1. No category

FOTO: ULF STECKSÉN
Årsredovisning och
koncernbokslut 2014
Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia firade
nationaldagen den 6 juni i Ånge 2014.
Innehåll
1
2
Kommunstyrelsens ordförande ....................................................................................................... 3
Kommunfakta ................................................................................................................................. 4
2.1
Organisation ........................................................................................................................... 4
2.2
Mandatfördelning i kommunfullmäktige................................................................................ 4
2.3
Hur användes skattepengarna 2014 ........................................................................................ 5
2.4
Utdebitering av skatt 2014...................................................................................................... 6
2.5
Befolkningsutveckling............................................................................................................ 6
2.6
Befolkningsutveckling med prognos till 2024........................................................................ 7
2.7
Kommunens vision ................................................................................................................. 7
3 Förvaltningsberättelse .................................................................................................................... 8
3.1
Omvärld .................................................................................................................................. 8
3.2
Verksamhet ........................................................................................................................... 10
3.3
Ekonomi ............................................................................................................................... 11
3.4
Personal ................................................................................................................................ 16
3.5
Måluppfyllelse ...................................................................................................................... 18
3.6
Framtiden – möjligheter och utmaningar ............................................................................. 23
4 Resultaträkning............................................................................................................................. 28
5 Balansräkning ............................................................................................................................... 29
6 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 30
7 Fem år i sammandrag ................................................................................................................... 31
8 Noter till redovisningen ................................................................................................................ 32
9 Revisionen .................................................................................................................................... 41
9.1
ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014 – revisionen) ....................................................... 41
9.2
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014 – revisionen)............................................... 41
9.3
FRAMTIDEN (2014 – REVISIONEN) ............................................................................... 41
10
Finansiering exkl anslag för oförutsedda behov ....................................................................... 42
10.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014 – finansiering) .................................................... 42
10.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014 – finansiering) ............................................ 42
10.3 FRAMTIDEN (2014 – finansiering) .................................................................................... 42
11
Kommunstyrelsen ..................................................................................................................... 43
11.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-kommunstyrelsen) .............................................. 43
11.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-kommunstyrelsen)...................................... 44
11.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014-kommunstyrelsen) ................................................................. 45
11.4 MEDARBETARE (2014-kommunstyrelsen) ....................................................................... 49
11.5 FRAMTIDEN (2014-kommunstyrelsen) ............................................................................. 49
11.6 INTERNKONTROLL (2014-kommunstyrelsen)................................................................. 50
12
Tekniska nämnden .................................................................................................................... 52
12.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-tekniska nämnden) ............................................. 52
12.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-tekniska nämnden) ..................................... 52
12.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014-tekniska nämnden) ................................................................ 53
12.4 MEDARBETARE (2014-tekniska nämnden) ...................................................................... 54
12.5 FRAMTIDEN (2014-tekniska nämnden) ............................................................................. 54
12.6 INTERNKONTROLL (2014-tekniska nämnden) ................................................................ 54
13
Humanistiska nämnden ............................................................................................................ 56
13.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-humanistiska nämnden) ..................................... 56
13.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-humanistiska nämnden) ............................. 56
13.3 MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................................................... 57
13.4 MEDARBETARE (2014-humanistiska nämnden) .............................................................. 60
13.5 FRAMTIDEN (2014-humanistiska nämnden) ..................................................................... 60
13.6 INTERNKONTROLL (2014-humanistiska nämnden) ........................................................ 61
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-04, § 21
2 (86)
14
Socialnämnden ......................................................................................................................... 62
ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-socialnämnden) .................................................. 62
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-socialnämnden) .......................................... 63
MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................................................... 63
MEDARBETARE (2014-socialnämnden) ........................................................................... 66
FRAMTIDEN (2014-socialnämnden) .................................................................................. 67
INTERNKONTROLL (2014-socialnämnden) ..................................................................... 67
15
Bygg- och miljönämnden ......................................................................................................... 70
15.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-bygg- och miljönämnden) .................................. 70
15.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-bygg- och miljönämnden) .......................... 70
15.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014 – bygg- och miljönämnden)................................................... 71
15.4 MEDARBETARE (2014-bygg- och miljönämnden) ........................................................... 72
15.5 FRAMTIDEN (2014-bygg- och miljönämnden) .................................................................. 72
15.6 INTERNKONTROLL (2014-bygg- och miljönämnden) ..................................................... 72
16
Gemensamma nämnder/förbund .............................................................................................. 74
16.1 Överförmyndarnämnden MITT ............................................................................................ 74
16.2 Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland ...................................................................... 74
16.3 Räddningstjänstförbundet ..................................................................................................... 75
17
Kommunala bolag .................................................................................................................... 77
17.1 Ånge Fastighets och Industri AB (ÅFA) .............................................................................. 77
17.2 Ånge Energi AB ................................................................................................................... 79
17.3 Ångefallen kraft AB ............................................................................................................. 80
18
Redovisningsprinciper .............................................................................................................. 81
19
Revisionsrapport ....................................................................................................................... 83
14.1
14.2
14.3
14.4
14.5
14.6
3 (86)
1 Kommunstyrelsens ordförande
2014 blev ett, ur ekonomisk synpunkt bra år för Ånge
kommun. Ser vi till hur mycket pengar vi fick in och hur
mycket som förbrukades så blev överskottet ca 12 miljoner
kronor. Dock är hälften av den summan återbetalningar av
tidigare betalda skatter m.m. Av överskottet har vi avsatt 6
miljoner för att återställa Kaffepanntippen och totalt finns nu
nästan 10 mkr avsatt.
Ett befarat underskott vändes trots allt till ett överskott 2014
både i kommunen och de kommunala bolagen.
Min bedömning är att det från 2016 inte finns några
”ekonomiska julklappar” att förvänta sig varför vi troligtvis
även framledes måste se över våra verksamheters kostnader
varje år.
En del i att ekonomin blev bättre än förväntat är att
befolkningsminskningen blev mindre än vad vi tidigare
trodde. Vi hade till och med ett litet överskott under raden
inflyttning/utflyttning. Det var alltså fler som flyttade till Ånge kommun än flyttade ut från
kommunen. Till stor del berodde detta på att ca 50 personer boende på asylförläggningarna i
Torpshammar inte flyttade när de erhållit permanent uppehållstillstånd. Men det kan poängteras att vi
de senaste åren haft låga tal inom flyttnettot men de har under så många år varit minus och inte plus.
Det var väldigt uppskattat att det svenska kungaparet besökte vår kommun på nationaldagen. I
strålande sol fick undertecknad möjlighet att berätta för Kungen och Drottningen om kommunen
under en bussresa längs Ljungan. Stor hjälp till detta gav också Jens Westin kring vårt musikunder
samt Gunnar Selling om våra naturvärden. Kommunen bjöd på ett fantastiskt program nere vid
Kapellbacken samt en avslutande lunch på Torpshammars herrgård.
Ånge kommun tog under 2014 över hemsjukvården från Landstinget och en allmän bedömning är att
vi klarade detta bäst av alla kommuner i Västernorrland men vi, liksom de andra kommunerna, ser att
kostnaderna är betydligt högre än vad den skatteväxling som gjordes med landstinget gav.
Ytterligare ett boende för ensamkommande ungdomar öppnades – denna gång i Ånge tätort. I likhet
med det tidigare öppnade i Fränsta är bedömningen att även detta boende bedrivs med väldigt god
kvalité.
Vår satsning på en omlastningsterminal mellan lastbil/tåg visade sig under 2014 vara en väldigt
lyckad investering. Det var i stort sett fullt på terminalen under hela året och vi ser att den nu, förutom
vara väldigt bra för skogsindustrin i vårt område, även kommer ge ett betydande ekonomiskt
överskott. Ambitionen är nu att kraftigt utöka de ytor som finns söder om Ånge bangård.
Befolkningen i Ånge känner sig fortfarande trygga, skolornas resultat har förbättras men listan med
utmaningar är fortfarande väldigt lång.
Sten-Ove Danielsson
Kommunalråd S
4 (86)
2 Kommunfakta
2.1
Organisation
2.2
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
Parti
mandat
Moderaterna
3
Centerpartiet
2
Kristdemokraterna
2
Socialdemokraterna
18
Vänsterpartiet
2
Sverigedemokraterna
3
Vår Framtids politiska utskott 5
Totalt:
35
5 (86)
2.3
Hur användes skattepengarna 2014
6 (86)
2.4
Utdebitering av skatt 2014
Kommun
23,33
Landsting
10,69
Församling
- Borgsjö – Haverö
begravningsavgift 0,50, kyrkoavgift 1,42
-
Torp
begravningsavgift 0,43, kyrkoavgift 1,42
Summa skatt:
- Borgsjö – Haverö
- Torp
2.5
Befolkningsutveckling
Befolkning 2014-12-31:
Totalt: 9 484
- män: 4 905
- kvinnor: 4 579
Födda och döda 2014
Inflyttade och utflyttade 2014
Befolkningsminskning: - 64
35,94
35,87
7 (86)
2.6
Befolkningsutveckling med prognos till 2024
Utveckling av folkmängden och förändringskomponenter över tiden.
Prognos för åren 2015 och framåt
Födda
Döda
1980
1990
2000
2014
2015
2024
124
149
81
76
74
73
135
234
219
186
165
149
-110
-70
-105
-89
-75
-63
Inflyttade
381
586
340
412
393
390
Utflyttade
375
464
369
387
407
372
Flyttnetto
6
122
-29
25
-14
17
Folkökning
-104
52
-134
-64
-89
-45
Folkmängd
13 349
12 587
11 234
9 484
9 395
8 850
Födelseöverskott
2.7
Kommunens vision
“Ånge kommun har en atmosfär av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva, bo och verka i.”
Övergripande mål: Jobb och kompetensförsörjning
Tre strategiska inriktningar:
 Ett levande näringsliv
 Utbildning och
kompetensförsörjning
 Det goda livet
8 (86)
3 Förvaltningsberättelse
3.1
Omvärld
3.1.1 Internationell ekonomi
En internationell konjunktur i otakt. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3
procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har
arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I åtskilliga andra länder verkar däremot
arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för
närvarande strax under 12 procent. Det kan jämföras med före finanskrisen då arbetslösheten var
ungefär 7,5 %. (SKL, Ekonomirapporten -december 2014).
3.1.2 Svensk ekonomi
Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har
dämpats markant sedan en uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning
och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även
arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på nästan 8 procent. I
denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent
i 2014 och 2015. Främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, med den för
kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns timlöne- och prisökningar på det man
förbrukar ökar normalt långsammare än timlöneökningarna i hela ekonomin vilket ger en positiv real
effekt) och en relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. (SKL, Ekonomirapporten december 2014).
3.1.3 Kommunernas ekonomi
Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor 2014. Det är en
försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Resultatnivån har varit god de senaste åren, men
förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i
form av tillfälligt konjunkturstöd. Trots goda förutsättningar och goda resultat för kommunerna
sammantaget brottas ändå en del kommuner med negativa resultat. De senaste åren har i genomsnitt
25 kommuner legat under nollan. På motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat som
överstiger 2 procent av skatter och bidrag. Variationen är således stor i kommunsverige. (SKL,
Ekonomirapporten -december 2014).
3.1.4 Arbetsmarknad
Kommunen har en viktig roll för arbetsmarknadspolitiken och det finns ett stort intresse från
kommunens sida att kunna påverka arbetsmarknadsfrågorna. Arbetet sker i samarbete med
Arbetsförmedlingen och styrs utifrån de åtgärder som riksdagen beslutar om.
Kommunen arbetar aktivt för att ge personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med
arbetsmarknaden meningsfullt arbete, praktik eller utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till
inträde på arbetsmarknaden. Unga vuxna (15-24 år) är en särskilt prioriterad målgrupp. Kommunens
arbete med att skapa förutsättningar för kommunens unga invånare att komma i arbete eller studier går
i linje med kommunens Strategi för utveckling.
Under 2014 genomfördes en förstudie med stöd av Europeiska Socialfonden (EFS) för att kartlägga
kommunens unga i ålder 16-24 som varken arbetar eller studerar. Resultatet av förstudien kommer att
bli en utgångspunkt till ansökan om genomförandeprojekt som kommer att lämnas till EFS i februari
2015 inom ramen för programområde 3 "Sysselsättningsinitiativet för unga". Förstudien och
kommande projekt är en samverkan mellan socialförvaltningen, humanistiska förvaltningen,
9 (86)
utvecklingsenheten och arbetsförmedlingen.
I december 2014 var 253 personer i ålder 16-64 öppet arbetslösa och 254 personer i program med
aktivitetsstöd. Av antalet ungdomar, i ålder 18-24, var i december 2014 52 personer öppet arbetslösa
och 86 personer i program med aktivitetsstöd.
Den öppna arbetslösheten var i december 2014 4,5 % jämfört med 4,6 % i december 2013.
16-64 år
arbetslösa
i åtgärder
totalt
2014
3,4
3,0
6,4
2013
3,6
3,1
6,7
2012
3,5
3,0
6,0
2011
3,4
2,8
6,2
Länet
arbetslösa
i åtgärder
totalt
4,0
4,0
8,0
4,1
4,3
8,4
4,2
4,3
8,6
4,4
4,2
8,6
Ånge
arbetslösa
i åtgärder
totalt
4,5
4,5
9,0
4,6
4,4
9,0
4,1
4,5
8,6
4,5
4,6
9,1
18-24 år
arbetslösa
i åtgärder
totalt
2014
3,4
5,5
8,9
2013
4,2
6,0
10,2
Länet
arbetslösa
i åtgärder
totalt
5,2
8,1
13,3
5,7
9,7
15,4
Ånge
arbetslösa
i åtgärder
totalt
6,3
10,4
16,7
7,1
9,0
16,1
Riket
Riket
3.1.5 Näringsliv
Under året har två stycken Starta-eget utbildningar genomförts med sammanlagt tretton deltagare.
I ett samarbete med Åkroken Business Start genomfördes en fortsatt utbildning under tre halvdagar
för fyra nystartade företag.
Under våren medverkade kommunen i det länsövergripande projektet "Tillväxt i Västernorrland". Två
seminarier med inriktning "Ledarskap och att växa i företaget" genomfördes i Ånge med ett 15-tal
deltagare. Ett företag genomgick en kvalificerad ledarskapsutbildning på länsnivå.
Stöd, rådgivning och lotsning genomförs regelbundet under året och är ett löpande stöd till
företagarna.
Under året har även genomförts åtta företagarluncher och en frukost med totalt nära hundra deltagare.
Vissa luncher har innefattat företagsbesök.
Mellan 50-60 företag har fått besök av personal från utvecklingsenheten under året.
10 (86)
3.1.6 Befolkning
2014 minskade befolkningen med 64 personer, till 9 484 invånare 2014-12-31. 2013 var
minskningen 90 personer. 412 personer valde att flytta till kommunen och 387 personer valde att
flytta härifrån vilket ger ett flyttnetto på 25 personer. 76 personer föddes vilket är 3 fler än 2013
och 165 avled vilket är 2 fler än 2013 vilket ger ett födelsenetto på -89 personer.
3.2
Verksamhet
3.2.1 Årets prioriteringar
Personalkontinuitet inom hemvården: Återkommande nationella studier visar att
personalkontinuitet är en viktig kvalitetsfaktor för brukare som har hjälp av hemtjänsten.
Personalkontinuiteten inom kommunens hemtjänst har varit låg under några år. Socialnämnden har
prioriterat detta och i slutet av året är resultaten något bättre.
Ökad måluppfyllelse och ökat meritvärde: Måluppfyllelsen är näst intill oförändrad medan de
nationella provens resultat är bättre än tidigare. Ett fokusområde under året har varit att ge feedback
och återkoppling på elevers arbete i klassrummen.
Ny köksorganisation: Från och med hösten 2014 har kommunen en ny köksorganisation med 7
stycken tillagningskök istället för 19. Målet är en minskning av ytterligare ett kök när Knattebo
förskola flyttat in i skolans lokaler i Ljungaverk.
Positiva resultat i ÅFA och Ånge Energi: Båda bolagen har positiva resultat 2014. Arbetet fortsätter
för att nå en sund ekonomi.
3.2.2 Årets händelser
Kungabesök: Kungaparet besökte kommunen på nationaldagen.
Mid Nordic Logistic Park: Under 2014 har järnvägsspår dragits in i före detta postens lokaler i
Ånge. Satsningen görs tillsammans med länsstyrelsen och EU och är ett led i att utveckla lokalerna
som en del i en transportnod.
Getberget: Upprustning av Getberget, etapp 1 har slutförts. Det innebär ny kraftförsörjning, nya
vattenledningar och ny effektivare belysning i backen.
Överturingens skola: Skolan har avvecklats från och med höstterminen 2014.
Hemsjukvård: Kommunen har 2014 övertagit hemsjukvården från landstinget. Finansiering har
gjorts genom skatteväxling med landstinget. Skatteväxlingen ser dock inte ut att räcka för
hemsjukvårdens kostnader.
Vitalia Ånge: Under året har ytterligare ett boende för ensamkommande barn/ungdomar öppnat i
Ånge tätort. Boendet har plats för 12 ungdomar och har skapat 8 arbetstillfällen.
Sommarstudenter: Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare erbjöds sex studerande arbete
under sommaren.
Rivningar: 26 lägenheter har rivits under året enligt avtal med Bostadskreditnämnden.
Ånge Energi AB: 1 juli 2014 köpte kommunen Ånge Energi AB av ÅFA
11 (86)
3.2.3 Internkontroll
2014 har kommunens arbete med den interna kontrollen förbättrats. I april lämnade revisionen en
rapport över uppföljning av den interna kontrollen i kommunen. Kommunen lyckades inte genomföra
den översyn av reglemente och tillämpningsanvisningar som rekommenderades. Översynen kommer
att göras under 2015.
I årsredovisningen redovisar styrelsen och nämnderna resultatet av den interna kontrollen inom
respektive område och sammanfattningsvis kan konstateras att resultatet är bra men inom vissa
områden behöver åtgärder vidtas.
3.3
Ekonomi
3.3.1 Årets resultat
2014 års resultat är ett överskott på 1 646 tkr före och 6 244 tkr efter jämförelsestörande poster. I samband med
bokslutet har en avsättning på 6 mkr gjorts för återställning av deponi (Kaffepanntippen).
De jämförelsestörande posterna är;
Kostnader för rivningar av 26 lägenheter, 1 207 tkr, samt ersättning från Boverket (Bostadskreditnämnden),
1 820 tkr.
Rättelse hos skatteverket för felaktigt inbetald löneskatt taxering 2008 och 2009, 2 246 tkr samt rättelse av
slutlig skatt 2010-2013, 1 737 tkr.
Det budgeterade resultatet 2014 var -4 500 tkr och de större avvikelserna jämfört med budget är;
- LSS-utjämningen, under året har kommunen begärt rättning av de LSS-kostnader som redovisats till
utjämningssystemet vilket har inneburit att kommunens avgift till utjämningssystemet minskat med 4 069 tkr
- Rättelse av kostnad för löneskatt 2013, 3 878 tkr
- Rättelse hos skatteverket av inbetald löneskatt, 2 246 tkr
- Skatteverkets justering av slutlig skatt 2010-2013, 1 737 tkr
- Före avsättning för återställande av deponi är styrelse och nämnders resultat, 932 tkr bättre än budget, vilket
ska jämföras med de ekonomiska ramarna för verksamheterna på 545 352 tkr
Resultatet före avsättning för återställande av deponi är större än den prognos på 7,8 mkr som gjordes i samband
med delårsrapporten vilket beror på att verksamheternas resultat är bättre, att inte kommunstyrelsens
oförutsedda förbrukats och att ränteintäkterna är högre än i delårsrapporten.
2013 2012 2011
tkr 2014
Resultat före jämförelsestörande poster 1 646
392 -7 618 4 722
Resultat efter jämförelsestörande poster 6 244 - 92 772 2 393 1 914
Resultat före jämförelsestörande poster
av skatter, bidrag och finansnetto
0,3 %
0,1 % -1,4 % 0,8 %
3.3.2 Nämndresultat
Humanistiska nämnden, Bygg- och miljönämnden, Gemensamma nämnder/förbund har förbrukat mindre
resurser än tilldelad ram.
12 (86)
Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Tekniska nämnden har förbrukat mer resurser än tilldelad ram.
Netto
Budget
2014
Netto
Avvikelse mot
nettobudget -14
+ =överskott
- = underskott
Utfall
2013
Netto
0
18 701
75 283
21 711
56 861
2 244
330
175 130
-975
-53 078
-19 042
-230 597
-227 730
-3 235
-15 763
-550 420
-975
-52 979
-11 525
-234 270
-226 183
-3 330
-16 090
-545 352
0
-99
-7 517
3 673
-1 547
95
327
-5 068
-841
-51 178
-13 498
-233 927
-223 803
-3 050
-10 680
-536 977
-18 257
570 323
552 066
541 831
10 235
537 369
Summa
-743 807
745 453
1 646
-3 521
5 167
392
Jämförelsestörande poster
2 778
-735 029
1 820
747 273
4 598
6 244
-1 000
-4 521
5 598
10 765
-93 164
-92 772
Utfall
2014
Nämnd/styrelse
Kostnad
Intäkt
Revision
Kommunstyrelse
Teknisk nämnd
Humanistisk nämnd
Socialnämnd
Bygg- och miljönämnden
Gem. Nämnder/förbund
-975
-71 779
-94 325
-252 308
-284 591
-5 479
-16 093
-725 550
Finansiering inkl
oföruts.behov
Summa
Summa drift
För att ge en rättvisande bild mellan styrelse och nämnder ingår interna kostnader och intäkter i denna
redovisning samt tilläggsbudgetering under 2014.
3.3.3 Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter 2014 blev 129,3 mkr vilket räckte till 18,8 % av verksamhetens kostnader. Intäkterna
ökade med 10,8 mkr jämfört med 2013. Verksamhetens kostnader blev 688,5 mkr vilket är 18,4 mkr mer än
2013.
Både ökade kostnader och intäkter beror bland annat på att kommunen under året öppnat ytterligare ett boende
för ensamkommande ungdomar och ett stort tryck på kommunens omlastningscentral med anledning av stormen
Ivar i december 2013. Taxan för vatten och avlopp höjdes med 4 % 2014. Kommunen övertog hemsjukvården
från landstiget 2014 vilket påverkar både verksamhetens kostnader och skatteintäkterna eftersom det gjorts en
skatteväxling på 30 öre med landstinget. Avsättning för återställande av deponi påverkar den ökade kostnaden.
Utfallet på 2014-års lönerevision blev i genomsnitt 2,35 % till en beräknad kostnad 2014 på 5,3 mkr inklusive
PO (personalomkostnad).
Skatter och utjämningsbidrag var 11,8 mkr högre 2014 jämfört med 2013. Skatteintäkterna var 10,6 mkr högre
och utjämningsbidragen 1,2 mkr högre.
13 (86)
Resultaträkning (mkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens nettokostnad
Skatter och utjämningsbidrag
Finansnetto
Jämförelsestörande/extraord
poster
Årets resultat
Jmf inflationen (KPI) %
Jmf löneutveckling (AKI) %
2014
129,3
-688,5
-559,2
554,6
6,2
2013
118,5
-670,1
-551,6
542,7
9,2
2012
114,2
-672,7
-558,5
543,7
7,2
2011
117,0
-677,4
-560,4
549,8
15,3
2010
122,2
-676,0
-553,8
542,5
20,4
4,6
6,2
-93,2
-92,8
10,0
2,4
-2,8
1,9
-5,5
3,7
-0,2
2,6
-0,1
2,1
0,9
3,2
2,6
3,4
1,3
2,7
3.3.4 Balanskravsavstämning
Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Uppföljning sker i en
avstämning av balanskravet. Vid avstämning mot balanskravet exkluderas reavinster men inte reaförluster.
Årets resultat, tkr
samtliga realisationsvinster
vissa reavinster enl undantagsmöjlighet
vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet
orealiserade förluster i värdepapper
återföring av orealiserad förlust värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
medel till resultatutjämningsreserv
medel från resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
6 244
-134
0
0
0
0
6 110
0
0
6 110
Enligt ovanstående avstämning kan konstateras att kommunen klarar balanskravet 2014.
3.3.5 Bolagsresultat
Ånge Fasighet & Industri AB har ett resultat på 15 016 tkr
Ånge Energi AB har ett resultat på 278 tkr
Ångefallen Kraft AB har ett resultat som är noll.
De kommunala bolagens resultat, tkr
Ånge Energi AB (100 % ägande)
Ånge Industri- och Fastighet AB (100 % ägande)
Ångefallen Kraft AB (50 % ägande) kommunens andel
Totalt
2014
278
15 016
0
15 294
2013
436
-99 451
-12
-99 027
2012
-2 376
-4 700
72
-7 004
2011
-600
-14 900
38
-15 462
3.3.6 Investeringar
Eftersom kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av Ånge Fastighets & Industri AB, ÅFA så är
den kommunala investeringsnivån jämförelsevis låg och jämn över tiden och har hållit sig under
avskrivningsnivån på 13 mkr/år. 2013 och 2014 har nivån varit högre med anledning av större behov av
anpassning av verksamhetslokaler.
14 (86)
Aktiverade investeringar
Kostnader
Intäkter
Netto
2014
20 283
11 827
8 456
2013
32 064
14 181
17 883
2012
20 002
9 438
10 564
Avskrivningar
15 486
13 274
12 776
De tre senaste årens kostnader, inklusive pågående, fördelar sig mellan nämnder och styrelse enligt nedan.
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelse
Teknisk nämnd
Humanistisk nämnd
Socialnämnd
Bygg- och miljönämnden
Summa
Därav pågående investeringar
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Utfall
2012
7 164
10 080
11 600
1 278
24
30 146
23 459
2 195
18 000
11 289
1 365
50
32 899
13 000
5 016
19 734
8 580
1 828
66
35 224
13 641
5 464
4 370
2 236
1 796
11
13 877
7 904
De större investeringskostnaderna 2014 är:
Kompletterande belysning
Undervisningsinventarier Boberg
Bredbandsutbyggnad
Vägbelysning
Kök Boberg
Spårindragning Posten
Ombyggnad skolor i Ljungaverk,
Torpshammar
447
619
636
1 183
6 572
6 596
9 506
2013 och 2014 har kommunen kunnat genomföras fler investeringar eftersom större investeringsbidrag beviljats.
Investeringsbidragen utbetalas i efterskott.
Erhållna investeringsbidrag 2012-2014
Tkr
Bangårdsgatan
Larm Kulturbanken
Bredbandsutbyggnad
Spårindragning Posten
Ledningsnät VA
Getberget
Summa
2014
250
8 900
567
143
2 050
11 910
2013
10 860
2012
2 592
484
222
11 566
2 592
Kommunfullmäktige har under 2014 beslutat om nya riktlinjer för investeringar vilket bland annat innebär att
nivån för en investering höjts från 10 tkr till ett basbelopp.
15 (86)
Följande investeringsprojekt ombudgeteras 2015:
Kommunstyrelsen
Utbyte av kopieringsapparat
IT-investeringar, Platina
Reservkraft Spångbro
Reservkraftsintag Boberg kök
Reservkraftsintag Fränstaskolan
Arbetsmiljöåtgärder
80 000
705 000
270 000
170 000
150 000
280 000
1 655 000
Tekniska nämnden
Vägbelysning
Humanistiska nämnden
Förskolan i skollokaler Ljungaverk
Socialnämnden
Sängar
Summa
4 873 000
64 000
86 000
6 678 000
3.3.7 Tillgångar
Med det övergripande finansiella målet om att investeringarna under planeringsperioden ska understiga
avskrivningarna kommer, på lång sikt, tillgångarnas bokförda värde att minska vilket är en anpassning av
tillgångarna i förhållande till befolkningsminskningen.
Bokförda värdet på kommunens materiella tillgångar var vid årsskiftet 184,6 mkr vilket är en ökning med 14,2
mkr.
De finansiella tillgångarna var vi årsskiftet 130,6 mkr jämfört med 2013-12-31 132,7 mkr.
I balansräkningen finns aktierna i Ångefallen Kraft AB med till ett värde av 9 mkr, kommunens andel av
bolagets egna kapital var 1,6 mkr, marknadsvärdet bedöms vara betydligt högre.
Aktierna i ÅFA finns med till ett värde av 14 mkr, ÅFA:s egna kapital var 25,8 mkr 31 december. De åtgärder
som vidtas i bolaget kommer att innebära att bolagets ekonomi på sikt kommer att bli sund och stabil.
Aktierna i Ånge Energi finns med till ett värde av 6 mkr, bolagets egna kapital var den 31 december 1,4 mkr.
3.3.8 Soliditet
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur en stor del av kommunens
tillgångar som finansieras med egna medel.
2014-12-31 var kommunens soliditet 27 %. ÅFA:S 5,7 %, Ånge Energis 1,4 % och Ångefallen Kraft 9,1 %.
Framtida pensionsåtaganden, intjänade före 1998, har då inte beaktats som en skuld.
Soliditet %
Soliditet % inkl ansvarsförbindelse
2014
27
-33
2013
28
-41
2012
56
-20
2011
56
-17
2010
57
-11
2009
57
-15
16 (86)
3.4
Personal
I samma takt som föregående år minskar antalet tillsvidareanställda årsarbetare totalt vid Ånge
kommun. Minskningen kan inte enbart förklaras som tidigare år med anpassningar till minskat behov.
Flera verksamheter har tillkommit än försvunnit. En tillkommande orsak kan vara att antalet
visstidsanställningar ökat på vakanta tjänster jämfört med 2013. Av kommunens anställda hade 83 %
en tillsvidareanställning, en minskning med 3 %, jämfört med 2013.
Nya verksamheter som startat under 2014;
Socialnämndens verksamhet Vitala, boende för ensamkommande barn och ungdomar i Ånge, boende
med särskilt stöd, (Trapphusboende) inom LSS,(lagen om särskilt stöd och service), samt övertagande
av hemsjukvården från landstinget.
Den största enskilda förändringen av personal har skett inom tekniska nämndens kostorganisation,
med en minskning på ca 25 % av den totala personalstyrkan. Utöver detta har endast mindre
förändringar skett av utökningar/neddragningar vid övriga nämnder. Under 2014 hade vi en extern
personalomsättning på 8,5 %.
Antal årsarbetare
Anställningsformer
Tillsvidareanställda
Visstidsanställda
Timanställda
Antal anställda
2014
843
2013
862
2012
901
2014
813
67
170
1 050
2013
832
50
134
1 016
2012
861
48
185
1 094
2011
921
2011
889
57
176
1 122
Jämställdheten har förbättrats i och med att klyftan mellan kvinnor och mäns medellöner minskat med
118 kr per månad till 1 723 kr. Kopplat till lönekartläggningen
Andelen anställda kvinnor jämfört med män fortsätter sakta öka och andelen kvinnor är nu 93,8 %.
Sysselsättningsgraden som också är ett mått på jämställdhet, ökade under 2014 och ligger på 95,45 %.
Denna nivå är en hög siffra nationellt sett och bakgrunden till den är modellen Smartare bemanning
samt möjligheten till årligt individuellt val av sysselsättningsgrad för de 476 anställda som omfattas
av modellen.
Modellen har sedan starten för ett antal år sedan även skapat förutsättningar för att öka tryggheten
med tillsvidareanställningar istället för vikariat och även stark trend av minskad över- och fyllnadstid
vid verksamheterna som ingår, denna trend har under 2014 brutits och kostnaderna för över- och
fyllnadstid har ökat med 1192 tkr, lite mer än den var 2011.
Övertid, tkr
(exkl. personalomkostnader)
Total övertid
Total fyllnadstid
Sa:utbetald över/fyllnadstid
2014
2 811
579
2 959
2013
1 797
460
1 767
2012
2 211
866
2 462
2011
2 582
1 010
2 867
Analys av den markanta ökningen visar att orsaker står att finna, dels i ökningen av att vakanta
tjänster inte tillsats samt högre arbetsbelastning och svårigheter med personalplanering. Denna
17 (86)
problematik återfanns speciellt vid Socialnämndens verksamhet. Under perioden maj-september var
även bristen på vikarier stor vilket medfört att bemanningsenheten inte kunnat tillgodose verksamheternas behov av vikarier under denna period
Sjukfrånvaro 2014 var 6,1 %. Nivån är liksom tidigare år lägre än andra kommuner inom länet men i
sig oroväckande eftersom den ökat 1 % jämfört med 2013. Inflödet av nyinsjuknande (andelen
sjukskrivna 60 dagar eller färre) har ökat mest, med 5,4 %. Sjukskrivna 60 dagar eller mer, har
däremot minskat med 5,4 %. Anledningen till minskningen ibland långtidssjukskrivna beror på ett väl
inarbetat arbetssätt med rehabilitering som utförs.
Tre områden där vi kan se att rehabiliteringsarbetet gör största skillnaden;
- Fler kommer snabbare tillbaka till arbetet
- Kortare sjukskrivningstider genom ett aktivt arbete att korta väntetider i operationsköer
- Etablerade samarbete med Försäkringskassan i arbetet med underlag för beviljande av
sjukersättningar.
Den korta sjukfrånvaron som ökat är alarmerande då det finns ett tydligt samband mellan inflödet av
korta sjukskrivningar och en ökning av långa. Detta kan leda till ökad % långtidssjukskrivning
kommande år.
Sjukfrånvaro
% andel av totalt antal sjukdagar,
60 dagar eller mer
% andel av totalt antal sjukdagar
60 dagar eller färre
2014
2013
2012
40,8
46,2
45,4
59,2
53,8
54,6
% sjuktid av tillgänglig tid
Totalt
Kvinnor
Män
Åld.grupp<30 år
Åld.grupp 30-49 år
Åld.grupp >50 år
2014
6,1
6,7
3,5
6,5
6,0
6,1
2013
5,1
5,4
4,1
3,8
5,3
5,2
2012
5,1
5,5
3,5
3,3
5,1
5,5
Måttet på frisknärvaro är 3 sjukdagar eller färre per anställd/år, för 2014 var 48,4% av personalen
frisknärvarande. Samtliga Socialnämndens enheter och 70 % av Humanistiska nämndens enheter har
fler än 3,0 sjukdagar/anställd/år. Vi hittar tydliga samband mellan den ökande övertiden och ökningen
av den korta sjukfrånvaron. Sjukskrivningen har ökat bland alla åldrar och åldersgruppen under 30 år
har ökat mest. Männens sjukfrånvaro har minskat jämfört med 2013 och skillnaden mot kvinnors nivå
ytterligare ökat.
Kompetensförsörjningen är den största utmaningen inför framtiden och bristen på utbildad personal
har redan nu börjat ge konsekvenser likt de som ovan beskrivits. Medelåldern vid Ånge kommun
fortsätter att öka och ligger nu på 49,5 år. Mer än 51 % av nuvarande tillsvidareanställda uppnår 65
års ålder inom 15 år, Största andelen äldre anställda återfinns inom Social- och humanistiska
nämnderna. Samtidigt som rekryteringsbehovet ökar, kan ökad nyrekrytering påverka medelåldern på
ett positivt sätt.
3.4.1 De kommunala bolagen
Nedan redovisas antalet anställda i de kommunala bolagen på respektive kollektivavtalsområde och
fördelningen mellan heltid och deltid.
18 (86)
ÅFA
Antal anställda
Tjänstemän
- Varav Heltid
Kollektivanställda
- Varav heltid
- Varav deltid
Antal anställda
2014 2013 2012 2011
8
7
7
7
8
7
7
7
21
22
24
22
18
18
19
17
3
4
5
5
29
29
31
29
Ånge Energi
Antal anställda
Tjänstemän
- Varav deltid
Kollektivanställda
- Varav heltid
Antal anställda
2014 2013 2012 2011
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
Ångefallen Kraft AB har ingen anställd personal.
3.5
Måluppfyllelse
3.5.1
God ekonomisk hushållning – finansiella mål
"Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som
bedrivs genom andra juridiska personer", kommunallagen 8 kap 1 §. Kommunen ska, enligt samma paragraf
besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning genom både finansiella mål och mål och riktlinjer för
verksamheten.
Från och med 2015 ska kommunens resultat, under en 3-års period i genomsnitt uppgå till 1 % av skatter, bidrag
och finansnetto - vilket innebär att verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) ska vara
minst 1 % lägre än summan av skatter, bidrag och finansnetto.
Även om kommunens resultat 2014 är 0,3 % av skatter, bidrag och finansnetto görs bedömningen att det
finansiella målet om 1 % uppnåtts då resultatet före avsättningen för återställande av deponi och
jämförelsestörande poster var 7 646 tkr.
Investeringsnivån ska understiga avskrivningsnivån sett under en tre-års period. Satsning på vägbelysning som
minskar kommunens driftkostnad exkluderas.
2014 var avskrivningarna 15 486 tkr och de avslutade investeringarna 8 456 tkr. 2012-2014 var den
genomsnittliga avskrivningarna 13 845 tkr och de avslutade investeringarna 12 301 tkr.
Målet om att investeringarna ska understiga avskrivningarna uppnås.
Tekniska nämndens mål om en effektiv energianvändning inom förvaltningen har också bärighet på god
ekonomisk hushållning. Fyra stycken luftvärmepumpar är installerade på vattenverken för att minska
energianvändningen, dessutom har, genom överföringsledningar, ett mindre vattenverk tagits bort, vilket bidrar till
sänkt energiförbrukning.
Största minskningen av energiförbrukning är bortkopplingen av Johannisbergs och Erikslunds vattenverk.
I övrigt så följs kostnadsläget inom äldreomsorg, barnomsorg, individ- och familjeomsorg, grund- och
gymnasieskola, fritid, kultur och LSS-verksamheten årligen upp med hjälp av uppgifter ur databasen Kolada.
Både jämförelser per invånare och per mätbar kvantitet till exempel plats eller elev ska redovisas där detta är
19 (86)
möjligt. Avvikelser jämfört med jämförbara kommuner ska analyseras och kommenteras av respektive nämnd till
kommunfullmäktige.
Inom flera områden, där kommunen tidigare haft högre kostnaden än jämförbara kommuner, har skillnaden
minskat. Gäller exempelvis kostnaden för färd- och riksfärdtjänst, kostnad för särskilt boende per brukare,
hemtjänst och grundskola.
2013, jämförelse med liknande kommuner
(negativa siffror = lägre kostnader än jämförbara kommuner)
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år
Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn
Kostnad fritidshem, kr/inv 6-12 år
Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev
Kostnad grundskola hemkommunen, kr/elev
Musik och kulturskola, kr/inv 7-15 år
Kulturverksamhet kr/inv
Nettokostnad individ- och familjeomsorg kr/inv
Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv
Kostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv
Kostnad missbruksvård vuxna, kr/inv
Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv
Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv
Kostnad hemtjänst, kr/inv 65+
Kostnad särskilt boende, exkl lokaler, kr/brukare
Kostnad färdtjänst/riksfärdtjänst, kr/inv
Avgifter äldreomsorg, kr/inv 65+
%
Kr
3,0%
4 025 kr/inskrivet barn
18,9% 20 810 kr/inv 1-5 år
-28,1% -11 006 kr/inskrivet barn
-29,9% - 5 319 kr/inv 6-12 år
33,9% 19 813 kr/elev
14,4% 14 919 kr/elev
123,5%
2 776 kr/inv 7-15 år
22,3%
275 kr/inv
-13,4%
-484 kr/inv
-12,2%
-205 kr/inv
-51,1%
-318 kr/inv
-49,8%
-265 kr/inv
-3,6%
-41 kr/inv
-12,5%
-732 kr/inv
-11,9% -2 581 kr/inv 65+ år
3,0% 22 114 kr/brukare
18,9%
43 kr/inv
-34,8%
-735 kr/inv 65+ år
Samlad bedömning av de finansiella målen
De finansiella målen anses uppfyllda eftersom:
Det finansiella målet på 1 % uppnås före avsättning för återställande av deponi trots att
kommunfullmäktige beslutat om uppehåll i målsättningen
investeringsnivån är lägre än avskrivningarna
genomförda energieffektiviseringar inom tekniska förvaltningen
skillnaderna i kostnad, jämfört med andra kommuner, minska inom flera områden
3.5.2
God ekonomisk hushållning - verksamhetsmål
Kommunens vision:
”Ånge kommun har en atmosfär av närhet och nytänkande som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i”
Utifrån visionen finns tre strategiska insatsområden:
 Ett levande näringsliv
 Utbildning och kompetensförsörjning
 Det goda livet
I strategin finns formulerade mål till insatsområdena. Dessa mål för verksamheten har stor betydelse
för att uppnå god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens bestämmelser.
20 (86)
Kommunfullmäktige antog inför 2014 mål för styrelsen och nämnderna för att nå de övergripande
målen i strategin.
Samlad bedömning av verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning:
Ett levande näringsliv
Mål: Ett aktivt och levande näringsliv fyllt av nytänkande och kreativitet. Ett lokalt och
regionalt engagemang och samarbete
Ett livskraftigt näringsliv erbjuder människor arbetstillfällen, lägger grunden för
skatteintäkter och är av avgörande betydelse för att skapa attraktiva och hållbara
kommuner. I Ånge kommun fanns vid årsskiftet 2014/2015 cirka 660 verksamma
företag. Utifrån första halvåret visar en helårsprognos på 3,6 nyregistrerade företag per
1000 invånare.
Bra
Kommunen är sedan 2013 med i Sveriges Kommuner och Landstings servicemätning
(Insikt). De företag som under året haft ett avslutat myndighetsärende (brandtillsyn,
bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd eller serveringstillstånd)
med kommunen, får besvara frågor som rör information, tillgänglighet, kompetens,
bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Undersökningen görs vartannat år.
Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret,
antal/1000 invånare
Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning - Insikt
Sämre än
Medel
2012
2013
2014
5,1
3,3
3,6
70
Bättre än
Logistiksatsningen kring godsbangården och fd postterminalen i Ånge, Midnordic
Logistic Park, har under året vidareutvecklats. Efterfrågan på tjänster för lagring av
skogsråvaror har varit stor. I fd postterminalen har järnvägsspår dragits in i byggnaden
för att skapa förutsättningar för fler logistiklösningar.
Med "Företagskraft" samverkar kommunen och näringslivet för att skapa goda
förutsättningar och relationer.
Mätningarna av företagarnas upplevda företagsklimat, ett mått som ingår som ett delmått i Svenskt
Näringslivs undersökning, visar att kommunens placering har förbättrats sedan 2011.
Målet anses delvis uppfyllt, kommunen vidtar åtgärder och förbättrar resultaten.
Utbildning och kompetensförsörjning
Mål: Utbildningsmöjligheter med hög kvalitet genom hela kedjan från förskola till vuxnas
lärande. Att kunna tillgodose arbetslivets efterfrågan på kompetens.
Humanistiska nämndens målmedvetna arbete med att höja elevernas
kunskapsresultat ger resultat. Fokus på kunskapsuppdraget, tydlighet om vad som
förväntas av eleverna och ett ständigt pågående samtal om utveckling bland
pedagogerna ger en kvalitetssäkrad undervisning.
Varning
Under året har systemet med förstelärare byggts ut och i dagsläget finns 12 stycken
inom grund-och gymnasieskolan. En förstelärare fungerar som ett stöd för sina
kollegor och för rektor i det pedagogiska uppdraget.
21 (86)
2012 2013 2014
Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på
75,9 79,1 80,6
gymnasiet, andel (%)
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV,
75,0 68,3 75,2
andel (%)
Sämre än
Medel
Bättre än
Kommunens resultat blir bättre och bättre och därför görs bedömningen att målet delvis uppfylls.
Det goda livet
Mål: Goda förutsättningar att bo och leva i Ånge kommun. Att ha service, kommunikationer,
idrott, kultur och rik fritid som ökar trivselfaktorn.
Bra
Under insatsområdet "Det goda livet" vill kommunen skapa goda förutsättningar att
bo och leva i kommunen. Att ha bra service, kommunikationer, tillgång till kultur,
idrott och en rik fritid ökar trivselfaktorn.
2012 2013 2014
Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar,
6
2
3
timmar/vecka
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%)
100 66
90
Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 26
26
22
Återvinningscentralens öppethållande utöver 08-17 på vardagar,
1
3
6
timmar/vecka*
*=Hämtning av grovsopor är inte medräknat.
Sämre än
Medel
Bättre än
För att skapa förutsättningar för ett gott liv behövs samverkan mellan föreningsliv,
näringsliv och kommun. Exempel på initiativ som nått en långt större omfattning än
om bara en aktör medverkat är arbetet kring isbanan i Fränsta, ”Vojenprojektet” (vid
ortens badplats) i Ånge och Ånge IF:s läktarbygge vid idrottsplatsen. Med föreningar,
företag och privatpersoner som medskapare i olika utvecklingssatsningar skapas långt
bättre förutsättningar för utveckling
Genom ett målmedvetet kvalitetsarbete inom äldreomsorgen når kommunen ofta goda
resultat i nationella mätningar. Furubackens äldreboende i Fränsta är, enligt mätningar
i det nationella kvalitetsregistret Senior alert, ett föredöme i Sverige när det gäller att
riskbedöma och sätta in åtgärder för att förebygga fallolyckor.
Styrelse och nämnder har flera mål som har bärighet på insatsområdet, Det goda livet, och de flesta
målen har uppnåtts under 2014.
2014 var kommunens flyttnetto 25 personer.
Målen för insatsområdet Det goda livet, anses delvis vara uppfyllt.
Sammanfattning – verksamhetsmål
Verksamhetsmålen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts.
22 (86)
Styrelse och nämnders måluppfyllelse 2014
För att nå målen i Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014-2020 har kommunfullmäktige antagit
mål för kommunens styrelse och nämnder och helägda bolag. I nedanstående tabell har en
sammanfattande bedömning gjorts av hur kommunen uppnått de mål som kommunfullmäktige
beslutat om i samband med budget för 2014.
Detaljerat underlag till kommunens bedömning redovisas i respektive nämnds avsnitt i
årsredovisningen
Ett levande näringsliv
Företagen ska uppleva ett bra företagsklimat
Utbildningsinsatser ska anpassas efter näringslivets och den egna organisationens kompetensbehov
Kommunikationerna ska möjliggöra ut- och inpendling till centralorterna
Ja
Ja
Ja
Utbildning och kompetensförsörjning
Våra barn och ungdomar ska lära i en trygg miljö utan mobbing och kränkande behandling
Ökad måluppfyllelse samt ökade meritvärden
Fler gymnasister som går ut med godkända gymnasiebetyg inom utsatt tid
Alla ungdomar ska vara behöriga till gymnasiet och nå sina mål
Ja
Ja
Ja
Nej
Det goda livet
Ånge kommun ska vara en bra kommun att leva och bo i
Kommuninvånarna ska känna trygghet i sitt närområde
Verksamheter ska kännetecknas av god kvalitet, god tillgänglighet, mångfald och kostnadseffektivitet
Ånge kommun ska vara en bra arbetsgivare
Kommuninvånarna ska uppleva att de har inflytande i kommunens verksamheter
De som möter socialtjänsten ska känna sig väl bemötta och respekterade
Våra brukare ska vara nöjda och delaktiga
Socialtjänsten ska ha en god tillgänglighet och god information till de som efterfrågar våra tjänster
Personakontinuiteten inom hemvården hos brukare ska förbättras
Personer med funktionsnedsättning ska integreras i samhället
Anhöriga ska känna trygghet och erbjudas stöd
Ungdomarna ska ha ett rikt kulturellt och idrottsligt utbud att ta del av, där ideella krafter sätts i centrum
Vi ska ta tillvara ungas kraft och vilja att påverka beslut som rör deras vardag
Våra kommuninvånare ska ha tillgång till en trygg och väl fungerande barnomsorg samt kunna ta del av
ett rikt kulturliv och varierat fritidsutbud
70-80 % av de med dåliga avloppsanläggningar 2011 ska ha inkommit med ansökan om ny
avloppsanläggning senast 2014
Det ska inte finnas förfallna byggnader och ovårdade tomter, olovligt byggande, brott mot strandskydd,
nedskräpning eller fordonsvrak
God standard på kommunens ledningsnät
Bra dricksvattenkvalitet
Effektiv energianvändning inom tekniska förvaltningen
En attraktiv utemiljö
Säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter
God kvalitet på den lagade maten
Ja= målet uppnått
Ja?=ja till stor del uppnått
Nej= målet har inte uppnåtts
Ja?
Ja
Ja ?
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja?
Ja
23 (86)
De kommunala bolagens måluppfyllelse 2014
I nedanstående tabell har en sammanfattande bedömning gjorts av hur de kommunala bolagen uppnått
de mål som kommunfullmäktige beslutat om i samband med budget och som har bärighet på god
ekonomisk hushållning och kommunens strateg för utveckling.
Detaljerat underlag till kommunens bedömning redovisas i respektive bolags avsnitt i
årsredovisningen
Ånge Fastighets & Industri AB
Överskott
Amortera i takt med avskrivningarna
Ingen vakansgrad i kommersiella lokaler
Max 3,5% vakansgrad bostäder
Ja
Nej
Nej
Nej
Ånge Energi AB
Överskott
Amortera i takt med avskrivningarna
Ja
Nej
Ja= målet uppnått
Nej= målet har inte uppnåtts
3.6
Framtiden – möjligheter och utmaningar
Kommunens utmaning är att anpassa verksamheten till en minskad efterfrågan på grund av befolkningsminskning. Enligt framtagen prognos, baserad på de senaste årens utveckling kommer kommunens
befolkning att minska med 634 personer fram till 2024. Flyttnettot förväntas, i genomsnitt, bli 4 personer
per år och födelsenettot - 67 personer per år.
Antal barn i Ånge kommun
Grön 0-5 år, gul 8-9 år, brun 10-12 år
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna 0-12 år 1980-2014 samt prognostiserat antal 2015-2024.
Källa: Statisticon
24 (86)
Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver.
Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan,
så har även in- och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och
10-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora.
Antal vuxna i Ånge kommun
Grön 18-24 år, gul 25 – 44 år, brun 45 – 64 år
Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19-64 år 1980-2014 samt prognostiserat antal 2015-2024.
Källa: Statisticon
Generellt i riket så kommer åldersgruppen 19-24 år att kortsiktigt öka i antal under de närmaste åren då
generationen född kring 1990 når upp i dessa åldrar. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen
falla tillbaka då denna generation blir allt äldre. Åldersgruppen 25-44 år kan förväntas minska de
närmaste åren då den stora 60-talist generationen blir allt äldre och går över i åldersgruppen 45-64 år.
Gruppen 45-64 år kan således förväntas öka till antalet. Samtidigt motverkas detta av att 40-talisterna
blir äldre än 65 år. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet ovanför.
25 (86)
Antal äldre i Ånge kommun
Grön 85 -79 år, gul 80 år eller äldre
Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 1980-2014 samt prognostiserat antal 2015-2024.
Källa: Statisticon
Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den
stora 40-talist generationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever
längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 65-79 år. Med tiden
kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt.
Likviditet
Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på kort sikt, är likviditeten. Likvida medel är
behållningen i kassa och bank. Ett annat mått är balanslikviditet, där omsättningstillgångarna sätts i
förhållande till kortfristiga skulder. En god nivå är att balanslikviditeten ska överstiga 100 % vilket
innebär att kortfristiga skulder kan betalas när de förfaller.
Vid årets början hade kommunen 104,4 mkr i likvida medel, övriga omsättningstillgångar 44,6 mkr och de
kortfristiga skulderna 216,9 mkr vilket gav en balanslikviditet på 69 % (kommunens ägartillskott till ÅFA
bokfördes som en kortfristig skuld i 2013-års bokslut). Vid årets slut hade kommunen 123,6 mkr i likvida
medel, övriga omsättningstillgångar 58,9 mkr och kortfristiga skulder 137,9 mkr vilket gav en
balanslikviditet på 132 %.
Finanspolicy
Kommunen har en finanspolicy som senast uppdaterades i maj 2013. Större delen av el-aktiepengarna är
placerade, resterande finns i kommunens kassa i avvaktan på lämpliga placeringar. Villkoren för de
pengar som inte placerats har försämrats under första halvåret 2014.
Från och med 1 juli 2014 har kommunen två lån i Kommuninvest på totalt 101 mkr. Lånen har övertagits
26 (86)
från Ånge Fastighet och Industri AB (ÅFA) i samband med kommunens ägartillskott i bolaget. Det ena
lånet är rörligt med en uppsägningstid på två månader och det andra bundet till 1 december 2015.
Kommunfullmäktige har under 2014 beslutat att "det ska vara möjligt att använda el-aktiepengarna till att
minska kommunens skulder, dess bolags lånekostnader eller göra en investering för att få bättre
avkastning. Under 2015 kommer därför ett av kommunens lån, 51 mkr, att återbetalas med hjälp av elaktiepengarna.
Kommunens placeringar av elaktiepengarna är fördelade så här:
mkr
Obligationer Kommuninvest
Obligationer Handelsbanken
Depå, handelsbanken
Placeringar Handelsbanken
Långfristig fordran ÅFA
Långfristig fordran Ånge Energi
Kortfristig fordran ÅFA
Kortfristig fordran Ånge Energi
Swedbank
Amorteringar och ränta tom 2013
Amorteringar och ränta tom 2014
Summa
2014
25,9
10,1
15,2
10,2
16,4
42,1
0,7
3,4
20,5
20,6
165,1
2013
25,9
10,0
14,1
10,1
19,3
48,5
20,3
11,0
159,2
Långfristiga skulder
Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. De långfristiga skulder som kommunen har
2014-12-31 avser lån, investeringsbidrag och anslutningsavgifter som avskrivs i takt med investeringen
samt en långfristig leasingskuld på 900 tkr. Totalt har kommunen långfristig skuld på 1 554 tkr.
ÅFA har långfristiga skulder på 396 663 tkr och Ånge Energi har 88 140 tkr.
Pensionsåtaganden
Kommunens totala pensionsåtagande bestod vid årsskiftet av:
- Pensionsavsättning 60,0 mkr
- Pensionsförbindelse 298,1 mkr
Under 2014 har pensionsavsättningen ökat med 3 114 tkr och pensionsförbindelsen har minskat med 15
126 tkr.
Helhetsbild av pensioner inklusive löneskatt och pensionsmedel
Avsättningar
Ansvarsförbindelser
Finansiell placering som säkerhet
Återlånade medel
2014
57 100
298 085
165 100
190 085
2013
56 900
313 200
159 200
210 900
2012
53 077
298 740
141 100
210 717
2011
54 439
285 700
141 100
199 039
2010
51 059
258 499
140 688
168 870
2009
45 595
267 958
140 600
172 953
Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelsen och förvaltade pensionsmedel
(finansiell placering som säkerhet) där kommunen avser de så kallade el-aktiepengarna.
27 (86)
Aktualiseringsgraden var 95 % i december 2014.
Kommunens ansvarsförbindelse kommer inte att förfalla vid ett tillfälle utan kommer, de årliga
utbetalningarna kommer, enligt beräkningar av KPA, att öka fram till 2025, därefter kommer de att
minska för att helt upphöra efter 2053.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensförbindelser var vid årsskiftet ca 434,6 mkr vilket är en minskning på 105,6 mkr
jämfört med 2013. Minskningen beror på kommunens övertagande av lån från ÅFA samt låntagarnas
amorteringar.
Känslighetsanalys
En kommun påverkas av händelser utanför dess egen kontroll, till exempel konjunktursvängningar eller
förändrade lagar och förordningar. Kommunen ska ha beredskap för att hantera sådana händelser, både
externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Det måste finnas reserver och
marginaler i ekonomin. Behovet och storleken av reserverna kan beskrivas i en känslighetsanalys, som
visar hur olika förändringar påverkar kommunens intäkter och kostnader.
Personalens löner förändras med 1 % = +/- 3,9 mkr
Räntan förändras med 1 % (lånade medel) = +/- 1 mkr i kommunen +/- 3,8 mkr i ÅFA och +/- 0,4 mkr i
Ånge Energi.
Förändrad skattesats med 1 kr = +/- 17 mkr
10 heltidstjänster = +/- 4,2 mkr
1 % resultat i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto (2015) = 5,5 mkr
28 (86)
4 Resultaträkning
RESULTATRÄKNING
Mkr
Not
2014
Kommunen
Budg 2014
2013
Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande intäkter
Verksamhetens kostnader
Jämförelsestörande kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
1
8
2
8
3
129,3
1,8
-673,0
2,8
-15,5
-554,6
106,3
0,0
-656,6
-1,0
-11,9
-563,2
118,5
12,1
-654,7
-1,7
-15,4
-541,3
184,3
1,8
-687,4
2,8
-32,6
-531,1
182,8
12,1
-681,1
-1,7
-135,4
-623,4
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Jämförelsestörande finansiell
kostnad
Aktuell skatt
Resultat före extraordinära
poster
4
5
6
7
405,4
149,2
9,3
-3,1
402,7
148,1
10,7
-2,9
394,8
148,0
10,3
-1,1
405,4
149,2
7,0
-13,8
394,8
148,0
8,1
-15,7
0,0
0,0
-103,5
0,0
0,0
0,0
-2,5
0,0
6,2
-4,5
-92,8
16,7
-90,7
0,0
0,0
6,2
0,0
0,0
-4,5
0,0
0,0
-92,8
0,0
0,0
16,7
0,0
0,0
-90,7
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
8
Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 22
Kommunkoncernen
2014
2013
29 (86)
5 Balansräkning
BALANSRÄKNING
Mkr
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Leasade maskiner
Pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Förråd mm
Fordringar
Kassa bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Not
0,0
0,0
0,0
0,0
141,5
18,8
0,9
23,5
130,6
315,2
134,6
21,1
1,1
13,7
132,7
303,1
639,3
27,3
0,9
25,9
42,0
735,5
644,8
29,3
1,1
17,5
41,5
734,3
0,0
58,9
123,6
182,5
497,7
0,0
44,6
104,4
149,0
452,1
3,9
61,8
151,6
217,2
952,7
4,7
44,5
121,7
170,9
905,1
128,4
192,1
206,5
6,2
134,6
-92,8
128,4
115,7
2,1
16,7
134,5
60,0
9,8
69,8
56,9
4,8
61,7
60,0
10,0
70,0
56,9
5,0
61,8
155,4
137,9
293,3
497,7
45,2
216,9
262,1
452,1
593,9
154,4
748,2
952,7
592,9
134,7
727,6
905,1
9
10
11
12
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Eget kapital
13
Ingående eget kapital
Justering pga K3 komponentavskrivn ÅFA 2013
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättning pensioner och liknande förpliktelser
14
Övriga avsättningar
15
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
16
Kortfristiga skulder
17
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 22
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Mkr
Borgensförbindelser
Övriga förbindelser
Pensionsförbindelse inkl skatt
Leasing
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Not
18
19
20
21
Kommunen
2014
2013
434,6
540,2
0,0
0,0
298,1
313,2
0,9
1,1
-90,7
115,7
Kommunkoncernen
2014
2013
434,7
540,3
26,4
26,4
298,2
313,4
0,9
1,1
30 (86)
6 Kassaflödesanalys
KASSAFLÖDESRAPPORT
Mkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn
Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o
övriga
Justering för uppskjuten skatt
Justering för minoritetens andel resultat
Justering för reavinster
Justering för reaförluster
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring RK
Ökn(-)/minskn(+) förråd
Ökn(-)/minskn(+) kortfristig fordr.
Ökn(+)/minskning(-) kortfristig skuld
Rörelsekapitalets förändring
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella tillgångar
Avyttring av materiella tillgångar
Justering för nedskrivning
Leasade maskiner
Investering i finansiella tillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Långfristig upplåning
Amortering av långfristiga lån
Ökn./minskn. långfristiga fordringar
Utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Not
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
6,2
15,5
8,2
-92,8
15,4
4,5
16,7
32,6
8,2
-90,7
133,2
4,5
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,8
30,6
-0,8
0,0
0,0
0,0
0,0
-73,7
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,8
0,0
58,1
-0,8
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
46,1
0,0
-14,4
-79,0
-93,4
-62,8
0,0
30,8
101,6
132,4
58,7
0,8
-17,3
19,6
3,2
61,3
-1,3
20,4
6,5
25,6
71,7
-30,1
0,1
0,0
0,0
-6,0
-37,8
0,5
0,0
0,0
33,0
-35,9
-4,4
-31,6
0,1
0,0
0,0
-0,1
0,0
-31,6
-46,8
0,5
0,0
0,0
32,9
0,0
-13,5
110,2
0,0
7,7
14,2
-0,7
-3,8
117,3
-116,3
-0,8
8,0
-4,2
0,0
117,9
9,7
0,1
3,8
19,1
104,4
123,6
64,0
42,6
104,4
29,9
121,7
151,6
62,0
59,7
121,7
31 (86)
7 Fem år i sammandrag
FEM ÅR I SAMMANDRAG (Mkr)
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Jämförelsestörande poster
Kommunen
Koncernen
2014 2013 2012 2011 2010 2014 2013 2012 2011 2010
129 119 114 117 122 184
183 178 173
178
-689 -670 -673 -677 -673 -720 -816 -725 -733 -720
5
10
11
-3
Verksamhetens nettokostnader
-555
-541
-547
-563
Skatteintäkter o skatteutjämn.bidr
555
543
544
550
543
555
Finansnetto
6
9
7
15
20
Jämförelsestörande finansiell post
0
-103
-1
0
Resultat före extraordinär post
6
-93
2
Extraordinär0 poster
0
Årets resultat
6
-93
2
Nyckeltal till fullmäktiges verksamhetsstyrning av kommunen:
Result f. jmf.stör.post (>1%)
0,3
0,1 -1,4
KASSAFLÖDESANALYS
Tillskott från löpande verksamhet
Rörelsekapitalets förändring
Investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Förändring av likvida medel
-8
5
10
11
-3
-8
-559 -531
-623
-536
-563
-551
543
544
550
543
-7
-8
-14
-1
5
0
0
-2
-1
0
0
2
4
17
-91
-7
-14
-4
2
4
17
-91
-7
-14
-4
1
1
Kommunen
Koncernen
31
-74
15
18
23
58
46
26
23
45
-63
-36
118
19
132
-4
10
64
-3
-12
8
8
-10
8
-22
-6
-34
31
-52
-32
3
-32
0
30
26
-13
4
62
-12
-40
42
16
-8
-11
-17
-13
-45
-2
-30
-31
mkr
BALANSRÄKNING
Kommunen
Koncernen
Materiella tillgångar
185
170
116
117
116
693
693
749
742
743
Finansiella tillgångar
Likvida tillgångar
Övriga tillgångar
131
124
59
133
104
45
162
43
75
170
34
70
169
40
55
42
152
66
42
122
49
74
60
68
75
44
80
97
57
66
Eget kapital
135
128
221
219
217
135
116
206
214
227
Avsättningar
64
62
58
59
56
70
62
58
59
56
Långfristiga skulder
155
45
0
0
0
594
593
558
518
538
Övriga skulder
138
217
116
113
108
154
135
128
150
141
Balansomslutning
498
452
396
390
381
953
905
951
941
963
Inom linjen(skulder och åtaganden som enl kommunal praxis inte ingår i balansräkningen):
Borgens- och övr förbindelser
435
540
545
519
539
461
567
571
546
566
Pensionsförbindelser
Övriga nyckeltal (%)
298
313
299
286
258
298
313
299
286
258
Soliditet (exkl pensionsåttagande)
27
28
56
56
57
14
13
22
23
24
Soliditet (inkl pensionsåttagande)
-33
-41
-20
-17
-11
-17
-22
-10
23
-3
32 (86)
8 Noter till redovisningen
Mkr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Försäljningsintäkter
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
Exploateringsintäkter
Realisationsvinster
Försäkringsersättningar
Övriga intäkter
Interna elimineringar
S:a verksamhetens intäkter
Mkr
Not 2 Verksamhetens kostnader
Löner och sociala avgifter
Pensionskostnader
Övriga personalkostnader
Inköp av anläggnings och underhållsmaterial
Bränsle energi och vatten
Köp av huvudverksamhet
Lokal- och markhyror
Övriga tjänster
Lämnade bidrag
Realisationsförluster och utrangeringar
Bolagsskatt
Förändring avsättning återställande deponi
Övriga kostnader
Interna elimineringar
S:a verksamhetens kostnader
Kommunen
2014
10,8
48,3
5,4
61,0
2,6
0,0
0,0
0,0
1,1
2013
9,9
42,6
5,6
49,3
10,8
0,0
0,0
0,0
0,4
129,3
118,5
Kommunen
2014
2013
-399,4
-397,1
-13,7
-14,4
-3,4
-3,8
-6,6
-5,0
-7,8
-7,9
-68,9
-66,0
-53,9
-54,7
-43,6
-37,0
-22,2
-26,8
-0,4
0,0
0,0
0,0
-6,0
-47,0
-41,8
-673,0
-654,7
Kommunkoncernen
2014
2013
17,9
16,9
69,1
64,1
109,8
112,2
61,0
49,9
2,6
10,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4,2
2,7
-80,4
-73,7
184,3
182,8
Kommunkoncernen
2014
2013
-414,9
-412,0
-13,7
-15,2
-5,4
-4,2
-25,4
-7,7
-57,6
-46,7
-68,9
-66,0
-53,9
-57,2
-43,6
-50,6
-22,2
-26,8
-0,4
0,0
0,0
0,0
-6,0
0,0
-55,8
-65,6
80,4
70,9
-687,4
-681,1
Mkr
Kommunen
Kommunkoncernen
Not 3 Avskrivningar
2014
2013
2014
2013
Avskrivning immateriella tillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Avskrivning byggnader och anläggningar
-9,3
-9,0
-25,6
-128,9
Avskrivning maskiner och inventarier
-6,0
-6,2
-6,8
-6,3
Avskrivning leasade maskiner
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
Nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Uppskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
S:a avskrivningar
-15,5
-15,4
-32,6
-135,4
Från 2013 bokförs anslutningsavgifter och investeringsbidrag som långfristig skuld och avräknas
mot verksamhetens intäkter "taxor och avgifter" och inte som minskad avskrivningskostnad.
Avskrivning görs med linjär avskrivning för en bedömd nyttjandeperiod.
Fr.o.m. 2014 ska kommunen tillämpa komponentavskrivning. Initialt kommer det att ske på nyinvesteringar
i fastigheter. En sådan investering gjordes 2014, Postterminalen i Ånge. Tot. investeringskostnad 153 tkr.
Byggår på terminalen var 1966-1967. Pga av detta sattes en avskrivningstid på 10 år för hela investeringen.
33 (86)
Mkr
Not 4 Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
S:a skatteintäkter
Kommunen
2014
2013
406,4
396,9
-1,0
-2,4
0,2
405,4
394,8
Kommunkoncernen
2014
2013
406,4
396,9
-1,0
-2,4
0,0
0,2
405,4
394,8
Mkr
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Kommunal fastighetsavgift
Bidrag/avgift för LSS-utjämning
Kostnadsutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Regleringsbidrag
S:a generella statsbidrag och utjämning
Kommunen
2014
2013
88,4
89,0
14,8
14,9
-1,8
-4,5
41,5
41,0
4,1
3,1
2,2
4,4
149,2
148,0
Kommunkoncernen
2014
2013
88,4
89,0
14,8
14,9
-1,8
-4,5
41,5
41,0
4,1
3,1
2,2
4,4
149,2
148,0
Mkr
Not 6 Finansiella intäkter
Utdelning på aktier och andelar
Ränteintäkter
Övr finansiella intäkter
Interna elimineringar
S:a finansiella intäkter
Kommunen
2014
2013
4,8
5,9
4,4
4,5
0,1
0,0
Kommunkoncernen
2014
2013
9,7
5,9
4,4
4,7
0,3
0,1
-7,4
-2,6
7,0
8,1
Mkr
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader
Räntekostnader på pensionsavsättning
Övr finansiella kostnader
Interna elimineringar
S:a finansiella kostnader
Kommunen
2014
2013
-2,7
0,0
-0,4
-1,0
0,0
-0,1
Mkr
Not 8 Jämförelsestörande poster
Intäkt Et 2 Rivn/ombyggn (BKN)
Återbet försäkringspremie fr AFA
S.a Jämförelsestörande verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnad Etapp 2 Rivn/ombygg (BKN)
Sänkt RIPS-ränta
Återbetald löneskatt från 2008 och 2009
Rättelse av slutlig skatt 2010-2013
S:a Jämförelsestörande verksamhetskostnader
Tillskott ÅFA
Sänkt RIPS-ränta
Interna elimineringar
Summa jämförelsestörande finansiella poster
S:a jämförelsestörande poster
Rättelser avser händelser äldre än ett år
9,3
10,3
-1,1
Kommunkoncernen
2014
2013
-15,5
-17,3
-0,9
-1,0
0,0
-0,1
2,5
2,6
-13,8
-15,7
Kommunen
2014
2013
1,8
0,3
11,8
1,8
12,1
Kommunkoncernen
2014
2013
1,8
0,3
0,0
11,8
1,8
12,1
-3,1
-1,2
-1,1
-0,6
2,2
1,7
2,8
-1,7
-1,2
0,0
2,2
1,7
2,8
0,0
0,0
-101,0
-2,5
0,0
0,0
0,0
4,6
-103,5
-93,2
0,0
4,6
-1,1
-0,6
-101,0
-2,5
101,0
-2,5
7,8
-1,7
34 (86)
Mkr
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Anskaffningsvärde
Ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
449,0
-307,6
141,5
432,9 1 315,0
-298,3 -675,7
134,6
639,2
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag:
Anskaffningsvärde
42,8
Ackumulerad avskrivning
-12,4
Bokfört värde
30,4
Avskrivningstider
10-50 år
Avskrivning görs med linjär avskrivning för en bedömd nyttjandeperiod
Mkr
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
Kommunen
2014
2013
165,8
-147,0
18,8
162,8
-141,7
21,1
1 299,2
-654,4
644,8
42,8
-12,4
30,4
10-100 år
Kommunkoncernen
2014
2013
193,7
-166,4
27,3
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag:
Anskaffningsvärde
0,9
Ackumulerad avskrivning
-0,7
Bokfört värde
0,2
Avskrivningstider
3-10 år
Avskrivning görs med linjär avskrivning för en bedömd nyttjandeperiod
189,8
-160,5
29,3
0,9
-0,7
0,2
3-10 år
Mkr
Kommunen
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
2014
2013
Leasing (Maskiner)
Anskaffningsvärde
1,5
1,5
Ackumulerad avskrivning
-0,6
-0,3
Bokfört värde
0,9
1,1
Avskrivningstider
5 år
Avskrivning görs med linjär avskrivning för en bedömd nyttjandeperiod
Kommunkoncernen
2014
2013
Mkr
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag
Årets investeringskostnad
Årets investeringsbidrag
Årets försäljning
Årets uppskrivning
Årets nedskrivning
Ingående avskrivningar
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag
Årets avskrivning
Redovisat värde vid årets slut
Kommunkoncernen
2014
2013
Kommunen
2014
2013
432,9
16,1
364,2
42,8
26,1
0,0
-0,1
-298,3
-279,0
-12,4
-6,9
134,6
-9,3
141,5
1,5
-0,6
0,9
1 300,4
0,0
16,2
0,0
-1,6
0,0
0,0
-652,1
0,0
-23,5
639,3
1,1
0,0
1,1
5 år
1 212,0
42,8
60,1
0,0
-0,1
0,0
-104,8
-531,2
-12,4
-21,5
644,8
35 (86)
Mkr
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag
Årets investeringskostnad
Årets investeringsbidrag
Årets försäljning
Ingående avskrivningar
Justeringar för tidigare års investeringsbidrag
Årets avskrivning
Årets utrangeringar/omklassificering
Redovisat värde vid årets slut
Leasing
Redovisat värde vid årets början
Ackumulerad avskrivning
Årets avskrivning
Redovisat värde vid årets slut
Kommunen
2014
2013
162,8
0,0
4,1
156,7
0,9
6,0
-0,4
-141,7
-6,0
-0,4
-135,4
-0,7
-6,1
18,8
1,5
-0,3
-0,3
0,9
Kommunkoncernen
2014
2013
21,1
189,8
0,0
5,0
0,0
-0,4
-160,5
0,0
-6,6
0,0
27,3
183,3
0,9
6,0
0,0
-0,4
-153,3
-0,7
-6,7
0,0
29,3
1,5
-0,1
-0,3
1,1
1,5
-0,3
-0,3
0,9
1,5
-0,1
-0,3
1,1
Mkr
Kommunen
Kommunkoncernen
Not 10 Finansiella anläggningstillgångar
2014
2013
2014
2013
Aktier och andelar
Ånge Fastighets- och Industri AB
14,0
14,0
14,0
14,0
Ånge Energi AB
6,0
6,0
0,0
Ångefallens Kraft
9,0
9,0
9,0
9,0
Västernorrlands Länstrafik AB, andelar
0,0
0,4
0,0
0,4
Insats i Kommuninvest Ek förening
0,6
0,6
0,6
0,6
Sundsvall/Timrå/Ånge Räddningsförbund
1,2
1,2
1,2
1,2
Serva Net AB
0,2
0,2
0,2
0,2
Övr. värdepapper och långfristiga fordringar
Kommuninvest AB, certifikat, specialinlåning
36,1
36,1
36,1
36,1
Långfristigt lån till kommunägda företag
61,1
68,8
61,1
68,8
Kommuninvest (Förlagslån)
2,1
2,1
2,1
2,1
Länstrafiken, utlämnat lån
0,2
0,2
0,2
0,2
Bostadsrätter
0,0
0,0
0,0
0,0
Övriga värdepapper
0,1
0,1
0,1
0,1
ÅFA:s långfristiga värdepapperinnehav
0,0
0,0
0,7
0,6
ÅFA:s långfristiga fordringar
0,0
0,0
0,9
0,1
ÅFA:s andel i koncernföretag (Ånge Energi)
0,0
0,0
0,0
1,1
Andra långfristiga fordringar Ånge Energi
0,1
0,0
Interna elimineringar
0,0
0,0
-90,1
-93,0
Redovisat värde
130,6
132,7
42,0
41,5
Bedömning av aktievärdet
Återbetalning enligt revers i samband med överlåtelse av aktier
i Västernorrlands läns Trafik AB.
Ånge Fastighets- och Industri AB sålde 2014 Ånge Energi AB till kommunen för 6,0 mkr
Någon nedskrivning av aktiernas värde i de kommunala bolagen har inte gjorts. Vi bedömer att
ÅFA:s och Ånge Energis ekonomi kommer att bli sund och stabil med de insatser som vidtas.
Aktier i Ångefallens Kraft AB = 9,0 mkr bolagets eget kapital = 3,2 mkr.
Aktierna har i tidigare årsredovisningar bedömts ha ett marknadsvärde på över 150 mkr.
36 (86)
Mkr
Not 11 Fordringar
Kundfordringar
Stats- och EU-bidragsfordringar
Upplupna skatteintäkter
Fordran mervärdesskatt
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Räntefordringar bl a elaktiefonder
Kort del av långfr fordr koncern
Fordran kapitaltillskott från kommunen
Övriga fordringar
Interna elimineringar
Redovisat värde
44,6
Kommunkoncernen
2014
2013
48,3
22,2
0,0
0,0
0,1
4,7
13,3
9,0
18,7
9,4
0,4
0,4
4,3
5,6
0,0
101,0
0,5
0,0
-23,8
-107,7
61,8
44,5
Mkr
Not 12 Kassa, bank
Kommunens del i koncernbanken
Övriga bankmedel
Redovisat värde
Kommunen
2014
2013
76,1
57,6
47,5
46,8
123,6
104,4
Kommunkoncernen
2014
2013
76,1
57,6
75,5
64,1
151,6
121,7
Mkr
Not 13 Eget kapital
Ingående eget kapital
Varav reservation för framtida pensioner
Varav reservation anpassning till bef.utveckling
Justering pga K3 komponentavskrivn ÅFA 2013
Årets resultat
S:a eget kapital
Kommunen
2014
2013
128,4
221,1
13,6
13,6
13,1
15,5
Kommunkoncernen
2014
2013
115,7
206,5
13,6
13,6
15,5
15,5
2,1
16,7
-90,7
134,5
115,7
Specifikation av eget kapital
Anläggningskapital
Rörelsekapital
S:a eget kapital
Mkr
Not 14 Avsättning för pensioner och liknande
förpliktelser
Avsatt till pensioner exkl. ÖK-SAP föregående årsskifte
Avsatt till pensioner ÖK-SAP föregående årsskifte
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Nya utbetalningar
Sänkning av diskonteringsränta
Slutbetalning FÅP
Utbetalning ÖK-SAP
Intjänad Förmånsbestämd ålderspension
Nya arbetstagare ÖK-SAP
Nya efterlevandepensioner
Övrig post
Löneskatt
Förtroendevalda enligt KPA
Pension Räddningsförbund
S:a Avsatt till pensioner
Kommunen
2014
2013
24,2
19,7
0,0
0,0
0,1
4,7
13,3
8,9
16,7
6,9
0,4
0,4
4,3
3,9
58,9
6,2
134,6
-92,8
128,4
90,0
44,6
134,6
196,3
-67,9
128,4
71,6
62,9
134,5
Kommunen
2014
45,4
0,0
0,7
0,0
-1,7
0,0
0,0
0,0
1,4
0,5
0,4
-0,2
11,6
1,4
0,6
60,0
79,6
36,2
115,7
Kommunkoncernen
2013
41,9
0,8
0,8
0,2
-1,6
2,5
0,0
-0,8
1,2
0,0
0,2
0,1
11,0
0,0
0,5
56,9
2014
45,4
0,0
0,7
0,0
-1,7
0,0
0,0
0,0
1,4
0,5
0,4
-0,2
11,6
1,4
0,6
60,0
2013
41,9
0,8
0,8
0,2
-1,6
2,5
0,0
-0,8
1,2
0,0
0,2
0,1
11,0
0,0
0,5
56,9
37 (86)
Mkr
Not 15 Övriga avsättningar
Folkets Hus (IOGT) fond
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Omklassificering
Utgående avsättning
Deponiavvecklingsfond
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Utgående avsättning
Kommunen
2014
2013
Kommunkoncernen
2014
2013
0,6
0,1
-0,1
-0,5
0,0
0,6
0,0
-0,1
0,0
0,6
0,6
0,1
-0,1
-0,5
0,0
0,6
0,0
-0,1
0,0
0,6
3,8
6,0
0,0
9,8
3,8
0,0
0,0
3,8
3,8
6,0
0,0
9,8
3,8
0,0
0,0
3,8
Företagskraft
Redovisat värde vid årets början
0,4
0,2
0,4
0,2
Nya avsättningar
0,0
0,2
0,0
0,2
Ianspråktagna avsättningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Omklassificering
-0,4
0,0
-0,4
0,0
Utgående avsättning
0,0
0,4
0,0
0,4
Bolagens avsättningar
0,2
0,2
S:a Övriga avsättningar
9,8
4,8
10,0
5,0
Under året omklassificerades avsättningarna till Folkets Hus och Företagskraft om till långfristig skuld.
6,0 mkr avsattes för återställande av deponi (Kaffepanntippen)
Mkr
Not 16 Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Övr långfristiga skulder
Interna elimineringar
S:a
Kommunen
2014
2013
101,0
0,0
0,0
0,0
0,9
0,0
0,0
0,0
101,9
0,0
Kommunkoncernen
2014
2013
521,2
553,9
79,4
47,2
0,9
15,4
-61,1
-68,8
540,3
547,6
Långfristig leasingskuld
0,7
0,9
0,7
0,9
Skuld anl-/anslutningsavgift
Ack upplösn anl/ansl avg
Skuld anslutningsavgift
0,4
0,0
0,4
0,2
0,0
0,2
0,4
0,0
0,4
0,2
0,0
0,2
Skuld Investeringsbidrag
Justering skuld investeringsbidrag
Ack upplösn investeringsbidr
Justering ack upplösn investeringsbidrag
Skuld Investeringsbidrag
69,4
0,0
-16,9
0,0
52,5
14,0
43,7
-0,5
-13,1
44,1
69,4
0,0
-16,9
0,0
52,5
14,0
43,7
-0,5
-13,1
44,1
S:a Långfristiga skulder
155,4
45,2
593,9
592,9
2013 bokades en kortfristig skuld till (ÅFA) Beslut Kommunfullmäktige 2014-02-24 § 5, ”Garantera det
kapitaltillskott (genom övertagande av lån) som behövs för att täcka ÅFA:s förlust i samband med nedskrivningar
av fastigheternas värden på 101 miljoner kr”. 2014 övergick detta till ett lån i Kommuninvest.
Övriga långfristiga skulder avser omklassificering av tidigare avsättningar.
38 (86)
Från 2013 bokförs anslutningsavgifter och investeringsbidrag som långfristig skuld och avräknas över beräknad
livslängd. Tidigare har investeringsbidrag ingått i anläggningstillgångar
Mkr
Kommunen
Kommunkoncernen
Not 17 Kortfristiga skulder
2014
2013
2014
2013
Kortfristig del av leasingskuld
0,2
0,2
0,2
0,2
Leverantörsskulder
59,0
39,4
67,3
44,9
Semesterlöne- och övertidsskuld
24,1
25,4
24,1
25,4
Personalens skatter och arbetsgivaravgifter
9,7
13,5
9,7
13,5
Upplupna pensioner inkl. löneskatt
13,5
13,3
13,5
13,3
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
4,9
5,5
14,3
14,4
Kortfristig skuld till ÅFA
0,6
101,3
0,6
101,3
Övriga kortfristiga skulder
25,8
18,3
48,5
29,4
Interna elimineringar
-23,8
-107,7
S:a kortfristiga skulder
137,9
216,9
154,4
134,7
2013 bokades en kortfristig skuld till (ÅFA) Beslut Kommunfullmäktige 2014-02-24 § 5
Garantera det kapitaltillskott (genom övertagande av lån) som behövs för att
täcka ÅFA:s förlust i samband med nedskrivningar av fastigheternas värden på 101 miljoner kr.
2014 övergick den kortfristiga skulden till ett längfristigt lån i kommuninvest
Mkr
Not 18 Borgensförbindelser
Ånge kommun
Helägda företag
ÅFA
Ånge Energi AB
Övriga juridiska personer
Ånge Ridklubb
Övriga fysiska personer
Diverse byggnadskreditiv
Borgensansvar för egna hem
Borgensansvar för kreditgaranti
Förlustansvar för bostadslån
Åfa-koncern borgensförbindelse
S:a borgensförbindelser
Kommunen
2014
2013
Kommunkoncernen
2014
2013
387,1
44,1
491,5
44,8
387,1
44,1
491,5
44,8
0,2
0,3
0,2
0,3
0,0
2,9
0,1
0,2
0,0
3,3
0,1
0,3
434,6
540,2
0,0
2,9
0,1
0,2
0,1
434,7
0,0
3,3
0,1
0,3
0,1
540,3
Anm 1. En strategisk ökning av borgensåtagandet för ÅFA skedde 1997 i samband med omorganisation
för att minska ÅFA's lånekostnad. En saneringsinsats genomfördes 1999 på 110 mkr, där staten bidrog
med 35 mkr. Saneringen fullföljdes 2001 genom avskrivning av ett amorteringsfritt lån till ÅFA på 83
mkr. Därmed skapades ett utrymme, som ÅFA nyttjade till att skriva ned för höga tillgångsvärden på
verksamhets- och kommersiella delen. Avtalet med Bostadsdelegationen godkändes/upphörde i dec 2006.
Nytt tilläggsavtal har tecknats med BKN om 22,4 mkr för sanering efter nedläggning av Migrationsverket
(180 lgh). Det statliga bidraget blir 12,4 mkr. 2013 gjorde kommunen en översyn av ÅFA som resulterade i
ett antal åtgärder för att bolagets ekonomi på sikt ska bli sund och stabil. Bla gjordes nedskrivningar av
fastighetsvärden.
Solidarisk borgen
Ånge kommun har i juli 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige
AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var
medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ev. ianspråktagande av ovan nämnd
ansvarsförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel
som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på
medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning
39 (86)
av den finansiella effekten av Ånge kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras
att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och
totala tillgångar 290 729 650 160 kr. Ånge kommuns andel av de totala förpliktelserna, ca 0,22 %, uppgick
till 676 369 341 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 657 990 773 kr. Risken med solidarisk
borgen bedöms vara försumbar tack vare statens skydd att kommuner inte kan gå i konkurs.
Mkr
Not 19 Övriga förbindelser
Ställda Panter
Ånge kommun
ÅFA (Av HB ej återlämnade inteckningar)
Ånge Energi
Ångefallen
S:a övriga förbindelser
Mkr
Not 20 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt
Ingående ansvarsförbindelse
Aktualisering
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Sänkning av diskonteringsräntan
Ändringar av försäkringstekniska grunder
Övrig post
Årets utbetalningar
S:a pensionsförpliktelser
Löneskatt
ÅFA-koncern pensionsförpliktelser
Utgående ansvarsförbindelse
Särskilda upplysningar
a) Redovisat värde 2013-12-31, tkr
b) Väsentliga förändringar under året
Kommunen
2014
2013
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Kommunen
2014
2013
252,0
240,4
-0,1
-0,4
2,3
2,7
0,2
4,7
0,0
18,8
-1,5
0,0
-2,2
-3,0
-10,8
-11,3
239,9
252,0
58,2
61,1
0,0
298,1
313,2
Kommunkoncernen
2014
2013
0,0
26,4
0,0
0,0
26,4
0,0
26,4
0,0
0,0
26,4
Kommunkoncernen
2014
2013
252,0
240,4
-0,1
-0,4
2,3
2,7
0,2
4,7
0,0
18,8
-1,5
0,0
-2,2
-3,0
-10,8
-11,3
239,9
252,0
58,2
61,1
0,2
0,2
298,3
313,4
252 030
Bromsen innebär en sänkning
av beräknad skuld med 1,519 mkr
239 888
c) Redovisat värde 2014-12-31, tkr
d) Ingen försäkring av pensionsförpliktelsen
e) Som säkerhet finns de sk el-aktiepengarna 165 mkr
f) Reservationer görs enl plan med ca 4 mkr/år, med tillfälligt uppehåll under finanskrisen.
Ack värde 13,6 mkr.
g) Aktualiseringsgrad på 95 % 2014-12-18 enl KPA
Förtroendevalda med mer än 40 % sysselsättningsgrad har visstidsbegränsade anställningsvillkor
med visstidspension. Detta regleras i PBF och gäller fr.o.m. 2003. I Ånge kommun finns
en förtroendevald, där pension intjänas men inte utlösts ännu.
Mkr
Not 21 Leasing
Finansiella leasingavtal över 3 år
Totala minimileaseavgift
Därav förfall inom 1 år
Därav förfall inom 3 år
Därav förfall inom 5 år
Kommunen
2014
2013
0,9
0,3
0,3
0,2
1,1
0,3
0,4
0,4
Kommunkoncernen
2014
2013
0,9
0,3
0,3
0,2
1,1
0,3
0,4
0,4
40 (86)
Mkr Resultaträkning
Försäljning
Ägd
Not 22 Koncerninterna förhållanden andel Intäkt
Kommunen
ÅFA
100%
6,0
Ånge Energi AB
100%
0,0
Ångefallen Kraft AB
50%
0,0
ÅFA
Kommun
Ånge Energi AB
Kommun
Ångefallen
Kommun
Jämförelsestörande
finansiell kostn
Finansiella
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
70,3
0,5
3,5
5,7
1,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
70,3
6,0
0,0
0,9
0,0
0,0
0,5
0,0
0,0
1,6
0,0
0,0
3,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
80,4
80,4
7,4
2,5
0,0
0,0
100%
50%
S:a
2014 köpte kommunen Ånge Energi AB av ÅFA för 6 mkr. ÅFA:s andelar var 1,1 mkr.
Mellanskillnaden 4,9 mkr har eliminerats mellan finansiella intäkter och direktbokning eget kapital.
Mkr Balansräkning
Ägd
Kortfr Långfr
S:a
Lev.
Not 22 Koncerninterna förhållanden andel fordran fordran tillgångar skuld
Kommunen
ÅFA
100%
2,0
16,4
18,4
17,6
Ånge Energi AB
100%
3,6
44,7
48,4
0,2
Ångefallen Kraft AB
50%
0,0
0,0
0,0
0,4
ÅFA
Kommun
Ånge Energi AB
Kommun
Ångefallen
Kommun
S:a
Not 22 Koncerninterna förhållanden
KOMMUN
Ånge Fastighet AB
Ånge Energi AB
Ångefallen
Övr Långkort fristig
S:a
skuld skuld skulder
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
17,6
0,2
0,4
17,6
0,0
17,6
1,2
0,7
16,4
18,4
0,2
0,0
0,2
0,0
3,6
44,7
48,4
0,4
0,0
0,4
0,0
0,0
0,0
0,0
23,8
61,1
85,0
19,5
4,3
61,1
85,0
100%
50%
Ågartillskott
Givna
Mottagna
Utdelning
Givna
Mottagna
4,5
4,5
41 (86)
9 Revisionen
Ordförande revisionen: Roger Sundin
Sakkunniga yrkesrevisorer: KPMG
9.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014 – revisionen)
Den kommunala revisionen styrs av kommunallagen samt av kommunfullmäktiges
revisionsreglemente. Revisorerna ska enligt kommunallagen årligen granska all verksamhet i den
omfattning som följer av god revisionssed. De förtroendevalda revisorerna utses av
kommunfullmäktige men är i sin verksamhet partipolitiskt obundna. Varje revisor är själständig i sitt
arbete som revisor.
Revisorerna biträds i sin granskning av sakkunniga yrkesrevisorer, from 2013, KPMG
Följande granskningsprojekt har fastställts och genomförts för revisionsåret 2014:
-
Attest- och utbetalningsrutiner
-
Biståndshanläggning och verkställighet inom äldreomsorgen
-
Förebyggande arbete mot mutor och jäv
-
Granskning av kostverksamheten
-
Delårsrapport per 2014-08-31
-
Bokslut/årsredovisning per 2014-12-31
Det ekonomiska utfallet blev x tkr jämfört med budget på x tkr
Revisorerna har i sin roll som lekmannarevisorer i kommunens bolag genomfört en granskning av
ÅFA:s förebyggande arbete mot mutor och jäv.
9.2
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014 – revisionen)
Driftredovisning, Revisionen
tkr
Resultat
2014
Budget
2014
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
0
-975
0
-975
Driftnetto
-975
-975
9.3
Avvikelse
%
Resultat
2013
0
-841
0,0
-841
FRAMTIDEN (2014 – REVISIONEN)
Revisionen ska utföras enligt god revisionssed. Den goda sedan formas och utvecklas successivt över
tiden. Dess innebörd och utveckling påverkas av sektorns särdrag samt olika intressenters krav och
förväntningar. Revisorerna följer den goda seden och hur den utvecklas samt gör anpassningar i sitt
arbetssätt när så behövs. Inriktningen på revisorernas arbete under kommande år beslutas utifrån de
årliga analyser som görs av risk och väsentlighet i kommunens verksamhet.
42 (86)
10 Finansiering exkl anslag för oförutsedda behov
Ordförande kommunstyrelsen: Sten-Ove Danielsson
Ekonomichef: Catharina Norberg
10.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014 – finansiering)
Justering har gjorts av kommunens uppgifter till LSS-utjämningen vilket har inneburit cirka 4 mkr
lägre avgift till utjämningssystemet.
Rättelse har begärts hos Skatteverket av inbetald löneskatt 2008 och 2009, 2,2 mkr har återbetalats.
Slutavräkning av skatteintäkterna för 2010 – 2013 har gjorts 1,7 mkr
Utfallet från Ångefallen Kraft AB blev cirka 4,5 mkr jämfört med budgeterade 8 mkr.
10.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014 – finansiering)
Driftredovisning, Kommunstyrelsen finansiering
tkr
Resultat
Budget
2014
2014
Intäkter
Kostnader
570 323
-2 964
569 868
-7 416
Pensioner
Omstrukturering
-15 294
-16 600
-2 900
Avvikelse
%
560 612
-23 243
Jämförelsestörande post, AFA
Jämförelsestörande post, RIPS
Jämförelsestörande post, Åfa
Korrigering löneskatt
Slutavräkning skatteintäkter
Jämförelsestörande post, bkn
Driftnetto
Resultat
2013
11 772
-3 103
-101 000
2 246
1 737
614
-1 000
556 664
541 952
-833
2,7
444 205
10.3 FRAMTIDEN (2014 – finansiering)
Antalet invånare i kommunen beräknas minska med över 630 personer fram till år 2024 vilket innebär
att kommunens intäkter kommer att minska. Kommunen kommer att ha ett fortsatt behov av att
anpassa verksamheten till en kommun med färre invånare och minskat ekonomiskt utrymme.
Samtidigt som antalet invånare minskar håller underlag på att tas fram för ett antal större investeringar
inom kommunens infrastruktur såsom vatten- och avlopp, gator och vägar samt bredband.
Kommunkoncernens skuldbörda är hög i jämförelse med andra kommuner och för att inte övervältra
kostnader på framtida generationer bör amorteringstakten öka.
43 (86)
11 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens ordförande: Sten-Ove Danielsson
Förvaltningschef: Sara Jonsson
11.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-kommunstyrelsen)
En stor händelse för kommunen var kungabesöket som ägde rum på nationaldagen den 6 juni. Ett
arrangemang som genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen och det lokala kultur- och
föreningslivet.
För att möta medborgarnas behov av tillgänglighet hos Ånge kommun har kommunstyrelsen fattat
beslut om att tillsammans med övriga kommuner i länet satsa på utveckling av digitala tjänster, dvs
möjligheter till självservice via bland annat e-tjänster.
Förstudien "Samlad kraft för Ånges framtid" har genomförts tillsammans med socialförvaltningen,
humanistiska förvaltningen, Arbetsförmedlingen och Ålsta folkhögskola. Förstudien syftade till att
kartlägga ungas utanförskap och kommer att ligga till grund för arbetet med att minska utanförskapet
för unga i vår kommun.
Tillsammans med tekniska förvaltningen har utvecklingsenheten under året slutfört projektet med att
dra in järnvägsspår i före detta postlokalen. Detta för att skapa förutsättningar för ytterligare
utveckling inom logistiksektorn i konceptet Midnordic Logistic Park.
Midnordic Logistic Park med fd postterminalen till vänster i bild och omlastningsterminalen till höger om bangården.
Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare och aktivt arbeta med framtida kompetensförsörjning
anställdes sex sommarstudenter för avgränsade uppdrag inom flera förvaltningar. Alla hade
anknytning till kommunen och vad vid den tiden studerade vid universitet eller högskola.
Under hösten genomförde Företagskraft en förstudie kring framtiden för handeln i kommunen.
44 (86)
Kommunen deltog samt var medfinansiär.
Feriepraktik erbjöds till samtliga elever som gått ur 1:a och 2:a året på gymnasiet.
11.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-kommunstyrelsen)
Driftredovisning, Kommunstyrelsen
tkr
Resultat Budget Avvikelse Resultat
2014
2014
%
2013
Verksamhetsintäkter
18 701 12 996
25 984
Verksamhetskostnader
-71 779 -65 975
-77 162
Driftnetto
-53 078 -52 979
-0,1
-51 178
Kommunstyrelsens nettobudget för året var 52 979 tkr. Vid årets slut uppvisades ett
underskott motsvarande 99 tkr.
Det beror framförallt på:
Bra
IT har haft kostnader för dubbla system då nya håller på att installeras samtidigt som
gamla behöver vara kvar.
Driftkostnaden för leasingbilarna ökar, beslutad milersättning bedöms vara för låg
och kommer att ses över inför 2016.
Ersättningen från länsstyrelsen för ANDT-projektet var lägre än beräknat.
Samtidigt som det finns några plusposter:
Tjänster har varit vakanta på grund av sjukdom och tjänstledigheter
Extra statsbidrag inom vuxenutbildningen har erhållits. Trygghetsrådet har köpt
utbildning.
Behovet av medfinansiering i olika projekt och ersättning för köp av tjänster av
Samhall har varit lägre än budgeterat.
45 (86)
11.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014-kommunstyrelsen)
11.3.1 ETT LEVANDE NÄRINGSLIV (2014- kommunstyrelsen)
Bra
Stärka samverkan med näringslivet (2014-kommunstyrelsen)
Samverkan med kommunens näringsliv sker på olika sätt, bland annat via näringslivsutskottet där
förtroendevalda, representanter från näringslivet samt tjänstemän deltar. Näringslivsutskottet har
sammanträtt sex gånger under året. Besök vid företag i samband med sammanträden har gjorts vid två
tillfällen.
Samverkan med näringslivet sker framförallt via Företagskraft, som är en sammanslutning av
Företagsgruppen, Företagarna och Köpmannaföreningarna i Fränsta och Ånge. Bland annat är
kommunen delfinansiär för deras projekt kring handeln och hur deras framtida organisation kommer
att se ut. Representanter från kommunen deltar även vid de lokala företagsorganisationernas
möten. Tillsammans med Företagskraft har fyra viktiga områden identifierats att fortsätta arbeta med;




kompetensförsörjning
lokalt företagande
upphandlingsfrågor
handeln i kommunen.
Frukost/lunchmöten har hållits nio gånger under året och varje möte har haft olika teman. Två starta
eget utbildningar har genomförts, totalt har 13 personer deltagit i utbildningarna. Kommunens
deltagande i länsprojektet "Tillväxt Västernorrland" har bland annat erbjudit företagen
ledarutbildning. Två seminarier har hållits i kommunen med tema "Ledarskap" och "Utveckla ditt
företag/Öka lönsamheten".
Ett samarbete med Sundsvall och Timrås kommuner pågår gällande besöksnäring. Bland annat har
man en gemensam besökswebb samt ger ut en gemensam turisttidning två gånger per år.
Mål: Företagen ska på en övergripande bedömningsnivå uppleva ett bra
företagsklimat (2014-kommunstyrelsen)
Ett bra företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd. Att "bygga" ett företagsklimat är ett
långsiktigt och ständigt pågående arbete med attityder, processer och metodik. Det handlar om
samarbete mellan företag, företagarorganisationer och det offentliga. I första hand är det dock mötena
mellan människor som skapar utveckling. Representanter från kommunen träffar regelbundet
företagsrepresentanter för att utveckla och bibehålla ett gott företagsklimat med kommunen.
I nedanstående diagram redovisas företagarnas upplevda företagsklimat i kommunen
(företagsklimat.se), ett mått som ingår som ett delmått i Svenskt Näringslivs undersökning. Måttet är
ett rankingmått bland landets kommuner.
46 (86)
11.3.2 UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING (2014-kommunstyrelsen)
Bra
Mål: Kommunens utbildningssatsningar ska anpassas efter näringslivets och den
egna organisationens kompetensbehov (2014-Kommunstyrelsen)
Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens vuxenutbildning. I samverkan med näringslivet och
kommunens egna verksamhet, identifieras behov av satsningar.
Under 2014 har vuxenutbildning genomförts inom bland annat vård- och omsorg, administration,
frisöryrket och kock. Inom vård- och omsorgsområdet har 22 personer avslutat sin utbildning till
undersköterska. Även lärlingsutbildningar ges inom ramen för vuxenutbildningen. Lärlingsutbildning
kan beskrivas som en arbetsplatsförlagd utbildning där personen med stöd av handledare utvecklar
kompetens. Lärlingsutbildningar har genomförts inom bland annat elinstallation och eldistribution.
11.3.3 DET GODA LIVET (2014-kommunstyrelsen)
Bra
Mål: Ånge kommun ska vara en bra kommun att leva och bo i (2014Kommunstyrelsen)
Det av kommunfullmäktige fastställda strategidokumentet "Framtid Ånge - strategi för utveckling
2014 - 2020" är från och med innevarande år utgångspunkten i nämnder/styrelsers arbete med mål och
utveckling av sin verksamhet. Dokumentet aktualiseras även vid möten med företag och andra externa
47 (86)
parter då samverkan är nödvändigt för att uppnå strategins vision.
I den medborgarundersökning som genomförs i kommunen vart tredje år tillfrågas medborgarna inom
åtta områden som sammanställs i ett index (max 100). NRI för deltagande kommuner i samma
storleksklass var, liksom för Ånge, 56.
Ånge medborgarundersökning (2013)
NRI (Nöjd Region Index)
Rekommendation
Trygghet
Bostäder
Fritidsmöjligheter
Kommersiellt utbud
Utbildningsmöjligheter
Kommunikationer
Arbetsmöjligheter
56
58
78
62
55
51
49
46
29
Mål: Kommuninvånarna ska känna trygghet i sitt närområde (2014-kommunstyrelsen)
Vart tredje år genomförs en medborgarundersökning bland kommuninvånarna. Där frågas bland annat
om; trygghet på kvällar och nätter, rädsla för att utsättas för hot, rån, misshandel eller inbrott.
Resultatet sätts ihop till ett index där maxpoäng är 100. Ånge kommun redovisar för år 2013 ett index
på 78, en ökning från tidigare undersökning.
Nöjd Region-Index - Trygghet
2010
64
2013
78
Många våldsbrott sker i nära relationer. Ånge kommun har antagit strategidokumentet "Våld i nära
relationer" och ett arbete pågår med andra berörda aktörer, externt och internt.
Mål: Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god kvalitet, god tillgänglighet,
mångfald och kostnadseffektivitet (2014-Kommunstyrelsen)
God kvalitet på kommunens tjänster och service innebär enligt fullmäktiges fastställda kvalitetspolicy
"Kvalitet för oss är att tillfredsställa kommuninvånarnas krav, behov och förväntningar. Kvaliteten
skall vara sådan att den utgör en väsentlig orsak till att bo kvar eller bosätta sig i kommunen".
Gällande lagstiftning ställer i vissa fall krav på kvalitet som ska följas.
Kommunens kvalitet på övergripande nivå mäts årligen i Sveriges Kommuner och Landstings
kvalitetsmätning "Kommunens Kvalitet i Korthet" (KKIK). Inom handläggning av bygglov och
serviceringstillstånd finns sedan 2012 servicegarantier, dvs att kommunen lovar beslut i ärendet inom
ett visst antal veckor. Om garantin inte uppfylls kan återbetalning av erlagd avgift ske. Under året har
alla ansökningar om bygglov och serveringstillstånd hanterats inom utlovad tid.
48 (86)
I KKIK ingår bland annat mätning av kommunens tillgänglighet för medborgarna gällande telefoni,
epost, hemsida.
2012
2013
2014
Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%)
86
81
85
Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%)
50
54
46
Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%)
89
83
82
Informationsindex för kommunens webbplats
69
73
73
Som ett led i att utveckla de interna stödfunktionerna för att bättre möta de behov som finns
förbereddes en organisationsförändring där IT-organisationen flyttas från kansliets verksamhet till en
egen verksamhet direkt under kommunchefen som även är förvaltningschef för
kommunledningskontoret.
Större fokus lades under slutet på 2014 på utveckling av självservicetjänster, dvs tjänster som
medborgarna kan utföra direkt via vår webb, en satsning som fortsätter under 2015.
Genom kommunens synpunkts- och kritikhanteringssystem kan kommuninvånare lämna synpunkter,
förslag och beröm till kommunens verksamheter. Synpunkterna används i kommunens
förbättringsarbete. Under året har det kommit in totalt 13 ärenden till kommunstyrelsen fördelade
enligt nedan:
Synpunkter på verksamheten
Förslag
Beröm
Synpunkt på annan myndighet
8
2
1
2
Kostnadsläget inom äldreomsorg, barnomsorg, individ- och familjeomsorg, grund- och
gymnasieskola, fritid, kultur och LSS-verksamhet följs årligen upp och analyseras av respektive
nämnd. Avvikelser jämfört med jämförbara kommuner kommenteras direkt till kommunfullmäktige.
Mål: Kommuninvånarna ska uppleva att de har inflytande i kommunens verksamheter
(2014-kommunstyrelsen)
Årligen skattas kommunens arbete med att möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens
utveckling. Mätningen är en del i KKIK.
Några av de aktiviteter som kommunen har för att skapa inflytande är;
-
synpunkts- och kritikhantering,
ungdomsråd,
samarbete med föreningar,
brukarråd inom äldreomsorgen och skola etc (delaktighetsindex).
I medborgarundersökningarna som genomförs tillfrågas medborgarna hur de upplever möjligheten till
inflytande.
Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng
Nöjd Inflytande-Index - Helheten
2010
42
42
2011
40
2012
39
2013
44
39
2014
33
49 (86)
Mål: Kommunikationerna ska möjliggöra ut- och inpendling till centralorterna
(2014-kommunstyrelsen)
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län erbjuder länets kollektivtrafikresenärer buss-, taxioch tågtrafik. Dessutom har de ansvar för beställningscentralen för färdtjänst- och sjukresor. I
myndighetens styrelse finns förtroendevalda från länets kommuner samt landsting representerade.
I dagsläget finns nio turer, med tåg, dagligen (vardagar) till Sundsvall respektive Östersund. Vilket
möjliggör arbetspendling och studier både öster och västerut. Inpendlingen till Ånge kommun var 592
personer. Av dessa var 386 män och 206 kvinnor. Utpendlingen var 750 personer, 457 stycken män
och 293 kvinnor (Kommunfakta 2014).
Mål: Ånge kommun ska vara en bra arbetsgivare
(2014-kommunstyrelsen)
Kommunens kännetecken är "Bästa service för medborgarna: Tydlighet, Ansvarsfullhet, Stolthet.
Inom personalenheten arbetas det med olika frågeställningar för att vara en bra arbetsgivare. De fyra
prioriterade områdena har varit att få samma hantering inom hela koncernen när det gäller
personalrekrytering, lönebildning, övertalighet och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Tillsammans med representanter från den centrala samverkansgruppen har ett arbete påbörjats för att
förtydliga kännetecken för en attraktiv arbetsgivare.
Det är ett ständigt pågående arbete inom "Smartare bemanning" att samla in synpunkter från chefer,
fackliga organisationer och personal om arbetsmodellen samt att förbättra och hitta en balans som
harmonerar med ekonomi, kvalité, anställningstryggheten och arbetsmiljö för personalen.
Utifrån den utvärdering som gjorts av arbetsmodellen har en handlingsplan upprättats som nu arbetas
vidare med inom förvaltningarna.
11.4 MEDARBETARE (2014-kommunstyrelsen)
Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare pågår, bland annat genom att erbjuda
sommaranställningar för högskolestuderande med koppling till kommunen. Detta för att få möjlighet
att visa upp vilka yrken som finns hos som arbetsgivare samtidigt som studenter får visa upp sin
kompetens för oss.
Skyddsrond med efterföljande arbetsmiljöåtgärder genomförs inom förvaltningen.
11.5 FRAMTIDEN (2014-kommunstyrelsen)
Kompetensförsörjningen både hos Ånge kommun som arbetsgivare och hos näringslivet i kommunen
är en viktig fråga i framtiden. Prognoser talar för att det kommer att bli konkurrens om kompetenta
medarbetare. För Ånge kommun är det därför viktigt att stärka sitt varumärke och bli en attraktiv
arbetsgivare för att klara sin kompetensförsörjning i framtiden.
Tillgänglighet för våra medborgare är en fortsatt viktig fråga. För att kunna möta det behov av service
som finns hos våra medborgare behöver vi utveckla möjligheterna för självservice genom att
tillhandahålla olika typer av e-tjänster.
Att samverka med det lokala näringslivet fortsätter att vara en prioriterad fråga, då det har stor bäring
på våra medborgares möjlighet att verka och bo i Ånge kommun.
För att få mer kraft i kommunens utveckling är samarbete med närområdet av stor betydelse. Inom
Sundsvallsregionen samarbetar sex kommuner kring gemensamma utmaningar och
50 (86)
utvecklingsområden.
Att över förvaltningsgränserna samverka för att minska utanförskapet för unga mellan 16-24 år blir en
prioriterad fråga under 2015.
11.6 INTERNKONTROLL (2014-kommunstyrelsen)
Bra
11.6.1 IT-säkerhet (2014-kommunstyrelsen)
Interkontrollpunkten har omfattat kommunstyrelsens verksamheter; personal-, ekonom,
utvecklingsenhet samt kommunkansli.
1. Har användaravtal tecknats med alla nya användare?
I åtta fall av nio finns avtal. Hur avtalen förvararas varierar. En rutin om detta bör tas fram. Lämplig
förvaringsplats bedöms vara i personalakten.
2. Har alla användare genomfört den grundläggande utbildningen i informationssäkerhet på webben?
21 av 40 anställda har genomfört utbildningen. Rutinerna för information av nyanställda att
genomföra webbutbildningen bör förbättras.
3. Finns det beställda (beslutade) behörigheter för de användare som är berörda av nya och ändrade
behörigheter sedan 2013?
I samtliga fall (42 personer) finns en beställning på behörigheter.
4. Har anmälan lämnats till IT-service för användare som ska avslutas?
I 17 möjliga fall har alla utom en person avslutats.
5. Finns det fastställda systemsäkerhetsplaner för de samhällsviktiga IT-systemen?
Nej, det saknas risk-och sårbarhetsanalyser för dessa system. De systemsäkerhetsplaner som tidigare
tagits fram är i de flesta fall inaktuella och behöver uppdateras.
6. Förstår personer med olika ansvarsroller för IT-system sina roller och sitt ansvar?
Bedömningen är att berörda personer har god förståelse för sin roll men att tillräcklig tid inte läggs
på att utföra de uppgifter som hör till dessa roller och till informationssäkerhetsarbetet.
7. Har behandling av personuppgifter rapporterats till personuppgiftsombudet enligt gällande rutin?
Hos personuppgiftsombudet saknas anmälningar för några av systemen vid granskningstillfället, men
att rutinen i övrigt följs.
11.6.2 Kontroll av samtliga kassor (2014-kommunstyrelsen)
Under perioden januari till och med juni gjordes kontroller av redovisning av försäljningskassorna
inom köksverksamheten, totalt 12 redovisningar. Den visade på brister i rutinförfarandet och
ekonomieneheten har under hösten genomfört utbildning och rutingenomgång för berörd personal.
11.6.3 Granskning av genomförda rekryteringar (2014-kommunstyrelsen)
Kommunens systemstöd som används vid rekrytering möjliggör en systematisk kontroll att
referenstagning sker för de annonserade tjänsterna. Övriga kontroller, examensintyg, utdrag ur
51 (86)
belastningsregister, hälsodeklaration, sker genom stickprovskontroller och handlingarna sparas i
personalakterna. Vid avvikelse från fastställd rutin tas kontakt med berörd chef för klarläggande
av orsaken till avvikelsen.
Under 2014 har totalt 140 stycken tjänster publicerats i rekryteringsverktyget. Av dessa rekryteringar
har 16 stickprov utförts, varav fyra stycken följdes upp avseende brister vid referenstagning. En
avvikelse noterades gällande att hälsodeklaration inte genomförts vid rekrytering av vårdpersonal.
52 (86)
12 Tekniska nämnden
Tekniska nämndens ordförande: Hanne Suokas
Förvaltningschef: Ove Skägg
12.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-tekniska nämnden)
Året inleddes med att fortsätta arbetet med att röja och "städa upp" efter stormen Ivar som inträffade i
december 2013.
Bobergsgymnasiets kök byggdes om under våren/sommaren för att anpassas till den nya
köksorganisationen som trädde i kraft inför höstterminens start. Den nya organisationen innebar att
antalet tillagningskök minskade från 19 till 7. Målet är att minska ytterligare ett tillagningskök. Totalt
tillagas cirka 400 000 måltider per år inom kostorganisationen.
Vid halvårsskiftet övergick ägandet av fastigheten "postterminalen" från Ånge Fastighets och Industri
AB:s (ÅFA) ägo till Ånge kommun. Då påbörjades även indragning av järnvägsspår i byggnaden för
att kunna utveckla den som en del i en transportnod "Mid Nordic Logistic Park". Indragnigen av
järnvägsspåret är nu färdigställd.
Under sommaren har ett antal bostadsfastigheter rivits, enligt avtal med Bostadskreditsnämnden.
Rivning har genomförts i Alby, Ljungaverk och Torpshammar. Enligt avtalet med
Bostadskreditnämnden ska ytterligare 16 lägenheter rivas.
12.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-tekniska nämnden)
Driftredovisning ,Tekniska nämnden
tkr
Resultat
2014
Budget
2014
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
75 283
-94 325
68 262
-79 787
Driftnetto
-19 042
-11 525
Avvikelse
%
Resultat
2013
64 968
-78 466
-65,2
-13 498
Tekniska nämndens nettobudget för år 2014 var 11 525 tkr, till största delen
intäktsfinansierad.
Varning
Vid årsskiftet redovisar nämnden ett underskott på 7 517 tkr varav 6 000 tkr avser
avsättning för återställande av deponi (Kaffepanntippen). Resterade underskott
beror framförallt på att den beräknade besparingen för nya kostorganisationen inte
uppnåtts under 2014, framförallt på grund av kostnader kopplade till anpassning
av personalorganisationen.
53 (86)
12.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014-tekniska nämnden)
12.3.1 DET GODA LIVET (2014-tekniska nämnden)
Bra
Mål: En effektiv energianvändning inom förvaltningen (2014-tekniska nämnden)
För att minska energianvändningen har tre nya luftvärmepumpar installerats vid vattenverken.
Dessutom har ett mindre vattenverk lagts ner, vilket även det bidrar till lägre energiförbrukning.
Bortkopplingen av vattenverken i Johannisberg och Erikslund bidrar också till minskad
energiförbrukning. Med de förändringar som gjorts har en besparing på cirka 80 000 kilowattimmar
gjorts.
Mål: God standard på kommunens ledningsnät (2014-tekniska nämnden)
Att ha god standard på kommunens ledningsnät (vatten och avlopp) är viktigt dels utifrån god
vattenkvalitet, men även för att förebygga läckage i ledningar. Totalt handlar det om cirka 22 mil
vattenledning och cirka 19 mil avloppsledning.
Som en del att säkerställa ledningsnätet har äldre ledningar bytts ut i Erikslund, Borgsjö, Ljungaverk
samt Alby. Den planerade vattenledningen mellan Fredriksdal och Östby är framflyttad till 2015.
För att förbättra vattenkvaliteten i Munkbysjön har en ny manganavskiljning installerats under hösten.
Mål: En bra dricksvattenskvalitet (2014-tekniska nämnden)
Livsmedelsverkets sätter normen för god vattenkvalitet. Regelbundet tas prover på kommunens
vattenkvalité, dels i vattenverken och dels hos kund. Totalt har 300 vattenprover tagits under året, 16
stycken har haft anmärkning i form av "tjänligt med anmärkning".
Mål: En attraktiv utemiljö (2014-tekniska nämnden)
Utemiljön betyder mycket för hur människor värderar en stad eller ett samhälle. Inom tekniska
förvaltningen pågår ett ständigt arbete att underhålla tomter samt att återställa tomter efter rivningar.
Återkommande utsmyckning med ex sommarblommor och julbelysning är andra insatser för trivsam
utemiljö. Under hösten ställdes en cykelkrossbana i ordning på området Kapellbacken i Ånge.
En del i utemiljön, och trafikmiljön, är effektiv vägbelysning inom bebodda områden. Arbetet med
utbyte av all vägbelysning till LED-belysning påbörjades under hösten och beräknas vara klart under
2015. Bytet till LED- belysning kommer även att minska energiförbrukningen.
Mål: En säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter (2014-tekniska nämnden)
Trafikverket ansvarar för trafiksäkerheten för sina vägar. Samråd har genomförts med representanter
från Trafikverket kring trafikmiljön i kommunen. I deras planering för 2015 finns arbete med en
förlängning av befintlig gång- och cykelväg från Ängsvägen i Ånge tätort längs med riksväg 83 mot
Mallberget. I planen finns även åtgärder i Östavall och Ljungaverk för att förbättra säkerheten för
oskyddade trafikanter.
En cykelled som är planerad mellan Ånge och Hallsta ansvarar kommunen för. Arbetet med
projektering har påbörjats.
54 (86)
Mål: God kvalitet på den lagade maten (2014-tekniska nämnden)
Bobergsgymnasiets kök byggdes om för att klara tillagning av måltider inom Ånge området. Köket
levererar varm mat till äldreboenden och förskolor. Skolorna i centrala Ånge äter i tillhörande matsal.
Till hemtjänstens levereras kalla matlådor.
Socialstyrelsen genomför årligen brukarundersökningar, bland annat hos brukare vid särskilda
boenden. I tabellen nedan redovisas hur brukare vid boendena upplever kvalitén på maten. I årets
brukarundersökning uppger 84 % av brukarna att maten är god, resultatet är bättre än "medelvärdet" i
landet.
Brukarbedömning särskilt boende (äo) - maten, andel (%)
2012
75
2013
78
2014
84
Sämre än Medel Bättre än
12.4 MEDARBETARE (2014-tekniska nämnden)
En stor förändring under året är det minskade antalet tillagningskök och de konsekvenser i
organisation och arbetssätt det medfört. Som ett stöd i förändringsarbetet har externa konsulter arbetet
tillsammans med kostorganisationen personalgrupp dels i själva förändringen, men även i
metodutveckling, planering och praktiskt arbete i köket.
Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, lönesamtal och systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts
enligt samverkansavtalet.
12.5 FRAMTIDEN (2014-tekniska nämnden)
En stor utmaning för tekniska nämndens verksamheter är den krympande befolkningen vilket ger
minskade intäkter. Det innebär för nämnden att färre personer ska dela på kostnaderna för den
infrastruktur nämnden ansvarar för. Ökade krav från myndigheter gör även att underhållsbehovet på
befintliga anläggningar ökar, vilket även det i framtiden blir en utmaning.
Området teknisk infrastruktur omfattar bland annat kommunens vattenförsörjning och avloppsrening.
Det innebär ofta långsiktiga investeringar och uppbyggnad av strukturer och anläggningar som ska
finnas kvar under lång tid. Den klimatförändring som sker kommer att ställa ökade krav på
dagvattensystemens dimensionering och kapacitet för att klara extrem nederbörd och höga flöden. Det
betyder att man redan idag bör ta hänsyn till att klimatet ändras under anläggningens livstid.
12.6 INTERNKONTROLL (2014-tekniska nämnden)
Bra
12.6.1 Städverksamhet - städkontroll (2014-tekniska nämnden)
Tekniska nämnden har ansvar för lokalvård i de flesta av kommunens verksamhetslokaler. Årligen
genomförs en kvalitetskontroll för respektive objekt, vilket kan beskrivas som avtalsuppföljning.
Avtalsuppföljning har genomförts vid samtliga objekt utom ett under året och i samtliga fall följs
tekniska nämndens avtal.
55 (86)
12.6.2 Vägbelysning (2014-tekniska nämnden)
Arbetet med byte till LED-belysning är upphandlat och arbetet påbörjades under hösten. Byte av all
armatur beräknas vara klart under 2015.
12.6.3 Tillsynsrapportering (2014-tekniska nämnden)
Kommunens livsmedelsanläggningar (kök) står under kontroll av bygg- och miljönämnden. När byggoch miljönämnden gjort kontroll redovisas tillsynsrapporterna löpande under året för tekniska
nämnden. Under året har sju tillsynsrapporter på livsmedelsanläggningar delgivits nämnden.
12.6.4 Synpunktshantering (2014-tekniska nämnden)
Inkomna synpunkter/klagomål redovisas för tekniska nämnden två gånger per år.
Under året har 21 synpunkter/klagomål inkommit. 12 av dem rör annan myndighet/utförare. 4 stycken
är förbättringsförslag, 1 beröm samt 2 synpunkter på nämndens verksamheter.
12.6.5 Avvikande vattenkvalitet (2014-tekniska nämnden)
Totalt har 300 vattenprover tagits. 16 av dem hade anmärkning "godkänd med anmärkning".
12.6.6 Kontanthantering (2014-tekniska nämnden)
Samtliga kassor i våra kök har kontrollerats under året. Inga betydande brister fanns. På något mindre
arbetsställe har man inte följt rutinen full ut med att sätta in pengar på banken varje månad när det rört
sig om små belopp. Detta har nu rättats till. Sammanfattningsvis är bedömningen att
kontanthanteringen skötts väl.
56 (86)
13 Humanistiska nämnden
Humanistiska nämndens ordförande: Catharina Karlsson
Förvaltningschef: Urban Åström
13.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-humanistiska nämnden)
Utifrån den tidigare genomförda skolutredningen har delar av beslutade förändringar genomförts
-
Torpshammars förskolor är samlade under skolans tak.
Överturinges skola har avvecklats.
Vidare har följande större händelser skett:
-
Byggande av ny läktare och stor uteplats (läktare) vid Ånge IP av Ånge IF. Kostnaderna
har täckts av bygdemedel samt sponsring.
Den förödande stormen i december 2013 har inneburit att framkomligheten i kommunens
elljusspår varit begränsad under året.
Getberget etapp 1 slutförd, vilket innebär ny kraftförsörjning, nya vattenledningar och ny
effektivare belysning till backen.
Förskolornas kök har övertagits av tekniska förvaltningen. En rationalisering som
kommer att ge högre kvalitet och lägre kostnader.
De senaste årens skolutvecklingsarbete har dokumenterars i bokform med en upplaga om
1000 böcker. Boken heter "Hur svårt kan det vara - En bok om hur man kan förbättra
skolresultaten i en kommun".
13.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-humanistiska nämnden)
Driftredovisning, Humanistiska nämnden
tkr
Resultat
2014
Budget Avvikelse Resultat
2014
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
21 711 15 456
-252 308 -249 726
Driftnetto
-230 597 -234 270
%
2013
26 123
-260 050
1,6
-233 927
Humanistiska nämndens nettobudget för 2014 uppgår till 234 270 kkr. Utfallet blev
230 597 tkr vilket innebär att nämnden lämnar ett överskott på 3 673 tkr.
Överskottet har huvudsakligen uppkommit utifrån tre orsaker:
Bra
-
Kostnaderna för busskort halverades inför höstterminen.
Semester-, löne-, ferie-, och uppehållslöneskulder minskade med mer än
1000 tkr
Anpassningar av skolhälso- och elevvårdspersonal mot elevantalet
under året.
57 (86)
Under året har stora investeringar gjorts i Torpshammars och Ljungaverks skolor
där förskoleverksamhet flyttat eller är på väg att flytta in skollokalerna
13.3 MÅLUPPFYLLELSE
13.3.1 UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING (2014-humanistiska nämnden)
Bra
Mål: Ökad måluppfyllelse och ökat meritvärde (2014-humanistiska nämnden)
Måluppfyllelsen när det gäller genomsnittliga meritvärden (medelvärde på slutbetyg i åk 9) vid
vårterminen 2014 är näst intill oförändrad jämfört med våren 2013. I de nationella proven är
resultaten bättre än tidigare i årskurs 6. I årskurs 9 är resultaten bättre än föregående år. Även i årskurs
3 har flera skolor förbättrat sina resultat.
Under året har ett fokusområde varit att ge feed-back och återkoppling på elevers arbete i
klassrummet. För att detta ska vara möjligt så måste eleverna vara medvetna om vad de ska lära sig,
hur det ska gå till och hur de ska få visa sina kunskaper under arbetsområdet och när arbetsområdet är
avslutat.
Mål: Våra barn och ungdomar ska lära i en trygg miljö utan mobbing och kränkande
behandling (2014-humanistiska nämnden)
Skolan har även ett ansvar att förebygga mobbing och kränkande behandling. Vår bild är att ökat
fokus på elevers lärande ger en indirekt effekt på skolornas värdegrundsarbete. Är skolan tydlig mot
elever och föräldrar vilka förväntningar vi har så skapar det en bättre arbetesmiljö både för elever och
personal. Rapporteringen av incidenter och kränkningar till humanistiska nämnden har minskat under
hela förra läsåret. Antalet skolinspektionsanmälningar har också minskat från 8 stycken 2012 till 3
stycken 2013 och under 2014 har 1 anmälan gjorts.
58 (86)
Mål: Fler gymnasister som går ut med godkända gymnasiebetyg inom utsatt tid
(2014-humanistiska nämnden)
Under flera år har elever vid gymnasieskolan avslutat/avbrutit sina gymnasiestudier i förtid, vilket på
sikt påverkar möjligheten till fortsatta studier och till arbete. De senaste åren kan även där ses en
positiv utveckling med fler elever som slutför sina gymnasiestudier.
Andel (%) som lämnat gymnasieskolan med fullständigt
slutbetyg
2011
2012
2013
2014
63,7
73
92
80
Noteras bör att 2014-års mätning har ändrats och mäter andel med slutförd studentexamen och är
därmed inte fullt jämförbart.
Mål: Alla ungdomar ska vara behöriga till gymnasiet och nå sina mål så långt det är
möjligt utifrån varje individs förutsättningar (2014-humanistiska nämnden)
Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. Resultatet har
förbättrats se senaste åren, men ännu är målet inte nått.
Andel (åk 9) som är behöriga till gymnasieskolan
2011
2012
2013
2014
73,2
74,8
79,6
80,0
13.3.2 DET GODA LIVET (2014-humanistiska nämnden)
Bra
Mål: Ungdomarna ska ha ett rikt kulturellt och idrottsligt utbud att ta del av, där ideella
krafter sätts i centrum (2014-humanistiska nämnden)
I kommunen finns ett brett utbud av aktiviteter för barn och unga inom föreningslivet. Kommunen
stödjer ungdomsföreningar genom bidrag till aktiviter och anläggningar.
Några åtgärder som genomförts i samverkan med kommunen eller där kommunen har varit
medfinansiär:
-
-
-
Upprustning av Getbergets slalombacke etapp 1 är slutförd. Ny kraftförsörjning, nya
vattenledningar och ny effektivare belysning finns nu i backen. .
Ånge ridklubb har fått stöd i genomgång och kostnadskalkyl vad gäller underhåll av
anläggningen i framtiden.
Ny sarg och viss uppfräschning av isbana Fränsta har genomförts via bygdemedel och
insatser från fritidskontoret. Kraftsamling Fränsta är projektägare.
Påbörjat byggande av tennisbana i Ånge.
Ånge IF byggde ny läktare och stor uteplats (läktare) vid Ånge IP. Kommunen har stöttat
med bygdemedel och fritidskontoret har stått för återställning och rivning av gamla
läktaren. Näringslivet har sponsrat
Fränsta IK har påbörjat renovering av omklädningsrum med stöd av bygdemedel och stöd
59 (86)
-
-
-
från Västernorrlands Idrottsförbund.
Genomfört kompletterande utbildning för de ungdomsföreningar som bedriver
ungdomsverksamhet i "tryggare ungdomsmiljöer" under våren. Även 2 kulturföreningar
deltog.
Deltagit som föreläsare vid ungdomsstyrelsens stora återkommande seminarium där vi
tillsammans med Västernorrlands Idrottsförbund berättade om vårt arbete med "tryggare
ungdomsmiljöer".
Arbetat med återställning av elljusspår efter stormen Ivar i december 2013. Arbetet har
inte i alla delar gått så lätt som önskat beroende på att markägare inte hunnit eller gett
godkännande till föreningar om borttagande av nedblåsta träd.
Isbanan i Fränsta fick en upprustning med visst stöd av kommunen och med Kraftsamling Fränsta som projektägare.
Bild: Kraftsamling Fränsta
Under hösten har ungdomar från gymnasieskolan samt kommunens två ungdomsgårdar deltagit i en
förstudie till ett eventuellt kulturhus. Utifrån förstudien har nämnden beslutat att förstudien ska listas
på nämndens prioriteringslista för kommande större inventeringar.
Ung Kultur Möts (UKM) är ett återkommande lokalt arrangemang där ungdomar i kommunen möts
för kulturella upplevelser som konst, musik, bild samt workshops. Som avslutning på dagen visas
dagens alster upp och en konsert genomförs där kommuninvånarna bjuds in.
Sommarorkestern genomförs som feriearbete för ungdomar från kommuner. De genomför under tre
veckor konserter på olika platser i kommunen. Sju ungdomar deltog i sommarorkestern 2014.
Kulturenheten ansvarar för den återkommande Kultarnatten i Ånge där ungdomar från kommunen får
möjlighet att framföra bland annat musik. I år genomfördes även ett skrivarcafé för ungdomar.
Även nationaldagsfirandet ansvarar kulturenheten för. I år var det särskilt högtidligt då kungaparet
besökte kommunen. Nationaldagens program bjöd på sång och musik med lokala förmågor och
medverkande med anknytning till Ånge i ett fint sammanhållet program.
Barn och unga från förskola och skola har deltagit i ett antal kulturmöten för att planera en långsiktig
strategi för hur kultur ska kunna integreras i förskolans och skolans värld.
60 (86)
Mål: Vi ska ta tillvara ungas kraft och vilja att påverka beslut som rör deras vardag
(2014-Humanistiska nämnden)
För att ta tillvara på ungas idéer och kraft att påverka finns ett ungdomsråd. Det består av cirka 20
ungdomar i åldrarna 13-19 år, 3 politiker från humanistiska nämnden samt fritidsgårdsföreståndare.
Syftet är att ungdomarna ska ha möjligheten att lyfta viktiga frågor ur ett ungdomsperspektiv.
Ungdomsrådet har träffats 6 gånger under 2014.
Mål: Våra kommuninvånare ska ha tillgång till en trygg och väl fungerande
barnomsorg samt kunna ta del av ett rikt kulturliv och varierat fritidsutbud (2014Humanistiska nämnden)
Årets prioriteringar
- Effektivisera barnomsorgen för att kunna erbjuda barnomsorg på annan tid vid behov
- Fler gemensamma träffar med föreningslivet
- Modernisera Getbergets slalomanläggning
- Samla barnomsorg och skola under ett tak och på så sätt behålla närhet så långt det är möjligt
13.4 MEDARBETARE (2014-humanistiska nämnden)
I en övergripande omorganisationen gällande kommunens tillagnings- respektive mottagningskök
övergick ansvaret för förskolornas tillagningskök till tekniska nämnden. Naturliga avgångar har gjort
att inga uppsägningar har behövt göras. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts enligt
rutiner.
13.5 FRAMTIDEN (2014-humanistiska nämnden)
De strukturella förändringar som sker gör att nämnden står inför ett flertal utmaningar. Ett antal
anpassningar har gjorts utifrån den skolutredning som gjorts tidigare, men kommer ytterligare
anpassningar att vara nödvändiga?
Den positiva positiv trend vi ser när det gäller elevernas lärande och skolans arbetsmiljö som helhet,
kommer den att kunna bestå?
Kommer vi att kunna rekrytera de lärare som gör att vi kan fortsätta denna positiva trend?
Dessa utmaningar gör att vi alla måste stäcka ut oss ytterligare för att kunna ge barn och ungdomar
den grundplåt de behöver för resan ut i livet.
Vi erbjuder ett brett kultur- och fritidsutbud för våra medborgare. För att vi ska kunna fortsätta att
göra det krävs att vi ständigt omprövar och anpassar våra verksamheter och hittar nya former för
samverkan och möjligheter till medskapande, med föreningslivet och civilsamhället
61 (86)
13.6 INTERNKONTROLL (2014-humanistiska nämnden)
Bra
13.6.1 Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete (2014-humanistiska nämnden)
Vi följer nämndens årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är en årsklocka för
huvudmannanivå där områden redovisas månadsvis vid nämndens sammanträden. Inga avvikelser har
noterats.
13.6.2 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete (2014-humanistiska nämnden)
Våra skolor och förskolor har under året blivit granskade av arbetsmiljöverket. Utifrån inspektionen
har åtgärder vidtagits och redovisats för arbetsmiljöverket, som godkänt åtgärderna. Vi följer
årsklockan för systematsikt arbetsmiljöarbete som utgår från gällande arbetsmiljölagstiftning.
Redovisning av arbetet sker inför den centrala skyddskommittéen.
13.6.3 Rekryteringsprocessen (2014-humanistiska nämnden)
Ett antal genomförda rekryteringar har slumpmässigt valts ut och granskats mot gällande rutiner. Inga
avvikelser har noterats.
62 (86)
14 Socialnämnden
Socialnämndens ordförande: Birgitta Sjögren
Förvaltningschef: Katarina Persson
14.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-socialnämnden)
Kommunen övertog ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. Övertagandet
innebar ansvar för hälso-och sjukvårdsinsatser upp till distriktssköterskenivå samt för insatser som
utförs av sjukgymnast och arbetsterapeut. Övertagandet innebar inledningsvis att tre
sjuksköterkor/distriktssköterskor samt en arbetsterapeut har anställts. Under året har ytterligare en
sjuksköterska anställt inom hemsjukvården för att säkerställa patientsäkerheten.
Ytterligare ett boende för ensamkommande barn/ungdomar öppnades i Ånge tätort under februari
månad. Boendet har plats för 12 ungdomar och har skapat åtta arbetstillfällen (7,5 årsarbetare)
Ett boende med särskilt stöd (trapphusboende) öppnades i november i Ånge tätort.
Äldreboendet Furubacken i Fränsta är en förebild i Sverige när det gäller att göra riskbedömningar,
sätta in åtgärder och följa upp fallolyckor. Det framkom efter att det nationella kvalitetsregistret
Senior Alert gjort en mer ingående undersökning av hur användarna av kvalitetsregistret jobbar.
Genom strukturerat arbete i vårdlaget minskade Furubackens avd 3 antalet fallolyckor.
63 (86)
14.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-socialnämnden)
Driftredovisning, Socialnämnden
tkr
Resultat
2014
Budget
2014
56 861
47 502
44 021
Verksamhetskostnader
-284 591
-273 685
-267 824
Driftnetto
-227 730
-226 183
Verksamhetsintäkter
Avvikelse
%
-0,7
Resultat
2013
-223 803
Socialnämndens nettobudget för år 2014 var 226 183 tkr. Utfallet
för året blev slutligen 227 744 tkr, ett underskott med cirka 1
549 tkr, till stor del beroende på
Varning
-
-
-
-
Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har ökat
med cirka 22 %, från 94 (dec 2013) till 108 (dec
2014). Det är framförallt inom gruppen yngre hushåll
(25 år eller yngre) som ökningen ses. Från 35 yngre
hushåll i december 2013 till 41 i december 2014.
Inom hemvården har det senaste kvartalet en ökning av
antalet beviljade timmar setts. Ökningen motsvarar
cirka 500 timmar per månad
För att kunna verkställa fattade beslut startade under
hösten ett trapphusboende i centrala Ånge. Driftsbudget
för boendet fanns inte med i årets budget.
Övertagandet av hemsjukvården var inte fullt ut
finaniserat. Dessutom har ytterligare
en distriktssköterska rekryterats under året.
14.3 MÅLUPPFYLLELSE
14.3.1 DET GODA LIVET (2014-socialnämnden)
Varning
Mål: Personalkontinuiteten inom hemvården ska förbättras (2014-socialnämnden)
Återkommande nationella studier visar att personalkontinuitet är en viktig kvalitetsfaktor för brukare
som har hjälp av hemtjänsten. Inom kommunens hemtjänst har personalkontinuiteten varit låg under
några år. I oktober 2013 uppmättes att i genomsnitt besöktes en brukare med insatser minst 2 gånger
per dag alla dagar i veckan av 21 personal, medelvärdet för riket var 14 personal. Skillnader i
kontinuitet finns även inom kommunens hemvårdsområden. I oktober 2014 ses en mindre förbättring
av kontinuiteten.
Andra kommuners framgångsfaktorer har under året identifierats och ett arbete har påbörjats
64 (86)
tillsammans med hemtjänstpersonal, bemanningsenheten samt personal från insatsplaneringen (TESplanering), då alla aktörer är viktiga för att förbättra kontinuiteten. En del i arbetet är att skapa mindre
arbetsgrupper. Ett arbete som påbörjades i början av året när Albyområdet blev en egen arbetsgrupp.
Under hösten har arbetet fortsatt med att organisera i mindre arbetsgrupper.
Mål: Anhöriga ska känna trygghet och erbjudas stöd (2014-socialnämnden)
Socialnämnden ska, enligt socialtjänstlagen, erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en
närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Arbetet med stöd till
anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter. Syftet är att minska de anhörigas psykiska och
fysiska belastning.
Hittills har stödet till anhöriga haft fokus på anhöriga/närstående inom äldreomsorgen. Under året har
inriktningen varit mot anhöriga till personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Dessutom har stöd getts vid behov till anhöriga till ej skolpliktiga ungdomar
upp till 20 år, i samverkan med ett projekt som drivs vid utvecklingsenheten. Det som noteras i
kontakterna med anhöriga är att de flesta vill ha individuellt stöd framför stöd i grupp.
Inom individ- och familjeomsorg startar med regelbundenhet grupper för anhöriga till personer med
missbruksproblem.
Mål: Personer med funktionsnedsättning ska integreras i samhället på lika villkor
(2014-socialnämnden)
Att leva med en funktionsnedsättning innebär att personen på grund av skada eller sjukdom har svårt
att fungera utan stöd eller hjälp i ditt dagliga liv. En funktionsnedsättning kan vara fysisk,
begåvningsmässig eller psykisk. Personer med funktionsnedsättning kan i vissa fall ha rätt att få hjälp
enligt lag om stöd och service i vissa fall (LSS) för att kunna leva ett så självständigt och meningsfullt
liv som möjligt. Socialnämndens mål har framförallt haft fokus på personer med stöd enligt LSS.
Arbetet pågår ständigt med att hitta nya samarbetspartners inom näringslivet för att skapa
samhällsplatser. I dagsläget har 34 personer beslut om daglig verksamhet, varav sex personer finns i
så kallad samhällsplats vid bland annat affär, sågverk, camping och tillverkningsföretag. Även inom
vår egen organisation finns verksamhet som står arbetsmarknaden nära, till exempel det arbete som
utförs vid Hussborgs golfbana, där fem brukare arbetar och vid ridskolan i Ånge.
Studiecirklar har genomförts inom bland annat "Mitt val", där fokus legat på att medvetandegöra
brukarens rättigheter att delta i demokratiska val och vad demokrati innebär. En annan satsning under
året har varit "Hälsokörkortet", som handlar om hur vi kan uttrycka oss och använda våra sinnen och
känslor.
65 (86)
Mål: Vi ska ha en god tillgänglighet och information till den som efterfrågar våra
tjänster (2014-socialnämnden)
Socialnämnden ska ha god tillgänglighet för de som behöver våra tjänster. Tillgänglighet kan beskrivas
utifrån flera perspektiv, nedan redovisas några mått har koppling till tillgänglighet för våra medborgare.
Tillgänglighet genom telefoni och epost är två sätt att vara tillgänglig för medborgarna. Ett arbete har
påbörjats inom förvaltningen för att organisera och skapa rutiner kring tillgänglighet genom telefoni.
2012
2013
2014
Svar på e-post inom två arbetsdagar (%)
83
72
78
Svar på fråga, telefon (%)
39
28
28
Bemötande telefoni (% gott )
67
83
100
Allt fler använder kommunens hemsida för att söka information om verksamheterna. Även här har
förvaltningen påbörjat ett arbete att förbättra informationen och sökvägar via hemsidan.
Resultat information kommunens hemsida.
Index= max 100
Ånge
Riket
Äldreomsorg
70
85
Individ- och familjeomsorg
85
85
Handikappomsorg
54
63
Måttet tillgänglighet till boendeplats inkluderar två delar.
Dels från ansökan till beslut och dels från beslut till erbjudande om plats. Det finns i materialet enstaka
ärenden med väldig lång handläggnings/väntetid som påverkar det genomsnittliga väntetiden negativt.
För personer som ansöker om ekonomiskt bistånd (förstagångsansökningar) är väntetiden kort jämfört
med andra kommuner.
2012 2013 2014
Väntetid, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt
boende, medelvärde
Väntetid, antal dagar från första kontakttillfället för ansökan (nybesök) till beslut inom
försörjningsstöd, medelvärde
94
51
78
16
10
11
Mål: Alla brukare ska vara nöjda och delaktiga (2014-socialnämnden)
En del i att brukaren ska känna delaktighet är att de är delaktig i upprättandet av genomförandeplanen;
dvs hur och när de beviljade insatserna ska utföras samt målet med insatserna. personalen har under
året fått utbildning i upprättande av genomförandeplaner, både metodiskt och innehållsmässigt.
Genomförandeplaner upprättas inom alla socialnämndens verksamheter.
I socialtjänstlagen finns skrivning om självbestämmande, delaktighet och individanpassning av
insatser. Nedan presenteras några mått från brukarundersökning.
66 (86)
Brukarbedömning hemtjänst
Information om förändringar, andel (%)
Få kontakt med personalen, andel (%)
Hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%)
Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, andel (%)
Möjlighet påverka tider, andel (%)
Personalen kommer på avtalad tid, andel (%)
2012
66
81
94
73
55
81
2013
59
85
87
70
58
83
2014
69
82
88
64
55
85
Brukarbedömning särskilt boende
Sociala aktiviteter, andel (%)
Hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%)
Information om förändringar, andel (%)
Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, andel (%)
Möjlighet påverka tider, andel (%)
Trivsamma gemensamma utrymmen, andel (%)
2012
56
71
35
2013
55
81
43
55
55
73
2014
66
84
37
65
75
71
Sämre än
Medel
54
73
Bättre än
Mål: Alla som möter socialtjänsten ska känna sig väl bemötta och respekterade
(2014-socialnämnden)
Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Årligen görs
brukarundersökningar inom särskilda boenden och hemtjänst där bland annat upplevt bemötande
mäts. Ett förbättringsarbete kvarstår fortfarande för att uppnå önskat resultat.
Brukarundersökning.
2012
2013
2014
Hemtjänst - bemötande (mycket nöjda), andel (%)
84
78
81
Särskilt boende äldreomsorg - bemötande (mycket nöjda), andel (%)
61
67
59
Sämre än Medel Bättre än
Inom omsorgens gruppbostäder har en brukarundersökning genomförts under året. Undersökningen
genomfördes med Pictogram. Resultatet har under årets analyserats och ett förbättringsarbete har
påbörjats inom de olika delarna.
Individ- och familjeomsorg har under november månad deltagit i en pilotstudie, genomförd av
Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningen omfattade områdena: information, delaktighet,
bemötande och förändring. Sammantaget visades på ett ganska gott resultat, den siffra som sticker ut
och som klienter är minst nöjd med är att de tycker att det är svårt att påverka vilken typ av insats de
erbjudits.
Årets prioriteringar
Aktivt arbete med bemötande mot brukare
14.4 MEDARBETARE (2014-socialnämnden)
Medarbetar- och lönesamtal genomförs enligt kommunens rutiner.
Inom individ- och familjeomsorg har varit, liksom i övriga landet, stora svårigheter att rekrytera och
behålla socionomer. Det påverkar verksamheten och socionomernas arbetssituation. Bland annat då
67 (86)
det krävs minst två års arbetslivserfarenhet som socionom för att få göra barnutredningar.
14.4.1 Delaktighet hos medarbetare (2014-socialnämnden)
Inom socialnämndens verksamheter har medarbetarsamtal genomförts under hösten.
Arbetsplatsträffar genomförs vid alla arbetsplatser och frågor av större karaktär hanteras i
verksamheternas samverkansgrupper.
Det som framkommit i samtal med personalgrupper är bland annat att våra medarbetare inte känner
sig delaktiga i planeringen av arbetet. Våra ledare känner att de inte alltid har befogenheter att styra
sin verksamhet. Det är två viktiga faktorer för att känna delaktighet på arbetsplatsen. Åtgärder för att
stärka delaktigheten hos medarbetare och ledare kommer att diskuteras med sikte på förbättring.
14.5 FRAMTIDEN (2014-socialnämnden)
Socialnämndens välfärdstjänster står inför en komplex utmaning. Ny teknik samt nya och
utvecklade processer, strukturer och tillämpningsmöjligheter förändrar hur vård- och
omsorgsverksamhet kan bedrivas för att klara krav och behov. För att nå målen i strategin Nationell
e-Hälsa krävs åtgärder för att öka kunskapen när det gäller användning av IT hos personal i vårdoch omsorg. Personalen måste ha god kunskap om användning av IT både i det dagliga arbetet och
för utvecklingsmöjligheter. Det kräver förändringar och större satsningar inom utbildningarna.
Vårdtiderna på sjukhuset kortas ned och behov av framförallt rehabiliterande åtgärder i hemmet
ökar. Det kommer allt svårare sjuka till både särskilt boende och i ordinärt boende. Det kräver inte
bara legitimerad personal utan även kompetent baspersonal. I dagsläget vet vi att inom de närmaste
15 åren kommer cirka 160 medarbetare inom vård- och omsorg att gå i pension. Totalt finns inom
socialnämndens verksamheter i dag cirka 390 anställda. Det är en utmaning.
Hur vill de äldre bo när de väljer att flytta till ett äldreboende? Är våra boenden anpassade efter
framtidens äldre? Vilken standard kommer att vara skälig om 10 år?
Försörjningsstödets utveckling under året är oroande. Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat,
och framförallt i gruppen unga ses en oroväckande ökning. Brist på arbete och utbildning är en
bidragande orsak.
14.6 INTERNKONTROLL (2014-socialnämnden)
Varning
14.6.1 Rättssäker biståndshandläggning (2014-socialnämnden)
I praktiken innebär kraven på rättssäker handläggning följande:
-
ansökningar alltid ska utredas
utredningar ska vara lagom omfattande och dokumenteras
den enskilde ska ha insyn i utredningen och få möjlighet till inflytande
68 (86)
-
att tydliga beslut fattas så det är klart vad den enskilde är beviljad
att beslut om avslag eller delvis avslag fattas och delges den enskilde
att genomförande av insatser dokumenteras
Under året har ett stort antal ärenden fattats av biståndshandläggarna. Eftersom behovet kan förändras
över tid kan en brukare ha flera beslut under året.
2014
Beslut om hjälp i hemmet (ordinärt och särskilt
boende)
Beslut om särskilt boende
Beslut om korttidsboende
586
62
245
Fem ärenden har granskats under året och bedömningen att det är noggranna och metodiska
utredningar i samtliga fall, där beslut fattats enligt delegeringsordningen. I tre av ärendena är
uppföljning av beslut inte genomfört.
Ett projekt "Rättsäker biståndshandläggning" har genomförts under året där handläggningsprocessen
gåtts igenom.
14.6.2 Brukartiden (2014-socialnämnden)
Med brukartid avses den tid, i förhållande till tillgänglig personaltid, som utförs direkt till brukaren.
Övrig tid (kringtid) innehåller restid, utbildningstid, dokumentationstid mm). Brukartid ger ett
underlag för diskussion av resursutnyttjande och effektiv planering i organisationen. Genomsnittlig
brukartid under året i hemtjänsten har varit 50 %.
14.6.3 Kontroll av upprättad genomförandeplan finns (2014-socialnämnden)
Den som har fått en insats ska kunna vara delaktig och ha inflytande över hur insatsen ska
genomföras. En del i det är att tillsammans med brukaren/klienten/anhörig upprätta en
genomförandeplan, dvs hur och när ska de beviljade insatserna utföras. I genomförandeplanen ska
finnas mål för de planerade insatserna utifrån den enskildes behov. Genomförandeplanen används i
samband med pågående insats/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering. Resultatet visar att det
69 (86)
kvarstår ett arbete för att säkerställa den enskildes möjlighet till delaktighet.
Inom individ- och familjeomsorg fanns vid årets slut genomförandeplaner i 59 % av ärendena. För att
underlätta och säkerställa upprättandet av planer har ett arbete med att utforma en mall i
verksamhetssystemet påbörjats.
Inom LSS verksamheten hade i december 99 % av brukarna en upprättad aktuell genomförandeplan.
Inom äldreomsorgen (hemvård och särskilda boenden) hade i december 66 % en aktuell
genomförandeplan. Här pågår ett arbete med att utbilda personal och skapa hållbara rutiner för
upprättande och uppföljning av genomförandeplaner.
14.6.4 Rutiner för privata medel (2014-socialnämnden)
I vissa fall är personalen behjälplig med att inhandla varor till brukaren. Det förutsätter att
verksamheten har rutiner för en säker hantering av brukares privata medel.
Inom särskilda boenden har 86 ärenden granskats och i 11 fall har bokföringen endast signerats av en
personal, vilket är ett avsteg från rutinen. Inom LSS-verksamheten har stickprovskontroller gjorts och
endast mindre avvikelser noterades, som nu rättats till. Inom hemvården har det inte funnits rutiner för
handhavande av privata medel. Rutiner har därför arbetats fram och fastställts under augusti månad
och därefter har rutinen införts i verksamheten.
14.6.5 Avgifter inom särskilt boende och hemvård. (2014-socialnämnden)
Enligt socialtjänstlagen har kommunen rätt att ta ut avgift för insatser som inte är av behandlande
karaktär. Hur och för vad avgifter kan tas ut regleras i socialtjänstlagen samt hälso-och
sjukvårdslagen.
Under 2014 fattade handläggarna totalt 1572 avgiftsbeslut. Om ett beslut ändras under året för en
brukare fattas ett nytt avgiftsbeslut, därav det höga antalet.
Stickprovskontroll har gjorts i 16 ärenden. Samtliga beslut hade avgift fastställd utifrån fastställd taxa
och gällande riktlinjer.
70 (86)
15 Bygg- och miljönämnden
Bygg-och miljönämndens ordförande: Erik Rapp
Förvaltningschef: Karin Wennberg
15.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-bygg- och miljönämnden)
Under året har en byggnadsinspektör anställts motsvarande 50 %. Tjänsten är 100 % och Bräcke
kommun köper 50 % av tjänsten.
15.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-bygg- och miljönämnden)
Driftredovisning, Bygg-och miljönämnden
tkr
Resultat
2014
Budget
2014
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
2 244
-5 479
1 710
-5 040
Driftnetto
-3 235
-3 330
Bra
Avvikelse
%
Resultat
2013
2 188
-5 238
2,9
-3 050
Bygg- och miljönämnden hade för år 2014 en nettobudget på 3 180 tkr. Till viss del
är nämndens verksamhet intäktsfinansierad. Intäktsnivån fastställs dels utifrån antal
fasta avgifter för olika verksamheter och dels utifrån utfall från tidigare år.
Nämndens utfall för 2014 visar ett överskott motsvarande cirka 100 tkr, beroende på
att intäkterna varit högre än budgeterat.
Under året har nämnden erhållit tilläggsbudget med 150 tkr för arbete med
detaljplanering av bl a området Knattebo i Ljungaverk.
71 (86)
15.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014 – bygg- och miljönämnden)
15.3.1 DET GODA LIVET (2014-bygg- och miljönämnden)
Dåligt
Mål: 70-80% av dåliga avloppsanläggningar 2011 har inkommit med ansökan om ny
avloppsanläggning senast 2014 (2014-bygg- och miljönämnden)
Naturvårdsverket konstaterade 2009 att antalet undermåliga enskilda avloppsanordningar är mycket
stort i hela Sverige. I miljöbalken regleras kraven för enskilda avlopp. Kraven har från och med slutet
av sjuttiotalet höjts. Naturvårdsverket påbörjade därför en kampanj till vilken kommuner kunde
ansluta sig. Ånge kommun har sedan 2010 inventerat enskilda avlopp inom kommunen. Bygg- och
miljönämnden har inför varje år utsett prioriterade områden för inventeringen.
Under 2011 identifierades 57 enskilda avloppsanläggningar inom kommunen som inte uppfyllde
gällande krav. Nämndens mål har varit att 70-80% av dem, dvs 40-45 ansökningar, ska ha inkommit
med ansökan om ny avloppsanläggning under 2014. Vid årets slut har 8 ansökningar inkommit. 2
fastighetsägare har fått uppskov. Om inte ansökningar kommer in kan bygg- och miljönämnden
förelägga fastighetsägaren att åtgärda avloppsanordningen annars kan utsläppsförbud utfärdas.
Inventeringsarbetet av enskilda avlopp har fortsatt under 2014 i kommunens östra del.
Mål: Det ska inte finnas förfallna byggnader och ovårdade tomter, olovligt byggande,
brott mot strandskydd, nedskräpning eller fordonsvrak (2014-bygg- och
miljönämnden)
Enligt plan- och bygglagen ska byggnader och tomter hållas i vårdat skick. I miljöbalken regleras
utsläpp från t ex läckande fordonsvrak. Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvaret att
lagstiftningen efterföljs och sköter tillsynen av byggnadsverk och tomter.
Under året har endast inkomna klagomål hanterats, på grund av resursbrist. Totalt har 16 klagomål
som rör förfallna byggnader/ovårdade tomter respektive nedskräpning/fordonsvrak inkommit och
hanterats. Dessutom har ett (1) klagomål om olovligt byggande och 2 klagomål om brott mot
strandskydd inkommit och hanterats. Sådana ärenden är oftast långvariga och sträcker sig över fler än
ett år.
Årets prioriteringar
Utmärkt
Uppfyllande av tjänsteerbjudande enligt PBL
Bygg- och miljönämndens tjänsteerbjudande (servicegaranti) innebär att om utlovad
handläggningstid för bygglov inte hålls återbetalas 50 % av erlagd bygglovsavgift. Beslut om
72 (86)
bygglovsärenden garanteras inom fyra veckor när tjänsteman kan ta beslut och inom åtta veckor när
beslut krävs av bygg- och miljönämnden. Under 2014 har inga återbetalningar skett.
Kontrollplanen enligt livsmedelslagstiftningen enligt riskklassningen
Som ansvarig för genomförandet av offentlig kontroll av livsmedel ska bygg- och miljönämnden
årligen upprätta en kontrollplan som omfattar de arbetsuppgifter lagstiftningen kräver samt
bemanning för kontrollen. Den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar ska vara
intäktsfinansierad; dvs varje livsmedelsanläggning betalar ett årligt belopp till bygg- och
miljönämnden för kontroll. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter. Den offentliga kontrollen är
inte helt intäktsfinansierad.
Bygg- och miljönämnden har under året gjort omprioritering av kontrollplanen på grund av brist på
resurser. Sedan tidigare är barn, ungdomar och äldre prioriterade grupper. Därför har kontroll av
livsmedelsanläggningar som lagar/serverar mat till dessa grupper prioriterats.
Tillsynsplanen enligt miljöbalken med fokus på barn och äldres hälsa
Miljötillsynen ska syfta till att nå miljöbalkens mål samt de nationella miljökvalitetsmålen.
Tillsynen är riskbaserad och ska vara rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.
I tillsynsbegreppet ingår
-
inspektion och besiktning för att kontrollera att lagar och beslut följs
granskning av inkomna miljörapporter, årsrapporter och analysprotokoll
föreläggande och förbud för att åstadkomma rättelse
anmälan till polis eller åklagare vid misstanke om brott
beslut om miljösanktionsavgift
information och rådgivning
Tillsynsplanen för året har haft fokus på barn och äldres hälsa.
15.4 MEDARBETARE (2014-bygg- och miljönämnden)
Rekryteringen av en byggnadsinspektör slutfördes under sommaren. Tjänsten delas med Bräcke
kommun. Medarbetarsamtal samt lönesamtal har genomförts enligt plan. Arbetsplatsträffar har
genomförts 9 gånger.
15.5 FRAMTIDEN (2014-bygg- och miljönämnden)
Lagstiftingen ställer höga krav på nämndens verksamheter. Det blir en utmaning för organisationen att
klara av ställda åtaganden.
15.6 INTERNKONTROLL (2014-bygg- och miljönämnden)
Bra
73 (86)
15.6.1 Följs säkerhetsrutiner för personal (inom- och utomhus)
(2014-bygg- och miljönämnden)
Det finns en känd risk att personal som arbetar med tillsyn kan råka ut för hotfulla situationer.
Dessutom färdas personalen ofta i bil vilket också innebär risker. Bygg- och miljökontoret har
fastställda säkerhetsrutiner för personalen.
Kontroll av kännedom om rutinerna samt dess innehåll är gjord vid arbetsplatsträffar. Samtlig
personal känner till rutinen och dess innehåll.
15.6.2 Följs verksamhetsplanen för miljötillsyn (2014-bygg- och miljönämnden)
Årligen upprättas en verksamhetsplan för miljötillsyn utifrån riskklassificering. Bygg- och
miljönämnden har under året gjort omprioritering av verksamhetsplanen på grund av brist på resurser.
Omprioriteringen av tillsynen över hälsoskyddet för barns dagliga vistelse är prioriterad.
Hälsoskyddet i kommunens skolor har inspekterats och under 2015 fortsätter arbetet med förskolorna.
15.6.3 Följs verksamhetsplan för livsmedelskotroll (2014-bygg- och miljönämnden)
Årligen upprättas en verksamhetsplan för livsmedelsanläggningar utifrån riskklassificering.
Bygg-och miljönämnden har under året gjort omprioritering av verksamhetsplanen på grund av brist
på resurser. Bygg- och miljönämnden har prioriterat barn, ungdomar och äldre. Därför prioriterades
kontroll av livsmedelsanläggningar som lagar/serverar mat till dessa grupper.
74 (86)
16 Gemensamma nämnder/förbund
Driftredovisning, Gemensamma nämnder och förbund
tkr
Resultat Budget Avvikelse Resultat
2014
2014
%
2013
Medelpads räddningsförbund
Överförmyndarnämnd
-9 785
-810
-9 900
-1 000
1,2
19,0
-9 858
-822
Kollektivtrafikmyndigheten
-5 168
-5 190
0,4
-5 603
-15 763 -16 090
2,0
-16 283
Total
16.1 Överförmyndarnämnden MITT
Ordförande: Elisabet Unander
Ånge kommuns representant: Ulla Arvidsson, ersättare Erik Rapp
Verksamhetsansvarig: Cecilia Aspholm
Nämnden ska ha tillsyn och kontroll över godmanskap, förvaltarskap och vissa
förmyndarskapsärenden.
Syftet med tillsynen är att värna om personer som inte själva kan tillvarata sina intressen, till exempel
minderåriga, gamla, sjuka eller funktionshindrade.
Från och med 2011 ingår Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstig i en gemensam
överförmyndarnämnd – Överförmyndarnämnden MITT
Nämndens ärenden handläggs vid överförmyndarkontoret i Sundsvall.
Enligt avtal ska ersättningen för den gemensamma nämnden fördelas per kommuninvånare och
betalas under årets första tertial. Nettokostnaden för ensamkommande barn faktureras respektive
kommun i slutet av året.
I kommunens budget 2014 fanns 1 000 tkr varav 810 tkr har förbrukats.
16.2 Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland
Ordförande: Lars-Olov Olsson
Ånge kommuns representant i direktionen: Hans-Erik Bäck, Erik Lövgren, ersättare Björn
Magnusson, Birgitta Bohlin
Verksamhetsansvarig: Camilla Fahlander, myndighetschef
Ånge kommun tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget ingår i Regionala
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (RKTM)
Varje kommunfullmäktige väljer representanter till kollektivtrafikmyndighetens direktion som är
myndighetens högsta beslutande organ.
75 (86)
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland har till uppgift att:
- Fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken, i huvudsak genom ett regionalt
trafikförsörjningsprogram
- Fatta beslut om allmän trafikplikt, där trafikutbud och den service som RKTM vill garantera
genom att upphandla och finansiera trafiken
- Bedriva operativ verksamhet på uppdrag av myndighetens politiska ledning
- Upphandla och samordna särskild kollektivtrafik (färdtjänst, riksfärdtjänst och
skolskjutsar) för de kommuner som önskar
- I överenskommelse med angränsande län fatta beslut om trafikplikt på ínterregional trafik och
syftet med trafiken avser arbets- och studiependling
I kommunens budget, gemensamma nämnder/förbund, fanns det 2014, 5 190 tkr i budget varav 5 168
tkr har förbrukats. Kostnaden för färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjutsar betalas av socialnämnden
och humanistiska nämnden.
16.3 Räddningstjänstförbundet
Ordförande: Habib Effati
Ånge kommuns representanter: Magdalena Flemström, Stiven Viklund, Erik Lövgren
Verksamhetsansvarig: Pär Silverliden Tommy Forsberg, förbundschef
Sedan 2010 är Ånge kommun med i Medelpads Räddningstjänstförbund. Övriga medlemmar i
förbundet är Timrå och Sundsvalls kommuner.
I förbundsordningen, ägaruppdraget har medlemskommunerna formulerat sina förväntningar på
förbundet.
I handlingsprogrammet finns förbundets övergripande målsättningar och i den årliga mål- och
resursplanen (MRP) sätts årets verksamhetsplanering och budget.
Förbundets huvuduppdrag är att stödja och hjälpa. Med stödja menas att ge stöd till det egna
skyddet enligt figuren. I dagligt tal kallar vi detta för förebyggande verksamhet. I figuren visas
dessa uppdrag som samordna, underlätta, tillsyn, sotning, samt undersöka.
Med hjälpa avses räddningstjänst, där förbundet hjälper vid nödlägen när den egna förmågan
inte räcker till. Begreppet räddningstjänst omfattar de räddningsinsatser MRF ansvarar för vid
olyckor eller vid överhängande fara för olyckor. Räddningsinsatser görs för att hindra och
begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Räddningstjänst föreligger då det är
motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt,
kostnaderna för insatsen i förhållande till vad som kan räddas, samt omständigheterna i övrigt.
76 (86)
LSO: Lagen om skydd mot olyckor
I kommunens budget 2014 fanns 9 900 tkr varav 9 785 tkr har förbrukats.
77 (86)
17 Kommunala bolag
17.1 Ånge Fastighets och Industri AB (ÅFA)
Ordförande: Åke Nylén (Alf Hallén till och med 2014-02-28)
Verkställande direktör (VD) Joakim Persson (Torbjörn Westberg till och med 2014-11-30)
17.1.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (2014-ÅFA)
Ånge Energi AB som varit ett dotterbolag till Ånge Fastighets AB har sålts till kommunen från
2014-07-01.
Nio fastigheter har sålts under 2014.
Beslutade rivningar av 26 lägenheter har slutförts i Alby, Ljungaverk och Torpshammar.
Ny VD för ÅFA och Ånge energi tillträdde 2014-12-01.
Bobergsgymnasiets kök har byggts om för att klara verksamhetens behov.
Två nya förskoleenheter har byggts om i Ljungaverk och en i Torpshammar.
17.1.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (2014-ÅFA)
Driftredovisning, ÅFA
Före koncerninterna elimineringar
tkr
Resultat
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
Intäkter
Kostnader
112 478
-97 462
106 857
-206 308
104 931
-109 594
Driftnetto
15 016
-99 451
-4 663
Nettoinvestering
-1 306
-8 222
-26 750
Bra
Det budgeterade resultatet för Ånge Fastighets AB var för år 2014 var 1 150 tkr.
Resultatet blev 15 016 tkr, dvs 13 866 tkr bättre än budgeterat. Under året har Ånge
Energi sålts till kommunen. Även åtta fastigheter har sålts.
17.1.3 MÅLUPPFYLLELSE (2014 – ÅFA)
Mål: Verksamheten ska prestera ett ekonomiskt överskott (2014-ÅFA)
ÅFA:s resultat 2014 är 15 016.
78 (86)
Mål: Amortera i takt med avskrivningar (2014-ÅFA)
2014 har 7,5 mkr amorterats jämfört med avskrivningar på 13,6 mkr
Mål: Ingen vakansgrad i kommersiella lokaler (2014-ÅFA)
Av ÅFA:s kommersiella lokaler var per 31 augusti 22,2 % (8324 m2) vakant. Det pågår ett arbete
med försäljning av lokaler.
Vakansgraden på kommersiella lokaler är vid årsskiftet 10,9 %, och det är fortsatt försäljning av
lokaler.
Mål: Högst 3,5 % vakansgrad för bostäder (2014-ÅFA)
I ÅFA:s lägenhetsbestånd finns 779 lägenheter vid årets slut. Vakansgraden var då 8,47 % vid årets
slut (65 lägenheter). Var vakanserna fanns ses i nedanstående tabell. Viss marknadsföring av
lägenheter har gjorts under året.
Per 2014-12-15
Område
Alby/Östavall
Ånge
Borgsjö/Erikslund/Ljungaverk
Fränsta
Torpshammar
Totalt
Antal lägenheter Outhyrda Andel outhyrda lgh
62
9
14,52
332
19
5,72
97
18
18,56
216
16
7,41
72
4
5,56
779
66
8,47
17.1.4 FRAMTIDEN (ÅFA)
För att nå vårt mål på en vakansgrad av 3,5 % med en negativ befolkningsutveckling bör samarbetet
med Migrationsverket förbättras. Sverige och alla dess kommuner står för ett ökat flyktingsintag och
alla kommuner måste öka mottagande för asylboende.
Bolaget kommer under de närmsta åren att jobba aktivt med att sänka sin energiförbrukning med
20 % till 2020 med 2009 som basår.
79 (86)
17.2 Ånge Energi AB
Ordförande: Åke Nylen (Alf Hallén till och med 2014-02-28)
Verkställande direktör (VD) Joakim Persson (Torbjörn Westberg till och med 2014-11-30)
17.2.1 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER (ÅNGE ENERGI AB)
Som en konsekvens av stormen Ivar, i slutet av 2013, stördes spillvärmeleveransen under lång tid
även 2014.
17.2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Driftredovisning, Ånge Energi AB
Före koncerninterna elimineringar
tkr
Intäkter
Kostnader
Jämförelsestörande post
Driftnetto
Nettoinvestering
Resultat
Resultat
Resultat
2014
2013
2012
20 888
20 610
0,0
278
-153
21 952
-21 516
0,0
436
-461
21 680
-24 056
0,0
-2 376
-1 603
Det budgeterade resultatet för Ånge Energi var för året 575 tkr. Resultat slutade på 278 tkr. Orsaken
till det lägre resultatet i jämförelse med budget är det milda vädret.
17.2.3 MÅLUPPFYLLESE OCH PRIORITERADE AKTIVITETER (ÅNGE ENERGI AB)
Mål: Överskott
Resultatet för Ånge Energi AB 2014 är 278 tkr.
Mål: Amortera i takt med avskrivningarna
2014 har 3,7 mkr amorteras jämfört med avskrivningar på 4,6 mkr.
17.2.4 Framtiden (Ånge Energi AB)
Bolaget måste fortsätta ta vara på de positiva fördelarna kring spillvärmen, styrsystem etc och därmed
öka antalet timmar där spillvärmen är huvudsaklig värmekälla.
Det ändrade klimatet gör att bolaget måste försöka optimera alla anläggningar och hjälpa kunderna att
optimera sina så Ånge Energi kan utnyttja spillvärmen till fullo.
Bolaget ser över sin anläggning i Fränsta och behovet från Ålsta folkhögskola, om Ålsta kan knytas
till anläggningen i Fränsta så finns där ett behov för utbyggnad för att klara det utökade energibehovet
då pannan idag ligger på sin maxgräns.
80 (86)
17.3 Ångefallen kraft AB
Ordförande: Sten-Ove Danielsson
Verkställande direktör (VD): Hans Rohlin
Ångefallen Kraft AB (ÅKAB) ägs till 50 % v Ånge kommun och till 50 % av Fortum Generation AB.
ÅKAB ingår med 50 % i kommunens koncernredovisning.
Verksamheten utgörs av vattenkraftproduktion. Produktionen sker dels i det egna kraftverket i
Hermanboda, dels i Järnvägsforsens kraftverk där bolaget äger 5,15 %. Båda kraftverken är belägna i
Ljungan.
Bolaget har ingen anställd personal. Bolagets verksamhet hanteras av personal anställd av
Fortumkoncernen enligt skötsel- och administrationsavtal. Bolagets VD är anställd i Fortum
Generation AB och har ingen lön från Ångefallen Kraft AB.
Kommunens andel av produktionen 2014 var 39 254 MWh vilket kan jämföras med 2010 då den var
över 43 000 MWh.
Under 2014 har bolaget investerat för 2 724 tkr.
Resultatet för bolaget 2014 blev ett nollresultat.
Kommunen får som delägare i bolaget utdelning under året från kraftförsäljningen. Lägre elpriser
samt högre produktionskostnader har gjort att utdelningen minskat. 2014 var utdelningen 4 496 tkr.
17.3.1 Framtiden (Ångefallen Kraft AB)
Bolagets verksamhet förväntas fortsätta på samma sätt som tidigare
81 (86)
17.4
18 Redovisningsprinciper
18.1 Kommunen
Redovisningen har skett enligt kommunal redovisningslag och i huvudsaklig överensstämmelse med
rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, som normgivare för god redovisningssed,
samt i tillämpliga delar med bokföringslagen.
Särskilt bör noteras att exploateringsfastigheter, avsedda att säljas, tidigare har redovisats som
omsättningstillgång. Efter flera år utan någon försäljning klassificerades fastigheterna om till
anläggningstillgångar. Den låga efterfrågan gör att kommunen överväger att delar av nuvarande
exploateringsmark klassificeras om till allmän markreserv.
Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret har belastats årets
redovisning genom utsträckt tid för stängning. Förvaltningarna har kunnat bokföra på
redovisningsåret till och med 2014-01-27. Fakturor av större betydelse 2014, inkomna efter stängning,
har efter prövning interimbokförts och belastar redovisningsåret.
Faktura- eller kundfordringar utställda efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har till
största delen fordringsförts och tillgodogjorts redovisningsåret.
Löner och övriga löneförmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Det innebär generellt att
vikariekostnader mm släpar efter en månad under hela året .
De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, övertids- och ferieersättning
finns bokförd som kortfristig skuld per 2014-12-31. Framtida pensioner intjänade under 1998-2000
redovisas som en avsättning. Intjänad pension fr.o.m. 2000 utbetalas varje år i mars året efter
intjänandet till löntagarnas pensionsadministratörer. Löneskatt för pensioner fr.o.m. 1998 är
uppbokade som kostnad med 24,26 % på upptaget pensionsbelopp. Pensioner och löneskatt för tiden
före 1998 ligger enligt lag utanför balansräkningen.
Arbetsgivaravgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg (po) i samband
med löneredovisningen.
Anställda med kommunal kompletteringspension
varav 6,83 % avser avsättning för pensionsskuld
och löneskatt
Arvodesanställda, övriga
38,46 %
31,42 %
Investeringar avser inköp av kapitalvara med livslängd över fem år, undantag datorer med tre års
livslängd. Värdet skall överstiga 10 tkr. Från 2015 ska anskaffningsvärdet vara ett basbelopp.
Från och med 2013 bruttoredovisas investeringarna i anläggningsregistret, vilket innebär att
investering och eventuella bidrag eller hänförliga försäljningar redovisas var för sig. Avskrivning sker
enligt RKR 11.4.
Investeringsbidrag, anläggnings- och VA-anslutningsavgifter, då det förekommer, bokförs fr.o.m.
2013 som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt
med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder.
Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet i huvudsak enligt RKR 11.4
82 (86)
Lånekostnader, i de fall de förekommer, redovisas enligt huvudprincipen i RKR 15.1, vilket innebär
att de belastar den period de hänför sig till. Som lånekostnad räknas också ränta på checkkrediter,
valutakursdifferenser, under- och överkurser och andra kostnader hänförliga till upplåning. Ånge
kommun har per 2014-12-31 en långfristig leasingskuld på 0,9 mkr.
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med
linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående
arbeten görs inga avskrivningar.
Avskrivningstider. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50
år. En bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs.
Från 2014 ska komponentavskrivning tillämpas, i första hand på nyinvesteringar i fastigheter. Gamla
anläggningstillgångar har inte delats upp i komponenter. Kommunen har inte så många fastigheter,
dessa finns i vårt helägda bolag Ånge fastighets & Industri AB (ÅFA). Gamla anläggningar kan i
framtiden komma att komponentavskrivas då vi hittat en lösning för detta i vårt ekonomissystem.
Intern ränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internränta har debiterats verksamheterna med
2,5 %.
Avsättningar görs i huvudsak enligt RKR 10.2 för deponier. Tidigare har Folkets Hus/IOGT-fond
och Företagskraft redovisats som avsättning, fr.o.m. 2014 redovisas dessa som långfristig skuld.
Pensionsskulden till de anställda är upptagen enligt KPA:s uträkning i december 2014. Pensions
skuld före 1998 noteras med löneskatt utanför balansräkningen som ansvarsförbindelse.
Jämförelsestörande poster: Rättelser i bokföringen, äldre än ett år, bokförs som jämförelsestörande
post.
18.2 Koncernen
I redovisningen ingår kommunen, de helägda bolagen Ånge Fastighets- och industri AB (ÅFA) och
Ånge Energi AB samt till 50 % ägda Ångefallens Kraft AB.
Redovisningen har skett enligt kommunal redovisningslag och i huvudsaklig överensstämmelse med
rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, som normgivare för god redovisningssed,
samt i tillämpliga delar med bokföringslagen.
Koncernredovisningen (sammanställd redovisning) görs i vedertagna kalkyler och har upprättats
enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering i huvudsak enligt RKR 8.2. Med
proportionell konsolidering menas att endast ägda delar av bolagens resultat- och balansräkningar tas
in i koncernredovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för bolagets aktier har
avräknats mot förvärvat eget kapital. Obeskattade reserver har upplösts mot eget kapital och
avsättning för skatter. Interna mellanhavanden inom koncernen har eliminerats, varvid
väsentlighetsprincipen har tillämpats. Enhetliga principer finns inte uttalat mellan kommunen och
bolagen.
ÅFA redovisar enligt K3. Den största förändringen i bolagets redovisning är hänförlig till övergång
till komponentavskrivning.
ÅFA följer reglerna för konverteringen till K3 som kräver att bolagen räknar om jämförelsesiffrorna
för 2013 och regelverket betraktar ingångsbalansen 2013 som konverteringstillfället.
Kommunen har i sin sammanställda redovisning fortsatt tillämpa kommunal redovisningsprincip både
för 2013 och 2014.
83 (86)
19 Revisionsrapport
84 (86)
86 (86)
Besöksadress: Torggatan 10
Postadress: 841 81 Ånge
Telefon: 0690-250 100
E-post: [email protected]
Webb: www.ange.se