1. No category

MIDGÅRDSSKOLANS SKOLTIDNING VÅR 2015
MINDYARD
Mindyard presenterar de estetiska programen
Albin Gustavsson, Grubbeskolan
Vilket program funderar du på?
Elenergi på NTI, jag känner två personer därifrån och blev taggad på det.
Vad har du för uppfattning om de
estetiska programmen?
Verkar kul, om man är intresserad av
estetik. Jag hade valt musik om jag
skulle börja på Midgård.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vill skaffa jobb, till exempel som
elektriker
Paulina Spranger, Artedieskolan
Vilket program funderar du på?
Jag har valt linje men inte skola. Jag
ska gå bygg.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Teater, konst och musik.
Vad vill du få ut av din utblidning?
Att jag kan få jobb direkt efter gymnasiet.
2
Johannes Lindgren, Artediskolan
Vilket program funderar du på?
Jag har inte bestämt mig, men kanske
samhällsprogrammet.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmen?
Typ teater. Jag känner inte till det
estetiska programmet så bra.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Ett jobb.
Lisa Vängbo, Tegs Centralskola
Vilket program funderar du på?
Vet inte riktigt. Jag är ganska skolless
så kanske något yrkesförberedande.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Kul, det verkar chill. Bra gemenskap.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vet inte.
intervju med nior
Simon Kolsrud, Carlshöjdsskolan
Vilket program funderar du på?
Jag tror att jag har bestämt mig för
att söka El- och energiprogrammet
med datainriktning på Dragonskolan.
Det har varit svårt att välja men nu
känner jag mig säker.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vill att min utbildning ska vara rolig samtidigt som det också är viktigt
för mig att få möjlighet att plugga
vidare efter gymnasiet.
Maja Wäringstam, Artediskolan
Vilket program funderar du på?
Jag är ganska säker på linjen, Estetik
& Media, men jag vet inte vilken skola
det blir på. Antingen Midgårdsskolan
eller Parkskolan i Örnsköldsvik.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmen?
Man får uttrycka sig och göra det
man tycker om, och så är det högskoleförberedande.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Både att ha roligt och att få chansen
att kunna vidareutbilda sig.
Elsa Arnberg, Carlshöjdsskolan
Hur känns det inför gymnasievalet?
Jag känner mig en aning stressad eftersom jag ännu inte har bestämt mig
helt. Jag funderar på att gå samhällseller naturprogrammet. Det är svårt
att välja men samtidigt så känns det
roligt att få göra det. Det känns också
kul att få miljöombyte eftersom jag
har gått på Carlshöjdsskolan i tio år.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Att den är bred och ger mig högskolebehörighet.
Emilia Nilsson, Artedieskolan
Vilket program funderar du på?
Jag har faktiskt ingen aning om
vad jag ska välja. Kanske Bygg eller
Transport.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Man tänker bara på teater när man
hör namnet.
Vad vill du få ut av din utblidning?
Ett jobb.
18
12
8
14
INFO
Ansvarig utgivare:
Anita Blomkvist Johansson
[email protected]
Produktion: Estetiska programmet med
inriktning Estetik & Media åk2, april 2015.
Producerat i profilerna för Fotografi och Grafisk
design och kursen Textkommunikation.
AD: Jennifer Johansson
AD-assistent: Natalie Esseen
Omslagsdesign: Jennifer Johansson
Omslagsfoto: Sandra Peterson
Modell: Nanna Jacobsson
Adress: Midgårdsskolan Regementsområdet
Box 3054, 903 02 Umeå
Tryckeri: Original, www.original.ac
Upplaga: 1500 ex
Papper:
Omslag - Scandia 2000 white 170g
Inlaga - Scandia 2000 white 130g
16
innehållsförteckning
2 Intervju med nior - 4 Redaktionen - 4 Maxad estetik
5 Medverkande - 8 Intervju: Estetik & Media
12 Intervju: Bild & Form - 14 Intervju: Teater - 16 Intervju: Dans
18 Intervju: Musik - 20 Intervju: Vad hände efter Midgårdsskolan?
22 Krönikor och dikter - 24 Estetoskop
25 Hit ta dina förebilder - 26 Intervju med nior
3
LEdare
Det du håller i din hand är resultatet
av flera månaders hårt arbete. Vi
som har skapat den här tidningen är
andraårselever på Midgårdsskolans
program Estetik och media och vi har
fått i uppgift att göra årets upplaga
av tidningen Mindyard. I vårt arbete
med Mindyard har vi lärt oss att
samarbeta, hur tidningsproduktion
fungerar och hur man hittar det perfekta selfieljuset i en fotostudio.
Den här tidningen vänder sig till dig
som funderar över vilket gymnasium
och vilket program du ska söka. Vi vill
ge dig en bild av hur det är att vara
elev vid något av Midgårdsskolans
estetiska program och har därför låtit
elever berätta om sina upplevelser av
skolan.
Vidare i tidningen kan du läsa om
Estetik och media-, Bild och form-,
Teater-, Dans- och Musik-programmet. Dessutom hittar du inspirerande
krönikor skrivna av elever i vår klass,
pyssel och annat roligt.
Stort lycka till med att finna din väg
i gymnasiedjungeln. Hoppas att vi ses
i höst!
redAktörernA:
kAjsA wänmAn, nAtAlIe esseen,
lInneA brännström, lydIA lIjlegren,
jennIfer johAnsson, sAndrA peterson, johAnnA lernstedt sjödIn
Maxad estetik
Midgårdsskolans estetiska program
passar dig som gillar kreativitet och
skapande. Samtidigt får du en högskoleförberedande utbildning inför
framtiden. Från och med i år har du
som elev en större frihet att utforma
innehållet i ditt estetiska program
utifrån dina intressen och mål.
Inför läsåret 2015-2016 kan du
välja mellan fem olika inriktningar
inom Midgårdsskolans estetiska
program: Bild & form, Dans, Estetik
& media, Musik och Teater. En hel
gymnasieutbildning motsvaras av 2
500 gymnasiepoäng. Du läser en bas
på 2 000 poäng och kan sedan fritt
välja kurser för 500 poäng. Dina valbara kurser gör att du kan skräddarsy
4
utbildningen helt utifrån dina behov.
Oavsett vilka kurser du väljer får du
en högskoleförberedande utbildning
efter din examen. Sedan är det bara
att fälla ut vingarna och ta sikte på
nästa kapitel.
Så skräddarsyr du din utbildning:
1. Bredda
Du vill bredda dina estetiska ämneskunskaper. Därför väljer du att lägga
till fler estetiska ämnen, utöver din
huvudinriktning. Du kanske läser
musikprogrammet och tar sikte på
en karriär som musikalartist och vill
utveckla dina färdigheter inom dans.
2. Fördjupa
Du vill ägna ännu mer tid åt din este-
tiska inriktning. Därför väljer du att
fördjupa dig genom att lägga till extra
kurser inom samma ämne.
3. Meritpoäng
Du vill öka möjligheten att komma
in på universitetet. Därför väljer du
kurser som ger meritpoäng (som är
värda mer poäng).
4. Behörighet
Du vill öka din behörighet till särskilda
universitetsprogram. Därför väljer du
att läsa behörighetsgivande kurser.
AnnA lundström
InformAtör på mIdgårdsskolAn
Medverkande
Från vänster: Jennifer Johansson, Frida Myrsten, Kajsa Wänman, Pontus Viklund, Jenny Vrede, Natalie Esseen, Petra Sellin, Emma Nilsson, Tova Nordmark,
Sandra Peterson, Johanna Lernstedt Sjödin, Lydia Liljegren, Moa Olsson, Linnea Brännström, Kaleb Stålnacke, Patrik Nilsson, Emma Förste, Sara Holmgren,
Emma Svanborg, Albin Nygren, Gustaf Johansson, Frida Oscarsson, Nathalie Bylund, Alice Olander, Nanna Jacobsson, Sanny Löfling Åström
5
Estetintervjuer
Vi har träffat elever från
de estetiska programmen.
6
Ungdomars skaparglädje bortprioriteras ofta i dagens skola. Vi utnyttjar inte heller våra kreativa
förmågor i vardagen, trots att vi innerst inne längtar efter att få ta de första prövande dansstegen
framför spegeln, kanske lära oss en monolog ur vår favoritfilm, eller redigera en bild vi tog i väntan
på bussen.
Midgårdsskolan är en plats där kreativiteten får en chans att blomstra. Därför skildrar vi, i den
här delen av tidningen, olika berättelser från Midgårdsskolans estetiska program.
7
Estetik & media
8
Ida vill jobba med media livet ut
Ute är det mörkt och kallt men inne i Midgårdsskolans bibliotek är det varmt och fullt av ljus.
Vid ett kvadratiskt bord sitter Ida Ekman som går
sista året på programmet Estetik och Media med
inriktning foto.
Ida bor i Ånäset och gick högstadiet på Tundalsskolan i Robertsfors. Till en början tyckte Ida det
var svårt att veta vad hon ville läsa på gymnasiet.
Hon ville gå något estetiskt som var kul och intressent, samtidigt som hon fick en bra grund till
senare studier. Fotografering är ett av Idas stora
fritidsintressen och det gjorde hennes val enklare då hon ville kombinera vad hon gillar att göra
med skola, Därför valde hon programmet Estetik
och Media. Hon började först gymnasiet i Skellefteå, men efter några veckor kände Ida att hon
hellre ville gå samma program fast på Midgårdsskolan.
Förväntningarna på den nya skolan var mycket
positiva, hon visste sedan tidigare att Midgård har
en trevlig miljö med öppna och snälla människor.
- De stämde verkligen!
Första året på Midgårdsskolan var lite rörigt då
hon bytte klass och kom in sent, men det löste sig
snabbt då hon fick hjälp med att komma ikapp.
- Det bästa med estetik och medieprogrammet är
att det är väldigt bra lärare. De är engagerade och
brinner för vad de lär ut vilket gör det roligare att
lära sig. Vad Ida också gillar med programmet är
att man blir bra på att bolla idéer och diskutera
med andra i klassen. Sedan får man även utvecklas i sitt intresse.
Det roligaste minnet från Idas tid på Midgård sskolan var när hennes klass hade sin realease-fest för fjolårets upplaga av Mindyard som
hennes klass och parallellklass skapade tillsammans. Då kände Ida att hon hade bidragit med
något bra.
Inom foto har Ida lärt sig otroligt mycket. Vad
som har betydelse i bilder, budskapet som ligger
bakom motiven och att kunna analysera dem.
Hon har även lärt sig mycket om att analysera
händelser i omvärlden och hur medier påverkar
samhället. På foto får du lära dig kamerans uppbyggnad och redigering i Photoshop. Du får även
lära dig bilders kompositioner samt ljussättning
och hur du använder en blixt.
I framtiden vill Ida fortsätta att studera media
och foto. Hon funderar på att plugga utomlands
i Storbritannien men innan dess vill hon först
jobba och tjäna pengar. Men Ida vill även understryka att bara för att man går Estetik och Media
på gymnasiet behöver man inte jobba med det
senare i livet.
Intervjun lider mot sitt slut och som avslutning
vill Ida dela med sig av några råd till alla 9:or som
står inför sitt gymnasieval:
- Välj något du tycker verkar kul och som du
kommer orka med! Bara för att du väljer ett estetiskt program behöver du inte jobba med det
senare i livet. Välj heller inte efter kompisar och
ha i åtanke att ett estetisk program ger samma
möjligheter som ett samhällsprogram när du söker jobb eller söker vidare studier.
TEXT: NANNA JACOBSSON
FOTO: ALICE OLANDER
På foto får man stå bakom och om man vill också framför kameran. Här blir Ida fotad till en kompis arbete.
9
10
Jennifer gillar Grafisk formgivning
Jennifer Johansson är 18 år och bor i Umeå, där
hon läser andra året på Midgårdsskolans program Estetik och media med inriktning på grafisk
formgivning.
Varför valde du just den grafiska profilen som
inriktning?
För att jag tyckte det verkade kul och samtidigt kändes det som någonting som skulle passa mig. Jag tänkte också att det skulle finnas ett
brett utbud av jobb efter gymnasiet eller vidare
utbildning.
Vad tycker du om Midgårdsskolan i stort?
Först och främst trivs jag i skolmiljön, det
finns bland annat gott om fönster och Midgård
i sig är en väldigt fin skola. Jag tycker också om
själva stämningen bland eleverna i skolan. Varje
person är unik på sitt eget sätt men jag upplever
att alla visar en slags respekt och positiv attityd
gentemot varandra och jag trivs verkligen med att
det är på det sättet.
Vad är det som är så kul med att gå media?
Den grafiska utbildningen är roligast, jag tycker speciellt om att arbeta i programmen. Vi får
bland annat skapa bokomslag, tidningslayouter
och förpackningsdesign.
Hur tycker du att lärarna på programmet är?
Jag tycker de är bra! De är kreativa, sociala
och har roliga idéer.
Vad är det du tycker är allra bäst med Estetik och
media?
Jag har svårt att välja bara en sak men det är
härliga lärare och det är mycket praktiska uppgifter, vilket passar mig väldigt bra.
Vad känner du är de största skillnaderna från årskurs 1 till årskurs 2?
I årskurs 1 var det väldigt varierat med medieformer så det blev mycket på en och samma gång.
Men samtidigt så fick man då hitta vad man själv
tyckte mest om. Tack vare det blev det lättare för
mig att välja vilken inriktning jag ville ha i tvåan.
Nu i årskurs 2 inriktar vi oss bara på anting-
en foto eller grafisk formgivning. Så det är
ganska stor skillnad mellan ettan och tvåan.
Förut var ju Estetik och Media ett yrkesförberedande program medan det nu är studieförberedande, hur tänker du kring detta?
Jag har inte riktigt tänkt på det förut. Men eftersom jag känner att jag är ganska less på det
teoretiska skolarbetet så tänker jag att jag inte
vill läsa vidare på universitet förrän i alla fall
några år efter gymnasiet, ifall jag överhuvudtaget kommer läsa vidare alls. Att programmet är
högskoleförberedande är bra, men jag vill jobba
direkt efter gymnasiet så därför känner jag väl
att yrkesförberedande kanske skulle ha passat
just mig bättre.
Vad tror du att du kommer ha för nytta av det du
lär dig under din tid på programmet?
Jag tror faktiskt att jag kommer ha mycket nytta av det. För trots att jag kanske kommer att jobba i t.ex. en klädaffär tänker jag att grafisk formgivning finns överallt. Jag menar exempelvis att
jag har lite kunskaper kring reklam, att det kan
påverka hur jag skyltar varor och att jag fått träna
mycket på att komma fram till olika slags kreativa lösningar på problem. Det känns helt enkelt
som att oavsett om jag i framtiden kommer jobba
inom media eller inte så kommer jag tjäna på att
ha gått Estetik och media på ett eller annat sätt.
Hur ser du på din framtid?
Den är lite diffus, lite suddig. Jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med men jag känner att jag
vill ha ett jobb där jag har kul. Hellre har jag kul
och får mindre betalt än att få bra betalt men inte
ha kul. Jag vill också gärna resa men än vet jag
inte vart. Egentligen vet jag nog inte så mycket
mer om min framtid än att den ser ljus ut.
TEXT: FRIDA ORSCARSSON
FOTO: PETRA SELLIN, ALICE OLANDER
11
Bild & Forms ateljé
Bild & Forms ateljé
12
Ur en bildsal på Midgårdsskolans tredje våning
strömmar musik och glada röster. Alexandra
Lönnback och hennes klasskamrater från årskurs
tre på Bild och form-programmet är i full gång
med sina gymnasiearbeten och stämningen är
livfull.
- Det här är typ vår partylektion! Vi spelar ofta
musik när vi arbetar. Det är jätteskönt, säger
Alexandra och bläddrar i sitt skissblock.
Trots up-tempomusiken och de glada rösterna,
är ett speciellt lugn högst närvarande i rummet.
Konstverken och kreationerna som klär väggarna, den svagt fräna lukten från de öppnade färgburkarna och elevernas metodiska handarbete
skapar en avslappnad atmosfär, som skulle kunna locka vem som helst att börja studera vid Bild
och form-programmet.
För att läsa programmet krävs heller ingen tidigare erfarenhet inom konstområdet. Alexandra
hade varken tidigare erfarenhet av eller intresse
för konst när hon började på programmet, men
menar att hon trivs och att allt har fungerat bra.
- Under det första året får man testa flera olika
material och tekniker, och på så sätt lär man sig
eftersom.
Något som Alexandra även noga vill poängtera är att man inte enbart ägnar sig åt att måla och
teckna vid Bild och form-programmet.
- Många tänker att vi bara sitter och ritar fritt
på lektionerna – det har inte hänt en enda gång.
Vi gör så mycket mer än att bara måla och teckna.
Förutom med färger, penslar och pennor, arbetar eleverna även med gips, lera, ståltråd,
frigolit, tyg, hönsnät, glas… listan kan göras
lång. Resultaten blir därmed ofta något helt annat än en målning på duk. Inte sällan används
elevernas kreationer till exempel som scenografi
i föreställningar som andra estetiska program på
Midgårdsskolan arrangerar. Det händer även att
de får uppdrag av parter utanför skolan. Senast
skapade de scenografi till Kii Fashion Show och
utformade en logotyp till ett lokalt klädföretag.
- Vi verkar ha bra ett rykte bland företagen,
konstaterar Alexandra.
Arbetet är med andra ord mycket varierande,
och så är även gymnasiearbetet, som är en omfattande uppgift som alla elever i årskurs tre gör.
- Vi får göra i stort sett vad som helst som kan
kopplas till estetik. Vissa syr kostymer eller målar, andra tar foton eller arrangerar performance,
säger Alexandra, som själv satsar på att utforma
barnleksaker i cernitlera föreställande actionfigurer.
Alexandra och hennes klasskamrater förflyttar sig från bildsalen till ateljén intill för att fortsätta arbetet där. Alexandra slår sig ned framför
ett staffli och drar mjuka linjer med en penna.
Några av klasskamraterna sätter sig på golvet
och målar porträtt med penslar och vattenfärg.
De glada samtalen fortsätter och snart kommer
Alexandra och hennes kamrater in på värdet av
att ha praktiska lektioner mellan de teoretiska.
De är eniga om att det kreativa arbetet gör det
teoretiska mindre påfrestande och att det ger
dem mer ork i övriga skolämnen. De vill dock
understryka att det inte automatiskt medför att
programmet är ”slappt”.
- Allt handlar om vilka tillvalskurser man väljer. Man kan lägga till teoretiska kurser som ger
bred behörighet till universitet. Många tror att
man går härifrån som konstnär, men så behöver
det inte alls vara, menar Alexandra.
Alexandra själv verkar till exempel inte vilja
fortsätta på samma bana efter gymnasiet.
- Jag tänker göra något helt annat, men
jag är fortfarande glad att jag valde Bild och
form programet. Jag ville ha kul under min gymnasietid, och det har jag verkligen haft.
intervju Bild & form
”Vi gör så mycket mer än att måla och teckna”
TEXT: PETRA SELLIN
FOTO: KAJSA WÄNMAN, PETRA SELLIN
13
INTervju teater
14
”Jag vill lära ut teater i rehabiliteringssyfte”
Möjligheten att få utöva sin passion i skolan är
något många önskar att de hade. (Och det är
precis vad Anna-Sara Wännman har). Hon valde
Midgårdsskolan för att vända nytt blad och ägna
sig åt det hon älskar att göra. Ett val som hon
inte ångrar.
Anna-Sara, 17 år gammal, går på Midgårdsskolans teaterprogram årskurs 2. Teater har länge
varit ett stort intresse för henne.
Sedan Anna-Sara var tolv år gammal har hon
varit med i en teatergrupp på Kulturcentrum i
Umeå. Att välja teater-programmet på Midgårdsskolan var därför självklart.
– Det var teater, helt klart. Det har jag hållit på
med sedan jag var tolv och det var det jag även
ville jobba med i framtiden.
Anna-Sara är nöjd med sitt val, och ser framför sig en framtid som dramapedagog.
– Jag vill lära ut teater i rehabiliteringssyfte.
Till de som behöver det, drogmissbrukare etc.
Fast hon tillägger att direkt efter gymnasiet
vill hon ”bara leva”. Resa jorden runt, träffa andra människor…
Att gå på Midgård menar Anna-Sara har haft
en stor inverkan på hennes tillvaro och henne
som person.
– På min förra skola fanns det många olika
grupperingar som jag inte riktigt trivdes i. Jag,
som estetiskt lagd, kände mig malplacerad. Alla
visste vem jag var så klart. I slutet av nian hade
jag genomgått en personlighetsförändring och
bestämde mig för att göra något vettigt av mig
själv och min tillvaro. Jag ville vända nytt blad
liksom. Midgård fick agera det bladet. Jag förnyade min bekantskapskrets och började på heltid
ägna mig åt mitt teaterintresse.
Anna-Sara får på sitt program lära sig grunderna i hur man framför en pjäs och hur man kan
använda sig av teater i sin vardag. Bejakning,
samarbete. Saker hon vill ha med sig i sin ”men-
tala ryggsäck” för att förverkliga sin dramapedagog dröm.
Förutom det så känner sig Anna-Sara trygg. I
motsats till vad många tror så blir man inte ”fast”
i teaterns värld, programmet är högskoleförberedande, så det går att läsa vidare till vad man vill
i framtiden.
Anna-Sara tycker att programmet är roligt
och att det är skönt att få göra något praktiskt då
mycket skoltid annars går till att sitta still.
– Man bildar också band med de andra i klassen, vi har så oerhört roligt tillsammans! Visst
har vi motgångar, men det är sånt man lär sig av.
Jag tror aldrig att jag kommer att ångra mitt val
av program oavsett hur framtiden ser ut för mig.
TEXT: ALBIN NYGREN
FOTO: FRIDA MYRSTEN, SANNY ÅSTRÖM
15
INTervju dans
16
Dansprogrammet förde samman Amandas
möjligheter och intresse
Inne i danssalen på Midgårdsskolan är det livfullt.
Balettlektionen är i full gång och den lilla skaran
danselever gör plié, tombé, chassé och alla andra
möjliga danssteg som man bara förstår om man är
en äkta dansare. Bland dessa elever finns den snart
19-åriga Amanda Öhman. Hon började på Midgård
med en önskan att utvecklas inom sitt största intresse som hon har hållit på med hela livet, dansen.
Hon började dansa contemporary dance (som påminner om balett och modern dans) när hon var
liten och sedan dess har hon velat utvecklas i olika
stilar och få professionell hjälp.
När Amanda gick i 9:an var hon på praso på
dansprogrammet. Dans har alltid varit en stor del
av hennes liv och hon hade drömmar om att bli
professionell dansare, så dansprogrammet var ett
självklart val. Hon hade inte så höga förväntningar
på programmet, men det har verkligen överträffat
hennes förväntningar.
- Jag har lärt mig grymt mycket sen jag började
här och utvecklats jättemycket på de snart tre åren
jag gått här.
Amanda vill inte längre bli professionell dansare
i framtiden men hon vill fortfarande dansa på fritiden.
- Nu vill jag plugga till narkossjuksköterska och
kanske vara danslärare på deltid, men det kan alltid
ändras.
Just nu är det extra mycket dans på schemat eftersom de tränar inför sitt gymnasiearbete, en två
timmar lång föreställning som är ett sammarbete
med musikprogrammet. De har även skapat koreografin till alla danser.
- Vi har gjort många roliga grejer på dansen, men
det här är nog bland det roligaste.
Vad föreställningen handlar om är hemligstämplat än så länge, fram till januari när den har premiär.
Dansutbildningen innehåller även flera utflykter
och studiebesök till, Skellefteå, Stockholm, Norrlandsoperan i Umeå och utbyte med Seychellerna.
En typisk dag för Amanda börjar kl 8.25 med
religion, samhällskunskap, balett och sedan repetition inför föreställningen. Men egentligen finns det
ingen vanlig dag eftersom alla ser olika ut. Ibland
har de dans hela dagen.
Det bästa med dansprogrammet är enligt Amanda att man får dansa på skoltid. Dessutom får man
den behörighet man behöver för att läsa vidare efter
gymnasiet på högskola eller universitet.
Amanda har precis som vilken annan elev på ett
högskoleförberedande program även ämnen som
t.ex. svenska, matte, engelska och samhällskunskap. Hon har fått dansa olika danser som modern
dans, jazz, hip hop, dancehall, men också skapat
egna koreografier och visat upp dem. Det ingår
även en teoretisk kurs inom dans.
Men all denna dans tar såklart upp mycket tid
från annat.
- Om jag har en danskoreografi att träna till och
ett matteprov så prioriterar jag dansen och de andra
ämnena kommer i andra hand. Nu dansar vi i princip från 8 till 5 så det tar på kroppen. Jag somnar
oftast direkt när jag kommer hem.
I Amandas klass är de 13 stycken. Två killar och
elva tjejer. Det är en relativt liten klass men ändå
den största dansklassen på skolan. Att den är så
pass liten tycker Amanda bara är en fördel.
- Det är bra med små klasser för man får mer
hjälp. Man blir som en liten familj och pratar, skämtar och har kul tillsammans. Jag trivs jättebra med
alla och får den hjälp jag behöver för att utvecklas.
Trots att Amanda hade dansat väldigt mycket
innan hon började på gymnasiet så var det långt
ifrån alla som hade gjort det.
- När vi började 1:an var det bara jag och två
andra som dansat. Vissa hade testat på någon gång
men kanske inte de danser vi dansar här. Vissa kom
hit utan att kunna något och nu är de jätteduktiga
dansare. Man lär sig allt från grunden och utvecklas
enormt mycket.
TEXT: LYDIA LILJEGREN
FOTO: LYDIA LILJEGREN, SARA WENDEL
17
Intervju Musik
18
’’Det fanns utrymme för Mig att vara mig’’
Rummet fylls av klingande toner när fingrarna
rör pianots tangenter. Samtidigt närmar sig läpparna mikrofonen och en behaglig röst strömmar
ut genom högtalarna. Lovisa Forsberg läser sista året av det estetiska programmet – musik, på
Midgårdsskolan. För henne är musiken ett sätt
att gestalta allt hon känner.
När Lovisa skulle göra sitt gymnasieval trodde
hon inte att det fanns några chanser för henne att
komma in på musikprogrammet, även om det var
hennes önskan. Hon valde istället att läsa samhällsprogrammet. Efter att ha gått där ett år så
kände hon ändå att musiken kallade på henne.
Hon bytte då program och plötsligt kändes det
helt rätt.
– Det kändes som att komma hem, berättar
hon. Lovisa säger att hon aldrig trivts eller passat
så bra i skolan någonsin tidigare.
– Det fanns utrymme för mig att vara mig,
fortsätter hon.
I korridorerna hörs ljud från alla håll och kanter och instrumenten blandas i en härlig mix.
Lovisa tycker om atmosfären och att det finns utrymme för så mycket kultur. Enligt henne är det
bästa med musikprogrammet att hon får göra sin
egen grej och utveckla sina gåvor och talanger.
Musikprogrammet har hjälpt Lovisa att utveckla sitt artisteri. Hon berättar att det kommer
att gynna henne i framtiden, oavsett vad hon vill
hålla på med. Hon har även lärt sig musiklära och
alla möjliga kunskaper som är bra att ha. Hon har
utvecklats både rent teknikmässigt i sången, men
också i gestaltning och sceniskt framförande.
Lovisa sjunger av olika anledningar. Ibland
gör hon det för sin egen skull och för att det är
roligt att sjunga. Men i vissa sammanhang vill
man beröra andra, förmedla någonting och nå ut
med sitt budskap.
– Det är en uttrycksform helt enkelt, säger hon.
Förkunskaper är inte ett måste för att läsa de
estetiska programmen, men Lovisa tror att de
som väljer musik harz någon sorts förkunskap.
– Antingen är det ett intresse eller att du kanske spelar något instrument, förklarar hon. Själv
hade hon ett brinnande intresse för att sjunga och
det är allt som behövs.
Lovisa förtydligar att även om man läser ett
estetiskt program så är det fortfarande skola. Att
hålla på med musik är också träning, jobbigt och
läxor, även om det är andra delar som man får
jobba med.
– Det är en skön balans mellan det teoretiska
och det praktiska, säger hon.
Lovisa vill bryta alla förutfattade meningar
som finns kring det estetiska programmet. Hon
säger att det finns stereotyper om hur en ”estetare” ser ut, både klädmässigt och personlighetsmässigt. Detta stämmer inte.
– Det finns otroligt många olika typer av
människor på alla programmen, sen att det bara
är en viss typ som kommer fram eller får uppmärksamhet är en annan sak, säger hon.
Drömmen för Lovisa är att få jobba med musik
i framtiden. Hon vill hitta sin väg i musiken, och
även om hon inte känner att hon hittat den vägen
än, så är hon säker på sin sak.
TEXT: SANDRA PETERSON
FOTO: SANDRA PETERSON,
EMMA SVANBORG
19
Vad hände efter midgård?
20
Julia Hedlund om resan från Estetik och medieprogrammet till Umeå Universitet
Julia Hedlund är nitton år gammal och sedan hösten 2014 är hon en student vid Umeå Universitet,
där hon studerar en kurs som heter Journalistik,
medier och kommunikation A. Innan Julia sökte
till Umeå Universitet var hon elev på Midgårdsskolan. Hon läste Estetik och medieprogrammet
med grafisk kommunikation som inriktning.
Inför gymnasievalet i årkurs nio var Julia tvärsäker på vilken skola och vilket program hon
ville gå. Hon var redan då intresserad av foto,
text, kommunikation och bild. Hennes äldre bror
hade tidigare gått på Midgårdsskolan och han
talade gott om dess stämning, elever och lärare.
Julia besökte Midgårdsskolan under skolans
öppet hus-kvällar och hon fick då själv ett trevligt intryck av skolan. Hon säger att det främst
var Estetik och medieprogrammet som lockade
henne till att välja Midgårdsskolan, men också de
övriga estetiska programmen lockade. Hon tyckte att skolan kändes livlig och inspirerande.
När Julia valde gymnasium och gymnasieprogram funderade hon väldigt mycket över tiden
som väntade efter gymnasiet.
Hon ville ha möjligheter att fortsätta studera
efter sina gymnasieår och hon ville ha samma
förutsättningar som en elev vid det samhällsvetenskapliga programmet. Det var med andra ord
viktigt för henne att programmet hon skulle läsa
var högskoleförberedande. Hon blev därför lättad
när hon förstod att alla de estetiska programmen
är högskoleförberedande och att hon kunde välja
kurser till sin personliga studieplan för att utöka
sin behörighet.
Midgårdsskolan levde upp till hennes förväntningar. Den mysiga stämningen som hon hade
föreställt sig fanns där och hon trivdes också riktigt bra i sin klass.
-Nu i efterhand inser jag att jag kommer att
sakna Midgårdsskolan berättar Julia. -Jag kommer att sakna föreställningarna, att hänga i skolans cafeteria och musikklassernas luciaframträdanden, säger hon. Det var inte bara skolan, utan
även Estetik och medieprogrammet, som levde
upp till Julias förväntningar. Hon berättar att hon
lärde sig väldigt mycket under sina tre år på programmet och att hon i efterhand har insett att just
Estetik och media gav henne goda möjligheter att
utvecklas på ett sätt som har haft betydelse för
den utbildning hon läser nu.
-Det kändes som att jag fick prova på väldigt
mycket olika saker på mediaprogrammet. Vi fick
göra kampanjer, skiva texter, arbeta med ljud och
jobba med grafisk design. Det gav en väldigt bra
och bred grund i mediekunskap. Det har jag haft
nytta av nu på universitetet.
Julia säger också att de kunskaper hon bär med
sig från de programspecifika kurserna för Estetik
och medieprogrammet också har varit betydelsefulla för henne även utanför mediesfären och
att det var väldigt roligt att gå medieprogrammet.
Det gjorde hennes tid på gymnasiet roligare, påstår Julia. Hon ångrar inte sitt gymnasieval utan
ser tillbaka på tiden på Midgårdsskolan med ett
leende.
TEXT: LINNEA BRÄNNSTRÖM
FOTO: KAJSA WÄNMAN
Malin eDVARSSon:
Midgård till jobb
Det är en mörk decembereftermiddag och mittemot oss sitter Malin Edvardsson som just nu har
rast ifrån sitt fartfyllda jobb. Hon jobbar som dagislärare på Västangårds förskola och även fast
jobbet är påfrestande med allt skrik och saker
som händer omkring henne så tycker hon det är
roligt att jobba med barn.
Malin gick på Midgårdsskolan mellan år 2003
och 2006. Hon gick inriktningen dans som hon
tyckte var jätteroligt. Hon berättar att skälet till
att hon valde dans var för att hon kände sig skoltrött under nian. Malin ville göra något roligt
medan hon pluggade. Hon ville gå något samhällsvetenskapligt program, men kände inte för
att bara plugga. Malin hade dansat i några år och
tänkte att det skulle vara kul att kunna blanda in
dansen i skolan. Då tänkte Malin att hon kunde
välja dans på Midgårdsskolan, för att det både
var ett samhällsvetenskapligt program och med
inriktning dans. Det tyckte hon passade henne.
-Det var dansen som lockade mig till programmet, berättar Malin. De färdigheter som Malin
kände att hon fick från programmet var bra. Även
fast det är ett samhällsvetenskapligt program så
gjorde Malin det bredare genom att välja till naturkunskap.Hon visste att det ämnet behövdes
ifall man ville läsa vidare. Så på så sätt måste
man tänka till, säger hon.
– Jag kunde ju ha smalnat av mig och bara
gjort roliga saker som inte ger så bra poäng, men
jag vill göra programmet lite bredare så då valde
jag till naturkunskap. Med de ämnen hon valde
till så kunde Malin enkelt komma in på universitetet med det betyg som hon hade ifrån gymnasiet. Hon behövde inte plugga upp någonting för
att komma in på lärarlinjen.
Ett tips som Malin har till de som är osäkra om
de ska välja ett estetiskt program, är att tänka igenom vad man vill bli. Kanske inte är så enkelt att
veta när man går i nian, men man kan ha ett hum
om det. Om man väljer till rätt kurser i en inriktning, så kan man komma in på universitetet.
Men hon säger att om man har en dröm om att
bli läkare kanske ett estetiskt program inte är den
rätta vägen eftersom grundutbudet, vad hon vet,
inte har alla de ämnen som behövs. Men om man
känner att man vill gå något samhällsvetenskapligt och göra något kul under tiden man pluggar
så kan ett estetiskt program passa en.
Malin beskriver sin tid på Midgård som de
bästa åren i sitt liv och skrattar. Bästa stället att
hänga på var fiket för där tyckte hon det var trevligt att sitta. Det brukade vara spelningar i kafeterian och ofta var det en kompis som satt och
jammade.
-Sen så var danslokalerna en plats som jag
tyckte mycket om, det var som ett andra hem och
det var där som jag trivdes bäst, säger hon.
Efter studenten gjorde Malin massa olika saker. Hon åkte både till Norge och New
Jersey och jobbade. I New Jersey så jobbade
hon som barnflicka åt en familj. Medan hon
var där så dansade hon även lite och det tyckte hon var givande. Malin har också jobbat en
sväng här i Umeå, bland annat på Ica Maxi.
Sedan kände hon att det var dags att börja plugga,
så hon sökte till lärarprogrammet på Umeå Universitet och kom in. Malin pluggade tre år för att
Förskoleläraren malin tipsar de nior som är osäkra att välja ett estetiskt program
kunna bli en grundskolelärare och sen behövde
hon plugga en termin till för att kunna bli förskolelärare. Just nu jobbar hon som förskolelärare på Västangårdsförskola. Även om Malin inte
jobbar med dans idag, tycker hon dansen har varit ett bra komplement i livet. Dansen har gjort
henne gladare och piggare, den har hjälpt henne
att träffa nya människor och hon har knutit nya
kontakter.
-Dansen har gått hand i hand med min hälsa
och hjälpt mig att hålla mig i form, avslutar hon.
TEXT: MOA OLSSON & JENNY VREDE
FOTO: EMMA SVANBORG
21
Krönika
Krönika
22
Låt ingen begränsa din kreativitet
På min låg- och mellanstadieskola undervisades vi i ett ämne kallat Musik
och Drama. Detta ämne var skolans
stolthet och helt unikt i sitt slag. Flera
gånger i veckan gjorde vi allt från
slingriga sångövningar till teaterförställningar som improviserades ihop
på en halvtimme. Så här i efterhand
låter det helt ärligt ansträngade.
Hur orkade vi? Kanske bättre
formulerat: hur vågade vi? För på
musik- och dramalektionerna var
deltagandet helhjärtat från alla mina
klasskompisar. Ingen ursäktades på
grund av sina blyga eller lata personlighetsdrag. Faktum var att det aldrig
behövdes. Den kreativa gemenskapen som uppstod på lektionerna var
tillräcklig för att få en tondöv elev att
frivilligt välja solopartiet i en upptempo-låt. Men idag? Enbart tanken på
en improviserad teater är nog för att
framkalla både hjärtklappning och en
torr gom.
Jag är inte naiv. Man växer upp,
och i samma veva byts Herre på Täppan ut mot Nintendo Wii. Men trots
det kan jag inte undgå att känna hur
något försummats mig.
Själva kreativiteten upphörde att
vara kreativ när de vuxna slet åt sig
den. Som om den var en bortsprungen kattunge de hittat på sin farstutrapp. De tog in kreativiteten för att
ta hand om den, vårda den. Kreativiteten njöt av sitt nya hem, gjorde
sig hemmastadd och bredde ut sig
överallt. De vuxna blev helt plötsligt
obekväma och tyckte att kreativiteten gått för långt; tagit för stor plats.
De bestämmer sig för att begränsa
kreativiteten i hopp om att skapa mer
ordning och återfå kontrollen.
Det låter absurt när man sätter det
i perspektiv, men så var fallet när jag
lämnade min gamla skola för högstadiet. Mitt syfte är inte att peka finger.
Men någon står ju ändå skyldig med
blodiga händer, ansvarig för att ha
dödat min kreativitet. Istället för att
sprida ut kreativiteten i varje moment
blev vi nu tilldelade en speciell tid att
vara kreativa på. Bild mellan klockan
13.00- 14.30 under måndag eftermiddag. Då var det tillåtet att kladda
lite, eller måla av en flaska i bästa
fall. Men kom ihåg att hålla er inom
ramarna för kunskapskraven!
När jag stod inför mitt gymnasieval
var jag splittrad. Min kropp hade nu
befunnit sig i en akademiskt inriktad miljö under en lång tid, medan
mitt sinne fortfarande levde kvar i
den kreativa atmosfären från min
uppväxt. Runtomkring mig ekade argumenten mot en estetisk utbildning.
”Men kan du inte välja samhällsprogrammet? Det är väl bredare? Och
sen kan du välja media som inriktning
istället?”
Idag läser jag andra året på estetik
och mediaprogrammet. Något som
aldrig skulle hänt ifall jag inte stannat
upp och krävt rätten till min kreativitet tillbaka. Jag lärde mig med tiden
att omgivningens uppfattning av de
estetiska programmen är byggd på
okunskap. Det är möjligt att kombinera praktisk kreativitet med akademisk
teori och samtidigt få en bra grundutbildning. Därför är det så enormt
viktigt att estetiska program likt de på
Midgårdsskolan får leva kvar. Att det
finns lokaler, lärare, och elever som
är beredda att fånga upp bortglömt
eller nedtryckt engagemang. Låt
ingen begränsa din kreativitet.
TexT: Johanna LernSTedT SJödin
Se gymnasiet som en bakelse eller chipspåse
Jag har själv varit där, framför högen
av olika tidningar om vilken gymnasieskola och vilket gymnasieprogram
som är rätt för mig och alla dessa
besök på olika gymnasieskolor och
gymnasieprogram.
– Det hjälpte mig egentligen inte
någonting alls. Det som hjälpte mig
att välja var när jag var själv, helt
själv, då jag satte mig ned och tänkte
efter. Vad skulle passa mig, mina
värderingar, mina ambitioner och min
personlighet? Då kom jag på det. Jag
ville bli någonting, men vad?
Idag går jag på Midgårdsskolans
program Estetik och Media med
inriktning på foto. Om jag backar tillbaka två år hade jag aldrig förutspått
detta. Estetik och media var mitt
tredjehandsval och jag var absolut
inte säker på att det var ett program
som skulle passa mig som person.
Idag är jag nöjd med mitt beslut
och har redan kommit halvvägs i
programmet.
Jag har aldrig prioriterat att
sitta vid skolbänken och lära mig de
teoretiska ämnena. På de estetiska
programmen får man arbeta både
praktiskt och teoretiskt samt använda
sin kreativitet. Det gillar jag.
Du bör veta att du alltid kan ångra
dig och det finns alltid trådar att dra
i om du ångrar dig. Det valet du gör
när du är 15 år och går i årskurs 9
är inte ditt livs största beslut. Det är
OKEJ att ångra sig och det är okej att
byta program om det skulle bli eller
kännas fel. Valet är olika från person
till person. Vissa personer känner av
nervositeten mer än andra som är
mer säker på vad de ska välja.
Vi står alla inför stora beslut i
livet, vissa som är väldigt viktiga och
andra mindre viktiga. Om du har två
erbjudanden framför dig, två olika
bakelser du tycker om eller två olika
chipssorter, då tar du givetvis den du
tycker om mest, den som smakar bra
och kanske till och med det erbjudande som fyller flest behov för dig.
Ett gymnasieprogram ska vara
som den bakelsen eller chipspåsen
du valde, det ska vara gymnasiepro-
grammet som fångade din uppmärksamhet, den du tycker om, den som
är bra och den som uppfyller dina
krav och behov.
Jag valde gymnasieskolan Midgårdsskolan och gymnasieprogrammet Estetik och Media, för att de
estetiskt programmen är högskoleförberedande, för att det är estetiska
och för att jag inte bara behöver sitta
vid skolbänken. Idag är jag en glad
och nöjd gymnasieelev.
TexT: emma Svanborg
dagligen. Vi kan enkelt konstatera att
våra informationsflöden är snabbare
och mer komprimerade än förr och
dessutom ständigt närvarande.
Det är därför viktigt att vi granskar
medieflödet med kritisk blick. Att vi
lär oss om hur olika medier fungerar
och hur de påverkar oss som individer, men också vilken inverkan de har
på samhället. Vi människor behöver
lära oss om hur vi bör hantera den
oändliga mängd information som vi
är mottagare för. Vi behöver kunskap
om hur det ständigt förändrade
medielandskapet också förändrar
vårt fysiska samhälle.
EU väljer att lista digital kompetens
som en av åtta så kallade nyckelkompetenser. Denna kompetens är med
andra ord jämställt det matetiska
kunnandet och den sociala kompetensen, tillsammans med de andra
sex nyckelkompetenserna. Läran
Alla sinnen
Tre år tillsammans
Doft: trycksvärta, gamla böcker och
en bränd datorfläkt.
Bli ihop med mig. Jag kanske inte är
perfekt men jag vill ditt bästa. Det
handlar faktiskt om dig!
Ljud: disco, bilradion och en falsk
hörlurssång.
Syn: matchande kläder, ICA reklamen
och en rytmisk kroppsrörelse till
musik.
Smak: kreativitet, mormors bullar och
änden av en blyertspenna.
Känsla: inlämnad uppgift, händer som
skapar och att vara bra på något.
Du har upplevt ett estetiskt uttryck.
Du vet vad de säger om kärlek vid
första ögonkastet. Men kärleken
kommer att växa fram mellan oss.
Jag lovar dig kunskap. Hos mig har du
en framtid. Du får allt och lite till. Vi
kommer att växa tillsammans.
om kulturell medvetenhet och olika
kulturella uttrycksformer hör också
till listan över de åtta nyckelkompetenserna.
Till dig som står inför ett gymnasie- eller kursval vill jag säga följande:
Våga följa dina behov, önskningar och
drömmar. Våga undersöka estetiken
och din egen kreativa förmåga. Den
är viktig och kommer att behövas i
framtiden som väntar dig. Världen
kommer att behöva människor som
är redo att ta sig an det pulserande
medielandskapet. Människor som
vågar ifrågasätta och utmana det. En
utbildning inom estetik och media
är därför viktig eftersom den ger dig
vidgade vyer och en förståelse för
det nya, digitala samhälle som växer
fram.
TexT: Linnea brännSTröm
Dikter
Vi lever i en tid där medier har stor
makt över samhället och dess utveckling. Medier spelar även en stor roll
för den allmänna debatten. Vi matas
dagligen av olika medier men är ofta
omedvetna om vad mängden och
kvaliteten på informationen vi tar
emot gör med oss som människor.
Hur den påverkar våra drömmar,
önskningar, vår bild av vad som är
rätt och fel och uppfattningen av
olika normer som finns i samhället.
Vår värld digitaliseras i ett rasande
tempo. Journalistiken byter skepnad;
från trycksvärta på tidningspapper
till digitala format. Information
komprimeras i snabba flöden, antalet
selfies på Instagram växer, nya appar
tillkommer med syfte att koppla
människor samman. Människan
söker sig till allt mindre format, på
grund av tidsbrist, eftersom vi vill ta
del av enorma mängder information
Krönika
Kunskapen om digitala kanaler och medier
- en viktig byggsten inför framtiden
Efter tre år kan du göra slut.
Mvh gymnasiet
TexTer: Frida myrSTen
23
DIN FRAMTID PÅ MIDGÅRD
Teater
Du kommer toppa självförtroendet
och göra saker du aldrig kunnat tänka
dig tidigare. Du kommer att få chansen
att utveckla ditt sätt att uttrycka dig
på, både framför och bakom scenen,
med hjälp av dina spexiga och uppfinningsrika klasskompisar. Känn dig lugn
och avslappnad, på teaterprogrammet
får du vara precis den du är – eller
kanske vill vara…?
Vilket
estetiskt
program är du?
1.
a)
b)
c)
d)
e)
Hur skulle du lösa problemet om ett tuggummi fastnade på din sko?
Ta bort det så klart!
Försöka skaka loss det
Slänga skon i soptunnan
Låtsas som att det inte finns där
Börja steppa
2.
a)
b)
c)
d)
e)
Vilken av dessa låtar är bäst enligt dig?
Bang Bang – Jessie J
Anaconda – Nicki Minaj
Thinking out loud – Ed Sheeran
Steal my girl – One Directon
Dragon – Miriam Bryant
3.
a)
b)
c)
d)
e)
Vilken bok tycker du är bäst eller vill du helst läsa?
The Maze runner
Looking for Alaska
Divergent
The Hobbit
Cirkeln
4.
a)
b)
c)
d)
e)
Vad gör du om en hund attackerar dig?
Skyddar mig
Slår tillbaks
Ingenting
Skriker
Skäller (voff)
5.
a)
b)
c)
d)
e)
Vilken är din favoritfilm?
Dumma Mig
Step up 3D
Sagan om ringen: Härskarringen
Harry Potter och den flammande bägaren
Chicago
6.
a)
b)
c)
d)
e)
Vilken kändis är du mest lik?
Johnny Depp
Jennifer Lawrence
Zac Efron
Kristen Stewart
Angelina Jolie
Bild & Form
7.
a)
b)
c)
d)
e)
Vad skulle du göra om du såg en björn i skogen?
Fotografera den
Springa för livet
Hitta ett bra gömställe och rita av björnen
Spela död
Psyka den genom att jojka
text: alice olander & sanny åström
text: Jennifer Johansson
Musik
Förbered dig för många nya utmaningar. Detta kommer att bli tre roliga,
lärorika och spännande år. Du kommer
att få kliva ut ur din comfort zone och
testa på olika musikgenrer, instrument
och att inta olika scener. Ta chansen
för här kommer du att få känna dig
som en riktig stjärna.
Estetik & Media
Var beredd för tre intensiv och
konstnärliga år, på alla plan. Att jobba
med design, layout, reklam, film, foto,
propaganda, mediahistoria, och en
massa annat skoj kommer göra dig till
en äkta medieelev och ge dig en bred
utbildning för en fortsatt medieanpassad karriär.
Dans
Här kommer ditt inre sanna ”jag” fram.
Varför inte ha flera danslektioner i
veckan, där du kommer att träna både
kroppen och knoppen? Och varför inte
gå runt i slappa danskläder och dra en
liten dans i korridoren? Du kommer
inte bara dansa på skolan, utan även
till skolan. Energin kommer att flöda
och du kommer aldrig att kunna hålla
dina fötter i styr.
Äntligen kan du släppa taget från det jobbiga och framhäva din konstnärliga sida.
Du kommer att få en utmanande, kreativ
och produktiv resa under tre års tid. Du
och dina klasskamrater kommer att tillsammans skapa nya och spännande konstverk.
Svar: Flest a – Estetik & Media, Flest b – Dans, Flest c – Bild, Flest d – Teater,
Flest e – Musik, blev du divergent (flera alternativ) – alla program passar dig!
24
HITTA DINA FÖREBILDER!
S
O
B
T
E
C
B
P
E
X
G
V
T
A
D
K
H
A
B
E
M
K
Y
X
L
F
M
C
W
I
N
N
E
R
D O
I T
V I
I L
B E
T I
J M
A Y
F I
A O
E M
A B
D Y
E L
J O
W L
X U
X
A
L
E
Y
M
E
M
M
A
W
A
T
S
O
N
J
S
B
E
Y
O
N
C
E
I
Y
L
N
I
O
Y
G
I
E
L
J
C
P
C
N
T
M
K
V
G
L
E
K
X
N
M
O
O
Y
B
O
A
B
O
P
E
Y
D
G
P
S
Y
L
Y
H
R
D
H
E
L
T
Z
G
O
K
D
X
E
O
B
A
N
U
N
I
C
K
I
M
I
N
A
J
N
H
U
Y
U
L
S
M
D
L
A
O
Y
A
G
G
B
O
U
N
O
E
E
D
M
X
B
E
G
F
A
G
W
S
L
N
G
V
X
G
Y
A
D
P
J
H
D
K
U
N
U
V
A
J
Y
O
E
N
W
I
A
H
X
I
T
K
B
H
E
N
B
O
J
N
L
O
R
E
O
B
I
S
T
E
O
Q
X
A
N
P
D
A
N
I
E
L
R
A
D
C
L
I
F
F
E
text: emma nilsson
25
(Original tryckeri logo ska ligga här)
–men vi gillar kreativa lösningar!
Spårvägen 10, 901 31 Umeå | 090-77 02 94
Din lokala fullserviceleverantör av
storformat, digital- och offsettryck.
Aron Laiimi, Tegs Centralskola
Vilket program funderar du på?
Ekonomi eller veterinär. Jag gillar djur
och det verkar spännande.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Vet inte.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vet inte riktigt. Förmodligen att
jag ska kunna plugga vidare.efter
gymnaseit
Richard Beckman, Tegs Centralskola
Vilket program funderar du på?
Bild och form på Midgård
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Det är awesome, man får göra roliga
saker.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vill kunna jobba.
Malin Andersson, Tegs Centralskola
Vilket program funderar du på?
Bild och form på Midgård, jag älskar
bild.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Det verkar roligt och kreativt.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jävligt kul och bra betyg.
Kajsa-Lotta Björklund, Carlshöjdsskolan
Vilket program funderar du på?
Jag känner mig kluven. Jag velar
mellan samhällsprogrammet eller
naturprogrammet. Jag har nyss
gjort PRASO på Midgårdsskolan,
som jag fick ett bra intryck av. Jag
gillade atmosfären där. Jag har
dock inte riktigt bestämt mig än.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vill ha en bred utbildning så
att jag har flera alternativ efter
gymnasiet. Men jag ska nog fundera lite mer innan jag bestämmer
mig för vilken.
Ornella Irakoze, Carlshöjdsskolan
Vilket program funderar du på?
Jag är säker på mitt gymnasieval.
Jag ska gå ekonomiprogrammet på
Dragonskolan. Jag kunde inte tänka
mig någon annat program.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Att den är bred och ger mig högskolebehörighet. Jag vill inte känna
mig låst till ett särskilt yrke eller
bransch.
intervju med nior
Emilia Hjalmarsson, Tegs Centralskola
Vilket program funderar du på?
Byggprogrammet. Jag vill hellre gå
någonting praktiskt än sitta stilla.
Vad har du för uppfattning om det
estetiska programmet?
Det verkar kul men är ingenting jag
håller på med.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Jag vill ha jobb så fort som möjligt.
Vilma Enqvist, Carlshöjdsskolan
Vilket program funderar du på?
Jag har bestämt mig för att gå
samhällsprogrammet på Midgårdsskolan. Jag tycker om de samhällsorienterade ämnena, de intresserar
mig. Jag vill gå på Midgårdsskolan
eftersom stämningen där verkar
bra.
Vad vill du få ut av din utbildning?
Det är viktigt för mig att den är
högskoleförberedande. Jag tycker
också att det verkar roligt att läsa
någon praktisk kurs.
Elliot Lindström, Grubbeskolan
Vilket program funderar du på?
Kanske ekonomi på Dragonskolan,
eller något på Midgård. Ekonomi
kan kanske ge en bra utbildning.
Vad har du för uppfattning om de
estetiska programmen?
Har många kompisar på Midgård,
och det verkar som en färgglad
skola där man får vara sig själv
utan att bli dömd.
Vad vill du få ut av din utbildning?
En bra utbildning kan skapa möjligheter till att plugga vidare och att
få nya kompisar.
25
www.umea.se/midgard
estetiska programmet för estetik & Media