1. No category

TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-05-08
FK14/60
Sida
Till
Fritid- och kulturnämnden
Biblioteksplan 2015 - 2019
Förslag till beslut
Fritids - och kulturnämnden beslutar remittera planen till Barn – och
utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, IS/IT-enheten och
Regionbibliotek, Region Jönköpings län. Remissvaret ska vara inne senast
den 30 juni.
Ärendebeskrivning
Ett nytt förslag till biblioteksplan för Habo kommun har utarbetats.
Ingrid Larsson
Bibliotekschef
Beslutet skickas till:
Klicka här för att ange text.
Postadress
Box 206
566 24 Habo
Besöksadress
Blå torget
Telefon
036-442 80 25
Telefon (vx)
036-442 80 00
Fax
036-442 81 60
E-post
[email protected]
Webb
www.habokommun.se
1
Biblioteksplan för Habo kommun 2015-2019
Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter
inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess
framtida utmaningar utifrån ett antal prioriterade områden samt hur de ska nås. Planens innehåll ska
vara mycket kärnfullt och kortfattat så att den blir lätt att använda och på så vis blir ett verktyg för
kommunens verksamheter.
Framtagandet av biblioteksplanen
Framtagandet av planen har skett genom dialog med Regionbibliotek Region Jönköpings län, och all
bibliotekspersonal. Samtal har förts med socialförvaltningen, IS/IT-enheten och barn – och
utbildningsförvaltningen. En förslagsvägg har suttit uppe i bibliotekets entré där allmänheten haft
möjlighet att delge sina förslag och idéer. Idéer och förslag har inhämtats från elever på flera olika
skolor i Habo och samtal har förts med bibliotekets låntagare.
Skolbiblioteksplanen har tagits fram under ledning av en utsedd skolledare, tillsammans med de
biblioteksansvariga på skolbiblioteken.
Måldokument
Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.
•
•
•
•
•
•
Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
UNESCOs folkbiblioteksmanifest (1994)
Regional biblioteksplan för region Jönköpings län 2015-2017
Visioner & mål för Habo kommun 2012-2015
Mål och satsningar - Habo – Fritids – och kulturnämnd 2011-2014
Styrdokument för IT i Habo kommun KF 2006-08-31 §63
Nuläge
Habo är en expanderande kommun med 11097 invånare (juni 2014). Nästan varannan, eller 46 %, av
alla förvärvsarbetande pendlar till arbete utanför kommunen, i de flesta fall till Jönköpings kommun.
Många barnfamiljer väljer att flytta hit vilket gör att kommunen har ungefär en tredjedel fler barn än
genomsnittet i landet. Det finns elva kommunala förskolor och fyra fristående förskolor, sju
grundskolor varav ett högstadium, en av skolorna ligger integrerad med biblioteksfilialen i Fagerhult.
Till hösten 2015 ska en familjecentral vara färdigbyggd i nya lokaler i vårdcentrum och ett boende för
ensamkommande flyktingbarn ska stå klart. Ett dagcenter för seniorer planeras och kommer inrättas
i befintliga lokaler på Blå torget.
Alla skolor har skolbibliotek även om de varierar i ambitionsnivå, från att ha ett antal bokhyllor i en
korridor, till skolbibliotek med egna lokaler mitt i skolan och ett bibliotek som är integrerat med
folkbiblioteket. Inget av skolbiblioteken har fackutbildad personal. Det finns en ansvarig på varje
skola som främst köper in och sätter upp böcker, men den ansvariga har inte mer än max ett par
timmar i veckan till sitt förfogande. Skolbiblioteken sorterar under barn – och utbildningsnämnden.
Habo folkbibliotek ligger i centralt belägna lokaler på torget. Det finns också ett integrerat folk – och
skolbibliotek i Fagerhult som är öppet en kväll i veckan för allmänheten. I jämförelse med övriga
kommuner i länet har Habo bibliotek få anställda. Folkbiblioteket sorterar under fritids – och
kulturnämnden.
Prioriterade områden:
 Rummet
Vi vill skapa en miljö på Habobornas bibliotek som ska vara inbjudande och attraktiv med flexibla rum
som är lätta att anpassa beroende på syfte. Vi vill ha miljöer för allas olika behov, lugna läs- och
studiemiljöer, anpassade miljöer för barn och unga, platser för samtal och fika och en plats för olika
kulturupplevelser som utställningar, barnteater, föreläsningar och författarbesök.
Hur?
•
•
•
•
Förnya och förbättra bibliotekets interiör
För att underlätta tillgängligheten behövs en trappa ned till hembygdssamlingen och
släktforskaravdelningen inne i biblioteket.
Skapa en flexibel och tillgänglig yta för evenemang och andra sammankomster.
Erbjuda möjlighet till enkel fika.
 Meröppet
Vi strävar mot att biblioteket ska vara ännu mer tillgängligt, vilket främst innebär utökade öppettider.
För att öka tillgängligheten vill vi utvecklas mot ett meröppet bibliotek. Det innebär att biblioteket är
öppet även när bibliotekspersonalen inte finns på plats. Under dessa tider kan biblioteksbesökaren
lämna, låna, använda våra datorer, koppla upp sig på wifi, släktforska med mera. Meröppet innebär
också ett förändrat arbetssätt för personalen och kräver ökad flexibilitet.
Hur?
•
•
•
En plan utarbetas för att göra biblioteket meröppet.
I samband med genomförandet av meröppet utreds filialen i Fagerhult.
En plan för att strategiskt marknadsföra meröppet utarbetas.
 Barn & unga
Barn och unga är en prioriterad målgrupp på biblioteken i Habo. Bibliotekets uppgift är att öka
intresset för läsning och på så sätt stimulera språkutveckling, fantasi och inlevelseförmåga. Vi
samarbetar med BVC, förskolan och skolan. Vi vill få fler barn och unga att upptäcka biblioteket.
Hur?
•
•
•
•
•
Utveckla det läsfrämjande arbetet för barn och unga
Bjuda in alla elever till folkbiblioteket minst två gånger under deras tid i grundskolan.
Utveckla samarbetet med BVC för att nå ännu fler föräldrar.
Fortsätta att, i samarbete med studieförbund, erbjuda ett kulturutbud för barn.
Utöka med en 100 % barnbibliotekarietjänst för att fördjupa samarbetet med förskola och
skola och även kunna erbjuda fler kulturaktiviteter för barn och unga på deras fritid.
 Integrationsarbete
Vi vill nå de invånare i Habo som har ett annat modersmål än svenska. I Habo kommun kommer ett
nytt hem för ensamkommande flyktingbarn att vara färdigbyggt hösten 2015.
Hur?
•
Hitta olika samarbetsformer med integration – och flyktingenheten.
 Läsning och medier
Vårt mål är att öka intresset för läsning och litteratur, i synnerhet bland barn och unga. Vi vill
arbeta mot ett medieutbud av god kvalitet, det ska vara brett, varierat och aktuellt. I och med att
tekniken utvecklas förändras medielandskapet. Det är nödvändigt att vi kan hänga med i
utvecklingen när det gäller e-medier, även om e-medier innebär ökade kostnader för biblioteket.
Hur?
•
•
•
•
•
Arbeta fram en medieplan.
Säkerställa att det finns ett brett utbud av böcker och andra media av hög kvalitet som
ständigt förnyas och kompletteras. För att uppehålla kvalitet och mångsidighet måste
medieanslagen ökas.
Undersöka om det går att utveckla samarbete inom länet när det gäller inköp av medier på
andra språk än svenska.
Fortsätta det pågående arbetet med att göra bibliotekets lokalhistoriska samlingar sökbara
och tillgängliga för allmänheten.
Se över reservationsförfarandet.
 Teknik/IT/digital delaktighet
Tillgång till och kunskap om den digitala kommunikationen har mer och mer blivit en förutsättning
för att kunna delta i samhället. Till den ökade IT-användningen i samhället hör risker för ökade
digitala klyftor. Biblioteket har en viktig roll i att motverka ett digitalt klassamhälle. För att kunna
genomföra detta måste samarbete finnas med IS/IT-avdelningen.
Hur?
•
•
•
•
Erbjuda gratis tillgång till datorer.
Göra det trådlösa nätverket mer öppet och tillgängligt för låntagarna genom att de själva får
skapa lösenord.
Anpassa och utveckla våra digitala tjänster och teknik, i takt med att nya möjligheter uppstår.
Etablera samarbeten med studieförbunden, föreningar och/eller annan kommunal
verksamhet för att öka den digitala delaktigheten, exempelvis genom att erbjuda kurser i
datoranvändning och sociala medier.
 Virtuell och fysisk mötesplats
Biblioteket i Habo ska vara en välkomnande mötesplats för alla människor, där man kan samtala och
uppleva kulturella evenemang tillsammans.
Hur?
•
Tillhandahålla serviceinriktad, lyhörd och professionell personal
•
•
•
•
Uppdatera hemsidan och vara aktiva på sociala medier.
Bjuda in studieförbunden, föreningar och annan kommunal verksamhet att i samarbete med
biblioteket, eller i egen regi, erbjuda evenemang i våra lokaler
Utveckla samarbetet med Habobygdens släktforskarförening.
Hitta former för samarbete med den nya träffpunkten för seniorer.
 Tillgänglighet
Personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av information av samma kvalitet och
omfattning som alla andra. Medier ska erbjudas utifrån deras olika behov och förutsättningar för att
värna om lusten till läsning och intresset för litteratur.
Hur?
•
Informera och sprida kunskap om tillgängliga medier som exempelvis talböcker, lättlästa
medier och litteratur på teckenspråk.
 Samverkan
För att kunna genomföra denna biblioteksplans prioriterade områden krävs samverkan, både inom
kommunens verksamheter, men också över kommungränsen, detta sker framför allt genom
regionbibliotekets, region Jönköpings läns olika nätverksträffar och deltagande i utvecklingsarbeten.
Regelbunden kontakt sker också med närliggande kommuners bibliotekschefer i Jönköpings län,
framför allt Mullsjö kommun.
Regelbunden samverkan sker med:
•
•
•
Fritid – och kulturförvaltningen: genom regelbundna träffar med hela förvaltningen.
Skola: genom regelbundna träffar i Biblioteksgruppen där biblioteksansvariga på respektive
skolbibliotek och utvecklingsledaren på barn- och utbildningsförvaltningen ingår.
Områdesgrupp: genom regelbundna träffar med kurator, rektorer på respektive skolor och
representant från fritidsgården.
Skolbiblioteksplan
Kommunens skolbibliotek ska vara pedagogiska redskap för undervisning och lärande. De ska vara en
resurs av hög kvalitet som är väl integrerad i den dagliga verksamheten och ska anpassas till
elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Hur?
•
•
•
Skolbiblioteken ska innehålla ett attraktivt mediebestånd med aktuell informationsteknik.
Respektive skola upprättar en verksamhetsplan som ska vara kopplad till skolans
styrdokument.
Representanter från skolbiblioteken träffas regelbundet tillsammans med representanter
från kommunbiblioteket för att säkerställa likvärdighet på skolorna och utveckla samarbetet
mellan verksamheterna.
Uppföljning
Biblioteksplanen revideras utifrån behov eller senast under 2019 när ny mandatperiod börjar. För
varje år kommer en verksamhetsplan att skrivas som utgår från biblioteksplanen.
Regler för kommunalt kulturstipendium
Habo kommuns kulturstipendium tilldelas den som gjort en framstående prestation
eller betydelsefull insats på något kulturellt område, såsom musik, litteratur, konst,
foto, hembygdsforskning eller kulturminnesvård. Stipendiet kan även tilldelas förening
eller institution. Såsom stipendiat kan även ifrågakomma den som utbildar sig i något
av de nämnda områdena och därvid visat lovande anlag.
I båda fallen gäller att stipendiat skall vara bördig från eller bosatt i kommunen.
Stipendiesumman uppgår till en krona per innevånare i Habo kommun närmast
föregående halvår och delas ut av fritids- och kulturnämnden, som kortfattat skall
motivera sitt val av stipendiat.
Kulturstipendiet utdelas i samband med firande av Nationaldagen den 6 juni.
Ansökan om stipendiet alternativt förslag på stipendiat skall lämnas senast den 30 april
varje år.
Stipendiet kan reserveras från ett år till ett annat.
Kulturstipendiater
1986
K-G Fransson
1987
Arne Wulff
1988
Einar Sandin
1989
Filip Augustsson
1990
Josef Lundqvist och Arne Johansson
1991
Lennart Svensk
1992
Hilja Hildasdotter-Lindberg
1993
Stieg Erland Dagman
1994
Fredrik Albertsson
1995
Ingemar Kyrkeryd
1996
Brandstorps Hembygdsförening
1997
Habo Musikkår
1998
Margit Mattsson
1999
Walther Alrikson
2000
Leif Jansson
2001
Habo Kyrkokör
2002
Irene Gellerbrant
2003
Ulf Skoglund
2004
Göran Hellkvist, Ove Skoglund och Gunnar Nordström
2005
Ingrid Gull och Magnus Widell
2006
Kjell Ericsson
2007
Bernt Johansson
2008
Hans Lindberg, Stig Larsson och Eskil Dagman
2009
Lars-Olof Markstad, Harry Cedervall och Roland Liljegren
2010
Hanna Jansson
2011
Inger Malmborg
2012
Majvor Ewermyr
2013
Habo och Gustav Adolfs hembygdsförening
2014
Sofia Haglund
2015-05-12sammanställning2015.docx
Inkomna förslag/ansökningar tidigare år
Kalle Lindqvist
Ulla Strängberg
Brandstorps Hembygdsförenings sångkör
Robin Karlsson, Eldin Ljutovac och Marius Ienasescu
Kjell Larsson
Ingemar Svensson
Hans Evert Renérius
Sandra Grahn
Immanu El Productions – en förening för bandet IMMANU EL
Marcus Nordin
Anna Neudorf
Anders Ragnar
Jacob Persson
Habo Musikkår
Stefan Åkesson
Jacob Persson
Raymark Hellqvist
Johan Frederiksen
Martin Damberg &Stora Planer
Bertil Sporrong
Johathan Ljungqvist
Ellen Ljungqvist
Klass 8B Hagabodaskolan
Brandstorps Hembygdsförenings Manskör
Bertil Sporrong
Malin Moblad
Handakraft
Kalle Meyer
Bertil Sporrong
Gustaf Wiklund
Jimmy Mellberg
Björn Åkerström
Brandstorps Manskör
Förslag/ansökningar 2015
Susanna Blomstrand
Hans Evert Renérius
Isabella Blomstrand
Bertil Sporrong
Nina Bjurenstedt
Kalle Meyer
Carina Folkesson
2015-05-12sammanställning2015.docx
!"#$%
&'(%')*+,"-%./-0"1%20%,3453-*567")16"5%6%!'82%9:;<=%
>65"%20%06(%
&'(%."5"-%?3*'))'%@420*5-')1%/-%03*6,"-%2A.%377B3C")%6%D6*,"8/A,%6%!'82=%EF%
!'82%G3*6,*,24'%8+-#'1"%#'(%*20%H"0F-6)(%5'%76')24",562)"-%H+-%@6-(65%@'10')I%
2A.%8+-#'1"%*#3)('%6%?J5%&2.'))"*%8'-),+-%*20%*"CF-6)(=%K/-%L.-6*56)'%M55"-1'.4%
52(%+B"-%,+-")%"H5"-%E"-%!'00'-43)1%*F%8+-#'1"%#'(%2A,*F%5'%2-("44",562)"-%H+-%
."))"=%N)1"-%."4'%561")%#'(%8255%6%!'82%.'-%#'(%B'-65%0"1%2A.%*#3)(65%"44"-%*7"4'5%
)/-%1"5%.'-%H3))65*%5644H/44"=%OH5"-%06)%*531")5"C'0")%H-F)%E"-%@-'."(P0)'*6"5*%
K'53-QG3*6,R46)#"%9::S%(#2-1"%#'(%?B")*,'%TP-,')*%U242)5/-F-%0"1%
03*6,6)-6,5)6)(%6%V+5"82-(*%*56H5=%W/-%H2-5*'55"%#'(%'55%*7"4'%2-("4%H+-%")%2-(')6*5%6%
@6*,27*(F-1")%2A.%*+,5"%7F%BF-")%6)%5644%TP-,203*6,"-358641)6)(")%6%G'40+=%W/-%
84"B%#'(%")%'B%1"%5-"%*20%H6A,%*5316"74'5*%2A.%#'(%52(%06)%,')161'5"C'0")%.+*5")%
9:;;I%0"1%E6')2%*20%.3B316)*5-30")5I%16-6("-6)(I%*F)(%2A.%2-("4%*20%86R
6)*5-30")5=%%
OH5"-%"C'0")%.'-%#'(%#288'5%6%246,'%H+-*'046)('-%-3)520%6%?,F)"I%0")%
H-'0H+-%'445%B'-%1"5%6%?5'HH')*52-7%*20%#'(%3775/A,5"%(4/1#")%0"1%'55%3)1"-B6*'%
2A.%4"1'%,+-=%&'(%*435'1"%0655%,')52-*B6,'-6'5%6%?5'HH')*52-7%-"1')%"H5"-%;I<%F-%5644%
H+-0F)%H+-%"()'%*5316"-%2A.%.'-%)3%1"%*")'*5"%5BF%F-")%4/*5%7F%?3)1*(F-1")*%
,'00'-03*6,46)#"%6%!"4*6)(82-(=%&'(%.'-%')B/)5%06)'%F-%"H5"-%03*6,.+(*,24')%
5644%'55%35B"A,4'%8F1"%06)%7"-*2)46(."5%*20%03*6,'46*,%4"1'-"%0")%2A,*F%06)%
5",)6,=%&'(%/-%*"1')%465"%1-P(5%"55%F-%56448','%4"1'-"%H+-%!"4*6)(82-(*%?531")5,+-I%
")%?XY@R,+-%7F%465"%1-P(5%Z:%*F)('-"%*20%35(+-*%'B%*531")5"-%H-F)%L'073*%6%
!"4*6)(82-(=%Y644%BF-")%*,'%#'(%*+,'%03*6,4/-'-7-2(-'00"5%2A.%0'(6*5"-,3-*")%6%
16-6("-6)(%7F%!+(*,24')%H+-%?A")%2A.%G3*6,%6%V+5"82-(%2A.%.277'*%HF%H2-5*/55'%
06)'%*5316"-%1/-=%%
!"4*6)(82-(*%?531")5,+-%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
T2)*"-5%6%V3*5'B%X124H*%TP-,'%6%
!"4*6)(82-(%5644*'00')*%0"1%
,P-,2,+-")=%
%
Varför jag söker ert stipendium Jag är väldigt glad för den utbildning jag har fått i Skåne, både på Musikhögskolan, på Sundsgården och inte minst genom musikervikariat, mina pianoelever och de körer jag har fått leda. Nu känner jag dock att det är dags för mig att söka mig vidare och få fortsätta mina studier för andra lärare. Jan Yngwe har länge varit en av mina idoler inom kördirigering och efter att ha varit uppe på studiebesök med hans magisterklass på Göteborgs Musikhögskola, där han är professor, så känns det helt rätt att lämna Malmö för att flytta tillbaka till Göteborg. Det innebär att jag måste lämna mitt fasta vikariat i Lomma församling, kören i Helsingborg och mina pianoelever. Det innebär att jag ska hitta en ny lägenhet och få livet på fötter i en helt ny stad. Det tar lång tid att bygga upp ett kontaktnät, och även om jag nu har en relativt trygg inkomst så vet jag att det kommer dröja innan jag kan känna den tryggheten på en ny plats. Om jag skulle få stipendiet så skulle det gå till pianostämmare, sånglektioner och inte minst tryckta noter, som är en stor utgift och som CSN inte täcker. Jag skickar med lite bilder från min kör och en liten musikfil från en konsert i Habo kyrka sommaren 2014. Allt gott Susanna Blomstrand 19900102-­‐5387 0735-­‐260 970 Mitt namn är Isabella Blomstrand. Jag är född 1992 och är född och uppvuxen i Habo. Just nu bor jag i
Göteborg och håller precis på att bli klar på kulturvetarprogrammet. Jag håller samtidigt på att jobba
med arbetsprover till olika konstskolor. Jag flyttade från Habo 2011 för att studera filmvetenskap i
Lund, jag skrev en kandidatuppsats i ämnet och flyttade sedan till Göteborg för att läsa
genusvetenskap. Efter a-kursen i genusvetenskap var färdig kom jag in på kulturvetarprogrammet som
jag kände var mer övergripande för mina intressen.
Ritandet har alltid legat mig närmst om hjärtat. När jag var liten rotade jag i pappersåtervinningen där
hemma när mina egna ritblock hade tagit slut. Bland mina föräldrars uppsprättade kuvert, reklam och
papperslappar hittade jag mina nya ritblock, och så fortsatte jag att rita på dem i stället. Jag ritade och
slängde, ritade och slängde, och mamma plockade i pappersåtervinningen, dit jag förkastat mina
teckningar, för att sedan i smyg behålla några av dem själv.
Illustrerandet har kommit att bli viktigt för mig, nödvändigt. Jag har alltid haft problem med att
uttrycka mig verbalt inför stora grupper med människor, men genom ritandet har jag funnit ett sätt
trots allt. På Hagabodaskolan i Habo var bild mitt absoluta favoritämne och jag minns hur
uppmuntrande det var att gå dit och få motivtation och pepp från min dåvarande lärare. Att under
tonåren ha en lärare som tror på en betyder väldigt mycket för hur en ser på sig själv. Det här viset att
uttrycka mig på är något som tagit mig några år att inse att jag verkligen vill förvalta. Det tänker jag
nämligen göra nu, genom att söka till de här skolorna (vilka är Dômen, Kv konstskola, Valand och
Göteborgs konstskola), och jag är mitt uppe i att söka både linjer som innebär fri konst och grafisk
design eftersom det är i de fält jag vill röra mig och där jag vill utvecklas. Jag ritar, men slänger alltså
inte längre.
På bokmässan 2014 var jag med i Göteborgs kulturinstitutioners monter och hade designat tygpåsar
och t-shirts vi delade ut, dekorerat monterväggarna och designat vepan till Göteborgs universitet. Det
var orimligt för mig att se det jag hade skapat i en sådan kontext, att jag hade blivit anförtrodd att få
representera något så stort inför så många människor. Jag har liksom illustrerat för olika tidningar,
hemsidor och liknande förut, men aldrig så där. Aldrig i en sådan kontext och för en så begriplig och
verklig publik. För mig är den största komplimangen att någon uppskattar det jag gör konstnärligt, och
hela det anförtroendet jag fick på bokmässan var en av de finaste komplimanger någonsin. Jag har
även varit med och ställt ut konst på Jönköpings vårsalong två år i rad (2010/2011) 2010 ställde jag ut
med tre verk, och 2011 med ett. Sommaren 2014 ställde jag även ut min konst på Café Kafferosten
som ligger på Linnégatan i Göteborg. Det var ungefär femton teckningar som hängde på Caféets
väggar i ett par veckor. Nu i våras var jag med i ett projekt som heter ”härskaren” som är en facebooksida samt blogg som varje dag publicerar illustrationer över tolkningar på hur härskartekniker görs, jag
var med och bidrog en dag. Jag har även varit med och utformat fanzinet ”morsan och Mötley crüe”
där jag bidrog till att stå för samtliga illustrationer i tre utgåvor. Fanzinet har omnämnts i Dagens
Nyheter av Jonas Thente, samt recenserats av Rasmus Fleischer på hans blogg Copyriot.se.
Mina teckningar föreställer oftast illustrationer av människor som egentligen gör helt vardagliga saker
och aktiviteter. Aktiviteter som vi kanske inte förväntar oss att bli observerade under. Det kan vara så
banala aktiviteter som att måla tånaglarna, raka skäggstubben, plocka upp en trasig kruka som katten
vält ned, ta en selfie. Jag gillar att avbilda sättet vi Ibland iscensätter de aktiviteter vi gör själva när
ingen ser på. Ibland kanske vi dramatiserar våra akter. Vi kanske låtsas som om vi är med i en film när
vi åker bil och lyssnar på en sorglig sång, vi låtsas som om hårborsten är en mikrofon och mimar
framför den imaginära publiken i spegelbilden, vi är plötsligt med i ett matlagningsprogram när vi
hackar tomater till salladen, vi gör oss till. Och mitt mål är genom illustrerandet att externalisera det
interna. Skulle jag tilldelas stipendiet så skulle jag använda det för att betala för mina ansökningar till
de olika konstskolorna jag ovan nämnde. Jag skulle även använda dem till material för mina
kommande projekt, jag jobbar främst med tusch och teckningspapper vilka förbrukas väldigt flitigt.
[email protected]
0733999493
Habo kommun
Box 212
566 24 Habo
2015-04-11
Bertil Sporrong
Solhem Åsared
56691 Habo
036-420 12
073-370 45 92
Ansökan om kulturstipendium för 2015
Ansöker härmed om ert kulturstipendium för 2015. Till grund för denna
ansökan hänvisar jag till min hemsida www.solhem9.se
På denna hemsida har jag publicerat väldigt mycket som kan räknas som
”kulturminnesvård”. Hemsidans syfte och innehåll är grundat på hur det
kunde vara och se ut på ett småskaligt mindre jordbruk cirka hundra år
bakåt i tiden. Jag har under många års tid byggt upp bl.a. en ganska stor
samling av motorsågar, vilken jag i ord och bild publicerat på hemsidan.
Utifrån denna samling har jag även skrivit en bok som heter ”Från yxa till
enmansmotorsåg” vilken kan köpas – rekvireras via hemsidan. Utöver
denna motorsågssamling finns även ett ”gårdsmuseum” där jag i ord och
bild beskriver gamla föremål som användes förr i lantbrukarhemmen. På
hemsidan finns även en ganska omfattande ”broschyrbank” där jag
publicerat broschyrer i pdf format över bl.a. lant- och skogsbruksmaskiner
från 30-talet och framåt. För den som är intresserad av skogsbruk och
lantbruk finns det en hel del intressanta ämnen man kan fördjupa sig i via
just denna min hemsida. Jag ser själv hemsidan som ett bra exempel på
”virtuellt skogs och lantbruks museum” där folk kan hämta fakta och
information om många olika delar från dåtidens kultur. Jag har vidare
under många års tid byggt upp en samling av båtmotorer, vilken jag i ord
och bild publicerat på hemsidan. Utifrån denna båtmotorsamling har jag
även skrivit en bok som heter ”Motor AB Trim. Trim och Triumf
båtmotorer” vilken kan köpas – rekvireras via hemsidan.
Att bli tilldelad ett stipendium skulle innebära att:
- jag får möjlighet att bl.a. förbättra hemsidan och göra den ännu mer
lättillgänglig
- att göra reklam för hemsidan på olika sätt
- att få möjlighet att göra exempelvis studieresor till olika museer runt om
i landet
- att kunna förbättra ”hård och mjukvara” standarden kring hemsidan,
vilken nu inte är så modern.
slutligen kan ett stipendium innebära
– möjlighet att snabbare kunna avsluta nya pågående bokprojektet
”Gyroverken Speed AB. Båtmotorer och stationära motorer”.
Med förhoppning om att min ansökan skall behandlas utifrån
www.solhem9.se där själva underlaget för ansökan om ert
kulturstipendium finns samlat.
Med vänliga hälsningar
Bertil Sporrong
Presidiet föreslog ett tillägg till Förslag/ansökningar för 2015 års kulturstipendium:
Mikael Olofsson
Presidiets motivering:
Mikael Olofssons mångåriga engagemang i Habos musikliv, med början i Smyrna Brass och de senaste
åren i Habo Big Band. Han har med stort engagemang tagit på sig rollen som musikalisk ledare för
Habo Musikkår och har på många sätt förnyat musikkåren samtidigt som han slagit vakt om
blåsmusiktraditionen i Habo. Mikael är en eldsjäl som brinner för musik- & kulturliv i Habo och
föreslås därmed ingå bland namnen på förslag till kulturprisstipendiat 2015.
Datum
Dnr
2015-04-15
BN13/329
Sida
1
Kärnekulla 1:4 AB
Berörda fastighetsägare och myndigheter enligt
sändlista
Planprogram för del av Kärnekulla 1:4
Kommunstyrelsen i Habo lämnade den 12 februari 2014 positivt
planbesked för Kärnekulla 1:4 (tidigare 1:28). I beslutet fastslogs det att
detaljplaneläggningen skulle föregås av ett planprogram.
Ett planprogram har nu upprättats och detta skickas härmed ut för samråd
till berörda fastighetsägare och myndigheter enligt 5 kap. 11 § Plan- och
bygglagen. Ni har möjlighet att komma in med synpunkter på
samrådshandlingarna mellan 20 april – 22 maj 2015. Synpunkterna ska
inkomma skriftligen till:
Habo Kommun, Byggnadsnämnden
Box 212
566 24 Habo
Det ska betonas att den som vid granskningstidens slut inte har framfört
skriftliga synpunkter, kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om
detaljplanens antagande.
Planprogrammet finns även att ta del av digitalt då samrådshandlingarna
finns på Habo kommuns hemsida, http://www.habokommun.se/Bygga-bo-miljo/Kommunens-planarbete/Detaljplanering/Pagaende-detaljplaner/ På
hemsidan kan du också ta del av rapporter från de utredningar som har
utförts.
Upplysningar om programförslagets innehåll lämnas av planarkitekt Mari
Helene Opdal, tel. 036-442 8138, alternativt plan- och byggchef Jessica
Leremar, 036-442 8379.
Plan- och byggenheten
Mari Helene Opdal
Planarkitekt
Postadress
Box 212
566 24 Habo
Besöksadress
Jönköpingsvägen 19
Telefon
036-442 81 38
Telefon (vx)
036-442 80 00
Fax
036-442 81 60
E-post
[email protected]
Webb
www.habokommun.se
Dnr
BN13/329
Bilaga:
Planprogram för Kärnekulla 1:4, 2015-03-31
Behovsbedömning, 2014-12-03
Fastighetsförteckning, 2015-03-26, Ärende nr. F14851
(Framtagen av Lantmäteriet) (Handling 49 i ärendet)
Kopia:
Akten
Sida
2
Sändlista för samråd – Kärnekulla 1:4 i Habo
kommun,
Samrådstid 2015-04-20 - 2015-05-22
-
Lantmäterimyndigheten, Box 2032, 550 02 JÖNKÖPING
Länsstyrelsen i Jönköpings län, [email protected]
Berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning, 2015-03-26, Ärende
nr. F1485, (Framtagen av Lantmäteriet)
Jönköpings Länstrafik AB, Box 372, 551 15 JÖNKÖPING
Naturskyddsföreningen i Habo, c/o Gösta Börjesson, Dammgatan 10, 566
10, 566 32 HABO
Naturvårdsverket, 106 48, STOCKHOLM
Skanova, Box 1058, 551 10 JÖNKÖPING
Trafikverket, Ärendemottagningen, Thomas Lindén, Box 810, 781 28
BORLÄNGE, alt. [email protected]
Hyresgästföreningen i Norra Småland AB, Box 2194, 550 02
JÖNKÖPING
Habo Kommun, Kommunala rådet för pensionärer och personer med
funktionsnedsättning, c/o Carina Magnusson (5 ex., internpost, papper)
Habo Kommun, Barn- och utbildningsnämnden (både i papper och till
[email protected])
Habo Kommun, Fritids- och kulturnämnden (enbart till
[email protected])
Habo Kommun, KSAU, (både i enkeltsidigt papper och till
[email protected])
Habo Kommun, Miljönämnden
Habo Kommun, Räddningstjänsten
Habo Kommun, Socialnämnden (både i papper och till
[email protected])
Habo Kommun, Tekniska förvaltningen, Att: Svante Modén
Habo Kommun, Tekniska förvaltningen, Att: Lubomira Eng
Styrelsen i Habo Energi AB, Habo Kraft Ab samt Habo Bostäder AB
Vattenfall AB (Nätjuridik Trollhättan), digitalt till
[email protected]
Samrådshandlingarna skickas den 16 april 2015 av Mari Helene Opdal
, hotellet syns i bakgrunden
Diarienummer BN13/329
Planprogram för
Kärnekulla 1:4
Kärnekulla Handelsområde skiss 2014-10-14
Habo kommun
SAMRÅDSHANDLING
Plan- och bygglagen (SFS 2010:900)
31 Mars 2015
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Innehåll
Inledning4
Bakgrund4
Vad är ett planprogram?
Läsanvisningar4
Syfte, avgränsning och läge
4
4
Programförslag5
Förutsättningar, förändringar och 8
konsekvenser8
Tidigare ställningstaganden 8
Markanvändning, markägoförhållanden
8
Bebyggelse, befolkning9
Landskap, grönstruktur, natur- och kulturvärden, rekreation, friluftsliv
Geologi, markförhållanden 11
Miljöförhållanden (luft, buller, mark, vatten) 12
Teknisk försörjning 14
Trafik 15
9
Konsekvenser15
Behovsbedömning - bedömning av betydande miljöpåverkan 15
Allmänt
15
Ekonomiska konsekvenser 15
Fastighetsrättsliga konsekvenser
16
Ansvarsfördelning16
Behov av ytterligare utredningar
16
Huvudmannaskap16
Medverkande tjänstemän
17
2
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Så här görs en detaljplan
Meningen med planbeskedet
är att alla som har för avsikt att
genomföra en åtgärd ska kunna
få ett snabbt och tydligt besked
om huruvida kommunen tänker
inleda ett planläggningsarbete eller
inte. Svaret ska vara skriftligt och
motiverat.
Planbesked
När ett program har utarbetats ska
ett samråd genomföras efter samma regler som då ett planförslag
tas fram. Efter programsamrådet
upprättar kommunen en samrådsredogörelse.
(Programsamråd)
(Program)
Planförslag
Planförslaget skickas ut till berörda
parter för samråd. Vid behov hålls
ett samrådsmöte och de synpunkter som inkommer från de berörda
redovisas i en samrådsredogörelse.
I denna skriver kommunen sina
kommentarer och redogör för sina
ställningstaganden.
Detaljplanen godkänns av byggnadsnämnden och antas av kommunfullmäktige (KF).
Samråd
Granskning
Antagande
Eventuellt
överklagande
Om ingen överklagar detaljplanen,
eller om överklagan avslås, vinner
detaljplanen laga kraft och börjar
gälla. Bygglov kan nu sökas.
3
Laga kraft
Ett program beskriver planens
förutsättningar, mål och inriktning.
Programmet ger berörda möjlighet till insyn och påverkan innan ett
förslag till detaljplan har tagits fram.
Ett program ligger som underlag
till detaljplan och har ingen juridisk
verkan.
Ett förslag till detaljplan upprättas. Förslaget skickas ut på samråd
till berörda intressenter så som
fastighetsägare, myndigheter och
organisationer.
Kommunen kungör det eventuellt
reviderade planförslaget. Förslaget
ska sedan granskas under minst två
veckor. Eventuella synpunkter ska
lämnas skriftligen till kommunen.
Inkomna synpunkter sammanställs
efter granskningen i ett granskningsutlåtande. Detaljplanen prövas sedan
i byggnadsnämnden.
De som senast under granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter
som inte har blivit tillgodosedda ska
underrättas med brev. De har tre
veckor på sig att överklaga kommunens beslut. Antagandet av planen
överklagas till länsstyrelsen och kan
komma att prövas i mark- och miljödomstolen.
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Inledning
Bakgrund
Kärnekulla 1:28 såldes 2013 och den nya ägaren inkom den 4 november 2013 med begäran om planbesked om att upprätta en detaljplan för handel, lättare industri samt kontor och bostäder. Byggnadsnämnden kom fram till att planbeskedet skulle tas av kommunstyrelsen då detta är ett viktigt exploateringsområde för kommunen.
Den 12 februari 2014 lämnade kommunstyrelsen ett positivt planbesked avseende detaljplaneläggning
av Kärnekulla 1:28 och beslutade att detaljplaneläggningen skulle föregås av ett planprogram. I beslutet
ingick även att byggnadsnämnden skulle fatta beslut om att upprätta detaljplaner som överensstämmer
med planprogrammets intentioner.
Vad är ett planprogram?
En detaljplan kan grundas på ett program som anger utgångspunkter för planen om det inte känns
onödvändigt. Planprogrammet består av denna beskrivning med text, bilder, kartor och analyser, förslag
och konsekvensbeskrivningar. Till programmet ingår även en behovsbedömning som tar ställning till
om planförslaget kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare har kommunen tagit
fram en bullerutredning och en naturinventering som bifogas handlingarna. Kommunen ska samråda
med länsstyrelsen, myndigheter, föreningar, sammanslutningar och enskilda som har väsentligt intresse
av programmet. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras i en samrådsredogörelse
som sedan ligger sedan till grund för det fortsatta planarbetet.
Läsanvisningar
Programmet redovisas med en inledande sammanfattning av planförslaget. Under kapitlen Inledning och
Tidigare ställningstaganden redovisas bakgrundsinformation för planarbetet. Därefter redovisas planförslaget med delområden. Under kapitlet Förutsättningar och förändringar och konsekvenser redovisas tematiskt
förutsättningar samt de förändringar som planförslaget medför. Dessa behandlas under respektive
rubrik. Slutligen redogörs för konsekvenser och genomförandefrågor samt vidare utredningar som
kommer behövas i den vidare planeringen.
Syfte, avgränsning och läge
Syftet med detta program är att
redovisa områdets potential och
begränsningar inför en framtida
utveckling av Kärnekulla 1:28.
Planprogrammet redovisar förslag
till huvudsaklig markanvändning,
struktur, exploatering, försörjningssystem och utvecklingsstrategi med
hänsyn till olika intressen. Programmet omfattar ett relativt stort
område som kommer att utvecklas
etappvis genom flera detaljplaner.
Programmet ska ses som en ram
inom vilken övergripande förutsättningar och mål behandlas för att
möjliggöra och underlätta framtida
utbyggnader.
4
Ortofoto över programområdet.
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Kärnekulla 1:4 ligger centralt i Habo tätort strategiskt nära länsväg 195. In till Habo centrum är det
knappt två kilometer. Programområdet är cirka 4,1 hektar och omfattar den del av fastigheten som ligger mellan Kärnekulla-vägen och länsväg 195. I planprogrammet har man också tagit med Bränningeleden och Sjogarps cirkulationsplats då dessa två är viktiga kommunikationspunkter i exploateringen.
Programförslag
Idéskissen föreslår att Kärnekulla utvecklas till en ny ”stadsdel” i Habo. Kärnekulla AB önskar att
programområdets norra del ska innehålla affärer, bostäder och ett antal kommunala verksamheter så
som skola, förskola, äldreboende etc. Handelsområdet ska placeras ut mot Bränningeleden och bostäderna läggs söder om detta. Bostadsområdet är tänkt att bebyggas med flerbostadshus om tre till åtta
våningar, totalt 400-450 lägenheter. En större central gata leder in i området från Bränningeleden via
den cirkulationsplats som ansluter till Kråkerydsvägen. Ett femte ben på cirkulationsplatsen vid Sjogarp
ska leda in trafik från väg 195. Området ska också kopplas till Kärnekullavägen. Ett äldreboende finns
föreslaget öster om bostadsområdet. I områdets nordvästra del tänker man sig att kommunala verksamheter som skola och förskola ska förläggas. Se skiss under.
På gärdet söder om den norra ravinen planeras ett bostadsområde med flerbostadshus liknande de som
planeras på norra området, tre till åtta våningar och cirka 400 lägenheter. Husen ska placeras så att de
flesta ska få utsikt mot Vättern. En förskola planeras inom bostadsområdet. Skissarna bifogas i A3format.
Situationsplan (bsv arkitekter och ingenjörer ab).
5
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Situationsbild med vy mot söder, norra delen av planområdet.
(bsv arkitekter och ingenjörer ab).
Situationsplan för södra delen av planområdet
(bsv arkitekter och ingenjörer ab).
6
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Planerna sammanslagna.
(bsv arkitekter och ingenjörer ab).
7
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Förutsättningar, förändringar och
konsekvenser
Tidigare ställningstaganden
I kommunens fördjupade översiktsplan, vilken vann laga kraft 2011-03-23, är programområdet utpekat
som utbyggnadsområde för industri och service. Detta stämmer delvis överens med programområdets
intentioner. Planområdets södra del som
planeras för bostäder ligger med i den
fördjupade översiktsplanen som annan
skyddsvärd mark.
Delar av programområdet omfattas av tre
detaljplaner. För Bränningeleden finns en
detaljplan antagen den 26 augusti 1993.
Denna detaljplan togs fram i samband
med anläggandet av en ny allmän genomfartsled genom tätorten. Gällande Kärnekulla berörs endast en smal remsa mark
som är reglerad som skyddsmark, marken
är avsett för slänter. Den 3 februari 2011
Kärnekulla
fastställdes en arbetsplan för ombyggnad
av väg 195, delen Bankeryd norra - Habo
södra. Syftet med planen var att upprätta
en arbetsplan för ombyggnad av väg 195
till en mötesseparerad landsväg med omkörningsfält, en så kallad 2 + 1 väg.
Kärnekulla berörs av planen bland annat
genom att mark på östra sidan av länsväg
195 anspråktogs för att anlägga gång- och
cykelväg mellan Sjogarp och Fiskebäck.
Markanvändning, markägoförhållanden
Utdrag från kommunens fördjupade översiktsplan
Kärnekulla 1:28 är i privat ägo. Under
för Habo tätort..
tiden som planprogrammet har tagits fram
har fastigheten styckats upp i mindre fastigheter. Marken öster om järnvägen har inlemmats i Kärnekulla 1:4 och fått denna beteckning. Fastigheten ägs numera av Kärnekulla AB. Resterande mark
på västra sidan om järnvägen ligger fortfarande under Kärnekulla 1:28. Programområdet kommer
därför framöver benämnas som Kärnekulla 1:4 då det är denna marken som är aktuell i planprogrammet.
Kärnekulla fungerar än så länge som en lantbruksfastighet. Ingen djurhållning finns på gården men
marken arrenderas och brukas idag.
8
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Bebyggelse, befolkning
Två bostadshus finns på fastigheten vilka båda är bebodda idag. En större ladugård samt ett stall och
förrådsbyggnad/verkstad finns i anslutning till mangårdsbyggnaden. Mangårdsbyggnaden blev uppfördes år 1910, ladugården på 1940-talet. Mellan Kärnekullavägen och järnvägen finns en rad villor som är
byggda på 1900-talets mitt. Husen ligger som ett pärlband längs vägen och är tidstypiska i sin arkitektur.
Landskap, grönstruktur, natur- och kulturvärden, rekreation, friluftsliv
Landskap
Landskapet vid Kärnekulla är förhållandevis öppet med åker- och hagmark runtom själva gårdsbebyggelsen. Landskapet är flackt till måttligt kuperat med större åkerfält avbrutna av trädridåer och bäckraviner. Bebyggelsen är småskalig med en blanding av småhusbebyggelse och ekonomibyggnader. Bebyggelsen förekommer som enstaka hus eller i mindre grupper. Byggnaderna på Kärnekulla är centralt
placerade. Läget är gammalt och markutnyttjandet har en lång historia. Alléerna är signifikanta element.
Från Bränningeleden utgör gårdsmiljön ett landmärke och skapar karaktär åt området.
Stråk är gator, vägar och stigar med mera som människor rör sig och betraktar sin omgivning från. Järnvägen och de större vägarna kring Kärnekulla är barriärer, både fysiskt, visuellt och känslomässigt. De
anger även riktningen i landskapet då dessa följer de stora dragen i området. Ravinerna fungerar också
som barriärer med sina terränger och vegetation. Utmed Bränningeleden och på åkermarken kring Kärnekulla är utblickarna mot Vättern nästan obrutna och ger en luftig känsla.
Programområdet kan delas in i flera tydliga områden. De består av den omgivande öppna jordbruksmarken, bebyggelsen på Kärnekulla och den öppna ytan norr om Bränningeleden. Knutpunkter är strategiska platser mellan stråk eller koncentration av karaktärsfulla objekt. Cirkulationsplatserna är viktiga
knutpunkter.
Översiktlig landskapsanalys
9
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Grönstruktur
Grönstruktur innefattar alla gröna områden och all obebyggd mark som inte är hårdgjord inklusive
vattenområden. Dessa områden binds samman i ett nätverk och bildar en helhet av grönska, oavsett
storlek, funktion och innehåll. Grönstrukturen kan jämföras med andra fysiska strukturer som infrastrukturen eller bostadsstrukturen i ett samhälle.
Programområdet består av ett antal olika grönområden. Åkermarken utgör den största delen medan
gårdsmiljön är en annan. Gårdsmiljön präglas av stora lövträd och en allé leder ner till gården. En frukthage angränsar till allén på södra sidan av gårdsvägen. Två djupa bäckraviner löper i väst-östlig riktning.
Den södra av dessa har högt biologiskt värde enligt naturinventeringen. Stora delar av grönstrukturen
påverkas av planförslaget.
Kultur och arkeologi
Kulturmiljö handlar om människors verksamhet på en plats och de spår det har avsatt på miljön. Det
kan gälla alltifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt.
Kärnekulla gård är en relativ gammal gård och upptogs första gången i jordeboken 1539. Befintlig
mangårdsbyggnad blev uppförd 1910 och ladugården blev uppförd 1940 då den tidigare brunnit ner.
Mjölkproduktion har varit huvudsysselsättning på gården fram till 2009 då gården gick över till lammproduktion som pågick fram till verksamheten lades ner 2011. Idag är mangårdsbyggnaden i förfall och
i behov av omfattande renovering. Det samma gäller för gårdens övriga byggnader. Husen är tidstypiska
för den tid då de uppfördes.
Ett känt fornminne är registrerat i Riksantikvarieämbetets register. Fyndet är en trindyxa som registrerades 1985 och hittades i samband med odling. Utifrån detta och andra fynd som har gjorts i sam-
Karta över Kärnekulla 1805 i samband med storskiftet (Bild Lantmäteriet).
10
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
band med arkeologiska utredningar och undersökningar
nordväst om planområdet har en arkeologisk utredning
beställts och kommer att utföras under sommaren 2015.
Natur
I samband med framtagandet av planprogrammet utförde
kommunen en naturinventering sommaren 2014. Lavar
och djurliv har inte inventerats. Sammanfattningsvis är
det bäckravinen längst söder i området som har högst
naturvärde. Hagmarken, som i naturinventeringen är
numrerad 9, har också högt naturvärde. Gemensamt för
dessa är att de inte påverkas nämnvärt av exploateringen.
På gårdsplanen finns en mycket stor ask med ett stamomfång på 675 cm. Denna har ett mycket högt naturvärde
och är registrerats i länsstyrelsens register över jätteträd.
Vid inventeringen 2009 var trädets status friskt. Gamla
eller grova ekar, askar och almar utgör livsmiljö för en
mängd olika insekter, lavar, mossor och svampar. De
är också viktiga för andra djur så som fladdermöss och
fåglar. Skyddsvärda träd har inget formellt skydd men
genom att uppmärksamma att de finns är chansen större
att hänsyn tas till träden. Långa trädrader finns även längs
vägen förbi ladugården, för det mesta bestående av lönn
Den gamla asken växer norr om ladugården.
och lind. En björkallé finns längs med traktorvägen ner
Stammomfånget är 675 cm.
mot länsväg 195.
Alléerna och vegetationen kring gårdsmiljön påverkas i stor grad. Alléer omfattas av generellt biotopskydd vilket innebär att verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön inte får bedrivas. I
miljöbalkens 7 kap 11 § framgår att dispens från biotopsskyddet bara får medges om det finns särskilda
skäl. Naturverkets Allmänna råd ger några exempel på särskilda skäl som kan vara vägledande vid en
prövning.
Rekreation och friluftsliv
Själva planområdet har inte varit åtkommlig för rekreationssyften utöver det som allemansrätten medger. Närmesta rekreationsområde är lövskogen väster om järnvägen. Denna skog är omtalad i grönstrukturplanen ”Vårt gröna Habo”. Tre skogsstigar korsar genom detta område och förenar bostadsområdena och vägen utmed järnvägen och Bränningegatans förlängning. Utöver detta ligger Fiskebäcks
Ängar naturreservat och bokskogen på östra sidan om väg 195 i relativ närhet. Gränsenstugan som
ligger längre västerut i Habo är ett viktigt rekreationsområde för tätorten med sina motionsslingor. Genom en exploatering kommer delar av planområdet att tillgängliggöras för allmänheten.
Planområdet omfattas inte av riksintresset för naturvård och har inte någon större betydelse för friluftslivet i stort. Närmsta större friluftsområde är Hökensås längre norr i kommunen samt Vätterstranden
som också ingår i riksintresset för naturvård.
Geologi, markförhållanden
En översiktlig geoteknisk undersökning av området blev utförd under våren 2014. I rapporten från
undersökningen redovisas bland annat följande. Topografiskt ligger området sluttande ner mot öster
och söder. Genom planområdet går två raviner i väst-östlig riktning. Djupet på dessa ligger mellan tio
till tolv meter som mest. Planområdet utgörs till största delen av åker och ängsmark. I den sydöstliga
11
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
delen finns en del skogsmark där stora delar av skogen är avverkad. Runt åkrarna och ängsmarken samt
ravinerna växer lövträd med inslag av barrträd.
Jorden inom området består av siltig sandig morän med avlagringar av isälvssediment på moränen bestående av finsand och silt. I södra delen av ravinerna har isälvssedimentet större mäktighet. Det ytliga
mullskiktets mäktighet är i norra delen ca. 0,5 meter i åkermarken medan det är ca 0,4 meter som mest
i södra delen. Vid kanterna vid ravinerna finns isälvsavlagringar av sand som följer ravinkanterna ner
mot botten. Botten på ravinerna har ett ytligt skikt på ca. 0,3 meter med torv.
Den relativa fastheten av jorden under det ytliga mullskiktet är relativ hög med undantag vid en punkt.
Berg har inte påträffats men tryck- och slagsonderingar har stoppats mot sten eller i mycket fasta skikt
på 2,2 till 5,3 meters djup. Den relativa fastheten vid ravinerna är låg eller mycket låg i de ytliga skikten
men ökar till höga eller mycket höga från 0,7 till 1,2 meter. Sonderingarna stoppade i mycket fasta skikt
på 2,4 till 5,7 meters djup.
En korttidsobservation av grundvattennivån utfördes i samband med den geotekniska undersökningen.
Resultatet visade att vattennivån låg mellan 2,92 till 3,79 meter under markytan. Då marken har relativt
låg permabilitet är vattnets rörelse långsam både i grundvattnet och i sjunkzonen. Detta betyder att vid
riklig nederbörd har ytvattnet svårt att tränga ner i marken och kan därmed rinna ovanpå den sluttande
marken. Grundvattennivån kan på senhösten och vid snösmältningen ligga högre. För vidare läsning
hänvisas till Projekterings PM1 Geoteknik.
Miljöförhållanden (luft, buller, mark, vatten)
Luft
Medlemsstaterna i EU har gemensamt kommit överens om vilken luftkvalitet som sämst ska få förekomma inom unionen. Varje land har förbundit sig att genomföra den lagstiftning som beslutats. Kommunerna har fått i uppgift att kontrollera miljökvalitetsnormerna. Detta görs genom mätning, beräkning
eller objektiv skattning beroende på rådande luftkvalitet.
Två luftföroreningar som har fastslagna miljökvalitetsnormer är partiklar (PM10) och bensen. Partiklar
förvärrar luftrörsproblem och uppkommer bland annat vid ofullständig förbränning. Bensen är cancerframkallande och nybildas vid förbränning och finns i bensin. Under vintern 2006 och våren 2007
genomfördes mätningar av partiklar (PM10) och bensen i luften i Habo kommun för att ta reda på
vilken kvalitet luften har. Analysresultatet visar att partikelhalten (PM10) inte överskrider miljökvalitetsnormen (dygnsmedelvärde) på det uppmätta stället mer än 2 gånger under provtillfället. Det är först om
miljökvalitetsnormen överskrids mer än 35 gånger på ett år som ett åtgärdsprogram ska upprättas och
beslutas av kommunfullmäktige och skickas in till Naturvårdsverket. När det gäller bensen visar analysresultaten på att halterna inte överskrider miljökvalitetsnormen (årsmedelvärde) på det uppmätta stället
i Habo. Vidare visar analysresultaten också på att halterna av bensen i luften är så pass låga att nästa
kontroll kan ske genom enbart beräkning och/eller skattning av föroreningshalterna.
Radon
Radonmätningar i samband med den geotekniska undersökningen visade mätvärden mellan 19-58 kBq/
m3. Då det är relativ finkornig moränjord klassas marken som normalradonmark och byggnationer
anpassas därefter. Byggnader byggs så att inga sprickor eller andra otätheter uppstår mot marken och
på så sätt att ingen inläckande markluft tränger in i byggnaderna. Vid platta på mark rekommenderas
att golvplattan armeras med minst ett #ø s 150 för sprickviddsbegränsing. Genom att placera dräningeringsslangar i det kappilärbrytande lagret under betongplattan kan man i framtiden koppla till en
utsugsfläkt för att skapa undertryck så att radonhaltig luft i marken kan evakueras. För att skapa undertryck krävs att en motfyllning görs runt betongplattan så att man förhindrar att kall luft sugs in under
plattan vintertid vilket kan ge tjälproblem.
12
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Förorenad mark
När det gäller förorenad mark har Naturvårdsverket tagit fram riktvärden för olika markanvändningsalternativ. I det aktuella programområdet planeras bland annat för bostäder och förskola, vilket klassas
som känslig markanvändning. Aktuell mark är idag jordbruksmark och inga kända föroreningar finns
inom området.
Vatten
En korttidsobservation av grundvattennivån utfördes i samband med den geotekniska undersökningen.
Resultatet visade att vattennivån låg mellan 2,92 till 3,79 meter under markytan. Då marken har relativt
låg permabilitet är vattnets rörelse långsam både i grundvattnet och i sjunkzonen. Detta betyder att vid
riklig nederbörd har ytvattnet svårt att tränga ner i marken och kan därmed rinna ovanpå den sluttande
marken. Grundvattennivån kan på senhösten och vid snösmältningen ligga högre. Inom planområdet
finns en av Kockabäckarna. Denna ingår i avrinningsområdet till Vättern och omfattas av de föreskrifter som gäller för vattenskyddsområdet.
Dagvatten är regnvatten, smältvatten och spolvattensom rinner av från exemelvis vägar och hustak som
via diken eller ledningar rinner ut i sjöar, vattedrag eller leds till avloppsreningsverken. Under naturliga
förhållanden tas dagvatten upp av växter eller renas när det rinner genom marken innan det når sjöar
eller grundvatten. När marken bebyggs eller hårdgörs rinner vattnet istället snabbt av på ytan. Oftast
finns här också mer föroreningar som dagvattnet kan ta med sig. Kombinationen av snabb avrinning,
avsaknad av natrulig rening och föroreningshalten gör att det inte är lämpligt att direkt släppa dagvattnet direkt ut i till exempel en känslig sjö.
I den dagvattenutredning som tagits fram rekommenderas att åtminstone dagvatten från trafikerade
ytor genomgår någon form av rening innan avledning sker till ravinerna. Framtida dagvattenflöden ut
från området bör regleras utifrån befintliga förhållanden, vilket kommer ställa krav på fördröjningssystem inom eller i anslutning till området. Som komplement till anläggande av nya dagvattenanläggningar
kan befintliga raviner användas men detta bör i ett tidigt skede diskuteras med länsstyrelsen och andra
intressenter. Vidare kan överslagsberäkningar genomföras för att ge en indikation om hur stor föroreningsbelastningen den planerade exploateringen kan ge upphov till. Ytor för dagvattenhantering bör
avsättas inom respektive område.
Buller
En trafikbullerutredning har gjorts i samband med framtagandet av planprogrammet. Utredningen riktar sig mot det området som planeras för
bostäder längst i söder i planområdet.
Bullerutredningen tar utgångspunkt i de
riktlinjer som finns i infrastrukturpropoTeckenförklaring
sitionen, 1996/97:53. Beräkningarna har
Kärnekulla
Skola
utförsts för en framtidsprognos ur den
Förskola, komm.
nationella transportplanen. Tåg- och bilVårdcentrum
Station
trafik har tagits med i beräkningarna som
Brandstation
har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för väg- och spårtrafikbuller, SNV
rapport 4653 och 4935. Utredningen visar
att ljudnivåerna utomhus vid fasaderna
mot väg 195 blir höga och vissa fasader
får dygnekvivalenta ljudnivåer över eller
omkring 65dBA. I väster blir ljudnivån vid
de värst utsatta fasaderna mot järnbvägen
Offentlig service (förskola, skola, vårdcentrum, järnvägsstation
och Kärnekullavägen 60 dBA.
och brandstation) inom två kilometer från planområdet.
13
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
De ekvivalenta ljudnivåerna överstiger därmed riktvärdet på 55 dBA inom stora delar av området. För
att avsteg från riktvärdena skall kunna medges anges i rådet (samt i planbestämmelserna) bl.a. att det
måste åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i alla fall en ljuddämpad sida (45 – 50
dBA vid fasad), vilket för stora delar av detaljplanen innebär att bostäder mot gator måste vara genomgående. Då ljudnivåerna i den östra delen är relativt höga krävs troligtvis en annan placering och/eller
utformning av av byggnaderna för att kunna medge avsteg från riktvärdena. De maximala ljudnivåerna
från tågtrafiken är höga i den västra delen av området. Uteplatser och balkonger bör dock kunna utformas så att riktvärdet på högst 70 dBA kan uppfyllas. För det norra området har det inte utförts någon
bullerutredning då det i ett tidigt skede inte var aktuellt med bostadsbebyggelse där. En kompletterande
bullerutredning måste göras för detta området.
Offentlig och kommersiell service
Kärnekulla ligger förhållandevis centralt i Habo. Habo centrum, cirka två kilometer från Kärnekulla erbjuder matvaruhandel, bank, kläder, konditori och annat. Vårdcentral, ett antal förskolor och två skolor
finns inom en radie på två kilometer.
Idéskissen innehåller ett förslag där c:a 10 000 m2 handelsyta exploateras. I dagsläget är inga aktörer
klara. I det vidare planarbetet bör en utredning göras för att undersöka hur ett externt handelsområde
kommer att påverka Habo centrum.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Habo kommun har en VA-plan som antogs 16 juni 2011. Denna är nu under revidering. Kärnekulla är
ett av de prioriterade områdena där det kommunala VA-nätet ska byggas ut. I samband med att ansökan
om planbesked har inkommit har kommunen valt att avvakta VA-anslutningen till Kärnekulla 1:4. Angränsande fastigheter längs Kärnekullavägen har kopplats till VA-nätet. Det kommunala VA-nätet ligger
i huvudsak längs med Kärnekullavägen och Bränningeleden. En pumpstation ligger placerad vid södra
infarten till Kärnekulla.
Ett genomförande av planförlsaget kommer att kräva omfattande utbyggnader av det kommunala VAnätet. En VA-utredning för området kommer att tas fram under våren 2015.
El och tele
Habo Kraft har el (hög- och lågspänningskablar) samt kanalisation med bredband och kabel-TV i
området, huvudsakligen i gång- och cykelvägen längs Kärnelkullavägen. En transformatorstation finns
vid infarten till Kärnekulla 1:4. Alla bebyggda fastigheter inom och i angränsning till planområdet är
anslutna till elnätet. Planförslaget medför en avsevärd ökning av elförbrukningen och åtgärder måste
utföras för att klara av denna belastning. I dagsläget vet man inte omfattningen av detta och Habo Kraft
kommer att se över detta när mer konkreta planer tas fram.
Skanova har jordförlagda teleledningar inom planområdet, delvis ner mot gården men också från södra
infarten till Kärnekulla och ner mot länsväg 195. Nyinvesteringar i telenätet är nödvändigt och måste
utredas i det fortsatta arbetet.
Avfall
Alla som har en fastighet måste ha ett renhållningsabonnemnag för hushållsavfall. Detta gäller även för
företag och verksamheter. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall samlas in. Den tillkommande bostadsbebyggelsen ska anslutas till kommunens avfallssystem. En återvinningsstation bör också planeras
inom programområdet.
Avfall från företag och verksamheter, till exempel produktionsspill eller liknande räknas som verksamhetsavfall. Sådant avfall hanteras av olika avfallsentreprenörer eftersom det inte omfattas av kommunens renhållningsabonnemang för hushållsavfall.
14
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Trafik
Inom programområdet finns Kärnekullavägen, Bränningeleden och länsväg 195. Kärnekullavägen hade
vid mätning i februari 2015 400 fordon/dygn. Trafikbelastningen på Kärnekullavägen kommer att öka
avsevärt när bostadsområdet byggs ut och trafiklösningen måste ses över.
Bränningeleden är huvudinfartsvägen till Habo och hade 2012 vid mätning 6930 fordon varav 6% var
tunga fordon. Länsväg 195 hade vid senaste mätning 2012 9280 fordon, varav 10 % var tunga.
En av förutsättningarna för att den planerade exploateringen av Kärnekulla ska fungera är att cirkulationsplatsen vid länsväg 195 förses med ett femte ben direkt in till Kärnekulla. Diskussioner har förts
med Trafikverket. På cirkulationsplatsen Bränningeleden-Kråkerydsvägen planeras också ett ben som
leds in till Kärnekulla. När denna byggs om stängs befintlig avfart till Kärnekullavägen och denna måste
få en koppling till den nya gatan från rondellen. Inom planområdet behövs det byggas ett antal mindre
lokalgator som knyter ihop området. Trafiklösningarna måste i detaljplaneskedet studeras ytterligare för
att få fram en välfungerande trafiklösning.
Busshållplats finns på Bränningeleden och linjebuss går idag varje halvtimme till och från Jönköping.
Närmaste tågstation finns i Habo centrum och i dagsläget finns det avgångar varje timme in mot Jönköping. En pendelparkering inom programområdet är önskvärt.
Idag finns gång- och cykelväg norr om Bränningeleden och en undergång till Kärnekullavägen finns
vid infarten mot Jönköpingsvägen. En tunnel finns också under länsväg 195 som förbinder gång- och
cykelvägnätet med Sjogarpsområdet och söderut mot Fiskebäck. I samband med exploateringen av programområdet måste situationen för mjuka trafikanter tas med i trafikplaneringen så att denna målgrupp
på ett säkert sätt kan ta sig till och från området. Detta kan ske med till exempel gångtunnel under
Bränningeleden.
Konsekvenser
Behovsbedömning - bedömning av betydande miljöpåverkan
För alla detaljplaner ska kommunen enligt 6 kapitlet 11 § miljöbalken och 4 kapitlet 34 § plan- och
bygglagen, bedöma om förslaget kan komma att innebära betydande miljöpåverkan. Om förslaget kan
antas leda till betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.
Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på någon av ovan nämnda aspekter. Kommunen har gjort en behovsbedömning och en checklista bifogas programhandlingarna.
Allmänt
Planförslaget föreslår att Kärnekulla 1:4 exploateras från jordbruksmark till handels- och bostadsområde. Läget är centralt och strategiskt placerat vid Habo tätorts huvudinfart och i samsvar med kommunens fördjupade översiktsplan för Habo tätort.
Kärnekulla kommer att bli en ny ”stadsdel” i Habo med blandad bebyggelse. På sikt kommer kommersiell service finnas inom området och med detta en del nya arbetsplatser. När bostadsområdet är färdigbyggt kommer det finnas ca. 800 lägenheter vilket kommer göra området mer levande och knyta ihop
Fiskebäck med tätorten ytterligare.
Ekonomiska konsekvenser
Exploateringen kommer att leda till att ett antal arbetsplatser etableras, hur många är svårt att säga
än. Kostnaderna för utbyggnad av nödvändig infrastruktur är relativt höga och en närmare analys av
kostnaderna och deras fördelning i förhållande till intäkter behöver göras i det fortsatta arbetet med
planläggningen av området. Gata, VA och dagvattenhantering samt el, tele och annan infrastruktur är
15
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
tunga poster som måste utredas. På sikt kommer kommunens gatu/VA-enhet få utgifter för skötsel och
underhåll av allmän platser och gator.
Exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören kommer att upprättas i samband med den fortsatta detaljplaneringen av området. Hur detta avtalet kommer se ut är för tidigt att säga i dagsläget.
Fastighetsrättsliga konsekvenser
En fastighetsreglering har redan gjorts och delar av Kärnekulla 1:28 har blivit inlemmat i Kärnekulla
1:4. Sannolikt kommer Kärnekulla 1:4 delas upp i flera mindre fastigheter framöver när detaljplanearbetet är klart och exploateringen fortskrider. Exploatören kontaktar Lantmäteriet när detta är aktuellt och
står för dessa kostnader.
Mark som i framtiden kommer att ligga som allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras
till lämplig kommunal fastighet. Eventuella tekniska anläggningar kan upplåtas med ledningsrätt. Dessa
frågor blir aktuella när detaljplanerna tas fram.
Ansvarsfördelning
Habo kommun, plan- och byggenheten Detaljplanearbete, bygglov och anmälan, grundkarta och nybyggnadskartor.
Habo kommun, tekniska förvaltningen
Exploateringsavtal. Projektering och exploatering av gatu och VA-ledningar.
LantmäterietFastighetsförteckning, fastighetsförrättningar.
Exploatören, Kärnekulla 1:4 AB
Exploatering inom kvartersmark, ansökan och bekostning av detaljplanearbetet och fastighets
förrättningar samt nödvändiga utredningar i sam-
band med detaljplanearbetet.
Behov av ytterligare utredningar
Arkeologisk utredning inför det fortsatta arbetet måste göras. Denna är beställt och kommer att påbörjas under sommaren 2015.
Dagvattenhanteringen måste i den vidare planeringen konkretiseras så att man tydligt kan se hur detta
kan lösas på ett tillfredsställande sätt.
En kompletterande bullerutredning för norra delen av planområdet måste göras för att kartlägga förhållandena om bostäder ska byggas där.
Huvudmannaskap
Anläggningar inom allmän plats
Kommunen kommer att vara huvudman för allmän platsmark och ansvara för utbyggnad och framtida
drift och underhåll av dessa anläggningar. Allmän plats inom området omfattar gator, gångvägar och
eventuella gröna stråk. Anläggningar inom allmän platsmark skall bekostas dels av exploatören och dels
av kommunen.
Anläggningar inom kvartersmark
Exploatören ansvarar för utbyggnad inom kvartersmark för bostäder och handel, service etc. När det
gäller utförande, kostnader och framtida drift och underhåll kommer detta att ligga på den enskilda
fastighetsägaren.
16
Samrådshandling
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329
Medverkande tjänstemän
Mari Helene Opdal, planarkitekt
17
Jessica Leremar, plan- och byggchef
Samrådshandling
habokommun.se
Diarienummer BN13/329
Planprogram för
Kärnekulla 1:4
Habo kommun
Behovsbedömning
2014-12-03
Behovsbedömningens syfte
Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan
eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg,
behovsbedömning, ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens
genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en
miljökonsekvensbeskrivning göras. Om en verksamhet enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken
kräver tillstånd eller om planen förutsätter verksamhet enligt förordning (1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 1 eller 3 antas planen alltid medföra betydande
miljöpåverkan.
Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att
bedömningarna måste omvärderas.
Planprogrammets syfte
Syftet med planprogrammet är att redovisa områdets potential och begränsningar inför en
framtida exploatering för handel, industri, bostäder och kontor.
PÅVERKAN PÅ MILJÖMÅL
JA
Nationella och regionala
miljömål
KANSKE NEJ
X
PÅVERKAN PÅ LAGSTIFTADE SKYDD
JA
KANSKE NEJ
Riksintressen: 3,4 kap MB om
hushållning av mark och vatten
5 kap MB om
miljökvalitetsnorm (luft, vatten
eller mark)
7 kap MB om skydd (natura
2000, naturreservat,
kulturreservat, landskapsskydd,
biotopsskydd, strandskydd
skyddsområde för vattentäkt)
X
X
X
En liten del av Kockabäcken
ligger inom programområdet.
Kockabäcken ingår i
avrinningsområdet för
Vättern och skyddsområdet
för denna berör därmed
bäcken. Hänsyn måste tas till
detta i den vidare
planeringen.
9-15 kap MB (tredje
avdelningen) om anmälan eller
tillståndsprövning (täkt, avfall
farlig material etc.)
X
Fornlämningar och
byggnadsminnen
Enligt Riksantikvarieämbetet
har fornfynd gjorts på
fastigheten. En stenyxa
hittades i samband med
odling. Arkeologisk
utredning måste göras i den
vidare planläggningen.
X
FÖLJS KOMMUNALA RIKTLINJER
JA
Program
Detaljplaner
KANSKE NEJ
De detaljplaner som finns
omfattar kringliggande
vägar.
X
ÖP/FÖP
Delvis. En del av marken är
avsatt för industri och
service, medan marken i
söder ligger med som annan
skyddsvärd mark.
X
Naturvårdsprogram
X
PÅVERKAN PÅ MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER
JA
Mark (föroreningar, erosion,
skred, sättningar etc)
Vatten (flödesriktning,
KANSKE NEJ
X
Marken kring ravinerna är
något ostabil och hänsyn
måste tas till detta när
marken exploateras. Leds
dagvattnet till ravinerna
kommer flödeshastigheten
öka och när vattnet kommer
till ravinerna kan detta leda
till ökad erosion. Dagvatten
från hårdgjorda ytor drar
med sig föroreningar och
vattnet måste renas innan det
släpps ut i bäcksystemet.
När man hårdgör ytor kan
grundvattenkvalitet,
vattentillgång etc)
inte vattnet sippra ner till
grundvattnet som innan.
X
Luft och klimat (luftrörelse)
X
Vegetation (införande av ny
växtart, minskning eller
införande av art)
Då marken idag inte är
bebyggt kommer
vegetationen att påverkas
inom planområdet. Vissa
hotade växter finns inom
planområdet. Beroende på
hur exploateringen görs kan
dessa växter skyddas.
X
Djurliv (förändring av
sammansättning eller antal,
minskning eller införande av
art, skapas någon barriär?)
Genom en exploatering
kommer djurlivet att
påverkas i den grad att
åkermarken försvinner men
denna påverkar inte djurlivet
på ett negativt sätt mer än att
den kanske fungerar som
viltkorridorar. Bäckravinerna
och en större del av
trädbeståndet kommer att
finnas kvar. Insekter som
lever på träden som bildar
alléer kan komma att
påverkas om dessa avverkas.
X
Landskaps- och stadsbild
Från att ha varit till stor del
öppen åkermark kommer
exploateringen påverka
landskapsbilden med den nya
bebyggelsen som planeras.
Dock behöver inte denna
förändring vara negativ.
X
Miljöpåverkan från omgivande
verksamhet
Transporter/kommunikation
(minskning eller ökning,
investering)
Rekreation
X
X
Ingen verksamhet i
angränsning till planområdet
påverkar exploateringen.
Transporterna inom
planområdet kommer att öka
genom etablering av handel
och hotellverksamhet.
Bostadsområdet kommer
också att medföra att
transporterna i området ökar.
Rekreation inom området har
inte varit av betydelse
tidigare men genom
exploateringen kan delar av
området bli mer tillgängligt
för allmänheten.
X
Kulturmiljö
Om alla hus inom området
rivs kommer kulturmiljön
påverkas i den grad att husen
på Kärnekulla försvinner och
genom dessa en del av
kulturhistorien. Husen är
tidstypiska i sin arkitektur
men inte unika. Andra delar
av kulturmiljön så som
alléerna och andra stråk
berättar också en historia
som kan försvinna om man
inte tar hänsyn till detta i
exploateringen.
X
Brukningsvärd jordbruksmark
All brukningsvärd
jordbruksmark kommer att
exploateras.
X
Nuvarande mark- och
vattenanvändning
Mark- och
vattenanvändningen kommer
att ändras och stora delar av
marken kommer att
hårdgöras. Utredningar kring
vattenhanteringen behövs för
att lösa denna fråga.
X
Icke-förnyelsebara resurser
X
Inom planområdet finns inga
utpekade icke-förnybara
resurser.
Motiverat ställningstagande
Kommunen gör med hänvisning till ovanstående bedömning att detaljplanerna inte kommer
att medföra betydande miljöpåverkan om vissa hänsyn tas. Detaljplanerna förväntas inte
heller vara någon fara för människors hälsa. En miljöbedömning kommer därför inte
upprättas för de kommande detaljplanerna för området.
Inga miljöfarliga verksamheter planeras och områden med höga naturvärden kan skyddas.
Alternativ lokalisering
Inga alternativa lokaliseringar har undersökts då platsen bedöms lämplig för ändamålet och
är förenlig med översiktsplanen.
Remiss
Datum
2015-04-20
Dnr
-
Sida
1 (2)
Anders Bertilsson, 036-442 83 70
[email protected]
Enl sändlista
Trafiksäkerhetsprogram 2015 - 2020
Förslag till Trafiksäkerhetsprogram har tagits fram av samverkansgrupp för
trafiksäkerhet Habo – Mullsjö tillsammans med NTF i Jönköpings län.
Trafiksäkerhetsprogrammet ingår i handlingsprogrammet för ”Trygghet
och säkerhet” som tar ett helhetsgrepp på alla trygghets- och
säkerhetsfrågor.
Bifogat förslag till trafiksäkerhetsprogram översänds för yttrande senast
den 15 juni 2015.
Habo kommun
Tekniska förvaltningen
POSTADRESS
Box 212
566 24 HABO
BESÖKSADRESS
Jönköpingsvägen 19
INTERNETADRESS TELEFON
www.habokommun.se 036-442 80 00(vx)
TELEFAX
036-442 83 80
E-POST
[email protected]
Sida
2 (2)
Sändlista
Barn- och utbildningsnämnden
Byggnadsnämnden
Miljönämnden
Socialnämnden
Fritids- och kulturnämnden
Folkhälsorådet
Kommunala rådet för pensionärer och personer med funktionsnedsättning
Dokumenttyp
Beslutad av (datum och §)
Giltig fr o m
Delprogram
Kommunstyrelsen
2015-xx-xx
Dokumentansvarig
Teknisk chef
Gäller för
Senast reviderad
Alla kommunens verksamheter
Version nr
1
Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020
Trafiksäkerhetsprogrammet är ett delprogram till handlingsprogrammet
”Trygghet och säkerhet”, som tar ett helhetsgrepp på alla trygghets- och
säkerhetsfrågor.
Trafiksäkerhetsprogrammet kommer att uppdateras vart fjärde år i samband med
ny mandatperiod.
Förord
En bra trafiksäkerhet ökar attraktiviteten i kommunen. Vanliga synpunkter från
kommuninvånare är att man
upplever otrygghet i trafiken, vilket
i sin tur leder till sämre
tillgänglighet, framförallt för unga
och gamla.
Syftet med
trafiksäkerhetsprogrammet är att
systematiskt arbeta för ett
trafiksystem som förbättrar säkerhet
och tillgänglighet.
Arbetet bedrivs samordnat mellan
olika kommuner. På detta sätt blir vi
effektivare i vårt arbete och hittar gemensamma lösningar. Medverkar i
samarbetet gör också Trafikverket, Polisen och Nationalföreningen för
Trafiksäkerhetens Främjande (NTF).
NTF i Jönköpings län har medverkat i faktaunderlag och text i programmet.
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 1
Nuläge
Sverige är föregångare inom trafiksäkerhet. Ändå är trafikolyckor ett av de stora
folkhälsoproblemen i Sverige. Olycksrisk och otrygghet påverkar också vår
vardag.
Många föräldrar låter inte sina barn röra sig på egen hand, då man är orolig för
trafiksäkerheten. Detta påverkar barnens hälsa och utveckling. Ett ökat bilåkande
och skjutsande av barnen påverkar även miljön negativt, med ökade
luftföroreningar.
Vad påverkar trafiksäkerheten?
Trafiksäkerhet är i grunden en fråga om attityder, omdöme och beteende.
Det finns ett antal faktorer som i hög grad påverkar trafiksäkerheten. Det som är
av störst betydelse är hastigheten.
Användning av bilbälte och
skyddsutrustning för barn är också av stor
betydelse för hur allvarliga konsekvenser
en olycka får för de inblandade
trafikanterna. Risken för att en olycka ska
inträffa ökar vid intag av alkohol/droger i
samband med bilkörning.
Användningen av cykelhjälm reducerar
skadeföljderna för cyklister som råkar ut
för en trafikolycka. Även synbarheten är en viktig faktor för ökad trafiksäkerhet,
liksom gators drift och underhåll. Att gatumiljön fungerar och är tilltalande är
viktigt för alla olika sorts resor som vi gör dagligen. Oavsett om vi väljer cykel,
buss, bil eller att gå ska vi på ett så säkert sätt som möjligt nå vårt mål utan att
råka ut för en olycka.
För att påverka beteenden är samarbetet mellan kommuner, polis, NTF,
räddningstjänsten och Trafikverket oerhört viktigt.
Enkät om trafiksäkerhet
Nedan beskrivs resultatet från 2013 års trafiksäkerhetsenkät, som Trafikverket
genomför årligen på nationellt plan.
I stort sett ställs samma frågor varje år, vilket gör att trafiksäkerhetsenkäten är en
utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga
trafiksäkerhetsfrågor över tid. Det har också visat sig att det i många frågor finns
skillnader i attityder mellan kön och ålder.
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 2
Trafikbeteenden
En stor majoritet av de tillfrågade har angivit ”Att inte köra rattfull” som allra
viktigast för trafiksäkerheten när de fått välja mellan åtta viktiga beteenden.
Därefter följer ”Använda bilbälte”, ”Inte köra mot rött ljus”, och ”Hålla
hastigheten”.
Trafiknykterhet
Fem procent av de tillfrågade uppger att de under det senaste året kört bil efter att
ha druckit alkohol, män i större utsträckning än kvinnor
Hastighet
63 % av de tillfrågade anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka
trafiksäkerheten. Betydligt fler kvinnor än män instämmer i det påståendet och det
är också fler i den äldsta åldersgruppen, över 75 år.
Bilbälte
I framsätet används bilbälte i mycket hög utsträckning – hela 98 % använder alltid
eller nästan alltid bilbältet oavsett om det är tätortstrafik eller landsvägstrafik.
Användningen är något högre bland kvinnor än bland män, och något lägre i de
yngre grupperna.
Cykelhjälm
Det är 22 procent av cyklisterna som nästan alltid använder cykelhjälm när de
cyklar, medan 56 procent svarar att de sällan eller aldrig använder hjälm.
Kvinnorna använder hjälm i något högre utsträckning än män och grupperna
mellan 18 och 25 år är de minst frekventa hjälmbärarna. I tonårs- grupperna
avviker könsmönstret och flickorna använder hjälm i lägre utsträckning än
pojkarna.
Synbarhet
25 procent uppger att de använder reflexer om vägen är belyst, medan 40 procent
om belysning saknas. Användandet av reflexvästar har ökat bland både barn och
vuxna. Reflexanvändningen ökar med stigande ålder.
Mer riskfylld trafik
Hälften av alla män och 65 % av alla kvinnor tycker att trafiken har blivit mer
riskfylld under senare år. Bland de allra äldsta instämmer över 80 % medan
personer under 25 år instämmer i betydligt lägre utsträckning.
Mobiltelefon och bilkörning
Det är 75 % som instämmer i att det borde vara förbjudet att tala i mobiltelefon
när man kör bil. Det är skillnader mellan könen, där 82 % av kvinnorna
instämmer, jämfört med 67 % av männen.
Övergångsställen
Ungefär var tredje tillfrågad, fler kvinnor än män, har svarat att bilarna sällan
stannar när de ska korsa gatan på ett övergångsställe
Nollvisionen
Nollvisionen beslutades av riksdagen 1997. Den är både en vision om vägtrafik
där ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt och strategier för hur vi ska
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 3
uppnå en säker vägtrafik enligt visionen. Trafiksäkerhetsarbetet enligt
nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas
till människans förutsättningar eftersom människan är den svagaste länken i
systemet.
Ansvaret för säkerheten delas mellan systemutformare och de som använder
vägtransport-systemet. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra
olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att
människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt.
Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar
men inte att de leder till allvarligare personskador.
Etappmål
Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten. Det
innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minska
med en fjärdedel från 2007 till 2020. Det motsvarar högst 220 dödade år 2020.
Trafikverket tog fram förslaget våren 2008 på uppdrag av regeringen.
Om det svenska etappmålet anpassas efter EU:s mål ska antalet dödade inte vara
högre än 133 år 2020.
Trafiksäkerheten i Habo
Beskrivning av olycksstatistik mellan 2008 och 2014
Under perioden 2008-2014 inträffade totalt 212 trafikolyckor inom Habo
kommun. Olyckorna har resulterat i 4 döda, 29 svårt skadade och 179 lindrigt
skadade.
Av olyckorna har 105 stycken inträffat på det statliga vägnätet (3 döda, 22 svårt
skadade, 79 lindrigt skadade) och 57 på det kommunala vägnätet(0 döda, 4 svårt
skadade, 53 lindrigt skadade). Resterande olyckor har inträffat på övriga vägar.
Under samma period har 91 olyckor inträffat, där oskyddade trafikanter varit
inblandade. Av dessa är 81 fotgängare (27 fotgängare singel, 28 cykel singel) och
10 cykel/mopedolyckor.(9 singel)
(Siffrorna är tagna utifrån STRADA.)
De mest olycksdrabbade gatorna i Habo kommun mellan 2008 och 2013
Gata
Antal olyckor
Kommentar
Antal fordon per
dygn
195
40 st
statlig
9280 st**
26
31 st
statlig
6853 st**
Bränningeleden
11 st
statlig
3694*
Kråkerydsvägen
5 st
kommunal
3500****
* Mätning utförd av NTF Jönköpings län 2013.
**Mätning utförd av NTF Jönköpings län 2012.
***Mätning utförd av Trafikverket. **** Mätning utförd av Habo kommun 2011
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 4
Mål och åtgärder
Det övergripande målet är att minska antalet olyckor med personskador. Här
redovisas fem målområden som Habo kommun inriktar sitt trafiksäkerhetsarbete
på.
1. Påverka trafikantbeteenden
Att följa spelreglerna i trafiken är avgörande för en bra trafiksäkerhet. Följande
insatser görs på området:
• Trafiksäkerhetsutbildning i skolan ingår i ordinarie undervisning i
ämnesblocken SO/NO i årskurserna F-3 och 7-9. I detta ingår,
reflexanvändning, trafikvett, cykelhjälm, attityder mopedåkning, alkohol och
trafik.
• Ökad reflexanvändning genom kampanjer där
utdelning av reflexer sker.
• Regelbundna möten med polis.
• Stödja ett lugnare körsätt i trafikmiljöer där
oskyddade trafikanter vistas genom att den
generella hastighetsöversyn som genomförts
följs upp med fysiska förbättringsåtgärder.
• Informationsträffar på skolor där problematiken
vid hämtning- och lämning av barnen belyses.
• Hastighetsmätning utförs i tätorterna för ökad efterlevnad av
hastighetsbegränsningar.
• Regelbundna möten i Samverkansgruppen Trafiksäkerhet Habo - Mullsjö där
Polis, Räddningstjänst, Trafikverket och NTF medverkar.
• Arbeta aktivt för att förbättra skolskjutsverksamheten i kommun.
Hållplatsinventering, avtalsuppföljning på skolskjutsentreprenörer m.m.
2. Minska halkolyckor
Halkolyckor för gående och cyklister är kanske det största
trafiksäkerhetsproblemet. Följande insatser görs för att minska halkolyckor.
• Prioritera gång- och cykelvägar och särskilt utsatta platser vid snöröjning och
halkbekämpning.
• Åtgärda platser med återkommande problem. Hala plattor,
järnvägsundergångar mm.
• Prioritering av grusupptagning på våren för att minska olycksrisken för gående
och cyklister.
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 5
3. Bygga om trafikmiljöer
Ombyggnader av trafikmiljön har under flera år haft fokus på barn och ungdomars
möjligheter att själva kunna ta sig till skola och fritidsanläggningar. Följande
insatser görs på området:
• Säkra gång- och cykelvägar med prioritering för barn och ungdomar.
• Åtgärder för att stödja de nya hastighetsgränserna. Förbättra säkerheten vid
gång- och cykelpassager på 60-sträckor.
• Övergångsställen fasas ut på de ställen där de inte behövs av
tillgänglighetsskäl.
• Utförandet av gång- och cykelpassager eller övergångsställen görs enligt
Trafikverkets standardritningar. Förstärkt belysning.
• Samverkan med Trafikverket för att förbättra säkerheten på det statliga
vägnätet.
• Nära dialog med Kommunala funktionshindrades råd som ger sina synpunkter
på trafikmiljön.
4. Säkerhet vid arbete på och intill väg, skolområden mm
I samband med nyanläggning eller driftjobb är det viktigt med fastlagda rutiner
för att uppnå en säker arbetsplats.
Följande insatser görs på
området:
• Rutiner finns för att ta fram och
godkänna TA-planer inom
kommunen. Gäller både för egen
regi och externt arbete.
• Regelbunden utbildning för alla
medarbetare som utför arbete i
trafikmiljöer.
• Tydliggöra vem som har
samordningsansvar för
trafiksäkerheten för projekteringshandlingar och vid utförande.
• Information om planerade vägarbeten lämnas till berörda aktörer.
5. Olycksuppföljning
Trafik- och samverkansgruppen sammanställer statistik över trafikolyckor.
Statistiken används som underlag för olycksuppföljning och
trafiksäkerhetsåtgärder.
• Rutiner finns för dokumentation, analys och redovisning.
Trafiksäkerhetsprogram 2015
Sid 6
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-05-12
FK15/27, 28,
30
Sida
Till
Fritid- och kulturnämnden
Försent inkomna ansökningar om bidrag
Förslag till beslut
Ärendebeskrivning
Tre föreningar har lämnat in ansökningar för sent, sista ansökningsdatum
var 31 mars 2015.
Brandstorps båtklubbs ansökan om föreningsanslag kom in den 9 april,
Habo Wolleys ansökan om grundbidrag och Hökensås Motocrossklubbs
ansökan om grund- och lokalbidrag, driftsbidrag samt investeringsbidrag
kom in den 17 april.
Pia Lindberg
Sekreterare
Beslutet skickas till:
sökande
Postadress
Box 212
566 24 Habo
Besöksadress
Jönköpingsv. 2
Telefon
036-442 81 16
Telefon (vx)
036-442 80 00
Fax
036-442 81 60
E-post
[email protected]
Webb
www.habokommun.se
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-05-12
FK15/29
Sida
1
Till
Fritid- och kulturnämnden
Bidrag till verksamhet för funktionshindrade 2015
Förslag till beslut
Fritids- och kulturnämnden beslutar bevilja bidrag enligt följande:
RSMH friends Habo 5.000 kronor, Habo IF 3.000 kronor och HSHF
20.000 kronor.
Ärendebeskrivning
Tre ansökningar har inkommit; RSMH friends Habo ansöker om bidrag till
resa och logi i Göte borg, 10.000 kronor. Habo IF ansöker om 3.000 kronor
till fotbollsskola. HFHS (Hagabodas förening för hälsa och social
utveckling) ansöker om bidrag till aktiviteter 40.000 kronor.
Thomas Lundh
Förvaltningschef
Beslutet skickas till:
sökande
Postadress
Box 212
566 24 Habo
Besöksadress
Jönköpingsv. 2
Telefon
036-442 81 15
Telefon (vx)
036-442 80 00
Fax
036-442 81 60
E-post
[email protected]
Webb
www.habokommun.se
Driftsbidrag 2015
Förening
Aledals IK
Brandstorps IF
Habo IF *
Hökensås MCK
OK Gränsen
Habo Pistolskytteklubb
Bidrag 2014
19 100
27 300
131 700
61 900
46 500
16 900
303 400
* Avgår 25 000 avseende planskötsel
Budget 2015: 338000
Procent
55
55
156700=55%
55
55
55
Driftskostnad ( Bidrag 2015
34 300
17 100
55 400
27 700
291 200
120 600
138 300
69 100
113 200
56 600
31 400
15 700
663 800
306 800
Procent
50
50
50 =145600
50
50
50
DELEGATIONSBESLUT
I enlighet med fritids- och kulturnämndens delegationsordning
FATTADE AV Förvaltningschef Thomas Lundh
Beslutsdatum
2015-02-06
Ärende samt diarienummer
Beslut
Ärendenr i delegationsförteckning
/vidaredelegation
Lotteriregistrering enl § 17 lotterilagen: Rödåns Friförsamling
2015-06-01—2018-05-31
Godk.
3/15
Delegatens
signatur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-04-23
61
Dnr KS15/108
§ 38
Reglementen för övriga nämnder
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till nya reglementen för barnoch utbildningsnämnden, byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden,
miljönämnden och socialnämnden att gälla från och med 2015-05-01.
Ärendebeskrivning
Minst en gång per mandatperiod sker en översyn av kommunstyrelsens och
övriga nämnders reglementen (barn- och utbildningsnämnden,
byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och
socialnämnden). Ett nytt reglemente för kommunstyrelsen behandlades av
kommunfullmäktige 2014-02-26 (§ 15) och gäller från och med 2015-0301.
Förslag till nya reglementen för övriga nämnder har behandlats av
respektive nämnd.
Inför den nya mandatperioden 2015-2018 har Sveriges Kommuner och
landsting (SKL) tagit fram ett nytt normalreglemente, som har ett delvis
annorlunda upplägg än Habo kommuns nuvarande reglementen. Habo
kommuns reglementen har skrivits om utifrån SKL:s rekommendationer
samtidigt som vissa lokala anpassningar har gjorts utifrån praxis och
tidigare reglementen i Habo. Även om utformningen förändrats jämfört
med nuvarande reglementen, så är innehållet snarlikt med nuvarande
reglementen.
--Beslutet skickas till: Samtliga nämnder
Justeras
Expedierats
Fritid- och kulturnämnd
Tertialuppföljning per april 2015.
Id
3010
3020
3110
3120
3130
3140
3210
3211
3220
3230
3240
3410
3420
3430
3510
3610
3620
3621
3630
Text
Fritids-/kulturnämnd
Fritids-/kulturförvaltning
Idrottsplatser
Friluftsanläggningar
Bad
Sporthallar
Föreningsstöd ungdom
Föreningsstöd funktionhindrade
Föreningsstöd allmän
Investeringsbidrag föreningar
Anläggningsstöd
Fritidsgård, personal
Fritidsgård, lokaler
Fritidsgård, övrigt
Bibliotek
Utställningsverksamhet
Allmän kulturverksamhet
Habo historia
Stöd till studieorganisationer
Totalt
Rev.
Utfall
budget 2015 tom april
148
1 871
2 748
228
172
1 701
450
100
185
300
338
2 256
825
184
3 344
10
296
0
413
15 569
Linjär förbrukning
Kommentarer:
Inga större avvikelser bedöms
uppkomma.
Avvikelse
Procentuell
prognos
förbrukning
helår
47
31,76%
644
34,42%
986
35,88%
84
36,84%
22
12,79%
699
41,09%
238
52,89%
15
15,00%
175
94,59%
260
86,67%
0
0,00%
825
36,57%
275
33,33%
77
41,85%
1 028
30,74%
0
0,00%
123
41,55%
-201 #DIVISION/0!
33
7,99%
5 330
34,23%
33,33%
0