1. No category

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik
Hisskrav vid ombyggnad av en q-märkt
fastighet.
En fallstudie av fastigheten Gnistan 2 i Bollnäs.
Rasmus Sjöström & Essa Baabish
2015
Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp
Byggnadsteknik
Byggnadsingenjör, inriktning arkitektur och miljö
Examensarbete
Handledare: Dorith Carlberg
Examinator: Mia Björk
Förord
Detta examensarbete har genomförts med handledning från Gimmel Fastigheter AB, där
förvaltaren Marina Stagård har varit till stor hjälp under arbetets gång. Ett stort tack till
Marina och övrig personal på Gimmel Fastigheter AB som hjälpt oss under detta arbete.
Ett tack till Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle Kommun för mötet och den
information som gavs där har varit till stor hjälp i arbetet.
Vi riktar även ett tack till Jan Akander på Högskolan i Gävle för förslaget till detta
arbete och stödet i uppstarten av detta arbete.
Vill även tacka vår handledare på Högskolan i Gävle, Dorith Carlberg för all stöd och
hjälp med rapportskrivandet och handledning vid upprättandet av ritningar.
Essa Baabish och Rasmus Sjöström.
Byggnadsingenjörsprogrammet med inriktning arkitektur och miljö.
Högskolan i Gävle, maj 2015.
Sammanfattning
Kulturmärkta byggnader är ofta otillgängliga med hänsyn till dagens standarder. Vid
ombyggnad ska nybyggnadskraven tillgodoses och detta kan ställa till med problem när
byggnaden är kulturmärkt.
Syftet är att ta fram ett förslag till ny planlösning för trevåningsbyggnaden Gnistan 2 i
Bollnäs, som är tillgänglighetsanpassad och samtidigt uppfyller bevarandekraven.
Den första frågeställningen som besvaras i rapporten är om byggnaden kräver hiss. För
att svara på detta har BBR, PBL, PBF och Svensk Standard studerats. Det har även
gjorts intervju med Gävle Kommun och undersökning via Internetkällor. Den andra
frågeställningen är hur kulturmärkningen kommer att påverka
tillgänglighetsanpassningen av byggnaden. För att svara på det har BBR, PBL, PBF1
och Svensk Standard studerats även där, samt intervju med Gävle Kommun och
litteraturstudier. De sista frågeställningarna som besvaras är utrymning och
ombyggnadens rimlighet. Detta besvaras genom litteraturstudier, undersökning av
Internetkällor och BBR, PBL, PBF* och Svensk Standard.
Resultatet visar att det går att hitta en lösning som passar både tillgängligheten och
samtidigt bevarar kulturvärdet i byggnaden. Ombyggnaden ska ske utifrån varje
byggnads förutsättningar.
Hisskravet i detta fall kunde förbises då byggnaden räknas som två våningar när det är
etagevåning högst upp. En projektering för hiss så att den enkelt kan installeras vid
senare tillfälle krävs. Ombyggnadens rimlighet anses vara rimlig med tanke på de
intäkter för hyra som uppstår vid byggandet av lägenheterna.
1
* Förklaring: BBR= Boverkets Byggregler, PBL= Plan och Bygglagen, PBF= Plan
och byggförordning
Nyckelord
Ombyggnad
Tillgänglighet
Hiss
Kulturmärkt
Etagelägenhet
Abstract
Culturally interesting buildings are often inaccessible in consideration of today´s
standards. When reconstructing a building, the new construction requirements have to
be satisfied. This could be a problem when the building is culturally marked.
The purpose of this report is to produce a draft for a new floor plan for the three-story
building Gnistan 2 in Bollnäs, that is accessibility adapted and simultaneously meet
conservation requirements.
The first question to be answered in the thesis is if the building requires an elevator.
To answer that question, a study on BBR, PBL, BVL and Svensk Standard has been
made. Also an interview with Gävle municipality and a study via internet sources has
been made. The other question is how the Culture marking is going to affect the
accessibility of the building. To answer that question a study on BBR, PBL, PBF* and
Svensk Standard has been made, also an interview with Gävle municipality and a
literature review has been made. The last questions that have been answered are
evacuation and the reconstruction plausibility. This will be answered through literature
review and a study via internet sources and BBR, PBL, PBF and Svensk Standard.
The result shows that it is able to find a solution that fits the accessibility and at the
same time preserving the cultural value of the building. The reconstruction should be
based on the condition of the building.
The lift requirements in this case could be disregarded because the building was
considered to have two floors as the top floor was part of a duplex apartment.
There must be a projection for an elevator so that later in time it will be easy to install
an elevator if needed. The reconstruction of the building seems reasonable considering
the revenues that the apartments will bring.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 1
1.2 Syfte ................................................................................................................... 2
1.3 Frågeställningar ................................................................................................. 2
1.4 Avgränsningar .................................................................................................... 2
1.5 Problembeskrivning ........................................................................................... 2
1.6 Gimmel Fastigheter AB:s krav .......................................................................... 3
1.7 Fastigheten Gnistan 2 ......................................................................................... 4
1.7.1
Ritningar ..................................................................................................... 5
1.7.2
Konstruktion ............................................................................................... 8
1.7.3
Befintlig planlösning .................................................................................. 8
1.7.4
Bilder på byggnad och befintlig verksamhet. ........................................... 11
1.7.5
Trapphus ................................................................................................... 13
1.7.6
Bollnäs stad .............................................................................................. 14
2.
Metoder................................................................................................................... 15
2.1 Intervjuer .......................................................................................................... 15
2.2 Uppmätning ..................................................................................................... 16
2.3 Undersökning av regler, krav och lagar ........................................................... 16
3.
Lagar och krav ........................................................................................................ 17
3.1 K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning............................................................ 17
3.2 Tillgänglighetskrav .......................................................................................... 18
3.3 Ändring av byggnader ..................................................................................... 20
3.4 Utrymningskrav ............................................................................................... 21
4.
Möte med Gävle kommun ...................................................................................... 22
5.
Resultat ................................................................................................................... 24
5.1 Krav ................................................................................................................. 24
5.1.1
Hisskrav och entré .................................................................................... 25
5.1.2
Hissens förutsättningar ............................................................................. 26
5.2 Planförslag ....................................................................................................... 27
5.2.1
Trappor ..................................................................................................... 31
5.2.3Utrymning....................................................................................................... 31
6.
Diskussion .............................................................................................................. 32
7.
Slutsats .................................................................................................................... 34
8.
Referenser ............................................................................................................... 35
Bilagor ............................................................................................................................ 37
1. Inledning
1.1
Bakgrund
Gimmel Fastigheter AB är ett fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar
bostadsfastigheter (www.gimmel.se). I Bollnäs centrum förvaltar de ett äldre trevånings
bostadshus kallad Gnistan 2. Markplan består av restaurang och kontor. Första våningen
rymmer två lägenheter och en kontorsdel vars entré är placerad i grannfastigheten. På
översta våningen finns enbart kontor som har varit outhyrda sedan juni 2014.
Anledningen till det är att ingen vill hyra då det saknas hiss. Gimmel Fastigheter AB har
gett oss i uppdrag att ta fram förslag på etagelägenheter i de två översta våningarna och
på så sätt få användning av den översta våningen.
I dag ligger ett stort fokus på tillgängligheten vid uppförandet av nya lägenheter samt
ändring och ombyggnad av befintliga lägenheter där kraven är hårda för att få
godkännande av bygglov. Syftet med reglerna om tillgänglighet är att så många som
möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna
utnyttjas både av personer med full rörlighetsförmåga samt personer med
funktionshinder (BFS 2011:6).
Fastigheten Gnistan 2 är uppförd kring sekelskiftet 18-1900 vilket innebär att den inte är
tillgänglighetsanpassad enligt de lagar och regler som finns idag. Trapphuset är en svår
uppgift att ta sig igenom för personer med funktionshinder och ingen hiss finns
installerad eller projekterad för. Byggnaden är q-märkt i detaljplanen vilket definieras
som: ”Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller
anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till
omgivningens egenart.” M. Nilsson (Personlig kommunikation, 28 april 2015). Vidare
fanns ingen information om exakt vad som är q-märkt i byggnaden. Därför antar vi att
fasaden, tillsammans med kakelugnarna, fönster och balkongdörren är det som är viktigt
att bevara eftersom det tidigare gjorts ändringar och ombyggnad i övrigt.
1
1.2
Syfte
Syftet är att ta fram ett förslag till ny planlösning för fastigheten Gnistan 2 i Bollnäs,
som är tillgänglighetsanpassad och samtidigt uppfyller bevarandekraven.
1.3

Frågeställningar
Vilka allmänna krav gäller i samband med ombyggnad och ändring av en qmärkt fastighet i tre våningar?

Hur kan kravet på tillgänglighet kombineras med bevarandekraven i ett
trevåningshus?

Hur påverkar tillgänglighetskraven eventuella följdkrav i samband med
ombyggnad?

Vilken typ av hisslösning passar denna typ av byggnad?

Kan förslag på etagelägenheter underlätta framtagandet av en hisslösning?

Hur kan tillgänglighetskraven förenas med utrymningskraven?
1.4
Avgränsningar
Projektet kommer inte gå in på djupet i konstruktions- och installationstekniska
lösningar då tiden för detta inte räcker till. Den tid som finns kommer läggas på det
beställaren ansåg var viktigast och det var planlösningens utformning, tillgänglighet,
regler och lagar. En mindre kostnadsberäkning kommer utföras gällande hiss och
trappor.
1.5
Problembeskrivning
Byggnaden har tre plan och enligt boverkets byggregler (BFS 2011:6) måste det
installeras hiss i samband med ändring. Då byggnaden är q-märkt kan hissen inte
installeras utvändigt då det anses komma medföra en förvanskning av byggnadens
kulturhistoriska värde. Lägenheterna kommer att bestå av etagelägenheter på plan 2 och
3, frågan är då om hissen måste gå upp till plan 3 eller om hisskravet kan undantas helt i
byggnaden? Undersökning om det kan göras avsteg från hisskravet i byggnader som är
Q/q-märkta kommer att utföras.
2
Vilken roll spelar kulturmärkningen q för tillgänglighetsanpassningen av byggnaden?
Planeringen av utrymningsvägar kommer spela stor roll för planlösningen. En viktig
fråga är utrymningen i den övre våningen av etagelägenheterna. Måste hiss och
ytterdörrar finnas från den övre våningen? Om lägenheterna i framtiden delas upp i
mindre lägenheter i olika plan ska hiss finnas. Borde det redan nu förberedas för
möjlighet till installation av hiss?
Ett stort argument mot ändring och ombyggnad är att produktionskostnaden blir för hög.
Särskilt om hiss och trapphus behövs är risken att produktionskostnaden blir hög.
Därför måste rimligheten undersökas och se om ändringen går att genomföra till rimliga
kostnader.
Projektet kommer att behandla dessa frågor och utreda vad det är för lagar och regler
som gäller. Därefter tillämpa det i ombyggnaden av fastigheten Gnistan 2. Resultatet
kommer visa hur regler och lagar påverkar planlösningen och tvärtom så kommer olika
planlösningar medföra olika följdkrav.
1.6
Gimmel Fastigheter AB:s krav
Att Gimmel Fastigheter AB vill kunna hyra ut sin vindsvåning som i dagsläget står tom
ligger till grund för denna ombyggnad. Förslaget blev då att det skulle bli
etaglägenheter i plan två och tre då det redan fanns lägenheter i plan två. Gimmel
Fastigheter AB gav studentera Rasmus och Essa i uppdrag att ta fram förslag på
planlösning. Samtidigt ställde Gimmel Fastigheter AB krav på vad de ville att planerna
skulle innehålla. Gimmel Fastigheter AB önskade fyra till sex lägenheter i varierande
storlekar på 40 till 75 kvadratmeter. Utformningen på lägenheterna var helt upp till
studenterna Rasmus och Essa att bestämma. Byggnaden har kulturhistoriska detaljer
som är viktiga att bevara. Dessa är kakelugnar, fönster, balkongdörrar och förutom
dessa finns det ett par bärande element, vilka är betongelement, som inte får rivas.
3
1.7
Fastigheten Gnistan 2
Figur 1 – Fastigheten Gnistan 2, Bollnäs
(www.gimmel.se)
Gnistan 2 är en äldre byggnad från sekelskiftet 18-1900 placerad i korsningen
Långgatan 9/ Trädgårdsgatan 6, Bollnäs. Byggnaden har tre våningar exklusive källare
och en total uthyrningsbar area på 1660 m2 (www.gimmel.se).
Figur 2. Placering av fastigheten Gnistan 2 (www.google.se/maps).
4
Figur 3. Situationsplan (Ritning Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
Bottenvåningen består av en restaurang, frisörsalong och fastighetsbyrå. Våning 1
består av två lägenheter och kontor. Den översta våningen består enbart av kontor.
Samtliga kontor i byggnaden står tomma.
Enligt planhandläggaren Mikaela Nilsson (personlig kommunikation, 28 april 2015) är
byggnaden q-märkt i detaljplanen vilket definieras som: ”Värdefull miljö. Ändring av
byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny
bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.” Vidare fanns
ingen information om exakt vad som är q-märkt i byggnaden. Därför antas det att
fasaden är det som är viktigt att bevara eftersom det tidigare gjorts ändringar invändigt.
1.7.1 Ritningar
Den dokumentation som finns gällande planlösningar, sektioner och takritningar på
byggnaden är begränsad. De ritningar som finns är äldre planlösningar och några få
5
ritningar över kontorsdelen och lägenheterna. Efter besök på plats tog beslutet att mäta
upp planlösningen och rita upp nya relationsritningar i Revit.
Figur 4. Ursprunglig planritning.
(Gimmel Fastigheter AB)
6
Figur 5. Ursprunglig planritning för lägenheter våning 1.
(Gimmel Fastigheter AB)
Figur 6. Ursprunglig ritning över kontorsdel våning 2.
(Gimmel Fastigheter AB)
7
1.7.2 Konstruktion
Som tidigare presenterats var ritningsutbudet för byggnaden begränsad och mycket
information var således oklar. Detta ledde till att inventeringen av stommen gjordes på
plats och tillsammans med den information som går att hämta från de befintliga
ritningarna har antaganden gjorts angående hur stommen är uppbyggd och ritats in i en
ny relationsritning.
1.7.3 Befintlig planlösning
I dagsläget ser fördelningen i byggnaden ut på följande sätt:
Entréplanet består av en restaurang och kontorsverksamhet med entréer mot Långgatan.
Första våningen består av två lägenheter och resterande del kontor. Den översta
våningen som är en vindsvåning består av kontor och två mindre rum där ventilation
och förvaringsutrymme finns. Se figur 5 och 6 för planritning. Den översta våningen är
som tidigare presenterats en vindsvåning och där finns stora skillnader i takhöjden. Värt
att nämna är att det är endast den mindre av de två lägenheterna på andra planet som är
bebodd, resten av våningsplan 2 och 3 står tomma.
Figur 7. Relationsritning över våning 1.
(Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
8
Figur 8. Relationsritning över våning 2.
(Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
Efter kommunikation med Marina Stagård, förvaltare Gimmel Fastigheter AB, den 11
maj 2015 utgavs informationen att en del av våning 2 (Rum 124) används som
konferensrum för Gimmel Fastigheter AB och därför inte kan användas till
bostadsplaneringen.
Längs Långgatan har byggnaden två huvudingångar vilka leder in till restaurangen och
Fastighetsbyråns lokaler. En till ingång finns i byggnadens hörn mot korsningen
Långgatan/ Trädgårdsgatan vilken leder ned till en butik i källaren. För att tillgå
lägenheterna finns en ingång längs Trädgårdsgatan där man först måste ta sig igenom en
grind. Intill den entrén finns byggnaden enda trapphus som leder upp till våning två och
tre. För att tillgå kontoren som finns på våning två måste man använda sig av entrén
som finns i grannfastigheten på Långgatan. Från de kontoren har man inte tillgång till
övriga delar av fastigheten. Det finns två nödutgångar i byggnaden. Den ena är belägen
9
på översta våningen och leder ut till grannfastigheten. Den andra är belägen på våning
ett och leder ut till byggnadens innergård.
10
1.7.4 Bilder på byggnad och befintlig verksamhet.
Bilderna nedan visar överskådligt hur byggnaden ser ut och hur den används idag. Alla
bilder är fotograferade av Essa Baabish och Rasmus Sjöström.
Figur 9. Fasad mot Långgatan.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 10. Fasad mot innergård.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
11
Figur 11. Fasad mot Trädgårdsgatan.
Figur 12. Grind, entré till lägenheterna.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 13. Rumsbild i en av lägenheterna.
Figur 14. Korridor till kontor.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
12
1.7.5 Trapphus
Trapphuset är placerat mot innergården vid byggnadens västra del. Entrén till trapphuset
består av en entrédörr som är 100 cm bred och till dörren hör två mindre trappsteg.
Innanför dörren möts man direkt av fyra trappsteg för att ta sig upp till första planet. På
första planet finns trapphuset som leder upp till de övriga våningarna. Denna entré är
inte lämplig för personer med funktionshinder då personer med rullstol eller dålig
rörlighet kan ha problem med att ta sig in.
Figur 15. Bild på Entré till lägenheterna.
Figur 16. Bild på Trappsteg vid entré.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
Figur 17. Trapphus.
(Ritning: Essa Baabish och Rasmus Sjöström)
13
Figur 18. Bild på entréposition.
Figur 19. Bild inifrån entré till lägenheterna.
(Foto: Essa Baabish & Rasmus Sjöström)
1.7.6 Bollnäs stad
Bollnäs är en stad belägen cirka 25 mil norr om Stockholm. I dagsläget bor cirka 26 000
personer i Bollnäs kommun som tillhör Gävleborgs län (www.bollnas.se). I Bollnäs
centrum finns en välbehållen stadskärna med små privata butiker, caféer och
restauranger samtidigt som det finns större butikskedjor. I staden finns ett sjukhus,
gymnasium och en folkhögskola. Behovet av nya lägenheter i Bollnäs är enligt M.
Stagård (personlig kommunikation 11 december 2014), stort och alla övriga lägenheter
som Gimmel fastigheter äger i Bollnäs är uthyrda.
14
2. Metoder
Upplägget i projektet är att Gimmel fastigheter AB har fungerat som beställare och
studenterna Essa Baabish och Rasmus Sjöström arbetat som konsulter.
2.1
Intervjuer
Under projektets gång har möten skett kontinuerligt med Marina Stagård, förvaltare,
Gimmel Fastigheter AB. Under dessa möten har tankar och idéer stämts av och de krav
som Gimmel Fastigheter AB haft på projektet har ställts. Vidare i arbetet ordnades ett
möte med Gävle kommun för att få fördjupad kunskap inom arbetet med q-märkta hus
(se sida 21). Anledningen till att Gävle kommun kontaktades var för att Bollnäs
kommun inte hade tid och samma engagemang som Gävle kommun. Mötet ordnades
också för att kunna ställa frågor som uppstod vid planeringen av den nya planlösningen
med någon som är kunnig inom området. Tanken med mötet var också att få inblick i
hur Gävle kommun ser på tillgänglighetsanpassning av byggnader med kulturhistoriskt
värde och möjligtvis få exempel på hur de gått tillväga i liknande projekt.
Inför mötet formulerades frågor som skulle ställas till Gävle kommun. Följande frågor
formulerades:

Hur ser Gävle Kommun K/Q/q-märkningar2 och hur har de hanterat situationer
där de har behövt ändrat en byggnad med K/Q/q-märkning?

Vad bör tänkas på vid behandling av K/Q/q-märkta byggnader när det gäller
tillgänglighetsanpassning?

Finns det några exempel på K/Q/q-märkta byggnader i Gävle som Gävle
Kommun har ändrat eller byggt om?
2

Hur ser Gävle Kommun på Hisskravet i byggnaden i Bollnäs?

Hur ser Gävle Kommun på rampmöjligheter för K/Q/q-märkta byggnader?
Begreppen K/Q/q-märkningar förklaras i kapitel 3.1 K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning.
15
2.2
Uppmätning
Vid besöken i Bollnäs utfördes en uppmättning av fastigheten. Anledningen till att
uppmätningen gjordes var att det befintliga ritningsutbudet var undermåligt och en ny
relationsritning krävdes. Uppmätningen utfördes med användning av lasermätaren Leica
Disto och tumstock. Resultaten från uppmätningen ritades in i en ny relationsritning i 3d
programmet Revit. Uppmätningen av byggnaden tog längre tid än förväntat då de
ursprungliga ritningarna inte stämde överrens med hur byggnaden ser ut idag.
Projektet fortsatte sedan med arbetet av nya förslag på planlösningar i programmet
Revit. Där låg fokus på att tillgänglighetsanpassa planlösningen och framförallt
hisskravet utreddes.
2.3
Undersökning av regler, krav och lagar
För att kunna utreda de regler och krav som gäller vid ändring av byggnad med
tyngdpunkt på tillgänglighet har BBR, PBL, PBF och Svensk Standard studerats. Vid
beslut om hiss har regler och krav undersökts och jämförts för att se vilken lösning som
går att genomföra.
16
3. Lagar och krav
3.1
K-märkning/ Q-märkning/ q-märkning
Begreppet ”K-märkt hus” är ett alldagligt uttryck för en byggnad som anses ha ett
kulturhistoriskt värde. Det finns dock inte några lagar eller regler angående ”K-märkta
hus”. Att en byggnad fått en ”K-märkning innebär oftast att en antikvarisk myndighet
eller ett museum gjort en bedömning av byggnaden men en sådan värdering innebär inte
heller något lagskydd (www.lansstyrelsen.se).
Däremot när en byggnad är Q- eller q-märkt innebär det att byggnaden är skyddad av
Plan och bygglagen. Med hjälp av PBL kan kommunen i detaljplanen Q- eller q-märka
en byggnad som de anser ha ett kulturhistorik värde. Skillnaderna mellan stora och lilla
Q är att de innebär olika bestämmelser. Stora Q är en bestämmelse om hur ett hus eller
område får användas och innebär att användingen ska vara anpassad till husets
kulturvärden. Enligt Plan och Bygglagens kap.3 § 12, är lilla q en beteckning som
betyder att byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och inte får förvanskas
(www.skelleftea.se). Bestämmelserna varierar mellan kommunerna och liknande
byggnader kan ha olika bestämmelser beroende på vilken kommun den är placerad i
(Lena Boox, personlig kommunikation den 28 april 2015).
I PBL kan följande läsas i kap.8 §10 (2010:900): Ändringar av en byggnad skall utföras
varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska,
kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (2010:900).
Vidare i 12 § PBL står det att ”En byggnad, som är särskilt värdefull från historisk,
kultur-historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett
bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas” (PBL 2010:900).
Om en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde kan det förklaras som ett byggnadsminne och är då skyddat
genom Kulturmiljölagens 3 kap. (www.lansstyrelsen.se) Detta skydd är det starkaste
och mest långtgående skydd som kan fås i Sverige för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Svenska kyrkor byggda innan utgången av år 1939 är per automatik
skyddade av kulturminneslagen, (Åkerlund & Östlund, 2010). Hos länsstyrelsen kan
17
information fås angående vilka byggnadsminnen som finns i respektive län. Hos
länsstyrelsen kan man också få information om vad som är skyddat hos respektive
byggnad som är skyddad av byggnadsminnesförklaringen.
3.2
Tillgänglighetskrav
Boverket ansvarar för regler och lagar om tillgänglighet. Syftet med BBR:s regler om
tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor.
Byggnader, parker, trädgårdar eller andra anläggningar ska kunna användas av personer
som har full rörlighet och personer som har någon form av nedsatt rörlighet. Även
personer med nedsatt syn, hörsel eller andra funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att
använda den byggda miljön. Vid planering av nybyggnation eller ändring av något är
det kommunen som kan berätta vad som är tillåtet och otillåtet att göra, exempelvis i en
detaljplan. För detaljerade uppgifter om vad som får göras i en viss byggnad krävs
undersökning av kommunen. Det är sedan upp till byggherren att se till att reglerna
uppfylls. Politikerna har satt upp ett mål när det gäller funktionshinderspolitiken och
inriktningen för ett samhälle som utformas så att alla kan delta fullt ut oavsett
funktionsnedsättning (BFS 2011:6).
Tillgängligheten i en byggnad kommer att prövas redan i bygglovet. När det gäller
tillgänglighet finns det i PBL både utformningskrav och tekniska egenskapskrav där
utformningskravet är det som prövas i bygglovsansökan (BBR 3:1).
Byggnaden ska vara försedd med minst en ingång som är tillgänglig för passage med
rullstol eller annan hjälputrustning. Gången mellan denna entré och den allmänna vägen
ska vara tillgänglighetsanpassad. Om entrén är belägen över marken och endast trappor
finns, måste en ramp installeras. Denna ramp får högst inneha en lutning på 1:12 men
det rekommenderas en lutning på minst 1:20. (PBL 2010:900. kap 8).
Det som är viktigt att tänka på är att även äldre kulturbyggnader bör göras tillgängliga.
Som tidigare presenterats får inte kulturbyggnader förvanskas, men de får förändras på
ett respektfullt sätt (PBL 2010:900). Har byggnaden ett väldigt stort kulturhistoriskt
värde så kan avsteg från kraven göras.
18
En byggnad med flera plan har krav på att en hiss ska finnas. Det finns i Plan och
byggförordningen 4§ 3 kap. ett utformningskrav med avseende på tillgänglighet och
användbarhet som säger:
4 § Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller annan
lyftanordning. Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss
eller annan lyftanordning om byggnaden har färre en tre våningar. Om bostaden inte kan
nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att
en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av
detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av
en bostad.
Larsson, Milojevic och Petterson (2009) tar i sitt examensarbete upp frågan om
hisskravet och säger att det är en svårbedömd fråga om hiss behövs installeras när en
lägenhet byggs ut till en etagevåning. De skriver att det inte finns någon bestämd gräns
för vilka ändringar som får utföras utan att följdkravet på hiss tillkommer. Såvida
stadsbyggnadskontoret inte anser att följdkrav är befogade är det möjligt att bygga ut en
lägenhet till etagevåning utan att en hiss måste installeras, förutsatt att
grundfunktionerna finns på entréplanet (Larsson, Milojevic & Petterson, 2009).
Enligt BBR ska bostäder vara tillgängliga och användbara. Om bostaden ryms inom ett
plan ska hela bostaden vara tillgänglighetsanpassad enligt avsnitt 3:147 BBR. Minst ett
hygienrum ska vara tillgängligt och hygienrum utöver det har inga tillgänglighetskrav.
Bostäder som går i fler plan har som krav att entréplanet ska vara tillgängligt enligt
avsnitt 3:221, BBR.
I avsnitt 3:22 BBR finns krav på bostadsfunktion och avskiljbarhet. I en bostad ska det
finnas rum eller en avskiljbar del av ett rum för funktionerna sömn, vila, daglig samvaro
och matlagning. Den del som är avskiljbar ska ha fönster mot det fria och den ska kunna
avskiljas med väggar från resten av rummet. Om bostaden är mindre än 55 m2 finns
undantag från det kravet.
19
När bostaden har flera plan är det i avsnitt 3:221 man finner kraven för utformning. Det
ska finnas ett hygienrum på entréplanet och det ska vara tillgängligt och användbart
enligt avsnitt 3:146. De övriga funktionerna har däremot lägre krav än de generella
kraven enligt avsnitt 3:22. Plats för sömn behöver exempelvis inte vara ett eget rum
eller en avskiljbar del, det räcker med en sovalkov. Ett annat exempel på de lägre
kraven i entréplanet är om köket finns på ett annat plan behövs bara enklare
köksfunktioner på entréplanet. Det kan arrangeras i ett litet pentry till exempel.
3.3
Ändring av byggnader
När en byggnad genomgår en ändring ska byggnaden uppfylla ett antal krav. Kraven
gäller även om ändringen inte behöver bygglov eller anmälan (PBL (2010:900) 8 kap. 7
§). Vid ändring av en byggnad ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar och
ändringens omfattning. Ändringen ska utföras varsamt och byggnadens kulturhistoriska
värden ska tas tillvara. Därför kommer kravnivån alltid att fastställas utifrån den
enskilda byggnaden och den aktuella åtgärden.
En ombyggnad är en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och
avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas (PBL (2010:900) 8 kap. 7 §). Kraven vid
ombyggnad ska anpassas utifrån ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.
I PBL (PBL (2010:900) 8 kap. 2, 5 §§) finns det en specialreglering som gör det möjligt
att anpassa och göra avsteg ifrån tillgänglighetskraven vid ändring och ombyggnad. På
Boverket.se kan man läsa en sammanställning av bestämmelserna i PBL (PBL
(2010:900) 8 kap 7 §) och PBF (PBF 2011:338), vilket innebär följande:
”Vid en ändring som inte är en ombyggnad, får man anpassa och göra avsteg från
tillgänglighetskraven med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt
därutöver:

med hänsyn till byggnadens förutsättningar, och

om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning.
Vid ombyggnad, får man anpassa och göra avsteg från tillgänglighetskraven med
hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt därutöver:
20

om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar, och

om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning.” (PBL
2010:900)(PBF 2011:338).
3.4
Utrymningskrav
Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid
brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med
tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög
värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker
plats. (BBR 19).
Ett utrymme där personer vistas mer än tillfälligt ska ha minst två utrymningsvägar. Om
byggnaden har mer än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan.
Utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten räknas som en utrymningsväg
förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Till det eller de
fönster som räknas som utrymningsväg måste det finnas en uppställningsplats
dimensionerad för räddningstjänstens utrustning (BBR 19).
21
4.Möte med Gävle kommun
Den 28 april 2015 genomfördes ett möte med Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle
kommun för att få inblick i vad Gävle kommun har för syn på K-märkta byggnader.
Mötet börjades med att projektet i Bollnäs presenterades där förutsättningar och
projektets mål uppgavs. Därefter ställdes frågan hur Gävle kommun ser på ”K/Q/qmärkningar” och hur de har hanterat situationer när de har behövt ändrat en byggnad
med ”K/Q/q-märkning”.
Boox svarade att de regler som står i exempelvis PBL är oerhört svåra att tolka ”rätt”. I
PBL finns inte några exakta anvisningar på hur mycket man får ändra eller vilka
ändringar som anses förvanskande. Det diskuterades att det är viktigt att veta vad i
byggnaden som ska bevaras. Det kan antingen vara samtliga fasader, någon enstaka
fasad eller en viss byggnadsdel eller konstverk. Boox menade på att det oftast går att
tillgänglighetsanpassa en K/Q/q-märkt byggnad utan att byggnadens karaktär förändras
och att det oftast är den ekonomiska aspekten som är avgörande. Ändringens rimlighet
är mycket avgörande vid dessa situationer. Om tillgänglighetsanpassningen kommer att
innebära för stora åtgärder kan kraven för tillgänglighet minskas.
Boox gav tips på vad som bör tänkas på vid behandling av K/Q/q-märkta byggnader och
tips när det gäller tillgänglighetsanpassning. Det försa man ska tänka på är just vad som
är viktigt att bevara i byggnaden. Efter det gäller det se över ändringens storlek och om
det blir rimliga kostnader och effekter av tillgänglighetsanpassningen. Därefter ska man
vända sig till den kommun som ändringen sker i och de avgör vad som får ändras och
inte. Där kan det vara stor skillnad från kommun till kommun eftersom PBL reglerna är
så pass tolkningsbara.
Boox gav exempel på hur Gävle kommun har arbetat med tillgänglighetsanpassningen i
q-märkta hus i Gävle. Boox nämnde ändringen av en byggnad på Gustavsgatan som
rustades upp till studentbostäder. Tanken var först att hela byggnaden skulle
tillgänglighetsanpassas för att vara lämplig för alla. Efter planeringen kom de fram till
att omfattningen av tillgänglighetsanpassningen skulle bli allt för stor då kostnaderna
och de ändringar som behövdes var orimliga för projektets storlek. Det ställdes även en
22
fråga om hur hon såg på hisskravet i byggnaden i Bollnäs. Boox svar var att eftersom
det är en etagelägenhet kan undantag från hisskravet göras.
En sista fråga ställdes angående om ramper förvanskade byggnader. Boox svarade att
det inte var förvanskande med ramper och att en ramp med enkel demontering är en
riktigt bra lösning.
23
5. Resultat
5.1
Krav
Av det som kan läsas i BBR, PBL, BVL, och PBF innebär de ändringar som kommer att
göras på byggnaden att det blir en ombyggnad. Ändringen som görs i byggnaden blir så
omfattande att det räknas som en ombyggnad. En anledning till att denna ändring
bedöms som ombyggnad är att ändringen liknar en jämförelse med ett exempel på
Boverket.se. Där kan läsas följande:
”En byggnad som till exempel har varit kallställd under en längre period eller drabbats
av en omfattande vattenskada rensas på alla icke bärande ytter- och innerväggar
samtidigt som merparten av de tekniska installationerna byts ut. Byggnadsåtgärdernas
omfattning i kombination med utbytet av tekniska installationer gör att åtgärderna bör
kunna betraktas som ombyggnad.” (PBL (2010:900) och Plan- och byggförordning
(2011:338)).
Detta kommer medföra att kraven i PBL 8 kap. 1 § ska uppfyllas för hela byggnaden
eller om det inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som
påtagligt förnyas genom ombyggnaden (SFS 2010:900). Dessa krav innebär att
byggnaden ska:
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
I denna byggnad ansåg vi att det inte var rimligt att kraven i PBL 8 kap. 1 § ska
uppfyllas för hela byggnaden då det är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens
förutsättningar och ändringens omfattning. Detta för att byggnadens entréplan har en
befintlig restaurang och kontor med entréer som är orimliga att tillgänglighetsanpassa.
Dessa entréer har en brant trappa som skulle innebära en ramp på cirka 12 meter längs
fasaden eller rakt ut i gatan alternativt en lyftplatta som skulle uppta hela entrégången.
Kraven innebär att den del av byggnaden som byggs om kommer behöva
tillgänglighetsanpassas. Ombyggnaden sker i våning 1 och 2 och kommer påverka
24
entrén som är placerad vid innergården eftersom det är enda vägen upp till dessa
våningsplan. Eftersom det tillkommer tre nya lägenheter anser vi att en
tillgänglighetsanpassad entré är befogat. Den nuvarande entrén som beskrivits tidigare
är otillgänglig för personer med funktionshinder och behöver ändras.
I slutändan när det gäller beslut av denna sort har den gällande kommunen mycket att
säga till om och kan vara den som tar det avgörande beslutet. Vi har varit i kontakt med
Bollnäs kommun men Bollnäs kommun valde att inte uttala sig om några alternativ i
detta fall.
5.1.1 Hisskrav och entré
Det har framkommit efter utredning av de lagar som berör ombyggnaden att hisskravet
går att förbise. Detta grundat på att lagarna säger, om byggnaden har färre än tre
våningar ska den vara projekterad och utförd, så att hiss eller annan lyftanordning
senare kan installeras utan svårighet (BBR 22, 3:124). Krav för hissen presenteras
längre ned i rapporten.
Byggnaden i detta projekt har tre våningar men den översta våningen är ett etageplan
och då räknas byggnaden som två våningar (www.traguiden.se).
Enligt L. Boox (personlig kommunikation, 6 maj 2015), behövs inte hiss i byggnaden
om det översta planet är etagevåning men det ska vara enkelt att vid senare tillfälle
installera hiss eller annan lyftanordning.
Samtidigt som hisskravet går att förbise behövs ändå entrén tillgänglighetsanpassas
enligt de lagar och regler som finns. Som beskrivet tidigare i rapporten krävs det att
minst en ingång är anpassad för passage med rullstol eller annan hjälpanordning (SFS
2010: 900). Detta leder till att den entré som finns i dagsläget måste byggas om helt.
Alltså den måste rivas så att höjdskillnad inte finns eller så måste ramp med maximal
lutning 1:12 finnas (SFS 2010:900). Ett alternativ är att installera en hiss som fungerar
som entré och går upp till våning ett. På så sätt skulle kraven för tillgänglighet
tillgodoses samtidigt som det inte behövs göras en ombyggnad av det befintliga
trapphuset. En hiss skulle också öka fastighetens värde och trivseln bland hyresgästerna
(Larsson, Milojevic & Petterson, 2009).
25
Vid utrymning från en flerplansfastighet har det också visat sig ge en lägre
utrymningstid vid användandet av hiss, främst för äldre personer och personer med
nedsatt rörlighet (Koo, J., Yong, S. K., Byung-In, K. & Christensen, K. M, 2013) (Proulx,
1995) (Craighead, 2009). Kuligowski (2003) menar också att hissen underlättar vid
utrymning och tar även upp att hissen hjälper räddningstjänsten i sitt arbete vid
utrymningssituationer. Det finns ett samband i Klothes (1993) studie som visar att ju högre
byggnaden är, desto mer tid sparar man vid användandet av hiss jämfört med användandet
av trappor.
Problemet med denna entré ligger i att precis innanför dörren möts man av fyra
trappsteg till innan man befinner sig på entréplanet. Alternativt river man bort golvet på
entréplanet i trapphuset och förlänger trappan ända ned. En ramp behövs då för att ta sig
in genom dörren. Detta innebär att väl innanför dörren befinner man sig på entréplanet i
trapphuset och har fri gång fram till trappan börjar. Problemet som uppstår då är att den
befintliga dörren som leder in till kontoret till vänster om entrédörren får en
höjdskillnad ned till golvet.
5.1.2 Hissens förutsättningar
Grundkravet för hiss finns reglerat i 3kap. 4§ och 18§ PBF där det står att byggnader
med fler än två våningar ska ha hiss eller en lyftanordning för att uppfylla kravet på
tillgängligheten. Samtidigt som det står att hiss eller lyftanordning inte behövs i
byggnader med färre än tre våningar.
Det står även att byggnader som innehåller lägenheter som inte nås från marken ska
vara projekterade så att en hiss eller lyftanordning ska kunna installeras i efterhand utan
några svårigheter (3 och 18 §§ PBF).
För att hissen ska uppfylla kraven för tillgängligheten måste hissen kunna rymma en
person med rullstol och en medhjälpare. Hissen ska utformas så att en person med
nedsatt rörelseförmåga eller någon annat funktionshinder kan använda den självständigt
(Svensson, 2012).
Hisschaktet ska bestå av väggar och tak som är brand- och ljudisolerade. Hisschaktet
kan begränsas i en egen brandcell, den kan även placeras i samma brandcell som
trapphuset. (BFS 2011:12)
26
Krav och regler ställs även på själva hissen av Sveriges riksdag enligt nedan:
I byggnader skall hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr
eller annat skydd mot schaktväggen förses med en skylt som varnar för risken att
klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen. (SFS 2010:900).
I byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler skall hissar som är avsedda för
persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen förses
med korgdörr eller annat lämpligt skydd i korgöppningen. (SFS 2010:900).
I denna byggnad tas hänsyn till kraven som ställs ovan vid val av hiss. Hissen som är
projekterat att installeras uppfyller de kraven som nämns ovan. Hissen är en A5000 hiss
av Cibes, den är en kostnadseffektiv plattformshiss som har enligt leverantören en enkel
elinstallation med låga drift- och underhållskostnader (www.cibes.com).
Prisförslag för denna typ av hiss är cirka 160 000 kr inklusive installation och moms
enligt L. Gustafsson, försäljare Cibes, (personlig kommunikation 30 april 2015).
Projekteringen kommer att ske enligt följande, hissen ska installeras i bottenvåningen
och ska ta sig upp till första våningen. Installationsutrymmet för hissen kommer vara
placerat under hissen där det tar upp så lite utrymme som möjligt.
5.2
Planförslag
Planförslagen har grundat sig på de krav som Gimmel Fastigheter AB ställde och de
lagar och krav som ställs på bostadsutformningen i BBR, samt har byggnadens karaktär
och värdefulla byggnadsdelar tagits tillvara. Dessa lagar och krav har presenterats
tidigare i rapporten under avsnitt 4 Lagar och krav. Kravet om att grundfunktionerna
(matlagning, hygienrum, vila/söm), skulle finnas på entréplanet utgjorde grunden för
utformningen av lägenheterna. (BBR: 22 avsnitt 3:221.)
Det har tagits fram två lösningar när det gäller trapphuset. Den ena innebär installation
av hiss och trapphuset får en renovering men blir kvar. Den andra innebär
tillgänglighetsanpassning av den nuvarande entrén och trappen byggs om med möjlighet
för en trapphiss. I övrigt är planlösningen den samma för båda förslagen.
27
Planförslaget resulterade i sex lägenheter varav fem blev etagelägenheter och en mindre
studentlägenhet. Anledningen till att etagelägenheter byggs i detta fall är dels för att
man kommer undan med hisskravet i byggnaden samtidigt som vindsplanet lämpar sig
för enstaka rum, exempelvis sovrum. Detta för att de befintliga fönstren ger lite
ljusinsläpp och nya håltagningar för fönster inte kan göras då byggnaden är q-märkt.
De nya planlösningarna utfördes med strävan att bevara de befintliga väggarna för att
minska kostnaderna som uppkommer för rivningsarbetet och uppförandet av nya
väggar. Toaletter och kök placerades nära varandra för att minimera kostnaderna för nya
ledningar och installationer. Fönstrens position har påverkat planlösningen då dessa
inte fick byta position eller tillkomma nya fönster.
Vid utformningen av planförslagen har boken Bygg ikapp 2013 använts som underlag
för att utreda de krav som ställs på bostadsutformningen. Exempelvis bredd på
korridorer, mått på toaletter, hissmått etc.
Renderingar har utförts i Revit och Lumion. Dessa bifogas längst ned i rapporten i
bilaga A.
Figur 20. Ny planlösning våning 1. Med hiss.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
28
Figur 21. Ny planlösning våning 2.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
Figur 22. Ny planlösning våning 1. Utan hiss.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
29
Figur 23. Hisslösning bottenplan.
(Rasmus Sjöström & Essa Baabish)
30
5.2.1 Trappor
De trappor som förbinder våningarna i varje lägenhet blev spiraltrappor. Valet av
spiraltrappor grundade sig på att de upptog minimalt med plats. Spiraltrapporna passade
även in estetiskt och var ett prisvärt alternativ. Ett möjligt val av spiraltrappa hittades på
www.bygghemma.se. Spiraltrappa Fontanot Magia 50 vit är enligt leverantören en
enkel, bekväm och säker spiraltrappa och kostar med den takhöjd som finns i
byggnaden 17.195kr per trappa. Totalpriset för trapporna exklusive
håltagningskostnader blir då 85.975kr.
Figur 24. Exempel på spiraltrappa.
(www.bygghemma.se)
5.2.3Utrymning
Kraven som ställdes på utrymningen i byggnaden har tillgodosetts. Detta genom att
utrymningsvägar finns på varje plan, antingen genom dörr eller fönster. Korridorerna är
mer än 0.9 meter breda vilket uppfyller kraven på bredd (BFS 2011:6). Brandvarnare
installeras i varje bostad på alla plan. Detta rekommenderas av Brandskyddsföreningen
(www.brandskyddsföreningen.se).
31
6. Diskussion
Efter undersökning och fördjupning i de lagar som berörde detta projekt har det
framkommit funderingar och synpunkter på en del lagar och krav. Framförallt är det de
tolkningsbara lagarna och kraven som väcker tankar och funderingar. Hur ska man
egentligen tolka en lag som säger att det ska tas hänsyn till ändringens storlek? Var går
gränsen mellan stor och liten ändring? Detta problem bekräftas även av Lena Boox,
kommunantikvarie på Gävle kommun, som säger att det är oerhört svårt att tolka
reglerna i exempelvis PBL ”rätt”.
Det har även uppkommit funderingar kring en del lagar då de tycks motsäga varandra.
Exempelvis i detta fall då det ska finnas minst en tillgänglig entré till entréplanet men
det enda som finns där är ett trapphus. Då det inte finns något krav på hiss, hindras en
person med rullstol eller liknande hjälpmedel från att ta sig upp från entreplanet. Samma
princip när det gäller tillgänglighetsanpassning av bostäderna i detta fall. Första planet
av etagelägenheterna ska vara tillgänglighetsanpassade enligt lag, men för att komma
till lägenheterna måste man gå via en trappa. Hisskravet finns inte då byggnaden har
färre än tre plan.
I detta projekt har det framkommit hur planlösningen kan komma att påverka
hisskravet. Vid beslutet att bygga etagelägenheter gick det att förbise hisskravet men att
en projektering för någon form av lyftanordning krävs. Hade byggnaden haft en våning
till eller om lägenheterna hade delats upp i olika plan hade hisskravet varit befogat.
Utrymningsvägarna löste sig och problemen på förhand visade sig vara enkla att lösa.
Utrymningen i det övre etagplanet löstes genom utrymning via fönster eller trappan ner
till entréplanet och vidare ut i trapphuset.
Totalkostnaden för ombyggnaden anses rimlig då en eventuell hiss kostade cirka
160 000kr och priset för etagetrapporna blev 85 975kr. Sedan tillkommer kostnader för
rivningsarbete, nybyggnationer och installationer. Totalkostnaden anses rimlig då de sex
lägenheterna kommer generera hyresinkomster som i dagsläget inte finns och på så sätt
blir det en vinstgivande affär i längden för Gimmel Fastigheter AB.
32
Att det handlar om en q-märkt fastighet spelar roll när det gäller vad man får – och inte
får göra vid ombyggnad. Men efter samtal med Lena Boox, kommunantikvarie på
Gävle kommun, och vidare undersökning i BBR och PBL ska det inte stå i vägen för en
tillgänglighetsanpassning av byggnaden.
I detta fall hade det varit intressant att höra vad kommunen har för åsikter kring
ombyggnaden i fastigheten. Kommunen har mycket att säga till om när det gäller
ombyggnationer som sker och kan agera som beslutsfattare om det får genomföras eller
inte. Därför kan det enligt L. Boox (personlig kommunikation, 28 april 2015), bli
skillnader i liknande fall beroende på vilken kommun man befinner sig i.
33
7. Slutsats
Detta arbete har behandlat frågeställningar kring ombyggnad av en kulturhistorisk
byggnad. En frågeställning behandlar hur kulturhistoriska byggnader påverkar
ombyggnadsmöjligheterna. Slutsatsen är att ombyggnaden utgår från varje enskild
byggnad och tar hänsyn till byggnadens förutsättningar. Det ska tas hänsyn till gällande
lagar och regler.
Tillgängligheten i samband med ombyggnation av kulturhistoriska byggnader har
undersökts i detta arbete. Slutsatsen där är att i de allra flesta fall går det att hitta en
lösning som fungerar både kultur- och tillgänglighetsmässigt, problemet ligger ofta i
den ekonomiska aspekten.
Arbetets största fråga behandlade hur hisskravet i denna byggnad kommer att fungera.
Slutsatsen är att i detta fall då det blir etagevåning högst upp räknas antalet våningar i
byggnaden som två. Detta resulterar i att det inte behövs installation av hiss men att det
ska projekteras för en enkel installation av hiss vid senare behov.
Syftet med detta arbete var även att framställa planförslag åt Gimmel Fastigheter AB.
Detta har uppfyllts och stämts av med M. Stagård förvaltare Gimmel Fastigheter AB.
34
8. Referenser
BBR 19. Boverkets författningssamling. Hämtad 2015-05-06 från
https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2011-26-BBR19.pdf
BFS 2011:6 Boverkets författningssamling. Hämtad 2015-05-05 från
https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-6-BBR18.pdf
BFS 2015:3. Boverkets byggregler. Hämtad 2015-05-08 från
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
BFS 2015:3. Brandskydd. Hämtad 2015-05-10 från http://www.boverket.se/sv/lag-ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
BFS 2012:11. Hissar och motordrivna anordningar. Hämtad 2015-05-08 från
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-patillsynsomraden/hissar-och-andra-motordrivna-anordningar/ .
Blomberg, I. (1991). Varsam ombyggnad: Hinder och möjligheter. Stockholm: Statens
råd för byggnadsforskning.
Bonvalet, C. & Ogg, J. (2007). Ageing in inner cities. International Journal of Ageing and
Later Life, 2(2), 61-90. doi:10.3384/ijal.1652-8670.072261
Boverket. (2015). 5:3 Möjligheten till utrymning vid brand. Hämtad 2015-05-13, från
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-5/53-mojlighet-tillutrymning-vid-brand/
Boverket. (2008). Regler för byggande: Konsekvensutredning. Hämtad från
http://www.boverket.se/contentassets/c91463a36c5244bfb9312a1735f9d8bd/konsekven
sutredning_bbr_15_3_8.pdf.
Boverket (2015). Tillgänglighet. Hämtad 2015-04-21, från
http://www.boverket.se/tillganglighet/
Boverket. (2015). 3:1 Tillgänglighet och användbarhet förpersoner med nedsatt rörelse
eller orienteringsförmåga. Hämtad 2015-05-13, från http://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/bbr/avsnitt-3/3-1-tillganglighet-och-anvandbarhet-for-personer-mednedsatt-rorelse-eller-orienteringsformaga/
Brandskyddsföreningen (2015). Brandvarnare. Hämtad 2015-05-17, från
http://www.brandskyddsforeningen.se/i-hemmet/brandvarnare
Bygg hemma (2015). Spiraltrappa Fontanot Magia 50 Vit. Hämtad 2015-05-15 från
http://www.bygghemma.se/inomhus/inredning/trappor/spiraltrappor/spiraltrappafontanot-magia-50-vit/p-344184-344192
Cibes (2015). Ritningar. Hämtad 2015-05-01, från
http://cibesliftdesign.com/sv/ritningar/
35
Craighead, G. (2009). Residential and Apartment Buildings. High-Rise Security and Fire
Life Safety, 3, 551-581. doi:10.1016/B978-1-85617-555-5.00011-0
Klothe, J. H. (1993). A Method for Calculation of Elevator Evacuation Time. Journal of
Fire Protection Engineering, 5 (3), 83-95. doi:10.1177/104239159300500301
Koo, J., Yong, S. K., Byung-In, K. & Christensen, K. M. (2013). A comparative study
of evacuation strategies for people with disabilities in high-rise building evacuation.
Expert Systems with Applications, 40, 408-417. doi:10.1016/j.eswa.2012.07.017
Larsson, C., Milojevic, S. & Pettersson, M. (2009). Bygga bostäder på vinden- ett
hållbart alternativ? (Examensarbete). Högskolan i Jönköping. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:241035/FULLTEXT01.pdf
Länsstyrelsen (2015). Vad är K-märkt? Hämtad 2015-05-15 från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddadbebyggelse/k-markt/Pages/default.aspx
PBL. 2010:900 Plan- och bygglag. Hämtad 2015-05-08 från
(http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/krav-pabyggnadsverk-tomter-mm/andring-av-byggnader/exempel---krav-vid-andring/).
PBF 2011:338 Plan- och byggförordning. Hämtad 2015-05-08 från
(http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/krav-pabyggnadsverk-tomter-mm/andring-av-byggnader/exempel---krav-vid-andring/).
Proulx. G. (1995).Evacuation Time and Movement in Apartment Buildings. Fire safety
journal, 24, 229-246. doi:10.1016/0379-7112(95)00023-M
Skellefteå Kommun. (2015). Skydd och bidrag. Hämtad 2015-05-13, från
http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=97495
Svensson, E (2012). Bygg i kapp; För ökad tillgänglighet och användbarhet för
personer med funktionsnedsättning. Stockholm AB Svensk Byggtjänst.
Träguiden (2015). Hiss. Hämtad 2015-05-03, från
http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/byggsystem/installationer/hiss/
Åkerlund, J & Östlund, J (2010). Utredning av processen för belysningsdesign i
kulturmiljöer. (Examensarbete). Högskolan i Jönköping. Tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:357493/FULLTEXT01.pdf
36
Bilagor
Bilaga A- Renderingar.
Bilaga B- Ritningar.
37
Bilaga A
Rendering av en lägenhet på entréplan.
Våning 1
Bilden visar placering av renderingen ovan.
38
Bilaga A
Rendering av en lägenhet på Våning 2.
Våning 2
Bilden visar placering av renderingen ovan.
39
Bilaga B- Ritningar.
40
RITNINGSFÖRTECKNING
UPPDRAG
Gimmel Fastigheter AB
Ombyggnation av Gnistan 2
FÖRSLAGSHANDLING
Ritningsnummer
A1-40.1-10
A1-40.1-20
A1-40.3-01
A2-40.1-10
A2-40.1-20
A3-40.1-10
A3-40.1-20
A4-40.1-10
A4-40.1-20
A4-40.1-30
A4-40.2-01
A4-40.3-01
Bet
Ritningens innehåll
Relationsritning Plan1
Relationsritning Plan2
Relationsritning Fasadritning
Rivningsritning Plan1
Rivningsritning Plan2
Förslagsritning 1 Plan1
Förslagsritning 1 Plan2
Förslagsritning 2 Bottenvåning
Förslagsritning 2 Plan1
Förslagsritning 2 Plan2
Förslagsritning 2 Sektionsritning
Förslagsritning 2 Fasadritning
Format
Skala
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
BH90
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
1:100
ANTAL BLAD
1
UPPDRAG NR.
BLAD NR.
1
HANDLÄGGARE
D.C.
DATUM
SENASTE ÄNDRING
Ritningsdatum
Ändringsdatum
2015-04-17 2015-05-20
LÅNGGATAN
?
KONTOR
19.5 m²
?
KONTOR
11.0 m²
?
HALL
12.5 m²
TRÄGÅRDSGATAN
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
?
SOVRUM
26.0 m²
2015-05-20 12:51:13
?
VARDAGSRUM
47.5 m²
?
ARBETSRUM
21.0 m²
?
WC
3.5 m²
?
KÖK
15.5 m²
?
HALL
6.0 m²
?
KLK.
1.5 m²
?
VARDAGSRUM
13.0 m²
1
Plan 1
?
KLK.
5.0 m²
?
HALL
3.0 m²
?
BADRUM
4.0 m²
?
HALL
9.0 m²
?
KÖK
13.5 m²
?
KONTOR
11.5 m²
?
KONTOR
8.0 m²
?
KONTOR
11.5 m²
?
KONTOR
11.0 m²
UP
?
SOVRUM
10.0 m²
PRELIMINÄRHANDLING
BET
1 : 100
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Gnistan 2
Relationsritning
Plan1
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A1-40.1-10
1:100
ÄNDR BET
LÅNGGATAN
?
WC
7.5 m²
2015-05-20 12:52:33
TRÄGÅRDSGATAN
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
?
KONTOR
22.0 m²
?
KONTOR
20.5 m²
?
KONTOR
21.0 m²
1
Plan 2
1 : 100
?
KONTOR
16.5 m²
?
KONTOR
8.5 m²
?
KONTOR
15.5 m²
?
KONTOR
9.0 m²
?
KONTOR
21.0 m²
?
HALL
4.0 m²
?
WC
6.0 m²
?
HALL
34.0 m²
?
FÖRRÅD
11.0 m²
?
KONFERANSRUM
27.5 m²
?
KONTOR
17.5 m²
?
INSTALLATIONSRUM
8.5 m²
?
TRAPPHUS
21.5 m²
UP
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Gnistan 2
Relationsritning
Plan2
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A1-40.1-20
1:100
ÄNDR BET
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Originalritning.rvt
6/17/2015 5:15:10 PM
1
Fasad mot Nordväst
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
05/13/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Gnistan 2
Relationsritning
FASAD
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A1-40.3-01
1:100
ÄNDR BET
FÖRKLARING:
LÅNGGATAN
DÖRR SOM RIVES
VÄGGAR SOM RIVES
6/17/2015 5:31:01 PM
INREDNING SOM RIVES
TRÄGÅRDSGATAN
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Rivningsplan.rvt
INREDNING SOM RIVES
?
KÖK
15.5 m²
?
KONTOR
77.5 m²
UP
?
SOVRUM
143.5 m²
1
Plan 1
PRELIMINÄRHANDLING
BET
1 : 100
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Rivningsritning
Plan1
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A2-40.1-10
1:100
ÄNDR BET
FÖRKLARING:
LÅNGGATAN
DÖRR SOM RIVES
VÄGGAR SOM RIVES
6/17/2015 5:31:47 PM
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Rivningsplan.rvt
TRÄGÅRDSGATAN
?
KONTOR
156.5 m²
?
KONTOR
43.0 m²
?
HALL
4.0 m²
?
WC
6.0 m²
?
FÖRRÅD
11.0 m²
?
KONFERANSRUM
27.5 m²
1
Plan 2
?
INSTALLATIONSRUM
8.5 m²
?
TRAPPHUS
21.5 m²
UP
PRELIMINÄRHANDLING
1 : 100
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Rivningsritning
Plan2
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A2-40.1-20
1:100
ÄNDR BET
FÖRKLARING:
LÅNGGATAN
UP
NY DÖRR
UP
?
Lägenhet 3
43.0 m²
?
Lägenhet 4
36.5 m²
BEFINTLIG DÖRR
UP
6/17/2015 5:55:37 PM
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Förslag 1.rvt
TRÄGÅRDSGATAN
?
Lägenhet 2
41.0 m²
UP
?
Lägenhet 1
15.5 m²
?
WC
4.0 m²
?
WC
5.0 m²
NY VÄGG
?
Korridor / Hall
36.5 m²
?
WC
5.0 m²
BEFINTLIG VÄGG
?
WC
5.0 m²
?
Lägenhet 5
24.5 m²
?
WC
5.0 m²
?
WC
3.5 m²
UP
?
Lägenhet 6
21.0 m²
UP
1
Plan 1
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 1
Plan1
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A3-40.1-10
1:100
ÄNDR BET
LÅNGGATAN
UP
UP
?
Lägenhet 2
15.5 m²
FÖRKLARING:
TRÄGÅRDSGATAN
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Förslag 1.rvt
6/17/2015 5:56:40 PM
?
WC
4.0 m²
?
Lägenhet 3
38.5 m²
UP
?
WC
4.5 m²
1
BEFINTLIG VÄGG
?
WC
4.5 m²
?
WC
6.0 m²
125
Korridor / Hall
21.5 m²
?
GIMMEL, KONFERANSRUM
27.5 m²
BEFINTLIG DÖRR
UP
?
Lägenhet 2
28.5 m²
116
Lägenhet 1
21.5 m²
NY DÖRR
?
Lägenhet 4
45.0 m²
124
Förråd
11.0 m²
?
WC
2.5 m²
?
Lägenhet 5
21.0 m²
NY VÄGG
123
Ventillation
8.5 m²
UP
UP
Plan 2
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 1
Plan2
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A3-40.1-20
1:100
ÄNDR BET
LÅNGGATAN
Sektion 1
A4-40.2-01
BESKRIVNING:
2015-05-20 13:03:30
TRÄGÅRDSGATAN
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Förslag 2.rvt
ENTRÉ TRAPPA
Sektion 3 TRAPPHUS
A4-40.2-01
Sektion 2
A4-40.2-01
1
Bottenplan
PRELIMINÄRHANDLING
1 : 100
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
05/15/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 2
Bottenvåning
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A4-40.1-10
1:100
ÄNDR BET
FÖRKLARING:
LÅNGGATAN
Sektion 3 TRAPPHUS
A4-40.2-01
Sektion 1
A4-40.2-01
UP
HISS
UP
?
Lägenhet 3
43.0 m²
TRÄGÅRDSGATAN
?
Lägenhet 2
41.0 m²
UP
?
Lägenhet 1
15.5 m²
?
Lägenhet 4
36.5 m²
NY DÖRR
UP
?
WC
4.0 m²
?
WC
5.0 m²
?
WC
5.0 m²
BEFINTLIG DÖRR
?
WC
5.0 m²
?
Korridor / Hall
43.5 m²
BEFINTLIG VÄGG
?
Lägenhet 5
24.5 m²
?
WC
5.0 m²
NY VÄGG
?
WC
3.5 m²
UP
?
Lägenhet 6
21.0 m²
?
Lägenhet 1
23.5 m²
6/17/2015 5:25:15 PM
H:\examensarbetet\Förslag 2.rvt
Sektion 2
A4-40.2-01
1
Plan 1
PRELIMINÄRHANDLING
1 : 100
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 2
Plan1
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A4-40.1-20
1:100
ÄNDR BET
FÖRKLARING:
LÅNGGATAN
Sektion 3 TRAPPHUS
A4-40.2-01
Sektion 1
A4-40.2-01
UP
NY DÖRR
UP
?
Lägenhet 4
45.0 m²
?
Lägenhet 2
15.5 m²
?
Lägenhet 2
28.5 m²
TRÄGÅRDSGATAN
UP
116
Lägenhet 1
21.5 m²
?
WC
4.5 m²
125
Korridor / Hall
21.5 m²
?
GIMMEL, KONFERANSRUM
27.5 m²
BEFINTLIG VÄGG
?
WC
4.5 m²
124
Förråd
11.0 m²
UP
?
WC
4.0 m²
?
Lägenhet 3
38.5 m²
?
WC
6.0 m²
BEFINTLIG DÖRR
?
WC
2.5 m²
NY VÄGG
?
Lägenhet 5
21.0 m²
123
Ventillation
8.5 m²
UP
UP
6/17/2015 5:27:17 PM
H:\examensarbetet\Förslag 2.rvt
Sektion 2
A4-40.2-01
1
Plan 2
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
04/27/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 2
Plan2
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A4-40.1-30
1:100
ÄNDR BET
3100
300
2700
\\hig-ad\personal\homes\examensarbetet\Förslag 2.rvt
2015-05-20 13:07:21
1
Sektion 1
2
1 : 100
Sektion 2
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
3
Sektion 3 TRAPPHUS
1 : 100
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
05/13/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 2
Sektion
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A4-40.2-01
1:100
ÄNDR BET
H:\examensarbetet\Förslag 2.rvt
6/17/2015 5:17:34 PM
1
Fasad mot Nordväst
1 : 100
PRELIMINÄRHANDLING
BET
ANT
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
Gimmel Fastigheter AB
RITAD/KONSTR AV
HANDLÄGGARE
E.B. & R.S. D.C.
ORT/DATUM
05/13/15
ANSVARIG
UPPDRAGS.NR
Ombyggnation av Gnistan 2
Ritningsförslag 2
FASAD
SKALA
KOD/TYP/POS
RITNINGSNUMMER
A4-40.3-01
1:100
ÄNDR BET