1. No category

Jätteek Kloster
Norra Salen – naturvärden
Hepatica
Alvesta
2014
Projektsansvarig: Alvesta kommun/Bo Blomkvist
Författare: Per Darell, Hepatica
Foto: Per Darell
Rapport 2014. Utgör bilaga 11 i Projektet: Gör Salen mer tillgänglig.
Rev. 2015-04-20
LONA-projekt: Gör Salen mer tillgänglig
2(33)
Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................... 5
Uppdraget ............................................................................................ 5
Metodik ............................................................................................... 5
Området ............................................................................................... 6
Bakgrund ................................................................................................. 7
1. Vattenstånd ...................................................................................... 8
2. Näringshalt ...................................................................................... 8
3. Salens reglering ............................................................................... 9
Resultat ...................................................................................................... 10
A. Östra Salen ....................................................................................... 10
1. Gamla strandzonen – ekarna ......................................................... 12
2. Strandskogen – klibbal och björk .................................................. 14
3. Videsnåren – gråvide ..................................................................... 16
4. Bäcken ........................................................................................... 18
5. Vattenstranden ............................................................................... 20
B. Nuvarande parkområde..................................................................... 21
C. Kloster .............................................................................................. 24
1. Ekskogen ....................................................................................... 26
2. Strandskogen ................................................................................. 27
3. Fågelfaunan ................................................................................... 29
Främmande invasivarter och trädgårdsrymlingar ................................. 30
Sammanfattning och slutsats ..................................................................... 32
Källor ......................................................................................................... 33
3(33)
Bilagor:
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9
Bilaga 10
Strandskogars ekologiska tjänster. Rödlistekategorier
AHA-metoden
Fågelinventering linjetaxering
Fågelinventering tabell
Fågelinventering karta
Svampinventering Öarna och halvön
Svampinventering Kloster
Trädinventering Östra Salen, epifyter och tickor
Ekinventering Kloster
Kärlväxtinventering
4(33)
Inledning
Uppdraget
Norra Salen utgör ett tätortsnära strandområde i Alvesta centralort. I
samband med LONA-projektet ”Gör Salen mer tillgängligt” har
naturvärden i området undersökts under 2014. Inventeringsområdets
omfattning är markerat på karta (se nedan).
Ett förslag på promenadslinga har tagits fram vid östra stranden för
att visa på de natur- och kulturvärden som finns i området.
Vattenstranden i norra Salen ingick inte i uppdraget förutom en översiktlig
inventering av fågellivet i sjöns norra del.
Värdefulla strukturer och värdekärnor har undersökts och beskrivits. Mer
ingående undersökning har gjorts av träd, fåglar, kärlväxter, mossor och
svampar.
För att utveckla de naturvärden som inventeringen gav, ges förslag på
skötselinriktning för de olika områdena. Förslagen är ställda utifrån att
höja naturvärdena, främst ur biologisk synpunkt och för människors
upplevelse av naturen. I vissa fall kan det finnas konkurrerande intressen,
både allmänna och enskilda. De beskrivs inte i denna rapport. Rapporten
utgör ett underlag för framtida skötsel för de områden som kommunen är
ansvarig och som underlag för dialog med andra markägare. Rapporten
kan också fungera som underlag vid kommunal fysisk planering där
avvägning ska ske gentemot andra intressen.
Metodik
Fågelfaunan har inventerats med linjetaxering (se karta) men också genom
strövinventering (resultat se bilaga Fåglar). Besöken har skett vintertid,
häckningstid och sommartid 2014. Komplettering har skett muntligt med
Bror Johansson, Kloster och med artportalen. Växter har inventerats under
växtsäsong, vår och sommar 2014 (se bilaga ”Kärlväxter nordöstra
Salen”). Svampinventering har skett under höst 2013 och 2014 och har
huvudsakligen utförts av Annchristin Nyström (se bilaga ”Svampar i
Klosterområdet”). Ekinventering (se bilaga) genomfördes i Klosterområdet
under november 2014 enligt AHA-metoden (Sörensson, 2008). Större träd
i nordöstra området mättes upp, bohål och epifyter antecknades (se bilaga
”Träd nordöstra Salen och öarna”).
5(33)
Området
Det avgränsade området består av:
A. Östra Salen
B. Nuvarande parkområde mellan ”kärleksbron” och reningsverket/Kloster
C. Kloster
6(33)
Norra Salens strandområden är i olika grad påverkade av mänsklig
aktivitet. Sjön Salen är reglerad och sänktes med 1,09 m under 1930-talet.
Sjöarealen var före sänkningen 2060 ha och blev efter sänkningen 1800 ha.
Vattenståndsamplituden har efter sänkningen varit så stor som 2,3 m
(Sänkta och utdikade sjöar i Kronobergs län 1981). Strandskogarna
svämmas över under vinterhalvåret. Norra delen av Salen är mycket grund
mellan 1 – 2 m. Vidare har vattnets kvalitet påverkats av antropogena
utsläpp från KLS (Kronobergs läns slakterier), jordbruk via Lekarydsån,
Skaddeån och avlopp- och dagvatten från samhället. I parkområdet och
området längs järnvägen är den naturliga strandvegetationen till största
delen borttagen. Parkområdet består till stora delar av öppna gräsytor med
enstaka träd. Fri utveckling har det varit på tre små öar, vid kärleksbron
och en liten halvö som uppstod i samband med järnvägsbygget.
Öar utanför Kloster
Bakgrund
Det undersökta området är en del av Salens vidsträckta sumpskogar som
främst består av björkblandad alsumpskog och videbuskage. Den största
alsumpskogen på 20 ha ligger i södra delen av Salen. På Salens östra sida
är strandskogarna relativt sammanhängande. På västra sidan bryts
strandskogen dels av mindre områden som betas och dels av
fritidsbebyggelse. Delar av alsumpskogarna är avverkade. Vid extremt
nederbördsrika år dör en del av strandskogen, vilket troligen skedde 2004
(se Fjärranalys på skador utmed vattendrag och sjöar, 2013).
Det undersökta området i östra Salen är inte stort men naturvärdet för
ekarna i området stiger avsevärt om man betraktar det som en förlängning
av den angränsande fastigheten Engaholms synnerligen värdefulla
ekbestånd. På motsvarande sätt stiger strandskogens och videbuskagets
värde när man betraktar det som en del av hela Salens strandskogar.
7(33)
Naturvärdet sjunker snabbt då områden fragmenteras och minskar i
storlek. Mindre hackspett behöver exempelvis 40 ha äldre lövdominerad
skog inom ett område på upp till 200 ha. Revirets storlek ökar med
lövskogens splittring.
Vegetationen vid Salens stränder bestäms av främst tre faktorer:
1. Vattnets variation i vattenstånd, flöde och isförhållanden
2. Näringshalten
3. Salens reglering
1. Vattenstånd
Miljön vid Salens stränder formas av vattnets variation av vattenstånd,
flöde och isförhållanden. På vinterhalvåret kan vattnet stiga upp till den
gamla strandvallen, på den östra sidan inte långt från vägen drygt 50 m
från stranden. Det översvämmade området kan vid kyla då vara isbelagt.
Denna naturliga störning gynnar arter som klarar tillfällig vattendränkning
och sedimentation. Klibbal, björk, viden är de trädslag som dominerar
växtligheten. Flertalet kärlväxter är högväxta och näringsgynnade som
vass, jättegröe, älgört, svärdslilja och besksöta (lian). En mosaik skapas
beroende på hur länge och hur djupt vattnet svämmar över.
Videsnår nordöstra Salen februari 2014
2. Näringshalt
Substratet för växtligheten är näringsrikt på grund av mängden rikt
organiskt material från lövfällning, sedimentation från översvämning och
från antropogena utsläpp via bäckar och diken. Detta ger en tät
undervegetation av vide, olvon, häckspirea. Den senare är en
park/trädgårdsflykting som täcker stora områden och skapar
ogenomträngliga snår. Kärlväxtfloran är till större delen högväxt på grund
8(33)
av den rikliga näringen och den fuktiga miljön. Exempel på växter som
gynnas av näringsrikedomen är vass, storgröe, svärdslilja, jättebalsamin,
pipdån, älgört och brännässla.
3. Salens reglering
Då Salen är reglerad är vattenståndsförändringarna inte naturliga. Det
innebär bland annat att vattenståndet inte är så lågt och lågt länge nog för
att bara, öppna stränder skall uppstå. Sand och grusstränder i Salen
förekommer därför knappast alls och växter och djur som hör till den
miljön saknas. Jämför med Stråken som har stora vattenståndsändringar
och där det växer hårklomossa och lågvuxna strandväxter.
9(33)
Resultat
Nedan redovisas resultatet från de tre områdena som denna rapport berör.
Områdena är:
A. Östra Salen
B. Nuvarande parkområde mellan pumpstationen, ”kärleksbron”
och reningsverket/Kloster
C. Kloster
A. Östra Salen
Området Östra Salen har delats in i fem delområden:
1.
2.
3.
4.
5.
Gamla strandzonen och ekarna
Strandskogen – klibbal och björk
Videsnåren – gråvide
Bäcken
Vattenstranden
Se karta nästa sida.
10(33)
11(33)
Landstranden
1. Gamla strandzonen – ekarna
Ovanför den gamla strandlinjen är marken relativt torr och här domineras
trädskiktet av ek, asp och hägg. Sälg, rönn och björk förekommer också.
Särskilt skyddsvärda är två jätteekar, den ena är 460 och den andra är 350
cm i omkrets. Den största eken har lavar som är signalarter som rostfläck
och sotlav. Den andra har en signalart sotlav. Av 34 noterade ekar var 26%
i spannet 2-3 m och 68% mellan 1-2 m i omkrets. Att området haft relativt
fri utveckling och begränsat bete från älg har medfört en god föryngring av
ek. Unga plantor i olika åldrar förekommer. Tidigare gallringar har lämnat
dessa ekar. Angränsande fastighet är Engaholm, som har ett stort antal
skyddsvärda ekar. Värdet av ekarna på kommunens mark blir extra stort då
man ser det som del av ett större ekbestånd tillsammans med Engaholms. I
området finns några relativt grova döda ekar. Även grova döda grenar på
de två största ekarna är värdefulla för insekter.
Ekområdet har en fin vårflora med framförallt vitsippor, men också
trubbhagtorn, hägg, harsyra, tibast, grönvit nattviol, ormbär, gökärt och
liljekonvalj. Våren är den årstid då området är som vackrast.
Endast få marksvampar påträffades. På död ved fanns flera svampar bland
annat lackticka fanns på en eklåga, fnösketicka på björk och franstagging
på en nedfallen gren.
Fåglar som iakttogs var spillkråka, större hackspett, ringduva, koltrast,
nötväcka, svarthätta, grönsångare och grönfink.
Skötselinriktning: Målsättning är att öka antalet jätteekar. Med syfte att
hindra beskuggning frihuggs de största ekarna försiktigt. Vårfloran gynnas
då också. Röjning vid stigen. Spara olvon och hagtorn. Viktigt att bevara
variation av trädslag och att skogen förblir flerskiktad.
Intressanta arter
Ek
Rostfläck
Sotlav
Grå skärelav
Gulpudrad
spiklav
Krusig ulota
Franstagging
Quercus robur
Arthonia vinosa
Cyphelium inquinans
Schismatomma pericleum
Calicium adspersum
Ulota crispa
Steccherinum fimbriatum
kommentar
2 jätteekar
signalart
signalart
rödlistad NT
signalart
signalart
mindre allmän
Signalart = arter som indikerar miljöer med höga naturvärden
Rödlistekategorier
RE = försvunnen
VU = Sårbar
CR = akut hotad
NT = missgynnad (nära hotad)
EN = starkt hotad
DD = kunskapsbrist
12(33)
Sotlav
Jätteek 460 cm i omkrets
Vårflora med vitsippor
13(33)
Franstagging på död gren på marken
2. Strandskogen – klibbal och björk
Området mellan ekarna och videsnåren översvämmas i olika grad.
Trädskiktet är flerskiktat (innehåller buskskikt, yngre och äldre träd),
relativt glest och domineras av björk och klibbal med inslag av sälg. Det är
troligt att flertalet av träden etablerades efter sjösänkningarna. Många är
högvuxna och relativt grova. Den grövsta klibbalen har omkretsen 185 cm
och många ligger över 150 cm. Området är gallrat i olika omgångar och
mängden död ved är därför relativt liten i flera delar av området.
Översvämningarna under vinterhalvåret leder till att en del träd dör. Björkoch alhögstubbar finns utspritt i området. Fnösketicka är vanligt på björk
och alticka på al. Buskskiktet är väl utvecklat då träden står ganska glest.
Vanligt är pors, krypvide, bindvide, häckspirea, ungplantor av björk, sälg,
ek och al.
Epifytfloran är i regel ganska fattig på klibbal i våra trakter. Den relativt
höga åldern på alarna har emellertid lett till att de hunnit samla på sig
epifyter som till exempel hjälmfrullania, strimhättemossa och
kopparglansmossa.
Angränsande till den gamla strandlinjen och ekområdet är ett stort
majbräkenkärr som sträcker sig fram till bäcken. Ett stort område med
häckspirea finns nedom bäcken.
I ett stort lägre parti där vattnet tränger in på vintern är det ett vassbälte.
På de något torrare partierna förekommer gles gräsväxt med inslag av örter
som ängsvädd, vitsippa, harsyra, blodrot och klockpyrola.
På de våtare partierna dominerar älgört, jättegröe, svärdslilja,
jättebalsamin, och kärrsilja. Ett intressant inslag är tre lianväxter. Besksöta
är en potatisväxt som kan bli upp till 2 m lång. Den slingrar sig upp
vasstrån, häckspirea och älgört. Humle finns det rikligt av i södra delen på
gränsen mot och en bit in på Engaholms marker. Troligen en
trädgårdsflykting. Där finns också den tredje lianen, kaprifol.
14(33)
Stjärtmes trivs bäst i fuktiga löv- och blandskogar med rik
undervegetation, särskilt längs sjöstränder och sumpiga skogar och med
inslag av döda och döende träd. Stjärtmesen lever huvudsakligen av
insekter och spindlar. Den lägger inte upp förråd. Vintertid är den därför
beroende strandskogarnas insekter.
Vintertid är området mycket viktigt för flera fågelarter som provianterar på
den rikliga frötillgången som finns på de stora klibbalarna och i vassarna.
Vintern 2013/14 iakttogs gärdsmyg, grönfink, nötväcka, stora flockar av
stjärtmesar, steglits, ordinära meståg, gråsiskor, grönsiskor och domherrar.
Skötselinriktning: Målsättning är att blandskogen skall vara flerskiktad
med klibbal närmast stranden, björk, sälg, ek och hägg i övrigt och
med ett artrikt buskskikt. Öppna ytor kan skapas där förutsättningar
finns för intressant markflora och kring promenadslingan. Inslaget av
torrträd, högstubbar och lågor skall öka.
Intressanta arter
Stjärtmes
Steglits
Rostfläck
Krusig ulota
Aegithalos caudatus
Carduelis carduelis
Arthonia vinosa
Ulota crispa
kommentar
Bern/Bonnkonventionen
Bern/Bonnkonventionen
signalart
signalart
BONNKONVENTIONEN
FN:s Konvention om skydd av flyttande vilda
djur, antogs 1979 och reglerar skydd av flyttande
vilda djur.
BERNKONVENTIONEN
Europarådets Konvention om skydd av
europeiska vilda djur och växter samt deras
naturliga miljö̈, antogs 1979 och reglerar skyddet
av europeiska vilda djur och växter och deras
naturliga miljö
Steglits
15(33)
Spår av spillkråka som letat efter larver i klibbal
Flerskiktad skog ger möjlighet för icke-hålbyggande
fåglar att bygga sig ett bo. Troligt svarthättebo en
halv meter över marken.
Grov allåga
Allövbagge
3. Videsnåren – gråvide
Längs med hela stranden finns täta snår av gråvide och jolster avbrutet
med öppna partier här och var. Sett till hela Salen är videsnåren här och
vid Kloster de mest väl utvecklade och har stort naturvärde.
Gråvideområdet är ca 25 m brett och står vinterhalvåret under vatten. Detta
är en extrem miljö med perioder av anaeroba förhållanden, iserosion under
vinterhalvåret och barmark under större delen av sommaren (glest med
kärlväxter). Marken täcks till stor del främst av skedmossa men också en
del spjutmossa. Gråvidet hindrar erosion av strandkanten och vid
översvämning ansamlas humus och annat från sjövattnet. Där ljuset
16(33)
kommer in förekommer främst jättegröe och tuvtåtel, men också kabbeleka
och veketåg. Gråvidet utsätts här för västliga vindar och för med sig
mossporer vilket gör epifytfloran är intressant. Här fanns de vanliga
strimhättemossa, krusig ulota men också rödtandad hätttemossa och
kustkrusmossa. Rödtandad hättemossa var tidigare rödlistad men har
etablerat sig i västra Sverige. I våra trakter och österut har den endast
noterats en gång tidigare (i Uppland). Detta är alltså ett högst ovanligt
fynd! Kustsnurrmossa som förekom på en sälg är också ett ovanligt fynd i
våra trakter.
Det är gott om död ved, klenved av vide, grövre av klibbal och sälg (som
här och var finns bland videt).
På en klibbal förekom signalarten kantarellmussling. På sälg fanns
kuddticka och sälgticka samt på en sälgstubbe rökticka. På gråvide
fanns tegelticka som är mindre allmän.
Sävsångare och rödhake förekom allmänt. Hackspettar besökte de grövre
träden, klibbal och sälg.
Viden och sälg har stor betydelse som födokälla tidigt på våren för flera
insektsgrupper, kanske främst vildbin. De kan då ta del av den rika pollenoch nektarproduktionen. En grupp, växtsteklar, använder
svampinfekterade döda grenar som resurs. Insekterna infekterar själva
veden med svampen. Larverna är en viktig föda för hackspettar.
Skötselinriktning: Fri utveckling undantagandes rastplats. Videsnåren
utgör också ett störningsskydd för fågellivet i sjön.
Intressanta arter
Tegelticka
Kantarellmussling
Rödtandad
hättemossa
Kustsnurrmossa
Rökticka
Kommentar
Daedaleopsis confragosa mindre allmän
Signalart
Plicaturopsis crispa
Orthotrichum pulchellum
Dicranoweisia cirrata
Bjerkandera fumosa, cfr
Rödtandad hättemossa på gråvide
mycket ovanlig, västlig
Västlig
Indikerar höga naturvärden 1
Närbild på Rödtandad hättemossa (foto Ulf
Jansson)
1
Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar och
myxomyceter. Artdatabanken, SLU
17(33)
Eldticka på sälg
Vargmjölk
Vår i videsnåren
4. Bäcken
Vatten kommer från ”åsen” och bostadsområdet öster om området och
bildar en bäck som så småningom svämmar över i en liten sänka. Bäcken
övergår först till ett majbräkenkärr sedan till ett träsk med vass och
häckspirea. Den rinner således inte ända ut i Salen. På liknande sätt
kommer vatten från Engaholms åkrar och bildar ett utbrett sankt område.
Vattnet från dessa vattendrag är mycket näringsrikt. Tidigt på våren finner
man en del lägre växter som bäckveronika, bäckbräsma, revsmörblomma
18(33)
och kärrviol. Ganska snart tar högväxta arter över som jättebalsamin,
älgört, brännässla. Jättebalsamin täcker stora områden just i de våta
områden där bäckarna slutar. Vid bäcken växer ormbunken strutbräken
och rikligt med olvon.
Skötselinriktning: Målsättning är att få bort jättebalsamin och häckspirea,
så att den ”naturliga” floran framträder bättre: olvon, majbräken, älgört,
kabbeleka, bäckveronika och kärrviol.
Höstbild vid bäcken. Majbräken, vass och i bakgrunden snår av häckspirea
Olvon
Kabbeleka
19(33)
Bäckveronika
Majbräken
Svärdslilja
5. Vattenstranden
Vass, kaveldun och jättegröe var de dominerande arterna på
vattenstranden. Något parti med skogssäv fanns. I övrigt förekom topplösa,
strandklo, sprängört, fackelblomster och vasstarr. Norra Salen är ju mycket
grund och näckrosor förekom i större delen.
20(33)
B. Nuvarande parkområde
Mellan pumpstationen, ”kärleksbron” och reningsverket
Norra Salen sedd från östra sidan
Ett promenadstråk finns nu längs med stranden från pumphuset till
reningsverket. Området är parkmiljö längs stranden med vägar och
strövstigar. Gräsmattor dominerar med enstaka knäckepilar, björkar och
planterade rhododendron. Emellertid har det varit ”fri” utveckling på
”Öarna och halvön”.
Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med
eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora
naturvärden främst för svampar och insekter. Vattenstranden dominerades
av vass, kaveldun, flaskstarr och jättegröe. Här fanns också sprängört,
kråkklöver, förgätmigej och fackelblomster.
Stora vide- och vassbälten finns längs vägen till Kloster/reningsverket. Här
förekom rörsångare, sävsångare och törnsångare rikligt. Påtagligt inslag i
parkmiljön var stort antal gräsänder och kanadagäss. De senare kunde
uppgå till ett 50-tal och har ökat de senaste två åren. Ett par grågäss
iakttogs under häckningssäsong. Tillfälligt uppehåller sig under vintrarna
häger, knipa, salskrake, storskrake och rörhöna. I år, 2014, iakttogs
drillsnäppa vid två tillfällen varav ett par i lämplig häckningsbiotop i april.
Vidare noterades mindre strandpipare i juni. Skrattmås, fiskmås och
gråtrut förekommer en stor del av året. Fiskgjuse ses då och då
födosökande. Vid ett par tillfällen har skäggdopping iakttagits i västra
viken. Häckfåglar var svartvit flugsnappare, stare, sädesärla, törnsångare,
rörsångare och sävsparv. På en konstgjord ”ö” häckade 3 par fisktärnor. I
övrigt i sjön noterades då och då skarv, skäggdopping och knipa.
21(33)
Salskrake vid Lekarydåns mynning
Tegelticka
Knäckepil med fågelbon
Den ena ön vid kärleksbron
22(33)
Öarna svämmas över under vinterhalvåret och står perioder helt under
vatten, vilket leder till att träd dör och mycket död ved skapas.
Naturvärden på ”Öarna och halvön” är främst knutna till ett varierat
trädskikt med mycket död ved av knäckepil, klibbal, sälg och björk. I
hålrum i högstubbarna på öarna häckade bland annat stare och kaja. Flera
trädsvampar, främst tickor som eldticka och tegelticka fanns på död ved.
Vid öarna noterades också ängsbräsma.
På halvön fanns flera olika trädslag som knäckepil, skogsalm, lönn, asp,
sälg, klibbal och oxel. Några svampar som noterades var kantarellmusling,
tegelticka, ochratagging och eldtickor på knäckepil. Här var mycket död
ved och många träd med bohål. Bland annat häckade här svartvit
flugsnappare och trädgårdssångare.
Skötselinriktning: Målsättning är att behålla och förbättra fågellivet i den
befintliga parkmiljön. Någon mer konstgjord ö skulle kunna locka fler
tärnor eller skrattmåsar att häcka. En större sandstrand skulle gynna
flyttfåglar. I huvudsak fri utveckling på öarna och halvön. Varierande
skötsel på gräsytor. Små buskområden med olvon och vildrosor kan
komplettera de nuvarande rododendronpartierna. Plantering av
körsbärs/fågelbär som blommar vackert på våren. Kaprifol kan planteras
mot staketet på olika ställen längs vägen mot Kloster.
Intressanta arter
Drillsnäppa
Salskrake
Gråtrut
Stare
Rörhöna
Alm
Kantarellmussling
Ochratagging
Tegelticka
Guldlockmossa
Stor hättemossa
kommentar
rödlistad NT
Actitis hypoleucos
rödlistad NT
Mergellus albellus
rödlistad NT
Larus argentatus
häckning
Sturnus vulgaris
mindre allmän
Gallinula chloropus
rödlistad VU
Ulmus glabra
signalart
Plicaturopsis crispa
Steccerinum ochraceum ovanlig
Daedaleopsis confragosa mindre allmän
Homalothecium sericeum signalart
mindre allmän
Orthotrichum lyellii
23(33)
C. Kloster
Kloster ligger på en rullstensås, Benestadsåsen. Fornfynd, gravfält och
boplatser från stenåldern visar på tidig mänsklig aktivitet. Vid boplatsen,
”Hallanäset”, har det gjorts fynd av flinta, härdar och kokgropar. På
åshöjden finns ett gravfält med stensättningar beväxt med ekar. På en karta
från 1786 (Värendsbygder 2000) ser man att själva åsryggen var betesmark
glest bevuxen med ekar (det är möjligt att några av de äldsta ekarna idag är
från den här tiden). På slänten ner mot sjön Salen var ängsmark. Inga åkrar
är angivna. Åkrar förekom vid gamla Benestads by och vid Benestads
herrgård längre söderut. Vid Klosterområdet förekom ingen bebyggelse
innan Klosters röstskola anlades 1914. Nuvarande Hallanäset tillkom
under 1940-talet. Namnet Kloster kommer från Klosters röstskola (Karl
August Nygren-Kloster) som utbildade operasångare i början på 1900talet. Skådespelare som Jarl Kulle och Holger Löwenadler hörde till
besökarna. 1952 brändes Kloster ned i ett pyromandåd.
Då sjön Salen sänktes på 1930-talet gjorde man en kanal av Skaddeån som
passerar reningsverket idag och mynnar i Klosters norra del. Sänkningen
innebar att en ny biotop uppstod som tillsammans med delar av den
tidigare ängsmarken nu bildar en strandskog främst bestående av gråvide,
klibbal och björk men också en del ek, asp och tall.
Stigen vid Kloster
24(33)
Området Kloster har delats in i tre delområden:
1. Ekskogen
2. Strandskogen
3. Fågelfaunan (aktuellt för hela Kloster-området).
25(33)
1. Ekskogen
På åsen är ek och hassel dominerande trädslag med inslag av björk och
gran. För att bedöma naturvärdet hos ekarna undersöktes 230 ekar med en
metod framtagen av Mikael Sörensson (2008). (AHA-metoden se bilaga).
Metoden ger möjlighet att bedöma sannolikheten för förekomster av
framför allt rödlistade insekter i enskilda träd. Den är också värdefull för
att bedöma intressanta svampar, lavar och fåglar. En liknande metod har
framtagits av Skogsstyrelsen ”Inventering av jätteekar” (1999) för hela
skogsbestånd.
Med en träddiameter över 1 m klassas trädet som jätteek. Vi mätte alla
ekar med omkrets över 100 cm. Vi bedömde förekomst av bar ved,
håligheter, grenhål, savflöde, tickor och svampar. Antalet jätteekar var 13
stycken. Fyra stycken hade en omkrets över 4 meter. Några av träden fick
hög poäng, se tabell i bilaga. Tre av jätteekarna fick högsta poäng.
Omkrets cm
>314
250-314
200-250
150-200
100-150
Antal ekar
13
42
67
59
48
Svampfloran på åsen är artrik, vad gäller såväl träd- som marklevande
svampar. Ovanliga arter här var korallticka, oxtungsvamp, rutig rottryffel,
ringmusseron, Crepidotus cesati (svenskt namn saknas) och
mjölgråskivling. På jätteeken på omslaget växer rikligt med fällmossa.
Skötselinriktning: Målsättning är att antalet jätteekar skall bestå eller
öka. De mycket stora naturvärdena måste få ett ändamålsenligt skydd.
Jätteekarna frihuggs försiktigt i ett område som sträcker sig från
stammen och 5 meter utanför de yttersta grenarna. Övriga ekar kan
stå med varierande skuggighet (vissa rödlistade arter uppträder på ek
i skuggig miljö). Buskskikt med hassel gynnas. Aspområdet får
utvecklas fritt.
26(33)
Jätteek med oxtungsvamp och korallticka
Intressanta arter
Oxtungsvamp
Korallticka
Saknas namn
Saknas namn
Rutig rottryffel
Ringmusseron
Mjölgråskivling
Sotlav
Rostfläck
Fällmossa
Jätteek med stort hålrum
kommentar
rödlistad NT
Fistulina hepatica
rödlistad NT
Grifola frondosa
ovanlig
Crepidotus cesati
Chlorophyllim olivieri sällsynt
Scleroderma areolatum ovanlig
Tricholoma cingulatum sällsynt
sällsynt
Lyophyllum rancidum
signalart
Cyphelium inquinans
signalart
Arthonia vinosa
Antitrichia curtipendula signalart
2. Strandskogen
Strandskogen är en smal remsa vid åsen mot Salen. Längst ut är det främst
gråvide och jolster med inslag av sälg. Mellan videt och åsen finns björk,
sälg, klibbal, rönn, asp, knäckepil och någon gran och ek. Biotopen har
stora naturvärden. Strandskogen svämmas över och en del av träden dör
och det blir mycket död ved. På träden och veden förekommer en rad olika
svampar. Ovanliga svampar var trollhand, tegelticka, tvåfärgsticka,
kantarellmussling, naftalinskinn, ullmussling och ringmussling. Vid
Klosterbyggnaderna nära ån förekom rikligt med kaprifol.
Mindre hackspetten häckade här 2014 och är som regel sitt revir trogen år
efter år. Området i Kloster och omgivningarna i norra Salen är ett eldorado
27(33)
för mindre hackspetten. Man kunde se spår av dess letande efter insekter
på många stammar. Den hittar larver av långhorningar mm i och under
bark på döda lövträdsgrenar.
Den häckar i murkna lövträdsstammar eller stubbar oftast i klibbal och
björk. Den hittar också larver i ädla lövträd och asp som också finns i
Kloster. Relativt grova aspar förekom i ett litet bestånd strax väster om
Klosterbyggnaderna. Mindre hackspetten missgynnas av gallring i
lövskogar och täta strandskogar, alkärr samt borttagande av murkna träd
och grenar.
Tillsammans med strandskogen (inklusive videsnåren) på östra sidan av
Salen är dessa strandskogar de mest utvecklade i hela Salen och har
mycket stora naturvärden.
Strandskogen har utvecklats relativt fritt under lång tid sedan sänkningen.
Värdefulla strukturer har då skapats med stor variation av trädslag, ålder
och mycket död ved och en mosaik av täta snår och luckor.
Skötselinriktning: De mycket stora värdena såväl för fåglar (se nedan) som
för svamp bevaras bäst genom fri utveckling. Min bedömning av området
är att dess naturvärden väl motiverar ett skydd i form av kommunalt
reservat inklusive delar av ekskogen. Intressant vore också att restaurera
delar av Klosters kulturlämningar i reservatet.
Intressanta arter
Trollhand
Tegelticka
Kantarellmussling
Ullmussling
Naftalinskinn
Tvåfärgsticka
Ringmussling
Krusig ulota
Trollhand
Hypocreopsis lichenoides
Daedaleopsis confragosa
Plicaturopsis crispa
Hohenbuehelia fluxilis
Scytinostroma portentosum
Gloeoporus dichrous
Pleurotus dryinus
Ulota crispa
kommentar
ovanlig
ovanlig
signalart
ovanlig
ovanlig
ovanlig
ovanlig
signalart
Spår av födosök från mindre
hackspett
28(33)
Kantarellmussling
Sälgticka
Blek ostronmussling
3. Fågelfaunan
Fågelfaunan i Kloster är rik med flera häckande fåglar: turkduva,
törnsångare, lövsångare, rörsångare, sävsångare, härmsångare, ärtsångare
(årsviss, dock ej noterad 2014), stare, sparvhök, entita, gök, svartvit
flugsnappare, stjärtmes, näktergal, rosenfink (nästan varje år men ej
noterad 2014), forsärla, mindre hackspett, stjärtmes, stenknäck, kattuggla
(ej 2014), sävsparv, skrattmås, spillkråka, drillsnäppa (på öarna utanför),
knipa och morkulla. Tillfälligt har iakttagits; mindre flugsnappare (1990),
kungsfiskare (1990, 1969), gräshoppsångare, skäggdopping. Vintertid har
havsörn varit stationär flera år. Kompletterande källa för observationerna
på Kloster är Bror Johansson, Ekhagen, Benestad.
29(33)
Forsärla (Foto taget vid Husebyån)
Intressanta fågelarter
Drillsnäppa
Kungsfiskare
Rosenfink
Mindre hackspett
Mindre flugsnappare
Havsörn
Gräshoppsångare
Turkduva
Forsärla
kommentar
NT
Actitis hypoleucos
VU
Alcedo atthis
VU
Carpodacus erythrinus
NT
Dendrocopus minor
NT
Ficedula parva
NT
Haliaeetus albicilla
NT
Locustella naevia
NT
Streptopelia decaoto
ovanlig
Motacilla cinerea
Främmande invasivarter och trädgårdsrymlingar
Främmande invasiva arter kan vara bekymmersamma då de konkurrerar ut
de naturligt förekommande växterna. De bildar ofta monokulturer som de i
området förekommande bestånden av jättebalsamin, häckspirea, parkslide
och jättegröe. De tre förstnämnda är förmodligen trädgårdsrymlingar.
Trädgårdsavfall, ökat strandnära byggande, placerande av jordmassor med
okänt innehåll innebär en ökad risk för främmande växter i strandnära
miljö. Andra troliga trädgårdsrymlingar som påträffats i området är
kaprifol, humle, strutbräken. En intressant växt är murgröna som
påträffades på gamla ekar i södra delen av Kloster. De är möjligen
planterade och har en ganska hög ålder.
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, kommer från Kashmir, Himalaya,
via engelsk import till Kew Garden i England och har sedan via trädgårdar
spridit sig i Europa. Den förekommer till och med på hyggen idag. Den
saknar här konkurrerande arter och predatorer. Jättebalsaminen utsöndrar
växthämmande ämnen som ung vilket ökar dess konkurrensförmåga. Den
30(33)
är ettårig och blir upp till 2,5 m hög på någon månad och skuggar som
vuxen ut de ursprungliga växterna. Dessutom har den rikligt med nektar
och lockar till sig insekter som annars kunde pollinera andra växter.
Fackelblomster exempelvis som finns i området får då färre besök och
pollineras då inte lika mycket. Solitära bin med flera insekter som
använder fackelblomster kan då påverkas negativt (Andersson 2014).
Humle med honkottar
Jättebalsamin
31(33)
Sammanfattning och slutsats
Det inventerade området i norra Salen på båda sidorna av parkområdet har
stora naturkvaliteter som rymmer värdefull biologisk mångfald men också
goda rekreationsmöjligheter. Fågellivet och den stora artrikedomen för
svamp i Klosters strandskogar visar på att naturvärdena är av mycket hög
klass. Klosterområdet på Benestadsåsen är upplevelsemässigt mycket
spännande. Dess ekar och sjöutsikten över Salen bidrar starkt till dess
estetiska karaktär. Biologiskt har ekarna mycket stora naturvärden.
Min bedömning är att Klosterområdet har så stora natur- och kulturvärden
att stor försiktighet måste iakttas vid ändrad markanvändning. Anläggande
av promenadslingor och eventuellt fågeltorn måste ske med minsta möjliga
ingrepp. Eftersom området ytmässigt är litet, tål det inte nybyggnation utan
att naturvärdena avsevärt försämras. Något av Klostertidens miljö skulle
kunna återskapas om någon byggnad renoveras (akut!) och en del av
lämningarna framhävs.
Strandskogarna i norra Salen har stora naturvärden med stor variation av
trädslag, mycket rikligt med död ved och stor artrikedom av svampar.
Fågellivet var mycket artrikt särskilt vid strandskogarna vid Kloster.
Strandskogen har utvecklats relativt fritt sedan sänkningen av Salen.
Värdefulla strukturer har då skapats med stor variation av trädslag, ålder
och mycket död ved och en mosaik av täta snår och luckor. Värdena kan
bestå om strandskogarna i huvudsak också i framtiden har fortsatt fri
utveckling så att de förblir flerskiktade. Mängden med död ved bör
dock på sikt öka i östra delens strandskogar.
Ekområdena har mycket stora naturvärden, med stort antal jätteekar.
Föryngring av ek är god på den östra sidan. Ekområdet på Kloster har
värdefull svampflora. Inventeringen enligt AHA-metoden ger en prognos
som pekat på värdefull insektsfauna.
Jätteekarna är naturvårdsträd men särskilt även de 42 som också är
över 250 cm måste behandlas varsamt ur naturvårdssynpunkt.
Olyckligtvis avverkades 11 stora ekar på en tomt under den senaste 10
årsperioden. Det är viktigt att informera om hur ekarna skall skötas då en
stor del av dem står på privat mark. Stora ekar är ljusälskande och
beskuggning bör förhindras genom försiktig frihuggning. Spridda ekar i
olika åldersklasser bör lämnas som framtida ”evighetsträd” i anslutning till
nuvarande jätteträd.
I östra delen förekom stora områden med främmande invasivarter som
häckspirea och jättebalsamin. De är ursprungligen trädgårdsflyktingar.
Trädgårdsavfall måste tas om hand bättre och inte slängas så att de kan
spridas i naturen.
32(33)
Källor
Andersson, Ö. 2014. Jättebalsaminen sprider sig i tätortsnära natur. Svensk
botanisk tidskrift 108:6.
Benestads byamän och hembygdsförening. 2000. Benestads by under
1900-talet del I. Värendsbygder. Norra Allbo Hembygdsförenings årskrift.
Bror Johansson, Benestad Ekhagen 1, 342 90 Alvesta
Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar
och myxomyceter. Artdatabanken, SLU
Nygren, Åke 1971. Klosters Röstskola, några minnesanteckningar,
Värendsbygder. Norra Allbo Hembygdsförenings årskrift.
Annchristin Nyström, Borlanda, 363 33 Rottne
Fjärranalys av skador utmed vattendrag och sjöar i södra och västra
Sverige. Red Bjelke, U. Och Jönsson, C. 2013: ArtDatabanken
Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar
och myxomyceter. Artdatabanken, SLU
Sänkta och utdikade sjöar i Kronobergs län. 1981. Länsstyrelsen i
Kronobergs län
Sörensson, Mikael. 2008 Entomologisk tidskrift 129, s 81-90. AHAmetoden
33(33)
Bilaga 1
Strandskogars ekologiska tjänster
Reglerar kemiska sammansättningen i sötvatten.
Reglerar vattenflödet i vattendraget. Skydd mot översvämning.
Växtligheten hindrar erosion av jord
Bildar jord och binder näringsämnen
Binder organiskt material genom produktion av biomassa
Lagring och återanvändning av organiskt material
Lagrar och återanvänder näringsämnen
Lagrar och återanvänder mänskligt avfall. Renar vattendragen
Flytt- och kläckningslokaler för djurarter #
Vandringsvägar för djur och växter
Bidrar till biologisk mångfald med sina speciella arter
#Sommartid gynnar den rika insektsfaunan häckning i strandzonen. De
flesta hackspettarter föredrar lövträd för bobygge. Detta gör strandskogarna
till viktiga biotoper eftersom andelen lövträd i omgivande skog har minskat
betydligt under de sista decenniernas intensiva kalhyggesbruk.
Signalart = arter som indikerar miljöer med höga naturvärden
Rödlistekategorier=
RE = försvunnen
CR = akut hotad
EN = starkt hotad
VU = Sårbar
NT = missgynnad (nära hotad)
DD = kunskapsbrist
1(1)
Bilaga 2
AHA-metoden
AHA-metoden är till för att bedöma naturvärden hos träd i parkmiljöer (Sörensson, 2008).
Egenskaper som gör träden viktiga för rödlistade vedlevande insekter bedöms och därefter
klassificeras träden enligt en bestämningsnyckel. Träden kan ges poäng efter vilken klass de
tillhör och poängen kan användas för att jämföra naturvärden mellan olika trädbestånd. (
AHA = Avslöja Hotade park- och Alléträd)
Kategori
Klass I
Klass II
Poäng
10
5
Klass III
1
Klass IV
Klass R
0
R
Definition
Minst två av egenskaperna under klass II
Minst fyra av egenskaperna under klass III eller ett av följande
karaktäristika:
- Stor eller medelstor stamhålighet
- Ett eller flera större grenhål
- Stort savflöde (mer än 10 cm eller längre)
- Omfattande svamppåväxt
- Stort parti exponerad ved (3 kdm eller mer)
- Grövre murken högstubbe (över 40 cm diameter)
Minst två av följande karaktäristika:
- Liten och grund, begynnande stamhålighet
- Ett eller flera mindre grenhål
- Litet savflöde (mindre än 10 cm långt)
- Liten svamppåväxt
- Litet parti exponerad ved (mindre än 3 kdm)
- Jätteträd (över 1 m diameter)
Unga, friska träd
Resursträd. Gamla, friska träd som inom några decennier troligen
kommer att uppfylla kriterierna för klass I, II eller III.
Bilaga 3
Fågelinventering Norra Salen, Alvesta
Under våren 2014 besöktes norra Salen vid 11 punkter. Ibland gjordes
besöken endast på ena sidan (östra eller västra) av Salen. Besöken är
fördelade över tiden från januari till om och med juni. Tidpunkterna har
varierat. Vid två junitillfällen har besöket gjorts mellan kl 2200-2300.
Iakttagelser har summerats i bifogade tabell. Ruttens koordinater se
nedan.
Preliminär sammanfattning av fågelobservationer och tidigare
fynd av intressanta arter.
1. Område Östra Salen
Ovanför den gamla strandlinjen finns rikligt med ek men också
en del asp. Sjön sänktes drygt 1 m på 1930-talet. Den sänkta
stranddelen består av
a) ett område med främst björk, klibbal och sälg. Rikligt med
död ved.
b) närmast stranden ett område med gråvidesnår.
c) utanför gråvidet är det vass, storgröe, vasstarr och i mindre
mängd sprängört och topplösa. Men det finns också ett litet
område (några meter brett) med skogssäv vid
6305904/0473556.
d) utanför vassen följer vit och gul näckros.
Under vinterhalvåret uppehåller sig i området flockar av
gråsiska, grönsiska, steglits, domherre, blåmes, stjärtmes,
talgoxe, grönfink, nötväcka, gärdsmyg och nötskrika. Området är
mycket rikt på frön av olika slag, framför allt alkottefrön men
också frön i strandvegetationen. Ett par morkullor iakttogs tidigt
under våren. Större hackspett, spillkråka och troligen mindre
hackspett förekommer i området som är mycket rikt på död ved
av klibbal, björk och sälg. Följande fåglar häckar sannolikt i
området: blåmes, talgoxe, stjärtmes, rödhake, björktrast,
koltrast, taltrast, svarthätta, lövsångare, gransångare,
trädgårdssångare, grönsångare, bofink, domherre, morkulla,
större hackspett. Spillkråka gör besök men häckning är inte
konstaterad.
I ”vassarna” har häger iakttagits flera gånger. Sävsparv och
rörsångare häckar troligen. Närmare Engaholm (söderut)
iakttogs under flera år brun kärrhök (men är inte observerad de
senaste två åren) och rördrom hördes 2011.
1(3)
Bilaga 3
2. Nordligaste delen med öarna, ”halvön” och vägen längs med
järnvägen
Större delen av området är parkmiljö med vägar och strövstigar .
Gräsmattor dominerar med enstaka pilar, björkar och
planterade rhododendron. ”Öarna och halvön” har mycket död
ved där bland annat stare häckar. I vikarnas ”vassar” dominerar
vass, kaveldun och storgröe. Då vattnet är grunt finns stora
områden med gul och vit näckros.
Påtagligt inslag i parkmiljön är stort antal gräsänder och
kanadagäss. De senare kan uppgå till ett 50-tal och har ökat de
senaste två åren. I par grågäss har också iakttagits under
häckningssäsong. Tillfälligt uppehåller sig under vintrarna
häger, knipa, salskrake, storskrake och rörhöna. I år iakttogs
drillsnäppa i februari men också ett par i lämplig
häckningsbiotop i april. Vidare noterades mindre strandpipare i
juni. Skrattmås, fiskmås och gråtrut förekommer en stor del av
året. Fiskgjuse ses då och då födosökande. Vid ett par tillfällen
har skäggdopping iakttagits i västra viken. Häckfåglar är svartvit
flugsnappare, stare, sädesärla, törnsångare, rörsångare och
sävsparv. På en konstgjord ”ö” häckar 3 par fisktärnor. I övrigt i
sjön noteras då och då skarv, skäggdopping och knipa.
3. Kloster
Kloster ligger på ås med strandskog mot Salen. På åsdelen finns
flera äldre ekar medan den ganska utbredda strandskogen
består av klibbal, björk och gråvide. Utanför Kloster ligger tre
mindre öar. Tvärån passerar reningsverket och mynnar i norra
delen av Kloster. Namnet Kloster kommer från Klosters
röstskola (Karl August Nygren-Kloster) som utbildade sångare i
början på 1900-talet. 1952 brändes Kloster ned i ett
pyromandåd..
Fågelfaunan är rik med flera häckfäglar: turkduva, törnsångare,
lövsångare, rörsångare, sävsångare, härmsångare, ärtsångare
(årsviss, dock ej noterad i år), stare, sparvhök, entita, gök,
svartvit flugsnappare, stjärtmes, näktergal, rosenfink (nästan
varje år men ej noterad i år), forsärla, mindre hackspett,
stjärtmes, stenknäck, kattuggla (ej i år), sävsparv, skrattmås,
spillkråka, drillsnäppa (på öarna utanför), knipa och morkulla.
Tillfälligt har iakttagits; mindre flugsnappare (1990),
kungsfiskare (1990, 1969), gräshoppsångare, skäggdopping.
Vintertid har havsörn varit stationär flera år. Kompletterande
källa för observationerna på Kloster är Bror Johansson, Ekhagen,
Benestad
2(3)
Bilaga 3
Ruttens koordinater (se också karta) :
1. 6305542/0473554
2. 6305946/0473563
3. 6306245/0473506
4. 6306079/0473238
5. 6306022/0472981
6. 6305540/0472721
7. 6305256/0472648
8. 6305095/0472560
9. 6305153/0472666
10. 6304655/0472893
11. 6304820/0472724
Rödlistade arter
(NT = nära hotad , VU=sårbar)
Drillsnäppa
Gråtrut
Kungsfiskare
Rördrom
Rosenfink
Mindre hackspett
Mindre flugsnappare
Salskrake
Turkduva
Havsörn
NT
NT
VU
NT
VU
NT
NT
NT
NT
NT
20140629
Hepatica, Per Darell
3(3)
Bilaga 4
Fågelinventering norra Salen
Alvesta
Art
björktrast
blåmes
bofink
domherre
drillsnäppa
entita
fiskmås
fisktärna
forsärla
gransångare
grågäss
gråsiska
gräsand
grönfink
grönsiska
grönsångare
gärdsmyg
gök
häger
kanadagäss
knipa
koltrast
skarv
mindre hackspett
mindre
strandpipare
Se karta
Punkt
1,2
1,2,3
1,2
1,2,3
3,4
11
3,6,10,11
6,7
9
1
3,9
2
3,4,5,6,10
2,3,11
3
2
2,3,11
10
1, 10
3,4,5,6,7,8,10
3
2
7
9
4
Antal
4
10
flera
10
2
2
20-tal
6
2
3
2
20
>50
4
10
1
1
2
1
30-tal
2
5
2
2
Datum
20140408
20140106
20140311
20140311
20140208
Datum
Kommentar
20140223
20140408
20140223
20140429
året runt
från februari
från och med maj
från april
20140423
oftast
20140130
året runt
20140130
20140223
20140223
20140513
20140130
20140311
20140520
20140106
20140327
året runt
20140223
20140408
flera tillfällen
20140427
1 20140619
året runt
ett par som troligen häckar i närheten
året runt
häckning vid 6
häckning vid 3 ungar vid 9
20140223
2 häckningar vid Kloster
20140528
häckning vid 3
häckning vid tväråns mynning i Salen
Stationär
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
morkulla
nötskrika
nötväcka
ringduva
rödhake
rödvingetrastar
rörsångare
skäggdopping
spillkråka
stare
steglits
stjärtmes
strandskata
större hackspett
svarthätta
svartvit
flugsnappare
sävsparv
talgoxe
taltrast
trädgårdssångare
törnsångare
rörsångare
näktergal
stenknäck
1, 10
2 20140208
1,2
1 20140208
2,3
2 20140130
1
2 20140508
2
2 20140408
9 100-tal 20140327
2, 5,6,7,10 flera par från april
5
1 20140525
1
1 20140604
3,4,10
8 20140429
2
10 20140130
2
10 20140130
6,7
4 20140408
1
1 20140311
1,2
3 20140423
4
2,5,10
1,2,3
1
1,2
6
10
9
10
2
2
10
1
2
4
1 par
1 par
1 par
20140508
20140423
20140130
20140408
20140508
20140520
20140520
20140520
20140520
20140208
20140208
20140223
x
x
x
x
x
20140223
20140223
x
häckninng 3-5 par i öarnas döda träd, 5 par vid 10
20140525 ungar
20140520
20130311
20140223
maj, juni
x
x
häckning vid 6304820/0472724
x
x
x
x
x
häckning vid 11
x
x
x
x
x
x
häckning
häckning
oregelbunden förekomst
x
Bilaga 4
Bilaga 5
Fågelinventering karta, Linjetaxering fåglar. Punkternas koordinater se bifogade dokument
Bilaga 6
SVAMPINVENTERING SJÖPARKEN ALVESTA 2013
Inventeringen är utförd vid två tillfällen 11/10 och 4/11 efter en mycket torr sommar vilket troligen
påverkar resultatet.
ARTLISTA
LANDTUNGAN UT I SJÖN SALEN
Violett geleskål
Ascocoryne sarcoides
björkstubbe
Purpurskinn
Chodrostereum purpureum
björkstubbe
Pudrad trattskivling
Clitocybe nebularis
Tegelticka
Daedaleopsis confragosa
levande al och knäckepil
Stor hjortticka
Datronia mollis
björklåga
Snurrkrös
Exidia recisa
knäckepil
Fnöskticka
Fomes fomentarius
björklåga
Klibbticka
Fomitopsis pinicola
alhögstubbe, al- och björklåga
Kantöra
Hymenochaete tabacina
liggande lövträdsgren
Sprängticka
Inonotus obliquus
björkrot
Alticka
Inonotus radiatus
alhögstubbe
Björksopp
Leccinum scabrum
Dallergröppa
Merulius tremellosus
björklåga
Cinnobergömming
Nectria cinnabarina
liggande lövträdsgren
Blåticka
Oligoporus caesius
liggande lövträdsgren
Grönmussling
Panellus serotinus
död stående al
Epålettsvamp
Panellus stipticus
allåga
Sälgticka
Phellinus conchatus
levande salix
Eldticka
Phellinus igniarius
knäckepil och salix
Kuddticka
Phellinus punctatus
alhögstubbe
Björkticka
Piptoporus betulinus
björklåga
Kantarellmussling
Plicaturopsis crispa
al- och björklåga
ovanligt
signalart
Bilaga 6
Klyvblad
Schizophyllum commune
asplåga
Ochratagging
Steccherinum ochraceum
knäckepil
Raggskinn
Stereum hirsutum
björklåga
Sammetsskinn
Stereum subtomentosus
allåga
Styvskinn
Streum rugosum
alhögstubbe och björklåga
Zonticka
Trametes ochracea
liggande björkgren
Sidenticka
Trametes versicolor
allåga
Gullkrös
Tremella mesenterica
hängande lövträdsgren
Fläckmusseron
Tricholoma fulvum
Snövit ticka
Tyromyces chioneus
ARTLISTA
ÖN VID BRON I SJÖN SALEN
Rynkplätt
Dacrymyces lacrymalis
lövträdslåga
Tegelticka
Daedaleopsis confragosa
salixgren
Fnöskticka
Fomes fomentarius
död stående björk
Gifthätting
Galerina marginata
salixstubbe
Alticka
Inonotus radiatus
alstubbe
Dallergröppa
Merulius tremellosus
björkhögstubbe
Grönmussling
Panellus serotinus
alhögstubbe
Sälgticka
Phellinus conchatus
salix
Eldticka
Phellinus igniarius
knäckepil
Björkticka
Piptoporus betulinus
björklåga
Styvskinn
Stereum rugosum
allåga
Fläckmusseron
Trichloma fulvum
Stubbhorn
Xylaria hypoxylon
liggande algren
lövträdslåga
ovanlig
Bilaga 6
ÖVRIGT I PARKEN
Arten Eldticka Phellinus igniarius förekommer rikligt på levande knäckepilar samt högstubbar.
Eldticka är ingen ovanlig svamp i Småland men däremot så är substratet knäckepil ej så frekvent
förekommande vilket gör det mer speciellt.
Landtungan ut i sjön Salen hyser en hög biologisk mångfald, framför allt för den rikliga förekomsten
av död ved i olika nedbrytningsstadier, där svampar ger mat åt många småinsekter som sen blir till
föda för fåglar och andra insekter. Den döda veden ger också hackspettsarter föda, samt lever
skalbaggar och småfjärilar däri till glädje för fladdermöss.
Bilaga 7
Artlista
Kloster Alvesta
Röd flugsvamp
Strävticka
Glasticka
Svedticka
Brunsopp
Pappersgröppa
Kantarell
Slingerticka
Purpurskinn
Horngrå nagelskivling
Mjukskinn
Tegelticka
Tegelticka
Sälgnästing
Sälgnästing
Vårtkrös
Snurrkrös
Vinterskivling
Fnöskticka
Klibbticka
Gifthätting
Plattticka
Vedmussling
Tvåfärgsticka
Ullmussling
Blek taggsvamp
Kantöra
Svavelgul slöjskivling
Tegelröd slöjskivling
Trollhand
Alticka
Laxskivling
Småriska
Björksopp
Blåmusseron
Vargmjölk
Vårtig röksvamp
Grenbrosking
Grenbrosking
Rynkhätta
Blåticka
Blek blåticka
Mjölkticka
Grönmussling
Epålettsvamp
Pluggskivling
Koordinater x6707607 y1423516
Amanita muscarina
Antrodiella hoehnelii
Antrodiella semisupina
Bjerkandera adusta
Boletus badius
Byssomerulius corium
Cantharellus cibarius
Cerrena unicolor
Chondrostereum purpureum
Collybia asema
Crepidotus applanatus
Crepidotus cesatii
Cylindrobasidium laeve
Daedaleopsis confragosa
Daedaleopsis confragosa
Diatrype bullata
Diatrype bullata
Exidia grandulosa
Exidia recisa
Flammula velutipes
Fomes fomentarius
Fomes pinicola
Galerina marginata
Ganoderma applanatum
Gloeophyllum sepiarium
Gloeoporus dichrous
Hohenbuehelia fluxilis
Hydnum repandum
Hymenochaete tabacina
Hypholoma fasciculare
Hypholoma lateritium
Hypocreopsis lichenoides
Inonotus radiates
Laccaria laccata
Lactarius thejogalus
Leccinum scabrum
Lepista nuda
Lycogala epidendron
Lycoperdon perlatum
Marasmiellus ramealis
Marasmiellus ramealis
Mycena galericulata
Oligoporus caesius
Oligoporus subcaesius
Oligoporus tephroleucus
Panellus serotinus
Panellus stypticus
Paxillus involutus
Substrat
Kommentar
rönn
rönn
asp
lövved
björk
al
asp
asp
björk
sälg
al
sälg
sälg
al
sälg
sälg
björkstubbe
björk
sälg
lövved
sälg
knäckepil
sälg
asp
björk
sälg
sälg
al
lövved
lövved
björk
lövved
asp
asp
björk
ek
ek
ovanlig
ovanlig
ovanlig
ovanlig
ovanlig
Bilaga 7
Sälgticka
Eldticka
Eldticka
Kuddticka
Björkticka
Ringmussling
Blek ostronmussling
Kantarellmussling
Vinterticka
Svartkremla
Senapskremla
Klyvporing
Naftalinskinn
Franstagging
Styvskinn
Styvskinn
Zonticka
Gullkrös
Rättikmusseron
Silkesmusseron
Fläckmusseron
Ekmusseron
Stubbhorn
Phellinus conchatus
Phellinus igniarius
Phellinus igniarius
Phellinus punctatus
Piptoporus betulinus
Pleurotus dryinus
Pleurotus pulmonarius
Plicaturopsis crispa
Polyporus brumalis
Russula nigricans
Russula ochroleuca
Schizopora paradoxa
Scytinostroma portentosum
Steccerinum fimbriatum
Stereum rugosum
Stereum rugosum
Trametes ockracea
Tremella mesenterica
Tricholoma album
Tricholoma columbetta
Tricholoma fulvum
Tricholoma lascivum
Xylaria hypoxylon
Kloster Alvesta
Koordinater x 6307460 y 1423510
Knölchampinjon
Vitgul flugsvamp
Glasticka
Sammetssopp
Kantarell
Nätticka
Agaricus sylvicola
Amanita citrina
Antrodiella semisupina
Boletus subtomentosus
Cantharellus cibarius
Ceriporia reticulata
Chlorophyllum olivieri
Clitocybe nebularis
Collybia asema
Cylindrobasidium laeve
Daedaleopsis confragosa
Exidia cartilaginea
Exidia recisa
Exidia truncata
Fistulina hepatica
Flammulina velutipes
Fomes fomentarius
Fomitopsis pinicola
Galerina galericulata
Galerina marginata
Hymenochaete rubiginosa
Pudrad trattskivling
Horngrå nagelskivling
Mjukskinn
Tegelticka
Broskkrös
Snurrkrös
Ekkrös
Oxtungsvamp
Vinterskivling
Fnöskticka
Klibbticka
Rynkhätta
Gifthätting
Rostöra
sälg
sälg
knäckepil
sälg
björk
rönn
rönn
sälg
lövved
ek
asp
lövved
sälg
lövved
asp
sälg
ovanlig
signalart
ovanlig
asp
på fnöskticka
lövved
björk
al
björk
sälg
ek
ek
sälg
al
gran
lövved
lövved
ek
sällsynt
rödlistad NT
Bilaga 7
Tickdyna
Trollhand
Sprängticka
Alticka
Sotticka
Ametistskivling
Ekriska
Aspsopp
Björksopp
Dropptrattskivling
Mjölgråskivling
Rodnande fjällskivling
Grenbrosking
Dallergröppa
Dallergröppa
Rättikhätta
Rosa rättikhätta
Blåticka
Grönmussling
Epålettsvamp
Gul flamskivling
Blek ostronmussling
Kantarellmussling
Hjortskölding
Vinterticka
Gulkremla
Svartkremla
Senapskremla
Raggskinn
Raggskinn
Styvskinn
Sammetsskinn
Sidenticka
Sidenticka
Snövit ticka
Stubbhorn
Hypocrea pulvinata
Hypocreopsis lichenoides
Inonotus obliquus
Inonotus radiatus
Ischnoderma benzoinum
Laccaria amethystina
Lactarius quietus
Leccinum rufum
Leccinum scabrum
Lepista flaccida
Lyophyllum rancidum
Macrolepiota rhacodes
Marasmiellus ramealis
Merulius tremellosus
Merulius tremellosus
Mycena pura
Mycena rosea
Oligoporus caesius
Panellus serotinus
Panellus stypticus
Pholiota alnicola
Pleurotus pulmonarius
Plicaturopsis crispa
Pluteus atricapillus
Polyporus brumalis
Russula claroflava
Russula nigricans
Russula ochroleuca
Stereum hirsutum
Stereum hirsutum
Stereum rugosum
Stereum subtomentosus
Trametes versicolo
Trametes versicolor
Tyromyces chioneus
Xylaria hypoxylon
på klibbticka
sälg
björk
al
gran
ovanlig
sällsynt
lövved
lövved
al
gran
sälg
ek
sälg
björk
hassel
björk
lövved
al
ek
al
algren
al
björk
al
lövved
signalart
Bilaga 7
Koordinater x 6307372 y 1423540
Violett gelesvamp
Purpurskinn
Grå fingersvamp
Kamfingersvamp
Pudrad trattskivling
Gul brödkorgsvamp
Korkmussling
Ekkrös
Luden skålmurkla
Rödgul taggsvamp
Rostöra
Rökslöjskivling
Tegelröd slöjskivling
Ockraporing
Ametistskivling
Brandriska
Rödbrun trattskivling
Blåmusseron
Grenbrosking
Rosa rättikhätta
Stort haröra
Aspticka
Kastanjespröding
Klyvblad
Rutig rottryffel
Zonticka
Ringmusseron
Ascocoryne sarcoides
Chondrostereum purpureum
Clavulina cinerea
Clavulina cristata
Clitocybe nebularis
Crepidotus cesatii
Crucibulum laeve
Daedalea quercina
Exidia truncata
Helvella bulbosa
Hydnum rufescens
Hymenochaete rubiginosa
Hypholoma capnoides
Hypholoma lateritium
Junghuhnia nitida
Laccaria amethystina
Lactarius mitissimus
Lepista flaccida
Lepista nuda
Marasmiellus ramealis
Mycena rosea
Otidea onotica
Phellinus tremulae
Psathyrella piluliformis
Schizophyllum commune
Scleroderma areolatum
Trametes ochracea
Tricholoma cingulatum
asp
asp
asp
ovanlig
ek
ek
lövved
ek
asp
lövved
asp
lövved
asp
asp
ovanlig
sällsynt
Bilaga 8
Träd nordöstra Salen och öarna
Epifyter och tickor
Alvesta
Öarna
datum
20140426
Sweref 99TM
koordinat N,- S
6306224
6306229
6306235
6306235
6306244
6306244
6306244
6306249
6306249
6306251
6306252
6306256
6306256
6306258
6306264
6306266
6306268
473513
473514
473520
473516
473513
473513
473513
473513
473513
473510
473504
473505
473505
473505
473503
473500
473498
473498
473498
2014
träd/kärlväxt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Knäckepil
klibbal
Knäckepil
klibbal
björk
björk
björk
Knäckepil
björk
björk
klibbal
Knäckepil
björk
Knäckepil
klibbal
Knäckepil
Knäckepil
Knäckepil
Sälg
klibbal
omkr. status
112
125
200
105
84
125
95
160
105
104
117
145
73
136
98
150
173
120
96
delvis död
högstubbe
epifyt
svamp
övrigt
Orthotrichum lyellii, stor hättemossa
Phellinus ignarius
Inonotus radiatus
Phellinus ignarius
eldticka
alticka
fågelholk
Fomes fomentarius
fnöskticka
skedmossa
högstubbe
högstubbe
toppen av
högstubbe
högstubbe
toppen av
stare
fågelholk
fågelholk
bohål
högstubbe
toppen av
fnöskticka
alticka
hackspett
eldticka stare häckar
flera bohål
mjuk svamp?
lutande
Orthotrichum lyellii, stor hättemossa
flerstammig
Fomes fomentarius
Inonotus radiatus
Phellinus ignarius
foto
Phellinus ignarius
eldticka
Phellinus ignarius
eldticka
Phellinus conchatus sälgticka
vid bron
ängsbräsma, förgätmigej, ringduva
1(5)
Bilaga 8
Nordöstra Salen
Sweref 99TM
datum
koordinat N,- S
6306190 473544
20140430
6306132 473553
22 Knäckepil
6306109
6306110
6306100
6305932
6305897 473570
23
24
25
26
27
28
29
218
250
255
118
135
158
111
6305807 473584
6305804 473588
6305737 473593
30 klibbal
31 klibbal
32 stenpark
6305734
6305699
6305667
6305637
33
34
35
36
473558
473558
473557
473559
473612
473627
473584
473568
6305827 473617
21 Knäckepil
omkr. status
150
180
250
420
6305621 473568
20140604
träd/kärlväxt
Knäckepil
Knäckepil
Knäckepil
Klibbal
Klibbal
Klibbal
Sälg
flerstammig
161
150
stort område med videsly, bindvide
sälg
108 halvt död
sälg
96 bruten
klibbal
145
klibbal
116
37 klibbal
150
klibbal
130
50 fågelbär
130
epifyt
svamp
Orthotrichum lyellii, stor hättemossa
Phellinus ignarius
Orthotrichum affine, strimhättemossa
Phellinus ignarius
Homalothecium sericeum, guldlockmossa
Phellinus ignarius
Phellinus ignarius
Phellinus ignarius
övrigt
vid strandkanten
mkt svalört
vid båtarna o pumphuset
lavar
Phellinus conchatus
svärdslilja
Frullania dilatata, hjälmfrullania
palmmossa, björnmossa, bergraggmossa,
cypressmossa, kvastmossa, kakmossa, husmossa
rostfläck
Platygyrium repens, Frullania dilatata, Orthotrichum affine
bohål
bohål
vass
tibast
2(5)
Bilaga 8
Nordöstra Salen
Sweref 99TM
datum
koordinat N,- S
6305835 473618
6305847
6305875
6305813
6305797
6305795
473636
473641
473628
473631
473626
6305776 473635
6305776 473648
6305777 473777
6305765
6305755
6305749
6305735
6305724
6305717
6305706
6305707
6305701
6305704
473654
473677
473661
473676
473666
473659
473662
473671
473669
473654
träd/kärlväxt
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
omkr. status
ek
131
ek
120
asp
90
rönn
54
ek
175
hägg
50
asp
130
Ek
245
Ek
200
Sälg
94
Hägg
Ek
210
Ek
220
Ek
154
Ek
200
Ek
200
Sälg
140
Ek
212
Sälg
103
majbräken börjar
Ek
130
Ek
136
Ek
146
Klibbal
143
Sälg
66
epifyt
svamp
Ulota crispa, krusig ulota
skinn
skinn
övrigt
flera aspar
Ulota crispa, krusig ulota
Orthotrichum affine,strimhättemossa
flerstammig, hög
flera
grov låga
platticka
Frullania dilatata, hjälmfrullania
4 st
olvon, druvfläder
vid elskåp. nejlikrot,brännässla och älgört
majbräken börjar
3(5)
Bilaga 8
Nordöstra Salen
Sweref 99TM
datum
koordinat N,- S
6305700 473651
6305683 473656
6305667 473674
6305638 473638
6305636 473695
6305613
6305608
6305604
6305593
6305698
473696
473709
473711
473713
473677
6305599 473660
6305604 473663
6305543 473560
6305572 473567
6305582 473560
träd/kärlväxt
omkr. status
74
75
76
77
78
79
80
81
82
Ek
Ek
björk
Ek
trubbhagturn
Ek
Ek
Ek
Ek
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
ek
lönn
klibbal
ek
Ek
Ek
Ek
Klibbal
Sälg
Sälg
Sälg
Sälg
Klibbal
Sälg
Klibbal
Sälghögstubbe
160
135
100
460
112
140
130
146
epifyt
svamp
död
lönnplanta
rostfläck, sotlav, dropplav, vednål, kopparspik
fnösketicka med insekter
olvon, gökärt, mkt vitsippa
bäckveronika, jättebalsamin
bäcken
strutbräken, humleblomster, brännässla,
kabbleka, vitsippa, revsmörblomma,vattenmåra, majbräken
150
140
280
135
135
130
100
126
130
116
Plategyrium reptans, kopparglansmossa
majbräken slut
häckspireabuskage, vid bäcken löktrav
svamp vid foten
Phellinus conchatus
Alticka och skinn
flerstammig
150
102
122
88
övrigt
död
lavspikar
4(5)
Bilaga 8
Nordöstra Salen
Sweref 99TM
datum
koordinat N,- S
6305592
6305591
6305571
6305556
6305541
6305537
473561
473701
473692
473700
473713
473717
6305522 473710
6305524 473695
6305496 473683
6305503
6305507
6305501
6305467
6305421
473681
473669
473650
473565
473555
20140513
6305500
6305443
6305259
6305568
473641
473597
473614
473601
träd/kärlväxt
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
122
118
119
120
121
omkr. status
Sälg
150
olvon
hägg
sälg
Ek
140
Ek
80
Ek
128
Ek
108
Ek
114
Ek
88+104
Ek
250
Ek
150
Björk
225
Sälg
90
Sälg
170
Ek
350
alhögstubbe 120
Sälg
121
Sälg
100
Ek
232
Klibbal
160
185
klibbal
Asp
245
ängsvädd, pyrola
epifyt
liggande med död ved
blommande
flera stora
flera mindre
Ulota crispa, krusig ulot
Orthotrichum stramineum
Ulota crispa, krusig ulota
Pylaisia polyantha, aspmossa
dubbel
svamp
övrigt
sälgticka
nära bäcken
skogshättemossa
Ulota crispa, krusig ulota
mot åkern
flerstammig
Frullania dilatata, hjälmfrullania
humle
olvon, parkslide
Cyphelium inquinans, sotlav
björkmussling
valkticka
Arthonia vinosa, rostfläck
Lecanactis abietina, gammelgranslav
altick+röksvamp
ormbär
asporangelav, Frullania dilatata, allelav
lämpligt för slåtter
5(5)
KLOSTER EKINVENTERING
Alvesta AHA-metoden
Träd nr Datum
Koord
Koord
Swereff 99 TM
K188
K216
K184
K187
K160
K153
K190
K132
K139
K152
K28
K208
K195
K90
K210
K106
K193
K58
K169
K165
K51
K56
K123
K159
K131
K209
20141119
20141119
20141119
20141119
20141119
20141119
20141119
20141116
20141116
20141119
20141114
20141119
20141119
20141116
20141119
20141116
20141119
20141114
20141119
20141119
20141114
20141114
20141116
20141119
20141116
20141119
6304488
6304509
6304510
6304500
6304646
6304652
6304398
6304790
6304701
6304657
6304842
6304481
6304467
6304919
6304481
6304780
6304413
6304757
6304693
6304657
6304736
6304742
6304806
6304667
6304792
6304481
472602
472574
472624
472611
472760
472665
472597
472783
472725
472665
472712
472643
472623
472626
472651
472623
472609
472848
472866
472789
472873
472858
472684
472710
472771
472651
Bilaga 9
Omkrets Grenhål
cm
1<5cm
3>15cm
482
470
435
432
412
398
395
374
344
335
330
327
324
318
310
304
303
300
296
295
292
290
290
290
287
287
bar ved 1.2.3 Savflöde 1,2,3 Svamp
1 litet
3 stort yttre och inre
3
3
2
3
3
2
2
1
Stamhålighet
mkt stor hålighet
hålighet
1
Mulm 1,2,3 Övrigt
1 lite
3 rikligt
3
1
bohål
Poäng
10
10
1
10
5
1
5
10
stor hålighet
0xtungsvamp, korallltaggsvamp
2
R
2
1
2
1
R
ticka, svamp
2
1
2
R
stubbe
1
koralltaggsvamp
1
bohål
tickor
2
1
3
2
1
1
1
1
3
död låga
1
1
5
svamp
2
1
2
1(8)
K55
K194
K207
K211
K138
K150
K218
K102
K113
K9
K29
K44
K156
K192
K37
K63
K48
K61
K92
K183
K191
K88
K119
K5
K97
K85
K164
K168
K189
K197
K130
20141114
20141119
20141119
20141119
20141116
20141119
20141119
20141116
20141116
20141114
20141114
20141114
20141119
20141119
20141114
20141115
20141114
20141114
20141116
20141119
20141119
20141116
20141116
20141114
20141116
20141115
20141119
20141119
20141119
20141119
20141116
6304728
6304466
6304478
6304488
6304723
6304696
6304500
6304798
6304733
6305106
6304842
6304773
6304628
6304407
6304790
6305037
6304770
6304830
6304851
6304534
6304391
6304923
6304774
6305072
6304833
6304942
6304647
6304685
6304488
6304488
6304788
472857
472624
472643
472654
472776
472682
472675
472646
472611
472603
472726
472849
472665
472607
472817
472596
472871
472704
472615
472634
472608
472623
472661
472610
472626
472609
472786
472797
472602
472521
472764
284
283
282
280
278
278
276
274
274
272
270
270
270
270
265
262
260
260
260
260
260
258
257
256
253
250
250
250
250
250
248
1
1
3
2
Bilaga 9
svamp
1
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2
tickor
död låga
korkmussling
klibbticka
stubbe
1
1
1
1
svamp
svamp
2
1
2
1
1
bohål
svamp, korallticka
4
svamp
2(8)
K163
K175
K110
K142
K213
K4
K34
K84
K155
K220
K23
K173
K94
K81
K147
K108
K146
K196
K137
K215
K2
K96
K151
K162
K221
K224
K109
K83
K158
K6
K41
20141119
20141119
20141116
20141119
20141119
20141114
20141114
20141115
20141119
20141119
20141114
20141119
20141116
20141115
20141119
20141116
20141119
20141119
20141116
20141119
20141114
20141116
20141119
20141119
20141119
20141119
20141116
20141115
20141119
20141114
20141114
6304647
6304650
6304753
6304742
6304505
6305045
6304804
6304950
6304626
6304523
6304873
6304660
6304841
6304963
6304712
6304768
6304731
6304492
6304770
6304522
6305052
6304854
6304677
6304647
6304533
6304548
6304758
6304956
6304614
6305081
6304787
472786
472684
472627
472657
472657
472619
472790
472607
472663
472678
472671
472856
472621
472611
472675
472621
472670
472610
472799
472656
472603
472640
472677
472786
472681
472675
472624
472618
472660
472609
472838
246
243
241
241
240,22
240
240
240
240
240
239
239
238
235
235
233
233
233
231
231
230
230
230
230
230
229
228
226
226
225
225
Bilaga 9
2
1
1
dubbelträd
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
svamp
kaprifol
1 svamp
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1 tickor
1
3(8)
K148
K7
K95
K99
K22
K17
K31
K35
K70
K149
K176
K40
K49
K116
K32
K100
K118
K140
K154
K205
K122
K127
K143
K141
K144
K38
K121
K172
K135
K8
K45
20141119
20141114
20141116
20141116
20141114
20141114
20141114
20141114
20141115
20141119
20141119
20141114
20141114
20141116
20141114
20141116
20141116
20141119
20141119
20141119
20141116
20141116
20141119
20141119
20141119
20141114
20141116
20141119
20141116
20141114
20141114
6304712
6305085
6304846
6304808
6304876
6305004
6304827
6304804
6305021
6304701
6304644
6304790
6304761
6304748
6304810
6304808
6304763
6304743
6304633
6304498
6304806
6304811
6304743
6304743
6304735
6304792
6304810
6304681
6304769
6305106
6304766
472675
472613
472627
472626
472659
472612
472745
472790
472606
472676
472684
472836
472867
472646
472770
472626
472665
472661
472657
472641
472684
472747
472665
472662
472668
472825
472670
472862
472785
472603
472851
225
220
220
219
218
215
215
215
213
213
213
212
211
211
210
210
210
210
210
210
208
208
208
207
207
203
203
203
201
200
200
Bilaga 9
tickor
död låga
tickor
död högstubbe
1
1
1
1
1
1
koralltaggsvamp
1
1
1
ticka
1
1
1
1
fällmossa
2
1 ticka, svamp
ek kramar asp
sotlav
1
lyktstolpe
4(8)
K101
K105
K199
K206
K47
K93
K62
K128
K133
K178
K115
K185
K74
K202
K103
K214
K60
K174
K79
K65
K117
K161
K217
K59
K107
K50
K171
K111
K57
K16
K104
20141116
20141116
20141119
20141119
20141114
20141116
20141115
20141116
20141116
20141119
20141116
20141119
20141115
20141119
20141116
20141119
20141114
20141119
20141115
20141115
20141116
20141119
20141119
20141114
20141116
20141114
20141119
20141116
20141114
20141114
20141116
6304806
6304791
6304498
6304498
6304765
6304847
6305043
6304801
6304780
6304635
6304750
6304505
6305000
6304513
6304798
6304513
6304825
6304668
6304967
6305025
6304754
6304646
6304510
6304757
6304778
6304747
6304680
6304753
6304751
6305027
6304795
472639
472628
472621
472641
472859
472617
472599
472752
472784
472675
472642
472615
472604
472640
472646
472654
472714
472685
472606
472600
472654
472761
472665
472846
472626
472877
472864
472627
472842
472616
472635
200
200
200
200
199
198
197
196
195
195
194
194
190
190
189
188
187
187
186
184
183
183
183
182
182
181
181
180
178
177
177
Bilaga 9
svamp
1
1
1
tickor
2
fällmossa
svamp
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
rostfläck
sotlav rikligt
3
1
1
rostfläck
1 tickor
1
5(8)
K14
K200
K120
K26
K67
K43
K64
K182
K167
K3
K75
K157
K225
K27
K46
K66
K98
K125
K145
K186
K42
K177
K219
K129
K69
K72
K78
K82
K39
K76
K166
20141114
20141119
20141116
20141114
20141115
20141114
20141115
20141119
20141119
20141114
20141115
20141119
20141119
20141114
20141114
20141115
20141116
20141116
20141119
20141119
20141114
20141119
20141119
20141116
20141115
20141115
20141115
20141115
20141114
20141115
20141119
6305104
6304520
6304805
6304869
6305022
6304780
6305024
6304539
6304685
6305054
6304981
6304619
6304548
6304859
6304765
6305028
6304824
6304809
6304737
6304500
6304780
6304632
6304523
6304793
6305022
6305012
6304973
6304961
6304790
6304981
6304679
472620
472629
472664
472684
472606
472852
472594
472636
472797
472604
472613
472657
472675
472693
472859
472606
472642
472706
472669
472612
472842
472676
472678
472758
472609
472597
472611
472615
472830
472612
472798
175
175
174
172
172
171
170
170
168
167
166
166
165
162
162
162
162
162
160
160
158
157
157
156
155
155
155
155
154
150
150
1
tickor
Bilaga 9
död låga
1
1
1
grenbrott
1
4 ekar med ca 150 cm
1
1
fällmossa,
asp
1
1
svamp
död
1
1
1
6(8)
K201
K19
K134
K30
K33
K126
K136
K223
K24
K25
K124
K112
K86
K179
K203
K18
K52
K77
K114
K198
K204
K230
K1
K212
K53
K231
K170
K10
K11
K80
K226
20141119
20141114
20141116
20141114
20141114
20141116
20141116
20141119
20141114
20141114
20141116
20141116
20141116
20141119
20141119
20141114
20141114
20141115
20141116
20141119
20141119
20141119
20141114
20141119
20141114
20141119
20141119
20141114
20141114
20141115
20141119
6304513
6304910
6304775
6304827
6304806
6304814
6304769
6304548
6304893
6304869
6304806
6304750
6304924
6304560
6304503
6304920
6304726
6304983
6304728
6304488
6304498
6304535
6305050
6304488
6304726
6304535
6304674
6305113
6305113
6304966
6304550
472640
472648
472783
472724
472786
472722
472785
472675
472675
472681
472684
472617
472619
472652
472643
472628
472863
472609
472613
472521
472641
472695
472603
472654
472863
472695
472869
472620
472620
472606
472662
150
148
148
146
145
145
145
145
144
144
144
143
142
142
142
140
140
140
140
140
140
140
139
139
138
135
134
130
130
130
130
Bilaga 9
1
1
1
2
1
tickor
död
1
1
1 svamp
1
1
1
1
1
7(8)
K228
K15
K71
K13
K222
K227
K229
K181
K87
K12
K73
K232
K54
K36
K68
K89
K20
K21
K91
K180
20141119
20141114
20141115
20141114
20141119
20141119
20141119
20141119
20141116
20141114
20141115
20141119
20141114
20141114
20141115
20141116
20141114
20141114
20141116
20141119
6304535
6305033
6305019
6305113
6304548
6304550
6304535
6304543
6304925
6305113
6305000
6304535
6304726
6304792
6305022
6304919
6304910
6304879
6304863
6304559
472695
128
472615
127
472582
127
472620
125
472675
125
472662
125
472695
123
472641
122
472614
121
472620
120
472600
120
472695
120
472863
118
472798
117
472606
115
472626
112
472648
107
472655
105
472605 158…största.
472652 ?
Bilaga 9
1
1
1
ticka, korkmussling annan
1 svamp
tickor
1
1
död låga
1
10 aspar
8(8)
Bilaga 10
Nordöstra Salen
Alvesta kommun
2014
art
kaveldun
jättegröe
vass
strandklo
skogssäv
sprängört
fackelblomster
topplösa
vasstarr
pors
pipdån
besksöta
svärdslilja
tibast
majbräken
art
Typha laifolia
Glyceria maxima
Phragmites australis
Lycopus europaeus
Scirpus sylvaticus
Cicuta virosa
Lytrum salicaria
Lysimachia thyrsiflora
Carex acuta
Myrica gale
Galeopsis tetrahit
Solanum dulcamara
Iris pseudacorus
Daphne mezereum
Athyrium filix-femina
harsyra
smultron
kaprifol
grönvit nattviol
bindvide
krypvide
trubbhagtorn
ängsvädd
blodrot
Oxalis acetosella
Fragaria vesca
Lonicera periclymenum
Planthera chlorantha
Salix aurita
Salix repens
Crataegus monogyna
Succisa pratensis
Potentilla erecta
datum
20140706
20140604
SWEREFF99 TM
koord N
O
kommentar
6305542
473554 flera ställen i strandzonen
6305946
473563 flera ställen i strandzonen
6305542
473554 flera ställen i strandzonen
6305904
473556 flera ställen i strandzonen
6305904
473556 enstaka lokaler i stranden
6305341
473510 flera ställen i strandzonen
6305341
473510 enstaka lokaler i stranden
6305904
473556 flera ställen i strandzonen
6305904
473556 flera ställen i strandzonen
6305897
473570 intill videbältet
6305897
473570 intill videbältet
6305897
473570 intill videbältet
6305897
473570 intill videbältet
6305827
473617
från 6305724/ 473666 till 6305593/ 473713 och västerut till
6305590/ 473680
6305325 4735589
6305325 4735589
flera ställen vid gränsen till Engaholms mark
6305827
473617
flera ställen
flera ställen
troligen trädgårdsflykting
6305259
473568 liten öppning
6305259
473601 liten öppning
1(2)
Bilaga 10
pyrola
ormbär
kärrbräsma
bäckbräsma
gökärt
vitsippa
lijlekonvalje
lungört
strutbräken
humleblomster
brännässla
kabbeleka
revsmörblomma
vattenmåra
skräppa
löktrav
humle
häckspirea
olvon
bäckveronicka
jättebalsamin
Flenört
älgört
kärrviol
parkslide
Pyrola media
Paris quadrifolia
Cardamine dentata
Cardamine amara
Lathyrus linifolius
Anemone nemorosa
Convallaria majalis
Pulmonaria obscura
Matteuccia struthiopteris
Geum rivale
Urtica dioica
Caltha palustris
Ranunculus repens
Galium palustre
Rumex aquaticus
Allaria petiolata
Humulus lupulus
Spirea salicifolia
Viburnum opulus
Veronica beccabunga
Impatiens glandulifera
Scrophularia nodosa
Filipendula ulmaria
Viola palustris
Fallopia japonica
6305259
6305443
6305636
6305636
6305667
6305667
6305667
6305667
6305636
6305636
6305636
6305636
6305636
6305636
6305636
6305698
6305503
6305698
6305636
6305636
6305636
6305636
6305636
6305636
6305507
473601
473597
473695
473695
473674
473674
473674
473674
473695
473695
473695
473695
473695
473695
473695
473677
473681
473677
473695
473695
473695
473695
473695
473695
473669
liten öppning
vid bäcken
vid stora eken
vid stora eken
vid stora eken
trädgårdsflykting
Engaholms mark
6305897
473570
vid bäcken med flera ställen
Engaholms mark
2(2)