1. No category

City Link etapp 2
grundläggning. Många av byggnaderna har ett stort kulturvärde. För detaljer om områdets riskobjekt
och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
Delar av området ligger inom Nationalstadsparken och i anslutning till grönytor och parkområden finns
skyddsvärda träd. Energianläggningar förekommer i området.
6.8.2 Grundvattenmagasin 3:2b Karlavägen-Östermalmstorg
Grundvattenmagasinet är beläget i två sänkor omslutande ett område med högt bergläge söder om
Karlavägen, se figur 6.18. Från nordväst bidrar magasin 3:2a med grundvattenflöde. Mot sydöst finns en
gravitationsbunden vattendelare under kv Brandvakten. I övrigt avgränsas magasinet av höga berglägen
samt av kraftigt avsänkta grundvattennivåer i sydväst, förmodligen pga. läckage till anläggningar i berg.
Figur 6.18
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2b. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-179
City Link etapp 2
Jordlager
Området domineras av lerfyllda sänkor mellan uppstickande partier med ytligt berg eller berg i dagen.
Bergtopografin varierar kraftigt inom området och därmed även jordmäktigheten. Inom hela området är
de ursprungliga markytorna täckta med fyllning av varierande uppbyggnad och mäktighet, under vilket
förekommer lera och underst friktionsjord på berg. En geologisk profil tvärs magasinet visas i figur 6.19.
Figur 6.19
Schematisk geologisk profil genom Centrala Östermalm. För profilens läge se figur 6.14.
Jorddjupen varierar typiskt 5-15 meter. I magasinets norra del vid övergången mot magasin 3:2a i
nordöst, är jorddjupen 4-5 meter och utgörs av drygt 1 meter fyllning på ca 2-3 meter lera vilket
underlagras av ca 1 meter friktionsjord. Söderut ökar jordmäktigheten och består av 1-5 meter fyllning
på 1-7 meter lera som underlagras av 1-4 meter friktionsjord. I norra delen av kvarteren Repslagaren och
Brunfisken förekommer jordmäktigheter överstigande 20 meter, och det finns observationer med 10
meter lera på ställvis lika mäktiga friktionsjordlager.
Berggrund
Bergnivån sjunker mot söder från ca +10 centralt i magasinet till omkring -8 söder om Linnégatan. De
mer djupa bergnivåerna sammanfaller med läget för de två zoner som sträcker sig i nordvästlig riktning
genom området (306_NV och 307_NV), se figur 6.15.
Både borrning (13CW335HB) och kartering i tunnelbanan tyder på att berget har god kvalitet och har
förhållandevis låg vattenförande förmåga.
Grundvattenförhållanden
Grundvattenmagasinet är kraftigt påverkat av ett flertal befintliga bergförlagda tunnlar, vilket skapat
sänkta grundvattennivåer och ändrat flödesmönster (figur 6.18). Merparten av tillgängligt grundvatten i
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-180
City Link etapp 2
jord dräneras till befintliga berganläggningar inom området. Detta betyder att det inte finns något
nämnvärt grundvattenöverskott som bidrar till nedströms liggande undre grundvattenmagasin.
I den nordöstra delen av magasinet ligger grundvattenytan 4-5 meter under markytan på nivåer kring
+11, och i den sydvästra delen ca 8 meter under markytan på nivåer kring +4 längst i sydväst. Den
mycket låga grundvattennivån i sydväst (kv Repslagaren) bedöms bero på lokal dränering via zon
307_NV (eller annan zon i närområdet).
Grundvattennivåmätningar i undre grundvattenmagasin visas i figur 6.20. Under början av 1970-talet
ses störningar i grundvattennivån som ett resultat av byggnationen av tunnelbanan. Under 1990-talet
registreras en höjning av grundvattennivån, sannolikt en effekt av infiltrationsanläggningar i samband
med byggande av VA-tunnel. Tydligast syns detta i rör 46B218 som stiger mer än två meter under
byggperioden. Uppmätta låga grundvattennivåer vid Norra Majorsgatan (rör 46B413) bedöms vara
resultat från tunnel anlagd på 1950-talet.
Figur 6.20
Uppmätta grundvattennivåer i undre grundvattenmagasin 3:2b. Observationspunkternas läge visas i figur
6.18.
Nivån i övre grundvattenmagasin tycks generellt följa markytans lutning mot söder. Utförda
nivåmätningar visar små variationer över tid, figur 6.21. Hydraulisk kontakt mellan övre och undre
magasin bedöms vara begränsad.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-181
City Link etapp 2
Figur 6.21
Uppmätta grundvattennivåer i övre grundvattenmagasin 3:2b. Observationspunkternas läge visas i figur
6.18.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Med anledning av att området redan är kraftigt påverkat av dränerande anläggningar är
grundvattenmagasinet känsligt för ytterligare grundvattenbortledning.
Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning. Många av
byggnaderna har ett stort kulturvärde. I anslutning till grönytor och parkområden finns skyddsvärda
träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och
skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
6.8.3 Grundvattenmagasin 3:2c Västra Karlaplan-Strandvägen
Grundvattenmagasinet sträcker sig från den gravitationsstyrda vattendelaren mot magasin 3:2b i
nordväst ner till Strandvägen och Ladugårdslandsviken enligt figur 6.22. Magasinet är beläget i en smal
sänka i berget och är avgränsat av höga bergpartier. Närmast Ladugårdslandsviken utgör magasinet
strandnära jordlager, vilka tidigare har legat under Saltsjöns vattenstånd. Grundvattenförhållandena är
lokalt påverkade av dränering till befintliga berganläggningar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-182
City Link etapp 2
Figur 6.22
Hydrogeologisk karta över magasin 3:2c Västra Karlaplan-Strandvägen. För kartlegend hänvisas till figur
3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje.
Jordlager
Området domineras av höga berglägen och mellanliggande jordfyllda sänkor med friktionsjord, lera och
fyllning. Bergtopografin varierar kraftigt inom området och därmed även jordmäktigheten. Mäktigare
jordlager finns i den nordvästligt orienterade sänkan samt i det strandnära området i söder. Inom hela
området är de ursprungliga markytorna täckta med fyllning av varierande uppbyggnad och mäktighet,
under vilket förekommer lera och underst friktionsjord på berg.
Jorddjupen är som störst vid den östra delen av Kommendörsgatan samt nere vid Strandvägen där i
båda fallen jorddjup omkring 20 meter observerats. Däremellan tunnar jordlagren ut och är som
grundast i korsningen Narvavägen-Linnégatan.
Lerlagren består i norr av lös lera ovan sandig lera och i söder vid vattnet av växellagrade jordar av lera
sand och grus. Lerjordarnas totala mäktighet är störst vid Strandvägen där de överstiger 10 meter.
Mäktiga lerlager på knappt 10 meter förekommer även strax norr om Linnégatan i kvarteret Harpan och
i den djupare sänkan under Kommendörsgatan. Västerut längs med stranden förekommer naturliga
jordlager med ställvis lösa lerlager på omkring 8 meter som tunnar ut mot höjden i norr och längst i
väster.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-183
City Link etapp 2
Någon till några meter friktionsjord finns vanligtvis närmast berg, men lokalt kan friktionsjord saknas
(exempelvis i punkt 13CW355X).
Fyllning på upp till 5 meter förekommer i svackans centrala del. Mäktiga fyllningslager förekommer
även inom strandområdet, upp till 13 meter har observerats (se gräns för den historiska strandlinjen i
figur 6.35).
Berggrund
Bergnivån sjunker mot söder och ligger på -4 sydväst om Karlaplan och kring -10 vid Strandvägen (figur
6.14). Däremellan grundar bergytan upp och har en förmodad tröskel på en nivå mellan + 5 och + 7
meter strax öster om Historiska museet.
Enligt den byggnadsgeologiska kartan sträcker sig zon 305_NV längs med sänkans övre del. Det bedöms
dock som mer sannolikt att zonen är lokaliserad centralt i sänkan.
Grundvattenförhållanden
Grundvattenmagasinets övre del är påverkat av dränering till tunnelbanan, vilket skapat sänkta
grundvattennivåer och ändrat flödesmönster (figur 6.22). Från gravitationsvattendelaren vid gränsen till
magasin 3:2b i nordväst, strömmar grundvattnet generellt mot sydöst i sänkan och rinner över
bergtröskeln till Saltsjön. Grundvatten vid gravitationsdelaren ligger på nivån ca +11, vid bergtröskeln ca
+7 varefter nivån faller snabbt ner till i nivå med Saltsjön vid Strandvägen. Strandnära samvarierar
nivåerna i undre magasin med Saltsjöns vattenstånd. Utförda nivåmätningar redovisas i figur 6.23.
Sydväst om Karlaplan finns i anslutning till tunnelbanan ett antal grundvattenrör som uppvisar stora
nivåskillnader inbördes samt över tid. Lägst grundvattennivå uppvisar rör 47A190 som i dagsläget ligger
på +4 medan nivåerna i omgivningen ligger kring +9/+10. Det går inte att med befintliga rör exakt
avgöra hur stort område som är avsänkt. Kvarvarande fråga är om det sker ett sydöstligt flöde förbi detta
område, eller om det har utbildats en större sänka i grundvattennivån som förhindrar ett sydöstligt flöde
förbi området. I det senare fallet har en gravitationsvattendelare skapats längre mot sydöst. Denna
osäkerhet påverkar inte möjligheten att kontrollera påverkan från City Link etapp 2.
I samband med byggande av tunnelbanan i området kring Karlaplan 1963-1964 observerades kraftig
sänkning av grundvattennivåerna i undre magasin. Då tunneln passerade området avsänktes
grundvattennivån till ca -2 i grundvattenrör 47A190 (Andersson, A-C., & Berntsson, J., 1979) samt till
+7,5 i rör 47A182 (figur 6.22).
En infiltrationsanläggning anlades 1966 bestående av två djupinfiltrationsbrunnar nordöst om Karlaplan
vid kv. Trumslagaren (inom grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten) varvid grundvattennivån i området
såväl nordöst som sydväst om Karlaplan höjdes något (Andersson, A-C., & Berntsson, J., 1979). Detta
indikerar att det finns hydraulisk kontakt tvärs Karlaplan, sannolikt via konduktiva zoner i berggrunden.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-184
City Link etapp 2
Figur 6.23
Uppmätta grundvattennivåer i övre grundvattenmagasin 3:2c samt Saltsjöns vattenstånd.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.22.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Området är påverkat av dränerande anläggningar varför grundvattenmagasinet kan betraktas som
känsligt för ytterligare grundvattenbortledning. I de strandnära områdena följer grundvattennivån
Saltsjöns vattenstånd.
Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning. Många av
byggnaderna har ett stort kulturvärde. I anslutning till grönytor och parkområden finns skyddsvärda
träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och
skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
6.8.4 Grundvattenmagasin 3:2d Träsksjön
Under 1600-talet fanns vid nuvarande Jarlaplan, mellan Eriksbergsplan fram till Surbrunnsgatan, en
grund långsträckt sjö som benämndes Träsksjön eller Stora Träsket, se markering i figur 6.24.
Grundvattenmagasin 3:2d ligger i huvudsak inom tidigare sjöyta. Området som numera är igenfyllt med
avskräde och fyllning, har både ett undre magasin i friktionsjord på berg och ett övre magasin i fyllning.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-185
City Link etapp 2
Figur 6.24
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2d Träsksjön. Ungefärlig utbredning av tidigare Träsksjön
visas med grön streckad linje. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Jordlager
Närmast berg finns ett tunt lager av morän som innehåller ett undre grundvattenmagasin. Utförda
borrningar har visat att moränlagrets mäktighet uppgår till ca 1 meter. Ovan moränen finns växellagrade
jordar med omväxlade lera och friktionsjord.
Övergången mellan lerlager och fyllning har varit svår att avgöra från befintliga borrningar. De lösa
jordlagren övergår från siltig lera underst till alltmer organiska jordar bestående av gyttja, dy och torv.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-186
City Link etapp 2
Däröver ligger fyllningsjord med överlag stor mäktighet. Dessa består av allt från lerjordar till block,
men innehåller även stora inslag av exempelvis tegel och organiska sediment. Fyllningarnas mäktighet
varierar mellan 4 och 15 meter.
Berggrund
Längs Birger Jarlsgatans sträckning går en zon i berg med riktningen nordväst (301_NNV). Enligt
byggnadsgeologiska kartan sträcker sig en mindre sprickzon (307_NV) ungefär i Karlavägens sträckning
inom området. Bergnivåmodell med zoner i berg visas i figur 6.14.
Grundvattenförhållanden
Inom grundvattenmagasinet förekommer undre grundvattenförande lager i djupare liggande
friktionsjord. Magasinet avgränsas av höga bergpartier i öst och väst, och av en grundvattendelare i norr
vid gränsen mot magasin 3:1a. Den generella grundvattenströmningen bedöms ske längs dalgången
söderut mot magasin 3:3b. I fyllning ovan täckande leror där tidigare Träsksjön låg finns ett
förhållandevis mäktigt övre magasin.
I magasinets övre del ligger grundvattennivån mellan +7 och +8, mot söder fallande till ca +5 vid
magasinets södra del (figur 6.24). Grundvattenförhållandena i västra delen av magasinet är påverkade
av läckage till en äldre bergtunnel (se rör 36C388 i figur 6.25). I magasinets södra del uppkom
grundvattenpåverkan under första halvan av 1990-talet i samband med byggande av VA-tunnel (rör
36C387 och 46A551).
Figur 6.25
Uppmätta grundvattennivåer i undre grundvattenmagasin inom magasin 3:2d Träsksjön.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.24.
Den tidigare Träsksjön avvattnades söderut via en tröskel och vidare i en relativt trång klippravin och
bildade här sannolikt en mindre fors ner mot Engelbrektsplan och Stureplan där grundvattennivåerna i
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-187
City Link etapp 2
stort följer Saltsjöns nivå. Sjöns avgränsning mot söder bedöms ha legat vid rör 46A551. Grundvatten
förutsätts vara allmänt förekommande i fyllningsjorden inom området.
Hydraulisk kontakt kan antas förekomma mellan övre och undre grundvattenmagasin, dels genom
läckage genom leran och dels i randområde mot berg där lertäcke ofta saknas. Mätningar indikerar
grundvattennivåer i övre magasin som ligger ca 0,5 meter över nivåer i undre magasin (Nehrfors, U.,
1988).
Den svaghetszon som går i Birger Jarlsgatans sträckning (figur 6.14) förväntas ha en förhållandevis hög
vattenförande förmåga och god kontakt med ovanliggande friktionsjord (Nehrfors, U., 1988).
Hydraultester har utförts i jordbrunn 13CW304RB. Försöket indikerade förhållandevis hög
vattenförande förmåga på ca 1 x 10-4 m/s i undre magasin.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Inom grundvattenmagasin 3:1d Träsksjön har det historiskt varit stora problem med sättningar i
byggnader och markytor. Merparten av de sättningskänsliga byggnaderna har nu rivits eller åtgärdats.
Det finns dock kvar ett antal byggnader med sättningskänslig och grundvattenberoende grundläggning.
För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder
hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
6.8.5 Grundvattenmagasin 3:2e Humlegården-Nybroviken
Grundvattenmagasinet sträcker sig från Humlegården i norr via sänkan längs Birger Jarlsgatan söderut
till Nybroviken, se figur 6.26.
Undre grundvattenmagasin längs Birger Jarlsgatan, Berzelii park och västerut via området kring
Norrmalmstorg, tillhör samma vattenförande geologiska bildning som Stockholmåsens isälvsmaterial.
För att förtydliga beskrivningen beskrivs Stockholmsåsen som ett separat grundvattenmagasin i kapitel
6.10.
Jordlager
Området utgörs av jordfyllda bergsänkor mellan uppstickande partier med ytnära berg (figur 6.26). De
västra områdena karakteriseras av stora jorddjup där sand- och grusavlagringar från Stockholmsåsen
ligger under mäktiga lager av lera och fyllning.
Inom Humlegården uppgår jorddjupet till ca 7 meter och utgörs av någon meter friktionsjord på vilken
är avlagrat 4-7 meter lera och silt. Den största uppmätta jordmäktigheten har observerats vid Nybroplan
(ca 23 meter) men även vid Engelbrektsplan har jorddjup på nära 20 meter uppmätts.
Mäktiga fyllningslager förekommer strandnära vid Nybrokajen och Berzelii park samt längs södra delen
av Birger Jarlsgatan. Tidigare sträckte sig Nybroviken längre norrut över Norrmalmstorg och upp längs
nuvarande Birger Jarlsgatan. Vattenlinjens position kring 1640-talet redovisas i figur 6.26. Senare
landhöjning och utfyllning har flyttat strandlinjen söderut till dagens position, och lokalt uppgår
fyllningarnas mäktighet till ca 10 meter.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-188
City Link etapp 2
Under fyllningslagren finns upp till 12 meter lera i de södra delarna. Därunder finns isälvsavlagringar
eller svallade isälvsavlagringar, vilka har god hydraulisk kontakt med Stockholmsåsen i väster. I
magasinets västra del har 2-14 meter mäktiga lager av sand och grus observerats, se profil i figur 6.27.
Mellan Humlegården och Armémuseet ligger en smal sydöstligt orienterad jordfylld sänka. Jorddjup på
uppemot 14 meter förekommer i sänkan och dessa utgörs av 2-4 meter fyllning på 2-5 meter lera på
friktionsjord. Sänkan böjer av mot söder vid Armémuseet och dess centrala del passerar öster om
Dramaten.
Berggrund
Bergytan lutar generellt söderut mot Nybroviken (figur 6.14). Distinkta sänkor med låga bergnivåer
förekommer längs Birger Jarlsgatan, öster och söder om Humlegården samt i Nybrovikens förlängning
mot nordväst. Dessa sänkor antas vara knutna till zoner i berg, exempelvis zon 301_NNV längs Birger
Jarlsgatan.
Grundvattenförhållanden
Grundvatten förekommer i ett undre, slutet magasin under leran och ett övre öppet i fyllning ovan leran.
Analys av utförda grundvattennivåmätningar visar att Saltsjön har stor inverkan på grundvattennivåerna
i såväl övre- som undre grundvattenmagasin både strandnära samt inom åsen (se rastrerat område i
figur 6.26). Ett tillskott av grundvatten från grundvattenmagasin 3:2a norr om Humlegården kan
förekomma i samband med höga grundvattennivåer. Allt grundvatten som inte bortleds till tunnlar och
andra dräneringar avleds till Nybroviken.
Grundvattennivån i magasinets centrala del ligger mellan +1 och +0. Grundvattennivån i Humlegårdens
centrala ligger ca 7 meter under markytan på nivån ca +2,0. Högre nivåer (+5) finns i dalsänkan längs
Birger Jarlsgatan mot nordväst vid vattendelaren mot magasin 3:2d. Närmare Nybroviken styrs
grundvattennivån av Saltsjöns vattenstånd (MW medelnivå -0,4, typiskt varierande mellan MLW
medellågvattenstånd -0,8 och MHW medelhögvattenstånd +0,2).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-189
City Link etapp 2
Figur 6.26
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2e Humlegården-Nybroviken. För kartlegend hänvisas till
figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-190
City Link etapp 2
Figur 6.27
Schematisk geologisk profil Stockholmsåsen tvärs Stockholmsåsen. Profilens läge redovisas i figur 6.14.
Grundvattennivåerna inom Humlegården ligger lågt och på stort djup under markytan. Detta medför att
grundvattenmagasinet i denna del har begränsad utbredning och mäktighet. Stabila
grundvattenförekomster har endast noterats i Humlegårdens sydöstra del. Orsaken till dessa låga nivåer
antas vara konduktiva jordlager samt dränering av flera berganläggningar, bland andra tunnelbanan,
Kungliga bibliotekets bergrum och VA-tunnel.
Området uppvisar tydliga störningar av grundvattennivån från diverse större byggprojekt:

Under 1950- till 70-talet byggdes ett stort bergrum inom kv Skravelberget Större.

Under 1960- till 1970-talet byggdes Röda tunnelbanan med Östermalms tunnelbanestation i
berg.

Under första halvan av 90-talet byggdes VA-tunnel i berg.
Grundvattennivåer norr om Stureplan visas i figur 6.28, i området kring Nybroplan och vid Saltsjön i
figur 6.29 och figur 6.30.
Grundvattennivåer i övre delen av magasinet norr om Stureplan visas i figur 6.22. De högsta nivåerna
över +3 finns i dalsänkan vid Armémuseet. Från grundvattendelare vid rör 13CW353U och angränsande
höga berglägen avrinner grundvattnet mot jordlagren vid Strandvägen och vidare till Nybroviken.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-191
City Link etapp 2
Figur 6.28
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 3:2e, norr om Stureplan och vid
Armémuseet. Observationspunkternas läge visas i figur 6.26.
Grundvattenmagasinet inom Humlegården har sin högsta grundvattennivå i rör 46B452 på ca +2.
Grundvattennivån sjunker söderut och ligger på ca +0,5 vid Humlegårdens sydöstra hörn. Avrinningen
sker mot sydväst mot högkonduktiva jordlagren vid Norrmalmstorg och Berzelii park, där
grundvattennivåerna varierar kring nivån ±0 beroende på Saltsjöns vattenstånd.
I magasin 3:2e finns ett förhållandevis stort antal rör i övre magasin, se figur 6.26 och figur 6.30.
Generellt ligger nivåerna något över nivåerna i undre grundvattenmagasin.
Figur 6.29
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 3:2e vid Norrmalmstorg, Berzelii park och
Blasieholmen. Observationspunkternas läge visas i figur 6.26.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-192
City Link etapp 2
Figur 6.30
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:2e.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.26.
Genom brunnstester i filterbrunn 13CW330RB vid södra Humlegården och i brunn 13CW352RB vid
Norrmalmstorg, har konstaterats att jordlagren har mycket hög vattengenomsläpplighet (isälvsmaterial)
på ca 1 x 10-3 m/s respektive 1 x 10-2 m/s.
Borrning i berg (tre borrhål) har genomförts med syfte att undersöka berggrundens vattenförande
egenskaper inklusive zoner i berg. Krosszon 301_NNV har genomborrats av kärnborrhål 13CW333KBH
och från hydrauliska tester utvärderas en transmissivitet på 2 x 10-5 m2/s, vilket tyder på en måttligt
konduktiv zon. Från hydrauliska tester i 13CW335HB och 13CW373HB utvärderas en låg transmissivitet
på 3 x 10-7 m2/s respektive en hög på 1 x 10-4 m2/s. Det högre värdet tyder på att brunn 13CW373HB har
genomkorsat en konduktiv zon.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Speciellt i området i och kring Humlegården är grundvattensituationen sedan tidigare kraftigt störd av
befintliga dränerande anläggningar. Ytterligare grundvattenbortledning riskerar att här sänka eller helt
dränera grundvattnet i jordlagren. I strandnära partier samt vid Berzelii park och upp mot Stureplan,
bedöms grundvattensituationen vara mindre känslig för påverkan eftersom god kontakt bedöms
föreligga med Saltsjön och Stockholmsåsens stora grundvattenmagasin.
Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning och har stora
kulturhistoriska värden. Även gator och ledningar finns förlagda på sättningsbenägna lerområden. I
Humlegården finns ett stort antal skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador
ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-193
City Link etapp 2
6.9
Delområde 3.3 Östra Östermalm
Delområde 3.3 Östra Östermalm är beläget ungefär 500 meter öster om tunnelanläggningens planerade
sträckning, se figur 6.31. Området utgör en ca 2 km lång jordfylld nordnordvästligt orienterad
bergsvacka och innehåller två större grundvattenmagasin i jord:

Magasin 3:3a Starrbäcksängen-Tennisstadion

Magasin 3:3b Fältöversten
Delområdet avgränsas i huvudsak av höjdpartier förutom vid Karlaplan där gränsen mot magasin 3:2c är
oklar och sannolikt innebär viss hydraulisk kontakt med delområde 3.2 Centrala Östermalm.
Avrinningen sker i två riktningar, mot norr till Värtanområdet och mot söder till Djurgårdsbrunnsviken.
Delområdet består av två separata avrinningsområden och tillika två grundvattenmagasin:

Nordligt avrinningsområde: Den södra gränsen vid Starrbäcksängen ligger marktopografiskt i
ett flackt område utan tydliga vattendelare. Bergnivån ligger dock lokalt djupt vid
Starrbäcksängen varvid ett mäktigt magasin förekommer där i jord. I söder finns höga
berglägen som bildar gräns för avrinningsområdet och magasin 3:3a. Avrinningen mot norr
följer lågpartier i berggrunden mot Storängsbotten.

Sydligt avrinningsområde: Avrinningsområdets västra gräns till delområde Centrala Östermalm
utgör en sydlig del av en bergrygg som kan följas norrut till Lill-Jansskogen. Den östra gränsen
utgör höga bergpartier i norr och av Gärdets flacka ytor i söder. Avrinningen mot söder följer
lågpartier i berggrunden på båda sidor om ett bergparti vid Gustav Adolfsparken.
I norra delområdet bildar bergytan en tydlig nord-sydlig sänka omgiven av höga bergpartier, medan
bergytan mot söder flackar ut och öppnar sig (se figur 6.32). Djupa bergnivåer förekommer vid
Storängsbotten och nordväst om Gustav Adolfsparken. Berg i dagen förekommer sparsamt i delområdets
centrala delar och morän och lerjordar har avsatts i sänkorna och skapat en relativt flack markyta.
Fyllning förekommer frekvent.
Grundvattensituationen är kraftigt påverkad av dränerande berganläggningar, men även av den
allmänna stadsutvecklingen, vilket ger en komplicerad flödesbild i detalj. Speciellt stor inverkan på
grundvattennivåer förekommer i anslutning till tunnelbanan, där särskilt Karlaplan och kvarteret
Fältöversten kan nämnas.
Tolkade bergnivåer och zoner i berg redovisas i figur 6.32. Zonerna har huvudsakligen nordvästlig
orientering, förutom zon 208_NNV som böjer av mot norr i delområdets norra del.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-194
City Link etapp 2
Figur 6.31
Hydrogeologisk karta över delområde 3.3 Östra Östermalm. I figuren visas utbredning av
grundvattenmagasin 3:3a Lill-Jansskogen och 3:3b Starrbäcksängen-Tennisstadion. För kartlegend
hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-195
City Link etapp 2
Figur 6.32
Bergnivåmodell över delområde 3.3 Östra Östermalm med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg.
För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
6.9.1 Grundvattenmagasin 3:3a Starrbäcksängen-Tennisstadion
Magasinet Starrbäcksängen-Tennisstadion ligger i en jordfylld bergsvacka med mycket flack marknivå i
söder (figur 6.31). Norr- och västerut finns högre liggande bergpartier och brantare marktopografi.
Söder om Starrbäcksängen ligger en gravitationsstyrd vattendelare som avgränsar mot magasin 3:3b.
Starrbäcksängen utgjorde före 1880-talet ett våtmarksområde som avvattnades via en bäck norrut förbi
området där Tennisstadion nu ligger. Sedan dess har stora utfyllnader gjorts och marknivån är numera
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-196
City Link etapp 2
högst i mitten vid Tennisstadion. Avvattning av ytliga flöden sker via ledningssystem. Bergytan sluttar
storskaligt mot norr och den generella grundvattengradienten likaså.
Jordlager
Inom högre liggande partier i terrängen domineras geologin av tunna jordlager med morän eller berg
som går i dagen (figur 6.31).
Vid Starrbäcksängen utgörs översta jordlagret av fyllning med en mäktighet som varierar mellan 1-9
meter, varunder ligger upp till 9 meter lera och lokalt upp till 15 meter friktionsjordlager. De största
mäktigheterna av fyllning, lera och friktionsjord återfinns i den centrala delen av sänkan. Jorddjupet
varierar som mest kring 20-28 meter och återfinns vid Lidingövägen samt i sydöstra delen av området.
Däremellan stiger bergnivån så att jorddjupen begränsas till 15 meter. Fyllningen består huvudsakligen
av friktionsmaterial. Leran är varvig och innehåller skikt av silt och friktionsmaterial (silt, sand och
grus). Området var vattenfyllt till och med 1880-talet då det dikades ut. Organisk jord återfinns här
mellan fyllning och lera. Friktionsmaterialet under leran består huvudsakligen av grov morän men även
sorterat material som sand och grus kan förekomma.
I området kring Tennisstadion bedöms jordlagren utgöras av lera som överlagrar morän, samt
varierande inslag av fyllning.
I byggnadskomplexet Starrbäcksängen har omfattande markförstärkningsåtgärder utförts i samband
med byggnation. Efter utfyllnad pågick sättningar under lång tid, och när området väl bebyggdes
grundlades inte bara husgrunder på pålar utan även parkmark och vägar är förstärkta i stor omfattning.
Berggrund
Bergytan har en lågpunkt i Starrbäcksängen men sluttar i övrigt mot norr. Svackan följer svaghetszon
208_NNV som även går vidare ner öster om höjdpartiet vid Gustav Adolfsparken (figur 6.32).
Grundvattenförhållanden
Grundvatten förekommer förutom i bergets system av öppna sprickor och zoner i ett undre magasin
under lera och ett övre i fyllning ovan lera. I figur 6.31 visas en hydrogeologisk karta där bedömningar
avseende grundvattenmagasinets utbredning, grundvattenströmning och grund- och ytvattendelare
framgår. Inom området förekommer fyllning på lera vilket utgör ett övre vattenförande lager som
innehåller ett övre grundvattenmagasin. Allt grundvatten som inte bortleds till tunnlar och andra
dräneringar avleds norrut och vidare till Husarviken.
Grundvattnet i undre magasin strömmar från södra delen av sänkan vid Starrbäcksängen, där
grundvattennivån ligger på ca +12, mot norr genom sänkan vid Tennisstadion och viker där av mot de
nordöstra delarna av sänkan där grundvattennivån ligger runt +10. Avrinning härifrån sker både rakt
österut och mot Storängsbotten i nordöst. Grundvattennivån i Storängsbotten är ca +4 (47A365).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-197
City Link etapp 2
Utförda grundvattennivåmätningar inom grundvattenmagasinet redovisas i figur 6.33 och interpolerad
grundvattennivå i figur 6.31. Grundvattenrör 36B69 förmodas visa grundvattennivån i en lokal sänka i
bergpartiet som sluttar ner mot Tennisstadion. Grundvattnets nivåvariation bedöms i huvudsak vara
styrd av årstidsvariationer i grundvattenbildningen.
Figur 6.33
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:3a
Starrbäcksängen-Tennisstadion. Observationspunkternas läge visas i figur 6.31.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Området ligger inom Nationalstadsparken och bland annat finns ett stort antal skyddsvärda träd inom
magasinets randområden. Magasinets känslighet för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig.
6.9.2
Grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten
Området ligger 500-1200 meter öster om tunnelanläggningens planerade sträckning och utgörs av en
delvis utfylld sänka som sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning, se figur 6.31.
I väster avgränsas magasinet av en bergrygg i princip hela vägen ner till Nobelparken vid
Djurgårdsbrunnsviken. Norrut står magasinet i kontakt med magasin 3:3a via en gravitationsstyrd
grundvattendelare. I nordöst avgränsas magasinet av höjdpartier i norr och öster om Tessinparken.
Inom magasinet sker avrinningen mot Saltsjön i sydöst som dock nås utanför utredningsområdet.
Jordlager
Inom högre liggande partier i terrängen domineras geologin av tunna jordlager med morän eller berg
som går i dagen. Mäktigare jordlager finns i sänkor i berggrunden och utgörs av upp till 7 meter fyllning,
varunder ligger upp till 10 meter lera och 4 meter friktionsjord. Jorddjupen varierar stort inom området
och uppgår inom de djupare lägena i den nordvästra sänkan till ca 12-15 meter. Störst jorddjup
förekommer vid kv Kornetten (norr om Karlaplan) där jordlagren består av 5 meter fyllning följt av 5-10
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-198
City Link etapp 2
meter varvig sandig-grusig lera på upp till 3 meter friktionsjord (sandig morän). Vid kv. Fältöversten
minskar jorddjupen för att sedan åter tillta österut.
Nordöst om Karlaplan finns ett större lertäckt område som mot sydöst övergår i två sänkor på ömse
sidor om bergpartiet på vilket Gustav Adolfskyrkan är placerad. Öster om Karlaplan (kv. Trumslagaren)
har upp till 17 meter jorddjup noterats med 1-5 meter fyllning på upp till 8 meter lera (varav övre 1-2
meter utgörs av torrskorpelera). Under leran förekommer upp till 7 meter med sand och grus eller grov
morän, förutom lokalt inom de högre partierna där leran ligger direkt på berg. Sand- och
grusavlagringen har av Andersson & Berntsson (1979) beskrivits som sediment som ställvis kan
överlagra ett tunt lager av morän på berg. I sänkorna kring Gustav Adolfsparken förekommer upp till 14
meter jordlager bestående av upp till 4 meter fyllning, 5 meter torrskorpelera och 6 meter friktionsjord.
Berggrund
Berggrunden bildar en nordvästligt orienterad sänka följande zon 302_NV samt en mer sydlig gren
följande zon 308_NV (figur 6.32). Partier med lokalt lägre bergnivåer har lokaliserats till kv.
Trumslagaren och Furiren samt längs Valhallavägen nordöst om Gustav Adolfskyrkan.
Grundvattenförhållanden
Grundvatten förekommer i bergets system av zoner samt i vattenförande lager under lera vilka bildar ett
undre magasin. I figur 6.31 redovisas en hydrogeologisk karta där grundvattenmagasinets utbredning,
grundvattenströmning och grund- och ytvattendelare visas. Inom området förekommer allmänt fyllning
som innehåller ett övre grundvattenmagasin.
I det undre magasinets övre nordvästra del ligger grundvattennivån kring +12 fallande mot sydöst till +8
vid kv. Kornetten och Fältöversten, därefter ytterligare fallande mot sydöst till +5 vid
delområdesgränsen. Grundvattnet följer vidare jordfyllda sänkor mot sydöst och Djurgårdsbrunnsviken.
Vid kv. Fältöversten ligger nivåerna i övre magasin på mellan +7,5 och +9,5. Sannolikt finns hydraulisk
kontakt mellan magasin på ömse sidor om Karlaplan.
Grundvattnet i både övre och undre magasin strömmar generellt mot sydöst genom området. Inläckage
till befintliga bergtunnlar påverkar grundvattenförhållandena. Påverkan från tunnelbanan vid mitten av
1960-talet kan ses i rör 47A374, 47A260U och 47A354 (figur 6.31).
Vattenförande egenskaper i undre grundvattenmagasin har utvärderats från hydrauliska tester i en
filterbrunn nordväst om kv. Kornetten (13CW359RB). Den hydrauliska konduktiviteten har utvärderats
till ca 5 x 10-5 m/s.
I området kring Karlaplan har det varit stora problem med avsänkta grundvattennivåer orsakade av
tunnelbanans sträckning genom området. Detta har resulterat i omfattande sättningsproblematik i
kringliggande byggnader. För att undvika fortsatta sättningar hålls grundvattenytan uppe genom
skyddsinfiltration. Under åren 2011-12 infiltrerades sammantaget 4 l/min i genomsnitt till undre
grundvattenmagasin. Tidigare utförda grundvattennivåmätningar i observationsrör inom
grundvattenmagasinet redovisas i figur 6.34.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-199
City Link etapp 2
Figur 6.34
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.31.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Grundvattenmagasinet är sedan tidigare kraftigt påverkat av dränerande anläggningar. Området bedöms
som lokalt känsligt för ytterligare bortledning av grundvatten. Inom området förekommer ett antal
byggnader som har grundvattenberoende grundläggning. Inom grundvattenmagasinet och dess
närområde förekommer också skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska
undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
6.10 Delområde 3.4 Stockholmsåsen
Stockholmsåsen är en mäktig isälvsavlagring som sträcker sig rakt genom Stockholms innerstad från
Brunnsviken i norr via Gustav Adolfs torg, Helgeandsholmen, Gamla stan, Södermalm, Hammarby och
vidare söderut. Delområde 3.4 Stockholmsåsen avser dess utbredning mellan Brunnsviken i norr och
Strömmen i söder. Området ligger i sin helhet väster om tunnelanläggningens planerade sträckning.
Själva åsryggen har idag till stora delar schaktats bort och markytan är tämligen flack. Under den
förhållandevis plana markytan återstår dock avlagringar av betydande mäktighet.
Figur 6.35 visar en detalj ur SGUs geologiska kartblad (SGU, 1964). I figuren är åsen utritad som ett
relativt smalt band som sammanfaller med åsryggens läge. Av figuren framgår att isälvsavlagringen
kastat i sidled i anslutning till det höga bergläget vid Observatoriekullen, varför åsen kan delas in i en
sydlig och nordlig del. Den sydliga och mer östliga delen benämns ibland Brunkebergsåsen. I
föreliggande dokument används beteckningen Stockholmsåsen för hela isälvsavlagringen.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-200
City Link etapp 2
Figur 6.35.
Del av Geologiska kartbladet, Stockholm NO, Serie Ae nr 1, 1964 (SGU, 1964).
Kartbladet kan jämföras med figur 6.36 som visar byggnadsgeologiska kartans tolkning (Stockholms
stadsbyggnadskontor). I denna framgår att isälvsmaterial förekommer inom ett större område också vid
sidan av åskärnan. Det förekommer således isälvsmaterial även i området mellan de ursprungliga
åsryggarna och det finns god hydraulisk kontakt mellan dessa med 5 till 10 meter djupa lager av
åsmaterial under grundvattnets trycknivå (Banverket, 2007).
Delområde 3.4 Stockholmsåsen är beläget ungefär 600-1000 meter väster om tunnelanläggningens
planerade sträckning, se figur 6.36. Området utgör en ca 3 km lång jordfylld nordnordvästligt orienterad
bergsvacka och innehåller ett större grundvattenmagasin i jord:

Magasin 3:4a Stockholmsåsen
Utredningsområdet omfattar endast södra halvan av Stockholmsåsen varför geologisk och
hydrogeologiska analyser begränsas till sträckan söder om Observatorielunden. Avrinning sker söderut
mot Strömmen. Magasinet har hydraulisk kontakt med magasin 3:2e Humlegården i sydöst söder om
Stureplan. Magasinet har även hydraulisk kontakt med grundvattenmagasin Tegelbacken i sydväst.
Tolkade bergnivåer och zoner i berg redovisas i figur 6.37. Zonerna har huvudsakligen nordvästlig
orientering (312_NV och 313_NV).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-201
City Link etapp 2
Figur 6.36
Hydrogeologisk karta över magasin 3:4a Stockholmsåsen. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad
grön linje anger tidigare strandlinje.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-202
City Link etapp 2
6.10.1 Grundvattenmagasin 3:4a Stockholmsåsen
Jordlager
Tolkat från geologiska kartbladet (figur 6.35) och bergnivåkartan (figur 6.37) kan åskärnan beskrivas
enligt följande. Söder om Observatorielunden ner till Adolf Fredriks kyrka följer åsens centrala delar i
princip en sänka i berget längs Sveavägen. Vidare söderut förskjuts åsen något österut och den centrala
delen följer Malmskillnadsgatan ner mot Brunkebergstorg och Gustav Adolfs torg i söder.
Från Sergels torg och söderut är den ursprungliga åsryggen i princip helt utplånad av bebyggelsen, i
huvudsak i samband med den omfattande byggnationen på 1950- och 1960-talen. Under den numera
förhållandevis plana markytan återstår dock avlagringar av betydande mäktighet. Åsen är som mäktigast
vid Brunkebergs torg, ca 40 meter, men hade ursprungligen en mäktighet på upp till ca 50 meter (VBB
Viak, 1996). Även vid korsningen mellan Tegnérgatan och Sveavägen förekommer stora bergdjup och
mer än 30 meter isälvsmaterial.
Åsens centrala delar har avsatts i djupa sänkor i berggrunden och består i huvudsak av sand, grus, sten
och block som vilar direkt på berg. Lokalt är isälvsmaterialet avlagrat på rester av morän. Mäktigare
lager av morän förekommer sannolikt vid Brunnsgatan och upp mot Johannes kyrka. Moränavlagringar
sträcker sig vidare längs östra sidan av Stockholmsåsen ända upp mot Brunnsviken.
Enligt den byggnadsgeologiska kartan (figur 6.36) finns, som nämnts, isälvsmaterial inom ett stort
område utanför åsens centrala del. I dessa distala områden karakteriseras jordlagren av omväxlande
sand och finsediment. På berg förekommer morän i varierande omfattning. Vid senare landhöjning och
svallningsprocesser har sandigt åsmaterial avsatts på ytan. I modern tid har omfattande fyllningar
utförts.
En profil tvärs över Stockholmsåsen från bergpartiet vid Klara Kyrka till T-banestationen vid
Östermalmstorg visas i figur 6.27.
Lokala förekomster av finsediment finns till exempel vid Norrmalmstorg-Stureplan och längs
Hamngatan (Nordström, A., 1971). Det sistnämnda området utgör rester av före detta Katthavet, den
inre delen av Nybroviken som med tiden slammade igen och därefter fylldes ut under 1850-talet. Ytligt
liggande finsediment förekommer i området. Öster om Sveavägen ligger ett band med växellagrade
sediment. Bandet följer i princip Stockholmsåsens östra sida ända upp till Brunnsviken. Enligt
byggnadsgeologiska kartan förekommer växellagrade partier även på några platser vid åsens centrala
delar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-203
City Link etapp 2
Figur 6.37
Bergnivåmodell över grundvattenmagasin 3:4a med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. För
kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-204
City Link etapp 2
Berggrund
Enligt byggnadsgeologiska kartan förekommer två svaghetszoner som följer Stockholmsåsens centrala
del. Karteringar utförda under arbetet med Citybanan visar att zonerna är vattenförande. Den större
zonen korsar tunnelanläggningen strax söder om Skeppsholmen. Ett antal svaghetszoner korsar även
under Stockholmsåsen i mer öst-västlig riktning, se figur 6.37.
Grundvattenförhållanden
Inom Stockholmsåsens magasin finns grundvatten i avlagringens grövre sediment. På grund av
jordlagrens betydande genomsläpplighet finns, förutom lokalt vid förekomst av lera, inga övre
grundvattenförande lager i jord. Genom sin höga vattenförande förmåga har Stockholmsåsen
stabiliserande effekt vid eventuell påverkan från dränerande anläggningar eftersom god kontakt
föreligger med kringliggande ytvattenmagasin. Åsens grundvattennivåer styrs i delar av Saltsjöns och
Brunnsvikens vattenstånd.
I Stockholmsåsen finns rikliga mängder med grundvatten som historiskt på olika sätt utnyttjats eller
påverkats. Under mitten av 1850-talet fanns ett stort antal bryggerier med egna brunnar, varav ett flertal
låg kring Adolf Fredriks kyrka. I samband med byggnationerna på 1950- och 1960-talet förekom ett
flertal stora pumpningar och incidenter som orsakade betydande grundvattenbortledning och sänkta
grundvattennivåer. Under samma tid byggdes flera tunnlar, vilka fortfarande påverkar
grundvattenförhållandena.
Grundvattennivån i åsens centrala del ligger lågt i förhållande till omgivande områden. Detta är en effekt
av åsens höga vattenförande förmåga samt den goda hydrauliska kontakten med angränsande
vattenområden. I åsens södra del ligger grundvattennivån tidvis under nivån i Saltsjön, se figur 6.386.39. Den huvudsakliga orsaken bedöms vara att åsens magasin inte fullt ut kan följa Saltsjöns snabba
vattenståndsförändringar. I norra delen av Stockholmsåsen kan noteras grundvattennivåsänkningar i
samband med byggande av Norra länken och andra tunnlar.
Grundvattennivåerna i magasin 3:4a (södra delen av Stockholmsåsen) ligger relativt stabilt kring +0,3
och varierar mycket marginellt, huvudsakligen beroende på Saltsjöns vattenstånd (figur 6.38).
Vattenståndet i Mälaren ligger ca 0,5 meter högre.
Grundvattendelarens position i Stockholmsåsen visualiseras i figur 6.39. De högsta nivåerna noteras ca 1
km söder om Brunnsviken, något söder om Observatorielunden (35D441 och 36C507). Grundvattennivåerna vid vattendelaren ligger endast 0-0,5 meter över vattenstånden i Saltsjön och Brunnsviken.
Dagliga mätningar under två korta perioder i november 2005 och januari 2006 visar att området har
god kontakt med Saltsjön (Banverket, 2007).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-205
City Link etapp 2
Figur 6.38
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:4a Stockholmsåsen.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.36.
Figur 6.39
Grundvattennivåer i Stockholmsåsen norr om Kungstensgatan samt Saltsjöns vattenstånd.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.36.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Med anledning av åsens relativt stabila grundvattennivåer som i stort följer Saltsjön förväntas
grundvattensituationen vara förhållandevis okänslig för dränering. Ett stort antal byggnader inom
området har grundvattenberoende grundläggning. Inom området förekommer energianläggningar såväl
i berg som i jord. Inom delområdet finns enstaka skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt
och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-206
City Link etapp 2
6.11 Delområde 3.5 Saltsjön
Delområde 6.5 Saltsjön utgörs av de öar som ligger mellan Östermalm och Södermalm, se figur 6.40.
Planerad City Link etapp 2 sträcker sig rakt under Skeppsholmen.
Figur 6.40
Hydrogeologisk karta över delområde 3.5 Saltsjön. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Avrinningen sker i huvudsak mot lägre liggande vattenstånd i Saltsjön (inklusive Strömmen och
Ladugårdslandsviken). Grundvattenflödet i Gamla stan är östligt beroende på att Mälarens vattenstånd
ligger över Saltsjöns. Grundvattenmagasin i jord förekommer i hela Gamla stan, längs Skeppsholmens
och Kastellholmens stränder samt inom lerfyllda områden på Djurgården. Delområdet har indelats i tre
magasin (figur 6.40):

Magasin 3:5a Gamla stan

Magasin 3:5b Skeppsholmen och Kastellholmen

Magasin 3:5c Västra Djurgården
Bergytan är kraftigt kuperad inom delområdet vilket framgår av figur 6.41. Inom vattenområdet visas
inga interpolerade bergnivåer eftersom nivådata endast finns i begränsad mängd. Zoner redovisas enligt
Stockholms byggnadsgeologiska karta.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-207
City Link etapp 2
Figur 6.41
Bergnivåmodell över delområde 3.5 Saltsjön med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. För
kartlegend hänvisas till figur 3.9.
6.11.1 Grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan
Stadsdelen Gamla stan är uppbyggd på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Strömsborg mellan
Norrmalm i norr och Södermalm i söder. Öarna skiljer Mälaren från Saltsjön. Vattenståndet i Mälaren
regleras vid Karl Johansslussen och medför att Mälarens nivå ligger högre än nivån i Saltsjön. Vid
jämförelse av vattenståndsmätningar för Mälaren (SMHI Vattenwebb) och Saltsjön under perioden
2000-2008 låg vattenståndet för Saltsjön i genomsnitt 0,66 meter under Mälarens nivå.
Helgeandsholmen bestod under medeltiden av tre öar som steg för steg har vuxit samman genom
utfyllnader och landhöjning.
Berggrund
Stockholmsåsen följer en svaghetszon i berg (313_NV) hela vägen mellan Brunnsviken och Slussen.
Zonen passerar under Gamla stan. Hydrauliska tester utförda under arbetet med Citybanan visar att
denna zon i Norrmalm är vattenförande. Bergnivåmodell med svaghetszoner i berg presenteras i figur
6.41.
Jordlager
Gamla stan är byggd på Stockholmsåsen vilket präglar de geologiska förhållandena på platsen, se figur
6.40. Åsen har avsatts som en sammanhängande enhet från Norrmalm till Stadsholmen varefter
föregångare till Norrström brutit igenom åsen och här eroderat bort material. Åsens centrala delar
utgörs till stor del av rundade block och stenar kring vilka sand och grus är lagrade med växlande
sammansättning. Generellt är Stockholmsåsen avlagrad i djupa sänkor eller dalstråk i berggrundsytan
vilket också tycks gälla för åsens läge vid Gamla stan. Vid Storkyrkan har isälvsmaterialets mäktighet
uppmätts till 48 meter (SGU, 1964).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-208
City Link etapp 2
Åsen har en komplicerad uppbyggnad då denna omformats vid svallning i samband med landhöjningen.
Vid åsens sluttningar på Stadsholmen finns nedsvallat material med sand och grus som överlagrar lera.
Postglacial lera och organiskt material täcker i stor utsträckning öns östra sida. Även på västra sidan
förekommer lösa jordlager. Både den västra och den östra stranden av Stadsholmen täcks av stora
mäktigheter fyllning.
Helgeandsholmen är till stora delar uppbyggd av fyllning. Fyllningslagret uppgår till ca 10 meter i de
västra delarna och centrala delarna och ca 5 meter i de östra delarna. Under fyllningslagret följer
åsmaterial som blir grövre på större djup. Mellan åren 1999-2006 installerades en tätskärm med syftet
att säkra grundvattennivån under östra och västra Riksdagshuset.
Grundvattenförhållanden
I jordlager inom Stadsholmen förekommer grundvatten i fyllning ovan lera och i åsens isälvsmaterial.
Grundvattenbildningen sker direkt på åsens yta men främst genom inläckage av ytvatten från Mälaren.
I samband med hydrogeologisk utredning i Slussenprojektet utfördes tester av isälvsmaterialets
vattenförande förmåga (Stockholms stad, 2012). Dessa antyder att den hydrauliska konduktiviteten, i
Stadsholmens södra delar i anslutning till Slussen, uppgår till lägst 3 x 10-4 m/s. Det kan dock förväntas
att den vattenförande förmågan i åsmaterialet ställvis är betydligt högre. Grundvattnet i isälvsmaterialet
har en mycket god kontakt med ytvattnet och följer vattenstånden i Mälaren och Saltsjön.
Vattenståndsskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön speglas i tidigare utförda
grundvattennivåmätningar i undre magasin. Grundvattenströmningen inom Stadsholmen sker österut
från Mälaren till Saltsjön se figur 6.40 och figur 6.42.
Figur 6.42
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.40.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-209
City Link etapp 2
Även grundvattnet i övre grundvattenmagasin i fyllning på lera och andra finsediment i strandnära lägen
speglar nivån i Mälaren och Strömmen, vilket tyder på att kontakten med ytvattnet är god. Det kan dock
inte uteslutas att lokalt avgränsade magasin förekommer i fyllning. I figur 6.43 redovisas historiska
grundvattenmätningar i ett urval av befintliga mätpunkter i övre grundvattenförande lager.
Figur 6.43
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan.
Observationspunkternas läge visas i figur 6.40.
Riskobjekt och magasinets känslighet
I området finns stora kulturhistoriska värden och ett flertal byggnader har grundvattenberoende
grundläggning. Med anledning av jordlagrens goda vattenförande förmåga och god hydraulisk kontakt
med kringliggande ytvatten bedöms det inte föreligga risk för grundvattenpåverkan från City Link etapp
2. Som ett resultat av landhöjningen riskerar dock omfattande sättningsproblematik att uppkomma. Ett
flertal byggnader inom Gamla stan har med anledning av detta grundförstärkts.
6.11.2 Grundvattenmagasin 3:5b Skeppsholmen och Kastellholmen
Skeppsholmen och Kastellholmen är två öar i Saltsjön mellan Gamla stan och Djurgården. De utgör
toppar på en bergrygg som sträcker sig från Blasieholmen mot sydöst. Planerad City Link passerar rakt
under Skeppsholmen och ca 200 meter väster om Kastellholmen. God hydraulisk kontakt med Saltsjön
gör att området är okänsligt för grundvattenpåverkan. Området beskrivs kortfattat.
Jordlager
Enligt byggnadsgeologiska kartan utgörs Skeppsholmens och Kastellholmens ytjordarter av morän som
ligger på berg, se figur 6.40. Moränen har ringa mäktighet. Stora delar av Skeppsholmens strandnära
och lägre partier har byggts upp av fyllning. Närmast Skeppsholmsbron samt längs öns södra delar
överlagras moränen av lera. Lermäktigheten vid 13CW349 är ca 2,5 meter.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-210
City Link etapp 2
Berggrund
På Skeppsholmen domineras berggrunden av gnejs som övertväras av talrika och oregelbundna
pegmatitgångar; grovkornig granit förekommer underordnat. Ett flertal större zoner omgärdar såväl
Skeppsholmen och Kastellholmen. Berget som bygger upp öarna förväntas vara förhållandevis
sprickfattigt. Enligt byggnadsgeologiska kartan korsas Skeppsholmen av två zoner med riktningen
nordväst-sydöst. Bergnivåmodell med svaghetszoner i berg visas i figur 6.41.
Enligt utförd bergteknisk besiktning (Tyréns, 2006) av berganläggningen på Skeppsholmen finns två
dominerande sprickriktningar. Nordöst-sydväst och sydöst-nordväst med brant stupande sprickor, men
även nordliga sprickriktningar förekommer. Ungefär samma orientering gäller för enstaka sprickzoner
och gnejsens förskiffring.
Grundvattenförhållanden
Inom Skeppsholmen finns sannolikt ett flertal små, separerade och öppna grundvattenmagasin i morän
som avgränsas av berggrundstopografin. Där berget når under Saltsjöns nivå står både morän och
fyllning som överlagrar moränen i kontakt med Saltsjön. Utförda grundvattennivåmätningar tyder på att
även morän som underlagrar lera står i kontakt och att grundvattennivåer ligger nära Saltsjöns
vattenstånd. I fyllning på lera inom strandnära partier finns ett övre grundvattenmagasin. Även detta
magasin bedöms ha god kontakt med Saltsjön.
Figur 6.44
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5b Skeppsholmen och
Saltsjöns vattenstånd. Observationspunkternas läge visas i figur 6.40.
På Kastellholmen förekommer endast ett mindre grundvattenmagasin i morän ovan berg.
Grundvattenmagasinet i moränlagret står troligen i direkt kontakt med Saltsjön.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-211
City Link etapp 2
Riskobjekt och magasinets känslighet
Områdets goda hydrauliska kontakt med omgivande Saltsjön medför att området är okänsligt för
grundvattenpåverkan. Som ett resultat av landhöjningen påverkas dock grundvattennivån vilket riskerar
att påverka grundvattenberoende konstruktioner.
6.11.3 Grundvattenmagasin 3:5c Västra Djurgården
Utredningsområdet berör de västra delarna av ön Djurgården som i sin helhet ligger öster om planerad
tunnelanläggning (figur 6.40). Västra delarna av Djurgården ligger flackt och endast någon eller några
meter över Saltsjöns vattenstånd. Mot öster stiger marknivån upp till ca +40 vid Skansen.
Berggrund
Djurgården omgärdas av flera kraftiga zoner i berg, se figur 6.41. Ett flertal mindre zoner korsar
Djurgården, varav zon 319_SV korsar planerad tunnelsträckning strax söder om Skeppsholmen.
Bergnivåmodell med svaghetszoner i berg redovisas i figur 6.41.
Jordlager
De topografiskt lågt liggande partierna i västra delen av Djurgården utgörs av lera överlagrad med
fyllning. Fyllningens mäktighet har uppmätts till 0,5-4,0 meter men är sannolikt betydligt mäktigare i
sjönära lägen. Lerans mäktighet varierar kraftigt inom området. Under leran ligger ett tunt lager av
morän som varierar mellan 0-2,5 meter. I de områden som saknar lera går morän eller berg i dagen.
Grundvattenförhållanden
Inom området finns grundvatten i berggrundens spricksystem, i friktionsjord som underlagrar leran
(undre grundvattenmagasin) samt i fyllning som överlagrar leran (övre grundvattenmagasin).
Grundvattenbildning till undre grundvattenmagasin sker inom områdets högre liggande partier med
morän och berg i dagen. Grundvattenströmningen bedöms ske från öns centrala delar ut mot Saltsjön.
Hydraulisk kontakt kan antas förekomma mellan övre och undre magasin, dels via läckage genom leran
och dels via direkt kontakt där lertäcke saknas. I de sjönära delarna kan det övre grundvattenmagasinet
antas stå i god kontakt med Saltsjön. Även undre grundvattenförande moränlager bedöms stå i kontakt
med ytvattenmagasinet.
Hydraulisk kontakt mellan undre grundvattenförande lager och berggrundens grundvattenmagasin
antas förekomma och främst vara koncentrerad till berggrundens svaghetszoner som genomkorsar
området.
Riskobjekt och magasinets känslighet
I området finns stora kulturhistoriska värden och ett flertal byggnader har grundvattenberoende
grundläggning. Med anledning av jordlagrens goda vattenförande förmåga och god hydraulisk kontakt
med kringliggande ytvatten bedöms det inte föreligga risk för grundvattenpåverkan från City Link etapp
2.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
6-212
City Link etapp 2
7
Huvudområde Södermalm
Huvudområde Södermalm sträcker sig från Stadsgårdskajen (Stadsgården) i norr till Söderstadion i
söder (figur 7.1). Södermalm är en förhållandevis höglänt ö med flera höjdpartier såsom Katarinaberget,
Stigberget, Vita Bergen, Åsöberget och Blecktornsparken. Södra Hammarbyhamnen är ett låglänt
område som gränsar mot Hammarbyleden i norr och till Hammarbyhöjden i söder. Byggnationen på
Södermalm utgörs nästan uteslutande av bostads- och handelskvarter, medan södra Hammarbyhamnen
även innehåller industriverksamhet.
Området är i huvudsak hårt exploaterat och utgör tät stadsbebyggelse förutom små parkområden såsom
exempelvis Fatbursparken, Blecktornsparken, Vita Bergen och Lumaparken samt naturområden vid
Sofia och Katarina kyrkor. Utbyggnaden av Södermalm tog fart vid 1850-talet och en stor del av
befintliga byggnader är från senare del av 1800-talet och början av 1900-talet. Flera av de äldre
byggnaderna är grundvattenberoende.
Södermalms norra del utgör en förkastningsbrant som höjer sig över Saltsjön (figur 7.2), med
exempelvis Katarinaberget drygt 45 meter över havet. Från den branta nordsidan sänker sig markytan
söderut och ansluter till Hammarbyleden som sedan 1930 är en farled mellan Mälaren och Saltsjön. I
samband med att man byggde farleden sänktes vattenståndet i dåvarande Hammarby sjö med ca 4,7
meter, vilket torrlade stora markytor på södra Södermalm och i Hammarbyhamnen. Höjdskillnaden
mellan Mälarens och Saltsjöns vattenstånd omhäntertas med Hammarby sluss. Vid Danvikstull
sprängdes en passage till Saltsjön.
I huvudområdets västra del sträcker sig Stockholmsåsens isälvsavlagring i nord-sydlig riktning tvärs hela
Södermalm. Söder om Hammarbyleden stiger åsen brant uppför ytterligare en förkastningsbrant mot
Gullmarsplan. Längs åsens sidor består jordlagren av primära isälvssediment, ofta växellagrat material,
och lokalt förekommer lera. Relativt mäktiga lager med finsand och silt förekommer på avstånd från
åsen. På större avstånd från åsen, i huvudområdets östra del, består jordlagren allmänt av friktionsjord
på berg (morän) som i sänkor överlagras av silt och lera. Ursprungliga åshöjder har jämnats ut och
markytan i områdets västra del är förhållandevis plan. Fyllningsjord förekommer allmänt i området.
Områdets komplexa geologiska uppbyggnad medför omväxlande hydrogeologiska förhållanden.
Stockholmsåsen i väster innehåller mäktiga vattenförande jordlager som tidigare avbördades västerut
mot Årstaviken. Väster om nuvarande Medborgarplatsen låg sjön Fatburen (ca +18 högsta nivå), som
fylldes igen 1860 i samband med byggande av järnväg. Inom området finns ett antal
grundvattenmagasin i jordfyllda svackor som avgränsas av höga berglägen.
I huvudområde Södermalm finns ett stort antal undermarksanläggningar i jord och berg som påverkar
grundvattensituationen genom dränering och bortledning av grundvatten. Resultatet har blivit avsänkta
nivåer i både jordlager och berggrund. Två större genomfartsleder för väg- och spårtrafik, Söderleden
och tunnelbanans gröna linje, går i nord-sydlig riktning i områdets västra del. City Link etapp 2 sträcker
sig norrifrån under Saltsjön in i Katarinaberget, korsar Södermalm i nord-sydlig riktning och slutar i
Mårtensdal i Södra Hammarbyhamnen.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-213
City Link etapp 2
Figur 7.1
7.1
Översiktskarta över huvudområde Södermalm med delområden och grundvattenmagasin i jord. För
kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Avgränsning
Huvudområdet är indelat i tre delområden: 4.1 Norra Södermalm, 4.2 Södra Södermalm och 4.3
Hammarby, vilka beskrivs i kapitel 7.7 till kapitel 7.9. Inom respektive delområde förekommer flera
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-214
City Link etapp 2
grundvattenmagasin i jord. En sammanställning av delområden och grundvattenmagasin i jord
presenteras i tabell 7.1 samt figur 7.1.
Tabell 7.1
Indelning av delområden och grundvattenmagasin i jord inom huvudområde Södermalm.
Kapitel
Delområde
Grundvattenmagasin i jord
7.7
4.1 Norra Södermalm
4:1a
Mariatorget
4:1b
Slussen och Stadsgårdskajen
4:1c
Folkungagatan Västra
4:1d
Fatbursområdet
4:1e
Folkungagatan Östra och Tegelviken
4:2a
Katarina Bangata Västra
4:2b
Katarina Bangata Östra
4:2c
Vintertullstorget
4:2d
Skanstull
4:2e
Eriksdal
4:2f
Färgarplan
4:3a
Gullmarsplan
4:3b
Södra Hammarbyhamnen
7.8
4.2 Södra Södermalm
7.9
4.3 Hammarby
Delområde 4.1 Norra Södermalm utgör ett avrinningsområde med avrinning mot Saltsjön i norr.
Katarinaberget i norr bildar vattendelare och avrinningen inom områdets 5 grundvattenmagasin sker
inledningsvis både åt väster och åt öster innan flödet böjer av mot Saltsjön i norr. Grundvattenmagasin i
västra delen av delområdet avrinner mer eller mindre till dränerande tunnelanläggningar, exempelvis
magasin 4:1d som i huvudsak dräneras till befintliga tunnlar. Samtliga magasin avrinner västerut
förutom magasin 4:1e som avrinner österut mot Tegelviksplan.
Delområde 4.2 Södra Södermalm utgör ett avrinningsområde på södra halvan av Södermalm med
avrinning mot Hammarbyleden och Hammarby sjö i söder. I delområdet finns 6 grundvattenmagasin;
magasin 4:2a, 4.2b och 4:2c avrinner samlat i dalsänkan längs Katarina Bangata, magasin 4:2d och 4:2e
avrinner samlat söderut följande Stockholmsåsens sträckning mot Hammarby sluss, samt magasin 4:2f
ett litet magasin som avrinner enskilt i områdets östra del.
Delområde 4.2 Hammarby utgör ett avrinningsområde och innehåller två grundvattenmagasin med
avrinning mot Hammarbyleden i norr, magasin 4:3a och 4:3b.
7.2
Topografi och ytavrinning
Huvudområdet ligger högt i terrängen, med särskilt höga branter längs Södermalms norra strand, men
även längs södra kanten, se figur 7.2. Katarinaberget och Stigberget utgör markanta höjdpartier
utsträckta i väst-östlig riktning. Enskilda höjdområden är Åsöberget och Vita Bergen.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-215
City Link etapp 2
Figur 7.2
Marktopografi med ytvattendelare och ytvatten. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Områdets relativt flacka topografi samt kraftiga omdaning till följd av områdets urbanisering gör det
svårt att beskriva avrinningen i detalj. Området kan dock översiktligt delas in i en nordlig och en sydlig
del, avgränsad av en väst-östligt orienterad vattendelare (figur 7.2) från Åsötorget följande en bergrygg
söder om Folkungatan till Danviksberget.
Söder om de topografiskt höga berglägena i norr (35-45 meter över havet) flackar markytan av och ligger
kring +25 vid Medborgarplatsen-Tjärhovsplan. I väster ligger Fatbursparken kring nivå +20.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-216
City Link etapp 2
Söder om Nytorget faller marken av i en dalgång med sydöstlig riktning utmed Katarina Bangata. I söder
utgör Blecktornsberget en lokal höjdpunkt med nivåer upp emot +30. Söderut faller marknivån snabbt
ner mot Hammarbykanalen. Hamnområdet söder om kanalen är inledningsvis flack, men söder om
Hammarbyvägen stiger bergytan och marknivåerna kraftigt mot Hammarbyhöjden.
Ytavrinning är sparsam i stadsbebygelsen eftersom avrinning i huvudsak sker via ledningssystem och
ledningsgravar. I den mån ytavrinning sker följer den marktopografin. Avrinningen av yt- och
grundvatten följer med vissa undantag varandra inom området. Avvikelser förekommer bland annat
längs med Folkungagatan omkring korsningen med Renstiernas gata där ytvatten rinner österut medan
grundvatten uppvisar en svag gradient mot väster. I delområde Södra Södermalm sker avrinningen mot
Hammarby sjö och Hammarbyleden. Detsamma gäller avrinningen från delområde Hammarby (figur
7.2).
7.3
Berggrund
Enligt SGUs berggrundsgeologiska karta genomkorsas stora delar av Södermalm av ett större väst-östligt
stråk av sura intrusiva gnejsiga bergarter, huvudsakligen bestående av granit och granodiorit (figur 7.3).
Norr och söder om detta stråk utgörs berggrunden framför allt av kvarts-fältspatsrik sedimentgnejs.
Söder om Hammarbyhamnen återfinns mindre partier med basiska bergarter såsom gabbro och diorit
(figur 7.3).
Berggrunden i norra delen av huvudområdet har i samband med tidigare utredning för projekt Slussen
bedömts vara relativt heterogen (Stockholms stad, 2012).
Inom området har flertalet äldre sonderingspunkter och borrhål inventerats som tillsammans med
kompletterande sonderingar använts för att skapa en modell för bergytans nivå inom området, figur 7.4.
Upplösningen och noggrannheten på denna bergmodell varierar inom området beroende av
blottningsgrad och förekomst av sonderingspunkter och borrhål. I delar av modellen där det är glest med
undersökningspunkter kan osäkerheter i bergtopografin vara betydande. Metodik för framtagande av
bergnivåmodell samt använt underlag för denna, redovisas i underlagsdokument (se kapitel 1.5).
7.3.1
Svaghetszoner
Tunnelanläggningen passerar ett flertal svaghetszoner (se definition i kapitel 12) vilka är markerade på
den byggnadsgeologiska kartan (figur 7.3 och figur 7.4). Enligt SGUs berggrundskarta (Stockholm NO,
serie Ae Nr 1) stupar områdets zoner nära vertikalt. Zonernas strykning är i huvudsak mot västnordväst
och väst.
Både norr och söder om Södermalm löper tydliga förkastningszoner i väst-östlig riktning vilka gett
upphov till de låga bergnivåer och därigenom de vattenområden (Saltsjön och Årstaviken) som
omgärdar stadsdelen. I den norra förkastningen har en större krosszon observerats några tiotal meter ut
i Saltsjön. Ett flertal andra zoner i västlig/nordvästlig riktning sammanfaller med denna zon vid Slussen.
I söder i anslutning till Hammarbyhöjden löper ett andra system av större krosszoner (406_V och
407_V). Dessa zoner hör samman med den förkastningslinje som går söder om Södermalm längs
Årstaviken och vidare österut. Den södra zonen 407_V är placerad nära förkastningsbranten och
sammanfaller med en djup bergsänka (figur 7.4).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-217
City Link etapp 2
På Södermalm finns enligt byggnadsgeologiska kartan fem svaghetszoner som korsar
tunnelsträckningen. Den nordligaste (401_V) är en zon som löper längs sänkan i vilken Tjärhovsgatan
och Folkungagatan ligger. Dalgången längs Katarina Bangata kan knytas till två zoner (403_VNV och
404_NV), möjligen även delar av zon 402_NV. Den sydligaste zonen (405_VSV) löper från västsydväst
längs med Ringvägen och korsar tunnelsträckningen under Lilla Blecktornsparken. Zonen har gett
upphov till en förhållandevis markant sänka i bergytan under parken.
Figur 7.3
Översiktlig berggrundskarta med svaghetszoner i berg. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-218
City Link etapp 2
Ytterligare spröda deformationszoner är inritade i området omkring Hammarbyhamnen. Flera av dessa
är riktade in mot området från främst sydväst och sydöst, men ingen av dessa zoner bedöms i
byggnadsgeologiska kartan korsa tunnellinjen.
Figur 7.4
Översiktskarta över modellerad bergnivå och svaghetszoner i berg inom huvudområde Södermalm. För
kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-219
City Link etapp 2
7.4
Jordlager
Större delen av huvudområdet karakteriseras av jordfyllda sänkor som avgränsas av höga berglägen där
jordlagren är tunna eller helt saknas, figur 7.5.
Figur 7.5
Geologisk karta över huvudområde Södermalm med lägen för geologiska profiler. För kartlegend hänvisas
till figur 3.9.
Jordarterna utgörs i den östra delen av området i allmänhet av morän som överlagras av lera, silt och
fyllning. I den västra delen domineras geologin av Stockholmsåsen isälvsavlagringar. Åsen består i
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-220
City Link etapp 2
huvudsak av sand, grus, sten och block som mestadels vilar direkt på berg. Välsorterat friktionsmaterial
som härrör från Stockholmsåsens isälvsavlagringar bildar ett sammanhängande lager som sträcker sig
österut under täckande lager av silt och lera (såsom Folkungagatan, Nytorget och Katarina Bangata). Där
dessa jordlager finns har undre grundvattenmagasin hög vattenförande förmåga. Fyllning är allmänt
förekommande i området och kan ha betydande mäktigheter, exempelvis i Södra Hammarbyhamnen.
Jordartskarta över området visas i figur 7.5. I figur 7.6 redovisas en geologisk profil längs med
tunnelanläggningen genom Södermalm.
Jordfyllda sänkor i berget har i området huvudsakligen väst-östlig orientering. Under lera finns normalt
friktionsjordar (isälvsmaterial och morän) i vilka slutna (undre) grundvattenmagasin förekommer.
Sänkorna avgränsas av långsträckta bergryggar där tunna jordlager eller berg i dagen dominerar.
I de grundare och högre belägna sänkorna utgörs friktionsjorden under lerorna mestadels av morän med
förhållandevis låg vattenförande förmåga. De naturliga jordarna överlagras till stor del av fyllning.
Fyllningens utbredning och mäktighet är som störst i Fatbursparken och i anslutning till kaj- och
hamnområdena. Fyllningen kan bestå av allt från olika jordarter till rivningsmaterial och övrigt
avskräde.
Figur 7.6
Schematisk geologisk profil längs City Link etapp 2 inom huvudområde Södermalm. För profilens läge
hänvisas till figur 7.5.
7.5
Grundvattenförhållanden
7.5.1
Grundvatten i jord
Uthålliga undre grundvattenmagasin förekommer i de djupare jordfyllda dalsänkorna i området, se figur
7.7. Grundvatten kan även förekomma lokalt och temporärt utanför markerade magasin.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-221
City Link etapp 2
Till skillnad från i Östermalm ligger Stockholmsåsen i Södermalm inte i en sänka i berget utan sträcker
sig över Södermalms höga berglägen och åskärnan kastar i sidled. Detta har medfört att åsen inte är en
storskalig vattenledare utan kan delas upp i olika avsnitt. Åsens grova sedimentavlagringar har stor
betydelse för grundvattennivåer och vattnets strömningsvägar.
I åsens omgivning förekommer växellagrade jordar bestånde av lager med grus, sand, silt och lera. På
Södermalm förekommer sänkor med mäktiga silt- och lerlager som avsattes på avstånd från själva
åskärnan. Senare svallningsprocesser har omdanat åsmaterialet som spolats ut över omgivningens
lerområden. Åsen komplexa geologiska uppbyggnad har gett upphov till grundvattenmagain på olika
djup. Dessa magasin har varierande inbördes hydraulisk kontakt och kan i vissa fall fungera som sk
hängande grundvattenmagasin.
Inom större delen av Södermalm förekommer fyllning vilken utgör ett övre vattenförande lager. På
grund av fyllningens heterogenitet förekommer i allmänhet inga större sammanhängande magasin, med
undantag från strandnära områden där grundvattennivån i stort följer Saltsjöns nivåvariation. Ett övre
grundvattenmagasin finns även i fd Fatburen som fylldes igen kring 1850. Även i områden med höga
berglägen förekommer begränsade och lokala grundvattenmagasin.
Grundvattenmagasinen står i hydraulisk kontakt med dränerande berganläggningar genom zoner och
sprickor i berggrunden. Grundvattennivån i undre magasin har lokalt sänkts flera meter i anslutning till
befintliga berganläggningar och avsänkningar har påverkat grundvattnets ursprungliga strömningsbild.
I den del av Stockholmsåsen som ligger på Södermalm är grundvattentillgången bedömd som liten enligt
SGUs Grundvattenkarta (SGU, 1996). Undantag är områden som gränsar mot vattenområden, såsom
Slussen och Hammarbyleden, där tillgången bedöms som måttlig.
Grundvattennivåer
Grundvattennivåerna i Södermalm, liksom i flertal andra urbant utvecklade områden, är påverkade av
samhällets infrastruktur. Dagvattensystem och andra ledningsnät, utdikning mm har generellt gett
upphov till sänkta grundvattennivåer. I Södermalm kan särskilt nämnas utdikning av Fatbursjön för att
skapa odlingsbar och byggbar mark. Befintliga anläggningar såsom tunnelbanan och ett stort antal andra
tunnlar och berganläggningar har också påverkat strömningsbilden i det undre magasinet. I flera
magasin kan avsänkta nivåer i jord noteras i anslutning till dessa anläggningar, lokalt har grundvattennivån sänkts till lerans underkant eller till bergöverytan. Den urbanisering som genomfördes med början
på 1800-talet har således sänkt grundvattennivåerna i stora delar av Södermalm, lokalt ett flertal meter.
Grundvattennivåmätningar har utförts i ett stort antal rör under de senaste 40 åren. Mätningar har
koncentrerats till perioder då undermarksbyggnation pågått, såsom exempelvis byggandet och initial
drift av tunnelbanan. Andra undermarksanläggningar är Södra länken och Citybanan. Stockholms stad
genomför regelbundet mätningar i undre magasin i jord i ett glest observationsnät.
I samband med planering av City Link etapp 2 har i Södermalm etablerats ett 30-tal nya grundvattenrör.
Sammantaget finns i dagsläget information från 60-tal grundvattenrör och brunnar i jord inom
huvudområde Södermalm. Mätningar görs regelbundet för att skapa en bild över rådande
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-222
City Link etapp 2
grundvattenförhållanden. För interpolering av grundvattennivåer i området har ett urval av nya och
historiska mätningar använts. Områdets grundvattennivåer redovisas i detalj i följande kapitel.
Hydrauliska egenskaper
Inom ramen för tunnelprojektet har två undersökningsbrunnar i jord installerats (tabell 2.7 och figur
2.9). I dessa brunnar, som ligger längs Katarina Bangata väster om tunnelanläggningen, har omfattande
hydrauliska försök utförts. Resultaten visar relativt höga vattenförande egenskaper i undre magasin med
värden mellan 1-3 x 10-3 m/s vilket indikerar sandiga-grusiga jordlager.
I hamnområdena som angränsar till Saltsjön och Hammarbyleden/Hammarby sjö samvarierar
grundvattennivåerna med ytvattenståndet.
7.5.2 Grundvatten i berg
Grundvatten i berg rör sig huvudsakligen i bergets spricksystem där de större zonerna ofta sammanfaller
med områdets jordfyllda sänkor (figur 7.4). Mellan bergets system av sprickor kan bergmassan betraktas
som förhållandevis tät. För bergets övre delar kan allmänt förutsättas att grundvattennivåerna är
desamma som i ovan liggande grundvattenmagasin i jord. På djupet kan avvikelser från detta råda till
följd av omgivande topografi eller dränerande anläggningar i berget. Sådana avvikelser har observerats i
anslutning till dränerande berganläggningar på södra Södermalm (se kapitel 7.8.1).
I en utredning av regionala hydrauliska förhållanden i berg utifrån SGUs brunnsarkiv har konstaterats
att den effektiva (skaljusterade) hydrauliska konduktiviteten är lognormalt fördelad inom bergmassan.
På Södermalm har ett representativt värde på konduktiviteten (justerat geometriskt medelvärde)
beräknats till 2 x 10-9 m/s och för berggrund utanför bergplintar 2-5 x 10-8 m/s.
Undersökningar av hydrauliska egenskaper i bergets svaghetszoner har utförts i fyra hammarborrade
brunnar på Södermalm och i en brunn i Södra Hammarbyhamnen (tabell 2.8 och figur 2.10). Samtliga
borrhål är placerade och vinklade för att undersöka svaghetszoner enligt byggnadsgeologiska kartan. Två
borrhål har också borrats i lägen för de vertikalschakt som planeras vid Stadsgårdskajen och Skanstull.
Utvärdering av hydrauliska tester i enskilda borrhål i berg visar på transmissivitetsvärden på 1-20 x 10-6
m2/s. Inga kraftigt vattenförande zoner har noterats i borrhålen, utan erhållna transmissivitetsvärden är
förmodligen knutna till ett flertal enskilda sprickor på olika djup. För övre delar av brunnarna
13CW423HB och 13CW425HB noterades värden kring 10-4 m2/s.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-223
City Link etapp 2
Figur 7.7
Hydrogeologisk karta med grundvattenmagasin, vattendelare och flödesriktningar för grundvatten. För
kartlegend hänvisas till figur 3.9.
7.5.3 Påverkade grundvattenförhållanden
Grundvattennivåerna inom Södermalm är sedan länge påverkade av stadens utbyggnad. En stor del av
påverkan härrör från början av 1900-talet då nuvarande bebyggelse tog sin form (Nordström, A., 1971).
Påverkan relateras i huvudsak till bortledning av dagvatten (minskar naturlig grundvattenbildning),
dränering och infiltration via läckande ledningar samt länshållning av källare. Denna typ av påverkan
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-224
City Link etapp 2
sänker generellt grundvattennivån till ca 2 meter under markytan, samtidigt som
grundvattennivåvariationerna över tid kan minska.
Från mitten av 1900-talet och fram till nutid har åtskilliga stora tunnelbyggnationer genomförts i både
jord och berg. Dessa anläggningar har sänkt grundvattennivåer och ökat vattengenomströmningen.
Vidare har denna byggnation tillfälligt eller permanent skapat kontaktvägar mellan olika
grundvattenmagasin. Vid en historisk tillbakablick noteras att de grundvattenstörningar som
uppkommer under byggskedet ofta återställs under efterföljande driftskede.
I sydöstra delen av området gav avsänkningen av Hammarby sjö stora effekter. När kanalen vid Danviks
tull sprängdes ut sjönk vattenståndet i sjön till havsnivån som i medeltal låg ca 4,7 meter lägre. Detta gav
stor påverkan på grundvattennivåerna i de strandnära grundvattenmagasinen på sydöstra Södermalm
och i norra Hammarby.
Studier av grundvattennivådata från de äldre grundvattenrör som finns inom huvudområdet har
genomförts. Dessa visar att det förekommer perioder av höga respektive låga nivåer som inte kan
förklaras av naturliga klimatberoende variationer. Detta innebär att det även de senaste 30 åren skett
stora förändringar som både dämmer och dränerar grundvattenflöden. Detta belyses mer utförligt i
kommande kapitel för respektive magasin.
7.6
Dränerande anläggningar och byggnader
Här följer en redogörelse av tillgänglig information beträffande de undermarksanläggningar som ligger
inom undersökningsområdet (figur 7.8).
7.6.1
Eriksdalstunneln
En ca 480 meter lång tunnel under Eriksdalsgatan sydväst om Skanstull. Tunneln byggdes i slutet av
1930-talet och utgör en del av det industrispår som går längs hela Södermalms södra sida.
7.6.2 Katarinagaraget
Katarinagaraget byggdes på 1950-talet som skyddsrum men nyttjas idag som garage. Rummet är i tre
plan och sträcker sig från Katarinavägen under Mosebacke torg och har en uppfart vid Björns trädgård.
7.6.3 Stadsgårdstunneln
Stadsgårdstunneln är en 640 meter lång bergtunneln (enkelspår) som anlades i början av 1890-talet för
Saltsjöbanan. Tunneln, som löper parallellt och i nivå med Stadsgården, går genom Stigberget innan den
mynnar vid Tegelviken.
7.6.4 Söderledstunneln
Söderledstunneln är en ca 1,6 km lång vägtunnel mellan Centralbron och Johanneshovsbron på
Södermalm. Tunneln, som består av två separata tunnelrör för södergående respektive norrgående
trafik, är belägen ett hundratal meter väster om tunnelbanans gröna linje. Tunneln invigdes hösten
1984. Delar av sträckan utgjordes tidigare av Södergatan som, sedan den anlades i mitten på 1940-talet,
skurit igenom norra delen av Södermalm i ett djupt dike. Endast en mindre del av Söderledstunneln går i
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-225
City Link etapp 2
bergtunnel, huvuddelen utgör betongtunnel. Schakten skär igenom höga berglägen under Åsö Torg och i
berget under Allhelgonagatan (Banverket, 2005)
Under Söderledstunneln i höjd med Åsö gymnasium ligger en drifttunnel på nivå +14 från vilken
läckvatten pumpas bort. Inga entydiga uppgifter finns om hur mycket vatten som avleds (Banverket,
2005).
7.6.5 Södra länken
Delar av Södra länken går i en ca 4,5 km lång vägtunnel i väst-östlig riktning genom Hammarbyhöjden
nära utredningsområdets södra gräns.
7.6.6 Södra tunneln
Södra tunneln är en ca 430 meter lång järnvägstunnel i berg (dubbelspår) som förbinder Södra station
(Stockholms södra) med Slussen. 1954 ersattes den ursprungliga tunneln med en ny tunnel i något
västligare sträckning med anslutning till Centralbron. Den första tunneln, som invigdes redan i början av
1870-talet, är i dag delvis avstängd. Tunneln dränerar sedan länge Fatbursparken genom att den
fungerar som ett bräddavlopp (Stockholms stad, 2012).
7.6.7 Tunnelbanan
I området går tunnelbanans gröna och röda linjer.

Tunnelbanans gröna linje går från Slussenområdet i norr till Skanstull i söder och vidare
söderut över Hammarbykanalen. Den första delen från Slussen till Medborgarplatsen kallas
Södertunneln eller Katarinatunneln och anlades som Stockholms första tunnelbanetunnel i
början av 1930-talet. Tunneln är på sträckan en sprängd tunnel i berg. Från Medborgarplatsen
till ett kvarter söder om Ringvägen går tunnelbanan i betongtunnel som anlades i öppet schakt
under nuvarande Götgatan. Söder om Skanstull går tunnelbanan i markplan och på bro över
vattenområdet. Stationer under mark finns vid Slussen, Medborgarplatsen och Skanstull.
Betongtunnelns botten ligger genomgående över dagens grundvattennivåer och är ca +15 vid
Medborgarplatsen, +17,5 vid Skånegatan och ca +15 nere vid Ringvägen (Citybanan, 2005).
Spåren är grundlagda på sprängbotten eller fast mark. Slussens tunnelbaneplattformar är
belägna under Ryssgården, ca 7-24 meter under markytan, och ovan grundvattennivån i
omgivande jord.

Tunnelbanans röda linje går från Slussenområdet och viker av mot väster. Tunneln är utsprängd
i berg på relativt stort djup. På väg mot Mariatorgets station passerar tunneln ett flertal andra
trafiktunnlar. Sträckan invigdes 1964.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-226
City Link etapp 2
Figur 7.8
Redovisning av större grundvattenpåverkande undermarksanläggningar i huvudområde Södermalm.
Katarinagaraget är schematiskt inritat. Utredningsområdet innehåller utöver utritade tunnlar ett flertal
sekretessbelagda bergtunnlar och bergrum på nivå mellan 0 och -30 meter. För kartlegend hänvisas till figur
3.9.
7.6.8 Skrapan (tidigare Skatteskrapan)
Skrapan är grundlagd med lägsta källargolv på ca +13,5. Grundvattennivåer i omgivningen har uppmätts
till omkring nivå +15,5 meter. Inläckage sker kontinuerligt och avlett flöde har uppmätts till ca 4 l/min
(Banverket, 2005).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-227
City Link etapp 2
7.6.9 Infiltrationsanläggningar
Anläggningar för skyddsinfiltration finns enligt följande:

Vid kvarteret Pionen (Katarina Bangata)

8 stycken anläggningar mellan Tjärhovsgatan och Skånegatan

Skanstullsbron

Fatbursparken

Anna Lindhs park

Mandelparken, Norra Hammarbyhamnen
7.6.10 Anläggningar med sekretess
Ett 15-tal olika typer av anläggningar inom huvudområde Södermalm är belagda med sekretess eller är
hemliga. Exempel på sådana anläggningar är VA-system, ledningstunnlar och olika typer av bergrum.
Dessa anläggningar är inventerade men redovisas inte i föreliggande PM.
7.6.11 Projekt under byggnation/framtida projekt
Följande stora projekt planeras eller är under pågående byggnation:
Projekt Citybanan
Byggandet av Stockholms nya pendeltågstunnel Citybanan har pågått sedan mitten av 2000-talet. Den
södra delen av Citybanan byggs under Södermalm från Riddarholmen till station Stockholms södra.
Tunneldragningen, som ligger strax väst om befintlig järnvägstunnel (Södra tunneln), går till största
delen i berg. Vid Fatbursparken, där mäktiga jordlager åsmaterial (sand, grus och morän) återfinns,
byggs anläggningen i betongtunnel med bottennivå ca 15 meter under markytan. Inläckage av
grundvatten till tunnlarna bedöms inte medföra grundvattensänkning i berg på längre avstånd än 200
meter från tunnlarna (Banverket, 2005). Grundvattennivån i Stockholmsåsen vid Fatbursparken samt
grundvattennivån i övre magasin i gamla Fatburssjön bedöms kunna sjunka under byggskedet, med
endast en marginell kvarstående avsänkning i driftskedet.
Projekt Slussen
Projekt Slussen omfattar bland annat en ny bussterminal i Katarinaberget söder om Slussen. Det är i
dagsläget oklart om terminalen ska byggas.
Tunnelbana och Tvärbana
Stockholms läns landsting planerar att förlänga den blå linjen från Kungsträdgården via Sofia på östra
Södermalm till Nacka. Från Sofia planeras även för en västlig gren till Gullmarsplan. Tunnelbanan
kommer att förläggas i bergtunnlar.
I samband med projektet Tvärbana Ost planeras för utveckling av Saltsjöbanan till snabbspårväg. Ett
förslag är att Stadsgårdstunneln ska ersättas av en ny ca 1200 meter lång dubbelspårig spårtunnel i en
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-228
City Link etapp 2
något sydligare sträckning i Stigberget och Katarinaberget med anslutning till en underjordisk station
vid Slussen (SL, 2012).
7.7
Delområde 4.1 Norra Södermalm
Delområde 4.1 Norra Södermalm sträcker sig från Slussen i norr till en väst-östlig vattendelare i söder
från Åsötorget över en bergrygg söder om Folkungagatan till Danviksberg. Större grundvattenmagasin i
jord förekommer i områdets lägre liggande jordfyllda sänkor, vilka indelats i fem magasin (figur 7.9):

Magasin 4:1a Mariatorget

Magasin 4:1b Slussen och Stadsgårdskajen

Magasin 4:1c Folkungagatan Västra

Magasin 4:1d Fatbursområdet

Magasin 4:1e Folkungagatan Östra och Tegelviken
Området har tidigare varit föremål för hydrogeologiska undersökningar: Tunnelbanan, Citybanan, Södra
länken, Slussenprojektet m fl.
Figur 7.9
Hydrogeologisk översiktskarta över delområde 4.1 Norra Södermalm. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Delområde 4.1 Norra Södermalm består av tre separata avrinningsområden; ett nordvästligt, ett sydligt
och ett östligt.

Nordvästligt avrinningsområde: Magasin 4:1a ligger i ett topografiskt brant område med höga
berglägen med avrinning norrut mot magasin 4:1b. Magasin 4:1b har god hydraulisk kontakt
med Mälaren och Saltsjön.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-229
City Link etapp 2

Sydligt avrinningsområde: Omfattar magasin 4:1c och i väster liggande magasin 4:1d, där
magasin 4:1c är ett avlångt magasin längs Folkungagatan med västligt gräns vid
Medborgarplatsen. Avrinning sker mot väster och magasin 4:1d, vilket omfattar området väster
om Medborgarplatsen med bl a Fatbursområdet med omgivningar. Avrinning från magasin 4:1d
sker till befintliga tunnlar.

Östligt avrinningsområde: Omfattar magasin 4:1e i östra delen av Folkungagatan med avrinning
österut via Tegelviksplan till Saltsjön.
Tolkad bergnivå och zoner i berg visas i figur 7.10. Områdets dominerande zon är 401_V som sträcker
sig längs Folkungagatans dalgång.
Figur 7.10
7.7.1
Bergnivåmodell över delområde 7.1 Norra Södermalm med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg.
För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Grundvattenmagasin 4:1a Mariatorget
Grundvattenmagasinet utgör en till ytan begränsad jordfylld sänka där höga berglägen avgränsar hela
magasinet. Eftersom magasinet ligger i ytterkanten av utredningsområdet och sannolikt inte kommer att
beröras av tunnelanläggningen ges endast en kort beskrivning av områdets geologiska och
hydrogeologiska förhållanden.
Centralt i området ligger Mariatorget där upp till 15-20 meter jorddjup registrerats varav ca 15 meter
lera. Bergtrösklar som fungerar hydrauliskt som dämmen eller grundvattendelare finns i nordöst vid
gräns mot magasin 4:1b och i söder till magasin 4:1d. Bergtrösklarna ligger på nivå mellan +11 och +12
och genomkorsas av zoner i berget (figur 7.10). Den zon som kommer in från västsydväst ligger
sannolikt något mer söderut än vad som visas i figuren. Söder om Mariatorget passerar tunnelbanans
röda linjen i bergtunnel.
Grundvattennivån inom magasinet ligger mellan +10 och +14,5, där de lägsta nivåerna förekommer i
magasinets centrala östra del (figur 7.12). Sannolikt sker ett inflöde av grundvatten från en jordfylld
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-230
City Link etapp 2
sänka i väster, och sannolikt sker ett naturligt utflöde österut mot magasin 4:1b. Avvikande tolkning när
det gäller grundvattengradienten konstateras i utredning för Citybanan (Banverket, 2005), där utflödet i
stället antogs ske mot söder.
Vid Mariatorget finns ett övre grundvattenmagasin lokalt förekommande i fyllningsjord och
svallmaterial. Det övre magasinet påverkas lokalt av källardränering samt skyddsinfiltration.
Grundvattennivån i övre magasin ligger kring +16 och +17, dvs betydligt över grundvattennivån i undre
magasin.
Figur 7.11
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:1a Mariatorget och 4:1b Slussen och Stadsgårdskajen.
Gul-svart linje visar läge för geologisk profil i figur 7.13. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Figur 7.12
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:1a. Observationspunkternas läge visas
i figur 7.11.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-231
City Link etapp 2
7.7.2 Grundvattenmagasin 4:1b Slussen och Stadsgårdskajen
Grundvattenmagasin 4:1b uppbyggs av två helt olika geologiska och hydrogeologiska miljöer. Centrala
delen av Slussen domineras av Stockholmsåsen som börjar sin klättring mot högre liggande
bergområden i söder. Utmed Stadsgårdskajen reser sig höga bergslänter som delvis sprängts ut längs
Katarinabergets och Stigbergets nordsluttningar. Mellan år 1875-1915 utfördes avsprängning av
bergslänter och utfyllnad av kajområde samt utsprängning och fördjupning av vattenområdet utanför
kajerna.
Jordlager
Jordlagren under Stadsgårdskajen består av fyllning och kvartära avlagringar som ligger på bergbranten
norr om Katarinabergets bergskärning. Det råder sannolikt god hydraulisk kontakt mellan övre och
undre magasin på grund av omfattande ingrepp i områdets marklager. Jordlager av avsevärd mäktighet
finns främst väst om tunneldragningen i anslutning till åsen, där naturliga avlagringar återfinns under
fyllning (figur 7.13).
Slussen är byggd på Stockholmsåsens avlagringar och jorddjupen är på sina håll uppemot 60 meter.
Grundvattenmagasinets kontakt mot Saltsjön är god medan kontakten med Mälaren är mer begränsad
(Stockholms stad, 2012). Söder om Slussen är magasinet avdelat av en trång passage i berg rakt under
kvarteret Jupiter Mindre. En långsmal sänka sträcker sig åt väster i vilken fortsatt mäktiga åsavlagringar
finns. Under Maria Magdalena kyrka är jorddjupen omkring 15 meter. Jordlagren i svackan grundar upp
mot passagen mot magasin 4:1a. Området från Södra Latin via svackan där Götgatan går upp och vidare
mot Katarinaberget har genomgående höga berglägen och permanenta grundvattenmagasin saknas.
Höjderna utgör grund- och ytvattendelare mot söder.
Berggrund
Bergöverytan under och utanför Stadsgårdskajen stupar brant mot norr, med lågpunkter på nivåer kring
-50 meter ca 200 meter ut i vattenområdet (figur 7.10). Enligt Stockholms stads Byggnadsgeologiska
karta sammanfaller ett flertal krosszoner i berg under magasinet vid Slussenområdet. En för magasinet
viktig zon går enligt kartan upp längs med Hornsgatan. Den framtagna bergmodellen indikerar dock att
denna zon snarare går ca 100 meter söderut i svackan.
En större krosszon går att följa något hundratal meter ut i Saltsjön vilken bedöms associeras med den
öst-västliga förkastningszon som löper utmed norra Södermalm. Zonen korsar planerad tunneldragning
och har undersökts med kärnborrning och hydraultester i borrhål 13VEC06Kb. Höga transmissiviteter
har hittats på djupet under Saltsjön. Vattenförlusterna kan kopplas till de förkastningszoner som finns
norr om kajen.
Grundvattenförhållanden
Grundvattennivån i kajområdet samvarierar med Saltsjöns vattenstånd (se rör 05R_342 i figur 7.14).
Under Södermalmstorg är nivåerna huvudsakligen styrd av Saltsjöns vattenstånd, med en gradient från
väster som drivs av Mälarens högre vattenstånd (05R_357U) och som kan observeras tvärs
Slussenområdet.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-232
City Link etapp 2
Grundvattennivåerna i jord i södra delen av magasinet (under Maria Magdalena kyrka) styrs av
Mälarens och Saltsjöns vattenstånd. Grundvattennivån vid kyrkan ligger kring +0,4. Söderifrån sker
visst tillflöde av grundvatten över en förmodad tröskel från grundvattenmagasin 4:1a Mariatorget som
avrinner norrut mot Saltsjön. Ett flertal anläggningar leder bort vatten men det har marginell påverkan
på grundvattennivåerna i området.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Området är endast måttligt känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan och någon påverkan på
områdets grundvatttenmagasin i jord förväntas inte till följd av City Link etapp 2. Som framgår av figur
7.13 ligger lerlagren vid Slussen över grundvattennivån och bedöms därför inte vara sättningsbenägna.
Vattenområdet i norr styr grundvattennivåerna närmast strandkanten.
Figur 7.13
Schematisk geologisk profil (för läge se figur 7.11) längs magasin 4:1a och 4:1b.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-233
City Link etapp 2
Figur 7.14
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:1b. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.11.
7.7.3 Grundvattenmagasin 4:1c Folkungagatan västra
Grundvattenmagasin 4:1c Folkungagatan Västra utgör den övre delen av det avrinningsområde som
avrinner mot Fatbursparken (figur 7.15). Österut begränsas magasinet av en gravitationsstyrd
vattendelare, med ungefärligt läge vid Lilla Erstagatan. Bortom passagen sker avrinning österut i
magasin 4:2e Folkungagatan Östra och Tegelviken.
Avgränsningen av magasinet är tolkad efter framtagen bergmodell samt uppmätta grundvattennivåer.
Befintliga anläggningar har gett upphov till kraftiga avsänkningar av grundvattennivån i områdets västra
del. I väster gränsar magasinet via en trång och grund passage under Björns trädgård till magasin 4:1d
Fatbursområdet. Grundvattennivåerna i passagen ligger nära bergytan, ett visst utflöde bedöms dock ske
via uppsprucket ytligt berg eller zon i berg.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-234
City Link etapp 2
Figur 7.15
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:1c Folkungagatan Västra. Gul-svart streckad linje visar
läge för geologisk profil i figur 7.16. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Jordlager
Jordlagren uppbyggs huvudsakligen av växellagrad lera, silt, sand och grus. Centralt i dalsänkan uppgår
jorddjupet till ca 20 meter. Den generella jordlagerföljden är ett undre friktionsjordlager på berg på
vilket är avsatt lera, som i sin tur överlagras av svallmaterial och fyllning (figur 7.16). Friktionsjordarna
under leran förmodas vara konduktiva och bestå av åsmaterial eller annan friktionsjord. Borrningar
visar upp till 10 meter med friktionsjord, där friktionsjordens mäktighet ökar i riktning mot
Stockholmsåsen i väster. I östra delen av magasinet är jordlagren av mer finkornig karaktär och kan vara
huvudsakligen siltig. De täckande lerorna har en mäktighet på upp mot 5 meter och antas tunnas ut mot
väster, lerlinser kan dock antas förekomma lokalt. I en tolkning av jordprofilen för Projekt Slussen
redovisas för magasinets västra del tunnare lerlager än vad som visas i figur 7.13 (Stockholms stad,
2012). Leran utgörs till största delen av fast torrskorpelera, men lös lera kan förekomma lokalt i
områden där det finns ett övre grundvattenmagasin (Stockholms stad, 2012).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-235
City Link etapp 2
Figur 7.16
Schematisk geologisk profil (för läge se figur 7.15) längs med magasin 4:1c. I området finns flera
bergtunnlar på nivå mellan -10 och -30 meter.
Berggrund
Berggrunden bildar en tydlig väst-östlig sänka i vars botten zon 401_V har sitt bergutgående. Zonens
vattenförande egenskaper har ej undersökts, men kan förutsättas vara högre än i omgivande berg och
möjliggör grundvatten att flöda från magasinet under Björns trädgård mot Fatbursparken trots det höga
bergläget där (figur 7.10). I anslutning till zoner bedöms det ytliga berget vara uppsprucket.
Tunnlar går i berget längs med magasinets norrsida mellan Katarina kyrka och Tegelviken. Dessa är
förlagda med relativt god bergtäckning. Ett antal ledningstunnlar korsar magasinet i nord-sydlig
riktning och vid Björns trädgård finns en nedfart till Katarinagaraget. Den sammanlagda dräneringen
förutsätts vara betydande.
Grundvattenförhållanden
I området förekommer ett undre grundvattenmagasin i friktionsjord och lokalt ett övre ovan lerlager.
Grundvattennivån i det undre magasinet ligger generellt djupt och oftast under lerans underkant.
Grundvattennivån i undre magasin ligger i östra delen mellan +17 och +18, åt väster fallande för att vid
magasinets västra del ligga kring +14 (figur 7.17). I lokala övre magasin förväntas nivåer kring lerans
överkant.
Tillgänglig nivådata för ett antal rör i avbrutna perioder från 1970 uppvisar stora variationer. Under
1970-tal och 1980-tal låg nivåerna högre än idag. Under 1980-talet sänktes de långvarigt med omkring
1,5 meter i större delen av magasinet. Under 2000-talet har nivåerna sedan i allmänhet stigit någon
halvmeter. Ett undantag är nivåerna i korsningen med Östgötagatan (66D781) som har stabiliserats på
90-talets låga nivåer och under en period av ca 3 år (2004 - 2006) utsattes för än större störningar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-236
City Link etapp 2
Figur 7.17
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:1c. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.15.
Det kan förutsättas att nivåerna i undre magasin var än högre innan redovisade mätningar från 70-talet,
dvs innan tunnlar byggdes och innan Fatbursområdet dränerades med åtskilliga meter. Vid Björns
trädgård finns en bergtröskel i nivå med dagens grundvattennivå. Tröskeln antas delvis dämma
uppströms liggande undre grundvattenmagasin 4:1c.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Grundvattenmagasinet har påverkats och påverkas fortfarande av tidigare undermarksbyggnationer
vilket antas ökat dess känslighet för ytterligare påverkan. Tidigare avsänkningar har dock medfört att
nivåerna i undre grundvattenmagasin ligger under lerans underkant, varför en eventuell ytterligare
avsänkning inte skulle orsaka konsolideringssättningar i leran (Stockholms stad, 2012).
I området förekommer byggnader med grundvattenberoende grundläggning. I kyrkparken söder om
Katarina kyrka finns värdefull biotop och skyddsvärda träd.
För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder
hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
7.7.4 Grundvattenmagasin 4:1d Fatbursområdet
Grundvattenmagasinet utgörs av området kring Fatbursparken och ett lerområde gränsande mot höga
berglägen vid Rosenlundsparken (figur 7.18). Avgränsningen mot norr utgörs av höga berglägen samt en
gravitationsstyrd grundvattendelare i höjdområdet vid Södra Latin (mot magasin 4:1a). I väster
sammanfaller avgränsningen med höga berglägen som återfinns väster om Fatburen. Mot öster gränsar
magasinet mot Stockholmsåsen och lokalt höga bergpartier. Magasinsavgränsningen är definierad
utifrån bergmodellen. Avgränsningen motsäger den tolkning som presenteras i den geohydrologiska
kartan från 1996 (SGU) men bedöms bygga på ett mer omfattande underlag än denna.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-237
City Link etapp 2
I Fatbursområdet låg tidigare en sjö som på 1600-talet omfattade ett större område väster om
Medborgarplatsen. Sjön dikades sedermera ut i omgångar och de djupaste delarna fylldes igen, för att
vara helt försvunnen i mitten av 1800-talet (Axel-Nilsson, G., & Hansson, H., 1940). I figur 7.18 visas
sjöns strandlinjer omkring år 1640. Sjöns avrinning gick västerut till Årstaviken.
Figur 7.18
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:1d Fatbursområdet. Gul-svart streckad linje visar läge för
geologisk profil i figur 7.19. Grön streckad linje visar största utbredning av Fatburssjön. För kartlegend
hänvisas till figur 3.9.
Jordlager
Magasinet gränsar till Stockholmsåsen i öster och i övrigt till relativt höga bergpartier (figur 7.18).
Områdets centrala del karakteriseras av delvis djupa bergnivåer (15-30 meter under havsytan) och
mycket mäktiga jordlager, lokalt uppgående till 50 meter. Där bergnivån är som djupast har mäktiga
lerlager avsatts och lerdjup på 15-20 meter har observerats på flera håll. Centralt i Fatbursområdet
noterades vid borrning 35 meter jorddjup varav 12 meter lera under 1 meter fyllning. På djupet
domineras jordlagren av grovt åsmaterial.
Jordlagren i Fatbursparken består av upp till 8 meter fyllning i området för Fatburssjön (Trafikverket,
2005), figur 7.19. Fyllningslagren innehåller till stora delar organiskt material. På sjöns botten har dy
och gyttja avsatts i upp till 3,5 meter tjocka skikt, under vilka lera förekommer mer upp till 10 meters
mäktighet. I områdets sydvästra del sträcker sig en jordfylld sänka i berget i nordvästlig riktning
(associeras till zon 404_NV). Inom sänkan förekommer lerdjup på upp mot 15 meter (Trafikverket,
2005). Lerorna i området är mer eller mindre sättningsbenägna. I östra kanten av magasinet
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-238
City Link etapp 2
genomkorsas jordlagren och berghöjderna av tunnelbanans gröna linje och Söderleden.
Grundvattennivån i magasinet ligger under betongtunnlarnas underkant (Stockholms stad, 2012).
Berggrund
Ett par zoner möts i berget under magasinet i området kring Fatbursparken. Åtskilliga tunnlar i berg
passerar i magasinets norra kant. Större tunnlar är järnvägstunnlarna nya och gamla Södra tunneln,
tunnelbanans röda linje, Citybanan och VA-tunnel (figur 7.8).
Figur 7.19
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:1d. För profilens läge se figur 7.18. Markerat grått område
visar SJs och SLs tunnlar vilka fungerar som bräddavlopp på nivå +8,5 meter.
Grundvattenförhållanden
Från Fatburssjön skedde avrinningen tidigare i västlig riktning i öppet vattendrag norr om Tantolunden.
Vattendraget mynnade ut i Liljeholmsviken i höjd med Hornstull, ca 1,8 km väster om Fatbursparken.
Historiskt högsta vattenstånd i Fatburssjön har uppskattats till ca 18 meter över havsnivån. Efterhand
fördjupades vattendraget (dikades) med syfte att sänka vattenytan i Fatburssjön, vilket även medförde
att grundvattennivån sjönk. Senare tunnelbyggnationer har sänkt nivåerna ytterligare i Fatbursområdet
med flera meter. Idag sker all avrinning av grundvatten och ytvatten från området via dränerande
ledningar och befintliga tunnlar. Lågpunkten i magasinet ligger i norra delen av Fatbursparken i
anslutning till den gamla järnvägstunneln (Södra tunneln). Lägsta dräneringspunkt i undre magasin i
jord ligger något under nivå +10 (se figur 7.19).
De avsänkta förhållandena har medfört att Fatbursområdet och den närmaste omgivningen utgör en
lågpunkt till vilken grundvatten tillströmmar från samtliga väderstreck. I grundvattenmagasinets
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-239
City Link etapp 2
centrala del ligger grundvattennivån i undre magasin något under +10. I gränser till omgivande
grundvattenmagasin ligger nivåerna mellan +13 och +15, figur 7.20.
Figur 7.20
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:1d. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.18.
Uthålliga övre grundvattenmagasin förekommer där mäktiga lager av fyllning förekommer eller
svallmaterial under lera, företrädesvis i områdets östra del i anslutning till Stockholmsåsen. Typiska
nivåer ligger mellan +15, 0ch +17, se figur 7.21. De centrala delarna av det övre magasinet utgör en
sammanhängande hydraulisk enhet där samvariation kan observeras i rör 12BE540O och 06R_402. På
senare år har en avsänkning kunnat observeras i rör 06R_402O, sannolikt i samband med anläggandet
av Citybanan.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Grundvattensituationen är robust i övre och undre magasin i jord. En minskad tillrinning från
omgivningen medför sannolikt ingen grundvattennivåsänkning i de centrala delarna, utan endast
minskat utflödet till dränerande tunnlar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-240
City Link etapp 2
Figur 7.21
7.7.5
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom magasin 4:1d. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.18.
Grundvattenmagasin 4:1e Folkungagatan Östra och Tegelviken
Magasinet utgörs av den mot öster sluttande jordfyllda svackan under Folkungagatan och Tegelviksplan
med avrinning till Saltsjön (figur 7.22). Svackan gränsar i norr och söder till höga bergpartier. Åt väster
avgränsas magasinet av en grundvattendelare mot magasin 4:1c.
Figur 7.22
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:1e Folkungagatan Östra och Tegelviken. Gul-svart
streckad linje visar läge för geologisk profil i figur 7.23. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Jordlager
I dalgången i den västra delen av magasinet förekommer friktionsjord på berg (morän) vilken överlagras
av lera och fyllning (figur 7.23). Jordmäktigheten är omkring 3-5 meter centralt i sänkan vilket är
mindre än på västra sidan av vattendelaren i magasin 4:1c. Sänkan är ställvis mycket smal. Under
Londonviadukten vid Tegelviksplan är jorddjupen återigen stora, som mest uppemot 20 meter, men
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-241
City Link etapp 2
tunnar sedan ut mot Tegelviken. I den övre (västra) delen av magasinet förekommer inga lösa leror
under hydrostatiskt tryck utan lerorna är fasta och har torrskorpekaraktär. I den östra delen står leran
under hydrostatiskt tryck.
I det flacka området kring Tegelvikshamnen, i nära anslutning till Saltsjön, har lager med organiskt
material (gyttja) påträffats under ovanliggande fyllning. Saltsjöns strandlinje låg vid slutet av 1600-talet
längre mot söder, ungefär vid Folkungagatans ände, men successivt har strandlinjen förflyttats utåt på
grund av landhöjning och utfyllningar.
Figur 7.23
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:1e. För profilens läge se figur 7.22.
Berggrund
Bergytan i sänkan faller snabbt av från nivån ca +15 i väster till under havsytan i öster. Längs med
dalsänkan har zon 401_V sitt bergutgående.
Saltsjöbanan går i tunnel i berget norr om magasinet. I området finns ytterligare tunnlar.
Grundvattenförhållanden
Avrinning sker österut och grundvattnet når vattengenomsläppliga jordar vid Tegelviksplan där
grundvattennivån följer Saltsjöns vattenstånd. Den gravitationsdrivna grundvattendelarens läge i väster
kan variera över året.
Grundvattennivån faller skarpt från nivån +18 vid vattendelaren i väster ner till strax över Saltsjöns
vattenstånd vid Londonviadukten (figur 7.22). Grundvattennivåerna i rör 13CW402U och 13CW403U
ligger kring +17,5. Nivåerna i det flackare området i Tegelvikshamnen samvarierar med Saltsjöns yta
(figur 7.24), där grundvattennivån i rör 13CW403U ligger kring +0,5.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-242
City Link etapp 2
Riskobjekt och magasinets känslighet
Området är generellt inte känsligt för en grundvattenpåverkan. Eftersom grundvattennivåerna i undre
magasin till stor del styrs av bergnivån skulle en grundvattenpåverkan endast ge begränsad avsänkning.
Vid Londonviadukten är grundvattenförhållandena stabila och styrda av Saltsjöns vattenstånd.
Riskobjekten är få i området och utgör huvudsakligen källargolv på lera.
7.8
Delområde 4.2 Södra Södermalm
Delområde 4.2 Södra Södermalm sträcker sig från Åsötorget-Nytorget i norr till Hammarbyleden i söder.
Större grundvattenmagasin i jord förekommer i områdets jordfyllda sänkor, vilka indelats i 6 magasin
(figur 7.24):

Magasin 4:2a Katarina Bangata Västra

Magasin 4:2b Katarina Bangata Östra

Magasin 4:2c Vintertullstorget

Magasin 4:2d Ringvägen

Magasin 4:2e Eriksdal

Magasin 4:2f Färgarplan
Området har tidigare varit föremål för hydrogeologiska undersökningar, främst för tunnelbanan.
Delområde 4.2 Södra Södermalm består av tre huvudsakliga avrinningsområden: ett centralt, ett västligt
och ett östligt.

Centralt avrinningsområde: Omfattar magasin 4:2b som avrinner från Nytorget i norr ner till
sänkan längs Katarina Bangata, varefter magasinet har en sydöstlig orientering innan det
ansluter till magasin 4:2c Vintertullstorget som gränsar till Hammarbyledens vattenmagasin.
Magasin 4:2a ligger vid övre delen av Katarina Bangata och ansluter till magasin 4:2b norr om
Bjurholmsplan.

Västligt avrinningsområde: Omfattar magasin 4:2d Ringvägen och 4:2e Eriksdal vilka ligger
inom Stockholmsåsens huvudsakliga utbredning mellan Bjurholmsplan och Hammarbyslussen.
Området omgärdas av höga berglägen.

Östligt avrinningsområde: I en avgränsad del av delområdet ligger magasin 4:2f Färgarplan.
Området omgärdas av höga berglägen och avrinningen i magasinet är sydöstligt mot Hammarby
sjö.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-243
City Link etapp 2
Figur 7.24
Hydrogeologisk översiktskarta över delområde 4.2 Södra Södermalm. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Tolkad bergnivå och zoner i berg visas i figur 7.25. Områdets dominerande zoner är de två parallella
zonerna 402_NV och 404_NV, samt zonerna 403_VNV och 405_VSV.
Figur 7.25
Bergnivåmodell över delområde 4.2 Södra Södermalm med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg.
För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-244
City Link etapp 2
7.8.1
Grundvattenmagasin 4:2a Katarina Bangata Västra
Magasin 4:2a sträcker sig längs västra delen av Katarina Bangata. Grundvattenmagasinet ligger i en
utbredd svacka i berget som sluttar svagt mot öster från grundvattendelarna i väster vid Åsö torg. I
nordväst gränsar magasinet till magasin 4:1d Fatbursområdet, till vilket avrinningen sker från 4:2a över
en bergtröskel. Magasinets östra avgränsning karakteriseras av en trång passage där magasin 4:2b tar
vid (figur 7.26).
Jordlager
Magasinet domineras av Stockholmsåsens avlagringar vars centrala del korsar i sydlig riktning längs
med djupsvackan under Östgötagatan. Västra delen av magasinet ligger således väster om åskärnan.
Centralt i åsen är jorddjupen upp till 30 meter. Jordlagren utgörs i huvudsak av vattengenomsläppliga
åsavlagringar. Lera och fyllning förekommer generellt i området med ca 5-8 meters mäktighet (figur
7.27).
Figur 7.26
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:2a Katarina Bangata Västra. Gul-svart streckad linje visar
läge för geologisk profil i figur 7.27. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Väster om åsen är fyllningslagren djupa och lerlagren förhållandevis mäktiga. Friktionsjordens överkant
ligger omkring 10 meter lägre här än på åsens centrala del. I den västliga delen förekommer skikt av torv,
dy eller gyttja ovan lerlagren (Hagconsult AB, 1968). Under leran följer relativt löst lagrad friktionsjord
(mo och sand) och därunder fast lagrad stenig grusig friktionsjord (morän) på berg (Hagconsult AB,
1968). Fyllningslagren har mäktigheter på 2-8 meter och uppbyggs av varierande material från sandig
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-245
City Link etapp 2
lera till sten- och blockrikt material (Löve, A., 1982). Vid brunn 13CW411RB registrerades under 3 meter
fyllning, 6 meter med sand avlagrad på 7-8 meter silt samt ett undre tunnare friktionsjordlager på berg.
Figur 7.27
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2a. För profilens läge se figur 7.26. Inom området finns
bergtunnlar och betongtunnlar.
Berggrund
Grundvattenmagasinet ligger i en sänka som sträcker sig åt östsydöst. Den geologiska förutsättningen till
sänkans utbildande bedöms vara ett flertal spröda svaghetszoner som genomkorsar området (figur
7.25). Som tidigare nämnts bedöms noggrannheten i byggnadsgeologiska kartan vara storskalig och en i
projektet framtagen bergnivåmodell ger vid handen att zonerna sannolikt har en mer undulerande
karaktär.
Borrhål 13CW423HB är borrad mot zon 403_VNV. Ett flertal sprickplan påträffades vid borrningen och
hela hålet beskrivs som uppsprucket (mjukt) berg. Hydrauliska test i borrhålet visar en transmissivitet
på ca 1 x 10-4 m2/s för borrhålets övre 10 meter och 1 x 10-6 m2/s för borrhålets undre 80 meter.
Grundvattnets trycknivå i undre delen av borrhålet låg ca 6 meter lägre än nivån i övre delen. Orsaken
till denna lägre nivå bedöms vara läckage till befintliga tunnlar i området.
Grundvattenförhållanden
I området förekommer ett undre grundvattenmagasin i friktionsjord och lokalt ett övre magasin ovan
lerlager. Grundvattnets trycknivå i det undre magasinet ligger i huvudsak kring +15, svagt fallande mot
öster (figur 7.26 och figur 7.27). I övre magasin noteras grundvattennivåer mellan +16 och +17 (figur
7.29).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-246
City Link etapp 2
Tillgänglig nivådata för ett antal rör i avbrutna perioder från mitten av 1960-talet uppvisar stora
variationer, framför allt i längre tidsperspektiv (figur 7.28). De långsiktiga trenderna bedöms i huvudsak
vara orsakade av tunnlar och andra anläggningsprojekt. Mellan år 1964 och 1980 var gradienterna små
inom magasinet och grundvattennivåerna varierande mellan +14 och +15. Under 1980-talet uppmättes
större nivåskillnader inom magasinet, vilket bedöms kunna vara ett resultat av byggande av
Söderledstunneln. Efter allmänt låga nivåer 1996-1997 har nivåerna stigit i magasinets centrala delar och
ligger idag högre än de gjort sedan 1960-talet.
En tydlig men svag gradient från väster till öster kan ses i undre magasin de senaste åren (figur 7.28).
Stora skillnader i grundvattentryck återfinns i nordväst vid gräns mot Fatbursparken. Grundvattennivån
i rör 06BE423U (figur 7.28) ligger i nivå med bergnivåerna i passagen, vilket indikerar att passagen
utgör en tröskel eller åtminstone har starkt begränsad flödeskapacitet. Väster om röret faller
grundvattennivån ytterligare ca 2 meter ner mot Fatburssänkan (magasin 4:1d). Även åt öster är
tryckfallet stort vid anslutning till magasin 4:2b.
Figur 7.28
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:2a. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.26.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-247
City Link etapp 2
Figur 7.29
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom magasin 4:2a. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.26.
Grundvattennivåerna i berg är avsänkta till följd av läckage till befintliga tunnlar.
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin visar snarlik utveckling som i undre magasin (figur 7.29);
indikation på låga nivåer under 1960-talet, stora variationer under 1970- till 1980-talet och allmänt höga
nivåer de senaste 10 åren.
Brunn 13CW411RB ligger centralt i magasinet och brunnens filter är placerat i ett siltig grus och
uppsprucket berg. Från hydraultester har den hydrauliska konduktiviteten i undre magasin i jord
utvärderats till ca 1 x 10-3 m/s. Över detta vattenförande lager finns 7-8 meter med silt.
Yt- och grundvattenavrinning har historiskt skett västerut från åsens mitt. Idag med uppfylld mark, och
ställvis bortschaktad ås, styrs de ytliga grundvattenflödena av VA-nätet och olika ytliga dräneringar.
Gator och tunnelbana i väster bedöms ha dämt upp och begränsat den ytliga avrinningen västerut.
Undre magasin avrinner i huvudsak åt öster från Åsötorget. Viss avrinning västerut och söderut mot
Skanstull förutsätts ske vid höga vattenstånd ifrån magasinets mest västliga del. Det bedöms dock ha
liten betydelse för grundvattenbalansen i magasinet. Grundvattennivån i jordlagren är påverkad av
tidigare byggnationer i området liksom av tunnelbanans dragning utmed Götgatan. Vid Bjurholmsplan
är trycknivån i berg kraftigt avsänkt (13CW423HB).
Riskobjekt och magasinets känslighet
Avsänkta grundvattennivåer i berg medför begränsad vattentillgång i området. Tidigare avsänkningar i
jord har sannolikt medfört att leror inom berörda områden är överkonsoliderade vid rådande
grundvattennivåer. I området förekommer grundvattenberoende byggnader som är känsliga för
eventuell grundvattensänkning i övre och undre magasin. För detaljer om områdets riskobjekt och hur
skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
248
City Link etapp 2
7.8.2 Grundvattenmagasin 4:2b Katarina Bangata Östra
Magasin 4:2b sträcker sig från området norr om Nytorget och fortsätter längs med Katarina Bangata i
sydöstlig riktning förbi Lilla Blecktornsparken (figur 7.30). Sydöst om parken ligger magasinet i en
förhållandevis smal sänka mellan de höga bergpartierna Vita bergen och Blecktornsberget. Magasinet
avslutas vid ett uppgrundande högt bergläge vid övergång till magasin 4:2c Vintertullstorget. I väst sker
tillrinning från magasin 4:2a.
Jordlager
Jorddjupet uppgår generellt till ca 10 meter i magasinets övre norra del och uppbyggs av friktionsjordar
på berg på vilka finns förhållandevis tunna lerlager och överst fyllning (figur 7.31). Friktionsjordlagren
uppbyggs av distala åssediment och svallmaterial.
Söder om Ringvägen i anslutning till Lilla Blecktornsparken sjunker bergytan till ca -15 och jorddjupen
uppgår till ca 30 meter. Jordlagren består av mäktiga friktionsjordar på berg på vilka har avlagrats 10-15
meter lera och överst ligger mäktiga fyllningslager. Friktionsjordlagren uppbyggs huvudsakligen av
distala åssediment och svallmaterial. Under Lilla Blecktornsparken finns lösa leror under hydrostatiskt
tryck, och i sänkans centrala delar kan lerans mäktighet uppgå till ca 12 meter.
Längre söderut ökar inslaget av silt och undre friktionsjordlager utgörs sannolikt av morän. Moränlager
förekommer enligt byggnadsgeologiska kartan i öster och friktionsjorden bedöms skifta mot alltmer täta
lager på denna sida.
Figur 7.30
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:2b Katarina Bangata Östra. Gul-svart streckad linje visar
läge för geologisk profil i figur 7.27. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-249
City Link etapp 2
Brunn 13CW421RB ligger i magasinets västra del och brunnens filter är placerad i undre
grundvattenförande lager på berg bestående av grus med siltinnehåll. Från hydraultester har den
hydrauliska konduktiviteten i undre magasin i jord utvärderats till ca 3 x 10-3 m/s. Över detta
vattenförande lager finns växellagrad friktionsjord med siltinnehåll.
Berggrund
Den större svackan i berget (djupaste registrerad nivå -17) finns i ett område där ett flertal zoner korsar
varandra. Sammanlagt fyra zoner skär området vid Lilla Blecktornsparken varav en (404_NV) enligt
byggnadsgeologiska kartan betecknas som en krosszon, medan övriga tre zoner (402_NV, 403_VNV och
405_VSV) bedöms vara sprickzoner (figur 7.30). I området finns flertal tunnlar anlagda i berg.
I området har hydraultester utförts i tre bergborrhål vilka antas genomkorsa zonerna 402_NV
(13CW422HB), 405_VSV (13CW424HB) och zon 404_NV (13CW425HB). För de två förstnämnda
zonerna har utvärderats en vattenförande förmåga på ca 1-2 x 10-5 m2/s. Något avsänkta
grundvattentryck i berg indikerar påverkan från befintliga tunnlar.
Figur 7.31
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2b. För profilens läge se figur 7.30. Inom området finns
bergtunnlar.
Grundvattenförhållanden
I området förekommer ett undre grundvattenmagasin i friktionsjord och lokalt ett övre magasin i
fyllning ovan lera. Grundvattnets trycknivå i undre magasin faller från +21 vid Bondegatan via nivå +10
vid Lilla Blecktornsparken till nivå +9 vid övergången mot magasin 4:2c (figur 7.30 och figur 7.31).
Tillrinningen vid magasinets övre del är betydande, både från uppströms liggande jordlager och från
omkringliggande höjdområden. Grundvattennivån i undre magasin i norr och väster ligger ett par meter
under lerans överkant. Avrinning längre söderut sker åt sydöst genom en smal passage där bergnivån
stiger och bildar en tröskel över vilken grundvatten strömmar vidare ner mot magasin 4:2c.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-250
City Link etapp 2
Tillgänglig långtidsdata för två rör i norra delen av magasinet (76BES7 och 76B574) visar svagt
sjunkande trend mellan 1975 -1990 (figur 7.32). Mätningar i centrala delen av magasinet visar stabila
grundvattennivåer på ca +14 och i södra delen på ca +9,5. Inom ramen för tunnelanläggningen har flera
rör och en brunn etablerats i sänkans södra del vilka visar stabila nivåer på mellan +11 och +13 (figur
7.33). I söder vid gränsen mot magasin 4:2c har nivån i undre magasin i jord historiskt legat stabilt
mellan +9,3 och +9,5 (figur 7.32 och figur 7.33).
Avrinning i övre magasin följer sannolikt lerans överyta. Inga mätningar av grundvattennivåer i övre
magasin har utförts.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms vara känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan. I området finns ett flertal
grundvattenberoende byggnader. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas
genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10.
Figur 7.32
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:2b år 1975-2014.
Observationspunkternas läge visas i figur 7.26.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-251
City Link etapp 2
Figur 7.33
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:2b år 2013-2014.
Observationspunkternas läge visas i figur 7.26.
7.8.3 Grundvattenmagasin 4:2c Vintertullstorget
Magasin 4:2c gränsar i norr till magasin 4:2b och i söder till Hammarbyledens vattenområde (figur
7.34). Strandområden var fram till 1930-talet sjöbotten, då man sänkte sjönivån till havsytans nivå (ca
4,7 meter) och höjde markytan med fyllning för att skapa byggbar mark. En vik har tidigare sträckt sig
norrut in mot nuvarande Vintertullstorget.
Figur 7.34
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:2c Vintertullstorget. Gul-svart streckad linje visar läge för
geologisk profil i figur 7.35. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare
strandlinje.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-252
City Link etapp 2
Jordlager
Jordlagren utgörs underifrån av friktionsjord (5-10 meter), överlagrade av lera (2-7 meter), som i sin tur
överlagras av sjösediment och fyllning (2-5 meter). Jordmäktigheten tilltar mot Hammarbyleden och
Hammarby sjö. Dy, gyttja och organiskt material kan förekomma (figur 7.35).
I den sydvästliga svackan under Stora Blecktornsparken finns inga leror. Svackan är huvudsakligen fylld
med friktionsjord med grusigt inslag (morän eller svallsediment).
Berggrund
En djup svacka i bergytan sträcker sig från Hammarbysjön upp mot Vintertullstorget. I svackans botten
går zonerna 402_NV och 404_NV (figur 7.25). Inga tunnlar eller andra undermarksanläggingar har
identifierats i området.
Grundvattenförhållanden
Grundvatten förekommer i undre magasin på berg samt i övre magasin i grövre material ovan lera.
Inflöde av grundvatten sker främst från magasinet 4:2b i nordväst. Omgivande höjdområden bidrar med
avrinning av vatten som kan bilda grundvatten.
På sjösidan av Vintertullstorget är grundvattennivåerna helt beroende av Saltsjöns vattenstånd. I figur
7.34 visas de områden som bedöms vara helt styrda av Saltsjöns vattenstånd. Grundvattennivån ligger
nära havsnivån ända upp mot Vintertullstorget (13CW436: +1,5 och 13CW437: +1,3, se figur 7.34).
Nordväst om detta område följer gradienten bergnivåns stigning och möter magasin 4:2b på
grundvattennivån ca +9.
Figur 7.35
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2c. För profilens läge se figur 7.34. Inom området finns
bergtunnlar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-253
City Link etapp 2
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms ej vara känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan. I norra delen bestäms
grundvattennivån av bergytan och i söder av Saltsjöns vattenstånd.
7.8.4 Grundvattenmagasin 4:2d Skanstull
Magasin 4:2d ligger i en öst-västligt orienterad 100-200 meter bred jordfylld sänka huvudsakligen
följande Ringvägens sträckning. Magasinets norra gräns utgör ett område med höga bergpartier vid
Bjurholmsplan samt en gravitationsvattendelare mot magasin 4:1d Fatbursområdet (figur 7.36). Den
naturliga avrinningen är sydlig över en bergtröskel som dämmer flödet i grundvattenmagasinet.
Jordlager
Stockholmsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning genom magasinet. Jordlagren karakteriseras av grovt
åsmaterial och av växellagrat distalt material. I korsningen Götgatan-Ringvägen uppgår jorddjupen som
mest till 18-20 meter och minskar till 5-10 meter ut från åsens centrala del (figur 7.37).
Berggrund
En sprickzon i berg (405_VSV) passerar under magasinet strax norr om Ringvägen (figur 7.36).
Figur 7.36
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:2d Skanstull. Gul-svart linje visar läge för geologisk profil i
figur 7.37. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-254
City Link etapp 2
Figur 7.37
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2d. För profilens läge se figur 7.36.
Grundvattenförhållanden
I magasin 4:2d förekommer undre grundvattenmagasin i djupare liggande isälvssediment och övre
magasin i grövre material på lera. Grundvattennivåerna vid gravitationsvattendelaren i norr ligger kring
+15. Mot söder faller nivåerna svagt till +13 vid magasinets gräns mot magasin 4:2e.
Gravitationsvattendelarens exakta läge är inte klarlagd och grundvattendata visar att läge och
grundvattennivå sannolikt varierar över tid (figur 7.38). Rör 76B585 och 76B586 ligger norr om
vattendelaren och rör 13CW426U och 76D254 söder om densamma. Historiska data visar att olika
strömningsriktningar förekommer, vilket indikerar att det tidvis sker nordligt inflöde av grundvatten
från magasin 4:2a till magasin 4:2d.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-255
City Link etapp 2
Figur 7.38
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord vid gräns till gravitationsvattendelare mellan magasin
4:2a och 4:2d. Observationspunkternas läge visas i figur 7.26. Rör 76B585 och 76B586 ligger i magasin
4:2a övriga i magasin 4:2d.
I magasinets centrala delar varierar grundvattennivån i undre magasin mellan +13 och +16 (figur 7.39).
Historiska data (1974-) visar att grundvattennivån nordväst om korsningen Ringvägen och Götgatan (rör
76D252) har sänkts med ca 1,5 meter, samtidigt som nivåerna uppvisar kraftiga fluktuationer. Övriga rör
i området uppvisar förhållandevis stabila grundvattennivåer. Längst i söderut i anslutning till
bergtröskel (dämme) vid magasinets södra gräns ligger grundvattennivån (76D380) något över +13.
Inga betydande övre grundvattenmagasin antas förekomma inom Stockholmsåsens grovkorniga
avlagringar. Som kan ses i profilen i figur 7.37 är fyllningslagren tunna och grundvattennivåerna ligger
långt under underkant lera vilket gör att huvuddelen av grundvattenbildningen sker till undre magasin.
Övre magasin har däremot påträffats i fyllning i den lerfyllda svackan längs Ringvägen öster om
Stockholmsåsen (syns inte i profilen). Övre magasin kan även antas förekomma väster om åsen.
Grundvattennivåerna i övre magasin ligger något över nivåerna i undre magasin (figur 7.40).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-256
City Link etapp 2
Figur 7.39
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord i magasin 4:2d. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.36.
Figur 7.40
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin 4:2d. Observationspunkternas läge visas i figur 7.36. Rör
76D254 sitter i undre magasin i jord och visas som jämförelse.
Grundvattennivåerna i magasinet bedöms vara påverkade av äldre tunnlar och andra anläggningar
under mark. Strax söder om Ringvägen mynnar tunnlar för både Söderleden och tunnelbana som i
huvudsak går i jordskärning (betongtunnel) inom delområdet (figur 7.8).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-257
City Link etapp 2
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms vara relativt okänsligt för ytterligare grundvattenpåverkan. I norra delen bestäms
grundvattennivån av bergytan och i söder av Saltsjöns vattenstånd.
7.8.5 Grundvattenmagasin 4:2e Eriksdal
Magasin 4:2e Eriksdal ligger i slänten från Ringvägen ner mot Hammarbyleden och omfattar även
strandområden vid Eriksdalsbadet och Kanalplan öster om Hammarbyslussen (figur 7.36).
Grundvattenmagasinet gränsar till magasin 4:2d i norr och avgränsas i nordöst av höjdområden och
höga berglägen i anslutning till Stora Blecktornsparken. Magasinet innehåller stora höjdskillnader både
upp mot magasin 4:2d och mot berghöjderna vid Bohusgatan.
Jordlager
Västra delen av magasinet domineras av grovt åsmaterial samt växellagrat distalt isälvsmaterial. I
magasinets övre del med brant sluttande bergnivåer är det totala jorddjupet ca 10 meter. Jordlagren
utgörs av ytlig fyllningsjord varunder förekommer lera och underst friktionsjord på berg. Mot söder
tilltar jorddjupen något och uppgår till omkring 10 -15 meter. Vid Skanstullsbrons norra landfäste är
jorddjupen mäktiga (figur 7.42). Lera under grundvattenyta förekommer i ringa omfattning och då med
en eller ett par meters mäktighet.
Öster om åsen utgörs jordlagren tills största delen av fyllning på lera på friktionsjord. Fyllningen inom
Kanalplan består huvudsakligen av siltigt sandigt grus och grusig sand (Hagconsult, 1964). Jordlagren är
överlag tunna, från någon enstaka meter vid Bohusgatan upptill 6-8 meter längs Tullgårdsgatan. I östra
delen av magasinet söder om Stora Blecktornsparken finns avsprängt berg strax under markytan.
Berggrund
Enligt SGUs karta domineras berggrunden av sedimentgnejs. Inga svaghetszoner är redovisade.
Grundvattenförhållanden
Uthålliga grundvattenmagasin i jord förekommer i åsmaterial samt i fyllning längs strandområdena.
Grundvattennivån i undre magasin följer bergytans nivå utmed sluttningen norr om Eriksdalsbadet
(figur 7.36). När markytan planar ut vid Hammarbyledens strand avtar grundvattengradienten och
grundvattennivåerna i både övre och undre magasin följer i huvudsak Saltsjöns vattenstånd (figur 7.36).
Stora gradienter förekommer i bergsluttningen från Bohusgatan söderut.
Tvärs åsen norr om Hammarbyslussen finns beroende på Mälarens och Saltsjöns olika vattenstånd ett
gradientfall på drygt 0,75 meter.
I det lerfyllda området närmast Hammarbyleden och slussområdet påträffas ett övre magasin i fyllning
ovan lera. Grundvattennivån i övre magasin samvarierar med vattennivån i Hammarbyleden. God
hydraulisk kontakt antas förekomma mellan övre magasin och undre magasin i området. Båda
magasinen kan också antas stå i hydraulisk kontakt med ytvattenmagasinen i Hammarbyleden och i
mindre utsträckning med Mälaren.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-258
City Link etapp 2
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms ej vara känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan. I norra delen bestäms
grundvattennivån av bergytan och i söder av Saltsjöns vattenstånd.
Figur 7.41
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2e. För profilens läge se figur 7.36.
Figur 7.42
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom magasin 4:2e. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.36. Samtliga rör från 2013 är installerade nära kajerna och visar nivåer strax ovan +0.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-259
City Link etapp 2
7.8.6 Grundvattenmagasin 4:2f Färgarplan
En lertäckt svacka breder ut sig mellan Vita Bergen och Åsöberget-Danviksberget (figur 7.43).
Marknivån i svackan når som högst nivåer kring +30 i höjd med Erstagatan, varifrån terrängen sluttar
relativt brant ända ner mot strandområdet i sydöst (figur 7.44). Bergnivån i den övre delen av svackan
ligger omkring +20. Inget permanent grundvattenmagasin har påträffats i den högre belägna norra
delen av svackan, vilket stöds av att rör 13CW442U, 77A122 och 13CW441U är torra (figur 7.43). Den
södra delen av svackan är betydligt djupare och bergnivåer på omkring -10 återfinns centralt (figur
7.44). Här finns ett permanent undre grundvattenmagasin som avrinner mot Hammarby sjö.
Jordlager
Jordlagerföljden utgörs underifrån av friktionsjord (i huvudsak morän) på berg och av ovanliggande
lera. Ett lager med fyllning förekommer i allmänhet ovan leran (figur 7.44). I sänkan längs Bondegatan
påträffas fast till halvfast lera (ej under vattentryck från undre magasin) med mäktigheter på mellan 2-4
meter. Fyllning förekommer med upp till 5 meters mäktighet.
I grundvattenmagasinet i söder återfinns upp till 15 meter mäktiga lerlager ovan friktionsjord som
tunnar ut mot vattnet (figur 7.44). Fyllning förekommer med ca 5 meters mäktighet.
Berggrund
En större sprickzon i berg 405_VSV passerar under magasinet.
Figur 7.43
Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 4:2f Färgarplan. Gul-svart streckad linje visar läge för
geologisk profil i figur 7.44. Rör 77A122, 13CW442U och 13CW441U är torra. För kartlegend hänvisas till
figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-260
City Link etapp 2
Figur 7.44
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:2f. För profilens läge se figur 7.43.
Grundvattenförhållanden
Inom området finns förutsättningar för två skilda grundvattenmagasin i jordlagren, ett övre i fyllning
ovan lera och ett undre i friktionsjord under leran. I den västra delen av magasinet ligger
grundvattennivån kring +6 med en svag östlig gradient. Närmare Hammarby sjö faller bergytan och
därmed även grundvattennivån. I anslutning till vattenområdet följer grundvattennivån Saltsjöns
vattenstånd. För grundvattennivådata se figur 7.45.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms vara måttligt känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-261
City Link etapp 2
Figur 7.45
7.9
Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom magasin 4:2f. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.43.
Delområde 4.3 Hammarby
Delområde 4.3 Hammarby omfattar delar av Södra Hammarbyhamnen och höjderna i söder. Området
kan översiktligt delas in i tre geologiska och hydrogeologiska områden: (I) i söder höga bergområden
med tunna jordlager, (II) i norr mäktiga sediment som avlagrats i djupa sänkor följande en linje
Årstaviken-Järlasjön-Lännerstasundet och (III) Stockholmsåsen som avsatt isälvsediment i nord-sydlig
riktning. Två större grundvattenmagasin i jord förekommer i områdets jordfyllda sänkor:

Magasin 4.3a Gullmarsplan (I)

Magasin 4:3b Södra Hammarbyhamnen (II)
Stockholmsåsen (III) skär genom båda dessa magasin.
Området har tidigare varit föremål för hydrogeologiska undersökningar huvudsakligen för Södra länken
och Hammarby hamnområde.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-262
City Link etapp 2
Figur 7.46
Hydrogeologisk översiktskarta över delområde 4:3 Hammarby. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Streckad grön linje anger tidigare strandlinje.
Tolkade bergnivåer och zoner i berg visas i figur 7.47. Områdets dominerande svaghetszoner är ett antal
zoner parallella med Hammarbybackens förkastningsbrant.
Enligt Stockholm Stads byggnadsgeologiska karta sammanstrålar ett antal spröda deformationszoner i
området strax öster om Skanstullsbrons södra landfäste, vilket gett upphov till det låglänta området som
härbärgerar hamnen och olika industrier. En djup svacka i berget skär in från nordväst och utgör en
nordlig gräns mot i söder högt belägna Hammarbyhöjden (figur 7.47).
Ett stort antal tunnlar finns i berg inom delområdet på djup mellan omkring +0 till ca -30. Tunnlarna är
sekretessbelagda/hemliga och får ej redovisas. Inom ramen för den bakomliggande inventeringen har
underlag från dessa tunnlar inhämtats inarbetats i genomförda analyser.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-263
City Link etapp 2
Figur 7.47
7.9.1
Bergnivåmodell över delområde 4.3 Hammarby med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. Gul-svart
streckad linje markerar läge för geologisk profil i figur 7.49. För kartlegend hänvisas till figur 3.9.
Grundvattenmagasin 4:3a Gullmarsplan
Grundvattenmagasin 4:3a ligger i höjdområdet i sydväst om hamnområdet, omkring Gullmarsplan,
Söderstadion och sänkan vid Olaus Magnus väg (figur 7.46). Avrinning sker mot magasin 4:3b i norr.
Jordlager
Magasinet domineras av höga bergnivåer med tunna jordlager i områdets distala delar. Centralt i
området från söder mot norr ligger Stockholmsåsens mäktiga isälvsavlagring. Åsens centrala del
uppbyggs av sten, sand och grus. I sänkor på båda sidor av åsen finns mäktiga avlagringar av växellagrat
isälvsmaterial bestående av lera, silt, sand och grus. Morän finns enligt byggnadsgeologiska kartan
framför allt i östra kanten av magasinet.
I magasinets nordöstra del ligger en jordfylld dalsänka vid Olaus Magnus väg. I denna dalsänka
förekommer mäktiga lager med lera.
Berggrund
I områdets södra del ligger bergytan på nivåer mellan +40 och +50 medan den 500 meter mot norr
ligger kring +20. Enligt den byggnadsgeologiska kartan genomkorsas berggrunden av en zon i
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-264
City Link etapp 2
nordvästlig riktning och en zon i nordnordvästlig riktning (följande åsens orientering). Diabasgångar
genomkorsar berggrunden i denna del.
Grundvattenförhållanden
Grundvattennivåer och grundvattenströmning inom åsen bedöms till stor del styras av bergtrösklar,
höga bergnivåer och dränerande anläggningar (Vägverket, 1994). Från området vid Söderstadion faller
grundvattennivån norrut från ca +40 till under +30 vid Olaus Magnus väg. Norr om sänkan vid Olaus
Magnus väg faller grundvattennivån och bergytan ytterligare ner mot det låglänta området i Magasin
4:3b (figur 7.46).
Grundvattenbildningen bedöms vara betydande framför allt på åsmaterial. Det är inte entydigt var
vattendelaren mot söder går men grundvattenmätningar som utfördes i samband med Södra länken
indikerar en grundvattendelare tvärs åsen något söder om Söderstadion. I berget därunder finns
berganläggningar och det är oklart hur mycket vatten dessa dränerar.
Uppmätta grundvattennivåer visas i figur 7.48. Som framgår av mätningarna har nivåerna legat stabilt
kring sina medelnivåer sedan 1990-talet. Grundvattennivåerna uppvisar tydliga årstidsbundna
variationer.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms ej vara känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan.
Figur 7.48
Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 4:3a. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.46.
7.9.2 Grundvattenmagasin 4:3b Södra Hammarbyhamnen
Inom Södra Hammarbyhamnen är markytan flack och jordlagren mestadels av betydande mäktighet. I
området förekommer dock uppstickande partier med berg i dagen (figur 7.46 och figur 7.47). Området
var fram till 1930-talet sjöbotten. När Danviks kanal sprängdes ut sjönk vattennivån med 4,7 meter och
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-265
City Link etapp 2
nya landområden framträdde. Genom utfyllningar har nya landområden skapats. Marknivån inom Södra
Hammarbyhamnområdet är från någon meter ovan havsnivån vid kajerna till ca +15 i den södra delen
mot förkastningsbranterna och åsen.
Jordlager
I hamnområdets östra del finns stora partier av ytnära berg. Här saknas ofta täckande leror och
friktionsjorden utgörs av morän. I det fall lerlager finns, är de dränerade med undantag för närmast
strandkanten. Fyllning på upp till 2 meter förekommer.
Ju närmre åsen man kommer desto mer domineras friktionsjorden av åsmaterial och jordmäktigheten
tilltar. Jordlagrens mäktighet är som störst vid Skanstull och längs med en svacka i sydöstlig riktning in
mot tunnelpåslaget (figur 7.47). I sänkan har jorddjup upp emot 30 meter observerats. Svackan grundar
upp mot söder och Hammarbyhöjden där mäktigheten understiger 10 meter. Betydande lermäktigheter
finns endast i bergsvackan och endast här har lösa leror under hydrostatiskt tryck observerats (figur
7.49). Den vattenförande förmågan antas vara förhållandevis hög.
Figur 7.49
Schematisk geologisk profil längs magasin 4:3b. För profilens läge se figur 7.47.
Berggrund
Större zoner går genom området i östsydöstlig riktning. Borrhål 13CW452HB har borrats mot zon
406_V varvid berget befanns vara sprickfattigt och ingen zon kunde konstateras. För att fånga upp
denna zonriktning har en ny zon 407_V inlagts i bergmodellen. Den sistnämnda zonen är placerad längs
en djup sänka i berget och zonen antas vara kraftigt vattenförande.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-266
City Link etapp 2
Grundvattenförhållanden
Avrinningen i de sydvästra delarna av magasinet sker från åsen och branterna i söder genom området
mot norr och nordväst längs med svackan. I de östra delarna avrinner vattnet med topografin mot
nordväst. Grundvattennivån i hela strandområdet styrs av havsnivåns variation och i det låglänta
området ligger grundvattennivåerna typiskt upp till ett par meter över Saltsjöns vattenstånd.
Uppmätta grundvattennivåer visas i figur 7.50.
Ett övre grundvattenmagasin förekommer ställvis där täckande lerlager finns. De bedöms dock i
huvudsak vara kopplade till undre magasin eftersom det finns stora luckor i lertäcket. Observationer i
tidigare projekt indikerar dock att övre grundvattenmagasin med kraftigt avvikande nivåer kan
förekomma lokalt.
Riskobjekt och magasinets känslighet
Magasinet bedöms vara måttligt känsligt för ytterligare grundvattenpåverkan. Den hydraulisk goda
kontakten med Hammarbyleden och Hammarby sjö dämpar eventuell påverkan.
Figur 7.50
Uppmätta grundvattennivåer i magasin 4:3b Södra Hammarbyhamnen. Observationspunkternas läge visas i
figur 7.46.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-267
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
7-268
City Link etapp 2
8
Påverkan
8.1
Allmänt
För att kunna analysera påverkan från City Link etapp 2 har ett flertal hydrauliska beräkningar utförts.
Utgående från dessa beräkningar har för bygg- och driftskede följande bedömningar gjorts:

Inläckage av grundvatten längs kabeltunneln

Inläckage av grundvatten i ventilationsschakt (förbindelsetunnel, vertikalschakt och
teknikutrymme)

Påverkansområdets utbredning

Grundvattensänkning inom påverkansområdet
En bärande princip vid beräkningarna har varit att resultaten skall vara konservativa för att inte
underskatta den påverkan som uppkommer under bygg- och driftskede, dvs. att faktisk påverkan i någon
mening skulle blir större än prognosticerad påverkan.
Den mest tillämpade ansatsen är att med prediktiva modellberäkningar analysera tunnelanläggningens
platsspecifika påverkan på grundvattenmiljön. I vissa fall har det inte varit möjligt eller ens önskvärt att
tillämpa platsspecifika modelluppställningar. I dessa fall har generella hydrauliska data använts för att
studera grundvattenmagasinens hydrauliska dynamik, till exempel för att analysera vilka parametrar
som styr de hydrauliska utfallen och hur hydrauliska gränser styr grundvattenpåverkan.
I syfte att studera konsekvenserna av osäkerheter i hydrogeologisk data, har så kallad stokastisk
modellering gjorts. I korthet går metoden ut på att fördelningar för ingående hydrogeologiska variabler
skattas. Genom att utföra ett stort antal beräkningar har osäkerheter i modellresultat analyserats
kvantitativt. I City Link etapp 2 har denna typ av modellering utförts för beräkning av inläckage i
kabeltunneln.
8.2
Inläckage av grundvatten till tunnelanläggning
Anläggningen utgör en ca 13,4 km lång kabeltunnel i berg samt sex ventilationsschakt.
Ventilationsschakten byggs för att förbinda kabeltunneln med markytan för att möjliggöra ventilation
och evakuering. Från ventilationsschakt Skanstull byggs en ca 100 meter lång jordtunnel för förbindelse
med ny transformatorstation. Anläggningens olika delar beskrivs översiktligt i kapitel 1.
I föreliggande kapitel redovisas beräkningsresultat och bedömningar gällande inläckage av grundvatten
till kabeltunnel, ventilationsschakt och jordtunnel under bygg- och driftskede. Vid bedömning av
inläckage har även praktiska erfarenheter från andra berganläggningar vägts in. Dataunderlag,
antaganden och beräkningsmetoder har valts för att sammantaget ge konservativa resultat.
Tunnelanläggningen kommer att tätas genom injektering för att därigenom reducera inläckaget av
grundvatten. För beskrivning av planerad tätning hänvisas till Teknisk beskrivning i ansökan.
Det inläckage som uppkommer i tunnelanläggningen beror på en rad faktorer såsom berggrundens och
jordlagrens vattenförande förmåga, anläggningens täthet och djup under grundvattenytan samt
tillgången på grundvatten. Samtliga dessa faktorer är svåra att med precision kvantifiera, varför bedömt
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-269
City Link etapp 2
inläckage baseras på en rad konservativa antaganden och beräkningar. Speciellt kritiskt för bedömning
av inläckage är i vilken grad tillgången på grundvatten ökar i samband sänkta grundvattennivåer.
Byggande av City Link etapp 2 kommer att medföra generellt minskat inläckage i befintliga tunnlar. Vid
korsningspunkter kan det uppstå överledning av vatten mellan tunnlarna, där dränvatten från en övre
liggande tunnel tillförs en undre tunnel via konduktiva sprickor. Denna effekt är svår att i nuläget
överblicka i detalj, men målsättningen är att täta kabeltunneln så detta inte uppstår (exempel på sådan
korsningspunkt är där kabeltunneln passerar under Norra länken).
Skyddsinfiltration kommer att vid behov utföras för att undvika skador på grund av sänkta
grundvattennivåer. Infiltrationsåtgärder ökar den tillgängliga vattenmängden och kommer lokalt att
kunna orsaka höjda grundvattennivåer. Vid bedömning av inläckage i tunnelanläggningen har tagits
höjd för eventuell skyddsinfiltration.
Bedömning av inläckage av grundvatten till kabeltunnel redovisas i kapitel 8.2.1 samt till
ventilationsschakt inklusive jordtunnel i kapitel 8.2.2. Det sammanlagda inläckaget från kabeltunnel,
ventilationsschakt och jordtunnel redovisas i kapitel 8.2.3. Det grundvatten som ska omhändertas inom
tunnelanläggningen redovisas samlat i tabell 8.3.
Delar av tunnelanläggningen byggs på relativt små djup varför inläckaget på dessa sträckor förväntas
variera beroende av årstid och väder. För de delar av kabeltunneln samt de ventilationsschakt som ligger
inom eller i direkt anslutning till vattenområden Stocksundet och Saltsjön är dock grundvattenförhållandena stabila över tid. Utförda beräkningar baseras på årsmedelvärden med tidshorisonter där
årstidsstyrda variationer av hydrauliska förutsättningar kan anses utjämnade. De värden som redovisas i
tabell 8.1-8.3 har anpassats till tidsperioder på fyra månader, vilket bedöms som ett tidsintervall där
naturliga variationer antas vara utjämnade.
8.2.1 Inläckage kabeltunnel
Beräkning av inläckage i kabeltunneln har utförts med olika beräkningsmetoder vilka ger olika resultat
beroende av modelluppbyggnad, hydrauliska egenskapsparametrar och styrande hydrauliska
förutsättningar ([7], 2015). För bedömning av mängden inläckande grundvatten till kabeltunnelns olika
delar har följande beräkningsmetoder använts:

Analytisk beräkning

Numerisk modellering

Stokastisk beräkning för analys av variationer i berggrundens vattenförande egenskaper samt
tunneltätning
Uppkomna differenser i beräkningsresultat beror i stor utsträckning på hur de olika modellerna hanterar
bergets heterogena hydrauliska egenskaper samt vilka hydrauliska egenskaper som utgjort modelldata. I
de olika modellerna har antagits något olika värden på bergets hydrauliska egenskaper samt
tunnelanläggningens täthet, vilket gjort det möjligt att studera hur resultaten påverkas av variationer
och osäkerheter i hydrogeologisk underlagsdata. För detaljer kring de olika beräkningsmetoderna
hänvisas till kapitel 2.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-270
City Link etapp 2
Resultatet av modellberäkningarna visar förhållandevis stor spridning av beräknade inläckage för olika
delsträckor samt inom varje enskild delsträcka. Kabeltunnelns betydande anläggningsdjup innebär dock
förhållandevis stabila hydrogeologiska förhållanden över tid. För detaljer hänvisas till separat handling
([7], 2015).
Bedömda inläckagemängder grundvatten i kabeltunnelns olika delsträckor presenteras i tabell 8.1.
Delsträckorna har valts utifrån naturliga hydrogeologiska avgränsningar och lämplighet att utföra
flödesmätningar. Beroende på byggteknik och tätningsåtgärder görs bedömningen att större inläckage
uppkommer under byggskedet än under driftskedet. Efterhand som tätningsarbetet genomförs kommer
inläckaget att reduceras. För sträcka 8 anges inläckagevärden för två alternativa djuplägen (se kapitel
1.3) genom Södermalm (inom parantes redovisas andrahandsalternativet). För bakgrundsinformation
kring de två alternativen hänvisas till MKB och Teknisk beskrivning ingående i ansökan.
Byggnation under och i anslutning till vattenområden kan dock innebära betydande inläckage innan
slutlig tätning uppnåtts, varför bedömda inläckage för sträcka 3 och 7 anges med intervall i syfte att ta
höjd för tillfälliga större flöden under byggskedet.
Inom sträckor där kabeltunneln passerar under eller i nära anslutning till vattenområden utgörs
inläckande vatten till dominerande del av sjö- eller havsvatten. Detta inläckage medför ingen risk för
miljöpåverkan, varför det är miljömässigt obehövligt och endast hindrande för byggande och drift med
villkor för dessa sträckor. Delsträckor 3 och 7 är kursiverade för att illustrera att inläckagevärden inte
kan utgöra grund för inläckagevillkor, och ingår inte i de totala inläckagemängder som redovisas i tabell
8.1. Värden inom parantes avser andrahandsalternativet.
Tabell 8.1
Sammanställning av bedömt inläckage av grundvatten. Angivna värden avser kabeltunnel på redovisade
delsträckor samt utformning enligt förstahandsalternativ. Inläckagevärden inom parantes på delsträcka 8
avser utformning enligt andrahandsalternativ. Angivna värden är rullande fyramånadsmedelvärden för byggoch driftskede. Totalt inläckage anges exklusive kursiverade rader nr 3 och 7.
Delsträcka
Längdmätning
Längd
Byggskede
Driftskede
m
Inläckage
Inläckage
(l/min)
(l/min)
Geografisk position
1
Anneberg-Mörby
00/069-02/439
2370
210
190
2
Mörby-Stocksundet
02/439-03/845
1406
160
130
3
Vattenområde Stocksundet
03/845-04/100
225
100-200
100
4
Bergshamra-Frescati
04/100-06/631
2531
250
220
5
Frescati-KTH
06/631-08/490
1859
190
150
6
KTH-Strandvägen
08/490-10/060
1570
180
100
7
Vattenområde Saltsjön
10/060-11/600
1540
450-900
450
8
Stadsgårdskajen-Skanstull
11/600-13/463
1863
200 (250)
180 (230)
1190 (1240)
970 (1020)
inkl. jordtunnel
Totalt
PM Hydrogeologi
2015-04-15
13463
8-271
City Link etapp 2
På sträcka 6 planeras extra tätningsinsatser för att minska risken för skadlig grundvattensänkning på
områdets riskobjekt. Utfallet avseende inläckage och grundvattenpåverkan kommer att följas upp med
kontrollmätningar. Skyddsinfiltration kommer att utföras vid behov (se kapitel 10).
8.2.2 Inläckage ventilationsschakt och jordtunnel
För att ventilera bort överskottsvärme från kabeltunneln och för att möjliggöra evakuering kommer
ventilationsschakt att anläggas längs tunnelanläggningen. Dessa schakt ligger med ca 2-3 km inbördes
avstånd. Vissa schakt kommer även att användas för utpumpning av inläckande vatten, se detaljer i TB.
Beräkning av inläckage vid ventilationsschakt utgår från redovisad utformning enligt Teknisk
beskrivning i ansökan (se kapitel 1.3). Ventilationsschakt Mörby, Stocksundet, Frescati och KTH
kommer att byggas med raiseborrning medan schakten vid Stadsgårdskajen och Skanstull kommer att
byggas med schaktsänkning. För beskrivning av genomförande hänvisas till Teknisk beskrivning. Dessa
två olika byggtekniker medför olika sätt för omhändertagande av länshållningsvatten.
Entreprenadarbeten när det gäller ventilationsschakt som byggs med raiseborrning omfattar följande
arbetssekvenser vilka utförs från markytan respektive från kabeltunnelnivå:
(A) Arbeten som utförs från markytan
1)
Spontning och tätning vid behov
2) Schakt ner till 1-2 meter under teknikutrymmets betongplatta
3) Tätning av berg ner till kabeltunnelnivå
4) Borrning av pilothål till kabeltunnelnivå
5) Byggande av teknikutrymme, kringfyllnad och sluttätning
(B) Arbeten som utförs från kabeltunnelnivå
1)
Anläggande av förbindelsetunnel mellan kabeltunnel och vertikalschakt
2) Raiseborrning från förbindelsetunnel till ytligt schakt (Mörby, Stocksundet, Frescati och KTH)
Hydrauliskt innebär arbetet med ventilationsschakt att inläckage av grundvatten i princip uppkommer
ytligt vid markytan för arbetssekvenser (A1)-(A5) och på djupet i berg för sekvenser (B1)-(B2).
Det vatten som behöver bortledas i samband med ytliga schakt i jord och berg (A1)-(A5) utgörs av
nederbörd, grundvatten och processvatten. I samband med borrning av pilothål (A4) blåses påträffat
grundvatten tillfälligt upp till markytan. Vatten från ytligt schakt kommer i huvudsak pumpas till
närliggande ledningsnät eller till lämpliga recipienter. I samband med anläggande av förbindelstunnel
(B1) kommer inläckande grundvatten att avledas till kabeltunneln, vilket även gäller för grundvatten och
processvatten som tillkommer under raiseborrningen (B2).
Entreprenadarbeten när det gäller ventilationsschakt som byggs med schaktsänkning (Stadsgårdskajen
och Skanstull) omfattar följande arbetssekvenser vilka utförs successivt på större djup allteftersom
arbetet framskrider:
(C) Arbeten vid schaktsänkning
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-272
City Link etapp 2
1)
Spontning och tätning vid behov
2) Schaktning i sekvenser omfattande arbetsmoment såsom tätning, sprängning, lastning och
upptransport av bergmassor
Det vatten som behöver bortledas i samband med schaktsänkning (C1)-(C2) utgörs av nederbörd,
grundvatten och processvatten. Vatten kommer i huvudsak pumpas till närliggande ledningsnät eller till
lämpliga recipienter. Vatten avleds till kabeltunnel när tunnelgenombrott skapats.
Teknikutrymmet är en tät betongkonstruktion runt vilken olika typer av tätningar (bl a kringfyllnad)
görs för att begränsa möjligheten för ytligt grundvatten i jord och berg att via vertikalschakt strömma
ner till förbindelsetunnel och kabeltunnel.
Byggande av ventilationsschakt medför under byggskedet betydligt högre inläckagemängder jämfört
med driftskedet. Den tid som behövs för byggande av ventilationsschakten kommer att variera mellan
olika schakt.
Vid byggande av ventilationsschakt Stocksundet och Stadsgårdskajen kan det kortvarigt uppkomma
punktvis större inläckage av vatten som härrör från vattenområden Stocksundet och Saltsjön. Sådant
inläckage bedöms inte innebära någon miljörisk, varför det är miljömässigt obehövligt och endast
hindrande för byggande och drift med villkor för dessa två ventilationsschakt. Ventilationsschakt
Stocksundet och Stadsgårdskajen är kursiverade för att illustrera att inläckagevärden inte kan utgöra
grund för inläckagevillkor, och ingår inte i de totala inläckagemängder som redovisas i tabell 8.2.
Beräkningar av inläckage av grundvatten för olika delar av ventilationsschakten samt för olika skeden,
redovisas i separat handling ([7], 2015). Baserat på beräkningar har inläckaget av grundvatten i
ventilationsschakt för bygg- och driftskede bedömts enligt sammanställning i tabell 8.2. Redovisade
värden avser rullande 4-månadsmedelvärden för bygg- och driftskede.
Tabell 8.2
Sammanställning av bedömt inläckage av grundvatten vid ventilationsschakt. Angiven längdmätning avser
förbindelsetunnelns anslutning till kabeltunneln. Angivna värden är rullande fyramånadsmedelvärden för
bygg- och driftskede. Totalt inläckage anges exklusive ventilationsschakt Stocksundet och Stadsgårdskajen.
Ventilationsschakt
Längdmätning
cirka
Byggskede
Inläckage
(l/min)
Driftskede
Tillhör
sträcka
Kommentarer
Inläckage
(l/min)
Mörby
02/439
60
20
2
Stocksundet
03/845
120
60
3
Frescati
06/631
80
40
4
KTH
08/490
80
50
5
Stadsgårdskajen
11/600
180
100
7
Huvudsakligen vatten
från Saltsjön
Skanstull inkl.
jordtunnel
13/463
100
50
8
Jordtunnel med ca
100 m längd
320
160
Totalt
Huvudsakligen vatten
från Stocksundet
Grundvatten från ventilationsschakt som tillförs kabeltunneln tillhör olika sträckor enligt tabell 8.2,
exempelvis det grundvatten som läcker in i ventilationsschakt Mörby adderas till delsträcka 2.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-273
City Link etapp 2
8.2.3 Inläckage tunnelanläggning
Totala mängden inläckande grundvatten kommer i princip successivt öka i takt med anläggningens
framdrift. Efter att ventilationsschakten anslutits till kabeltunneln bedöms det sammanlagda inläckaget
uppgå till de värden som anges i tabell 8.3. För sträcka 8 anges värden för två alternativa djuplägen inom
Södermalm (inom parantes redovisas andrahandsalternativet). Redovisade inläckagevärden i tabell 8.1
har adderats med värden i tabell 8.2, där vatten från ventilationsschakt har adderats till de sträckor som
redovisas i tabell 8.2.
Byggnation under och i anslutning till vattenområden kan innebära betydande inläckage innan slutlig
tätning uppnåtts, varför bedömda inläckage för sträcka 3 och 7 anges med intervall i syfte att ta höjd för
tillfälliga större flöden under byggskedet.
Inom sträckor där tunnelanläggningen passerar under eller i nära anslutning till vattenområden utgörs
inläckande vatten till dominerande del av sjö- eller havsvatten. Detta inläckage medför ingen risk för
miljöpåverkan, varför det är miljömässigt obehövligt och endast hindrande för byggande och drift med
villkor för dessa sträckor. Det som styr kravet på täthet är i första hand behovet att begränsa flödet för
att minska kostnader för omhändertagande av vatten samt underhållskostnader för tunnelanläggningen.
Delsträckor 3 och 7 är kursiverade för att illustrera att inläckagevärden inte kan utgöra grund för
inläckagevillkor, och ingår inte i de totala inläckagemängder som redovisas i tabell 8.3. Redovisade
värden avser rullande 4-månadsmedelvärden för bygg- och driftskede.
Tabell 8.3
Sammanställning av bedömt inläckage av grundvatten. Angivna värden avser kabeltunnel på redovisade
delsträckor samt utformning enligt förstahandsalternativ. Inläckagevärden inom parantes på delsträcka 8
avser utformning enligt andrahandsalternativ. För delsträcka 3 och 7 under vattenområden anges
flödesintervall för att omhänderta stora osäkerheter rörande tätningsutfall under byggskede. Angivna värden
är rullande fyramånadsmedelvärden för bygg- och driftskede. Totalt inläckage anges exklusive kursiverade
rader nr 3 och 7.
Delsträcka
Geografisk position
Längdmätning
Längd
Byggskede
Driftskede
m
Inläckage
(l/min)
Inläckage
(l/min)
1
Anneberg-Mörby
00/069-02/439
2370
210
190
2
Mörby-Stocksundet
02/439-03/845
1406
220
150
3
Vattenområde Stocksundet
03/845-04/100
225
220-320
160
4
Bergshamra-Frescati
04/100-06/631
2531
330
260
5
Frescati-KTH
06/631-08/490
1859
270
200
6
KTH-Strandvägen
08/490-10/060
1570
180
100
7
Vattenområde Saltsjön
10/060-11/600
1540
630-1080
550
8
Stadsgårdskajen-Skanstull
11/600-13/463
1863
250 (300)
1)
230 (280)
inkl. jordtunnel
Totalt
13463
1460 (1510)
1130 (1180)
Not:
1)
Till inläckagevärde har från tabell 8.2 adderats inläckagevärde för driftskede.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-274
City Link etapp 2
8.3
Påverkansområde
Påverkansområdet definieras som det område utanför vilket någon skada på grund av grundvattennivåförändring inte behövs befaras. I denna handling redovisas påverkansområdet som en tvådimensionell
representation i markplanet av den yta inom vilken påverkan på grundvattennivåer kan uppkomma i
jord och berg till följd av vattenverksamheten. Redovisat område avser den största utbredningen i berg
alternativt i jord. Bedömning av påverkansområdets utbredning baseras på bedömt inläckage för
byggskedet enligt tabell 8.3.
I vissa områden är det påverkan i berg som styr påverkansområdets utbredning, medan det i andra
områden är påverkan i jord. Påverkansområdets utbredning bestäms av den påverkan som har störst
utbredning:

Område med 1 meter grundvattensänkning eller mer i berg vid tunnelnivå.

Område med 0,3 meter grundvattensänkning eller mer i jord.
Vid bedömning av påverkansområdets utsträckning har förutsatts att ingen skyddsinfiltration utförs.
Vidare har påverkansområdet anpassats till förekomst av känsliga objekt på så vis att påverkansområdet
lokalt har utökats i syfte att införliva dessa objekt.
Påverkan i berg styrs, förutom av tunnelanläggningens täthet, främst av berggrundens vattengenomsläpplighet, förekomst av sprickor och zoner samt grundvattenbildningen till jord och berg.
Berggrunden uppvisar generellt betydande heterogenitet med enstaka zoner som lokalt kan stå för en
stor del av bergets konduktiva förmåga. Zoner kan lokalt både bidra till större och mindre
påverkansområden beroende av zoners hydrauliska egenskaper samt tillgången på grundvatten.
Påverkan i grundvattenmagasin i jord styrs huvudsakligen av magasinets utbredning och hydrauliska
egenskaper, hydraulisk kontakt med underliggande berggrund och tillgång på grundvatten.
Förekomsten av hydrauliska gränser kan påverka påverkansområdets utbredning. Positiva hydrauliska
gränser utgörs av vattendrag, vattenområden och större grundvattenförekomster. Positiva gränser som
har betydelse för påverkansområdets utbredning är främst Brunnsviken, Stocksundet, Hammarbyleden
och Saltsjön. Negativa hydrauliska gränser kan exempelvis utgöras av ogenomsläppliga geologiska
material och topografiska grundvattendelare.
Grundvattenbildningens storlek (vattenomsättning) har betydelse för påverkansområdets utbredning. I
större skala kan den naturliga grundvattenbildningen i berg uppskattas till 20-50 mm/år och till 100150 mm/år i zoner. Erfarenheter från Citybanan i Stockholm visar att betydligt högre
grundvattenbildning i berg kan förekomma vid avsänkta och påverkade förhållanden (se kapitel 3.6.3).
Antas en för hög grundvattenbildning finns dock risk att påverkansområdets storlek underskattas.
Det påverkansområde inom vilket grundvattensänkning bedöms uppkomma har beräknats med olika
modellantaganden och generaliseringar:

Flödesberäkningar

Vattenbalanskalkyler
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-275
City Link etapp 2
Utgående från dessa modellresultat har ett konservativt påverkansområde tagits fram vilket visas i figur
8.3. Området sträcker sig ca 250-850 meter ut från tunnellinjen.
Flödesberäkningar
Den största grundvattentrycksänkningen uppkommer i berg i anslutning till tunneln (på tunnelnivå). Ut
från tunneln i alla riktningar (radiellt) minskar grundvattentrycksänkningen; nedåt reduceras
sänkningen till följd av bergets ofta minskande vattenförande förmåga på djupet och uppåt genom
tillflöde av grundvatten vid ökad grundvattenbildning i berg och jord. I den övre grafen i figur 8.1
exemplifieras generell avsänkning i homogent berg på tunnelnivå (lila) och på bergytenivå (grön).
Figur 8.1
Schematisk visualisering av grundvattennivåavsänkning i berg på tunnelnivå och på bergytenivå i homogent
berg (övre graf) samt med otätad och tätad zon på tunnelnivå och på bergytenivå (undre graf). Resultat från
numerisk tredimensionell modellering för tre områden har lagts in i graferna (med olika tunneldjup).
Heldragna linjer baseras på tunnelnivå 90 m under ostörd grundvattennivå.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-276
City Link etapp 2
Av figuren framgår att grundvattenavsänkningen i berg på tunnelnivå blir betydligt större än vid
bergytenivå.
I figur 8.1 (övre graf) visas även resultat från tre platsspecifika 3-dimensionella numeriska
modelleringar (Bergiusvägen, Lill-Jansskogen och Södermalm). Av figuren framgår att avsänkningen i
berg är beroende av tunneldjup, där beräknad avsänkning i berg vid Bergiusvägen (50 m) är betydligt
mindre än i Södermalm (115 m). Påverkansområdet sträcker sig i homogent berg enligt utförda
beräkning mellan 200 och 570 meter vid tunneldjup varierande från 50 till 115 meter.
Längs zoner i berg uppkommer till följd av högre vattenförande förmåga både större och mindre
grundvattensänkningar jämfört med i bergpartier utanför zoner (homogent berg). I den undre grafen i
figur 8.1 exemplifieras generell avsänkning i zon på tunnelnivå (röd) och på bergytenivå (gul).
Heldragen linje visar avsänkning om ingen tätning av zonen görs i tunneln och streckad linje om zonen
tätas. Beräkningarna visar att avsänkningen i zonen är större på tunnelnivå än på bergytenivå, samt att
tätning kraftigt reducerar avsänkningen längs zonen. En bit ut från tunneln blir avsänkningen med
otätad zon större än i homogent berg, men om zonen tätas blir avsänkningen mindre än i homogent
berg. Av figuren framgår att grundvattensänkningen i zoner når betydligt längre ut från tunneln utan
tätning jämfört med när tätning av tunnel utförs.
I undre grafen visas även beräknat påverkansområde i berg från 3-dimensionell modellering i
Södermalm. Som framgår av figuren sträcker sig påverkansområdet i zoner enligt utförda beräkningar
mellan 450 och 600 meter ut från tunneln.
Vattenbalanskalkyl
Bedömning av påverkansområdets utbredning kan även göras genom att studera vattenbalansen längs
tunnelanläggningen (se kapitel 2.5.2). Det teoretiska angreppsättet bygger på att påverkansområdet
motsvarar den area som krävs för att balansera inläckaget till tunnelanläggningen. I figur 8.2 redovisas
påverkansområdets utbredning ut från tunnelanläggningen för olika inläckagevärden och olika värden
på grundvattenbildning till berg. I figuren exemplifieras att påverkansområdet sträcker sig 400 m ut från
tunneln vid ett inläckage på 6 l/min, 100 m vid en grundvattenbildning på 40 mm/år.
Vid bedömning av påverkansområdets utbredning för City Link etapp 2 har utgåtts från ett inläckage på
6-10 l/min, 100 m och en grundvattenbildning på 50-150 mm/år. Utifrån vattenbalanskalkyl ligger
påverkansområdets yttre gräns ca 600 meter ut från tunneln, vilket representerar påverkan längs zoner i
berg. Vid beräkning med vattenbalanskalkyl har antagits 50 mm/år grundvattenbildning för områden
med homogent berg och 100-150 mm/år i områden med zoner.
Påverkansområdets utbredning längs hela tunnelanläggningen har bedömts till 400-850 meter från
tunnellinjen. Påverkansområdets utbredning visas i figur 8.3. För Södermalm redovisas två alternativa
gränser beroende av alternativa kabeltunneldjup.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-277
City Link etapp 2
Figur 8.2
Påverkansområde i berg baserat på balans mellan inläckage (bortledning av vatten) och
grundvattenbildning till berg. Markeras påverkansområdets utsträckning vid 6 l/min, 100 m vid 40 mm/år
grundvattenbildning.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-278
City Link etapp 2
Figur 8.3
Påverkansområdets utbredning.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-279
City Link etapp 2
8.4
Grundvattennivåsänkning
Avsänkning inom påverkansområdet sker i olika omfattning beroende på de geologiska materialens
hydrauliska egenskaper och områdets grundvattentillgångar. Avsänkningen påverkas även av befintliga
dränerande anläggningar. Generellt, men inte utan undantag, blir avsänkningen större nära
tunnelanläggningen och mindre med ökat avstånd från tunneln. Vid beräkningarna har antagits att
ingen skyddsinfiltration genomförs. Beräkningsresultat för grundvattennivåsänkning i berg baserat på
flertal beräkningar har sammanställts i figur 8.4.
Figur 8.4
Schematisk visualisering av grundvattennivåavsänkning i berg på tunnelnivå i homogent berg och i tätad
zon (övre graf) samt i undre magasin i jord (undre graf). Resultat från numerisk tredimensionell modellering
har lagts in i graferna. Heldragen linje baseras på tunnelnivå 90 m under ostörd grundvattennivå.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-280
City Link etapp 2
Av figur 8.4 (övre graf) framgår att 1 m avsänkning kan förväntas inom 200 – 600 meter från
tunnellinjen (på tunnelnivå), och att 5-25 meter avsänkning kan förväntas 100 meter ut från
tunnellinjen. Vid dessa beräkningar beaktas ökad grundvattenbildning till följd av sänkta
grundvattennivåer.
Den undre grafen i figur 8.4 visar beräknad grundvattensänkning i undre grundvattenmagasin i jord.
Avsänkningen är största rakt ovanför tunneln och avtar ut från tunnellinjen. Av figur 8.4 (undre graf)
framgår att 0,3 m avsänkning kan förväntas inom 200-700 meter och att 0,3-2 meter avsänkning kan
förväntas 200 meter ut från tunnellinjen. Streckad gul linje visar beräknad grundvattensänkning vid
bergytenivå för tätad zon (för tunnel på 90 m djup).
Beräknade grundvattennivåsänkningar i jord och berg kommer att användas för planering och
genomförande av kontroller och skyddsåtgärder i syfte att undvika skadliga grundvattensänkningar.
8.5
Ventilationsschakt
Längs City Link etapp 2 från Anneberg i norr till Skanstull i söder ska anläggas sex ventilationsschakt.
Detaljerad utformning av ventilationsschakt framgår av Teknisk beskrivning ingående i ansökan.
Principutformning av ventilationsschakt framgår av figur 8.5.
Figur 8.5
Principutformning av ventilationsschakt; bestående av vertikalschakt som sammanbinder förbindelsetunnel
på kabeltunnelnivå med teknikutrymme med ventilationshuv vid markyta.
I följande kapitel redovisas hydrogeologiska förhållanden för varje ventilationsschakt samt bedömd
påverkan avseende inläckage, påverkansområdens utbredning och grundvattensänkning. Påverkan
redovisas för bygg- och driftskede och gäller för samtliga skeden, dvs redovisat påverkansområde visar
påverkansområdets största utbredning.
8.5.1 Ventilationsschakt Mörby
Planerat schakt ligger ca 100 meter söder om Mörby centrum i ett område som karakteriseras av höga
bergpartier och tunna jordlager, figur 8.6. I området vid schaktet finns ett mindre grundvattenmagasin i
de tunna ytliga jordlagren. Markytan ligger på nivå kring +38 och kabeltunneln på -45. På kort avstånd
söder om schaktet ligger en yt- och grundvattendelare vilket medför nordlig avrinning. Bergytan bildar
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-281
City Link etapp 2
en sänka i nordvästlig riktning i vilken förekommer något mäktiga moränlager. I nära anslutning finns
vägar och gator vilket innebär olika typer av ledningar samt ledningsgravar. Tunnelbanan passerar ca 50
meter öster om schaktet och Käppalatunneln i väster.
I området vid planerat schakt har marksondering utförts samt etablerats två grundvattenrör i jord och
en undersökningsbrunn i berg. Av sonderingarna framgår att jordlagren är 2-6 meter mäktiga och utgörs
av fyllning och morän. Ingen lera förekommer. Grundvattenmätningar i jordlagren visar på nivåer kring
+36 och i bergbrunnen ca +38. Grundvattennivåerna höjer sig snabbt i samband med nederbörd och tö.
Bergnivån ligger mellan +32 och +33 och inga zoner i berg har identifierats vid schaktet. Ett hydrauliskt
test i bergbrunn 13VEC01HB tyder på att berggrunden har en vattenförande förmåga motsvarande
berggrundsklass A2, se kapitel 3.6.1.
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 85 meter. I övre delen av schaktet byggs en betongbyggnad
som grundläggs ca 7 meter under markytan. Teknikutrymmet grundläggs på nivå ca +30,8. Under
byggskedet planeras avsänkning till nivå +28,0. Ventilationsschaktets berg- och betongdelar kommer att
tätas för att hindra grundvatten att läcka in. Trots tätningar kommer ett visst inläckage att uppstå.
Figur 8.6
Ventilationsschakt Mörby. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för influensområde
ventilationsschakt, se även figur 9.31.
Baserat på jordlagrens och berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av planerad
anläggning, beräknas det permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till i storleksordningen ca 20
l/min. I samband med nederbörd och tö kan inläckaget kortvarigt uppgå till ungefär det dubbla.
Schakt för betongbyggnad planeras att utföras inom spont. Inledningsvis under schaktets uttagande
samt under länshållning av schakt, kommer inläckande grundvatten och ytvatten att ledas bort. Dessa
vattenmängder kommer att variera, temporärt beräknas avledningsbehovet till ca 60 l/min. När det
gäller ytvatten förväntas höga flöden, särskilt under perioder med våt väderlek (avrinning från
angränsande hårdgjorda ytor).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-282
City Link etapp 2
Inläckage av grundvatten från jord och berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede,
beräknas kunna ge ett påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet i
bergområden, och som mest 150 meter i jordlagren i sänkan mot nordväst.
8.5.2 Ventilationsschakt Stocksundet
Planerat ventilationsschakt ligger mellan E18 och Roslagsbanans broar på norra stranden av
Stocksundet, figur 8.7. Markytan befinner sig på nivåer kring +3 och lutar mot Stocksundet ca 15 meter i
söder. Berget ligger ytligt i området och jordlagrens mäktighet är generellt liten, berg i dagen
förekommer frekvent. Jordlagren vid planerat ventilationsschakt utgörs i princip av 1-3 meter sandig
siltig lera. Inga grundvattenmagasin i jord förekommer i anslutning till planerat schakt.
I Stocksundet förekommer ett flertal zoner i berg vilka är orienterade ungefär parallellt med
strandkanten i nordvästlig-sydöstlig riktning. Det kan inte uteslutas att det kan förekomma sprickor eller
zoner i berg vid planerat schakt som står i god hydraulisk kontakt med Stocksundets ytvattenmagasin.
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 70 meter och anläggas helt i berg. I övre delen av schaktet
byggs en betongbyggnad som grundläggs ca 6 meter under markytan, dvs betongbyggnadens botten
kommer att hamna ca 3 meter under havsytan. Teknikutrymmet grundläggs på nivå ca -4,6. Under
byggskedet planeras avsänkning till nivå -6,0. Ventilationsschaktets berg- och betongdelar kommer att
tätas för att hindra grundvatten att läcka in. Trots tätningar kommer ett visst inläckage att uppstå.
Figur 8.7
Ventilationsschakt Stocksundet. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för influensområde
ventilationsschakt, se även figur 9.31.
Schakt för betongbyggnad planeras att utföras inom öppet bergschakt. I samband med borrning av det
vertikala schaktet för anslutning till kabeltunneln kan, innan fullgod tätning erhållits, större inläckage av
vatten härrörande från Stocksundet uppkomma. Inläckande grundvattenflöde kommer att variera,
temporärt beräknas avledningsbehovet till 120 l/min.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-283
City Link etapp 2
Baserat på berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av planerad anläggning, beräknas det
permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till 60 l/min, huvudsakligen vatten som läcker in från
Stocksundet.
Inläckage av grundvatten från berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede beräknas kunna
ge ett påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet.
8.5.3 Ventilationsschakt Frescati
Planerat ventilationsschakt ligger i södra delen av Laduvikssänkan, söder om Stockholms universitet och
öster om Norra länken Frescatimotet, figur 8.8. Direkt söder om schaktet gränsar ett högre skogklätt
bergparti. Vid schaktet befinner sig markytan på nivåer ca +10 som lutar nedåt mot norr. I
Laduvikssänkans centrala del finns ett dikat vattendrag som avrinner österut mot sjön Laduviken.
I området vid planerat schakt har marksondering utförts samt etablerats fyra grundvattenrör i jord och
en undersökningsbrunn i berg. Av sonderingarna framgår att jordlagren är 3-9 meter mäktiga och utgörs
av 1-2 meter lera på morän. Grundvattenmätningar i jordlagren visar på nivåer mellan +3 och +5 och i
bergbrunnen ca +0,5. Ett hydrauliskt test i bergbrunnen tyder på att berggrunden vid schaktet har låg
vattenförande förmåga. Ett hydrauliskt test i bergbrunn 13VEC11HB tyder på att berggrunden har en
vattenförande förmåga överstigande berggrundsklass A2, se kapitel 3.6.1.
Figur 8.8
Ventilationsschakt Frescati. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för influensområde
ventilationsschakt, se även figur 9.31.
I den jordfyllda sänkans centrala del sträcker sig zon 206_NV vilken genom hydraulisk testning, visat sig
vara vattenförande.
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 50 meter, där teknikutrymmet kommer att anläggas i jord
och där vertikalschakt och förbindelsetunnel anläggs i berg. Schakt för teknikutrymmet görs inom
tätspont för att begränsa påverkan i övre och undre grundvattenmagasin i jord (se definition i kapitel
12). Teknikutrymmet grundläggs på nivå ca -2,7. Under byggskedet planeras avsänkning till nivå -5,0.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-284
City Link etapp 2
Höga täthetskrav ställs på spontgropen. De delar som byggs i berg kommer att tätas med injektering för
att hindra grundvatten att läcka in. Trots tätningar kommer ett visst inläckage att uppkomma.
Inläckande grundvattenflöde kommer att variera, temporärt beräknas avledningsbehovet till 80 l/min.
Baserat på berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av planerad anläggning, beräknas det
permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till 40 l/min.
Inläckage av grundvatten från berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede, beräknas ge ett
påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet. Mot norr begränsas
påverkansområdets utbredning i övre och undre magasin i jord samt i berg av ytligt vattendrag
respektive konduktiv zon i berg.
8.5.4 Ventilationsschakt KTH
Planerat ventilationsschakt ligger i södra delen av KTH-området mellan IVLs byggnad och
Sophiahemmet, se figur 8.9. Direkt söder om schaktet gränsar Valhallavägen och en jordfylld sänka i
berg. Vid schaktet befinner sig markytan på nivåer kring +30 som lutar mot söder. Tunnelbanan sträcker
sig i berg under Valhallavägen i söder.
I området vid planerat schakt finns tunna jordlager på berg.
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 95 meter och anläggas helt i berg. Teknikutrymmet
grundläggs på nivå ca +18,3. Under byggskedet planeras avsänkning till nivå +16,0. Trots tätningar
kommer ett visst inläckage att uppstå.
Figur 8.9
Ventilationsschakt KTH. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för influensområde
ventilationsschakt, se även figur 9.31.
Inläckande grundvattenflöde kommer att variera under byggskedet, temporärt beräknas
avledningsbehovet till 80 l/min. Baserat på berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av
planerad anläggning, beräknas det permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till 50 l/min.
Inläckage av grundvatten från berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede, beräknas kunna
ge ett påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet. Mot söder begränsas
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-285
City Link etapp 2
påverkansområdets utbredning av en zon samt av tunnelbanan, medan påverkansområdet sträcker sig
ut något ytterligare mot nordöst längs zon 303_SV.
8.5.5 Ventilationsschakt Stadsgårdskajen
Planerat ventilationsschakt ligger vid Stadsgården insprängt i bergbranten drygt 10 meter norr om
befintlig tunnel för Saltsjöbanan, se figur 8.10. I området förekommer endast berg i dagen.
I Saltsjön förekommer ett flertal zoner i berg vilka är orienterade ungefär parallellt med strandkanten i
västnordvästlig-östsydöstlig riktning. Det kan inte uteslutas att det förekommer sprickor eller zoner i
berg vid planerat schakt som står i god hydraulisk kontakt med Saltsjön vattenmagasin.
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 100 meter och anläggas helt i berg. Trots tätningar kommer
ett visst inläckage att uppstå. Schaktet kommer att drivas genom schaktsänkning och förbindelsetunnel
kommer att drivas från vertikalschakt mot läge för kabeltunnel.
Figur 8.10
Ventilationsschakt Stadsgårdskajen. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för
influensområde ventilationsschakt, se även figur 9.31.
Inläckande grundvattenflöde kommer att variera under byggskedet, temporärt beräknas
avledningsbehovet till 180 l/min. Baserat på berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av
planerad anläggning, beräknas det permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till 100 l/min.
Inläckage av grundvatten från berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede, beräknas kunna
ge ett påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet. Mot norr begränsas
påverkansområdets utsträckning av Saltsjön.
8.5.6 Ventilationsschakt Skanstull inklusive jordtunnel
Planerat ventilationsschakt ligger i sydvästra delen av Södra Hammarbyhamnen, figur 8.11. Vid schaktet
befinner sig markytan på nivåer kring +10 som lutar svagt mot norr. Jordlagren utgörs av några meter
fyllning och därunder, ner till berg, löst lagrad silt och lera.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-286
City Link etapp 2
Djupet till berg uppgår till 5-9 meter under markytan. Söder om schaktet stupar berget brant nedåt i
anslutning till en kraftig zon 407_V.
Jordlagrens uppbyggnad möjliggör förekomst av övre och under magasin i jord. Grundvattennivån i
undre magasin i jord ligger i området på ca +1,8 (14CW421U).
Ventilationsschaktets djup kommer att bli ca 50 meter, där teknikutrymmet kommer att anläggas i jord
nära bergytan. Schakt för teknikutrymmet görs inom tätspont för att begränsa påverkan i övre och undre
grundvattenmagasin i jord. Schaktbotten kommer att ligga i nivå med eller strax över grundvattennivån i
undre magasin varför grundvattenpåverkan kommer att bli begränsad. Vertikalschaktet kommer att
drivas genom schaktsänkning i berg och ett bergrum kommer att anläggas för anslutning till
kabeltunneln. De delar som byggs i berg kommer att tätas med injektering för att hindra grundvatten att
läcka in. Trots tätningar kommer ett visst inläckage att uppstå.
Figur 8.11
Ventilationsschakt Skanstull. Hydrogeologisk karta. Streckad grön-svart linje=gräns för influensområde
ventilationsschakt, se även figur 9.31.
En ca 100 meter lång jordtunnel kommer att byggas mellan teknikutrymme och transformatorstation
Mårtensdal. Tunneln är cirkulär med en radie på ca 2 meter. Tunnel trycks genom de lösa jordlagren så
att dess underkant hamnar ca 6 meter under markytan. Med en markytenivå på ca +10 kommer
jordtunnelns underkant att ligga på nivå +4. Tunneln kommer att byggas ovan grundvattennivå i undre
magasin varför ingen grundvattenpåverkan bedöms uppstå.
Inläckande grundvattenflöde kommer att variera, temporärt beräknas avledningsbehovet till 100 l/min.
Baserat på berggrundens hydrauliska egenskaper samt utformning av planerad anläggning, beräknas det
permanenta inläckaget under driftskedet uppgå till 50 l/min.
Inläckage av grundvatten från berg vid ventilationsschaktet under bygg- och driftskede, beräknas kunna
ge ett påverkansområde som sträcker sig som mest 100 meter ut från schaktet. Mot norr och söder
begränsas påverkansområdets utbredning av konduktiva zoner i berg.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-287
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
8-288
City Link etapp 2
9
Konsekvenser
9.1
Allmänt
Inom tunnelanläggningens utredningsområde har grundvattenberoende objekt inventerats. Inventerade
objekt redovisas i fullständig form i fyra separata handlingar (se referenser i nedanstående punktlista).
I detta kapitel redovisas känsliga objekt inom påverkansområdet som skulle kunna skadas om inte
skyddsinfiltration vidtas vid en grundvattenpåverkan som innebär sänkta grundvattennivåer.
Skyddsåtgärder, huvudsakligen tätningar och skyddsinfiltration, kommer att vidtas inom projekt City
Link etapp 2 för att undvika skador. För detaljer om varje enskilt objekt hänvisas till nedan redovisade
separata handlingar.
Inom tunnelanläggningens påverkansområde förekommer fyra kategorier av grundvattenberoende
objekt:

Grundvattenberoende grundläggning; byggnader och anläggningar som är grundlagda på
sättningsbenägen mark samt trägrundläggning som är beroende av att ligga under
grundvattenyta. Sänkt grundvattenyta kan orsaka skadliga sättningar ([1], 2015).

Energianläggningar i berg; brunnar i berg där energiutbyte bygger på att bergets värme/kyla
överförs via vatten i borrhål till kollektorslangar. Sänkt vattenyta minskar möjligt energiutbyte
([2], 2015).

Grundvattenberoende naturvärden; skyddsvärda träd och biotoper, t ex gamla stora ädellövträd
och olika typer av grundvattenberoende biotoper. Förändrad grundvattennivå/ växttillgängligt
vatten eller ändrad strömningsriktning kan ge upphov till skador på kort och lång sikt ([3],
2015).

Markföroreningar; verksamheter som hanterar eller har hanterat bland annat kemikalier och
skadliga produkter vilka kan ha bidragit till förekomst av föroreningar, vilka riskerar att
mobiliseras samt spridas till följd av grundvattenpåverkan inklusive ändrade vattenkemiska och
vattenfysikaliska förhållanden ([4], 2015).
I följande kapitel redovisas en bedömning av vilka grundvattenberoende objekt som förekommer inom
påverkansområdet.
För att ventilera ut överskottsvärme från anläggningen samt för utrymning (under drift) byggs sex
ventilationsschakt. En del av dessa schakt används även för utpumpning av dränvatten. I kapitel 9.6
redovisas konsekvenser av planerade ventilationsschakt när det gäller projektets grundvattenberoende
objekt.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-289
City Link etapp 2
9.2
Grundvattenberoende grundläggning
Inom påverkansområdet förekommer jordlager där grundvattensänkning kan ge upphov till
konsolideringssättningar i lera till följd av sänkta portryck. Vid gjorda analyser har antagits att
sättningar primärt uppstår till följd av grundvattensänkning i undre magasin i jord. Förekomst av
sättningsbenägna jordlager (lera) inom påverkansområdet har analyserats genom att i en geomodell
sammanställa och tolka data från olika typer av sonderingar. Jordlagrens sättningsegenskaper har
undersökts genom analys av undersökningsborrningar samt laboratorieförsök ([9], 2014).
Inom påverkansområdet finns ett stort antal byggnader och anläggningar med grundvattenberoende
grundläggning. Vissa byggnader och anläggningar inom påverkansområdet har konstaterats vara fast
grundlagda och därmed ej grundvattenberoende. Grundläggningar har inventerats och klassificerats
enligt de kategorier som visas nedan. Med anläggningar avses t ex ledningar, järnvägar, vägar och broar.
Byggnader och anläggningar har delats in i följande 5 kategorier:
1)
Känslig grundläggning – byggnad och anläggning grundlagd på lös mark eller med
trägrundläggning (träpålar/trärustbädd).
2) Ej känslig grundläggning – byggnad och anläggning grundlagd på fast mark (berg eller hårt
packad friktionsjord/fyllning) eller grundlagd med friktionspålar av stål eller betong eller
plintar på fast mark.
3) Golv på mark – golv grundlagd direkt på lös mark.
4) Eventuellt golv på mark – oklar grundläggning avseende golvkonstruktion och
markförhållanden.
5) Okänd grundläggning – ej identifierad grundläggning (ej funnen vid inventering)
Kategori 1 och 3 är känsliga för grundvattensänkning medan kategori 2 ej är känslig. Kategori 4 och 5
kan vara känsliga eller ej känsliga pga osäkerhet om grundläggning. Målsättningen är att med
kompletterande inventering i största möjliga utsträckning begränsa antalet byggnader och anläggningar
med okänd eller oklar grundläggning.
Med sättningsbenägen lera avses lera under grundvattennivå. Förekomst av sättningsbenägen lera har
modellerats med geomodellen som analysverktyg. Analysen bygger på geologisk och geoteknisk data
(geologiska kartor och sonderingar) samt grundläggningsuppgifter. Vid identifiering av känsliga
byggnader och anläggningar har konservativa urvalskriterier använts och efterhand kommer
kompletterande undersökningar ge ytterligare underlag rörande eventuellt känsliga objekt.
Marksättningar till följd av grundvattensänkning utbildas inte omedelbart i lera utan är en process som
tar olika lång tid beroende på portrycksutjämningens förlopp (konsolidering). I områden med varvig lera
med förekomst av dränerande horisontella lager går konsolideringsförloppen generellt fortare än i
områden med mäktiga homogena leror. Utöver att leran konsolideras vid portrycksminskning kan
deformation ske under konstant last även efter det att full portrycksutjämning har skett (vilket kallas
krypning). Vid utförda beräkningar har antagits att fullständiga sättningar (slutsättningar) erhålls inom
en tidsperiod på 100 år. De tidsbundna sättningsförloppen, inklusive bidrag från krypsättningar, har
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-290
City Link etapp 2
studerats genom geotekniska beräkningar ([9], 2015). En översiktlig sammanställning av beräknade
sättningsförlopp för olika tider och antagna grundvattensänkningar redovisas med och utan krypning i
kapitel 3.
Sammanfattningsvis konstateras för de flesta beräkningspunkter relativt små slutsättningar (≤ 2 cm). I
ett 10-tal beräkningspunkter uppkommer dock större sättningsbelopp; särskilt kan nämnas
beräkningspunkter vid Nora-Ekeby gård, Stocksundet, Naturhistoriska riksmuseet, Nybroviken och
öster om Blecktornsparken. Beaktas även krypsättningar, berörs fler beräkningspunkter och beräknade
sättningsbelopp blir större. För beräkningspunkternas placering hänvisas till kapitel 3.
Baserat på beräkningar med geomodellen har risken för sättningar analyserats inom hela
påverkansområdet, även för områden där det inte utförts specifika geotekniska sättningsberäkningar. På
detta sätt har hela påverkansområdets känslighet för sättningar analyserats.
Åtgärdsnivåer kommer att tas fram för varje känsligt objekt (riskobjekt), vilket syftar till att styra
kontroll- och skyddsåtgärder i detalj för att undvika skadlig grundvattensänkning. En detaljerad
redovisning av åtgärdsnivåer kommer att göras inom ramen för senare framtagna
"kvartersbeskrivningar" och kontrollprogram. För detaljer när det gäller kvartersbeskrivningar,
kontroller och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 10.6.
Beräkning av sättningsrisken i områdets lerlager har genomförts med geomodellen som verktyg, vilket
innebär att osäkerheter i det geologiska, geotekniska och hydrogeologiska underlagsmaterialet har
kunnat beaktas. Dessa osäkerheter har kvantifierats i indata och analyserats i den stokastiska
beräkningsmodell som använts, varigenom även osäkerheter i resulterande sättningsberäkningar har
kunnat kvantifieras och tolkas. Sättningsmodellen tar hänsyn till faktorer såsom rådande
spänningsförhållanden i mark samt lerors kompressionsegenskaper. För detaljer se separat handling
([8], 2015).
Beräkning av sättningsrisk (konsolideringssättningar efter lång tid) har gjorts för 0,5, 1 samt 2 meters
antagen grundvattensänkning inom områden med lerförekomster överstigande 1 meters mäktighet.
Sättningsbenägna områden definieras som områden där det sannolikt förekommer minst 1 meter mäktig
lera under grundvattenytan. I figur 9.1 redovisas områden vilka klassats som sättningsbenägna. I figur
9.1 och följande figurer 9.2 till figur 9.7 redovisas sättningsrisknivåer i fyra klasser: A, B, C och D.

Klass A avser områden som uppvisar hög risk för marksättning (> 2 cm marksättning redan vid
0,5 meter grundvattensänkning).

Klass B avser områden som uppvisar måttlig risk för marksättning (>2 cm marksättning vid 1
meter grundvattensänkning).

Klass C avser områden som uppvisar begränsad risk för marksättning (>2 cm
grundvattensänkning vid 2 meter grundvattensänkning).

Klass D avser områden med låg risk för marksättning (lermäktigheten <1 meter vilket har
antagits ge marginella sättningar vid fullständig dränering).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-291
City Link etapp 2
Noteras bör att redovisade risknivåer avser slutsättning efter mycket lång tid, vilket i detta fall avser
tider längre än tiden för anläggningsarbeten.
Exempel på större områden där sättningar bedöms kunna uppkomma om grundvattensänkning tillåts,
är främst vid Danderyds kyrka i Danderyd, vid Laduviken, Uggleviken och Naturhistoriska riksmuseet i
Norra Djurgården, utmed Nybroviken och Strandvägen i Östermalm, samt längs Katarina Bangata
centralt i Södermalm, se figur 9.1. Beräkningar visar att marksättningar generellt uppkommer där det
finns stora lermäktigheter och där grundvattennivån i det undre magasinet ligger nära markytan.
I några områden är grundvattennivåer till följd av andra vattenverksamheter redan avsänkta och
marksättningar utbildade och i vissa fall pågående. Sänkta nivåer och marksättningar kan även
uppkomma i samband med landhöjning. Tidigare påverkan och effekter kan både minska och öka risken
för marksättningar vid ytterligare grundvattenpåverkan.
9.2.1 Effekter och konsekvenser
Inom påverkansområdet finns sättningsbenägna jordar företrädesvis i sänkor med mäktiga lerlager, se
figur 9.1. I angränsande områden som ej har sättningsbenägna jordar består marken av tunna jordlager
på berg, alternativt fasta och ej sättningsbenägna jordar.
Inom påverkansområdet finns byggnader och anläggningar med olika typer av grundläggning, varav
vissa är grundvattenberoende där en grundvattensänkning kan ge upphov till skador. Med
grundvattenberoende grundläggning avses sådan grund som riskerar att skadas vid en
grundvattensänkning. En del av byggnaderna har höga kulturvärden vilket kan innebära högre
känslighet.
Grundvattensänkning i undre magasin kan ge upphov till marksättningar som i sin tur kan ge
sättningsrörelser i byggnader och anläggningar. Grundvattensänkning i övre magasin kan orsaka röta i
trägrundläggning som kan skada grunden och ge upphov till sättningsrörelser. För detaljer avseende
byggnaders och anläggningars grundläggning hänvisas till kartor i figur 9.2 till figur 9.7.
Marksättningar och sättningsskador uppkommer inte omedelbart utan tar tid för att helt utvecklas,
vanligtvis mer än 10-tals år. De sättningsrisker som identifieras inom påverkansområdet kommer att
hanteras genom tätningsåtgärder i tunnelanläggningen samt skyddsåtgärder inom påverkansområdet,
huvudsakligen skyddsinfiltration i grundvattenmagasin i jord. Genom att styra skyddsåtgärderna
gentemot konservativt ansatta åtgärdsnivåer (grundvattennivåer) kan påverkan begränsas och därmed
skador i huvudsak undvikas.
Erfarenheter från senare tunnelprojekt i Stockholmsområdet visar att detta arbetssätt är praktiskt
genomförbart och resulterat i mycket små sättningsdrivande grundvattennivåförändringar. Med
planerade kontroller och skyddsinfiltration kommer risken för skador på byggnader och anläggningar att
minimeras. Eventuella rörelser och skador kommer att följas upp under tunnelanläggningens
anläggande och drift.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-292
City Link etapp 2
Figur 9.1
Riskområde för sättningsbenägen lera. För bättre upplösning hänvisas till detaljkartor figur 9.2-figur 9.7.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-293
City Link etapp 2
9.2.2 Norra Danderyd
I norra delen av Danderyd finns inom påverkansområdet sättningsbenägen lera i avgränsade områden,
se sättningsriskområde A-D i figur 9.2. I övriga jordfyllda sänkor saknas lera i huvudsak; alternativt
förekommer lera endast som tunna skikt i växellagrad jord eller över grundvattennivån.
Grundvattenberoende byggnader och anläggningar finns exempelvis vid Nora torg i väster, norr och
söder om Danderyds kyrka och vid Mörby centrum, figur 9.2. Bebyggelsen består i huvudsak av enskilda
bostadshus grundlagda på lera med platta på mark, några flerfamiljshus och ett mindre antal övriga
byggnader. Ledningar i mark och gator förekommer allmänt i området. För redovisning av planerad
skyddsinfiltration hänvisas till kapitel 10.
Figur 9.2
Sättningsbenägen mark och grundläggning.
9.2.3 Södra Danderyd - Bergshamra
I södra delen av Danderyd finns inom påverkansområdet sättningsbenägen lera i avgränsade mindre
områden; vid Danderyds sjukhus söder om Mörbyberget, i avgränsade smala sänkor i bergområdet öster
om tunnelanläggningen samt i anslutning till Stocksundet i söder, figur 9.3. Dessa områden redovisas i
figur 9.3 som sättningsriskområden A-D. I övriga jordfyllda sänkor saknas lera i huvudsak, alternativt
förekommer lera som tunna skikt i växellagrad jord eller över grundvattennivån.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-294
City Link etapp 2
I östra delen av Bergshamra finns inom påverkansområdet sättningsbenägen lera i avgränsade mindre
områden längs Stocksundet och i en sänka på sydöstra Bergshamra, figur 9.4. I övriga jordfyllda sänkor
inom påverkansområdet saknas lera i huvudsak, alternativt förekommer lera som torrskorpelera eller
som tunna skikt i växellagrad jord.
Grundvattenberoende grundläggning finns i samtliga nämnda områden, figur 9.3. Grundvattenberoende
bebyggelse utgörs i Danderyd i allmänhet av enskilda bostadshus samt ett fåtal flerfamiljshus. Flertalet
byggnader är belägna längs dalgångarnas bergssidor vilket kan innebära varierande grundläggning och
risk för differentialsättningar. Ledningar i mark och gator förekommer allmänt i området. I Bergshamra
har de flesta byggnaderna ej känslig grundläggning. I det mest sättningsbenägna området i södra
Bergshamra finns en större koloniträdgård. För redovisning av planerad skyddsinfiltration hänvisas till
kapitel 10.
Pipers park
Figur 9.3
Sättningsbenägen mark och grundläggning. Notera att området vid Pipers park i söder inte är fullständigt
modellerat och sträcker sig 150-200 meter längre söderut än vad som visas i figuren.
9.2.4 Norra Djurgården
I norra delen av Norra Djurgården finns inom påverkansområdet mäktiga lager av sättningsbenägen lera
norr och väster om Naturhistoriska riksmuseet, figur 9.4. I söder förekommer sättningsbenägen lera i
Laduvikens och Ugglevikens dalgångar samt i smala sänkor väster om tunnelanläggningen ner mot
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-295
City Link etapp 2
Brunnsviken. Dessa områden redovisas i figur 9.4 som sättningsriskområden A-D. I övriga jordfyllda
sänkor är mäktigheten av sättningsbenägen lera förhållandevis liten.
Figur 9.4
Sättningsbenägen mark och grundläggning.
Det finns ett fåtal grundvattenberoende byggnader i identifierade sättningsriskområden A-D, främst i
områdets nordligaste del. Exempel är byggnader tillhörande Bergianska trädgården och Naturhistoriska
riksmuseet.
Grundvattenberoende anläggningar i området är huvudsakligen delar av Bergiusvägen, Roslagsbanan,
Värtabanan och E18/Roslagsvägen samt några lokalgator, se figur 9.4. Järnvägsanläggningarna är delvis
grundlagda på trärustbädd. En större markförlagd vattenledning finns öster om Ugglevikskällan i sydöst.
För redovisning av planerad skyddsinfiltration hänvisas till kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-296
City Link etapp 2
9.2.5 Östermalm
I den nordligaste delen av Östermalm är förekomsten av sättningsbenägen lera inom påverkansområdet
generellt sparsam. Lera förekommer huvudsakligen på ömse sidor om KTH-området (figur 9.4) som
utgör ett högt bergparti med fasta och tunna jordlager. Mäktigare lager med sättningsbenägen lera
förekommer i väster längs påverkansområdets gräns (Stockholmsåsens östra kant) ner till Berzelii park
och Nybroviken. I öster förekommer sättningsbenägen lera i ett stråk norr om Stadion och vidare ner
mot Humlegården och öster om densamma, figur 9.5. Sättningsbenägen lera förekommer även längst i
söder följande strandkanten mot Nybroviken och Ladugårdslandsviken. Inom större delen av
Humlegården finns mäktiga lerlager, vilka dock är begränsat sättningsbenägna eftersom
grundvattenytan ligger nära eller under lerans underkant. I området finns partier där stora sättningar
utbildats (och i viss mån pågår) till följd av dränering till äldre berganläggningar samt pga landhöjning.
I de centrala och sydöstra delarna av Östermalm finns djupa sänkor i berget med mäktiga leravlagringar
omväxlande med höga bergpartier och tunna fasta jordlager (figur 9.5). Sänkor med sättningsbenägen
lera förekommer huvudsakligen med nord-sydlig till nordvästlig-sydöstlig utsträckning:

Centralt i området ligger en oregelbundet formad sänka som sträcker sig från Stureparken norr
om Humlegården i sydöstlig riktning väster om Karlaplan, följande påverkansområdets gräns
söderut mot Ladugårdslandsviken. Ca 200-500 meter öster om Humlegården ligger en större
lerfylld sänka.

Med början centralt i Humlegården förekommer sättningsbenägen lera i ett sydligt orienterat
stråk till ett område med djupa jordlager vid Norrmalmstorg och Berzelii park mot Nybroviken.
Påverkansområdets västra gräns ansluter till Stockholmsåsens östra randområde med förekomst av leror
med olika mäktighet och höjdläge. Sättningsbenägna leror förekommer längs påverkansområdets gräns
norrifrån via Eriksbergsparken fram till Norrmalmstorg. På Blasieholmen förekommer begränsade
områden med sättningsbenägen lera.
Områden med sättningsbenägen lera redovisas i figur 9.5 som sättningsriskområden A-D
På Östermalm finns inom påverkansområdet ett stort antal grundvattenberoende byggnader och
anläggningar. Flera av byggnaderna är kulturminnesklassade. Dessa objekt är beroende av både
grundvattennivåer i övre och undre magasin i jord. Extra tätningsinsatser planeras för att reducera
grundvattennivåförändringar i området. Kompletterande inventering kommer att utföras för att
säkerställa byggnaders och anläggningars grundläggning. För redovisning av planerad skyddsinfiltration
hänvisas till kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-297
City Link etapp 2
Figur 9.5
Sättningsbenägen mark och grundläggning.
9.2.6 Vattenområde Saltsjön
Inom området ligger öarna Gamla stan, Skeppsholmen, Kastellholmen, Helgeandsholmen och
Djurgården, figur 9.6. De strandnära områdena har över tid omdanats till följd av landhöjning och
utfyllnad. Lera och fyllningsjord förekommer längs vattenområdets gränser. I de strandnära områdena
har grundvattenmagasinen i övre och undre magasin god kontakt med vattenområdet, varför
grundvattenpåverkan i jordlagrens magasin bedöms utebli eller bli mycket marginell.
Skeppsholmen och Kastellholmen ligger inom bedömt påverkansområde, medan Gamla stan och
Djurgården ligger utanför.
Inga beräkningar har utförts för Skeppsholmen och Kastellholmen eftersom grundvattensänkningar ej
förväntas uppkomma i jord med hänsyn till markförhållanden och en god hydraulisk kontakt med
omgivande vattenområden.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-298
City Link etapp 2
Figur 9.6
Sättningsbenägen mark och grundläggning.
9.2.7 Södermalm
Sättningsbenägen lera finns inom påverkansområdet (förstahandsalternativet) i ett antal lerfyllda
sänkor. Särskilt kan nämnas sänkan från Medborgarplatsen och österut (Folkungagatan) samt sänkan
sydöst om Åsötorget (Katarina Bangata), se figur 9.7. Utöver dessa områden finns lokala förekomster av
sättningsbenägen lera främst på sydöstra delen av Södermalm. I området finns ett stort antal äldre
anläggningar som gett upphov till sänkta grundvattennivåer och förändrade hydrogeologiska
förhållanden. I vissa områden pågår marksättningar. I delar av området, där grundvattennivån ligger
under lerans underkant, bedöms leran som begränsat sättningsbenägen (särskilt i väster i anslutning till
Stockholmsåsen).
Alternativ och djupare placering av City Link innebär ett större påverkansområde (andrahandsalternativet). Detta större påverkansområde medför att ytterligare sättningsbenägna leror omfattas, t ex
vid Fatbursparken och Åsötorget samt Färgarplan sydöst om Vita bergen, se figur 9.7.
Längre söderut, på båda sidor om Hammarbyleden, förekommer sättningsbenägen lera, se figur 9.7.
Endast mycket små (eller helt uteblivna) grundvattensänkningar förväntas i jordlagren eftersom den
goda hydrauliska kontakten med vattenområde Hammarbyleden kommer att kompensera eventuell
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-299
City Link etapp 2
påverkan med tillförsel av vatten. Ytterligare längre söderut, i Hammarbyhamnen och angränsande
kvarter i söder, förekommer begränsade områden med måttligt sättningsbenägen lera.
Områden med sättningsbenägen lera redovisas i figur 9.7 som sättningsriskområden A-D
På Södermalm finns ett stort antal grundvattenberoende byggnader och anläggningar inom de två
alternativa påverkansområdena. Flera av byggnaderna är kulturminnesklassade. Dessa objekt är
beroende av både grundvattennivåer i övre och undre magasin i jord. För att undvika skador till följd av
marksättningar planeras omfattande kontroller och skyddsinfiltration, se kapitel 10. Kompletterande
inventering kommer att utföras för att säkerställa byggnaders och anläggningars grundläggning.
Figur 9.7
9.3
Sättningsbenägen mark och grundläggning.
Energianläggningar och brunnar
Totalt omfattar utförd inventering drygt 1360 fastigheter inom utredningsområdet på vilka det finns
energianläggningar med en eller ett flertal energibrunnar och några enstaka övriga brunnar med annan
användning. Inom påverkansområdet (förstahandsalternativet) finns totalt 709 energianläggningar
redovisade, tabell 9.1 och figur 9.8. Med djupare placering av kabeltunneln i Södermalm och ett större
påverkansområde (andrahandsalternativet) tillkommer fem energianläggningar och en övrig brunn med
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-300
City Link etapp 2
okänd användning. Underlag har inhämtats av SGUs Brunnsarkiv och från berörda kommuner (ansökan
om tillstånd och installation av värmepump). I enstaka fall har uppgifter erhållits direkt av
anläggningsägare inom ramen för samråd. Flertalet anläggningar ligger i Danderyds kommun och utgörs
huvudsakligen av anläggningar för enskilt bruk. I Stockholms kommun, framför allt på Östermalm och
Norra Djurgården, finns större energianläggningar med flera brunnar inom en och samma anläggning.
Tabell 9.1
Antal identifierade energianläggningar inom påverkansområde. Uppdatering utförd februari-september
2014. Brunnsarkivet innehåller brunnar borrade tom 2013.
Huvudområde
Antal energianläggningar inom påverkansområde
Förstahandsalternativ
Andrahandsalternativ
Danderyd-Bergshamra
586
586
Norra Djurgården
42
42
Östermalm
56
56
Södermalm
25
29
Totalt
709
713
Baserat på hydrogeologiska förhållanden, bedömd påverkan (sänkt vattenyta) samt förväntade
konsekvenser på anläggningar inom påverkansområdet, har anläggningarna delats in i tre klasser
beroende på avstånd till tunneln: 0-50 meter, 50-100 meter och >100 meter fram till yttre gräns för
påverkansområde. För dessa tre klasser har utarbetats förslag till kontroll, förebyggande skyddsåtgärder
samt möjliga åtgärder vid konstaterad skada, se vidare kapitel 10.6. Antal energianläggningar för de tre
olika klasserna redovisas i tabell 9.2.
Tabell 9.2
Antal identifierade energianläggningar inom påverkansområdet för olika klasser beroende på avstånd från
tunnelanläggningen. Antal inom parantes avser andrahandsalternativets påverkansområde.
Huvudområde
Klass 1 (0-50 m)
Klass 2 (50-100 m)
Klass 3 (>100 m)
Totalt
DanderydBergshamra
10
11
565
586
Norra
Djurgården
2
4
36
42
Östermalm
2
5
49
56
Södermalm
3
1
21 (25)
25 (29)
Totalt
17
21
671 (675)
709 (713)
Särskilda åtgärder för anläggningar inom 50 meter från kabeltunneln avser detaljerad lokalisering av
brunnar samt för tillgängliga brunnar anpassade åtgärder efter behov, se vidare kapitel 10.6.
Omfattande kontroller kommer att utföras för anläggningar inom 100 meter, vilket avser mätning av
vattennivåer i ett stort antal av tillgängliga brunnar, se vidare kapitel 10. För större anläggningar
planeras anläggningsspecifika åtgärder.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-301
City Link etapp 2
Energianläggningar i olika områden längs tunnelanläggningen från norr till söder, redovisas i figur 9.9
till figur 9.14. Kompletterande inventering planeras för att fånga in senare utförda anläggningar samt för
att klarlägga antalet brunnar på varje fastighet.
Beräkningar har utförts för att studera vilken sänkning av vattenytan som kan påräknas i brunnar
beroende av faktorer såsom avstånd från kabeltunneln och hydrogeologiska förhållanden i berg. De
beräkningsmodeller som använts bedöms ge konservativa resultat, varför faktisk påverkan bedöms bli
mindre är prognostiserad. Lokala större prognosavvikelser kan förutsättas. Från beräkningarnas dras
följande generella slutsatser:
1.
I berggrund med för området karakteristiska vattenförande egenskaper (bergklass A1-A2),
uppkommer ca 1 meter avsänkning i brunnar på 200-600 meters avstånd från tunneln
(beroende på tunneldjup) och 10-15 meter avsänkning i brunnar på 100-250 meters avstånd.
2.
I berggrund med vattenförande zon som tätats i kabeltunneln, uppkommer ungefär samma
påverkan i brunnar på 200-600 meters avstånd som i bergklass A1-A2, och något mindre
närmast tunneln.
3.
Avsänkning i en zon i berg får genomslag i energibrunnars vattennivå på ett avstånd om 20-50
meter ut från zonen.
Erfarenheter från andra tunnelprojekt (Västkustbanan vid Falkenberg och Botniabanan vid
Örnsköldsvik) visar att påverkan i många fall uteblir eller blir mycket begränsad. Ovan redovisade
generella slutsatser bedöms därför vara konservativa. Berggrundens heterogena hydrauliska egenskaper
och brunnars kontakt med olika grundvattenmagasin, medför också att påverkan kan varierar stort
mellan olika närliggande brunnar. För att dokumentera faktisk påverkan från tunnelanläggningen krävs
kontrollmätningar av vattennivåer i energibrunnar.
Inom påverkansområdet förekommer även brunnar med övrig användning (i det underlag som använts
vid inventeringen har ändamålet inte alltid redovisats), se tabell 9.3.
Tabell 9.3
Antal identifierade borrhål i berg inom påverkansområdet med övrig användning (Källa SGU).
Huvudområde
Vattentäkt
Övrig/okänd användning
Totalt
Danderyd-Bergshamra
10
6
16
Norra Djurgården
0
3
3
Östermalm
1
17
18
Södermalm
1
11
12
Totalt
12
37
49
9.3.1 Effekter och konsekvenser
Grundvattensänkning kan ge upphov till sänkta vattennivåer i energibrunnar och därmed minskad
möjlighet till energiutbyte. För varje meter som vattennivån sjunker minskar effektutbytet med
omgivande berggrund. I Stockholmsområdet innebär det 30-40 W per meter avsänkning. Om denna
förändring ger upphov till skada beror på hur anläggningen dimensionerats med hänsyn till
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-302
City Link etapp 2
Figur 9.8
Energianläggningar och övriga borrhål/brunnar inom påverkansområdet. Korridorer inom 50 respektive 100
meter avstånd ut från tunnelanläggningen markeras.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-303
City Link etapp 2
förbrukningen. I Mark- och miljödomstolens dom för Förbifarten i Stockholm (M 3346-11) anges att
eventuella skador ska bedömas utifrån faktisk grundvattensänkning.
I tunnelanläggningens närhet (i en korridor 50 meter ut från ledningstunneln) finns i dagsläget ett 20tal energianläggningar som riskerar påtaglig skada där konkreta åtgärder kan behöva göras för att
säkerställa anläggningens funktion. På större avstånd kan uppkomma sänkta vattennivåer i brunnar som
påverkar möjligt effektutbyte, men som inte äventyrar anläggningens huvudsakliga funktion.
9.3.2 Norra Danderyd
I norra delen av Danderyd förekommer inom påverkansområdet ett stort antal energianläggningar i
berg, främst i områdena Klingsta och Berga, se figur 9.9. Tunnelanläggningen har sin sträckning i
anslutning till E18/Norrtäljevägen där antalet boende och energianläggningar är förhållandevis få.
Inom ett avstånd på 50 meter från kabeltunneln, där särskilda undersökningar och åtgärder planeras (se
vidare kapitel 10.6), finns enligt utförd inventering tre anläggningar varav en större. Inom 50-100 meter
avstånd från tunneln, där omfattande kontrollmätningar planeras, finns ytterligare 5 anläggningar. Inom
hela påverkansområdet (figur 9.9) finns i denna del av Danderyd totalt drygt 200 anläggningar. Fyra
brunnar med annan användning (vattentäkt) finns även i området.
Beräkningar som utförts avseende grundvattensänkning i berg tyder på att brunnar i främst Klingsta och
Berga riskerar att skadas. Anläggningarna inom 50 meter riskerar att utsättas för påtagligt negativa
konsekvenser, medan anläggningar inom 50-100 meters avstånd riskerar avsänkning på >10 meter.
Sänkt vattenyta med 1-10 meter prognostiseras för ytterligare ett 40-tal anläggningar. Beaktas även lokal
påverkan från konduktiva zoner i berg, finns risk för motsvarande påverkan (1-10 meter) för ytterligare
ett 10-tal brunnar i främst norra delen av Berga.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-304
City Link etapp 2
Figur 9.9
Energianläggningar, delen Norra Danderyd.
9.3.3 Södra Danderyd och Bergshamra
I den södra delen av Danderyd samt Bergshamra, förekommer inom påverkansområdet ett stort antal
energianläggningar i berg, främst i områdena Kevinge och Stockby i Danderyd och Stocksundstorp i
Bergshamra, figur 9.10. Tunnelanläggningen har en sträckning i anslutning till E18/Norrtäljevägen där
antalet boende och energianläggningar är förhållandevis få.
Inom ett avstånd på 50 meter från tunneln, där särskilda undersökningar och åtgärder planeras, finns
enligt utförd inventering 7 anläggningar. Inom 50-100 meter avstånd från tunneln, där omfattande
kontrollmätningar planeras (se kapitel 10.6), finns ytterligare 6 energianläggningar. Inom hela
påverkansområdet (figur 9.10) finns totalt drygt 200 anläggningar. 5 brunnar med annan användning
(okänd/övrig) finns även i området, varav en i kabeltunnelns omedelbara närhet.
Beräkningar som gjorts avseende grundvattensänkning i berg tyder på att energianläggningar i främst
västra delen av Stockby-Stocksund samt i Stocksundstorp riskerar att skadas. Anläggningarna inom 50
meter riskerar att utsättas för påtagligt negativa konsekvenser, medan anläggningar inom 50-200 meter
riskerar avsänkning på >10 meter. Sänkt vattenyta med ca 1-10 meter prognostiseras för ytterligare ca 40
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-305
City Link etapp 2
anläggningar. Beaktas även lokal påverkan från konduktiva zoner i berg, finns risk för motsvarande
påverkan för ytterligare ett 10-tal anläggningar.
Figur 9.10
Energianläggningar, delen södra Danderyd-Bergshamra.
9.3.4 Norra Djurgården
I Norra Djurgården förekommer inom påverkansområdet ett mindre antal energianläggningar i berg;
främst i området Ekhagen i norra delen av Norra Djurgården, figur 9.11.
Inom ett avstånd på 100 meter från tunneln finns enligt utförd inventering 6 energianläggningar, varav
två är stora. Anläggningen vid Naturhistoriska riksmuseet är under etablering. För dessa anläggningar
planeras särskilda åtgärder och kontroller enligt de behov som framkommer vid det fortsatta arbetet.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-306
City Link etapp 2
Figur 9.11
Energianläggningar i berg, delen Norra Djurgården.
Inom hela påverkansområdet (figur 9.11) finns ett 40-tal anläggningar. Två brunnar med annan
användning finns även i området.
Beräkningar som utförts avseende grundvattensänkning i berg tyder på att anläggningar inom 100-200
meter från tunneln riskerar att påverkas med upp till 10-20 meter. Sänkt vattenyta med ca 1-10 meter
prognostiseras för ytterligare ca 10 anläggningar.
9.3.5 Östermalm
I Östermalm förekommer inom påverkansområdet ett 60-tal energianläggningar i berg, varav 8 är stora
anläggningar. Energianläggningarna är jämnt utspridda över området, figur 9.12.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-307
City Link etapp 2
Inom ett avstånd på 100 meter från tunneln finns enligt utförd inventering 7 energianläggningar, varav
två ligger nära kabeltunneln. I dessa 7 anläggningar planeras för särskilda åtgärder och kontroller enligt
de behov som framkommer vid det fortsatta arbetet. Se vidare kapitel 10 för planerade åtgärder och
kontroller.
Figur 9.12
Energianläggningar i berg, delen Östermalm.
Beräkningar som gjorts avseende grundvattensänkning i berg tyder på att de två anläggningarna i
anslutning till tunneln riskerar utsättas för påtagligt negativa konsekvenser. Anläggningar inom 50-200
meter riskerar avsänkning på >10 meter. Sänkt vattenyta med ca 1-10 meter prognostiseras för
ytterligare ett 10-tal anläggningar. Beaktas även lokal påverkan från konduktiva zoner i berg, finns risk
för motsvarande påverkan för ytterligare ett par anläggningar.
9.3.6 Saltsjön
I delen Saltsjön förekommer inga energianläggningar i berg, figur 9.13.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-308
City Link etapp 2
Figur 9.13
Energianläggningar i berg, delen Saltsjön.
9.3.7 Södermalm och Hammarbyhamnen
I delen Södermalm förekommer inom påverkansområdet ett mindre antal energianläggningar i berg.
Flera av anläggningarna är stora och har ett flertal energibrunnar, figur 9.14.
Inom ett avstånd 50 meter från tunnellinje, där särskilda undersökningar och åtgärder planeras, finns
enligt utförd inventering 3 energianläggningar. Inom 50-100 meters avstånd från tunnellinjen, där
omfattande mätningar planeras, finns ytterligare en energianläggning. Inom hela påverkansområdet
finns ett 30-tal anläggningar, varav 7 anläggningar är stora.
Beräkningar som utförts avseende grundvattensänkning i berg tyder på att 2-3 anläggningar i anslutning
till tunneln riskerar påtagligt negativa konsekvenser. Några enstaka anläggningar riskerar avsänkning på
upp mot 10-20 meter. Sänkt vattenyta med ca 1-10 meter prognostiseras för ytterligare ca 5
anläggningar, varav 2-3 är stora.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-309
City Link etapp 2
Figur 9.14
9.4
Energianläggningar i berg, delen Södermalm och Hammarbyhamnen
Grundvattenberoende naturvärden
Inventering har utförts av naturvärden inom ett utredningsområde som omfattar delar av Danderyds
kommun, Solna stad och Stockholms stad. Underlag har inhämtats från Stockholms miljöförvaltning,
länsstyrelsen, Danderyds kommun och Solna stad.
Totalt omfattar inventeringen 1673 skyddsvärda träd och samtliga biotoper inom utredningsområdet.
Flertalet skyddsvärda träd finns i Danderyds kommun och inom Nationalstadsparken, medan
inventerade biotoper främst förekommer inom Nationalstadsparken (Stockholms stad och Solna stad).
Ekebysjöns naturreservat och de delar av Nationalstadsparken som finns inom påverkansområdet utgör
särskilt skyddsvärda områden.
Planerad tunnelanläggning kan ge negativa konsekvenser på grundvattenberoende naturvärden inom
påverkansområdet. De känsliga naturvärden som förekommer inom påverkansområdet har grupperats
och redovisas i separat dokument ([3], 2015).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-310
City Link etapp 2
9.4.1 Effekter och konsekvenser
Påverkan från tunnelanläggningen medför sänkta grundvattennivåer och därmed risk för minskad
tillgång till växttillgängligt vatten, som i sin tur kan ge negativa effekter och konsekvenser på
grundvattenberoende naturvärden. Inom påverkansområdet finns ett stort antal dokumenterade
känsliga naturvärden, varav ett begränsat antal bedöms utgöra riskobjekt. Naturvärden inom en sk
randzon (se definition kapitel 2.2.4) vid gränsen mellan höga berglägen och lerområden, bedöms vara
mest utsatta vid sänkta grundvattennivåer.
I framtagen Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisas vilka konsekvenser som kan uppkomma för
områdets naturvärden.
För att avgöra vilka kontroller och skyddsåtgärder som är bäst lämpade för skyddsvärda naturvärden
kommer en arbetsgrupp att bildas. Arbetsgruppen kommer att bestå av de olika kompetenser som krävs
för att hantera de frågor som kommer upp. En referensgrupp har föreslagits med företrädare från
länsstyrelsen och berörda kommuner.
9.4.2 Biotoper Stockholm
Stockholms stads biotopdatabas innehåller information om de biotoper som finns i Stockholm.
Databasen innefattar både vegetationsdominerade och bebyggda ytor. Syftet har varit att, på ett
överskådligt sätt, skapa ett verktyg som redovisar biotopsammansättningen inom kommunen och som
sedan kan användas för fysisk planering och tillsynsarbete. För City Link etapp 2 fungerar databasen
främst som ett verktyg för att identifiera känsliga naturvärden längs tunnelanläggningen.
Biotopdatabasen redovisar biotoper i 6 huvudklasser och 38 underklasser, figur 9.15. Flertalet ligger
inom Nationalstadsparken. De naturtyper som bedöms särskilt känsliga vid en grundvattennivåpåverkan
är:

Öppen myr/våtmark

Trädklädd myr/våtmark

Sumpskog

Fuktig gräsmark

Ädellövskog

Övrig löv- och barrskog samt blandskog

Frisk gräsmark
Vilka naturtyper som kan påverkas av en grundvattensänkning till följd av tunnelanläggningen beror på
de lokala hydrogeologiska förhållandena. Eftersom tunnelanläggningen primärt kommer att påverka
grundvattenförhållanden i undre grundvattenmagasin, och inte i övre, är det endast ett fåtal av ovan
angivna naturtyper som löper risk att skadas. Hur dessa risker ska hanteras i projektet redovisas
översiktligt i kapitel 10.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-311
City Link etapp 2
Figur 9.15
Biotopdatabasen i Stockholm, indelning biotoper.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-312
City Link etapp 2
9.4.3 Biotoper i Danderyd och Bergshamra
Naturvärden inom Danderyds kommun och Solna stad redovisas i figur 9.16. Informationen kommer
från Solna stads biotopkarta, från skötselplanen för Ekebysjöns naturreservat och från en
naturbeskrivning framtagen av Danderyds kommun 2012. Beskrivningen har sin utgångspunkt från
Danderyds Grön- och Naturvårdsplan från 1979.
Figur 9.16
Biotoper och klassning i naturtyper i Danderyds kommun och Bergshamra i Solna stad.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-313
City Link etapp 2
9.4.4 Skyddsvärda träd
Både döda och levande träd utgör skyddsvärda träd. Många rödlistade arter lever i anslutning till dem,
framför allt lavar och svampar. Skyddsvärda träd kan även utgöra födokälla och vilo- och häckningsplats
för fåglar och fladdermöss. Trädens håligheter, barkstruktur, ålder och mulmbildning (bildning av
trämjöl) är viktiga attribut för den biologiska mångfalden (Naturvårdsverket, 2004).
Med skyddsvärda träd avses enligt Naturvårdsverkets benämning:

Jätteträd: Träd som har en diameter som överstiger 1 meter.

Väldigt gamla träd; träd äldre än 200 år.

Grova hålträd; träd med utvecklade håligheter i en huvudstam som överstiger diametern 40 cm
i brösthöjd.
För Nationalstadsparken finns tilläggsbestämmelser inom några detaljplaner vilka utgör förbud mot att
fälla eller skada skyddsvärda träd. Som skyddsvärda träd definieras:

Ek, alm, bok, avenbok, fågelbär, vildapel, rönn, oxel och hägg med en omkrets över 60 cm.

Ask, lind, sälg, gran, pil och al med en omkrets över 95 cm.

Alla övriga träd med en omkrets över 125 cm.

Hasselknippen med omkrets över 200 cm.
Trädens omkrets mäts i midjehöjd, en meter över marken. För hassel mäts omkretsen i stället vid roten
för hela knippet.
Skyddsvärda träd inom påverkansområdet består till ca 85 procent av ek, varav de flesta återfinns i
Nationalstadsparken och i Danderyd. Eken är stresstålig och tolerant för förändringar i markvattenhalt
och näringstillförsel, varför eken kan växa på många olika platser. Eken blir störst och ståtligast på
lerhaltiga jordar som har god tillgång till vatten, men växer också på tunna jordlager och på berg. Även
öppna platser där tillgången på sol och värme är stor, lämpar sig bra för eken. Inom utredningsområdet
finns även ädellövträden lind, ask, björk, alm, lönn, klibbal, bok, asp, poppel, sälg, tall, hästkastanj och
avenbok.
För att bedöma vilka träd som utgör riskobjekt har Stockholms stads biotopdatabas och ekdatabas
använts. Vidare har underlag från länsstyrelsen (trädportalen) använts, Danderyds kommun samt data
för Ekebysjöns naturreservat och Nationalstadsparken.
Ekdatabasen inrymmer information om befintliga ekar och ekmiljöer i Stockholms kommun, figur 9.19.
Informationen består av placering, diameter, trädform, vitalitet, skador, hål, indikatorarter och
mulmbildning. Målet med ekdatabasen har varit att sammanställa en informations- och kartdatabas
med förhållandevis detaljerad information om stadens ekmiljöer och enskilda ekar med en diameter på
över 1 meter i brösthöjd. Databasen kan användas för att identifiera värdekärnor och spridningsvägar.
Ekarna som ingår i databasen har klassats utifrån dess naturvärde (från klass 1 till klass 3, där klass 1 har
högst värde). Klassningen baseras på ett poängsättningssystem av trädens attribut så som hål, mulm
(trämjöl) trädform, vitalitet och storlek.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-314
City Link etapp 2
Figur 9.17
Urklipp från Ekdatabasen.
Trädportalen inrymmer skyddsvärda träd i Stockholm och Danderyd, baserat bl a på länsstyrelsens
inventering 2002-2012. Data innefattar skyddsvärda träd i Stockholms stad och Danderyds kommun
med en diameter större än en meter. Information om bland annat trädens placering, trädslag,
vitalitetsstatus, diameter, skyddsvärde och omgivning finns angiven. Från Danderyds kommun har data
för skyddsvärda ekar på privata tomter inhämtats.
Vid konsekvensbedömning rörande träds och buskars växtförutsättningar vid en grundvattensänkning
(MKB, Bilaga 7), dras slutsatsen att risken för bestående torkskador är förhållandevis låg. Risk för
negativ påverkan finns framför allt inom randzoner om grundvattenpåverkan blir så stor att övre
marklager torkar ut. Över tid kan träd anpassa rotsystemet till ändrade grundvattenförhållanden. I
anslutning till ytnära schakt (ventilationsschakt) finns risk för att enstaka träd kan påverkas negativt.
9.4.5 Randzon
Som ett led i att avgränsa samt prioritera resurser, har naturvärden inom en randzon identifierats. För
definition av randzon hänvisas till kapitel 2.2.4. Randzonen utgör gräns mellan höga berglägen och
lerområden där grundvattensänkning till följd av tunnelanläggningen bedöms få störst genomslag när
det gäller växttillgängligt vatten. Därefter har naturvärdena klassats utifrån känslighet vid en
grundvattensänkning, se vidare redovisning i Miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
9.4.6 Norra Danderyd
I norra Danderyd förekommer inom påverkansområdet naturvärden främst inom Ekebysjöns
naturreservat (se figur 9.16), i anslutning till Berga och Ekebys gårdar samt vid Danderyds kyrka.
Bedömt påverkansområde sträcker sig som mest ca 100 meter in i Ekebysjöns naturreservats västra del.
När det gäller naturtyper inom randzonen utgörs dessa i huvudsak av naturmark (figur 9.18).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-315
City Link etapp 2
I naturreservatets västra del utgörs naturtypen av hagmark, kärr och betad skogsmark. Området ligger i
ytterkanten av bedömt påverkansområde, vars yttre gräns har definierats av grundvattensänkning i berg
på tunneldjup. Någon grundvattenpåverkan i jordlagren bedöms inte uppkomma inom naturreservatet,
varför tillgången på växttillgängligt vatten bedöms bli opåverkad. I kärrområdet finns stort överskott av
vatten. Inga förändringar av flöden i diken från naturreservatet förväntas uppkomma.
Skyddsvärda träd förekommer i huvudsak i påverkansområdets södra del i områden med höga berglägen
och förhållandevis tunna jordar, exempelvis i områdena Klingsta, Berga och Mörby. I dessa
höjdområden bedöms ingen påverkan uppkomma på grundvatten i jord och det växttillgängliga vattnet.
Figur 9.18
Biotoper och skyddsvärda träd inom randzon och påverkansområde i norra Danderyd. För tolkning av
färgade ytor hänvisas till legend i figur 9.16. Numrerade biotoper redovisas i ([3], 2015)
En samlad konsekvensbeskrivning redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). För bedömning av
trädbeståndet vid ventilationsschakt Mörby hänvisas till MKB.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-316
City Link etapp 2
Figur 9.20
Biotoper och skyddsvärda träd inom randzon och påverkansområde i Norra Djurgården. För tolkning av
färgade ytor hänvisas till legend i figur 9.15. Numrerade biotoper redovisas i ([3], 2015)
I områdets norra del kring Naturhistoriska riksmuseet dominerar naturtypen frisk gräsmark (som
bedöms ha måttlig känslighet för grundvattensänkning). I söder dominerar olika skogsbiotoper (som
bedöms ha hög/måttlig känslighet för grundvattensänkning). I anslutning till fuktiga och våta
kärrområden i Laduviken och Uggleviken dominerar lövskog.
Skyddsvärda träd förekommer i hela området, med koncentration till Ekhagen och Naturhistoriska
riksmuseet i områdets nordligaste del.
I ventilationsschaktet Frescatis närområde finns björkar i varierande ålder vilka kommer att avverkas.
Inom schaktens närområde finns dessutom skyddsvärda gamla tallar och ekar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-318
City Link etapp 2
En samlad konsekvensbeskrivning redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
9.4.9 Östermalm
I Östermalm finns inom påverkansområdet naturvärden i Nationalstadsparken och i ett flertal
parkområden. Skyddsvärda biotoper och träd inom randzonen redovisas i figur 9.21, främst öster om
KTH-området och i Humlegården. Därutöver finns enstaka skyddsvärda träd samt små arealer med torrfrisk lövskog söder om KTH-området.
Figur 9.21
Biotoper och skyddsvärda träd inom randzon och påverkansområde i Östermalm. För tolkning av färgade
ytor hänvisas till legend i figur 9.15. Numrerade biotoper redovisas i ([3], 2015)
I Humlegården har anläggningar i berg sänkt grundvattennivån och grundvattenytan ligger djupt under
markytan och trädens rotzon. Träden bedöms inte vara känsliga för eventuell ytterligare
grundvattensänkning i undre magasin. Övriga skyddsvärda träd ligger norr om Humlegården upp mot
KTH-området i norr.
Trädbeståndet vid ventilationsschakt KTH har mycket högt bevarandevärde.
En samlad konsekvensbeskrivning redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-319
City Link etapp 2
9.4.10 Saltsjön
I delen Saltsjön finns inom påverkansområdet små ytor gräsmark i strandmiljöer, figur 9.22.
En samlad konsekvensbeskrivning redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Figur 9.22
Biotoper och träd inom randzon och påverkansområde vid Saltsjön. För tolkning av färgade ytor hänvisas till
legend i figur 9.15. Numrerade biotoper redovisas i ([3], 2015)
9.4.11 Södermalm och Hammarbyhamnen
I delen Södermalm finns inom påverkansområdet ett mindre antal biotoper och skyddsvärda träd, figur
9.23. Inom det mindre påverkansområdet (förstahandsalternativet) finns dessa objekt längs dalsidor i
södra delen av Södermalm (vid Bjurholmsplan och Blecktornsparken).
Därutöver finns enstaka skyddsvärda träd samt små arealer med torr-frisk lövskog. Med det större
påverkansområdet (andrahandsalternativet) tillkommer enstaka biotoper, exempelvis vid
Fatbursparken.
I Hammarbyhamnen finns gles ädellövskog inom påverkansområdets västra del där jordlagren byggs
upp av Stockholmsåsens isälvssediment. Grundvattennivån i undre magasin i jord ligger djupt under
markytan och en grundvattensänkning skulle inte få genomslag på det växttillgängliga vattnet.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-320
City Link etapp 2
I anslutning till schakten vid Stadsgårdskajen och Skanstull förekommer inga skyddsvärda träd eller
biotoper, se vidare MKB.
En samlad konsekvensbeskrivning redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Figur 9.23
9.5
Biotoper och träd inom randzon och påverkansområde i Södermalm och Hammarbyhamnen. För tolkning av
färgade ytor hänvisas till legend i figur 9.15. Numrerade biotoper redovisas i ([3], 2015)
Förorenad mark
Inventering av förorenad mark enligt MIFO-metodiken1 inom utredningsområdet har resulterat i ca
1800 identifierade verksamheter vilka sannolikt har hanterat kemikalier som skulle kunna bidra till
förorening av mark. Informationen kommer i första hand från länsstyrelsens databas EBH-stödet2, men
även andra databaser som ECOS3 och Gröna Boken4 har utgjort underlag. Vid klassningen av de olika
verksamheterna har Naturvårdsverkets branschkartläggning (BKL) använts. I BKL tilldelas ett 60-tal
branscher riskklass i skalan 1-4, där branscher i riskklass 1 medför störst risk för människa, natur och
1
MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). MIFO-metodiken är framtagen av Naturvårdsverket och finns
beskriven i Rapport 4918.
2
EBH-stödet - Länsstyrelsens databas över information om misstänkt eller konstaterade förorenade områden. Här finns bland annat
information om vilken typ av verksamhet som funnits på en specifik plats.
3
ECOS-databas för ärendehantering i Stockholms stad, Solna stad samt Danderyds kommun.
4
Gröna boken – Stockholms stads sammanställning av misstänkta riskområden för markföroreningar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-321
City Link etapp 2
miljö samt att verksamheten sannolikt bidragit till uppkomst av förorening. Kartor över verksamheter
har framställts för varje bransch inom sträckningen för City Link etapp 2 och redovisas i separat
handling ([4], 2015).
Genomgång av samtliga verksamheter inom påverkansområdet har lett fram till ett urval av totalt 153
objekt som haft verksamheter som bedömts utgöra risk för spridning av eventuella föroreningar. Denna
riskbedömning baseras bl a på kemikaliernas och föroreningars egenskaper och mängden ämnen som
hanterats i verksamheten. Det kan konstateras att myndigheternas kunskap gällande de enskilda
verksamheternas föroreningspotential i många fall är begränsad. Det förekommer att flera olika
verksamheter har funnits på samma adress och dessa har då lagts ihop till en verksamhetspunkt i
figurerna nedan.
Av de total 153 identifierade verksamheterna utgör kemtvättar och drivmedelshantering 94 respektive 23
verksamheter (tabell 9.4) varav två drivmedelsverksamheter även haft en kemtvätt på samma adress.
Resterande 36 verksamheter bildar en grupp med olika typer av verksamheter. För detaljerad
information om de olika verksamheterna hänvisas till separat handling ([4], 2015). Som framgår av
tabell 9.4 och figur 9.24 ligger merparten av dessa verksamheter på Östermalm, varefter följer
områdena Södermalm och Danderyd-Bergshamra. I Norra Djurgården finns ett fåtal dokumenterade
verksamheter. I tabell 9.5 listas de 36 övriga verksamheter som bedömts utgöra risk för spridning av
eventuella föroreningar.
Tabell 9.4
Verksamheter som bedömts utgöra risk för spridning av eventuella föroreningar.
Huvudområde
Antal verksamheter med förhöjd risk
Övriga verksamheter
Kemtvättar
Drivmedelshantering
Danderyd-Bergshamra
5
3
10
Norra Djurgården
0
1
2
Östermalm
10
49
7
Södermalm
21
41
4
Totalt
36
94
23
I följande kapitel 9.5.1 till kapitel 9.5.6 redovisas de objekt som identifierats samt i vilka hydrogeologiska
miljöer dessa förekommer. I syfte att förenkla redovisningen redovisas kemtvättar samt
drivmedelshantering som två separata grupper och övriga verksamheter som en tredje grupp. Eftersom
den tredje gruppen omfattar olika typer av verksamheter beskrivs dessa enskilt.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-322
City Link etapp 2
Tabell 9.5
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
Sammanställning av övriga verksamheter med risk för spridning av eventuella föroreningar, som framgår i
tabellen förekommer ibland flera olika verksamheter på samma punkt.
Verksamhet
Markinventering förorenat område / Kemtvätt
Markinventering förorenat område
Verkstadsindustrier / Kemiska industri
Brandövningsplats
Markinventering förorenat område
Färgindustri / Kemtvätt
Verkstadsindustri / Ytbehandling av metall
Färgindustri
Garverier
Verkstadsindustri
Verkstadsindustri
Elektroteknisk industri
Färgindustri
Färgindustri
Verkstadsindustri/ Ytbehandling av metall
Ytbehandling av metall
Järnindustri / Kemisk industri
Markinventering förorenat område / Kemtvätt
Verkstadsindustri/ Elektroteknisk industri
Textilindustri / markinventering förorenat område
Verkstadsindustri
Verkstadsindustri
Verkstadsindustri
Verkstafsindustri
Verkstadsindustri/ Ytbehandling av metall
Färgindustri
Ytbehandling av metall / Elektroteknisk- och verkstadsindustri
Elektroteknisk industri /Ytbehandling av metall / Bensinstat.
Verkstadsindustri / Elektroteknisk industri
Ytbehandling av metall
Färgindustri
Elektroteknisk industri /Ytbehandling av metall / Bensinstat.
Färgindustri
Elektroteknisk industri, verkstadsindustri
Textilindustri/ verkstadsindusri
Ytbehandling av metall
PM Hydrogeologi
Hanterade ämnen/kemikalier
Höga halter klorerade lösningsmedel i mark
Höga blyhalter i grundvatten, PAH:er i schaktmassor
Oljor,fetter, lösningsmedel och färgavfall
Flamskyddsmedel, flyktiga org. kolväten, metaller
Metaller, antimon, aromatiska kolväten, PAH:er
Petroleumprodukter
Trikloreteylen
Klorerade lösningsmedel, metaller
Krom
Halogenerade lösningsmedel
Trikloretylen
Kvicksilver har används i prod.
Oljor och metaller
Lösningsmedel, metaller
Klorerade lösningsmedel
Sannolikt klorerade lösningsmedel, tungmetaller, petroleumprod.
Metaller
Halogenerade lösningsmedel, metaller
Halogenerade lösningsmedel, oljor och metaller
Troligen metaller, klorerade lösningsmedel, aromater, cyanider, PAH
Trikloretylen
Trikloretylen
Klorerade lösningsmedel
Trikloretylen
Halogenerade lösningsmedel
Lösningsmedel, metaller
Metaller, klorerade lösningsmedel, cyanider, aromater, PAH:er, PCB
Petroleumprodukter/ Klorerade lösningsmedel / metaller
Halogenerade lösningsmedel
Stora mängder klorerade lösningmedel har hanterats
Lösningsmedel, metaller
Petroleumprodukter
Klorerade lösningsmedel, metaller
Lösningsmedel, klorerade lösningsmedel
Metaller, petroleumprod., klorblekmedel, klorerade lösningsmedel
Klorerade lösningsmedel
2015-04-15
9-323
City Link etapp 2
Figur 9.24
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-324
City Link etapp 2
9.5.1
Effekter och konsekvenser
Inom påverkansområdet finns olika förutsättningar för föroreningsspridning, i huvudsak berggrundens
och jordlagrens geologiska uppbyggnad samt grundvattenförhållanden där verksamheten varit
lokaliserad eller är belägen. Även kemikalieanvändningens omfattning, typ och mängd samt
kemikaliernas och föroreningarnas mobilitet i vatten påverkar. Tunnelanläggningens påverkansområde
är delvis kraftigt exploaterat och utsatt för ett hårt föroreningstryck. Grundvattnet används inte som
dricksvatten och kan i princip inom hela påverkansområdet förutsättas vara förorenat.
Inom påverkansområdets tätbebyggda delar sker en betydande dränering av grundvatten till ledningar,
ledningsgravar och dränerade undermarksdelar (källare etc.), särskilt i de övre marklagren (fyllning). I
områden där bergytan ligger ytligt finns grunda bergschakt via vilka grundvatten insamlas och avleds.
Utöver dessa ytliga dränerande anläggningar finns på djupet ett stort antal dränerande anläggningar
(tunnlar och bergrum) till vilka djupare liggande grundvatten i jord och berg strömmar. Det grundvatten
som insamlas på detta sätt avleds via dagvattennät och avloppsnät till olika recipienter (Edsviken,
Brunnsviken, Riddarfjärden, Saltsjön m fl.). Det grundvatten som inte insamlas av dessa dränerande
system strömmar i olika grundvattenmagasin till samma recipienter som nämndes ovan. I områden med
mäktiga lerlager utgör dessa för de flesta föroreningstyper någon form av barriär, där avrinning i
ovanliggande mark (ofta fyllning) sker till ledningar, ledningsgravar och ytliga dräneringar (källare).
Identifierade verksamheter kan ha bidragit till förekomst av föroreningar i fast eller fri fas i mark, ofta
över grundvattennivån. Föroreningar i mark har dock konstaterats för endast ett fåtal verksamheter.
Nederbördsvatten som tränger ner i marken lakar ut och löser föroreningar och grundvattnet kan
därmed få förhöjda föroreningshalter. Vidare spridning av föroreningar sker exempelvis som lösning i
vatten, i fri fas eller partikulärt i vatten.
Befintlig föroreningsspridning via grundvatten till olika recipienter kommer att kvarstå även under
byggande och drift av tunnelanläggningen. Eventuellt sänkta grundvattennivåer till följd av
tunnelanläggningen kommer inte på avgörande sätt påverka befintliga spridningsförutsättningar, varför
halter och spridningsvägar till olika recipienter i stort kommer att förbli detsamma. Ingen ökad risk för
människors hälsa, natur och miljön bedöms därför uppkomma.
9.5.2 Norra Danderyd
I den norra delen av Danderyd finns totalt 7 identifierade verksamheter som bedömts utgöra risk för
spridning av eventuella föroreningar. Förutom en kemtvätt och tre verksamheter med
drivmedelshantering, finns tre övriga verksamheter (nummer 1, 2 och 4), figur 9.25. Tre av
verksamheterna ligger i det låglänta området vid Ekeby, en verksamhet på höjdpartiet i norr (Anneberg)
och tre stycken i söder norr om Mörby centrum.
Kemtvättsverksamheten ligger på Klingstaberget nordväst om Mörby C. Området karakteriseras av höga
bergpartier och tunna jordlager. Avrinningen sker mot nordöst till området vid Berga gård inom
magasin 1:1b, för vidare avrinning till Nora inom magasin 1:1d.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-325
City Link etapp 2
Av de tre verksamheterna med drivmedelshantering ligger två vid Mörby C och en vid Danderyds
företagscenter väster om Ekeby. Två av dessa är pågående verksamheter. Jordlagren är tunna och
egentliga grundvattenmagasin saknas.
Verksamheterna (1), (2) och (4) ligger i grundvattenmagasin 1:1a i vilket avrinningen sker i riktning sydsydväst mot Nora-området. Ett omfattande dagvattennät avleder ytligt vatten till Nora träsk.
Figur 9.25
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk för spridning av eventuella föroreningar.
Verksamhet (1) är en kemtvätt där utförda markundersökningar visar på förekomst av höga halter av
lösningsmedel. Förekomsten är dock begränsad till en mindre del av fastigheten. Jordlagren är
huvudsakligen täta (lera) och inget grundvatten har påträffats i jordlagren.
Verksamhet (2) utgör en transformatorstation där deponiverksamhet och sortering/hantering av avfall
har förekommit. Förekomst av alifater och PAHer har konstaterats i mark. Genom provtagning av
grundvatten har höga blyhalter konstaterats.
Verksamhet (4) är en brandövningsplats där enklare övningar i form av eldning och släckning i fat och
containrar har utförts. I området finns idag en bilverkstad. De tunna jordlagren domineras av fyllning
och sannolikt morän på berg.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-326
City Link etapp 2
9.5.3 Södra Danderyd och Bergshamra
I södra delen av Danderyd samt Bergshamra finns inom påverkansområdet totalt 11 verksamheter med
förhöjd risk vid spridning av eventuella föroreningar. Förutom två verksamheter med kemtvätt och 8
verksamheter med drivmedelshantering finns två övriga verksamheter (nummer 3 och 5), se figur 9.26.
Kemtvättsverksamheterna i norr ligger i anslutning till Mörby C, väster om tunnelanläggningen samt i
västra delen av Stockby. Verksamheter med drivmedelshantering ligger längs större vägar i området,
förutom en verksamhet som är belägen på Bockholmens södra spets.
Figur 9.26
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
Verksamhet (3) ligger i ett område där SJs verkstäder har utfört underhåll av tågmaterial. I början av
1900-talet framställdes acetylengas i området. E18/Norrtäljevägens dränering och tunnelbanan antas
dränera grundvatten och påverka områdets grundvattennivåer och strömningsmönster.
Verksamhet (5) inom Danderyds sjukhusområde omfattar ett flertal verksamheter som har gett upphov
till föroreningar i mark. Nämnas kan panncentralen (byggnad 06) där det har skett utsläpp av olja samt
möjligen deponerats askor och slagg, en numera avvecklad sedimenteringsbassäng för sjukhusets
avloppsvatten, diverse deponerat avfall vid byggnad 54 (metallskrot, tunnor, kabel mm) samt eventuell
hantering av kemikalier vid helikopterplattan. Sanering av mark har utförts vid byggnad 06 och 54.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-327
City Link etapp 2
Inom ramen för områdets framtida utveckling kommer troligtvis markföroreningssituationen utredas
ytterligare. Förorenade massor förekommer huvudsakligen över grundvattennivån.
9.5.4 Norra Djurgården
I Norra Djurgården finns två verksamheter där hantering av drivmedel förekommit samt en kemtvätt,
figur 9.27. Verksamheter i sydväst vid Birger Jarlsgatan redovisas i kapitel 9.5.5.
Figur 9.27
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
Drivmedelshantering har enligt genomförd inventering förekommit längs E18/Norrtäljevägen. Den
södra verksamheten vid Frescati är fortfarande i drift. Båda verksamheterna ligger i områden där det
förekommer lera.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-328
City Link etapp 2
Kemtvättsverksamheten i norr ligger i ett område med tunna moränlager på berg där ytlig avrinning sker
till närliggande gatudränering och ledningsgravar.
9.5.5 Östermalm
I Östermalm finns inom påverkansområdet totalt 66 verksamheter som bedömts utgöra förhöjd risk för
spridning av eventuella föroreningar. Förutom 49 verksamheter med kemtvätt och 7 verksamheter med
drivmedelshantering, varav en även haft en kemtvätt på adressen, finns 10 övriga verksamheter, se figur
9.28.
De flesta verksamheterna är belägna på områden med mäktiga lerlager alternativt höga bergpartier med
tunna jordlager. Östermalms hydrogeologi präglas delvis av omfattande grundvattendränering med
lokalt förekommande låga grundvattennivåer, vilket är särskilt påtagligt i områden kring Humlegården.
De 50 kemtvättsverksamheterna (inkluderat den kemtvätt som fanns på samma adress som
verksamheten med drivmedelshantering, se texten ovan) är koncentrerade till områdets södra del och
längs Valhallavägen, Karlavägen och Birger Jarlsgatan i nordväst. Närmast öster om Humlegården och
vid Östermalmstorg finns ett 10-tal verksamheter med kemtvätt. Området är påverkat av dränerande
anläggningar och avrinningen sker mot sydväst inom magasin 3:2b. I sydöst finns ett område med höga
bergpartier med tunna jordlager genomskuret av lerfyllda dalsänkor, inom vilket det finns eller har
funnits ett 20-tal kemtvättsverksamheter. I detta sydöstliga område sker avrinningen mot syd-sydöst
och vattenområdet Ladugårdslandsviken.
I den nordvästra delen finns ett 15-tal verksamheter med kemtvätt. Området karakteriseras av små
grundvattenmagasin vilka är påverkade av flertal dränerande anläggningar vilka lokalt skapat låga
grundvattennivåer och delvis förändrade flödesmönster.
Den sydvästra delen, vilken inrymmer ett 10-tal kemtvättsverksamheter, är hydrogeologiskt en del av
Stockholmsåsens distala sedimentavlagringar. Detta innebär växellagrade ytliga jordlager som
underlagras av kraftigt vattenförande åssediment. Avrinningen är sydlig mot Nybroviken.
Verksamheter med drivmedelshantering är få och ligger vid Birger Jarlsgatan och Karlavägen samt i
sydöst.
Verksamheterna (8), (9) och (15) ligger samtliga i anslutning till Stockholmsåsens mäktiga och delvis
växellagrade jordlager. Områdets hydrogeologiska förhållanden är stabila och avrinningen sker mot
Nybroviken i söder. Tunnelanläggningen bedöms inte påverka grundvattenförhållanden i jord i denna
del och verksamheterna kommenteras därför inte ytterligare.
Verksamheterna (6), (13) och (14) är samtliga färgindustrier och (6) även kemtvätteri. Verksamheterna
har främst hanterat oljor och tungmetaller och (6) dessutom lösningsmedel. Risk för spridning till mark
uppges främst för verksamhet (13). Avrinningen från (13) sker mot sydväst.
Verksamheterna (7), (10) och (11) är samtliga verkstäder och har liksom (14) hanterat lösningsmedel.
Verksamheterna (7) och (10) ligger inom magasin 3:2e med avrinning mot Nybroviken, medan
verksamheten (11) ligger vid magasin 3:2a i anslutning till Valhallavägen i nordväst.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-329
City Link etapp 2
Figur 9.28
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
9.5.6 Saltsjön
Området Saltsjön har historiskt använts till betydande industriverksamhet som kan ha orsakat olika
typer av föroreningar, främst oljor och metaller. Inga verksamheter är dock dokumenterade, figur 9.29.
Områdets hydrauliska karaktär, med god hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasin och
ytvattenmagasin, innebär att tunnelanläggningen inte bedöms påverka nuvarande föroreningssituation.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-330
City Link etapp 2
Figur 9.29
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
9.5.7 Södermalm - Hammarbyhamnen
I Södermalm-Hammarbyhamnen finns inom påverkansområdet totalt 66 verksamheter som bedömts
utgöra risk för spridning av eventuella föroreningar. Förutom 41 verksamheter med kemtvätt och fyra
med drivmedelshantering, finns 21 övriga verksamheter, se figur 9.30.
De flesta verksamheterna är belägna inom områden med mäktiga lerlager alternativt höga bergpartier
med tunna jordlager. Södermalms hydrogeologi präglas delvis av omfattande grundvattendränering med
lokalt förekommande låga grundvattennivåer, vilket är särskilt påtagligt i områdets nordvästra del.
De 41 kemtvättsverksamheterna är koncentrerade till områden väster om tunnelanläggningen.
Geologiskt domineras detta område av mäktiga växellagrade isälvsediment och generellt låga
grundvattennivåer. I områdets nordvästra del finns ett drygt 10-tal verksamheter med kemtvätt.
Området är kraftigt påverkat av dränerande anläggningar och avrinningen sker mot väster inom
magasinen 4:1c och 4:1d. Avrinnande vatten når slutligen dränerande tunnlar i norra delen av
Fatbursparken.
Centralt i området finns/har det funnits ett 20-tal kemtvättsverksamheter lokaliserade i och i anslutning
till den jordfyllda sänkan från Åsötorget i väster och vidare mot sydöst ner till Hammarbyledens
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-331
City Link etapp 2
vattenmagasin. Avrinningen är sydöstlig från magasin 4:2a via magasin 4:2b och 4:2c till
Hammarbyleden.
I områdets västra del inom magasin 4:2d och 4:2e finns ca 5 kemtvättsverksamheter. Avrinningen är
sydlig och når i den södra delen Stockholmsåsens mäktiga avlagringar vid Hammarby slussområde.
I områdets östra del finns två kemtvättsverksamheter i ett avrinningsområde som innehåller magasin
4:2f. I anslutning till verksamheterna saknas grundvattenmagasin i jord.
Verksamheter med drivmedelshantering är få och spridda inom områdets västra del, figur 9.30.
Verksamheterna (16), (17), (20)-(22), (25), (26), (28) och (31) ligger på höga bergpartier där avrinningen
följer bergytan, alternativt i områden med stora lerdjup och stabila hydrauliska förhållanden.
Verksamheterna (19), (23), (24), (29), (34) och (35) är samtliga verkstäder och har i flera fall hanterat
lösningsmedel, oljor och metaller. Verksamheterna (24) och (29) ligger i magasin 4:2a respektive 4:2d
med avrinning i jord mot sydöst och syd. Verkstadsindustrier (19), (23), (34) och (35) ligger i Södra
Hammarbyhamnen och avrinner mot Hammarbyledens vattenområde i norr. Liknande kemiska
produkter har även använts i (18), (27), (30), (32), (33) 0ch (36). De flesta av de sistnämnda objekten
ligger inom magasin 4:1c med avrinning mot väster i ett djupt liggande grundvattenförande lager.
Figur 9.30
Förekomst av verksamheter som bedömts utgöra risk vid spridning av eventuella föroreningar.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-332
City Link etapp 2
9.6
Ventilationsschakt
Längs City Link etapp 2 från Anneberg i norr till Skanstull i söder, ska anläggas sex schakt för att
möjliggöra ventilation och evakuering under dess driftskede. Geologiska och hydrogeologiska
förhållanden samt påverkan under bygg- och driftskede redovisas i kapitel 8. Detaljerad utformning av
ventilationsschakt framgår av Teknisk beskrivning ingående i ansökan.
I följande kapitel redovisas för varje ventilationsschakt förekomst av olika grundvattenberoende objekt.
Med ventilationsschakt avses vertikalschakt och förbindelsetunnel. Använda kartsymboler i kapitel 9.6
visas i figur 9.31. I huvudsak används samma symboler som i övriga delar av PM Hydrogeologi, vilka
visas i figur 3.9.
Figur 9.31
Kartlegend för figurer i kapitel 9.6
Redovisade påverkansområden för ventilationsschakten avser samtliga olika byggskeden och visar
därför påverkans maximala utbredning. Ventilationsschaktens påverkansområde innefattas i
tunnelanläggningens övergripande och större påverkansområde.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-333
City Link etapp 2
9.6.1 Ventilationsschakt Mörby
Påverkansområdet från ventilationsschakt Mörby redovisas i kapitel 8.5.1 och framgår av figur 9.32.
Grundvattenberoende riskobjekt i anslutning till schaktet är en drivmedelshantering och kemtvätt (lila
punkt) i nordväst. Utanför påverkansområdet i väster finns ytterligare en kemtvättsverksamhet (grön
punkt). Schaktet bedöms inte orsaka förändrad spridning av eventuell förorening i mark och
grundvatten.
Markundersökningar har visat höga halter av PAH och aromatiska kolväten samt måttliga nickelhalter. I
grundvatten konstaterades låga halter. Påträffade föroreningar kommer att omhändertas inom ramen
för entreprenadarbetet. Risken för påverkan på miljön och människors hälsa bedöms som liten till
måttlig.
Figur 9.32
Riskobjekt vid ventilationsschakt Mörby
I anslutning till schaktet förekommer träd, se vidare MKB.
Inga skadliga konsekvenser från vattenverksamheten kan knytas till planerat ventilationsschakt.
9.6.2 Ventilationsschakt Stocksundet
Påverkansområdet från ventilationsschakt Stocksundet redovisas i kapitel 8.5.2 och framgår av figur
9.33.
Grundvattenberoende riskobjekt är en byggnad med okänd grundläggning nära påverkansområdets
gräns (orange markering).
Ingen grundvattensänkning bedöms uppkomma i anslutning till Stocksundets strand, varför byggnadens
grundläggning inte riskerar att skadas.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-334
City Link etapp 2
För beskrivning av miljökonsekvenser hänvisas till MKB.
Figur 9.33
Riskobjekt vid ventilationsschakt Stocksundet.
9.6.3 Ventilationsschakt Frescati
Påverkansområdet från ventilationsschakt Frescati redovisas i kapitel 8.5.3 och framgår av figur 9.34.
Schaktet är beläget inom Nationalstadsparken och inom påverkansområdet förekommer värdefulla
biotoper och träd. I anslutning till schaktet finns flertal träd av olika storlek och arter, se vidare MKB.
Utanför påverkansområdet i väster finns byggnad med sättningskänslig grundläggning och i norr finns
en större energianläggning. Dessa objekt kommer att omfattas av kontroll- och skyddsåtgärder inom
ramen för tunnelanläggningen.
Undersökningar har visat låga halter av nickel och zink i både jordlager och grundvatten. Påträffas
föroreningar kommer dessa att omhändertas inom ramen för entreprenadarbetet. Risken för påverkan
på miljön och människors hälsa bedöms som liten.
För att begränsa risken för skador på naturvärden vid ventilationsschaktet kommer särskilda
tätningsåtgärder att vidtas samt skyddsåtgärder under byggskedet. Efter att schaktet och tillhörande
teknikbyggnad är anlagda görs bedömningen att ingen bestående grundvattenpåverkan uppkommer av
naturvärdenas växttillgängliga vatten.
För beskrivning av miljökonsekvenser hänvisas till MKB.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-335
City Link etapp 2
Figur 9.34
Riskobjekt vid ventilationsschakt Frescati.
9.6.4 Ventilationsschakt KTH
Påverkansområdet från ventilationsschakt KTH redovisas i kapitel 8.5.4 och framgår av figur 9.35.
Schaktet är beläget inom Nationalstadsparken och inom påverkansområdet förekommer värdefulla träd
med delvis högt bevarandevärde. Åtgärder kommer att vid behov vidtas för att skydda träd under
byggskedet. Efter att schaktet och tillhörande teknikbyggnad är anlagda görs bedömningen att ingen
bestående grundvattenpåverkan uppkommer av naturvärdenas växttillgängliga vatten.
Öster om schaktet finns inom påverkansområdet en byggnad med eventuellt golv på mark som kan vara
känslig för en marksättning. Detta objekt kommer att omfattas av kontroll- och skyddsåtgärder inom
ramen för tunnelanläggningen. Ytterligare uppgifter om byggnadens grundläggning kommer att
eftersökas.
För beskrivning av miljökonsekvenser hänvisas till MKB.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-336
City Link etapp 2
Figur 9.35
Riskobjekt vid ventilationsschakt KTH.
9.6.5 Ventilationsschakt Stadsgårdskajen
Påverkansområdet från ventilationsschakt Stadsgårdskajen redovisas i kapitel 8.5.5 och framgår av figur
9.36.
Inom påverkansområdet finns ett antal byggnader som eventuellt kan vara grundvattenberoende (golv
på mark respektive eventuellt golv på mark). För den större byggnaden i nordöst saknas för närvarande
grundläggningsuppgift.
Ytterligare uppgifter om byggnaders grundläggning kommer att eftersökas. Riskobjekt kommer att
omfattas av kontroll- och skyddsåtgärder inom ramen för tunnelanläggningen.
För beskrivning av miljökonsekvenser hänvisas till MKB.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-337
City Link etapp 2
Figur 9.36
Riskobjekt vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen.
9.6.6 Ventilationsschakt Skanstull
Påverkansområdet från ventilationsschakt KTH redovisas i kapitel 8.5.6 och framgår av figur 9.37.
Inom påverkansområdet finns ett antal byggnader som eventuellt kan vara grundvattenberoende,
sannolikt är de dock fast grundlagda. Ytterligare uppgifter om byggnaders och anläggningars
grundläggning kommer att eftersökas.
Eventuella riskobjekt som identifieras under kompletterande inventering kommer att omfattas av
kontroll- och skyddsåtgärder inom ramen för tunnelanläggningen.
Inga grundvattenberoende eller skyddsvärda naturvärden finns inom påverkansområdet.
För beskrivning av miljökonsekvenser hänvisas till MKB.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-338
City Link etapp 2
Figur 9.37
Riskobjekt vid ventilationsschakt Skanstull.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-339
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
9-340
City Link etapp 2
10
Kontrollprogram och skyddsåtgärder
10.1 Allmänt
City Link etapp 2 innebär bortledning av grundvatten under både bygg- och driftskede. Grundvatten
läcker in via vattenförande sprickor i berg (kabeltunnel och ventilationsschakt) och vid otäta övergångar
mellan betongkonstruktioner och anläggningsdelar i berg (tunnelpåslag och ventilationsschakt).
Bortledning av grundvatten påverkar grundvattenmagasin och kan ge upphov till avsänkta
grundvattennivåer. Under anläggande av ventilationsschaktens teknikbyggnad kommer temporära
grundvattensänkningar att behöva utföras i anslutning till ytliga betongkonstruktioner.
Grundvattenbortledning är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken. I kapitel 8
redovisas bedömd mängd inläckande grundvatten samt påverkansområdets utbredning. I kapitel 9
redovisas vilka riskobjekt som identifierats inom påverkansområdet. För att dokumentera påverkan
samt vilka effekter och konsekvenser som uppkommer till följd av denna grundvattenbortledning,
kommer olika typer av mätningar att utföras inom ramen för Kontrollprogram grundvatten. I
föreliggande kapitel redovisas förslag till kontrollprogrammets principiella uppbyggnad och omfattning.
Det slutliga kontrollprogrammet tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
För att undvika skadlig grundvattensänkning kan det bli aktuellt att utföra olika typer av skyddsåtgärder,
huvudsakligen skyddsinfiltration. Infiltration planeras att vid behov utföras inom påverkansområdet, i
huvudsak begränsat till byggskedet samt inom delar av påverkansområdet. I särskilt känsliga områden
kan permanent skyddsinfiltration bli aktuell under driftskedet. Infiltration medför ökad
grundvattenmängd och är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken. Genomförandet av
skyddsinfiltration beskrivs i kapitel 10.6.
Föreliggande förslag till kontrollprogram syftar till att:

Kontrollera att villkor för vattenverksamheten innehålls.

Dokumentera påverkan inom påverkansområdet och vilka effekter och konsekvenser som
uppkommer.

Skapa underlag för styrning av skyddsåtgärder.
Utöver kontroll riktad mot riskobjekt kommer kontroll att göras av mängden inläckande grundvatten
och infiltrerat vatten, samt provtagning och fysikalisk-kemiska analyser göras av bortlett grundvatten.
Föreliggande förslag till kontrollprogram beskriver huvudsakligen de kontroller som utförs innan
anläggningsarbetet påbörjats (inledningsskede) samt de kontroller som planeras för byggskedet. Efter
att byggnationen avslutats kommer ett nytt kontrollprogram som reglerar drifttiden (driftskede) att tas
fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-341
City Link etapp 2
10.2 Risköversikt bortledning av grundvatten
Den planerade vattenverksamheten kommer att påverka grundvattenförhållanden i berg och jord.
Bortledningen av grundvatten medför i huvudsak sänkta grundvattennivåer i berg vilket i sin tur ger
avsänkta grundvattennivåer i undre magasin i jord. Sänkta nivåer i undre grundvattenmagasin kan i sin
tur ge sänkta nivåer i övre grundvattenmagasin i jord. Sänkta grundvattennivåer ökar omsättningen av
vatten i jord och berg (ökad grundvattenbildning), vilket dels begränsar påverkan men också ändrar
grundvattnets kemiska innehåll. Påverkan kan leda till att skador uppkommer:

Inom lerområden kan sänkning av grundvattennivån i främst undre grundvattenmagasin
medföra portryckssänkning i leran, vilket kan ge upphov till sättningar. Detta kan på sikt skada
byggnader och anläggningar.

Inom områden där grundvatten förekommer i ett övre magasin kan nivåsänkning i det övre
magasinet leda till nedbrytning av organiskt material. Det kan leda till att byggnader och
anläggningar som är grundlagda på träpålar eller rustbäddar av trä skadas.

Grundvattennivåsänkning i berg kan påverka bergborrade brunnar negativt genom att möjligt
energi- och vattenuttag reduceras. Inom påverkansområdet förekommer huvudsakligen
anläggningar med brunnar för energiuttag, men även ett mindre antal brunnar som används för
kyla och vattenuttag förekommer. Flertalet brunnar tillhör enskilda anläggningar (med enstaka
brunnar), men det förekommer ett 20-tal större gemensamma anläggningar (energisystem för
värme och kyla med 10-50 brunnar eller fler) inom påverkansområdet.

Grundvattennivåsänkning i jord kan påverka naturvärden i form av biotoper och större/äldre
skyddsvärda träd. Sänkta nivåer kan ge upphov till minskat växttillgängligt vatten vilket kan
skada vissa naturvärden så att tillväxten minskar och/eller en förskjutning sker i riktning mot
naturvärden som föredrar torrare markförhållanden, vilket sker på bekostnad av mer
vattenkrävande naturtyper.

Bortledning av grundvatten från tunnel och schakt kan göra att läckaget genom leran från övre
till undre magasin ökar, vilket bland annat kan medföra ökad vattenomsättning. Förändringar i
strömningsriktning i undre magasin kan också uppkomma. Detta kan samlat leda till
mobilisering och förändrad spridning av befintliga föroreningar i mark.

Bortledning av grundvatten från tunnlar och schakt kan allmänt påverka
grundvattenströmningen i berggrunden med påföljd att inläckaget till befintliga tunnlar och
andra berganläggningar förändras. Mest troligt är att inflödet till sådana anläggningar minskar
till följd av byggandet av tunnelanläggningen.
10.3 Risköversikt ökad mängd grundvatten
För att reducera påverkan från bortledning av grundvatten planeras åtgärder för att öka grundvattenmängden genom skyddsinfiltration. Infiltration av vatten utförs genom infiltrationsanläggningar där
vatten leds ner till avsett magasin i jord och berg. Skyddsinfiltration kan lokalt ge upphov till förhöjda
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-342
City Link etapp 2
grundvattennivåer, med påföljd att negativa konsekvenser kan uppkomma. Sådan påverkan kan leda till
att följande skador kan uppkomma:

I samband med infiltration av vatten till övre och undre grundvattenmagasin kan förhöjda
grundvattennivåer uppkomma, som till exempel kan ge översvämning/fuktskador i källare samt
ändrade växtbetingelser för naturvärden.

I samband med infiltration av vatten till undre grundvattenmagasin kan inflöde till befintliga
undermarksanläggningar öka.
10.4 Övriga kontroller
Kontroller planeras även av bortledd mängd grundvatten samt av vattnets kemiska innehåll, före och
efter erforderlig rening och innan pumpning till recipient eller ledningssystem. Mätning av bortledda
grundvattenmängder från tunnelanläggningen kommer i huvudsak att utföras av entreprenör, och krav
kommer att ställas i entreprenadkontrakt på att ställda kvalitetskrav uppfylls.
Under byggskedet kommer grundvatten att pumpas från lågpunkter och pumpgropar. Kontroll av
inläckage omfattar mätning av bortpumpat vatten samt mätning i mätdammar som anläggs för att
kunna särskilja läckaget från olika delsträckor/grundvattenmagasin. För att bestämma mängden
inläckande grundvatten kommer även mängden processvatten som tillförs tunnlar och schakt under
byggskedet att mätas.
Under driftskedet kommer mätning av bortpumpat vatten utföras vid permanenta pumpanläggningar.
Vidare planeras för mätningen av tillfört vatten via skyddsinfiltration. Se vidare kapitel 10.5 och kapitel
10.6.
10.5 Förslag till omfattning
Föreliggande förslag till kontrollprogram beskriver kontrollinsatser inom angivet påverkansområde för
den planerade vattenverksamheten på sträckan Anneberg - Skanstull samt i utvalda punkter utanför
påverkansområdet. De kontroller som planeras för aktuellt projekt kommer om möjligt att samordnas
med övriga pågående vattenverksamheter i området, t ex Trafikverkets projekt Norra länken, Södra
länken och Citybanan, samt Stockholms Stads projekt Slussen och SLLs utbyggnad av tunnelbanan.
För de identifierade objekt som riskerar att skadas till följd av vattenverksamheten kan följande
principiella händelsekedja uppställas: påverkan – effekt – konsekvens. Se vidare tabell 10.1.
Kontroller inriktas mot den påverkan som kan uppkomma till följd av vattenverksamheten, samt de
effekter och konsekvenser som är följdverkan av påverkan. Eftersom vissa effekter och konsekvenser
utbildas efterhand, och i vissa fall efter lång tid, inriktas kontrollen inledningsvis på att dokumentera
bortledda mängder grundvatten samt påverkan i form av grundvattennivåsänkning. För
kontrollparametrar och skyddsåtgärder för olika riskobjekt och effekter hänvisas till sammanställning
tabell 10.2.
Kontroller har redan inletts och kommer att intensifieras under byggskedet samt fortsätta under
driftskedet. I föreliggande kontrollprogram beskrivs de kontroller som planeras för projektets olika
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-343
City Link etapp 2
skeden. Efter att byggnationen avslutats kommer ett nytt kontrollprogram som reglerar drifttiden att tas
fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Tabell 10.1
Nr
Sammanställning av händelsekedja: påverkan – effekt – konsekvens för identifierade riskobjekt. Riskobjekt
1-6 avser sänkt grundvattennivå och riskobjekt 7-8 höjd grundvattennivå.
Riskobjekt
Påverkan
Effekt
Konsekvens
Sänkt grundvattennivå genom bortledning av grundvatten (pumpning/avledning)
1
Grundvattenberoende
byggnader,
anläggningar mm
Sänkt grundvattennivå i undre/övre
magasin
Sättningar i mark
Skador på byggnader,
anläggningar mm
2
Grundvattenberoende
byggnader,
anläggningar mm
Sänkt
grundvattennivå i
övre magasin
Nedbrytning av
trägrundläggning mm
genom tillförsel av
syre
Skador på byggnader,
anläggningar mm
3
Naturvärden
Sänkt
grundvattennivå
Minskad tillgång på
växttillgängligt vatten
Försämrad tillväxt,
torka, förändrad
biotoptyp
4
Energianläggningar
Sänkt vattennivå i
brunn
Minskat maximalt
energiutbyte
Ökad kostnad för
värme/kyla, behov av
kompletterande system
5
Vattenbrunnar
Sänkt vattennivå i
brunn
Minskat vattenuttag
Ökad vattenkostnad,
behov av
kompletterande
vattenresurs
6
Markföroreningar
Sänkt grundvattennivå,
Ökad vattenomsättning
Mobilisering av
förorening, ändrad
föroreningsspridning
Ökad/förändrad
spridning
Höjd grundvattennivå genom ökad grundvattenmängd (infiltration)
7
Källare, undermarksbyggnader
Höjd grundvattennivå
Inflöde av vatten till
källare, fukt
Vattenskada i källare
mm
8
Naturvärden
Höjd grundvattennivå
Försumpning, ökad
tillgång på växttillgängligt vatten
Förändrad biotop
Kontroll av påverkan kommer huvudsakligen att utgöras av mätning av vattennivåer i
grundvattenmagasin och i enstaka fall i ytvattenmagasin/vattendrag. Mätning av nivåer görs i rör och
brunnar etablerade i jordlager samt i bergborrade brunnar. För mätning i övre magasin vid
byggnader/anläggningar med trägrundläggning, krävs normalt förhållandevis stort antal mätpunkter. I
enstaka fall kan det bli aktuellt att mäta portrycksnivåer (i områden med mäktiga lerlager). Mätning görs
generellt en gång per månad eller med tätare frekvens i områden där grundvattenpåverkande arbeten
pågår samt där det finns behov av tät uppföljning för exempelvis styrning av skyddsinfiltration.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-344
City Link etapp 2
Tabell 10.2
Nr
Sammanställning av planerad kontroll för olika identifierade riskobjekt, samt vilka skyddsåtgärder som kan
bli aktuella. Riskobjekt 1-6 avser sänkt grundvattennivå och riskobjekt 7-8 höjd grundvattennivå.
Riskobjekt
Kontrollparametrar
Påverkan
Skyddsåtgärder
Effekt - konsekvens
Sänkt grundvattennivå genom bortledning av grundvatten (pumpning/avledning)
1
Grundvattenberoende
byggnader,
anläggningar mm
Grundvattennivåer i
övre/undre magasin
(rör, brunn), portryck
Sättningsmätning
dubb, pegel mm.
Besiktning
Tätning
Skyddsinfiltration
Grundförstärkning
2
Grundvattenberoende
byggnader,
anläggningar mm
Grundvattennivåer i
övre magasin (rör)
Besiktning
Tätning
Skyddsinfiltration
Grundförstärkning
3
Naturvärden
Grundvattennivåer i
övre/undre magasin
(rör), markvattenhalt
Markvattenhaltmätning
Naturbesiktning
Bevattning
4
Energianläggningar
Vattennivåer i brunn
Minskat maximalt
energiuttag,
effektförlust
Åtgärder i
brunn/anläggning
5
Vattenbrunnar
Vattennivåer i brunn
Minskat vattenuttag
Åtgärder i brunn
6
Markföroreningar
Grundvattennivåer i
övre/undre magasin
(rör, brunn),
provtagning av vatten
Ändrade
fysikaliska/kemiska
förhållanden i
grundvatten
Skyddsinfiltration,
omhändertagande av
förorening
Höjd grundvattennivå genom ökad grundvattenbildning (infiltration)
7
Källare eller annan
undermarksbyggnad
Grundvattennivåer i
övre/undre magasin
Besiktning, mätning i
pumpgrop
Avsluta/omlokalisera
infiltration
8
Naturvärden
Grundvattennivå i
övre/undre magasin
Markvattenhaltmätning
Naturbesiktning
Avsluta/omlokalisera
infiltration
Kontroll av påverkan i energianläggningar kommer huvudsakligen att utgöras av mätning av
vattennivåer direkt i energibrunnar. För att möjliggöra dessa mätningar krävs permanent installationer
(utan att förbigå krav enligt Normbrunn -07). För att registrera eventuell påverkan på större
värmesystem kan det som alternativ/komplement vara lämpligt att mäta systemets energikapacitet i
stället. Genom att mäta vattennivåer i energibrunnar inhämtas kunskap om redan avsänkta nivåer i
anslutning till befintliga tunnelanläggningar.
Kontroll av effekter och konsekvenser till följd av grundvattennivåsänkning i sättningskänsliga områden
och på grundvattenberoende byggnader och anläggningar utförs genom precisionsmätning av
sättningsrörelser (dubb/spikar/brunnslock/räl mm) samt besiktning före, under och efter anläggande.
Dessa mätningar görs ca 2 ggr per år. Behovet av mätning styrs i hög grad av uppkommen
grundvattenpåverkan samt byggnaders och anläggningars känslighet.
Miljökonsekvenserna för naturvärden har utretts (redovisas i MKB). För att avgöra vilka kontroller och
skyddsåtgärder som är bäst lämpade för skyddsvärda naturvärden kommer en arbetsgrupp att bildas.
Arbetsgruppen kommer att bestå av de olika kompetenser som krävs för att hantera de frågor som
kommer upp. En referensgrupp har föreslagits med företrädare från länsstyrelsen och berörda
kommuner.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-345
City Link etapp 2
10.6 Skyddsåtgärder
Syftet med skyddsåtgärder är att undvika skador på enskilda och allmänna intressen inom ramen för
aktuell vattenverksamhet. De primära skyddsåtgärderna är:

Vid behov tätning av berganläggning genom injektering (se Teknisk beskrivning)

Vid behov tätning av övergång mellan betongkonstruktion och bergschakt

Schaktning inom tillfällig konstruktion (exempelvis spont) vars täthet anpassas till
hydrogeologiska förutsättningar och behov

Direkta åtgärder i energianläggningar innan eventuell påverkan blir aktuell
För detaljer när det gäller teknisk utformning hänvisas till Teknisk beskrivning ingående i ansökan.
I de fall det trots ovan angivna skyddsåtgärder uppkommer risk för negativa konsekvenser, kan det bli
aktuellt med åtgärder som innebär ökning av grundvattenmängd. En sådan ökning genomförs vanligen
genom att infiltrera vatten i övre eller undre grundvattenmagasin i jord och berg, så kallad
skyddsinfiltration. Skyddsåtgärder inriktade mot naturvärden är bevattning. Sådana åtgärder görs
baserat på mätningar inom ramen för kontrollprogram. Valet av infiltrationsanläggning och
bevattningsanläggningar baseras på lokala hydrogeologiska förutsättningar/förhållanden samt
riskobjektens behov.
Genomförda undersökningar, samt erfarenheter från andra aktuella infrastrukturprojekt, visar att
skyddsinfiltration är effektiv för att begränsa risken för skada. Principuppbyggnad för
infiltrationsanläggningar framgår av Teknisk beskrivning ingående i ansökan.
Styrning av åtgärder såsom skyddsinfiltration och bevattning görs utifrån åtgärdsnivåer. Vad gäller
åtgärdsnivåer kommer följande underlag att användas:

Grundvattenberoende byggnader och anläggningar: Kvartersbeskrivningar

Naturvärden: Kontroll- och åtgärdsplan framtaget av arbetsgrupp

Föroreningar i mark: Kontroll- och åtgärdsplan
Kvartersbeskrivningar kommer att framarbetas. Kvartersbeskrivning innehåller uppgifter såsom
markförhållanden samt hydrogeologiska förhållanden inom och i direkt anslutning till aktuella kvarter,
exempelvis bergnivå, jordlageruppbyggnad, historiska och aktuella grundvattennivåer, ev befintliga
större skador samt kontrollpunkter för sättningar och eventuella infiltrationsanläggningar.
Beskrivningen redovisar även byggnaders och anläggningars grundläggningsförhållanden, överkant
trägrundläggning, källargolvnivåer mm. Beskrivningen kommer att redovisa förslag till åtgärdsnivåer för
varje känsligt objekt (riskobjekt) inom påverkansområdet, samt vilken eller vilka kontrollpunkter som
knyts till varje enskilt riskobjekt.
Kontroll- och åtgärdsprogram för energianläggningar och brunnar kommer att framarbetas.
Programmet kommer att redovisa i vilka anläggningar olika former av förebyggande åtgärder planeras
innan påverkande arbeten påbörjas, i vilka anläggningar mätanordningar ska installeras för att
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-346
City Link etapp 2
möjliggöra fortlöpande vattennivåkontroll, i vilka anläggningar eventuellt andra typer av kontroller ska
utföras, samt vilka åtgärder som kan bli aktuella i de fall skador konstateras.
Utifrån de tre klasser som definierats i kapitel 9.3 planeras för följande åtgärder:
1.
0-50 m ut från tunnelanläggningen: lokalisering av energibrunnar, inmätning om brunnsläge i
berg måste säkerställas samt eventuella skyddsåtgärder såsom exempelvis fyllning av brunnar
med termiskt ledande material som ersättning för vatten, fördjupning av befintlig brunn, ny
brunn etc.
2.
50-100 m ut från tunnelanläggningen: installation av pejlrör samt mätning av vattennivå för
flertalet tillgängliga brunnar.
3.
>100 m ut från tunnelanläggningen (inom påverkansområdet): installation av pejlrör samt
mätning av vattennivå för ett urval av brunnar.
Kontroll- och åtgärdsprogram för riskobjekt avseende naturvärden kommer att framarbetas.
Programmet kommer att redovisa hur påverkan och effekter ska kontrolleras samt vilka skyddsåtgärder
som vid behov planeras sättas in vid särskilt höga och känsliga naturvärden.
Kontroll- och åtgärdsprogram för riskobjekt avseende föroreningar i mark kommer att framarbetas.
Programmet kommer att redovisa hur påverkan och effekter ska kontrolleras samt vilka skyddsåtgärder
som planeras sättas in vid behov.
10.6.1 Skyddsinfiltration
Skyddsinfiltration planeras vid behov inom hela påverkansområdet, huvudsakligen i områden där det
förekommer riskobjekt som är känsliga för grundvattenpåverkan. I figur 10.1 redovisas de områden där
permanent skyddsinfiltration bedöms kunna bli aktuellt. Det bedöms att skyddsinfiltration i flertalet fall
kommer att koncentreras till byggskedet, medan permanent infiltration begränsas till ett mindre antal
områden. Bakomliggande resonemang när det gäller behov av permanent skyddsinfiltration redovisas i
kapitel 9. Troliga områden för permanent skyddsinfiltration redovisas i figur 10.1. I dagsläget planeras
permanent infiltration i flera områden huvudsakligen i kommunal eller statligt ägd mark:
1.
Danderyd: nordöst om Nora torg, Mörby centrum och Danderyds sjukhus.
2.
Norra Djurgården: nord-nordväst och väst om Naturhistoriska riksmuseet och väst om
Uggleviken.
3.
Östermalm: vid Humlegården, sträckan Valhallavägen – Östermalmstorg.
4.
Södermalm: Tjärhovsgatan och längs Katarina Bangata ner mot Blecktornsparken.
Under byggskedet kommer anläggningar för skyddsinfiltration byggas baserat på mätningar inom ramen
för kontrollprogrammet. Troliga områden är identifierade sättningsriskområden samt där det finns
byggnader och anläggningar med känslig grundläggning.
Under byggskedet kommer infiltration att utföras med kommunalt dricksvatten, medan det under
efterföljande driftskede kan bli aktuellt med annan vattenförsörjning.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-347
City Link etapp 2
10.7 Åtgärdsnivåer för styrning
För att säkerställa att övergripande planering, kontroll- och skyddsåtgärder genomförs på ett riktigt sätt,
planeras för två åtgärdsnivåer avseende grundvattennivåer enligt nedan sammanställning. Förslag till
åtgärdsnivåer för riskobjekt kommer att tas fram inom ramen för kvartersbeskrivningar och olika
åtgärdsplaner.
Åtgärdsnivå 1: Ska uppmärksamma (larmnivå) en första påverkan från tunnelanläggningen
Åtgärdsnivå 1 föranleder utredning av orsaken till varför grundvattennivån passerades. Utreds om det
finns hydraulisk koppling till pågående arbeten eller annan vattenverksamhet i området. Jämförelser
görs med andra observationspunkter och parametrar såsom exempelvis nederbörd. Följden av att
åtgärdsnivå 1 underskrids/överskrids, kan t ex vara att mätfrekvensen ökas eller att automatiska
registrerande mätsystem installeras samt att utredningar genomförs, men kan också leda till direkta
åtgärder om så bedöms erforderligt.
Åtgärdsnivå 2: Ska uppmärksamma att åtgärder måste vidtas för att undvika skada
Åtgärdsnivå 2 föranleder i de flesta fall att direkta hydrauliska åtgärder vidtas. Följden av att åtgärdsnivå
2 underskrids/överskrids kan vara att skyddsinfiltration inleds respektive begränsas.
10.7.1 Val av åtgärdsnivåer
Åtgärdsnivåer för grundvatten är kopplade till riskobjekt som är känsliga för grundvattennivåpåverkan.
Generellt har följande angreppssätt valts:
Åtgärdsnivå för undre grundvattenmagasin (jord): Åtgärdsnivå 1 motsvaras av en normal lågvattennivå
eller högvattennivå (ungefär årligen återkommande). Åtgärdsnivå 2 definieras som lägsta alternativt
högsta uppmätta nivå i undre grundvattenmagasin, undantaget tillfälliga variationer som knyts till
grundvattenpåverkande verksamheter i området. Hänsyn tas till byggnaders och anläggningars
känslighet samt eventuella befintliga skador. För de fall där en lång mätserie inte finns, ansätts
preliminära åtgärdsnivåer som revideras i samråd med tillsynsmyndigheten efter att tillräckliga
mätserier erhållits.
Åtgärdsnivå för övre grundvattenmagasin (jord): Åtgärdsnivå 1 motsvaras av en normal lågvattennivå
eller högvattennivå (ungefär årligen återkommande). Åtgärdsnivå 2 baseras i huvudsak på
trägrundläggningars överkant (pålavskärnings-/rustbäddsnivå) samt källargolvsnivåer och källares
konstruktion och känslighet för höga vattennivåer. För de fall där en lång mätserie inte finns ansätts
preliminära åtgärdsnivåer som revideras i samråd med tillsynsmyndighet efter att tillräckliga mätserier
erhållits. Styrning av infiltration kommer att utföras så att översvämning i källare undviks.
10.8 Sammanställning och analys av data
All mätinformation från kontrollprogrammet registreras fortlöpande i projektets databas. Informationen
kommer att användas som underlag för analyser och presentationer, samt för extern kontroll och
redovisning i form av rapporter till tillsynsmyndigheter.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-348
City Link etapp 2
Figur 10.1
Huvudsakliga områden där permanent infiltration planeras eller kan bli aktuellt.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-349
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
10-350
City Link etapp 2
11
Referenser
11.1
Framtagna underlagsdokument
Underlagsdokument framtagna inom ramen för det hydrogeologiska utredningsarbetet.
[1]
PM Inventering Grundvattenberoende grundläggning, 2015, COWI 2015-03-31
[2]
PM Inventering Energianläggningar i berg, COWI 2015-03-31
[3]
PM Inventering Grundvattenberoende naturvärden, COWI 2015-03-31
[4]
PM Inventering Markföroreningar, COWI 2015-03-31
[5]
PM Hydrogeologiska förhållanden i berg, COWI 2015-03-31
[6]
PM Metodbeskrivning Geomodell, COWI 2015-03-31
[7]
PM Hydrauliska beräkningar, COWI 2015-03-31
[8]
PM Riskanalys marksättningar, COWI 2015-031-31
[9]
PM Calculation, Geotechnical Engineering (PM_G0011), COWI 2015-03-31
[10]
Ground Investigation Report, SWECO, 2014-06-01
[11]
Ground Investigation Report, Geotechnical Engineering (RA_G0011), COWI, 2014-0228
[12]
Ground Investigation Report, Hydrogeology (RA_G0012), COWI, 2014-02-28
[13]
Hydrogeological Investigations, Evaluation Report (PM_G0014:Appendix B, 2014-03-07
11.2 Övriga referenser
Andersson, A.-C., & Berntsson, J. (1979). Kontrollerad grundvattenbalans genom djupinfiltration. En
inventering av djupinfiltrationsprojekt. Chalmers Tekniska Högskola. Geohydrologiska forskningsgruppen.
Axel-Nilsson, G., & Hansson, H. (1940). Stadskollegiets utlåtanden och memorial bihang 1940:3- s 19-42.
Stockholm: Stockholms stad, Stockholmskällan. Hämtat från
http://stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=22934
Banverket. (2005). PM Hydrogeologi. Citybanan i Stockholm - Spårtunnel på Södermalm. Bergab.
Banverket. (2007). PM Geohydrologi, Spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen. Stockholm. Aqualog.
City Link. (2013). RA-BE011 Geological interpretation report.
COWI. (2014-10-27). City Link Etapp 2, PM Inventering Energianläggningar i berg. COWI.
COWI. (2014-11-06). City Link Etapp 2, PM Inventering byggnader Grundvattenberoende grundläggning.
COWI.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
11-351
City Link etapp 2
COWI. (2014-11-30). City Link Etapp 2, PM Metodbeskrivning av Geomodell. COWI.
COWI. [3]. (2014-06-01). City Link Etapp 2, PM Inventering Naturvärden. COWI.
COWI. [4]. (2014-06-01). City Link Etapp 2, PM Inventering Markföroreningar. COWI.
DPWebMap. (u.d.). Hämtat 2013-06-14.
Fredriksson, M. (1990). Vattenvägen från Jarlaplan till Nybroviken. Stockholms stadsmuseum.
Gustafson, G. (1986). Hydrogeological preinvestigations in rock. Theoretical basis and applications.
Stockholm: Swedish Rock Engineering Research Foundation (BeFo).
Gustafson, G. (2009). Hydrogeologi för bergbyggare. Stockholm: Formas.
Hagconsult. (1968). Utredning beträffande grundläggning byggnadsetapp I samt översiktlig
marklagerundersökning byggnadsetapp ΙI i kv. Pyramiden. Stockholm.
Hagconsult. (1978). Danderydsberg. Översiktlig geologisk-geoteknisk karta. Stockholm.
Hultberg, H., Ericsson, L., Hultengren, S., & Mossmark, S. (2005). Effekter av grundvattensänkning och
vattenuttag på grundvattenbildning och vattenkvalitetsutveckling i kristallin berggrund. Slutrapport av fas 1
från fältförsök i Äspö och Gårdsjön under perioden 1997-2005. Rapport 2005:17.
Jakobsson, H. (2012). Kalla krigets historia. Hämtat från http://hjak.se/.
Kruseman, G., & de Ridder, N. (1970). Analysis and Evaluation of Pumping Test Data. Wageningen:
International Institute for Land Reclamation and Improvement (ILRI).
Lindahl, E. (2013-03-18). Ingenjör, Grontmij. (U. Clevfors, Intervjuare)
Liszka, H. (2013-11-05). Infiltration Norra Länken. Solna: Trafikverket.
Löwe, A. (1982). PM Rörande undersökningar av grundförhållanden i fastigheten kv Pelikanen nr 5 på
Södermalm. Stockholm.
Moye, D. G. (1967). Diamond Drilling for Foundation Exploration. Sydney: Civil Engineering Transactions
Vol. CE 9, no 1.
Nehrfors, U. (1988). Utlåtande över geoteknisk utredning för TRÄSKFLODEN 15 och BORGARSKOLAN 1,
Östermalm. Geobyrån.
Nordström, A. (1971). Stockholmsåsens grundvattenförhållande. En undersökning av åspartiet mellan
Brunnsviken och Sandsborgskyrkogården. Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
Patrick Lönnberg. (u.d.). http://patlon.se/nr.html. Hämtat från <http://patlon.se/nr.html.
Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J., & Pers, C. (2006). Grundvattenbildning i svenska typjordar. Uppsala
Universitet.
SGF. (2013). Rapport 1:2013 Geoteknisk Fälthandbok.
SGU. (1964). Geologiska Kartbladet Stockholm NO, Skala 1:50 000. Serie. Ae nr 1. Stockholm: SGU.
SGU. (1996). Grundvattenförekomster Stockholm Stad skala 1:50 000.
SGU. (2001). Berggrundskarta 10I Stockholm (SGU Serie BA No. 60).
SL. (2012-01-20). Informations PM om Idéstudie – Kollektivtrafiklösning för Ostsektorn. Stockholm.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
11-352
City Link etapp 2
Stadsdelsförvaltningarna Stockholm Vatten AB. (2001). Dagvatten. Befintliga anläggningar.
Dagvattenstrategi för Stockholm. Stockholm: Stadsdelsförvaltningarna Stockholm Vatten AB.
Statens Fastighetsverk. (2006). Bergteknisk besiktning. Bergrum 182, Skeppsholmen. Stockholm stad.
Stockholm. Tyréns.
Statens Fastighetsverk. (u.d.). 125 år i Humlegården, Kungliga Biblioteket. Hämtat från www.sfv.sef:
http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/kulturvarden/2002_04/125_ar_i_humlegarden.pdf
Statens Fastighetsverk. (u.d.). Bergrummet Skeppsholmen, Kungliga biblioteket. Hämtat från www.sfv.se:
http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/lediga_lokaler/ locations/ bergrummet_skeppsholmen.html>.
Stockholms Stad. (2012). Hydrogeologisk utredning. Projekt Slussen. Stockholm. Bergab.
Stockholms stadsbyggnadskontor. (1978). Byggnadsgeologiska kartan. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret.
Hämtat från http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/expl/geokarta/DPWebMap.html
Stålhös, G. (1969). Stockholmstraktens berggrund, skala 1:100 000. Sveriges geologiska undersökning Ba nr
24.
Sundin, N.-O., & Karlsson, B. (1992). Fullborrning av Ormentunneln, Stockholm. Prognos, uppföljning och
analys av drivningsdata. Stockholm: BeFo.
Svenska Kraftnät. (2012). City Link Etapp 2. Förstudie. Svenska Kraftnät .
Theis, C. (1935). The relation between the lowering of the piezometric surface and the rate and duration of
discharge of a well using groundwater storage. Trans. Am. Geophys. Union, 16, 519-524.
Thiem, G. (1906). Hydrologische Methoden. Leipzig: Gebhardt.
Trafikverket. (2010). Grundvattensituationen vid Norra länken under byggskede. Perioden april 2010 september 2010. Solna: Trafikverket.
Trafikverket. (2011). Grundvattensituationen vid Norra länken och Norra station under byggskede. Perioden
maj 2011 - oktober 2011. Solna: Trafikverket.
United States Environmental Protection Agency. (u.d.). BASINS (Better Assessment Science Integrating point
& Non-point Sources). Hämtat från http://water.epa.gov/scitech/datait/models/basins/index.cfm
VBB Viak. (1996). Akviferlager till fjärrkylanätet. Förstudie- Etapp 1. Utredning för Stockholm Energi.
Vidstrand, P. (1999). Hydrogeological scale effects in crystalline rocks, Comparison of field data from Äspö
HRL with data from predictive upscaling methods. Göteborg: Licentiate Thesis, Chalmers University of
Technology.
Vägverket. (2004). Norra Länken, Hydrogeologisk utredning. Stockholm. Bergab
Vägverket. (2009). Grundvattensituationen vid Norra länken under byggskede. Perioden mars 2009 september 2009. Solna: Vägverket.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
11-353
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
11-354
City Link etapp 2
12
Ordlista
I denna ordlista förklaras på översiktligt sätt en del begrepp som används i föreliggande dokument. För
uttömmande och vetenskapligt exakta definitioner hänvisas till andra relevanta källor, ex SIG-I1, Jord
egenskaper av Rolf Larsson (2008).

Avrinningsområde
Ett avgränsat område inom vilket yt- och grundvatten avrinner
fram till en viss plats. Området avgränsas av vattendelare
(huvudsakligen topografiska höjder) som utgör gräns mot andra
avrinningsområden. Vattendelaren utgör en hydraulisk gräns
över vilken inget vatten strömmar.

Biotop
Biologisk term för en typ av avgränsad omgivning där vissa växteller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper
gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen
påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.

BIPS
Borehole Image Processing System: Fotografering av
borrhålsvägg med syfte att identifiera strukturer i berget,
exempelvis sprickor.

Blöt lera
Modellterm, ej geoteknisk term: Lerförekomst under
grundvattenytan (lera med porvattentryck).

Byggskede
Det skede under vilket byggnation pågår som förändrar
bortledningen av grundvatten, t ex drivning av tunnel, borrning
för schakt, bergförstärkning, efterinjektering, vissa typer av
installationer mm.

CPT
Cone Penetration Test: sonderingsmetod för att beräkna
markens hållfasthetsegenskaper.

CRS-analys, CRS-försök
Laboratorieförsök där opåverkat (ostört) lerprov utsätts för
konstant deformationshastighet för bedömning av lerans
hållfasthet och hur mycket lerjorden kompakteras vid en
dränering av porvattenhalten.

Driftskede
Det skede som startar då anläggningen är så pass färdigbyggd att
ingen större förändring av vattenverksamheten längre sker. För
ansökan om grundvattenbortledning innebär det att tunneldelar
är färdigutsprängda.

EBH-stödet
Länsstyrelsens databas över information om misstänkt eller
konstaterade förorenade områden. Här finns bland annat
information om vilken typ av verksamhet som funnits på en
specifik plats.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-355
City Link etapp 2

ECOS
Databas för ärendehantering förorenad mark

Finjord
Utgör av jordfraktioner silt (>0,002 till 0,063 mm) och ler
(≤0,002 mm).

Friktionsjord
Jord vars hållfasthet till övervägande del beror på friktion
mellan kornen (>0,063 mm). Grus och sand är exempel på
friktionsjord. I föreliggande utredning har jordfraktionen silt vid
översiktliga beskrivningar grupperats tillsammans med
friktionsjord.

Fyllningsjord, fyllning
Utfyllnadsmassor, jord som inte är bildats i naturliga processer
på platsen.

GIS
Geografiskt InformationsSystem: Program för att hantera bland
annat kartor.

Gravitationsvattendelare
Vid en gravitationsvattendelare sker avrinning mot två olika håll
under ostörda förhållanden. Det exakta läget för en sådan
vattendelare varierar med tillgång på vatten i marken och
markens vattenförande förmåga.

Grundvattenbildning
Tillflöde av vatten till grundvattenzon. Grundvatten bildas i
inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzon
till grundvattenzon. I utströmningsområden sker ett omvänt
flöde.

Grundvattendelare
Gränslinje mellan två grundvattenområden, avgränsar det
område där grundvattnet avrinner via en gemensam punkt, t.ex.
ett vattendrag, se också Grundvattenområde. En
grundvattendelares läge kan vara olika vid olika tidpunkter,
bland annat på grund av årstidsberoende variationer i
grundvattenbildning.

Grundvattenmagasin
Grundvattenförande geologisk bildning som är så avgränsad att
den kan betraktas som en hydraulisk enhet.
Övre i jord
Ett grundvattenmagasin i jord utan överliggande täta lager, ett
s.k. öppet grundvattenmagasin. Förekommer vanligen i
fyllningsjord längs tunnelsträckningen.
Undre i jord
Ett grundvattenmagasin som helt eller delvis förekommer under
täta jordlager. Detta grundvattenmagasin uppträder längs
tunnelsträckningen i det jordlager som avsatts direkt på berget
och som vanligtvis utgörs av morän eller glacifluviala (isälvs-)
avlagringar. Detta jordlager benämns friktionsjord i denna PM.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-356
City Link etapp 2

Grundvattennivå, trycknivå
Grundvattnets tryckhöjd mätt i en punkt i magasinet hänförd till
ett referensplan. I ett öppet magasin och i en brunn i ett slutet
magasin utgörs grundvattennivån av en grundvattenyta.

Grundvattenområde
En geologisk bildning som är så avgränsad att den kan betraktas
som en hydrologisk enhet, se också Grundvattendelare.

Grundvattenyta
Den yta i marken som utbildas där jämvikt råder mellan
atmosfärstrycket och vätsketrycket i det geologiska materialets
porer. Är den vattenyta som fås när man schakter ner i aktuellt
grundvattenmagasin.

Gröna boken
Stockholms stads sammanställning av misstänkta riskområden
för markföroreningar.

Heterogen
Egenskap som varierar från plats till plats, oenhetligt.

Hydraulisk konduktivitet
En egenskap som beskriver ett geologiskt materials
vattengenomsläpplighet med hänsyn tagen till vätskans
egenskaper. Förkortas K och benämns ofta K-värde. Beror av
materialets permeabilitet, mättnadsgrad samt vätskans densitet
och viskositet. I denna PM används den hydrauliska
konduktiviteten endast för mättade flöden.
Det specifika grundvattenflödet, q, kan beräknas genom Darcys
lag: 𝑞 = 𝐾 ∙
∆ℎ
∆𝑙
där
∆ℎ
∆𝑙
utgör hydrauliska gradient och den
hydrauliska konduktivitet K en proportionalitetskonstant.

Hydraulisk kontakt
Förekomst av flödesväg mellan olika grundvattenförekomster t
(konnektivitet)
ex sprick- och/eller krosszoner, grundvattenmagasin i jord och
större vattenområden.

Hydraulisk gräns
Förekomsten av hydrauliska gräns kan påverka
påverkansområdets utbredning. Positiva hydrauliska gränser
utgörs av vattendrag, vattenområden och större
grundvattenförekomster. Negativa hydrauliska gränser utgörs av
ogenomsläppliga geologiska material och topografiska
grundvattendelare.


Hydrauliska
tester/observationer
Omfattar bland annat pulstest, provpumpning och
Infiltrationsförsök, infiltration
Hydraulisk test då vatten tillförs grundvattenmagasin eller
infiltrationsförsök för att utreda hydrogeologiska förhållanden.
vattenförande lager. Skyddsinfiltration innebär att tillföra vatten
i marken för att upprätthålla specifik grundvattennivån.

Interpolation, interpolering
Beräkning av funktionsvärden som ligger mellan redan kända
värden.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-357
City Link etapp 2

Konsolidering
En volymminskning (komprimering) av (ler)jord på grund av
belastning eller minskning av portryck. När lerjord belastas
pressas vatten ut ur jorden (porvolymen minskar). Om
trycknivån sänks i under- eller överliggande jordlager kommer
lerjordens portryck att minska med en konsolidering som följd.
En överkonsoliderad jord har tidigare varit utsatt för en större
belastning eller grundvattentrycknivåsänkning än dagens
förhållanden. En underkonsoliderad lerjord är utsatt för en
belastning eller trycknivåsänkning men har ännu inte anpassats
(konsoliderats) för rådande förhållanden.

MIFO-metodiken
Metodik för Inventering av Förorenade Områden. MIFOmetodiken är framtagen av Naturvårdsverket och finns
beskriven i Rapport 4918.

Provpumpning
Hydraulisk test för att bestämma ett grundvattenmagasins eller
brunns hydrauliska egenskaper genom att under kontrollerade
former pumpa och mäta grundvattennivåns avsänkning och
återhämtning.

Pulstest
Hydraulisk test för att bestämma ett grundvattenmagasins eller
brunns hydrauliska egenskaper genom att en känd volym
momentant tillsätts eller avlägsnas ur en brunn eller ett
grundvattenrör varvid störningens respons på grundvattennivån
registreras.

Raiseborrning
Borrmetod som innebär att ett upprymningshuvud (rymmare)
dras upp genom ett mindre pilothål för att skapa ett borrhål med
stor diameter och slät borrhålsvägg. Det berg som borras loss
faller ned till den undre nivån.

Recipient
Vattenområde som används som mottagare av orenat eller renat
avloppsvatten eller dagvatten.

Spröd deformation
Deformation av berggrunden i den övre delen av jordskorpan
som ger upphov till sprickor, förkastningar etc. Orsakas
huvudsakligen av tektoniska krafter.

Stationära förhållanden
Tillstånd då grundvattenförhållandena och hydrauliska
egenskaper är konstanta i tiden, t.ex. vid provpumpning när
tillrinningen är lika stort som uttaget så att avsänkningstratten
är konstant.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-358
City Link etapp 2

Svaghetszon
En generell benämning för partier med mer omfattande spröd
deformation än sidoberget. I denna PM görs en uppdelning i
sprickzoner och krosszoner där de senare representerar zoner av
mer omfattande deformation som uppkommit genom rörelser i
jordens krusta.

Sättning, sättningsrörelse
Markytan sjunker på grund av att underliggande jordlager
pressas samman (konsolideras).

Sättningsbenägen mark (jord)
Jordar som konsolideras (trycks ihop) av pålagd last (byggnader,
fyllning) eller av sänkning av grundvattnets trycknivå. I denna
PM avses finjordar och i huvudsak lerjordar.

Torrskorpelera
Avvattnad, konsoliderad lerjord vid markytan som ofta är
uppsprucken.

Transient tillstånd
Motsatsen till stationärt tillstånd, se detta.

Transmissivitet
Ett grundvattenmagasins förmåga att avge vatten. För ett slutet
grundvattenmagasin definieras transmissiviteten, T, som: T =
Kb där K är den hydrauliska konduktiviteten och b är magasinets
mäktighet.

Tunnelnivå
Anges som nivå för tunnelbotten.

Ytvattendelare
En ytvattendelare avgränsar ett avrinningsområde. Nederbörd
som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra
till avrinningen och grundvattenbildningen inom
avrinningsområdet. Ytvattendelare utgörs ofta av höjder i
terrängen.
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-359
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi
2015-04-15
12-360
Bilaga A
Översiktskartor, detalj
City Link etapp 2
PM Hydrogeologi