En kreativ och öppen miljö på campus

Inn
o
alen
jed
är
Jämtland
tiva
/H
a
v
INNOV
ATION
EN INN
OVATIO
NSDR
UTVEC
IVEN S
KLING
AMHÄ
I VÄRL
LLSDSKLA
SS
2025
En kreativ och öppen
miljö på campus
ÖSTERSUND-STUDENTSTADEN
BIRGITTA NILSSON 2015-04-30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstract ........................................................................................................................................... 3
Inledning ......................................................................................................................................... 5
Tillvägagångssätt ........................................................................................................................ 5
Bakgrund ..................................................................................................................................... 6
Vad utgör en attraktiv studentstad?................................................................................................. 6
Bra campus spelar roll .................................................................................................................... 7
Hur jobbar andra kommuner och regioner? .................................................................................... 7
En rundringning .......................................................................................................................... 7
Tio enkätsvar och sex intervjuer ................................................................................................. 8
Hur fungerar det i Östersund? ....................................................................................................... 11
Frågor till Mittuniversitetet ........................................................................................................... 13
Hur hittar studenten till Mittuniversitetet? ................................................................................ 13
Profilering ................................................................................................................................. 14
Varför Mittuniversitetet? .......................................................................................................... 15
Att vara student i Östersund .......................................................................................................... 15
Intervjuer med några studenter ................................................................................................. 17
Välkomnande och mottagande .................................................................................................. 19
Bostadsgaranti ........................................................................................................................... 20
Studentkåren ............................................................................................................................. 22
Östersunds studenters idrottssällskap ÖSIS .............................................................................. 23
Vad vill studenterna ha?................................................................................................................ 24
Både studiemiljö och sociala aktiviteter är viktigt .................................................................... 24
Internationella studenter – en studie ......................................................................................... 25
Koppling till arbetsmarknad ......................................................................................................... 25
Entreprenörskapssatsningen ...................................................................................................... 25
Kompetenskontraktet ................................................................................................................ 26
Mentorprogrammet ................................................................................................................... 26
Traineeprogram ......................................................................................................................... 27
1
Framtidsmässan......................................................................................................................... 27
Några röster från näringslivet ................................................................................................... 28
Det regionala perspektivet ............................................................................................................ 29
LärCentrum i Jämtlands län ...................................................................................................... 29
Campus Åre .............................................................................................................................. 30
Lärcentrum Östersund ............................................................................................................... 30
Plugga på distans....................................................................................................................... 31
Tillväxtstråket Östersund-Åre................................................................................................... 32
Samling näringsliv .................................................................................................................... 32
Årets studentstad ........................................................................................................................... 33
Analys ........................................................................................................................................... 34
Åtgärdsförslag ............................................................................................................................... 38
Innan studenten kommer till Östersund .................................................................................... 38
Under tiden som student i Östersund ........................................................................................ 38
Efter studierna – koppling till arbetslivet.................................................................................. 38
Ansökan Årets studentstad 2017 ............................................................................................... 39
2
ABSTRACT
Title: The student’s city - Östersund
Author: Birgitta Nilsson, spring 2015, The Region of Jämtland Härjedalen
Background: The aim of this study is to investigate the city of Östersund as a student’s city
from the students’ perspective and from a regional growth perspective. The report highlights
some successful stories and some areas to be developed. A comparison has been made with other
cities in Sweden.
Methods: The material is based on results of reports, evaluations and investigations made by the
Mid Sweden University and different municipalities and regions. Interviews have been made
with representatives from the Mid Sweden University, the municipality of Östersund, the Student
union of Östersund, The national Student union, The Mid Sweden Chamber of Commerce
among others. Deep interviews have been made with seven students. One survey was sent out to
student coordinators in the municipalities in Sweden. 50 student answered another survey.
Interviews made by phone was made with six student coordinators.
Results: The study show that many of the students choosing Östersund do that because they
want to be close to the mountains, and they like the idea of a smaller Campus. The main reason
is of course that they have chosen to study at the Mid Sweden University. The municipality of
Östersund have well functional platform for cooperation between the University, the Students
union and representatives for companies. There are several initatives going on with the aim to
give the students access to the labour marked or to start their own businesses. At the regional
level the Mid Sweden University cooperates with the Region of Jämtland Härjedalen to match
education with the need of competence in the region. Campus Åre and Lärcentrum Östersund are
two actors that offers possibilities to distance studies.
Conclusions: The analysis makes it clear that there is a need to strengthen the cooperation
between the Mid Sweden University and the municipality of Östersund when it comes to
marketing the city as a student’s city. Another area to strengthen is that the public sector (not
only health care) should take the lead to offer trainee possibilities and examination jobs for the
students. This can also be an action to show what kind of opportunities the region can offer for
living and working. The students influence in questions and areas that affects their students’
environment is handled by the MittÖs group. It could though be a good idea to give them
increased influence in other questions, for example the development of the Mid Sweden Science
Park. The development of physical places to meet should be developed at in the city and they
should be made together with the students.
3
Titel: Studentstaden Östersund
Författare: Birgitta Nilsson
År: Våren 2015
Organisation: Region Jämtland Härjedalen
Bakgrund: Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas
perspektiv och utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal
framgångsfaktorer och visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har
en jämförelse gjorts med ett antal kommuner i landet.
Metod: Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt
undersökningar och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer
och samtal har genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår,
Sveriges förenade studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group,
Handelskammaren Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har
genomförts med sju studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som
finns bland landets kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid
Framtidsmässan. Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare.
Resultat: Studien visar att många som söker sig till Östersund för att studera väljer orten
eftersom de vill komma nära fjällen, samt studera vid ett mindre Campus. Den främsta orsaken
är naturligtvis att de valt att studera vid Mittuniversitetet. Östersunds kommun har ett väl
fungerande samråd tillsammans med universitetet, studentkåren och delar av näringslivet. Det
finns flera insatser som riktar sig till att studenterna ska få tillgång till arbetsmarknaden efter
studierna. På en regional nivå samverkar Mittuniversitetet med Kompetensplattformen som är
regionens matchningsverktyg mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov av kompetens.
Campus Åre och Lärcentrum Östersund är två av de lärcentrum i regionen som erbjuder
möjligheter för distansstudier.
Slutsatser: Analysen visar att det finns ett behov av att förstärka samarbetet mellan
kommunikationsavdelningarna vid Mittuniversitetet och Östersunds kommun i syfte att
samordna marknadsföringsinsatser som riktar sig mot de studenter som kan tänkas välja
Östersund som studieort. Ytterligare förstärkningsområden är att den offentliga sektorn (inte
enbart sjukvården) bör ta täten i att erbjuda praktikplatser och examensjobb för studenterna.
Detta kan vara en del i att regionen ska stärka sin attraktionskraft. Studenterna har inflytande
genom MittÖs och de bör erbjudas inflytande i fler frågor som rör deras studentmiljö.
Exempelvis bör de få ta större plats gällande utvecklingen av Mid Sweden Science Park.
Utvecklingen av mötesplatser bör ske tillsammans med studenterna och det bör skapas fler
arenor där olika typer av aktörer kan träffas och arbeta tillsammans.
4
Vi blev så fantastiskt glada när studenterna kom hit till Norrköping 1997. Alla
välkomnade studenterna, näringsidkare som vanliga medborgare. Vi kände en glädje och
en stolthet.
Monica Hjelm, Norrköpings kommun.
INLEDNING
Det här uppdraget är ett led i arbetet med den Innovationsstrategi som beslutas av
Regionförbundet i Jämtlands län. Syftet är att ta ytterligare ett steg från en strategi till en
handlingsplan med konkreta regionala effektmål och aktiviteter.
Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas perspektiv och
utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer och
visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har en jämförelse gjorts
med ett antal kommuner i landet.
I uppdraget ingick även att identifiera och beskriva några åtgärder som syftar till att förbättra
Östersund som studentstad och Region Jämtland Härjedalen som en attraktiv studentregion.
Sammantaget ska rapporten svara på följande frågor:
•
•
•
•
•
Hur synliggörs Östersund som studentstad?
Hur upplever studenterna sin studietid i Östersund?
Vilka kontaktytor finns med arbetsmarknaden?
Hur arbetar andra kommuner med studentstadsfrågor?
Hur ser det regionala perspektivet ut?
Inom ramen för uppdraget genomfördes även en Studenttävling där studenter inbjöds till att
förverkliga idéer som på olika sätt skulle förbättra studentmiljön. Några av idéerna valdes ut och
kunde på så sätt förverkligas.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt undersökningar
och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer och samtal har
genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår, Sveriges förenade
studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group, Handelskammaren
Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju
studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som finns bland landets
kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid Framtidsmässan.
Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare.
5
BAKGRUND
Mittuniversitetet firar sitt 10-års jubileum som universitetet 2015. Inför höstterminen 2015 är
söktrycket rekordhögt. Det har ökat med 18% jämfört med föregående år. Detta trots att det
generellt sker en minskning av ansökningar till högre utbildning i landet. Varje år flyttar ca 500
studenter till Östersund för att studera på Mittuniversitetet förutom de studenter som redan är
bosatta i Östersund sedan tidigare. Studenterna kommer oftast från övriga Sverige men
Mittuniversitetet har även intag för internationella studenter från världens alla hörn.
Mittuniversitetet har idag tre Campus. De finns i Härnösand, Östersund och Sundsvall. En
definition av campus är ett område där högskole- och universitetsutbildningar är förlagda. Det
finns dock flera kommuner som använder campus i bemärkelsen en plats där all vuxenutbildning
finns samlat.
Östersunds kommun har sedan länge haft olika samarbeten med Mittuniversitetet (tidigare
Mitthögskolan). Kommunen har ofta rollen som en mellanhand mellan näringsliv och
universitetet när det gäller kompetensförsörjningsfrågor. För kommunen är det viktigt att
universitetet arbetar utifrån att stärka de spetsområden som väl går samman med kommunens
profilområden.1
VAD UTGÖR EN ATTRAKTIV STUDENTSTAD?
Den främsta orsaken till att välja ett universitet eller en högskola är utbildningen och kvaliteten
på utbildningen. Utbildningen kan vara unik för det universitetet eller det kan finnas
komponenter som gör att utbildningen är särskilt attraktiv. Ett exempel kan vara att en utbildning
erbjuder två praktikperioder jämfört med en praktikperiod vid andra lärosäten. Andra skäl kan
vara att studenten inte kommer in på förstahandsvalet. Oavsett studieinriktning görs även ett val
utifrån vilket lärosäte utbildningen finns vid samt i vilken ort lärosätet finns. Av de som studerar
vid Mittuniversitetet i Östersund är drygt hälften folkbokförda i andra regioner än Jämtland
Härjedalen.
Vad kännetecknar en kunskapsstad, hur kan olika campusområden se ut och vad är en kreativ
miljö? I en studie vid Göteborgs universitet Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer dras
vissa slutsatser utifrån en undersökning av ett antal städer runt om i världen.2
Kunskapssamhällets drivmedel är interaktion - möten mellan människor. Nedan sammanfattas ett
antal strategiska förutsättningar för att skapa dessa möten.
1
Hämtat från Utvärdering av MittÖs handlingsplan 2014-01-09
2
Campus Näckrosen, Omvärldsanalys Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer. Göteborgs universitet.
6
Kunskapens städer
Campus
Miljöer för kreativitet
Rumslig närhet
Blandning av akademiska och Samverkansmiljöer –
icke-akademiska funktioner
interstrukturer
Synlighet & tillgänglighet
Öppenhet och integration
med närliggande omgivande
stadsmiljöer
Blandning av olika grupper,
mix av discipliner &
parallella aktiviteter
Många kopplingar
Närvarande i närmiljön
Transparens
Öppna & tillåtande
Tillåtande & flexibla
Platser med egen identitet
Trivsel
Flera nivåer parallellt
Tillgänglighet hela dygnet
Starkt och brett delad vision
Drivande eldsjälar
BRA CAMPUS SPELAR ROLL
Akademiska Hus ansvarar för campusmiljöerna vid Linköpings universitet. De genomför en
undersökning varje år vid terminstarten där de bland annat frågar nya studenter om hur viktigt ett
bra campus är för studenterna. För drygt hälften av studenterna har campusmiljön spelat roll för
valet av studieort, visar en undersökning som Akademiska Hus gjort.3 Sex av tio svarade att
campusmiljön haft betydelse för valet av studieort. Här följer några exempel på svar.
Bra miljö = bra studier, svarade någon. Självklart hade det inverkan på mitt val eftersom jag ska
studera här i fem år, sade en annan. Wanted to study in a great environment. A 'real' campus",
menade en utbytesstudent.
– Studenterna är brukarna av de här områdena. Vad de tycker och tänker är en viktig
värdemätare för oss, säger Lars Svensson, regiondirektör Akademiska Hus Öst.
De tillfrågade förstaårsstudenterna hämtar Campusförebilder från världens alla hörn – från
Åtvidaberg, Malmö, Helsingfors och Venedig till elituniversitet som Harvard och Cambridge. På
frågan vad de tycker behövs på Campus Valla och Campus Norrköping för att locka fler att vilja
vistas där nämns i huvudsak olika serviceinrättningar, till exempel fler butiker, restauranger och
möjligheter till idrott. Mötesplatser står också högt i kurs.
HUR JOBBAR ANDRA KOMMUNER OCH REGIONER?
EN RUNDRINGNING
Östersunds kommun genomförde en undersökning i januari 2014 baserad på telefonintervjuer
med fyra kommunala studentsamordnare. De kommuner som kontaktades var Norrköping,
3
http://www.student.liu.se/nyhetsarkiv/1.313736?l=sv
7
Skellefteå, Varberg och Örnsköldsvik. Syftet var att få en bild över hur kommunerna
tillsammans arbetar med universiteten/högskolorna för att förbättra studenternas studentmiljö
och anknytning till arbetslivet.
Sammanfattningsvis beskriver alla respondenter vikten av att studentbostäderna ligger nära eller
i centrum av staden, att kårhus och universitet är den del av staden, att de arbetar med samverkan
mellan kommunen, studenterna och högskolan/universitetet och att de har ett utvecklat system
för att ta tillvara studenternas idéer så att de kan omsättas till affärsverksamhet.
Några insatser som sticker ut:
•
•
Som student vid Linköpingsuniversitet kan man resa kostnadsfritt mellan tre campus
däribland Norrköping.
I Skellefteå pågår ett projekt ”JobbEtt” som syftar till att få små företag att våga
provanställa en akademiker.
TIO ENKÄTSVAR OCH SEX INTERVJUER
I följande avsnitt redovisas resultat av en enkät och genomförda intervjuer, Enkäten skickades ut
till det studentsamordningsnätverk som finns mellan 39 av landets kommuner. Tio personer
svarade på enkäten. Intervjuer genomfördes med representanter för sex kommuner som arbetar
med studentstadsfrågor. Syftet med undersökningen var att få information om hur andra
kommuner arbetar med studentfrågor och hur samverkan ser ut med universitet/högskola i
regionen. De frågor som ställdes var följande:
•
•
•
•
•
•
Hur ser rollfördelningen ut mellan kommunen och universitetet/högskolan?
Hur marknadsför ni att ni är en studentstad?
Varför blev ni Årets studentstad? (till de som fått utmärkelsen)
Vilka framgångsfaktorer vill du lyfta?
Vilka utvecklingsområden ser du?
Hur jobbar ni?
Följande kommuner deltog i enkät eller intervju:
Kommun
Universitet
Antal studenter
Helsingborgs stad
Lunds universitet
Campus Helsingborg
Kronoberg
Linnéuniversitetet
25000
Kalmar
Linnéuniversitetet
ca 6000 i Kalmar
Örebro kommun
Örebro universitet
17 000
Karlshamn
BTH
Ca 4500
8
Lunds kommun
Lunds universitet
44000
Trollhättans Stad
Högskolan Väst
Växjö
Linneuniversitetet
Norrköpings
kommun
Linköpings
universitet -
Gävle kommun
Högskolan i Gävle
15000
Karlstads kommun
Karlstads Universitet
12 500
Karlskrona kommun
Blekinge Tekniska
Högskola
ca 11000
Ca 30 000
28 000 varav 5 000 i
Norrköping
Ca 5000
Sammanfattningsvis kan konstateras att de kommuner som deltagit i undersökningen har ett
samråd med beslutsfattare från universitetet/högskolan och kommunen. Samråden har olika
namn och representationen varierar men syftet är det samma; att verka för ett bra studentklimat.
Hur verksamheten läggs upp varierar från kommun till kommun. Alla har dock fokus på
studiesociala delar och kopplingen till arbetsmarknaden. Flera av kommunerna har på ett
strategiskt sätt konkretiseras samarbetet med universitetet/högskolan genom att erbjuda
praktikplatser, examensjobb och doktorandtjänster inom kommunen.
På frågan om kommunen marknadsför sig som en studentstad eller studentregion svarar alla ja.
De använder hemsida, sociala medier, näringslivsbilagor för att marknadsföra studentstaden.
Trollhättan marknadsför studentstaden genom infartsskyltar in till staden. Ett annat exempel är
Gävle kommun som tillsammans med Studentkåren, Högskolan och kommunens bostadsbolag
tagit fram en gemensam bostadsportal för att underlätta bostadsökande för studenterna.
Figur 1: Bilden hämtad från Gävle kommuns bostadsportal http://studentbostadgavle.se/
På frågan om kommunerna gör några särskilda insatser för studenterna så nämns bostadsgaranti,
och generellt bostäder. Örebro kommun nämner en välkomstgåva som är ett presentkort laddat
9
med 1000 kronor som kan nyttjas bland stadens näringsidkare, de nämner vidare kommunens
uppsatsstipendier och föreningsbidrag som riktas mot studentföreningar. I Växjö lyfter man den
unika Campusmiljön och kulturutbudet. Flera av kommunerna nämner också att de ser
studenterna som viktiga medborgare och vill förmedla en välkomnande känsla till dem.
De fick även beskriva rollfördelningen mellan kommunen och universitetet/högskolan gällande
marknadsföring. Alla beskriver att det är universitetet/högskolan som ansvarar för att
marknadsföra utbildningarna samt arbetar med rekrytering av nya studenter. Trollhättan Stad och
Helsingborg Stad lyfter att arbetet sker i samarbete med staden. Trollhättan Stad marknadsför
högskolan mot närområdet och näringslivet i regionen. Gävle kommun marknadsför
bostadsgarantin och platsen Gävle.
Alla som svarat ser universitetet/högskolan och studenterna som viktiga för utvecklingen i staden
och regionen. Region Kronoberg menar att studenterna är viktiga både för näringslivet och de
offentliga arbetsgivarna. De driver just nu ett projekt tillsammans med de åtta kommunerna som
syftar till att knyta studenterna närmare den regionala arbetsmarknaden redan under studietiden.
Norrköping lyfter studenterna som viktiga invånare och som förebilder för gymnasielever.
Gävles representant svarar att studenterna bidrar till liv och rörelse, ”ett roligare Gävle”.
Samtidigt som man gärna ser att studenterna stannar kvar efter studietiden.
I följande tabell lyfts några framgångsfaktorer som de kommunala företrädarna nämnt vid
intervjuerna:
Framgångsfaktorer som lyfter Studentstaden
Studenterna har tillgång till en arena – inflytande
Prestigelöst samarbete – nära till beslut
Attityder bland företag & invånare ”vi blev så glada”
Bostadsgarantin
Tydlig rollfördelning
Samarbete gällande information & marknadsföring
Insatser gällande arbetsmarknaden
Studenterna har tillgång till en arena – inflytande
Alla respondenter upplever att det är ett bra samarbetsklimat mellan kommunen och
universitetet/högskolan och att det är korta vägar till beslut. De menar att även studenterna får
tillgång till en arena där deras frågor tas om hand och förverkligas.
10
Det finns även utvecklingsområden som redovisas i följande tabell:
Utvecklingsområden/utmaningar
Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m.
Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander
Övergripande struktur saknas
Jobba mer med information o kommunikation gällande vad som händer i staden
Saknas en bra koppling mellan beslutande organ och verkställande organ i studentstadens
samverkansforum.
Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m.
Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander
Övergripande struktur saknas
På frågan om varför kommunerna erhållit utmärkelsen Årets studentstad svarade respondenterna
att det till stor del berodde på det samarbete som finns mellan kommunen, universitetet och
studentkåren. Studentkåren upplever det som positivt att ha tillgång till ett sådant forum. Peter
Asp, Trollhättans kommuns informationschef svarar på varför de blev Årets studentstad 2014/15:
Vi har ett så väl utvecklat samarbete med näringslivet, högskolan och kommunen. Vi
lever upp till bostadsgarantin. Studenterna är väldigt nöjda. Vi har en ny och fräsch
högskola. Det är en bra struktur, ordning o reda. Vi jobbar mycket med inkludering –
studentkåren är med, och vi lyssnar.
Exempel på några kommunala initiativ som svarar på frågan hur kommunerna arbetar:
•
•
•
•
•
Örebro kommun erbjuder en välkomstgåva (ett presentkort att använda i stadens butiker)
på 1000 kronor för de som folkbokför sig i staden.
Örebro kommun delar på en tjänst tillsammans med universitetet.
Karlstads kommun utlovar att 2500 studenter ska få kontakt med arbetslivet genom
Kontaktgarantin.
Linköpings universitet erbjuder gratis buss mellan campusorterna.
Studentregion Blekinge erbjuder studenterna att söka pengar för studiesociala aktiviteter.
HUR FUNGERAR DET I ÖSTERSUND?
Östersunds kommun har ett övergripande avtal med Mittuniversitetet där olika satsningar för att
utveckla forskningsmiljöer regleras.4 Avtalet fokusera i första hand på områden i anslutning till
idrott/vintersport, sportteknologi och besöksnäring/outdoor. Det är tematiska områden som är
profilerande och prioriterade av både kommunen och universitetet. Andra områden som är av
4
Intervju med studentsamordnare Tobias Lundberg, Östersunds kommun, 2015-04-01
11
ömsesidigt intresse ska dock också kunna erhålla stöd. Den exakta användningen av tilldelade
resurserna fastställs i ett årligt möte mellan kommunen och universitetet.
MittÖs är det samarbetsorgan som har studenterna i fokus. I samarbetsgruppen ingår
kommunalråd, kommundirektör, rektor eller prorektor, studentkårens ordförande eller vice
ordförande, representanter för näringslivet i form har Handelskammaren Mitt samt Diös
fastigheter. MittÖsa är en värdefull arena därr Studentkåren har möjlighet att framföra sina
åsikter. Det finns personer i gruppen med mandat att fatta beslut om sådant som påverkar
studenternas vardag. Inom ramen för handlingsplanen finns en budget som handhas av
Studentkåren. Resurserna går till aktiviteter som tas fram gemensamt i MittÖs.
Östersunds kommun har en studentsamordnare anställd på enheten för tillväxtfrågor. Arbetet har
fokus på att Östersund ska bli en så bra studentstad som möjligt. Studentsamordnarens roll är att
vara en länk mellan universitetet och kommunen. Det kan handla om praktikplatser eller andra
förfrågningar.
Östersund som studentstad är ett politiskt prioriterat område och lyfts tydligt i Östersunds
tillväxtplan. Det handlar då främst om vilken möjlighet studenterna har att stanna kvar efter
studierna och göra karriär i kommunen. Tobias Lundberg, studentsamordnare lyfter
mentorprogrammet som en viktig satsning i kommunen:
Det är en viktig spetssatsning som vi ser ger resultat för att studenterna ska få möjlighet
att göra karriär här. Flyttar man hit och inte har ett naturligt nätverk, så spelar det ingen
roll att du har en examen. Du får inget jobb ändå. Mentorprogrammet fyller ett syfte att
få kontakter och nätverk.
Rollfördelningen beskriver han genom MittÖs. Universitets ansvar är att arbeta med utbildningar
och forskning för att det ska bli så hög kvalitet som möjligt. Det är en grundförutsättning för att
kunna arbeta med Östersund som studentstad. Något som saknas är dock marknadsföring av
orten Östersund. Det saknas även ett arbete internt - vad betyder studenterna och universitetet för
staden. Tobias Lundberg lyfter fram att det finns mycket att göra inom det området.
Profilen och identiteten – där finns mycket att göra. Det skulle jag vilja att vi gör
tillsammans med universitet.
På frågan om hur Östersund ska bli Årets studentstad svarar han att det finns behov av flera
insatser. Bland annat att arbeta med en välkomstfest som ska bjuda in alla kommunens
nyinflyttade. Till denna fest kommer en kampanj att knytas samt restauranger och lokala företag
att involveras.
Vi behöver bredda oss och visa vad vi gör bra mer än att vara studentorten nära fjällen.
Landa i att vi gör riktade satsningar på arbetslivet. Stärka Östersund som studentstad
utifrån mer än ett friluftsliv. ..Om vi gör festen och får restauranger, butiker med på
12
banan – att det kommer 500 nya studenter. Om vi inte haft universitet, vad skulle hända
då?
De framgångsfaktorer som lyfts fram är närheten till det mesta: till fjällen, till boendet, till
campus och till staden. Utvecklingsmöjligheter är att lyfta fram andra aspekter av Östersund än
friluftslivet. Tobias Lundberg menar att man i marknadsföring och i information om olika typer
av aktiviteter bör lyfta in även det som sker inom kulturlivet. Ytterligare en idé som framkommit
vid flera workshops är en ”studentsummit” med syftet att involvera studenterna i regionens
utmaningar och utveckling. Med en sådan ansats skulle studenterna aktiv kunna ta del av
utvecklingsfrågor och deras kompetens skulle kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt och gagna
hela regionen.
I en jämförelse med de andra kommunerna kan konstateras att Östersund har goda
förutsättningar att utveckla arbetet med studentfrågorna. Kommunen prioriterar arbetet med
Studentstaden. Några av Östersunds styrkor är de avtal som finns med Mittuniversitetet och
Studentkåren. MittÖs är en bra plattform för studenternas inflytande gällande de frågor som rör
deras studietid. Inom ramen för samarbetet finns ett starkt fokus på arbetsmarknadsfrågor vilket
konkretiseras genom flera insatser. Ett antal utvecklingsområden kan nämnas som att stärka
samverkan mellan kommunens och Mittuniversitetets kommunikationsenheter och att
systematisera kommunens erbjudande till studenterna om praktikplatser, examensjobb,
studiebesök.
FRÅGOR TILL MITTUNIVERSITETET
I följande avsnitt redovisas samtal med representanter för Mittuniversitetet samt en jämförelse
som gjorts mellan landets lärosätens hemsidor.
HUR HITTAR STUDENTEN TILL MITTUNIVERSITETET?
Som student studerar du vid en kurs eller ett program vid Mittuniversitet. Som nykomling vet du
naturligtvis till vilken ort du ska flytta men inte nödvändigtvis vad det innebär. Studenten har
som fokus att genomföra en utbildning med syfte att få ökad kunskap och så småningom kunna
försörja sig genom ett yrke.
Kommunikationsenheten vid Mittuniversitet marknadsför universitetet utifrån flera perspektiv,
bland annat rekrytering av studenter. Deras fokus är att marknadsföra utbildningar och forskning
oavsett vid vilket campus studenten väljer att studera. Information om de tre studieorterna
(campus) finns på Mittuniversitetets hemsida. Östersund beskrivs bland annat så här
Östersund är vinterstaden nummer ett. Det korta avståndet till fjällen och landets främsta
alpina centrum – Åre – gör att många väljer Östersund som studieort.
En beskrivning görs av de friluftsaktiviteter och kultur- och nöjesutbud som Östersund erbjuder.
Det framgår att Campus ligger nära stadskärnan och att Studentkåren är aktiv.
13
En marknadsföringskampanj pågår just nu med syftet att få människor i allmänhet, studenter och
forskare att känna mer för Mittuniversitetet. ”Mitt” universitet heter kampanjen. Kristina
Albertsson, prorektors samordnare, menar att en framgångsfaktor runt studentmiljön skulle vara
att göra universitetet mer känt bland folk.5 Hon menar vidare att universitetet borde var mer
synligt i staden och i offentliga sammanhang.
Om man känner till sitt universitet, är stolt över universitetet så påverkar det även
studentmiljön. Vi är ett jordnära universitet. Hur ska jämten känna för universitetet?
PROFILERING
Frågan är om något lärosäte profilerar sig utifrån sin geografiska plats? Vid en jämförelse av
Sveriges högskolor och universitet blev det följande resultat.
Av 51 lärosäten profilerar fem den geografiska orten lättillgängligt på hemsidan. Många har med
information om platsen men det krävs ett antal klick innan besökaren är där. 26 lärosäten
profilerar sin specifika innehållsmässiga inriktning som Designhögskolan eller Sveriges
Lantbruksuniversitet. Av de fem som använder den geografiska platsen som marknadsföring är
det Luleå Tekniska Universitet som sticker ut. Dels ser hemsidan annorlunda ut jämfört med
övriga liknande universitet, dels krävs ett klick innan besökaren förstår att det är snö, kyla och
vintersport som är grejen i Luleå.6 Här nedan visas en bild från Högskolan Gävles hemsida som
utgår från att informera om utbildning, samt Luleå Tekniska Universitets hemsida som visar en
bild av draghundsåkning.7
Figur 3: Bilden hämtad från Högskolan i Gävle och Luleå tekniska högskolas hemsida
Universiteten och högskolorna använder sig även av sociala medier för att nå ut med sina
budskap och aktuell information. Mittuniversitetet har en facebook-sida och ett Instagramkonto.
Facebook-sidan hade den 21 april 2015 11 731 gilla-markeringar. Det kan jämföras med Luleå
5
Samtal med Kristina Albertsson, prorektors samordnare, 12 mars 2015
6
http://www.ltu.se/
7
http://www.hig.se/ http://www.ltu.se/
14
tekniska universitet som hade 7 357 gilla-markeringar och Högskolan i Gävle 5 996 gillamarkeringar vid samma tillfälle.
VARFÖR MITTUNIVERSITETET?
En enkätundersökning genomfördes bland studenter vid Introdagen och vid Framtidsmässan,
Campus Östersund. På frågan om varför de valt Mittuniversitet svarar 50 studenter enligt nedan
(figur 2). Av 50 tillfrågade är 12 nya studenter för i år. De kommer från orter i norr som Umeå,
till orter i söder som Simrishamn. Något övervägande antal kommer från Stockholm och
Östersund. Studenterna fick ange flera alternativ som skäl till varför de valt Mittuniverstietet. De
fick även lägga till andra skäl än de som fanns angivna. De flesta svarar att de valt
Mittuniversitet eftersom utbildningen finns här. Som nummer två är det närheten till fjällen som
är ett avgörande skäl.
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Kvinna
Man
Figur 4: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland
Härjedalen februari 2015.
Vid en undersökning som genomfördes vid Intromässan 2012 svarade 126 studenter på liknande
frågor. På frågan om varför de valt Östersund svarade en majoritet av studenterna att det var
naturen, friluftslivet och närheten till fjällen som lockade mest. Mittuniversitet och den
utbildning som valts kom som nummer två och som nummer tre att Östersund var en mysig
stad.8
ATT VARA STUDENT I ÖSTERSUND
Utbildningen är det centrala för de som studerar vid Mittuniversitet. Det är dock viktigt för
studenten med en god studiemiljö. Studenterna som ingick i enkätstudien hade en bild av
8
Utvärdering av MittÖs handlingsplan 2011-2013. Östersunds kommun.
15
Östersund innan de kom till staden (figur 4). Tabellen nedan svarar på frågan vilken bild
studenten hade av Östersund innan de flyttade hit.
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Bra studentliv Ingen bild alls
Nära till allt
Kvinna
Bor här redan Nära till fjällen Vinter och snö
Man
Figur 5: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland
Härjedalen februari 2015.
På en öppen fråga om vad som är en bra studentmiljö ger studenterna många svar som är
kopplade till utbildningen, som bra föreläsare, god kvalitet på undervisningen, bra lokaler att
studera i, tillgängliga grupprum, tillgång till lärare. De svarar även att de ser gemenskap, socialt
umgänge, goda studiekamrater, varierade aktiviteter som viktiga för studentmiljön.
Studenterna fick även ange tre områden som de anser vara bra med att studera i Östersund. Det
var öppna svar och de är sedan kategoriserade enligt nedan. Inom kategorin bra aktiviteter
framgår både sådant som Studentkåren och ÖSIS arrangerar. Bostadsgarantin nämns inom
kategorin Studentbostäder.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Kvinna
Man
16
Figur 6: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om vad som är bra med
Östersund som studentstad. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015.
Studenterna fick även frågan om de kunde ange tre områden som kunde bli bättre med Östersund
som studentstad. 14 personer valde att inte svara på frågan eftersom de antingen var så nya att de
inte hittat något att förbättra ännu, eller så tyckte de att allt var bra. Även här är svaren
kategoriserade. Förbättring av evenemang handlar om både erbjudanden i staden och aktiviteter
vid Campus. I kategorin bussar finns önskemål om billigare biljetter och bättre
tidtabellsinformation. Vad gäller boendet så är det billigare boende eller annan typ av boende
som efterfrågas.
6
5
4
3
2
1
0
Jobb kopplat till
utbildning
Boendet
Nattliv
Kvinna
Studentrabatter
Bussar
Evenemang
Man
Figur 7: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om vad som kan bli
bättre med Östersund som studentstad. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015.
INTERVJUER MED NÅGRA STUDENTER
För att få en klarare bild av hur studenterna ser på Östersund som studentstad genomfördes
djupintervjuer med sex studenter, tre kvinnliga och tre manliga. De studerar vid
personalprogrammet, turismprogrammet, programmet för kris- och riskhantering,
sjuksköterskeprogrammet samt programmet ekoentreprenör för hållbar utveckling. En av
studenterna kommer från Östersund, de övriga kommer från andra delar av landet som
Stockholm, Karlstad, Lomma, Örebro och Enköping.
På frågan varför de valt Mittuniversitet svarar alla att där fanns den utbildning de ville studera.
Alla har de en anknytning till Östersund eller Jämtland. De hade kännedom om regionen i form
av intresse för fjällen, en släkting som bor i regionen, en flickvän som tipsat om universitetet
eller studerat här tidigare.
Ville plugga och inte sluta med skidåkning.
17
Kusin som bor här – vi växte upp tillsammans. Två flugor på samma smäll. Hört bra om
utbildningen. Också att det var lite annan miljö, nära till fjällen, friluftsliv. Kändes
trevligt.
När jag hittade Östersund så blev det självklart. Åre, vänner, skidåkning, samt att mina
föräldrar har lägenhet i Åre.
Min dåvarande flickvän var från Sveg. Det var så jag hörde om Mittuniversitetet. Ingen
annons utan mer ett tips från henne.
De fick beskriva studiemiljön som de upplever den just nu. Sammanfattningsvis tycker de att det
finns många aktiviteter att välja bland. Fokus är idrottsliga aktiviteter arrangerade av ÖSIS men
det finns även annat som soppluncher på torsdagar, quiz-kvällar med mera. Det hänger mycket
på vad man själv vill göra. Det är också lätt att engagera sig i Studentkåren eller i olika
programföreningar om man har det intresset. Jämfört med andra universitetsstäder beskriver en
student att det är mindre av ”studentlivet” vilket hen anser vara till fördel eftersom det blir mer
fokus på studierna.
När det gäller vad som erbjuds utanför Campus är det mer tveksamhet i svaren. Någon säger att
det inte finns något annat än en biograf, en bowling-hall eller att dricka öl på pubarna. En annan
menar att det hänger på egna initiativ att ta reda på vad som finns. En tredje lyfter aktiviteter som
erbjuds i staden (som hen förvisso upptäckte sista året), då främst idrottsliga aktiviteter som
Korpen fotboll och, sidskytteföreningen.
Just med idrottsaktiviteter har staden lyckats. Det finns arenor för alla målgrupper.
Det som generellt saknas, enligt respondenterna, är en mötesplats, ”ett häng”, på campus som
skulle vara mysigare än Ljushallen. Ljushallen upplevs vara för trång, och inte som en kreativ
plats att vara på. Det finns även en önskan om andra typer av lokaler att låna eller hyra där
studenterna kan arrangera eller skapa aktiviteter.
Staden Östersund och campus upplevs som mysigt. Respondenterna är tilltalade av den intima
atmosfär som uppstår vid ett litet campus. Alla känner alla vilket de upplever som tryggt och
positivt.
Det finns också efterfrågan på ett studentställe, en mötesplats i centrum.
Finns ingen riktig mötesplats för studenter på stan – som att hänga på ett mysigt fik eller
så, finns inte heller på Campus. Göra andra grejer samtidigt, köpa en billig macka i en
kreativ miljö. Ofta känns det som att de flesta tycker att det som finns är att gå ut och
festa.
18
En idé som kommer fram för att lyfta studentstaden är att göra ett studentarrangemang på
Gustavsbergsbacken på Frösön. Ytterligare förslag är studentrabatt på att hyra långfärdsskridskor
och om man vill ha fler studenter i centrum till lunch så måste det finnas studentrabatter.
En av de intervjuade säger att det är främst studenter från regionen som har ett starkt
friluftsintresse. De övriga menar att de flesta som studerar vid campus Östersund är intresserade
av skidåkning eller andra friluftsaktiviteter.
Tre av de intervjuade är kritiska till bostadssituationen. De menar att informationen borde
förbättras så att studenterna vet vad som gäller.
Om det ska finnas en bostadsgaranti borde det finnas ett pristak, det får inte vara privata
som kan lägga ockerhyror. Östersunds kommunbostäder borde stå för mellanskillnaden.
Respondenterna vittnar alla om svårighet att få ett arbete i Jämtland Härjedalen efter studierna.
De ser ingen framtidsmöjlighet i regionen. Även om studenten vid sjuksköterskeprogrammet
skulle få en tjänst efter studierna väljer hon en annan arbetsgivare som hon uttrycker satsar mer
på att personalen vill vidareutbilda sig. Studenten vid turismprogrammet kan tänka sig att stanna
kvar men det hänger på jobb eller inte.
Om jag stannar så beror det på jobb såklart. Saknar ”hemma” men jag har ganska
mycket här också numera. Det som är tråkigt med Östersund är tillgängligheten. Det är
svårt att ta sig hem, stressigt, och lång resväg. Det är bara det. Och att det är dyrt.
Två av de intervjuade lyfter att de arbetsgivare som deltar vid Framtidsmässan9 främst är
intresserade av ekonomstudenterna.
Alla svarar ja på frågan om de kan tänka sig att rekommendera att studera vid Mittuniversitetet i
Östersund till någon annan.
Bra för de som behöver stressa ned. Om man inte vet vad man ska hitta på så måste man
göra något. Man måste vara kreativ själv. Jag tycker det är mysigt, härlig mentalitet,
skönt att det finns vatten, och att det finns möjlighet att åka lite skidor. Jag trivs bra här,
det här är min andra stad.
VÄLKOMNANDE OCH MOTTAGANDE
Inom ramen för MittÖs handlingsplan ingår att Studentkåren tillsammans med kommunens
studentsamordnare arrangerar ett antal aktiviteter som syftar till att studenterna ska känna sig
välkomna till Campus Östersund. Det finns avsatta medel för insatserna.
9
Framtidsmässan arrangeras av Studentkåren med ekonomiskt stöd från Östersunds kommun. Det är ett årligen
återkommande event där arbetsgivare får möjlighet att visa upp sig för studenterna.
19
Exempel på aktiviteter:
•
•
•
•
•
Välkomsthälsning – gemensamt utskick med välkomnande och information
Aktiviteter där studenterna lär känna varandra, universitetet, campus och kommunen
Folkbokföring av studenter
Marknadsföring av Östersund som studentstad
Aktuell och väsentlig information via organisationernas hemsidor
Det sker en intromässa vid terminernas start. Då finns möjlighet för föreningar, gym,
arbetsgivare m.fl. att delta och informera om vad de kan erbjuda studenterna under deras
studietid i Östersund.
Faddersystemet finns vid alla program. Det innebär att du som nybliven student får kontakt med
en student som går året över.
BOSTADSGARANTI
Enligt Sveriges förenade studentkårer, SFS, innebär bostadsgaranti följande:
•
•
•
•
•
•
•
Studenten: Alla studenter med en studietakt på minst 15 högskolepoäng per termin ska
omfattas. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare
eller inte.
Kontrakt: Permanent förstahandskontrakt gällande under hela studieperioden.
Boendeform: Hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller
del i hyresrätt (exempel dubblett eller tripplett).
Kostnad: Rimlig hyra i relation till studiemedel. Se SFS studentbudget.
Läge: Boendet ska erbjudas inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra
kollektivtrafik.
Tillträde: Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentlägenhet har
registrerats alternativt tillträde till terminsstarten. Ingen första eller sista anmälningstid
för att studenten ska omfattas av bostadsgarantin.
SFS garanterar inte att städerna når upp till sin egen bostadsgaranti. SFS uppskattar
endast förutsättningarna att så sker.
När studenten är antagen vid Mittuniversitet, Campus Östersund, finns en Bostadsgaranti som ser
till att studenten får ett rum eller en lägenhet i Östersund. Detta framgår på första sidan av
Mittuniversitetets hemsida.
Östersundsbostäder har ett uppdrag från Östersunds kommun att garantera att studenten får en
bostad. Det gäller studenter som läser minst 15 universitetspoäng i Östersund men inte
distansstudier. Bostadsgarantin gäller en månad efter terminsstart vilket innebär att studenter som
kommer in på reservplatser även omfattas av garantin. Garantin gäller när studenten blivit
antagen och då är det ”först till kvarn” som gäller. Östersundbostäder lägger ut lediga rum och
20
lägenheter på hemsidan. Totalt har Östersundsbostäder ca 600 studentlägenheter i centrala
Östersund och på Frösön.
Figur 8: Bild som visar var studentboenden ligger i Östersund.
För att uppnå målet med bostadsgarantin sker samverkan med andra fastighetsägare samt
Östersunds camping. Det finns även ett studentbostadsforum där Studentkåren är
sammankallande. I forumet ingår alla berörda fastighetsägare, Östersunds kommun samt
representanter från Mittuniversitet. Ett krav från Östersundsbostäder är att det ska finnas med
någon som har vetskap om antalet sökande och antagna för att underlätta bostadsfördelningen.
Östersundsbostäder planerar för att bygga 28 studentlägenheter på Stadsdel Norr.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder
inför höstens terminsstart. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna i respektive
stad kontaktas och bedöms efter ett antal kriterier. SFS kriterier är framtagna för att garantera
studenter en trygg och hållbar bostadssituation under hela studietiden.
Hösten 2014 rödlistades elva studieorter som inte kunde garantera att nya studenter fick ett tryggt
boende den första terminen. Det är nästan dubbelt så många som 2012. Bland de rödlistade
orterna fanns stora städer som Stockholm och Uppsala, men även mindre orter som Karlskrona
och Gävle. Endast tre orter kunde garantera att nya studenter kom att få en bostad inom 30 dagar.
Östersund var inte en av dem. Detta kan läsas om Östersund i SFS:s bostadsrapport för 2014:
I Östersund finns en bostadsgaranti för nyantagna studenter. Garantin gäller från och
med i år även studenter som blir antagna i den andra omgången. Det är numera möjligt
21
att anmäla sig till garantin fram till en månad in på terminen. Garantin omfattar
studenter som läser på minst halvfart. Eftersom garantin är ny för i år hoppas
Bostadsbolaget Östersundsbostäder kunna uppfylla den. Studentbostäderna kan vara rum
i korridor, dubblettrum, egen studentlägenhet eller del i 4 rum och kök.
Studentbostäderna har rimlig hyra och ligger på gång- och cykelavstånd från universitet.
Garantin lever inte upp till SFS krav på grund av ett sista anmälningsdatum.
(Östersundsbostäder och studentkåren i Östersund).
STUDENTKÅREN
Studentkåren i Östersund har sedan 1971 bevakat studenternas intressen i utbildningspolitiska
och studiesociala frågor. Studentkåren arbetar för att studenterna ska få en bra utbildning och
studietid. År 2010 fick Sveriges studentkårer en förändrad arbetssituation då kårobligatoriet togs
bort. Det innebar att det nu är helt frivilligt för alla studenter att bli medlemmar i studentkåren.
Kåren arbetar dock ändå för alla studenters bästa genom sitt avtal med universitetet samt genom
arbetet med MittÖs handlingsplan.
I Östersund är 150 studenter aktiva i olika sektioner och utskott. Antalet medlemmar är 382.
Studentkåren kommer att delta i ett projekt tillsammans med åtta andra kårer i Sverige, Bästa
festen. Projektet har initierats av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Bästa Festen syftar till att
skapa ett studentliv där alkohol kan finnas med men inte står i fokus. Detta för att minska
attityden till att studentlivet ska innehålla mycket festande. Satsningarna ska innehålla:
•
•
Nya metoder för att arrangera alkoholsmarta pubar, klubbar, baler, sittningar,
mottagningsverksamhet och andra festarrangemang.
Kartlägga alkoholkulturen och bygga upp tydliga strukturer, policys och handlingsplaner
för studentkåren som rör sociala arrangemang och alkohol.
På frågan om studenten kan tänka sig att vara aktiv i Studentkåren blev det följande svar:
22
53%
52%
51%
50%
49%
48%
47%
46%
45%
Ja
Nej
Kvinna
Man
Figur 9: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om studenten kan tänka
sig vara aktiv i studentkåren. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015.
ÖSTERSUNDS STUDENTERS IDROTTSSÄLLSKAP ÖSIS
Östersunds studenters idrottssällskap (ÖSIS) är en ideell idrottsförening som drivs av studenter
med ambitionen att förhöja värdet av studentlivet i Östersund genom idrott, gemenskap och
friluftsliv. ÖSIS har 350 medlemmar idag.
Föreningen består av våra fyra sektioner; Snö & frilufts, Veckoaktiviteter, Skiweek och Tävling.
Dessa sektioner anordnar utflykter, event, tävlingar och erbjuder möjligheten till idrott på
kontinuerlig basis, i närheten till och på Campus. Skiweek lockar 1400 deltagare och det är ca 20
personer involverade i själva arrangemanget.
Exempel på aktiviteter:
Snö & frulifts:
•
•
•
•
•
•
Forsränning – maj, Åre
Fjällvandring – september, Sylarna
Dagstur (vandring) – oktober, Forsaleden
Långfärdsskridskor – november, Mosjön
Snökvällen – november, Östersund (klubblokalen)
Åre snö test och fest – december, Åre
Veckoaktiviteter:
•
•
•
Yoga
Tennis
Gympa i samarbete med Friskis&Svettis
23
Försäsongsträning
Squash
Ensamkommande flyktingbarn
•
•
•
SkiWeek
Två projektledare
Fem sektioner: inne, ute, marknad, info & media och ekonomi (24 personer)
Student Skiweek 2014
Avslutningsfest
•
•
•
•
Aktiviteterna finansieras genom bidrag från kommunen, sponsorer samt projektbidrag från
Sveriges akademiska idrottsförbund och Svenska idrottsförbundet. Verksamheten har flera
gånger fått utmärkelser från de nämnda förbunden för att föreningen har så många och varierade
aktiviteter.
VAD VILL STUDENTERNA HA?
Det följande avsnittet bygger på intervjuer med personer som arbetar med studenter,
djupintervjuer med studenter, samt en enkät där 50 studenter svarat på frågan om studiemiljön.
BÅDE STUDIEMILJÖ OCH SOCIALA AKTIVITETER ÄR VIKTIGT
Studenterna som deltog i enkätundersökningen fick ange sådant som de ansåg är viktigt för en
god studentmiljö (r öppna svar). Det finns ingen rangordning mellan svaren.
Utbildningsanknutna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bra grupprum
Bra bibliotek
Bra föreläsare
Lugn studiemiljö
Bra kvalitet på undervisningen
God kontakt med lärare
Fint Campus
Gott om utrymme
Bra kontakt med arbetslivet
Arrangemang som Framtidsmässan
Bra åtkomst av grupprum/datorer
Studiesociala
• Anpassade rabatter
• Ski-week
• Många aktiviteter
• Blandning av aktiviteter inne och ute
• Likasinnade kurskamrater (fritid)
• Trevliga människor
• Mysigt Campus
• Gemenskap
• Fester
• Trygghet
• Östersund
Figur 10: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland
Härjedalen februari 2015.
En annan enkätundersökning genomfördes 2014 där 200 studenter svarade på frågan ”Vad skulle
kunna göra Östersund till en bättre studentstad?”. Svaren handlade främst om bussresor, billigare
resor och bättre tider.
24
INTERNATIONELLA STUDENTER – EN STUDIE
Under hösten 2014 genomförde Marion Magen, praktikant inom projektet Nordic demographic
programme vid Region Jämtland Härjedalen, en studie som handlade om internationella
studenters villkor och upplevelse av studietiden i Östersund. Genom att skicka ut en enkät samt
intervjua studenterna fick Marion Magen fram ett antal åtgärdsförslag för att förbättra
studenternas studietid i Östersund. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att studenterna haft
en bra tid i Östersund, de uppskattade att bo på samma ställe som andra internationella studenter
men de önskade bättre kommuikationsmöjligheter samt integration med svenska studenter.
Åtgärdsförslagen med anknytning till studentmiljön (här har jag valt att inte ta med det som
berör själva utbildningarna):
•
•
•
•
•
•
•
På en övergripande nivå producera en reklamfilm som beskriver vad Universitetet och
campus erbjuder i form av bibliotek, forskning etc. Men även vad staden kan erbjuda i
form av kulturaktiviteter, Jämtlands friluftsliv etc.
Erbjuda de internationella studenterna kurser i svenska på Universitetet.
Paketera ett kommunikationserbjudande i form av rabatterade bussbiljetter, hyra av cykel
etc.
Lyfta fram kulturaktiviteter som sker i Östersund. Marknadsföra dessa på ett tydligare
sätt.
Integrera de internationella studenterna med svenska genom ex blandade arbetsgrupper.
Utveckla ett alternativt system till personnumret; ex ett kort som erbjuder rabatter.
Förbättra synliggörande av vilka möjligheter som finns i Jämtland Härjedalen efter
studierna. Se till att det finns engelsk information om vilka arbetstillfällen som finns,
vilka möjligheter som finns att starta eget etc. Erbjuda praktikplatser.
KOPPLING TILL ARBETSMARKNAD
Samverkansavdelningen vid Mittuniversitetet bildades i maj 2012. Avdelningen inrymmer
tidigare projekt och initiativ som Miun Innovation, Miun Karriär och Miun Alumni. Här samlas
verksamheter som externa relationer, arbetslivsanknytning, forskningsfinansiering,
karriärsrådgivning, affärsutveckling och tidigare studenter (Alumni). Sedan 2014 inordnas
verksamheten direkt under rektor.
Några exempel på insatser som syftar till att studenterna skapar relationer till arbetslivet under
studietiden redovisas under respektive rubrik nedan.
ENTREPRENÖRSKAPSSATSNINGEN
Detta är en satsning som har sitt ursprung i ett tidigare projekt Miun Innovation. Syftet med
projektet var att öka studenternas entreprenörskapsanda men även att föra över forskningsresultat
25
till skarpa affärsinriktade idéer. Idag är entreprenörskapssatsningen integrerad i
samverkansavdelningens långsiktiga arbete.
Bland annat jobbar personalen vid samverkansavdelningen med att få in entreprenörskap på alla
utbildningar som en del av utbildningen. Satsningen är en del av utbildningen. Det är personal
vid samverkansavdelningen som går in i undervisningen, inspirerar och förmedlarr kunskap till
studenterna om hur de kan använda sin egen kunskap på nya sätt. De ger även en omvärldsbild
av den bransch som är knuten till utbildningen, visar på vilka möjligheter som finns till
sysselsättning generellt efter och under studierna. De jobbar även med olika affärsmodeller med
syfte att omsätta idéer till praktisk verksamhet. Aktiviteterna utvärderas löpande och det finns en
referensgrupp knuten till satsningen.
Utöver detta erbjuds affärsrådgivning och coachning till de studenter som har idéer de vill
omsätta till produkter eller affärslösningar. Kompetensen finns inom samverkansavdelningen. De
har även ett gott samarbete med inkubatorerna som tar vid när idéerna ska ut på en marknad. Det
finns även en portal, Karriärsök, via Mittuniversitets hemsida där företag kan lägga ut olika
uppdrag som innebär examensjobb eller praktikplatser för studenterna.
Vid en titt på den lista som ligger ute just nu (6 februari 2015) finns 55 erbjudanden varav tre är
från företag eller organisationer i Jämtland Härjedalen.
KOMPETENSKONTRAKTET
Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitet och
regionens arbetsgivare, för att göra universitetets utbildningar bättre och mer attraktiva för
studenterna. Genom Kompetenskontraktet får studenterna möjlighet att skapa kontakt med
arbetslivet, de får nya erfarenheter och större nätverk. De ger bättre kännedom om den regionala
arbetsmarknaden och de kan snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. För arbetsgivarna som
skriver på innebär det enklare rekrytering, säkrare kompetensförsörjning och dessutom möjlighet
att stärka sitt varumärke. Med andra ord: Kompetenskontraktet innebär karriärmöjligheter.
Som arbetsgivare tecknas ett Kompetenskontrakt där det anges hur man vill samarbeta med
universitetet. I första hand kring förslag till examensarbeten, uppsatser och praktikplatser. Men
även sommarjobb, gästföreläsningar, mentorskap, skarpa uppdrag, studiebesök med mera.
Kompetenskontraktet kommer tillsammans med mentorprogrammet att vara delar av ett regionalt
projekt som ska drivas av Handelskammaren Mitt.
MENTORPROGRAMMET
Mittuniversitetets mentorprogram i Östersund utgår från att studenter och mentorer får ett
meningsfullt utbyte. Mentorn från arbetslivet får insikt i ny kunskap och träning i ledarskap och
26
coachning. Studenten får möjlighet att förverkliga sina tankar och idéer samt får stöd i beslut
inför sitt framtida arbetsliv.
Programmet består av tre gemensamma träffar för alla studenter och mentorer under ett år. En
inledande träff, en avstämningsträff i mitten av programmet och en avslutande träff. Utöver det
träffas mentorparen efter behov och ambitionsnivå.
Mentorprogrammet har pågått i fyra år. Under det första året möttes 20 mentorpar, läsåret
2014/15 sökte 150 studenter till 90 platser. En kontaktperson vid samverkansavdelningen
koordinerar programmet tillsammans med ett privat företag som bidrar med att hitta mentorer
bland företag i Östersunds kommun. MittÖs bidrar med finansiering till programmet.
Tillsammans med Östersunds kommun samordnar Mittuniversitet även ett mentorprogram för
utländska akademiker. Detta är en del i Östersunds kommuns integrationsstrategi och erbjuds de
som går utbildningen Korta Vägen genom Folkuniversitetet.
TRAINEEPROGRAM
Diös fastigheter och Swedbank har tagit ett initiativ till att starta ett traineeprogram för
ekonomstudenter. De såg en tendens att studenter vid ekonomprogrammet flyttade från regionen
innan de blev färdiga med sitt sista år. För att öka attraktionen att studera vid
ekonomprogrammet initierades detta samarbete mellan näringslivet och ekonomprogrammet.
Deltagande företag är Diös fastigheter, Deloitte, Person Invest, Innlandsinnovation och
Östersunds kommun. Syftet är främst att öka attraktionskraften i programmet för att studenterna
ska avsluta sina studier och förhoppningsvis stanna kvar i regionen. Sex studenter väljs ut genom
ett anställningsförfarande, de praktiserar en dag per vecka hos ett företag, de deltar vid en
nätverkslunch en gång i månaden, de får möjlighet att delta vid ett antal aktiviteter som
exempelvis Guldgalan10. Detta ger en inblick i arbetslivet och det ger ett framtida nätverk.
Satsningen finanserias med 100 000 kronor från Östersunds kommun, i övrigt betalar företagen
ett arvode till studenterna. Studenterna och företagen som deltar är hittills mycket nöjda. Det är
första året som programmet genomförs och tanken är att fortsätta minst ett år till innan en
utvärdering görs.
FRAMTIDSMÄSSAN
Varje år arrangeras en Framtidsmässa där studenter får möjlighet att träffa potentiella
arbetsgivare från kommunen. Den ingår som en aktivitet i MittÖs handlingsplan. Det finns medel
avsatta från Östersunds kommun för att Studentkåren ska kunna arrangera denna dag. En student
blir anställd för att ansvara för dagen. Det ger en möjlighet för arbetsgivare att visa upp sig, att
träffa potentiella medarbetare och visa vilka möjligheter som finns i regionen efter studierna.
10
En mötesplats för företagare i Jämtland Härjedalen.
27
NÅGRA RÖSTER FRÅN NÄRINGSLIVET
Z-group är en organisation som ägs av 50 industriföretag i Jämtland Härjedalen. Sverker Hallén,
företräder organisationen menar att kontakterna mellan universitetet och företagen sker direkt
utan Z-group som mellanhand. Sverker Hallén deltar själv i mentorprogrammet som mentor. Han
tycker att länken mellan universitetet och företagen kan förbättras.
Det behövs en förmedlare mellan Miun och företagen. Maskiningenjörsprogrammet –
berätta vad det är. Samverkansavdelningen har ett studentperspektiv – inte så mycket
företagskontakter.
Katarina Nyberg-Finn, Handelskammaren Mitt, beskriver samarbetet med Mittuniversitetet som
nära. Handelskammaren har nyligen lämnat in en ansökan till regionala strukturfonden för att
arbeta vidare med Kompetenskontraktet och Mentorprogrammet. Det är Region Jämtland
Härjedalen, Östersunds kommun, ett antal kommuner i Västernorrland, Mittuniversitetet och
Handelskammaren som står bakom projektet.
Det är viktigt att näringslivet står bakom satsningen eftersom det då skapas en tydligare
länk mellan företagen och universitetet.
Handelskammaren Mitt finns representerade förutom i MittÖs också i Mittforum som är ett
samarbete mellan Mittuniversitetet, kommunerna i Västernorrland, Östersunds kommun samt
regionerna i de två länen. Det är ett forum för frågor som gemensamt rör Jämtland Härjedalen
och Västernorrland.
Katarina Nyberg-Finn menar att från näringslivets sida upplevs det att det är ”fel” utbildningar
vid Mittuniversitetet, de utbildningar som finns förser det offentliga med kompetens. Hon säger
vidare att det är en viktig fråga att arbeta vidare. Som ett gott exempel lyfter hon det
samverkansavtal som Östersunds kommun har med Mittuniversitetet där kommunen kan vara en
påverkanskraft.
Anni Skoglund är HR-specialist vid Diös fastigheter. Diös fastigheter finns representerade i
MittÖs gruppen. Skälet till deras deltagande är företagets tes att finns det ett universitet i en stad
så finns det företag vilket gagnar Diös egen verksamhet:
Om vi ska etablera oss i en stad ska det vara en positiv befolkningstillväxt och det ska
finnas ett universitet och det ska vara en aktiv stadskärna – det ska hända något i staden.
Vi har då också en viktig del i detta – vi vill förena näringsliv och studenter.
Diös fastigheter har tillsammans med Swedbank tagit initiativ till ett traineeprogram för
ekonomstudenter. ör att öka attraktionskraften på programmet och för att bidra till att studenterna
skulle ha en anledning att stanna i regionen skapades Traineeprogrammet. Programmet går ut på
att några studenter får möjlighet att jobba en dag i veckan vid ett av de deltagande företagen.
28
Under året har sex studenter deltagit. För att fler ska kunna delta måste fler företag delta i
programmet.
DET REGIONALA PERSPEKTIVET
I följande avsnitt redovisas resultat av möten och intervjuer med ett antal regionala aktörer.
LÄRCENTRUM I JÄMTLANDS LÄN
LärCentrum i Jämtlands län är en arena där länets kommuner gemensamt bedriver
utvecklingsarbete och projekt inom ramen för det livslånga lärandet. LärCentrum i Jämtlands län
är organiserat inom regional utveckling i Region Jämtland Härjedalen där stora delar av länets
regionala planering och samordning samlas.
Några exempel på insatser som görs inom ramen för LärCentrum:
En utbildningskatalog11 har tagits fram tillsammans med Mittuniversitetet. Syftet är att
marknadsföra Lärcentra som en plattform för distansstudier, samt marknadsföring av universitet.
De kurser/utbildningar som väljs ut till informationsmaterialet är efterfrågade av näringslivet
eller offentlig sektor i regionen. Det finns ett fokus på distanskurser men kurser vid campus lyfts
även fram.
LärCentrum i de nordliga regionerna/länen (Jämtland Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten) har
initierat ett samarbete med Mittuniversitetet och Umeå universitet gällande vissa efterfrågade
distansutbildningar. Det har hittills handlat om lärare inom matematik och NO, samt
specialpedagoger.
Kompetensplattformen bygger på ett regeringsuppdrag och är en kontinuerlig process vars mål är
att bygga upp ett effektivt och väl fungerande arbetssätt där arbetsliv och utbildning samverkar
för att säkerställa regionens kompetensförsörjning.
Syftet är att inom regionen:
•
•
•
•
Öka kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet
Samordna behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet
Öka samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering
Öka kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de
olika utbildningsformernas nationella mål samt myndighetens ansvar
Inom ramen för Kompetensplattformen arrangeras Branschforum där utbildningsaktörer och
företag/arbetsgivare bjuds in för att diskutera behov och strategier. Vid ett av dessa möten bjöds
11
http://www.larcentrum.se/wp-content/uploads/2015/04/Larcentra_2015_web.pdf
29
studenter från olika IT-program /Yrkeshögskola och distansstudenter) in till en träff med ITföretag. Det arrangerades som ett lunchmöte och Östersunds kommun var medarrangör.
CAMPUS ÅRE
Campus Åre med Lärcentrum är Åre kommuns satsning på det livslånga lärandet. Campus Åre
erbjuder möjligheter för kommuninnevånare till vidareutbildning på hemorten. Sedan starten
2000 samlar Campus Åre idag vuxenutbildning, yrkeshögskola och universitetsutbildningar - en
väg in till studier.
•
•
•
Campus Åre utvecklar och driver yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot
näringslivets behov och därför leder till arbeten.
Campus Åre samverkar med högskolor och universitet för att du ska kunna studera i Åre
kommun
Campus Åre erbjuder dig möjligheter till att läsa in och komplettera gymnasiebetyg.12
De Yrkeshögskoleutbildningar som erbjuds är ”event manager”(från hösten 2015), ”vildmark –
och äventyrsguide”, samt skidlärarutbildning i samarbete med Skistar. Mittuniversitetet erbjuder
Outdoor adventure management. Nordiska designhögskolan i Borås erbjuder sitt andra år i Åre
med inriktning på outdoor. Det finns även flera studenter som läser sjuksköterskeprogrammet
mot Mittuniversitetet samt andra program på distans. De mer ”traditionella” utbildningarna som
Kom Vux, SFI, vård och omsorg finns i Järpen. Åre kommun strategi är att det ska finnas 1000
nya studenter år 2020.
Under 2014 genomfördes 82 tentamen med studenter från Mittuniversitetet vid Campus Åre.
Under vårterminen 2014 var det 17 Outdoorstudenter och under höstterminen samma år började
17 nya studenter. Det är cirka 15 som läser till sjuksköterska, cirka 15 som läser matematik,
ekonomi, bygg, lärare, ekoteknik och andra kurser..
Enligt Kicki Eriksson, rektor vid Campus Åre, är det många av de studerande som vill stanna
kvar i Åre. Många som studerar är ”gamla” Årebor men andra ser det som ett sätt att flytta till
Åre. Just nu finns det en efterfrågan i kommunen på att kunna studera till förskolelärare på
distans. Campus Åre diskuterar ett upplägg med flera lärosäten, vilket det kommer att bli är ännu
inte bestämt.
LÄRCENTRUM ÖSTERSUND
I centrala Östersund finns lärcentrum som en mötesplats för vuxen- och distansstudenter. Karin
Berkö, ansvarig för distansstudenterna, beskriver fördelen med att gå till ett Lärcentrum:
12
Hämtat på Campus Åres hemsida http://www.campusare.se/2013-09-05-09-35-26
30
De slipper åka till annan ort för att tenta. Förutom allt tekniskt stöd som till exempel
snabbt bredband, datorer, skrivare, kopiator finns här studiemiljöer. Här finns både
grupprum och enskilda rum. Och möjlighet till videokonferens.
Ett generellt problem för Lärcentrum är att studenterna har svårt att hitta dit. Vid vissa lärosäten
framgår det på hemsidor att det finns lärcentrum att vända sig till för studiemöjligheter. Andra
lärosäten är sämre på att informera. Det sker ett samarbete med Mittuniversitetet gällande
distansutbildningar och vilka utbildningar som passar att studera via ett Lärcentrum.
PLUGGA PÅ DISTANS
För att få ett studentperspektiv har en intervju genomförts med en student som studerar på
distans från Östersund. Studenten studerar litteraturvetenskap mot Linnéuniversitetet och har
studerat vid flera lärosäten däribland Mittuniversitetet. Målet är nu att komma in på en master på
Linnéuniversitetet. På frågan om varför inte studera vidare vid Mittuniversitetet blir svaret:
Verkade som att Linné hade en intressant master som även den ges på distans.
Fördelarna med att studera på distans är att det är ger en frihet att kunna studera vart som helst
och att han får styra mycket själv. Lärosätet har dock inte uppmuntrat studenterna att ta kontakt
med varandra. Studierna sker hemma, på stadsbiblioteket eller på Mittuniversitets bibliotek.
Kontakt med lärare och andra studenter sker via en webplattform. På frågan om vad som är en
bra studiemiljö svarar studenten så här:
Då ser jag en mötesplats där man kan stöta och blöta sina idéer med andra, både lärare
och studenter.
Nackdelen med att studera på distans är att studierna inte blir lika effektiva som på ett Campus. I
mötet med andra studenter blir dialogen djupare, det är lättare att mötas och prata, vilket ger
bättre idéer och studieresultat. Som distansstudent kan dessa möten ersättas med
videokonferenser men i den här kursen erbjuds inte det.
Jag saknar mötet.
Som distansstudent upplevs ett utanförskap, en student upplever sig inte riktigt veta om hen är
välkommen till olika aktiviteter eller inte.
Om Östersund kommer att arrangera en välkomstfest – skriv tydligt att distansstudenter
är välkomna
På frågan om det nått fram någon information om vilka möjligheter som finns för att bedriva
distansstudier i Östersund blir svaret nej. Någon kännedom om Lärcentrum och dess möjligheter
finns inte. Svaret utvecklas i ett resonemang om att det även är svårt att nå fram med information
som kanske finns på en hemsida eller som kommer som ett mail. Som distansstudent finns det
31
inte heller någon lokalt ansvarig lärare som kan föreslå aktiviteter eller informera om att
Lärcentrum finns.
Tar du del av det studentliv som erbjuds på campus Östersund?
Nej.
Varför inte?
Jag har inte tänkt på det. Jag studerar på en annan skola och ska inte vara med..13
TILLVÄXTSTRÅKET ÖSTERSUND-ÅRE
Region Jämtland Härjedalen har i samverkan med Länsstyrelsen och kommunerna Åre,
Östersund och Krokom startat upp ett projekt ”Samhällsplanering för hållbar
näringslivsutveckling i Åre–Krokom–Östersund”.
Projektets syfte är att stärka den gemensamma arbetsmarknadsregionen genom att bland annat:
•
•
•
•
Underlätta effektiv och hållbar arbetspendling mellan orterna i stråket
Utveckla former för gemensam bostadsförsörjning
Utveckla former för samverkan mellan kommunerna kring service och tjänster för boende
efter stråket
Utveckla samsyn kring näringslivsutveckling efter stråket
SAMLING NÄRINGSLIV
Under 2015 pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för att ena näringslivet för mer
tillväxt i regionen. Camilla Olsson processleder arbetet med åtta företag som uppdragsgivare. De
har gemensamt bildat en ekonomisk förening som kommer att
övergå till ett aktiebolag.
I arbetet ingår även representanter för Region Jämtland
Härjedalen, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner. Fokus
ligger på att
• Verka för önskvärd kompetensförsörjning
• Verka för en attraktiv bild av regionen som plats för att
arbeta, bo och besökare
13
Resultatet av detta samtal blev att studenten besökte Lärcentrum och tyckte det var en bra plats att möta andra
studenter på. Tillsammans med Karin Berkö, ansvarig för distansstudenter vid Lärcentrum i Östersund, enades de
om att han skulle göra en facebook-grupp för att nå distansstudenter i Jämtland Härjedalen. Facebook-sidan finns nu
att ansluta till. https://www.facebook.com/groups/435485623286729/?fref=ts
32
•
Verka för utbyggd infrastruktur
Bolaget arbetar med det övergripande målet att skapa fler arbetstillfällen i regionen med tre
affärsområden:
•
•
•
område ”Näringslivsutveckling” - Branschråd och Fokusområden inledningsvis anställda
av kommunerna men styrda och lokaliserade tillsammans med bolaget.
område ”Science Park” - Arbete med Kompetensförsörjningsfrågor
område ”Destinationsutveckling” - Bilden av regionen
Här finns det goda förutsättningar att samverka med studenterna genom att erbjuda praktikplatser
och examensjobb. Studenterna kan även involveras i att utveckla Mid Sweden Science Park.
Camilla Olsson lyfter en science park i Tampere, Finland som ett gott exempel att titta närmare
på.14
Vårt MSSP är inte utvecklat av studenterna – det saknas färg, form, liv och rörelse!
ÅRETS STUDENTSTAD
Sveriges förenade studentkårer är en sammanslutning av studentkårer som representerar 275 000
studenter och doktorander vid Sveriges universitet och högskolor.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) utlyser utmärkelsen Årets studentstad och har så gjort
sedan 1999. Syftet är att uppmärksamma en stad utifrån värderingar som gagnar studenterna
utifrån flera perspektiv. Det är ett sätt att lyfta fram det som SFS anser vara viktigt för
studenterna. SFS tillsätter en jury som väljer ut en ansökan som fångar intresset utifrån ett antal
kriterier. Det kan vara något innovativ, något som sticker ut. Sedan gör de telefonintervjuer för
att få ansökan bekräftad och för att ställa fördjupningsfrågor. Under läsåret 2011/2012 tog SFS
en paus och utvärderade själva ansökningsförfarandet. Då togs ett enklare ansökningssystem
fram som i tillägg till ansökan bygger på en uppföljande kontakt där intervjuer genomförs med
kontaktpersoner i kommunen.
Anna Wallgren, kommunikationsansvarig vid SFS menar att utmärkelsen är har ett stort
marknadsföringsvärde för staden. Priset som erhålls är logotypen Årets studentstad som
kommunen sedan får använda hur länge de vill. Utmärkelsen delas ut under april månad och då
dyker den upp i alla möjliga sammanhang där studenterna kan se den.
Det visar även att det är en stad som man kan satsa på – de tänker på oss efter studierna
också – en hållbar plats för studenter.
14
Möte med Camilla Olsson, processledare för näringsplattformen, 15 april 2015.
33
Den stad/kommun som erhåller utmärkelsen får arrangera SFS fullmäktige där priset delas ut.
Följande kriterier ska uppfyllas och beskrivas i en ansökan:
•
•
•
•
•
En studentstad med samarbeten för studenternas bästa.
En förutsättning för en levande studentstad är ett väl fungerande samarbete mellan
lärosäte, studentkår, kommun och arbetslivet i regionen. Här ska beskrivas vilken roll
studenterna har, hur samverkan ser ut med arbetslivet etc. Det kan vara enskilda
satsningar, ett utvecklingsprojekt eller en långsiktig god relation. Syftet är att det ska
gynna studenternas närvaro i staden eller i regionen.
En studentstad som värnar om alla studenter.
En studentstad ska vara inkluderande för alla delar av en students vardag. Med
inkludering menas i bred mening perspektiv som mångfald och tillgänglighet. En
studentstad som värnar alla studenter.
En studentstad att studera, leva och trivas i.
En studentstad ska kunna erbjuda en bra miljö att studera, leva och trivas i. Hur skapas
förutsättningar för en bra studiemiljö på lärosätet och för att studenter ska kunna leva och
bo i staden? Det handlar om att ha ett bra boende, att campus fungerar och att studenten
kan leva och trivas i staden.
En studentstad med ett fungerande studentinflytande.
En studentstad ska ha ett fungerande studentinflytande på alla nivåer inom områden där
studenternas situation och behov står i fokus. Här ska beskrivas hur studenterna
inkluderas i olika beslut som rör deras studentmiljö eller utvecklingen av staden/regionen
SFS fullmäktige, SFSFUM
Om studentkåren vid ert lärosäte får möjlighet att arrangera SFS fullmäktige år 2017, hur
skulle er stad sätta sin prägel på arrangemanget?
ANALYS
För utvecklingen av Region Jämtland Härjedalen är Mittuniversitetet en central och viktig aktör.
I den här rapporten är det främst studenterna som utgör fokus. Studenterna bli viktiga
ambassadörer för staden/regionen, de blir även viktiga spelare på arbetsmarknaden. De har en
roll under studietiden i kontakter till arbetslivet likaväl som efter studietiden då de kan bidra med
sin kompetens. De offentliga organisationerna tillsammans med näringslivet är de som måste
initiera samarbeten med studenterna. Genom de insatser och verktyg som Mittuniversitetet
skapat som Mentorprogrammet och Kompetenskontraktet finns det goda förutsättningar att
vidareutveckla dessa i ett regionalt perspektiv.
En idé som framkommit i en workshop arrangerad av Mittuniversitet är en studentsummit. Syftet
är att involvera studenterna i aktuella regionala utvecklingsfrågor. Ytterligare ett initiativ som
kommer från Studentkåren är ”Sustainable September”. Studentkåren planerar för en vecka med
aktiviteter samtidigt som introveckorna vid terminsstarten. Syftet är att lyfta aktiviteter i
34
hållbarhetens tecken. De söker samarbetspartner och där kan Region Jämtland Härjedalen ta en
aktiv roll.
För att ytterligare stärka studenternas inflytande i frågor som är viktiga för studentmiljön
arrangerades en Studenttävling.15 Syftet med den var att initiera idéer som kunde förbättra
studentregionen och/eller campusområdet. Satsningen bör vara återkommande för att visa att
detta är en plats där studenter kan påverka sin egen studentmiljö och där deras inflytande tas på
allvar.
Mötesplatsens betydelse återkommer i samtal och intervjuer. Det framgår även av den studie som
gjorts vid Göteborgs universitet att mötet mellan människor är en grundförutsättning för att
skapa attraktiva och kreativa platser. Vid campus Östersund finns Ljushallen som en mötesplats.
Den är i stort sett bra utifrån att det finns tillgång till sittplatser, studenterna kan köpa kaffe och
lunch, de kan mötas. I den här undersökningen har det framkommit att den har sina brister i form
av kapacitet och mysighetsfaktor. Intressant i sammanhanget är att ingen nämner Studenternas
hus som en plats att utveckla. Flera av de idéer som kom in till Studenttävlingen hade koppling
till mötesplatser. Att utveckla arenor för möten på studenternas villkor är en framgångsfaktor.
En framgångsfaktor som redan idag finns på Campus Östersund är en blandning av akademiska
och icke-akademiska funktioner vilket bidrar till en interaktion mellan olika kunskapsmiljöer.
Campusområdet har också en tydlig identitet genom den fysiska miljön som utgörs av ett
gammalt militärområde. Arkitekturen bidrar till en tydlig och enhetlig känsla av campus. I
princip ligger campus i stadens centrum men frågan är om den finns mentalt. Om en
framgångsfaktor för att vara en attraktiv studentstad är att vara närvarande i närmiljön borde det
förstärkas genom att campus och Mittuniversitetet blir mer synliga i staden.
Mid Sweden Science Park är ett bra exempel på en samverkansmiljö där Mittuniversitetets
samverkansavdelning, inkubatorn, ett antal företag och näringslivsorganisationer delar på samma
lokaler. Där kan en mix ske av olika grupper och parallella aktiviteter. En utvecklingsmöjlighet
är att skapa ett större utrymme för studenter att ta plats i lokalerna och att låta dem delta i
utvecklingen av MSSP. Ett exempel att titta närmare på är den science park som finns i Tampere,
Finland.
Inom området marknadsföring av campus Östersund och studentstaden Östersund finns det
utvecklingsmöjligheter. Många av de som blivit intervjuade lyfter det unika med att
Mittuniversitetet finns i en fjällnära miljö. Det framgår även att många som studerar vid campus
Östersund har ett tydligt friluftsintresse. Flera av de kommuner som deltagit i studien har ett väl
etablerat samarbete mellan kommunikationsavdelningen vid kommunen och
universitetet/högskolan. Mittuniversitetets uppgift är att rikta resurser på att marknadsföra
15
Studenttävlingen finansierades av Region Jämtland Härjedalen i projektet Innovativa Jämtland Härjedalen, och
var en del av uppdraget att genomföra denna undersökning.
35
universitetets utbildningar och forskningsmiljöer. Ett samarbete med kommunens
kommunikationsenhet skulle dock bidra till att stärka bilden av orten Östersund, det fjällnära och
Mittuniversitetet. Hur det ska ske måste vara en överenskommelse mellan kommunen och
universitetet.
Fjällen och Vinterstaden är starka varumärken vilket bidrar till att de som är intresserade av den
typen av fritidsaktiviteter väljer att studera i Östersund (om de hittar den utbildning de är
intresserade av). Det ska understrykas, att det är utbildningen som kommer först i studenternas
val av lärosäte. Det finns en risk med att ensidigt lyfta fram friluftsaktiviteter då det riskerar att
stänga ute studenter med andra intressen. För att dessa studenter ska känna sig välkomna och få
ett intressant studentliv kan det vara på plats att bredda informationen om stadens utbud. Här
krävs en balansgång i att använda fjällen i marknadsföring och samtidigt lyfta stadens kultur- och
fritidsutbud. En idé som kom fram i Studenttävlingen var att synliggöra de kulturaktiviteter som
sker i Östersund för studenterna. Resultatet av idén blev ett samarbete med en förening som just
nu arbetar med att ta fram en app som syftar till att synliggöra kultur- och kulturarbetare i
kommunen. Samarbetet kommer att bestå av att en student deltar i framtagandet av appen för att
säkerställa ett studentperspektiv. Genom att Studenttävlingen kan bidra till ett konkretisera en idé
visar regionen och kommunen att det finns möjligheter att påverka sin studentmiljö.
Närhet till allt är något som framkommer i enkäter och intervjuer. Staden är lagom liten med det
utbud som behövs. Studentbostäderna finns i de centrala delarna av Östersund vilket underlättar
studentens vardag. Vissa bostäder ligger på Frösön och i Odensala. Arbetet med att erbjuda
studenterna billiga bussbiljetter bör fortsätta. Det kan vara på plats att Östersunds kommun
hjälper Studentkåren i detta arbete. Den idé som framkommit om att arrangera en välkomstfest
för alla nyinflyttade Östersundsbor är ett bra initiativ. Välkomstfesten blir en del av en kampanj
som syftar till att välkomna studenterna. Det är viktigt att involvera så många som möjligt i den
kampanjen för att det ska få ett ordentligt lyft. Arbetet med Melodifestivalen kanske kan stå som
förebild.
Intro- och framtidsmässorna vid campus är viktiga mötesplatser mellan studenterna och det
regionala/lokala samhället. Vid dessa mässor finns det möjlighet att visa upp sig som
studieförbund, föreningar, arbetsgivare. Att göra dessa mässor till professionellt arrangerade
mötesplatser borde vara av intresse för företag såväl som offentliga organisationer. Det är ca 500
nya studenter som kommer till campus varje år. De utgör en viktig målgrupp för regionens
utveckling.
Mittuniversitetet arbetar bra med entreprenörskap och arbetslivsanknytning. Det finns flera
satsningar som stärker studenter och forskares entreprenörskap. Det genomförs även flera
insatser som stärker studenternas nätverk och kontakt med arbetslivet. Mentorprogrammet är en
sådan lyckad satsning där andelen deltagare (studenter och företag) ökat under de år det funnits.
Det som kan vara intressant att titta närmare på hur deltagande företag är spridda i regionen, idag
är nästa alla deltagande företag från Östersund. Handelskammaren Mitt, som har medlemmar i
36
hela regionen Jämtland Härjedalen och Västernorrlands län, har ansökt om medel för att driva ett
regionalt projekt. Projektet kommer att innehålla Kompetenskontraktet och Mentorprogrammet.
Fördelen med att Handelskammaren är projektägare är att det finns en tydlig koppling till
företagen i hela regionen. Det är annars ett problem som flera lyfter fram, att få fler företag
intresserade av samarbete med Mittuniversitetet. Genom detta projekt finns stora möjligheter att
få till god samverkan.
När det handlar om studenternas möjligheter på den regionala arbetsmarknaden lyfts den frågan
genom Kompetensplattformen. Där är arbetet fokuserat på matchningen mellan utbildningar och
olika branschers behov. Det ökar naturligtvis regionens attraktionskraft om det finns möjligheter
till jobb efter studierna.
Här finns det plats för de offentliga organisationerna att vara goda förebilder. Region Jämtland
Härjedalen och kommunerna borde ingå i Kompetenskontraktet. Det skulle gynna dem som
arbetsgivare och det skulle gynna kommunernas utveckling. Exempelvis kan en student göra ett
examensjobb i en kommun. Examensjobbet kan vara att utreda en frågeställning som kommunen
vill utveckla. Kommunerna som deltagit i denna studie lyfter fram andra typer av samarbeten
som exempelvis kommundoktorander. Här måste man utgå från den egna kommunens
förutsättningar men det är viktig att se samverkan med Mittuniversitetet som en möjlighet.
Många av kommunerna i Jämtland Härjedalen har ett sjunkande invånarantal som påverkar
möjligheten att erbjuda bra kommunal service till befolkningen. Att samverka med
Mittuniversitet kanske kan öppna för nya möjliga lösningar.
I alla satsningar som handlar om arbetsmarknaden är det viktigt att studenterna får möjlighet att
delta och påverka utformandet av projekt och insatser.
Distansstudenterna är också en viktig målgrupp för regionens utveckling. Distansstudier
möjliggör ett boende i regionen samtidigt som en möjlighet att utbilda sig. Om näringslivet är
kritiska till den inriktning Mittuniversitet har i Östersund så finns all möjlighet till
kompetensförsörjning genom distansstudenter. Det som skulle behövas är en bättre information
vid lärosäten att Lärcentrum finns i alla kommuner. Lärcentrum är en mötesplats och skulle
kunna utvecklas än mer till en kreativ plats för studenter att mötas över programgränser.
En viktig del som genomsyrar hela denna rapport är studentinflytandet. MittÖs är en bra arena
för att studenternas frågor ska komma högt upp på beslutsfattarnas agenda. Under arbetet med
den här rapporten har även Region Jämtland Härjedalen genom innovationsprojektet tagit
betydande steg för att närma sig studenternas möjligheter att bidra till utvecklingen i regionen.
De initiativ som tagits bör fortsätta och kanske kan MittÖs breddas med en representant från
Region Jämtland Härjedalen.
37
ÅTGÄRDSFÖRSLAG
De åtgärdsförslag som presenteras bygger på studien men även andra idéer och förslag om
framkommit under tiden arbetet med studien pågått. Se även de förslag som finns under
rubriken ”Internationella studenter – en studie”.
INNAN STUDENTEN KOMMER TILL ÖSTERSUND
•
•
•
Reklamfilm om Östersund som studentstad
Samverkan mellan kommunens och Mittuniversitetets kommunikationsenhet gällande
vissa insatser
Östersunds kommun borde marknadsföra sig mer som studenstaden
UNDER TIDEN SOM STUDENT I ÖSTERSUND
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Välkomstfest
Bredda informationen vid Introdagarna
Förbättra informationen gällande Bostadsgarantin
Skapa fler mötesplatser på Campus och i staden – på studenternas villkor
Årligen arrangera Studenttävlingen
Stödja Studentkåren i arbetet med Bästa festen
Arrangera studiesociala aktiviteter i staden, som ex paket åka skidor i
Gustavsbergsbacken
Fånga upp distansstudenterna genom att synliggör att de är välkomna på aktiviteter och
annat som erbjuds
Sustainable september tillsammans med student summit – en arena, mötesplats där
studenterna bidrar till samhällsutvecklingen.
EFTER STUDIERNA – KOPPLING TILL ARBETSLIVET
•
•
•
•
•
•
•
Anslut offentliga arbetsgivare till Kompetenskontraktet
Ta fram en ”handbok” som underlättar för arbetsgivare att ta emot praktikanter
Förstärk framtidsmässan med ytterligare arbetsgivare
Erbjud studenter att arrangera ett mingel mellan företag och studenter på studenternas
villkor
Arrangera studentsummit – ett årligen återkommande event som syftar till att involvera
studenterna i regionala utvecklingsfrågor
Sommarstudentkontoret. Studenter anställs under en sommarperiod för att jobba med
regionala utvecklingsfrågor och utmaningar.
Bjud in en representant från region Jämtland Härjedalen till MittÖs (som adjungerad eller
ordinarie ledamot)
38
ANSÖKAN ÅRETS STUDENTSTAD 2017
I ansökan till Årets studentstad är det studenternas inflytande på de frågor som är relevanta för
deras studietid i staden/regionen som ska framträda. Det kan vara på plats att lyfta några
konkreta intressanta satsningar eller pågående processer som mentorprogrammet och
kompetenskontraktet. Beskriv hur studenterna är aktivt deltagande i de satsningar som pågår. En
styrka kan även vara att lyfta in det regionala perspektivet, att beskriva hur arbetet med att stärka
regionens innovationskraft hänger samman med en attraktiv studentmiljö.
Välkom
stfest
Student
tävlingen
Intromässa
Sustainble
September
Framtids
mässa
Studentsum
mit
Intromässa
En studentstad med samarbeten för studenternas bästa.
MittÖs, mentorprogram, kompetenskontrakt, entreprenörskapssatsningar, traineeprogrammet
En studentstad som värnar om alla studenter.
Välkomstfesten – mångfald & inkluderande
En studentstad att studera, leva och trivas i.
Boendet, aktiviteter, bussar. Bästa festen. Nära till fjällen. Kulturaktiviteter.
En studentstad med ett fungerande studentinflytande.
Mötesplatser på studenternas villkor, låt dem skapa själva. Beskriv Studenttävlingen,
studentsummit, Sustainable September.
39