Wild Vision 2020 - Ekoturismföreningen
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF Wild Vision 2020 - 21 områden för vilt som resurs för svensk turism Den här rapporten summerar de viktigaste erfarenheterna från svensk viltskådningsturism, och delvis även landets professionella jaktturism. Rapportens förslag och rekommendationer bygger på en lång rad företagsbesök, samtal med olika arrangörer, forskare och tjänstemän, nationella seminarier och genomgång av en lång rad artiklar, utredningar och annat material sedan millenniumskiftet. Förvaltningen av vilda djur och fåglar är både komplext och kontroversiellt. Området innehåller en lång rad frågor där det både finns starka och olika uppfattningar om problem, utmaningar och möjligheter. Detta underlag fokuserar på viltets värde och möjligheter för svensk turism. Rapporten består av fyra delar. En inledande sammanfattning följs av en genomgång av 21 insats- och arbetsområden för svensk viltskådnings- och jaktturism och tio förslag till åtgärder under de närmaste åren. Dokumentet avslutas med en sammanställning av bakgrundsfakta, källor och länktips. Rapporten är författad av Ekoturismföreningens generalsekreterare Per Jiborn och speglar föreningens uppfattning i stort. Den kommer även att tjäna som grund för det fortsatta arbetet med svensk viltturism. Rapporten har tagits fram med värdefullt finansiellt stöd från Världsnaturfonden WWF. Sammanfattning Viltets värde för svensk besöksnäring uppmärksammas sällan. Istället dominerar jakt, viltolyckor, rovdjur, viltkött och skador på växande grödor och skog. En första analys av viltets värde för turismen visar dock att våra vilda djur och fåglar har en stor betydelse för åtminstone ett par hundra företag inom naturbaserad turism. Viltets attraktionsvärde i stort, exempelvis älgens betydelse för tyska besök, är dock avsevärt större och kan sannolikt uppskattas till tio miljarder kronor eller mer. Flera av landets främsta arrangörer inom viltoch fågelskådning har även varit ytterst framgångsrika när det gäller att profilera Sverige via reportage och artiklar i internationell media. Trots stark tillväxt och stora framgångar under de senaste 15 åren saknas dock en nationell plan för hur vår naturturism i allmänhet och viltskådnings- och jaktturism i synnerhet ska utvecklas. Detta leder till att omfattande offentliga resurser för svensk turism- och landsbygdsutveckling inte används optimalt. En av vilt- och jaktturismens främsta möjligheter handlar om att skapa fler och nya jobb på landsbygden. Genom att få fler besökare att stanna längre och konsumera mer på resmålet, ökar viltets ekonomiska värde och i synnerhet för de människor som drabbas av de skador 1 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF och problem som stora viltstammar orsakar. En lokalt förankrad vilt- och jaktturism har också goda möjligheter att utvecklas till ett värdefullt redskap i arbetet mot illegal jakt, inte minst när det gäller våra stora rovdjur. Åtgärder som främjar viltturismens bidrag till regional utveckling bör därför prioriteras. Vid sidan av växande turismintäkter har dock vilda djur och fåglar ett egenvärde som resurs för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald. Det finns därför goda skäl för att fördjupa samverkan mellan viltturismen och övrigt friluftsliv i form av rekreation och jakt. Detta gäller bland annat tillgången på vackra hyggesfria naturskogar som idag, vid sidan av bristen på professionella arrangörer och utmaningen att nå ut till möjliga kunder, torde vara den faktor som främst kan begränsa viltturismens fortsatta tillväxt. En växande natur- och ekoturism är med andra ord skäl till att öka arealen skyddad svensk natur, liksom att inom en väsentlig del av våra nationalparker och naturreservat låta viltet utvecklas fritt utan jakt. Viltvårdsfonden och landets regionala viltförvaltningsdelegationer domineras idag av jakt, forskning och viltskador. Möjligheten att anslå en del av viltvårdsfondens medel till åtgärder som främjar svensk vilt- och jaktturism och på så vis bidrar till sysselsättning och regional utveckling bör därför undersökas. Vidare behövs kunskapen om viltets värde för turismen stärkas och besöknäringens medverkan i landets viltförvaltningsdelegationer utvecklas. Svensk jaktturism är överlag relativt outvecklad och kan bli mer professionell. En sådan utveckling kräver en fördjupad samverkan mellan den naturbaserade turismen och landets organisationer för jakt, liksom en övergripande nationell handlingsplan. En första analys visar på intressanta möjligheter för samverkan mellan viltskådning och jakt, inte minst borde landsbygdens viltkött i än högre grad kunna bidra till sysselsättning och lokal utveckling. Ökad lokal samverkan tillsammans med en översyn av regelverket kring utfodring och åtling, skulle också underlätta lösningar kring exempelvis oseriös utfodring av exempelvis vildsvin. Bättre lönsamhet och tydliga utvecklingsvägar för företagens tillväxt är två strategiska utmaningar för svensk viltturism. Många pusselbitar, som framgångsrika pionjärer och kvalitetsmärkningen Naturens Bästa, är redan på plats. Det som saknas är en sammanhållen nationell handlingsplan för branschens fortsatta utveckling. Idag finns en rad exempel på lyckad samverkan mellan i första hand viltskådningsföretag, forskare och naturskyddskrafter. Erfarenheter som är mogna att summeras och spridas vidare på ett organiserat vis. Samtidigt kräver framtidens utmaningar kring landsbygdens avfolkning och det småskaliga jordbrukets minskade lönsamhet nya lösningar. Olika former av viltskådnings- och jaktturism tillsammans med återintroduktion av ursprungliga viltarter, skulle kunna spela en större och växande roll för att exempelvis slå vakt om det öppna landskapets biologiska mångfald. 2 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 21 prioriterade områden för svensk viltskådnings- och jaktturism 1. Viltets värde för turismen Det är en grannlaga uppgift att försöka beräkna den vilda faunans betydelse och ekonomiska värde för svensk besöksnäring. Ett utdrag ur ETOUR:s kartläggning av svensk naturbaserad turism visar att vilt och fåglar spelar en viktig eller mycket viktig roll för vart tredje företag inom naturbaserad turism. Det pekar på att enbart detta delsegment av landets naturturism omsätter drygt en miljard kronor. Dessutom tillkommer i många fall boende, i vissa fall måltider och själva resan, eftersom dessa aktörer ofta inte ingick i ETOUR:s kartläggning. En uppskattning av viltets värde som reseanledning och attraktionskraft ger dock avsevärt högre siffror på mellan 10 - 20 miljarder kronor. Därför är det viktigt att öka kännedomen om viltets värde och i synnerhet då bland olika beslutsfattare som ledamöter i landets viltförvaltningsdelegationer. Vi föreslår därför att Naturvårdsverket, som ansvarig viltmyndighet, tillsammans med naturturismens företrädare ges möjlighet att sammanställa mer detaljerad kunskap på området och sprida den vidare. I synnerhet gäller detta kunskap om viltskådnings- och jaktturismens betydelse för landsbygdens ekonomi. 2. Sverige profileras med en framgångsrik viltskådnings- och jaktturism Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare i Sverige (IBIS) visar att minst var fjärde besökare har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet. Det betyder att vår natur bidrar till minst 30 miljarder kronor i exportintäkter till Sverige. Viltets andel i den summan torde vara betydande. Några få företag inom viltskådningsturism har även på kort tid profilerat Sverige som ett attraktivt internationellt resmål. Detta främst utifrån karismatiska arter som varg, björn och älg, men också bäver, skogshöns, ugglor, örnar och hackspettar. Trots dessa framgångar saknas både en handlingsplan och resurser för att långsiktigt och målmedvetet öka antalet aktiva företag inom viltskådning och förbättra deras konkurrenskraft. Ett exempel är att VisitSwedens webbplats idag saknar en undersida för vilt- och fågelskådning, trots exempelvis centraleuropéernas omfattande intresse för svenska älgar och en stor engelsk marknad för fågelresor. Regeringens nyligen aviserade uppdrag till VisitSweden att under de närmaste tre åren profilera Sverige inom eko- och naturturism bör därför prioritera viltskådningsturismens möjligheter. En marknadsföring som behöver kombineras med en genomtänkt nationell handlingsplan, för att viltskådnings- och jaktturismens potential ska nyttjas optimalt på lång sikt. 3. Det behövs en plan för utveckling, växtkraft och internationell konkurrenskraft Olika arter av vilt och fåglar är alltså viktigt för minst två hundra företag inom naturbaserad turism i Sverige. Däremot är det uppskattningsvis bara drygt en tiondel av dessa som med framgång konkurrerar på en internationell marknad. Det är alldeles för lite i förhållande till marknadens potential internationellt. Därför måste viltskådnings- och jaktturismens toppsegment stärkas om Sverige med framgång ska kunna utnyttja ett växande globalt intresse för vilt- och fågelskådning. Med förstärkt internationell konkurrenskraft och fler 3 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF professionella företag kommer intresset för viltskådnings- och jaktturism också att öka, vilket i sin tur främjar en bredare bas av fler livskraftiga företag. Fram till 2010 spelade Naturens Bästa en viktig roll utveckling och tillväxt på det här området, men på grund av resursbrist har märkningen under de senaste åren tvingats spela en allt mindre roll. En del signaler tyder på att detta har bromsat upp utvecklingen av naturbaserad turism i stort efter en tydlig period av tillväxt och nyföretagande mellan 2000 - 2010. Det är därför av strategisk vikt att Naturens Bästa som kvalitetsmärkning av svensk ekoturism på nytt ges rätt förutsättningar för att bidra till en positiv branschutveckling. För detta krävs åtgärder som exempelvis återkommande introduktionsutbildningar, erfarenhetsutbyte via studieresor och nationella samlingar, summering av erfarenheter i digitala manualer och vägledningar, åtgärder för att främja ett internationellt utbyte av erfarenheter, utbildning i guideteknik och konstruktion av gömslen. 4. Vilt- och jaktturism ska gynna naturskydd och lokal utveckling Ju mer besökaren väljer att spendera på orten i form av måltider, boende, guidade aktiviteter och andra turismtjänster, desto större ekonomiskt värde får vilt, fågel och destinationens natur för bygdens människor. Detta är runt om i världen en vedertagen sanning, en avgörande faktor för att förankra naturskyddet lokalt och en av grundtankarna bakom ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Runt om i Sverige finns idag en lång rad positiva exempel på hur viltskådning kombineras med boende på orten, lokala måltider och guider från trakten. Utvecklingen är dock ännu bara i sin linda. Mycket arbete återstår med att utveckla och summera goda exempel för såpass olika målgrupper som dagsbesökare vid Hornborgasjön i ena änden, till långväga internationella jakt- eller vargspårningsgäster i den andra. I ett land med en stark tradition av att upptäcka och njuta av svensk natur på egen hand är en lokalt baserad viltskådnings- och jaktturism inte heller alltid given. Därför behövs nationella krafter och insatser för att sprida goda exempel, marknadsföra upplevelser med guldkant inom viltskådningen och dessutom utveckla svensk jaktturism. Vinnarna är många kvalitetsupplevelser för besökaren, regional ekonomisk utveckling och ett starkare lokalt naturskydd. 5. Viltturism en kraft för att tygla illegal jakt Inom internationellt naturskydd används sedan årtionden strategier där viltskådning och ekoturism görs till krafter för att bekämpa och/eller starkt minska den illegala jakten. Här i Sverige har dock detta perspektiv i stort sett saknats när det gäller en ganska omfattande illegal jakt på våra stora rovdjur. En viktig förutsättning för illegal jakt är att rovdjur enbart förknippas med problem och att många i bygden därför väljer att tiga om de brott man anar eller känner till. Mycket talar för att en professionell och lokalt förankrad viltskådningsturism kan utgöra en betydande motkraft mot olika former av tjuvjakt även i Sverige. När olika former av rovdjursturism gör att varg, björn, järv och kungsörn bidrar till avsevärda lokala turismintäkter via logi, måltider, guideuppdrag, lokala inköp och andra turismtjänster, lär den sociala acceptansen för illegal jakt minska. En viktig pusselbit i arbetet mot den illegala 4 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF jakten blir även en växande grupp viltskådningsarrangörer, som ofta och regelbundet rör sig i skog och mark. 6. Vilt som resurs för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald Naturturism är förflyttad konsumtion till i första hand lands- och glesbygd. Det är dessa aktiviteter som kan skapa ett ekonomiskt mervärde runt vårt vilt. Detta står dock inte i strid med att vilda djur och fåglar har ett egenvärde som levande varelser och som oavsett storleken på besökarens plånbok skänker skönhet, glädje och livskvalitet till stora grupper av människor. Det finns ingen motsättning mellan egna strövtåg i hemkommunen och en guidad viltupplevelse i en annan del av Sverige. Tvärtom handlar det om två sidor av samma mynt där de gemensamma nämnarna bland annat är hög biologisk mångfald, livskraftiga viltstammar och vackra naturskogar. Därför har både friluftsliv och naturturism liksom ideella naturskyddsorganisationer och professionella arrangörer av viltskådning och jakt mycket att vinna på en fördjupad samverkan. 7. Fler måste stimuleras att sätta värde på svenskt vilt Professionell vilt- och fågelskådning har i första hand lockat ut nya målgrupper i vår natur. Svenska och internationella besökare som tvekar att ge sig ut på egen hand eller som vill kombinera vilda upplevelser i det fria med god mat och skönt boende. Det här är en mycket stor målgrupp, men svår att nå med begränsade marknadsföringsresurser. Inom traditionella naturskyddskretsar uppfattas professionell natur- och ekoturism inte sällan som onödigt dyrt och något främst för de som inte själv tar sig fram i skog och mark. Det innebär att vilt- och jaktturismen missar en viktig målgrupp med engagerade besökare, som relativt enkelt kan nås genom riktad marknadsföring via Världsnaturfonden WWF:s, Naturskyddsföreningens och jägarorganisationernas etablerade kanaler som webbsidor, nyhetsbrev och tidningar. För att utveckla och stärka i första hand Naturens Bästas roll vill därför Ekoturismföreningen utveckla långsiktiga relationer med Sveriges ledande organisationer för naturskydd och jakt. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan vara med och sätta ett nytt värde på rovdjur, annat vilt och många fågelarter, som i sin tur kan tjäna som argument för att bevara naturskogar, storslagna fjällmiljöer och unika skärgårdar. 8. Behov av hyggesfria naturskogar En stor del av dagens vilt- och fågelskådningsturism är knuten till våra skogar. Flera arrangörer flaggar för att deras största utmaning handlar om en allt större brist på vackra naturskogar för vilda upplevelser. Färre natursköna miljöer är, tillsammans med det faktum att viltet jagas nästan överallt, sannolikt de faktorer som först kommer begränsa svensk viltskådning och safariturism. Jakten gör också djur och fåglar skyggare än vad som annars hade varit fallet. Ska det här segmentet av svensk besöksnäring kunna fortsätta växa, är det därför viktigt att säkra och öka tillgången på i första hand hyggesfria naturskogar. Ett förslag är att ge Sveaskog och Fastighetsverket i uppgift att, i nära samverkan med företrädare för naturbaserad turism, utveckla en försöks- och utvecklingsverksamhet, där man prövar ett 5 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF mångbruk av skogen. Det vill säga ett mer hänsynstagande skogsbruk som samsas med besöksnäring, jakt, bär- och svampplockning och övrigt friluftsliv. Detta bör omgående inledas i mellersta Sverige där landets främsta arrangörer på området är verksamma. Dessutom borde en handfull områden för lokalt ledd utveckling (LEADER) kunna engageras i arbetet tillsammans med en aktiv medverkan från Ekoturismföreningens nätverk. Parallellt bör dessutom en kartläggning inledas av friluftslivets och vilt- och jaktturismens behov av hyggesfria naturskogar på Sveaskogs och Fastighetsverkets marker. 9. Dagens viltstammar kan nyttjas för mer viltturism Dagens viltstammar är i de flesta fall tillräckligt starka för avsevärt fler företag inom vilt- och safariturismen. Istället är den begränsande faktorn bristen på professionella företagare tillsammans med svårigheten för små företag att kostnadseffektivt nå potentiella resenärer i Sverige och på olika internationella marknader. Svensk viltskådningsturism kan flerdubblas många gånger om innan viltstammar och geografi begränsar utvecklingen. Däremot är det viktigt att notera behovet av långsiktighet i förvaltningen av våra viltstammar, och särskilt i de områden där viltskådnings- och jaktturism redan idag pågår. Normalt tar det mellan fem och tio år att bygga upp en framgångsrik verksamhet, och behov av boende, guider, olika underleverantörer och god lokalkännedom gör att vilt- och jaktturism är relativt känslig för dramatiska förändringar i viltpopulationernas storlek, livskraft och grad av skygghet. 10. Vilt som resurs i skyddade områden I merparten av Sveriges nationalparker och naturreservat är jakt idag tillåten. Naturvårdsverket är i färd med att sammanställa underlag som visar hur omfattande jakten är. Skälen till jakten är flera, men sannolikt handlar det i första hand om förmåner för traktens människor och i andra fall av skötsel- och naturvårdskäl. Att förbjuda jakt i alla skyddade områden är inte möjligt eller ens önskvärt. Däremot borde Sverige som föregångsland inom natur- och artskydd, åtminstone kunna visa upp ett antal större skyddade områden, som är helt fredade mot jakt. En plan bör tas fram för att instifta sådana jaktfria skyddade områden, internationellt kallade ”no-take zones”. Sådana områden med mindre skygga djur kommer att bli särskilt värdefulla för naturvård, forskning, friluftsliv och natur- och viltskådningsturism. 11. Viltturism kan stärka arbetet med Svenska Pärlor Svartådalen i Västmanland, Vindelfjällen i Västerbotten och Vildmarksriket i Dalarna är tre bra exempel, där Världsnaturfonden WWF:s återkommande sommarkampanj Svenska Pärlor med fördel kan kompletteras med viltskådnings- och annan naturturism. Lokalt förankrade företag som regelbundet rör sig i ekologiskt värdefull natur ger en rad fördelar. Området får ett ekonomiskt mervärde och bidrar till jobb och lokal utveckling, och regelbunden närvaro ger möjlighet till viss tillsyn av allt ifrån lösspringande hundar till tjuvjakt. Dessutom ger en sådan samverkan en naturlig möjlighet att i samband med omröstningen kring årets Svenska Pärlor knyta an till tips om besök och resor. 6 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 12. Viltvårdsfonden bör användas för att utveckla svensk viltskådnings- och jakturism När Naturvårdverket i sin nya strategi för viltförvaltning jämställer jakt, viltskådningsturism och friluftsliv som olika former av brukande av vilt, är det en viktig markering. Detta bör leda till förändringar och översyn på flera områden. En av de viktigaste är behovet av en ny fördelning av Viltvårdfondens resurser. Vid sidan av jaktturism torde viltskådning och safariturism vara bland de verksamheter som har störst möjlighet att skapa lokal utveckling, nya jobb och värdefulla exportintäkter till Sverige. Dagens fördelning, där hälften av Viltvårdfondens medel går till verksamheter kring jakt och den andra hälften till viltforskning och eftersök vid trafikolyckor, speglar inte den nya strategins prioriteringar eller olika verksamheters potential. Vill Sverige utveckla sin viltskådnings- och jakturism måste resurser för ett sådant arbete avsättas, och vi föreslår därför att Viltvårdsfondens resurser omfördelas. Som landets främsta företrädare för naturbaserad turism, med erfarenhet från nästan 20 års nationellt arbete på området och ett tydligt näringsperspektiv är rimligen Ekoturismföreningen den mest meriterade aktören för ett sådant uppdrag. När det gäller arbetet med jaktturismen kan detta med fördel ske i nära samverkan med jägarnas organisationer. 13. Vilt- och jaktturismen måste ta plats i landets viltförvaltningsdelegationer De senaste åren har viltförvaltningsdelegationer inrättats inom landets alla länsstyrelser. Regionala resurser kan förvaltas regionalt, medan nationella resurser alltjämt måste förvaltas nationellt. Det är viktigt att det nationella perspektivet och ansvaret inte försvinner, och för ett antal djur- och fågelarter bör besluten även i framtiden fattas på nationell nivå. Ekoturismföreningen ser dock uppenbara fördelar när besluten kring regionala resurser flyttas närmare de som berörs på lokal och regional nivå. Detta eftersom de regionala viltförvaltningsdelegationerna är tänkta att på ett balanserat vis representera olika intressen. Ekoturismföreningen har redan tagit på sig en roll att till vissa länsstyrelser nominera naturturismens företrädare. Bättre resurser skulle dock ge föreningen möjlighet att fördjupa sitt engagemang på området och bland annat utbilda dessa företrädare på nationell nivå. Det är också viktigt att våra viltförvaltningsdelegationer har tillgång till bra och aktuell information om viltskådnings- och naturturismens förutsättningar, möjligheter och utmaningar. Vi föreslår därför att Naturvårdsverket i sitt kommande arbete prioriterar en eller flera vägledningar inom detta område. 14. Jaktturism en outvecklad möjlighet för landsbygden Med starka klövviltstammar har Sverige goda förutsättningar att utveckla en mer professionell jakturism, som skapar mer jobb och större intäkter på landsbygden. Dessa möjligheter har diskuterats i över tio år, men framgångarna är trots detta blygsamma. Orsakerna är flera, som att professionell jaktturism uppfattas som ett hot mot en traditionell 7 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF allmogejakt1 och att det saknas en tydlig nationell samordnande kraft på området. Svenska Ekoturismföreningen har närmat sig jaktturismen ett par gånger med ett tydligt näringsperspektiv, men utan resurser och utan att ha mött något större intresse från jägarorganisationerna. Svenska Jägareförbundet har å sin sida resurser och förankring, men är en organisation som främst ser till sina medlemmars möjlighet att jaga så ofta och så prisvärt som möjligt. Perspektivet att gynna landsbygden via en mer professionell jaktturism kommer längre ner på listan. Utvecklingen av licensjakten på björn är ett exempel där inbitna björnjägare utifrån principen först till kvarn idag sätter agendan, och inte perspektivet om vad som gynnar landsbygden bäst. I exempelvis Gävleborgs län är björnjakten över på en vecka eller kortare tid, vilket slagit undan benen för den jaktturism på björn som fanns tidigare. Därför behövs en framtidsplan tas fram för landets jaktturism, på samma vis som nyligen skedde för svensk fisketurism. 15. Vilt- och jaktturism - komplement eller konkurrens? Vid en första anblick kan det tyckas att viltskådning och jakt är oförenligt, och området är givetvis fullt av utmaningar som måste hanteras. Bland många av viltskådningens gäster, i synnerhet bland internationella besökare, finns ofta starka uppfattningar mot jakt. Det finns dock exempel på viltskådningsarrangörer som kombinerar verksamheter som björnskådning, björnjakt och fäbodbruk på samma marker. Lösningen handlar ofta om att respektera och dimensionera de olika verksamheterna och skilja dessa i tid och rum. Olika säsonger och fokus gör att många fler arrangörer skulle kunna kombinera viltskådning och jakt. Den stora fördelen är en lång sammanhållen säsong från våren till långt in på hösten eller vintern. Det finns även exempel på hur arrangörer av vargturism inför höstens älgjakt för en dialog med områdets jaktlag om hur revirets vargar har rört sig under sommaren. Detta för att undvika angrepp på värdefulla jakthundar. En ömsesidig förståelse och samverkan kan förmodligen leda till fler fördelar när jakten styrs geografiskt och tidsmässigt även med hänsyn till viltskådningsturismens behov och förutsättningar. Även här behövs en närmare dialog och konkreta samverkansprojekt mellan Ekoturismföreningen och jägarnas organisationer där lokala erfarenheter analyseras och sammanställs i en första handledning på området. 16. Viltkött - en brobryggare mellan jakt- och viltturism En växande efterfrågan på viltkött utifrån krav på etik och klimat skapar helt nya möjligheter att förädla viltet som resurs, öka samverkan mellan jakt och annan naturturism och som bonus bygga broar mellan stad och landsbygd. Idag uppskattas på 20 procent av det svenska viltköttet nå marknaden. Resten, det vill säga 80 procent, stannar kvar hos jägare, markägare och deras krets av vänner och bekanta. Det finns med andra ord runt 16 000 ton viltkött som till stor del kan förädlas utifrån ett perspektiv att gynna en lokal ekonomisk utveckling och bygden där viltet finns. Om exempelvis lokala jaktlag kan ta emot betalande, icke-jagande 1 Även om många jägare ser sig som deltagare i en allmogejakt är de per definition jaktturister, eftersom de deltar i en jakt utanför den egna hemkommunen och med en eller flera övernattningar. 8 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF besökare utan jägarexamen kan exklusiva upplevelser kring höstens älgjakt skapas. Här kan en unik allmogejakt kombineras med viltskådningsföretagens professionella erfarenheter av boende, måltider och transporter. Bokningsbara upplevelsepaket som innehåller aktiviteter som att sitta på pass, delta i omhändertagandet av ett fällt djur, styckning, tillagning och möjligheten att köpa med sig några kilo viltkött hem. Upplägget torde innebära ett högt förädlingsvärde på viltköttet med få eller inga mellanhänder, vilket ger landsbygden större intäkter och nya jobb, samtidigt som det ger människor som lever i storstäder möjlighet att ta del av en stark svensk tradition och öka förståelsen mellan stad och land. Samverkan mellan jaktlag och viltskådningsföretag kan också bli en behövlig plattform för diskussioner om framtidens viltförvaltning. I södra och mellersta Sverige kan viltskådning på älg, hjortar och vildsvin kombineras med en liknande hantering av viltsvinskött under en stor del av året. En sådan framgångsrik kombination av vilt, jakt och viltkött skulle sannolikt kunna skapa icke oväsentliga ekonomiska värden i vackra naturskogar. 17. Det behövs ett sammanhållet regelverk kring åtling och utfodring av vilt Att utfodra eller åtla för olika sorters vilt är av stor betydelse för både viltskådning och olika former av jakt. Åtling används främst för att locka fram djur för jakt, men även för viltskådning och fotografering. Utfodring handlar om att förse vilda djur med extra foder eller locka bort vilt från skadekänsliga områden. Olika former av utfodring och viltvård har ett starkt stöd bland svenska jägare och 4 § i jaktlagen säger att ”i viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt.” Samtidigt är åtling och utfodring av vilda djur komplext och i vissa fall även kontroversiellt, där flera aktörer har starka åsikter och olika intressen. Mot bakgrund av ökade skador i jordbruket vill exempelvis LRF helt förbjuda utfodring av vildsvin. Förutom tillstånd av berörd markägare omgärdas området av ett omfattande regelverk utifrån EU:s förordningar och Jordbruksverkets föreskrifter för att hantera smitt- och livsmedelsskydd och de vilda djurens hälsa. Ett tidigare förbud mot björnjakt med åtel togs nyligen bort av Naturvårdsverket och den 1 februari 2015 presenterade Jordbruksverket nya och enklare föreskrifter kring åtling och utfordring med animaliska biprodukter. De nya enklare reglerna innebär förutom krav på köttets kvalitet, ursprung och minst två veckors karenstid, att det räcker med registrering då syftet är jakt och utfodring av hotade arter, medan tillstånd krävs för fotografering och viltoch fågelskådning. En sådan uppdelning är svår att förstå. Kanske hade det varit rimligare att göra skillnad på professionell viltskådnings- och jakturism å ena sidan och privat jakt och utfodring å den andra. De senaste årens avreglering tillsammans med ny teknik i form av så kallade jakt- eller åtelkameror verkar även främja illegal jakt och olovlig träning av exempelvis hundar inför björnjakten. Därför behövs ett samlat grepp där olika aspekter som bland annat jakt, turism, viltskador och illegal jakt vägs in i bilden för ett sammanhållet regelverk kring utfodring och åtling. 9 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 18. Öka lönsamheten för vilt- och jaktturismen Både viltskådning och jaktturism bygger på små grupper av besökare med hög närvaro av en guide. Företagen har ett stort eget ansvar för bättre lönsamhet via en mer rationell och effektivare hantering av verksamheten. Bättre kunskaper, ökad samverkan och tydligare rollfördelning är några pusselbitar. Genom att inkludera naturguidningar i kulturmomsen kan dock samhället på ett avgörande vis bidra till bättre konkurrens- och växtkraft inom denna viktiga del av svensk landsbygdsekonomi. Inför förra höstens val flaggade Miljöpartiet för en sänkning av momsen på naturguidningar, men i regeringsställning har ännu inga förslag presenterats. En momsreform är av stor betydelse för att främja guideverksamhet och förbättra villkoren för svensk viltskådnings- och naturturism. Det är också ett sätt att värna om Sveriges konkurrenskraft mot exempelvis Norge där naturguidningar är momsbefriade. Från delar av landet kommer även signaler om att bland annat de stora skogsbolagen under de senaste åren valt att kraftigt höja, ibland fördubbla, tidigare jaktarrenden. Något som urholkar lönsamheten och på sikt äventyrar företagens utveckling. 19. Skapa ett attraktivt landslag för Sveriges främsta vilt- och jaktturismarrangörer Uppgiften att på ett kostnadseffektivt vis nå ut till inhemska och internationella kunder är en av branschens tuffaste utmaningar. Tjänster inom naturturism köps sällan, det finns ett otal aktörer och kunderna är sällan särskilt insatta. Detta leder till svag konkurrens mellan företagen och får som resultat att de bästa arrangörerna inte växer snabbare på grund av prisvärda kvalitetstjänster. Det finns också mycket som inte syns när det gäller företagens etik, lokala förankring, miljöanpassning och annat. Därför behövs utvecklingsvägar som uppmuntrar kvalitet, hållbarhet och ständig förbättring. Inte minst om vi vill se mer av professionell och konkurrenskraftig viltskådnings- och jakturism. Den utmaningen var ett tungt vägande skäl för att skapa Naturens Bästa 2002. Svensk landsbygdspolitik har dock under lång tid präglats av en strid ström av nya parallella satsningar, vilka sedan ofta gått i graven, medan en framgångsrik kvalitetsmärkning som Naturens Bästa under de senaste åren har fått förlita sig helt och hållet på de medverkande företagen. En fortsatt framgångsrik utveckling av svensk vilt- och jakturism kräver därför ett omtag och en nysatsning på en banbrytande svensk ekoturismmärkning. 20. Viltturismen kan göra mer för naturvård och viltforskning Redan idag finns det flera exempel på hur olika former av viltskådning samverkar med forskning och naturvård. Några av dessa kring björn (Björn & Vildmark), varg (WildSweden) tumlare (Kullabergsguiderna), säl (Bosmina) sillgrissla (Stora Karlsö) och fjällräv (Helags Fjällstation och Geunja-Lapplandsafari) indikerar möjligheten att fördjupa, bredda och utveckla denna samverkan ytterligare till förmån för forskning, naturskydd och besökare. I ett första steg behöver dessa erfarenheter runt om i Sverige summeras och analyseras för att sedan kunna spridas till fler företag och forskningsområden. Redan nu går det dock att peka på ett antal fördelar: Företag som arbetar med viltskådning hjälper forskning och naturvård med observationer och insamling av data. Samma företag förmedlar dessutom 10 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF forskningens resultat till sina besökare. Vidare bidrar viltskådningsturismen i vissa fall med ekonomiska bidrag via besökande gäster och i flera fall har olika upplevelseprodukter utformats i samverkan med kunniga forskare. Arbetet för att mer målmedvetet och metodiskt koppla samman viltskådningsturism och forskning kan med fördel inkluderas i en långsiktig finansiering med hjälp av viltvårdsfonden. 21. Återinförande av ursprungliga viltarter för ökad mångfald och turism Arealen av ängs- och hagmarker har minskat dramatiskt under de senaste 100 åren. Vissa experter anger att 99 procent av den svenska ängsmarken nu är borta, vilket akut hotar en stor del av den biologiska mångfald som är knuten till den typen av öppna landskap. På flera håll i Europa pågår nu försök att låta naturen förvildas och landskapet ändå hållas öppet med hjälp av stora vilda gräsätare som hjortar, visenter, ursprungliga hästraser och släktingar till uroxen. Visenter har till exempel återinförts på flera håll i Centraleuropa, på Bornholm i Danmark, i Polen, Tyskland och Nederländerna. I sådana satsningar kan viltskådnings- och på lite längre sikt jaktturism mycket påtagligt bli verksamheter som skapar nya jobb och lokal utveckling. Vilda hästar och släktingar till uroxen lever nu på flera håll i bland annat Polen, Lettland, Nederländerna, Frankrike, Spanien och Kroatien. Erfarenheterna är att biologisk mångfald har gynnats på ett mycket fördelaktigt vis. Även i Laponiaområdet i norra Sverige görs förstudier för Rewilding Europe's räkning kring möjligheten att exempelvis få tillbaka myskoxen. Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv ger även flera av södra Sveriges halvöppna mosaiklandskap intressanta möjligheter för denna typ av extensiva förvildade områden. Tio förslag och rekommendationer Svensk viltskådnings- och jaktturism har en stor och spännande framtidspotential. För att nå dit krävs dock genomtänkta och långsiktiga åtgärder. Allt kan inte göras på en gång och här presenteras därför några av de mest prioriterade förslagen. Tio åtgärder som förmodligen är de mest effektiva för att fram till 2020 stimulera fortsatt tillväxt och utveckling inom ett av svensk besöksnärings mest dynamiska och spännande områden. 1. Öka kunskapen om viltets värde för svensk besöksnäring och dess möjligheter att bidra till nya jobb och regional utveckling bland viktiga beslutsfattare i riksdag, regering, länsstyrelser, regionala organisationer och bland nyckelpersoner inom Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och jägarnas organisationer. 2. Uppmana Naturvårdsverket att snarast tillsammans med branschens företrädare arbeta fram en särskild vägledning kring viltskådnings- och jaktturismens möjligheter och utmaningar för landets regionala viltförvaltningsdelegationer. 3. Snabbutred möjligheten att inkludera utveckling av viltskådnings- och jaktturism som ett prioriterat område för viltvårdfondens medel. Fortlöpande utvecklingsinsatser av branschen utifrån nationella och långsiktiga handlingsplaner torde vara de mest prioriterade insatserna. 11 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 4. Säkra en nysatsning på kvalitetsmärkningen Naturens Bästa, som i praktiken har visat sig vara en nyckelfaktor för lokal samverkan och fortsatt tillväxt inom viltskådningsoch jaktturism. 5. Inled skyndsamt en försöksverksamhet kring mångbruk i hyggesfria naturskogar på Sveaskogs marker. 6. Kartlägg behov och möjligheter kring mångbruk i hyggesfria naturskogar för turism, friluftsliv, jakt, bär- och svampplockning runt om i Sverige och då i första hand på mark i Sveaskog och Fastighetsverkets ägo. 7. Se till att Naturvårdsverkets förslag i den nya viltstrategin om att stimulera olika former av viltturism i skyddade områden snarast förverkligas. 8. Tydliggör enligt förslag från Naturvårdsverket villkoren för jakt i skyddade områden, vilket även bör inkluderar ett arbete med att instifta jaktfria nationalparker och reservat som referensområden för forskning och prioriterade platser för viltskådning och friluftsliv. 9. Slut långsiktiga samarbetsavtal till ömsesidig nytta mellan kvalitetsmärkningen Naturens Bästa och landets främsta organisationer för naturskydd och jakt. 10. Initiera utvecklingsprojekt kring nyttjande och förädling av viltkött, samverkan mellan turism, naturvård och forskning och turism kring återintroduktion av ursprungliga viltarter med finansiering via Viltvårdsfonden, Landsbygdsprogrammet eller andra lämpliga finansiärer. Per Jiborn Generalsekreterare i Svenska Ekoturismföreningen 30 augusti 2015 12 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF Bakgrundfakta, källor och länktips 1. Viltets värde för turismen Svensk turism är idag en av landets största näringar, som omsätter 284 miljarder, genererar ett exportvärde på 106 miljarder och levererar 173 000 jobb - varje år i hela landet2. Flera studier visar att naturen är ett av de främsta skälen för att besöka Sverige. När VisitSweden3 2011 frågade vad Sveriges förknippas med som resmål, svarade drygt 6 400 potentiella resenärer först natur och landskap följt av kyla, Stockholm, dyrt och snö. Bilden av vår natur som en av de främsta reseanledningarna har sedan bekräftas av flera senare undersökningar4 gjorda av VisitSweden, Världsnaturfonden WWF och Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare i Sverige (IBIS). Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare (IBIS)5 visar att drygt sju procent (1 322 819) av 18,8 miljoner utländska besökare hade besökt en nationalpark och/eller ett naturum under sin vistelse i Sverige 2013. Ett rimligt antagande är att den här gruppen även har ett stort intresse för vilda djur, vilket skulle innebära att svenskt vilt är en viktig bidragande orsak till uppskattningsvis drygt 7 miljarder kronor i exportintäkter varje år. Det beloppet kan sannolikt ökas med ett liknande belopp från svensk besökare, vilket skulle innebära att vårt vilt bidrar till turismintäkter på mellan 10 - 20 miljarder kronor6 årligen. Regionala och lokala kartläggningar av vilda djurs attraktionskraft pekar åt samma håll. En färsk undersökning7 från 2014 visar att enbart trandansen vid Hornborgasjön skapar turismintäkter till bygden på närmare 45 miljoner kronor. En analys8 av besökssiffror och en resa till Stora Karlsö gav vid handen att sillgrisslorna är med och bidrar till gotländska turismintäkter på sex miljoner kronor varje år. Enligt IBIS angav också knappt en procent (163 781) av de internationella besökarna att de hade jagat under sitt Sverigebesök. Det skulle i så fall peka på att jaktturismen bidrar till ett årligt exportvärde för svensk turism på drygt 900 miljoner kronor. Det bör dock noteras att siffran från IBIS är drygt fem gånger högre än antalet sålda jaktkort till utländska jägare9, vilket tyder på att den internationella jaktturismens storlek är osäker. 2 Se vidare videon Svensk besöksnäring - en tillväxtnäring från Svensk Turism (2015). 3 Se vidare webbartikeln Svensk natur lockar mest från den 25 augusti 2011. 4 Se vidare webbartikeln Naturen ovärderlig för svensk turism från den 25 juli 2014 5 Se vidare webbsidan Inkommande besökare - IBIS på Tillväxtverkets webbplats. 6 Den aktuella summan är ingen exakt siffra på viltets värde för svensk besöksnäring. Snarare är det ett första försök att slå fast att viltet är viktigt och att det handlar om intäkter i miljardklassen. Se vidare bilaga 1. 7 Se vidare webbartikeln Trandansen fortsätter att locka från den 10 april 2015. 8 Se vidare webbartikeln Sillgrisslor skapar mervärde från den 13 juni 2012. 13 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF I många undersökningar vägs viltets kostnader och värden mot varandra. I en undersökning10 om älg- och rådjursstammarna ställs kostnader för trafikolyckor, betesskador och virkets förädling mot värdet av jakten. Värdet av jakten uppskattas till två miljarder, medan kostnaderna anges till drygt 2,5 miljarder kronor årligen. I denna jämförelse och många andra saknas dock viltets betydelse för turismen helt och hållet, vilket borde vara rimligt ur ett samhälls- och nationalekonomiskt perspektiv. 2. Sverige profileras med en framgångsrik viltskådnings- och jaktturism Idag saknas en övergripande och heltäckande sammanställning över hur svenskt vilt på olika vis bidrar till att aktivt marknadsföra Sverige som ett spännande resmål på många internationella marknader. Däremot finns det en lång rad enskilda exempel som BBCreportage om björnar i Hälsingland, vildmark och vargar i Bergslagen11, internationella konferensresor12 och mässpresentationer av resor till hackspettar, ugglor, skogshöns och andra nordiska fågelarter13. En sammanställning av en brittisk reseagent på närmare hundra artiklar och reportage i olika brittiska tidningar och tidskrifter om i huvudsak svensk ekoturism, visade att det så kallade pressvärdet uppgick till minst 40 miljoner kronor under åtta år. Den siffran är begränsad till brittisk press och den mediala exponering som nämnda reseagent på något vis hade medverkat till. En moderat, men hyfsat kvalificerad, gissning blir därför att svenskt vilt på olika vis är med och marknadsför Sverige till ett pressvärde på ett eller flera tiotals miljoner kronor varje år. Ett färskt belägg för marknadsföringsvärdet hos vilda svensk djur är vårens exponering av svensk vargsafari med tio helsidor i Lonely Planet i januari och därefter framgången när National Geographic Traveler valde att inkludera ett svenskt vargspårningsarrangemang på den prestigefyllda listan 50 Tours of a Lifetime14. Enbart dessa två exponeringar torde ha skapat ett pressvärde för resmålet Sverige på flera miljoner kronor. En sammanställning över tid15 av data från Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare i Sverige (IBIS) visar att mellan 25 och 30 procent av alla internationella besökare uppger att de har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet. Det innebär att vår natur och 9 Naturvårdsverkets redovisning av sålda jaktkort anger 28 577 sålda kort till utländska jägare för jaktåret 2013/2014. Se vidare Jaktkort och jägarexamen. 10 Se vidare Älg- och rådjursstammarnas kostnader och värden från Skogsstyrelsen 2007. 11 Se vidare webbartikeln Wall Street spanar in kolarkojor från den 4 oktober 2014. 12 Se vidare webbartikeln Vilda vargar lockade Swarovski från den 3 december 2013. 13 Se vidare webbartikeln Tallbitar - ny svensk export från den 7 mars 2013. 14 Se vidare webbartikeln Svensk vargsafari bland 50 Tours från den 18 april 2015. 15 Se vidare sidan 56 i rapporten IBIS 2014 på Tillväxtverkets webbplats. 14 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF landets naturbaserade turism bidrar till en turismexport värd runt 30 miljarder kronor. Viltets bidrag till detta är svår att beräkna, men skulle kunna uppskattas till runt 25 procent, vilket motsvarar runt sju miljarder kronor årligen. Illavarslande är dock att antalet besökare som anger att de har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet minskar från ungefär 6,5 miljoner utländska besökare 2011 till 5 miljoner besökare 2014. En minskning på nästan 25 procent, vilket skulle kunna indikera att svensk naturturism i stort tappar i internationell konkurrenskraft på det här området. 3. En plan för utveckling, växtkraft och internationell konkurrenskraft Ett utdrag16 ur turismforskningsinstitutet ETOUR:s kartläggning17 av svensk naturturism från 2014, visar bland annat på följande karaktärsdrag för svensk viltskådning och safariturism. För 217 företag, som bedriver guidade aktiviteter i naturen, är olika djur och fåglar viktiga eller mycket viktiga för verksamheten. Det innebär att för drygt en tredjedel av alla företag i ETOURs kartläggning av naturbaserad turism är olika djur och fåglar viktiga eller mycket viktiga för verksamheten. En genomgång av Naturens Bästas drygt 80 godkända arrangörer visar att drygt en fjärdedel kan betecknas som mer eller mindre profilerade arrangörer inom professionell vilt- och fågelskådning. Företagen är i första hand verksamma i Norrbotten (14 %), Jämtland (11 %) och Västra Götalands län (10 %). Flest företag startades under 00-talet (48 %), följt av 90-talet (30 %) och innan 1990 (13 %). Sommaren och början av hösten är den viktigaste säsongen. För mer än hälften av företagen är fåglar (82 %) och älg (65 %) viktiga eller mycket viktiga för verksamheten. Sedan följer bäver (46 %), björn (36 %), rådjur (34 %), varg (26 %) och säl (24 %). Totalt 20 av 29 nationalparker används för viltskådning och safariturism. Abisko och de fyra nationalparkerna i Laponia är de parker som används av flest företag, följt av Stenshuvud, Kosterhavet, Söderåsen och Tyresta. Annan turism, skogsvägar och möjligheten att plocka svamp och bär anges som positiva faktorer för vilt- och fågelskådning, medan gruvor, vind- och vattenkraft påverkar många av företagens verksamhet negativt. Företagen inom detta segment av naturbaserad turism skiljer sig inte särskilt mycket från kartläggningens totala utfall. Däremot är många faktorer än viktigare för de företag som sysslar med vilt- och fågelskådning. Främst handlar det om sköna naturupplevelser (94 %), möjlighet att ströva fritt (92 %), tystnad (81 %), avtal med markägaren (66 %) stugor (51 %) och vandringsleder (50 %). 16 Se vidare webbartikeln Vilt som resurs för turism från den 15 juni 2015. 17 Se vidare webbartikeln Naturturismen omsätter miljarder från den 17 mars 2014. 15 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF De främsta internationella marknaderna är Tyskland (38 %) följt av Danmark (12 %), Nederländerna (11 %) och Storbritannien (10 %). Svenska Ekoturismföreningen (27 %) är den viktigaste organisationen för dessa företag följt av Svenska Turistföreningen (22 %) och LRF (20 %). Det finns behov av att mer i detalj kartlägga och analysera de företag som aktivt erbjuder olika former av guidade vilt- och fågelupplevelser. Underlaget från ETOUR torde dock vara tillräckligt för att slå fast att svensk viltskådning och safariturism åtminstone arrangeras av runt 200 företag och att nästan alla dessa har växt fram under de senaste 20 åren. Bland Naturens Bästa tydligt profilerade företag inom vilt- och fågelskådning har merparten varit aktiva mellan 10 och 15 år. ETOUR:s kartläggning och flera års nära dialog med en lång rad företagare inom segmentet, visar också att det finns en tydlig tillväxt och en stor framtida utvecklingspotential för svensk viltskådning och safariturism. 4. Vilt- och jaktturism ska gynna naturskydd och lokal utveckling I Sverige finns en stark tradition av att olika resurser som vilt, skogar och naturen tillhör oss alla. Allemansrättens starka förankring i den svenska folksjälen är ett exempel på detta. Att tjäna pengar på en resurs som ingen äger kan ibland uppfattas som provocerande. Samma sak gäller givetvis markägare vars mark används för guidningar och besök enligt allemansrättens principer. I vissa fall kompliceras bilden av att det vilt som nyttjas samtidigt orsakar skador på växande skog, jakthundar, fårbesättningar och/eller andra grödor. All framgångsrik naturbaserad turism måste därför förankras lokalt, det gäller viltskådning i synnerhet och i särskilt hög grad omtvistade arter som varg och andra rovdjur. Vägen till lokal förankring går i huvudsak genom att skapa ekonomisk nytta och fördelar för andra i trakten. Lokalt boende och måltider är de två verksamheter som kan skapa störst intäkter till företag och personer i bygden. Inköp i den lokala livsmedelsbutiken, lokalt producerade livsmedel och logi på ortens vandrarhem, herrgård eller hotell är effektiva sätt att få fler att ta del av safariturismens intäkter. Det kan också handla om att köpa in andra turismtjänster som transporter, lokala guider och annat. Arrangemang med en eller flera övernattningar ger ett större ekonomiskt bidrag till bygden, men även kortare dagsguidningar som inkluderar lokala måltider bidrar till att ge viltet ett värde bland bygdens människor. Ser omgivningen att vilda djur bidrar till jobb och lokal utveckling ökar också acceptansen för de avigsidor som är förknippade med exempelvis betande älgar, bökande vildsvin och jagande vargar. En väl förankrad viltskådning och safariturism handlar dock inte bara om kronor och ören. Dialog, överenskommelser och/eller avtal med berörda markägare är en grundbult för viltskådning och safariturism. Det är också av stor vikt att vara transparent och informera om den egna verksamheten. Årliga träffar är bra forum för information och erfarenhetsutbyte. Ett annat alternativ är ett årligt mejlutskick där verksamheten presenteras och redovisas. 16 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF Idag finns många goda exempel på lokal samverkan och förankring. Vargsafaris med fårgård som bas för måltider och boende, tumlarsafaris som paketeras med logi på lokala hotell och fjällrävsspaning utifrån en närliggande fjällstation. I flera fall kommer entreprenörerna från större städer och därför finns här ett utrymme för att förfina och fördjupa den lokala förankringen. Under många år har Ekoturismföreningen spelat en viktig roll i detta arbete. Tidskriften Safari axlade under många år en del av ansvaret med att sprida erfarenheter och lyfta goda exempel. De två nationella seminarierna Large18 har varit viktiga för utvecklingen. De senaste åren har i första hand en lång rad webbartiklar och digitala nyhetsmejl fortsatt att sprida erfarenheter och bygga kompetens. Behoven är dock större än dagens insatser och möjligheten att skapa ett nationellt kompetens- och utvecklingscenter runt Ekoturismföreningens företagsnätverk bör därför undersökas. 5. Viltturism en kraft för att tygla illegal jakt Internationellt används ofta vilt- och ekoturism som verktyg för att bromsa och tygla olika former av illegal jakt. Viltturismens möjlighet och ansvar är flera, framför allt att skapa ekonomiskt mervärde lokalt kring traktens viltstammar. Det handlar främst om intäkter för logi, måltider, transporter, men givetvis även från guidningar och andra aktiviteter. Sedan är arrangörer som rör sig mycket ute i skog och mark en resurs för någon sorts tillsyn och regelbunden närvaro. I Afrika arbetar man också för att fler turismföretag ska ta ansvar för om och hur deras gäster handlar olika sorters hantverk och souvenirer. I en färsk rapport19 från World Tourism Organization lyfts just detta perspektiv fram: “Specifically the paper looks at the wildlife watching market segment within the tourism sector and highlights its economic importance with a view to encouraging tourism authorities and the tourism industry to collaborate in strengthening anti-poaching measures and raising awareness of these issues among tourists.” I Sverige har natur- och viltturismens möjligheter för att tygla illegal jakt knappt diskuterats. I en rapport20 från 2007 diskuterar Brottsförebyggande rådets (Brå) olika slutsatser kring den illegala jakten. Brå pekar på missnöje med rovdjurspolitiken och förvaltande myndigheter, att få gärningsmän döms och i så fall till korta straff, att myndighetspersoner trakasseras och hotas och att en negativ bild i massmedia kan bidra till ökad tjuvjakt. Ingenstans i den drygt 200 sidor långa rapporten nämns viltskådning och safariturism som möjligheter att skapa ekonomiska mervärden och positiva nyheter. 18 Se vidare webbartikeln Large 2012 - Wildlife Watching från den 17 november 2011. 19 Se vidare rapporten Towards Measuring the Economic Value of Wildlife Watching Tourism in Africa. 20 Se vidare rapporten Illegal jakt på stora rovdjur Konflikt i laglöst land? Från 2007. 17 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 6. Vilt som resurs för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald Det finns allt fler exempel på hur natur- och ekoturism tillsammans med ideellt och enskilt friluftsliv kan arbeta för att slå vakt om värdefull natur eller hur skyddad områden ska användas. Arbetet för att skydda Ojnareskogen21 är ett högaktuellt exempel på hur nya jobb inom natur och ekoturism kan bidra till att ett område skyddas. Hösten 2014 tog enskilda ekoturismföretag i Jokkmokk på sig ledartröjan i den lokala kampen mot en omfattande avlysning av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog för olika sorters robottester22. Den här formen av allianser mellan naturturism och friluftsliv till gagn för naturskyddet lär spela en allt viktigare roll i framtiden. 7. Fler måste stimuleras att sätta värde på svenskt vilt 8. Behov av hyggesfria naturskogar Viltskådning och safariturism sker bäst i vild och vacker natur. Allemansrätt, tillgänglighet och en fri rörlighet23 är därför helt grundläggande förmåner för att den här delen av svensk besöksnäring ska utvecklas på ett framgångsrikt vis. Samtidigt är det i många fall, inte minst när det gäller omtvistade arter som rovdjur, helt nödvändigt att förankra verksamheten bland markägare, jaktlag, andra brukare och lokalsamhället. Älgskådning kan visserligen bedrivas från en buss på ett några år gammal hygge, men det bidrar inte till att sätta Sverige på kartan som ett karismatiskt resmål eller för att locka den grupp av resenärer som vill betala ett högre pris för möten med vilda djur och fåglar. När nya företag inom viltskådning och safariturism etableras och utvecklas är långa tidsperspektiv helt nödvändiga. Det tar minst fem, ofta tio, år att utveckla en framgångsrik verksamhet. I de fall som företaget vill erbjuda eget boende eller investera i permanenta gömslen och annan infrastruktur, är det viktigt att det finns en visshet om att den attraktiva natur som används fortsätter att finnas kvar för både tillgång på vilt och gästens upplevelsekvalitet. Här är dialog och avtal med markägare av stor betydelse, och av särskild vikt är att nya företag får kännedom och god rådgivning på det här området. Nationalparker och naturreservat är överlag ytterst lämpade för olika former av viltskådning. Här kan verksamheter utvecklas över tid, utan risk att skogar avverkas eller andra biotoper förändras dramatiskt. Här kan naturbaserad turism även bli en resurs24 för reservatens förvaltning och det behövs modeller och praxis för denna samverkan till ömsesidig nytta. 21 Se vidare webbartikeln Ojnareskogen: Ekoturism i vågskålen från den 17 augusti 2015. 22 Se vidare webbartikeln Försvaret skjuter på robottester från den 24 november 2014. 23 Se vidare webbartikeln Vi försvarade allemansrätten från den 22 november 2011. 24 Se vidare webbartikeln Turism bra för fjällräven från den 10 april 2014. 18 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF I detta sammanhang finns det skäl att titta närmare på de problem som idag finns kring ett intensivt skogsbruk i naturreservatet Malingsbo-Kloten i Bergslagen. Här opererar idag en handfull av landets främsta företag när det gäller olika former av safaris och viltskådning. Dagens intensiva skogsbruk i ett naturreservat påverkar deras verksamhet negativt och bidrar till sämre upplevelser. Det är oklart om det finns fler exempel på naturvårdsområde och ströv- och friluftsområden där naturbaserad turism kolliderar med ett alltför intensivt skogbruk. Tydliga förutsättningar, bland annat i form av naturskogar, och långsiktiga villkor är helt nödvändigt om privata företag ska kunna utveckla sin verksamhet och våga investera i boende och annan fast infrastruktur. Det finns därför behov av att titta närmare på möjligheten att utveckla ett skogsbruk där större arealer sköts enligt exempelvis kontinuitetsskogsbrukets principer. Ett mångbruk där skogen samtidigt skapar många värden i form av virke, naturbaserad turism (viltskådning, jakt, ridning, hundspann och annat), för friluftsliv och folkhälsan och inte minst för att värna den biologiska mångfalden. Den här typen av skogsbruk kan med fördel bedrivas i buffertzoner runt nationalparker, världsarv och naturreservat, men även utifrån behov av spridningskorridorer för vilt och biologisk mångfald och utifrån friluftslivets behov av fina skogsområden i närheten av större städer. Viltguidningar på ett par timmar har exempelvis framgångsrikt anordnats med Stockholms centrum som utgångspunkt till närliggande skogsoch vildmarksområden några mil utanför tullarna. 9. Dagens viltstammar kan nyttjas för mer viltturism En debatt om förvaltning av kronhjorten i Dagens Nyheter i början av året illustrerar väl frånvaron av viltskådning och safariturism som möjlighet i diskussionen om förvaltningen av våra viltstammar. I ett första inlägg25 argumenterar Carl-Gustaf Thulin, föreståndare på Centrum för vilt- och fiskforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, mot fri jakt på kronhjort. Inlägget bemöts och kommenteras av flera andra viktiga aktörer. Solveig Larsson26, ordförande för Jägarnas riksförbund, vill inte byråkratisera jakten och menar att jägare och markägare själva är kapabla att förvalta kronhjorten. Ungefär samma ståndpunkt framför Anders Wetterin27, expert på jakt och vilt på Lantbrukarnas Riksförbund, och hävdar att problemen med att ”odla” vilt får stora konsekvenser för omgivande markägare. Fredrik Widemo och Daniel Ligné på Svenska Jägareförbundet28, menar att skadorna från kronhjorten överdrivs och att arten lämpar sig dåligt för allmän jakt. I sin slutreplik29 försöker Carl-Gustaf Thulin föra in nya perspektiv kring förvaltningen av vårt klövvilt och deras roll för 25 Se vidare Fri jakt på svensk kronhjort vore förödande… på DN Debatt den 8 februari 2015. 26 Se vidare Ge jägarna makten över jakten på DN Debatt den 10 februari 2015. 27 Se vidare Kronhjortarna är inte heliga kor på DN Debatt den 10 februari 2015. 28 Se vidare Kronhjorten orsakar sällan skador på DN Debatt den 11 februari 2015. 29 Se vidare Växtätarna har en viktig roll i landskapet på DN Debatt den 13 februari 2015. 19 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF öppna landskap och biologisk mångfald. Inte i någon mening i dessa totalt fem debattinlägg nämns dock möjligheten kring viltskådning och exempelvis möjligheterna till lokal förädling och försäljning av viltkött via en växande besöksnäring. Under de senaste 50 åren har de svenska viltstammarna överlag ökat. Enligt en jämförelse gjord av SLU i Umeå30 mellan 1955 och 2005 har exempelvis älgstammen mer än fördubblats till 230 000 individer, antalet dovhjortar mer än tiodubblats till 110 000, kronhjorten gått från drygt hundra djur till runt 8 000, rådjursstammen i det närmaste fyrdubblats till 375 000. Samma goda eller i vissa fall mycket starka tillväxt noteras för en rad arter som bäver, mård, grävling, björn, järv, lo och varg. Bara för några arter noteras en tillbakagång under den här perioden och då främst fjällräv och vikare. 10.Vilt som resurs i skyddade områden I dag finns det 29 nationalparker och över 4 000 naturreservat. Professionell och regelbunden viltturism pågår bara i en mindre del av våra nationalparker. Några mer kända verksamheter är i första hand Haparanda skärgårds nationalpark (säl), Kosterhavets nationalpark (säl), Sarek nationalpark (älg) och Sonfjällets nationalpark (björn). Varför svenska nationalparker inte används i större utsträckning är oklart, men en orsak torde vara att saknas en tydlig och medveten strategi från parkernas förvaltning för att stimulera viltturism i nationalparkerna. Ett exempel på detta är att i samband med översynen av föreskrifterna för 16 nationalparker föreslogs initialt att förbjuda åtling och utfordring av vilt i parkerna. Dessa förslag drogs dock tillbaka efter remissomgången under våren 2014. Samtidigt är det tillåtet att jaga i många nationalparker och naturreservat. Frågan om hur omfattande jakten är i skyddade områden ställdes i ett mejl till Naturvårdsverket i maj 2015, men har ännu inte besvarats. Informella och obekräftade uppgifter från enskilda jägare uppger att jakt skulle vara tillåten i bortåt 90 procent av svenska nationalparker och naturreservat. Siffran är dock obekräftad och det är oklart om den syftar på det totala antalet skyddade områden eller deras sammanlagda yta. Sammantaget tyder dock mycket på att det finns ett behov av jaktfria nationalparker och reservat, något som internationellt ofta kallas no-take zone31 och i första hand har använts för att reglera fiske av olika slag. 11.Viltturism kan stärka arbetet med Svenska Pärlor Under tre år (2013 - 2015) har Världsnaturfonden WWF genomfört sommarkampanjen Svenska Pärlor32. Totalt har människor runt om i Sverige röstat fram 63 värdefulla naturområden i landets 21 län. 30 31 Se vidare Mer vilt idag än för 50 år sen från 2009. Se vidare National Geographics webbartikel No-take zone 20 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 12.Viltvårdsfonden för utveckling av viltskådnings- och jakturism Alla som jagar i Sverige betalar en viltvårdsavgift. Avgifterna samlas i Viltvårdsfonden33 och regeringen delar varje år ut pengar till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. Under 2014 fördelades över 125 miljoner kronor ut till i första hand Svenska Jägareförbundet (52), Polisen (39) och Naturvårdsverket (25). Pengarna till Svenska Jägareförbundet går till att finansiera det så kallade allmänna uppdraget34 som bland annat inkluderar viltövervakning, informations- och utbildningsinsatser. Det är dock oklart vilka riktlinjer35 som gäller för Viltvårdsfondens medel. 13.Vilt- och jaktturismen måste ta plats i landets viltförvaltningsdelegationer En viltförvaltningsdelegation36 är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen fattar beslut om viltförvaltningen inom länet, skötsel av älgstammen och eventuella hjort- och vildsvinsstammar, licensjakt och skyddsjakt inom länet, och bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen. Vidare ska delegationen pröva frågor om miniminivåer för förekomsten av rovdjur som björn, lo, varg och järv och länets rovdjursförvaltningsplan. Lokalt näringsliv och turism ska företrädas av en ledamot i viltförvaltningsdelegationen. 14.Jaktturism en outvecklad möjlighet för landsbygden Redan 2003 presenterade dåvarande Turistdelegationen37 en sammanställning av svensk jaktturism. Kartläggningen identifierade runt 260 företag som i större eller mindre utsträckning erbjöd olika jaktarrangemang, varav merparten kombinerade jakten med sportfiske, skog- och jordbruk eller konferens och utbildningsverksamhet. Tio år senare beskrivs en framväxande jaktturism, men också dess stora utvecklingspotential i exempelvis Dagens Nyheter38. I samma artikel anges att ett 40-tal företag i Norr- och Västerbotten år 2010 tillsammans omsatte 20-25 miljoner kronor. Ekoturismföreningens satsning på Ekoturismskolan39 har innehållit underlag kring jaktturismens möjligheter, men har inte följts upp av långsiktiga och målmedvetna satsningar på jaktens möjligheter att skapa jobb och lokal utveckling på landsbygden. 32 Se vidare Svenska Pärlor på Världsnaturfonden WWF:s webbplats. 33 Se vidare sidan Så används Viltvårdsfonden på Naturvårdsverkets webbplats 34 Se vidare Svenska Jägareförbundet om det allmänna uppdraget. 35 Frågan ställdes i ett mejl till Marcus Öhman den 31 juli 2015, men har ännu inte besvarats. 36 Se vidare Förordningen om viltförvaltningsdelegationer. 37 Se vidare Jaktturism i Sverige från 2003. 38 Se vidare Boom för jaktturism i Sverige från den 27 september 2013. 39 Se vidare Ekoturismskolan: Jaktturism från den 23 oktober 2008. 21 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 15.Vilt- och jaktturism - komplement eller konkurrens? Norrigården Vildmark40 i norra Hälsingland och Exclusive Adventure41 är två företag med stor erfarenhet av både viltskådning och jaktturism. 16.Viltkött - en brobryggare mellan jakt- och viltturism Enligt en rapport42 från Naturvårdsverket från 2014 uppgår mängden viltkött till runt 20 000 ton. Siffran gäller för jaktsäsongen 2012/2013 och bygger på avskjutningsstatistik för olika viltarter under den senaste 50-årsperioden och slaktkroppssammansättning hos olika djurslag. Omsättningen av inhemskt viltkött på den svenska marknaden uppskattas enligt rapporten till runt 4 040 ton, medan importen uppgick till 4 300 ton (framförallt hjort- och vildsvinskött). Totalt blir det ungefär 8 340 ton viltkött på den svenska marknaden. Dubbelt så mycket, det vill säga bortåt 16 000 ton kommer inte ut på den öppna marknaden. Om halva den mängden (8 000 ton x 63 SEK) avyttras lokalt till besökare, skulle det rent hypotetiskt kunna ge landsbygden intäkter på runt 500 miljoner kronor. Samma rapport pekar också på bristande kunskaper i hanteringen av viltkött och behovet av en mer professionell hantering. I Världsnaturfonden WWF:s Köttguide43 framhålls viltköttet som ett klimatsmart val som dessutom gynnar den biologiska mångfalden. 17.Det behövs ett sammanhållet regelverk kring åtling och utfodring av vilt Utfodring av och åtling för jakt eller viltskådning är en komplex fråga med många bottnar och perspektiv. Utfodring av vildsvin orsakar en hel del konflikter44 och LRF vill se ett totalförbud. Dessa problem togs också upp i Jaktlagsutredningens delbetänkande45 från 2014. Tidigare förbud kring åtling för björnjakt är numera borta46 och i början av året kom nya förenklade regler47 från Jordbruksverket. En bra bakgrund till EU:s och Sveriges regler och föreskrifter på området är den föreläsning48 som Stig Widell tidigare handläggare på Jordbruksverket gjorde på Large 2010. 40 Se vidare Norrigården Vildmark 41 Se vidare Exclusive Adventure 42 Se vidare Viltkött som resurs från december 2014. 43 Se vidare Världsnaturfonden WWF:s Köttguide från 2015. 44 Se vidare Därför utfodras vildsvin trots ökande problem på Natursidan från den 7 februari 2015. 45 Se vidare Vildsvin och viltskador Jaktlagsutredningens delbetänkande från 2014. 46 Se vidare Regler för blodspår och åtling förenklas på Svensk Jakt från den 22 januari 2015. 47 Se vidare Nya regler från 1 februari 2015 på Jordbruksverkets webbplats. 48 Se vidare Filmklipp från Large 2010. 22 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF 18.Öka lönsamheten för vilt- och jaktturismen 19.Ett attraktivt landslag för Sveriges främsta vilt- och jaktturismarrangörer I den nyligen presenterade framtidsplanen för svensk fisketurism49 poängteras behovet av att bygga nationell kompetens. Bland annat slår Per Jobs, ordförande för Sveriges Fisketurismföretagare, fast att ”vi behöver vaska fram och utveckla ett toppsegment av högkvalitativa företag på området, samtidigt som vårt breda utbud av olika fiskeupplevelser behöver förädlas och bli bättre. En utmaning som kräver långsiktiga insatser både nationellt och regionalt.”50 20.Viltturismen kan göra mer för naturvård och viltforskning 21.Återinförande av ursprungliga viltarter för ökad mångfald och turism Rewilding Europe51 torde vara den organisation som idag har kommit längst på detta område. En bra introduktion på svenska till ämnet återförvildning finns i Forskning och Framsteg.52 Bilaga 1. Viltets ekonomiska värde för svensk besöksnäring Det presenterade underlaget som pekar på att svenskt vilt är en viktig bidragande orsak till turismintäkter på 10 - 20 miljarder kronor, varav hälften exportintäkter, kan givetvis ifrågasättas på flera punkter. Att de 1,3 miljoner internationella besökare som enligt IBIS uppger att de har besökt en nationalpark/naturum, även har ett stort intresse för vilt kan inte beläggas med fakta. Däremot förefaller det som ett rimligt antagande. Det är också värt att notera att enligt samma undersökning uppger drygt 2 miljoner internationella gäster att man har vandrat i skog/berg. Gruppen utländska besökare med ett genuint intresse för natur och vilda djur kan med andra ord vara ännu större än de sju procent som används i uträkningen. 49 Se vidare Fler fiskevatten och jobb från den 15 juni 2015. 50 Se vidare Sportfisket skapar miljardexport från den 25 maj 2015. 51 Se vidare webbplasten för Rewilding Europe 52 Se vidare Förvilda Europa från den 10 maj 2012. 23 Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF Av IBIS framgår inte heller hur mycket gruppen som besökt nationalpark/naturum konsumerar per dag eller hur länge de stannar i Sverige. I stället används snittet för alla utländska besökare. Det är tänkbart att många naturintresserade besökare spenderar avsevärt mindre under sin vistelse här i Sverige, inte minst om en stor andel kommer i egen husbil fylld med mat och förnödenheter från hemlandet. Karläggningen av turismen runt trandansen vid Hornborgasjön pekar åt det hållet. Samtidigt vet vi att exempelvis engelska fågelskådare och vargturister i Bergslagen ofta spendera dubbelt så mycket per dag som den genomsnittliga internationella besökaren. Det finns heller ingen kartläggning av naturen eller viltets betydelse för vår inhemska turism. Siffran på ytterligare sju miljarder bygger på att de totala intäkterna från svensk turism uppgår till 178 miljarder kronor enligt Svensk Turism. Om vi antar att intresset för vilt och natur är lika stor bland svenska besökare, så blir sju procent av 178 miljarder närmare 12,5 miljarder kronor. Enligt IBIS uppgick de utländska besökarnas genomsnittliga konsumtion under vistelsen i Sverige till 921 SEK per person och dag. Eftersom andelen övernattningar bland svenska besökare kan antas vara betydligt mindre, är det troligt att den genomsnittliga konsumtionen är avsevärt lägre bland svenska besökare. Siffror från Hornborgasjön anger en konsumtion på 330 kronor per dag och besökare. I så fall skulle siffran på 12,5 miljarder justeras ner till närmare 4,5 miljarder. Å andra sidan tillkommer för svenska besökare köp av utrustning och friluftskläder, vilken är en betydande andel av den naturbaserade turismen. I de fall detta sker i den egna hemkommunen inkluderas dock inte den konsumtionen i våra turismintäkter. Utifrån dessa resonemang får därför antagandet om att svenskt vilt är en viktig bidragande orsak till turismintäkter på 10 - 20 miljarder kronor, bedömas som hyfsat realistiskt och den siffra som utifrån dagens kunskaper och underlag bäst speglar viltets värde. 24
© Copyright 2024