1. No category

1(5)
Datum
D
Diarienumm
mer
2015-07-03
2
VDMB 20014-000059
Mirjam
m Nykvist
Energi-- och klimatrrådgivare
Progrram för Krylbo
K
–
Utvec
ckling mo
ot en lock
kande, grrön, miljöv
vänlig ek
kostadsde
el
Beräkkning av ekologiska
e
a fotavtrycck
2(5)
Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen
Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja
allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju
mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra
ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Alla beslut som kan påverka människors val
av konsumtion, transport och boende påverkar därmed också människornas ekologiska fotavtryck.
Var i världen syns våra avtryck?
När man talar om ekologiska fotavtryck menar man ibland de mycket konkreta spåren av vår konsumtion, det kan vara ett kalhygge i tropikerna som drevs fram pga palmoljan i mina chips, eller förgiftat
grundvatten och försaltade åkrar som kan kopplas till bomullen i min T-shirt. Det finns många vanliga
handelsvaror som idag tas fram på ett mycket ohållbart sätt.
Genom fotavtrycksberäkningar uppskattar man hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta
fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden
som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och
för att ge plats åt våra byggnader och vägar.
I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket
räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att
"fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Ekologiska fotavtryck anges
i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på
biologisk produktivitet.
Så beräknar man ekologiska fotavtryck
I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från konkreta spår i naturen utan man
använder statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens
förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som
bildas. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var
och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande.
Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10e plats på
listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi
svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har.
Samtidigt som vi i Nord lever som om vi hade tre planeter till förfogande får människor i Syd inte
utrymme att tillfredsställa sina mest basala behov. Hur ser infrastrukturen och de tekniska lösningarna
ut som säkrar en god livskvalitet för alla – utan att utarma ekosystemen och den biologiska mångfalden? Vilka är framtidens hållbara urbana livsstilar? Samtidigt som det finns stora problem finns det
också fantastiska möjligheter. Genom innovationer och samarbete mellan olika aktörer kan städer
utveckla smarta sätt att möta mänskliga behov med minimala fotavtryck och med bibehållen eller ökad
livskvalitet.
REAP, Resorce and Environment Analasys Program
Stockholm Environmental Institute (SEI) har tagit fram verktyget REAP. Det är en modell som
utvecklats för att hjälpa beslutsfattare att förstå och mäta miljöbelastning av beslut som kan påverka
människors val och konsumtion.
REAP kan användas på lokal, regional och nationell nivå och genererar indikatorer på:
- Det ekologiska fotavtrycket som krävs för att försörja ett område. Mäts som globala hektar (gha).
- Växthusgaser. Mäts som ton koldioxidekvivalenter (tCO2e).
- Energibärare. Mäts i terrawattimmar (TWh).
3(5)
Alla värrden kan mättas per person
n eller för ettt aktuellt omrråde. Verktygget kan också användas förr att ta
fram sccenarier och jämföra effekkterna över tidd av olika anttagna förändrringar.
REAP ttar hänsyn tilll såväl de direkta som de indirekta utslläppen från hela
h leverantöörskedjan som
m en
följd avv befolkningeens totala kon
nsumtion av vvaror och tjän
nster. Det kalllas för
konsum
mtionsperspekktivet. De flesta traditioneella verktygen
n mäter annarrs enbart de ddirekta utsläp
ppen
som skeer inom områådets gränserr som en följdd av den egnaa produktionen och bränssleanvändninggen.
Det kalllas ofta för det
d territoriella perspektiveet. Med direkkt och indirek
kt påverkan m
menas den “diirekta”
påverkaan som sker i samband meed konsumtioonen, t.ex. billens utsläpp under
u
körning
ng medan “ind
direkt”
avser pååverkan som uppstått länggs med hela lleverantörskeedjan ur ett såå kallat livscykkelperspektivv, t.ex.
vid tillvverkning och transport av bilen till förssäljningsställeet.
De bakkgrundsdata som ligger till grund för RE
EAP är till sttörsta delen frrån 2004 ochh 2007 och häämtade
från hanndelsdatabaseen GTAP, från statistiska centralbyrån
n, från Globall Footprint N
Network, s.k.
MOSAIIC data samtt lokal och reggional energisstatistik. REA
AP underhålls och förnyass när nyare data
finns tilllgänglig.
Krylbo
oprogramm
met
En av dde grundläggaande intentionerna med ”P
Program för Krylbo-Utveeckling mot en lockande, grön,
g
miljöväänlig ekostadssdel” är att orrtens utveckliing ska gå i linje med WW
WFs mål att m
mänskligheten
ns
ekologiska fotavtrycck år 2050 skaa ha anpassatts till planeten
ns bärkraft. Ett
E sätt att määta detta är attt
använda verktyget REAP
R
för att räkna ut Kryylbos ekologisska fotavtryck
k idag och unndersöka vilkka
möjlighheter som finn
ns att påverka utvecklingeen av fotavtryycket i framtid
den. Det är ddock inte möjjligt att
använda REAP för en
e del av en kommun.
k
Ett
tt alternativ har varit att ta fram en männgd olika specifika
u Krylbos ekologiska fotaavtryck. Ett annat
bakgrunndsdata för juust Krylbo occh genom ko nsult räkna ut
alternattiv har varit att
a låta ett stattistiskt utvalt antal av Kryylbos invånaree räkna ut sinna personliga
ekologiska fotavtrycck och sedan extrapolera ddessa resultat till hela orten
n. Vi har, av kkostnadsskäl, valt
R
och räkna ut Avesttas ekologiskaa fotavtryck och
o utgå ifrånn det grova
att iställlet använda REAP
antaganndet att fotavtrycket per person är detssamma i Krylbo som i helaa Avesta. Neddan redovisas
därför aalla värden so
om det ekologgiska fotavtryycket mätt i globala
g
hektarr per person (gha). Tanken är
att mann ska kunna göra
g
en förnyaad beräkningg i framtiden för
f att se effeekten av utförrda åtgärder.
Fig. 1 Deet ekologiska fo
otavtrycket perr person. Det ekoologiska fotavvtrycket per person
p
i Kryllbo är 6,36 gh
ha (globala heektar). Fotavttrycket delas upp i
en del ssom hushållen
ns egen konsumtion svaraar för (rött 5,02 gha), den del av offenttliga tjänster som
s
t.ex. hällsovård, utbilldning, försvaar etc svarar fför (blått 0,511 gha) och investeringar i infrastrukturr
4(5)
(grönt 00,65 gha). Deen resterande delen (gult 00,18 gha) utgö
örs främst av miljöeffekterr från internationeella transporteer.
Det ekoologiska fotavvtrycket är fö
ördelat i sju ollika bioprodu
uktiva områd
den: Odlingsm
mark (Croplan
nds)
Betesm
mark (Pasture)), Bebyggd mark (Builtlandd), Fiskevatteen (Sea), Skoggsmark (Foreest), Energi, i
REAP uuppdelat på fossila
f
bränslen (Fossil Fuuels) och kärn
nkraft (Nuclear Power). Föör fossila bräänslen
beräknaas den yta ny växande sko
og som skulle behövas för att ta hand om
o de koldioxxidutsläpp so
om
uppkom
mmit. Denna yta utgör den
n största anddelen av det ekkologiska fottavtrycket i K
Krylbo.
Fig. 2 Hu
ushållens ekolo
ogiska fotavtrycck delas i sin tuur upp på direktt och indirekt p
påverkan och uutgör totalt 5,002 gha per persson Fig. 3 Hu
ushållens direktta påverkan på
å det ekologiskaa fotavtrycket härstammar frå
ån den energi ssom används in
nom hushålleet och drivmede
elsanvändning till hushållens egna transportter. Tillsamman
ns utgör de 1,889 gha per person. 5(5)
Fig. 4 Hu
ushållens indire
ekta påverkan p
på det ekologisska fotavtrycke
et utgörs av kon
nsumtionen av v varor och tjän
nster. Konsumttionens fotavtrryck är 3,13 gha
a per person. Den stöörsta delen avv hushållens fotavtryck
f
fråån konsumtio
onen utgörs av
a s.k. koldioxxidyta - d.v.s. mark
som kräävs för att bin
nda koldioxid
d - samt jordbbruksmark occh skog. Det är framföralllt maten och
produkktionen av hushållens inkö
öpta energi soom utgör en stor
s del av fotavtrycket, m
men även konsumtion av rekreation occh kultur utgö
ör en betydannde del.
Inom p
planetens bärkraft
För att nå målet att senast 2050 uppnått
u
en håållbar nivå beehöver jorden
ns genomsnitttliga ekologisska
1 gha per peerson. Idag liggger detta glo
obala genomssnitt på 2,5 ghha per person
n och i
fotavtryyck ligga på 1,7
Krylbo ligger det påå 6,36 gha perr person. Olikka val påverkkar hur stort detta
d
ekologisska fotavtryckk blir.
Det hanndlar om indiividens val näär det gäller bbostad, uppväärmning, tran
nsporter och konsumtion. Det
handlarr också om prroducenternaas val oavsettt var de finns i världen sam
mt om samhäällets planerin
ng och
styrningg.
Kommuunernas ekologiska fotavttryck uträknatt som genom
msnitt per person varierar i Sverige relativt
lite. Det beror på attt den genomssnittliga konssumtionen avv varor och tjäänster, energiianvändning och
transpoorter inte varierar stort meellan olika kom
mmuner. Därremot kan vaariationen meellan enskilda
hushållss fotavtryck bli
b relativt sto
or beroende ppå individuellla val.
Individens ekologiskka fotavtryck förändras diirekt om val av
a uppvärmning i bostadeen och om val av
transpoort förändras. Ca en tredjedel av det tottala ekologiskka fotavtrycket påverkas ddirekt av dessa val.
Ca hälft
ften av det ekkologiska fotaavtrycket utgöörs av konsum
mtion av varo
or och tjänsteer. Här kan in
ndividen tiill viss del vällja vilka och hur
h mycket avv varor och tjänster
t
som konsumeras.
k
Men fotavtryycket
kan ockkså förändras mycket om produktionen
p
n av varor occh tjänster förrändras. Prodduktionens avvtryck
påverkaas av alla de olika
o
produceenternas respeektive val av t.ex. energi och
o råvaror occh dessa val kan
k ha
stor bettydelse för ko
onsumentens ekologiska aavtryck.
Den treedje komponeenten som pååverkar det ekkologiska fottavtrycket är de
d samhällstj änster och in
nvesteringarr i samhällets infrastrukturr som individden inte aktivvt väljer men ändå
ä
tar del aav. Denna del av
avtrycket styrs t.ex. av
a politiska ställningstagannden.
I alla deessa led kan man
m göra antaaganden och modeller och
h t.ex. med hjälp
h
av REAPP förutse effeekterna avv olika samm
manvägda föräändringar. Föör att senast 2050
2
nå en niv
vå som liggerr inom planettens
bärkraft
ft krävs att allla, såväl de in
ndividuella vallen, producen
nterna i hela världen och ssamhällets strruktur
arbetar mot detta geemensamma mål.
m