1. No category

Budgetförslag
2016
med plan för
2017-2018
Sverigedemokraternas budget 2016 med plan för 2017 och 2018
1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland
2. Budget 2016 -En sammanfattning
3. Vägledande principer
3.1 Familj – Barnen är vår framtid
3.2 Trygghet och tradition
3.3 Solidaritet - Folkhemmet
3.4 Invandring - Omtanke i omvärlden
4. En frisk region
4.1 Folkhälsa
4.2 Primärvård
4.3 Sjukhusvård
4.4 Psykisk ohälsa
4.5 Tandvård
4.6 Funktionsnedsättning och habilitering
4.7 Smittskydd
5. Regional Tillväxt
5.1 Inledning
5.2 Miljön i fokus
5.3 Kultur för folket
5.4 Turism för tillväxt
5.5 Folkbildning
5.6 Kollektivtrafik för alla
5.7 Framtidens transportinfrastruktur
5.8 Landsbygdsutveckling
5.9 Företagsutveckling
5.10 Forskning och social samverkan
6. Personal och organisation
7. Ekonomi
7.1 Inriktning och prioriteringar
7.2 Regionbidrag
7.3 Resultat och balansräkning
7.4 Förslag till beslut
Heikki Klaavuniemi Gruppledare Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen
1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland
Sverigedemokraterna i Västra Götaland fick under valet 2014 5 nya friska mandat till i regionfullmäktige.
Under mandatperioden 2010-2014 (inklusive omvalet 2011) var Sverigedemokraterna indirekt och
odemokratiskt utelämnade i kylan. Vi fick harva oss fram med knappa resurser. Vi tilläts inte ta del
av arbetet i nämnder medan andra mindre partier fick insyn genom valteknisk samverkan med de
större partierna.
Efter höstens val blev det tydligt att väljarna ville ge oss fler mandat.
Förutsättningarna förändrades dramatiskt. Denna mandatperiod breddar vi vår politik då flertalet av
oss tar platser i nämnder samt regionstyrelsen som undertecknad återfinns i.
Vi har utökat vårt kansli och har anställt tre nya förmågor med start från första januari.
Vi återfinns idag representerade i ett 20-tal nämnder, styrelser, råd och beredningar.
Regionfullmäktigegruppen består idag av 29 personer.
2. Budget 2016 -En sammanfattning
Under förra mandatperioden var vi Sverigedemokrater väldigt tydliga med att vi prioriterade
sjukvården före omotiverade ökade anslag till kollektivtrafiken och kulturen. De stora, omtalade och
beryktade besparingskraven inom vården minskade radikalt efter att den nya majoriteten installerat
sig.
Däremot är det viktigt att noga bevaka de kostnadsutökningar som sker inom vården, allra främst
kostnadsuppgången gällande bemanningssidan då vi anser att regionen har en stor utmaning i att
kunna öka kontinuiteten på personalsidan. Det är heller inte försvarbart att den enskilde patienten
ska träffa flera läkare än nödvändigt under sin behandlingsperiod.
Vi vill i vårt budgetförslag fortsatt föreslå effektiviseringskrav, men den effektiviseringen ska ta
sig uttryck genom minskning på bemanningssidan, vill tror även att vår idé ”centrum för logistik
och vårdkedjor” kan fylla en viktigt roll i den framtida effektiviseringen.
Vi prioriterar sjukvården och vi ser med uppskattning på breda politiska överenskommelser, majoritetens satsningar med extra medel till HSN nämnderna, tillgänglighetssatsningar och psykiatrisatsningar ser vi med varma ögon på då det är mål vi själva uttalar i vårt budgetdokument.
Med vår budget tänker vi långsiktigt och ser framåt, de ökade pensionskostnaderna kommer drabba
regionens verksamheter framgent och därför gör vi redan nu neddragningar och effektiviseringar i
verksamheter som vi inte anser är kärnfrågor. Det är viktigt att vi inte skapar dyra framtida fördyringar. Vår lagda budget ger regionen ett positivt resultat 2016, 2017 samt 2018. Det mycket goda
resultatet 2018 förklaras med att vi inte gjort några öronmärkta satsningar det året. Vi vill se effekterna av de prioriteringarna vi ställt oss bakom 2016 samt 2017 ge effekt först, för att kunna göra en
bättre politisk bedömning av vad som behövs satsas på 2018.
Ur budget 2016:
Vi menar att Kultur- och miljönämnderna bör uppdras att se över effektiviseringar inom sina respektive verksamhetsområde. Detta för att kortsiktigt och långsiktigt bygga upp och ta bort de strukturella och ekonomiska problemen inom regionens sjukhus samt frigöra medel långsiktigt till de
ökade pensionskostnaderna. Samtidigt är vi Sverigedemokrater öppna för att se över hur vi i högre
utsträckning kan knyta ihop hälso- och sjukvård med kulturverksamhet.
Under avsnittet ”En frisk region” berättar vi om de värden vi uppfattar som viktiga och våra förslag till en starkare folkhälsa presenteras djupare. Bland annat berättar vi om att Västra Götalandsregionen intensifierat bör informera om de fördelar som följer av ett aktivt liv där motion och god kost
är de viktigaste faktorerna som man själv kan påverka för att få ett långt och hälsosamt liv.
Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykisk
ohälsa. Personer som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiva och har en måttlig konsumtion av
alkohol har i regel bättre hälsa än personer som har ohälsosamma levnadsvanor. Vi berättar också
om hur viktigt det är med god psykisk hälsa bland vår medborgare.
Den önskade sjukhusstrukturen enligt oss förklaras djupare i budgetdokumntet men att vi har en
samsyn över partigränserna råder inga tvivel om.
Under avsnittet ”Regional tillväxt” berättar vi om regionens viktiga miljöarbete. Det särskilt viktiga arbete som vi intensifierar är livsmedelsupphandlingen, vi vill att maten som serveras i regionens
verksamheter ska vara fritt från antibiotikaresistenta bakterier. Samtidigt berättar vi ingående om
våra ställningstaganden kring den maritima strategin, ställningstaganden som syftar till att stärka
den biologiska mångfalden i ”havets skafferi”.
Inför större miljöinvesteringar skall det göras konsekvensanalyser, med både miljönytta och långsiktig ekonomisk eftertanke. Detta har regionen till dags dato inte gjort och man har gjort sig beroende
av subventionerade energislag som nu på regeringsnivå föreslås bli ökad skatt på.
Vidare berättar vi om vår målsättning med en regional folkhögskola där man får chansen att utbilda sig till undersköterska.
Vi berättar om vår syn på infrastrukturtillväxt och varför vi är motståndare till Västlänken projektet.
Sist men inte minst berättar vi om den svenska landsbygden och det svenska jordbruket och om hur
vi vill stärka detta på regional nivå.
Kollektivtrafiken föreslår vi alltjämt ska höja sin självfinansieringsgrad. 80 % av alla resor inom
kollektivtrafiken görs i Göteborgsområdet och vi ser orättvisorna med avgångstider mellan stad och
landsbygd. Göteborgs stad köper delar av sin trafik själva men de där utöver subventionerar hela
regionen biljettpriset via skattsedeln. Vi anser att Göteborgs-stad själva ska bekosta den ökade servicen i Göteborg.
Vi prioriterar sjukvården.
3. Vägledande principer
3.1
Familjen – Barnen är vår framtid
Vi Sverigedemokrater slår vakt om kärnfamiljen som den naturliga och mest grundläggande byggstenen i samhället.
Familjen med sin omhändertagande, kulturförmedlande och fostrande roll är samhällets viktigaste
och mest grundläggande gemenskap. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för
harmoniska samhällsförhållanden. Politikens uppgift är att stötta familjerna utan att inkräkta på deras handlingsfrihet, t.ex. så tror vi att varje familj själv vet bäst vem som ska vara hemma utifrån
familjens egen situation när man fått en ny familjemedlem.
Vi vill skapa starka skyddsnät och rycka ut till barnens hjälp i de fall då föräldrarna sviker sitt
ansvar eller då familjen av någon orsak faller isär. Den centrala utgångspunkten för Sverigedemokraternas familjepolitik är att barnens bästa skall beaktas i alla situationer och att man tydligare tar
ställning för barnens rätt i samhället och beaktar barnkonventionen. Barnen är vår framtid!
Det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst
grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö. Samtidigt är vi medvetna om
att detta är en samlevnadsform som inte fungerar för alla och vill naturligtvis arbeta för ett fullgott
samhällsstöd till alla samlevnadsformer där barn finns med i bilden.
Vi tror på en traditionell uppväxt utan inslag av obeprövade kulturella eller politiska influenser
och utan den minst sagt tveksamma genuspedagogiken.
Den nämnda pedagogikens mål är att sudda ut könsgränserna och det är minst sagt kontroversiellt
och bryter mot våra värderingar.
Den psykiska ohälsan bland unga ökar alltjämt i samhället, det viktigaste för barn och unga i samhället torde då vara en kärnfamilj och en skolform där könet inte suddas ut.
Vi vill framhäva FN´s barnkonvention och särskilt artikel 24: Varje barn har rätt till bra hälsa och
rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
3.2 Trygghet och tradition
Trygghet är ett av Sverigedemokraternas kärnvärden. Vi tycker att det är mycket viktigt med ett
samhälle där alla medborgare garanteras en hög grundläggande nivå av social trygghet. Där är samhällsbärande institutioner som till exempel sjukvården som bedrivs inom regionen ett viktigt fundament.
Vårt arbete inom Västra Götalandsregionen syftar genomgående till att stärka regioninvånarnas
trygghet inom de områden som regionen ansvarar för. Vi vill att invånarna ska känna sig trygga med
att vården är välfungerande när man blir sjuk, att det finns välfungerande kommunikationer när man
behöver resa och ett kulturutbud som motsvarar efterfrågan.
Det svenska folkhemmet som började ta form under 1930-talet utmanades genom samhällets förändring och upphörde senare när det politiska klimatet inte längre tillät denna vision. Tanken om ett
samhälle som tar ansvar för alla medborgare är något som vi vill återskapa i högre grad än vad som
nu är fallet. Patienter har rätt till en god vård. Vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad
och ändamålsenlig. Vården ska dessutom vara säker, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid.
Vi har under flera decennier i Sverige en erfarenhet och tradition av att sjukvården fungerat väldigt väl. Det senaste dryga decenniet har denna verklighet förändrats. De ekonomiska förutsättningarna för att bedriva bl. a sjukhusvård har kraftigt förändrats. Kraven på sjukvården ökar ständigt i
och med att befolkningen blir äldre, mer insatta och de ekonomiska ramarna snävare. Tryggheten
blir då ifrågasatt och regionen får en oerhört svår pedagogisk uppgift att försvara det vårdsystem vi
har.
Debatten förs om hur den svenska sjukvården ska vara utformad. Hur ska vi kunna bibehålla en
kvalitativ vård, samtidigt som resurserna inte alltid räcker till? I Sverige liksom i regionen har utvecklingen gått mot ökad konkurrensutsättning av sjukvården vilket har lett till fler privata vårdgivare. Vi vill ta ansvar för att den regionalt bedrivna vården sköts på ett ekonomiskt hållbart sätt och
så att invånarna upplever vården som trygg och tillgänglig.
Vi Sverigedemokrater vill att trygghetsupplevelsen ökar för regionens invånare. Vi vill att invånarna
i regionen ska känna att det är en region de trivs i och känner sig trygga i.
En god arbetsmiljö för alla de anställda i regionen som ska leverera denna trygghet ut till invånarna
är därför också av största vikt.
De hårt polariserade åsiktsyttringarna i omvärlden har resulterat i våldshandlingar i Frankrike
och Danmark under 2014 och 2015 med dödliga utgångar.
Det är ett faktum att det de senaste tio åren har skett en ökning av antalet fall av misshandel med
över 40 %. Tidigare har det uppmärksammats att Sverige, enligt en studie finansierad av EU-fonden
Daphne II, har flest anmälda våldtäkter i Europa. Dessutom går endast 13 % av dessa till åtal vilket
är sämst i hela Europa.
Detta visar tydligt på vikten av att resurser avsätts även i Sverige både nationellt men även med ett
regionalt perspektiv för att återskapa den trygghet vi haft och vill bevara.
Regionalt vill vi att det vid behov ska kunna avsättas resurser i form av väktare/ordningsvakter som
bidrar till trygghet. Detta skall kunna ske i form av ronderande personal vid erfarenhetsmässigt utsatta platser men även där det för tillfället kan uppstå ett behov.
Trygghet och tradition. Detta är ord och begrepp som Sverigedemokraterna värnar om. Vi vill verka för att säkerställa en hög vårdstandard och ett tryggt samhälle i Västra Götalandsregionen.
3.3 Solidaritet - Folkhemmet
”Sverige är alltjämt ett klassamhälle, där de stora massorna leva i betryck och otrygghet” – Per
Albin Hansson
Sverigedemokraterna tror på öppen svenskhet. Vem som helst kan bli svensk men det förutsätter att
vissa grundläggande värderingar delas. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till den gemensamma välfärden och dra sitt strå till stacken.
Vi tror på ett kulturhomogent Sverige där människor känner igen sig i sitt samhälle och sin vardag.
Det kulturheterogena samhällets påstådda fördelar och vinster har inte visat sig ännu.
För att den svenska demokratin och folkhemmet ska fungera måste människor kunna kommunicera
och lita på varandra. Att assimilera invandrare in det svenska samhället är viktigt för att motarbeta
utanförskap och alla former av fientlighet och rasism.
Vi motsätter oss centraliseringar av makt och välfärd och vi menar att invånarna i Västra Götalandsregionen ska ha större inflytande över sin vardag.
Vi tror på en region med starka hembygder där föreningar, företag och ideella krafter stöttas för att
kunna utvecklas för det egna samhällets men också till regionens fördel.
Vi måste blicka utåt från de större orterna och se möjligheterna och därför är vi motståndare till fortskridande urbanisering.
Sverigedemokraterna står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globalisering och urbanisering
gör vår tillvaro allt mer sårbar och främmande.
Vi vill bygga ett folkhem där solidaritet frodas och där alla medborgare går mot samma mål.
För att långsiktigt kunna slå vakt om folkhemstanken och drömmen om den goda välfärdsstaten
måste man också slå vakt om den nationella sammanhållningen.
Det måste finnas en gemensam identitet i botten för att de som har mer ska vara beredda att dela
med sig till dem som har mindre. Solidaritet frodas när delaktighet och samhörigheterna existerar.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt mittenparti, som särskilt betonar vikten av ett
värdekonservativt och nationalistiskt synsätt och ett av våra viktigaste mål är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd och demokrati.
Detta är något som är extra viktigt nu när samhället ser ut som det gör med utanförskap, fientlighet,
politisk extremism och otrygghet. Det bildas nu parallella samhällen i samhället där människor inte
vågar gå ut och inte heller känner sig delaktiga i vårt Sverige. Något måste göras innan det är för
sent.
Vårt vackra Sverige som förfäder stolt byggt kommer annars att falla isär.
3.4 Invandring - Omtanke i omvärlden
Vi Sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten främst utan att glömma våra medmänniskor som lider och lever i förtryck i andra delar av världen. Vi visar vår solidaritet med andra folk
genom att i första hand hjälpa dem i deras hemländer eller närområden.
Det kulturheterogena samhället är inget hållbart samhälle, vare sig ekonomiskt eller socialt.
Redan för drygt 20 år sedan fick Jan Ekberg ett regeringsuppdrag för att utreda vad invandringen
kostade Sverige. Utredningen presenterades 1999 då han gjorde en bedömning att kostnaden redan
var mellan 1,5 till 2 % av BNP. Då hade han inte hunnit se över alla samhällskostnader.
En författare samt docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm som har granskat
hans arbete hävdar att statens underskott uppgår till 3 % av BNP (85miljarder).
Nyligen (2015) publicerades det en studie gjord vid Handelshögskolan i Göteborg, där en forskare ställde utgifter mot intäkter och beräknat den totala nettokostnaden för alla personer som någon
gång kommit som flykting eller anhörig till en flykting och fått uppehållstillstånd i Sverige.
År 2007 landade det på en kostnad motsvarande en procent av BNP - ungefär vad Sverige lägger på
internationellt bistånd idag. Enligt samma beräkningar skulle kostnaden år 2015 att motsvara 1,35
procent av BNP, - cirka 50 miljarder kronor.
Invandringen till Sverige och Västra Götalandsregionen kostar således invånarna enorma resurser
varje år, även om det inte i nuläget går att fastställa några exakta belopp. Men att staten gör underskott råder det i dagsläget inga tvivel kring. Det innebär i längden också för oss i regionen mindre
anslag till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och infrastruktursatsningar.
Situationen i Syrien och Islamisternas grymhet är något vi ser allvarligt på, och det är inget
som vi bedömer vara övergående på sikt.
Precis som i riksdagen riktar Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen mer hjälp till närområden där mest flyktingar bevisligen finns.
I riksdagen verkar de övriga partierna inte ha uppmärksammat den nöd och det lidande som råder i
omvärlden. De prioriterar fel och tror att man gör den största humanitära insatsen genom att hjälpa
så många möjligt i Sverige.
Vi lämnade i början av 2015 in en motion som syftade till att verkligen hjälpa människor som lever
på flykt. Det vansinniga och fasansfulla kriget i Syrien har snart pågått i fyra år. Cirka 4 miljoner
människor har tvingats lämna sina hem och sitt hemland för att söka skydd i grannländerna.
Hälften av dem är barn.
Den grymhet IS utsätter människor för påminner närmast om de vidriga förföljelserna i Europa
under andra världskriget.
Sverige och övriga länder bör agera skyndsamt.
Kommuner och regioner kan redan nu slå ett slag för mänskligheten och solidariteten, genom att
stödja vitala organisationer som UNHCR.
UNHCR ansvarar för att de människor som lever på flykt i och från Syrien får skydd och hjälp. De
hjälper till i grannländerna Egypten, Jordanien, Turkiet, Libanon och Irak.
De ekonomiska behoven är enorma, bara i Irak kostade hjälpen 0,5 miljarder kronor 2014.
I februari 2015 hade Irak 238,688 inskrivna flyktingar från Syrien.
Flest syriska flyktingar återfinns i Turkiet och Libanon med 1,5milj i Turkiet och 1,1milj i Libanon.
Vi vet att ökade ekonomiska medel leder till ökad hjälp. I skrivande stund kommer det signaler från
Egypten om ökat behov av skydd såsom tält, filtar, läkemedel och mat samt möjlighet till utbildning.
Vi lämnade i februari 2015 in en motion som har sitt ursprung i hur kommunerna Hallsberg och
Kumla har gjort. De har båda valt att hjälpa den viktiga organisationen ”läkare utan gränser”.
Västra Götalandsregionen skulle med fördel kunna välja att årligen skänka 1kr per invånare till
UNHCR för att stärka deras otroligt viktiga arbete.
Foto: UNHCR Syrien / B. Sokol
4 En frisk region
4.1 Folkhälsa
Förutsättningen för en god livskvalitet är en god hälsa
Med ett förbyggande arbete mot tobak, alkohol och droger kan vi hjälpa människor att få en bättre
livsstil och ett hälsosammare liv.
Ett aktivt folkhälsoarbete bör bedrivas tillsammans med folkrörelser och folkbildare i en strävan
att uppnå ett hälsosammare liv för regionens invånare. Västra Götalandsregionen ska informera om
de fördelar som följer av ett aktivt liv där motion och god kost är de viktigaste faktorerna som man
själv kan påverka för att få ett långt och hälsosamt liv.
Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt- och
kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykisk
ohälsa. Personer som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiva och har en måttlig konsumtion av
alkohol har i regel bättre hälsa än personer som har ohälsosamma levnadsvanor.
Fysisk aktivitet på fritiden har blivit allt viktigare då våra arbeten blir alltmer stillasittande. I takt
med att stillasittandet har ökat under åren har också de livsstilsrelaterade sjukdomarna som t ex
diabetes ökat. Det är en oftast livslång sjukdom som medför en rad olika komplikationer. En av
nycklarna till en sund livsstil och att förebygga ovan nämnd folksjukdom är att grundlägga detta
under skoltiden.
Övervikten har ökat bland skolbarn och där kan skolsköterskor och lärare bidra till att öka
informationen till eleverna om konsekvenser av ett för stort stillasittande. Att vara fysiskt aktiv
innebär många hälsofördelar. Man blir piggare och starkare och får därmed en högre livskvalitet.
Just det informativa och förebyggande arbete är något som vi vill trycka på.
Arbetet har delvis påbörjats genom att man kan få motion på recept av behandlande läkare. Det
är ett arbetssätt som vi vill ska fortsätta och utvecklas vidare. Det handlar även om information i
samverkan med kommunerna som med hjälp av motionsanläggningar och lokalt påverkansarbete
kan bidra till ett aktivt fritidsliv.
Västra Götalandsregionen är medlemmar i Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL:s
uppgift är att stödja och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamhet. SKL fungerar som
ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning samt stödjer kommunernas och landstingens
hälsofrämjande och förebyggande arbete inom folkhälsa. En del av detta är att underlätta och öka
samverkan mellan kommuner och landsting och andra aktörer. Vi ser att regionens medverkan i SKL
är viktig för att dels få en samverkansyta tillsammans med kommunerna i regionen och samtidigt ta
del av SKL samlade kunskapsutbyte och de senaste rönen inom folkhälsoarbetet.
Vi anser att det samarbetsprojekt som bedrivits i syfte att förbättra strukturen och samarbetet kring
hälsoundersökning av asylsökande vid ankomsten till Sverige är bra och vill se en fortsättning
av detta arbetssätt. Deltagare i projektet har varit Folkhälsomyndigheten, Migrationsverket,
Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, fyra landsting och tre universitet.
Projektet startades 2012 med stöd från Europeiska flyktingfonden och slutfördes under 2014. Det
innebar bland annat erbjudande om hälsoundersökning som förbättrat förutsättningarna för att ett
vårdbehov snabbt ska kunna identifieras och är även som en introduktion för nyanlända till den
svenska hälso- och sjukvården.
Det är av nationellt, regionalt och lokalt intresse att nyanlända både får information om möjligheter
till de vårdformer som finns för olika sjukdomar men också vilket ansvar man själv har för att
förhindra smittspridning.
Genom screeningsprogram ökar vi folkhälsan!
Sverigedemokraterna har inom detta område lagt motioner som syftar till att intensifiera och
utveckla våra screeningsprogram.
För våra invånare ser vi olika områden som vi vill prioritera:
Allmän screening av prostatan, ett så kallat PSA prov har enligt studier gjorda vid Sahlgrenska
Akademin visat sig minska dödligheten med upp till 40%. Den generella hälsan och välbefinnandet
bland män blir således mer jämställd.
Ingen kvinna ska i framtiden dö i gynekologisk cancer, vi vill sänka trösklarna till
screeningsprogrammet för livmoderhalscancer och ta bort självkostnadsavgiften.
Vi ser hur andra landsting gjort liknande satsningar och därmed också ökat andelen kvinnor som
deltagit i screeningsprogrammet.
Vi tror inte detta skulle innebära någon merkostnad för regionen eftersom man upptäcker
förstastadium till livmoderhalscancer i tid och undviker därmed framtida dyra behandlingskostnader.
Täta dialoger mellan regionen och kommunerna
För äldre invånare vill vi att det ska finnas attraktiva och anpassade boendeformer där det finns
god tillgång till personal som är behjälplig, aktiviteter som främjar hälsan så som anpassade
motionsformer och hälsoriktig näringsrik kost.
Det är viktigt att fånga upp de önskemål och synpunkter som finns varför vi gärna ser att man ska
arbeta med enkäter där man frågar hur man upplever sin hälsa, möjligheter till aktiviteter och hur
maten är.
Sammantaget vill vi skapa förutsättningar för en god folkhälsa i regionen genom att informera om
de möjligheter som finns och vilka riskbeteenden man själv kan undvika. Vi vill i samverkan med
övriga aktörer stärka det regionala samarbetet för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla
invånare i regionen oavsett ålder ska erbjudas attraktiva möjligheter för ett långt och friskt liv.
4.2 Primärvård
Ur Sverigedemokraternas principprogram:
Primärvården är oftast patienternas första möte med sjukvårdssystemet. Det är där ansvaret vilar
för att de snabbt och säkert undersöks och vid behov leds vidare till rätt instans.
Sverigedemokraternas vision är att den bör medverka till att främja folkhälsan och erbjuda god och
jämlik vård. Den bör på ett gott sätt ansvara för all hälso- och sjukvård som inte behöver
sjukhusens speciella resurser.
Primärvården, numera i vår region benämnd Närhälsan, beskrivs ofta helt korrekt som första linjens sjukvård i meningen att det är den som en vårdsökande i första hand skall vända sig till.
Möten med läkare och annan personal inom primärvården måste därför upplevas som trygga och
trovärdiga.
Ännu viktigare är en snabb och korrekt bedömning av den enskildes vårdbehov och att sedan
lotsningen av den vårdbehövande vidare till rätt instans fungerar klanderfritt för undvikande av
lidande, kostnader och undermåligt resursutnyttjande.
Om primärvården fungerar på ett bra sätt minskar belastningen på akutmottagningar och på den
övriga sjukvården genom ett obehindrat flöde av vårdtagare. Patientströmmarna bör alltså styras till
rätt nivå i vårdkedjan.
Sverigedemokraterna vill effektivisera detta genom att låta de olika yrkesrollerna i högre grad utföra det arbete de är utbildade för.
Högre effektivitet i allmänläkarnas arbetsroll i kombination med högre tillgänglighet inom primärvården skulle också bidra till att minska patienttrycket på sjukhusens akutmottagningar. Satsningar
på avancerade specialistsjuksköterskor, som kan överta en del av läkarnas uppgifter bör också ske i
syfte att höja effektiviteten och vårdkvaliteten.
Viktigt är också att alla som behöver en fast vårdkontakt bör erbjudas detta. Behovet avgör om det
ska vara en läkare, i första hand en specialist i allmänmedicin, eller någon annan för ändamålet
lämplig yrkeskategori.
Andra generella åtgärder för att förbättra primärvården är bl.a. att verka för utökad tillgänglighet
genom ökade öppettider och förbättrade möjligheter till tidsbokning via internet, där patienten själv
ska kunna logga in för att finna en lämplig tid.
Det bör också finnas möjlighet till att boka tider hos primärvården via sjukvårdsupplysningen och
informationen för att säkra det fria vårdvalet bör förbättras.
Psykologer och kuratorer inom primärvården har en viktig roll att fylla. Många vårdsökande har
förutom en fysisk åkomma en stressituation eller psykisk belastning och inte sällan kan en fysisk
åkomma bero på olika psykiska avvikelser.
Målet bör därför vara att det vid alla vårdcentraler skall finnas en utvecklande och stödjande kompetent psykolog.
Detta gäller i synnerhet vid mottagandet av barn och ungdomar bland vilka psykisk ohälsa tyvärr
är ett ökande problem som måste tas på fullaste allvar, inte minst i förebyggande syfte.
Kommunerna i Västra Götalandsregionen bör samarbeta mer med förebyggande åtgärder i hemmet för att minska bland annat fallolyckor för äldre.
Detta görs redan i vissa kommuner där man skapat en modell för att försöka förebygga olycksfall
vilken bl.a. innebär att göra kontroller i hemmen för att eliminera riskfaktorer, förstärka de äldres
riskmedvetande och lära dem hur de själva kan sköta om sig. Efter registrering av alla seniorolyckor
under tre år kunde man konstatera en minskning av antalet skador med 20 %.
Det är viktigt att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten då vårdcentralerna
är stängda med syfte att öka samverkan mellan primärvård, sjukhusvård och den kommunala vården.
Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av vårdbesök i hemmen och är ytterligare ett
exempel på hur man ytterligare kan avlasta sjukhusens akutmottagningar och skapa bättre förutsättningar för dessa.
Ett bra exempel på en fungerande hembesöksverksamhet är den s.k. Skaraborgsmodellen där man
har den kommunala hemsjukvården som bas. Utöver den finns det tre mobila team som arbetar i
närsjukvården i form av det palliativa teamet, närsjukvårdsteamet och mobil hemsjukvårdsläkare.
Utöver en rad andra uppenbara fördelar kan man också notera den ekonomiska, där ett vårddygn på
sjukhus motsvarar tre hembesök av specialistläkare, sex hembesök av hemsjukvårdsläkare eller tio
hembesök av kommunal sjuksköterska. En väl utvecklad vårdgaranti och tydliga medicinska prioriteringar är grundläggande mål för en Sverigedemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik.
Vi förespråkar en medicinsk vårdgarantimodell, där patienten efter ett möte med en specialist får
en plan över ett sammanhängande utrednings- och behandlingsförlopp, att fullföljas inom medicinskt rimlig tid. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning.
Alla remisser bör värderas av en specialist inom 30 dagar.
Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15 dagar. Därefter bör specialisten göra en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade
väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad.
Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier.
4.3 Sjukhusvård
Ur Sverigedemokraternas principprogram:
Sverigedemokraternas målsättning är att den svenska hälso- och sjukvården bör hålla hög internationell kvalitet och kunna erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna och de bästa behandlingsmetoderna för att kunna bota, lindra och förebygga sjukdomar. Samtidigt bör vården präglas av hög
säkerhet, tillförlitlighet och försiktighet där evidensbaserad forskning och god uppföljning av såväl
privata som offentliga verksamheter är ledande. Alla patienter bör ha rätt till lättillgänglig vård av
högsta kvalitet, oavsett var i landet eller var i landstinget de bor. Det är för oss självklart att sjukvården bör vara solidariskt skattefinansierad och ges till alla efter behov.
Det är enligt oss Sverigedemokrater viktigt att det erbjuds en god vård i hela Västra Götalandsregionen. Såväl små som stora sjukhus måste utvecklas även om inte all vård kan erbjudas överallt, men
det är orimligt att sjukhus mer eller mindre överges i en övertro på centralisering. Detta i synnerhet
som vår omvärld i stort går i omvänd riktning med mindre sjukvårdsenheter och en strävan efter en
både mer decentraliserad och mer lättillgänglig sjukvård.
Därför ser vi positivt på utredningen om utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i
Västra Götalandsregionen med syftet att tillgodose befolkningens behov av såväl nära vård som av
god tillgänglighet till planerad vård.
De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande står för cirka 80 procent
av invånarnas sjukvårdskontakter och därför skall närsjukvårdscentrum inkludera även specialistmottagningar och dagkirurgi.
En viktig faktor är också den nödvändiga avlastning av akutsjukvården vid våra stora sjukhus som
utvecklingen av närsjukvården skulle innebära.
Vi kommer också i övrigt att arbeta för välunderbyggda förslag som syftar till att stärka lokalsjukhusen och närsjukvården och som säkrar vårdplatstillgång och ett tryggt, förtroendeskapande omhändertagande.
Regionen har ansvaret för primärvården och specialistsjukvården och kommunen ansvarar för äldreomsorg, hemsjukvård, rehabilitering och många sociala insatser. Vi arbetar för en bättre samordning
av dessa insatser i syfte att inte bara spara pengar och lidande utan också för hitta nya, överlappande
lösningar och en breddning av kompetens och insatser.
För att underlätta för kommunerna vill vi också utöka samverkan kring färdigbehandlade patienter. Den patient som söker akut vård ska få ett professionellt bemötande, men innebär också att väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar måste förkortas.
Målet ska vara en regionalt enhetlig nivå på sjukhusens akutenheter vad gäller rutinerna för information, bemötande och omvårdnad. En uppföljning av väntetiderna vid akutmottagningarna ska ske
varje månad.
Samtidigt måste man komma tillrätta med vissa kommuners tröghet när det gäller att ta hem färdigbehandlade patienter.
Kanske kan vi tillämpa den skånska modellen; De erbjuder ett gratis vårddygn istället för de fem
gratisdygn som vår region erbjuder. Därefter lägger de på avgifterna till kommunerna som i skrivande stund dessutom är betydligt högre än i Västra Götalandsregionen.
Detta är endast en muntlig överenskommelse mellan region och kommuner. Denna möjlighet kan vi
titta närmare på när den nya betalningsansvarslagen träder i kraft.
I vår region innebär detta inte bara en oacceptabel ekonomisk belastning för sjukvården, som bara
får ekonomisk täckning för drygt halva dygnskostnaden, utan innebär också låsta vårdresurser och i
många fall onödigt personligt lidande.
De olika vårdgivarna i Västra Götaland måste också i alla sammanhang söka samarbetsformer för
att nå ett optimalt nyttjande av avancerad och dyr sjukvårdsutrustning för att i framtiden klara av att
gemensamt förnya den tekniska utrustningen och följa den medicinska utvecklingen.
Dyr medicinsk utrustning ska som princip nyttjas en större del av dygnet med inriktningen att den
ska köras i tvåskift.
Kompetensförsörjningen inom sjukvården har utvecklats till ett nationellt problem vilket därmed
också kräver nationella lösningar. Vi kommer att arbeta för och stödja alla förslag som syftar till
breda, långsiktiga lösningar och att bidra till att lyfta frågan till högsta nivå.
Alla inblandade parter borde inse att inga prognoser, mål, förväntningar eller förhoppningar kan nås
utan att kompetensförsörjningen är tryggad och därför kommer vi att verka för en gemensam strategi som kan antas i samförstånd.
Precis som inom primärvården bör sjukvården så långt möjligt nå direkt ut till dem som behöver
hjälp. Olika mobila enheter, även röntgen, används i flera av våra grannländer med mycket gott resultat. Denna verksamhet skapar ökad trygghet för patienterna, inte minst äldre, funktionshindrade
och barn, samtidigt som den minskar antalet onödiga transporter och innebär en resursbesparing i
både form av personal och direkta kostnader.
I Västra Götalandsregionen inträffar c:a 5000 strokefall per år med påföljande komplikationer
som funktionshinder.
Genom att erbjuda snabbare och effektivare strokevård undviker vi mänskligt lidande samtidigt som
vi sparar stora resurser. Förbättrad logistik och förhöjd kunskap kan spara viktig tid från ambulansankomst till behandling på sjukhus, men trots stora satsningar konstaterar vi att strokesjukvården
fortfarande är underutvecklad.
Prehospital sjukvård, alltså de insatser som utförs mellan tidpunkten för vårdbehovets uppkomst och
ankomsten till sjukvårdsinrättning, bör förbättras. IVPA larm som utförs av andra aktörer som t.ex.
brandmän är goda förekomster av prehospitala utövare.
Vi vill tillgodose rätt utbildning för dessa utövare samtidigt som vi påtalar vikten av en gedigen
vårdkedja som tar sin start vid första kontakt.
Det är oacceptabelt att människor ibland tvingas vänta uppemot 8-10 timmar för att få vård på en
akutmottagning. Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården omedelbart
får en kvalificerad diagnos och ingen bör behöva vänta mer än fyra timmar på passande vårdinsats.
Med andra ord bör patienten inom denna tid ha blivit behandlad och hemskickad, inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdnivå.
För att uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill vi Sverigedemokrater
satsa på att utveckla och införa fler så kallade snabbspår inom vården.
Med väl utrustade ambulanser och ambulanssjuksköterskor som har befogenhet att i så hög utsträckning som möjligt använda sin utbildning och sitt kunnande blir ambulansfärden den första viktiga
länken i vårdkedjan.
Behandlingen påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning.
Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan.
Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är i dag närmast ett normaltillstånd på många
kliniker, särskilt på de stora sjukhusen. Enskilda avdelningar har ibland så trångt med plats att patienter vårdas i korridorer, matsalar eller på expeditioner – alternativt skickas patienter till en avdelning där medarbetarna saknar rätt kompetens och utrustning.
Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en fråga om både patientsäkerhet och arbetsmiljöproblematik för de anställda.
Vi Sverigedemokrater ser det därför som angeläget att öka antalet vårdplatser.
Barnfamiljer hör till de grupper i samhället som ofta är ekonomiskt utsatta, inte minst har många
ensamstående föräldrar en mycket ansträngd ekonomi.
En grupp som också är i särskilt behov av extra stöd är våra äldre, i synnerhet äldre kvinnor, som
ofta har låg pension. Genom att erbjuda avgiftsfrihet tar vi bort de ekonomiska trösklarna för att de
mest sjuka äldre i ett tidigare läge ska söka sig till vården.
Det kan förebygga och undvika inläggning på sjukhus eller i värsta fall akut omhändertagande.
Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl bör inte vara tillåtet. Den som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv
bekosta sin behandling.
Vi strävar efter att uppfylla FN´s barnkonvention artikel 24 och med den som grund kan man inte
heller tillåta dessa övergrepp.
Språktolkning tillämpas inom sjukvården då personer inte behärskar eller kan göra sig förstådda på
det svenska språket.
Detta innebär årligen stora kostnader för regionen. Genom att använda telefon eller videotolk sparas
både pengar och tid. Denna tolkningsverksamhet värnar om patientens integritet och kombinerar
fördelarna med kontakttolkning och telefontolkning med effektivitet och leveranssäkerhet.
Vi menar att sjukvården ska erbjuda telefon eller videotolkning och att ambitionen är att språktolkskostnaden på längre sikt bör finansieras av egenavgifter.
Ofrivillig barnlöshet är en sjukdom som för många innebär en livskris. Idag finns det dock hjälp att
få genom bl.a. IVF-behandlingar. Många har på detta sätt blivit hjälpta och flera efterlängtade barn
har fötts i Sverige genom denna behandling.
Sverigedemokraterna är ett barn- och familjevänligt parti och anser således att det är viktigt att
stödja dessa familjer. När medicinska skäl föreligger vid ofrivillig barnlöshet bör vården erbjuda tre
IVF-behandlingar som täcks av patientavgiften, därefter gäller självkostnadspris.
Bemanningsläkare eller hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt. Främst
därför att hyrläkare innebär bristande vårdkontinuitet och därmed en försämrad patientsäkerhet, men
också av tydligt dokumenterade kostnadsskäl.
Likabehandlingsprincipen är viktig för Sverigedemokraterna. Vi ser hur nyanlända och asylsökande ges kraftig rabatt på vård samtidigt som övriga invånare får betala den gängse avgiften. Detta är
inte bara diskriminerande för invånare i Västra Götalandsregionen, oavsett bakgrund och härkomst,
utan även djupt orättvist inte minst mot de äldre invånare som ofta lever på begränsade medel.
De flesta av dessa som under nästan ett helt liv har deltagit solidariskt och strävsamt i arbetet med
vårt gemensamma samhällsbygge. Det är en rättvisefråga att samhället inte skall ägna sig åt en
splittrande och odemokratisk identifikationspolitik som dessutom belastar den hårt ansträngda sjukvården.
Samordning av hälsodata är en viktig del av den moderna vården. En patient kan få vård på olika
inrättningar och behandlas av flera olika läkare vilket riskerar patientsäkerheten och den nödvändiga
vårdkontinuiteten.
Vi stödjer ett utvecklande av ett gemensamt, heltäckande datasystem i samarbete med andra regioner och landsting. Vi stödjer helhjärtat 3R samarbetet och tror att med de lärdomar som vi redan har
skaffat oss kommer att sluta i en hållbar framtida lösning.
Sverigedemokraterna vill se en långsiktig och hållbar planering för vården i Västra Götalandsregionen med hänsyn tagen också till den demografiska utvecklingen i samhället och med en ständig
vaksamhet på utvecklingen av tekniska hjälpmedel, mediciner, behandlingsformer, kompetens,
forskningsrön osv.
Sverigedemokraterna i Västra Götalands senaste motioner, t.o.m. Mars 2015:
Motion om att Västra Götalandsregionen inrättar ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid.
Motion om förbättrad allokering av blodbussen i Västra Götalandsregionen.
Motion om att avskaffa avgiften för screening vid gynekologisk hälsokontroll.
Motion om att Regionen inte skall utföra könsstympning av pojkar som görs av andra än medicinska skäl.
Motion angående översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare.
Motion om att skapa en beredning under regionfullmäktige vars syfte är att genomlysa Dalslands
sjukhus framtida möjligheter.
4.4 Psykisk ohälsa
Vi Sverigedemokrater i Västra Götalandsregionen ser med stor oro på den utveckling där psykisk
ohälsa breder ut sig allt snabbare.
Vi vill verka för en stark och trygg psykiatri där behandling sker genom ett väl utvecklat samspel
mellan läkemedel och behandlingsformer. Patienter och anhöriga ska känna att de bemöts med
respekt och att deras upplevelser tas på allvar, oavsett vilket psykiskt tillstånd det gäller.
Den ökande psykiska ohälsan drabbar allt fler människor och är ett stort och växande problem.
Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser och djupa depressioner men också lindrigare former som
oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter.
Aktuell forskning visar att de psykiatriska sjukdomarna kostar samhället nära 60 miljarder
kronor årligen. Därför är det av yttersta vikt att vi som region satsar på förebyggande insatser och
effektivare behandlingsmetoder för att minska både lidandet och samhällskostnaderna.
Genom dessa åtgärder höjer vi också livskvalitén för patienter och deras nära och kära.
De allra flesta patienter med någon form av psykisk ohälsa tas omhand om i primärvården men de
stora sjukhusen måste också finnas tillgängliga för den vårdsökande.
När patienter söker vård natte- eller kvällstid får de inte nekas vård på sjukhusen.
Fram tills nu har vi hört skräckhistorier där patienter blivit nekade vård på sjukhusen för att senare
återkommit till sjukhuset med polisen för tvångsvård.
Förutom ovanstående problembeskrivning måste vi säkerställa att samarbetet mellan primärvården
och psykiatrin fungerar. Och att det finns personer som är kunniga inom området när man söker vård
via telefon.
Fokusområde för oss Sverigedemokrater inom område Psykisk ohälsa
Den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga är särskilt ett stort och allvarligt problem.
Den tar sig uttryck i form av oro, ångest och stress. Vilket leder till svåra depressioner, missbruk och
ätstörningar. Även här måste det repeteras att tillgängligheten till vården skall finnas och med ett
extra fokus på att stödja familjerna mer aktivt. BUP´s arbete bör ges särskilt riktat stöd.
I Sverige finns det idag sju gånger fler vårdplatser för brottsdömda än vad det finns för barn och
unga som mår psykiskt dåligt.
Vi måste visa en ökad medvenhet och handlingskraft, fler nischade vårdavdelningar bör skapas och
vården ska kännas trygg och öppen för den unga sjuka patienten. Vi tror inom detta område på de
mobila uttryckningsteamens arbete.
Sverigedemokraternas motion om att införa sprututbytesprogrammet
Även behandling av missbruk och beroenden faller under psykiatrisk vård.
Alkohol- och narkotikamissbruk är exempel på psykiatriska tillstånd. De är dessutom ofta kopplade
till andra former av psykiska problem eller sjukdomar.
Sverigedemokraterna lade därför 2014 en motion som syftar till att införa sprututbytesprogrammet i
regionen, såsom andra landsting och regioner gjort.
Genom att genomföra sprututbytesprogrammet i regionen fångas missbrukare upp av vården, och
sätts in i behandlingsprogram.
Behandlingsprogrammen syftar till att hjälpa patienten socialt, medicinskt och även hjälpa patienten
att trappa ned sitt missbruk.
Vi är smärtsamt medvetna om att Göteborgs stad inte vill medverka i detta projekt, trots att alla indikationer talar för att det är deras invånare som är i allra största behov av sådana insatser.
Sverigedemokraterna har i samband med deltagande i seminarier kring ämnet samtalat med politiker från grannkommuner som gett positiva signaler att i samarbete med Västra Götalandsregionen
starta en verksamhet i sina kommuner. Detta tycker vi är en möjlig framtida lösning som bör tittas
närmare på.
Foto: Christer Johansson
4.5 Tandvård
Sverigedemokraterna ser tandvården som en självklar del av välfärden och har som långsiktig ambition att den helt ska räknas in i den allmänna hälso- och sjukvården.
En god tandhälsa är grundläggande för en god hälsa som helhet och tänderna följer oss genom hela
livet utan större möjligheter till självläkning av skador.
Alla barn i Sverige kallas till sin första tandundersökning när de är tre år och har fri tandvård till och
med det år de fyller 19 år. Barn och ungdomar som har turen att vara skrivna i Västra Götaland har
fri tandvård till och med 31 december det år de fyller 24 år.
Detta ser vi Sverigedemokrater som positivt då många ungdomar som lämnat den avgiftsfria barntandvården inte söker tandvård i förebyggande syfte, utan först när de börjar få besvär med tänderna.
På sikt anser vi att det är naturligt att tandvårdskostnaderna ingår i högkostnadsskyddet då tänderna
är en del av- och påverkar resten av kroppen.
Enligt nuvarande expertis finns det klara samband mellan dålig munhälsa och olika sjukdomar. Den
som lider av tandlossning löper större riska att drabbas av diabetes, hjärnblödning och hjärt- och
kärlsjukdomar.
Tandvården behöver vara tillgänglig för våra invånare
En del mindre orter har ett för litet patientunderlag och har därmed stora svårigheter att rekrytera
tandläkare. Folktandvården i Västra Götalandsregionen har nyligen lanserat en ny och modern mobil klinik som ska besöka mindre orter under tre veckor löpande.
Tanken är att det inom en snar framtid ska finnas 2 sådana kliniker, vilket vi finner vara lämpligt då
regionen är stor till ytan.
Kostnaden för varje klinik är 4 cirka miljoner kronor och vi vill säkerställa att Folktandvården får
den andra inom en snar framtid.
4.6 Funktionsnedsättning, habilitering och rehabilitering
I Västra Götalands län finns drygt 250 000 personer med någon typ av funktionsnedsättning.
Då ungefär var femte person i yrkesverksam ålder har någon form av funktionsnedsättning innebär
det cirka 180 000 personer i vårt län.
Det är klart påvisat att personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor i förhållande
till befolkningen i övrigt i form av sämre ekonomi, lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, mindre
möjligheter att delta i kultur- och fritidsaktiviteter och i politik- och föreningsverksamhet. Man har
också svårare att åka kollektivt och ha tillgång till olika lokaler, miljöer och aktiviteter på grund av
bristande tillgänglighet.
Vi vet att i gruppen med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten upp till 50 procent, vilket inte bara
innebär ett socialt utanförskap för många utan också ett stort samhällsekonomiskt resursslöseri i
form av outnyttjad, anpassad arbetskraft.
Det är viktigt att den som har ett funktionshinder eller en funktionsnedsättning så långt möjligt kan
vara delaktig i samhället och det ligger i både den enskildes och samhällets intresse att bevara, men
framför allt att försöka utveckla och stärka personens förmåga och därmed möjligheter.
Den nationella solidaritetstanken, som vi Sverigedemokrater försvarar, kräver att vi på bästa sätt
hjälper den som har ett funktionshinder för att undvika mänskligt lidande, isolering och socialt utanförskap. Stödet ska vara behovsanpassat, oavsett grad av fysisk och eller psykisk funktionsnedsättning, med målet att personer som möter betydande svårigheter i sin livsföring ändå skall kunna delta
i de flesta sociala aktiviteter och sammanhang på snarlika villkor som friska personer.
Vad gäller hjälpmedel anser Sverigedemokraterna att den som har en funktionsnedsättning bör ha
större frihet att välja hjälpmedel som passar just honom eller henne i syfte att nå maximal funktionsförmåga och därmed en högre grad av social gemenskap som ju utgör ett grundläggande mänskligt
behov.
Forskning är nödvändig på detta område och regionen kan som upphandlare driva på
teknikutvecklingen av alla typer av hjälpmedel. Habilitering av personer med exempelvis utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller omfattande rörelsehinder ska vara
framåtsyftande med målet att nå optimalt möjlig livskvalitet.
Vi menar att bristen på neurologer i första hand inte är en ekonomisk fråga, utan en fråga om generell kompetensförsörjning inom sjukvården vilken bör lyftas som en nationell angelägenhet.
Inga besparingar får ske på bekostnad av habilitering, rehabilitering och tolkservice till personer
med hörselskada, dövhet eller dövblindhet eller med syn-, tal- eller språkskada.
Den tillgänglighetsdatabas som Västra Götalandsregionen har utvecklat är föredömlig och vi vill
se en tydlig bevakning, uppföljning och utveckling av densamma för att så långt möjligt undvika att
funktionshindrade i olika miljöer ständigt stöter på oväntade och besvärliga hinder.
Vi är medvetna om att funktionsnedsättning i alltför många fall också inskränker fritid, ekonomi
och självständighet för människor som ger omsorg åt anhöriga eller närstående utan samhällelig erkänsla eller ekonomiskt bistånd. Nästan en femtedel av den vuxna befolkningen ger omsorg vilket
inte sällan också påverkar deras hälsa, sysselsättning och livskvalitet negativt.
Anhörigomsorg är en samhällsbärande funktion och är inte bara ett komplement till hälso- och sjukvård och socialtjänst utan ersätter i vissa fall samhällets insatser varför denna också bör tillgodose
anhörigas behov på ett tillfredsställande sätt.
Regionens ansvar för detta skulle kunna ligga i att kartlägga vilka särskilda behov de har, hur man
bäst kan möta dessa och hitta former för att stödja dem i omsorgsarbetet. Vi föreslår att beredningen
för den sociala ekonomin får uppdraget att titta på det området.
4.7 Smittskydd
Smittskyddet i Västra Götalandsregionen måste stärkas. Det som tidigare under lång tid varit självklarheter vad gäller personhygienen är inte längre det. Samarbetet mellan regionens smittskyddsenhet och kommunerna bör utvidgas i form av fler hygiensjuksköterskor i förskolan. På så sätt kan
smittspridningen minska radikalt på stora arbetsplatser som förskolor och skolor.
Beräkningar visar att enbart i Göteborg minskade samhällskostnaderna med ca 40 miljoner på ett
år i form av minskat inkomstbortfall för föräldrar, läkemedelskostnader och vabb-utbetalningar samtidigt som dessutom förskrivningen av antibiotika gick ner
Vi vill säkerställa att akutmottagningar har fullgoda isoleringsmöjligheter.
I värsta fall kan det innebära att patienter som bär på smittsamma virus och bakterier delar väntrum
med svårt sjuka vilka ofta har ett nedsatt immunförsvar.
Det krävs också bättre rutiner inom sjukvården för att minska smittspridning och därför bör satsningen på enkelrum fortgå samtidigt som Smittskyddsenhetens kontor i Borås, Göteborg, Skövde
och Uddevalla bör få utökade resurser i sitt viktiga arbete.
Det är dessutom av största vikt att smittskyddsenheten har ett brett kontaktnät i vården och ute i
samhället och att myndighetsutövningen är effektiv.
Vi måste introducera nyanlända invandrare till vården och fortsätta informera svenskar som reser
om de risker som finns på resan
Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste stärkas.
Genom nya resvanor och stor invandring från andra delar av världen ökar risken för att farliga och
smittsamma sjukdomar tar sig in i landet. Bland annat måste HIV, TBC och Hepatit sjukdomarna
upptäckas bland de nyanlända i synnerhet som ökningen av sjukdomsfall ökat markant under de senaste tio åren. Det är nödvändigt både för att kunna starta behandling samt att förebygga smittspridning.
Folkhälsomyndigheten bekräftar att mer än 90 procent av de TBC-sjuka utgörs av invandrare och
enligt den nationella strategin mot hiv/aids utgör personer med utländsk bakgrund en av de grupper
som anses prioriterade för särskilt riktade insatser. Forskare bekräftar även den klara kopplingen
mellan ökad invandring och ökad andel av hepatitsjukdomar i Sverige.
En fullgod introduktion till invandrarna är nödvändig då tillgången till prevention, testning, rådgivning, behandling och stöd i många länder är bristfällig eller helt saknas.
Därmed lever också svenskar som reser och många invandrare i Sverige utan kunskap om hur de
ska kunna skydda sig själva och sina närstående. Något som tyvärr alltför ofta innebär ett allvarligt
medvetet eller omedvetet sexuellt risktagande.
Därför måste preventionsinsatser utformas och bedrivas för att på bästa sätt nå alla människor vid
inflyttning till Sverige och svenskar som reser utomlands. Förutsättningen för dessa är bland annat
att göra vissa hälsoundersökningar obligatoriska vilket borde krävas i syfte att skydda, upprätthålla
och utveckla en god folkhälsa.
Vårdgivare bör inte under några omständigheter avvika från ovan nämnda strävanden och vården
ska ges efter sjukhuspolicyns krav och rekommendationer.
En riktad åtgärd mot Hepatit C
Av 9000 anmälda fall i vår region av Hepatit C tror man att de flesta har fått sin smitta via injektion.
Av dessa beräknas ca 1800 lida av skrumplever som kostar ofantliga summor att bota och leder ofta
till levertransplantationer där bristen på organ blir alltmer märkbar. Sjukdomen leder dessutom till
stora omätbara psykosociala kostnader.
Enligt Socialstyrelsen så finns det idag ca 1500 aktiva injektionsmissbrukare i västra Götaland som
delar sprutor med uppenbar smittorisk och allvarliga konsekvenser som följd.
Därför har Sverigedemokraterna åter lyft frågan om ett förebyggande sprututbytesprogram genom
en motion som yrkar att Västra Götalandsregionen ska verka för att på prov införa ett sådant program och att det skall följas av en noggrann utvärdering.
5. Regional Tillväxt
5.1 Inledning
Det finns många faktorer som måste samspela och synkronisera med varandra för att säkerställa en
god regional tillväxt.
Från politikens sida måste man ha tydliga mål och innovativa ambitioner.
För oss är det viktigt att invånarnas åsikter kommer fram och att deras känsla av trygghet och nöjdhet gentemot sin region är fullgod. Med tydliga arenor där politiker och invånare samtalar stärker vi
också den regionala tillväxten bättre.
Stor tillväxt tror vi finns inom folkbildningsområdet. Primärt anser vi att huvudansvaret för bidraget till folkbildningen bör vila på staten och kommunerna. Men i de fall man kan påvisa att syftet är
att stärka den regionala kompetensen och tillväxten så tillstyrker vi utbildning inom regionen.
Vi tror att vi genom regionens delaktighet kan stärka det svenska jordbrukets betydelse, genom att
med tydliga livsmedelsinköp prioritera regionalt producerade livsmedelsprodukter. Samtidigt är det
avgörande att annan företagsutveckling också fortgår inom regionen. Totalt omsatte turism 2014 i
Västra Götalandsregionen 34 miljarder. Besöks- och turistnäringen står dessutom för en växande
andel av Sveriges ekonomi och sysselsätter tusental människor årligen inom flera olika branscher,
vilket har stor betydelse för regionenens tillväxt och ekonomiska utveckling.
För att sy ihop de ovan givna goda exemplen behövs en god infrastruktur.
Regionen ska fortsättningsvis ha väl utarbetade mål där prioriterade vägar och järnvägar rustas upp.
Denna utveckling ser vi primärt går före innan man drar om hela infrastrukturnäten. Det är viktigt
att man använder sig av det man har först.
Göteborg som hamnstad tror vi alltjämt är en enorm utvecklingsfaktor. Redan idag är hamnen den
enskilt största hamnen för Norges import och export.
Därför är det viktigt att helhjärtat satsa på säkra transportförbindelser mellan tex Göteborg-Oslo.
Vi bejakar också 8 million city projektet vars ambition är att binda samman Köpenhamn, Göteborg
och Oslo. Tillsammans kan de tre städerna om de kommer ”närmare” varandra via infrastrukturen
generera enorma utvecklingsmöjligheter.
Vi är motståndare till både trängselskatte- och Västlänken- projektet i dess nuvarande former.
Trafikverket står fast vid sin kalkyl att projektets slutkostnader kommer att hamna på 20 miljarder.
Vi tillsammans med bland annat riksrevisionen delar inte den uppfattningen.
5.2 Miljön i fokus
”Inför större miljöinvesteringar skall det göras konsekvensanalyser, med både miljönytta och långsiktig ekonomisk investering i åtanken”
Sverige står i en särställning när det kommer till miljöarbete och miljötänkande, men effekterna av
detta ute i världen är förhållandevis små. Sverige skulle helt kunna sluta med fossila bränslen utan
att det ger någon större påverkan på de globala utsläppen. Anledningen till det är helt enkelt att vår
befolkning till antalet motsvarar ca en promille av jordens totala befolkning.
Naturligtvis skall Sverige fortsätta sitt mycket goda miljöarbete men det skall ske inom rimliga ekonomiska ramar.
Sverigedemokraterna anser att det alltid skall finnas en långsiktig planering i miljöarbetet för en
hållbar miljöutveckling och god ekonomisk investering.
Energibesparing och en bra miljö skall ses som en övergripande tanke för alla verksamheter inom
Västragötalandsregionen, där utarbetade miljörutiner och ny energisnål teknik alltid skall finnas med
i planeringen och vid genomförandet.
Inför större miljöinvesteringar skall det göras konsekvensanalyser, med både miljönytta och
långsiktig ekonomisk investering i åtanke. Med tanke på hur energiinvesteringar som påstås ge stor
miljöhänsyn på flera fronter faktiskt visar sig leverera det motsatta, så kan inte ovanstående nog poängteras.
Här är det på sin plats att kommentera den storskaliga satsning på vindkraft som idag görs. Vi anser
att kostnaden vida överstiger nyttan, speciellt med tanke på att vi redan innan vindkraftens introduktion producerade all el vi behövde, och att i stort sett all el från vindkraft idag säljs utomlands med
förlust. Om regionen istället inleder samtal med högre ort eller samverkanspartners om satsningar
på moderna så kallade generation4 kärnkraftverk kan dessa samtal leda till en framtida tillgång till
tillförlitlig el och som en möjlig exporttillgång.
Regionen skall verka för att förbättra den biologiska mångfalden genom att utöka och skydda
viktiga naturmiljöer, biotopområden och främja kulturhistorisk landskapsvård. Vi vill också främja
bevarandet och restaureringen av gammal kulturmark, historiska lämningar och byggnader. Detta
viktiga arbete vill vi göra för att långsiktigt förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och
för att bevara svensk kulturhistoria. Ett välmående folk har en levande historia.
Vi bör medverka för att minska övergödningen, genom att t.ex. stödja miljö och lantbrukarorganisationer som jobbar direkt mot markägarna med information och utbildning. Detta för att optimera
markanvändningen, både för miljön och den enskilda lantbrukarens ekonomi.
Vi vill även i förlängningen se att regelverket för lantbrukare görs enklare och mindre omfattande.
Man ska inte behöva vara jurist för att kunna bruka sin jord.
Vi ser anser att arbetet på den redan inslagna vägen mot en giftfri miljö i regionens verksamheter
skall fortgå, särskilt ser vi att arbetet med att avlägsna de hormonstörande ämnen som finns i vår
närmiljö som positivt. En giftfri närmiljö är en viktig grundsten på vägen mot en bättre allmänhälsa
hos befolkningen.
Inom kollektivtrafikområdet vill vi gärna vara öppna för ny teknik och titta närmare på de förnyelsebara bränslen och eldrivna fordonen som kommer alltmer på marknaden. Inför upphandling och
användning av den nya tekniken skall det genomföras konsekvensanalyser, med både miljöpåverkan
och långsiktig ekonomisk investering i åtanken. Kanske kan man under den kommande upphandlingen av anropsstyrda sidan övergå till mindre personbilar för att minska både kostnader för utövaren och miljöpåverkan?
”Västra Götaland bäst i landet på att minska antibiotikaförskrivningen”.
Förskrivningen av antibiotika i Sverige har under de senaste fyra åren minskat med 15 procent.
Den största minskningen har skett i Västra Götaland med 20 procent. Framförallt är det arbetet på
vårdcentralerna som gett effekt vilket folkhälsomyndigheten konstaterade 2014.
Detta arbete bör intensifieras och regionens Samverkan mot antibiotikaresistens (STRAMA) bör få
granska närmare så att alla måltider som serveras inom regionens regi helt skall vara fria från antibiotikaresistenta bakterier.
Detta allra främst för att minska riskerna att multiresistenta bakterier smittar i våra sjukhus och
vårdinrättningar, men också för att kunna servera mer konventionellt och antibiotikaresistentfritt
svenskt kött.
Livsmedelsupphandlingarna skall följa svenska miljö och djurskyddslagar. Korta transporter skall
prioriteras framför utländskt ekologiskt odlat.
Svenskt jordbruk, miljö och djurskydd ska alltid stå över utländska ekonomiska intressen.
Vi ser med glädje att matsvinnet ute i regionens verksamheter minskar. Samtidigt ska det som ändå
blir avfall tas om hand på förnuftigt sätt, genom till exempel användning som bas för biogas tillverkning som ett alternativt energislag.
Regionens marina strategidokument
Sverigedemokraterna har tidigare i regionstyrelsen och i regionfullmäktige drivit frågor som berör
och förbättrar för våra marina skyddsområden.
Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ställde sig bakom stora delar av den reviderade maritima strategin då vi ansåg att goda strategier i Västra Götalandsregionens kustband och
vattendrag är viktiga för en hållbar utveckling både för djur och fisklivet samt för regionens tillväxt.
Vi delade inte de delarna i strategidokumentet som lyfte vindkraftens potential i den marina strategin.
I det maritima strategidokumentet som regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen antog 19
februari 2008 lyfte man just den av oss påtalade faran med havsbaserad vindkraft.
”I likhet med vindkraftsparkerna tar vågkraften stora ytor i anspråk, både på havsytan och vid botten. Påverkan på havsmiljön, särskilt bottenmiljön, av både våg- och vindenergi är dåligt känd. Anläggningarna i sig minskar det tillgängliga havsområdet för både fiske och sjöfart”.
Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll.
När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet.
Det visar en doktorsavhandling i zoologi författad av Mathias Andersson vid Stockholms universitet.
Sakkunniga inom området menar att effekten på vindkraft blir bättre när man placerar vindkraftsparker ute tills havs, men samtidigt ökar uppförandekostnaderna samt att livslängden minskar avsevärt från 25 år till lands och till 15 år till havs.
Avhandlingar som forskare vid KTH pekar på vindkraftens intermittens, dess stora behov av reglerkraft och de ökade behoven på utbytt stamnät som blir effekten av storskalig vindkraftsutveckling.
Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har nyligen dragit slutsatser i en utförlig analys och
visat att Sverige kan klara upp till cirka 10 TWh vindkraft i elförsörjningssystemet genom att balansera denna mot tillgänglig vattenkraft, som dock utnyttjas mindre effektivt och med större förslitning på utrustningen.
Utökas vindkraften ytterligare måste både elnäten och vattenkraften förstärkas, alternativt måste nya gas- eller kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras. Kärnkraften å sin sida
kan inte reglera vindkraften utan tjänar i första hand som en tillförlitlig källa för en kontinuerlig
elförsörjning. I länder med främst fossilgenererad elenergi bidrar vindkraften till minskningar av
CO2-utsläppen och gör därför betydligt större nytta än i Sverige.
”Synen på vindkraften tycks för många vara enkel. Man kopplar in ett vindkraftverk på kraft- nätet
och vips kommer det till nytta. Men kraftförsörjning är en komplicerad process där uppgiften är att
förse användarna med el när de behöver den. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar
utan måste anpassas till användarnas behov. När det råkar blåsa kraftigt får man kvickt stänga av
en del av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottsenergin”
Förutom de nämnda faktorerna eller farorna så minskar man även attraktiviteten för våra fritidsboenden och fritidssjöfarare. Frågan om vindkraftsetableringar överlag är ett hett diskussionsämne på
sina håll i våra politiska församlingar i Sverige.
”Havets skafferier är nästan tömda”
Sverigedemokraterna vill också se att verkliga marina reservat blir till på Västkusten och i
Vänern/Vättern. Torsk-fisk och räkbestånden är nästan utrotade lokalt.
Läget för torskbestånden i Kattegatt är allvarligt, även om man kan se en svag återhämtning men
jämförelsen görs med ett nästan utrotat bestånd.
Längre upp längs Västkusten ökar mängden småtorsk i Skagerrak och Nordsjön. Dessa måste nu få
växa upp. Närmare den bohuslänska kusten räknas redan många av de lokala bestånden som utrotade. Här har havets skafferi effektivt tömts. Faktum är att det bara är i Öresund, där man haft trålförbud sedan 1932, som man kan hitta ett välmående bestånd av stor torsk.
Bohuskusten inrymmer för få marina reservat.
Nuvarande Marina reservat är: Kosterfjordens nationalpark, Gullmarsfjorden, Havstensfjorden,
Nordre Älvs estuarium. I dessa reservat tillåts yrkesfiske.
Sverigedemokraterna anser att yrkesfiske helt ska förbjudas i dessa reservat som ett led att få fiskbestånden att återhämta sig längs Bohuskusten.
Speciella åtgärder för att skydda ålgräsängar måste dessutom tillkomma. Regionen kan i samtal med
staten kanske få till en förändring av fiskerireglerna. Kanske kan man införa personliga fångstkvoter?
Fritidsfisket är viktigt för turismen. Med fler marina reservat och andra åtgärder kommer fiskebestånden att öka till fördel för den lokala turismen och för framtida fiskebestånd.
Vindkraftverkens livstid beräknas till 15 år till havs och 25 på land.
Vem tar hand om dem sedan?
5.3 Kultur för folket
Vad är kultur?
Kultur kan definieras som ett livsmönster som omfattar språk, konst, värderingar, religion och
beteendemönster, seder, klädsel, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem
och konstarter hos en befolkning som sedan överförs socialt från generation till generation.
Kultur har kallats «levnadssättet hos ett helt samhälle».
Sverigedemokraterna anser att den svenska kulturen och det svenska kulturarvet är viktigt och väl
värt att lyfta fram i kultursammanhang. Genom att åskådliggöra vårt kulturarv ökas möjligheterna
till att stärka den nationella samhörigheten vilket är viktigt i ett globaliserat samhälle där den
svenska identiteten ständigt utmanas.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget.
Kulturen skall vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och
folkhälsa
Det tillhör allmänbildningen att ha god kunskap om den svenska kulturen samtidigt som det
svenska kulturarvet är väldigt rikt och spännande att ta del av. Vi skriver mer om detta i detta
dokument under avsnitt ”Turism för tillväxt”.
Nedan följer ett par områden tillika politiska arbetssätt som Västra Götalandsregionen driver inom
kulturområdet som vi vill förändra.
Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen sätter sjukvårdsfrågorna främst, men det finns
spännande idéer kring kulturens roll i just hälsovården och i medicinskt syfte. Det finns en enorm
potential inom det området och ”kultur på recept” kan utvecklas.
Forskning har de senaste åren visat att flera kulturformer, däribland musik och dans har stor
potential inom vård och rehabilitering och flera regioner runtom i Europa arbetar med dessa frågor.
Sjukdomar där man kunnat se att kultur kan verka hälsofrämjande är bland annat Parkinsons,
demens och stroke.
Mycket tyder på att det finns både hälsomässiga och samhällsekonomiska vinster i att väva
samman kultur och vård på ett bredare plan framöver. De möjligheterna och intentionerna vill
Sverigedemokraterna se över och ta fasta på.
I vår region finns Göteborgsoperan som under år 2014 fyllde 20 år. Göteborgsoperans verksamhet
är inte bara begränsad till Göteborg. En dans-ensemble från Göteborgsoperan har dansat i 5 städer i
Europa och är väldigt efterfrågad.
Dock är det just nu stor konkurrens inom Göteborgsområdet med många scenutövare som drar
publik och konkurrerar med Göteborgsoperan. Biljettintäkterna sjönk med 3,5 miljoner kronor mot
budgeterat resultat. Sponsor- och övriga intäkter från t.ex. restaurangverksamheten sjönk också.
Under förra året gav Göteborgsoperan 379 föreställningar, 2013 gav de 444 och totalt blev det
ekonomiska resultatet 2014 för Göteborgsoperan -7,5 miljoner kronor.
Storsatsningen på det Amerikanska mästerverket ”La Cage aux folles” blev inte vad man förväntat
sig, utan nådde bara 67 % beläggning.
De ekonomiska ramar som styr Göteborgsoperans verksamhet förutsätter en hög beläggningsgrad.
Vi tror det bör vara en inriktning på mer klassiska och kända föreställningar som visas för att
säkerställa en högre beläggningsgrad på Göteborgsoperan.
För att säkerställa en långsiktig ekonomi i balans, och en godare utveckling som helhet för
Göteborgsoperan bör Västra Götalandsregionen se över om andra aktörer vill gå in i ägandet av
Göteborgsoperan. Alla invånare i Västra Götalandsregionens 49 kommuner är med och bekostar
verksamheten via sin skattsedel men den största delen av publiken kommer från Göteborg-Halland
området.
Rimligen bör fler aktörer i det huvudsakliga upptagningsområdet gå in som delägare, eller samverka
kring fler projekt, för att minska Västra Götalandsregionens ekonomiska börda.
Samtidigt anser Sverigedemokraterna att Göteborgsoperan liksom andra scenkonstinstitutioner
kontinuerligt måste arbeta för att bredda publikbasen och till exempel hålla skolkonserter och
turnéer runtom i regionen. Det är viktigt för att fler i regionen ska känna tillgänglighet till och
delaktighet i verksamheten, inte minst barn och unga.
Vidare så har det hänt något inom det filmpolitiska området de senaste åren.
Det har vuxit upp en mängd regionala filmcentrum, där den politiska region -och landstingsnivån
har engagerat sig i filmkulturella verksamheter. Filmpolitiken har fått en regional dimension. Så sent
som på slutet av 1980-talet var detta inte ens en tanke. Filmpolitiken var helt och hållet en nationell
verksamhet i Sverige. Staten gav stöd till filmproduktioner genom stiftelsen Svenska Filminstitutet
och de filmpolitiska målsättningarna implementerades av branschsammansatta organ på nationell
nivå.
Regioner och landsting har hittills huvudsakligen haft ansvar för sjukvårdsfrågor och
kommunikationsfrågor och i vissa fall kulturfrågor. Sjukvårdsfrågorna dominerar fortfarande men
vissa landsting, däribland Västra Götalandsregionen, har tagit initiativ till filmverksamhet där Film
i Väst vuxit fram. Detta var inte en centralt beslutad utveckling, utan något som kom från den
regionala nivån.
Film i Väst är helägt av Västra Götalandsregionen.
Ur verksamhetsbeskrivningen ”Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017”
står bl.a. att läsa att Film i Väst får statligt bidrag med 2,5 miljoner kronor årligen och Västra
Götalandsregionen medfinansierar i det närmaste 83,5 miljoner kronor. Kommunbidrag,
samproduktion och övriga intäkter står för cirka 27 miljoner kronor.
Film i Väst skapar filmproduktioner som visas i hela Sverige. Det känns inte angeläget att Västra
Götalandsregionen ska finansiera en så stor andel av verksamheten när produktionen kan visas för
1,6 miljoner invånare i Västra Götalandsregionen medan Sveriges övriga befolkning på 8,4 miljoner
har tillgång till det som visas.
Självfinansieringsgraden bör ökas och Västra Götalandsregionen bör kunna överföra de ekonomiska
medlen till annan kulturverksamhet som blir till större nytta för vår regions invånare.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att Sverigedemokraterna anser att den viktigaste
målsättningen för den regionala kulturpolitiken är att värna och levandegöra det regionala
kulturarvet och på så sätt stärka vår gemensamma och samtidigt mångfacetterade svenska identitet.
De regionala identiteterna och kulturvarianterna bildar tillsammans svenskheten och utgör således
en omistlig del av densamma.
Kulturarvet kan lära oss mycket om oss själva, både som individer och som samhälle, om nutiden
såväl som dåtiden. Det är en viktig anledning till att stärka anslagen till kulturarvet.
Vi fortsätter att driva linjen om att ställa vissa besparingskrav på kulturnämnden.
Göteborgsoperan kan lättare utveckla sin verksamhet med fler ägare, samtidigt tycker vi de kan följa
Symfonikernas lyckade effektiviseringar.
Vi ser att det finns potential för Film i väst att stå starkare på egna ben och att deras egen
självfinansieringsgrad kan öka.
För oss är det viktigt att poängtera vikten av fasta verksamhetsstöd till museerna, istället för
kortsiktiga projektstöd. Västarvets har en betydelsefull roll och är för oss väldigt viktig att värna
om. Vi tror på ”Hallandsmodellen” för att restaurera kulturmiljöer.
Grundtanken med modellen är att olika aktörer går samman i ett arbetsmarknadsprojekt där arbetslösa byggnadsarbetare kontrakteras för att rusta upp förfallna äldre byggnader.
Vinsterna som skapas är dels att byggnaderna räddas för eftervärlden och att gamla hantverkstraditioner hålls vid liv, dels att byggnadsarbetare besparas långtidsarbetslöshet och bidragsberoende,
byggnadslärlingar kan slutföra sin utbildning och tillgången till kvalificerade inhemska byggnadsarbetare är säkrad, då konjunkturen inom byggbranschen vänder.
Foto: Christer Johansson
5.4 Turism för tillväxt
Turismen är viktig för Sverige.
Sverige har goda förutsättningar för en växande turistnäring. Vi har en vacker natur, ren luft och rent
vatten, en spännande historia och ett rikt kulturutbud över hela landet. Vi har också områden som
kan erbjuda en upplevelse av tystnad, något som allt fler i våra mest tätbefolkade regioner i Europa
efterfrågar.
Sverige är ett naturskönt land med stor variationsrikedom i landskapet. De milsvida skogarna,
sjöarna, älvarna, fjällen liksom våra vackra kuster och skärgårdar lockar människor från mer
tätbefolkade områden i landet och från andra länder.
Vi har traditionellt sett alltid haft en högre turism under sommarmånaderna. Det vore positivt om
vi kunde öka andelen turister även utanför sommarhalvåret. Turism skapar arbetstillfällen samtidigt
som det blir en fin möjlighet att visa både svenska liksom utländska turister vår natur, kultur och
historia. Vi har i Västra Götalandsregionen ett rikt utbud av olika turistmål som är av både regionalt,
nationellt och internationellt intresse.
Vi har i vår egen region särskilt många kulturlämningar och övriga historiska lämningar som är väl
värda att visa både regionens invånare men även de turister som vill ta del av Sveriges historia.
Den svenska turistprodukten formas och utvecklas i samverkan och samarbete mellan enskilt
företagande, turistorganisationer, kommuner, statliga myndigheter och ideella organisationer
De offentligt finansierade organen skall komplettera, men kan inte ersätta, enskilt företagande.
Såväl de lokala som regionala turistorganisationerna har en central roll när det gäller att stärka det
lokala nätverket av företag, offentliga och ideella organisationer, och för att initiera och stimulera
tillkomsten av huvudentreprenörer där förutsättningar för detta finns. Dessa organisationer har också
en central roll när det gäller att utveckla regionens turistiska profil.
I de regionala tillväxtavtalen finns på många håll tillgångar som kan aktiveras, stimuleras och
utvecklas inom turismens område.
En aktör som är central i regionen för att stärka attraktionskraften är Turistrådet Västsverige.
Turistrådet Västsverige som bildades 1999 är ett offentligfinansierat aktiebolag utan enskilt
vinstintresse. Bolaget ägs av Västra Götalandsregionen.
Verksamheten syftar till att driva besöksnäringsutveckling i samverkan med inhemska och
internationella partners och öka konkurrenskraften hos regionens företag. Särskilt fokus har de på
marknadsstyrd produktutveckling och marknadsföring i både utlandet och i Sverige.
Vi vill genom Turistrådet Västsverige öka fokus på våra historiska sevärdheter. Vi tror att det
ökar den nationella kunskapen för svensk historia vilken är viktig för att kunna förstå det svenska
samhällets framväxt.
Likväl som vi under 2014 och 2015 visat utställningar som ger information om romer och deras
bakgrund och nutida liv vore det intressant att återspegla och berätta om den svenska befolkningens
framväxt. Man skulle under några år kunna skildra mer av olika tidsperioder som t.ex. stenålder,
vikingatid, medeltid och visa hur det svenska samhället och den svenska befolkningen vuxit fram
och varför den ser ut som den gör idag.
Tiden när Sverige kristnades är viktig i svensk historia. Det vore intressant att få visa mer om den
omvälvande tid då Västra Götaland kristnades och blev till en del av ett kungarike. Ett exempel är
historien om Kung Inge Stenkilsson som levde under slutet av 1000-talet och regerade från 1080
till 1110. Han var den kung som avskaffade de hedniska traditionerna och införde kristendomen i
Västra Götaland som sedan spred sig i Sverige.
Vi vill även slå ett slag för gamla sockenberättelser, myter och berättelser som i vissa fall berättats
i århundraden. Sanningshalten i de gamla berättelserna kan diskuteras, och vissa fall ändrar
berättelsen sin utformning beroende på vilken generation som berättar den. Men de är ändå viktiga
att ta fasta på, inte minst för att säkerställa att de också återberättas för framtida generationer.
För att nämna en lokal myt är berättelsen om Kung Rane ett intressant exempel:
I nuvarande Svarteborgs socken i Munkedals kommun levde det en gång en kung.
Han bodde i en borg som vid den tiden hette Raneborg, efter kungens namn. Denna kung var vida
känd för sina stridskunskaper och han var dessutom väldigt intresserad av jakt. Han var ogift och
blev efter en tid uppvaktad av en stark och berömd drottning vid namn Hud.
Denna Drottning Hud var dock ingen kvinna som föll Kung Rane i smaken. När dagen för
giftermålet var inne smet kungen ut på jakt istället. Detta gjorde drottningen så arg att hon beordrade
sina män att kungens borg skulle brännas ner.
Hon lär efter branden ha yppat orden; ”Tills nu har du hetat Raneborg, men hädanefter skall du för
alltid heta Svarteborg”. Vilket orten alltså fortfarande heter.
Kungen blev rasande då han kom tillbaka till sin nerbrunna borg efter jakten och satte efter
drottningen och hennes följe.
Efter en halv dag kom kungen ifatt drottningen. Vid en rund sten togs hennes liv av daga.
Denna sten försvann senare under mystiska omständigheter men platsen, där hon mördades, heter
ännu idag ”Huds Moar”. Hennes soldater undkom men blev senare tillfångatagna och legenden
säger att de blev dräpta och begravda i trakterna av Hällevadsholm.
Ämnesområdet är inte utforskat nog för att kunna åskådliggöra för turister men det borde
genomföras historiska efterforskningar för att öka kunskapen om både Sveriges men även regionens
historia där nationen började formas i det som idag är Sverige.
En annan av regionen finansierad verksamhet som med fördel skulle kunna driva dessa
utvecklingsområden är Västarvet.
Västarvet är Sveriges största förvaltningsenhet för gemensam förvaltning av natur- och
kulturarvsfrågor. Det svenska folkets framväxt skulle tydligare kunna återspeglas genom de handfull
museer som Västarvet har i sin verksamhet.
Vi skulle vilja vidareutveckla Västra Götalandsregionens tillväxtkraft inom turismområdet genom
att både Turistrådet och Västarvet i ökad omfattning samverkar med kommunerna i regionen kring
lokala resmål. Vår fina natur är redan välkänd för både inhemska och utländska besökare så därför
vill vi slå ett slag för historiska och kultursevärdheter.
Det är genom just samverkan som vi tillsammans i vår region skapar både en ökad samsyn,
delaktighet och ökad kunskap om vår regions förutsättningar att skapa förutsättningar för en ökad
turism i vår region.
5.5 Folkbildning
Ur Sverigedemokraternas principprogram:
Sverigedemokraterna ser i grunden positivt på den folkbildningstradition som finns i vårt land. Idén
om en bildningsverksamhet förankrad i ett folkligt engagemang är stärkande för såväl samhällets
kunskapsutveckling som gemenskap. Partiet ser dock med oro på hur folkbildningens och folkhögskolornas verksamhet på många håll i landet har utvecklats i en allt mer politiserad riktning där
kunskaper och färdigheter får stå tillbaka till förmån för åsiktsstyning i en inte sällan tveksamt
demokratisk anda. Vi ser således det som ytterst viktigt att, i den mån landsting eller regioner bidrar
till folkbildningens och folkhögskolornas verksamheter, ha skarpa krav på uppföljning och granskning för att säkerställa att utbildningarna fyller ett samhällsnyttigt syfte samt att det sker på ett sätt
som är förenligt med svenska demokratiska värderingar.
Idag driver Västra Götalandsregionen en yrkeshögskola, den Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS). Denna skola har riktade utbildningar mot yrken inom hästbranschen såsom hovslagare,
klövvårdare etc. I tillägg till detta äger och driver regionen ett flertal naturbruksgymnasier varav
några erbjuder också yrkeskomvux.
Allt detta är naturligtvis bra men vi saknar yrkesutbildningar för vuxna i det yrke som många prognoser pekar på kommer att bli det största bristyrket i Sverige inom en snar framtid -Undersköterskor.
Vi anser att pengar och resurser måste läggas på att täcka detta kommande behov innan vi står inför
faktumet att vi helt enkelt inte har tillräckligt med personal i vården.
Enligt AF’s rapport URA 2013:1, kommer behovet vara stort då vår befolkning blir allt äldre samt
många av dagens undersköterskor kommer gå i pension.
Vi vill att Västra Götalandsregionen startar en eller flera folkhögskolor med yrkesutbildning för
undersköterskor för att täcka detta framtida behov.
Den närliggande regionen Värmland arbetar med liknande tema och mycket goda erfarenheter och
goda råd kan med all säkerhet hämtas därifrån.
Att ge vuxna en andra chans i livet att läsa in högskolekompetenser för att kunna fortsätta till högre
studier är folkhögskolornas viktigaste uppgift. Detta är något som Västra Götalandsregionen bör
fortsätta med och även utöka då folkbildning också är bra för folkhälsan.
Idag ligger många utbildningar under flera olika nämnder. Vissa delar ligger under Styrelsen för
folkhögskolorna som i sin tur ligger under kulturnämnden, medan naturbruksgymnasierna ligger under Regionutvecklingsnämnden.
Vi anser att all utbildning borde ligga under en nämnd för att tydliggöra både budget och samordning av de olika utbildningsgrenarna, då dessa ofta överlappar i sina verksamheter.
Regionen har en gedigen komptensförsörjningsplan och det är viktigt att rätt plattformar finns.
I kompetensförsörjningsplanens viktiga mål ingår att vidareutbilda den egna personalen.
Varje anställd ska kunna utvecklas inom sitt område, intern personalrekrytering med egen utbildad
personal är något att sträva efter och det är tydligt att regionen lägger stor möda på detta. Det skapar
positiva synergieffekter genom att bland annat ge personalen en stor känsla av delaktighet samt en
känsla av att man känner sig behövd i linjen.
Idag söker sig många elever från bland annat gymnasieprogram till regionen genom att välja regionen som sin praktikplats.
Eftersom eleverna har regionen som utbildningsinstans så krävs det också att alla förvaltningar
”utbildar” på samma grunder. Dessa elever tas givetvis emot med öppna armar för att kunna ingå i
komptensförsörjningsmålet.
Det är av största vikt att regionen är en attraktiv praktikplats för att eleverna dessutom ska kunna
återkomma efter avslutade studier.
Behovet av nyanställningar är större än antalet elever som praktiserar.
5.6 Kollektivtrafik för alla
Sverigedemokraterna vill ha en kollektivtrafik som alla kan nyttja oavsett var man bor, hur gammal
man är, vilken social situation man har eller om man är funktionshindrad.
Tillgängligheten, tryggheten, punktligheten och komforten för passagerare är viktig incitament för
att fler ska välja kollektivtrafiken framför bilen till arbetet eller den planerade resan.
På landsbygden måste behovet av kollektivtrafiken studeras närmare för att kunna erbjuda en produkt som passar efter de förutsättningar som råder där.
Helt klart är att den näranropstyrda trafiken kan utvecklas, både i form av utförande och tidsintervaller.
Kostnaden och besparingarna för den resande måste upplevas som lika för alla, oavsett var i regionen man bor. Den lågbelagda busstrafiken bör bli anropsstyrd eftersom det varken är ekonomiskt,
hållbart eller miljövänligt att köra tomma bussar. För oss är det viktigt att alla kan nyttja kollektivtrafiken och att såväl färd som betalning känns tillfredställande för resenären.
Samtrafiken ses som mycket bristfällig på många håll i regionen, och för att attrahera nya resenärer att ställa bilen och se kollektivtrafiken som ett fullgott alternativ så måste detta göras bättre, med
bättre samverkan mellan bussar och tåg.
Sverigedemokraterna i Västra Götaland vill sträva mot förbättrad självfinansieringsgrad inom
kollektivtrafiken. På sikt vill vi nå 60 %, även om vi i denna budget räknar med 56 %.
Senaste hållplatskontrollerna visade att 6 % tjuvåkte våren 2014, och en annan undersökning visade
på en stämplingsbenägenhet på ynka 17 %. Vi välkomnar därför ökade och tätare biljettkontroller på
bussar och spårvagnarna i Göteborg i syfte att i större grad än idag beivra fuskåkare. En oacceptabelt hög andel resenärer fuskåker på bekostnad av skattebetalare och betalande resenärer.
Vi anser att Västra Götalandsregionen skall satsa på bussvärdar, främst på expressbussarna in och ut
ur Göteborg på fredag- och lördagarnas nattrafik. Situationen är många gånger helt ohållbar för den
enskilde chauffören, och en oerhörd stor stressfaktor för både chaufför samt resenärer.
Bussvärdar skall bidra till att genom sin närvaro motverka oroligheter i arbetsmiljön för förare och
resenärer, stävja fuskåkningen, och vara ett stöd för chauffören.
Detta ser vi att det även kan finnas behov av på andra linjer och tider.
Vi ser utvecklingen mot eldrivna bussar som det enskilt största bidraget till att nå miljömålen.
Utvecklingen går ständigt framåt, och den eldrivna kapaciteten ökar hela tiden.
Biljettsystemet uppfattas av många som krångligt, och vi välkomnar de nya idéer som skall förenkla
systemet för resenär och chaufför som skall lanseras under 2015.
Ett lättförstått och enkelt biljettsystem är absolut nödvändigt i framtidens kollektivtrafik.
I visionen om det ökade resandet ser vi det nödvändigt med fler pendelparkeringar utanför centrumområdena i regionens större kommuner, med god anslutning till de kommunala förbindelserna in
mot centrum.
5.7 Framtidens transportinfrastruktur
Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen anser att det främst är statens övergripande ansvar att underhålla, planera och finansiera centrala delar av infrastrukturen, såsom större vägar och
järnvägsnät.
Vi anser dock inte att upprustningen av järnvägen ska ske genom höjda banavgifter då det kan leda
till ökade biljettpriser och nyttjandet av järnvägen riskerar att minska.
Här tillåter vi regionen att skjuta till medel för att hålla nere biljettpriserna till rimlig prisindex. En
väl utbyggd och underhållen infrastruktur som gör företagandet, pendlingen och besöksattraktionerna mer lättillgängliga vilket är grunden till en lyckad tillväxt. Men också viktig i konkurrensen om
att locka flera typer av företag till regionen.
Regionen ska fortsättningsvis ha väl utarbetade mål där prioriterade vägar och järnvägar rustas upp.
Denna utveckling ser vi primärt går före innan man drar om hela infrastrukturnäten eftersom det är
viktigt att man använder sig av det man har först.
Göteborg som containerhamnstad tror vi alltjämt är en enorm utvecklingsfaktor. Redan idag är
hamnen den enskilt största hamnen för Norges import och export.
Därför är det viktigt att helhjärtat satsa på säkra transportförbindelser mellan tex Göteborg-Oslo.
Vi bejakar också 8 million city projektet vars ambition är att binda samman Köpenhamn, Göteborg
och Oslo. Tillsammans kan de tre städerna om de kommer ”närmare” varandra via infrastrukturen
generera enorma utvecklingsframgångar, vi tror att regionens ansedda ställning kan bidra till många
barriärer bryts.
Detta är en målsättning som på sikt kan stärka det nordiska samarbetet.
Vi är motståndare till Västlänken- projektet i dess nuvarande form.
Trafikverket står fast vid sin kalkyl att projektets slutkostnader kommer hamna på 20 miljarder. Vi
som enda parti i regionfullmäktige tillsammans med bland annat riksrevisionen delar inte den av trafikverkets nämnda uppfattning eller kalkyl.
Riksrevisionen skriver i sina rapporter kring Västlänken:
”Nödvändiga tilläggsinvesteringar, till en kostnad om tiotals miljarder kronor, saknas i beslutsunderlagen. Västlänken beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga men det saknas information om
nödvändiga tilläggsinvesteringar som uppgår till mellan 20 och 35 miljarder kronor. Dessa tilläggsinvesteringar är nödvändiga för att kunna förtäta tågtrafiken som är ett av målen med att bygga
Västlänken.”
Syftet med Västlänken- projektet är kortfattat att anlägga en 8 kilometer lång tågförbindelse varav
6 kilometer av dessa i leran under centrala Göteborg. Därtill ska det uppföras helt nya stationer som
anses vara strategiska tillväxtkluster.
En ökning av resandet med pendeltåg anses av många politiker vara önskvärd och Västlänken anses skapa en kraftig ökning av resandet.
Av resvaneundersökningen från 2011 framgår att inpendlingen till Göteborg sker till cirka 75 procent med bil, 15 procent med buss och 10 procent med tåg.
Genom inpendlingen till centrala Göteborg, Linnéstaden och Majorna reser 53 000 till sina arbeten
en vardag. Av dessa reser 24 000 från andra delar av Göteborgs stad, 13 000 bor redan i de centrala
delarna och 16 000 reser från omgivande kommuner.
Det finns således 16 000 personer som teoretiskt skulle kunna resa med pendeltåg till centrala Göteborg för att arbeta i dag.
Till Göteborg reser i dag ca 17 000 personer med pendeltåg i de tre tunga pendelstråken en vardag,
men dessa har fler målpunkter än centrala Göteborg. En stor andel har sin sysselsättning i anslutning till Centralstationen och få reser vidare till Haga eller Korsvägen Efter det att trängselskatten
genomförts har tågpendlingen ökat med 1 500 till 17 000 resenärer per dag på de tre tunga linjerna
medan expressbusstrafiken ökat med 4 500 till 27 000 resenärer per dag. Detta även efter det att expressbusslinjen från Ale lagts ned och ersatts med pendeltåg.
Det är med andra ord busstrafiken som tar huvuddelen av resandeökningen för den kollektiva pendeltrafiken. Expressbusstrafiken ger uppenbart en bättre matchning av pendelresenärernas behov än
vad pendeltågen gör.
Är Västlänken verkligen det alternativ som pendlarna och Göteborgarna behöver och efterfrågar?
Klart är att Göteborg behöver planskilda järnvägsspår i framtiden. Men det finns rimligtvis klokare
och billigare lösningar.
Foto: Matz Dovstrand
5.8 Landsbygdsutveckling
Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen strävar efter en politik som tar tillvara
landsbygdens potential. Vi älskar hela vårt land och vill att hela Sverige ska leva.
Det måste vara attraktivt att leva och verka på svensk landsbygd. På så sätt kan vi minska urbaniseringen och ta tillvara alla de ekonomiska och kulturella rikedomar som finns på den svenska landsbygden.
Överlag måste den svenska självförsörjningsgraden öka inom livsmedelsproduktionen.
Det duger inte att självförsörjningsgraden av köttproduktionen i Sverige är nere på 30 %.
Vi vill med våra mandat i regionen tillika våra mandat i Sveriges nästa största parlament arbeta för
att stärka det Svenska och regionala jordbruket. Genom att ha det som målsättning uppfyller vi viktiga och fundamentala mål:
• En levande landsbygd
• Arbetstillfällen i regionen
• Öppna landskap
• Biologisk mångfald
• Ökad självförsörjning
Svenska djur är friskare än djuren i många andra länder, framför allt är svenskt kött fritt från hormontillskott, salmonella och antibiotika. Det är viktigt att ta fasta på, Sverige har världens starkaste
djurskyddslagstiftning vilket också innebär hög respekt för djurens behov av naturliga beteende.
Man ska heller ej förringa de positiva fördelarna en ökad regional/svensk självförsörjning har som
är kopplat till goda miljöaspekter:
• En effektiv produktion leder till lägre kväveöverskott och ökad klimatgaranterad mineralgödsel.
• 25-40% minskade CO2 utsläpp orsakade av nötköttsproduktion om man väljer svenskt kött.
Den svenska konventionella livsmedelsproduktionen håller minst lika goda krav som EU´s sammantagna ekologiska produktion.
• Det är lika ovanligt att hitta halter av bekämpnings över gränsvärdarna i svensk konventionell produktion som det är i EU´s ekologiska.
• Sverige är det enda land i praktiken som kan garantera salmonellafria ägg.
”Förra året importerades mjölk som motsvarar halva den svenska invägningen: 1 395 800 000 kilo
till ett värde av nära åtta miljarder kronor.”
-Tidningen Land Lantbruk 14-04-28
Man uppger även i Tidningen Land Lantbruk att importen av mjölkprodukter svarar mot cirka 155
000 mjölkkor. Detta är en trend vi måste vända.
Mjölksektorn är den värdemässigt största grenen i det svenska jordbruket och är även starkt kopplad till nötköttsproduktionen. Den svenska mjölkproduktionen står för knappt en femtedel av jordbrukets sammanlagda produktionsvärde.
Idag är det näst intill omöjligt att leva på en mindre jordbruksverksamhet. Där kommer vårt ansvar som region in att prioritera lokalproducerat konventionellt eller ekologiskt primärt framför utländska ekologiska produkter.
Det kan aldrig vara försvarbart att frakta livsmedel jorden runt innan den hamnar på en tallrik i vår
region, detta arbete är även viktigt för att motarbeta multiresistenta bakterier.
5.9 Företagsutveckling
Västra Götalandsregionens näringslivsstruktur och dess roll i transportsystemet gör vår region till
Sveriges kanske främsta industri och transportregion.
Näringslivet i vår region ska ges goda möjligheter att verka. Det förutsätter också att regionen möter
upp med fullgoda planer för den viktiga transportinfrastrukturen.
Det är i huvudsak inte politikernas roll att skapa nya riktiga jobb utan vår roll är att skapa förutsättningar för arbete och företagande och därmed tillväxt i regionen.
Utan att riskera att bryta mot kommunallagen tycker vi det finns en vits att tillsammans med staten, kommunerna och näringslivet föra en dialog om hur man kan stödja det regionala näringslivet.
Kanske genom att upprätta regionala riskkapitalfonder och vidareutveckla regionens egen nämnd
regionutvecklingsnämnden. På sina håll i landet är det svårt för innovatörer och små och medelstora
företag att få tillgång till riskkapital.
Den stora utmaningen för regionen är hur man bryter urbaniseringstrenden och får igång tillverkningsindustrin igen samt landsbygden 2.0.
Besöks- och turistnäringen står för en växande andel av Sveriges ekonomi och sysselsätter tusentals människor årligen inom flera olika branscher.
Bara i Västra Götalandsregionen hade Turistrådet Västsverige uppgifter om att turismen omsatte 34
miljarder kronor i vår del av landet vilket motsvarar 22.000 heltidstjänster. Turismföretagande har
således en stor betydelse för regionens ekonomiska tillväxt samt utveckling.
Enligt en framtidsanalys som Svenskt näringsliv gav ut december 2014 pekar man särskilt på ett
förbättringsområde som företagare i undersökningar själva har utryckt:
”Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från
kommunen och det kan leda till att privata företagare inte vill starta företag där man inte kan konkurrera på lika villkor.”
Detta citat leder till självtolkningsfrihet, då det ej framgår klart inom vilket område företagare känner sig konkurrenssatta inom, men det är ett citat man bör beakta.
Samma nämnda analys pekar också på att andelen personer som är företagsamma är lägre i Västra
Götalandsregionen än genomsnittet är för Sverige. Dock är tillväxten av företagsamma människor
högre än rikssnittet, likaså följer vi rikssnittet gällande andelen personer som väljer att studera vidare efter gymnasiet.
Detta bådar förhoppningsvis för en ljusare framtid.
5.10 Forskning och social samverkan
För att patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård, för att Sverige ska kunna behålla och
utveckla kompetens och för att skapa arbetstillfällen, behöver medicinsk
forskning vara en hög prioritet. Medicinska framsteg leder till nytta för hela samhället
Genom att ny medicinsk kunskap skapas och effektivt vidareutvecklas till förbättrade tjänster,
processer och produkter kan vi:
• minska det lidande som sjukdom och ohälsa medför genom bättre och effektivare prevention och
behandling,
• skapa en effektiv och individanpassad vård och omsorg som motsvarar befolkningens förändrade
behov,
• skapa många nya och högkvalitativa jobb,
• skapa en region som klarar att möta utmaningarna med en åldrande befolkning, där våra äldre
kan leva med god hälsa och livskvalitet.
Västra Götalandsregionen har bl.a. genom Sahlgrenska universitetssjukhuset en framträdande roll
i Sverige på forskningsområdet inom det medicinska området. Vi vill skapa förutsättningar för att
vår region ska fortsätta att utvecklas inom forskningsområdet.
Regionens invånare önskar leva länge och leva ett friskt liv. Genom forskning och framsteg inom
specifika forskningsinsatser förstärks invånarnas möjligheter till dessa önskemål. Forskningen står
ständigt inför nya utmaningar. Vi har i vårt moderna samhälle folksjukdomar som ställer krav på
forskning och framsteg.
Diabetes är en folksjukdom som ökar hos befolkningen som en konsekvens av en allt mer inaktiv
livsstil. Svensk diabetesforskning sägs ofta vara världsledande. Forskningen har gjort stora framsteg
under åren men fortfarande är det inte helt klart varför vissa får sjukdomen och andra inte.
Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. Finland och Sverige toppar världsstatistiken när
det gäller insjuknande i typ 1-diabetes. Även antalet individer som lever med typ 2-diabetes är hög.
Detta är siffror som oroar och som ökar behovet av forskning för att ta reda på orsakerna och
utveckla metoder för behandling av sjukdomen.
Forskare har idag mer kunskap om vilka faktorer som påverkar insjuknandet i diabetes men
fortfarande finns det stora behov om mer kunskap kring vad som orsaker diabetes. Forskningen har
kommit en bra bit på vägen men än återstår många utmaningar. Därför är det viktigt med fortsatta
insatser för att forskningen ska fortskrida framåt.
Cancer är inte en sjukdom, utan många.
Det är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som delas in i olika undergrupper beroende
på var i kroppen den uppstår. De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostata- och bröstcancer.
Under de senaste decennierna har antalet cancerfall ökat. Varje år drabbas ungefär 55 000 människor
i Sverige av cancer. Den cancerform som ökar mest är hudcancer.
Cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland människor under 85 år. År 2012 avled
nästan 23 000 personer i cancer, vilket motsvarar över 60 dödsfall varje dag. År 2030 beräknas
nästan dubbelt så många personer i Sverige leva med en cancerdiagnos jämfört med idag, vilket
medför ökade samhällskostnader till nära 70 miljarder kronor.
Forskning har lett till förbättrad diagnostik och behandling vilket minskat dödligheten i cancer
successivt. Överlevnaden har mer än fördubblats de senaste 60 åren och sannolikheten att överleva
fem år efter en cancerdiagnos är idag över 70 %.
Det har skett en dramatisk förbättring av överlevnaden bland barn som drabbas av cancer.
Idag överlever minst tre av fyra barn som insjuknar, vilket kan jämföras med ett av fem barn på
50-talet. Detta är resultatet av intensiv medicinsk forskning inom såväl diagnostik som behandling.
Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen fler och
bättre möjligheter till ”Det Goda Livet”. Syftet har varit att skapa en överenskommelse mellan
Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin så att all energi och drivkraft som finns hos
medborgarna bättre ska kunna tas tillvara.
Den 25 november 2014 antog regionfullmäktige förslaget till överenskommelse mellan Västra
Götalandsregionen och den sociala ekonomin. 5 december 2014 skrev Västra Götalandsregionen
och ca 70 föreningar under överenskommelsen.
Den sociala ekonomin har funnits så länge människan har funnits, även om det var först på
1990-talet som begreppet kom till.
Den sociala ekonomin är skild från den privata och offentliga sektorn och består av medborgarstyrda
verksamheter som arbetar för medborgarnas bästa utan ekonomisk vinst som huvudsyfte. Hit hör
idéburna organisationer som ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, kooperativa verksamheter
med mera.
Genom den sociala ekonomins arbete förbättras förutsättningarna för att lösa välfärdsfrågorna, få en
bättre folkhälsa och ett mer hållbart, effektivt och tryggt samhälle.
Socialt företagande och arbetsintegrerade sociala företag underlättar för grupper som står långt
utanför arbetsmarknaden att förändra sin situation både som grupp och individ.
Till exempel så drivs Hospice Gabriel i Lidköping av en stiftelse utan särskilt vinstintresse.
Här finns nio vårdplatser för slutenvård och även dagvårdsgästerna tas emot. Enheten har hög
personaltäthet, egna läkare med dygnet-runt-jour och erbjuder bland annat stöd till närstående och
utbildning för skolor och andra vårdenheter.
Uppdraget för denna vård kommer från hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg. Detta är bara
ett exempel på vad den sociala ekonomin i Sverige bidrar till.
Vi ser flera samverkansfördelar för Västra Götalandsregionen men även invånarna:
• Ökad mångfald av utförare
• Ökad demokrati
• Bättre tillvaratagande av människors engagemang och drivkraft
• Nya, effektivare sätt att arbeta
• Större påverkan på samhällsutvecklingen
• Större mångfald
• Icke vinstdrivande alternativ för entreprenörskap
6. Personal och organisation
”En arbetsmiljö som präglas av medarbetare som känner sig delaktiga främjar engagemang och
trivsel på arbetsplatsen”
Inom regionen utgör sjukvården en stor del av det dagliga arbetet tillsammans med kollektivtrafik
och kultursektorn.
En arbetsmiljö som präglas av medarbetare som känner sig delaktiga främjar engagemang och
trivsel på arbetsplatsen. Detta tillsammans med en från politiskt håll långsiktig personalpolitik
främjar attraktionskraften för regionen som arbetsgivare. Målet är ännu fler nöjda invånare och
stolta medarbetare.
Personalpolitiken är grunden för en välfungerande verksamhet ut till regionens invånare.
Sverigedemokraterna tycker att arbetet inom regionens områden är mycket viktigt och vi är
övertygade om att medarbetare i regionen upplever samma sak dagligen, framförallt i kontakten
med patienter men även med andra som behöver och har glädje av regionens tjänster inom
kommunikationssektorn samt kulturevenemang.
Vi anser att den stora utmaningen inför framtiden är att kompetenssäkra verksamheten. Vi behöver
ha rätt person till rätt plats. Detta stärker regionens kvalitet ut till mottagarna av tjänsterna samtidigt
som det skapar ett bättre arbetsklimat för medarbetarna.
För att ge ett exempel på detta så använde Sahlgrenska universitetssjukhuset under 2014 cirka 60
miljoner kronor varje år till bemanningsföretag. Det är en ökning med cirka 15 miljoner kronor från
2013. Huvuddelen av dessa pengar har använts för inhyrning av sjuksköterskor och läkare.
De flesta inhyrda läkarna var radiologer och barnpsykiatriker.
Man kan tänka att det är bra då ordinarie personal får möjlighet att ta ut semester och att man
tillfälligt kan kapa köer men detta är endast en tillfällig lösning utan bäring på att skapa kontinuitet
inom vårdsektorn i regionen.
Inom t ex barnpsykiatrin är det klart önskvärt att arbeta med just kontinuitet. Ett barn som får
träffa en läkare under sin behandlingstid känner större trygghet och öppnar sig vilket ger en bättre
behandling än genom att träffa flera olika läkare där man får berätta om sin problematik gång på
gång för en läkare som vet att den har ett tidsbegränsat uppdrag.
I Sverige har vi många läkare per invånare.
Med 3,8 läkare per 1 000 invånare ligger Sverige på delad tredjeplats i läkartäthet i Europa.
Kostnaden bör bli densamma i slutändan för att hyra in istället för att fastanställa läkare och övrig
sjukvårdspersonal.
Vi vill verka för att fastanställa och öka kontinuiteten i kontakten med vårdtagarna.
Anställningsvillkor är väsentliga delar för att kunna behålla, utveckla och rekrytera kompetenta
medarbetare.
Arbetet med att vidareutveckla arbetsförutsättningarna och förväntningarna för vårdtagarna måste
prioriteras högt.
Standardiserade regionala vårdförlopp där tydliga rutiner finns att följa skapar förutsägbarhet och
trygghet för både personal och vårdtagare.
Även arbetet med att förenkla administrationen måste prioriteras. Här är det också viktigt med säkra
och enkla men inte minst färre datasystem för att förenkla vardagsarbetet. Detta sparar tid och frigör
personal till att faktiskt arbeta med människor istället för med administration.
En grov uppskattning från vårt grannland Finland; Om alla vårdbesök försenas med 10 sekunder på
grund av system som inte kan samverka med varandra så kostar det 27000 arbetstimmar per år.
Vi vill att det ska vara attraktivt att arbeta inom Västra Götalandsregionens verksamheter.
De bästa ambassadörerna utåt för hur det är att arbeta i regionen är våra anställda. Om våra anställda
trivs sprids detta till intresserade arbetssökande och vi ökar attraktionskraften att arbeta i regionen.
Vi står fast i vår uppfattning att avskaffa delade arbetspass inom vården och kollektivtrafiken.
Stressen i samhället har ökat och framförallt de långa sjukskrivningarna tenderar att öka. Tid för
återhämtning från arbetet ska vara sammanhängande och inte delad visar forskning. Riskerna för
uttröttad personal som begår misstag i tjänsten minskar om delade arbetspass tas bort samtidigt som
resenärer, vårdtagare och alla som kommer i kontakt med personalen upplever en mer harmonisk
personal.
Vi vill genom ovanstående göra en varaktig förändring för att främja personalpolitiken i
regionen!
7. Ekonomi
7.1 Inriktningar och prioriteringar
Sverigedemokraterna väljer att i budgetförslaget för 2016 behålla skattesatsen oförändrad
(11kronor och 48 öre).
Med vår budget bygger vi en långsiktig och hållbar ekonomi för regionen.
Vi tar ansvar för att inga skattehöjningar ska behöva ske på grund av skenande kostnader innom den
närmaste framtiden.
Hälso och sjukvård
Vi prioriterar i likhet med våra senaste lagda budgetar sjukvården först.
Vi fortsätter där vi gjorde avstamp i tilläggsbudget 2015 och fortsätter tilldela hälso- och sjukvårdsnämnderna extra medel för att bygga bort de ekonomiska och strukturella problemen.
Vi noterade att sjukhusgrupperna fortfarande gav underskott och obalanser i bokslutet 2014.
De i 2015 tillkommande ekonomiska förstärkningarna kommer med all sannolikhet förbättra utfallet
för dessa i nästkommande årsredovisning.
Vi anser att effektiviseringskraven bör finnas kvar för att säkerställa att sjukhusen inte hamnar i de
gamla spåren och för att sjukhusen framöver ska kunna ha en ekonomi i balans och kunna säkerställa god vård.
I huvudsak anser vi att osthyvelmetoden inte är den bästa metoden att öka effektiviteten och därför
bör arbetet med t.ex. regiongemensam produktionsplanering fortsätta och utökas.
Vi hoppas att vårt förslag om ett centrum för logistik och vårdkedjor genomförs. Vi satsar i vår budget 10 mkr till detta projekt. Detta kan i längden innebära miljardbelopp i besparingar inom vården
varje år.
Folkhälsa
Sverigedemokraterna har inom detta område lagt flertal motioner som syftar till att intensifiera och
utveckla våra screeningsprogram och lansera ett helt nytt program som syftar att öka hälsan hos injiceringsnarkomaner.
För våra invånare ser vi olika områden som vi vill prioritera:
Allmän screening av prostatan, ett så kallat PSA prov har enligt studier gjorda vid Sahlgrenska
Akademin visat sig minska dödligheten med upp till 40%. Den generella hälsan och välbefinnandet
bland män blir således mer jämställd.
Ingen kvinna ska i framtiden dö i gynekologisk cancer, vi vill sänka trösklarna till screeningsprogrammet för livmoderhalscancer och ta bort självkostnadsavgiften. Vi ser hur andra landsting gjort
liknande satsningar och därmed också ökat andelen kvinnor som deltagit i screeningsprogrammet.
Sprututbytesprogrammet, ett program som injiceringsmissbrukare deltar i. Programmet fångar
upp en av samhällets svagaste grupper och hjälper dem med behandling, stöd och avvänjning.
Vi tror inte dessa motioner skulle innebära några merkostnader för regionen eftersom man upptäcker
förstastadium till sjukdomar och följdsjukdomar i tid och undviker därmed framtida dyra behandlingskostnader. Men framförallt eliminerar man trösklar in i vården.
Kollektivtrafiken
Liksom i vårt förra budgetförslag vill vi på sikt se en ökning av Västtrafiks självfinansieringsgrad till
60%.
Vi tar ett steg mot en högre självfinansieringsgrad i denna budget genom att föreslå en nivå på 56% 2016
och 2017, 58% för 2018.
Flera anropstyrda turer istället för lågbelagda och schemalagda turer är ett av våra recept för att minska kostnaderna.
Kvalitet går före kvantitet.
Kulturnämnden
Vi föreslår effektiviseringar inom kulturnämnden.
Vi ser gärna att Region Halland eller Göteborgs stad går in som delägare i Göteborgsoperan och solidariskt
tar ägande och kostnadsansvaret med Västra Götalandsregionen.
Göteborgsoperan är en institution som ska bevaras samtidigt som operan måste vara beredd att spara och
effektivisera sin verksamhet.
Vi ser hur Film i väst får ökade anslag samtidigt som publiken växer utanför regionen. Även där föreslår vi
att de måste öka sin självfinansieringsgrad.
De resurser som anslås till kulturnämnden ska omfördelas så att den kulturbevarande verksamheten förstärks
ekonomiskt. Inom kulturområdet bör framförallt Västarvet få mer resurser.
Miljönämnden
Vi föreslår effektiviseringar inom miljönämnden.
Livsmedelsstrategin bör göras om så att färre utländska livsmedelsleverantörer skor sig rika på
svenska konventionella- samt ekologiska bönders bekostnad.
Alla miljösatsningar bör också genomgå en ekonomisk konsekvensanalys innan lanserande.
7.2 Regionbidrag
Regionbidrag (mnkr)
Regionfullmäktige
Regionstyrelsen
varav Hälso- och sjukvårdsutskottet
varav Personalutskottet
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Folkhälsokommittén
Kommittén för rättighetsfrågor
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revisorskollegiet
Patientnämnd
Arkivnämnd
Fastighetsnämnd
Servicenämnd
Nämnd Hälsan & stressmedicin
HSN Norra
HSN Södra
HSN Östra
HSN Västra
HSN Gbg
Regionutvecklingsnämnd
Kulturnämnd
Miljönämnd
Kollektivtrafiknämnden
Koncernbanken
Moderförvaltningen
Summa regionbidrag
Detaljbudget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
80,5
1 595,1
76,9
1 953,4
78,5
2 062,4
80,1
2 105,7
0,0
233,3
7 151,7
327,7
8 414,1
404,3
412,8
43,2
40,3
848,1
23,9
17,9
30,6
198,0
102,7
17,9
4 922,9
3 784,4
4 736,7
5 664,7
8 830,9
697,9
1 053,5
87,5
3 948,0
-477,7
2 100,6
43,9
41,0
0,0
24,3
18,3
31,1
231,3
104,4
18,3
5 015,2
3 866,2
4 839,9
5 795,9
9 044,4
709,8
1 024,0
76,7
3 740,1
-477,7
2 276,5
8 697,3
44,8
41,8
0,0
24,7
18,6
31,7
233,0
106,5
18,6
5 119,8
3 961,6
4 960,0
5 947,5
9 289,9
694,0
1 044,4
78,3
3 819,9
-477,7
2 849,3
8 880,0
45,7
42,7
0,0
25,3
19,0
32,4
234,8
108,7
19,0
5 227,3
4 044,8
5 064,2
6 072,4
9 485,0
708,6
1 066,4
79,9
3 750,1
-477,7
3 371,2
45 499,3
46 867,8
48 645,0
49 985,6
7.3 Resultat och balansräkning
RESULTATRÄKNING
Resultaträkning (mnkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
RESULTAT 1; Verksamhetens nettokostnad
2016
11 588
-56 125
-2 044
-46 581
2017
11 818
-57 793
-2 098
-48 074
2018
12 052
-59 058
-2 194
-49 200
39 570
4 237
3 520
102
-197
-12
639
41 249
4 298
3 520
102
-431
-12
652
42 960
4 326
3 520
102
-646
-12
1 050
639
652
1 050
0
0
4 400
0
0
0
4 400
0
0
0
4 400
0
UB 2016
51
UB 2017
51
UB 2018
51
15 611
6 437
476
22 575
18 340
5 982
476
24 849
20 845
5 708
476
27 080
619
571
523
314
4 505
7 657
614
13 090
36 284
314
4 282
7 658
614
12 868
38 288
314
5 104
7 659
614
13 691
41 294
Ingående eget kapital
Årets förändring
Eget kapital
5 622
639
6 261
6 261
652
6 913
6 913
1 050
7 964
Avsättning pensioner
Övriga avsättningar
Avsättningar
15 069
1 258
16 327
16 495
1 210
17 705
18 473
1 162
19 635
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder
EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR
461
13 234
13 695
36 283
461
13 209
13 670
38 288
461
13 234
13 695
41 294
Skatteintäkter
Kommunalekonomisk utjämning
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Värdesäkring pensioner
Finansiella kostnader
RESULTAT 2; Resultat före extraordinära poster
RESULTAT 3; Årets resultat
Finansiella poster (mnkr)
Försäljning av anläggningstillgångar
Nya lån
Nettoinvesteringar
Amortering av lån och långfristiga skulder
BALANSRÄKNING
Balansräkning (mnkr)
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- Byggnader och mark
- Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar
Bidrag till infrastruktur
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
TILLGÅNGAR
7.4 Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande:
1.
Regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2016 fastställs i enlighet med föreliggande förslag till budget.
2.
Inriktningen för åren 2017 2018 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen.
3.
Skattesatsen för 2016 fastställs till 11 kronor och 48 öre per skattekrona.
4.
Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om planeringsdirektiv för 2016 med
den av regionfullmäktige fastställda budgeten som grund.
5.
Regionstyrelsen bemyndigas att utifrån en investeringsram om 4400 mnkr
fastställa investeringsplan och fördela låneramar för 2016.
6.
Regionstyrelsen bemyndigas att under år 2016 uppta lån om ett högsta belopp
av 3 000 mnkr vilket hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn.
7.
Regionstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om tekniska justeringar av
regionbidrag till nämnder och styrelser.
8.
Fastighetsindex fastställs till 2,0 procent som underlag för beräkning av hyror.
9.
Ramen för VG Primärvård fastställa till 5691 mnkr.
10.
Ett koncernbidrag från tandvårdsstyrelsen fastställs till 25 mnkr. och från
Primärvårdsstyrelsen fastställs till 25 mnkr.
11.
Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att justera taxorna inom kollektivtrafiken med i
genomsnitt 10 % för 2016 och 2017 samt 15 % 2018.
12.
Regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden, kulturnämnden och miljönämnden
får i uppdrag att senast under oktober månad 2015 fatta beslut enligt de
effektiviseringsförslag som beslutats.
13.
Servicenämnden får i uppdrag att senast den 31 oktober 2015 teckna
serviceöverenskommelser med berörda verksamheter.
14.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att i senast den 31 oktober 2015 träffa
överenskommelser med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare inom
hälso-och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer och
vårdinriktningar m.m.
15.
Styrelser och nämnder får i uppdrag att senast den 30 november 2015 inkomma till
regionstyrelsen med detaljbudget för 2016 samt flerårsplan för 2017-2018.
16.
Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om detaljbudget för 2016 efter det att styrelser och nämnder inkommit med sina detaljbudgetförslag.
17. I övrigt fastställa i budgeten angivna uppdrag och inriktningar för 2016 och i plan för 2017-
2018.
Bohuslän
Göteborg
Matz Dovstrrand
Heikki Klaavuniemi
Rose-Marie Antonsson
Lars Hansson
David Lindh
Håkan Lösnitz
Ersättare
Ilona Michalowski
Matheus Enholm
Peter Bjellheim
Ersättare
Cecilia Forsmark
Mats Eriksson
Björn Tidland
Norra Älvsborg
Jimmie Stranne
Anders Strand
Kurt Karlsson
Ersättare
Jannicke Stranne
Ola Wesley
Ralf Inge Dahlgren
Foto fram/baksida: Christer Johansson
Sjuhärad
Patric Silfverklinga
Inga-Maj Krüger
Ersättare
Johan Österlund
Caroline Nordengrip
Tony Strandgård
Skaraborg
Hanna Wigh
Maddelen Larsson
Heléne Granbom Angerheim
Ersättare
Johanna Johansson
Martin Lundin
Magnus Harjapää
Kontaktuppgifter kansliet:
[email protected]
010 - 44 100 65
vgr.sverigedemokraterna.se