.5 Sammanträden Styrelsen skall sammanträda minst tre (3) gånger per år. Därutöver sammanträder styrelsen på kallelse av ordföranden. Minst sju (7) styrelseledamöter i förening kan begära att styrelsens ordförande kallar till styrelsemöte. 4.6 Beslut Styrelsen är beslutför då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Beslut fattas genom öppen omröstning såvida inte enskild ledamot begär sluten omröstning. Vid lika röstetal skall den mening gälla som ordföranden biträder. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning. § 5 Firmateckning Evangeliska Frikyrkans firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av den eller de som styrelsen utser till särskilda firmatecknare. Utses särskild firmatecknare skall dennes behörighet fastställas i styrelsens protokoll. § 6 Missionsdirektor Kongressen väljer missionsdirektor på förslag av styrelsen. Ställning som missionsdirektor kan innehas av minst en och högst tre personer. Missionsdirektor väljes för en mandatperiod på fyra år. Omval kan ske. Missionsdirektorn skall leda Evangeliska Frikyrkans verksamhet enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Har mer än en person utsetts till missionsdirektor, skall styrelsen i en skriftlig instruktion avgränsa varje direktors ansvarsområde. Vad gäller åtgärd eller beslut som berör mer än en direktors ansvarsområde skall samråd ske och ett gemensamt beslut fattas. § 7 Räkenskaper och förvaltning Räkenskapsåret skall vara kalenderår. Räkenskaperna skall senast vid utgången av mars månad påföljande år vara tillgängliga för revisorerna. Styrelsen skall varje år upprätta en verksamhetsberättelse som även innefattar den ekonomiska förvaltningen. Verksamhetsberättelsen skall vara tillgänglig för revisorerna samtidigt som räkenskaperna. Verksamhets- och revisionsberättelserna skall offentliggöras senast två veckor före Kongressen eller Representantskapsmötet. Om samarbetande församling bedriver verksamhet som inte stämmer med Evangeliska Frikyrkans ändamål §1 och med vad som sägs angående samarbetsformer §2.1 kan styrelsen besluta om att samarbetet ska upphöra. § 11 Upplösning Beslut om upplösning av Evangeliska Frikyrkan skall fattas vid två på varandra följande ordinarie Kongresser med minst två tredjedels majoritet. Skulle Evangeliska Frikyrkan upplösas tillfaller dess egendom församling eller annan organisation enligt Kongressens beslut. § 8 Ändringar och tillägg till stadgar Beslut om ändringar av och tillägg till dessa stadgar skall fattas av Kongressen. Förslag om ändring respektive tillägg skall skriftligen väckas hos styrelsen senast tre månader före kongressen. Det åligger styrelsen att förbereda förslag till ändring av och tillägg till stadgarna. För beslut om ändring av eller tillägg till dessa stadgar krävs två tredjedels majoritet. Protokoll Evangeliska Frikyrkan Kongress 2014 Plats och tid: Lugnetkyrkan, Falun 2014 05 01-03 § 1 MÖTETS ÖPPNANDE Cahtrine Nygren och Ruben Johansson presenterade programupplägget under Kongressen. Förutom förhandlingar kommer även så kallade spaningar och samtal i grupper att ske. Spaningarna och samtalsgruppernas arbeten avser att ske i tre steg med uppdelning på nuläge, dröm om framtiden och steg att ta. Anteckningar från spaningar och samtalsgrupper finns i bilaga till detta protokoll. I 24 § finns inlagt sammanfattande kommentar och förslag som lämnats för beslut av kongressen. Som representant för EFKs styrelse gav också Anders Nordström en introduktion och hälsade välkommen till Kongressen. Anders gav glimtar från olika positiva inslag som han möter i rörelsen och uppmanade till ett större gemensamt ansvarstagande, framför allt för några olika verksamhetsgrenar i Sverige, där det inte finns tillräckligt med medel. Kongressens förhandlingar förklarades därefter öppnade av styrelsens ordförande Claes-Göran Åberg. § 2 VAL AV KONGRESSFUNKTIONÄRER Valberedningens ordförande Erik Bryskhe föredrog nedanstående förslag gällande kongress-funktionärer: § 9 Egendom I Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling har ingen rätt till eller andel i egendom som tillhör Evangeliska Frikyrkan. Ordförande: Claes-Göran Åberg, Gnosjö Vice ordförande: Gudrun Boström, Umeå Vice ordförande/mötesguide: Cahtrine Nygren, Eskilstuna Vice ordförande/mötesguide: Ruben Johansson, Ludvika Protokollsekreterare: Johanna Wikström, Falun, Sofi Simonsson, Västerås, Bengt Elmvret, Huskvarna Protokolljusterare: Göran Axelsson, § 10 Upphörande av Samarbete Samarbetande församling som vill avbryta samarbetet i Evangeliska Frikyrkan skall skriftligen meddela styrelsen detta. Det åligger styrelsen att tillse att avvecklingen av samarbetet sker i ordnade former. Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 Habo och Gunnel Borg, Örebro Valfunktionärer: Stefan Axelsson, Östra Ryd, Karin Jonsson, Östra Ryd Kongressen beslutade att utse de föreslagna kongressfunktionärerna. § 3 GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Ordförande presenterade den i kongresshandlingarna förslagna dagordningen. Det presenterades också ett förtydligande till dagordningen. Det gällde de spaningar och samtal som finns i kongressprogrammet. Dessa finns inte i den formella dagordningen men det kan komma upp förslag till beslut i dessa samtal. Stadgarna föreskriver att större frågor vid kongressen ska förberedas av styrelsen och ingå i handlingarna som delges en månad före kongressen. Kongressen föreslås nu att vid varje eventuellt förslag till beslut avgöra om kongressen ska besluta i frågan eller hänskjuta den till styrelsen för ytterligare beredning. Kongressen beslutade att godkänna dagordningen, att vid eventuella förslag med anledning av spaningar och samtal besluta i varje enskilt fall hur dessa ska hanteras. § 4 INFORMATION FRÅN VALBEREDNINGEN Erik Bryskhe beskrev valberedningens arbete och informerade om vilka som deltagit i valberedningen; två hade under året lämnat valberedningen motiverat av anställning i EFK respektive jäv vid behandlingen av förslag till missionsdirektor. I förslaget till ny styrelse har valberedningen strävat efter jämvikt mellan män och kvinnor, olika åldrar, olika etnicitet och representation från stora och små församlingar. Kongressen beslutade att notera informationen från valberedningen § 5 HÄLSNINGAR Det hade kommit hälsningar till Kongressen från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen. Hälsningarna finns som bilaga 1 till detta protokoll. Hälsningar framfördes även från den japanska systerkyrkan genom pastor Kita. Systersamfundet firar i år 40-årsjubileum och har 3 582 medlemmar i 50 församlingar och är en frukt av EFKs missionsarbete. Från att ha varit mottagare är systersamfundet på väg att förvandlas till samarbetspartners. EFK tillönskas Guds rika välsignelse och man ser fram emot att behålla kontakterna. Kongressen beslutade att ta emot dessa hälsningar. § 6 ÅRSREDOGÖRELSE OCH ANMÄLAN AV ÅRSBOK Missionsdirektor Anders Blåberg och biträdande missionsdirektor Kjell Bonerfält gav glimtar från verksamheten under året i anslutning till överlämnandet av årsredovisningen. Kongressen beslutade att godkänna årsredogörelsen och notera rapporten till protokollet. . § 7 EKONOMISK RAPPORT Filip Tegneklint, administrativ chef på EFK, presenterade årsredovisningen för 2013 rörande resultatoch balansräkningarna. Filip konstaterade att förlusten för 2013 på -1,142 miljoner kronor är något större än budgeterade -800 tusen kronor. Detta trots testamentsmedel på cirka 6 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor mer än budgeterat. Även 2014 års budget pekar på ett negativt resul- tat och ett behov av inkomst¬förstärkning. Även om insamlingarna ökat med 1 miljon kronor till cirka 50 miljoner kronor svarade dessa enbart för 40 % av intäkterna, varav från församlingar 26 miljoner kronor vilket i sin tur utgjorde 21 % av totala intäkterna. Gåvor med angivet ändamål avser huvudsakligen det internationella arbetet. Gåvorna till Sverigearbetet är inte tillräckliga och verksamheten har i stor utsträckning finansierats genom fria gåvor såsom kyrkoavgift. EFK är inte lika beroende av Sida-bidrag som exempelvis PMU för sitt stora internationella arbete. Se noter sidan 42. Verksamhetens kostnader uppgick till 127 miljoner kronor med anslag (43 mkr) och personalkostnader (63 mkr) var den största posten. Avsättningen längst ned i resultaträkningen har ökat vilket beror på avsättning av de öronmärkta insamlingarna för upprustningen av Götabro kurs- och konferensgård. Balansräkningens omslutning uppgår till 66 miljoner kronor. Genom årets förlust minskar eget kapital med 1,2 miljoner kronor till 39,2 miljoner kronor, varav enbart 11 miljoner kronor är fritt eget kapital och resterande, huvuddelen, är öronmärkt. Situationen är oroande eftersom resultatet nu är negativt för tredje året i rad. EFK budgeterar för år 2014 ett negativt resultat på 1,8 miljoner kronor trots att det budgeterats med ökade insamlingar. För att klara likviditeten tvingas EFK för närvarande att låna. Sammanfattningsvis står EFK och dess styrelse inför en ekonomiskt utmanande situation. Filip gav därefter följande svar på ett antal frågor som ställdes: Tillgängligt fritt kapital är bundet i anläggningstillgångar. Om insamlingarna inte kan ökas kan underskottet hamna i nivån 5 – 6 miljoner kronor. ÅRSREDOVISNING 47 Protokoll Kongressen 2014 Kongressen beslutade att notera den ekonomiska rapporten till protokollet. § 8 FASTSTÄLLANDE AV RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 8.1. EVANGELISKA FRIKYRKAN Auktoriserade revisorn Irén Frändå, PWC, inledde med återblick av sitt revisorskap i EFK alltsedan 1997 med tanke på att hon nu tackar för sig. Hon konstaterade att EFK är en komplex verksamhet som lyckats väl men står inför utmaningar och löper en finansiell risk. Revisorn läste därefter upp avslutningen av revisionsberättelsen med tillstyrkan om fastställande av årsredovisningen och tillstyrkande av ansvarsfrihet för missionsdirektorn och styrelsen samt refererade därvid till de övriga två valda revisorerna Anders Källner,Jönköping och Lars-Åke Jakobsson, Örebro. 8.2. ÖREBROMISSIONEN Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. 8.3. HELGELSEFÖRBUNDET/ FRIBAPTISTSAMFUNDET Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. 8.4. STIFTELSEN HELGELSEFÖRBUNDET Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. 8.5. JURIDISKA PERSONEN FRIBAPTISTSAMFUNDET Ingen verksamhet hade bedrivits under året, varför ingen årsredogörelse fanns. Kongressen beslutade att fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och balansräkningarna, att notera de i § 8.2-8.5 ingående organisationerna där ingen verksamhet bedrivits. för missionsdirektorn och styrelsen gällande det gångna räkenskapsåret. Styrelsen för Evangeliska Frikyrkan utgör också styrelse för de övriga juridiska personer som är omnämnda i § 8 varför beslutet om ansvarsfrihet gäller även dessa. Kongressen beslutade att styrelsens ledamöter och missionsdirektorn beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret för såväl Evangeliska Frikyrkan som de ovan nämnda övriga organisationerna. § 10 EVANGELISKA FRIKYRKANS PENSIONSSTIFTELSE 10.1. Ekonomisk rapport Olle Claesson lämnade en ekonomisk rapport för EFKs Pensionsstiftelses verksamhet under 2013. 290 personer har fått pension och ytterligare 610 har fått ett fribrev i samband med övergång till försäkringslösning avseende fortsatt intjänande av pensionsrätt för blivande pensionärer. Totalt omfattar pensionsstiftelsen cirka 900 personer. Avkastningen var under 2013 16,3 %, vilket förstärker det egna kapitalet. Egna kapitalet redovisas vid 2013 års utgång med 104,8 mkr, vilket skall jämföras med att pensionsskulden beräknats till 114 mkr. Om man inkluderar även orealiserade upparbetade vinster stiger egna kapitalet till 120 mkr, vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 104,5%. Pensionsskuldens ökning hänger samman med lågt ränteläge och ökade livslängder. Det låga ränteläget minskar avkastningsmöjligheterna. Kongressen beslutade att notera den ekonomiska rapporten för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse till protokollet. § 9 FRÅGA OM ANSVARSFRIHET 10.2. Fastställande av resultatoch balansräkning Auktoriserade revisorn Irén Frändå läste upp revisorernas uttalande. Eftersom styrelsen inte har handlat mot reglerna tillstyrkes ansvarsfrihet. Revisorerna föreslog ansvarsfrihet Kongressen beslutade 48 ÅRSREDOVISNING att fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och balansräkningarna gällande Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. 10.3. Fråga om ansvarsfrihet samt tack till avgående revisorn Kongressen beslutade att ledamöterna i Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelses styrelse beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Vidare framförde Anders Blåberg ett stort och varmt tack till Irén Frändå för hennes mångåriga insats som revisor vilket genomförts med insikt, kompetens och kärlek till missionen. Anders noterade med glädje att hon med make nu går in i missionstjänst. En blomma överlämnades till Irén. § 11 TACK TILL MEDARBETARE SOM GÅTT I PENSION Anders Blåberg avtackade följande personer som gått i pension: Rolf Nordström från tjänsten gällande testamentsbevakning. Edite Järpehag efter 49 år i tjänst som missionär och därefter inom Bra och Begagnat I Örebro. Endel Rannamaa som haft tjänst på Bra & Begagnat i Norrköping. Kongressen beslutade att notera avtackningen till protokollet § 12 PARENTATION Anders Blåberg höll en parentation över de medarbetare som fått hembud sedan Representantskapsmöte 2013. Följande personer hade fått hembud: Kristina Alfredsson Bertil Andersson Sixten Andersson Stig Andersson Sven Bergholm Ingemar Berndtsson Lennart Godrén Stina Gustavsson Rune Gustavsson Agneta Holmsten Hildur Jansson Karl-Gustav Johansson Anna-Marie Lundé Elisabeth Nilsson Ingrid Olofsson Rune Persson Arla Rundell Gustav Sundström Ingegerd Svensson Gustav Thorsén Gun-Britt Vallin Per-Olof Öman Kongressen beslutade att notera parentationen till protokollet. § 13 PRESENTATION OCH NOTERING AV NYA FÖRSAMLINGAR SAMT AVTACKNING AV MISSIONSDIREKTOR Följande församlingar presenterades: Eklesia, Örebro Med Hjärta för Halmstad H20 Angered, Göteborg Nygårdskyrkan, Linköping Zion Temple Celebration Center, Eskilstuna Fagerås Baptistförsamling Korskyrkan i Götene Sundsvalls Baptistförsamling Elimkyrkan, Skärholmen Nya Jerusalem Internationella församling, Örebro Boxholms Frikyrkoförsamling Korskyrkan Filipstad-Hällefors Framtidskyrkan Mellansel Vänersborgs Baptistförsamling Kongressen beslutade att notera dessa nya församlingar till protokollet. Samfundets tack till den avgående missionsdirektorn Anders Blåberg framfördes vid första dagens kvällsmöte av ordföranden Claes-Göran Åberg. Även bitr. missionsdirektorn Kjell Bonerfält och ledaren för Församlingsprogrammet Øyvind Tholvsen samt Medarbetarförbundets ordförande Eleonore Gustafsson framförde tack till Anders. Det framkom därvid att åtskilliga aktiviteter och frågor initierats och drivits av Anders samt omnämndes den fina arbetsgemenskap som förelegat. Anders svarade med tack och med att reflektera över erfarenheter. Avtackningen avslutades med blommor till Anders och bön över Anders fortsatta gärning och en lång varm applåd från kongressen. Kongressen beslutade Årsbok verksamhetsåret 2014 att notera till protokollet samfundets tack till den avgående missionsdirektorn Anders Blåberg. § 14 VAL AV MISSIONSDIREKTOR Hanne Carlsson, Linalie Karlsson och Magnus Eriksson från EFKs styrelse beskrev hur rekryteringsprocessen gått till. Nomineringsprocessen avslutades i september 2013 och rekryteringsgruppen utgick från de 30 personer som nominerats och med inriktning på två olika spår för att skapa ett ledningsteam. Målsättningen var att kunna presentera två olika förslag i januari 2014. Redan tidigt utkristalliserade sig Daniel Norburg som en tänkbar kandidat. Efter att ha prövat olika teamvarianter beslutade sig styrelsen för att föreslå Daniel som missionsdirektor och utifrån honom bygga ett kompletterande team för att få ett brett ledarskap. Styrelsen angav bland annat följande skäl för att föreslå Daniel Norburg som ny missionsdirektor: Daniel är en mycket god ledare som tillsammans med sina medarbetare i Immanuelskyrkan i Malmö har lett ett stort förändrings- ¬och förnyelsearbete. Daniel har bred ledarerfarenhet, som ordförande för Hyllie Park Folkhögskola, som ordförande för Mariaskolan i Malmö, och som ledare för New Wine Sverige. Daniel har brett förtroende iden rörelse som han varit en del av sedan barnsben. Vi tror att hans hjärta för den lokala församlingen, hans vilja att utrusta pastorer och ledare, hans förmåga att leda förändringsarbete är något som EFK behöver just nu. För att sedan gå vidare med det kompletterande ledarteamet utsåg styrelsen en ny intern arbetsgrupp. Från den arbetsgruppen redogjorde Magnus Eriksson hur man arbetat. Redan tidigt väcktes förslaget att innan ett kompletterande ledarteam utses bör det först göras en genomlysning av hela EFKs verksamhet för att utröna eventuella behov av förändringar och förnyelse i hur EFK är organiserat och hur verksamheten genomförs. EFKs styrelse har därför beslutat om ett ”Omtag” och utsett en Årsbok verksamhetsåret 2014 framtidsgrupp till att komma med förslag på eventuella förändringar. Framtidsgruppen består av: Daniel Norburg, Malmö, ordförande, Lisa Fredlund, Kristianstad, Ingemar Forss, Östersund, Josefin Fållsten, Örebro, Kristine Arapovic-Lindetorp, Stockholm, Maria Alphonce, Linköping, utredningssekreterare, och Öyvind Tholvsen, Örebro. Magnus Eriksson informerade också om att styrelsen beslutat om en intern interimslösning tills det nya ledarteamet är utsett där Filip Tegneklint och Bernth-Åke Ottosson tillsammans med Daniel Norburg kommer att utgöra missionsledningen. Därefter fick Daniel Norburg möjlighet att presentera sig. Daniel refererade bland annat till sina 20 år som pastor i Immanuelskyrkan i Malmö, vilket inneburit många aktiviteter som utvecklat hans ledarskap. Daniel berättade också om den tid han använt i bön och prövning inför Gud innan han lovade att ställa sig till förfogande. Han bekräftade sin vilja, att om han blir vald, alltid söka Guds bästa för EFK och lyssna för att vi tillsammans i EFK ska kunna gå mot EFK 2020. Kongressens vice ordförande Gudrun Boström lämnade nu ordet fritt. Thomas Lundström, Mötesplatsen, Örebro Röstar för ett mjukt nej till ensam missionsdirektor, vilket har tre skäl: • ett kollektivt beslutsfattande är en del av EFK, vårt arv. • jämställdhet mellan könen var viktigt för Jesus och Paulus; tro utan gärningar är död. • att det bubblar av samtal inom EFK; det spretar åt olika håll; det är omöjligt att fungera som ensam och svårt även för ett delat ledarskap. Tomas ansåg att Daniel kan vara en del av ett kollektivt ledarskap som kan tillskapas i framtidsgruppen och beslutas senare. Jonatan Arenius, Immanuelskyrkan, Örebro I ett apostoliskt ledarskap är det viktigt att vi har med kvinnor. Vill ha svar på frågan om apostoliskt ledarskap. Daniel svarar: Det finns en15 minuters intervju på EFKs hemsida där jag bland annat svarar på detta, Jag tror på teamledarskap och jag tror på kvinnor ialla tjänster. Jag tror att det finns en potential hos kvinnor. I Malmö finns ett team på fyra pastorer varav tre kvinnor. Jag står inte för t ex Amritzers syn på ledarskap. Med apostoliskt team menar jag ett team där de fem tjänstegåvor som anges i NT är i funktion. Min analys är att vi under lång tid haft betoning på herde- och lärargåvorna men det har varit svårt att identifiera evangelisten, profeten och aposteln. Vi behöver se dynamiska församlingar och tittar vi på de församlingar som växer ser vi att det är församlingar där de här gåvorna är i funktion. Jag tror på teamledare i ett teamledarskap, där någon måste vara ansvarig, annars tillsätts en kommitté. Risken är att en tar ett obekräftat ledarskap. Det är alternativen och min erfarenhet. Kongressen skall veta vem som är teamledare. Anders Lycketeg, Hallsberg Jobba i framtidsgruppen och där utforma teamet är bra. En huvudfigur behöver vi. Jag stöder förslaget. Owe Anbäcken, Ryttargårdskyrkan, Linköping Jag deltog i rekryteringsgruppen under flera månader. Vi fick inte ihop ett team med tre likvärdiga personer. Vi ställde alla frågor till Daniel. Jag stöder Daniel helhjärtat. Samtidigt som det är viktigt att det formas ett team kring Daniel. Jag föreslår ett tillägg till framtidsgruppens sammansättning där även Niklas Holmefur ingår i gruppen, åtminstone som adjungerad. Klas Hammar, Folkungakyrkan, Stockholm Vi nominerade Daniel, och vi beslutade i lördags att Folkungakyrkans delegater ska rösta på Daniel men vi vill skicka med att Daniel ska uppmanas att skaffa sig en jämställd och mångfaldig ledningsgrupp. Tea Gustavsson, Folkungakyrkan, Stockholm Vi har inte tid att lamslå rörelsen med oklarheter med tanke på EFK 2020. Mina synpunkter beträffande Daniel är att han har en ödmjuk hållning, blottar sina svagheter, trogen arbetare. Stefan Swärd, Folkungakyrkan, Stockholm Jag tackar för bra styrelsearbete, röstar för styrelsens förslag. Emanuel Bäckeryd, Ryttargårdskyrkan, Linköping Låt oss vara pragmatiska och realistiska, vi har ett bra förslag och behöver inte otydlighet. Jag stöder förslaget. Hans Jansson, Kungsportskyrkan, Huskvarna Stryker under att det har gjorts ett bra arbete för att ta fram förslaget. Daniel har visat på ett bra sätt att bygga församlingen på. Daniel är väl meriterad. Arv och miljö formar en person. Daniels pappa och andra släktingar är lojala entreprenörer och verksamma i vår församling. Det finns även hos Daniel mycket klokhet, entreprenörskap och lojalitet. Kristine Arapovic-Lindetorp, Korskyrkan, Stockholm Kvinnliga förebildar saknas. Team är viktigt. Valet av Daniel pekar på samarbete och eftersom han är en ledare som uppskattar kvinnor i ledartjänst tror jag att vi kommer att få se kvinnor i team tillsammans med Daniel. Huvudfrågan är om vi kommer att vinna människor för Kristus och då behövs en ledare som stödjer detta. Elin Kullingsjö, Mötesplatsen, Örebro Det är viktigt att ha internationell utblick och erfarenhet av globalt arbete. Hur ser du Daniel på detta? Daniel svarar Elin: Mission har alltid legat mig varmt om hjärtat. Mission har också alltid legat varmt om hjärtat i Immanuelskyrkan i Malmö. Samarbete inleddes med UMU i Turkiet. 1997 skapades ett team och Immanuelskyrkan blev en sändande församling. Jag har aldrig bott utomlands men har hunnit se en hel del av missionen. Immanuelskyrkan har alltid stött missionärer. Björn Fredriksson, Åkerbo frikyrkoförsamling, Linköping Vi har satt upp höga mål genom EFK 2020. Det finns därför en glädje över förslaget och kunna få följa Daniel under längre tid. Jag har stort förtroende för honom. I Daniel får vi en som kan lyfta fram sverigearbetet starkt; vi behöver ÅRSREDOVISNING 49 Protokoll Kongressen 2014 Thomas Sundin, Lugnetkyrkan, Falun Paulus talade mycket om karaktären, vilket känns mycket bra beträffande Daniel. Vi behöver lokalt tänka på Kristi kropp. Hur ser du på det i Sverige och världen? Hur ser du på ande, själ och kropp? Daniel svarar: Guds rike kommer först, EFK får vara en katalysator för Guds rike. Här är jag mycket helgelseförbundare. Här har jag också lärt mig mycket i New Wine rörelsen – jag har samarbetat med präster och pastorer från olika håll. Vi är ett Guds folk men ser mycket från olika håll. EFK har formulerat fantastiskt mycket bra i våra olika grunddokument. Ordföranden meddelade att det förelåg två förslag att ta ställning till, ett förslag om bifall till styrelsens förslag till val av missionsdirektor och ett förslag till avslag av styrelsens förslag. Kongressen beslutade att bifalla styrelsens förslag och välja Daniel Norburg som missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan. Efter varma stående applåder skedde förbön för Daniel av Anders Blåberg, Cahtrine Nygren, Claes-Göran Åberg och Linalie Karlsson. Daniel utryckte därefter ett stort tack för förtroendet och framhöll att han skulle göra allt han kan med Guds kraft för att inte göra medlemmarna besvikna. § 15 VAL AV STYRELSE FÖR EVANGELISKA FRIKYRKAN Erik Bryskhe redogjorde för vilka utöver honom själv som ingått i valberedningen; dessa är Nils Norburg, Eva Johansson, Leif Larsson, Christer Morath, Maria Furusand. Nils Norburg lämnade valberedningen när det blev aktuellt att föreslå Daniel Norburg som missionsdirektor. Maria Furusand lämnade också valberedningen i samband med anställning på Församlingsprogrammet. 50 ÅRSREDOVISNING Valberedningen föreslog att antalet styrelseledamöter utökas med 1 till 17 ledamöter utöver missionsdirektorn. Omval föreslogs med mandatperiod till år 2016 av: Mats Berggren, Eva Domeij, Ingemar Forss, Linalie Karlsson, Johan Knabäck, Anders Nordström och Claes-Göran Åberg för en tvåårsperiod. Nyval föreslogs med mandatperiod till år 2018 av: Anna Elsander, Tea Gustavsson, Maria Arcini, Fredrik Lignell, Basem Besada, och Mesfin Kassaye. Inga förslag till ytterligare nomineringar lämnades. Kongressen beslutade att det var nog med nomineringar. Därefter gavs tillfälle att lämna synpunkter beträffande antalet styrelseledamöter. Bernth-Åke Ottosson, Betania, Åbytorp Det finns risk för urlakning av ansvaret när antalet blir för många. Jag föreslår att antalet ledamöter minskas till 15 personer. Förslaget tas senare tillbaka till förmån för Gunlög Eiderbrants förslag. Anders Åberg, Folkungakyrkan, Stockholm Kan någon ledamot uttala sig om lämpligt antal? Johan Knabäck, styrelseledamot Jag anser att det är bättre med en mindre styrelse men det spelar inte så stor roll om man är 15 eller 17. Det behövs olika typer av kunskap, därför finns det inte någon större anledning att ändra på valberedningens förslag. Lisa Fredlund, Kristianstad Vårt förslag på Maria Arcini utgör en god tillgång för rörelsen. Paul Snälls, Nässjö Allians- och Baptistförsamling. Varför finns ingen representant från Saron Göteborg? Erik Bryskhe svarar: Vi har tillfrågat Saron utan att få något förslag. Gunlög Eiderbrant, Filadelfia, Örebro Det stora antalet ledamöter gör att det är tungjobbat eftersom det därtill kommer adjungerade tjänstemän. Mitt förslag är en stadgeändring där minimiantalet minskas till 10 ledamöter. Josef Norresjö, Filadelfia, Örebro Jag föreslår att en av 17 ska vara mellan 15 och 25 år, dvs. en representant för de yngre. Öyvind Tholvsen, Mötesplatsen, Örebro Beslutet tas utifrån de utmaningar med stora ekonomiska åtaganden som församlings- och missionsrörelsen står inför. Det behövs därför pastorer från de stora församlingarna eftersom de representerar många medlemmar (18 församlingar representerar 9 000 medlemmar). Gunlög Eiderbrant Någon skrev på Twitter om att det var för få kvinnor. I så fall gäller det skärpning till de kvinnor som säger nej vid förfrågan. Många som nu är besvikna har inte hört av sig till valberedningen med förslag på ledamöter. Valberedningen kan ju inte känna samtliga medlemmar. Underlätta för valberedningen genom att komma med förslag. Många skulle växa om de får peppning. Erik Bryskhe, från valberedningen, konstaterar att det kommer att bli 7 kvinnor och 10 män i styrelsen. Valberedningen har fått ringa många kvinnor innan man fått ja från en kvinna medan det är lättare att få ja från en man. Kongressen beslutade att antalet styrelseledamöter skall vara 17 plus missionsdirektor. Följande personer är valda till Kongress 2016: Per Ewert, Forserum, Håkan Arenius, Örebro, Charlotte Arenander, Umeå och Magnus Eriksson, Stockholm. Följande personer är valda till Kongress 2014: Mats Berggren, Jävrebyn, Hanne Carlsson, Örebro, Gunlög Eiderbrant-Nilsson, Örebro, Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Malmö, Eva Domeij, Hässelby, Ingemar Forss, Östersund, Linalie Karlsson, Linkö- ping, Kjell Tofters, Östervåla, Johan Knabäck, Västerås, Anders Nordström, Karlstad, Claes-Göran Åberg, Gnosjö och Göran Janzon, Stora Mellösa, (personalrepresentant). Foto: Emmanuel Ingelsten bredare tillväxt där. Den unga generationen behöver vinnas vilket stöds av de tankar han redovisat. Av dessa har följande avböjt omval: Hanne Carlsson, Gunlög Eiderbrant-Nilsson, Ferro Mehmedovic, Kjell Tofters och Göran Janzon Dessutom avbryter Per Ewert sin mandattid i förtid vid Kongress 2014. Valberedningen föreslår omval av följande personer med mandatperiod till år 2016: Mats Berggren, Eva Domeij, Ingemar Forss, Linalie Karlsson, Johan Knabäck, Anders Nordström och Claes-Göran Åberg. Valberedningen föreslår nyval av följande personer med mandatperiod till år 2018: Anna Elsander, Borlänge, Tea Gustavsson, Skogås, Maria Arcini, Tollarp, Fredrik Lignell, Linköping, Basem Besada, Järfälla och Mesfin Kassaye, Bandhagen. För notering till protokollet har följande nyval gjorts gällande personalrepresentant med mandatperiod till år 2018: Thorine Arenius, Örebro. Kongressen beslutade att man kan gå till beslut och att man kan ta gruppbeslut, att anta valberedningens förslag till omval, att anta valberedningens förslag till nyval, att notera att vald personalrepresentant är Thorine Arenius, att välkomna den nya styrelsen med en applåd. § 16 VAL/NOTERING AV STYRELSE FÖR PENSIONSSTIFTELSEN EVANGELISKA FRIKYRKAN Kongressen hade att utse en arbetsgivarrepresentant i Pensionsstiftelsens styrelse. Nuvarande arbetsgivarrepresentanter: Ingemar Hansson (ordinarie 20112014) Bengt Elmvret (ordinarie 20122015) Mats Jerlström (ordinarie 2013- Årsbok verksamhetsåret 2014 Kristine Arapovic-Lindetorp, från Korskyrkan i Stockholm var en av de som tog chansen att framföra sina åsikter på Kongress. Årsbok verksamhetsåret 2014 ÅRSREDOVISNING 51 Protokoll Kongressen 2014 arbetar med EFK” förs in i stället för ”samarbetar med EFK UNG”, att stödja Bidragsspåret i arbetet med att erbjuda fler församlingar möjligheten att ansluta sig. 2016) Lars-Erik Stendahl (suppleant 2012-2015) Valberedningen föreslog omval av följande person med mandatperiod till år 2017: Ingemar Hansson, Billdal. för notering till protokollet hade följande omval gjorts på arbetstagarsidan med mandatperiod till år 2017: Anders Kammensjö, Hisings Backa. Håkan Axelsson, Norsborg, Irma Janzon, Stora Mellösa. Kongressen beslutade att följa valberedningens förslag beträffande fyllnadsval respektive nyval. Anders Blåberg framhöll dessutom att när EFK UNG fortsätter som program är det viktigt att programstyrelsen får ett tydligt uppdrag utöver arbetet med Frizon. Ledarskapsutveckling har nu överförts till Församlingsprogrammet. Kongressen beslutade att följa valberedningens förslag och att notera arbetstagarsidans val. Tack till avgående ledamöter i styrelsen framfördes av Claes-Göran Åberg inklusive de som inte nu var närvarande med tillönskan om Guds rika välsignelse. Blommor utdelades till närvarande ledamöter. Samuel Simonsson framhöll att det känns bra att EFK UNG är en del av EFK. Cahtrine Nygren vill att man tackar Gud för vad EFK UNG gjort och bad för dess fortsatta verksamhet. §19 EFK UNG Anders Blåberg föredrog vad som hänt med EFK UNG och hänvisade till handlingarnas sida 12. EFK UNG har nu blivit ett program inom EFK. Tidigare styrelse har blivit en programstyrelse. Organisationsnumret blir vilande. EFK UNG arbetar bland annat med Frizon-festivalen. §21 STADGEÄNDRINGAR § 17 VAL AV REVISORER TILL EVANGELISKA FRIKYRKAN OCH PENSIONSSTIFTELSEN EVANGELISKA FRIKYRKAN Valberedningens förslag: Nuvarande ordinarie: Irén Frändå (auktoriserad), Anders Källner, Jönköping, Lars-Åke Jakobsson, Örebro. Nyval av: Anders Löthgren, Kumla (auktoriserad). Omval av: Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson. Nuvarande suppleanter: Jonas Grahn, Örebro, (auktoriserad), Sven Erik Eriksson, Tärnsjö Louise Wettéus, Örebro. Omval av: Jonas Grahn, Sven Erik Eriksson, Louise Wettéus Kongressen beslutade att följa valberedningens förslag. 18§ VAL AV VALBEREDNINGEN Följande personer är valda på en mandatperiod till Kongress 2014: Christer Morath, Östra Ryd, Erik Bryskhe, Götene, Leif Larsson, Vilhelmina. Följande personer är valda på en mandatperiod till Kongress 2016: Nils Norburg, Jönköping, Maria Furusand, Stockholm, Ewa Johansson, Värnamo. Av dessa har Nils Norburg och Maria Furusand avbrutit sina mandatperioder i förtid. Valberedningen föreslog fyllnadsval av följande personer till år 2016: 52 ÅRSREDOVISNING Valberedningen föreslog nyval av följande personer till år 2018: Josefin Lennartsson, Örebro, Knut Bertil Nystöm, Örebro, Willy Svahn, Linköping. Kongressen beslutade att notera att organisationen EFK UNG har lagts vilande, men kommer att kvarstå som juridisk person, att notera att all EFK UNGs verksamhet samt alla tillgångar har förts över till Evangeliska Frikyrkan. §20 EFK UNGs bidragsspår Anders Blåberg föredrog bakgrund och styrelsens kommentar med förslag och hänvisade till handlingarnas sida 13. EFK UNGs Bidragsspår är en organisation som består av de församlingar som bildade ungdomsorganisationer, cirka 40 stycken, för att ta tillvara på bland annat Ungdomsstyrelsens ekonomiska bidrag. Stadgarna relaterar nu till EFK UNG men detta bör korrigeras eftersom en relation bör upprätthållas mellan EFK och Bidragsspåret. Bidragsspåret skall uppmuntras hos församlingarna. Kongressen beslutade att ta upp frågan om Bidragsspårets plats i EFK, att när stadgarna till Bidragsspåret ändras föreslås att meningen ”sam- EFKs stödgrupp Øyvind Tholvsen föredrog förslaget till stadgeändringar. Vid bildandet av Nybygget – kristen samverkan 1996 ersattes tidigare möjlighet till enskilt medlemskap med en möjlighet till medlemskap i en stödgrupp. Det går inte idag att avgöra vilka som tillhör stödgruppen, det saknas helt enkelt ett vederhäftigt register. Därför föreslås stödgruppen läggas ned och EFK blir därmed en rörelse med enbart anslutna församlingar. Därför föreslås följande stadgeändring. § 2.2 som talar om stödgrupp stryks och utgår. § 3.1 som talar om ärende vid kongressen och ger medlem i stödgruppen rätt att väcka motion vid kongressen utgår avsnittet ”eller person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt”. § 3.4.1 som talar om närvarorätt utgår avsnittet ”personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp”. Kongressen beslutade att anta de föreslagna stadgeändringarna beträffande stödgruppen. Medlemsbegreppet i EFKs stadgar I nya församlingsplanteringar används nya sätt att definiera tillhörighetsformer. Det finns t.ex. församlingar som har gjort församlingsordningar och stadgar där man inte använder begreppet medlem. Församlingen kan t.ex. istället bestå av ett antal husförsamlingar som utser ombud till årsmötet. Det behövs därför ett klarläggande omkring hur de församlingar som idag inte använder medlemsbegreppet ska representeras i våra beslutande organ. Därför föreslås följande stadgeändring: § 2.1 Tillägg: Vid varje års slut skall samarbetande församling rapportera församlingens medlemsantal. För församling som inte har matrikelfört personligt medlemskap rapporteras hur många personer församlingen består av utifrån de kriterier som anges för medlemskap i Evangeliska Frikyrkans ”Förslag församlingsordning”. Detta antal ger sådan församling de rättigheter och/eller skyldigheter som i dessa stadgar knyts till församlings medlemsantal. De personer som ligger till grund för denna rapport äger samma rättigheter som övriga församlingars medlemmar. NOTERING AV TACK TILL VALBEREDNINGEN En delegat från Folkungakyrkan i Stockholm ställde frågan om dialog har förts med de församlingar som är berörda? Svaret från Öyvind Tholvsen är att förslaget har arbetats fram tillsammans och att det finns en öppenhet för nya former i församlingsbildning. §23 REDOVISNING AV UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012 Styrelsen tillsammans med Maritha Vilhelmsson och Anders Blåberg presenterade en redovisning som fanns återgiven i kongresshandlingarna på sidorna 15 -19. 2012 års kongress samtalade om vad det innebär att vara en EFK-församling och vem som skall betala det gemensamma sverigearbetet. Kongressen beslutade att styrelsen skulle arbeta med den långsiktiga finansieringen och utföra en väl utarbetad kommunikationsturné. 1. Långsiktig finansiering av arbetet i Sverige. Sex åtgärdsområden har utvecklingspotential (se handlingarna) 2. Kommunikationsturnén har gått under namnet ”Nära 2020” och innefattat besök och aktiviteter i sociala medier, vilket beskrivs i handlingarna. I slutkommentaren noteras att man måste arbete med närheten till Örebro Missionsskola och Sverigekontoret samt distansen till rörelsen. Besöken spelar roll och man behöver lära sig prata om ”oss” i stället för ”vi”. Framtidsgruppen som beslutats Kongressen beslutade att anta föreslagen stadgeändring angående medlemsbegreppet. Konsekvens av beslut om EFK UNGs framtid. Då EFK UNG har lagts vilande behövs följande stadgeändringar göras: § 3.1 p. 8, Information från EFK UNG, tas bort (Ny numrering i framtida stadgar) § 3.1 3 st., EFK UNG borttages § 3.4.1 samt EFK UNG genom en representant borttages samt ytterligare 3 tillfällen där EFK UNG nämns borttages. Kongressen beslutade att anta de föreslagna stadgeändringarna vad gäller konsekvenserna av att EFK UNG har lags vilande. §22 PRESENTATION/NOTERING AV NYA MISSIONÄRER SAMT Årsbok verksamhetsåret 2014 Presentation och bön om välsignelse för de nya missionärerna skedde vid kvällsmötet på fredagen och togs upp för notering vid förhand¬lingarnas upptagande på lördagsmorgonen. Kongressen beslutade att notera till protokollet de nya missionärer som antagits; Irén och Mats Frändå, Ferro och Anna-Maria Mehmedovic och Mattias och Anna-Lena Hallkvist, att notera det gedigna, omfattande och svåra arbete som valberedningen genomfört och ett särskilt tack framfördes till de som nu slutar sina uppdrag. Vidare genomfördes en presentation av de medarbetare inom EFK som var närvarande vid Kongressen. Presentationen avslutades med en bön över deras arbete. Årsbok verksamhetsåret 2014 om kommer att ta upp åtgärdspunkterna och förbättringsområdena. Anders Blåberg gjorde ett detaljnedslag och det gällde renoveringen av Torpladan och Götabro. Anders nämnde att det influtit cirka 2 miljoner kr men att det behövdes ytterligare insamlingar. Kongressen beslutade att notera redovisningen av åtgärder utifrån 2012 års kongress. §24 SPANINGAR OCH GRUPPSAMTAL Vid sidan om den av Kongressen beslutade dagordningen fanns inlagt i kongressprogrammet så kallade spaningar gällande församlingsrörelsens nuläge och framtid. Ett antal personer redogjorde för sina spaningsuppdrag, dessa följdes upp av gruppsamtal och samtal i storforum. Anteckningar från dessa samtal finns i bilaga 2 till detta protokoll. I en sammanfattande kommentar tog ordföranden Claes-Göran Åberg upp några konkreta förslag som under samtalen lämnats för beslut i Kongressen. Förslag om att tillsätta en demokratiutredning Styrelsen anser att det sammanfaller med framtidsgruppens uppdrag att se över styrelsens roll och storlek, mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Kongressen beslutade att låta frågan ingå i framtidsgruppens uppdrag. Förslag om ett särskilt ställningstagande gällande samboförhållanden samt om att uppta arbete för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Presidiet ansåg att detta var viktiga frågor som bör beredas mer och överlåtas till styrelsen tillsammans med Församlingsprogrammet för beredning. och samtal med orden: Det är framför allt två områden som lyfts mer än andra. Det är frågan om EFK som ett nätverk bestående av hubbar. En hubb kan i detta sammanhang definieras som ett resurscenter eller ett ”förråd” som kan dela med sig till andra. Det andra som särskilt lyfts upp är ledarskapet för det gemensamma arbetet inom Evangeliska Frikyrkan. Det som behandlas i spaningarna och samtalen kommer att skrivas samman och tillställas församlingarna. Sofi Simonsson protokollsekreterare Bengt Elmvret protokollsekreterare Göran Axelsson justerare Gunnel Borg justerare Kongressen beslutade att skicka anteckningarna från spaningarna och samtalen till framtidsgruppen och styrelsen, att rekommendera församlingarna att göra ett upprop om att det behövs medel, dvs. en satsning behöver göras för att täcka EFKs ekonomiska underskott under 2014, att skicka en hälsning med vår besökare pastor Kita hem till den japanska samarbetskyrkan. §25 RAPPORT FRÅN MÖTESBYRÅN Vid kongressen var 451 ombud, 520 deltagare och 113 församlingar närvarande. §26 INBJUDAN TILL REPRESENTANTSKAPSMÖTE 2015 Kongressen avslutades med en inbjudan till Representantskapsmöte den 9 maj 2015 i Kungsportskyrkan i Huskvarna. Anders Blåberg anförde att styrelsen borde överväga annat datum med tanke på 200-årsjubileet av Svenska Bibelsällskapet. Claes-Göran Åberg ordförande Gudrun Boström vice ordförande Kongressen beslutade att överlåta frågorna till styrelsen för beredning. Cathrine Nygren vice ordförande/mötesguide Ruben Johansson vice ordförande/mötesguide Även vice ordförande Gudrun Boström sammanfattade spaningar Johanna Wikström protokollsekreterare ÅRSREDOVISNING 53 Foto: Karin Carlsson Foto: Fredrik Lindé Årsredovisning Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 875700-8910 EFK UNGs Bidragsspår 802442-5004 54 Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 55 Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse org.nr 875700-8910 Årsredovisning för år 2014 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse får härmed avge årsredovisning för 2014. Stiftelsen har som uteslutande ändamål att trygga utfästelser om tjänstepension som givits till anställd av samfundet Evangeliska Frikyrkan eller i samfundet samarbetande församlingar och med samfundet samarbetande företag och organisationer. Tjänstepensionsrätt som intjänas från och med år 2014 av nämnda anställda tryggas inte av stiftelsen. Sådan pensionsrätt tryggas i regel genom Alecta och ITP-avtalet. Förmånstagare och pensionsstiftelsens fortsatta uppgift Totalt uppbär 317(307) personer pension från Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. Fribrevsinnehavare var vid årsskiftet 563(610) personer. Mot bakgrund av att stiftelsen inte längre tryggar nyintjänande har samtliga aktiva förmånstagare för vilka pensionen ännu ej är under utbetalning erhållit ett fribrev avseende i stiftelsen intjänad förmån. I oktober 2014 medgav ITP-nämnden att de gamla samordningsreglerna får tillämpas beträffande anställda som omfattas av ITP-2 även av arbetsgivare som anslutits efter januari 2009. Stiftelsens åtaganden för aktiva förmånstagare vars pension ännu ej är under utbetalning begränsas därmed till det förmånsbelopp som gällde för förmånstagaren vid dennes anslutning till ITP-2-avtalet och innefattar inte längre tjänstetidsandel i stiftelsen av förändrad lön som inträffar efter övergången till ITP-2-avtalet. Stiftelsens pensionsåtagande per individ kan därmed låsas till ett bestämt belopp som inte kommer att förändras, vilket minskar risken för att stiftelsen behöver kompletterande tillskott. Uppräkningen av åtaganden vid löneförändringar för tjänstetid i stiftelsen belastar framdeles kostnaderna för ITP-2. Pensionsstiftelsens fortsatta uppgift är att genom god förvaltning av anförtrodda medel tryggade intjänade åtagandenas fullgörande samt vid behov föreslå debitering till täckande av dessa. Gällande regelverk begränsar stiftelsens möjligheter att överföra medel till täckande av Evangeliska Frikyrkans pensionsutbetalningar till årets överskott. Denna begränsning gäller när stiftelsens tillgångar understiger värdet av pensionsåtagandena. Det i ansvarsförbindelserna angivna värdet av de framtida pensionsutbetalningarna är osäkert (se not 7). Värdet påverkas också av lågt ränteläge och ökande livslängder,vilket är bakgrunden till att en extra debitering beslutats från 2014 och även för år 2015 av styrelsen för Evangeliska Frikyrkan. Kapitalavkastning NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGARNA Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värdering av värdepapper såsom aktier och obligationer värderas till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Dessa redovisas som anläggningstillgångar. Upplupen ränta på placeringar redovisas som upplupen intäkt. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Not 3 Förutbetalda kostnader och 2014 2013 upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 681 297 681297 Not 4 Eget kapital Ingående kapital 104 817 99 716 Årets resultat 14 087 9 421 Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren -4 227 -4 320 Summa eget kapital 114 677 104 817 Not 1 Premieintäkter 2014 2013 Premie pension 1 431 838 Administrationsavgift516588 Summa premier 1 947 1 426 Not 5 Avsättningar Skuld för ATP kompensation 407 492 Omsorgsstiftelsen478478 885970 BALANSRÄKNING2014-12-312013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 2 109 425 97 033 Summa anläggningstillgångar 109 425 97 033 Not 2 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Ingående bokfört värde Investeringar Avyttring Utgående bokfört värde 48 230 14 789 -25 423 37 596 48 306 130 181 -30 257 48 230 Not 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader 376 54 Upplupna semesterlöner7584 Upplupna sociala avgifter 9 10 460148 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 681 297 Skattefordran153124 Övriga fordringar 453 59 1 287 480 Räntebärande papper Ingående anskaffningsvärde Investeringar Avyttring Utgående bokfört värde 34 850 37 885 -16 670 56 065 30 784 13 102 -9 036 34 850 RESULTATRÄKNING Stiftelsens intäkter Not20142013 Aktieutdelningar svenska aktier 1 770 1 711 Räntor obligationer och konverteringslån 3 860 3 824 Premier 1 1 947 1 426 Summa stiftelsens intäkter 7 577 6 961 Stiftelsens kostnader Avkastningsskatt-304-494 Administrationskostnader-439-432 Förvaltningskostnader-381 -38 Resultat före realisationsresultat 6 453 5 997 Resultat från långfristiga värdepappersinnehav 7 634 3 424 Årets resultat 14 087 9 421 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 5 680 6 967 116 392 9 072 9 552 106 585 Blandade värdepapper Ingående bokfört värde 3 071 3 271 Investeringar 0800 Avyttring 0 - 1 000 Utgående bokfört värde 3 071 3 071 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 4 Årets resultat Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren Summa eget kapital 104 817 14 087 -4 227 114 677 99 716 9 421 -4 320 104 817 Fastighetsportfölj Ingående anskaffningsvärde 10 882 11 072 Avskaffning/Avyttring 1 811 -199 Återföring nedskrivning09 Utgående bokfört värde 12 693 10 882 Summa bokfört värde 109 425 97 033 Avsättningar Övriga avsättningar 5885970 Kortfristiga skulder Övriga skulder370650 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 460 148 Summa kortfristiga skulder 830 798 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 116 392 106 585 Ställda panterIngaInga Ansvarsförbindelser 7 103 654 114 611 Under året har det egna kapitalet för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse gett en avkastning på 12,1 % (8,8 %). Tas hänsyn även till förändringen i orealiserade vinster blir avkastningen avkastningen 17,9 % (16,3 %). Orealiserade vinster var vid årsskiftet 21 402 tkr (15 048 tkr), se not 2. Resultat och ställning Resultatet av stiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt noter. 56 ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE Årsbok verksamhetsåret 2014 103 654 114 611 *Pensionsförpliktelserna har beräknats enligt finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:24). Tillämpad diskonteringsränta i 2014 års bokslut är 2,6 % som reduceras med avkastningsskatt med 0,4 % till 2,2 %. Åtagandenas begränsade antal och sammansättning är inte tillräckligt representativt för att med tillräcklig säkerhet beräkna åtagandet värde, varför den verkliga förpliktelsen kan komma att överstiga upptaget belopp med bedömningsvis 10%. Enligt nämnda föreskrifter kommer diskonteringsräntan för 2015 vara 1,9 % som reduceras för avkastningsskatt med 0,3 % till 1,6 %. Omräknas förpliktelserna vid utgången av 2014 enligt 2015 års föreskrifter ökas åtagandet till 112.399 tkr med nämnda beräkningsosäkerhet. Pensionsförpliktelserna har beräknats med hänsyn till avtalet om tjänstetidssamordning vilket minskar stiftelsens åtagande. Örebro 2015-03-11 Ingemar Hansson, ordförande, Maths Jerlström, Anders Holmefur, Bengt Elmvret, Anders Kammensjö, Bengt Freed. Jämförelse mellan bokfört värde och verkligt värde på noterade aktier och räntebärande papper. Aktier Bokfört värde Börsvärde 37 597 54 116 48 231 61 993 Räntebärande papper Bokfört värde Börsvärde 56 065 57 892 34 850 35 470 Övriga värdepapper Bokfört värde Börsvärde 3 071 3 1087 3 071 3 167 Fastighetsportfölj Bokfört värde Börsvärde Summa bokfört värde Summa börsvärde Orealiserade vinster 12 692 15 732 109 425 130 827 21 402 10 881 11 451 97 033 112 081 15 048 Årsbok verksamhetsåret 2014 Not 7 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser* Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 mars 2015. Anders Löthgren, auktoriserad revisor, Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson. ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE 57 Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse Revisionsberättelse Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse org.nr 875700-8910 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. EFK UNGs Bidragsspår Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med tryggandelagen, årsredovisningslagen eller stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med tryggandelagen, årsredovisningslagen eller stadgarna. Örebro den 27 mars 2015 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Anders Löthgren, auktoriserad revisor Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Evangeliska frikyrkans Pensionsstiftelse för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt tryggandelagen och stadgarna. ÅRSREDOVISNING FÖR EFKS PENSIONSSTIFTELSE Org nr 802442-5004 Förvaltningsberättelse Ändamål med verksamheten EFK UNGs Bidragsspår är en självständig och demokratisk rörelse av och för barn och ungdomar i Evangeliska Frikyrkan. Organisationen har funnits sedan 2007 och står på kristen grund. EFK UNGs Bidragsspår består av lokalföreningar som har viljan att, kapaciteten till och upplever sig betjänta av att organisera sin barn- och ungdomsverksamhet i former som ger rätt till statsbidrag. Detta ger resurser och möjligheter att utveckla och förbättra det lokala arbetet med och för barn och unga. EFK UNGs Bidragsspår samarbetar med Evangeliska Frikyrkan (EFK). Den 31 december 2014 hade organisationen 39 medlemsföreningar, från Rosvik i norr till Malmö i söder. Föreningarna hade tillsammans ca 4 000 medlemmar i olika åldrar. Främjandet av ändamålen - Aktiviteter i de lokala föreningarna. I våra lokala föreningar bedrevs en mängd olika aktiviteter under året. Bland aktiviteterna fanns tonårskvällar, körsång, scoutverksamhet, söndagsskola, sportaktiviteter, skidläger och hajker. Genom direkta medel har lokalföreningarna själva kunnat välja hur de på bästa sätt ska förvalta sin del av statsbidraget. Alla lokala föreningar har också egna stadgar som gör det möjligt för alla barn och ungdomar att bli medlemmar i en förening och därmed vara med och påverka verksamhetens innehåll. Delaktighet på barn- och tonårskonferensen på Torp. Under midsommarveckan i juni samlades tusentals barn och tonåringar från olika lokalföreningarna runt om i Sverige till konferens på Torp utanför Kumla. Många deltog också som ledare för de olika grupperna. Under veckan gavs man möjlighet att delta i aktiviteter som ungdomssamlingar, småbarnssång, fritidsaktiviteter, caféhäng och fortbildning bland mycket annat. Delaktighet på festivalen Frizon. Tonåringar från de olika lokalföreningarna runt om i Sverige och deras ungdomsledare deltog under festivalen Frizon som pågick under fem dagar i augusti. Festivalen erbjöd en mängd olika aktiviteter som konserter, gudstjänster, ledarutveckling, seminarier, paneldebatter och fotbolls- och volleybollturnering. Stipendium. Sedan 2013 har vi delat ut stipendium till medlemsföreningar och enskilda medlemmar som vill göra saker utöver den vanliga verksamheten. Under 2014 har några av våra föreningar sökt stipendiet, de har till exempel varit på tonårsläger i Tyskland, åkt på studieresa med en konfirmandgrupp, och arrangerat ett event för alla ungdomar på sin ort. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 58 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 Årsbok verksamhetsåret 2014 Stöd och service genom central anställd personal. Under året har vi haft en handläggare anställd på deltid som bland annat jobbat med ansökan om statsbidrag, stöd till lokalavdelningarna och till våra arrangemang och förberedelser inför styrelsemöten och årsmöte. Stödet till lokalavdelningarna har framförallt bland annat bestått av kontakt via telefon och mail, och information via hemsidan. Handläggaren har även varit på Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågors informationsträffar kring statsbidraget och haft kontakt med andra ungdomsorganisationer för att utbyta erfarenheter och undersöka möjligheter till samarbeten. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Den 16 juni hölls vårt årsmöte på Götabro Kursgård utanför Kumla. Deltagandet på årsmötet var inte särskilt högt, även om det var högre än förgående år. En utmaning framöver är att försöka få fler ombud att komma vid dessa tillfällen. Vid årsmötet avslutade två av styrelsens ledamöter sina uppdrag, och valberedningen hade inte lyckats med sitt uppdrag att leta fram nya kandidater. Styrelsen gavs mandat att göra fyllnadsval, vilket genomfördes. Under året har föreningen haft svårt att tillsätta en ny valberedning. Årsmötet beslutade att det i stadgarna ska stå att EFK UNGs Bidragsspår samarbetar med EFK, och inte EFK UNG. Förändringen var nödvändig då EFK UNG lades ned som organisation tidigare under året. Väsentliga händelser efter räkenskapsåret utgång I januari 2015 gav Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor besked om att de bifallit vår ansökan om organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer. Beslutet avsåg verksamhetsår 2015. Vi beviljades sammanlagt 1 508 744 kr i bidrag, vilket är en summa liknande den för föregående år. Resultat och ställning EFK UNGs Bidragsspårs redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter. ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs bidragsspår 59 EFK UNGs Bidragsspår Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetsbidrag 1 Nettoomsättning Summa verksamhetens intäkter 2014 2013 1 503 1 1 504 1 539 3 1 542 Verksamhetens kostnader Förmedlade bidrag -1 133 -1 043 Övriga externa kostnader -127 -193 Personalkostnader 2, 3 -255 -293 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -1 -2 Summa verksamhetens kostnader -1 516 -1 531 Verksamhetsresultat -12 11 Årets resultat -12 11 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 4 - 1 Summa anläggningstillgångar 0 1 Omsättningstillgångar Varulager 5 Övriga kortfristiga fordringar 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - 7 Kassa och bank 330 Summa omsättningstillgångar 337 Summa tillgångar 337 Eget kapital och skulder Eget kapital 5 Balanserad vinst 278 Årets resultat -12 Summa eget kapital 266 321 327 328 267 11 278 4 67 71 337 5 45 50 328 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs Bidragsspår Bidrag från statliga myndigheter (BFNAR 2002:11) Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidraget är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisningen sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den beräknade nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datautrustning 3 år Övriga inventarier 5 år Not 5 Eget kapital Eget kapital för Fria reserv./ Årets Totalt eget särskilda ändamål Balanserat res. resultat kapital Ingående kapital - 267 11 278 Omföringar av föregående års resultat - 11 -11 Årets resultat - - -12 -12 Årets förändring av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningnen - - - Belopp vid årets utgång 0 278 -12 266 Örebro den 14 mars 2015 Philip Blåberg, ordförande, Elin Westöö vice ordförande, Lara Roswall, handläggare, Samuel Bergquist, Noomie Hallberg, Sven-david Johansson, Joel Sunesson. Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 mars 2015 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner, Anders Löthgren, Auktoriserad Revisor Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Revisionsberättelse 5 1 6 Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 60 prövning. Intäkter i form av kurs och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering. Till årsmötet i EFK UNGS BIDRAGSSPÅR Noter org.nr 802442-5004 Not 1 Verksamhetsbidrag Statsbidrag Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar: Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 2014 1 503 1 503 192 192 56 8 2013 1 539 1 539 209 209 79 9 Inget arvode har utgått till styrelsen. Not 3 Medelantal anställda etc. 2014 2013 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Sverige 1 0 1 0 De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön räknas inte med i antalet anställda. Detta har gjorts med stöd från BFNAR 2002:9. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter 2014 2013 Antal på Varav män Antal på Varav män balansdagen balansdagen 7 57 % 7 29 % Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde inventarier 2014-12-31 2013-12-31 7 7 7 7 -6 -4 -1 -2 -7 -6 0 1 Årsbok verksamhetsåret 2014 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för EFK UNGS BIDRAGGSSPÅR för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Årsbok verksamhetsåret 2014 Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för EFK UNGS BIDRAGGSSPÅR för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Örebro den 27 mars 2015 Lars-Åke Jakobsson Anders Källner Anders Löthgren, auktoriserad revisor ÅRSREDOVISNING FÖR EFK UNGs bidragsspår 61 EFKs styrelse Foto: Elisabet Carleson Särskilda intresseområden: Hur ett trossamfund kan gestaltas med gudsrikesperspektiv och relevans för samtiden, eller: vad betyder inkarnationen för Evangeliska Frikyrkan? Medlem i Baptistförsamlingen Immanuel, Örebro. (71 % närvaro) Thorine Arenius, Örebro Personalrepresentant Ledamot sedan maj 2014. Internationell handläggare på EFKs Sverigekontor. Särskilda intresseområden: EFKs internationella arbete. Medlem i Baptistförsamlingen Immanuel, Örebro. (100 % närvaro) Mats Berggren, Jävrebyn Ledamot sedan maj 2008. Arbetar som fritidspedagog. Särskilda intresseområden: Mission i Sverige och internationellt, utbildningsfrågor. Medlem i Kustkyrkan, Jävrebyn. (43 % närvaro) Basem Besada, Järfälla Ledamot sedan maj 2014. Arbetar som arkitekt, distributör och utbildare i CAD och 3D-program (Vectorworks & Cinema 4D). Särskilda intresseområden: Islam och muslimer som ideologi och människor samt globalisering och mission. Medlem i Rinkeby Internationella Församling, Stockholm. (60 % närvaro) Eva Domeij, Hässelby Ledamot sedan maj 2010. Arbetar som utredare på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Särskilt intresseområde: Mission. Medlem i Husby Frikyrkoförsamling, Kista. (86 % närvaro) Övre raden från vänster: Linalie Karlsson, Anna Elsander, Maria Arcini, Johan Knabäck Mellanraden från vänster: Eva Domeij, Fredrik Lignell, Håkan Arenius, Thorine Arenius, Besem Besada Nedre raden från vänster: Charlotte Arenander, Ingemar Forss, Claes-Göran Åberg, Daniel Norburg, Magnus Eriksson Frånvarande: Mats Bergman, Tea Gustavsson, Mesfin Kassaye Tessma, Anders Nordström 62 Linalie Karlsson, Linköping Vice ordförande Ledamot sedan maj 2010. Pastor i Johanneskyrkan, Linköping. (100 % närvaro) Ingemar Forss, Östersund Vice ordförande Rektor vid Åredalens folkhögskola. Särskilda intresseområden: Församlingsliv och pionjära initiativ i och utanför Sverige. Medlem i Betelförsamlingen, Östersund. (71 % närvaro) Maria Arcini, Tollarp Ledamot sedan maj 2014. ALT-student i Malmö och arbetar för framtidstro bland övergivna barn på den kinesiska landsbygden. Särskilda intresseområden: församlingsutveckling, den världsvida kyrkan, kreativa lösningar och unga ledare. Medlem i Smyrnaförsamlingen, Vittsjö. (100 % närvaro) Charlotte Arenander, Örebro Ledamot sedan maj 2012. Arbetar som enhetschef på ett vårdoch omsorgsboende. Särskilda intresseområden: Organisationsfrågor, mission och församling. Medlem i Elimförsamlingen, Umeå. (71 % närvaro) Håkan Arenius, Örebro Ledamot sedan maj 2012. Frilansjournalist med inriktning på tro, samhälle och kultur. Årsbok verksamhetsåret 2014 Magnus Eriksson, Segeltorp Ledamot sedan maj 2012. Styrelseuppdrag i Föreningen Furuboda och i näringslivet. Pensionär. Särskilda intresseområden: Församlingsutveckling, organisation och ekonomi.Medlem i Baptistförsamlingen Korskyrkan, Tea Gustavsson, Skogås Ledamot sedan maj 2014. Styrelseuppdrag i församlingen. Tidigare anställd på bland annat EFS, Sveriges domstolar och Patent- och registreringsverket. Särskilda intresseområden: Församlingsplantering, mission i Sverige och förändringsprocesser. Församling: Folkungakyrkan, Stockholm. (100 % närvaro) Hur summerar man ett år? Är det de stora händelserna och skeendena som är viktigast eller är det de nära vardagliga relationerna och händelserna? Svaret är förstås beroende av vilket perspektiv man har, men kanske är det så att de nära upplevelserna utgör grunden för att kunna hantera helheten. I min egen tillbakablick inser jag ännu en gång vilken tillgång det är att ha en tro som bär och en grund att stå på, samt vilken förmån det är att få vara en liten bit i Guds stora pussel. En viktig händelse var när vi i början av året gick i mål med vårt rekryteringsarbete av missionsdirektor och sedan på Kongressen kunde välja Daniel. En kongress som gav en positiv känsla och en framtidstro. Ett viktigt beslut i styrelsen var att göra ett Omtag och tillsätta en framtidsgrupp. Det engagemang och den delaktighet som det skapat tror jag kommer att betyda mycket för den kommande utvecklingen av vår rörelse och inför de utmaningar vi står inför i vårt gemensamma arbete. En eloge till alla i Framtidsgruppen som arbetat så intensivt under Daniels ledning. Andra glädjande saker som skett är den upprustning som gjorts på Torp och på Götabro och som kommer att bidra till att skapa förutsättningar för fortsatt gemenskap och utveckling i en positiv miljö. Mesfin Kassaye Tessma, Vällingby Ledamot sedan maj 2014. Arbetar som universitetsadjunkt på Karolinska Institutet i Stockholm. Särskilda intresseområden: Församlingsplantering och mission. Medlem i Folkungakyrkan, Stockholm. (60 % närvaro) Johan Knabäck, Västerås Ledamot sedan maj 2008. Arbetar som avtalsansvarig, logistik, ICA Sverige AB. Särskilda intresseområden: Organisationsoch ledarfrågor, hur vi kan stötta våra samarbetande församlingar. Medlem i Baptistförsamlingen Filadelfia, Västerås. (86 % närvaro) Det ekonomiska resultatet för 2014 på - 5,278 miljoner är naturligtvis otillfredsställande och kräver åtgärder för att få en budget i balans. Åtgärder som kommer att omfattas av de beslut som styrelsen och kongressen föreslås fatta utifrån framtidsgruppens rapport. En uppgift som jag tror är fullt möjlig om man ser till det engagemang som finns på flera plan i vår rörelse och de många kreativa förslag och initiativ som finns. Fredrik Lignell, Linköping Ledamot sedan maj 2014 Pastor i Ryttargårdskyrkan, Linköping. Särskilda intresseområden: Församlingsutveckling, församlingsplantering och mission. (80 % närvaro) Viktigast av allt är dock den längtan som finns att hitta nya vägar och former att nå ut med hela evangeliet till alla människor och som framkommit i de olika regionala samlingarna under året. Låt oss fortsätta att tillsammans lyssna in Guds röst för att kunna tjäna honom så att vi påskyndar hans rike och gör det synligt. Ett varmt tack till alla som i olika sammanhang bidragit med goda insatser och stått trogna i vårt gemensamma arbete under 2014. Låt oss gå vidare i tro på Guds möjligheter! Daniel Norburg, Malmö Ledamot sedan maj 2014. Missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan sedan Kongress 2014. Pastor och Föreståndare Immanuelskyrkan Malmö 1994 - 2014. Medlem i Immanuelskyrkan Malmö. (80 % närvaro) Claes-Göran Åberg Ordförande i EFKs styrelse Anders Nordström, Karlstad Ledamot sedan maj 2006. Pastor i Korskyrkan, Karlstad. Särskilda intresseområden: Församlingen och församlingens arbete för att föra människor till tro, Alpha-arbete. (100 % närvaro) Foto: David Gelinder Claes-Göran Åberg, Gnosjö Ordförande Ledamot sedan maj 2008, styrelsens ordförande sedan maj 2010. Särskilda intresseområden: Utbildningsfrågor, församlingsutveckling och mission. Medlem i Saronförsamlingen Marås, Gnosjö. (100 % närvaro) Anna Elsander, Falun Ledamot sedan maj 2014 samt 2010-2012. Arbetar nu som produktionsansvarig PM8 Kvarnsvedens Pappersbruk, har varit utsänd av EFK två perioder för arbete i Centralasien. Särskilda intresseområden: Internationella frågor samt kyrkans roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Medlem i Korskyrkan Borlänge. (60 % närvaro) Ordföranden har ordet Stockholm. (86 % närvaro) Årsbok verksamhetsåret 2014 63 In English En Français Interact – a movement and an organisation Interact – un mouvement et une organisation According to the collective vision “Growing congregations communicate the whole gospel, to the whole individual, across the whole world”, Interact represents a congregational and mission oriented movement. Here are some of 2014’s important events. Sous la vision commune « Des églises en croissance qui transmettent tout l’évangile à l’être humain dans son entier, dans le monde entier » Interact constitue un mouvement d’églises locales ainsi qu’un mouvement missionnaire. Ci-dessous sont présentés quelques-uns des événements les plus importants de 2014. Congregational statistics In 2014, five newly planted churches became part of Interact. At the turn of the year, there were 33 792 members and 303 congregations. This is four more congregations than in 2013. 77 % of the members were part of congregations of more than 100 members. Decisions At the 2014 Interact congress, Daniel Norburg was elected new MD. At the same time, the board decided to make an inventory of how we work together as a movement and what the task of the organization should be in the future. A group of people with close connections to Interact was commissioned to lead the inventory. Their assignment was also to present a suggestion on a new organization. The re-development of Torp and Götabro Course and Conference Centre continued. At the Torp conference in June, the Torpbarn was inaugurated. The re-development of the housing units for bible school students continued during the year. In January 1st 2014 the formerly independent organization Interact Youth became an integrated part of Interact. Their work is thereby part of the Congregation Program (Församlingsprogrammet) and the Youth Program (Ungprogrammet) within Interact. The final decision was made at the congress in May. In August, Andreas Henriksson took over as regional director for the region Asia, from Josefin Fållsten and Helen Richard. Congregational visits and regional meetings In accordance with the decision made by the 2012 congress, the initiatives to strengthen the relationships to local congregations continued. At the 2014 congress a final report of these initiatives was presented. The report showed that 159 congregations had received visits from Interact representatives. One of the assignments of the future group was to listen to the congregations. 14 regional meetings were held, in which representatives from the congregations were asked the following questions: “What does God do in Sweden and around the world today?”, “What is functioning well in the collective work of Interact?” and “What should the focus of the collective work of Interact be?”. At the regional meetings, about 770 people participated, representing 163 of Interact´s more than 300 congregations. 64 Migration and multicultural congregations The number of members with international backgrounds has increased in the congregations within Interact. The network “Forum för mångkultur och religionsmöte (“Forum for multiculture and meetings among people of different religions”) supports congregations in their understanding of different cultures and religions. During the year, the writing “Innanför eller utanför” (“Inside or outside”) was published. The publication meant to function as a tool for the congregations in helping asylum-seekers and people who have recently arrived in Sweden. In 2014, certain days for leaders of migration congregations within Interact were held, as was the conference “Heart for Muslims”. Statistiques des églises locales Au cours de l’année, cinq nouvelles églises plantées pendant les dernières années ont été intégrées dans Interact. 589 baptêmes ont été célébrés dans le cadre d’Interact. En fin d’année, il y avait 33 792 membres dans 303 églises locales. Décisions prises Political turmoil in several countries In 2014, the Central African Republic has experienced one of the worst crises in the history of the country. Thousands of people in the country have endured horrible sufferings. A missionary family could not go to the country as planned. In the Middle East, the conflict between Israel and Palestine and the terrorist actions of ISIS, have made travelling and communication difficult in the region. Glimpses of Interact´s international work In 2014, 74 Interact missionaries worked with local congregations, organizations and partners in planting churches and serving those in need. Different initiatives to plant churches have been made in several regions. In India, 804 new churches have been founded by the partner organization ASSI. Interact has also made initiatives to plant churches in the region Europe/the Middle East. Interact also has ongoing initiatives to strengthen children and children´s rights in all of the regions. Economy In 2014, Interact received 48, 4 million kronor for its collective work. 17, 3 million kronor of these were designated for missionary support. Besides gifts and donations, Interact receives government financial support for Örebro School of Theology, Örebro Folkhögskola and international projects. This year’s financial results are negative, -5, 3 million kronor after distribution. In order to once again have a stable economy, Interact’s board has decided to reorganize. Årsbok verksamhetsåret 2014 Lors du Congrès de 2014, Daniel Norburg a été élu nouveau Directeur de Mission. Dans le cadre de cette décision, le Conseil d’Administration a décidé de prendre un nouveau départ, c’est-à-dire de faire un état des lieux pour examiner comment nous travaillons ensemble en tant que mouvement et quelle sera la mission de la nouvelle organisation. Une commission d’avenir ad hoc a été nommée pour diriger ce travail. Son travail inclut aussi la proposition d’une organisation adaptée à la situation financière qui prévaut. Les travaux de rénovation du centre de cours et de conférences de Götabro ont continué au cours de l’année. Au centre de conférences de Torp, on a pu terminer les travaux sur « la grange de Torp », qui a été inaugurée lors de la conférence de Torp, au mois de juin. Les travaux de rénovation de l’internat des élèves de l’École biblique de Götabro se sont poursuivis durant toute l’année. Ces deux endroits sont des lieux de rencontre importants pour Interact. Depuis le 1er janvier 2014, les activités de ce qui était auparavant une organisation autonome, Interact Jeune, sont devenues une partie intégrante d’Interact. Les activités ont été transférées au Programme des églises et au Programme des jeunes. Lors du Congrès au mois de mai, une décision affirmative a été prise par le Congrès. Au cours du deuxième semestre, Andreas Henriksson a commencé son travail comme nouveau Directeur régional pour la Région d’Asie, remplaçant ainsi Josefin Fållsten et Helen Richard. Visites dans les églises locales et réunions régionales Conformément à la décision prise par le Congrès de 2012, des efforts particuliers ont été faits pour renforcer les relations avec les églises locales. Lors du Congrès de 2014, un rapport final a été donné au sujet de cette action montrant que 159 églises locales ont reçu la visite de représentants de l’organisation Interact. Les réactions à cette initiative ont été bonnes et beaucoup d’églises locales ont déclaré qu’elles sont prêtes à participer au renforcement du travail commun au sein d’Interact. L’une des tâches de la commission ad hoc pour l’avenir, nommée au Congrès, a été de se mettre à l’écoute des églises locales. Lors de 14 réunions régionales organisées durant le deuxième semestre, différentes questions ont été posées aux représentants des églises locales, par exemple : « Que constatez-vous que Dieu fait aujourd’hui en Suède et dans le monde ? », « Qu’est-ce qui fonctionne bien dans le travail commun d’Interact ? », « Que faudra-t-il changer, aujourd’hui, dans ce travail commun ? » et « Sur quoi le travail commun d’Interact doit-il être focalisé ? » Environ 770 personnes ont participé aux réunions régionales, représentant 163 parmi les quelque 300 églises locales d’Interact. Multiculturalisme et migration Le pourcentage de membres d’origine étrangère a augmenté dans les églises locales d’Interact. Le réseau « Forum de multiculturalisme et de rencontre de religions » fournit aux églises locales d’Interact un appui pour mieux comprendre les cultures et les religions différentes. Un matériel appelé « Dedans ou dehors » qui a été publié pendant l’année servira d’outil pour les églises locales quand il s’agit d’aider les demandeurs d’asile et les nouveaux arrivants. Au cours de l’année, on a aussi organisé des séminaires de dirigeants pour ceux qui dirigent les églises locales de migrants dans Interact. Une conférence a été organisée sous le titre « Heart for Muslims » (Un cœur pour les musulmans). Instabilité politique dans plusieurs pays La République Centrafricaine a connu pendant cette année l’une des plus grandes crises de son histoire. Les violences ont conduit à des souffrances terribles pour des milliers de Centrafricains. Une famille missionnaire n’a pas pu s’établir dans le pays comme prévu, mais a dû temporiser toute l’année dans le pays voisin, le Cameroun. Le Moyen-Orient a été secoué d’une part du conflit entre Israël et Palestine et, d’autre part, des activités terroristes de l’État islamique. Ces événements ont créé une insécurité et une crainte qui ont rendu difficiles les déplacements et les communications dans toute la région. Bref aperçu du travail international d’Interact Durant 2014, Interact avait en charge 74 missionnaires, travaillant en partenariat avec des dénominations locales et des organisations pour fonder des églises locales, pour servir les plus marginalisés et pour créer un changement à long terme. Dans plusieurs régions, on a réalisé des initiatives différentes afin de fonder de nouvelles églises locales. En Inde, 804 églises locales ont été créées grâce au travail du partenaire ASSI et cela seulement pendant le dernier trimestre de l’année. Au Japon, des missionnaires suédois ont commencé une nouvelle offensive pionnière. Interact a aussi fait des efforts importants dans la région Europe/Moyen-Orient pour fonder de nouvelles églises locales, à l’aide de son propre personnel aussi bien qu’à travers ses partenaires. Les enfants et les Droits de l’Enfant constituent un domaine d’intérêt important pour toutes les régions d’Interact. Finances Interact fonctionne grâce à des dons qui proviennent des églises locales, des particuliers et des organisations. Au cours de 2014, le total des fonds collectés destinés au travail commun s’élevait à 48,4 millions de SEK, dont 17,3 millions de SEK pour l’œuvre missionnaire. À peu près 4 millions de SEK constituent le bénéfice des magasins de seconde main, gérés par Interact. À part les dons, Interact reçoit des subventions entre autres pour l’École Supérieure de Théologie, pour le Collège populaire supérieur d’Örebro et pour des projets internationaux. Le résultat de l’année 2014 est négatif, - 5,3 millions de SEK. Pour rétablir l’équilibre de ses finances, le Conseil d’Administration d’Interact a décidé de faire une réorganisation conduisant à des économies considérables non seulement en 2015 mais aussi en 2016. Årsbok verksamhetsåret 2014 65 Foto: Stina Nordin Årsbok verksamhetsåret 2014 67 ”Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen” Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro. Besöksadress: Åstadalsvägen 2A Tfn: 019-16 76 00, fax: 019-16 76 11. Pg: 90 04 03-7 Bg: 900-4037 [email protected], www.efk.se
© Copyright 2024