150924 (1) - Hjo kommun
Sidan 1(4) Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Torsdag den 24 september. 2015, kl 19:00 (OBS: välkomstceremoni för nya medborgare kl 18.00) Plats: Medborgarhuset Park Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet som kallar ersättare för tjänstgöring Hjo 2015-09-16 Michael Kihlström Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare och fastställande av tid för justering 3. Fastställande av dagordning 4. Allmänhetens frågestund 5. Frågestund Kommunstyrelsens förslag till beslut Björn Bröne (Fp) och Fredrik Niklasson-Brusberg (V)utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare: Ewa F Thorstenson (M) och Jonna Jarlemark Kraft (Mp) Justeringstid: måndag 28 september, kl 16.00. Information om integrationsarbetet i Hjo kommun Föredragande: Ingela Gyllspång, Stein-Erik Norderhaug 6. 7. Turismstrategi för Hjo kommun Föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) Tilläggsanslag för friidrottsbanor på Guldkroksvallen Föredragande: tekniska utskottets ordförande Lars Glad (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta turismstrategi för Hjo kommun. Turismstrategin ersätter handlingsprogram för besöksnäringen i Hjo kommun (dnr 2010-641). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att tilläggsanslå 1,2 mnkr i investeringsmedel för att finansiera byggnationen av friidrottsbanor på Guldkroksvallen. Sidan 2 (4) Kommunfullmäktiges sammanträde Ärendelista (forts) 8. 9. 10. 11. 12. 13. Reviderad förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund Föredragande: Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktigeledamot Marie Lindberg (S) Nya medlemmar i Avfallshantering Östra Skaraborg, samt ny förbundsordning Föredragande: direktionsledamot Lars Glad (M) Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för offentlig kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Föredragande: direktionsledamot Pierre Rydén (S) Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Föredragande: direktionsledamot Pierre Rydén (S) Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer Föredragande: direktionsledamot Pierre Rydén (S) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Mariestads och Gullspångs kommuner med avfallshantering enligt bifogad skrivelse inträdet i kommunalförbundet AÖS från 2016-01-01, anta förslag till ny förbundsordning, samt Mariestads och Gullspångs kommuner erlägger kapitaltillskott i enlighet med kommunalförbundets egna kapital, med egen folkmängs samt övriga medlemskommuners folkmängd per 2015-12-31 som grund. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för offentlig kontroll inom livsmedels- och foderlagstiftningen för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område med tillhörande taxebilagor 1-4 för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för tillsyn enligt lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Tolkförmedling Väst: fastställande Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att av avgifter för kopiering av Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna allmänna handlingar handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning Föredragande: direktionsledamot (1992:191). Ann-Christine Fredriksson (M) - Sidan 3 (4) Kommunfullmäktiges sammanträde Ärendelista (forts) 14. 15. 16. Borgensförbindelse med Kommuninvest Föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) Särskild medlemsinsats i Kommuninvest Föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) 19. Omarbetning av Hjo kommuns vindkraftsplan Föredragande: tekniska utskottets ordförande Lars Glad (M) Mötes- och resepolicy Föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) Svar på motion om att skapa en informativ fiskewebbsida på www.hjo.se Föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) Valärenden 20. Nya motioner att anmäla 17. 18. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - Hjo kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 6 september 1996 (”Borgensförbindelsen”), vari Hjo kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Hjo kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. - utse Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker och Ekonomichef Lennart Andersson att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: inbetala 266 172 kronor i särskild medlemsinsats under 2015 och därmed uppnå miniminivån om 200 kr/invånare ge budgetberedningen i uppdrag att i budgetprocessen för 2016 ta ställning till i vilken takt Hjo kommun ska uppnå 900 kr/invånare i insats. Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar anta förslag till omarbetad vindkraftsplan för Hjo kommun. - Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar anta mötes- och resepolicy för Hjo kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. - Val av 3 nämndemän 2016 – 2019 - Motion om barnskötare i förskolan (S). Motion om belysning vid övergångsställen och trottoarer (S). Motion om tillgänglighetsanpassning av scenen i Stadsparken (S). Motion om tillgänglighetsanpassad badplats vid Strömparterren - Sidan 4 (4) Kommunfullmäktiges sammanträde Ärendelista (forts) 21. Anmälningsärenden Kultur, turism och fritid Sidan 1(1) Enhet Datum Turism 2015-06-16 Handläggare Mottagare Lotta Persson Kommunstyrelsen Turismstrategi för Hjo kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta turismstrategi för Hjo kommun. Turismstrategin ersätter handlingsprogram för besöksnäringen i Hjo kommun (dnr 2010-641). Sammanfattning Hjoborna har tagit fram en vision för Hjo – ”Tillsammans skapar vi framtidens Hjo” – med sex tillhörande utvecklingsområden. ’Besökare’ är ett område som anses vara särskilt viktigt för Hjos utveckling. Denna turism- och besöksnäringsstrategi beskriver prioriterade vägval för hur Hjo kommun ska utveckla besöksnäringen. Hjo kommun är en av flera aktörer som behöver samarbeta för att utveckla turismen. Ett viktigt ansvar som Hjo kommun har är att bjuda in och verka för att skapa samsyn och samarbete kring turism- och besöksnäringsstrategin. Dokumentet är framtaget av turismverksamheten. Intervjuer har gjorts med utvalda representanter från näringslivet och kommunala tjänstemän: kommun-, informations- och fritidschef samt verksamhetschef för Kultur, Turism och Fritid, turistassistent vid Hjo Turistbyrå, näringsutvecklare, medlemmar i handelsstrategigrupp, privata näringsidkare och representanter från Hjo Handel, Hökensås Golfklubb, Leader Östra Skaraborg och Moster Elins glassrestaurang. Strategin har varit utskickad på remiss till berörda aktörer. Beslutsunderlag Förslag till turismstrategi Skickas till Kultur, turism och fritid Marie-Louise Fahlström Kultur-, turism- och fritidschef Hjo kommun, 544 81 Hjo, Telefon 0503-350 00, Telefax 0503-351 19, www.hjo.se Turism- och besöksnäringsstrategi Hjo 2015-2020 2(31) Turism- och besöksnäringsstrategi Hjo 2015-2020 Dokumenttyp Strategidokument Fastställd/upprättad 2015-xx-xx av Kommunfullmäktige Senast reviderad Detta dokument gäller för Samtliga verksamheter Giltighetstid 2015-2020 Dokumentansvarig Kultur-, turism- och fritidschef Dnr Diarienr 3(31) 4(31) Innehållsförteckning 1. Inledning.............................................................................................................................................................................5 1.1 Syfte ..............................................................................................................................................................................5 1.2 Metod........................................................................................................................................................................... 5 1.3 Disposition..................................................................................................................................................................5 1.4 Ordlista........................................................................................................................................................................ 6 2. Omvärld och bakgrund .................................................................................................................................................. 7 2.1 Fakta turism ................................................................................................................................................................7 2.2 Trender och tendenser ...........................................................................................................................................7 2.3 Turismen på nationell, regional och lokal nivå ...................................................................................................8 3. Nulägesanalys – var står vi nu? .................................................................................................................................. 11 3.1 Hjo kommuns Vision ............................................................................................................................................. 11 3.2 SWOT ...................................................................................................................................................................... 12 3.3 Evenemangsåret i Hjo – årliga event ................................................................................................................. 15 3.4 Gäststatistik ............................................................................................................................................................. 17 4. Strategi ............................................................................................................................................................................ 19 4.1 Hjos personlighet och nyckelord ....................................................................................................................... 19 4.2 Visuell identitet och platsvarumärke ................................................................................................................. 19 4.3 Våra profilbärare – våra unika tillgångar ........................................................................................................... 19 4.4 Fokusområden – våra främsta reseanledningar .............................................................................................. 22 4.5 Produktutvecklingsmatris ..................................................................................................................................... 23 4.6 Marknader och målgrupper ................................................................................................................................. 24 4.7 Hur jobbar vi vidare? ............................................................................................................................................. 26 4.7.1 Marknadsföring och förankring .................................................................................................................. 26 4.7.2 Utbud ................................................................................................................................................................ 27 4.7.3 Samverkan ....................................................................................................................................................... 27 4.7.4 Information och utbildning .......................................................................................................................... 28 4.7.5 Ett gott värdskap ............................................................................................................................................ 28 4.7.6 Attraktivitet..................................................................................................................................................... 29 5. Mål och uppföljning ...................................................................................................................................................... 30 5.1 Mål ............................................................................................................................................................................. 30 5.2 Uppföljning............................................................................................................................................................... 30 5(31) 1. Inledning 1.1 Syfte Hjoborna har tagit fram en vision för Hjo – ”Tillsammans skapar vi framtidens Hjo” – med sex tillhörande utvecklingsområden. ’Besökare’ är ett utvecklingsområde som anses vara särskilt viktigt för Hjos utveckling. Denna turism- och besöksnäringsstrategi beskriver prioriterade vägval för hur Hjo kommun ska utveckla besöksnäringen. Hjo kommun är en av flera aktörer som behöver samarbeta för att utveckla turismen. Ett viktigt ansvar som Hjo kommun har är att bjuda in och verka för att skapa samsyn och samarbete kring turism- och besöksnäringsstrategin. 1.2 Metod Dokumentet är framtaget av turismverksamheten. Intervjuer har gjorts med utvalda representanter från näringslivet och kommunala tjänstemän: kommun-, informations- och fritidschef samt verksamhetschef för Kultur, Turism och Fritid, turistassistent vid Hjo Turistbyrå, näringsutvecklare, medlemmar i handelsstrategigrupp, privata näringsidkare och representanter från Hjo Handel, Hökensås Golfklubb, Leader Östra Skaraborg och Moster Elins glassrestaurang. Strategin har varit utskickad på remiss till berörda aktörer. 1.3 Disposition Dokumentet inleds med bakgrund och omvärldsanalys, följt av nulägesanalys, strategi och slutligen mål och uppföljning. ”Vi” hänvisar i detta dokument till den kommunala turismverksamheten. Samtliga foton: Jesper Anhede 6(31) 1.4 Ordlista Active families - Föräldrar som reser med barn för gemensamma aktiviteter. ABF – Arbetarnas Bildningsförbund Basetool – Ett webbverktyg som används av Västsvenska Turistrådet samt de i dagsläget 48 turistorganisationer knutna till nätverket. DINK – Double Income, No Kids (yngre par) ETOUR - European Tourism Research Institute. Icke kommersiella övernattningar - avser kategorierna släkt/vännerbesök, eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiella övernattningar - avser de kategorier där besökaren betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkats av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Produktblad – En sida på den virtuella turistbyrån där enskilda aktörer kan marknadsföra sin produkt, sitt evenemang eller sitt företag. RTS – Rese- och Turistnäringen Sverige. En näringslivsorganisation som arbetar med frågor rörande företags- och näringslivsutveckling inom turistnäringen. SHR - Sveriges Hotell & Restaurangföretagare STF - Svenska Turistföreningen Svensk Turism AB - är tillsammans med Näringsdepartementet ägare till Visit Sweden AB och har som uppgift att öka resandet till Sverige. TEM - Turistekonomiska Modellen. En undersökningsmetod där man mäter och beräknar ekonomisk, sysselsättnings- och skatteeffekter av turismen. TEM utvecklades av Sveriges Turistråd i slutet av 1980talet och beräkningsmetoden följer den definition som fastställdes i FN 1994. TEM är ett registrerat varumärke och anses vara den bästa metoden att påvisa den ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekten av resande och turism. TEM ägs och utförs av företaget Resurs AB. Tillväxtverket – Tillväxtverket är ansvarig myndighet turism- och besöksnäringsfrågor. Myndigheten ansvarar även för den officiella turiststatistiken samt har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling. TRIP - Turistnäringens Utvecklingscenter som drivs av RTS. Virtuella turistbyrån – Den webbplattform som Västsvenska Turistrådet tillsammans med i dagsläget 48 turistorganisationer kommunicerar via. Visita – Visita är en bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. WHOP - Wealthy Healthy Older People (friska välmående äldre människor) 7(31) 2. Omvärld och bakgrund Hjos turism- och besöksnäringsstrategi har sin utgångspunkt i en rad övergripande dokument: Visit Swedens nationella strategi, regionala strategier tagna av Turistrådet Västsverige, Destination Skaraborg och kommunalförbundet Skaraborg, kommunens egen vision och värdegrund samt resultat av de intervjuer och enkäter som genomförts under Hjo kommuns visionsarbete respektive av Hjo Turistbyrå bland kommunens besökare. 2.1 Fakta turism Internationell definition av turism ”Människors aktiviteter när de reser till, och vistas på, platser utanför sin vanliga omgivning för en kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften” (Tillväxtverket). I Sverige ökade antalet gästnätter under 2014 med 5,3 procent från 2013; totalt 56 593 860 gästnätter 2014. Turismomsättningen låg 2013 på 284,4 miljarder kronor; en ökning med 3,9 procent från 2012. 2013 spenderade utländska besökare 105,7 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer 178,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,3 respektive 4,8 procent jämfört med året dessförinnan (Tillväxtverket). Turismen i Västra Götaland omsatte 2013 ca 35 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 23 000 helårsverken. Norge var fortfarande den största utländska marknaden och svarade totalt för nästan 1 miljon gästnätter till och med oktober 2013. De volymmässigt största marknaderna därefter var Tyskland med totalt 215 000 gästnätter, Danmark med 115 000, Storbritannien med 77 000 och USA med 44 000 gästnätter. Skaraborg hade den bästa procentuella utvecklingen av norska gästnätter i länet och redovisar en ökning med 30 procent till och med oktober 2013 (Turistrådet Västsverige). 2.2 Trender och tendenser Äkthet och kvalitet Fler människor söker äkthet! Dagens konsumenter är trötta på jakten efter kvantitativ konsumtion och söker istället det riktiga och det långsiktiga. Det handlar om att det som upplevs under en semester ska vara genuint och kvalitativt. ”Små doser av ’äkthet’” som Visit Sweden uttrycker det i sin Omvärldsanalys (2012). Överlag ett ökat fokus på vår miljö och tanken om hållbarhet (Visit Sweden), där man också eftersträvar exempelvis ”fun dining” snarare än ”fine dining”, det vill säga vikten av att njuta, uppleva och umgås med fokus på bra råvaror och en trevlig upplevelse snarare än en omfattande och komplicerad meny (Turistrådet Västsverige 2015). Wellness- och simplicity-trenden Flertalet aktörer inom turistindustrin har uppmärksammat hur allt fler turister tänker hälsa, och då menar man inte det som syns på ytan utan tanken om att må bra inombords; det är insidan som räknas. Detta hänger också ihop med ”simplicity-trenden” där människor strävar efter att förenkla sin vardag så mycket som möjligt för att slippa stress och en oöverblickbar situation; man vill ha kontroll (Visit Sweden). Behovet av att slippa stress förekommer ofta med anledning av den tidsbrist som råder, och därtill samhällets fokus på hälsa. Därför behöver vi maximera själva upplevelsen; besökare vill hinna med så mycket som möjligt genom att göra flera saker samtidigt, enligt Turistrådet Västsveriges rapport om trender 2015. Här kan vi ta exempel som att kombinera motion med sightseeing; cityguidning på segway, 8(31) löpning kombinerat med guidad tur. Vidare annonserar Turistrådet Västsverige trenden ”detox” där besökare vill slippa undan stress genom att befinna sig i mobilfria zoner (Turistrådet Västsverige 2015). Natur och kultur Naturturism är på frammarsch enligt TRIP. De hävdar också att detta är det snabbaste växande segmentet inom turismen. Jakt och fiske utgör en stor del av naturturismen där fisketurismen, allra helst, är något som Hjo kan erbjuda. Över hela Europa ökar aktiviteter såsom vandring och cykling, och Tillväxtverket identifierar Schweiz, Holland, Tyskland och Danmark som de största cykeldestinationerna och från Tyskland, Holland och Danmark kommer de flesta av Hjos utländska besökare. Det bör nämnas att cykelturismen i Europa år 2005 genererade 40 miljarder svenska kronor och tros fördubblas till år 2025. Vidare konstateras att ju äldre och friskare befolkningen blir desto fler äldre tilltalas av att vistas ute i naturen, dock ställer de högre krav på service enligt ETOUR. Vad gäller kulturturism så omsätter Kultursverige årligen miljontals kronor på diverse evenemang runtom i Sverige enligt TRIP. Detta enbart i biljettintäkter och konsumtion. Därtill får vi räkna fornlämningar, kyrkor, slott och andra historiska platser. Gemenskap och ensamhet Det finns två trender som pekar åt kontrasterande håll om hur vi helst spenderar vår semester; ensamma eller tillsammans med vänner och familj. Enligt STF så ökar trenden för ensamresande, där allt fler människor vill slippa ifrån stress och åker iväg själva, gärna ut i naturen. Å andra sidan, menar Visit Sweden att betydelsen av att vara tillsammans med andra ökar. Då helst vad gäller den yngre generationen som värdesätter tillhörighet och familjeliv mer än tidigare generationer, kanske för att de lever i en otryggare värld och för att fler är skilsmässobarn. Sociala medier och digitalisering Allt fler människor lever med en känsla av tidsbrist, vilket leder till ett konstant sökande efter produkter och tjänster som gör vardagslivet mer effektivt (se simplicity-trenden). Detta har gjort att våra medievanor ständigt förändras och att nya tjänster tillkommer i rask takt. WiFi, sociala medier, digitalisering – främst via mobilen, spelar allt större roll. Man vill samla på sig berättelser istället för souvenirer som man sedan delar med andra via sociala medier, exempelvis selfies; ”det delas, hissas, dissas och gillas”. Här blir referenser mellan gäster allt viktigare; ”dela och rekommendera är det nya svarta” enligt Turistrådet Västsverige 2015. 2.3 Turismen på nationell, regional och lokal nivå Vem agerar på nationell nivå? På uppdrag av Svensk Turism AB tillsammans med Näringsdepartementet är VisitSwedens uppgift att öka resandet till Sverige. Den Nationella Strategin för Svensk Besöksnäring är näringens dokument. Den har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer, och i samarbete med SHR, VisitSweden, Tillväxtverket, Swedavia, Stockholm Visitor’s Board, Sveriges Regionala Turistverksamheter/ Turistrådet Västsverige, och med stöd från Jordbruksverket. 9(31) I den nationella strategin är visionen för 2020 att ”turismen är Sveriges nya basnäring och att Sverige blir ett naturligt val för de turister som betat av Europas måsten”. Målet är att fördubbla svensk besöknäringsomsättning; 2020 ska näringen omsätta 500 miljarder kronor och däribland erbjuda 35 exportmogna destinationer. Den största potentialen ligger i att öka inflödet av utländska resenärer. För att göra detta beslutade regeringen våren 2015 att satsa mer pengar på marknadsföringen av Sverige i utlandet. Genom ett extra anslag från staten på totalt 70 miljoner kronor till Visit Sweden (30 miljoner under 2015, och därefter 20 miljoner kronor per år fram till och med år 2017) visar regeringen att man har tilltro till den nya basnäringen svensk besöksnäring. För att ytterligare utveckla svensk besöksnäring på ett hållbart sätt samt bli mer internationellt konkurrenskraftig har Tillväxtverket valt att stötta arbetet kring etablering och utveckling av Swedish Welcome, ett system för rådgivning och certifiering med kvalitet och hållbar utveckling i fokus. Certifieringen, som utvecklas speciellt för svenska förhållanden, innebär att turistföretag och turistverksamheter kan utveckla boenden och upplevelser på ett hållbart sätt med hjälp av professionella rådgivare. Hur samverkar vi på regional nivå? På regional nivå arbetar vi nära Turistrådet Västsverige som marknadsför området Västsverige; Västra Götaland, Dalsland och Bohuslän. Turistrådet Västsverige har som mål att fördubbla turismomsättningen i Skaraborg; år 2020 ska denna region omsätta ca 4 miljarder kronor. Turistrådet Västsverige jobbar för att företag i Västsverige ska kunna marknadsföras nationellt och internationellt enligt ett märkningssystem som heter ”Sverige, Norden, Världen”. Detta system har som mål att fler företag i Västsverige blir exportmogna. För att ta sig från Sverigenivå upp till Nordennivå krävs att ett företag är aktivt i Basetool, har ett komplett produktblad, har sitt material översatt, är bokningsbart online samt är miljö- och kvalitetsaktivt. För att sedan ta sig vidare upp till Världennivå krävs ytterligare åtgärder; företaget måste då vara tillgänglighetsinventerat, ha generösa öppettider (majoriteten av året skall verksamheten vara öppen för spontanbesök), arbeta professionellt mot säljled och med mottagande av PR och media, följa destinationens profil och värdegrund samt agera som destinationsambassadör. För Hjos räkning är det viktigt att poängtera att många aktörer i dagsläget är för små för att ”tävla” på Världennivå alternativt Nordennivå. Företaget M2B är den tekniska leverantören som Turistrådet Västsverige har anlitat till webbplattformen www.vastsverige.com, som www.hjo.eu är en del av. Hjo är också en del av Destination Skaraborg som marknadsför området mellan Vänern och Vättern. Skaraborgs ”five-word-pitch” lyder: ”Jordnära upplevelser i det ursprungliga Sverige”. I manifestet vill man ladda begreppet Skarborg med hjälp av följande ord: ”en destination, vårt ursprung, Sveriges skafferi, lättillgängligt, småskaligt, okonstlat, naturupplevelser, kulturupplevelser, attraktivt”. Området Skaraborg har tillsammans en egen webbportal och en Facebooksida samt tar fram gemensamma trycksaker såsom Skaraborgskarta. I Skaraborg arbetar fem affärsutvecklare inom matupplevelser, outdoor, infopoints, möten och evenemang. I skrivande stund är rollen som affärsutvecklare för möten vakant. Affärsutvecklarna finansieras av Skaraborgs Kommunalförbund samt Turistrådet Västsverige och har som uppdrag att arbeta över hela Skaraborg. 10(31) Leader Östra och Norra Skaraborg driver ett fiskeprojekt i ledning av John Zafaradl. Syftet med projektet är att utveckla naturturismen med inriktning på fiske. I projektet ingår att få igång nätverk av företag samt skapa gemensamma produkter. Hjo samverkar även med kommunerna kring sjön Vättern. Destination Runt Vättern leds av bokningsföretaget Svecia Travels AB som har sitt säte på Stocklycke, Omberg. Destinationssamarbetet inkluderar en gemensam webbportal för regionen samt turisttidningen Runt Vättern som ges ut sommarhalvåret. Därtill tas gemensamma paketerbjudanden inom området fram. 1997 bildade Hjo tillsammans med Nora och Eksjö nätverket Tre Trästäder. Det syftar till att sprida kunskap om tre av Sveriges unika trästäder samt att utveckla trästaden som ett besöksmål där man värnar om långsiktig och kvalitetsinriktad utveckling av kulturturismen. Gemensamt för de tre städerna är att samtliga har fått utmärkelsen Europa Nostra. Europa Nostra betyder på latin "Vårt Europa" och är namnet på en paraplyorganisation för över 200 nationella organisationer inom i stort sett alla kontinentens länder. Från en blygsam början har Europa Nostra utvecklats till en ledande aktör inom alla frågor som rör europeiskt kulturarv. Europa Nostra av idag är den främsta kanalen mellan kulturarvsintressenter och stora internationella organisationer som EU, Europarådet och UNESCO. För att förankra projektet i kommunernas löpande verksamheter består arbetsgruppen av respektive kommuns turistchef, kulturchef och stadsarkitekt. Vem agerar på lokal nivå? På lokal nivå agerar den kommunala turismverksamheten. Turismverksamheten ingår i Hjo kommun och lyder under Kultur, Turism- och Fritid. Den lokala turismverksamhetens primära uppgift är att marknadsföra Hjos som besöksort. Turismverksamheten driver den lokala turistbyrån som är auktoriserad med grön-vit flagg via Visita. Därmed ska turistbyrån uppfylla de krav som Visita ställer på en grön-vit byrå; exempelvis ska byrån så objektivt som möjligt marknadsföra kommunens utbud. Turismverksamheten ansvarar även för guideverksamhet. Under hela året kan förbokade grupper boka guidade stadsvandringar genom Hjo samt guidade visningar i Kulturkvarterets utställningar. Under sommarhalvåret genomförs därtill en rad reguljära turer som är öppna för enskilda besökare. År 2013 inleddes ett samarbete med ABF där ABF beviljar bidrag för genomförda guidade turer och visningar i turistbyråns regi. 11(31) 3. Nulägesanalys – var står vi nu? Nulägesanalysen är baserad på Hjo kommuns visionsarbete som innefattar 2000 individuella drömmar om Hjos framtid, samt intervjuer med de representanter som inledningsvis står nämnda. De 2000 individuella drömmarna finns sammanfattade i nedan ordbild. 3.1 Hjo kommuns Vision Efter Hjobornas visionsarbetet antog Kommunfullmäktige den 7 februari 2013 den nya visionen för Hjo kommun: ”Tillsammans skapar vi framtidens Hjo”. Orden i Hjo kommuns visionsformulering är utvalda eftersom budskapet i dem varit centralt i hela visionsarbetet. Bakom varje ord finns en tanke: Tillsammans Vi kan bara göra detta tillsammans ”Hjo and me”. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. 12(31) Skapar vi Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. Framtidens Hjo I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Till visionen är sex utvecklingsområden identifierade som särskilt viktiga för Hjos framtid: - - Tillsammans Vättern Levande Hjo Hållbarhet och natur Boende Besökare 3.2 SWOT De styrkor, svagheter, möjligheter och hot som nedan presenteras har baserats på det resultat som framkommit i samband med visionsarbetet; där Hjoborna diskuterat visionen, främst med fokus på Hjos styrkor och svagheter. SWOT-analys har sedan diskuterats under de intervjuer som genomförts med de inledningsvis nämnda representanterna från näringslivet samt tjänstemän inom Hjo kommun. Möjligheter och hot är till stora delar baserade på den omvärldsanalys som tidigare presenterats i detta dokument. Styrkor - - Småskalighet och genuinitet – ”det enkla livet” Vår historia Tradition av turism - kurorten Känd och omtalad slogan ”I love Hjo” Nära till naturen Nära till Vättern och vatten Bra badmöjligheter – Vättern, och Guldkroksbadet med fri entré mitt i centrum Bra fiskemöjligheter – Vättern, Mullsjön Bra övernattningsmöjligheter – drygt 300 bäddar i hela kommunen (fördelat på stugbyar, hotell, B & B, vandrarhem). Därutöver finns campingplatser, stellplatser, fri camping, gästhamn, privata stugor och rum. Naturreservat mitt i centrum Golfanläggning med 27-hålsbana Välbevarad trästad med Europa Nostrautmärkelse Många aktiva konsthantverkare och konstnärer K-märkt ångfartyg – S/S Trafik 13(31) - Stort utbud av lokalproducerad mat i Hjo och regionen Uttalad sommarstad Livskvalitet Gästhamn mitt i centrum Stadspark Pendlingsavstånd till Skövde, Tidaholm och Tibro. På något längre avstånd ligger Jönköping. Kulturkvarteret Pedagogien – en reseanledning inomhus under hela året Svagheter - Svårt att veta var man kan fiska från land Dålig tillgänglighet till Vättern – ingen båt- eller kanotuthyrning Dålig information om kanotled Många cykelleder är härledda till kraftigt trafikerade vägar Vandringskartor finns bara på svenska Dålig inventering av leder – i vilket skick är de? Nästintill inga privata aktörer kopplade till friluftsliv Få restauranger serverar lokalproducerat Dålig information om parkeringsmöjligheter Dåligt skyltat inne i Hjo centrum För barnfamiljer finns ett begränsat utbud med aktiviteter Hjos besöksutbud är väderberoende – nästan allt är förlagt utomhus Utpräglad sommarstad koncentrerat till juni-augusti Butiker har stängt söndagar under högsäsong Dålig samordning mellan den offentliga, privata och ideella sektorn Ont om båtplatser i hamnen Enbart känt som besöksmål för rekreation; i samband med semester Flest dagsbesökare – hur får vi besökare att stanna längre/övernatta? Möjligheter, utmaningar och hot - - - - Nationella mål Turismen i Sverige har ökat sin omsättning och ska enligt Visit Sweden och Turistrådet Västsverige fortsätta att öka. Utmaningen ligger i att möta upp på lokal nivå vilket ställer högre krav på kommun och privata aktörer; exempelvis hög service, närvaro på webb och sociala medier (inklusive engelska och tyska), tillgänglighet året runt, arbeta mot gemensamma mål och värdegrund. Exportmognad Att Hjos besöksnäringsföretag ska bli exportmogna är en lång resa. Risken finns att många inte når dit; många kan inte ha öppet året runt för spontanbesök, många kan eller vill inte vara bokningsbara online, de har vidare inte förmågan eller kunskapen att jobba professionellt med media och PR etc. Samarbete med liknande och närliggande kommuner Hjo har möjlighet att exponera sig i större utsträckning tillsammans med andra; Tre Trästäder, andra kommuner inom Skaraborg och runt Vättern. 30 bilfria mil Om projektet 30 bilfria mil runt Vättern, en helt bilfri cykelled, blir verklighet finns stor potential och möjlighet att öka attraktiviteten som outdoordestination; locka fler besökare och främst cyklister till hela området. 14(31) - - - - - - - Kulturkvarteret Pedagogien Det är av vikt att denna reseanledning har en bra standard och ett helårsperspektiv; utmaningen ligger i att hålla en hög nivå på utställningarna så att dessa drar folk hela året samt från stora delar av Sverige. Föreningslivet Det råder en hög medelålder bland de ideella föreningarna och generellt har det ideella intresset och engagemanget dalat. Föreningslivet är av största vikt för Hjo och besöksnäringen. Många större och återkommande evenemang drivs exempelvis av föreningar; den årliga Slöjdmässan, Dragspelsstämman och julmarknader. Även ångaren Trafik drivs av en ideell förening. Utmaningen ligger i att föryngra och engagera föreningslivet. Året-runt-fokus med flera säsonger Hjo behöver utöka antalet säsonger. I dagsläget har vi fokus på sommarsäsongen. Utmaningen ligger i att skapa reseanledningar under höst, vinter och vår. Framtida målgrupper/marknad Ryssland, Indien, Kina, Sydamerika med flera kommer i framtiden att öka sitt resande. Utmaning och möjlighet att locka till sig dessa målgrupper samt att anpassa utbudet efter deras krav och behov. Megaregioner Digitalisering Den mobila resenären: en grupp som växer. Ställer högre krav på digital information via din smartphone. Sociala interaktionen ökar vilket i sin tur ställer högre krav på närvaro i social media. Utmaning och möjlighet att kommunicera digitalt, samt att se över sitt kompetensbehov vad gäller dessa arbetsområden. Klimatet Energi, mat och vatten kommer att bli svårare att få tag på. Hjo har stor potential med läget intill Vättern. Återanvändning och dela med varandra Företag som Über, AirBnB, Tjikko.se etableras. Hjo har möjlighet att haka på denna trend; exempelvis privata rum och stugor via AirBnB. 15(31) 3.3 Evenemangsåret i Hjo – årliga event I enlighet med utvecklingsområdet ’Levande Hjo’ ska Hjo vara en levande stad året om. Nedan radas exempel på återkommande evenemang upp. Det är viktigt att notera att turismverksamheten och Hjo kommun inte har till uppgift att driva evenemang i egen regi; till största del stöttar kommunen den privata näringen och föreningslivet i befintliga evenemang samt utveckling av nya. April - Påsk på torget Valborgsfirande - Grönköpings Marknad Pingsthelgen: Konstrundan Kosläppet - 6 juni: Nationaldagen Helgen efter Nationaldagen: Vätternrundan passerar Hjo Mitten juni: Midsommar i Hjo American Power Tour Sista helgen juni: Idrottens Dag Sista helgen juni: Hamndag med byabåtarna från Visingsö - Hamnfest Andra helgen juli: Slöjdmässa Ångbåtsjazz (två ggr i juli) Drag 20XX Sista helgen juli: Antik- och Samlarmässa Holmgrens Vättern Kors och Tvärs Maj Juni Juli Augusti - Första helgen augusti: Utomhusbio Årligt veteranbilsrally med Laketown Cruisers Andra helgen augusti: Dragspelsstämman 14 aug: Öppen Gård Almnäs Bruk (Almnäs födelsedag) Tredje helgen augusti: Engelska Helgen med British Motor Meet (vartannat år – jämna år) September - Första helgen i september: Höstmarknad Början september: Parklek 16(31) Oktober - 1 okt: Hjokladens Dag – Njuta (Njutas födelsedag) Från mitten oktober: Öringsafari November - Till mitten november: Öringsafari December - Första helgen december: Julmarknad Hjo Stad Andra helgen december: Julmarknad Almnäs Bruk Mitten till slutet december: Julkonserter Hjo Kyrka och Hjo Folkhögskola 17(31) 3.4 Gäststatistik Gäststatistik är hämtad från resultatet av den senast gjorda TEM-undersökningen 2013. Undersökningen utförs av Resurs AB och köps in vartannat år; nästa TEM-resultat presenteras för 2015. Boendestatistik Camping är den omsättningsmässigt största övernattningskategorin i Hjo medan släkt/vänner är störst, mätt i antal övernattningar. Dygnsutlägg för hotellövernattning är 1 051 kronor, stuga/rum 460 kronor, camping 336 kronor, vandrarhem 826 kronor, fritidshus 142 kronor och släkt/vänner 122 kronor. Dagbesöken svarade för 22,5 % av den totala turismomsättningen år 2013. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2013 hade 46 % uppskattats som ej kommuninvånare, d v s turister. Antalet beräknade besök har ökat med 22 % medan omsättningen på grund av lägre utlägg har minskat med 1,7 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. Totala antalet kommersiella gästnätter 2013 var 86 911. Räknar vi in icke kommersiella gästnätter, dvs. fri camping, besök hos släkt och vänner samt fritidshus hade Hjo totalt 184 834 gästnätter samt drygt 64 000 dagsbesökare och drygt 16 000 genomfartsresenärer. Nationalitet övernattning i Hjo (antal gästnätter – hotell, stugby, vandrarhem och camping) Sverige 49 539 + 10,4 % Norge 1 981 - 17,2 % Tyskland 1 643 + 1,6 % Danmark 868 - 26,1 % Nederländerna 487 - 7,8 % Schweiz 144 - 26,5 % 18(31) Fritidshus I Hjo fanns det 508 fritidshus enlig SCB år 2012, varav 70 utlandsägda (Specificerat: 40 tyska, 10 danska. Ospecificerat: 20). Gästhamn 13 gästhamnsplatser med närmare 2500 gästnätter/år; antal gästnätter mycket beroende på väder. 19(31) 4. Strategi 4.1 Hjos personlighet och nyckelord Hjos personlighet tar sig uttryck i Hjo kommuns visionsarbete: Hjo är en stad där gemenskap och goda möten är viktiga, där livet vid vattnet berikar, där händelser hela året skapar en levande stad, där småskaligheten gynnar miljön och naturen och där gästvänligheten bjuder in våra besökare att längta tillbaks. Helt enkelt en plats där det är lätt och gott att leva och vistas. 4.2 Visuell identitet och platsvarumärke Ett viktigt steg i strategiarbetet har varit att ta fram en visuell identitet. Arbetet inleddes av turismverksamheten tillsammans med informationsenheten år 2013. Turismverksamhetens nya visuella identitet presenterades i kommunstyrelsen hösten 2014. ”Hjo turisms grafiska profil är den ram inom vilken all information, internt och externt, ska samlas. Logotypen skapar den visuella identiteten och ger verksamheten ett ansikte. Syftet med profilprogrammet är att ge tydliga riktlinjer och grunder för Hjo turisms grafiska enheter, hur de ska hanteras och brukas. Profilprogrammet är en förutsättning för att säkra kvaliteten på den totala produktionen och är utformad för att underlätta arbetet med formgivare, tidningar, tryckerier och reklambyråer med flera. Ett genomtänkt grafiskt utseende ger ett professionellt intryck och förstärker budskapet på ett positivt sätt. Det är därför viktigt att allt som kommuniceras bygger på samma visuella grund så att det uppfattas som trovärdigt”. Den visuella identiteten inkluderar platsvarumärket I-love-Hjo-hjärtat i kombination med texten ”Trästaden vid Vättern” samt sex profilfärger som inspirerats av snickerier och detaljer vi kan hitta i Hjo trästad. Det är viktigt att komma ihåg att ingen äger själva platsvarumärket hjärtat; hela Hjo är en del av det – I love Hjo! 4.3 Våra profilbärare – våra unika tillgångar Med utgångspunkt i Hjo kommuns visionsarbete, genomförda intervjuer samt Hjos förutsättningar och fysiska attribut kan fyra profilbärare identifieras som ringar in platsens karaktär och personlighet. De representerar det som är speciellt med Hjo. Det är viktigt att den kommunala turismverksamheten lyfter fram profilbärarna i den övergripande marknadsföringen. Detta skapar igenkänning och kontinuitet. Närhet till vatten Hjos läge vid Vättern är en styrka; något vi ska dra nytta av. Vättern ger inte bara en vacker inramning till staden, utan erbjuder även fantastiska bad- och fiskemöjligheter samt aktivteter på sjön. Därtill har vi Mullsjön, Hjoån och Tidan som rinner genom kommunen. 20(31) Exempel: S/S Trafik, segling/paddling på Vättern, hamnområdet, badhytter vid Vättern, badplatser längs Vättern, fyr på vågbrytare, Guldkroksbadet. Närhet till natur och en levande landsbygd Hjo stad har naturen och landsbygden alldeles inpå stugknuten. Naturreservatet Hjoåns dalgång, den så kallade Guldkroksbygden, Högaliden friluftsområde, Sanna motionsspår, Hjo Stadspark och närheten till Hökensås bjuder in till aktivitet och friluftsliv. Exempel: Hökensås Golfbana, naturreservatet Hjoåns dalgång, Hjo Stadspark. Trästaden – en vacker inramning 1990 belönades Hjo stad med Europa Nostras hedersmedalj "... för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm". Europa Nostrapriset får ses som en utmärkelse till husägare, byggmästare, hantverkare och alla Hjobor som i praktiskt arbete, eller på annat sätt, arbetat för ett bevarande av staden Hjo. De äldsta delarna av Hjos stad är centrerade kring Stora Torget och Hjo Stadspark. Kring Stora Torget är gatunätet bibehållet från medeltiden, slutet av 1300-talet. Det är också här, i trästaden och i Hjo Stadspark, som vi främst hittar stadens alla småskaliga butiker, caféer och restauranger. Exempel: trähusen och innergårdar typiska för Hjo, parkvillor. 21(31) Hjoandan Hjos invånare, företagare och aktörer påverkar och bidrar alla till våra besökares upplevelse. De är dem som berättar historien om Hjo och som sprider den så kallade ”Hjoandan”. Vissa är mer kända än andra, men de allra flesta är lokala förmågor som tillsammans skapar Hjos profil. De är dem vi ska använda i vår marknadsföring. Exempel: konst- och konsthantverkare, Estrid Ericson, Simon Gate, Neverstore och Jacob Widén, Jesper Anhede – resande internationell fotograf med bas i Hjo, lokala butiksägare och krögare, matentreprenörer/glasstillverkare, stadsarkitekter, hantverkare, yrkesfiskare och lantbrukare. 22(31) 4.4 Fokusområden – våra främsta reseanledningar Våra fokusområden hjälper oss att koncentrera våra insatser inom specifika områden; inom dessa ska den kommunala turismverksamheten, tillsammans med den privata näringen, skapa och marknadsföra produkter, aktivteter och evenemang som bidrar till att stärka reseanledningarna till Hjo. Outdoor Den så kallade Guldkroksbygden erbjuder bra vandrings- och cykelmöjligheter; vandringsleden Västra Vätterleden och Pilgrimsleden sträcker sig genom kommunen, likaså cykellederna Runt Vättern och Västgöta/Sverigeleden. Inom området finns flera sportanläggningar: 27-håls golfbana uppe på Hökensås Golfklubb, friluftsområdet Högaliden som erbjuder elljuspår och flertalet motionsspår, Sanna friluftsområde med motionsspår, Munkebo Ridhus som ägs av Hjo Hästsportklubb och Hjo Ridhusförening, endurospår och knattebana i Källebo i regi av Hjo Motorklubb. Därtill har vi ett naturreservat mitt i centrum med en rik flora och fauna. Under 2015 inviger kommunen ett nytt utomhusgym i Hjo Stadspark som spinner vidare på hälsotrenden och Hjos historia som kurort. På sjön Vättern erbjuds i sin tur båtturer med ångaren Trafik och möjlighet till paddling, segling med mera. Från Hjo centrum är det nära till andra mindre sjöar och vattendrag i form av Mullsjön, Björsjön, dammarna vid Almnäs, den genomgående ån Tidan samt Hjoån som sträcker sig från Vättern hela vägen upp till Mullsjön. I naturreservatet längs Hjoån anordnas varje höst öringsafari, och möjligheter till harrsafari på våren har diskuterats. Vid många av sjöarna och vattendragen finns också ett rikt fågelliv. Även Guldkroksbadet bör räknas in; ett unikt bad med tempererade pooler precis vid Vätterns strand – mitt i Hjo hamn. Måltid Området måltid lockar redan idag besökare som vill må gott och äta gott. Här finns en mängd råvaror att tillgå, i den egna kommunen och i grannkommunerna. I Hjo kan vi räkna upp odlare och producenter såsom Österhagen glasstillverkning, Almnäs Ysteri, Hjordnära Mejeri, honungstillverkare, Hjo Bryggeri, Bisonfarmens gårdsbutik, jordgubbs- och blåbärsodling med självplock, Vätternsparris, potatisodlare, lammuppfödare med flera. Här finns även cirka 15 matställen (snabbmat, pizzerior och caféer inkluderade). Kultur Till Hjo kommer många för att uppleva kultur av olika slag. I vissa fall ska besökaren själv bidra till kulturutbudet genom att medverka på en målarkurs, ett musikevenemang eller liknande. Här finns flertalet aktiva konstnärer och konsthantverkare, en årlig konstrunda, en lång hantverkstradition och sedan 2014 Kulturkvarteret Pedagogien, en reseanledning året runt inomhus som rymmer turistinformation, bibliotek, biograf, skapande verkstad, mötes- och utställningslokaler. Därtill finns en aktiv konstskola, kulturskola, folkhögskola med kantors- och musiklinje, flertalet kyrkokörer, en filmstudio och en biografförening, flertalet hembygdsgårdar och hembygdsföreningar, kyrkor, samt den Kmärkta ångaren S/S Trafik som byggdes 1892 och som 2013 blev utnämnd till Årets Arbetslivsmuseum. Inom området kultur räknar vi även in aktiviteter som är kopplade till trästaden; stadsvandringar, byggnadsvårdsdagar med mera. Allt detta sammantaget gör Hjo till en attraktiv kulturort. 23(31) 4.5 Produktutvecklingsmatris Matrisen hjälper till att skapa tydlighet; den hjälper den kommunala turismverksamheten att, tillsammans med den privata näringen, fokusera på att utveckla specifika produkter som faller inom ramen av matrisen. Notera att denna matris enbart ska ses som ett embryo som skall utvecklas efterhand. NÄRHET TILL VATTEN PROFILBÄRARE NÄRHET TILL TRÄSTADEN NATUR OCH – EN VACKER LANDSBYGD INRAMNING HJOANDAN MÄNNISKORNA OUTDOOR Paddling (kanot/kajak), segling, kitesurfing Mullsjön Vandring, cykling, golf, skidåkning. Sportevenemang i/genom trästaden Stadsvandringar genom trästaden som kombinerar hälsa/motion med historia kring trästaden seglare, cyklister, orienterare, golfare, Kitesurfare - Jesper Anhede – resefotograf med bas i Hjo MÅLTID Kräftfiske, fiske Sparris, bisonsafari, bärplockning, Almnäs Ysteri, Jakt, honung Caféer, restauranger, deli & matbutiker i trästaden, torghandel i trästaden, Ostprovning på Känsla, lakritsprovningar på Njuta, mat/dryckesprov ningar i trästaden Krögare, bagare, kockar, ostmästare Almnäs Ysteri, Bernhard Reckerman Vätternsparris, lantbrukare, yrkesfiskare KULTUR Turer med S/S Trafik, ångbåtsjazz Vandringar i Hjoåns dalgång, vandringar i Hjo Stadspark, konstrunda i kommunen, skulpturvandring längs Hjoån, kyrkor/sevärdhet er på landsbygden, Europa Nostravandringa r, stadsvandringar i trästaden, byggnadsvårdsda gar/byggnadsvår d, unika butiker/shopping i trästaden, Konst /hantverk/öppna ateljéer i trästaden Konstnärer, konsthantverkare, konstfotografer, Neverstore & Jacob Widén, Estrid Ericson, Simon gate, hantverkare ex KMärkt, besättning på S/S Trafik, lokala hantverkare på Slöjdmässan FOKUSOMRÅDEN 24(31) 4.6 Marknader och målgrupper Nuvarande målgrupper Med utgångspunkt från Visit Swedens, Turistrådet Västsverige och Destination Skaraborgs målgrupper har vi identifierat två nuvarande demografiska segment som ingår i Visit Swedens målgrupp ”den globala resenären”. Därutöver finns potentiella framtida målgrupper som Hjo kan positionera sig mot. Active Family Par i åldern 25-54 med åtminstone ett barn som bor hemma. Karakteristiskt för aktiva familjesegmentet är att de har ett starkt intresse för kultur, naturupplevelser och olika sportaktiviteter såsom tennis, båt, jakt, fiske, skidåkning och mountainbike. Under semestern vill de umgås och uppleva saker tillsammans som familj och med vänner. De värdesätter ett stort utbud av aktiviteter där hela familjen kan delta. Dessa familjer reser oftast med bil. WHOPs (wealthy healthy older people) Besökare i åldern 45-64. Segmentet kännetecknas av att de är vitala och friska, har god ekonomi och oftast är äldre par med utflugna barn. Under de närmaste åren kommer delar av denna så kallade rekordgeneration att gå i pension. Karakteristisk för whops är att de har ett starkt intresse för kulturoch naturupplevelser. Deras nyfikenhet gör att de vill uppleva och lära nya saker. Främsta reseanledningen är att uppleva naturen gärna med en kombination av lättare aktiviteter (vandra, kanota, cykla) med bra boende och mat. De är också kulturintresserade, vill besöka sevärdheter och uppleva den lokala stämningen. 25(31) Potentiella målgrupper: MICE (Meetings, Incentives, Conferences and Events) Meetings - Företagsmöten och konferenser. Incentives - Belöningsresor där ett företag tar med sin personal eller sina kunder på ett avslappnat arrangemang; fokus ”lite jobb och mera kul”, vilket alltså innefattar mer än bara ett boende och en möteslokal. Convention – Kongress. Events - Mässarrangemang. För Hjos räkning skulle vi kunna dra nytta av det ”överspill” som blir vid större konferenser och kongresser i Skövde samt fokusera på Incentives; belöningsresor och företagsmöten som bäddar in kultur och natur i sitt schema. Soft adventures Soft adventures går ut på bekväma äventyr så som paddling, cykling och vandring. Här blandas det lätta äventyret med närhet till kultur, shopping, god mat och bra boende. Oftast ingår både WHOPs och DINKs i denna målgrupp. Reseanledningen styr till stor del resan och därför lockar de destinationer som har unika reseanledningar att erbjuda. I dagsläget besöker många äldre par Hjo (WHOP), men i takt med att outdoorprodukter utvecklas och utökas kan vi locka till oss fler besökare inom detta segment, och på sikt även yngre par - DINKs. Foodies Matnörden, eller den kulinariska turisten, är ofta en DINK eller en WHOP som har mat som sitt största intresse. Måltiden i sig är reseanledningen. De vill gärna uppleva något unikt och gärna vara först när det gäller trender. Därtill är dessa besökare oftast aktiva i sociala medier och på bloggar. Nischade målgrupper Med våra nuvarande målgrupper som grund, kan Hjo rikta sin marknadsföring mot specifika intresseområden inom målgrupperna. Ofta är det lättare att nå ut med hjälp av ett riktat budskap till en grupp som delar samma intresse; dessa använder samma mediakanal, går på samma typ av evenemang, vill ta del av samma typ av aktivitet. Dessa är i bokstavsordning uppdelade i följande intresseområden: - Båt: gästhamnen har närmare 2500 gästnätter/år Fiske: det finns bra fiske i området Fritidshus och camping: Hjo har drygt 500 fritidshus i området Golf: Hökensås GK drar årligen flera tusen spelar Husbilsägare: ska inte blandas med campinggäster Motorintresserade; Hjo har relativt många bilevenemang med amerikanska, engelska och veteranbilar. Trästaden och arkitektur: byggnadsvård, trästaden och Europa Nostra Geografisk marknad Hjo är en liten besöksort och den kommunala turismverksamheten har därtill en relativt liten budget. Därför bör vi prioritera vår marknadsföring till närområdet. - Skaraborg Småland inklusive Jönköping 26(31) - Delar av Östergötland Södra Värmland Örebro län Göteborg med omnejd Enligt statistik från Google Analytics kan vi även se att flertalet besök på vår webb www.hjo.eu kommer från Stockholmsområdet. Att nå ut på en större arena Om vi vill nå ut utanför ovan nämnda område bör vi samordna vår marknadsföring med andra nätverk och kommuner. Tillsammans med Tre Trästäder marknadsför vi oss exempelvis i Göteborg och Stockholm. Hjo har även en stor andel utländska besökare; från Tyskland, Norge, Danmark och Holland. För att nå ut till dessa bör den lokala turistverksamheten aktivt dra nytta av, och i största möjliga mån delta i, större satsningar som bedrivs av Turistrådet Västsverige och Visit Sweden. 4.7 Hur jobbar vi vidare? Den kommunala turismverksamheten antar sina prioriterade områden med utgångspunkt i den övergripande visionen. Vi ser att vi arbetar vidare inom följande områden för att bli framgångsrika: Marknadsföring & förankring Vi ska vara tydliga och konsekventa i vår marknadsföring; lyfta våra profilbärare. Kommunikationen ska genomsyras av ett levande och okonstlat Hjo, där det är ”lätt och gott att leva”. Förankring inom den egna organisationen och bland privata aktörer bidrar till att kommunen, tillsammans med besöksnäringsföretag, kommunicerar ett enhetligt och tydligt budskap. Utbud Vi ska koncentrera oss på våra främsta reseanledningar; våra fokusområden. Inom dessa ska vi skapa produkter och erbjudanden. Samverkan Vi ska värna om goda möten med privata näringen, föreningslivet och andra kommuner samt en ökad effektivisering av den samma. Utbildning Vi ska utbilda näringen; turismen ska ses som en tillgång i Hjo och bland Hjos invånare. Detta skapar i längden ett gott ambassadörskap. Ett gott värdskap Vi ska fortsätta att jobba för ett gott värdskap, välkomna våra gäster och välkomna dem tillbaks. Attraktivitet Vi ska arbeta för en bra infrastruktur och goda kommunikationer där det är lätt att hitta som gäst. Ovanstående områden att satsa på beskrivs i mer detalj nedan. 4.7.1 Marknadsföring och förankring Det är den kommunala turismverksamhetens uppgift att marknadsföra Hjo som besöksort i sin helhet. De lokala aktörerna ska i sin tur marknadsföra sina egna individuella verksamheter, evenemang och erbjudanden. 27(31) Marknadsföringen av Hjo har under åren varit spretig och saknat kontinuitet; den röda tråden. Det finns fyra elementära ingredienser när man skapar, utvecklar och marknadsför en destination, ett varumärke, enligt Visit Sweden. Dessa bör Hjo ha i åtanke för att hålla den röda tråden: - Tydlighet – Det ska vara tydligt vad Hjo står för (våra profilbärare och nyckelord). Kontinuitet – Ett starkt varumärke är resultatet av att kommunicera och göra samma sak om och om igen. Långsiktigt tänk – Det tar många år att bygga ett starkt varumärke. Ett enhetligt budskap – Ett varumärke hänger inte enbart på loggor och annonsering. Det handlar om vad du gör, hur du gör det och hur du kommunicerar det. Med ovan fyra ingredienser i åtanke är det av största vikt att turismstrategin förankras, främst bland Hjos besöksnäringsföretag samt inom den egna organisationen. När kommun och aktörer tillsammans drar åt samma håll når vi tydlighet, kontinuitet, långsiktighet och ett enhetligt budskap som signalerar Hjo. Anpassat utifrån syfte, utformning (annons, webb, trycksak etc) och säljkanal (social nätverk, tryck media etc) ska turismverksamheten ladda sin marknadsföring och kommunikation med budskap och bilder som reflekterar Hjos profilbärare, våra unika tillgångar (se profilområden), samt marknadsföra vårt utbud (se våra fokusområden/reseanledningar). På så vis skapar vi en tydlighet och kontinuitet genom att kommunicera samma sak om och om igen. Sammanfattningsvis ska marknadsföringen spegla Hjos personlighet och kommunicera våra nyckelord. För att marknadsföra sig utanför närområdet ska den kommunala turismverksamheten, tillsammans med den lokala besöksnäringen, aktivt dra nytta av, och i största möjliga mån delta i, större marknadsföringskampanjer som drivs av Turistrådet Västsverige och Visit Sweden. Samma gäller för utlandsmarknaden. Här är det viktigt att turismverksamheten informerar besöksnäringen om de kampanjer som Turistrådet Västsverige och Visit Sweden erbjuder. Webbportal och sociala medier är andra viktiga säljkanaler för att nå ut. Det åligger turismverksamheten att samordna den gemensamma webbportalen www.hjo.eu där den lokala besöksnäringen får delta och marknadsföra sin individuella verksamhet gratis. Webbportalen ska vara säsongsbetonad. Turismverksamhetens Facebooksida ska i sin tur driva trafik till webben. Muntlig marknadsföring sker inne på den lokala turistbyrån. Här marknadsförs kommunens hela utbud. Här säljs även ett urval av produkter som speglar Hjos fokusområden vilket också driver trafik till butikerna. 4.7.2 Utbud Den lokala turismverksamheten ska tillsammans med den privata näringen skapa produkter och erbjudanden inom strategins fokusområden. Med andra ord; det gäller konsten att välja och välja bort! Det är viktigt att utbudet marknadsförs via den kommunala turismverksamhetens och den enskilde aktörens olika säljkanaler samt att aktörerna är införstådda med att dessa äger sina egna produkter. Utbudet ska i största möjliga mån vara bokningsbart online; endera via den privata aktörens bokningssystem eller via Turistrådet Västsverige/ Nordic Travel, Svecia Travels eller annat valt bokningsföretag/kanal. 4.7.3 Samverkan Det är viktigt att den kommunala turismverksamheten skapar mötesplatser och forum där den lokala besöksnäringen tillåts samverka. Detta görs genom informations- och inspirationskvällar varje höst och vår. Vidare bör turismverksamheten på sikt skapa en arbetsgrupp som inkluderar representanter från den 28(31) privata näringen, politiker och kommunala tjänstemän inklusive representant från den kommunala turismverksamheten som tillsammans fortsätter att förankra turismstrategin, sätter upp gemensam årlig aktivitetsplan samt framarbetar nästkommande strategi som ska implementeras år 2020. Turismverksamheten ska i största grad dra nytta av, och arbeta inom, de utvecklingsprojekt som drivs regionalt. Inom Destination Skaraborg finns fem uttalade affärsutvecklingsprojekt (infopoints, outdoor, matupplevelser, evenemang och möten). Här sker kommunöverskridande arbete med att ta fram nya produkter samt utveckla befintligt utbud. Den lokala turismverksamheten ska även samverka internt; med kommunens alla enheter som har direkt eller indirekt påverkan på besöksnäringens utveckling, såsom kultur- och fritid, näringsliv, information samt samhällsbyggnad (inkluderar gata och park). Dessa enheter har stor betydelse för både de enskilda företagens möjligheter till etablering och utveckling samt den enskilda besökarens trivsel. 4.7.4 Information och utbildning Den kommunala turismverksamhetens uppgift är till stor del att informera och utbilda. Kommuninvånarna och Hjos privata aktörer är inflytelserika ambassadörer för Hjo. Genom att flitigt utbilda och informera om Hjos utbud och om vad som är på gång i Hjo ökar vi kunskapen om branschen och dess betydelse för tillväxt vilket på sikt genererar större engagemang och ett gott ambassadörskap. Denna grupp ska bearbetas via sociala medier, digitala nyhetsbrev, informationsmöten samt via samverkan med Hjo Handel, Hjos krögare och föreningsliv. Samma princip gäller i områdena Skaraborg och kring Vättern. Här kan visningsresor för boendeanläggningar och utbildningsdagar för turistbyråpersonal i närområdet vara ett sätt att agera. Vidare ska turismverksamheten utbilda företag i användandet av Basetool. Därigenom kan aktörerna själva uppdatera och publicera information på www.hjo.eu kopplat till det egna företaget (evenemang, aktiviteter, butikserbjudanden, paketlösningar etc). Målet är att få fler företag exportmogna. För detta krävs bland annat att företaget är aktivt på webben; uppdaterad, relevant och säljande information, samt information på flera språk (svenska, engelska och gärna tyska). Därtill är det viktigt att utbilda och informera den lokala besöksnäringen om trender och statistik; megatrender inom branschen, vart är branschen på väg? 4.7.5 Ett gott värdskap Den lokala turistbyrån fyller en viktig funktion när det gäller värdskapet i kommunen. Turistbyrån ska ha generösa öppettider (främst under högsäsong), ha en bra tillgänglighet samt hålla en hög servicenivå. Viktigt att prioritera den årliga rekryteringsprocessen av säsongspersonal; de ska vara engagerade och kompetenta. Turistbyråns mest intensiva period är under sommarhalvåret och har som främsta uppgift är att hjälpa och informera besökare (över disk, via telefon och e-mail) samt att marknadsföra det lokala och regionala utbudet. Introduktion av säsongspersonal ska innefatta besök ute bland besöksnäringens aktörer; i centrum, men också ute på landsbygden. På så vis får turistbyråpersonalen en komplett och tydlig bild av vad hela kommunen har att erbjuda. För att ytterligare driva arbetet kring ett gott värdskap arbetar turismverksamheten, tillsammans med Destination Skaraborg, med att implementera infopoints. Dessa regleras nationellt av Visita. I skrivande stund finns fem infopoints i Hjo. Målet är att hålla en bra kvalitet samt att utöka antalet infopoints. På sikt genererar även dessa ett gott ambassadörskap. 29(31) 4.7.6 Attraktivitet I ett tidigare handlingsprogram som fastställdes i Kommunfullmäktige 2010-12-13 anges att det åligger ”Hjo kommun att hålla staden ren och prydlig, tillhandahålla informations- och orienteringstavlor, infartsskyltar med evenemangstips, bodar och marknadsstånd, parkeringsplatser och kollektivtrafik”(se femårig investeringsplan i Hjo kommuns budget). Vi ska internt, tillsammans med övriga berörda enheter inom Hjo kommun, fortsättningsvis driva dessa frågor utifrån ett besökarperspektiv. 30(31) 5. Mål och uppföljning 5.1 Mål Turismverksamhetens mål är satta med utgångspunkt i kommunens vision, Hjos förutsättningar, lokala karaktär och personlighet. Det övergripande målet är att besöksnäringen i kommunen de närmaste åren ska växa sig större, få en starkare ställning och generera fler arbetstillfällen. Våra framtida specifika mål som vi ska prioritera fram till år 2020 är: Kvantitativa: - Öka turismomsättningen. Kvalitativa: - - Skapa en tydlig och attraktiv destination; en plats dit människor längtar tillbaks. Utveckla vårt utbud inom våra fokusområden. Utöka antalet säsonger; en levande året-runt-destination. Ökad samsyn och samordning mellan ideella, privata och offentliga sektorn; ”tillsammans skapar vi framtidens Hjo”. Kvantitativa mål mäts med hjälp av TEM-undersökning. Kvalitativa mål mäts och uppnås med hjälp av varumärkesbarometer samt genomförda insatser i form av antal bokade produkter, besöksmätare och enkätundersökningar. Mätningar ska utföras regelbundet. 5.2 Uppföljning Statistik Turismverksamheten ska årligen mäta och samla in statistik från de största aktörerna, boendeanläggningarna och evenemangen i kommunen. Exempel: antal gästnätter, sålda platser på Trafik, fiskekort, biljetter till diverse evenemang, besök på webb, följare på social media, bokningar online med mera. All statistikinsamling ger en övergripande bild av hur besöksnäringen i Hjo mår över en längre tid; vad gör våra besökare under sitt besök i Hjo, när på året besöker de oss, var kommer de ifrån. Enkätundersökningar Utöver statistik ska regelmässiga enkätundersökningar utföras; detta ger en än mer omfattande bild av våra besökare och hur de uppfattar sin vistelse i Hjo. Enkätundersökningar, tillsammans med statistik, redovisas varje år i verksamhetsberättelse. TEM-undersökning TEM-undersökning genomförs vartannat år för att mäta turismomsättningen; turismens effekt i Hjo. Besöksmätare Genom besöksmätare vid turistbyråns entré mäts antalet besökare per dag. Besöksmätare finns även på Guldkroksbadet samt in till utställningarna inne på Kulturkvarteret Pedagogien. 31(31) Måluppfyllelse Utvärdering av måluppfyllelse ska ske på årlig basis. Samhällsbyggnad Sidan 1(1) Enhet Datum Dnr Samhällsbyggnad 2015-06-22 0000-000 Handläggare Mottagare Håkan Karlsson Kommunstyrelsens allmänna Direkt 0503-350 22 utskott E-post [email protected] Tilläggsanslag för friidrottsbanor på Guldkroksvallen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att tilläggsanslå 1,2 mnkr i investeringsmedel för att finansiera byggnationen av friidrottsbanor på Guldkroksvallen. Sammanfattning I gällande investeringsbudgeten finns idag 2 mnkr avsatt för utveckling av Guldkroksområdet. Dessa medel tillsammans med ett anläggningsbidrag om 400 tkr från SISU var planerat att användas för byggnation av friidrottsbanor på Guldkroksområdet. Vid projekteringen och upphandlingen av projektet framkom att befintlig kolstybb som idag ligger på banorna är förorenad och därför måste avlägsnas och köras bort för deponering på godkänd plats. Detta innebär att inkomna anbud överstiger budgeten. För att kunna slutföra projektet i nuvarande omfattning krävs ett tilläggsanslag om 1,2 mnkr. Christer Svensson Fritidsansvarig Håkan Karlsson Samhällsbyggnadschef Hjo kommun, 544 81 Hjo, Telefon 0503-350 00, 0503-351 19www.hjo.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 6 (16) Kommunstyrelsen Ks § 138 2015-345 Reviderad förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund. Sammanfattning Nuvarande förbundsordning upprättades och antogs med anledning av bildandet av det "nya förbundet" Skaraborgs Kommunalförbund 2007. I samband med översynen av den politiska organisationen för Skaraborgs Kommunalförbund har framkommit behov av revidering av nu gällande förbundsordning. De ändringar som föreslås är föranledda av synpunkter som framkommit under utredningsarbetet liksom av förändringar i lagstiftning och praxis. Ambitionen har också varit att tydliggöra förbundets ställning och relationer till medlemskommunerna. Beslutsunderlag Förslag till förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund. Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktige § 15/15. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Förbundsordning F Ö R S K A RA B O R G S K O M M U NA L F Ö R B U N D ANTAGEN AV SKARABORGS FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2015-01-15 Förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund Namn och säte §1 Kommunalförbundets namn är Skaraborgs Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Skövde. Medlemmar §2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Ändamål §3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och samarbete över kommungränserna. Verksamheten skall vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Syftet skall vara att stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor för alla invånare och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; • Tillväxt- och utvecklingsfrågor. • Verksamhetsstöd och intressebevakning. • Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en verksamhetsplan för mandatperioden. Varaktighet §4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation §5 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. Förbundsfullmäktige Varje medlemskommun utser två ledamöter med ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare. Förbundsstyrelse I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse som väljs av förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter i styrelsen skall vara femton med femton ersättare. Ordinarie ledamöter skall vara varje medlemskommuns kommunstyrelseordförande. Ersättare skall vara varje medlemskommuns oppositionsföreträdare, Mandattiden för förbundsstyrelsen skall vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Om ledamot eller ersättare i styrelsen avsäger sig uppdrag under löpande mandatperiod äger styrelsen, efter förslag från den medlemskommun som ledamoten/ersättaren representerar, rätt att utse ny ledamot/ersättare (s k fyllnadsval). För att bredda den politiska representationen kan förbundsstyrelsen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera ledamot i medlemskommunens kommunstyrelse, som företräder parti som inte är representerat i förbundsstyrelsen. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. Styrelsen kan inrätta egna organ för olika områden med representanter utsedda av medlemskommunerna. Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer §6 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägande, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsfullmäktige skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision §7 De nyvalda förbundsfullmäktige väljer tre revisorer. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. Revisorerna skall före mars månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till förbundsfullmäktige. Fullmäktige ska bevilja eller vägra ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. Initiativrätt §8 Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av • ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsstyrelsen, • förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt • organ under förbundsstyrelsen om styrelsen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt §9 Förbundsstyrelsen avgör själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Ordförande utser dock föredragande på möten. Förbundssekretariat § 10 Förbundet skall ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden § 11 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla som skall finnas i anslutning till sekretariatet. Finansiering av verksamheten § 12 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder § 13 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. Budget § 14 Förbundsfullmäktige skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin för budgetåret samt förbundsavgift. Fullmäktiges beslut om budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under september månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning och uppföljning § 15 Förbundsstyrelsen skall senast den sista februari ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till förbundsfullmäktige för godkännande. Förbundsstyrelsen skall fastställa en arbetsordning som reglerar rapportering till medlemskommunerna, löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen mm § 16 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan förbundsfullmäktiges godkännande. § 17 Kommunernas rätt att ta ställning Medlemskommunerna ska beredas tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas Ersättning för förtroendeuppdrag § 18 Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i kommunalförbundet. Dock skall förbundet svara för ersättningar till ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen, fullmäktiges presidium samt till revisorerna med belopp som fastställs av förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av förbundsfullmäktige. Inträde av ny medlem § 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsstyrelsen som yttrar sig och överlämnar ärendet till fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när ny förbundsordning har godkänts av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet § 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas skall förbundet upplösas. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet § 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 20 19 § första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 § angivna fördelningsgrunden gälla. När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När styrelsen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av styrelsen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall styrelsen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister § 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Ändringar av förbundsordningen § 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsfullmäktige och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. ----------------------------------------------------------------- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 7 (16) Kommunstyrelsen Ks § 139 2015-288 Nya medlemmar i Avfallshantering Östra Skaraborg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - Mariestads och Gullspångs kommuner med avfallshantering enligt bifogad skrivelse inträdet i kommunalförbundet AÖS från 2016-01-01, anta förslag till ny förbundsordning, samt Mariestads och Gullspångs kommuner erlägger kapitaltillskott i enlighet med kommunalförbundets egna kapital, med egen folkmängs samt övriga medlemskommuners folkmängd per 2015-12-31 som grund. Sammanfattning Representanter för Avfallsnämnden i Mariestad och Gullspång och AÖS har gemensamt undersökt förutsättningarna för kommunernas medlemskap i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS). Målet med utökningen av kommunalförbundet är att säkerställa god utveckling gällande kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice och miljöanpassning till förmån för det gemensamma områdets ca 168 000 invånare. Beslutsunderlag Förslag till ny förbundsordning. Skrivelse – Mariestad och Gullspångs medlemskap i AÖS. Avfallshantering Östra Skaraborgs § 9/15. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Skrivelse – Mariestad och Gullspångs medlemskap i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Invånarantal Mariestad – Gullspång AÖS Invånarantalet i Mariestad och Gullspång är 29 055 personer, varav 5 185 i Gullspång. Ca 16 000 av Mariestads invånare bor i tätorten och dess närområden. I kommunen finns ytterligare sex mindre tätorter; Sjötorp, Lyrestad, Torsö, Hassle, Lugnås och Tidavad. Gullspång har två huvudtätorter, Gullspång och Hova. Övriga tätorter är Otterbäcken, Skagersvik och Gårdsjö. AÖS bildades år 2000 och består för närvarande av de sju medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda. I området finns ca 139 000 invånare. Skara kommun är sedan 1 januari 2014 den senaste medlemmen i AÖS. Politisk styrning Mariestad – Gullspång AÖS Avfallsnämnden är en gemensam nämnd för Mariestad och Gullspångs kommuner. Mariestads kommun är huvudman. Avfallsnämnden har fyra ledamöter och fyra ersättare varav Mariestads kommun har två ordinarie ledamöter och två ersättare och Gullspångs kommun två ordinarie ledamöter och två ersättare. Avfallsnämnden sammanträder fem gånger per år. Kommunalförbundet leds av en direktion där varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Ledamöterna har lika rösträtt och direktionen sammanträder fyra till fem gånger per år och platsen för mötena växlar mellan medlemskommunerna. Övergripande om avfallshanteringen Mariestad – Gullspång AÖS Den större delen av avfallshanteringen sker i egen regi med 21 tillsvidareanställda, varav 5 arbetar med ledning och administration. Förvaltningen är placerad i Mariestad och den ansvarar också för kundregister och fakturering av abonnentavgifter. Avfallshanteringen sker med hjälp av entreprenörer samt i egen regi med 31 tillsvidare anställda, varav 9 arbetar med ledning och administration. Förvaltningen är placerad i Skövde. Kundregister och fakturering hanteras via avtal med medlemskommuner och Vänerenergi. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom I Skövde kommun utförs sophämtningen med den kommunala renhållningsskyldigheten och egen personal och egna sopbilar. För övriga kompletteras av en kommersiell del som utgörs kommuner anlitas två olika entreprenörer för sophämtningen. För insamling av hushållens av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar till Förpacknings- och Tidnings- farliga avfall och grovavfall finns 15 återvininsamlingen (FTIAB) samt containerservice till ningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entföretag och privatpersoner i Mariestad. Verkreprenörer och 7 i samarbete ideella föreningsamheten består också av mottagning av avfall ar. AÖS har också en mindre mottagning av från företag på de två återvinningscentralerna. verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggDen kommersiella verksamhetens totala omning i Skövde som omsätter ca 1 mnkr per år. sättning är ca 2 mnkr per år. Sop- och latrinhämtning Mariestad – Gullspång AÖS Hushållsavfallet samlas in i gröna plastkärl. Kärlens storlek varierar mellan 130-770 liter. Hämtning av hushållsavfall från en- och tvåfamiljshus utförs var 14:e dag och från flerbostadshus en gång i veckan. Hämtning av hushållsavfall från fritidshus sker under perioden maj till september. Insamlat hushållsavfall omlastas och transporteras till Skövde värmeverk AB för produktion av fjärrvärme och elektricitet. I dagsläget sker det ingen separat insamling av matavfall från hushållen, däremot från de kommunala verksamheterna i både Mariestad och Gullspång. Hushållsavfallet indelas i bas-, rest- och matavfall. Basavfall är brännbart avfall från hushåll som inte sorterar matavfall. Rest- och matavfall hämtas från hushåll som sorterar matavfall. Bas- och restavfall samlas in i gröna plastkärl och matavfall i bruna ventilerade kärl. Kärlens storlek varierar mellan 130-660 liter. Hämtning av basavfall från en- och tvåfamiljshus utförs var 14:e dag och från flerbostadshus upp till två gånger i veckan. Matavfall från en- och tvåfamiljshus hämtas var 14:e dag och restavfall en gång var 4:e vecka. Matavfall från flerbostadshus hämtas från en gång per vecka och restavfallet upp till två gånger per vecka. Hämtning av hushållsavfall från fritidshus sker under perioden maj till september. Insamlat hushållsavfall transporteras till Skövde värmeverk AB för produktion av fjärrvärme och elektricitet samt till biogasanläggningen i Falköping för tillverkning av fordonsgas. Strävan är att minska antalet latrinabonnemang och för närvarande finns det total ca 80 latrinkunder. Antalet latrinabonnemang minskar och uppgår för närvarande till ca 340 stycken. Matavfall Mariestad – Gullspång AÖS I dagsläget sker det ingen separat insamling av matavfall från hushållen, däremot från de kommunala verksamheterna i Mariestad och Gullspång. Sedan 2011 sker en successiv utbyggnad av sortering och insamling av matavfall. Hittills sorterar ca 21 800 hushåll sitt matavfall med bra resultat. Det bedöms vara relativt enkelt att införliva Mariestad - Gullspång i den pågående utbyggnaden av insamling av matavfall inom AÖS. Vid utgången av 2015 har i stort sett samtliga villahushåll inom AÖS erbjudits sortering av matavfall. Inriktningen från 2016 kan därför vara att erbjuda sortering av matavfall till villahushållen i Mariestad - Gullspång. En fortsatt inriktning på villahushållen i de nya medlemskommunerna innebär sannolikt en något långsammare utbyggnadstakt för matavfall hos kundgruppen flerbostadshus. AÖS insamling av matavfall sker via papperspåse och brunt ventilerat kärl, vilket är det vanligaste systemet i Sverige för sortering och insamling av matavfall. Systemet valdes eftersom det ansågs beprövat och kostnadseffektivt. Till stöd för beslutet fanns bland annat också Avfall Sveriges utredning (U2010:10) där papperspåsens inverkan på behandlingsavgiften och metanutbytet befanns vara en positiv del av systemet. Sorteringen är frivillig och stöds av en miljöstyrande taxa som innebär att årsavgiften ökar med 520 kr för hushåll som avstår från sorteringen. Frivillighet i kombination med en avvägd ekonomisk styrning har hittills medfört bra kvalité och hög anslutningsgrad. Möjligheten till hemkompostering kvarstår med avgift likställd med abonnemang för matavfall eftersom den nationella målsättningen är att också tillvarata energin från matavfallet.. Insamlingen sker med såväl enfacks- som tvåfacksfordon och fordonstypernas användning är relaterade till insamlingsturernas förläggning och deras avstånd till de aktuella behandlings- och omlastningsplatserna. Insamlingsfordonen drivs i ökad utsträckning med biogas. Deponier och återvinningscentraler Mariestad – Gullspång AÖS Bångahagens deponi i Mariestad och Odenslunds deponi i Gullspång är nedlagda och föremål för sluttäckning. På de fd deponierna finns vardera en ÅVC som Avfallsnämnden hyr av respektive kommun. Grovavfall lämnas fritt av hushållen på Bångahagens ÅVC i Mariestad och på Odenslunds ÅVC i Gullspång. Företagen väger in och betalar enligt taxa, vissa avfallslag lämnas gratis. Samtliga deponier inom AÖS är nedlagda, varav fyra är föremål för sluttäckning enligt det nu gällande regelverket. AÖS administrerar sluttäckningen av tre av deponierna enligt avtal med de berörda medlemskommunerna. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 15 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 7 av ideella föreningar. Merparten av ÅVC ägs av medlemskommunerna och hyrs av AÖS. I likhet med Mariestad-Gullspång är avlämningen fri för hushåll och avgiftsbelagd för företag. AÖS har också en mindre mottagning av verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggning i Skövde. I likhet med AÖS kvarstannar Bångahagens och Odenslunds deponier samt ansvaret för sluttäckningen i respektive kommun. AÖS är behjälplig med drift, skötsel och sluttäckning enligt ett avtal som kommer att upprättas. AÖS återför för närvarande 30 kr per invånare och år till medlemskommunerna för avfallsrelaterad användning. Nuvarande markavtal för ÅVC på Bångahagen och Odenslund överförs till förbundet med nuvarande hyresnivåer (143 tkr respektive 50 tkr per år). Farligt avfall Mariestad – Gullspång AÖS Hushållens farliga avfall avlämnas på de båda ÅVC samt vid miljöstationen i Lugnås. Miljöskåpet ”Samlaren” finns utplacerad i fyra större matbutiker. Farligt avfall avlämnas på samtliga ÅVC samt vid OK/Q8 i Skara och i samarbete med idrottsföreningen GOIF i Ardala. Miljöskåpet ”Samlaren” finns utplacerad i en större matbutik. Enskilda avloppsanläggningar Mariestad – Gullspång AÖS Tömning av trekammarbrunnar och slutna tankar utförs av en entreprenör. Den ordinarie tömningen av de totalt ca 3 800 enskilda avloppsanläggningarna sker en gång per år. Slammet behandlas vid de kommunala reningsverken. En målsättning i Renhållningsordningen är att det ska finnas hygieniseringsanläggningar för utsorterat toalett-vatten. Tömning av trekammarbrunnar och slutna tankar utförs av två entreprenörer. Den ordinarie tömningen av de totalt ca 14 000 enskilda avloppsanläggningarna sker en gång per år. Slammet behandlas vid de kommunala reningsverken. En av målsättningarna i AÖS verksamhetsplan är att 5 procent av slammet från enskilda avloppsanläggningar ska hanteras lokalt. Förpacknings- och tidningsinsamling Mariestad – Gullspång AÖS Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTIAB) tillhandahåller 21 ÅVS i de båda kommunerna. Avfallsnämnden sköter städning av ÅVS på uppdrag av FTIAB. Mariestad tillhandahåller också fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial på uppdrag av FTIAB. Det är ca 75 procent av flerbostadshusen i kommunen som har denna tjänst, även verksamheter anlitar kommunen för dessa uppdrag. FTIAB tillhandahåller 107 ÅVS inom AÖS (varav 17 med begränsad sortering). Tömning och städning utförs av entreprenörer på uppdrag av FTIAB. Med utgångspunkt från regeringsförklaringen om ett blivande kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar kan ett utökat kommunalförbund ha stor nytta av den befintliga fastighetsnära insamlingen av förpackningsmaterial i Mariestad. Sopbilar och maskiner Mariestad – Gullspång AÖS För närvarande leasas 4 sopbilar, 3 lastmaskiner och 2 lätta lastbilar. 1 containerbil och en reservsopbil ägs. Den syntetiska paraffinoljan EcoPar Bio används som drivmedel till sopbilarna. Råvaran till EcoPar Bio utgörs av slakteriavfall och avfall från oljeväxter. AÖS har 8 sopbilar, 4 lastmaskiner och 1 lätt lastbil i egen ägo. Dessutom leasas 2 personbilar och 2 servicebilar. AÖS och entreprenörernas sopbilar drivs i ökad utsträckning med biogas. Leasingavtalen övergår till förbundet och den ägda containerbilen och reservsopbilen överlåts till bokfört värde. Beslut behöver fattas om fortsatt leasing eller investering för 3 nya sopbilar, varav 1 sopbil i närtid. En eventuell investeringssumman bedöms uppgå till ca 6 mnkr. Avfallsplaner Mariestad – Gullspång AÖS Den gemensamma och reviderade avfallsplanen antogs av Mariestad 2014-12-15 och Gullspång 2015-01-26. Avfallsplan lägger fast en vision för år 2027 samt vilka mål som ska vara uppfyllda år 2018. Grundförutsättningen för att avfallsplanen ska få genomslagskraft är samarbete med kommunerna i närområdet. Den reviderade avfallsplanen för AÖS antogs av medlemskommunerna 2013-09-25 och gäller för åren 2011 – 2020. Motsvarigheten för Skara antogs av fullmäktige i Skara 201311-01 och gäller för åren 2013 – 2021. Avfallsplanen innehåller fyra mål som tagits fram med utgångspunkt från de nationella målen och de lokala förutsättningarna: x Minska avfallet och nedskräpningen. x Avgifta kretsloppet. x Utnyttja avfallet som resurs. x Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering. Målsättningarna i AÖS och Skaras avfallsplaner är lika och efterhand kommer de att ersättas med en gemensam plan: x Begränsad miljöpåverkan. x Mindre avfallsmängder. x Giftfri miljö. Avfallsmängder och behandling Mängder och behandlingsformer för Mariestad och Gullspång avser 2013 och redovisningen saknar därför uppgift om matavfall från kommunala verksamheter där sorteringen startade under 2014. Total årlig mängd (ton) Hushållsavfall till förbränning Matavfall till biogasproduktion Brännbart grovavfall från hushåll/företag Grovavfall till deponering Farligt avfall Tryckimpregnerat träavfall Träavfall till flisning Asfalt Metallskrot Elektronik, vitvaror och kylskåp Förpackningar och tidningar Trädgårdsavfall Däck Summa Mariestad 5 773 Gullspång 1 317 AÖS 26 163 - - 1 842 275 9 054 319 80 601 122 199 70 62 659 502 27 775 514 868 148 53 10 597 2 552 2 269 1 745 326 8 886 800 53 12 671 18 3 217 5 396 68 928 2 751 Personal Mariestad – Gullspång AÖS Avfallsnämnden har 21 tillsvidareanställda, varav 5 arbetar med ledning, kundtjänst och administration. Personella resurser för administration och kundtjänst delas med Vatten- och Avloppsenhet (VA). Avfallsorganisationens andel är 1,33 helårstjänst, varav en person ingår i den personalgrupp som är föremål för övertag. Kundtjänstens resterande del kommer att ingå i det avtal om administrativa tjänster som kommer att ingås med Mariestads kommun. AÖS har 31 tillsvidareanställda, varav 9 arbetar med ledning och administration. Administrativa stödfunktioner tillhandahålls av medlemskommuner enligt avtal. För förbundet innebär personalövertaget ett välkommet tillskott av bland annat lednings- och informationskompetens. Personalövertaget kommer att förhandlas med de fackliga parterna och en risk- och konsekvensanalys för arbetsmiljön ska upprättas. Eventuella inarbetade pensioner för övertagen personal kvarstannar i Mariestad-Gullspång i likhet med övriga medlemskommuner. Samarbetet kring fakturering och kundtjänst med VA-enheten i Mariestad kommer att fortsätta enligt ett separat avtal med AÖS som kommer att upprättas. Avfallsnämnden ersätter för närvarande årligen Mariestads kommun med 156 tkr för ekonomikontor och administrativa enhet, 111 tkr i interna ersättningar för teknisk chef och nämndsekreterare, 58 tkr för systemadministration för GIS- kartor samt 163 tkr för hyra av kontorsrum i Stadshuset. Det administrativa samarbetet med Mariestad kommer att fortsätta enligt ett separat avtal med AÖS som kommer att upprättas. På sikt kan omfattning av det administrativa samarbetet komma att förändras. Med anledning av personalövergången kommer sannolikt den nuvarande ersättningen till lönekontoret i Hova att påverkas av att avfallsavdelningen övergår till AÖS. Förhandlingsområden Risk- och konsekvensanalys Organisationsförändring Inrangering Mariestad – Gullspång 8 juni - AÖS 1 juni 10 juni november Ekonomi Mariestad – Gullspång AÖS Mariestad och Gullspång har separata ekonomier för den verksamhet som bedrivs via Avfallsnämnden. Intäkter och kostnader är välbalanserade och ett mindre nyttjande av sophämtningsfonder under 2014 är relaterat till anskaffning av förbrukningsinventarier vid ÅVC. Verksamhetsgrenen ”deponi” i Mariestad och Gullspång kvarstannar i respektive kommun och ingår därför inte i nedanstående redovisning. Under 2014 var omsättningen ca 3 mnkr för verksamhetsgrenen ”deponi”. För närvarande ansvarar entreprenören för fakturering och bokföring av slamtömning av enskilda avloppsanläggningar. Arbetssättet och nettoredovisningen kommer att upphöra under 2015 och kundtjänst tar över fakturering för slamtömning. AÖS har gemensamma intäkter och kostnader. Förbundet har en god ekonomisk ställning och direktionen har för avsikt att använda en del av det egna kapitalet till att finansiera införandet av matavfall. Resultatet för 2014 är därför negativt och uppgår till -5,9 mnkr, vilket är i överensstämmelse med verksamhetsplanens målsättning om att minska det egna kapitalet. AÖS har tilldelat koncessioner till Skövde Värmeverk och biogasanläggningen i Falköping för behandling av hushållsavfallet. Det innebär att anläggningarna ansvarar för fakturering och bokföring av avfallsbehandlingen. Kostnader och intäkter, exklusive deponi (tkr) Mariestad Intäkt Kostnad Gullspång Intäkt Kostnad AÖS Intäkt Kostnad Taxor och avgifter Övriga intäkter Entreprenader Löner och sociala avgifter Fastighetskostnader Förbrukningsmaterial Hyra, anläggningstillgångar Reparation och underhåll Transportmedel Annonser och information Övriga främmande tjänster Avskrivningar Övriga kostnader Uttag/insättning i fond Summa 17 755 962 5 913 867 69 983 8 132 1600 18 717 4 199 1 096 31 163 5 275 1 292 833 1 795 412 277 15 403 1 550 1 836 229 872 1 842 192 105 773 1 161 5 292 1 715 170 49 981 3 341 435 229 753 115 923 5 567 11 241 1 729 11 970 18 717 6 780 78 115 84 041 Fonder, eget kapital och kapitaltillskot Mariestad – Gullspång AÖS Mariestad och Gullspång har vardera tre fonder: x Avfallsfond, deponi x Avfallsfond, affärsdrivande x Sophämtningsfond AÖS egna kapital uppgår till ca 54,9 mnkr. Målsättningen är att minska det egna kapitalet genom att använda del av det för att etablera insamling av matavfall. Det negativa resultatet för 2014 (-5,9 mnkr) i kombination med kapitaltillskott (+8,1 mnkr) vid Skara kommuns medlemskap, innebar dock att det egna kapitalet ökade något under 2014. Deponierna och avfallsfonderna1) för deponierna kvarstannar i Mariestad respektive Gullspång där medlen framförallt kommer användas för de pågående sluttäckningarna. tkr Avfallsfond, deponi1) Avfallsfond, Affärsdrivande2) Sophämtningsfond3) Mariestad 7 684 Gullspång 8 323 586 -119 7 283 2 153 AÖS 54 900 De båda övriga fonderna 2-3) är relaterade till avfallskollektivet och överförs till AÖS. I samband med medlemskapet köper AÖS byggnader och markanläggningar på Bångahagens och Odenslunds ÅVC till bokfört värde 2015-12-31. Vid utgången av 2014 var det bokförda värdet för byggnader och markanläggningar på Bångahagens ÅVC i Mariestad ca 4 970 tkr och på Odenslunds ÅVC i Gullspång ca 1 500 tkr. Frågan om tillgångar och fonder avhandlades vid möte 2015-05-21 med deltagande av Christina Olsson, PWC (revisor för Mariestad och Gullspång), Hans Axelsson, PWC (revisor för AÖS), Fredrik Carlsson, PWC Göteborg (specialiserad inom kommunal redovisning), Lars Bergqvist, redovisningschef Mariestad, Anders Bernhall, ekonomichef Gullspång samt Linda Moularé, controller AÖS. Med utgångspunkt från förhållandet den 31 december 2014 kan kapitaltillskottet (exklusive fonder) beräknas till ca 9,3 mnkr för Mariestad och ca 2 mnkr för Gullspång (faktiskt kapitaltillskott beräknas efter folkmängd och AÖS egna kapital per den 31 december 2015). Observera att kapitaltillskottet endast påverkar balansräkningen och inte rörelseresultatet. Reglering av byggnader och mark samt kapitaltillskott tkr Mariestad Fonder relaterade till 586 + 7 283 avfallskollektivet Avgår reglering av - 4 970 byggnader och markanläggningar Summa resterande 2 899 fondmedel, till AÖS Kapitaltillskott till AÖS Gullspång 2 034 - 1 500 534 9 300 2 000 Taxor Jämförelsen av taxor påverkas av olikheter i abonnemangsformer, matavfallsutsortering och kostnadstäckning. AÖS taxa är till exempel inte justerad för ökade kostnader för matavfall. Taxorna är volym- och intervallbaserade och har likartad uppbyggnad. På kort sikt kommer den relativt högre avgiftsnivån i Gullspång att utjämnas inom förbundets totala avfallskollektiv. Den initiala utjämningen bedöms på längre sikt kunna motverkas genom samordningsvinster inom ramen för ett större förbund. Nedan redovisas årsavgifter för vanligt förekommande abonnemang (2015). Villa, varannan vecka 130 – 140 liter 190 liter 240 liter Mariestad 1 382 kr Gullspång 1 890 kr 1 764 kr 2 083 kr 2 259 kr 2 601 kr AÖS 1 303 kr 1 630 kr 1 930 kr Taxor och verksamhet samordnas under en övergångsperiod som uppgår till cirka 1 – 5 år. I samband med att geografiska områden för utsortering av matavfall införs i Mariestad kommer en miljöstyrande taxa att tillämpas på samma sätt som i övriga medlemskommuner i AÖS. Preliminär tidplan och beslutsgång Mariestad – Gullspång AÖS Kommunstyrelsen i Mariestad informeras den 25 maj och 2 juni och fattar därefter beslut vid sammanträde den 10 juni, att föreslå medlemskap i AÖS till fullmäktige i Mariestad. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Direktionen informerades vid sitt ordinarie sammanträde den 18 maj och fattar därefter beslut vid extra sammanträde i juni, att föreslå medlemskommunerna att förbundet ska utökas med Mariestad och Gullspång. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Arbetsutskottet i Gullspång informeras vid extra sammanträde den 27 maj och fattar därefter beslut i kommunstyrelsen, att föreslå medlemskap i AÖS till fullmäktige i Gullspång. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Fullmäktige Falköping Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Skara Tibro Töreboda Kommunkanslier tillhanda 12/6 12/6 12/6 12/6 12/6 12/6 12/6 12/6 12/6 KSAU eller motsvarande 30/9 26/8 8/10 30/9 26/8 30/9 - 28/9 16/9 KS 14/10 9/9 14/10 14/10 7/10 12/10 7/10 6/10 7/10 Fullmäktige 26/10 26/10 29/10 26/10 26/10 26/10 26/10 26/10 26/10 Annika Kjellkvist Avfallschef Lars Persson Förbundschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 8 (16) Kommunstyrelsen Ks § 140 2015-286 Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för offentlig kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för offentlig kontroll inom livsmedels- och foderlagstiftningen för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Sammanfattning Miljösamverkan Östra Skaraborg har utarbetat förslag till taxa för offentlig kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen. Beslutsunderlag Miljösamverkans forslag till beslut daterat 2015-06-01 Miljönämndens beslut, MN § 25 2015-05-27 med bilaga: Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 9 (16) Kommunstyrelsen Ks § 141 2015-285 Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område med tillhörande taxebilagor 1-4 för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Sammanfattning Miljösamverkan Östra Skaraborg har utarbetat förslag till taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2015-06-01. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016 och ersätter tidigare taxa inom miljöbalkens område som upphör att gälla den 31 december 2015. I ärenden som gäller ansökningar och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. Till denna taxa hör följande bilagor: Taxebilaga 1: Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ................................................................................................8 Taxebilaga 2: Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddsverksamheter.........................................................................14 Taxebilaga 3: Avgiftsklasser och årlig tillsynsavgift...............................80 Taxebilaga 4: Erfarenhetsbedömning ......................................................81 1 Inledande bestämmelser §1 Denna taxa gäller avgifter för Miljönämnden östra Skaraborgs prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde. Utöver vad som anges i denna taxa kan Miljönämnden östra Skaraborg ta ut ersättning bland annat enligt 26 kap. 22 § miljöbalken för undersökningskostnader med mera och enligt 25 kap. 2 § miljöbalken för rättegångskostnader. §2 Avgifter enligt denna taxa ska betalas för 1. handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag 2. handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av eller information om verksamhet eller åtgärd 3. handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. §3 Avgifter enligt denna taxa tar miljönämnden inte ut för 1. tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat 2. handläggning som föranleds av en överklagan av miljönämndens beslut som fattats med stöd av miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken 3. Handläggning för att svara på remisser. §4 Miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna avgifterna och grundfaktorn med en procentsats som motsvarar de tolv månadernas förändring i det preliminära arbetskostnadsindexet för tjänstemän inom privata sektorn (AKI, totalindex) räknat fram till mars månad året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkningen är mars 2011. Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkning av avgift eller ändring av avgiftsklass fattas av Miljönämnden östra Skaraborg. §5 Enligt 27 kap. 3 § miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 § miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. 2 Miljönämnden tar ut avgifter 1. för den handläggningstid som taxan anger för ärendet (fast avgift) 2. för den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift) 3. för den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) 4. enligt de andra grunder som anges i taxan. Grundfaktor §6 Vid tillämpningen av denna taxa är grundfaktorn 890 kronor (före indexuppräkning). Timavgift §7 Timavgiften fås fram genom att ett ärendes handläggningstid multipliceras med grundfaktorn. Timavgift tas ut för faktiskt nedlagd handläggningstid i varje ärende. Om den sammanlagda tiden understiger en halv timme per år tar nämnden inte ut någon avgift. Med handläggningstid vid timavgift avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut m.m. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 18.30 och 07.00 samt lördagar, söndagar, helgaftnar och helgdagar, tar nämnden ut avgift med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning §8 Avgifter för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift eller timavgift. Den fasta avgiften räknas ut genom att den debiteringsfaktor som anges i taxebilaga 1 multipliceras med grundfaktorn i 6 §. En timavgift räknas fram genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med grundfaktorn eller enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 1. Avgifter för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 3 §9 Avgiften för prövning ska betalas av sökanden. Miljönämnden tar inte ut någon avgift för en ansökan som återkallas innan handläggningen påbörjas. § 10 Sökanden ska betala full avgift för prövning även om miljönämnden avslår eller avvisar ansökan. § 11 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av Miljönämnden östra Skaraborg är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta nämndens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 § miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av nämnden och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta nämndens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. § 12 Utöver avgiften för prövning kan miljönämnden ta ut avgifter för tillsyn av den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser, enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för anmälan eller information § 13 Avgifter för handläggning av anmälan av eller information om verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift eller i form av timavgift. Den fasta avgiften räknas ut genom att den debiteringsfaktor som anges i taxebilaga 1 multipliceras med grundfaktorn i 6 § i denna taxa. En timavgift räknas fram genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med grundfaktorn eller enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 1. Avgift med anledning av anmälan eller information ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. § 14 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller genomföra en åtgärd. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i miljöprövningsförordningen (2013:251) är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta miljönämndens kostnader för kungörelser i ärendet. Miljönämnden tar inte ut någon avgift för anmälan som återkallas innan handläggningen har påbörjats. 4 § 15 Utöver avgifter med anledning av handläggning av anmälan eller information kan miljönämnden komma att ta ut avgifter för tillsyn i övrigt av den verksamhet eller åtgärd anmälan avser, enligt vad som anges i denna taxa. Fast avgift och årlig tillsynsavgift § 16 För regelbunden planerad tillsyn över sådan anläggning eller verksamhet som anges i taxebilaga 1 och 2 ska verksamhetsutövaren betala en årlig tillsynsavgift. Avgiften beräknas genom att multiplicera debiteringsfaktorn med grundfaktorn enligt med 6 § i denna taxa. Debiteringsfaktorn bestäms genom avgiftsklassificering enligt taxebilaga 2 och 3 eller genom debiteringsfaktorn som anges direkt i taxebilaga 1. En sänkning av den årliga avgiften kan ske genom de erfarenhetsbedömningar som miljönämnden gör av verksamheten enligt taxebilaga 4. Ytterligare tillsynsavgifter grundade på erfarenhetsbedömning efter planerad tillsynsinsats kan tillkomma i enlighet med vad som framgår av taxebilaga 4. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, eller inte följer förelägganden eller förbud eller som föranleds av extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tar miljönämnden ut timavgifter. § 17 För verksamheter som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas utifrån vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den verksamhet som medför den högsta avgiften (huvudverksamhet) samt 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna (biverksamheter). 25-procentsregeln tillämpas i de fall en verksamhet orsakar mer tillsynstid än vad nämnden bedömer behövs för huvudverksamheten. Tillägg med 25 procent ska inte betalas för processer som är typiska för huvudverksamheten. Om en anläggning eller annan inrättning omfattar flera hälsoskyddsverksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den verksamhet som medför den högsta avgiften (huvudverksamhet) samt 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna (biverksamheter). 5 § 18 Fasta årliga avgifter avser kalenderår och ska betalas i förskott. En sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det år som beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan har gjorts. För de verksamheter där tillstånd eller anmälan inte krävs ska en fast årlig avgift betalas från och med det år som följer efter det år som verksamheten påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgiften för prövning eller för handläggning av anmälan, tar miljönämnden ut en timavgift. En fast årlig avgift ska betalas med fullt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Avgift för tillsyn i övrigt § 19 Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas 1. i form av timavgift, som tas fram genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med grundfaktorn 2. enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 1. § 20 Avgifter för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller av den som genom en åtgärd föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Avgift för inställelse § 21 Vid tillämpningen av denna taxa är avgiften för inställelse på anläggningen 200 kronor per tillsynstillfälle. Miljönämnden tar ut en avgift för inställelse endast vid oplanerad tillsyn. Nedsättning av avgift § 22 Nämnden får besluta att sätta ned eller efterskänka avgifter om det finns särskilda skäl. Betalning av avgifter § 23 Betalningen av avgifter enligt denna taxa ska ske till kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg genom dess miljönämnd. Betalningen ska ske inom den tid som anges i beslutet om avgift eller i fakturan. 6 Verkställighetsfrågor m.m. § 24 Miljönämnden östra Skaraborgs beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. Detta framgår av 1 kap. 2 § och 9 kap. 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. § 25 Miljönämnden östra Skaraborg får besluta att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. Detta framgår av 1 kap. 2 § och 9 kap. 5 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. § 26 Miljönämnden östra Skaraborgs beslut om avgift kan överklagas hos länsstyrelsen. Detta framgår av 19 kap. 1 § miljöbalken. 7 Taxebilaga 1: Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Avgift per ansökan, anmälan m.m. fås fram genom att tilldelad debiteringsfaktor multipliceras med grundfaktorn i 6 § i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Timavgiften fås fram genom att multiplicera ett ärendes handläggningstid med grundfaktorn. Allmänna hänsynsregler m.m. enligt 2 kap. miljöbalken Debiteringsfaktor/avgift Tillsyn Tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 §§) efterlevs Timavgift i de fall tillsynen inte ingår i den årliga tillsynsavgiften enligt taxebilaga 2 Skydd av områden, natur (kap. 7 miljöbalken) Prövning Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde 3 per ansökan Prövning av ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- och kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde 3 per ansökan Anmälan Handläggning av anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter för 2 per anmälan natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde Tillsyn Återkommande tillsyn av följande områden eller objekt Vattenskyddsområden 4 per år Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 8 timavgift Miljöfarlig verksamhet (kap. 9 miljöbalken) Prövning Prövning av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt 1 kap. 5 och 12 § miljöprövningsförordning (2013:251) avseende: 1. Inrättande av vattentoalett med sluten tank 2. Inrättande av vattentoalett med avloppsutsläpp till mark eller vatten 4. Inrättande av flera avloppsanordningar enligt punkterna 1, 2 eller 3 på samma fastighet och vid samma tillfälle 5. Anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning 6a. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 6-15 personekvivalenter 6b. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 16-25 personekvivalenter 7. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 26-100 personekvivalenter 8. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 101-200 personekvivalenter Prövning av ansökan enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt 1 kap. 5 och 12 § miljöprövningsförordningen (2013:251) att inrätta värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt vad kommunen föreskrivit avseende: 1. Värmepump för en uttagen effekt av högst 100 kW, utanför skyddsområde för vattentäkt eller utanför område med sedimentär berggrund. 2. Värmepump för en uttagen effekt av högst 100 kW, inom skyddsområde för vattentäkt eller inom område med sedimentär berggrund. 3. Värmepump för en uttagen effekt av mer än 100 kW men högst 10 MW 4 per ansökan 5 per ansökan 5 per ansökan för första ansökan samt 3 per ansökan för varje ytterligare ansökan 4 per ansökan 5 per ansökan 7 per ansökan 13 per ansökan 16 per ansökan 1,5 per ansökan 2 per ansökan 4 per ansökan Anmälan Handläggning av anmälan avseende: 1. Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) samt enligt miljöprövningsförordning (2013:251) 2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt miljöprövningsförordning (2013:251) 3. Anmälningspliktig ny verksamhet enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt miljöprövningsförordning (2013:251) A. Där den nya verksamheten blir en huvudverksamhet 3 per anmälan 2 per anmälan timtaxa eller Där den nya verksamheten blir en biverksamhet under en redan befintlig huvudverksamhet med prövningsnivå C eller U B. Där den nya verksamheten blir en biverksamhet under en redan befintlig huvudverksamhet med prövningsnivå A eller B. Gäller inte klassningskoderna 1.10 och 1.11. 4. Ändring av anmälningspliktig verksamhet enligt bilagan till förordningen 9 Ingår i den årliga avgiften Ingår i den årliga (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt miljöprövningsförordning (2013:251) Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet samt enligt 1 kap. 5 och 12 § miljöprövningsförordning (2013:251) avseende: 1. Värmepump för en uttagen effekt av högst 100 kW, utanför skyddsområde för vattentäkt eller utanför område med sedimentär berggrund. 2. Värmepump för en uttagen effekt av högst 100 kW, inom skyddsområde för vattentäkt eller inom område med sedimentär berggrund. 3. Värmepump för en uttagen effekt av mer än 100 kW men högst 10 MW tillsynsavgiften 1,5 per ansökan 2 per ansökan 4 per ansökan Tillsyn Återkommande tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Årlig tillsynsavgift enligt taxebilaga 2 Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt timavgift Slutbesiktning av enskild avloppsanläggning 2 per besiktning Planerad tillsyn av enskild avloppsanläggning 3 per ärende Anvisning vid nedgrävning av häst 1. Vid utredning eller platsbesök. 2. Per telefon utan utredning och platsbesök. 1 per ärende T Hälsoskydd (kap. 9 miljöbalken) Prövning Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet samt enligt 1 kap. 5 § miljöprövningsförordning (2013:251) 1. Nötkreatur, häst, get, får eller svin 3 per ansökan 2. Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur 1 per ansökan 3. Giftig orm 3 per ansökan Anmälan Handläggning av anmälan om spridning av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 och 42 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 per anmälan Handläggning av anmälan om att anlägga gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning enligt 37 och 42 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 per anmälan Handläggning av anmälan enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt enligt 1 kap. 12 § miljöprövningsförordning (2013:251) 1. Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg - Nivå 1, påtaglig hälsorisk: tatuering, piercing, skönhetsbehandling med stickande skärande som t.ex. silikoninjektioner Nivå 2, måttlig hälsorisk: fotvård, öronhåltagning utan sterila engångskassetter, akupunktur 2. Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor 10 3 per anmälan 2 per anmälan 2 per anmälan + 1 per bassäng utöver 2 bassänger 3. Ny Skol- och fritidsverksamhet Skola med mer än 400 elever 4 per anmälan Skola med mer än 100 och mindre än 400 elever 4 per anmälan Skola med högst 100 elever 2 per anmälan Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller förskoleklass 4. Ändring av verksamhet 2 per anmälan 2 per anmälan Tillsyn Återkommande tillsyn över hälsoskyddsverksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Tillsyn över mobila anläggningar med verksamhet enligt 38 och 45 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Värdkommunen (anläggning som har sin hemadress inom vårt verksamhetsområde) Gästkommunen (anläggning som har sin hemadress utanför vårt verksamhetsområde) Tillsyn i övrigt av hälsoskydd Dessutom tas ersättning ut för att täcka kostnader för analyser, transporter och frakt. För anläggningar som behöver återkommande tillsyn, tas även årlig avgift ut enligt vad som anges i Taxebilaga 2. Årlig tillsynsavgift enligt taxebilaga 2 Årlig tillsynsavgift enligt taxebilaga 2 Timavgift vid inspektion med sådana anmärkningar att värdkommunen behöver informeras eller uppföljande inspektion behöver genomföras timavgift Miljöskador (kap. 10 miljöbalken) Prövning Prövning enligt 10 kap. 14 § miljöbalken om de åtgärder som en verksamhetsutövare har redogjort för enligt 10 kap. 12 eller 13 §§ miljöbalken är lämpliga och tillräckliga. timavgift Anmälan Handläggning enligt 10 kap. 11 - 13 §§ miljöbalken med anledning av underrättelse från verksamhetsutövare. timavgift Tillsyn Tillsyn i övrigt av mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar samt allvarliga miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken timavgift Vattenverksamhet (kap. 11 miljöbalken) Prövning Prövning av ansökan att inrätta grundvattentäkt enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 9 kap. 10 § miljöbalken 5 per ansökan Anmälan Handläggning av anmälan av ny eller befintlig vattentäkt enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 9 kap. 10 § miljöbalken 11 5 per anmälan Tillsyn Tillsyn i övrigt av vattenverksamhet timavgift Jordbruk och annan verksamhet (kap. 12 miljöbalken) Anmälan Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken timavgift Tillsyn Tillsyn i övrigt av jordbruk och annan verksamhet timavgift Kemiska produkter (kap. 14 miljöbalken) Prövning Prövning av ansökan enligt 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel eller enligt 40 § förordning (2014:425) 2 per ansökan om bekämpningsmedel. Anmälan Handläggning av anmälan enligt 11 § Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel eller enligt 41 § förordning (2014:425) om bekämpningsmedel. Undantag: Verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) med prövningsnivå A eller B. 2 per anmälan Ingår i den årliga avgiften för miljöskyddstillsyn Handläggning av anmälan enligt 9 kap. 1 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor 1 per anmälan Undantag: Verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) med prövningsnivå A eller B. Ingår i den årliga avgiften för miljöskyddstillsyn Information Handläggning av information enligt 28 § förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen av utrustning som innehåller f-gaser Handläggning av information enligt 4:1 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, om att installera anordning enligt 1:1 § eller 1:2 § samt 1:3 § (krav på information gäller inte anordningar enligt 1:2 § som avses installeras inomhus): 1. Förvaring av mer än 1 m3 dieselolja eller eldningsolja i öppen cistern i mark. 2. Markförlagda rör- och slangledningar som är anslutna till öppna cisterner ovan mark och avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor samt spillolja. 2 per information 1 per information 1 per information 3. Förvaring av eldnings- eller dieselbrännolja i öppen cistern ovan mark med 1 per information tillhörande rörledningar om cisternen rymmer mer än 1 m3 men högst 10 m3. 4. Hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde. Undantag: Verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) med prövningsnivå A eller B. 12 2 per information Ingår i den årliga avgiften för miljöskyddstillsyn Tillsyn Återkommande tillsyn av anläggningar som innehåller f-gaser vilka ska lämna rapport enligt 29 § förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser. 2 per år Undantag: Miljöfarliga verksamheter som betalar fast årlig avgift. Ingår i den årliga avgiften för miljöskyddstillsyn timavgift Tillsyn i övrigt av kemiska produkter Avfall och producentansvar (kap. 15 miljöbalken) Om prövning av ansökan eller handläggning av anmälan avser flera ansökningar/ anmälningar samtidigt betalas full avgift för det ena ansökan/anmälan och 25 % av summan av avgifterna för de andra ansökningarna/anmälningarna. Prövning Prövning av ansökan om dispens/undantag/tillstånd enligt 15 kap. miljöbalken. Prövning av ansökan om dispens/undantag/tillstånd enligt vad som föreskrivs i kommunens föreskrifter om avfallshantering. 1 per ansökan 1 per ansökan Anmälan Handläggning av anmälan från fastighetsägare om att på fastigheten kompostera eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall enligt 45 § avfallsförordningen (2011:927) eller enligt vad som föreskrivs i kommunens föreskrifter om avfallshantering Handläggning av anmälan i övrigt från fastighetsägare enligt avfallsförordningen (2011:927) eller enligt vad som föreskrivs i kommunens föreskrifter om avfallshantering 0 per anmälan 1 per anmälan Tillsyn Återkommande tillsyn över transportörer av farligt avfall för vilka tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger enligt 36 respektive 42 §§ avfallsförordningen (2011:927) Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar ____________ 13 timavgift timavgift Taxebilaga 2: Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddsverksamheter Årsavgiften beräknas genom att multiplicera debiteringsfaktorn (DF) med grundfaktorn enligt med 6 § i denna taxa. Ett antal förkortningar används i tabellen. Förkortning MPF VK/KK IED IUV BMP AK DF PN Lagrum i MPF Förklaring Miljöprövningsförordning (2013:251) Verksamhetskod/Klassningskod En kod i industriutsläppsdirektivet, Industrial Emissions Directive, anges när sådan finns Industriutsläppsverksamhet enligt 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250) Betydande miljöpåverkan enligt 3§ förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. (1998:905) Avgiftsklass Debiteringsfaktor i timmar Prövningsnivå. Det finns fyra nivåer: A och B: tillståndsplikt C: anmälningsplikt U: utan prövnings-/anmälningsplikt VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN JORDBRUK Djurhållning 2 kap 1 § 1.10 6.6a-c IUV BMP 4 10 B 2 kap 2 § 1.11 BMP 4 10 B Anläggning för djurhållning med 1. mer än 40 000 platser för fjäderfän, 2. mer än 2 000 platser för slaktsvin och obetäckta gyltor som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor och betäckta gyltor. Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter (DE), dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar. 14 Lagrum i MPF VK/ KK 2 kap 3 § 1.20 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN C BMP Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikten gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. - 2 1 0 6 4 3 U 1.2002 - -1 2 U 1.2003 - -2 T U - 1.20-1 1.20-2 1.2001 - - 15 - Mer än 200 DE - Mer än 100 DE men högst 200 DE Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året) men högst 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under 1.20. Denna beskrivning gäller inte renskötsel. Anläggning med stadigvarande djurhållning med minst 10 men högst 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året), dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under 1.20. Denna beskrivning gäller inte renskötsel. Anläggning med stadigvarande djurhållning med mindre än 10 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året), dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under 1.20. Denna beskrivning gäller inte renskötsel. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 2 kap 4 § 1.30 BMP -2 T C - 1.3001 - 3 8 U - 1.3002a - 2 6 U 1.3002b - -2 T U - 1.3003 - 3 8 U - 1.3004 -1 2 U - 1.3005 -2 T U - 1.3006 -2 T U 3 kap 1 § 5.10 7 17 B 3 kap 2 § 5.20 BMP BMP 3 8 C - 5.2001 - -2 T U 4 kap 1 § 10.10 BMP 8 23 B - 10.1001 - 1 4 U 4 kap 2 § 10.11 BMP 10.11-1 10.11-2 10.11-3 10.11-4 10.11-5 B 7 6 5 4 3 17 14 12 10 8 16 Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Odling Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 5000 kvadratmeter. Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 2000 men högst 5000 kvadratmeter. Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är högst 2000 kvadratmeter. Anläggning för torkning av gödsel. Odling av jordbruksmark som är större än 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Odling av jordbruksmark som är större än 10 hektar men högst 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Fruktodling med en odlingsyta som är större än 1 hektar. FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §. Fiskodling eller övervintring av fisk där högst 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Berg, naturgrus och andra jordarter Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (torv) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. - Mer än 200 000 ton tillståndsgiven mängd. - Mer än 50 000 men högst 200 000 ton - Mer än 10 000 men högst 50 000 ton - Mer än 5 000 men högst 10 000 ton - Mer än 1 000 men högst 5 000 ton Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 10.11-6 4 kap 3 § 10.20 - 10.20-1 10.20-2 10.20-3 10.20-4 10.20-5 10.20-6 10.2001 - 2 Beskrivning DF PN 6 - Högst 1 000 ton BMP B - 6 6 5 4 3 2 5 14 14 12 10 8 6 12 U 10.2002 - -2 T U - 10.2003 - 1 4 U 4 kap 4 § 10.30 - 5 12 C - 10.3001 - -2 T U 4 kap 5 § 10.40 BMP 3 8 C 10.4001 - 1 4 U 10.50 - 4 10 C 4 kap 6 § 17 Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. - Mer än 200 000 ton tillståndsgiven mängd. - Mer än 50 000 men högst 200 000 ton - Mer än 10 000 men högst 50 000 ton - Mer än 5 000 men högst 10 000 ton - Mer än 1 000 men högst 5 000 ton - Högst 1 000 ton Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är större än 1 000 kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är större än 800 ton per kalenderår. Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är högst 1 000 kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är högst 800 ton per kalenderår. Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (berg, naturgrus eller andra jordarter) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd naturgrus. Täkt för markinnehavarens husbehov av högst 10 000 ton naturgrus (totalt uttagen mängd). Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd berg, 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än 50 000 kubikmeter totalt uttagen mängd torv. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. högst 10 000 ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde på högst 5 hektar, eller 3. högst 50 000 kubikmeter torv (totalt uttagen mängd). Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 10.5001 - 4 kap 7 § 10.60 - 10.6001 4 kap 8 § 11.10 4 kap 9 § 11.20 4 kap 10 § 11.30 4 kap 11 § Beskrivning DF PN 2 6 U - 4 10 C - 2 6 U Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under högst trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår. Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på högst 500 ton torv per kalenderår. Råpetroleum, naturgas och kol Utvinning av råolja eller naturgas inom de fjällområden som anges i 4 kap. 5 § miljöbalken. Utvinning av råolja eller naturgas inom andra områden än de som avses i 8 §. Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. BMP BMP BMP 10 35 A 7 17 B 5 12 C 13.10 BMP 28 161 A 4 kap 12 § 13.20 18 81 A 4 kap 13 § 13.30 14 58 B 4 kap 14 § 13.40 2,1 IUV BMP BMP BMP 28 161 A 4 kap 15 § 13.50 15 63 B 4 kap 16 § 13.60 BMP 3,2 IUV BMP 9 29 B Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm för provändamål. Anläggning för annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15 §. Provbrytning inklusive annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring. Anläggning för utvinning och produktion av asbest. 4 kap 17 § 13.70 BMP 3 8 C Annan utvinningsindustri Djupborrning som inte är tillståndspliktig enligt 8 eller 9 §. Malm och mineral Gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 §. Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 13 §. LIVSMEDEL OCH FODER 5 kap 1 § 15.10 5 kap 2 § 15.10-1 15.10-2 15.20 5 kap 3 § 15.30 - 15.3001 6.4a IUV B 19 12 8 86 46 23 B BMP 4 10 C - -2 T U - 18 Animaliska råvaror Slakteri för en produktion baserad på mer än 12 500 ton slaktvikt per kalenderår. - Mer än 50 000 ton slaktvikt per kalenderår. - Mer än 12 500 men högst 50 000 ton slaktvikt per kalenderår. Slakteri för en produktion baserad på mer än 7 500 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 §. Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. Slakteri för en produktion baserad på högst 50 ton slaktvikt per Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 5 kap 4 § 15.40 6.4bi IUV 20 92 B 5 kap 5 § 15.41 - 20 92 B 5 kap 6 § 15.50 BMP C kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.10 eller 15.20. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast frysning eller paketering. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18 §. Anläggning för tillverkning av livsmedel ur produkter av animaliskt ursprung baserad på mer än 40 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 4 eller 9 §. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 9 §. 15.50-1 12 46 - Chark och styckning - för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. 15.50-2 10 35 - Chark och styckning - för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår. 15.50-3 11 40 - Beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. 15.50-4 9 29 - Beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av högst 400 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av högst 400 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. - 15.5001 - -2 T U - 15.5002 - -2 T U 19 Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 7 § 15.60 - IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - PN B 15.60-1 19 86 15.60-2 11 40 15.60-3 19 86 15.60-4 11 40 15.6001 - 1 4 U 15.70 BMP 3 8 C - 15.7001 - -2 T U 5 kap 9 § 15.80 BMP 5 kap 8 § 15.80-1 C 5 12 20 Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på 1. mer än 2 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Tillståndsplikten gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 4 eller 9 §. - Mer än 5 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Minst 500 ton men högst 5 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 10 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 2 000 ton men högst 10 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på högst 500 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning eller om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 7 eller 9 §. Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på högst 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst 18 500 ton rökta produkter per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst 18 500 ton rökta produkter per Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 15.80-2 Beskrivning DF 3 8 PN - 15.8001 - -2 T U 5 kap 10 § 15.90 6.4bii IUV 17 75 B - 15.9001 - 15 63 U 5 kap 11§ 15.100 - 6 14 C - 15.10001 - -2 T U 21 kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 500 ton rökta produkter per kalenderår. Rökeri för en produktion av högst 50 ton rökta produkter per kalenderår. Vegetabiliska råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av 1. mer än 75 000 ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18 § eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av högst 75 000 ton produkter per kalenderår, eller högst 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. Punkten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Punkten gäller inte heller restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 §. Bageri som förbrukar högst 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 12 § 15.110 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - 15.110-1 PN B 16 Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på 1. mer än 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §, eller 2. mer än 10 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Tillståndsplikten gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 10 §. 69 15.110-2 15 63 15.110-3 16 69 15.110-4 15 63 5 kap 13 § 15.120 BMP 9 29 C - 15.12001 - -2 T U 5 kap 14 § 15.130 - 5 12 C - 15.13001 - -2 T U 22 - Mer än 75 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Minst 25 000 ton men högst 75 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 10 eller 12 §. Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på högst 2 000 ton råvara per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på högst 2 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. 5 kap 15 § 15.140 - 15.140-1 15.140-2 15.14001 5 kap 16 § - C - 9 5 -2 29 12 T U 15.14002 - 2 6 U 15.150 - B 15.150-1 16 69 15.150-2 15 63 15.150-3 16 69 15.150-4 15 63 5 kap 17 § 15.160 BMP 8 23 C 5 kap 18 § 15.165 6.4biii IUV 18 81 B 23 Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 1 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 §. - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av högst 1 000 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Siloanläggning för torkning, rensning eller lagring av spannmål med en lagringskapacitet av mer än 10 000 ton. Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av 1. mer än 25 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §, eller 2. mer än 10 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 §. - Mer än 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 10 §. - Mer än 25 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28. kap 1 §. - Mer än 25 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 10 §. - Mer än 25 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28. kap 1 §. Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 eller 16 §. Kombinerade råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, både i separata och kombinerade produkter, för en produktion av 1. mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om slutprodukternas innehåll av animaliskt material uppgår till 10 viktprocent eller mer, eller 2. mer än det antal ton produkter per kalenderår som motsvarar 75 000 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 5 625 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukternas innehåll. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten innebär endast paketering. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 19 § 15.170 6.4c IUV 5 kap 20 § 15.180 BMP - 15.180-1 15.180-2 15.180-3 15.18001 - 5 kap 21 § 15.190 - 5 kap 22 § 15.190-1 15.190-2 15.190-3 15.200 - 15.20001 - 5 kap 23 § 15.210 - BMP 15.210-1 15.210-2 15.210-3 12 Beskrivning DF PN 46 B C 9 8 5 -2 29 23 12 T U B 18 15 11 5 81 63 40 12 C -2 T U B 15 13 11 63 52 40 5 kap 24 § 15.220 BMP 3 8 C - 15.22001 - -2 T U 5 kap 25 § 15.230 - 19 86 B 24 Mjölk, oljor och fetter Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (utom glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19 §. - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 20 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av högst 500 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 5 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4, 10 eller 19 §. - Mer än 100 000 ton per kalenderår. - Mer än 50 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Mer än 5 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4, 10, 19 eller 21 §. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av högst 100 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Glass Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 15 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 eller 19 §. - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 25 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 15 000 ton per kalenderår men högst 25 000 ton per kalenderår. Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10, 19 eller 23 §. Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av högst 10 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Drycker Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 26 § 15.240 - 15.240-1 15.240-2 15.240-3 15.24001 - IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - PN C - 9 7 5 1 29 17 12 4 U 15.24002 - 5 12 U 5 kap 27 § 15.250 - - 15.250-1 15.250-2 15.250-3 15.250-4 15.250-5 15.250-6 15.250-7 15.250-8 15.250-9 15.25001 - 5 kap 28 § B - 12 11 10 11 10 9 12 11 10 -2 46 40 35 40 35 29 46 40 35 T U 15.25002 - 5 12 U 15.260 BMP 8 23 C 25 destillation, motsvarande mer än 5 000 ton ren etanol per kalenderår. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 10 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 25 §. - Mer än 500 ton men högst 5 000 ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande högst 10 ton ren etanol per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för blandning eller tappning av destillerade alkoholhaltiga drycker eller för framställning, blandning eller tappning av vin, cider eller andra fruktviner. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av 1. malt, 2. mer än 1 000 kubikmeter läskedryck per kalenderår, eller 3. mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikten gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 50 000 ton malt per kalenderår. - Mer än 2 500 men högst 50 000 ton malt per kalenderår. - Högst 2 500 ton malt per kalenderår. - Mer än 20 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 5 000 men högst 20 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 1 000 men högst 5 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 20 000 m³ maltdryck per kalenderår. - Mer än 5 000 men högst 20 000 m³ maltdryck per kalenderår. - Mer än 1 000 men högst 5 000 m³ maltdryck per kalenderår. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst 1 000 m³ läskedryck per kalenderår. Denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst 1 000 m³ maltdryck per kalenderår. Denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN - 15.26001 - 4 10 U 5 kap 29 § 15.270 - 19 86 B - 15.27001 - 4 10 U 5 kap 30 § 15.280 BMP 15.280-1A 15.280-1B 15.280-2A 15.280-3A 15.280-4 15.280-5 15.280-6 C 9 3 9 5 5 9 5 29 8 29 12 12 29 12 - 15.28001 - -2 T U - 15.28002 - -2 T U - 15.28003 - -2 T U 5 kap 31 § 15.290 - B 26 avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 §. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Annan livsmedelstillverkning Anläggning för tillverkning av 1. mer än 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter. Anläggning för tillverkning av 1. högst 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om högst tio kubikmeter. Anläggning för 1. tillverkning av mer än 500 ton choklad eller konfektyr per kalenderår, 2. tillverkning av mer än 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår, eller 3. rostning av mer än 100 ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 §. - Mer än 20 000 ton choklad per kalenderår. - Mer än 500 ton konfektyr (inte cholkad) per kalenderår. - Mer än 5 000 men högst 20 000 ton choklad per kalenderår. - Mer än 500 men högst 5 000 ton choklad per kalenderår. - Mer än 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår. - Rostning av mer än 3 000 ton kaffe per kalenderår. - Rostning av mer än 100 ton men högst 3 000 ton kaffe per kalenderår. Anläggning för tillverkning av högst 500 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för tillverkning av högst 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för rostning av högst 100 ton kaffe per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton livsmedel per kalenderår, om verksamheten 1. inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1–30 §§, och 2. medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 32 § 15.290-1 15.290-2 15.300 IED/ IUV/ AK BMP 20 15 Beskrivning DF 92 63 - 15.300-1 PN C 12 46 15.300-2 8 23 15.300-3 8 23 - 15.30001 - -2 T U - 15.30002 - -2 T U 5 kap 33 § 15.310 BMP 3 8 C 5 kap 34 § 15.320 - Mer än 15 000 ton slakteriprodukter per kalenderår. - Mer än 15 000 ton andra livsmedel per kalenderår. Anläggning för framställning av 1. mer än 15 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1–31 §§, och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §, eller 2. mer än 1 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1–31 §§, och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. 6,5 IUV B 27 - Mer än 15 000 ton slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 15 000 ton andra livsmedel, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. - Mer än 1 000 ton men högst 15 000 ton livsmedel, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §. Anläggning för framställning av högst 15 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 15.12.290, och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10 Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för framställning av högst 1 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 15.12.290, och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt någon av 1–32 §§. Foder Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och där av framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN (EG) nr 1774/20022, om produktionen baseras på mer än 2 500 ton råvara per kalenderår. - 15.320-1 15.320-2 15.32001 5 kap 35 § 15.330 6.4bi IUV 5 kap 36 § 15.340 - - 15.340-1 20 11 4 92 40 10 U 11 40 B C 9 29 5 -2 12 T U - 15.340-2 15.34001 5 kap 37 § 15.350 6.4bii IUV 9 29 B 5 kap 38 § 15.360 - 5 12 C - 28 - Mer än 10 000 ton råvara per kalenderår. - Mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton råvara per kalenderår. Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3 material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och där av framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/20022, om produktionen baseras på högst 2 500 ton råvara per kalenderår. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 34 eller 39 §. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 34, 35 eller 39 § eller 29 kap. 30, 31 eller 32 §. - Mer än 5 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst 5 000 ton produkter per kalenderår. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av högst 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av 1. mer än 75 000 ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39 § eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än 5 000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anmälningsplikten gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 37 eller 39 §. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 15.36001 - 5 kap 39 § 15.370 6.4biii IUV 6 kap 1 § 17.10 17.20 PN -2 T U 10 35 B 6,2 IUV BMP 17.10-1 17.10-2 6 kap 2 § Beskrivning DF B 24 22 115 104 BMP B 17.20-1 14 58 17.20-2 13 52 17.20-3 11 40 Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av högst 5 000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, både i separata och kombinerade produkter, för en produktion av 1. mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om slutprodukternas innehåll av animaliskt material uppgår till 10 viktprocent eller mer, eller 2. mer än det antal ton produkter per kalenderår som motsvarar 75 000 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 5 625 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukternas innehåll. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten innebär endast paketering. TEXTILVAROR Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 2 500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. - Mer än 20 000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. - Mer än 2 500 ton men högst 20 000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 1 §, eller 2. består av en beredningsprocess som inte medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av mer än 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår. - Annan beredning än förbehandling eller färgning av mer än 6 kap 3 § 17.30 BMP 5 12 C - 17.3001 - -2 T U - 17.3002 - -2 T U 2500 ton textilmaterial per kalenderår. - Förbehandling eller färgning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilmaterial per kalenderår. - Förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst 1000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton men högst 1 000 ton textilmaterial per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 10 ton textilmaterial per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. Anläggning för förbehandling eller färgning av högst 10 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av högst 10 ton textilmaterial per kalenderår. Linberedning för en produktion av mer än 1 ton per år. - 17.3003 - -2 T U Linberedning för en produktion av högst 1 ton per år. 29 Lagrum i MPF VK/ KK 7 kap 1 § 18.10 7 kap 2 § 18.20 7 kap 3 § 18.30 IED/ IUV/ AK BMP 6,3 IUV BMP BMP Beskrivning DF PN 18 81 B 18 81 B BMP 18.30-1 18.30-2 C 7 5 17 12 - 18.3001 - -2 T U - 18.3002 - 3 8 U - 18.3003 - -2 T U 8 kap 1 § 20.05 6.10 IUV BMP 10 35 B 8 kap 2 § 20.10 - 20.10-1 20.10-2 8 kap 3 § 20.10-3 20.20 C 9 8 29 23 7 17 - B 20.20-1 20.20-2 17 14 75 58 20.20-3 11 40 30 PÄLS, SKINN OCH LÄDER Garveri för en produktion av mer än 4 000 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn per kalenderår. Anläggning för 1. kromgarvning för en produktion som baseras på mer än 100 ton råvara per kalenderår, eller 2. garvning för en produktion som baseras på mer än 1 000 ton råvara per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 § eller 29 kap. 30 §. Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 § eller 29 kap. 30 §. - Mer än 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn. - Mer än 2 ton men högst 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn. Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av högst 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn. Anläggning för beredning eller konservering av djurhudar som inte sker i anslutning till slakteri, för en produktion baserad på mer än 1 ton hudar per kalenderår. Anläggning för beredning eller konservering av djurhudar som inte sker i anslutning till slakteri, för en produktion baserad på högst 1 ton hudar per kalenderår. TRÄVAROR Anläggning för behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel för en produktion av mer än 18 500 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår, om verksamheten inte endast består av behandling mot blånadssvamp. Anläggning för yrkesmässig behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 § eller 19 kap. 1 eller 2 §. - Mer än 10 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 500 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter per kalenderår. - Högst 500 kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 70 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 500 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 200 000 kubikmeter men högst 500 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 70 000 kubikmeter men högst 200 000 kubikmeter per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK 8 kap 4 § 20.30 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - C 20.30-1 8 23 20.30-2 5 12 -2 T - 20.3001 - 8 kap 5 § 20.40 - PN - Mer än 30 000 kubikmeter men högst 70 000 kubikmeter per U C 20.40-1 8 23 20.40-2 7 17 20.40-3 4 10 20.40-4 8 23 20.40-5 7 17 20.40-6 4 10 20.40-7 5 12 - 20.4001 - -2 T U - 20.4002 - -2 T U - 20.4003 - -2 T U 31 Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 6 000 kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 §. kalenderår. - Mer än 6 000 kubikmeter men högst 30 000 kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av högst 6 000 kubikmeter per kalenderår. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter fast mått eller 3 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 10 000 kubikmeter men högst 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 20 000 kubikmeter men högst 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 3 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. - I form av pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst 1 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst 3 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter, baserad på högst 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 8 kap 6 § 20.50 8 kap 7 § 20.60 - 20.60-1 20.60-2 20.6001 - 8 kap 8 § 20.70 - 8 kap 9§ 6.1c IUV BMP - 18 9 6 1 1 Beskrivning DF PN 81 B Anläggning för tillverkning av mer än 150 000 kubikmeter OSBskivor, träfiberskivor eller spånskivor per kalenderår. C Anläggning för tillverkning av 1. faner eller plywood, eller 2. mer än 500 kubikmeter OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6 §. 29 14 4 4 U B 20.70-1 9 29 20.70-2 8 23 20.70-3 7 17 20.80 1. 2. C - 20.80-1 7 17 20.80-2 5 12 20.80-3 20.80-4 1 7 4 17 - 20.80-5 20.8001 - 5 -2 12 T U - 20.8002 - -2 T U 32 Mer än 10 000 kubikmeter Mer än 500 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter Anläggning för tillverkning av högst 500 kubikmeter OSBskivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår. Anläggning för lagring av 1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 10 §. 1. mer än 200 000 kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 100 000 kubikmeter i vatten. 1. Mer än 80 000 kubikmeter men högst 200 000 kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. Mer än 10 000 kubikmeter men högst 40 000 kubikmeter i vatten. 1. Mer än 20 000 kubikmeter men högst 80 000 kubikmeter med begjutning av vatten, eller 2. Mer än 10 000 kubikmeter men högst 40 000 kubikmeter i vatten. Anläggning för lagring av 1. mer än 2 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning, 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 8 §, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 8 §. - Mer än 10 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter på land med vattenbegjutning - Mer än 500 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter på land med vattenbegjutning. - Mer än 2 000 kubikmeter på land utan vattenbegjutning. - Mer än 5 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter i vatten. - Mer än 500 kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter i vatten. Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men högst 2000 kubikmeter fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning. Anläggning för lagring av högst 500 kubikmeter timmer fast Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN mått under bark (m3 fub) i vatten. 8 kap 10 § 20.90 - 3 8 C - 20.9001 - -2 T U 9 kap 1 § 21.10 6.1a IUV BMP A 21.10-1 25 127 21.10-2 22 104 21.10-3 21.10-4 18 19 81 86 21.10-5 16 69 - 21.1001 - -2 T U 9 kap 2§ 21.30 15 63 A 9 kap 3 § 21.40 6.1b IUV BMP BMP 9 29 B - 21.4001 - -2 T U 10 kap 1 § 22.10 - 9 29 C 10 kap 2 § 22.20 - 5 12 C 10 kap 3 § 22.30 - 8 23 B 10 kap 4 § 22.40 - C 33 Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. högst 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. högst 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR Anläggning för framställning av pappersmassa av trä, returfiber eller andra fibrösa material i industriell skala. - Mer än 300 000 ton massa (sulfat/sulfit) med blekning per kalenderår. - Högst 300 000 ton massa (sulfat/sulfit) med blekning per kalenderår. - Massa (sulfat/sulfit) utan blekning per kalenderår. - Mer än 200 000 ton massa (mekanisk/kemimekanisk) per kalenderår. - Högst 200 000 ton massa (mekanisk/kemimekanisk) per kalenderår. Anläggning för framställning av pappersmassa om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 21.10. Anläggning för framställning av mer än 7 000 ton papper, papp eller kartong per kalenderår. Anläggning för framställning av papper, papp eller kartong i industriell skala, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 2 §. Anläggning för framställning av papper, papp eller kartong om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 21.30 eller 21.40. FOTOGRAFISK OCH GRAFISK PRODUKTION Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2 eller 3 §. Anläggning med tillverkning av metallklichéer. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 §. 22.40-1 3 8 22.40-2 6 14 22.40-3 4 10 - 22.4001 - 2 6 U - 22.4002 - 1 4 U - 22.4003 - -2 T U - 22.4004 - 2 6 U - 22.4005 - -2 T U 11 kap 1 § 23.05 25 127 A 11 kap 2 § 23.10 BMP 1.3, 1.4a, 6.8 IUV BMP 11 kap 3 § 23.10-1 23.10-2 23.10-3 23.20 11 kap 4 § 23.30 11 kap 5 § 23.30-1 23.30-2 23.40 - 1,2 IUV BMP BMP A 19 25 28 19 86 127 161 86 B A 32 28 16 259 161 69 34 A - Utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. - Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 kvadratmeter men högst 50 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. - Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 kvadratmeter men högst 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där högst 5 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 1 000 kvadratmeter men högst 5 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22.30. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där högst 1 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRNBRÄNSLE Anläggning för överföring av bituminös skiffer till gas- eller vätskeform. Anläggning för 1. tillverkning av koks, 2. överföring av kol till gas- eller vätskeform, eller 3. tillverkning av hårt kol inklusive grafit som inte är tillståndspliktig enligt 17 kap. 4 §. - Tillverkning av koks - Överföring av kol till gas- eller vätskeform - Tillverkning av hårt kol, inklusive grafit Anläggning för tillverkning av produkter ur kol, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 2 § eller 17 kap. 4 §. Anläggning för raffinering av mineralolja eller naturgas. - Mer än 500 000 ton per kalenderår. - Högst 500 000 ton per kalenderår. Anläggning för 1. upparbetning av bestrålat kärnbränsle, 2. framställning eller anrikning av kärnbränsle, eller 3. behandling, lagring eller slutförvaring av bestrålat Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN kärnbränsle. 11 kap 6 § 23.50 BMP 12 kap 1 § 24.10 4.1a-k, 4.2a-e, 4.4, 4.5, 4.6 IUV BMP 24.10-1 24.10-2 24.10-3 24.10-4 24.10-5 12 kap 2§ 24.20 12 kap 3 § 24.40 12 kap 4 § 4.1a-k, 4.2a-e, 4.4, 4.5, 4.6 IUV BMP 4.1a, 4.1b, 4.1d, 4.1f, 4.1h, 4.1i, 4.1k IUV BMP 16 69 A 24 22 26 24 24 115 104 138 115 115 14 58 B B 24.40-1 24.40-2 24.40-3 25 24 24 127 115 115 24.40-4 24.40-5 24.50 23 22 14 109 104 58 - A 35 B Behandling eller lagring av obestrålat kärnbränsle. KEMISKA PRODUKTER Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka 1. organiska ämnen, 2. kloralkali, eller 3. mer än 100 000 ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte tillverkning av ytaktiva ämnen (tensider), bindemedel för färg och lack eller bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. - Mer än 5 000 ton organiska ämnen per kalenderår. - Högst 5 000 ton organiska ämnen per kalenderår. - Kloralkali med amalgammetoden. - Kloralkali med annan metod än amalgammetoden. - Mer än 100 000 ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår. Anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen. Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner i industriell skala tillverka 1. ytaktiva ämnen (tensider), 2. bindemedel för färg och lack, eller 3. bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. - Mer än 5 000 ton ytaktiva ämnen (tensider) per kalenderår. - Högst 5 000 ton ytaktiva ämnen (tensider) per kalenderår. - Bindemedel för färg och lack i form av basplastpolymerer av epoxi- eller polyuretanpolymerer. - Bindemedel för färg och lack - övriga ämnen. - Bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. Anläggning för tillverkning i industriell skala 1. genom biosyntetiska reaktioner av a) alkohol för bränsle eller andra tekniska ändamål, b) organiska syror, eller c) biopolymerer, eller 2. av biotekniska organismer för bekämpningsändamål. Lagrum i MPF VK/ KK 12 kap 5 § 24.60 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 4.2a-e, 4.3 IUV BMP 24.60-1 24.60-2 24.60-3 24.60-4 PN B 27 25 11 11 150 127 40 40 12 kap 6 § 24.81 BMP 8 23 C 12 kap 7 § 24.90 - 8 23 C 12 kap 8 § 24.100 BMP 7 17 C 36 Anläggning för tillverkning i industriell skala genom kemiska eller biologiska reaktioner av fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel, kemiskt eller biologiskt framställd gas eller andra oorganiska ämnen. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av klorgas eller natriumhypoklorit i anslutning till bassängbad, 2. tillverkning av natriumhypoklorit i vatten med högst 2 procent aktiv klorhalt för desinfektion i den verksamhet där tillverkningen sker, 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 § eller 21 kap. 1 eller 2 §, eller 4. om verksamheten är anmälningspliktig enligt 21 kap. 3 §. - Fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel. - Sprängämnen, fotokemikalier och bekämpningsmedel. - Acetylengas, lustgas och annan kemiskt framställd gas. - Andra oorganiska ämnen än de som nämns i 24.60-1, 24.60-2 eller 24.60-3. Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning. Lagrum i MPF VK/ KK 12 kap 9 § 24.110 12 kap 10 § IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - B 24.110-1 15 63 24.110-2 13 52 24.110-3 11 40 24.120 PN BMP C 24.120-1 9 29 24.120-2 24.120-3 8 6 23 14 24.120-4 5 12 37 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst 1 000 ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst 2 000 ton per kalenderår, 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 §. - Mer än 20 000 kubikmeter utsläpp av avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 2 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter utsläpp av avloppsvatten per kalenderår. - Högst 2 000 kubikmeter utsläpp av avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9 §, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9 §, 4. mer än 5 000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9 §. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 §. - Mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller mer än 5 000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår genom destillation, eller tillverkning av andra kemiska produkter. - Naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material. - Mer än 1 000 ton men högst 2 000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 1 000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK - 24.12001 - 24.12001a 24.12001b 24.12002 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - PN U 4 -2 10 T - U 24.12002a 2 6 24.12002b -2 T - 24.12003 - 4 10 U 12 kap 11 § 24.130 BMP 8 23 C - 24.13001 - 4 10 U 12 kap 12 § 24.140 BMP 12 kap 13 § 24.140-1 24.140-2 24.140-3 24.140-4 24.150 24.160 BMP 12 kap 14 § - 24.16001 3.1c IUV - - 24.99901 - C 11 8 6 3 8 40 23 14 8 23 C 10 35 B 5 12 U -1 2 U 38 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton färg eller lack per kalenderår. - Mer än 1 och högst 10 ton färg eller lack per kalenderår. - Högst 1 ton färg eller lack per kalenderår. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. - Mer än 1 och högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. - Högst 1 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 5 000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. högst 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller 2. högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik eller hygienprodukter per kalenderår. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 §. - Mer än 100 ton kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. - Mer än 500 kg men högst 10 ton per kalenderår. - Högst 500 kg per kalenderår. Anläggning för behandling av mellanprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 1–12 §§. Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 12 500 ton magnesiumoxid per kalenderår. Anläggning för tillverkning i ugn av högst 12 500 ton magnesiumoxid per kalenderår. Yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Lagrum i MPF VK/ KK 13 kap 1 § 25.10 IED/ IUV/ AK BMP - 25.10-1 25.10-2 13 kap 2 § 25.11 69 46 BMP C 25.11-1 10 35 25.11-2 8 23 25.11-3 6 14 25.11-4 4 10 -2 T 25.1101 - 13 kap 3 § 25.20 - 9 29 25.20-2 10 35 25.20-3 8 23 3 8 BMP U B 25.20-1 25.30 PN B 16 12 - 13 kap 4 § Beskrivning DF C 39 GUMMI- OCH PLASTVAROR Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 2 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 §. - Mer än 10 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 2 000 ton men högst 10 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 1 § eller 19 kap. 2 eller 3 §. - Mer än 500 ton men högst 2 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på högst 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår. - Polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår. - Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår. - Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om produktionen baseras på mer än 20 men högst 500 ton plastråvara per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 §. - 25.3001 - 1 4 U 13 kap 5 § 25.40 - 8 23 B 13 kap 6 § 25.50 BMP C 25.50-1 25.50-2 25.50-3 25.50-4 7 4 3 9 17 10 8 29 25.50-5 7 17 25.50-6 5 12 25.50-7 4 10 25.50-8 3 8 - 25.5001 - -2 T U - 25.5002 - -2 T U Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår. Anläggning för flamlaminering med plast. Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning, eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2 eller 3 §. - Mer än 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 5 ton men högst 10 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 3 ton men högst 5 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 1 ton men högst 3 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER 14 kap 1 § 26.10 3.3, 3.4 IUV BMP 14 58 B - 26.1001 - 5 12 U 40 Glas, glasvaror och keramiska produkter Anläggning för 1. tillverkning av mer än 5 000 ton glas eller glasfiber per kalenderår, eller 2. smältning av mer än 5 000 ton mineraler per kalenderår, inklusive tillverkning av mineralull. Anläggning för tillverkning av varor av glasfiber. Lagrum i MPF VK/ KK 14 kap 2 § 26.20 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF BMP PN B 26.20-1 11 40 26.20-2 8 23 26.20-3 11 40 26.20-4 8 23 14 kap 3 § 26.30 BMP 5 12 C - 26.3001 - -2 T U 14 kap 4 § 26.40 8 23 C 14 kap 5 § 26.50 BMP 3,5 IUV 11 40 B 14 kap 6 § 26.51 - 11 40 B - 26.5101 - -2 T U 14 kap 7 § 26.60 BMP 9 29 C - 26.6001 - -2 T U Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §. - Mer än 1 000 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. - Mer än 5 ton men högst 1 000 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. - Mer än 2 000 ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst 2 000 ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår. Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. högst 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. högst 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anläggning för tillverkning av glasfiber, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 §. Anläggning för att genom bränning 1. tillverka mer än 18 500 ton keramiska produkter per kalenderår, eller 2. tillverka keramiska produkter med en ugnskapacitet som överstiger fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet som överstiger 300 kilogram per kubikmeter. Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används. Anläggning för att genom bränning tillverka högst 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används. Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6 §. Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per kalenderår. Cement, betong, kalk, krita och gips 41 IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 14 kap 8 § 26.70 3.1a IUV BMP - 26.7001 14 kap 9 § 26.80 14 kap 10 § 26.90 14 kap 11 § - Beskrivning DF PN 29 184 A - 4 10 U 27 150 B 10 35 B 26.100 BMP 3.1b IUV - 8 23 C 26.10001 - -2 T U - 7 17 C 14 kap 12 § 26.110 - 26.11001 - -2 T U 14 kap 13 § 26.120 - 9 29 C - 26.12001 - -2 T U 14 kap 14 § 26.130 15 63 B 14 kap 15 § 26.140 15 63 B 14 kap 16 § 26.150 3,2 IUV BMP BMP - 26.150-1 26.150-2 C 8 6 23 14 - 26.15001 - -2 T U 14 kap 17 § 26.160 - 5 12 C 15 kap 1 § 27.10 2,2 IUV BMP A 42 Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 125 000 ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än 12 500 ton cement per kalenderår. Anläggning för att 1. i roterugn tillverka högst 125 000 ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka högst 12 500 ton cement per kalenderår. Anläggning för tillverkning av cement, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 8 §. Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 12 500 ton kalk per kalenderår. Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt 8, 9 eller 10 §. Anläggning för tillverkning av kalk, krita eller kalkprodukter för en produktion på högst 5 ton per kalenderår. Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. Anläggning för tillverkning av högst 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår. Anläggning för tillverkning av högst 500 ton varor av gips per kalenderår. Anläggning för tillverkning av asbestbaserade produkter. Anläggning för behandling eller omvandling av asbest, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 14 § eller 4 kap. 16 §. Asfaltverk eller oljegrusverk 1. som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. - Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. - Utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i högst 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för tillverkning av varor av asfalt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29 kap. 9 eller 10 §. STÅL OCH METALL Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger 15 000 ton per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. 27.10-1 27.10-2 29 24 184 115 27.10-3 16 69 27.10-4 14 58 15 kap 2 § 27.20 15 kap 3 § 27.20-1 27.20-2 27.30 BMP A 18 16 81 69 A 2.3a-c IUV BMP 27.30-1 27.30-2 26 20 138 92 27.30-3 20 92 27.30-4 16 69 27.30-5 14 58 27.30-6 10 35 27.30-7 7 17 27.30-8 16 69 27.30-9 14 58 43 - Om produktionen överstiger 1 000 000 ton per kalenderår. - Om produktionen överstiger 100 000 ton men inte 1 000 000 ton per kalenderår. - om produktionen överstiger 15 000 ton men inte 100 000 ton per kalenderår. - Anläggning med induktionsugnar ESR-anläggning, om produktionen överstiger 15 000 ton per kalenderår. Anläggning för 1. produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), eller 2. behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 3 §. - Mer än 50 000 ton men högst 120 000 ton per kalenderår. - Högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom 1. varmvalsning av mer än 120 000 ton råstål per kalenderår, 2. hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt, eller 3. anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår. - Varmvalsning av mer än 500 000 ton råstål per kalenderår - Varmvalsning av mer än 120 000 ton men högst 500 000 ton råstål per kalenderår. - Hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 10 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av högst 100 ton per kalenderår. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 10 000 m3 process- eller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än Lagrum i MPF VK/ KK Beskrivning DF 27.30-10 10 35 27.30-11 7 17 12 46 15 kap 4 § 27.31 15 kap 5 § 27.32 15 kap 6 § 27.32-1 27.32-2 27.40 15 kap 7 § IED/ IUV/ AK BMP BMP BMP A B 13 10 52 35 2,4 IUV BMP B 27.40-1a 29 184 27.40-1b 25 127 27.40-1c 21 98 27.40-1d 12 46 27.40-2 11 40 27.40-3 9 29 27.40-4 7 17 27.50 PN BMP B 27.50-1 9 29 27.50-2 8 23 27.50-3 7 17 27.50-4 7 17 44 1 000 m3 men högst 10 000 m3 process- eller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 100 m3 men högst 1 000 m3 process- eller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av högst 100 m3 process- eller sköljvatten. Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av mer än 100 000 ton stål per kalenderår. Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av högst 100 000 ton stål. - Mer än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Högst 20 000 ton per kalenderår. Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 5 000 ton järn eller stål per kalenderår. - Mer än 300 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 200 000 ton men högst 300 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 100 000 ton men högst 200 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 10 000 ton men högst 100 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där inte formeller gjutsand används. - Mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används. Anläggning för gjutning för en produktion av 1. mer än 500 ton järn eller stål per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6 §, eller 2. mer än 500 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 14 §. - 1. mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 500 ton men högst 1 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst 1 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 1000 ton men högst 5 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 500 ton men högst 1 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst 1 000 ton aluminium, zink eller Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN magnesium per kalenderår. 15 kap 8 § 27.60 BMP 3 8 C - 27.6001 - -2 T U 15 kap 9 § 27.70 2.5a IUV BMP 27.70-1 26 138 27.70-2 18 81 27.70-3 11 40 27.70-4 10 35 27.70-5 24 115 27.70-6 14 58 27.70-7 11 40 27.70-8 10 35 9 29 15 kap 10 § 27.80 2.5a IUV BMP 15 kap 11 § 27.90 BMP 15 kap 12 § A A 27.90-1 27.90-2 26 19 138 86 27.90-3 13 52 8 23 27.91 BMP B 45 B Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6, 7 eller 14 §. Anläggning för gjutning för en produktion av högst 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. Anläggning för att av malm, slig eller sekundärt råmaterial producera mer än 1 000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier. - Av malm eller slig producera mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av malm eller slig producera mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av malm eller slig producera mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av malm eller slig producera mer än 1 000 ton men högst 3000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 1 000 ton men högst 3 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. Anläggning för att av malm, slig eller sekundärt råmaterial producera icke-järnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 §. Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera mer än 1 000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 eller 10 §. - Mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 20 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera icke-järnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9, 10 eller 11 §. Lagrum i MPF VK/ KK 15 kap 13 § 27.100 IED/ IUV/ AK BMP 2.5b IUV BMP 27 23 150 109 27.100-3 18 81 4 10 27.10001 - 15 kap 14 § 27.101 2.5b IUV BMP 27.101-1 27.101-2 27.110 21 19 98 86 BMP B 11 40 27.110-2 9 29 27.120 15 kap 17 § 27.120-1 27.120-2 27.120-3 27.120-4 27.130 27.130-1 27.130-2 27.130-3 27.130-4 27.130-5 U B 27.110-1 15 kap 16 § PN A 27.100-1 27.100-2 - 15 kap 15 § Beskrivning DF B BMP 26 21 13 9 138 98 52 29 BMP B 22 14 11 9 8 104 58 40 29 23 46 Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än 1 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. - Mer än 50 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. - Mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av högst 1 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än 5 000 ton metaller per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 §. - Mer än 20 000 ton metaller per kalenderår. - Mer än 5 ton men högst 20 000 metaller per kalenderår. Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller 14 §. - Mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter. - Högst 1 000 ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter. Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av ickejärnmetall ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i 9–15 §§. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. - Mer än 80 000 ton per kalenderår. - Mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton per kalenderår. - Mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Högst 3 000 ton per kalenderår. Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 50 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller 14 §. - Mer än 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 3 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 3 000 ton per kalenderår. - Mer än 200 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 27.130-6 Beskrivning DF 7 17 PN - Mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. 15 kap 18 § 27.140 - 4 10 C - 27.14001 - -2 T U Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13, 14 eller 17 §. Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av högst 1 ton per kalenderår. METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING 16 kap 1 § 28.10 2,6 IUV 28.10-1 13 52 28.10-2 11 40 28.10-3 8 23 28.10-4 7 17 -2 T - 28.1001 - 16 kap 2 § 28.20 - 16 kap 3 § B B 28.20-1 12 46 28.20-2 9 29 28.20-3 7 17 28.20-4 6 14 28.30 U - B 47 Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter. - Verksamheten ger upphov till mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som är högst 1 kubikmeter. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §. - Verksamheten ger upphov till mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. 28.30-1 28.30-2 12 9 46 29 28.30-3 8 23 28.30-4 7 17 16 kap 4 § 28.40 - 4 10 C - 28.4001 - 1 4 U 16 kap 5 § 28.50 - 16 kap 6 § B 28.50-1 12 46 28.50-2 9 29 28.50-3 7 17 28.50-4 7 17 28.50-5 9 29 28.50-6 7 17 28.50-7 7 17 28.50-8 4 10 4 10 28.60 BMP 48 C - Mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. beläggning med metall som sker med vakuummetod, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3 §. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15 kap. 3 §. - Metallförbrukning av mer än 10 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 10 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår med uppsamling och filter. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. betning med betpasta, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 28.6001 - 16 kap 7 § 28.70 BMP -2 Beskrivning DF PN T U C 28.70-1 6 14 28.70-2 4 10 - 28.7001 - -2 T U 16 kap 8 § 28.71 - 3 8 C - 28.7101 - -2 T U 16 kap 9 § 28.80 - 9 29 B 16 kap 10 § 28.90 - 7 17 C 17 kap 1 § 31.10 BMP 26 138 A Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 §, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5 §, 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår. - Anläggning för produktion som omfattas av flera än två punkter ovan. - Anläggning för produktion som omfattas av högst två punkter ovan. Anläggning, som omfattas av någon eller några av följande punkter, för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 39.10-39.50, 2. betning med högst 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av högst 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av högst 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av högst 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av högst 50 kilogram per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till högst 500 kilogram per kalenderår. Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvadratmeter yta, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 7 §. Blästringsarbete omfattande högst 500 kvadratmeter yta. Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19 kap. 1, 2 eller 4 §. Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9 § eller 19 kap. 1, 2 eller 4 §. ELEKTRISKA ARTIKLAR 49 Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 17 kap 2 § 31.20 - 17 kap 3 § 31.30 17 kap 4 § 31.40 17 kap 5 § 31.50 17 kap 6 § 31.60 Beskrivning DF PN 15 63 B - 5 12 C 6,8 IUV BMP BMP - 28 161 A 28 161 A 7 17 C Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår. Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor. Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering. Anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4 §. Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel. METALLBEARBETNING 18 kap 1 § 34.10 BMP 34.10-1 34.10-2 - 34.10-3 34.1001 18 kap 2 § 34.20 BMP 18 kap 3 § 34.30 BMP 18 kap 4 § - C 8 7 23 17 6 2 14 6 U 4 10 C B 34.30-1 28 161 34.30-2 24 115 34.30-3 20 92 34.30-4 12 46 34.30-5 24 115 34.30-6 16 69 34.30-7 10 35 9 29 34.40 BMP 50 C Motorer, turbiner och reaktorer Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår. - fler än 200 000 fordonsmotorer per kalenderår. - fler än 100 000 men högst 200 000 fordonsmotorer per kalenderår. - fler än 100 men högst 100 000 fordonsmotorer per kalenderår. Anläggning för tillverkning av högst 100 fordonsmotorer per kalenderår. Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer. Motorfordon Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 25 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 1 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än 200 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 100 000 motorfordon men högst 200 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 50 000 motorfordon men högst 100 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 25 000 motorfordon men högst 50 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 20 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än 5 000 motorfordon men högst 20 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än 1 000 motorfordon men högst 5 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Lagrum i MPF - VK/ KK 34.4001 IED/ IUV/ AK BMP - 3 Beskrivning DF 8 PN U 18 kap 5 § 34.50 BMP 9 29 C 18 kap 6 § 34.60 BMP 22 104 A 18 kap 7 § 34.70 BMP 18 kap 8 § - B 34.70-1 16 69 34.70-2 14 58 34.80 - C 34.80-1 6 14 34.80-2 4 10 34.80-3 3 8 -2 T 34.8001 - U Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3 §. Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. högst 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. högst 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Järnvägsutrustning och flygplan Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan. Maskinell metallbearbetning Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) större än 100 000 kvadratmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 eller 6 §. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade antingen till metallbearbetningsmaskin eller till öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 75 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter men högst 75 kubikmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 1–10 §§. Med total tankvolym avses det samma som i 7 § andra stycket. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 200 liter men högst 1 kubikmeter. Med total tankvolym avses det samma som i 34.70 andra stycket. Gas- och oljeplattformar 51 IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 18 kap 9 § 35.10 BMP - 35.1001 18 kap 10 § Beskrivning DF PN 28 161 A - 18 81 U 35.20 BMP 4 10 C 19 kap 1 § 39.10 6,7 IUV BMP 19 86 B - 39.1001 - -2 T U 19 kap 2 § 39.20 - 39.20-1 B 17 75 52 Byggande av en plattform som är avsedd att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden, om verksamheten inte prövas enligt 11 kap. miljöbalken. Plattform för verkstad på vattnet när fråga är om förläggning nära kusten för montering, utrustning, ombyggnad, reparation, underhåll eller liknande åtgärd. Skeppsvarv Skeppsvarv. FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kilogram per timme eller 200 ton per kalenderår. Med förbrukning avses lösningsmedelstillförseln minskad med den mängd som i tekniskt eller kommersiellt syfte återvinns för återanvändning, där även återanvändning av lösningsmedel som bränsle ingår men inte lösningsmedel som slutligt bortskaffas som avfall. Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till högst 150 kilogram per timme eller högst 200 ton per kalenderår. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas 1. med mer än 25 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja, 2. med mer än 50 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 3. med mer än 100 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i 1 § andra stycket. - 1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 39.20-2 15 63 39.20-3 14 58 53 PN b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 25 ton men högst 50 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 39.20-4 17 75 39.20-5 15 63 39.20-6 17 75 39.20-7 15 63 PN - 39.2001 - 8 23 U - 39.2002 - 10 35 U - 39.2003 - 10 35 U 19 kap 3 § 39.30 - 6 14 C 54 p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 2. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. - 2. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. - 3. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. - 3. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 100 ton men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Anläggning där mindre än 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår i a) djuptryck av publikationer, b) bandlackering, eller c) träimpregnering. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med högst 50 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med högst 100 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med riskfraserna ”misstänks kunna ge cancer”, ”kan ge cancer”, ”kan ge ärftliga genetiska skador”, ”kan ge cancer vid inandning”, ”kan ge nedsatt fortplantningsförmåga” eller ”kan ge fosterskador”, 4. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 5. mer än 500 kilogram i fordonslackering, 6. mer än 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. mer än 15 ton i beläggning av träytor, 8. mer än 1 kilogram i kemtvätt, 9. mer än 10 ton i läderbeläggning, 10. mer än 5 ton i skotillverkning, 11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. mer än 5 ton i limbeläggning, 13. mer än 5 ton i annan beläggning, 14. mer än 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i 1 § andra stycket. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN enligt 1 eller 2 §. - 39.3001 - -2 T U 19 kap 4 § 39.40 BMP 15 63 B 19 kap 5 § 39.50 - - C 39.50-1 5 12 39.50-2 6 14 39.50-3 5 12 4 10 39.5001 - 55 U Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. högst 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. högst 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. högst 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad som ”misstänks kunna ge cancer”, "kan ge cancer", "kan ge ärftliga genetiska skador", "kan ge cancer vid inandning", "kan ge nedsatt fortplantningsförmåga" eller "kan ge fosterskador", 4. högst 2 ton i annan ytrengöring, 5. högst 500 kilogram i fordonslackering, 6. högst 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. högst 15 ton i beläggning av träytor, 8. högst 1 kilogram i kemtvätt, 9. högst 10 ton i läderbeläggning, 10. högst 5 ton i skotillverkning, 11. högst 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. högst 5 ton i limbeläggning, 13. högst 5 ton i annan beläggning, 14. högst 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. högst 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 1 § andra stycket. Vid tillämpningen av första stycket ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndsplikten enligt första stycket gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 §. Tillståndsplikten enligt första stycket 2 gäller inte sjukhus. Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som 1 § andra stycket. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3 eller 4 §. - 1. Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. - 2a. Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. - 2b. Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN detsamma som i 39.10 andra stycket. - 39.5002 - 3 8 U - 39.5003 - 2 6 U -2 T U 39.5004 20 kap 1 § 39.60 39.60-1 39.60-2 BMP B 16 12 Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 2,5 ton men högst 5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 0,5 ton men högst 2,5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 500 kg organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 500 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 50 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 200 000 ton vid ett och samma tillfälle. 69 46 - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 500 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 5 000 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, om det i anläggningen lagras mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 500 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 2 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 250 000 ton men högst 500 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 2 500 000 ton men högst 5 000 000 ton per kalenderår, 56 Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 39.60-3 20 kap 2 § 39.70 8 BMP 6 Beskrivning DF PN 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, om det i anläggningen lagras mer än 25 000 ton men högst 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 250 000 ton men högst 500 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 1 000 000 ton men högst 2 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. 23 14 57 C - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 50 000 ton men högst 250 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 500 000 ton men högst 2 500 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton men högst 25 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 50 000 ton men högst 250 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 200 000 ton men högst 1 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 39.7001 - 20 kap 3 § 39.80 - Beskrivning DF PN -2 T U BMP 7 17 B 39.8001 - -2 T U 20 kap 4 § 39.90 BMP 1 4 C - 39.9001 - -2 T U 21 kap 1 § 40.05 1.4b IUV 15 63 B 21 kap 2 § 40.10 BMP 11 40 B 21 kap 3 § 40.20 - 7 17 C 21 kap 4 § 40.30 BMP A 21 kap 5 § 40.40 1,1 IUV BMP A 21 kap 6 § 40.40-1 40.40-2 40.50 24 12 115 46 1,1 IUV B 58 Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras högst 5 000 ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", ”cancerframkallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av högst 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2 om det i anläggningen lagras mindre än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 §. Anläggning för lagring av högst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. Anläggning för lagring av högst 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA Gas- och vätskeformiga bränslen Anläggning för överföring av bränslen till gas- eller vätskeform med en total installerad tillförd effekt av 20 megawatt eller mer, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 11 kap. 2 §. Anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 § eller 11 kap. 1, 2 eller 4 §. Anläggning för framställning av gasformigt bränsle, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 § eller 11 kap. 1, 2 eller 4 §. Kärnkraft Kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor. Förbränning Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. - Total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. - Gasturbin Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 50 megawatt eller mer, om verksamheten inte är Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN BMP tillståndspliktig enligt 5 §. 40.50-1 17 75 40.50-2 12 46 21 kap 7 § 40.51 21 kap 8 § 40.51-1 40.51-2 40.60 - B 11 7 40 17 BMP C 40.60-1 5 12 40.60-2 3 8 40.60-3 5 12 - 40.6001 - -2 T U 21 kap 9 § 40.70 BMP 9 29 C 21 kap 10 § 40.90 BMP -1 2 B 21 kap 11 § 40.95 BMP 1 2 B 59 - Total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 300 megawatt. - Total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6 §. - Inte reservanläggning - Reservanläggning Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt, om inget annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 5, 6, 7 eller 9 §. - Total installerad tillförd effekt av mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. - Total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. - Total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle än eldningsolja eller bränslegas används. Anläggning för förgasning med en total installerad tillförd effekt av högst 10 megawatt. Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft Verksamhet med 1. två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 21 kap 12 § 40.100 BMP -1 2 C - 40.10001 - -2 T U 21 kap 13 § 40.110 - 7 17 C 21 kap 14 § 40.120 - 3 8 C - 40.12001 - -2 T U - 41.9001 - 5 12 U - 41.9002 - -2 T U - 41.9003 - -2 T U 22 kap 1 § 45.10 BMP A 23 kap 1 § 50.10 - C 60 i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 §. Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 eller 11 §. Verksamhet med ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är lägre än 50 meter. Värme- och kylanläggningar Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt. Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 megawattimmar. Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av högst 3 000 megawattimmar. VATTENFÖRSÖRJNING Vattenverk med kemsteg för mer än 25 000 personer, eller utan kemsteg för mer än 50 000 personer. Vattenverk med kemsteg för mer än 5 000 personer men högst 25 000 personer, eller utan kemsteg för mer än 5 000 personer men högst 50 000 personer. Vattenverk för högst 5 000 personer. AVVECKLING AV KÄRNREAKTORER Verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING Anläggning för tvättning av 1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. 50.10-1 4 10 50.10-2 3 8 - 50.1001 - 2 6 U - 50.1002 - 1 4 U - 50.1003 - -1 2 U 23 kap 2 § 50.20 - C 50.20-1 50.20-1a 50.20-1b 4 6 Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 000 kubikmeter flytande motorbränsle - inte inom vattenskyddsområde. - inom vattenskyddsområde. 10 14 50.20-2 - 50.20-2a 50.20-2b 50.20-3 3 5 1 8 12 4 50.20-4 1 4 50.2001a 50.2001a1 50.2001a- U - - Tvättning av 1. fler än 15 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 1 000 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 5 000 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 3 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. - Tvättning av 1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Anläggning för tvättning av 1. fler än 1 250 men högst 5 000 personbilar per kalenderår, 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 100 men högst 1000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Anläggning för tvättning av 1. fler än 250 men högst 1 250 personbilar per kalenderår 2. fler än 50 men högst 100 andra motorfordon per kalenderår. Anläggning för tvättning av 1. högst 250 personbilar per kalenderår, 2. högst 50 andra motordrivna fordon per kalenderår. Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än 1 000 kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter (800 000 kg) gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 20 kap. 1, 2 eller 3 §. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 000 men högst 5 000 kubikmeter flytande motorbränsle - inte inom vattenskyddsområde. - inom vattenskyddsområde. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 miljon normalkubikmeter (4 miljoner kg) gas avsedd som motorbränsle Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon och högst 5 miljoner normalkubikmeter (4 miljoner kg) gas avsett som motorbränsle. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 500 men högst 1 000 kubikmeter flytande motorbränsle för försäljning. 1 4 - inte inom vattenskyddsområde. 3 8 - inom vattenskyddsområde. 61 Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 2 - 50.2001b - 50.2001b1 50.2001b2 50.2002 - - U -1 2 Anläggning där det per kalenderår hanteras högst 500 kubikmeter flytande motorbränsle för försäljning. - inte inom vattenskyddsområde. 2 6 - inom vattenskyddsområde. - -2 T U 50.2003 - -2 T U Anläggning där det per kalenderår hanteras högst 1 miljon normalkubikmeter (800 000 kg) gas avsett som motorbränsle för försäljning. Fordonsverkstad mer än 500 kvadratmeter. - 50.2004 - -2 T U Fordonsverkstad högst 500 kvadratmeter. - 50.2005 - -2 T U Parkeringsgarage med oljeavskiljare med fler än 400 platser för motorfordon. HAMNAR OCH FLYGPLATSER 24 kap 1 § 63.10 24 kap 2 § 63.10-1 63.10-2 63.10-3 63.10-4 63.10-5 63.20 - 63.2001 - 24 kap 3§ BMP B 29 24 16 8 7 7 184 115 69 23 17 17 C - 2 6 U 63.2002 - 1 4 U 63.30 BMP BMP A 63.30-1 63.30-2 28 20 161 92 63.30-3 16 69 10 13 35 52 B 3 8 U 24 kap 4 § 63.30-4 63.40 - 63.4001 BMP - 62 Hamnar Gäller för hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än 1 350. Tillståndsplikten gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår. - Allmän hamn med mer än 5 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 2 000൞5 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 50൞2 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 10൞50 anlöp per kalenderår - Allmän hamn med högst 10 anlöp per kalenderår. Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikten gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt 1 §. Småbåtshamn, marina eller båtklubb för mer än 50 fritidsbåtar eller liknande. Småbåtshamn, marina eller båtklubb för högst 50 fritidsbåtar eller liknande. Flygplatser Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än 1 200 meter. Tillståndsplikten gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt 4 §. - Mer än 50 000 landningar per kalenderår. - Mer än 20 000 landningar men högst 50 000 landningar per kalenderår. - Mer än 5 000 landningar men högst 20 000 landningar per kalenderår. - Högst 5 000 landningar per kalenderår. Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än 1 200 meter. Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN den civila flygplatsen är kortare än 1 200 meter. 24 kap 5 § 63.50 BMP 4 10 C - 63.5001 - -2 T U - 63.10001 - 26 138 U - 63.10002 - 19 86 U - 63.10003 - 16 69 U - 63.10004 - -2 T U Annan trafikinfrastruktur Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 1 000 miljoner fordonskilometer per kalenderår. Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 500 miljoner men högst 1 000 miljoner fordonskilometer per kalenderår. Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 100 miljoner men högst 500 miljoner fordonskilometer per kalenderår. Långtidsparkering med mer än 2000 platser. - 63.10005 - -2 T U Långtidsparkering med mer än 500 platser. - 63.10101 - 19 86 U - 63.10102 - 13 52 U - 63.10103 - 8 23 U Spåranläggning i drift för lokal kollektivtrafik med en sammanlagd spårlängd över 80 kilometer. Spåranläggning i drift för regional kollektivtrafik eller nationell person och/eller godstrafik med en sammanlagd spårlängd över 30 kilometer. Övriga spåranläggningar. 25 kap 1 § 73.10 - 7 17 C - 73.1001 - -2 T U - 73.1002 - 2 6 U - 73.1003 - -2 T U 26 kap 1 § 74.10 - B 63 Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikten gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 3 eller 4 §. Flygplats för motordrivna luftfartyg där högst 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. LABORATORIER Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter. Anmälningsplikten gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning, 2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är högst 5 000 kvadratmeter. Kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter. Kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är högst 5 000 kvadratmeter. TANKRENGÖRING Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerframkallande”, ”mutagen”, Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”. 74.10-1 9 29 74.10-2 7 17 - Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av mer än 500 kubikmeter per kalenderår. - Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av högst 500 kubikmeter per kalenderår. Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §. 26 kap 2 § 74.20 - 6 14 C 27 kap 1 § 85.10 - 9 29 C HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjukhus med fler än 200 vårdplatser. - 85.1001 - -2 T U Sjukhus med högst 200 vårdplatser. 27 kap 2 § 85.20 - 5 12 C - 85.3001 - -2 T U Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel. Tandläkarmottagning. 28 kap 1 § 90.10 BMP 20 90.10-1 28 kap 2 § B 92 90.10-2 16 69 90.10-3 12 46 90.20 RENING AV AVLOPPSVATTEN Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 personekvivalenter. C BMP 90.20-1 90.20-2a 6 5 14 12 90.20-2b 4 10 - 90.2001 - 3 8 U - 90.2002 - 1 4 U 64 - Anslutning av fler än 100 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 100 000 personekvivalenter. - Anslutning av fler än 20 000 personer men högst 100 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 20 000 personekvivalenter men högst 100 000 personekvivalenter. - Anslutning av fler än 2 000 personer men högst 20 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 personekvivalenter men högst 20 000 personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 §. - Dimensionerad för mer än 500 personekvivalenter. - Dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter. - Prefabricerat reningsverk dimensionerat för mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 100 personekvivalenter men högst 200 personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 25 personekvivalenter men högst 100 personekvivalenter. Lagrum i MPF VK/ KK 28 kap 3§ 90.25 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 6,11 IUV PN B 90.25-1 20 92 90.25-2 16 69 90.25-3 10 35 Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 2 kap. 1 §, 4 kap. 12 eller 16 §, 5 kap. 1, 4, 10, 18, 19, 34, 35, 37 eller 39 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 eller 6 §, 9 kap. 1 eller 2 §, 11 kap. 2 eller 4 §, 12 kap. 1, 2, 3, 5 eller 14 §, 14 kap. 1, 5, 8, 10 eller 14 §, 15 kap. 1, 3, 6, 9, 10, 13 eller 14 §, 16 kap. 1 §, 17 kap. 4 §, 19 kap. 1 §, 21 kap. 1, 5 eller 6 §, 28 kap. 3 § eller 29 kap. 3, 18, 19, 22, 23, 24, 25, 30, 35, 36, 38, 39, 49, 50, 54 eller 58 § men som drivs av en annan verksamhetsutövare. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 2 § eller enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. - Mottagande av avloppsvatten från mer än tio sådana anläggningar som drivs av en eller flera andra verksamhetsutövare. - Mottagande av avloppsvatten från mer än en men högst tio sådana anläggningar som drivs av en eller flera andra verksamhetsutövare. - Mottagande av avloppsvatten från en sådan anläggning som drivs av en annan verksamhetsutövare. AVFALL 29 kap 1 § 29 kap 2 § 90.30 - B 90.30-1 11 40 90.30-2 9 29 90.30-3 8 23 3 8 90.40 - C 65 Mellanlagring Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än 10 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 30 000 ton avfall, om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas. - 1. Mer än 100 000 ton avfall som inte är avsett för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än 300 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. - 1. Mer än 50 000 ton men högst 100 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 150 000 ton men högst 300 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. - 1. Mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 30 000 ton men högst 150 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 90.4001 - 29 kap 3 § 90.45 29 kap 4 § 90.50 5,5 IUV (Vissa verksamheter kan tillhöra denna punkt men är inte en IUV) - Beskrivning DF PN -2 T U 11 40 B B Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är högst 10 ton. Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3 §. - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till mer än 10 ton men högst 50 ton annat farligt avfall. 90.50-1 11 40 90.50-2 9 29 - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 25 ton men högst 50 ton oljeavfall, eller 2. mer än 5 ton men högst 10 ton annat farligt avfall. 90.50-3 6 14 - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 15 ton men högst 25 ton oljeavfall, eller 2. mer än 2,5 ton men högst 5 ton annat farligt avfall. 90.50-4 6 14 66 - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton men högst 15 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton men högst 50 ton blybatterier, 3. mer än 30 ton men högst 50 ton impregnerat trä, eller 4. mer än 1 ton men högst 2,5 ton annat farligt avfall. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 5 § 90.60 - 29 kap 6 § 90.70 - 90.70-1 3 Beskrivning DF PN 8 C B 11 40 29 kap 7 § 90.70-2 90.80 - 10 3 35 8 C - 90.8001 - -2 T U 29 kap 8 § 90.90 - 6 14 C 29 kap 9 § 90.100 - 29 kap 10 § B 90.100-1 20 92 90.100-2 12 46 90.110 - C 67 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall 1. som utgörs av uttjänta motordrivna fordon där mängden avfall inte uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall, eller 2. om mängden farligt avfall inte vid något tillfälle uppgår till a. mer än 5 ton oljeavfall, b. mer än 30 ton blybatterier, c. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, d. mer än 30 ton impregnerat trä, eller e. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anmälningsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. anläggning för lagring som en del av insamling om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till mer än 1 ton elektriska eller elektroniska produkter, 1 500 kilogram blybatterier eller 200 kilogram annat farligt avfall, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3 §. Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte sortering av avfall för byggnadseller anläggningsändamål. - Den hanterade avfallsmängden är större än 75 000 ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår. Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 6 §. Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är högst 1 000 ton per kalenderår. Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 30 eller 50 §. - Den hanterade avfallsmängden är större än 50 000 ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9, 30, 31, 32 eller 50 §. Lagrum i MPF 29 kap 11 § VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 90.110-1 7 17 90.110-2 5 12 90.119 BMP 14 58 90.119-2 8 23 6 14 90.120 - 29 kap 13 § 90.130 - - Den hanterade avfallsmängden är större än 5 000 ton men högst 10 000 ton avfall per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är högst 5 000 ton avfall per kalenderår. B 90.119-1 29 kap 12 § PN C B 90.130-1 11 40 90.130-2 10 35 90.130-3 9 29 90.130-4 8 23 90.130-5 7 17 -1 2 C -1 2 U 26 138 A 29 kap 14 § 90.140 - 90.14099 29 kap 15 § 90.150 BMP 29 kap 16 § 90.160 BMP - B 68 Uttjänta motordrivna fordon Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Användning för anläggningsändamål Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa. - Mer än 10 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 1 000 ton men högst 2 500 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 50 ton men högst 1 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Högst 50 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Anläggning där avfall har använts för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa och då anläggningsarbetet är klart och där verksamhetsutövare har en löpande kontroll som t.ex. recipientkontroll. Biologisk behandling Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 30 §. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF PN 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15, 30, 49 eller 50 §. 90.160-1 16 69 90.160-2 10 35 90.160-3 7 17 -2 T - 90.16001 - 29 kap 17 § 90.170 BMP 5 12 90.170-2 4 10 90.170-3 3 8 -2 T 90.17001 - 29 kap 18 § 90.180 5.2b IUV BMP 29 kap 19 § C 90.170-1 - U A 90.180-1 31 230 90.180-2 28 161 90.180-3 20 92 90.181 U 5.2b IUV A 90.181-1 31 230 90.181-2 28 161 69 - Den tillförda mängden avfall är större än 50 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.240. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om 1. den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15, 16, 49 eller 50 §. - Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är högst 50 ton per kalenderår. Förbränning Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 90.181-3 Beskrivning DF PN 20 92 10 35 B 10 35 B 29 kap 20 § 90.190 29 kap 21 § 90.191 29 kap 22 § 90.200 5.2a IUV BMP 26 138 A 29 kap 23 § 90.201 5.2a IUV 26 138 A 29 kap 24 § 90.210 5.2a IUV BMP 20 92 B 29 kap 25 § 90.211 5.2a IUV 20 92 B 29 kap 26 § 90.220 BMP BMP - B 90.220-1 10 35 90.220-2 8 23 90.220-3 7 17 70 - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18 §. Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19 §. Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 22 §. Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 23 §. Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 22 eller 24 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 18 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 27 § 90.221 IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF - PN B 90.221-1 10 35 90.221-2 8 23 90.221-3 7 17 29 kap 28 § 90.230 BMP 3 8 C - 90.23001 - 2 6 U 29 kap 29 § 90.231 BMP 3 8 C - 90.23101 - 2 6 U 29 kap 30 § 90.240 6,5 IUV B 71 Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 23 eller 25 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 18 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. Samförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22, 24 eller 26 §. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Samförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.200, 90.210, 90.220 eller 90.230. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23, 25 eller 27 §. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.201, 90.211, 90.221 eller 90.231. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Animaliska biprodukter Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 2 500 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/2009, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 kap. 34 § eller 7 kap. 1 §. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF 90.240-1 16 69 90.240-2 10 35 PN 29 kap 31 § 90.250 BMP 6 14 C 29 kap 32 § 90.260 BMP 6 14 C 29 kap 33 § 90.270 - B 90.270-1 10 35 90.270-2 7 17 29 kap 34 § 90.280 - 3 8 C - 90.28001 - 2 6 U 29 kap 35 § 90.290 26 138 A 29 kap 36 § 90.300 5,4 IUV BMP 5,4 IUV BMP 29 kap 37 § B 90.300-1 15 63 90.300-2 10 35 90.300-3 8 23 90.310 90.310-1 - B 12 46 72 - På annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 10 000 ton animaliska biprodukter. - På annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton animaliska biprodukter. Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/2009, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 30 § eller 5 kap. 34 §. Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 30 eller 31 § eller 5 kap. 34 §. Uppläggning Uppläggning av muddermassa 1. på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa, eller 2. i större mängd än 1 000 ton. - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd än 2 500 ton. - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd är 1 000 ton men högst 2 500 ton. Uppläggning av 1. högst 1 000 ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet. Uppläggning av snö från gaturenhållning. Deponering Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än 25 000 ton. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 35 eller 41 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 35, 36 eller 41 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton per Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 90.310-2 29 kap 38 § 90.310-3 90.320 29 7 17 5,4 IUV BMP 259 90.320-2 29 184 26 18 138 81 29 kap 40 § 90.340 5,4 IUV BMP PN A 32 90.320-3 90.330 B B BMP 90.340-1 12 46 90.340-2 90.341 - 7 1 17 4 C 90.34101 - -2 T U 29 kap 42 § 90.350 BMP 29 kap 43 § 90.360 BMP 29 kap 44 § 9 90.320-1 29 kap 39 § 29 kap 41 § Beskrivning DF 26 138 B 90.360-1 10 35 90.360-2 8 23 8 7 23 17 90.360-3 90.370 BMP A 73 C kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är högst 2 500 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av farligt avfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än 25 000 ton. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38 eller 41 §. Anläggning för deponering av farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38, 39 eller 41 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 1 000 ton men högst 2 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är högst 1 000 ton per kalenderår. Sluttäckt anläggning för deponering av avfall där sluttäckningen har godkänts enligt 32 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 § samma förordning. Avslutad deponi som den 16 juli 2001 inte hade ett gällande tillstånd och där Förordningen (2001:512) om deponering för övrigt inte är tillämpbar. Annan återvinning eller bortskaffande Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor, om den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38 eller 44 §. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38, 39, 40, 42 eller 44 §. - Mer än 10 000 ton men högst 20 000 ton uppgrävda massor per år. - Mer än 500 ton men högst 10 000 ton uppgrävda massor per kalenderår. - Högst 500 ton uppgrävda massor per kalenderår. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 29 kap 45 § 90.375 - 29 kap 46 § 90.380 BMP 29 kap 47 § 90.380-1 90.380-2 90.390 29 kap 48 § 90.400 29 kap 49 § 90.400-1 90.400-2 90.405 29 kap 50 § 90.406 - 7 Beskrivning DF 17 5.3av, 5.3biiv IUV C B 14 8 4 58 23 10 BMP 5.3aiiv IUV PN C B 11 9 12 40 29 46 B 14 58 B 74 finns, om 1. anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 36, 37, 38, 39 eller 40 §. Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod och mängden avfall som behandlas är högst 2 000 ton. Anläggning för behandling av farligt avfall, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns. Tillståndsplikten gäller inte behandling som leder till materialåtervinning eller om verksamheten är anmälningspliktig enligt 45 §. - Mer än 25 000 ton farligt avfall per kalenderår. - Högst 25 000 ton farligt avfall per kalenderår. Anläggning för behandling av farligt avfall, om 1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning. Anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner eller halon. - Mer än 75 000 behandlade enheter. - Högst 75 000 behandlade enheter. Anläggning för att bortskaffa annat avfall än farligt avfall genom 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. förbehandling av avfall för förbränning, eller 4. samförbränning eller behandling av slagg eller aska. Tillståndsplikten gäller endast om den tillförda mängden avfall är större än 12 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 50 § eller 28 kap. 1 eller 2 § eller enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anläggning för att återvinna, eller en anläggning att återvinna eller bortskaffa, annat avfall än farligt avfall genom biologisk behandling, förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning, behandling av slagg eller aska eller fragmentering av metallavfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 18 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår och verksamheten består av endast anaerob biologisk behandling. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 28 kap. 1 eller 2 § eller enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 51 § 90.410 BMP 29 kap 52 § 90.420 - 24 Beskrivning DF PN 115 A B 90.420-1 15 63 90.420-2 12 10 46 90.420-3 35 8 90.420-4 23 7 90.420-5 17 29 kap 53 § 90.430 - 29 kap 54 § 90.435 5.1a-k IUV 3 8 C A 90.435-1 32 259 90.435-2 28 161 90.435-3 17 75 75 Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 100 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6–10, 13–17, 22–37, 44 och 45 §§. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6–10, 13–17, 22–37 och 44–51 §§. - Den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 1 000 ton men högst 2 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6–10, 13–17, 22–37, 44, 45 och 49–52 §§. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt ett förfarande som anges i R2,R5, R6, R7, R8 eller R9 i bilaga 2 eller i D4, D8, D9, D13 eller D14 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), om den tillförda mängden farligt avfall är större än 2 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18, 19, 38 eller 39 §. - Den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 55 § 90.440 29 kap 56 § IED/ IUV/ AK BMP Beskrivning DF BMP A 90.440-1 32 259 90.440-2 28 161 90.440-3 17 75 90.450 PN B BMP 90.450-1 15 63 90.450-2 12 46 90.450-3 8 23 - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår. - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikten gäller inte 1. förorenade uppgrävda massor, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 4, 5, 8, 11–14, 18–26, 30–34, 38–48, 54 och 55 §§. - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än 1 000 ton men högst 2 500 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än 50 ton men högst 1 000 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa högst 50 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. 29 kap 57 § 90.455 BMP 26 138 A 29 kap 58 § 90.456 26 138 A 29 kap 59 § 90.457 5,6 IUV - 17 75 A 29 kap 60 § 90.458 - 20 92 B 29 kap 61 § 90.460 BMP 24 115 A 76 Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 4, 5, 8, 11–14, 18–26, 30–34, 38–48 och 54 §§. Långtidslagring, djupt bergförvar och underjordsförvar Anläggning för permanent lagring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar. Underjordsförvar av mer än totalt 50 ton farligt avfall. Underjordsförvar av farligt avfall, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 58 §. Underjordsförvar av annat avfall än farligt avfall. Radioaktivt avfall Anläggning för behandling av högaktivt radioaktivt avfall, slutförvaring av radioaktivt avfall eller lagring av radioaktivt avfall. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 62 § 90.470 BMP 30 kap 1 § 92.10 BMP 30 kap 2 § 92.20 - - 92.20-1 92.20-2 92.20-3 92.2001 30 kap 3§ 92.30 - 92.30-1 92.30-2 92.10001 - - Beskrivning DF PN 24 115 A 7 17 B C 2 1 -1 -2 6 4 2 T BMP Anläggning för bearbetning, lagring, slutförvaring eller annan hantering av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220), om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 61 §. SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar. Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än 5 000 skott per kalenderår. C - Mer än 100 000 skott per kalenderår. - Mer än 20 000 skott men högst 100 000 skott per kalenderår. - Mer än 5 000 skott men högst 20 000 skott per kalenderår. Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för högst 5 000 skott per kalenderår. Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon. U - 2 1 1 6 4 4 U - Med tvättmöjlighet för tvätt av motorfordon. - Utan tvättmöjlighet för tvätt av motorfordon. Golfbana med sammanlagt mer än 18 hål. 92.10002 - 1 4 U Golfbana med sammanlagt högst 18 hål. - 92.10003 - -2 T U Golfbana med sammanlagt högst 9 hål. 31 kap 1 § 93.10 - 5 12 C - 93.1001 - -2 T U - 93.1002 - -2 T U TEXTILTVÄTTERIER Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 §, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19 kap. 3 §. Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn om utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Tvätteri för högst 2 ton tvättgods per dygn. 93.20 - 8 23 B BEGRAVNINGSVERKSAMHET Krematorium. 32 kap 1 § ÖVRIGA MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER - 100.1001 - 2 6 U - 100.1002 - -2 T U - 101.1001 - 6 14 77 U Lackering m.m. Förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller mer än 10 ton pulver per kalenderår. Förbrukning av minst 4 men högst 20 ton färg eller lack eller minst 2 men högst 10 ton pulver per kalenderår. Hantering av brom- eller fluorkarboner Omtappning av mer än 1 ton fullständigt halogenerade bromeller klorfluorkarboner per år. IED/ IUV/ AK BMP Lagrum i MPF VK/ KK - 101.1002 - - 101.1003 - Beskrivning DF PN 3 8 U - -2 T U 101.1004 - 7 17 U - 101.1005 - 3 8 U - 101.1006 - -2 T U - 199.01 - 3 8 U Omtappning av mer än 100 kg men högst 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år. Omtappning av högst 100 kg fullständigt halogenerade bromeller klorfluorkarboner per år. Omtappning av mer än 10 ton ofullständigt halogenerade bromeller klorfluorkarboner per år. Omtappning av mer än 1 ton men högst 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år. Omtappning av högst 1 ton ofullständigt halogenerade bromeller klorfluorkarboner per år. Utbildningsverksamhet Utbildningsverksamheten inom området risk och säkerhet HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER - 200.10-2 - 3 8 C Utbildningsverksamhet och liknande Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med mer än 50 elever. - 200.10-3 - 3 8 C Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med högst 50 elever. - 200.10-4 - 3 8 C Internationell skola. - 200.10-5 - 3 8 C Grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola. - 200.10-6 - 2 6 C Förskola. - 200.10-7 200.10-7a 200.10-7b 200.10-8 - C 1 -2 -2 4 T T Förskoleklass, öppen förskola. - Förskoleklass - Öppen förskola Familjedaghem. - - U Samlingslokaler och liknande - 200.20-1 - - - - 200.20-2 200.20-2a 200.20-2b 200.20-3 - -2 T - 1 -2 -2 4 T T U Samlingslokaler, folkhögskola utan boende, universitet och högskolor. Fritidshem och öppen fritidsverksamhet. - Fritidshem - Öppen fritidsverksamhet Fritidsgård och liknande. 200.30-1 - -2 T U Skönhetsvård och liknande Solarium. - 200.30-2 - -2 T U Skönhetsvård, hudvård, manikyr, pedikyr. - 200.30-3 - -2 T U Frisersalong. - 200.40-1 - -2 T U Vård och hälsa Lokaler för vård eller annat omhändertagande >5 boende. - 200.40-2 - 1 4 C Fotvård med användning av skärande eller stickande verktyg. - 200.40-3 - 200.40-3a 200.40-3b 200.40-3c U C C 1 1 1 4 4 4 78 Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg - Tatuering - Akupunktur - Piercing - Skönhetsbehandling med stickande, skärande som t.ex. Lagrum i MPF VK/ KK IED/ IUV/ AK BMP 200.40-3d 1 Beskrivning DF PN 4 - silikoninjektioner Öronhåltagning utan sterila engångskassetter - 200.40-3e 200.40-4 - 1 -2 4 T U Kiropraktor, naprapat, sjukgymnastik och liknande. - 200.40-5 - -2 T U Övriga alternativa behandlingar. - 200.40-9 -2 T U Öronhåltagning med sterila engångskassetter U Idrott och liknande Idrottsanläggning, gym eller motsvarande. - 200.50-1 - - -2 T - C Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor. 200.50-2a 1 4 - 1–5 st. vanliga bassänger 200.50-2b 3 8 - Fler än 5 vanliga bassänger 200.50-2c -1 2 - 1–3 st. floatingtankar, badtunnor och liknande 4 T Fler än 3 st. floatingtankar, badtunnor och liknande - 1 -2 - - 200.50-2d 200.50-3 U - 200.60-1 - -2 T U - 200.60-2 - -2 T U - 200.60-3 - -2 T U - 200.60-4 - -2 T U - 200.60-5 - -2 T U - 200.60-6 - -2 T U Hotell, kursgård med övernattningsmöjlighet, folkhögskola med boende, vandrarhem, kriminalvård. Camping/stuganläggning. - 200.60-7 - -2 T U Bed & breakfast. - 200.60-8 200.60-8b - -2 3 T 8 U U Övrigt tillfälligt boende. Migrationsverkets tillfälliga boenden. - 200.70-1 - -2 T U Förvaring av djur Lokaler för förvaring av djur. 79 Strandbad. Boende Bostäder med mer än 500 lägenheter inom samma bostadsområde. Bostäder mer än 200 lägenheter men högst 500 lägenheter inom samma bostadsområde. Bostäder mer än 25 lägenheter men högst 200 lägenheter inom samma bostadsområde. Bostäder med högst 25 lägenheter inom samma bostadsområde. Taxebilaga 3: Avgiftsklasser och årlig tillsynsavgift Årlig tillsynsavgift räknas ut genom att multiplicera debiteringsfaktor (DF) med grundfaktor (GF). Grundfaktorn finns i huvuddokumentet ”Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område”. Debiteringsfaktorn finns i nedanstående tabell. Verksamheter som betalar årlig tillsynsavgift placeras först i en avgiftsklass enligt taxebilaga 2. Debiteringsfaktorn för varje avgiftsklass framgår av tabellen nedan. Erfarenhetsbedömning av en verksamhet sker fortlöpande i samband med den ordinarie planerade tillsynen för att fastställa eventuella extra tillsynsavgifter eller nedsättning av den årliga årsavgiften enligt taxebilaga 4. Tabell. Avgiftsklasser och debiteringsfaktorer Avgiftsklass Debiteringsfaktor (DF) -2 T Avgiftsklass 16 Debiteringsfaktor (DF) 69 -1 2 17 75 0 3 18 81 1 4 19 86 2 6 20 92 3 8 21 98 4 10 22 104 5 12 23 109 6 14 24 115 7 17 25 127 8 23 26 138 9 29 27 150 10 35 28 161 11 40 29 184 12 46 30 207 13 52 31 230 14 58 32 259 15 63 33 288 80 Taxebilaga 4: Erfarenhetsbedömning Inledning Enligt denna miljöbalkstaxa ska vissa verksamheter betala en fast årlig avgift till Miljösamverkan. Syftet med avgiften är att Miljösamverkan ska finansiera tillsynsarbetet enligt miljöbalken. Hur mycket olika verksamheter ska betala beror på vilken avgiftsklass som Miljösamverkan har beslutat om för respektive verksamhet. Avgiftsklassen motsvarar det normala behovet av tillsyn för den aktuella typen av verksamhet. Tillsynshistoria och helhetsbedömning Miljösamverkan får erfarenhet av tillsynen (tillsynshistoria). Erfarenheterna kan vara både objektiva och subjektiva. Vid tillsyn över olika objekt och verksamheter bedöms verksamhetsutövares förmåga att uppfylla kraven i miljöbalken. Det är viktigt att bedömningen är en helhetsbedömning och att den omfattar flera bedömningskriterier. De allra flesta klarar en normal nivå. Andra kan vara antingen lägre eller högre än normal nivå. Bedöms verksamhetsutövarens nivå som lägre än normalt behövs förstärkt tillsyn med högre avgift och om nivån är högre än normalt kan verksamheten få minskad tillsyn i förhållande till normalnivån och därmed lägre avgift. Verksamheter som inte betalar en fast årlig tillsynsavgift omfattas inte av denna erfarenhetsbedömning. Regler för erfarenhetsklassning Det finns tre erfarenhetsklasser, A, B och C, vilka direkt speglar tillsynsbehovet vid en verksamhet: A. Minskad tillsyn med mindre tillsynstid i förhållande till normalläget B. Normalläget C. Förstärkt tillsyn med mer tillsynstid i förhållande till normalläget Nystartad verksamhet En nystartad verksamhet ska alltid placeras i erfarenhetsklass B, normalläget. När Miljösamverkan har fått erfarenhet av hur väl verksamhetsutövaren säkerställer att miljöbalkens krav uppfylls kan erfarenhetsklassen justeras. De minsta verksamheterna Det finns en miniminivå för tillsynsavgifter (debiteringsfaktor 2) och tillsynsfrekvenser (vart 3:e till vart 4:e år). De objekt och verksamheter som redan har den lägsta avgiften med gles tillsynsfrekvens omfattas inte av erfarenhetsklass A med minskad tillsyn. Däremot kan dessa objekt och verksamheter placeras i erfarenhetsklass C och få utökad avgift och tillsynsfrekvens om det finns skäl till detta. Beslut om ändrad erfarenhetsklass Erfarenhetsbedömningen sker inför kommande år. Beslut om ändrad erfarenhetsklass tas i god tid innan nästa år. Besluten motiveras. Bedömningen 81 kan både vara objektiv och subjektiv. Bibehållen erfarenhetsklass behöver det inte beslutas om. Bara huvudverksamheter Erfarenhetsklassen påverkar bara huvudverksamhetens avgift. Biverksamheter har redan från början en reduktion på 75 % för miljöstörande verksamheter och hälsoskyddsverksamheter. Erfarenhetsklass sätts på objektsnivå där erfarenheter från alla ingående verksamheter tillsammans på objektet påverkar i vilken erfarenhetsklass objektet placeras. Ingen bestraffning och extra tillsyn Ändring av en erfarenhetsklass får inte ske i ”bestraffningssyfte”. Syftet med att placera ett objekt i en lägre erfarenhetsklass är att det finns behov enligt lagstiftning av att öka tillsynsinsatsernas längd eller att utöka tillsynsfrekvensen. Erfarenhetsklassning får inte heller användas för att bekosta extra tillsyn. Extra tillsyn genomförs vid bristande efterlevnad av lagstiftning och ingår inte i den planerade regelbundna återkommande tillsynen. Finansiering av handläggning av extra ärenden sker med timavgift. Bara ett steg åt gången Ändring av erfarenhetsklassning får inte ske i två steg samma år, till exempel från C till A eller från A till C. Underlag för erfarenhetsklassning Vid bedömningen av vilken erfarenhetsklass verksamheten ska placeras i ska resultat från all tillsyn, både den normala och den extra tillsyn som har gjorts vid tillsynsobjektet under minst ett års tid, ligga som underlag. Har man för lite erfarenhet av ett tillsynsobjekt under året ligger objektet kvar i samma erfarenhetsklass. Kriterier för erfarenhetsklasser Erfarenhetsklass A Tillsynshistoria/ erfarenhet från tillsynen och rådande situation vid verksamheten Miljösamverkan bedömer att tillsynsobjektet har så bra förfaranden för att följa miljöbalken att tillsynen kan minskas. Detta kan ske genom att antingen minska tillsynsinsatsernas längd eller minska tillsynsfrekvensen. Den årliga avgiften minskas enligt tabell 1. B Normalläge. Den årliga avgiften bibehålls. C Miljösamverkan bedömer att tillsynsobjektets förfarande för att följa miljöbalken visar på så stora brister att tillsynen måste förstärkas. Det kan ske genom att antingen öka tillsynsinsatsernas längd eller utöka tillsynsfrekvensen. Den årliga avgiften höjs enligt tabell 2. Vid erfarenhetsbedömningen tar Miljösamverkan speciellt hänsyn till hur verksamhetsutövaren hanterar följande: x Egenkontroll – om den finns, om den behöver kompletteras eller förbättras och hur den följs. 82 x x x x x x x Aktuell tillsynsinsats – förekomsten av bristande efterlevnad av miljöbalken. Åtgärder sedan senaste tillsynsinsatsen – om och hur åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med bristande efterlevnad av miljöbalken. Befogade klagomål. Rapportering, lämnande av uppgifter/upplysningar. Anmälningsärenden. Behov av sanktioner. Aktuell frivillig anslutning till externt kontrollorgan som innebär en tidsbesparing vid den planerade tillsynen. (Kontrollorganet ska i huvudsak kontrollera samma områden som miljönämnden.) Tabell 1. Erfarenhetsklass A – Minskning av avgift Avgiftsklass -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Minskning av avgift 0,0 % 33,3 % 25,0 % 33,3 % 50,0 % 40,0 % 41,7 % 35,7 % 35,3 % 26,1 % 24,1 % 20,0 % 20,0 % 17,4 % 15,4 % 15,5 % 14,3 % Avgiftsklass 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 83 Minskning av avgift 13,0 % 12,0 % 12,3 % 11,6 % 10,9 % 10,2 % 9,6 % 9,2 % 8,7 % 8,7 % 8,0 % 8,0 % 8,1 % 8,2 % 8,2 % 7,8 % 8,1 % 8,0 % Tabell 2. Erfarenhetsklass C – Höjning av avgift Avgiftsklass -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Höjning av avgift 50,0 % 33,3 % 50,0 % 50,0 % 50,0 % 40,0 % 41,7 % 35,7 % 35,3 % 26,1 % 24,1 % 20,0 % 20,0 % 17,4 % 15,4 % 15,5 % 14,3 % Avgiftsklass 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 84 Höjning av avgift 13,0 % 12,0 % 12,3 % 11,6 % 10,9 % 10,2 % 9,6 % 9,2 % 8,7 % 8,7 % 8,0 % 8,0 % 8,1 % 8,2 % 8,2 % 7,8 % 8,1 % 8,0 % SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 10 (16) Kommunstyrelsen Ks § 142 2015-287 Miljösamverkan Östra Skaraborg: taxa för tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - anta ny taxa för tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer för Miljösamverkan östra Skaraborg att gälla från den l januari 2016, samt delegera beslutanderätten till Miljönämnden östra Skaraborg att höja taxans avgifter enligt taxans paragraf 4. Sammanfattning Miljösamverkan Östra Skaraborg har utarbetat förslag till taxa för tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2015-06-01. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-09 11 (16) Kommunstyrelsen Ks § 143 2015-180 Tolkförmedling Väst: fastställande av avgifter för kopiering av allmänna handlingar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning (1992:191). Sammanfattning Enligt Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap 13 §, har den som önskar ta del av allmän handling ”rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut”. För att ett kommunalförbund ska ha rätt att ta ut avgift för utlämnande av handling krävs att samtliga medlemmars fullmäktige har fastslagit detta. Beslutsunderlag Förslag till avgifter för kopior av allmänna handlingar enligt Avgiftsförordning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-19 Dnr 15/0087.2 Direktionsmöte 2015-04-17 p 10 Fastställande av avgift för kopia av allmän handling Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att rekommendera medlemmarnas fullmäktige att besluta att Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning (1992:191). Bakgrund Enligt Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap 13 §, har den som önskar ta del av allmän handling ”rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut”. För att ett kommunalförbund ska ha rätt att ta ut avgift för utlämnande av handling krävs att samtliga medlemmars fullmäktige har fastslagit detta. Ärendet Tolkförmedling Väst behöver ett formellt beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar, för att med lagligt stöd kunna ta ut sådana avgifter. Av Avgiftsförordning (1992:191) framgår vilka avgifter statliga myndigheter får ta ut för utlämnande av handlingar. Tolkförmedling Väst bör tillämpa samma avgift. Beslutsunderlag Bilaga 1 Avgiftsförordning (1992:191) Karin Martinsson Förbundschef Beslut skickas till Samtliga medlemmars fullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DIREKTIONEN Sammanträdesdatum 2015-04-17 Dnr 15/0087.3 177 § Fastställande av avgift Beslut Direktionen rekommenderar medlemmarnas fullmäktige att besluta att Tolkförmedling Väst ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av Avgiftsförordning (1992:191). Ärendet För att ett kommunalförbund ska ha möjlighet att ta ut avgift för utlämnande av allmän handling, krävs beslut från samtliga medlemmars fullmäktige. Beslutsunderlag Handling Avgiftsförordning Tjänsteutlåtande Fastställande av avgift Beslutet skickas till: Förbundsmedlemmarnas fullmäktige Direktionsmöte 2015-04-17 p 10 bilaga 1 Dnr 15/0087.1 Avgiftsförordning (1992:191) SFS nr: 1992:191 Departement/myndighet: Finansdepartementet BA ToT Utfärdad: 1992-04-23 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1432 Övrig text: Rättelseblad 2011:216 har iakttagits. Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Innehåll: Förordningens tillämpningsområde 1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 3 kap. 4, 6 och 7 §§ budgetlagen (2011:203). Förordning (2011:216). 1 a § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. För affärsverken gäller endast 3 § och 5 § första stycket samt 15–25 §§. Förordning (2011:216). 2 § Förordningen skall tillämpas om inte något annat följer av en annan förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Förordning (1996:1196). Rätten att ta ut avgifter 3 § En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. 4 § En myndighet får, om det är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan förordning, mot avgift tillhandahålla: 1. tidskrifter och andra publikationer, 2. informations- och kursmaterial, 3. konferenser och kurser, 4. rådgivning och annan liknande service, 5. lokaler, 6. utrustning, 7. offentlig inköps- och resurssamordning, 8. automatisk databehandlingsinformation i annan form än utskrift, 9. upplysningar per telefon, om den service myndigheten därmed tillhandahåller går utöver myndighetens serviceskyldighet enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och förvaltningslagen (1986:223), samt 10. tjänsteexport. Varor och tjänster enligt första stycket får tillhandahållas bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning. Förordning (2011:216). Beslut om storleken på avgifter, samråd m.m. 5 § En myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än de som avses i 4 § endast efter särskilt bemyndigande från regeringen. Om inte regeringen har föreskrivit något annat, ska avgifter beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). För avgifter som tas ut enligt 4 § första stycket 1–9 får myndigheten själv, upp till full kostnadstäckning, besluta om storleken på avgifterna om inte regeringen har föreskrivit något annat. Förordning (2014:1432). 6 § Har upphävts genom förordning (2011:216). 7 § Myndigheten skall varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. Ekonomistyrningsverket får medge undantag från samrådsskyldigheten. Förordning (1999:899). 8 § Myndigheten skall på begäran av Ekonomistyrningsverket lämna uppgifter om de varor och tjänster som myndigheten tar ut avgifter för. Förordning (1998:435). Förfarandet vid uttag av vissa ansökningsavgifter 9 § Bestämmelserna i 10-14 §§ gäller, när det är särskilt föreskrivet, avgifter som statliga myndigheter skall ta ut för prövning av ärenden. 10 § Föreskrivna avgiftsklasser motsvarar följande belopp: Avgiftsklass Avgift kronor 1 250 2 700 3 1 350 4 2 300 5 3 700 6 5 700 7 8 500 8 12 700 9 19 000 10 38 000 Myndigheten ska regelbundet se över att rätt avgiftsklass tillämpas för myndighetens ansökningsavgifter och meddela regeringen när det finns behov av att byta avgiftsklass. Förordning (2014:1432). 11 § Avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om inte detta sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden med post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte föreläggandet ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet. Om sökanden är en myndighet som ger in ett stort antal ansökningar, får den myndighet som ansökan ges in till göra undantag från kravet att avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om det finns synnerliga skäl får myndigheten även i andra fall göra sådant undantag. Förordning (2011:216). 12 § Ansökningsavgift skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. 13 § En myndighet får, om det finns särskilda skäl, betala tillbaka hela eller en del av ansökningsavgiften. 14 § En myndighets beslut om ansökningsavgift får överklagas i samma ordning som gäller för det ärende ansökan avser. Om andra beslut i ärendet inte kan överklagas får beslut om ansökningsavgift överklagas till Skatteverket. Verkets beslut får inte överklagas. Förordning (2003:956). Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag m. m. 15 § En myndighet skall ta ut avgift enligt bestämmelserna i 16--22 §§ för att den efter särskild begäran lämnar ut 1. kopia eller avskrift av allmän handling, 2. utskrift av upptagning för automatisk databehandling, 3. kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning, eller 4. sådana bevis och registerutdrag som avses i 20 §. Myndigheten skall, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren. Förordning (1994:356). 16 § Om en beställning omfattar tio sidor eller mer, skall avgift tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter av upptagningar för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2. Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor. Myndigheten får besluta om undantag från första och andra styckena om det finns särskilda skäl. Första -- tredje stycket gäller även när en handling sänds till beställaren via telefax. Förordning (1995:687). 17 § Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 15 § 1 eller för utskrift av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme. Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 15 § 3 är 600 kronor per band. Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 120 kronor per band. Förordning (2011:216). 18 § Om en myndighet enligt en särskild föreskrift ska framställa bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som getts in, ska avgift tas ut med 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme för framställningen av avskrift och med 2 kronor för varje framställd kopia, dock lägst 50 kronor. Förordning (2011:216). 19 § Vid beställning av kopia bestäms avgiften efter det antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den utrustningen som myndigheten normalt använder för sådant ändamål. 20 § När det är särskilt föreskrivet att avgift för bevis eller registerutdrag ska tas ut efter viss avgiftsklass i denna förordning gäller följande belopp: Avgiftsklass Avgift kronor A 180 B 360 C 800 Förordning (2011:216). 21 § Staten är fri från sådana avgifter som avses i 15 §. Misstänkta och deras försvarare samt målsägande och målsägandebiträden är fria från avgift för ett exemplar av kopia eller avskrift av protokoll eller anteckning vid förundersökning eller annan motsvarande utredning av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen eller en åklagarmyndighet. I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser om avgiftsfrihet i vissa fall för den som har beviljats rättshjälp. Parter i mål och ärenden, sådana målsägande i brottmål som inte för talan samt offentliga försvarare och målsägandebiträden är fria från avgift för dom, utslag, slutligt beslut, protokoll i ärende om testamentsvittnesförhör eller sjöförklaring eller protokoll som innefattar slutligt beslut och för bevis om edgång eller försäkran. Avgift ska inte heller tas ut för utskrift av skiljaktig mening, som lämnas ut samtidigt med en dom eller ett slutligt beslut, för skriftligt besked om beslut i en ersättningsfråga till den som i ett mål eller ärende begär ersättning av allmänna medel eller för beslut i fråga om häktning. Den som enligt fjärde stycket har rätt att få ett exemplar utan avgift kan endast om det finns särskilda skäl avgiftsfritt få ut ytterligare exemplar. Förordning (2014:1195). 22 § I förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. finns bestämmelser om hur avgiftsbelagda handlingar ska lämnas ut. Förordning (2011:216). 23 § Om någon anser att den avgift som en myndighet tagit ut av honom enligt 15 § är oriktig får han, inom 30 dagar efter den dag då avgiften betalades, hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiften. 24 § Ett särskilt beslut enligt 23 § får överklagas hos Skatteverket. Verkets beslut får inte överklagas. Förordning (2003:956). Rätten att disponera avgiftsinkomster 25 § En myndighet får disponera avgiftsinkomster endast efter ett särskilt bemyndigande. Myndigheten får dock disponera sådana avgiftsinkomster som avses i 4 och 15 §§. Förordning (1996:1196). 25 a § En myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd verksamhet ska balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Förordning (2014:1432). 25 b § En myndighet som redovisar belastande avgifter i en offentligrättslig verksamhet med bestämt ekonomiskt mål mot en inkomsttitel ska meddela regeringen om det ackumulerade över- eller underuttaget i den verksamheten uppgår till mer än 10 procent av de avgiftsintäkterna under räkenskapsåret. Förordning (2014:1432). 26 § Inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, som en myndighet inte får disponera enligt 25 §, skall tillföras statens centralkonto i Riksbanken och redovisas under den inkomsttitel på statsbudgeten som regeringen bestämmer. Förordning (2006:1101). 27 § Har upphävts genom förordning (1999:899). 28 § Har upphävts genom förordning (1999:899). 29 § Har upphävts genom förordning (1999:899). 30 § Har upphävts genom förordning (1999:899). Indrivning 30 a § För sådana avgifter som avses i 9 och 15 §§ gäller följande. Indrivning ska begäras för en avgift som inte har betalats in i rätt tid. Indrivning behöver dock inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och i indrivningsförordningen (1993:1229). Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala avgiften. Förordning (2011:216). Tillämpningsföreskrifter 31 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:435). Övergångsbestämmelser 1992:191 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Genom förordningen upphävs expeditionskungörelsen (1964:618), stämpelförordningen (1964:619) och ersättningsförordningen (1991:354). Expeditionskungörelsens bestämmelser gäller fortfarande i fråga om framställningar som gjorts före ikraftträdandet i ärenden upptagna i kungörelsens bilaga, avdelning II. En myndighet som ännu inte skall lämna en årsredovisning till regeringen enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning skall foga uppgifter enligt 29 och 30 §§ till sitt årsbokslut. Förordning (1993:431). 1995:687 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om framställningar som gjorts före ikraftträdandet. 1997:629 1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om allmän rättshjälp har beviljats enligt rättshjälpslagen (1972:429). 2003:956 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter i 14 och 24 §§ gäller fortfarande för Riksskatteverkets beslut.
© Copyright 2024