Tertialrapport jan–aug 2015

1 (19)
Läkemedelskostnader – delårsrapport 2015:T2
Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning
Läkemedelskostnaderna i SLL steg ackumulerat augusti med 6,9 procent
vilket var över prognos. Det berodde på att introduktionen av nya
läkemedel mot kronisk hepatit C skedde senare än beräknat och blev
något kostsammare. Immunsupressiva medel mot allvarliga inflammatoriska sjukdomar och läkemedel mot tumörsjukdomar steg i oförminskad takt, +7 procent. Nya men kostsamma antikoagulantia som inte
kräver lika mycket laboratoriekontroller, ökade starkt efter att de nu
finns i Kloka listan. Inhalationsläkemedel mot astma och KOL minskade
till följd av prissänkning och något färre köp. Befolkningsandelen med
nya antikoagulantia ökade medan de med lågdos-ASA minskade. Blodfettsänkaren simvastatin minskade medan atorvastatin, nu i Kloka
listan, ökade. Följsamheten till Kloka listan steg från 83 till 84 procent.
Om delårsrapporten samt Definitioner och ordförklaringar, se sidan 16
Kraftig kostnadsökning
Summan av landstingets kostnader för receptförmånen, landstingssubventionerade
läkemedel på recept samt rekvirerade läkemedel, steg januari – augusti 2015 med
tillsammans 6,9 %, Tabell 1. Det berodde särskilt på att:
-
-
-
Kostnaderna för smittskyddsläkemedel steg mycket kraftigt på grund av nya
effektiva men kostsamma läkemedel mot kronisk hepatit C (HCV), Tabell 1,
jämför Figur 1 ATC-grupp J, +37 procent.
Medel mot inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar (ATC grupp L)
fortsatte att öka, + 6 procent, Figur 1.
Få större prissänkningar som följd av utlöpande patent. Undantaget var
medel mot astma/KOL, se Figurer 2, grupp R och Figur 5b, läkemedel vid
astma/KOL.
Den förväntade kostnadsdämpande effekten av en ny variant av TNFhämmaren infliximab, en så kallad biosimilar till avsevärt lägre pris än
originalprodukten, har dröjt på grund av långsammare marknadsintroduktion än beräknat.
Landstingets relativa kostnadsökning för läkemedel totalt, till och med andra
tertialet 2015, överskred kalenderårsprognosen med 4 procent. Receptläkemedel
steg med 8,2 procent jämfört med prognosens 2,2. Rekvisitionerna steg med 3,2
jämfört med 6,5 procent. Således skedde en omfördelad kostnadsökning mellan
recept och rekvisition. Det var sannolikt en följd av att läkemedel mot hepatit C
ökade så kraftigt. Dessa lämnas nästan uteslutande ut fritt via recept enligt SML,
Stockholms läns landsting
Box 6909
102 39 Stockholm
2 (19)
2015-09-15
Tabell 1. Försäljning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i SLL inklusive Norrtälje
ackumulerat 2015:T2 jämfört med 2014:T2. Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Läkemedel
enligt SML liksom merparten av övrigt landstings-subventionerat, subventioneras till 100 %. Av SLL.
Kostnader för rekvisitioner är netto leverantörsrabatter efter upphandling. ”Totalt” inkluderar
patientavgifter vid receptköp utan förmån. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut 2015:T2.
Varutyp, försäljningssätt
Period jan-aug
Läkemedel:
Recept
Förmånsläkemedel inkl. dosdispenserat
Dosdispensering, tjänsten*)
Fria läkemedel enl. SML*)
Övrigt landstingssubventionerat **)
Summa läkemedel recept
Rekvisition***)
2014
Totalt, Mkr
2015
Diff.
%
2014
Andel SLL, Mkr
2015
Diff.
%
Summa läkemedel
3 602
20
282
246
4 149
906
5 056
3 748
22
444
249
4 463
935
5 399
146
2
162
3
314
29
343
4,1
10,1
57,7
1,3
7,6
3,2
6,8
2 816
20
282
246
3 363
906
4 269
2 934
22
444
249
3 649
935
4 584
118
2
162
3
286
29
315
4,2
10,1
57,7
1,3
8,5
3,2
6,9
Läkemedelsnära:
Recept/Hjälpmedelskort
Rekvisitioner
Summa läkemedelsnära
Summa totalt
29
0
29
5 330
38
0
38
5 685
9
0
-9
355
30,2
-21,6
-23,2
6,7
29
0
29
4 298
38
0
38
4 622
9
0
-9
324
30,2
-21,6
-23,2
7,5
*)
**)
Delårsbokslutet SLL 2015:T2 K. Sollermark
Totalbelopp - (förmånskostnader + patientavgifter förmånsköp + läkemedel enl. SML enl. delårsbokslutet
läkemedel 2015:T2)
***) Netto leverantörsrabatter rekvisition.
med 100 procent subvention. De nya medlen introducerades under tredje tertialet av
2014 och efter årsskiftet. Det betyder att ökningen blev oproportionerligt stor vid
jämförelse med de två första kvartalen 2014 och kommer sannolikt att halveras vid
jämförelse på helårsbasis. Kostnadsutvecklingen för recept och rekvisition, exklusive
landstingssubventionerade läkemedel på recept och tjänsten dosdispensering,
uppgick under perioden till 4,0 procent. Förskjutningen mot ökad andel belopp för
specialläkemedel jämfört med basläkemedel fortsatte, Figur 2 och Tabell 2 Det var
följden av fortsatt ökad introduktion av specialläkemedel mot mycket allvarliga
sjukdomar och som ofta får mycket hög prissättning. Samtidigt har priserna sjunkit
för viktiga basläkemedel mot stora folksjukdomar där volymerna dock fortsätter att
långsiktigt öka.
Delårsrapport läkemedel
3 (19)
2015-09-15
Totalbelopp Miljoner kronor; förändr. (%)
1 400
1 200
2014T2 2015T2
Basläkemedel
+7%
Specialläkemedel
1 000
Oklassificerat
+4%
800
+ 37 %
600
+6%
+8%
- 11 %
400
+ 2 % - 1%
+ 10 %
200
+16% - 1 % - 3 %
-4%
0
+6%
- 13%
Figur 1. Totalbelopp SLL och förändring per huvudgrupp ATC, recept + rekvisitioner uppdelat på bas/ specialläkemedel samt artiklar utan ATC-kod och som innefattade stomihjälpmedel 30 %,
avancerade tekniska hjälpmedel vid diabetes 19 %, andra tekniska artiklar 18 %, specialnäring 17 % och
ospecificerade licensläkemedel 15 %. Källa: VAL.
6 000
Förändring andel specialläkemdel (%)
5 000
55%
56%
2012T2
2013T2
61%
58%
Mkr
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2014T2
Basläkemedel recept
Basläkemedel rekvisition
Specialläkemedel recept
Specialläkemedel rekvisition
2015T2
Figur 2. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län netto
upphandlingsrabatter. Andel specialläkemedel av totalt (%), jämför Tabell 2. Kostnadsökningen 2013
uteblev, men det förklaras av nytt distributionsavtal för läkemedels-försörjning via rekvisition 2013.
Delårsrapport läkemedel
4 (19)
2015-09-15
Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- och specialläkemedel januari-augusti 2012 -2015, jämför,
Figur 2. Källa: VAL / GUPS.
Typ av läkemedel
Jan - aug
Basläkemedel recept
Basläkemedel rekvisition
Summa basläkemedel
Specialläkemedel recept
Specialläkemedel rekvisition
Summa specialläkemedel
Summa läkemedel
Andel belopp specialläkemedel (%)
2015
1 977
115
2 092
2 464
820
3 284
5 377
2014
1 978
120
2 098
2 152
786
2 938
5 036
61
58
Mkr
Diff. %
0
0,0
-5
-4,0
-5
-0,2
312
15,0
34
4,0
346
11,8
341
6,8
2013
2 018
125
2 143
1 999
731
2 730
4 873
2012
2 072
145
2 217
1 964
795
2 759
4 976
56
55
Kraftig kostnadsstegring för nya medel mot hepatit C
De i belopp fem största läkemedelsgrupperna 2015 ökade samtliga jämfört med
2014, Figur 1. Läkemedel mot infektioner, ATC-grupp J, steg med 37 procent till
följd av att de nya antivirala medlen mot kronisk hepatit C. Observera att kostnaden
för behandling av hepatit C under perioden steg till att bli högre än kostnaden för
antivirala medel mot HIV, Figur3.
Recept + rekvisition Mkr
300
250
+ 263%
+2%
200
150
100
50
+8%
-38%
0
2010T2
2011T2
2012T2
2013T2
2014T2
2015T2
Figur 3. Antivirala medel: Totalbelopp recept + rekvisition ackumulerat augusti respektive år samt
förändring (%) 2015. Källa: GUPS.
Antalet patienter som behandlades med något medel mot hepatit C mer än
fyrdubblades ackumulerat augusti 2015 jämfört med föregående år, en ökning från
Delårsrapport läkemedel
5 (19)
2015-09-15
126 till 443 patienter. När de nya medlen mot hepatit C i högre grad blev tillgängliga
hösten 2014 fanns ett ackumulerat antal patienter som inte tolererat tidigare
tillgänglig terapi med bland annat interferoner (i ATC-grupp L03 som minskade).
Antalet patienter med ett första läkemedelsuttag av medel mot hepatit C sjönk under
våren 2015, Figur 4. Med tanke på naturliga säsongsvariationer synes det dock vara
för tidigt att dra slutsatser om långtidstrenden. Läkemedelskostnaden per patient
kan uppskattas till mellan 300 och 600 tusen kronor, genomsnitt 500 tusen kronor,
beroende på behovet av kombinationsbehandling och behandlingstid. Angivna
belopp är brutto eventuella särskilda rabattavtal mellan SLL och respektive
fabrikant.
Läkemedel mot smittfarlig sjukdom såsom hepatit C, ska enligt Smittskyddslagen
SML förskrivas ”Fritt enligt SML”, det vill säga med 100 procent landstingssubvention. Således får nya kostsamma smittskyddsläkemedel särskilt stor påverkan
på läkemedelskostnaderna. Beloppet för utlämnat läkemedel faktureras SLL separat
och återfinns i läkemedelsstatistiken under ”Totalbelopp” men inte i
”Förmånsbelopp SLL”. Jämför Tabell 1 totalt SLL-belopp i den högra delen av
tabellen. Fakturerade belopp som de enligt SML, går inte att selektivt utläsa ur
läkemedelsstatistiken i GUPS.
De ökade kostnaderna för nya läkemedel vid hepatit C kan avspeglas vidare bland
beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel, Tabell 3, ”Antivirala” J05. Se
även Figur 6a, enskilda läkemedel med störst ökning.
250
Nya medel mot hepatit C ( simeprevir, sofosbuvir, daklatasvir, sofosbuvir + ledipasvir,
dasabuvir, ombitasvir, paritaprevir + ritonavir)
Antal patienter
200
150
100
50
0
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Antal med receptuttag och som tagit ut tidigare
Juni
Juli
Augusti
Antal utan tidigare uttag
Figur 4. Antal patienter i Stockholms län som per månad 2015 gjort uttag på recept av något för dem
nytt antiviralt medel mot hepatit C. Källa: GUPS.
Delårsrapport läkemedel
6 (19)
2015-09-15
Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3) januari-augusti. Totalbelopp
recept + rekvisition netto upphandlingsrabatter, Mkr. Källa: GUPS
ATC-grupp
Immunmodulerare ( L04 )
Antivirala ( J05 )
Antidepressiva, demensmedel ( N06 )
Medel mot astma/KOL ( R03 )
Neuroleptika, medel mot oro/sömnsvårigheter ( N05 )
Diabetesmedel ( A10 )
Antikoagulantia ( B01 )
Könshormoner ( G03 )
Analgetika ( N02 )
Hemostatika ( B02 )
Cytostatika ( L01 )
Antiepileptika ( N03 )
Urologiska medel ( G04 )
Antibiotika ( J01 )
Ögonläkemedel ( S01 )
Hypofys-/hypotalamushormonerr ( H01 )
Medel mot MS, beroendesjukdom ( N07 )
Lipidsänkare ( C10 )
Medel vid anemi ( B03 )
Immunstimulerande medel ( L03 )
2014T2
2015T2
Diff. MKr
Diff. (%)
476
291
252
278
167
153
125
152
139
149
116
101
95
85
78
69
42
60
56
80
538
469
253
230
176
163
155
152
146
143
126
100
90
89
79
69
62
59
56
55
62
179
1
-49
9
10
30
0
7
-6
10
-2
-4
4
2
0
20
-1
0
-25
13
61
0
-18
6
7
24
0
5
-4
9
-2
-4
5
2
0
48
-2
0
-32
ATC-grupp ”L” fortsatt i topp
Nyintroducerad terapi och breddade användningsområden för befintlig terapi
medförde en kostnadsmässig topplacering för immunmodulerare, Tabell 3. Totalt
ökade immunsystemets läkemedel, ATC-grupp L, med 7 procent, Figur 1. TNFhämmare enbart genererade större läkemedelskostnad än läkemedel mot
tumörsjukdomar, Figur 5. TNF-hämmare är exempel på biologiska läkemedel i form
av antikroppar vilka framställs i celler med rekombinant DNA-teknik. Efter
utlöpande patent kan andra än original-tillverkare framställa närmast identiska
läkemedel, så kallade biosimilar, med likartad metod, se Definitioner. En biosimilar
till infliximab (Remsina) har lanserats till cirka 25 procent lägre pris än originalet
(Remicade). TNF-hämmare tillförs parenteralt men till skillnad från övriga TNFhämmare kan infliximab inte ges subkutant av patienten själv. Dett medför extra
sjukvårdskostnader för tillförseln. Andelen biosimilar av infliximab i volym inom
SLL, var i juli ännu endast 3 procent. Andelen förväntas stiga. Det är osäkert hur
mycket infliximab biosimilar som kan ersätta behandling med andra TNF-hämmare
bara på grund av sitt lägre pris.
Fyra av trettio läkemedel i topp värdemässigt var under uppföljningsperioden TNFhämmare, Tabell 4. Tre av dessa finns i Kloka listan 2015, rekommenderade för
specialiserad vård. Jämfört med 2014 fortsatte TNF-hämmarna att öka starkt,+8
procent, Figur 5. Infliximab minskade dock med 6 procent vilket delvis skulle kunna
förklaras av användningen av biosimilar och ökad priskonkurrens. En annan orsak
kan dock vara ökat bruk av medel för självadministration.
Delårsrapport läkemedel
7 (19)
2015-09-15
”Övriga immunsuppressiva medel”, grupp L04AA, ökade kraftigt mätt i relativa
mått, Figur 5, till följd av nya medel mot inflammatoriska sjukdomar, som till
exempel vedolizumab (Entyvio) mot ulcerös kolit.
Totalbelopp recept + rekvisition Mkr
500
450
400
+8%
Förändring 2015 (%)
+9%
350
300
+14%
250
200
150
100
- 31%
+13%
50
0
januari - augusti
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Figur 5. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L). Förändring 2014-2015:
Falskt för lågt resultat 2013 på grund av ändrat distributionsavtal för rekvisition. Prismodellen för
beredningar av cytostatika (L01) ändrades 2013 vilket medverkade till skenbara minskningar i belopp
mellan 2102 och 2013. Källa: GUPS
Onkologiska läkemedel, L01, fortsatte att stiga. Det kan relateras till ny terapi som
ökar, jämför Figur 6a. Den onkologiska terapin är inom SLL spridd på drygt 100
olika medel. Mer än hälften av dessa ökade i belopp och cirka en tredjedel ökade mer
än genomsnittet för hela L01. Spridningen medför att enskilda onkologiska
läkemedel i mindre utsträckning förekommer i topplistor för alla läkemedel räknat i
totalbelopp. Däremot kan de uppträda i topplistor över största ökning i samband
med nylansering. Ett exempel på det är det relativt nya läkemedlet trastozumabemtansin (Kadcyla), Figur 6a, som godkändes i slutet av 2013. Det är en
vidareutveckling av trastozumab (Herceptin), som dock även detta fortsatte att öka,
Tabell 4, trots att det godkändes för behandling av her-2-positiv bröstcancer redan
för tio år sedan.
Delårsrapport läkemedel
8 (19)
2015-09-15
Sofusbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C
Sofusbuvir, ledipasvir ( HARVONI ) - kronisk hepatit C
Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C
Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit
Abakavir, dolutegravir, lamivudin ( TRIUMEQ ) - hiv
Golilumab ( SIMPONI ) - reumatoid artrit
Aflibercept ( EYLEA ) - åldersförändring av gula fläcken
Dimetylfumarat ( TECFIDERA ) - multipel skleros
Lisdexamfetamin ( ELVANSE ) - ADHD
Etanercept ( ELIDEL ) - reumatoid artrit
Apixaban ( ELIQUIS ) - blodpropp
Basläkem. i Kloka Listan 2015
Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipelt myelom
Basläkem. ej i Kloka Listan
Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom
Spec.läkem. i Kloka Listan 2015
Rivaroxaban ( XARELTO ) - blodpropp
Spec.läkem. ej i Kloka Listan
Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - bröstcancer
0
10
20
30
40
50
60
70
Förändring totalbelopp Mkr 2015 jan - augl
Figur 6a. Största ökningar 2015 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan.
Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Rekommendationen av
specialläkemedel gäller endast inom specialiserad vård. Källa: VAL/GUPS
Ranibizumab ( LUCENTIS ) - åldersförändring av gula fläcken
Basläkem. i Kloka Listan 2015
Budesonid ( GIONA EASYHALER ) - astma, KOL
Basläkem. ej i Kloka Listan
Formoterol, flutikason ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma, KOL
Spec.läkem. i Kloka Listan 2015
Salmeterol, flutikason ( SERETIDE ) - astma, KOL
Spec.läkem. ej i Kloka Listan
Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD
Escitalopram ( GENERISK ) - depression
Trientin ( SYPRINE (LICENS) ) - Wilsons sjukdom
Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit
Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros
Vaccin herpes zoster ( ZOSTAVAX ) - vaccin bältros
Efavirenz, emtricitabin, tenofovir ( ATRIPLA ) - hiv
Abakavir, lamivudin ( KIVEXA ) - hiv
Atazanivir ( REYATAZ ) - hiv
Bosentan ( TRACLEER ) - pulmonell arteriell hypertension
Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka
-60
-50
-40
-30
-20
-10
Förändring totalbelopp Mkr 2015 jan - aug
0
Figur 6b. Största minskningar 2015 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr.
Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS
Delårsrapport läkemedel
9 (19)
2015-09-15
Tabell 4 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp januari – augusti 2015. Rek (S):
Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Källa: VAL.
ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - huvudanvändning
Kloka
listan
L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) - inflammatorisk sjukdom
Rek (S)
-, -
159
L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) - inflammatorisk sjukdom
-
-, -
128
-1
-1
J05AX15 Sofosbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C
-
-, -
106
55
108
B02BD02 Koagulationsfaktor VIII ( REFACTO AF ) - blödarsjuka
Basläkem. 2015
(B); Upp- Mkr
handl. (U)
Diff.
2014
Diff
(%)
13
9
-
-, U
92
-13
-13
N06BA04 Metylfenidat ( RITALIN ) - adhd
Rek (S)
-, -
86
-6
-6
L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) - inflammatorisk sjukdom
Rek (S)
-, U
80
-5
-6
Rek
B, -
75
-36
-32
L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit
-
-, U
65
8
13
J05AX65 Sofosbuvir och ledipasvir ( HARVONI ) - kronisk hepatit C
-
-, -
62
62
-
Rek (S)
-, -
61
24
64
-
-, U
58
3
6
-
-, -
53
53
-
Rek
B, -
44
-1
-2
-
-, U
43
25
143
Rek
B, U
43
3
7
-
-, -
40
8
27
Rek
B, U
39
2
4
R03AK07 Formoterol och budesonid ( SYMICORT TURBUHALER ) - astma
L04AB06 Golimumab ( SIMPONI ) - inflammatorisk sjukdom
L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer)
J05AX14 Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C
R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL
S01LA05 Aflibercept ( EYLEA ) - degeneration av gula fläcken
N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber
L04AX04 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom
B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp
N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi
-
B, -
38
-1
-2
C07AB02 Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
-
B, U
36
4
11
L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi)
N05AX12 Aripiprazol ( ABILIFY ) - schizofreni
G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling
-
-, U
35
-1
-3
Rek (S)
-, -
34
5
19
Rek
B, -
33
1
4
Rek (S)
B, -
32
1
2
L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros
-
-, U
32
-2
-6
J05AR13 Lamivudin, abakavir och dolutegravir ( TRIUMEQ ) - hiv
-
-, -
30
30
-
L04AD02 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning
Rek (S)
-, -
28
0
1
J05AR03 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - hiv
-
-, -
28
-3
-11
A10AE04 Insulin, glargin ( LANTUS ) - diabetes mellitus
H01AC01 Somatropin ( GENOTROPIN ) - tillväxtstörning
-
-, -
27
-2
-7
D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande ( PROPYLESS ) - uppmjukande
Rek
B, -
26
-2
-5
R03BA02 Budesonid ( PULMICORT ) - astma
Rek
B, U
26
-6
-19
Nervsystemets läkemedel fortsatte att öka i belopp, Figur 2, trots att gruppen
rymmer i volym mycket stora undergrupper av generiskt prispressade läkemedel. En
förklaring till ökningen är nya läkemedel mot bland annat multipel skleros såsom
dimetylfumarat (Tecfidera), Figur 6a och ATC-grupp N07 i Tabell 3. En annan orsak
var att medel mot ADHD ökade, i kostnad och volym, se ATC-grupp N06. Volymen
steg särskilt i åldersgruppen 20-29 år. Det volymmässigt största medlet mot ADHD
var metylfenidat som finns generiskt. Användningen av metylfenidat förändrades
inte nämnvärt i volym medan försäljningen sjönk i värde, se största minskning Figur
6b. Däremot ökade ett nytt medel mot ADHD, lisdexamfetamin (Elvanse), Figur 6a.
Delårsrapport läkemedel
10 (19)
2015-09-15
SSRI mot depression steg i volym med närmare 1 användare per 100 individer.
Ytterligare en undergrupp som ökade i belopp var N05, som innehåller neuroleptika
och medel mot oro/sömnsvårigheter, Tabell 3. Samtliga underkategorier, särskilt
neuroleptika, ökade var och en i volym med omkring 15 procent. Aripiprazol
(Abilify) mot schizofreni, tillhörde topplistan i belopp, Tabell 4.
”Blod, antitrombotiska medel”, ATC-grupp B, och särskilt undergruppen
”Antikoagulantia” B01, steg i belopp med 6 respektive 24 procent, Figur 2 och Tabell
3. Det var nya orala antikoagulantia (NOAK) inom grupp B01, som bidrog till kraftig
ökning i värde, +24 procent, se Tabell 3. En bidragande orsak kan ha varit att
apixaban nu är rekommenderat i första hand vid förmaksflimmer i Kloka listan och
dabigatran i andra hand. Sammanlagt ökade NOAK med 84 procent i belopp och 90
procent i volym, jämför ökningen för apixaban och rivaroxaban Figur 6a. Samtidigt
sjönk warfarin (Waran) med fyra respektive tre procent i belopp och volym och
nyinsättningen av warfarin avtog kraftigt. Trombocythämmaren tikagrelor (Brilique)
är rekommenderat som profylax mod blodpropp i specialiserad vård, + 23 procent i
belopp och volym.
Grupp A, ”Matsmältning, ämnesomsättning”, steg i belopp med 8 procent, Figur 2,
och i volym med fem procent. Diabetesmedel A10 bidrog till detta, ökning i belopp
med 7 procent, Tabell 3, vilket var något mer än motsvarande volymökning. Medan
undergruppen insuliner steg i belopp med tre procent, ökade medel vid diabetes typ
2, grupp A10B, med 16 procent, jämför Tabell 5. Patienter med diabetes typ 2 kan
vara ovilliga att börja med tillägg av insulin vilket är generell förstahandsrekommendation vid upptrappad behandling. Därför lanseras nya relativt sett
kostsamma medel i tablettform trots att de till stor del saknar evidens för tydlig
långtidsnytta i form av minskade skador på stora och små blodkärl vid
introduktionen.
Tabell 5 Blodsockersänkande medel vid diabetes typ 2, största belopp jan - aug 2015 och förändring
samt andel volym av total ackumulerat 2015. ”Kloka listan Tillägg” avser rekommenderat endast inom
specialiserad vård. Källa: GUPS.
Läkemedel - ( produktexempel )
Liraglutid - ( Victoza ) - Kloka listan tillägg
Metformin - ( generisk ) - Kloka listan
Sitagliptin - ( Januvia )
Metformin och sitagliptin - ( Janumet )
Dapagliflozin - ( Forxiga )
Glimepirid - ( generisk ) - Kloka listan
Glibenklamid ( generisk ) - Kloka listan
Exenatid - ( Byetta )
Delårsrapport läkemedel
Totalbelop MKr
Volym DDD
2014 2015 Diff
Diff Andel av
(%)
total (%)
13
18
5
40
4
12
14
2
15
65
11
11
- 1
-5
6
2
2
0
1
1
1
2
1
122
1
1
2
0
11
12
2
1
- 0
-22
6
1
1
0
19
0
11 (19)
2015-09-15
Andra kostnadsdrivande undergrupper inom grupp A var ”Medel vid sällsynta
ämnesomsättnings-sjukdomar” där bland annat det kostsamma medlet imiglukeras
(Cerezyme) mot mot den sällsynta ärftliga sjukdomen Gauchers sjukdom.
Protonpumpshämmare, PPI mot magsyra, undergrupp till ATC- grupp A02,
fortsatte att öka i belopp, +9 procent trots att omeprazol sedan länge finns generiskt.
Ökningen var delvis betingad av en femprocentig volymökning för PPI i strid mot
Kloka listans allmänna rekommendation om strikta indikationer.
Läkemedel mot andningsorganens sjukdomar, Grupp R, var den enda huvudgrupp
som minskade kraftigt i belopp och trots totalt oförändrad volym, Figur 2. Orsaken
var främst att undergrupp R03, läkemedel mot astma och KOL, minskade i belopp
med 17 procent, Tabell 3 och även i antal användare. Utlöpande patent på fasta
kombinationer öppnade marknaden för prisbilligare inhalatorer och som tagits in i
Kloka listan. Den ökade konkurrensen medverkade till att Tand- och
läkemedelsförmånsverket TLV kring årsskiftet kunde initiera en kraftig prissänkning
av den marknadsledande inhalatorn med innehåll av kortison och långverkande
luftrörsvidgande medel (Symbicort).
Små förändringar i befolkningens läkemedelskonsumtion
Andelen länsinvånare som köpte ut minst ett läkemedel var relativt oförändrat,
minskning från 59,4 till 59,2 per 100 invånare. Motsvarande resultat för utköp av
syrahämmare och medel mot astma/KOL var ökning från 6,0 till 6,3 respektive
minskning från 7,5 till 7,2 per 100 invånare. Följsamheten till Kloka listan var 84
procent (+ 1 %). Topplistan, Figur 7, avspeglar det höga genomslag som Kloka listan
har fått på läkemedelsförskrivningen i länet. Minskningarna för andelen med
lågdos-ASA (Trombyl) mot blodpropp och simvastatin mot hyperlipidemi, var
förväntade. Vid förmaksflimmer, vilket ökar risken för stroke, rekommenderas nu i
första hand istället antikoagulantia som förebyggande mot propp. Den något nyare
blodfettssänkaren atorvastatin finns nu också i Kloka listan vilket bidrog till ökning
från 1,1 till 1,5 per 1000 invånare. Hostmediciner är basläkemedel men ingår inte
längre i Kloka listan. Modern klinisk dokumentation saknas. De omfattas inte av
läkemedelssubventionen varför utköp inte orsakar någon SLL-kostnad.
Fortsatt ökade läkemedelskostnader på akutsjukhusen
De ökade läkemedelskostnaderna var, som tidigare framkommit, i huvudsak resultat
av stigande kostnader för specialläkemedel. Dessa sätts in från specialiserad vård,
särskilt akutsjukhusen. Således steg läkemedelskostnaderna för Karolinska
Universitetssjukhuset för recept och rekvisitioner med +78 MKr (+4 %) jämfört med
övriga akutsjukhus, +46 MKr (+ 14 %) Figur 8, Tabell 6. Det ska jämföras
primärvård och äldrevård som i huvudsak förbrukar basläkemedel i Kloka listan och
vars kostnader förblev i princip oförändrade, + 1 resp. -1 procent.
Delårsrapport läkemedel
12 (19)
2015-09-15
Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta feber
Fenoximetylpenicillin ( KÅVEPENIN ) - bakteriella infektioner
Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt hypertoni
Acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) - blodpropp
Simvastatin ( GENERISK ) - förhöjda blodfetter
Omeprazol ( GENERISK ) - syrarelaterade symtom
Levotyroxinnatrium ( LEVAXIN ) - tyroxinbrist
Zopiklon ( IMOVANE ) - sömnbesvär
Desloratadin ( GENERISK ) - allergi
Amlodipin ( GENERISK ) - hypertoni
Enalapril ( GENERISK ) - hypertoni hjärtsvikt
Naproxen ( GENERISK ) - muskel-, ledinflammation, snärta
Cyanokobalamin ( BETOLVIDON ) - B12-brist
Mometason ( NASONEX ) - rinit
Kodein, kombinationer exkl. neuroleptika ( CITODON ) - smärta
Opiumderivat och expektorantia ( COCILLANA-ETYFIN ) - hosta
Övr. hudskyddande, uppmjukande ( PROPYLESS ) - torr hud
Makrogol, kombinationer ( MOVICOL ) - tarmreglering
Kalcium,vit. D3 ( KALCIPOS-D ) - osteoporos
Kombinationer ( MOLLIPECT ) - hosta
Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling
Metformin ( GENERISK ) - diabetes typ 2
Furosemid ( IMPUGAN ) - ödem
Salbutamol ( BUVENTOL EASYHALER ) - astma, KOL
Hydroxizin ( ATARAX ) - urtikaria, klåda, ångest
Zolpidem ( GENERISK ) - sömnbesvär
Terbutalin ( BRICANYL TURBUHALER ) - astma, KOL
Oxazepam ( GENERISK ) - ångest
Kandesartan ( CANDEXETIL ) - hypertoni hjärtsvikt
Budesonid ( PULMICORT TURBUHALER ) - astma
2015
2014
0
2
4
6
8
Andel av befolkningen jan - aug (%)
Figur 7. Topplista läkemedel som störst andel individer i befolkningen, procent, hämtat ut på recept
minst en gång januari – augusti. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL.
2 000
+4%
2014T2 2015T2
Rekvisition
Recept
Förmånskostnad resp. belopp Mkr
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
+1%
600
400
+ 14 %
200
+3%
+4%
-1%
0
Figur 8. Kostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren januari – augusti. Källa: GUPS.
Delårsrapport läkemedel
-4%
13 (19)
2015-09-15
Tabell 6. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. Beloppet för rekvisitioner är netto
upphandlingsrabatter. Psykiatri och beroendevård innefattar privata psykiatriska specialistmottagningar. Källa: GUPS
Vårdgren / varuslag
(Mkr)
Karolinska
Ordination
Recept
Rekvisitioner
Karolinska
Totalt
Övriga akutsjukhus
Recept
Rekvisitioner
Övriga akutsjukhus
Totalt
Primärvård HLM/VC
Recept
Rekvisitioner
Primärvård HLM/VC
Totalt
Psykiatri & beroendevård Recept
Rekvisitioner
Psykiatri & beroendevårdTotalt
Äldrevård
Recept
Rekvisitioner
Äldrevård
Totalt
Övriga SLL
Recept
Rekvisitioner
Övriga SLL
Totalt
Ej apk/gln/knr
Recept
Rekvisitioner
Ej apk/gln/knr
Totalt
Utomlänsförkrivning
Recept
Rekvisitioner
Utomlänsförkrivning
Totalt
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Totalt
2014T2
2015T2
1 217
606
1 823
128
193
321
593
5
599
247
12
259
85
59
143
264
32
296
62
0
62
56
0
56
2 652
906
3 559
1 296
605
1 901
146
220
366
599
5
604
258
12
270
88
54
142
269
39
308
61
0
62
54
0
54
2 770
935
3 706
Andel av
Total (%)
47
65
317
5
24
61
22
1
101
9
1
45
3
6
24
10
4
51
2
0
10
2
0
9
100
100
100
Diff.
Diff. (%)
79
-1
78
18
28
46
6
-1
5
10
0
10
3
-4
-1
5
7
12
-1
0
-1
-2
0
-2
118
29
147
6
0
4
14
14
14
1
-14
1
4
-1
4
4
-7
-1
2
23
4
-2
0
-1
-4
0
-4
4
3
4
Oförändrad antibiotikakonsumtion
Det nationella målet är att antalet uthämtade recept antibiotika ska minska till 250
per 1000 invånare per senaste 12 månader. Antibiotikaförsäljningen i Stockholm,
Figur 9, är liksom i Skåne fortfarande högst i landet trots betydande minskning.
Fram till sommaren 2015 var den 359 recept per 1000 invånare i länet jämfört med
355 i Skåne. Således steg antalet uthämtade antibiotikarecept första halvåret 2015
med 1,5 procent jämfört med 1,2 procent i riket. Förbrukningen sjönk åter något
under andra kvartalet, se STRAMA Stockholm, www.janusinfo.se. Antalet recept på
antibiotika mot luftvägsinfektioner till mindre barn, förändrades enligt samma
mönster, se Figur 9. Orsakerna till den utplanande nedgångstrenden i antal
antibiotikaköp är oklar. Under tiden januari till juni 2015 var andelen förskrivna och
utköpta recept på antibiotika från allmänmedicin / husläkare 60%, från tandläkare
7%, från barnmedicin 4% och resten, 29 %, från cirka 60 andra specialistgrupper.
Delårsrapport läkemedel
14 (19)
2015-09-15
Antal recept / 1000 invånare & mån senaste 12 månaderna
550
500
450
400
350
300
250
Nationellt målvärde för antal recept totalt per 1000 invånare
200
150
100
50
Totalt antal recept per 1000 inv.
Antal recept luftvägsantibiotika barn 0-6 år per 1000 inv.
0
Figur 9. Totalt antal försålda antibiotikarecept per 1000 invånare, genomsnitt för de senaste 12
månaderna (R12), alla åldrar i Stockholms län. Antal försålda recept luftvägsantibiotika till barn 0-6 år
per 1000 invånare, genomsnitt för de senaste 12 månaderna (R12), Källa: GUPS.
Källa: GUPS.
Långsiktig minskning av COX-hämmare till äldre
Andelen äldre som fick läkemedel som generellt är olämpliga till äldre, fortsatte att
minska i länet, Figur 10. Det innefattade även COX-hämmare / NSAID som används
mot inflammation och värk i rörelseorganen och som ökar risken för hjärtkärlbiverkningar, särskilt hos äldre. Användning till individer som behandlas med
warfarin kan öka blödningsrisken. Förskrivningen av COX-hämmare / NSAID till
äldre rekommenderas därför att ske med eftertanke. Behandling med COXhämmare bör enligt lämnade rekommendationer följas och omprövas med täta
intervall. Andelen individer i Stockholm 75 år eller äldre med något läkemedel och
som får COX-hämmare, har långsiktigt minskat i länet. Andelen äldre i Stockholm
som använder dessa medel följer genomsnittet för riket enligt Socialstyrelsens
Öppna jämförelser 2014.
Delårsrapport läkemedel
15 (19)
2015-09-15
Andel patienter 75+ som fått något läkemedel (%)
16
14
12
10
8
6
Antikolinerga
medel m. fl. *)
4
COX-hämmare
(NSAID) **)
2
0
Figur 10. Andel olämpliga läkemedel till individer i befolkningen 75 år eller äldre med något
receptuttag under kvartalet enligt Stockholms läkemedelskommitté. Och Socialstyrelsen Källa:
VAL/GUPS.
*) Långverkande bensodiazepiner till exempel diazepam mot ångest, anikolinergika till exempel vissa
antidepressiva som amitriptylin, propiomazin mot sömnsvårigheter och tramadol mot smärta.
Framsteg för Läkemedelsstrategin i SLL (PF)
Läkemedelsstrategin för SLL omfattar för närvarande perioden 2013 till 2017. Den
innefattar en rad målområden varav bland annat fyra avseende
läkemedelsanvändningen, Tabell 7. Resultatet inom respektive område följs om
möjligt upp löpande med flera indikatorer och jämförs med tidigare år och/eller
med övriga län. Åtgärdsplaner kopplas till områden där utvecklingen inte varit
tillfredsställande. Införande av nya, kostsamma specialläkemedel, till exempel mot
hepatit C, ingår inte i strategin. Dessa följs istället upp i separata införande- och
uppföljningsprotokoll. Följande resultat har uppnåtts, Tabell 7:
Tabell 7. Resultat för SLL:s läkemedelsstrategi.
Delårsrapport läkemedel
16 (19)
2015-09-15
Målområden för
läkemedelsanvändningen i
SLL
Ändamålsenlig
och säker
Resurseffektiv
Uppföljningsindikator
Mål
Resultat
( 2013 ; 2014 )
Andel patienter som behandlas med
blodfettsänkande läkemedel efter
hjärtinfarkt
Andel patienter som behandlas med
antikoagulantia vid diagnosticerat
förmaksflimmer.
Användning av olämpliga läkemedel
hos äldre (75+) ***)
Läkemedel förebyggande osteoporos
till kvinnor med
benskörhetsfrakturer
Tjänsten Nationell patientöversikt
(NPÖ) äsom ger behörig
vårdpersonal möjlighet att med en
patients samtycke ta del av
vårdinformation som finns hos
andra anslutna vårdgivare i landet.
Ska öka
+ 1 % (81 %; 82 %)
Ska öka
+ 4 % (58 %; 62 %
Ska
minska
Ska öka
- 1 % (12 %; 11 %)
Jämför Figur 10.
± 0 % (sedan 2011 ;
samma nivå som
riket) *)
+3 % (29 %; 32 %)
Ska öka
Recept: Följsamhet till Kloka listan Ska öka
Rekvisition till vårdade patienter:
Andel i värde upphandlade
läkemedel
Utvecklingsorienterad
Antal pågående kliniska
läkemedelsprövningar i SLL
Organiserad för
Saknas för närvarande
befolkningens
bästa
Ska öka
+ 1 % ( 82%; 83%)
**)
+4 % (83 %; 87 %)
Ska öka
±0 %
-
-
*) Omdiskuterad indikator. Det är visat att kvinnor med osteoporosrelaterade frakturer har lågt intag
av förebyggande läkemedel. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
(2014) bör patienter med benskörhetsfraktur erbjudas systematisk riskvärdering, utredning och
behandling för att minska risken för ytterligare frakturer.
**) Viss variation mellan vårdgrenar. Husläkarverksamheter, följsamhet 2015:T2 ; 90 % .
***) Avser antikolinerga läkemedel, långverkande bensodiazepiner och propiomazin/tramadol.
Sten Ronge
Apotekare
Utvecklingsavdelningen
Delårsrapport läkemedel
Pia Frisk (PF)
Apotekare
Utvecklingsavdelningen
Björn Wettermark
Tf avdelningschef, docent
Utvecklingsavdelningen
17 (19)
2015-09-15
Om delårsrapporten läkemedel:
Rapportens syfte är att tjäna som komplement Hälso- och sjukvårdsförvaltningens
bokslut. Den grundas på försäljningsdata i landstingets uppföljningsdatabas
VAL_LAK inklusive webb-applikationen GUPS, samt i vissa fall, på uppgifter om
vissa direktfakturerade kostnader i det ekonomiska delårsboklutet.
Befolkningsunderlaget för receptbelopp är där inget annat anges, folkbokförda
individer i hela Stockholms län. Läkemedelsbeloppen för rekvisitioner är netto
upphandlingsrabatter men exklusive de rabatter om vilka avtal slutits centralt
mellan producenter och SLL i särskild ordning. Statistiken över rekvisitioner avser
vårdgivarnas direkta kostnader för varor levererade från upphandlade
läkemedelsdistributörer. Rapporten innefattar utlämnade fria läkemedel på recept
enligt Smittskyddslagen SML men även vissa andra läkemedel som lämnas ut fritt
eller till reducerat pris till folkbokförda i Stockholms län. P-piller till unga är ett
exempel. För helt ”fria” läkemedel, till exempel enligt SML, återges hela beloppet i
statistiken som totalbelopp utan SLL-kostnad eller patientavgift. Receptköp av
läkemedel utan förmån ingår också i totalbelopp, men inte i patientavgift.
Patientavgift per receptköp finns specificerat i VAL men ej i GUPS. Den avser
patientens delkostnad vid receptköp inom den allmänna läkemedelsförmånen. Vissa
tjänstekostnader med anknytning till läkemedel, som den för dosdelning, finns
endast specificerad i läkemedelsbokslutet men inte i VAL. Rapporten omfattar även
vissa läkemedelsnära varor vilka har köpts på recept/hjälpmedelskort på apotek
eller levererats på rekvisition. Uppgifter finns vidare om fördelningen av
läkemedelsbelopp per typ av vård. Rapporten belyser även kortfattat ett perspektiv
utifrån vårdkvalité och kostnadseffektivitet för läkemedelsförbrukningen utifrån
lokala och nationella riktlinjer inklusive Kloka Listan.
Definitioner:
Basläkemedel
Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården.
Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén.
Biosimilar
Biologiskt läkemedel producerat i levande celler. Har tillverkats i icke identisk process
som originalläkemedlet, vars patent löpt ut. Den icke identiska tillverkningsprocessen
medför att biosimilaren skiljer sig strukturellt något från originalet och skillnader kan
även finnas mellan olika tillverkningssatser. Den eventuella terapeutiska betydelsen
liksom risken för andra biverkningar jämfört med originalet, är ännu oklar. Priset för
biosimilarer är vanligen mycket lägre än för originalläkemedlet. Då biologisk
tillverkning är betydligt kostsammare än kemisk tillverkning, blir den relativa
prisreduktionen för biosimilarer dock vanligtvis väsentligen mindre än för kemiskt
tillverkade läkemedel vars patent upphört.
Delårsrapport läkemedel
18 (19)
2015-09-15
DDD
Definierad Daglig Dygnsdos. Vedertaget volymmått för läkemedel vid sidan om antal
receptposter. Fastsälls av WHO gäller i princip främst per oral terapi för dagligt bruk.
DU90%
Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som
innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av
bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. Följsamhet
kan därmed endast baseras på terapi som är åsatt DDD, i praktiken per orala medel.
Kloka listan
Rekommenderade läkemedel i SLL innevarande år framgår på www.janusinfo.se.
Generell rekommendation och som ligger till grund för kvalitetsuppföljning i
vårdavtalen inklusive KÖL. I vissa fall finns ”Tillägg”, rekommendation avsedd endast
inom specialiserad vård. I avtalssammahang en informell rekommendation som inte
påverkar uppföljning av kvalitet i primärvård eller KÖL.
KÖL
Kostnadsansvar i öppen vård för läkemedel . Kostnadsansvaret gäller ej
rekommenderade läkemedel enligt basrekommendationen, se Kloka listan.
Fria läkemedel
Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla
läkemedel mot smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för
länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa
läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även
vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa kostnader redovisas ej i förmånsbeloppet inom den allmänna subventionen. Det är möjligt att de döljs i totalbeloppet
för läkemedel i form av egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna
sammanställning. Beloppet är synligt i de fakturor som separat når HSF.
SLL-kostnad
I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat
belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform.
Specialläkemedel
Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård.
Totalbelopp läkemedel
Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp
för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp
L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller.
TNF-hämmare Specifikt riktade proinflammatoriska medel mot mekanismer i sjukdomsprocessen vid
allvarliga inflammatoriska tillstånd. Består av antikroppar alternativt andra proteiner
som framställts industriellt från levande celler. Ges i parenteral form. Infliximab
måste ges som infusion i dagvård. Övriga TNF-hämmare finns som förfyllda sprutor
för egentillförsel i hemmet.
Upphandlingsrabatter SLL
Delårsrapport läkemedel
19 (19)
2015-09-15
Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till
akutsjukhusen. Dessa ingår numera i rekvisitionsbeloppet (netto-belopp). Storleken
totalt är därför svår att exakt uppskatta.
VAL
Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården.
Delårsrapport läkemedel