Översiktsplan, samrådsredogörelse
Samrådsredogörelse 2015-04-28 Samrådsredogörelse Översiktsplan för Söderköpings kommun Upprättad: 2015-04-28 Samrådsförslag upprättat den 6 november 2012 Samrådstid: 2012-11-23 – 2013-02-08 Remisstid: 2012-11-23 – 2013-02-08 Granskningsutställning: 2015-05-01 – 2015-07-01 1(43) Dnr: BMN 2012-242 Samrådsredogörelse 2015-04-28 2(43) Dnr: BMN 2012-242 Innehåll 1. Sammanfattning ........................................................................................................................ 2 2. Beredning av ärendet ................................................................................................................ 3 Samrådsmöten och annonsering 4 Samrådshandlingarna 4 Samrådsmöten 5 3. Lista över remissinstanser och inkomma yttranden ............................................................ 5 4. Inkomna synpunkter ................................................................................................................ 6 Statliga och regionala remissinstanser............................................................................... 6 Grannkommuner ............................................................................................................... 18 Kommunala remissinstanser ............................................................................................ 19 Lokala organisationer, intresseföreningar, företag och privatpersoner ..................... 21 Politiska partier (samlat svar, se längst ned i avsnittet) ................................................ 24 5. Remisslista ................................................................................................................................ 37 6. Revidering av samrådshandling ÖP ..................................................................................... 38 7. Minnesanteckningar från samrådsmöten ............................................................................. 42 8. Länsstyrelsens yttrande .......................................................................................................... 43 1. Sammanfattning Ett samrådsförslag är till för att diskuteras. När översiktsplanen sändes ut på samrådsremiss fanns fortfarande ett antal olösta frågeställningar. Det framgår inte minst av den interna remissen till kommunens politiska partier. Sammantaget anser de politiska partierna att det fortsatta arbetet med översiktsplanen bör fokuseras på att få med ett hållbarhetsperspektiv, dvs. de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska genomsyra planen och utbyggnadsförslagen. Att översiktsplanens utvecklingsstrategi handlar om att bygga vidare på det befintliga, skapa förutsättningar för god kollektivtrafik och bra service behöver få en tydligare plats i översiktsplanen. Kopplingen mellan översiktsplanens utvecklingsstrategi och valet av utbyggnadsområden behöver bli bättre. Flera av utbyggnadsområdena och planens ställningstaganden behöver diskuteras igenom politiskt. Samrådsredogörelse 2015-04-28 3(43) Dnr: BMN 2012-242 Länsstyrelsen lämnar också flera synpunkter. De önskar att kommunen försöker göra översiktsplanen mer tydlig. Vissa av utbyggnadsområdena är i konflikt mer riksintressen eller natur- och kulturvärden och behöver beskrivas ytterligare hur de ska utformas för att inte skada intressen och värden. Kommunens syn på jordbruksmark, strandområden, vindkraft och landsbygdsutveckling i strandnära läge behöver förtydligas. Miljökonsekvensbedömningen som finns till planen kan inte anses uppfylla lagkraven. E.on Sverige, Vattenfall Eldistribution och Östgötatrafiken har också lämnat synpunkter inom sina respektive verksamhetsområden. Grannkommunerna Linköping och Norrköping har lämnat synpunkter Synpunkterna berör mellankommunala intressen som vindkraft och trafik/bostadsplanering. Några privatpersoner, lokala företag och föreningar har också lämnat synpunkter. Synpunkterna berör föreslagna utbyggnadsområden och skyddade områden. Läsanvisning I avsnitt 2. Beredning av ärendet beskrivs förfarandet från uppdraget till granskningshandling. I avsnitt 3. Lista över remissinstanser och inkomna yttranden och 4. Redogörelse för inkomna synpunkter redogörs inkomna skriftliga yttranden. Avsnitt 5. Remisslista är en lista över remissinstanser som fick handlingen utsänd. I avsnitt 6. Förändringar efter samråd beskrivs sammanfattande de ändringar som översiktsplanen genomgått sedan samråd. Avsnitt 7. Minnesanteckningar från medborgardialog och samrådsmöten redogör för de synpunkter som diskuterades vid dialog- och samrådsmötena. Avsnitt 8. Länsstyrelsens yttrande är länsstyrelsens yttrande i sin helhet. 2. Beredning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 november 2012 att ett förslag till översiktsplan för Söderköpings kommun samt VA-plan skulle vara föremål för samråd. Översiktplanen kommer att ersätta den tidigare planen som antogs 2006. Samrådsredogörelse 2015-04-28 4(43) Dnr: BMN 2012-242 Samrådsmöten och annonsering Inför arbetet med översiktsplanen höll kommunen sex allmänna möten i form av medborgardialoger med workshops. Resultatet av dessa möten bearbetades och sammanställdes till ett diskussionsunderlag för ställningstagande som lämnades till KSAU. Diskussionsunderlaget behandlades den 14 augusti 2012 och den 6 november 2012 fattade KSAU beslut om att planförslaget skulle vara föremål för samråd. Det har under samrådsperioden hållits tre samrådsmöten. Det första i kommunhuset i form av öppet hus, de andra två i Västra Husby och Sankt Anna. Annons om mötet infördes i de tre lokala tidningarna och en inbjudan sändes till en bredare lokal krets (se avsnitt 4). Under samrådstiden har även planen funnits tillgänglig på biblioteket Stinsen, kommunhuset och på kommunens hemsida. Planförslaget, ÖP12, har varit på för samråd under tiden 23 november 2012 till 8 februari 2013. Annonsering om samrådet har skett genom att en fyrfärgsannons har införts i Norrköpings Tidningar, Folkbladet och Länstidningen 23 respektive den 24 november 2012. Annonsering om samrådet i Sankt Anna skedde den 12 januari 2013 i Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Förlängning av samrådstiden från den 24 januari till den 8 februari. Annonsering av förlängning av samrådstid skedde den 25 januari 2013 i länstidningen respektive den 26 januari i Norrköpings Tidningar och Folkbladet. I annonserna samrådstid, samrådsutställningar och tid och plats för samrådsmöten redovisats. Samrådshandlingarna Följande handlingar utgör samrådsförslag till ny översiktsplan för Söderköpings kommun, ÖP12: - Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12, Vision och strategier. Bilaga 1: Kartor (3 stycken) Bilaga 2: Planeringsunderlag Bilaga 3-7: Bedömningar av miljöpåverkan VA-plan Samtliga handlingar har funnits tillgängliga på Söderköpings kommuns hemsida och varit utställda på Stinsen och i kommunhuset. Samrådsredogörelse 5(43) 2015-04-28 Dnr: BMN 2012-242 Samrådsmöten Allmänna samrådsmöten har hållits - I kommunhuset, Storängsallén 20, Söderköping, tisdagen den 11 december 2012 kl 16-20 I Västra Husby tisdagen den 8 januari 2013 kl 18.30 I Sankt Anna torsdagen den 17 januari 2013 kl 18.30 Annonser om dessa möten har införts i Norrköpings Tidningar, Folkbladet och Länstidningen. Minnesanteckningar har förts vid samtliga möten och som biläggs samrådsredogörelsen (bilaga 1). Förslaget har sänts på bred remiss, se avsnitt 4 för samtliga remissinstanser. Inför granskning I augusti 2013 hölls en workshop för kommunen förtroendevalda. Tjänstemän från Kommunstyrelseförvaltningen och Tekniska förvaltningen deltog också. Minnesanteckningar sammanställdes och omarbetning av planförslaget påbörjades. I februari 2015 tillsattes en politisk referensgrupp för översiktsplanearbete och ett färdigt förslag kunde presenteras i början av april. Kommunstyrelsen fattade beslut om granskning av översiktsplanen den 21 april 2015. 3. Lista över remissinstanser och inkomma yttranden Statliga och regionala remissinstanser Länsstyrelsen E.on Sverige AB Vattenfall Eldistribution AB Trafikverket Östgötatrafiken Lantmäterimyndigheten Yttrande Inkom datum Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Ingen erinran 2013-02-08 2013-01-22 2013-02-18 2013-02-08 2013-12-20 2013-01-08 Grannkommuner Linköpings kommun Norrköpings kommun Åtvidabergs kommun Yttrande Se nedan Se nedan Ingen erinran Inkom datum 2013-02-14 2013-01-29 2013-02-14 Kommunala remissinstanser Barn- och utbildningsnämnden Yttrande Se nedan Inkom datum 2013-02-08 Samrådsredogörelse 6(43) 2015-04-28 Dnr: BMN 2012-242 Bygg- och miljönämnden Ramunderstaden Tekniska nämnden Socialnämnden Se nedan Se nedan Se nedan Ingen erinran 2013-01-23 2013-01-24 2012-12-15 2012-12-19 Lokala organisationer, intresseföreningar, företag och privatpersoner Söderköpings ryttarförening Östra Ryds församling Privatpersoner 1 och 2 Privatpersoner 3 och 4 Mons camping och stugor ED bygger drömmar Yttrande Inkom datum Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan 2012-07-26 2013-01-23 2013-01-24 2013-02-07 2013-02-01 2013-04-17 Politiska partier Allianspartierna i Söderköping Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet och CUF Miljöpartiet De Gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Yttrande Se nedan Inkom datum 2013-02-10 Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan 2012-10-05 2012-10-02 2013-02-08 2012-10-05 4. Inkomna synpunkter Statliga och regionala remissinstanser Länsstyrelsen Kommentar Allmänt och övergripande Det är bra att utbyggnad på kort och lång sikt framgår av bilagda kartor men en enklare beskrivning av utredningsområdena, D4 eller planerad inriktning behövs för att få en tydligare bild av kommunens avsikter med dessa områden. Länsstyrelsen anser också att planen skulle vinna på om genomförandeperioden fram till 2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i Utbyggnadsområden och utredningsområden ses över så att det på ett tydligare sätt framgår hur kommunen anser att marken ska användas. form av ett handlingsprogram. Länsstyrelsen anser också att planen skulle vinna på om genomförandeperioden fram till 2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i Matrisen över utvecklingsområden i kommunen kan ses som Samrådsredogörelse 2015-04-28 7(43) Dnr: BMN 2012-242 form av ett handlingsprogram. en handlingsplan. Generellt behöver planen kompletteras och bearbetas Markanvändningskartan förenklas och kompletteras med schematiska kartor. redovisningstekniskt för att fullt ut kunna uppfylla innehålls- och tydlighetskraven enligt 3 kap 6 § plan och bygglagen. Bland annat behöver i planen tillföras tydligare kartor i större skala. En annan aspekt på kravet på tydlighet är att precisera i vilka avseende som en del äldre fördjupade översiktsplaner är aktuella och avses att tillämpas. Länsstyrelsen bedömer att MKB i stort tar upp de frågor som behövs men att betydande bearbetningar och kompletteringar måste göras för att MKB:n ska anses uppfylla kraven på innehåll enligt 6 kap 12§ miljöbalken. Planens övergripande inriktning Länsstyrelsen ser det som synnerligen angeläget att samverkansplanen och dess inriktningar med bäring på den fysiska samhällsplaneringen Ett urval av relevant information i kartorna kommer att ske inför granskning. Information om aktuella fördjupningar och tillägg av översiktplanen ses över. En karta tillförs. En omfattande revidering av MKB ska göras inför granskningen. En konsekvensbedömning med inriktning mot hållbar utveckling tas fram. BSPA området kommer beskrivas under utvecklingsområden i granskningshandlingen. arbetas in i kommunens översiktsplan, både för BSPA-området och för angränsande delar av skärgården Länsstyrelsen delar kommunens övergripande syn på inriktningen men anser att planen gärna får bli mer konkret när det gäller att reservera lämplig mark för vindkraftsetableringar. Riksintressen enligt 3 kap och 4 kap miljöbalken Länsstyrelsen bedömer att planförslaget behöver bearbetas så att samtliga förekommande riksintressen blir korrekt redovisade och att kommunens Kommunen avser inte att reservera speciella platser som mer lämpliga för vindkraftverk. Detta synsätt framgår också i det tematiska tillägg för lokalisering av vindkraft, antagen 2009, och som aktualiseras i nu framtagen ÖP. Att värna om Söderköpings natur- och kulturmiljöer är ett intresse även från kommunens sida. Att i Samrådsredogörelse 2015-04-28 avsikter för att tillgodose dessa riksintressen framgår på ett tydligare sätt. Även miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av hur aktuella riksintressen kan komma att påverkas av planen behöver bli mer utförlig. 4 kap miljöbalken – Skärgården Länsstyrelsen anser att detta riksintresse är mycket ofullständigt redovisat. Särskilt viktigt är att kommunen klargör vilka hänsynstaganden som krävs i den fortsatta planeringen för att riksintresset ska säkerställas långsiktigt helhetsperspektiv. Naturvård För riksintresseområdet Örtomta (NE 49) saknas beskrivning. 8(43) Dnr: BMN 2012-242 ett tidigt skede av planeringen sammanställa det underlag och göra de undersökningar som krävs är nödvändigt för att få en bra utbyggnad av staden. Avgränsningar av riksintressena förtydligas i karta. Särskild bilaga över kommunens samtliga riksintressen och Natura 2000 läggs till. Bedömning av hur planens förslag till bebyggelseutveckling mm kan komma att påverka förekommande riksintressen behöver vidareutvecklas. Särskilt stor påverkan från planförslaget kan förväntas på Norra Finnö och övriga skärgårdsområdet. Natura 2000 Länsstyrelsen efterlyser en redovisning av Natura 2000-områden på samma sätt som andra riksintressen. Kulturmiljövård Materialet behöver enligt Länsstyrelsen påtagligt bearbetas och förbättras i syfte att öka tydligheten och visa hur samtliga riksintressen för kulturmiljövården skall tillgodoses. Friluftsliv Med nuvarande redovisning går inte att ta ställning till om förslagen kommer att kunna accepteras med hänsyn till riksintresset. Länsstyrelsen välkomnar att kommunen redan nu i översiktsplaneringen redovisar en närmare analys av förutsättningarna att samordna riksintressets behov och de förekommande utbyggnadsanspråken. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det för närvarande sannolikt inte föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna för luft kommer att överskridas inom Söderköping kommun. Det är dock viktigt att kontroll sker av hur luftmiljön utvecklas så att förebyggande åtgärder Mätningar av NOx görs en gång om året. Utifrån trafikflöden och korrelationen med NOxhalter görs kontinuerligt beräkningar av partiklar. Under 2016 kommer mätning av partiklar att Samrådsredogörelse 2015-04-28 för att inte riskera överskridande, kan vidtas i ett tidigt skede. I planens MKB bör närmare klargöras hur förslaget kan antas påverka möjligheten att klara normerna. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att planen tillförs en beskrivning av planeringsförutsättningarna vad avser miljökvalitetsnormer för vatten samt hur kommunen avser att följa dessa normer. Mellankommunala frågor Bortsett från de frågor som kommunen räknar upp som 9(43) Dnr: BMN 2012-242 göras. Ovanstående kommer att förtydligas i texten. MKB kommer att förbättras till granskningshandling. Tillägg om att en åtgärdsplan bör tas fram där eventuella överskridanden av MKN för vatten kartläggs och prioritering och åtgärder föreslås. Tillägg i kapitel om regional samverkan. mellankommunala, kan även uppmärksammas den pågående översiktsplaneringen i skärgården. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen konstaterar att inget LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge) är utpekade i samrådsförslaget. Det är viktigt att den frågan utreds om kommunen vill kunna tillämpa reglerna för LIS. Övriga allmänna intressen Strandområden Generellt saknas en viljeyttring med kommunens strandområde och hur kommunen ser på de värden som finns i de strandnära områdena. Länsstyrelsen välkomnar en vidareutveckling av planen i dessa frågor. Naturvård och friluftsliv De värdefulla ekmiljöerna, bl a norr om kanalen, bör beskrivas mer Ställningstagande om LIS förtydligas. Det bör göras en noggrann utredning av lämpliga områden när så blir aktuellt. I Söderköpings kommun finns efterfrågan på landsbygdsutveckling i strandnära läge främst i skärgården. Strandskyddet förtydligas i granskningshandlingen. Kommunen förespråkar en restriktiv hållning i mer opåverkade områden, medan områden som idag redan är (delvis) ianspråktagna ska kunna planläggas för bebyggelse. Detta följer också den linje som länsstyrelsen håller i det nya beslutet om utvidgat strandskydd. Kommunens syn på området norr om kanalen har ändrats. Vid detaljplaneläggning Samrådsredogörelse 2015-04-28 noggrant så att deras tillväxtbetingelser inte riskerar att skadas. För övrigt bedömer Länsstyrelsen att planförslaget har tagit god hänsyn och beaktat värdefullt grönområde inom kommunen. Kulturmiljövård Ett stort behov finns också ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om förekommande kulturmiljövärden. Detta bör i första hand ske genom att 10(43) Dnr: BMN 2012-242 kommer förutsättningarna för naturlivet att analyseras ytterligare. Arbetet med ett kommunalt kulturmiljöprogram pågår. ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram som sedan i relevanta delar inarbetas i översiktsplanen. Jord- och skogsbruk Länsstyrelsen anser att kommunens syn på hushållning med värdefull jordbruksmark bör förtydligas i planen. Det gäller i tätortens närhet men också på landsbygden. Inte minst för landsbygden är det angeläget med klara riktlinjer inför behandling av bygglov/förhandsbesked för nya Genom ett förtydligande av kommunens utvecklingsstrategi kommer även kommunens syn på jordbruksmark och landsbygdsutveckling bli tydligare. tomters lokalisering. Ställningstagande djurhållning i strategidelen kan gärna kompletteras med hjälp av Skåne läns Hästar och bebyggelse (2004:17) samt Boverkets Ställningstagandet ses över. Planering för och invid djurhållning (2011:6). Se även Norrköpings tillägg till ÖP Miljö- och riskfaktorer. Miljö- och riskfaktorer Buller Kommunen bör i sin ÖP redovisa sina egna ambitioner när det gäller Bullerriktlinjerna förtydligas i avsnittet om Miljö, hälsa och säkerhet. olika typer av omgivningsbuller och ej enbart hänvisa till Trafikverkets målsättning att klara 65 dB(A) utomhus. Förorenade områden Avsnittet om förorenad mark kan med fördel vidareutvecklas så att det Avsnittet om förorenade områden förtydligas klargör kommunens strategier för att hantera förorenade områden vid ändrad markanvändning och exploatering såväl som i övriga fall. Elektromagnetiska fält Vid fysisk planering, bygglovgivning etc. är det mycket viktigt att följa de rekommendationer om magnetfält och hälsorisker från 2009 som de fem Söderköpings kommun använder de skyddsavstånd som Strålsäkerhetsmyndigheten Samrådsredogörelse 2015-04-28 myndigheterna Boverket, AMV, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och 11(43) Dnr: BMN 2012-242 föreskriver strålsäkerhetsmyndigheten med anknytning till magnetfält tagit fram och i en kommunpolicy fastlägga skyddsavstånd för olika verksamheter i form av kraftledningar, transformatorstationer etc. Klimatanpassning Kommunen behöver i det fortsatta arbetet analysera högsta kända vattennivå i omgivande recipienter till tätorter och samhällen om så ej redan är gjort. Till den högsta kända nivån skall man lägga till en bedömning i enlighet med klimatscenarierna och med tillägg för viss säkerhetsmarginal. Resultaten bör sedan tydliggöras i planeringsunderlag så att kunskapen om lägsta nivå för bebyggelse blir allmänt känd. Kommunens avsikt är att göra en löpande översyn av klimatfaktorerna, med start i den nya översiktplanen för Söderköpings stad. I alla detaljplaner där högsta vattennivå är aktuell att beakta ska så göras. Översiktsplanen innehåller också en bilagd VA-plan vilken avses att följas Klimatperspektivet beaktas i den kommande upp vart fjärde år när översiktsplanen aktualiseras. Det är viktigt att VA-planen effekter och konsekvenser av klimatets förändringar beaktas i texten, i föreslagna utredningar och åtgärder för att säkra dricksvattenförsörjning i ett generationsperspektiv. Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling Västra Husby kyrka: Typ och omfattning av exploateringen intill Västra Hus by kyrka, som är upptaget i det regionala programmet, anges inte i planen men området ligger precis söder om kyrkan och kan i hög grad påverka kyrkomiljön. Östra Ryd: Typ och omfattning av exploateringen intill Östra Ryd kyrka anges inte i planen men området ligger precis öster om kyrkan och kan i hög grad påverka kyrkomiljön. Mogata med omgivande område: Gällande utvecklingsområden i Mogata som är upptaget i det regionala programmet ligger de inte precis intill kyrkomiljön dock i närheten av och hur det påverkar kyrkomiljön beror till stor del på typ av exploatering. Vidare berörs Husby herrgård med omkringliggande område som är upptaget i det regionala programmet och själva herrgården med Genom ett förtydligande av kommunens utvecklingsstrategi kommer även kommunens syn på dessa kulturmiljöer och hur ny bebyggelse ska anpassas till dessa bli tydligare. Samrådsredogörelse 2015-04-28 12(43) Dnr: BMN 2012-242 huvudbyggnad, flyglar och trädgård/park förklarades som byggnadsminne 1983. I samband med detajplaneläggning att stor hänsyn tas till kulturmiljövårdens- och friluftslivets riksintressen kommer dessa vid all planläggning utmed Göta riksintressen att beaktas. En geoteknisk utredning kanal. Även frågor kring släntstabilitet och risker för översvämnings- eller bör alltid genomföras då erosionsskador är av största betydelse i dessa miljöer. Så gäller osäkerhet kring markstabilitet föreligger. exempelvis vid föreslaget område nr 1 i Länsstyrelsen vill understryka vikten av att noggrann utredning sker samt planen, nuvarande reningsverket i Söderköping. Utredningsområde 39 norr om Göta kanal vid Västra Husby/Snövelstorp berörs också av dessa frågor, liksom av riksintresset för naturvård - NE 63 Slätbakens förkastningssystem. Länsstyrelsen anser att detta utbyggnadsförslag väsentligt riskerar att skada berörda riskintressen och därför i första hand tas bort ur planen. Sankt Anna, Norra Finnö med omgivande område: Omfattande exploateringar i skärgården bör föregås av en kulturhistorisk inventering för att göra det möjligt att ta tillvara skärgårdens kulturhistoriska värde, som anges vara av stor betydelse för kommunen då Sankt Anna utgör en av det tre viktigaste faktorerna för besöksnäringen i kommunen. För att Område 39 tas bort ut planen. Kommunens anser dock att på sikt bör Västra Husby och Snövelstorp växa samman fysiskt och inte bara funktionellt som idag är fallet. Kommunen avser att upprätta en fördjupad översiktsplan för Norra Finnö öst. Kulturmiljöerna kommer att beskrivas närmare i det arbetet. få till stånd en hållbar utveckling är det av stor vikt för kommunen att tillse att skärgårdens natur- och kulturvärden inte skadas vid eventuella exploateringar. E-on Sverige AB Kommentar E.ON Värme När kommunen E. ON Värme har i tätorten fjärrvärmeledningar på flera av de nya detaljplanelägger nya områdena som beskrivs i planhandlingen och bolaget är positiva till en områden ska fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen och att kunna erbjuda miljövänlig förutsättningarna för energi till framtida bebyggelse inom kommunen. fjärrvärme utredas i tidigt I de fall E. ON Värme inte har någon ledning i närheten kan det bli skede. problem att ansluta ny bebyggelse, men bolaget svarar gärna i varje enskilt ärende på om anslutning är möjlig efter bedömning i det specifika Samrådsredogörelse 2015-04-28 13(43) Dnr: BMN 2012-242 fallet. Rörande utbyggnaden i Mariehov har E. ON Värme tidigare svarat på annan remiss, men det ska återigen understrykas att utbyggnaden har följande förutsättningar. Initialt måste dyra investeringar göras avseende en pumpstation för att möjliggöra leverans, vilket fordrar en viss mängd kontrakterad värmeleverans inom området. E.ON Elnät Markanvändningskartan Elnätets uppbyggnad: Då regionnätledningarna har stor betydelse for innehåller mycket regionen yrkar E. ON Elnät på att dessa ska finnas markerade i till information. Inför översiktsplanen tillhörande kartmaterial (regleringskartan) och i dess granskning av verbala del. översiktsplanen ska informationen i kartmaterialet ses över. Magnetiska fält: E. ON Elnät vill vidare påtala myndigheternas Försiktighetsprincipen försiktighetsprincip, som är avsedd att vara ett underlag för beslutsfattare skrivs med i stycket om som i varje enskilt fall måste göra en skälighetsbedömning där eventuella elektromagnetiska fält. risker från magnetiska fält vägs mot tekniska och ekonomiska förutsättningar. Mot bakgrund av detta rekommenderar E. ON Elnät Söderköpings kommun att beakta försiktighetsprincipen inom den fysiska planeringen. Elnätets utveckling: Lokalnätet berörs i regel när ett område detaljplaneras E. on Elnät är och för att elnätet ska få en lämplig utformning i området, är det viktigt samrådspart i alla att E. ON Elnät involveras i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen. detaljplaner som E. ON har två fördelningsstationer i Söderköpings kommun, HS10 kommunen tar fram. Söderköping och HS04 Drothem. E. ON Elnäts utgångspunkt är att bibehålla fördelningsstationerna och ledningarna i befintligt utförande och läge. Byggnation nära kraftledning: Det är viktigt att byggnader lokaliseras på ett betryggande avstånd från kraftledningar. Byggnation eller annan exploatering nära en kraftledning medför att vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i det aktuella området. Dessutom skall arbete i närheten av starkströmsledning utföras i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid yrkesmässig verksamhet Noterat. Samrådsredogörelse 2015-04-28 14(43) Dnr: BMN 2012-242 samt de av elbranschen framtagna Elsäkerhetsanvisningarna. Det är därför viktigt att en dialog mellan byggherren och ledningsägaren kan komma till stånd på ett så tidigt stadium som möjligt. Mot bakgrund av detta önskar E. ON Elnät att få möjlighet att framföra yttrande i ärenden utanför detaljplanerat område, där byggnad avses att uppföras inom 50 meter från E. ON Elnäts högspänningsledningar(> l k V). Master och vindkraftverk: För att E. ON Elnät ska kunna efterleva Tillägg görs i Bilaga 2. lagstiftarens krav på att avbrott aldrig får överstiga 24 timmar, är det Aktualisering av tillägg nödvändigt att snabbt kunna lokalisera var ett tillbud på elnätet har skett. till översiktsplan för Detta görs lämpligast med helikopter som flyger över ledningarna. Söderköpings kommun – Helikopter används också för att på ett effektivt sätt kunna utföra det Lokalisering av föreskrivna kravet på besiktning av alla ledningar med spänning på l0 kV vindkraftverk och uppåt. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar enligt ovan anser Transportstyrelsen det önskvärt ur flygsäkerhetssynpunkt att master och vindkraftverk placeras minst l 00 meter från kraftledning vid en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag. Avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. När det gäller mindre master och vindkraftverk, med en totalhöjd mellan 15 och 25 meter, anser Transportstyrelsen att minsta avstånd mellan kraftledning och vindkraftverk bör vara vindkraftverkets totalhöjd x l,5. När vindkraftverk uppförs anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta nätägaren i god tid. Då vindkraftverk planeras i närheten av E. ON Elnäts anläggningar är det på grund av de skäl som angivits ovan viktigt att E. ON Elnät underrättas och får möjlighet att framföra synpunkter i ärendet. Förändringarna av plan- och bygglagen och miljöbalken med syfte att undanröja dubbelprövningen vid vindkraftsetablering innebär bland annat att vindkraftverk som prövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken inte omfattas av bygglovsplikt. Regeringen framfår med anledning av detta i prop. 2008/09:146 att en aktuell och väl underbyggd översiktsplan eller Samrådsredogörelse 2015-04-28 15(43) Dnr: BMN 2012-242 motsvarande underlag bör ges stor betydelse vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken om att uppföra och driva vindkraftverk. Med anledning därav yrkar E. ON Elnät på att ovan nämnda avstånd och försiktighetsmått förs in i översiktsplanen, om inte annat motsvarande underlag enligt regeringens skrivning behandlar ämnet. Vattenfall Kommentar Vattenfall har en större kraftledning av regionnätstyp på 132 kV Dessa ledningar kraftledning som passerar väster om söderköpings tätort. Inom detta markeras ut på karta område har Vattenfall även en 45 kV kraftledning. inför granskning. Luftledningar av regionnätstyp- A klass och B klass För Vattenfalls befintliga luftledning kräver Vattenfall ett avstånd om minst 20 meter horisontellt på vardera sida om yttre fasledare till planer alternativt att ledningen byggs om i ett klass A-utförande. När det är B-klass så får ingen högspänningsluftledning befinna sig inom detaljplanen. När det är A-klass får en luftledning vara inom detaljplan och då gäller 5 meters avstånd dock skall försiktighetsprincipen gälla beträffande magnetfältsvärden och längre avstånd kan därför krävas, samt att vi få ansöka om ett L -område. Regionnät Noterat. Enligt Vattenfalls rättigheter får man inte ändra markanvändningen i närheten av våra ledningar. Man får heller inte i ledningsområdets närhet spränga, schakta eller på annat sätt ändra marknivån eller vidta annan åtgärd, som kan medföra fara för våra ledningar. Med ledning avses även stolpar, stag och förankringar m.m. Övriga synpunkter Korrekt information Vattenfall vill upplysa att följande information enligt Bilaga 5 används i Miljökonsekvensbeskrivningen är felaktig. l Bilaga 5 granskningshandlingen. Miljökonsekvensbeskrivning sida 13 står det: "Kraftledningar Inga större Vattenfall är en kraftledningar finns i området. Elnätet behöver byggas ut." Denna samrådspart vid alla information skall justeras med text från Planeringsförutsättningar kommunens samrådshandling enligt nedan. I Planeringsförutsättningar detaljplaner. samrådshandling under punkt sida 32 står det: "12.5 Energidistribution Ang. vindkraft, se Samrådsredogörelse 2015-04-28 16(43) Dnr: BMN 2012-242 En större kraftledning av regionalt/nationellt intresse finns inom kommentarer till E-ons kommunens västra del." yttrande. Vattenfall anser vidare att kommunen i ett tidigt skede bör verka för att kontakt tas med berörd nätägare för att undersöka anslutningsmöjligheten samt att planerad anslutning blir medtagen vid eventuella planer i området. Generellt gäller att för anslutning av vindkraftverk kommer utbyggnad av elnätet krävas i form av både nya ledningar och transformatorstationer. Ledningarna kommer att planeras och uppföras som kabel eller som luftledning med trädsäkra ledningsgator. För att minimera olycksrisken vid flygning bör det horisontella avståndet från närmaste byggnadsdel på vindkraftverket till kraftledning uppgå till minst 200 meter för vindkraftverk högre än 50 meter. Vattenfall redovisar även några planer enligt bifogad karta/skiss. Viktigt att veta är att denna information ej är bestämd och diskussioner pågår. Trafikverket Kommentar Övergripande Förhållandena i befintliga miljöer och på landsbygden medför stora krav Införs under kapitel om när nya exploateringar skapas, det kan i första anblicken vara enkelt att infrastruktur placera ny bebyggelse på bägge sidor om en landsväg för att tillgodogöra sig befintlig infrastruktur. Kortsiktigt kan det ses som ett attraktivt alternativ eftersom det ej kräver så stora investeringar i vägutbyggnad. Trafikverket ser dock stora brister i denna strategi eftersom en inbyggnad av en befintlig landsväg inom något år medför att de nyinflyttade ställer krav på hastighetssänkningar och fysiska hinder i vägmiljön. Riksintressen Information om På Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se finns uppdaterad Trafikverkets information angående riksintresset. Det vore även önskvärt att de till riksintressen uppdateras planen bifogade kartorna redovisar riksintressen för kommunikationer. Gestaltningsprogram -vägars närområde I samband med Trafikverket anser att det är önskvärt att översiktsplanen redovisar planeringen av den nya kommunens ambitioner gällande miljön inom vägarnas närområde. En sträckningen av väg e22 Samrådsredogörelse 2015-04-28 viktig parameter är att tillvarata vägens potential och använda vägens 17(43) Dnr: BMN 2012-242 är det viktigt att arbeta närområde för en positiv och hållbar samhällsutveckling på kort och lång med gestaltningen både sikt. En möjlighet är att kommunen arbetar med ett gestaltningsprogram av den nya vägen och för att klarlägga dessa frågor. Detta blir extra aktuellt i samband med återställandet av den utbyggnaden av förbifarten och Trafikverket ser fram mot ett fortsatt gamla vägen. samarbete i gestaltningsfrågor. I detta arbete är det viktigt att utgå både Söderköpings kommun från pågående och framtida markanvändning samt hur trafikanten ser positivt på ett upplever omgivningen och även hur människor i omgivningen upplever samarbete med vägen. Trafikverket i dessa gestaltningsfrågor. Gång- och cykeltrafik Förslag till nya En viktig byggsten i detta arbete är framtagande av cykelplaner och en cykelvägar framförs i cykelplan skulle kunna vara en del i översiktsplaneringen. Under våren denna ÖP. I samband 2013 kommer Trafikverket att ta fram stödjande dokument som visar med FÖP Söderköpings hur arbetet med cykelplaner kan genomföras. stad kommer en cykelplan för staden att tas fram. Vindkraft Söderköpings kommun Om det kommer att uppstå behov av nya till- och utfartsvägar, tillfälliga har ännu inte prövat eller permanenta, som berör allmän väg krävs att anslutningstillstånd några vindraftsbygglov. söks enligt väglagen§ 39. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel När det blir aktuellt förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet kommer rutiner kring rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets remissförfarandet att dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de upprättas. krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktions anpassning av verken för att möjliggöra transport till föreslagen plats. Kontakt sker via Trafikverkets kundtjänst 0771-24 24 24. Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden är det angeläget att exploatören tar särskild kontakt med företrädare för dessa. Ytterligare information finns att hämta i Trafikverkets publikation (2010:033): "Transporter till vindkraftsparker - en handbok". Publikationen går att ladda ner som pdf från Trafikverkets hemsida. Samrådsredogörelse 2015-04-28 18(43) Dnr: BMN 2012-242 Trafikverket ser det som önskvärt att planen även kompletteras med vilka instanser som skall höras vid remisshantering eftersom detta skulle underlätta för alla parter som är inblandade i vindkraftsetablering. Östgötatrafiken Kommentarer Utvecklingsplanen för kollektivtrafiken i Östergötland utgår ifrån den Noterat. Genom ett Regionala utvecklingsplanen RUP, Regionalt trafikprogram RTP, och förtydligande av Länstransportplan LTP. Dessa har starka kopplingar till regionens och kommunens kommuners utvecklingsarbete. Utifrån dessa planer och program byggs utvecklingsstrategi kollektivtrafiken upp från ett stråktänk med tät stamlinjetrafik mellan. kommer även kommuncentra, och lokal- och områdestrafik som yttäckande trafik på utveckling längs den övriga landsbygden. Stråket Söderköping – Norrköping trafikeras av kollektivtrafikstråk att tät stamlinje- och direkttrafik medan områden som ex. Sankt Anna, Östra bli en tydlig strategi. Ryd trafikförsörjs med lokallinjetrafik. Turtätheten på denna utgår huvudsakligen ifrån transportbehovet till/från skolverksamhet. Vi bedömer att kollektivtrafiken fortsatt kommer utgöras av lokallinjer i områden som Sankt Anna och Östra Ryd sett ur resandeunderlag, medan utvecklingen på trafiken mellan Söderköping/Norrköping/Valdemarsvik fortsatt kommer att utvecklas. Den samlade utbyggnadstakten längs väg 799 mellan Västra Husby och Norrköping kommer spegla kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter på detta stråk. Kollektivtrafiken bedöms kunna utvecklas om större samlad etablering av bostäder längs stråket tillförs. Vi ser det viktigt att man i översiktsplaneringen prioriterar utbyggnationer utmed stråk där kollektivtrafiken redan har stark bärkraft och utbyggda kollektivtrafikanläggningar/hållplatser. Grannkommuner Linköpings kommun Kommentar Linköpings kommun ser särskilt positivt på att Söderköpings kommun Vindkraft införs under belyser vikten av regionala frågor och mellan kommunal samsyn, bl.a. mellankommunala gällande bostadsmarknad, kollektivtrafik och infrastruktur. Linköpings frågor. Söderköpings kommun anser dock även att etableringen av vindkraftverk är en sådan kommun anser också Samrådsredogörelse 2015-04-28 fråga, vilket skulle kunna beskrivas tydligare i översiktsplanen. 19(43) Dnr: BMN 2012-242 att detta bör samrådas med grannkommunen. Norrköpings kommun Kommentar Söderköping och Norrköping är väl integrerade med varandra i Hållbara transporter storstadsregionen som den gemensamma översiktsplanen för Linköping kommer att lyftas och Norrköping beskriver. Varje dag pendlar många söderköpings- fram på ett bättre sätt respektive norrköpingsbor till arbete eller studier i den andra staden. Det i gransknings- finns samband mellan Söderköping och Norrköping i flera stråk, detta handlingen arbetar vi tillsammans med kontinuerligt. Vi arbetar med stråket Vrinnevi – Västra Husby och området mellan Ensjön och Hagsätter. Ett annat potentiellt stråk att samarbeta mer omkring är Göta kanal och Slätbaken – kanalen går omväxlande i våra två kommuner mellan Mem och Roxen. Norrköpings kommun ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i gemensamma planeringsfrågor. Norrköpings kommun arbetar med att hitta bra utformning och placering av pendlarparkeringar för bil och cykel i hållplatslägen i viktiga pendlingsstråk För Norrköpings del skulle etablering av sådana pendlarparkeringar utmed exempelvis E22 både norr och söder om Söderköping vara betydelsefulla och intressanta att diskutera vidare. Kommunala remissinstanser Barn och utbildningsnämnden Understryker vikten av byggnation i Sankt Anna för att säkerställa Sankt Anna skolas framtid. Kommentar: Sankt Annas skola är viktig för möjligheterna att bo och verka i skärgården. Möjligheterna för kommunen att öka antalet fastboende i Sankt Anna handlar framförallt om att göra det attraktivt att bosätta sig i området, vilket ofta handlar om att kunna erbjuda service som bredband, skola, kollektivtrafik m.m. Detta måste tydliggöras i översiktsplanen och vara en del av kommunens utvecklingsstrategi Samrådsredogörelse 20(43) 2015-04-28 Dnr: BMN 2012-242 Bygg- och miljönämnden Anser att klimatanpassningsfrågans betydelse bör framhållas i översiktsplanen. De långsiktiga effekterna av ändrat klimat diskuteras i den aktuella debatten. Omfattande forskning pågår inom områden och nya rön tillkommer kontinuerligt. Frågan om klimatförändringens effekt är komplex och måste bedömas ur ett nationellt och globalt perspektiv. Att bevaka och följa området samt ge riktlinjer for planeringen i kommunen bör lämpligen ske genom fullmäktiges klimat- och energiberedning. På så sätt kan fullmäktige löpande följa frågan och fastställa förutsättningarna for den översiktliga planeringen med avseende på klimatfrågan. Bygg- och miljönämnden instämmer i förslaget till ändringar och justeringar avseende riktlinjer för lovfria åtgärder utanför sammanhållen bebyggelse. Kommentar: Frågan behandlas delvis i samrådshandlingen men kan utvecklas inför granskning av översiktsplanen. Inför granskning av översiktsplanen införs en översiktlig klimatanpassningsstrategi i översiktsplanen. Tekniska nämnden Anser att det är lämpligt att det i ÖP12 ges förslag på tänkbara ställplatser för husbilar. Kommentar: Turism är en viktig näring för Söderköpings kommun. Kommunens utvecklingsstrategi bör främja att ställplatser och annan service finns tillgänglig vid de viktiga besöksmålen. Möjliga ställplatser inom och intill Söderköping stad bör utredas i den fördjupade översiktsplanen. Ramunderstaden Kommentarer En översiktsplan bör visa och fördjupa hur staden ska Frågorna är relevanta men fortsätta utvecklas, inte bara med kartan utan även med också komplexa. fördjupningar i vissa områden som kommunen ser som extra Översiktsplanen ska intressanta. Det kan t ex vara Bergaområdet, hur ska det behandla hela kommunen utvecklas, vad vill kommunen se där. Finns det andra områden och inte bara Söderköping som kommunen ser som extra intressanta så bör de vara med stad också. T ex så är det svårt, kostsamt med infrastruktur till området mellan Husby Backe och ån. Hur ser möjligheten ut att använda området där Coiltech finns idag? Vi saknar utvecklingsidéer från kommunen som visar hur Inför granskningen kommer Samrådsredogörelse 21(43) 2015-04-28 tankarna går för att förverkliga de geografiska områdena som Dnr: BMN 2012-242 detta att förtydligas är utpekade. Hur tänker kommunen avseende t ex energi, miljö, kontor och handel, industri osv. Det finns en lagstiftning om kommunernas ansvar för Kommunstyrelsen har fattat bostadsförsörjning. Kommunens ambitioner för det goda beslut om att ett boendet för alla kan förtydligas i översiktsplanen och det bostadsförsörjningsprogram saknar vi. Ä ven vilka verktyg och hur de kan användas för att ska tas fram verkställa bostadsförsörjningen saknas. I södra delen av nya E 22 så undrar vi om sträckningen for Skärårdslänken läggs till på anslutning till väg 210 saknas? Finns det inte en tanke om att kartan inför granskningen den nya vägen skulle ansluta direkt vid korsningen E 22- väg 210? Lite liknande stadsutvecklingen så saknar vi visioner och I arbetet med fördjupad förtydliganden om hur utvecklingen av Mariehovsområdet ska översiktsplan för gå till. Vad vill vi och hur vill vi göra med t ex infrastruktur? Söderköping stad kommer Om vi eller någon annan intressent är intresserade av frågor som berör staden och Herrgårdsbyn så är översiktsplanen vägledande får oss om vad stadens närområde(t.ex. kommunen vill och hur infrastruktur kommer att byggas ut. I Mariehov) att behandlas. översiktsplanen finns möjligheten att göra erbjudandet intressant för olika intressenter. Vi tycker inte det räcker med en geografisk yta på en karta. Lokala organisationer, intresseföreningar, företag och privatpersoner Söderköpings ryttarsällskap ”En eventuell flytt av verksamheten vid Alboga för att möjliggöra bostadsbebyggelse skulle innebära omfattande konsekvenser för föreningen och dess verksamhet. Det koncept som idag är framgångsrikt bygger till stor del på närhet till tätorten. Ungdomar kan med lätthet ta sig till anläggningen utan behov av en vuxens insats i form av skjuts och hämtning. Detta innebär att verksamheten kan ske på tider som passar ungdomar men nödvändigtvis inte förvärvsarbetande föräldrar. En annan aspekt är den ekonomiska, verksamheten har idag en acceptabel ekonomisk situation men ökade kostnader kommer lätt att få en negativ inverkan. Ökade kostnader t.ex. i form av hyreshöjningar måste således tas ut genom höjda Samrådsredogörelse 2015-04-28 22(43) Dnr: BMN 2012-242 lektionsavgifter och övriga aktiviteter. En kombination med ökade avgifter och ett större föräldraengagemang i form av skjuts till och från ridlektioner, den i och med detta minskade tillgängligheten för ungdomar kommer med all säkerhet att få negativa om inte förödande konsekvenser på verksamheten. Verksamheten sysselsätter i dag 3 heltidstjänster + extra personal i olika omfattning vilket kan anses vara ett stort åtagande för en ideell förening. Kostnader för att bygga upp en liknande anläggning eller en kompletteringsutbyggnad av någon befintlig anläggning kommer att innebära stora kostnader vilket föreningen idag inte kan bära. Uppskattningsvis kan kostnaden för en nybyggnation röra sig omkring 25 till 30 miljoner kronor. Till detta ska inbegripas en total kostnadsmassig avskrivning av befintlig anläggning med stall och ridhus i och med nödvändig rivning för att ge plats åt nybyggnation.” Kommentar: Närheten till fritidsanläggningar är viktig för de som bor i Söderköping, och det ger ofta en extra kvalité till boendet om man kan bo nära sitt fritidsintresse. Samtidigt finns en bostadsbrist i Söderköping som behöver åtgärdas, och därför kommer kommunen under de närmaste åren att utreda ett stort antal områden. Alla kommer inte att bli genomförda men det är viktigt att studera många alternativ. Ett av alternativen är att utöka antalet bostäder i Alboga. I och med ändrade riktlinjer för skyddsavstånd kring hästanläggningar kan det vara möjligt att bygga bostäder i närheten av ridhuset. Detta är en möjlighet som kommer att studeras. Östra Ryds församling Meddelar att de är öppna för diskussioner o avyttring av mark för bostadsbebyggelse i Östra Ryd och Västra Husby. Kommentar: Utvecklingsområde har föreslagits öster om Östra Ryds Kyrka och söder om Västra Husby kyrka. Privatperson 1 och 2 ”Vi som bor härute och som dagligdags rör oss i skogarna har väldigt svårt att förstå vad som skiljer de olika skogspartierna åt. Varför har den ena skogen grön färg, den andra en brun färg, nästa en rosa och en annan ingen färg. Vår bedömning är att skogarna i princip ser likadana ut med samma berghällar, samma knotiga tallar, samma skvattermossor, samma vassvikar och samma ljunghedar.” Samrådsredogörelse 2015-04-28 23(43) Dnr: BMN 2012-242 ”Vi har förståelse för att man vill samla ihop bebyggelse och tillåta större etableringar på vissa utvalda platser som har rätt förutsättningar, men man kan inte ta bort möjligheten från de människor som lever härute att få ha sin utkomst på sin egen mark. Gårdarna är trots allt oavsett vilka färger man använder sig av ”privatägda”.” Privatperson 3 och 4 ”Är det möjligen så att man ger Gäddvik och Tyrislöt i stort sett obegränsade möjligheter till sommarstugeområden och medföljande bebyggelse. Andra markägare ska stå för rekreationsområden utan någon möjlighet till eventuella byggnationer. Är detta kommunens strategi eller enskild tjänstemans fadäs?” Kommentar: I Miljöbalken pekas hela Östergötlands skärgård ”obruten”, vilket innebär restriktioner för utbyggnaden av vissa verksamheter. I miljöbalken återfinns också begreppet ”stora opåverkade områden” men det definieras inte hur ”stora” och ”opåverkade” dessa områden ska vara. Detta blir som ni påpekar en bedömningsfråga, där kommunen har valt att peka ut flera områden för att i största möjliga mån kunna koncentrera ny bebyggelse till de befintliga ”byarna”. I markanvändningskartan beskrivs markområden i olika färger. De bruna nyanserna för biotopskydd och nyckelbiotoper anger att det finns utrotningshotade arter i området som är beroende av att en viss yta skyddas från bebyggelse. Dessa skydd har kommunen inga intentioner att frångå. Samtliga av markområdena, förutom de som beskrivs som D-områden (utbyggnads- och utredningsområden), beskriver förutsättningar som finns idag, t.ex. naturreservat och dylikt. D-områdena är en översiktlig förstahandsbedömning av vilka områden som kan vara lämpliga att bygga ut på, med anledning av de förutsättningar som finns. Det vill säga att ett område som ligger inom strandskydd, biotopsområde och utanför sammanhållen bebyggelse bedöms som olämpligt. I översiktsplanen finns det inte utrymme för djupare planutredningar, vilket i praktiken kan innebära att ett D-område vid en närmare analys kan vara olämpligt att bebygga och ett område som inte är utpekat i översiktplanen kan vid en mer djupgående bedömning ses som lämpligt. Att översiktsplanen anger att kommunen är intresserade av att närmare utreda vissa områden betyder inte att andra områden är helt uteslutna. Karmaterialet kommer att förbättras inför granskning så att kommunens intentioner blir tydligare. Monvision AB ”Vi ställer oss frågande till den beteckning som området kring Mon har på kartan (F l utveckling rörligt friluftsliv). Hur går utveckling av det rörliga friluftslivet ihop med den utveckling av camping, stugor osv. som vi vill göra. Vi tycker att beteckningen borde vara Samrådsredogörelse 2015-04-28 24(43) Dnr: BMN 2012-242 utveckling av turism som det står i texten (sid 21). För oss låter det som det kan finnas vissa motsättningar i dessa begrepp.” Kommentar: inför granskning ändras utvecklingsområdet till turism/besöksnäring. ED bygger drömmar AB l. Tyrislöt, norra skiftet skall ha möjlighet för exploatering för båtförvaring, uthyrningsstugor produktion mindre hamna mm. 2. Kockens behöver ny byggrätt i närheten av ny brandstation för att lämna plats åt nytt kvarter vid kv. Timmermannen, större byggrätt samt högre byggnadshöjd. 3. Kv. Vimman behöver högre byggnadshöjd. Vill ha större byggrätt mot öster. 4. Kv. Palmen ny byggrätt intill kanalen 5. Större byggrätt vid Kv. Engelbrekt Kommentar: Tyrislöt pekas i översiktsplanen ut som ett utvecklingsområde för turism och besöksnäring. Den huvudsakliga utbyggnaden bör ske kring hamnen. Beroende på verksamhetens karaktär kan det ändå bli aktuellt att studera ytterligare områden på östra Norra Finnö. Av den anledningen har kommunen beslutat att upprätta en fördjupad översiktsplan för området. Angående byggrätter i Söderköping stad: I granskningsförslaget ska det framhållas att förändringar inom tätortens bebyggelsegränser kan vara lämpliga så länge den nya bebyggelsen är anpassad till Söderköpings kulturvärden och karaktär. Politiska partier (samlat svar, se längst ned i avsnittet) Allianspartierna i Söderköping Allianspartierna i Söderköping anser att några av målen med en tydlig och väl genomarbetat översiktsplan bör vara: - Ett tydligt visionsdokument där intressenter som exploatörer, nya företagare och nya invånare hittar svaret på vad kommunen vill uppnå för mål de närmaste åren. - Ett bra kommunikationsverktyg i dialogen med kommunens invånare och intressenter. Detta ställer krav på att produkten är tydlig och lätt att förstå, samt att detaljeringsgraden ej blir för hög. Samrådsredogörelse 2015-04-28 - 25(43) Dnr: BMN 2012-242 Ett dokument som tidigt prövar komplexa frågor kring planering och exploatering. Allt för att underlätta kommande plan- och utvecklingsprocesser. Vi inom Alliansen har med glädje deltagit vid flera bra medborgardialoger kring översiktsplanen under den pågående processen med planeringen. Vi tycker att medborgardialogerna har fått en bra form och att de är en värdefull möjlighet till successiv dialog. Allianspartiernas synpunkter på ÖP12 Hållbart samhälle I planeringsförutsättningarna på sidan 25 beskrivs kravet på samordning, för att nå en hållbar utveckling. Vi anser att planen behöver bli ”skarpare” och konkretare i den så viktiga frågan kring hållbarhet. Vi behöver hjälpas åt med att fylla vackra formuleringar med konkret innehåll kring exempelvis kommunikationer, utsläpp, energiförbrukning och gifter. Skyddet av produktiv åkermark bör också lyftas in i hållbarhetsperspektivet. Regionfrågor Undvik tidsmarkörer som exempelvis benämningen ”East Sweden”. Beskriv Söderköpings roll i utvecklingen av vår intressanta region, samt samarbetet med närliggande kommuner. Arbetet med vattenskyddsområden som berör ett större område än vår kommun bör också beskrivas. Kommunal service Vi anser att detta är ett viktigt område som behöver få en mer omfattande beskrivning, här handlar det mest om skolan, kommunal service är betydligt mera än detta, exempelvis behöver vi formulera mål för den viktiga kollektivtrafiken. E22:an från problem till möjlighet. Vi önskar en djupare beskrivning av områdena kring den nya förbifarten samt vad som sker utmed och kring Erik Dahlbergsgatan när genomfartstrafiken försvinner. Exempel på frågor som behöver belysas är kommunikationen mellan staden och Mariehov. Det är också viktigt att resultaten kring handelns stråkanalyser, som föreslår en koncentrerad handel, kommer med i översiktsplanen. Utvecklingsfrågor Översiktsplanen bör beskriva kommunens tankar kring bostadsförsörjningsfrågor samt hur vi kan främja sysselsättningen genom tillgången till industrimark. Samrådsredogörelse 2015-04-28 - 26(43) Dnr: BMN 2012-242 Det vore önskvärt att den tänkta användningen av olika utbyggnadsområden redovisas. - Vi önskar en tydligare skrivning kring möjligheterna med Bergaområdet. - Vi saknar platsförslag till ny förskola inom tätorten. - Vi anser att det är onödigt att detaljskrivningarna kring Ridhuset finns med i översiktsplanen. - Vi önskar en beskrivning av hur det stora området kring Ramunderberget kan utvecklas och användas, exempelvis vid nuvarande E22-bron och Petersburg samt vid Tegelbrukets sluss. Konkreta frågor hänförliga till kartbilagorna. - Är det nödvändigt och i framtiden möjligt att skilja på fritidsbebyggelse och permanentbebyggelse? - De tänkta utbyggnadsområdena ”bakom” fläktfabriken” saknar anvisning om kommunikationsväg. - Vi anser att vi bör anvisa en plats för långsiktig etablering av stadsnära camping, kanske är Petersburg möjligt. - Området för möjlig utveckling kring S:t Anna kyrka bör utökas. - Området för möjlig utveckling vid Västra Husby kyrka bör kunna utökas. - Är möjligheterna på Södra Finnö fullt ut inventerade och beskrivna? Kommunala verksamhetsområden inom VA Är vi beredda att utan tydligare konsekvensanalyser så tydligt, storleksmässigt och geografiskt peka ut nya verksamhetsområden inom VA-området? Centern och CUF Viktigt, viktigt!! Hållbar utvecklig bör genomsyra alla ställningstaganden - att hållbarhetsfrågor måste lyftas fram mycket tydligare, redan i inledning och strategi. Vår klimatstrategi måste finnas med i allas tankar! Varenda mening måste andas hållbar utveckling - Vi måste "tvätta" planen från begreppet 4:e storstadsregionen eftersom det begreppet inte existerar längre Samrådsredogörelse 2015-04-28 - 27(43) Dnr: BMN 2012-242 Kartmaterialet är viktigt får att visualisera tankarna i en ÖP. Kartan på s.6 måste förklaras - Sidorna 8- 9, begreppet "fem viktiga fårändringsområden" känns konstigt. På dessa sidor finns många viktiga frågor som vi bör ta politiska inriktningsbeslut kring - Kartmaterialet på sidorna l0, 12, 14, 16, 18 osv. måste göras tydliga och illustrativa - Sidan 24, skrivningen om handeln är får diffus och otydlig. Vad är kommunens roll? Skrivningarna om företagskuvös och företagshus är nya begrepp får många. Vart är de diskuterade? - Sidan 35, texten om hållbarhet måste bli mycket mera visionär och innehållsrik. Det fattas massor under detta kapitel (miljömål, klimatfärdplan m.m ) - Sidan 36, det får många viktiga området jord-skogsbruk och fiske måste belysa djupare. Vi måste ha fler visioner när det gäller jord- och skogsbruk. Går det att väva in/hänvisa till miljömålen? - Arbeta får ett aktivare förenings- och friluftsliv - s. 34 avsnittet om belysning??? Vad är det? Poesi? Verkar inte stämma in. - Även i stadsplanering värna om den biologiska mångfalden – gröna korridorer - Kap. 6 bör innehålla kommunens beredning inför kommande klimatförändringar. - Kap. 4 s.27-28 de ställningstaganden som handlar om kollektivtrafiken – framgår inte hur det ska satsas på landsbygden Ungdomarnas synpunkter (CUF:arna) - Kommunen behöver ta ett helhetsgrepp när det gäller idrottsarenor. Skapa ett idrotts- och aktivitets område runt sporthallen. Ska man bygga på Vikingavallen kan fotbollsplanerna och löparbanan flyttas till andra sidan vägen. Ex. bygga ett idrottscentra där man i olika etapper kan utvidga med – planer, friidrott, konstgräsplan, skridskobana, inomhus bad, lokaler till lägerverksamhet m.m. Även tänka in Kreatursvallen i detta. - Värnar om tillgängligheten till stallet. Varför skulle man flytta stallet? Är det ett kostnadseffektivt och miljömässigt bra förslag? Går det inte att bygga bostäder runt om i området ändå? Samrådsredogörelse 2015-04-28 28(43) Dnr: BMN 2012-242 Miljöpartiet Söderköping Det viktigaste i arbetet med en översiktplan är att ta ställning i principiella frågor och sedan jobba med dem konkret när man planerar. I arbetsmaterialet till ÖP12 finns det massor med ambitioner, men tyvärr tycker vi att ambitionerna krockar lite med varandra och är i vissa fall oförenliga. Dessutom överensstämmer inte alltid de generella riktlinjerna med de konkreta förslagen. Ett av de viktigaste ställningstagandena (som inte finns med i ÖP12) tycker vi är att bygga vidare på det befintliga. Det är ofta lätt att bli lurade och förförda av de stora idéerna som ser spännande ut och visar på nya möjligheter, men för en kommun är det viktigare att förstärka de kvaliteterna som redan finns och lägga till de som saknas. Bygg vidare på kollektivtrafik som redan finns. Bygg nya bostäder längs med de redan befintliga kollektivtrafik stråken. Positiv synergi! Samma gäller för kommunal service. Bygg cykelvägar där behoven finns, öka kollektivtrafik där det finns bostäder utan tillgång till kollektivtrafik, osv. Det här är vad vi skulle vilja kalla ‘slow urbanism’ eller gradvis, adaptiv planering. Läser man ÖP12 (både ställningstagandena och de mer praktiska kartorna) blir det mycket tydligt att kommunens planer inte är konsekventa. Det finns absolut positiva, övergripande mål och ståndpunkter som Miljöpartiet kan stödja, men de är inte med på kartorna (s. 1020). Följande ambitioner kan Miljöpartiet stödja: - Strategin för övergripande planering är att “bygga inifrån och ut”. (s. 7) Det innebär bl. a. en förtätning i delar av staden. - Lokalisera bebyggelse så att transporter minimeras. (s. 30) - Andra transportsätt än bilismen bör stödjas (s. 28) och energieffektiva och miljöanpassade transporter mellan Söderköping och Norrköping bör utveckla. (s. 7) - Bygga cykelvägar mellan mindre tätorter och staden. (s. 28) - Stimulera småskaligt näringsliv. (s. 24) Men, som sagt, ambitionerna och planerna hänger inte alltid ihop. Här följer ett antal exempel på detta: - Mariehov nämns tillsammans med förtätning, men som vi ser det är visar planerna för Mariehov inte på en förtätning. Kartan på framsidan av ÖP12 visar helt tydligt Samrådsredogörelse 2015-04-28 29(43) Dnr: BMN 2012-242 att Söderköping riskerar att bli en långsträckt stad i stället för en mer kompakt stad. Vi behöver alltså en bra definition av vad förtätning egentligen är. - I ÖP12 nämns att planeringen av Mariehov (norr om Söderköping) är strategisk för att Norrköping bygger någonting liknande söderut (f ö är planerna för Brånnestad ganska osäkra). Städerna närmar sig varandra och det skulle vara bra för bygga ut kollektivtrafik. (s. 7) Men det handlar i en fråga som denna inte om avstånd, men om tillgängligheten till hållplatser. Kollektivtrafik är lättare att realisera och drifta när man bygger tätare (turtäthet och kostnader). - “Befolkningen minskar på landsbygden mer än i städerna” (s. 25). Vi anser att vi bör sträva efter att det ges plats för att ”byar” som Snövelstorp med villor och pendlande befolkning men även för ekologiska byar, lantbruk med arbetstillfällen både för bönder och andra samt blomstrande hantverkssamfälligheter. Vi tror på att ha vissa servicepunkter på landet men vi anser att vi måste planera mer bostäder i staden i närheten av existerande service och kollektivtrafik, och inte på odlingsbar mark. - Möjligheter till fjärrvärmeanslutning ska främjas både för befintlig och tillkommande bebyggelse (s. 30). Ändå finns det planer för att bygga på många ställa där det inte finns den möjlighet (Mariehov, Ällerstad). - “Etablering av nya större bostadsområden kan och bör i första hand ske där det finns bra kommunikationer och kommunal service.” (s. 33) Varför går planerna stick i stäv mot idéerna (Mariehov, Ällerstad, öster om Mogata, norr om Västra Husby)? Om man verkligen vill utnyttja befintlig service och kommunikation bör man förtäta orterna Mogata och Västra Husby och inte bygga på avstånd större än 1,5 km. - “Delar av landskapet norr om, och mellan, väg 210 Söderköping-Linköping, och Göta Kanal är viktiga ur hänsyn till bl. a. landskapsbilden och ur biologisk synpunt.” (s. 32) Varför planerar man då för nya bostäder norr om Västra Husby? Det blir också en förlängning av landskapet och skapar inte knytpunkter där det är lätt att pendla från en hållplats. - “Att bruka landskapet på ett för skärgarden traditionellt sätt måste vara en självklarhet” (s. 31). Men hur gör man detta om det är mest turism som gäller. Hur traditionellt är det? Vi behöver tydligare definiera vad det är vi vill bevara. Samrådsredogörelse 2015-04-28 30(43) Dnr: BMN 2012-242 Ett antal frågor som vi tycker är väldigt viktiga att fördjupa diskussionerna kring och jobba vidare med är de följande: Samordna ny bebyggelse, kollektivtrafik och service Utgångspunkten i ÖP12 att “etablering av nya större bostadsområden kan och bör första hand ske där det finns bra kommunikationer och kommunal service.” (s. 33) och ställningstagandet “en inriktning på att stärka kollektivtrafiken i de så kallade starka stråken, det vill säga i och utmed stråk där en stor kundpotential finns” (s. 28) är bra. Om man arbetar med dessa utgångspunkter kan man lätt lokalisera var eventuella nya bebyggelse bäst kan planeras. Tar vi de här utgångspunkterna seriöst är det viktigt att börja med en bra analys av befintliga kommunikationer och kommunal service: var finns hållplatser och vilka områden kan de försörja; var finns mataffärer och hur många kan nå dem gåendes, cyklandes, med kollektivtrafik och med bil; finns det utrymme för att bygga nytt där? Planeringen av nya bostäder, affärer osv måste bygga på en sådan analys. Nu planeras nya bostadsområden oftast där det är lättillgänglig mark och därefter måste man lägga till kollektivtrafik och annan service. Det är inte det mest hållbara och ekonomiskt smartaste sättet. Vi i Miljöpartiet är kritiska till målet att bygga 80 nya bostäder per år. Målet är inte förenligt med visionen om ett hållbart samhälle och slow urbanism. Behöver vi verkligen 80 bostäder per år? Norrköping växer och har ett bostadsprogram som strävar efter ca 3 nya bostäder per tusen invånare och år. Söderköpings mål motsvarar nästan 6 nya bostäder per tusen invånare och år. Finns det realism och önskan att växa dubbelt så fort som Norrköping? Det är också viktigt att specificera hur många av dess bostäder som planeras i Söderköpings tätort, hur många i ytterstaden, hur många i andra tätorter och hur många på landsbygden. Annars kan resultat bli att vi bygger lite överallt och det blir inte riktigt bra någonstans. Vi föreslår att kommunen satsar på att bygga på ett mindre antal, tydligt utpekade ställen med de kvaliteter som vi tycker är viktiga för en hållbar framtid (bra kollektivtrafik och service i närheten). Förbifarten E22 Förbifarten E22 är en av de största frågorna i kommunen. Det kommer att förändra väldigt mycket. Vi är förvånade över att ÖP12 inte har några ambitioner med de nya möjligheter som uppstår. Efter att nya E22 genomförts måste undersöka möjligheterna på ett Samrådsredogörelse 2015-04-28 31(43) Dnr: BMN 2012-242 professionellt sätt. Det räcker inte med att skriva ner ambitioner som “att läka ihop den medeltida staden” (s. 23). Det finns metoder att analysera detta och hjälpa oss att se nya möjligheter! Till exempel för att förverkliga ambitionen att “stimulera småskaligt näringsliv” (s. 24) behöver vi veta hur människor rör sig genom staden, både nu och, genom simuleringar, i framtiden. Det finns avancerade metoder att analysera gatunätverk på ett sätt som visar hur människor rör sig genom staden och därigenom var affärer, restauranger osv bäst kan lokaliseras. En sådan analys kan visa hur det är idag och de bästa möjligheterna att i framtiden binda ihop staden och skapa stråk och platser som är mycket lämpade för service, handel och restauranger. Stinsen kommer att ligga mycket mer centralt om staden på ömse sidor om nuvarande E22 binds samman. Det kan vara intressant att tänka om parkeringen vid Stinsen och att här skapa ett torg med stadskaraktär i stället för de stora, tomma ytorna som dominerar idag. Det skulle också kunna medföra möjligheter för förtätning här. Parkeringsplanen för staden måste anpassas om den nya förbifarten är byggs. Det är bättre att ha parkering i närheten av avfarterna för att minska biltrafiken i staden. Turism och näringsliv Det är viktigt att vi förstår att man inte kan öka näringsliv och turism i Söderköping överallt. Det är redan i dag inte lätt för de som finns att överleva. Att satsa på ett nytt aktivitets- och reakreationsområde där Göta Kanal passerar vagen E22 (s. 26) är därför ett hot för de aktiviteter som redan finns i staden. Vi bör stötta de som redan finns att utvecklas och bli bättre och tydligare för alla. Vi tror att vi måste satsa på en ny parkering vid vägen och en trevlig promenad längs kanalen till restauranger och affärer som redan finns och som kan utvecklas vidare. Baserad på en sådan gatunätverksanalys som nämns tidigare kan man kanske hitta nya möjligheter för näringsliv och turism, men det är viktigt att utgå från det befintliga! Cykelvägar Att bygga cykelvägar mellan mindre tätorter och staden (s. 28) är bra, men cykelvägar i staden behöver också förbättras. Vi måste göra en cykelstråksanalys där vi också tar med skolorna och platser för andra barnaktiviteter i staden. Det är mycket viktigt att vi lär våra barn att det är möjligt att cykla i stället för att göra allt med bil. Det börjar med att cykla till skolan! En analys kan hjälpa att peka ut och prioritera behov för förbättringar. Samrådsredogörelse 2015-04-28 32(43) Dnr: BMN 2012-242 Vi behöver mer kunskap i följande frågor: - Hur många bostäder är med i planerna i Söderköpings tätort, hur många i ytterstaden, hur många i andra tätorten och hur många på landsbygden? Hur många av de kan genomföras utan förbifarten E22?; - Nyckeltal för att mäta förtätning eller i alla fall definiera förtätning (och, skulle jag vilja tillägga, i relation till befintliga kommunikationer och kommunal service); - Kollektivtrafikanalys i kombination med nya bostadsområden; - Gatunätverksanalys i kombination med potential för näringsliv; - Cykelvägsanalys i staden. Socialdemokraterna Socialdemokraterna i Söderköping har för yttrande fått samrådsförslaget till den nya översiktsplanen ÖP12. Inledningsvis vill vi framhålla att Socialdemokraterna ser klart positivt på planförslaget och att den innehåller många goda förslag som kan öka kommunens attraktionskraft och därmed få människor att vilja flytta hit och även kan få företag att vilja investera i kommunen i framtiden. Det är dock några saker partiet skulle vilja kommentera. Kommentarerna är uppdelade per avsnitt i planen. SÖDERKÖPINGS TÄTORT, MARKANVÄNDNING Socialdemokraterna är tveksamma till förslaget att ange ridhusområdet som utredningsområde i nuläget, även om det finns anledning att fortsätta titta på frågan. Det finns klara kvalitéer med en verksamhet av den typen, i nära anslutning till staden. Det lär också vara förknippat med en betydande kostnad att flytta själva ridhuset, och nya bostäder precis intill detsamma om endast ridhagarna flyttas kan vara förknippat med svårigheter. Partiet tror dock, om förutsättningarna tillåter det, att marken mellan Kompassgatan och Skogshem skulle kunna utgöra ett utredningsområde för eventuella bostäder. Längs Margaretagatan har ett område i nära anslutning till stationsmästaren benämnts D2, det vill säga utbyggnad inom 0-5 år. Detta bedömer Socialdemokraterna inte vara möjligt då Ramunderstaden vill förfoga över sin fastighet i minst 10 år. Det bör naturligtvis på längre sikt vara kommunens ambition att bygga bostäder där, varför det gott kan ange som utbyggnadsområde på ca 10-15 års sikt. I texten beskrivs en del om parkering i tätorten. Tillgången till parkeringar är en ständig källa till frustration. Socialdemokraterna tycker dock inte att parkering vintertid på Hagatorget är en bra lösning. Det finns idag andra ytor som skulle kunna användas, Samrådsredogörelse 2015-04-28 33(43) Dnr: BMN 2012-242 exempelvis tomten bredvid Kockens (även om den är privat ägd). Det finns också mark bortom Bergaskolan som skulle utgöra bra parkering (även om inte den heller ägs av kommunen). I förbifarten nämns gästhamnen i Storån. Det är en fråga för sig, men det är Socialdemokraternas uppfattning att en upprustning/ utbyggnad, och förlängning av bryggorna skulle kunna skapa en mycket mer attrakriv miljö kring Storån. I sammanhanget kan också nämnas behovet av en uppställningsplats för husbilar, exempelvis vid båtklubben. Ett område öster om Sofies gård har angetts som utbyggnadsområdet D2. Socialdemokraterna är tveksamma till om det området bör bebyggas med bostäder, dels av geologiska skäl, men också i förhållande till annan verksamhet i området. Det kan vara lämpligare med någon annan typ av verksamhet. Området är i dagslaget planlagt för camping och möjlighet till detta bör bevaras vid en ny planläggning. Slutligen, Socialdemokraterna ställer sig inte positiva i dagsläget till en exploatering av Kreatursvallen. Vi ser dock inga egentliga hinder mot att använda epidemitomten om det görs på ett bra sätt. Det är viktigt att bevara gröna lungor, och möjligheten till spontan idrott. SÖDERKÖPINGS TÅTORTS OMGIVNINGAR, MARKANVÄNDNING Det tänkta utredningsområdet för industri och handel öster om Tåbyvägen tar stora delar åkermark i anspråk Alternativa lösningar bör eftersträvas så långt som möjligt, det finns mark på väster om samma väg som i första hand borde kunna användas. VÅSTRA HUSBY, MARKANVÄNDNING Socialdemokraterna tycker förslagen är bra, det skulle dock kunna tillföras ett markreservat för en eventuell service butik, i närheten av korsningen mellan väg 210 och väg 799. ÖSTRA RYD, MARKANVÄNDNING Socialdemokraterna anser att skrivningen vad gäller motionsspår ska ändras från "bör byggas ut" till "ska byggas ut". MOGATA, MARKANVÄNDNING Ett av problemområdena i Mogata är trafiksituationen. Det är Socialdemokraternas uppfattning att en separat gång- och cykelväg bör byggas från Mogata till Söderköping, och att mark för detta bör avsättas i översiktsplanen. En förbättrad standard på vägen i allmänhet krävs, vilket också ger utrymme för en förbättrad kollektivtrafik. Trafiksituationen genom samhället är på sikt ohållbar, och någon form av Samrådsredogörelse 2015-04-28 34(43) Dnr: BMN 2012-242 hastighetsreducerande åtgärder bör vidtas. Socialdemokraterna anser även att en utredning bör göras av Varstensvägen, som trafikeras av en hel del oskyddade trafikanter. SANKT ANNA, MARKANVÄNDNING I planen föreslås en stimulans av ett utökad byggande av uthyrningsstugor och att avvikelser från strandskydd ska kunna ske för dessa. Socialdemokraterna ställer oss mycket frågande till den skrivningen. Första meningen under trafik bör omformuleras. När det gäller Sankt Anna i synnerhet så anser Socialdemokraterna att planen bör formulera en målsättning om att nytillkommande bebyggelse ska ske i anslutning till redan befintlig, för att undvika att allt för mycket mark går till spillo. En ansats till detta finns i första stycket under utbyggnadsmöjligheter, men denna kan bli mer tydlig. STÄLLNINGSTAGANDEN 1. Kommunens identitet Ramunderberget saknas i beskrivningen av söderköpings kännetecken och identitet. I avsnittet beskrivs hur genomfarten av Söderköping ska upplevas. Socialdemokraterna anser att detta bör delas upp och omformuleras utifrån om förbifarten har byggts eller inte. 3. Näringsliv. turism och rekreation Det saknas helt en hänvisning till den av kommunfullmäktige antagna näringslivsstrategin, i slutet av texten skrivs endast "för att nå dessa mål krävs stora insatser''. Det är viktigt att också tydliggöra vad som ska göras, och att det finns en strategi för hur det ska göras. Rekreationsavsnitt, men avseende på det rörliga friluftslivet bör utvecklas. Under ställningstagande turism, så är det en del textavsnitt som upprepar sig. 4. Befolkning, bostadsbyggande, boendemiljö och grönområden Når det gäller utveckling av stadsmiljön så anser Socialdemokraterna att Hagatorget och området runt omkring detta bör vara prioriterat. 5. Kommunal service Avsnittet bör utvecklas. Det finns mer kommunal service än skolor, som exempelvis VA, Renhållning, Räddningstjänst, Bibliotek, Äldreomsorg osv. 6. Kommunikationer och IT Förutom vad som ovan skrivits om parkering, föreslår vi även att delar av gamla Ramunderskolan LMs tomt (mellan Ramunderhallen och ICA) utreds som parkeringsområde vid tillfälliga arrangemang. Ytan är asfalterat delvis och kan ställas om relativt enkelt. Samrådsredogörelse 2015-04-28 35(43) Dnr: BMN 2012-242 Tillgången till parkeringsplatser vid större arrangemang för personer med funktionsnedsättning bör poängteras. 11. Klimat m.m. I planen hänvisas till att en klimatanpassningsplan "bör tas fram''. Socialdemokraterna menar att det borde stå "ska tas fram", och saknar i övrigt en beskrivning av konsekvenserna vid högre vattennivåer. Skrivningarna kring vindkraft är väl försiktiga, och kan i vissa stycken läsas som att kommunen inte ser alltför positivt på dessa. En genomgång av skrivningarna för att förtydliga dessa är önskvärt. Vi ser också gärna att en ny karta för vindkraft tas fram, där det mer tydligt går att läsa ut var det är möjligt att bygga vindkraft - inte var det är omöjligt. AVSLUTNING Socialdemokraterna har vid några tillfällen framhållit att Gårdeby saknas i översiktsplanen, inte minst utifrån den motion som Sonnie Knutling (S) och Mattias Ravander (S) lämnade in för några år sedan, och som ännu inte besvarats, och kan konstatera att den ännu inte har fått något svar. Dessvärre ger inte den nya ÖP:n heller några svar i den riktningen. Socialdemokraterna menar dock att den nya översiktsplanen ger ett bra avstamp för ett framgångsrikt arbete mot vision 2020. Våra synpunkter ovan är ett försök att bidra till en ännu bättre plan och förhoppningsvis ett mer användbart verktyg i detta arbete. En förutsättning för att arbetet ska bli en framgång är att relevanta resurser för den framtida exploateringen tillsätts, något som bör bevakas i framtida budgetarbeten. Vänsterpartiet Först och främst tycker vi att man i stycket pil första sidan som innehäller formuleringen "en längsiktigt hällbar utveckling eftersträvas" skulle behöva vidga betydelsen av en hällbar utveckling. Med nuvarande text blir ansatsen sådan att en hällbar utveckling förstås som en social hållbarhet, önskvärt att vidga begreppet till att inrymma även en ekologisk hållbarhet. Vidare tycker vi att de åtgärder som diskuteras under samhällsplanering i stort är rimliga; förtätning vid nybyggnation och att planera för "en ökande del kollektivtrafik". En busslinje mellan Söderköping och Linköping diskuteras, vilket är bra, vi tycker att man kan lägga till att spårbunden trafik mellan Norrköping och Söderköping också vore önskvärt. Vid nybyggnation tycker vi att man ska lägga till att de bostäder som byggs ska vara energisnåla och i möjligaste män byggas med miljöriktiga byggmaterial. Samrådsredogörelse 2015-04-28 36(43) Dnr: BMN 2012-242 Slutligen under kapitel 6 "Miljö, hälsa och säkerhet" tycker vi att man ska lägga in ett avsnitt om klimatmål där man beskriver kommunens klimatarbete och vilken effekt det får på ÖP:n. Samlad kommentar för yttranden från de politiska partierna: Vid genomgång av yttrande från kommunen politiska partier blir det tydligt att ett omtag behöver göras inför granskning. Det finns vissa politiska frågor som inte är lösta, och det finns också många synpunkter som återkommer hos flera partier. En sådan synpunkt är om hållbarhet. Det är tydligt att hållbarhetsperspektivet behöver lyftas fram i granskningshandlingen. Den röda tråden mellan utvecklingsstrategi och utbyggnadsområden är en annan återkommande punkt. Det finns också anledning att lyfta fram och förtydliga den strategi som översiktsplanen ska grundas på. Några av utbyggnadsområdena råder det oenighet om. Av den anledningen behöver de ses över till granskningshandlingen. Flera av frågorna som berör utveckling i Söderköping stad kommer att utredas närmare i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Söderköpings stad. Översiktsplanen kommer därför inte behandla Söderköping mer ingående än resten av kommunen. Utvecklingsstrategin förtydligas. Utvecklingsområden ses över Ställningstaganden och val av förutsättningar för planen ses över, exempelvis bör mellankommunala intressen lyftas fram mer Samrådsredogörelse 2015-04-28 37(43) Dnr: BMN 2012-242 5. Remisslista Statliga myndigheter, bolag m.m. Ramunderstaden Göta Kanalbolag AB Räddningstjänsten Lantmäterimyndigheten Socialnämnden LRF Tekniska nämnden Länsstyrelsen Naturvårdsverket Lokala organisationer, intresseföreningar, Trafikverket företag och privatpersoner Företagarna Regionala remissinstanser Företagarnas Riksorganisation E.on Elnät Sverige AB Gula Huset i Sankt Anna bygden E.on Värme Sverige AB Kommunala pensionsrådet (KPR) Telia Naturskyddsföreningen i Söderköping Vattenfall Navet i Havet Östergötlands länsmuseum Skärgårdsföreningen Östgötatrafiken Stadskärneföreningen Östsam Söderköpings kommuns råd i frågor kring funktionsnedsättning (SKRF) Grannkommuner Linköpings kommun Politiska partier Norrköpings kommun Centerns kommunorg. Valdemarsviks kommun Folkpartiet Åtvidabergs kommun Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Kommunala remissinstanser Moderata samlingspartiet Barn- och utbildningsnämnden Socialdemokraterna Bygg- och miljönämnden Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Samrådsredogörelse 2015-04-28 38(43) Dnr: BMN 2012-242 6. Revidering av samrådshandling ÖP Utgångspunkter i revderingsarbetet • Handlingen ska bli mer lättöverskådlig • Ställningstaganden ska vara precisa och koncentrerade • Ta bort detaljfrågor och höja perspektivet till översiktlig nivå, med förankring mot kommunens vision och regionala/nationella mål. • Kartan ska inte vara exakt utan visa ungefärlig avgränsning • Kommunens identitet och hållbar utveckling är övergripande strategier/visioner, ta bort från ställningstaganden. • Dialog har kontinuerligt förts med en politisk referensgrupp bestående av kommunens samtliga partier. Avstämning av den nya handlingen är också gjord mot kommunens förvaltning. Lista över ändringar i arbetet • • • • • • Ny rapportstruktur Kapitel 2 är ett koncentrat av de ställningstaganden som görs i samrådshandlingen. Ställningstaganden som är för detaljerade har tagits bort Kapitel 3 är beskrivning av kommunens utvecklingsområden Kapitel 4 innehåller relevanta nationella och regionala mål. Detta kapitel är i stort sett nytt. Kapitel 5 och 6 är delar från samrådshandlingens Bilaga 2 planeringsförutsättningar men med en bättre balans i texten och mindre detaljer. En aktualisering av faktaunderlaget är gjord. Kartbilagan utökas och informationen från kartorna fördelas på fler kartor. En utförlig konsekvensbedömning tas fram. Granskningshandling (2015) Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Söderköping 2030 Kapitel 3 Utvecklingsområden Kapitel 4 Nationella och regionala mål Kapitel 5 Allmänna intressen Kapitel 6 Miljö, risk och säkerhet Bilaga 1 Förteckning över underlag Samrådshandling (2012) Vision och strategier s. 4-5; 8-9; 44 Vision och strategier (flera sidor) Riktlinjer för mark och vattenanvändning Utveckling – strategiska områden, s. 10-21 Analys av tänkbara förtätnings/ utbyggnadsområden, s 48-50 Vision och strategi, s 23; 32; 37; 40 Planeringsförutsättningar s. 3; 27 Bilaga 2 Planeringsförutsättningar saknas Samrådsredogörelse 2015-04-28 Bilaga 2 Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplan - Vindkraft Bilaga 3 Ändrad inriktning för Mariehov Bilaga 4 Riksintressen Bilaga 5 Kartor Antal kartor: 10 Hållbarhetskonsekvensbedömning 39(43) Dnr: BMN 2012-242 Vision och strategier s 39 Ej aktuell Vision och strategier s. 40-41; Planeringsförutsättningar s. 27-33 Bilaga 1 Kartor Antal kartor: 3 Bilaga 3 Konsekvenser av planförslaget Bilaga 4 Avgränsning för miljöbedömning Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6 Miljöbedömning Bilaga 7 Checklista Översiktsplanens inriktning På sidan 3 i samrådshandlingen står: Strategi i översiktsplan ÖP12 I översiktsplan ÖP12 pekas fem områden ut som prioriterade förändringsområden. Områdena prioriteras då de är tätortsnära eller har hög permanenteringsgrad och är i stort behov av kommunalt vatten och avlopp. För områdena pågår detaljplaneläggning och VA-utbyggnad. Denna strategi måste bli mer tydlig i handling, och kopplas till en ambition om hållbar utveckling. Därför samlas och kompletteras ställningstaganden i ett kapitel. Utvecklingsområden Strategin måste också få genomslag på kartan, och av den anledningen ändras flera av utbyggnads- och utredningsområdena. Indelningen d1-d4 ersätts med utbyggnadsområden (kort sikt 1-5 år) och utredningsområden (i huvudsak lång sikt 5-15 år). Orterna får generell skrivning om att förtätning och förändring ska vara möjlig inom bebyggelsegränsen. Flera utvecklingsområden är inte numrerade i samrådshandlingen, rekreationsområden och utvecklingsområden för turism/besöksnäring är inte med i matrisen. Till granskning kompletteras matrisen med detta. Samrådsredogörelse 2015-04-28 Utvecklingsområde nr i samrådshandling (2012) Brunnsparken Bielkegatan Timmermannen vid kocken Högby Ullebro 1 Reningsverket 2 Bergaskolan 3 Gamla brandstationen 4 Område vid Norrköpingsvägen 5 Vikingavallen 6 Egna hem 7 Båtbyggaren stationsområdet 8 Båtbyggaren 9 Kolstad 1:1 10 Panncentralen kullborg 11 Ridhuset 12 Öster om Sofies gård 13 Sydvästra Harsby 14 Sydöstra Harsby 15 Länsmansgatan 16 Söder om Luvata 17 Öster om Husby 18 Öster om Husby 19 Öster om Husby 20 Skönberga prästgård 21 Fullerstad 22 Fullerstad Öst 23 Viggeby, strodammen 24 Bjärka 25 Industri Topsys 26 Industri Korsbrinken 27 Herrgårdsbyn 28 Ekbacken 29 Tallskogen 30 Duvkullen övre 31 Kleven 32 Grindstugan 33 Dockan söder 34 Dockan norr 35 Ällerstad 36 Norr om Luddingsbo 37 Söder om kyrkan 38 Söder om Västra Husby 40(43) Dnr: BMN 2012-242 Förändring i granskningshandling (2015) Tas bort från planen, ärende avslutat Tas bort från planen, ärende avslutat Nytt nummer (ingår i nr 7) Tas bort från planen, ärende avslutat Nytt nummer (nr 4) Nytt nummer (nr 2) Nytt nummer (nr 1) Nytt nummer (nr 13) Tas bort från planen, ärende avslutat Tas bort från planen, ärende avslutat Nytt nummer (ingår i nr 7) Nytt nummer (ingår i nr 7) Nytt nummer (nr 6) Utgår, förändring inom bebyggelsegräns Nytt nummer (nr 11) Läggs samman till ett område; Sofies gård - Harsby (nr 9) Nytt nummer (ingår i nr 7) Läggs samman till ett område; Öster om Husby (nr 8) Utgår, förändring inom bebyggelsegräns Läggs samman till ett område; Fullerstad (nr 5) Utgår Utgår Nytt nummer (nr 18) Nytt nummer (nr 17) Nytt nr och namn; Hästbyn (nr 16) Läggs samman till ett område; gamla riksvägen/Kleven (nr 15) Nytt namn och nummer; Dockanområdet (nr 14) Utgår Nytt nummer (nr 12) Utgår Nytt nummer (nr 26) Nytt nummer (nr 24) Samrådsredogörelse 2015-04-28 39 Norr om Göta Kanal 40 Norrbotorp Kommunala tomter finns 41 Öster om kyrkan Långerum 1:6 Flämmestad Utgår, känslig miljö Utgår Utgår ur matrisen Nytt nummer (nr 31) Utgår ur matrisen Utgår ur matrisen Husby säteri Utgår ur matrisen Gäddvik etapp 1 Gäddvik etapp 2 Arentorp (Björnvik) 42 Norr om sanden 43 Sankt Anna kyrkby Utgår ur matrisen 44 Gruvgärdet Nytt nummer (nr 39) 41(43) Dnr: BMN 2012-242 Utgår ur matrisen Nytt nummer (nr 37) Nytt nummer (nr 38) Nya områden i matrisen Nr Beskrivning 3 Eriksvik, ny bebyggelse norr om befintligt bostadsområde 10 Alboga öst, ytterligare bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden 19 Ramunderberget, rekreation 20 Göta Kanalstråket, rekreation 21 Söderköpingsåarna, rekreation 22 Albogaskogen 23 Långmossen, bostäder 24 Väster om Västra Husby, bostäder 27 Långmossen norr, utredning bostäder 28 Hagsätter, bostäder efter VA ansluts 29 Göta Kanalstråket, rekreation 30 Vagnmossen, rekreation 32 Björkvik, turismutveckling 33 Klarsjön, rekreation 34 Mogata Öst, pågående detaljplan 35 Husbyvik, rekreation 36 Finnkroken, pågående planering 40 Tyrislöt, turismutveckling 41 Mon, turismutveckling 42 Aspöja, turismutveckling 43 Stegeborg, turismutveckling Riksintressen får en tydligare plats i översiktsplanen Syftet med en översiktsplan är dels att styra efterföljande planering, men också att fånga in och genomföra de intentioner som finns i nationella och regionala Samrådsredogörelse 2015-04-28 42(43) Dnr: BMN 2012-242 utvecklingsdokument, exempelvis det regionala utvecklingsprogrammet, de nationella miljömålen och riksintressena. Kapitel 4 beskriver dessa mål och intressen som ska kanaliseras genom översiktsplanen till detaljplanering och genomförande. Bilaga 4 är en utökning för riksintressen, som är en fundamental del av översiktsplanering dvs. överenskommelsen mellan staten och kommunen om markanvändningen som är förutsättningen för det kommunala planmonopolet. Kartbilagan Kartorna i samrådshandlingen var svårlästa eftersom de innehäll så mycket information. Genom att dela upp underlaget på flera kartor ökas tydligheten och kartornas läsbarhet. Hållbarhetskonsekvensbedömning (HKB) Den konsekvensbedömning som fanns till samrådshandlingen är väldigt kortfattad och uppfyller inte lagkraven (se länsstyrelsens yttrande). Det finns en ambition i kommunens styre att större vikt läggs vid de konsekvenser kommunens agerande har, vilket syns i den nya organisationsstrukturen och riktlinjer för beslutsunderlaget. Därför fattades beslutet att en HKB skulle upprättas till planen. HKB:n kommer omfatta ekonomiska, sociala och ekologiska parametrar vilket gör att konsekvensbedömningen blir ett bättre verktyg för att mäta om kommunen verkligen planerar för hållbarhet eller inte. 7. Minnesanteckningar från samrådsmöten Samrådsmöte ÖP 12 Sankt Anna 2013-01-17 D2, utbyggnad kort sikt, nr 43 göras större D2 nr 42 ändra så att underliggande plan inte berörs. Skapa F1-område S Lagnöbron östra sidan GC-väg till Söderköping Moon F1 ändras till ”Turism eller rekreation”?? Förlängd samrådstid? Troligen till 31/1 Samrådsredogörelse 2015-04-28 43(43) Dnr: BMN 2012-242 Samrådsmöte ÖP 12 Västra Husby 2013-01-13 Utbyggnad kort sikt för följande områden: Mellan väg 210 och D2 37 på båda sidor om vägen till V Husby kyrka. Norr om Luddingsbovägen, mellan Brovaktarvägen och Luddingsbo 1:177. Öppna marken i Brovaktarvägens förlängning NO Luddingsbo 1:186. Allmän platsmark inom Luddingsboplanen, SÖ hörnet Luddingsbo 1:13 mot Asplången. I Västra Husby önskas hundrastgård. 8. Länsstyrelsens yttrande Se nästa sida. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Samrådsyttrande 2013-02-07 sid 1 (10) 402-11670-12 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten SÖDERKÖPINGS KOMMUN Bygg- och milj6närnnden 2013 -02- o8 Dnr: ........................... Dpl: ..... ,.......... .. söderköpings kommun Samhällsbyggnadskontoret storängsallen 20 614 80 söderköping Dok 10: ............................................. .. 'Bilaga: ................................................ Översiktsplan för söderköpings kommun Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för san1tåd enligt PBL 3: Handlingarna utgörs av samrådshandlingar bestående av en beskrivningsdelmed ställningstagande samt 8 bilagor (kartor, planeringsförutsättningar, konsekvenser av planförslaget, avgränsning av miljöbedömning, MKB, miljöbedömning, checklista samt VA-plan). Planförslaget utgör en översiktsplan för hela Söderköpings kommun och avser att ersätta den befintliga planen som antogs 1990. En översiletsplan ska enligt 3 kap 2§ plan- och bygglagen ange inriletningen för den långsiletiga utvecklingen av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur markoch vatteno111tåden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Härutöver preciseras innehållskraven närmare i 4-6§§ samma kapitel. Enligt 6§ framgår också att planen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Enligt 3 kap 1O § PBL ska Länsstyrelsen under samrådet särskilt: 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vatteno111tåden, 3. verka för att rilcsintressen enligt 3 och 4 kap. miljöballeen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt S kap. miljöbalken följs och att redovisningen av onuåden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken 4. verka för att sådana frågor o1n användningen av mark- och vatteno111tåden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. S. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller till risken för olyckor, Översvämning eller erosion. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: 581 86 LINKÖPING östgötagatan 3 013-19 60 00 013-14 51 25 E-POST: WWW: ORGANISATIONSNUMMER: [email protected] lansstyrelsen.sejostergotland 202100-2270 sid 2 LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Sammanfattning Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen tar fram en heltäckande översiktsplan. En väl utformad plan med rätt innehåll utgör ett mycket viktigt stöd och vägledning för fortsatta planeringsinsatser och ärendehandläggning. Länsstyrelsen motsätter sig inte huvuddragen i den föreslagna planen. I vissa delar anser Länsstyrelsen dock att planförslaget behöver ändras och kompletteras för att tydliggöra planinnehållet och bättre tillgodose allmänna intressen. Allmänt och övergripande Länsstyrelsen anser att planförslaget har en god ansats för att ge vägledning om de framtida användningsmöjligheterna för mark och vatten samt var exploateringar och byggnation kan komma att användas, utvecklas och bevaras. Det är bra att utbyggnad på kort och lång sikt framgår av bilagda kartor men en enldare beskrivning av utredningsområdena, D4 eller planerad inril<tning behövs för att få en tydligare bild av kommunens avsikter med dessa områden. Länsstyrelsen anser också att planen skulle vinna på om genomförandeperiden fram till2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i form av ett handlingsprogram. Generellt behöver planen kompletteras och bearbetas redovisningstekniskt för att fullt ut kunna uppfylla innehålls- och tydlighetskraven enligt 3 kap 6 § plan och bygglagen. Bland annat behöver i planen tillföras tydligare kartor i större skala. En ökad tydlighet kan uppnås om man gör ett urval av lager så att relevant information, lättare blir läsbar. De kartor som bifogats samrådsversionen är i så liten skala att de är mycket svårtydda. Det gäller såväl de översiktliga kartorna som de förstorade ortskartor, både i pappers och i digital form. Omarbetade mer lättlästa kartor bör tas fram och erbjudas för synpunkter innan en utställningshandling tar fram. En annan aspekt på leravet på tydlighet är att precisera i vill<a avseende som en del äldre fördjupade översil<tsplaner är aktuella och avses att tillämpas. FÖP Mariehov uppges vara aktuell men uppvisar olikheter jämfört med det föreliggande översil<tsplaneförslaget. I planen föreslås att en ny FÖP för staden Söderköping ska tas fram, vill<et Länsstyrelsen ser som mycket positivt. Däremot ställer sig Länsstyrelsen mycket tveksam till förslaget att aktualitetsförklara den nuvarande FÖP Staden från 1990 och låta den gälla som en del av kommunens översiktsplan. Alltför stor risk för otydlighet uppstår genom att ha två parallella planeringsdokument av så oWm ålder gällande för samma område. För att lätt förstå kommunens samlade planering vore det värdefullt med en samlad tydligare redovisning (på karta) av aktuella respektive planerade fördjupade översiletsplaner inom kommunen. I planen ingår också ett förslag till miljökonsekvensbeslcrivning (MKB). Länsstyrelsen bedömer att MKB i stort tar upp de frågor som behövs men att betydande bearbetningar och kompletteringar måste göras för att MKB:n ska anses uppfylla kraven på innehåll enligt 6 kap 12§ miljöbalken. Särskilt viktigt är här att kommunen identifierar och tydliggör den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas ge upphov till samt vad kommunen avser att göra för att begränsa denna miljöpåverkan. sid 3 Planens övergripande inriktning Planförslaget utgår från en övergripande vision och strategi för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling av kommunen. Inom det sociala området har planarbetet inletts med en bred medborgardialog i sex viktiga tätorter vill<et är ett mycket bra sätt att starta upp en diskussion på. Många av de frågor som lyfts där återstår att bearbeta och fånga upp i den slutliga planen. Näringslivets fätutsättningar har fått ökad vikt med fokus på utveckling och tillväxt, vill<et Länsstyrelsen vällwmnar. Länsstyrelsen ser gärna att planen ytterligare understryker att den fysiska planeringen ska bedrivas så att den främjar ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Söderköping präglas mycket av en historisk atmosfår med flna boendemiljöer, små företag, handel och växande tjänste- och kunskapsföretag. Länsstyrelsen delar kommunens resonemang tunt Söderköpings vil<tiga och långa kontinuitet som handelsstad och att arbetet med att fortsätta denna kulturhistoriska tradition är vil<tigt. Fritidsboendet och sommarens turism har stor betydelse för att skapa arbetstillf:-illen och handel. Som grund till besöksnäringen i kommunen pekas tre miljöer ut, den historiska staden Söderköping, Sankt Anna skärgård och Göta kanal. Kulturmiljön är en mycket vil<tig strategisk utvecklingsresurs för söderköpings kommun som behöver hanteras exempelvis i Översiksplanen på ett genomarbetat sätt utifrån aktuella hmskaps- och planeringsunderlag för att göra det möjligt att åstadkomma en hållbar utveckling av kommunen och samtidigt ta tillvara och vidareutveckla de kulturhistoriska värdena enligt de nationella miljömålen och de kulturpolitiska målen, se exempelvis www.miljomalen.nu. stadskärnans unilm kulturmiljö nämns som en betydelsefull attraktionsfaktor för handeln i staden i konkurrens med stormarknader I samband med en hållbar skärgårdsutveckling tar planen upp skärgårdsfrågorna som viktiga för kommunen och att det är viktigt med året runt boende och olika verksamheter som kan ta tillvara det kulturhistoriska arvet, exempelvis flske, skogsbtuk, jordbruk, djurskötsel samt turist- och besöksnäring. Länsstyrelsen delar denna syn men anser samtidigt att översil<tsplanen behöver spegla ett bredare angrepssätt på planeringsbehoven i skärgårdsområdet. Sankt Annas skärgård har unikt höga miljö- och rekreationsvärden både i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. För att stödja en långsil<tigt hållbar förvaltning av BSPA-området S:t Anna-Missjö har Länsstyrelsen har tillsammans med berörda kommuner och regionala organisationer, markägare och andra lokala intressenter tagit fram en fram en samverkansplan-Acta S:t Anna- som f:-irdigställdes i början 2011. Syftet med samverkansplanen, som också innehåller ett åtgärdsprogram, är att den ska Idargöra de övergripande förutsättningarna och åtgärdsbehoven för att säkerställa en allsidigt hållbar utveckling. Ett uttalat syfte med samverkansplanen är också att den ska vara vägledande för fortsatta beslut om insatser i ontrådet och även ett viktigt kunskapsunderlag för den kommunala fysiska planeringen, särskilt översil<tsplaneringen. Länsstyrelsen ser det som synnerligen angeläget att samverkansplanen och dess inriktningar med bäring på den fysiska samhällsplaneringen arbetas in i kommunens översiktsplan, både för BSPA-området och för angränsande delar av skärgården. sid 4 Förbifart E22 samt skärgårdslänken är viktiga satsningar på infrastruktur som kommer att förbättra förutsättningarna avsevärt för kommunen att realisera den föreslagna planen men också för att på ett tydligare sätt relatera den kommunala utvecklings- och bebyggelseplaneringen till ett regionalt satnmanhang. Planförslaget behandlar riktlinjer för fortsatt planering och etablering av vindkraftverk i kommunen. Länsstyrelsen delar kommunens övergripande syn på inriktningen men anser att planen gärna får bli 1ner konkret när det gäller att reservera lämplig mark för vindkraftsetableringar. Kommunen har uppmärksammat det framtida klimatanpassningsperspektivet på ett bra sätt. Mer synpunkter redovisas under "Milj ö- och riskfaktorer". Riksintressen enligt 3 kap och 4 kap miljöbalken Översiktsplanen berör ett flertal rilcsintressen. Av 3 kap 4 §plan- och bygglagen framgår att kommunen i översiktsplanen ska redovisa förekommande riksintresse samt hur kommunen avser att tillgodose dessa genom ställningstagande. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget behöver bearbetas så att samtliga förekommande rilcsintressen blir korrekt redovisade och att kommunens avsikter för att tillgodose dessa rilcsintressen framgår på ett tydligare sätt. Även miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av hur aktuella riksintressen kan komma att påverkas av planen behöver bli mer utförlig. Underlag om vilka riksintressen som förekommer finns i Länsstyrelsens pubWmtion "Sammanställning av planerings- och kunskapsunderlag 2012, villren bifogas. 4 kap miljäba!ken - S kärgården Länsstyrelsen anser att detta ril<Sintresse är mycket ofullständigt redovisat. Särskilt vilctigt är att kormnunen klargör villm hänsynstaganden som krävs i den fortsatta planeringen för att rilcsintresset ska säkerställas långsiktigt helhetsperspektiv. En närmare behandling av konsekvenserna av planens genomförande måste också göras i MKB. Särskilt gäller detta föreslagna planeringsinsatser på Norra Finnö. Naturvård Sex intressen för naturvården förekommer i kommunen. För riksintresseområdet Örtomta (NE 49) saknas beskrivning. Bedömning av hur planens förslag till bebyggelseutveckling mm kan komma att påverka förekommande riksintressen behöver vidareutvecklas. Särskilt stor påverkan från planförslaget kan föiväntas på Norra Finnö och övriga skärgårdsområdet. N atura 2000 Natura 2000-områdcn utgör både riksintresse enligt 4 kap. miljöballcen och områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen efterlyser en redovisning av N atura 2000-områden på sarmna sätt som andra riksintressen. Ku!turmi!;ö.vård Planförslaget berör direkt tio rilcsintressen för knlturmiljövården. Dessa finns redovisade men det är svårt att utläsa hur riksintressena kommer att påverkas av planen samt avsedda hänsynstaganden vid etablering av bebyggelse. Materialet behöver enligt sid 5 Länsstyrelsen påtagligt bearbetas och förbättras i syfte att öka tydligheten och visa hur samtliga riksintressen för kulturmiljövården skall tillgodoses. I ett bifogat PM, bilaga 1, förtydligas de tio ril<Sintressena samt intilliggande fem ril<Sintressen. Här framgår också Länsstyrelsens syn på hur riltsintressena behöver beaktas vid kommande bebyggelseplanering mm. Fnlufts!iv Länsstyrelsen konstaterar att viss föreslagen bebyggelseutveckling i strandnära lägen längsmed Göta kanal och i Skärgården riskerar att påtagligt skada riksintressena för friluftsliv om inte frågan studeras och beaktas mycket noga i kommande planeringsskeden. Med nuvarande redovisning går inte att ta ställning till o1n förslagen kommer att kunna accepteras !ned hänsyn till rilcsintresset. Länsstyrelsen välkomnar att kommunen redan nu i översiktsplaneringen redovisar en närmare analys av förutsättningarna att samordna ril<Sintressets behov och de förekommande utbyggnadsanspråken. Riksintressen enligt mi!;ö"ba!ken 3 kap 8§ Länsstyrelsen ser det som angeläget att översiletsplanen på ett mer klargörande sätt redovisar hur kommunen avser att tillgodose förekommande riksintressen för vägko1111nunikationer (väg E22), sjöfart (inre farleden) samt energiproduktion (vindbruk). Beträffande riksintressena för vindbruk bör dock noteras att en översyn f n pågår som troligen kommer att medföra ändringar av urvalet riksintressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap miljöballcen gäller för utomhusluft och för vatten. MKN är inga rilctvärden utan styrande gränsvärden som reglerar en nivå som inte får eller inte bör överskridas. Kommunerna ska säkerställa att MKN uppnås och planer får ej fastställas om de riskerar att bidra till att MKN överskrids (luft) eller ej riskerar att uppnås (vatten). Ändringar i normerna för luft har införts 1 juli 201 O. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det för närvarande sannolikt h1te föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna för luft kommer att överskridas inom Söderköping kommun. Det är dock viktigt att kontroll sker av hur luftmiljön utvecklas så att förebyggande åtgärder för att inte riskera överskridande, kan vidtas i ett tidigt skede. I planens MKB bör närmare klargöras hur förslaget kan antas påverka möjligheten att klara normerna. Problemet vad gäller utsläpp från trafik, är fö1utom avgaser, även partiklar som uppkommer främst från däckens slitage mot vägbanan samt ex vis vid fastbränsleeldning. Kommunen bör redovisa en strategi för att hantera frågan om problem skulle uppstå, ex vis ett enldare program eller lilmande. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att planen tillförs en beskrivning av planeringsförutsättningarna vad avser miljökvalitetsnormer för vatten samt hur kommlmen avser att följa dessa normer. sid 6 Mellankommunal samordning Frågan om mellankommunal samordning har hanterats i ett avsnitt i Visionsdelen. Bortsett från de frågor som konununen rälmar upp som mellankommunala, kan även uppmärksammas den pågående översiktsplaneringen i skärgården. Landsbygdsutveclding i strandnära lägen (LIS) Länsstyrelsen konstaterar att inga LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge) är utpekade i samrådsförslaget Det är viktigt att den frågan utreds o1n kommunen vill kunna tillämpa reglerna för LIS. I utredningen skall visas hur områdena bidrar till utvecklingen av landsbygden samt deras antal och omfattning och hur de förhåller sig till planens genomförandetid. LIS-områden kan inte pekas ut i skärgården (7 kap. 18e§). Övriga allmänna intressen Strandskydd Strandskydd är ett områdesskydd som syftar till att trygga förutsättningar för allmänhetens tillgång till strandsområden samt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurliv. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde inom100meter (150m i skärgården och längs Göta kanal) från strandlinjen vid medelvattenstånd. För att det ska vara möjligt att uppföra nya byggnader 1n.m. inom strandskyddat område krävs att det finns särskilda skäl enligt 7kap 18 c § miljöbalken och att strandskyddets syften inte påverkas negativt. Strandmiljön är värdefull för växt- och djurliv samt för rekreation och friluftsliv och kan därigenom vara en viktig resurs för kommunen som orörd. Generellt salmas en viljeyttring med kommunens strandområde och hur kommunen ser på de värden som finns i de strandnära områdena. Länsstyrelsen välkomnar en vidareutveckling av planen i dessa frågor. Planförslaget innebär bebyggelseområde som delvis ligger inom strandskyddat område i olika delar av kommunen. Om kommtmen har för avsikt att exploatera inom strandskyddsområdena här måste kommande prövningar kunna visa att det finns särskilda skäl och vara förenligt med strandskyddets syfte. Vatten Länsstyrelsen ser positivt på att en VA-plan har tagits fram liksom på kommunens pågående arbete med översyn och revidering av befintliga vattenskyddsområden. Vid all planering av åtgärder och beställllnelser för avrinning och vattenskydd bör hänsyn tas till jordbruksnäringen så att den tillförsäkras rimliga förutsättningar. Vid bebyggelseplanering i skärgårdsområdet är det av största vil<t att kommunen har en hög uppmärksamhet på vattenförsörjnings frågorna, eftersom problem med vattenbrist redan har uppmärksammats i vissa fall. Det skulle vara mycket värdefullt om kommunen tar fram en beredskapsplan för den framtida dricksvattenförsörjningen. Aven en dagvattenpolicy eller likande skulle vara till stor nytta för den fortsatta planeringen. Det är viktigt att kommunens avsil<ter vad avser vattenfrågorna relateras till de gällande miljökvalitetsnormerna för vatten. sid 7 N a turvård och friluftsliv Länsstyrelsen ser positivt på kommunens avsikt att ta fram en grönplan. Även förslagen orn kommande dagvattenprograrn, trädinventering samt att låta begreppet "grönytefaktor" genomsyra den kommunala planläggningen är gynnsamma insatser för att kommunens vil<tiga natur- och rekreationsvärden ska kunna tas om hand på ett bra sätt. Inom Söderköpings stad är planeringen på nya bostadsområden generellt god i förhållande till befintliga naturvärden och kommunens naturvårdsprogram. Däremot utgör ny bebyggelse i anslutning till staden norr om Göta kanal, väster om väg E22, ett konfliktområde inom särskilt prioriterat landskapsavsnitt Enligt länets regionala landskapsstrategi "Levande eklandskap i Östergötland, 2008- 2015". De värdefulla ekmiljöerna, bl a norr om kanalen, bör beskrivas mer noggrant så att deras tillväxtbetingelser inte riskerar att skadas. För övrigt bedömer Länsstyrelsen att planförslaget har tagit god hänsyn och beaktat värdefulla grönområde inom kommunen. Kulturmiljövård Länsstyrelsen anser att planförslaget i många avseenden speglar en hög ambitionsnivå för att ta hand om de många kulturmiljövärden som finns i kommunen. Samtidigt måste konstateras att stora behov finns att uppdatera, delvis omstrukturera och komplettera handlingarna för att ge kulturmiljöfrågorna en rättvisande beskrivning i planen. Ett stort behov fmns också ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om förekommande kulturmiljövärden. Detta bör i första hand ske genom att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram som sedan i relevanta delar inarbetas i översiktsplanen. Jord- och skogsbruk En av Söderköpings kommuns starka identiteter är dess odlingslandskap och jordbruk. Odlingsmarken och jordbruksnäringen representerar en stor del av ursprunget till bygdens välstånd. Planen behöver kompletteras så att de areella näringamas behov tillgodoses tydligare. Länsstyrelsen anser att kommunens syn på hushållning med värdefull jordbruksmark bör förtydligas i planen. Det gäller i tätortens närhet men också på landsbygden. Inte minst för landsbygden är det angeläget med klara riktlinjer inför behandling av bygglov/förhandsbesked för nya tomters lokalisering. I planens sttategidel refereras till en bilaga som skulle ge råd för byggande på landet. Men denna har inte fogats till planhandlingarna. Genom att tillåta nya tomter enligt en tydlig policy kan boende, djurhållning och åkerbruk samexistera i landskapet. Det är angeläget att förebygga konflikter mellan jordbruk och bostadsbebyggelse avseende djurhållning. Bostäder som lokaliseras olämpligt nära djurhållande gårdar innebär inte bara problem för de boende utan skapar också en långvarigt otrygg situation för berörda jordbruksföretag. ställningstagande djurhållning i strategidelen kan gärna kompletteras med hjälp av Skåne läns Hästar och bebyggelse (2004:17) samt Boverkets Planering för och invid djurhållning (2011 :6). Se även Norrköpings tillägg till ÖP Miljöoch riskfaktorer. sid 8 Ytterligare frågor av betydelse för de areella näringarna är att främja satsningar på turism och rekreation som hat anlmytning till exempelvis lantbruksverksa1nheter. Detta kan betyda att ta hänsyn till behov av ridvägar eller att undvika att placera störande verksamhet som t ex vindkraftverk i områden eller en bygd med uppenbart särskilt goda förutsättningar för diversifierade verksamheter som t. ex. olilm former av tutismtjänster där man erbjuder rekreation, ekoturism och upplevelser m.m." Miljö- och riskfaktorer Buller Kommunen bör i sin ÖP redovisa sina egna ambitioner nät det gäller olilm typer av omgivningsbuller och ej enbart hänvisa till Trafikverkets målsättning att !data 65 dB(A) utomhus. Det är vilctigt att kommunen eftersträvar att inga bostäder etc. ska behöva utsättas för ljudnivåer över gällande riktvätden och att skyddsåtgärder vidtas där så ändå blir aktuellt. FiJ'rorenade område Det är värdefullt att planen uppmärksammar förekomster med förorenad mark. Avsnittet om förorenad mark kan med fördel vidareutvecldas så att det Idargör kommunens strategier för att hantera förorenade områden vid ändrad markanvändning och exploatering såväl som i övriga fall. Elektromagmtiska fält Vid fysisk planering, bygglovgivning etc. är det mycket viktigt att följa de rekommendationer om magnetfalt och hälsorisker från 2009 som de fem myndigheterna Boverket, AMV, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och strålsäkerhetsmyndigheten med anknytning till magnetfalt tagit fram och i en kommunpolicy fastlägga skyddsavstånd för olilca verksamheter i form av kraftledningar, transformatorstationer etc. Klimatanpassning Länsstyrelsen tycker att det är positivt att klimatförändringar uppmärksammas i planen. Det är vilctigt att fortsatt föreslå hur de identifierade effekterna och konsekvenserna för konununen ska hanteras och eventuellt åtgärdas. I all föreslagen ny bebyggelse ska hållbarhetsaspekterna beaktas utifrån ökad nederbörd o högre temperaturer. Kommunen behöver i det fortsatta arbetet analysera högsta kända vattennivå i omgivande recipienter till tätorter och samhällen om så ej redan är gjort. Till den högsta kända nivån skall man lägga till en bedömning i enlighet med ldimatscenarierna och med tillägg för viss säkerhetsmarginal. Resultaten bör sedan tydliggöras i planeringsunderlag så att kunskapen om lägsta nivå för bebyggelse blir alhnänt känd. Dessa uppgifter är av stor betydelse både för planering av nya områden och bedöma risker i befintliga avloppssystem. Översiktsplanen innehåller också en bilagd VA-plan villcen avses att följas upp vart fJärde år när översiletsplanen aktualiseras. Det är vilctigt att effekter och konsekvenser av klimatets förändringar beaktas i texten, i föreslagna utredningar och åtgärder för att sälrra dricksvattenförsörjning i ett generationsperspektiv. sid 9 Trafik/ kommunikationer Traflkverket har inkommit med yttrande synpunkter. 2013~01~17, Länsstyrelsen delar dessa Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling De föreslagna planerna på utbyggnad medför på en del håll konfliker med kulturvärden. Västra Husby kyrka: Typ och omfattning av exploateringen intill Västra Hus by kyrka, som är upptaget i det regionala programmet, anges inte i planen men området ligger precis söder om kyrkan och kan i hög grad påverka kyrkamilj ön. Därför kan en kulturhistorisk utredn.ing och en MKB behöva tas fram som underlag i bedömningen av hur kyrkamiljön påverkas. Östra Ryd: Typ och omfattning av exploateringen intill Östra Ryd kyrka anges inte i planen men området ligger precis öster om kyrkan och kan i hög grad påverka kyrkonilljön. Därför kan en kulturhistorisk utredning och en MKB behöva tas fram som underlag i bedömningen av hur kyrkamiljön påverkas. Mogata med omgivande område: Gällande utvecklingsområden i Mogata som är upptaget i det regionala programmet ligger de inte precis intill kyrkamiljön dock i närheten av och hur det påverkar kyrkamiljön beror till stor del på typ av exploatering. Visst behov av kulturhistoriskt underlag föreligger även här. Vidare berörs Hus by herrgård med omkringliggande område som är upptaget i det regionala programmet och själva herrgården med huvudbyggnad, flyglar och trädgård/park förklarades som byggnadsminne 1983. Typ av exploatering innebär sannolikt bostäder inom odlingslandskapet kopplat till herrgården som spelar en viktig roll inom det kulturhistoriskt intressanta onttådet runt herrgården som är upptaget i det regionala programmet. Ett underlag kan komma att behöva påvisa att kulturmiljön innehållande ett byggnadsminne inte skadas. Exploaterings omfattning, skala, placering, volymer och utformning är viktiga frågor för att hantera landskapsbilden som idag gör det möjligt att uppleva kulturmiljön i sin helhet. Vidare berörs fornlämningar se avsnitt som tar upp detta. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att noggrann utredning sker samt att stor hänsyn tas till kulturmiljövårdens~ och friluftslivets riksintressen vid all planläggning utrued Göta kanal. Aven frågor kring släntstabilitet och risker för översvämnings~ eller erosionsskador är av största betydelse i dessa miljöer. Så gäller exempelvis vid föreslaget område nr 1 i planen, nuvarande reningsverket i Söderköping. Utredningsområde 39 norr om Göta kanal vid Västra Husby/Snövelstorp berörs också av dessa frågor, liksom av riksintresset för naturvård~ NE 63 Slätbakens förkastningssystem. Länsstyrelsen anser att detta utbyggnadsförslag väsentligt riskerar att skada berörda riskintressen och därför i första hand tas bort ur planen. Om kommunen ändå önskar utreda förutsättningarna för viss bebyggelseutveckling bör områdets utbredning begränsas och planen tillföras ett tydligare förhållningssätt för hur kommande bebyggelseetableringar kan ske med hänsyn till områdets miljövärden. Sankt Anna, Norra Finnö med omgivande område: Omfattande exploateringar i skärgården bör föregås av en kulturhistorisk inventering för att göra det möjligt att ta sid 10 tillvara skärgårdens kultw:historiska värde, som anges vara av stor betydelse för kommlmen då Sankt Anna utgör en av det tre viktigaste faktorerna för besöksnäringen i kommunen. För att få till stånd en hållbar utveckling är det av stor vikt för konununen att tillse att skärgårdens natur- och kulturvärden inte skadas vid eventuella exploateringar. I handläggningen av detta yttrande har förutom undertecknade byggnadsantilwarie Per Jernevad, lantbrukskonsulent Anders Eliass on, klimatanpassningssamordnare Anna Bratt, biolog Olle Jansson (naturvårdsenheten), samt byrådirektör Göran Thunberg (miljöskyddsenheten). b~~ Planarkitekt Bilaga: Trafikverkets yttrande 2013-01-16 PM1 -förtydligande av riksintresse Kopia till: Trafilwerket skogsstyrelsen F Ötsvars1nakten MSE NVE LBE SE KSE Ärendenummer Dokumentdatum 2012/87331 2013-01-16 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendelOJ 1(4) Lansstyrelsen Östergötland Kultur-och samhällsbyggnadsenheten Susanne Appelberg 581 86 Linköping $ TRAFIKVERKET 2013 ··Ol- 17 Samråd om översiktsplan för söderköpings kommun. Trafikverket ser mycket positivt på att söderköpings kommun tar fram en ny kommunövergripande översiktsplan. En översiktsplan är ett mycket viktigt verktyg där planer, mål och strategier skall förankras och klarläggas på längre sikt. översiktsplanen skall även väga samman många olika intressen och visa kommunens strategi för att nå en långsiktigt hållbar utveckling. Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål =tillgänglighet, transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål =säkerhet, miljö och hälsa, transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. / Övergripande Trafikverket anser att det är viktigt att kommunen och Trafikverket har en fortsatt aktiv dialog vad gäller vägtransportsystemet och att detta blir en grund för samarbete och gemensamma ansträngningar för en hållbar utveckling. Trafikverket konstaterar att den JQt"_dlt,Jfl<3S:LELöversiktsplanen ger en mycket god beskrivning av områdets nuläge och aktuella problemställningar. ? En utveckling av bebyggelse och verksamheter på landsbygd innebär att det är viktigt att ta till vara de värden som finns i befintlig infrastruktur. Trafikverket har ett stort ansvar som väghållare av ett stort vägnät attJmntinuerligt-hasamr.åclQQ):u:UaJQg_ med brukarna av detta vägnät. Spännvidden är stor mellan olika krav beroende på vern som använder vägnätet. Trafikverket ser översiktsplanen som en del av den kontinuerligt pågående samrådsprocessen vad gäller kommunikationsfrågor. Förhållandena i befi!ltliga miljöer och på landsbygden medför stora krav när nya exploateringar skapas, det kan i första anblicken vara enkelt att placera ny bebyggelse på bägge sidor om en landsväg för att tillgodogöra sig befintlig infrastruktur. Kortsiktigt kan det ses som ett attraktivt alternativ eftersom dei ej kräver så stora investeringar i vägutbyggnad. Trafikverket ser dock stora bJLS.l~r-L(j_(:)!l!l<J_s_i!'§l15l_~_i_eftersom Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Ulf Wincantz Samhälle Direkt: 013-289028 ) Ärendenummer Dokumentdatum 2012/87331 2013-01-16 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendelOJ 2(4) • ~ TRAFIKVERKET en inbyggnad av en befintlig landsväg inom något år medför att de nyinflyttade ställer krav på t)_a_§t.ighe.ts.:'läokn.inge~roch fysisk<;t hi.nd~r i vägrniiJ9B· Riksintressen Trafikverket beslutade 2011-11-23 att peka ut de mark- och vattenområden enligt 3 kap 8 § miljöbalken som Trafikverket bedömer vara riksintressen för kommunikationer. Inom det aktuella översiktsplaneområdet är riksväg E22 utpekat som riksintresse för kommunikationer och även den planerade nya sträckningen av väg E22 runt staden. De hänvisningar som finns i texten i översiktsplanen har förändrats i och med beslutet 2011-11-23 vilket innebär att texten om riksintresset kommunikationer behöver uppdateras. På Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se finns uppdaterad information angående riksintresset. Det vore även önskvärt att de till planen bifogade kartorna redovisar riksintressen för kommunikationer. Infrastruktur Den största förändringen inom Söderköpings kommun vad gäller infrastruktur är det uppstartade arbetet med att ta fram en vägplan för byggande av förbifart Söderköping. Vid utbyggnad av detta projekt kommer det att innebära en stor förändring i staden Söderköping. Den i dag genomgående europavägen kommer att förändras till en lokalgata rned kommunen som väghållare vilket innebär att det blir utrymme för stora förändringar. Idag har framkomligheten för europavägstrafiken varit ett hinder när kommunen önskat förändringar av trafikmiljön. Trafikverket ser fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete i dessa frågor. Kollektivtrafik Trafikverket ser det som en grundsten att,§lj_tid1!i!.~k@§!är!s_<!_1Qli~k!.iY1cafiken_Qgb_fQrbä.llnL }r~rlJkoml!.gheJe.oJör.de.n.-Hållplatser ses kontinuerligt över i samarbete med östgötatrafiken men det är de boende som nyttjar hållplatser och kollektivtrafik samt kommunen som planerar utbyggnad av bebyggelse som är specialister på området och Trafikverket är helt beroende av en kommunikation för att kontinuerligt kunna förbättra förhållandena. Det stora utbytet mellan Norrköping och Söderköping medför som konstateras i översiktsplanen ett stort behov av ett kollektivtrafikstråk för att överföra resande från bil till kollektivttrafik. Det pågår ett kontinuerligt samarbete mellan Trafikverket och söderköpings kommun för att även försökaJtåY.flrk_a__[.§_lill:JQDsl@l Steg 1 har varit att få tio vana bilpendlare att prova på att under en månads tid arbetspendla med kollektivtrafik. steg 2 i samma projekt har man valt ut 100 vana bilpendlare att prova på att under en månads tid arbetspendla med kollektivtrafik. Och uppföljningen från detta visar att hela 59 % av de bilister som deltog i det månadslånga testet kornmer att fortsätta att åka kollektivttrafik. De flesta, 83 %, kan tänka sig att åka 6 månader eller mer under ett helt år. För närvarande pågår steg 3 där ett antal arbetsplatser bearbetas för att få de anställda att åka kollektivt till och från jobbet och även på tjänsteresor där det är lämpligt. Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 -921 921 [email protected] www.trafikverket.se Ulf Wincantz Samhälle Direkt: 013-289028 Ärendenummer Dokumentdatum 2012/87331 2013-01-16 Ert Srendenummer Sidor [Motpartens ärendelOJ 3(4) • ~ TRAFIKVERKET Trafikverket ser mycket positivt på samarbetet kring en ökad kollektivtrafik med söderköpings kommun. Förhoppningsvis kan vi styra över fler bilister till kollektivresenärer genom samsyn kring lämpliga aktiveter i kommande åtgärdsvaL Regler för byggande vid väg För att på lång sikt uppnå god trafiksäkerhet måste trafikleder med övergripande funktion "skyddas" från exploatörers ibland kortsiktiga önskemål om nya tillfarter. Reservat för trafikanläggningar måste ses i ett mycket långt tidsperspektiv. En väl förankrad översiktsplan kommer att medföra en förbättring av trafiksäkerheten på sikt. Trafikverket ser det som positivt om kommunen i översiktplanen redovisar de regler som gäller för byggande vid väg. Enligt Väglagen får man inte utan Trafikverkets tillstånd ansluta enskild väg eller annan utfart till allmän väg. Inom ett avstånd på 50 meter från allmän väg får man inte sätta upp skyltar utan Länsstyrelsens tillstånd. Inom ett avstånd på 12meterfrån allmän väg och i området kring vägkorsningar får man inte uppföra byggnader, utföra anläggningar eller vidta åtgärder som kan försämra trafiksäkerheten utan Länsstyrelsens tillstånd. Tillstånd behövs inte för åtgärd som kräver bygglov. Beträffande väg E22 och länsväg 210 delen Söderköping (E22) -Tpl Norsholm (E4) har det byggnadsfria området utökats till 30 meter. Ovanstående bestämmelser gäller endast, där det inte finns detaljplan. Gestaltningsprogram -vägars närområde Trafikverket anser att det är önskvärt att översiktsplanen redovisar kommunens ambitioner gällande miljön inom vägarnas närområde. En viktig parameter är att tillvarata vägens potential och använda vägens närområde för en positiv och hållbar samhällsutveckling på kort och lång sikt. En möjlighet är att kommunen arbetar med ett gestaltningsprogram för att klarlägga dessa frågor. Detta blir extra aktuellt i samband med utbyggnaden av förbifarten och Trafikverket ser fram mot ett fortsatt samarbete i gestaltningsfrågor. l detta arbete är det viktigt att utgå både från pågående och framtida markanvändning samt hur trafikanten upplever omgivningen och även hur människor i omgivningen upplever vägen. Gång- och cykeltrafik Trafikverket har tillsammans med kommunen arbetat för att förbättra GC-vägnätet på delen mellan Norrköping- Söderköping och även sträckan mellan östra Husby till Norrköping. Men det är ett stort behov av förbättringar för de oskyddade trafikanterna. Trafikverket redovisade 2011 ett regeringsuppdrag gällande Ökad säker cykling och där nämns För att förbättra förutsättningar att fler ska välja cykel före personbil och att göra cykelresorna säkrare fokuseras fortsatta insatser främst till och att flytta fram cyklingens position i samhällsplaneringen som en stor potential att bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. En viktig byggsten i detta arbete är framtagande av cykelplaner och en cykelplan skulle kunna vara en del i översiktsplaneringen. Under våren 2013 kommer Trafikverket att ta fram stödjande dokument som visar hur arbetet med cykelplaner kan genomföras. Vindkraft Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 -921 921 [email protected] www. trafikverket.se Ulf Wincantz Samhälle Direkt: 013-289028 Ärendenummer Dokumentdatum 2012187331 2013-01-16 Ert ärendenummer Sidor 4(4) [Motpartens ärendelOJ ~ \!) TRAFIKVERKET Trafikverket har l,gget att erinra angående de i översiktsplanen föreslagna områdena för vindkraft och de aktuella områdena berör ej heller några radiolänkstråk för järnväg. Om det kommer att uppstå behov av nya till- och utfartsvägar, tillfälliga eller permanenta, som berör allmän väg krävs att anslutningstillstånd söks enligt väglagen§ 39. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktions - anpassning av verken för att möjliggöra transport till föreslagen plats. Kontakt sker via Trafikverkets kundtjänst 0771-24 24 24. Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden är det angeläget att exploatören tar särskild kontakt med företrädare för dessa. Ytterligare information finns att hämta i Trafikverkets publikation (201 0:033): "Transporter till vindkraftsparker-en handbok". Publikationen går att ladda ner som pdf från Trafikverkets hemsid a. Trafikverket ser det som önskvärt att planen även kompletteras med vilka instanser som skall höras vid remisshantering eftersom detta skulle underlätta för alla parter som är inblandade i vindkraftsetablering. Med vänlig hälsning J2 Ulf Wincrantz ~ ";m !" > ~ ro ~~ ~ o 1'1 " ~ Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 -921 921 [email protected] www.trafikverket.se Ulf Wincantz Samhälle Direkt: 013-289028 Bill Samrådsyttrande Översiktsplan Söderköpings kommun- PM1-Kultur . 402-11670-12 De tio riksintressena Inom kommunen finns det tio riksintresseområden som ligger inom kommunen samt ytterligare fem som tangerar kommungränsen eller ligger precis intill och som söderköpings kommun också kan komma att behöva förhålla sig till. Nedan hanteras föreslagna tätortsutvecklingar under respektive riksintresse som föreslås gällande söderköpings tätort, söderköping med omgivningar, Göta kanal och Västra husby. Göta kanal [E9]- Kommunikationsmiljö med landetsfrämsta kanalmiljö (utförd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön med omgivande landskap och bebyggelse, slussvaktarboställen, de planterade alle erna och skeppsdockan med tillhörande byggnader vid Klevbrinken. (Miljön berör också Linköping, Motala och Norrköpings kommuner samt Skaraborgs län.) l området ingår även: Järnåldersgravfält vid Gäverstad och på Duvi<UIIarna. De större gårdarna Norrbo med ekonomibyggnad, Gäverslad och Mariehov. Förtätnings/utbyggnadsområden: Område nr 1- Reningsverket f handelsträdgården samt område nr 39- Föreslagen exploatering är av sådan omfattning alternativt saknar precisering och ligger precis intill kanalen, vilket gör att åtgärden riskerar att åstadkomma påtaglig skada av riksintresset Göta kanal. En fördjupad kulturhistoriskutredning ska genomföras inför en eventuell exploatering som planeringsunderlag för att kunna åstadkomma lämplig omfattning, placering, skala, utformning mm. ÖP12:s MKB drar slutsatsen, gällande fÖreslagen utbyggnad vid Göta kanal, att det ska påvisas att riksintresset inte skadas. Mariehov- MKB:n inom ÖP12 för fram att påverkan av riksintresset Göta kanal beror av omfattningen av ny bebyggelse. Ett arkeologiskt planeringsunderlag nämns som en förutsättning i framtida detaljplanearbete för att ta tillvara de kulturhistoriska värdena. Även ett planeringsunderlag gällande kulturmiljön ovan mark behöver tas fram som utgångspunkt i kommande planarbete för att göra det möjligt att ta tillvara områdets kulturhistoriska värde. En miljökonsekvensbeskrivning påtalas behöva tas fram i varje enskilt planärende för att beskriva påverkan och hur den kan minimeras. Björkviks herrgård [E64]- Herrgårdsmiljö i skogsbygd Uttryckför riksintresse: Timrad huvudbyggnad från 1600-talets mitt med karolinsk prägel och unik fatbursbyggnad troligen från 1500-talet. Ekonomibyggnader, bia en saltbad. Västra Husby [E65]- Fornlämningsmiljö, förhistoriska försvarsanläggningen "Götavirke". Uttryck för riksintresset: Borgarna är strategiskt anlagda för att kontrollera inloppet från havet till Östergötland. Kungamaktens imponerande stegeborg slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik. Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut omgestaltad av Johan III. stegeborgs herrgård med huvudbyggnad från början av 1800-talet (Området berör också Norrköpings kommun.) Thorönsborg [E69]- Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med välbevarad 1700-talsbebyggelse i dominerande läge. Uttryck för riksintresset: Mangårdsbyggnad uppförd på 1750-talet efter ritningar av C Hårleman, orangeri, ridhus, ekonomibyggnader och arbetarbostäder. Vänsö [E70]- skärgårdsmiljö med välbevarad bybebyggelse. Uttryckför riksintresset: Utspridd och terränganpassad bybebyggelse, i huvudsak från 1800-talets senare hälft men även en loftbod och två bostadshus från 1700-talet Båtvarv och såg. ÖP12 anger att de planerar en fördjupadÖP för Vänsö vilket Länsstyrelsen ser mycket positivt på. Engelholm [E71]- Herrgårdsmiljö i S:t Anna s inre skärgård, med välbevarad karolinsk träherrgård Uttryckför riksintresset: Huvudbyggnad från ca1700, ekonomibyggnader och arbetarbostäder delvis från 1700-talet samt barockpark och alle. Gårdeby [E99]- Fornlämningsmiljö, fornlämningsrikt odlingslandskap kring Gårde by sockencentrum. Uttryckför riksintresset: Omfattande stensträngssystem, tillhörande boplatser och gravfält i huvudsak från äldre järnålder. Byar och gårdar med välbevarad bebyggelse av företrädesvis 1800talskaraktär. 1100-talskyrka, prästgård från 1700-talet, skola och f.d. kommunalhus. Intilliggande Riksintressen (Valdemarvik och Norrköpings kommun): Halleby [E46]- Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling från äldre järnålder väl kan följas. Uttryckför riksintresset: Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila åkermark via yngre järnåldern och medeltidens bytamt (avhyst på 1700-talet) med tillhörande gravfält fram till1800-talet då den nuvarande herrgården på Halleby f.d. säteri uppfördes. Tingstad [E60]- By miljö, centralbygd och herrgårdslandskap med rikt sammansatta fornlämningsmiljöer. Uttryckför riksintresset: De närmare 1000 fornlämningarna består av storhöga r, gravfält, boplatser, stensträngs-system och flera runstenar framför allt från bronsålder och äldre järnålder. Almstad herrgård från tidigt 1700-tal med avhyst bytamt Nyckel by herrgård från 1700-talet. Restads, Kummel by och Gullbergs byar med intilliggande stora järnåldersgravfält stora Grönhögs by med bevarad bykärna och 1800-talsbebyggelse. Grönhögs ursprungliga tingsplats där senare Tingstads sockencentrum växte fram. Medeltida kyrka, sockenstuga och skola.
© Copyright 2024