Att beskriva och förklara verkligheten.pptx

A" beskriva och förklara verkligheten. Kunskapsmål: religion1 och fysik 2 •  Olika uppfa*ningar om rela1onen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdeba*en. •  Fysikens rela1on 1ll och gränser mot e1ska, filosofiska och religiösa frågor. •  Orientering om aktuella modeller och teorier för beskrivningen av universums storskaliga utveckling och av galax-­‐, stjärn-­‐ och planetbildning. •  Metoder för a* upptäcka och undersöka exoplaneter. Villkor för liv på andra planeter. Tro och vetande-­‐ vänner eller fiender? •  Många uppfa*ar a* förhållandet mellan vetenskap och tro är präglat av en ständig konflikt… •  Det finns flera olika sä* a* se på förhållandet mellan religion och vetenskap, •  Begreppen tro och vetande •  Tro – främst handlar om övertygelser – påståenden och uppfa*ningar som inte går a* bevisa.-­‐ •  Vetande – säker och 1ll förlitlig kunskap, något som är bevisat – kunskapsmässiga sak påståenden som går a* pröva med vetenskapliga metoder Till exempel… Har bildernas placering någon betydelse? Vetande kan också vara en slags tro… •  Tro kan betyda olika saker: •  Kunskapsmässigt sak påstående; Jag tror a, klockan är 12. •  Ha 1llit eller förlita sig på ngt; Jag tror på kärleken. •  Till stor del bygger vi vår kunskap inte på några egna iak*agelser eller experiment -­‐ utan accepterar oQa t ex en teori som har starka belägg från forskare. Jag vet a, Big bang är vårt universums början. Sam1digt som vi är medvetna om a* det i fram1den kan dyka upp nya insikter som gör a* man måste omformulera sina teorier. •  Vetande är i många stycken en slags tro i bemärkelsen a* man antar a* teorin är sann. Vi vet inte själva, men vi litar på vad forskarna har presenterat dvs vi har 1llit 1ll forskarna. •  Men självklart så finns det skillnader mellan tro och vetande även om dessa inte behöver vara varandras motsatser. •  T ex så går det ju inte a* undersöka med några vetenskapliga metoder, dvs det går varken a* belägga eller motbevisa om Jesus är Guds son eller inte. Examensform: paneldeba* Du ska först välja en fråga däreQer vilket perspek1v du vill argumentera u1från. Tänk på a* det är e* begränsat antal deltagare 1ll varje fråga/ perspek1v. Så det är först 1ll kvarn som gäller. Det kommer a* var 4 deltagare i varje panel. Eleverna i panelen presenterar olika ”expertområden”. En utsedd moderator/ deba*ledare, resten publik. 1. Alla presenterar sina ståndpunkter, u1från de olika ämnesområdena t ex universums 1llkomst. En av er ska representera argument från e* vetenskapligt perspek1v den andra från e* religiöst, en ur det dualis1ska perspek1vet och en ur harmonimodellen. 2. Deba* -­‐deba*örerna i panelen ska hålla sig 1ll sina ”roller”. 3. Avsluta med sammanfa*ning och publiken kan komma med frågor. 4. Du ska ha gjort en skriQlig sammanfa*ning, e* PM med källhänvisningar som skickats in 1ll läraren före deba* 1llfället. 5. Moderator väljs slumpmässigt ur publiken. Som moderator ska du hålla i deba*en så a* den inte går över styr. Själva deba*ens längd är 20-­‐25 minuter. DäreQer samtal i klassen u1från den fråga som deba*erats. 6. Två deba*er per lek1on. Tidsplanering: se wikiskola/ fysik 2/ beskriva och förklara verkligheten. Läxa v. 18:Exempel på deba* Vetenskapens stjärnor -­‐ Richard Dawkins och Lawrence Krauss Richard Dawkins och Lawrence Krauss är passionerade vetenskapsmän med humor och lust a* deba*era. Dokumentären skildrar deras turné där de diskuterar vetenskap och religion inför storpublik och möts av både motstånd och jubel. Huvudpersonerna resonerar kring religioners särställning och menar a* det ska vara möjligt a* deba*era och granska religion på samma sä* som andra områden. Källa: h*p://www.ur.se/Produkter/184652-­‐Vetenskapens-­‐stjarnor-­‐Richard-­‐Dawkins-­‐och-­‐Lawrence-­‐Krauss Produk1onsår:2013Längd:59:32Tillgängligt 1ll:30 juni 2016 Termer: • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
ateism – förnekandet av en gudomlig verklighet deism – tron a* Gud en gång skapade världen och sedan drog sig 1llbaka och inte längre ingriper i världens liv och utveckling. Gud som urmakare teism – jfr med monoteism Gud som skaparen men a* Guden också kan påverka människan och världen ( abrahmi1ska religionerna) panteism – tron på a* det gudomliga besjälar hela världen och allt levande. sekulär/profan – det världsliga som ligger utanför den religiösa sfären. Har med det materiella livet a* göra, avskilt från det religiösa. metafysik – de grekiska orden ”meta”, som betyder ”bredvid”, och ”physis”, som betyder ”natur”. Läran om 1llvarons egentliga natur. dualism -­‐av la1n duaʹ′lis ’som har med två a* göra’, av la1n duʹ′o ’två’), uppfa*ning som räknar med två skilda grundprinciper. T ex kropp och själ/ materia och ande ontologi – läran om varandet, om hur världen eller 1ngen är beskaffade. fysik – läran om naturen. Kunskap om den verklighet vi lever i, från de allra minsta beståndsdelarna av materien 1ll utvecklingen av hela universum. Grunden för all fysik är mätningar. U1från dessa konstrueras förklarings modeller. empirism – erfarenhet, slutledning grundat på erfarenhet som t ex undersökningar, iak*agelser eller experiment, u1från vilka man ulormar en teori. raLonalism – förnuQ, slutledning grundat på förnuQet utan erfarenhet, motsats 1ll empirin. Tex. Descartes cogito ergo sum – Jag tänker alltså finns jag paradigm -­‐ eQer Thomas Kuhn benämning på det mönster som styr vetenskapligt tänkande. T ex vilka frågor som skall ställas och inte ställas; vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas); hur experiment skall ulöras. auktoritet – makt, inflytande, myndighet. Både i religiösa och vetenskapliga sammanhang finns det auktoriteter ( även om vetenskapen gärna ser sig som an1auktoritär) som betraktas ha tolkningsföreträde avseende verkligheten. materia, -­‐ , ämne, stoff, beståndsdel i alla reella föremål och filosofiskt e* begrepp som under 1dernas lopp har använts i många olika betydelser. singulariteten – en teore1sk fram1da 1dpunkt som utmärks av teknologiska framsteg utan motstycke I en historisk kontext har har förhållandet mellan vetenskap och religion präglats av konflikter. A" ifrågasä"a ”skapelsen” kunde i värsta fall leda Lll döden. Även i dag finns det troende som förnekar Big Bang. År 1633 ställdes Galileo Galilei inför inkvisitionen. Efter att ha hotats till livet
tvingades han avsvärja sig den ”falska läran” - den heliocentriska eftersom den
kolliderade med bibeln och kyrkans geocentriska världsbild.
Exempel på när den etablerade religionen har uppmuntrat och drivit vetenskapen framåt. •  Under den europeiska medeltiden var det kyrkan som bedrev all
vetenskaplig forskning.
•  Universiteten uppstod delvis ur klosterskolorna.
•  Under lång tid förvaltade och utvecklade muslimska astronomer
och filosofer arvet från den antika grekiska vetenskapen som sedan
spreds vidare till Europa.
•  Muslimska lärde bidrog också till vetenskapen genom att utveckla
matematik.
•  Idag finns det flera forskare som själva är religiösa.
Konfliktområden i dag Vetenskapliga resultat motsäger vikLga religiösa tankar eller vice versa •  Big Bang •  Evolu1onsteorin Vetenskaplig forskning utmanar eLska normer •  Abort •  Stamcellsforskning •  Surrogatmoderskap •  Genteknik Vetenskaplig forskning hotar eller kan hota människan (hybris) •  Kärnvapen •  AI – ar1ficiell intelligens •  Robotsoldater/Mördarrobotar( t ex Petman) •  Drönare Frågor i gränslandet • 
Hur har universum kommit 1ll?-­‐ Guds skapelse eller Big bang ( fysik)Vad fanns före universum? • 
Hur kan man förklara livets utveckling? ( ej fysik), slumpen eller en genomtänkt plan. • 
Går det a* bevisa Guds existens? ( fysik) • 
Hur avgör man e1ska frågor? (fysik) Hur kan man avgöra vad som är rä* och fel i olika situa1oner? Har vetenskapen alla svaren eller kan religionen bidra med vik1ga perspek1v? • 
Vad är en människa? En art bland andra arter under ständig förändring eller skapelsens krona?( fysik)Vilken grund har de mänskliga rängheterna? • 
Kan religion och vetenskap enas i frågan om klimathotet.? ( fysik)Inom de flesta religioner finns tanken a* människan ska ansvara för skapelsen, sam1digt som vetenskapliga resultat visar a* vi den sam1da människans sä* a* leva hotar vår värld… Början? 11 maj 1997 vinner datorn Deep blue mot världsmästaren Gary Kasparov Forskare varnar för AI Det är lä" a" avfärda intelligenta maskiner som science ficLon, men det vore e" misstag, möjligen det värsta misstaget i historien. Det skriver fysikern Stephen Hawking Lllsammans med tre andra framstående forskare i en deba"arLkel. "Man kan tänka sig a* sådan teknik blir smartare än finansmarknaderna, uppfinner bä*re än mänskliga forskare, har förmågan a* manipulera mänskliga ledare, och utvecklar vapen som vi inte ens kan förstå. Medan den kortsik1ga effekten av AI beror på vem som kontrollerar den, är frågan på lång sikt om den överhuvudtaget kan kontrolleras", skriver forskarna i ar1keln. I det an1ka Grekland var begreppen hybris och nemisis centrala både i grekiska dramer och för den enskilda människan. Hybris kan översä*as 1ll övermod och syQade 1ll a* människan inte kände 1ll sin plats utan försökte leka Gud, e* sådant beteende straffades genast (nemisis). Är det de*a som dessa forskare anser a* vi gjort nu? Kommer forskningens framsteg och framgång leda 1ll en katastrof? Varför inte 1ll motsatsen? Olika förhållningssä* 1ll religion och vetenskap 1.  Vetenskapen är den bästa metoden för a* förstå verkligheten-­‐ naturalisAska modellen. 2.  Religionen ger de slutgil1ga svaren – trosgrundande modell 3.  Religion och vetenskap svarar på olika frågor – dualisAsk modell 4.  Religion och vetenskap går a* förena -­‐ harmonimodell Naturalis1sk modell vetenskap religion •  Vetenskap-­‐ den bästa metoden för a* förstå verkligheten •  Allt kan förklaras med förnuQet och vetenskapen •  Religiösa övertygelser kan prövas vetenskapligt •  Det som inte stämmer med vetenskapen förkastas: vidskepelser, oförnuQigt a* tro på. •  Icke-­‐ religiösa T ex. Sam Harris, Richard Dawkins, Dan Denne*, Christopher Hitchens, scien1sm, ateism Trosgrundad modell religion vetenskap •  Religionen ger de slutgil1ga svaren •  Den religiösa tron är grunden för all kunskap, den står över förnuQet och våra sinnen •  Vetenskapen förklarar hur naturen fungerar, och pekar sam1digt på Guds existens •  Vetenskapens resultat accepteras, så länge de inte krockar med de religiösa övertygelserna Teism: Krea1onism, teis1sk evolu1on eller intelligent design. h*p://crea1onmuseum.org/whats-­‐here/photo-­‐preview/ Dualis1sk modell religion • 
• 
• 
• 
• 
vetenskap Religion och vetenskap svarar på helt olika frågor Vetenskap behandlar fakta, hur saker är Religion rör människans förhållande 1ll högre makter Religion behandlar frågor om mening och värde – hur saker bör vara Religion och vetenskap bör hållas isär, de har inget vik1gt a* 1llföra varandra Harmonimodell religion vetenskap •  Religion och vetenskap går a* förena •  Religion och vetenskap bidrar med olika perspek1v 1ll kunskap om 1llvaron •  En del frågor rör enbart vetenskapliga perspek1v andra rör uteslutande religiösa övertygelser •  Det finns e* överlappande fält där både religion och vetenskap bidrar med vik1ga perspek1v. •  Eventuella konflikter däremellan försöker man lösa •  Religiösa som har de*a synsä* accepterar i allmänhet det som vetenskapen kommit fram 1ll. Likaså kan de anse a* de religiösa skriQerna har e* gudomligt ursprung, sam1digt som de tar 1ll sig forsknings rön angående texternas 1llkomst. ( en historisk kri1sk bibelsyn) En annan modell för a* illustrera förhållandet mellan religion och vetenskap Oförenlighetsteorin Förenlighetsteorin •  Naturvetenskap och religion är oförenliga •  Naturvetenskapen har gjort religionen överflödig • 
• 
• 
•  Det går a* vara troende och forskare t ex • 
Båda behövs för a* nå en heltäckande förståelse av det mänskliga livet. Båda förklarar universum Motstridiga förklaringar Religiösa argument går inte a* bevisa Ersä*ningsteori • 
Naturvetenskapen bör bli vår nya religion Separa1onsteori • 
• 
• 
Är två olika områden Olika frågor, syQen och metoder Ingen kontakt Kontak*eori Naturvetenskap och religion är olika ak1viteter men kan komma i kontakt med varandra och påverka varandra Från de fyra elementen till
elementarpartiklarna
Jord va*en luQ eld Exempel på trosgrundande modeller: KreaLonism Intelligent design ID TeisLsk evoluLon Universum och livet på jorden har 1llkommit mer eller mindre som det beskrivs i Bibeln. Orimligt a* tro på slumpen. Gud skapade färdiga arter. Allt i naturen tyder på design. Allt är perfekt anpassat. Någon / något ligger bakom designen. En komplex organ som t ex ögat kan inte utvecklas steg för steg. Undviker a* namnge designern. (Gud) E* gudomligt ingripande ligger bakom evolu1onen. Gud skapade naturlagarna och startade evolu1onen. Respekterar den vetenskapliga metoden och evolu1onsläran. Evangeliska kyrkan USA Frikyrkor i USA + ”islam” Katolska kyrkan och även svenska kyrkan + islam h*p://genesis.nu h*p://crea1on.com h*p://www.discovery.org h*p://www.intelligentdesign.st h*p://www.matsmolen.se/
index.php?sida=1 h*p://gardeborn.se Sam Harris: Science can answer moral quesLons. ”QuesAons of good and evil, right and wrong are commonly thought unanswerable by science. But Sam Harris argues that science can — and should — be an authority on moral issues, shaping human values and seJng out what consAtutes a good life.” h*p://www.ted.com/talks/sam_harris_science_can_show_what_s_right Ecklunds studie som vill belysa forskares relaLon Lll religion • 
• 
• 
• 
• 
• 
1. Nearly 50% of scienLsts idenLfy with a religious label. 2. 14% of scienLsts have some doubts, but believe in God. 3. 9% of scienLsts have no doubt of God's existence. 4. 14% of elite scienLsts are Mainline Protestant. 5. 16% of elite scienLsts are Jewish. 6. Roughly one-­‐fijh of the atheist scienLsts Ecklund spoke with say they consider themselves "spiritual atheists.” • 
Elaine Howard Ecklund är professor i sociologi vid Rice universitetet i USA. •  Källa: Science vs. Religion: What Scien1sts Really Think, • 
h*p://www.elainehowardecklund.com Amerikaner om rela1onen religion-­‐
vetenskapen? • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
1. Nearly 50% of evangelicals believe that science and religion can work together and support one another. 2. 72% of evangelical scienLsts, and 48% of all evangelicals, see opportuniLes for collaboraLon between scienLfic and religious worldviews. 3. 20% of the general populaLon think most religious people are hosLle to science. 4. 22% of the general populaLon thinks scienLsts are hosLle to religion. 5. 27% of Americans feel that science and religion are in conflict. 6. Of those who feel science and religion are in conflict, 52% sided with religion. 7. Nearly 60% of evangelical Protestants and 38% of all surveyed believe “scienLsts should be open to considering miracles in their theories or explanaLons.” Källa: Även denna sta1s1k kommer från E. Ecklunds studie, h"p://news.rice.edu/2014/02/16/misconcepLons-­‐of-­‐science-­‐and-­‐religion-­‐
found-­‐in-­‐new-­‐study/ Phyllis (9 år) skrev Lll Einstein och frågade: Do scien)sts pray? January 24, 1936 Dear Phyllis, I will a,empt to reply to your quesAon as simply as I can. Here is my answer: ScienAsts believe that every occurrence, including the affairs of human beings, is due to the laws of nature. Therefore a scienAst cannot be inclined to believe that the course of events can be influenced by prayer, that is, by a supernaturally manifested wish. However, we must concede that our actual knowledge of these forces is imperfect, so that in the end the belief in the existence of a final, ulAmate spirit rests on a kind of faith. Such belief remains widespread even with the current achievements in science. But also, everyone who is seriously involved in the pursuit of science becomes convinced that some spirit is manifest in the laws of the universe, one that is vastly superior to that of man. In this way the pursuit of science leads to a religious feeling of a special sort, which is surely quite different from the religiosity of someone more naive. With cordial greeAngs, your A. Einstein Hur skulle ni beskriva Einsteins svar? AteisLskt, agnosLskt, panteisLskt, pragmaLskt?