1. No category

Verksamhetsplan
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
2015
1
Förord
Nämnden har det politiska ansvaret för kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete. I detta
uppdrag ligger att kombinera lagstadgad tillsyn med miljöstrategiskt arbete för en långsiktigt
hållbar utveckling.
Verksamhetsplanen för 2015 innehåller tillsynsplan för livsmedel och miljö- och hälsoskydd
liksom styrkort för verksamheten och plan för verksamhetsutveckling. I årets verksamhetsplanedokument har vi strävat efter att renodla det som är speci ikt för 2015, med kortare bakgrundstexter. För generell information om hur verksamheten bedrivs, hänvisas till en separat
verksamhetsbeskrivning. Kontakta gärna förvaltningen för att få del av denna.
Kontrollplanen för livsmedel utgår från nämndens leråriga kontrollplan, branschvisa indikatorkontrollområden och erfarenhet från tidigare kontroll.
Tillsynsplanen för miljö- och hälsoskydd utgår från nämndens behovsutredning avseende
2015-2017. Behovsutredningen bygger på tre delar. En är nämndens riskbaserade taxa, som
har reviderats och gäller från 1 januari. En annan är erfarenhet av mängden externt initierade
ärenden. Den tredje är en viktning av miljöaspekter från förslagen till lokala miljömål, som
väntas antas under 2015.
I år kommer en stor del av miljötillsynsarbetet och det miljöstrategiska arbetet att ägnas åt två
fokusområden: Giftfri vardag och Hanöbukten. Fokusområdena för 2015 är framtagna genom
en avvägning av olika miljöaspekter i förhållande till var den mesta miljönyttan kan åstadkommas genom tillsynsverksamhet och miljöstrategiskt arbete. Genom denna analys har även ett
lertal andra viktiga åtgärdsområden och insatser identi ierats. Insatserna är i verksamhetsplanen indelade enligt de nationella miljömålen.
Vårt goda samarbete med det lokala näringlivet kommer att fortsätta. Vi arrangerar bland
annat företagsträffar i form av ”miljö ika”. Dessa miljö ika utgör ett bra tillfällen för miljöansvariga på företag att träffas på frukostmöten och diskutera aktuella miljöfrågor och tillsynsfrågor. Dessutom pågår en kontinuerlig dialog med den mångfald av företag i kommunen som
regebundet får tillsynsbesök av förvaltningen.
Ulf Persson
Ordförande
Agnes Skyman
Vice ordförande
Cecilia Hammarberg
Tf förvaltningschef
2
3
Innehåll
Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppdrag
Organisation och resursfördelning
Budget
Styrkort och verksamhetsutveckling
4
4
5
5
Livsmedel
Planerad livsmedelskontroll
9
10
Miljö- och hälsoskydd
Planerad verksamhet inom miljö- och hälsoskydd
Fokusområde Hanöbukten
Fokusområde Giftfri vardag
14
15
20
27
Kommunikation
45
Sammanfattning av behovsutredning
för miljö- och hälsoskydd
46
4
Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppdrag
Nämnden har det politiska ansvaret för kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete. Det innebär bland annat att nämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen enligt lag ska utföra
inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden har också ett ansvar för att driva och utveckla
samarbete med andra kommunala organ, företag, föreningar samt andra intressegrupper inom
miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden har uppdraget att arbeta för en långsiktigt hållbar
utveckling i samhället genom informativ och kunskapsuppbyggande verksamhet.
Genom att satsa på förebyggande arbete genom framförallt informativ och kunskapsuppbyggande verksamhet kan den mer myndighetsinriktade verksamheten minimeras.
Organisation och resursfördelning
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens verksamhet kan delas in i sex arbetsområden.
Resursfördelningen baseras dels på den lagstiftning som olika arbetsområden utgår ifrån och
dels på de avvägningar som nämnden har gjort om miljöstrategiskt arbete och förebyggande
satsningar.
5
Inom miljö- och hälsoskyddsnämndens och förvaltningens verksamhetsområde inns även en
tjänst för Agenda 21. Agenda 21-arbetet i kommunen leds av en politisk ledningsgrupp som
fr.o.m. 2015 utses av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ledningsgruppen fastställer en separat
verksamhetsplan för Agenda 21.
Förvaltningen driver verksamheten utifrån aktuell lagstiftning och dess konkretiseringar i
miljö- och livsmedelsmål liksom utifrån de långsiktiga mål och det balanserade styrkort som
nämnden fastställer. Den verksamhet som är mest angelägen från kommuninvånarnas och
miljöns utgångspunkt ska prioriteras.
Budget
Budgeten för 2015 ligger på 15,9 miljoner kr. Av intäkterna står tillsynsavgifter för 32 % och
skattemedel för 68 %. Kontrollen av livsmedelsverksamheter ska inansieras helt genom avgifter, medan miljötillsyn inte inansieras fullt ut av avgifter. Utgifterna inom förvaltningen består
framförallt av lönekostnader.
Utöver budgeten inns även externa projektmedel för att driva avgränsade projekt under
2015. Det gäller projektmedel från Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län
och Region Skåne.
Styrkort och verksamhetsutveckling
Kommunens styrkort anger de kommungemensamma målsättningarna och strategierna.
Utifrån dessa har miljö- och hälsoskyddsnämnden ett balanserat styrkort med tillhörande
handlingsplan för 2015. I styrkortet anges hur och med vilka åtgärder nämnden kommer att
arbeta för att uppnå de gemensamma målsättningarna och Kristianstads kommuns vision, ”Vi
lyfter tillsammans”. Resurser kommer att avsättas för att genomföra nämndens styrkort och
handlingsplan.
VISION: Vi lyfter tillsammans
6
Strategiska mål i
olika perspektiv
Mål
Indikatorer
Medborgare
Attraktiv kommun
Långsiktigt hållbar
livsmiljö
Snabb och rättssäker ärendehandläggning
• Två resp. sex veckors ärende-handläggning vid
kompletta handlingar
• Internkontroll utifrån bl.a. risker för rättsosäkerhet
Hög tillgänglighet och god
service
• Nöjd-Kund-Index
• Internkontroll utifrån bl.a. risker för brister i
servicenivå
Nya lokala miljömål med åtgärdsprogram för kommunens
arbete med långsiktigt hållbar
livsmiljö
• Antagande av mål och pågående åtgärdsarbete
i berörda förvaltningar
• Ny version av webbverktyget Miljö-barometern
Ökat skydd för värdefulla naturområden i kommunen
• Antaget kommunalt naturvårdsprogram och
pågående åtgärdsarbete
Miljöbalkstillsyn med fokus på
• Miljömålsstyrd och riskbaserad behovsutreddet som innebär störst risker för
ning och verksamhetsplan
miljö eller hälsa
• Mer tillsyn inom hälsoskydd och förorenad mark
Utveckling
Stark profil
Expansiv utveckling
Medarbetare
Friska och nöjda
medarbetare
Effektivt arbetssätt
Ekonomi
Hållbar ekonomi
God hushållning
Livsmedelstillsyn med fokus
på säkra livsmedel och riktig
information
• Kontroll som baseras på en flerårig plan,
branschvisa indikatorkontroll-områden och
tidigare erfarenhet
Ett miljöstrategiskt arbete för
ytvatten i balans och biologisk
mångfald
• Fokusområde Hanöbukten
• Mer vattenstrategiskt arbete jfr 2014
• Ökad samverkan för åtgärdsarbete
Minimerade risker med kemikalieanvändning
• Fokusområde Giftfri vardag för en hälsosam
miljö och grundvatten av god kvalitet
Mhk är en kunskapsresurs
för verksamhetsutövare och
allmänhet
• Nöjd-Kund-Index
• Systematisk uppdatering av hemsida
• Information till verksamheter och allmänhet
(företagsträffar, rådgivning).
Mhk är i kunskapsfronten inom
vårt verksamhetsområde
• Personalstatistik i kursdeltagande
• Medverkan i regionalt och nationellt arbete/
utredningar, fler än 10 tillfällen
• Aktivt nätverksarbete med förvaltningar, myndigheter och organisationer
Hög arbetstillfredsställelse och
en god arbetsmiljö
• Förbättringsarbete för prioriterade områden i
medarbetarenkäten
• Frisktal mhk
”Rätt” arbetsbelastning/nivå
• Uppföljning vid medarbetarsamtal, tertial avstämning och tidsredovisning
Kontinuerligt utvecklingsarbete
med stort medskapande
• Genomförd processutveckling för anmälan,
klagomål och enskilda avlopp
• Initiativ från handläggare på dagord-ning till
minst 75 % av interna möten.
Genomföra planerad verksamhet inom budgetram
• Uppföljning av verksamhetsplan/ budget sker
till nämnden tertialvis
• Månadsvis information till personal
7
Verksamhetsutveckling
På miljö- och hälsoskyddskontoret pågår en ständig utveckling av verksamhetens innehåll,
arbetssätt och rutiner. Både lagstiftning och det faktaunderlag som ligger till grund för riskvärderingar och bedömningar ändras. Detta innebär att en beredskap måste innas för en
löpande anpassning av arbetet. Utöver detta krävs också utvecklingsarbete av en mer förvaltningsövergripande karaktär. Nedan beskrivs de områden där större insatser kommer att ske
under år 2015.
Utveckling av riskstyrd internkontroll
Internkontroll är en process som innebär kvalitetssäkring av hela verksamheten och inns inskriven i kommunallagen. Under 2015 kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden att ingå i ett
kommunövergripande arbete med att utforma en internkontroll som utgår från risker i verksamheten. För de delar som avser förvaltningsspeci ik verksamhet kommer en arbetsgrupp på
förvaltningen att ta fram ett förslag under första tertialet 2015. Ett nytt internkontrollprogram
ska sedan fastställas av miljö- och hälsoskyddsnämnden senast i april 2015 och gälla omedelbart. Resursåtgången för framtagande av nytt internkontrollprogram beräknas till ca 80
timmar.
Fortsatt processutveckling
Som en del av ett utvecklingsarbete i hela kommunen inför miljö- och hälsoskyddsnämnden
processledning i verksamheten. Införandet påbörjades under 2012 och sker successivt under
lera år. Under år 2015 kommer kartläggning ske av bland annat klagomålsärenden. Fortsatt
processutveckling kommer att ske gällande anmälningsärenden och prövning av enskilda
avlopp. Syftet med processorienteringen är att:
säkerställa att handläggningen sker så effektivt som möjligt,
förenkla introduktion av nyanställda,
underlätta förståelsen för ärendehanteringen hos företag och allmänhet samt att
underlätta kommuninternt samarbete.
Arbetet innebär framtagande av rutiner, checklistor och internkontroll med mera. För arbetet
under år 2015 är resursåtgången 150-200 timmar, fördelat på lera handläggare.
Förberedelsearbete inför ny version av diariesystemet Ecos
Under 2015 kommer en del administrativt arbete behövas för att möjliggöra över lyttning av
diariet till en ny version av programmet Ecos. Denna över lyttning planeras ske vid årsskiftet
2015/2016. Arbetet med att förbereda diariet inför den nya versionen bedöms fördelas så att
varje handläggare berörs med några timmar för justeringar och utbildning och förvaltningens
centrala stödfunktion med 50-100 timmar. Total tidsåtgång under 2015 bedöms bli 100-150
timmar.
8
Samordningsgrupper
Miljö- och hälsoskyddskontoret deltar i många olika samverkansgrupper kommuninternt, regionalt
och med länsstyrelsen. Syftet med att delta i samverkan är att:
•
skapa samordningsvinster,
•
effektivisera handläggningen,
•
ge en bättre företagsservice och
•
få större rättssäkerhet i tillsynen.
Omfattningen av denna samverkan bedöms vara ungefär densamma under 2015 som de senaste åren.
Avsatt tid varierar i storleksordningen 20 till 150 timmar per år och tjänst. Exempel på grupper där
medverkan sker är:
•
Miljösamverkan Skåne,
•
Chefsgrupp Sveriges Kommuner & Landsting,
•
arbetsgrupper på Livsmedelsverket,
•
Naturvårdsverket,
•
Forum Skåne Nordost,
•
3KHV (utbyte mellan Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Halmstad och Växjö) och
•
interna grupper inom Kristianstads kommun.
Under våren 2015 kommer miljö- och hälsoskyddskontoret även att ingå i en tillfällig grupp som ska
arbeta fram en strategisk plan för kommunen. Syftet är att peka ut riktningar för kommunens arbete
de närmaste fem åren och koppla samman kommunens nya vision med mer konkreta strategiska dokument som inns på förvaltningarna.
9
Livsmedel
Säkra livsmedel och riktig information till konsumenterna
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för den offentliga kontrollen genom inspektioner
på cirka 770 livsmedelsanläggningar. Dessa är framförallt kök inom barn- och äldreomsorg,
restauranger, pizzerior, caféer, större och mindre butiker, dricksvattenverk, chark- och iskanläggningar.
Kontrollen är baserad på riskklassi icering av anläggningarna. Varje år fastställs en plan för
den kontroll som förvaltningen och dess inspektörer ska utföra. Se tabellen på följande sidor
samt kontrollplan (bilaga 2).
Planen syftar till att arbetet ska vara effektivt och ändamålsenligt. Planen fungerar också som
arbetsfördelning/instruktion till inspektörerna. Verksamheten genomförs utifrån nämndens
riktlinjer samt rutiner och vägledningar från Livsmedelsverket.
Arbetsuppgifterna är att genomföra revision, inspektion och provtagning i be intliga verksamheter. Nya verksamheter ska registreras eller godkännas samt riskklassi iceras. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden gör också utredningar av misstänkta matförgiftningar och fattar beslut i
fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälan.
Om miljö- och hälsoskyddsnämnden upptäcker brister i efterlevnaden av lagstiftningen hos
verksamhetsutövare så följs dessa upp. Uppföljningen sker normalt vid nästa planerade kontroll om bristerna inte är av någon allvarlig art. Detta gäller om verksamheten inte haft tidigare problem med att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer. Om bristerna är av allvarlig art
eller om verksamheten haft tidigare brister följs anmärkningarna upp direkt genom så kallad
10
extra offentlig kontroll.
Därutöver genomförs kontroll på festivaler och marknader där det inns mattält och livsmedelsvagnar. Arbete sker dels inför festivalen genom handläggning av inkomna anmälningar om
registrering och dels genom kontroll av pågående verksamheter under festivalen. De evenemang som nämnden framförallt avsätter resurser till är; Åhus Strand Beach Soccer, Åhus
Beach handbollsfestival, Degeberga Marknad och Matmässan. Men det kan även förekomma
kontroll i samband med andra festivaler och marknader.
I arbetsområdet ingår även tillsyn enligt tobakslagen och lagen om försäljning av receptfria
läkemedel. För att effektivisera arbetet både för kontorets personal och för verksamhetsutövarna samordnas denna tillsyn med livsmedelsinspektioner där det är praktiskt möjligt. Utöver inspektioner ingår registreringar av nya tobaksverksamheter och hantering av inkomna
klagomål.
Inriktningsmålen för den löpande livsmedelskontrollen är:
•
Avvikelser följs upp för att säkerställa att bristerna åtgärdas
•
Företagen har förtroende för kontrollen
Planerad livsmedelskontroll
Merparten av resurser inom livsmedelsområdet används för den fortlöpande kontrollen.
Dessutom genomförs ett antal projekt. Projekten drivs ofta i samverkan med andra kommuner
i Skåne eller ingår i nationella projekt som Livsmedelsverket håller i.
Fortlöpande livsmedelskontroll
I tabellen nedan redovisas antalet anläggningar inom varje bransch och hur många som ska
besökas under år 2015.
11
Totalt antal
anläggningar
inom branschen
Antal anläggningar
som ska besökas
2015
Antal
kontrolltimmar
2015
Bageritillverkning
14
13
37
Café
47
42
70
Charkuteritillverkning
3
3
16
Detaljhandel med manuell hantering
19
19
75
Gatukök
25
25
76
Icke kommunalt vatten
27
26
14
Importör
4
2
2
Industriell tillverkning
23
21
82
Konditori
14
13
44
Lagerlokal
23
20
39
Livsmedelsfordon
52
50
91
Mathantering barnomsorg
110
102
353
Mathantering äldreomsorg
23
23
104
Pizzeria/Kebab
48
47
160
Restaurang
85
82
307
Storhushåll med beredning
49
49
364
Storhushåll med viss beredning
28
27
66
Transportör
9
7
15
Vattenverk
41
39
67
Övrig handel
102
86
107
Övrig handel/viss beredning
26
21
35
Tobak
100
39
Receptfria läkemedel
39
16
Bransch
12
Livsmedelskontrollen är indelad i 15 kontrollområden för att täcka lagstiftningens krav. De
15 områdena är indelade i en lerårig kontrollplan. Inom en 4 respektive 6 års period ska
samtliga 15 kontrollområden ha kontrollerats i alla verksamheter. Några exempel på kontrollområden är lokaler och utrustning, säker hantering, rengöring och desinfektion, temperatur,
information och spårbarhet.
Utöver de områden som bestäms i den leråriga kontrollplanen tillkommer så kallade indikatorområden. Det är branschspeci ika kontrollområden som anses vara extra viktiga att
granska varje år. Indikatorområdena ger också en möjlighet att jämföra utvecklingen i olika
branscher över en längre tidsperiod. På så sätt kan man se om branscherna uppfyller kravet
på säkra livsmedel och riktig information till konsumenterna. Den leråriga kontrollplanen
tillsammans med indikatorområdena utgör den årliga verksamhetsplanen.
Beskrivning av åtgärder i form av tillfälliga projekt
Utöver den planerade kontrollen kommer följande projekt att genomföras:
•
Redlighet inom pizzerior - En förpackad produkt eller en meny/presentation med information om livsmedel ska vara korrekt. Sammantaget kallas det för redlighet - att ge korrekt
information om ett livsmedel. Under 2014 genomfördes en kontroll av restauranger och
pizzerior. Resultatet visade på brister hos många pizzerior.
Salladsost serveras ibland trots att det står fetaost på menyn.
13
Under 2015 kommer en uppföljande kontroll ske av redligheten på pizzerior i kommunen.
Under projektet granskas verksamhetens meny med avseende på vilka livsmedel som
presenteras och jämförs mot vad som serveras till konsumenterna. Fokus kommer att ligga
på de livsmedel där många brister noterades under 2014 års kontroll för att se om förbättringar skett.
•
Miljösamverkan Skåne – Dricksvatten. Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel.
Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsproduktion ska fungera.
Projektets syfte är att uppnå en enhetligare kontroll av dricksvattenanläggningar. I projektet ska ett arbetsmaterial tas fram som kan vara till stöd för inspektörerna så att det blir en
mer likvärdig kontroll i hela länet.
•
Miljösamverkan Skåne – Kosttillskott. Kosttillskott är ett livsmedel vars syfte är att komplettera den normala kosten. Kosttillskott ska vara koncentrerade källor för vitaminer,
mineraler eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan. Försäljningen
av kosttillskott har ökat markant under det senaste åren. Det gäller inte minst försäljning
via nätet. Man kan också se en trend när det gäller hälsopåstående på många produkter.
Projektets syfte är att granska märkningen av hälsopåståendena på kosttillskott och om
förordningen om hälsopåstående följs.
14
Miljö- och hälsoskydd
Verksamhetsområdet miljö- och hälsoskydd omfattar tillsyn och miljöstrategiskt arbete som
syftar mot miljöbalkens mål om en hållbar utveckling. Tillsynsdelen domineras av den regelbundna tillsynen på industrier och lantbruk, men även hälsoskyddstillsyn och prövning av
enskilda avloppsanläggningar är betydande delar inom ett brett verksamhetsområde med
många små delkomponenter. Den miljöstrategiska delen är mindre och där ligger fokus på vatten, naturvård och övergripande miljömålsarbete.
Nedanstående diagram visar resursfördelningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet 2015.
Inom varje segment inns både planerad tillsyn och externt initierad tillsyn, exempelvis anmälningar och klagomål. Rubriken ”övrig miljötillsyn” omfattar bland annat handläggning av
ärenden gällande värmepumpar, köldmedieanläggningar och avfallshantering.
15
Planerad verksamhet inom miljö- och hälsoskydd
Fördelningen av resurserna grundas på en prioritering utifrån nämndens treåriga behovsutredning. Merparten av resurserna inom miljö- och hälsoskyddsområdet används för den
fortlöpande kontrollen. Inom miljöskyddet är den planerade tillsynen ungefär 60 % av tiden
och den oplanerade 40 %, medan förhållandet är det omvända inom hälsoskyddet. Behovet av
planerad tillsyn på tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter och anmälningspliktiga hygienlokaler är tydligt de inierat och framgår av nämndens riskbaserade taxa,
som i sin tur bygger på lagkrav.
En mindre del av den planerade tillsynen riktas mot övriga miljöfarliga verksamheter och
hygienlokaler. Även där ger den riskbaserade taxan en vägledning, men styrningen i lagstiftningen är inte lika detaljerad för dessa verksamheter. Med tillsynsavgift per timme i stället för
fasta avgifter, inns också ett större handlingsutrymme för olika prioriteringar över tid gällande dessa objekt.
Behovsutredningen gällande tillfälliga tillsynsprojekt, informationsinsatser och det miljöstrategiska arbetet styrs genom viktning av miljöaspekter till de områden där insatser gör störst
miljönytta. Utifrån miljötillståndet i kommunen och miljömålsarbetet tas fokusområden fram
för 1-2 år, som omfattar merparten av tillfälliga åtgärder. Genom att samla årets resurser för
tillsynsprojekt och miljöstrategiskt arbete inom 1-2 begränsade områden, kan vi få större
genomslagskraft och effektivitet i verksamheten. En sammanfattning av behovsutredningen
inns som bilaga till verksamhetsplanen. Den kompletta behovsutredningen inns i ett separat
dokument.
Fortlöpande tillsyn på miljöfarliga verksamheter och hygienlokaler
Tillsyn enligt miljöbalken omfattar både förebyggande arbete och kontroll. Operativ tillsyn initieras oftast av miljö- och hälsoskyddsnämnden och omfattar tillsynsbesök på olika verksamheter. Tillsynsplanen redovisar omfattningen av denna tillsyn för året. Utöver denna översiktliga tillsynsplan inns det individuella planer med förväntade insatser och avgränsat ansvar för
respektive handläggare.
Vid tillsynsbesöket kontrolleras att verksamheten drivs inom de villkor eller andra regleringar
som inns fastställda. En annan viktig del att följa upp är verksamhetens arbete med systematisk egenkontroll inom miljö och hälsa.
Målsättningar för den löpande miljö- och hälsoskyddstillsynen under 2015 är att:
•
Om tidsatta krav på åtgärder inom en verksamhet har ställts, ska uppföljning ske snarast
efter att åtgärdstiden har löpt ut.
•
Om tillsynen visar att överenskommelser om åtgärder inte har följts, görs generellt endast
16
en påminnelse innan beslut om föreläggande fattas.
•
För kompetensutveckling och ökad samsyn ska varje handläggare under året göra minst
två gemensamma tillsynsbesök med branschbackup eller kollega från en annan miljöförvaltning.
•
I samband med ordinarie tillsyn över tillståndspliktiga verksamheter ska aktualiteten i
tillstånd och villkor bedömas och omprövning initieras vid behov.
Fördjupning av industritillsyn ska under 2015 göras enligt följande prioritering:
1. Info och tillsyn produktvalsprincipen för små och medelstora verksamheter som använder en del kemikalier men inte kan ses som kemikalieintensiva. Del av fokusområde Giftfri
vardag.
2. Uppföljning av projektet Rensa bort farliga kemikalier. Del av fokusområde Giftfri vardag.
3. Projektet Rensa bort farliga kemikalier genomförs för kemikalieintensiva verksamheter
där det ännu inte har gjorts. Del av fokusområde Giftfri vardag.
4. Föreläggande och dialog om energikartläggning för verksamheter som under 2014 har informerats om detta (gäller verksamheter med hög energiförbrukning som inte redan kartlagt energianvändningen).
5. Fortsatt MIFO-projekt där det har startats upp 2014. Utskick om MIFO-inventering till ytterligare verksamheter under 2015.
6. Uppföljning av avfallstillsyn från 2014 alt. ny avfallsfördjupning om det är relevant men inte
gjordes 2014.
7. Ny transportchecklista används där det är relevant och finns utrymme i tillsynen. Fokus ligger i
detta skede på inventering och inspiration.
8. För verksamheter där det inte tidigare har gjorts energifördjupning men där det kan vara relevant, görs detta i samarbete med kommunens energirådgivare.
I tabellen nedan redovisas antalet tillsynsobjekt inom varje bransch och hur många som ska besökas
under år 2015.
17
Miljöskydd
Bransch
Avfall
Antal
Totalt antal Antal objekt
kontrollsom ska
objekt inom
branschen besökas 2015 timmar 2015
Nyckelområden
för kontroll inom
branschen
115
23
566
Begravningsverksamhet
1
1
14
Betongindustri
med mera
Fiskodling
8
8
98
13
1
8
186
41
308
2
0
0
29
14
90
22
9
148
3
2
24
Hamnverksamhet
1
1
50
Hantering av bränslen
och kemiska produkter
Hälso- och sjukvård
1
1
18
1
1
13
Jordbruk med mera
318
138
1098
Kemiska produkter
4
3
36
Livsmedel och foder
med mera
Metallbearbetning
med mera
Rening av
avloppsvatten
Skjutfält, skjutbanor,
motorbanor och
sportanläggningar
Textiltvätterier
29
23
461
29
4
42
12
10
235
18
9
54
Buller, förorenad mark,
kemikalier
4
0
0
Utsläpp till vatten,
kemikalier
Fordonsservice och
drivmedelshantering
Fotografisk eller grafisk
produktion
Förbrukning av organiska lösningsmedel
Gasformiga bränslen,
elproduktion med mera
Gummi och plastvaror
Lagring av farligt
avfall, återvinning
Utsläpp till luft
Utsläpp till vatten och luft,
buller, energi
Utsläpp till vatten
Kemikalier, avfall,
utsläpp till vatten
Utsläpp till vatten och luft,
kemikalier, avfall
Utsläpp till luft, buller
Energi, avfall,
kemikalier
Utsläpp till vatten och luft,
buller, avfall,
kemikalier
Utsläpp till vatten
Utsläpp till vatten, energi,
kemikalier, avfall
Utsläpp till vatten, energi,
kemikalier, avfall
Utsläpp till vatten,
kemikalier, avfall
Utsläpp till vatten och luft,
buller
Utsläpp till vatten,
buller, kemikalier
Utsläpp till vatten, lukt
18
Miljöskydd
Bransch
Totalt antal Antal objekt
Antal
objekt inom
som ska
kontrollbranschen besökas 2015 timmar 2015
Nyckelområden
för kontroll inom
branschen
Trävaror
8
4
37
Utsläpp till vatten,
kemikalier, avfall
Utvinning, med mera
20
16
160
Ytbehandling av metall
eller plats med mera
3
2
16
Naturvård, buller,
utsläpp till vatten
Utsläpp till vatten,
kemikalier, avfall
827
311
3476
Totalt
Hälsoskydd
Bransch
Antal
Totalt antal Antal objekt
kontrollsom ska
objekt inom
branschen besökas 2015 timmar 2015
Nyckelområden för
kontroll inom
branschen
Miljöövervakning,
Strålskydd
Bakgrundsmätning
5
10
16
Bassängbad
24
2
8
Bakterier, Hygien,
Legionella,Städning,
Ventilation
Camping
7
3
12
Städning, Avfall,
Legionella
Fastighetsägare*
30
1
50
Underhåll, Avfall,
Ventilation, Fukt, Radon,
Legionella, Skadedjur,
Energi
Fotvård
44
7
28
Hygien, Städning,
Ventilation
Förskolor
81
27
216
Hygien, Städning,
Ventilation, Fukt,
Legionella, Radon
Hotell/Vandrarhem/
B&B
47
2
8
Städning, Avfall,
Ventilation, Fukt,
Legionella, Energi
Läger
9
1
4
Städning, Ventilation,
Legionella
Skolor/gymnasium
63
21
176
Städning, Ventilation,
Fukt, Legionella, Radon
19
Hälsoskydd
Bransch
Totalt antal Antal objekt
Antal
objekt inom
som ska
kontrollbranschen besökas 2015 timmar 2015
Nyckelområden för
kontroll inom
branschen
Solarium
12
1
3
Strålsäkerhet, Hygien,
Ventilation
Tatuering/Piercing
10
1
4
Hygien, Städning,
Ventilation
Träningslokal/Gym**
15
1
4
Hygien, Städning,
Ventilation, Legionella
Vård- och omsorgsboende
30
1
6
UHygien, Städning,
Ventilation, Fukt,
Legionella, Radon
377
78
535
Totalt
* utöver oplanerad tillsyn (inkommande klagomål)
** utöver de idrottshallar som tillhör skolorna
Beskrivning av åtgärder i form av tillfälliga projekt
Utöver den planerade tillsynen på objekt kommer lera projekt att genomföras. Fokusområden
för projekt och inriktning på planerad tillsyn under år 2015 är:
•
Hanöbukten
•
Giftfri vardag
Utöver fokusområdena genomförs också ett mindre antal projekt kopplade till de miljömål
som inte ingår i fokusområdena. Dessa projekt redovisas indelade i:
•
Mångfalden i miljön
•
Hållbar bebyggd miljö
•
Energianvändning och transporter
20
Fokusområde Hanöbukten
På senare år har Hanöbukten uppvisat många tendenser till försämrad status och i nuläget
är inte orsakerna klarlagda. Under år 2010 ick länsstyrelsen rapporter från yrkes iskare om
att fångsterna minskat avsevärt och en ökad frekvens av sårskador på isk i den inre delen av
Hanöbukten.
De övervaknings- och kontrollprogram som inns i området har inte indikerat några förändringar som kan förklara problemen. Havs- och vattenmyndigheten har konstaterat att behovet
av ytterligare utredningar och åtgärder är mycket stort. Vi ser därför att det är viktigt att lyfta
fram Hanöbukten som fokusområde. Det vill vi göra genom att:
arbeta med åtgärder som kan begränsa miljöbelastningen via till löden till Hanöbukten och
ta fram ett bredare kunskapsunderlag om miljötillståndet och vilka värden som inns att förvalta i havet.
Arbetet med Hanöbukten ska också ses som ett led i nämndens uppdrag med att uppfylla intentionerna i EU:s vattendirektiv. Enligt vattendirektivet ska ett kontinuerligt arbete ske för att
förbättra statusen i våra vattenförekomster.
21
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Inventering i västra Hanöbukten
1 månad
per år
20142017
Hav i balans, levande kust och
skärgård,
Ett rikt växt- och djurliv
Provfiske och planktonundersökningar
1 vecka per år
20142017
Hav i balans, levande kust och
skärgård
Ansvarsarter i vattenmiljö
1 månad
per år
20152017
Hav i balans, levande kust och
skärgård,
Ett rikt växt- och djurliv,
Levande sjöar och vattendrag
Medverkan i framtagande av havsplan
1 månad
2015
Hav i balans, levande kust och
skärgård
Rådgivningsprojekt lantbruk
3-4 veckor
20152016
Minskad övergödning
Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag
Stallgödselprojekt
1-2 veckor
20152017
Minskad övergödning
Avloppsinventering
6 månader
20152017
Minskad övergödning
2015
Minskad övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Behovsanpassade utsläppskrav på
mindre avloppsreningsverk
Tillsyn på spillvattenledningar
2 veckor
2015
Minskad övergödning
Identifiera känsliga vattenförekomster där dagvattnet kan påverka
MKN eller att god vattenstatus inte
uppnås
2 veckor
per år
20152016
Minskad övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Utsläppspolicy till spill- respektive
dagvattennäten
2 veckor per år 20152016
Minskad övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Giftfri miljö
Klimateffekter i förhållande till natur- Extern
och kulturvärden utmed Hanöbukten finansiering
Hav i balans, levande kust och
Första
delen av år skärgård
Ett rikt växt- och djurliv
2015
22
Inventering och säkerställande av naturvärden i västra Hanöbukten
Syftet med projektet är att få bättre kunskap om Hanöbukten, att få fram underlag till marina
naturreservat och underlag till havsplanen. Fokus ligger på att identi iera värdefulla områden
under havsytan, till exempel ålgräsängar och andra viktiga föryngringsplatser för isk. Sedan
tidigare inns bara stickprov från olika delar av västra Hanöbukten. Det krävs bättre underlag
för att kunna följa miljöförändringar. Genom inventering med hjälp av sonarscanning, ilmning och provtagning kartläggs de naturvärden som inns längs med kusten. En storskalig
inventering genomfördes med sidoseende ekolod under år 2014. Fördjupade inventeringar
när det gäller bottenfauna, epifauna och isk kommer att genomföras under år 2015. Resulten
ska föras in naturvårdsprogrammet för Kristianstads kommun och presenteras på en hemsida.
Därefter följer arbete med att säkra kvaliteter/skydda det eller de mest värdefulla områdena
genom reservatbildning 2016-2017.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten och av statliga pengar för lokala
naturvårdssatsningar.
Provϐiske och planktonundersökningar
Syftet med åtgärden är att öka kunskapen om ekosystemet i Hanöbukten. De senaste årens
larmrapporter om isk lykt och skadad isk i Hanöbukten ledde år 2013 fram till att Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten genomförde ett prov iske i området. Vattenvårdsförbundet har även genomfört provtagningar av växt- och djurplankton under år 2013. Ingen av
dessa undersökningar inns med i vattenvårdsförbundets ordinarie kontrollprogram. För att
kunna fortsätta att bygga upp kunskapen om isk- och planktonsamhället i Hanöbukten planeras nya undersökningar att genomföras varje år till och med 2017. Under år 2015 kommer
en planktonundersökning att göras. Miljö- och hälsoskyddskontoret ansvarar för att åtgärden
genomförs.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten
Medverkan i arbetet med att ta fram en havsplan
Stadsbyggnadskontoret ska ta fram en havsplan för den marina miljön, som ett tillägg till
gällande översiktsplan. Havsplanen kommer att vara ett viktigt verktyg för att tillämpa EU:s
havsmiljödirektiv och för att få fram kunskaps- och planeringsunderlag om kustvatten och
hav. Havsplanen ska dels redogöra för hur havet kan användas som recipient och dels för hur
enskilda och allmänna intressen ska tillgodoses. Havsplanen ska vara riktgivande vid olika
anspråk på att använda mark- och vattenområden, känsliga natur- och kulturmiljöer samt vara
vägledande vid tillståndsprövning och förvaltning. Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer att
medverka i arbetet med att ta fram havsplanen.
23
Ansvarsarter i vattenmiljöer
I det pågående arbetet med miljömål och naturvårdsprogram har förslag på ansvarsarter för
kusten och Helge å tagits fram. Det är arter som är rödlistade och som har en viktig del av sitt
nationella utbredningsområde här. Några exempel på sådana arter är mal, tjockskalig målarmussla, jättemöja, svarttärna och martorn. Ett program ska tas fram som beskriver vilka ansvarsarter vi ska arbeta med i Kristianstads kommun, hur de ska inventeras och vilka åtgärder
som kan genomföras för att gynna arterna.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Jättemöja en lokala ansvarsart i sötvatten. Foto: Patrik Olofsson
Rådgivning i anslutning till miljötillsyn
Avsikten med projektet är att erbjuda lantbrukare/markägare rådgivning om åtgärder som
kan fånga upp näringsämnen eller öka den biologiska mångfalden i anslutning till vatten. En
våtmarkskonsult/växtnäringsrådgivare ser över och berättar om vilka åtgärder som kan vara
relevanta på gården. Rådgivningen ska ha fokus på minskat näringsläckage men också ta upp
biologisk mångfald. Avsikten är både att bygga upp kompetens hos miljöinspektörerna och att
rådgivning ska leda till konkreta åtgärder. Om kunskapen ökar kan inspektörerna lättare se
potentialen för åtgärder i samband med tillsynsbesök. Uppföljning görs av genomförda rådgivnings-/inspektionstillfällen och en sammanställning av vilka åtgärder det lett till under pro-
24
jektperioden. Projektet genomförs i samverkan med Bromölla kommun och Miljöförbundet i
västra Blekinge.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Stallgödsel som resurs
Stallgödsel är en värdefull resurs som bör spridas efter behov och inte ses som ett kvittblivningsproblem. Även om stallgödsel sprids inom ramen för nationella riktlinjer kan det innebära ett för stort näringsläckage. Projektet innebär att vi i en arbetsgrupp med Hushållningssällskapet, Absolut Company, Lyckeby Stärkelse, LRF och enskilda lantbrukare arbetar för att
kunna bygga upp kunskap, arrangera informationstillfällen med lantbrukare som målgrupp
och praktiskt genomföra försök med spridning av stallgödsel. Projektet syftar till att i större
utsträckning hitta metoder för en mer behovsrelaterad spridning, vilket innebär att lantbrukaren går ett steg längre än vad lagen kräver. Näringsläckaget kan minimeras genom lägre givor
och spridning på rätt sätt.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Stallgödsel är värdefull resurs som ska spridas på rätt sätt. Foto: Maria Källming
Inventering av enskilda avlopp
Inom Helgeån avrinningsområde inns ett stort antal enskilda avlopp. Tidigare inventering i
Vinneå, Julebodaån och Mjöåns avrinningsområde visar att cirka 70 % av de enskilda avlop-
25
pen har bristfällig rening. Det innebär att de enskilda avloppen står för en betydelsefull andel
av fosforbelastningen på vattendragen.
Vramsån är ett vattendrag med mycket höga naturvärden. Därför är det extra viktigt att minimera näringsbelastningen på detta vattendrag och näringstransporten vidare till Hanöbukten.
Enskilda avlopp i Vramsåns avrinningsområde ska inventeras och vi kommer att ställa krav på
åtgärder för de anläggningar som inte uppfyller miljöbalkens krav på rening.
Projektet del inansieras av Havs- och vattenmyndigheten
Behovsanpassade utsläppskrav på mindre avloppsreningsverk
Recipienterna för vattnet från de kommunala avloppsreningsverken påverkas olika av föroreningarna från avloppsreningsverken. Påverkan skiljer sig både mellan de olika recipienterna
men även mellan olika tider på året för en enskild recipient. Syftet med detta projekt är att
arbeta fram behovsanpassade utsläppskrav för de kommunala avloppsreningsverken. Arbetet
med utsläppskraven utgår från hänsynsreglerna, bland annat försiktighetsprincipen och skälighetsregeln. Åtgärden omfattar de 8 anmälningspliktiga avloppsreningsverken i kommunen.
Målet är att de 8 verken ska ha behovsanpassade utsläppskrav innan utgången av år 2015.
Tillsyn på spillvattenledningar
Avloppsledningsnätet kan genom in- och utläckage av vatten orsaka utsläpp av kväve och fosfor. Detta kan ske både genom direkta läckage/utsläpp av avloppsvatten till mark och vatten
samt genom att ovidkommande vatten leds till reningsverken och försämrar dess reningsfunktion. Under åren 2014-2015 planerar miljö- och hälsoskyddskontoret att delta i Miljösamverkan Skånes projekt om tillsyn av avloppsledningsnät. Syftet med projektet är att höja kunskapen hos handläggarna och ge dem redskap i form av checklistor, beslutsmallar och enkel
handledning för att kunna bedriva tillsyn på avloppsledningsnätet.
Identiϐiera känsliga vattenförekomster där dagvattnet kan påverka
miljökvalitetsnormen eller att god vattenstatus inte uppnås.
För att få ett underlag till var det är prioriterat att vidta åtgärder för att minska utsläppen
från dagvattnet så behöver identi iering av känsliga vattenförekomster göras som ett första
steg. Identi ieringen av känsliga vattenförekomster kommer att göras utifrån den kommande
statusklassningen av vattenförekomster från Havs- och Vattenmyndigheten. Identi ieringen
kommer sedan att ligga till grund för kravställning på redovisning av utsläppspunkter och
kartläggning av innehåll i dagvatten.
26
Utsläppspolicy till spill- respektive dagvattennäten
Verksamheter som ger upphov till spillvatten behöver i de lesta fall ansluta sig till spill- eller
dagvattennätet för att bli kvitt detta vatten. Vid en sådan anslutning behöver det ställas krav
på vattnet som ska släppas ut för att minska påverkan på recipienterna, förbättra kvaliteten på
slammet vid avlopppsreningsverken och minska riskerna för störningar i processerna vid avloppsreningsverken. Både miljö- och hälsoskyddskontoret i form av tillsynsmyndighet och C4
Teknik i form av mottagare av vattnet kan ställa krav på vattnet som släpps ut på ledningsnäten. En utsläppspolicy gör det lättare för verksamhetsutövarna att se vilka krav som kommer
att ställas vid anslutning. Policyn kommer också att bli ett redskap som förbättrar tillsynen på
be intliga verksamheter där krav saknas eller där kraven behöver uppdateras. Policyn kommer att skapa förutsättningar för en miljömässigt bättre, rättvisare, snabbare och effektivare
handläggning hos miljö- och hälsoskyddskontoret. Arbetet beräknas pågå åtminstone under
2015 och 2016. Policyn kommer att tas upp i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Policyn bör
även förankras hos Tekniska nämnden.
Klimateffekter i förhållande till natur- och kulturvärden utmed Hanöbukten.
Klimatförändringen och en höjd havsnivå gör att vi riskerar betydande värdeförluster av bland
annat natur- och kulturmiljöer utmed kusten. Genom att utreda den förväntade påverkan på
dessa miljöer och sammanställa ett kunskapsunderlag rörande åtgärder ska projektet bidra
med förslag till planering och gränsöverskridande strategier för att säkra dessa värden. Projektet innehåller bland annat GIS-analyser av vilka värden som riskerar att försvinna, förslag
på möjliga reträttplatser och förslag på områden som behöver skyddas. Projektet sker i samarbete med Bromölla kommun och del inansieras av Region Skåne.
27
Fokusområde Giftfri vardag
Användningen av kemikalier ökar och förekomsten av farliga ämnen i varor som vi dagligen
kommer i kontakt med är ett växande problem. De kemiska riskerna i vardagen behöver minskas!
Under senare tid har kemikaliefrågan lyfts på lera håll, inte minst genom EUs arbete med
kemikalielagstiftningen REACH. På nationell nivå arbetar Kemikalieinspektionen med en
handlingsplan för Giftfri vardag och på regional nivå har lera informationsinsatser och projekt hållits på temat.
På lokal nivå syftar en stor del av miljö- och hälsoskyddsnämndens arbete till att minska
användningen av farliga ämnen, säkerställa att hanteringen av kemikalier och farligt avfall
sker på rätt sätt och att förorenade områden åtgärdas. Tidigare erfarenheter visar på ett stort
behov av ett fortsatt aktivt arbete. Under 2015 kommer, både inom och vid sidan av den
ordinarie tillsynen, extra fokus att läggas på åtgärder som bidrar till att göra vår vardag giftfri.
Förhoppningen är att kunna skapa ett engagemang och driva åtgärderna i samverkan med
såväl berörda verksamheter och allmänheten som förvaltningar inom kommunens egen
organisation.
28
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Informationsprojekt kemikaliebanta för Cirka 5 veckor
en giftfri vardag
Hela året
Giftfri miljö
2015
Giftfri miljö
Information och tillsyn kring produktvalsprincipen för små och medelstora
verksamheter
Utvärdering av fortlöpande projekt
”Rensa bort farliga kemikalier”
Detaljhandelstillsyn – produktvalsprincipen och informationsplikten
Ta fram policy för användning av
kemiska bekämpningsmedel i kommunen
Påbörja arbete med att ta fram en
kemikaliestrategi
Medverka i nationellt tillsynsprojekt
med inriktning på bekämpningsmedel
Tillgängliggöra information om markföroreningar
Inom ordinarie
tillsyn
Inom ordinarie Under året
tillsyn respektive 3-5 arbetsdagar
Under året
Genomförs
endast om
externt tillskott
finns under året
(praktik/exjobb)
5 dagar
Första
halvåret
Giftfri miljö
Giftfri miljö
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
1 månad under Andra halv- Giftfri miljö
2015
året Forts.
2016
inom ordinarie Under året Giftfri miljö
tillsyn
Grundvatten av god kvalitet
10 dagar
Ev. med hjälp
av exjobbare/
praktikant
5-10 dagar
Första halv- Giftfri miljö
året
Grundvatten av god kvalitet
Tillsyn och information kopplad till
avfallshantering vid rivningar
MIFO fas 2 undersökning, nedlagda
verksamheter i riskklass 1 och 2
Riskklassning av nedlagda deponier
2015-2017 Giftfri miljö
God bebyggd miljö
20 dagar
Under året
Giftfri miljö
God bebyggd miljö
20 dagar
Under året
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
MIFO fas 1 inventering, pågående
verksamheter
Inom ordinarie
tillsyn
Vår och
höst
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Tillsyn PCB-sanering/inventering
20-25 dagar
Under året
Giftfri miljö
29
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Information om säker hantering av
förorenade massor vid mellanlagring,
behandling och slutgiltig användning.
Cirka 10 dagar
(ev. fortdsättning under
2016)
2015
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Översyn av programmet för övervakning av vattenkvalitet i enskilda brunnnar
40 timmar
(Om inte projektanställning
kan finansieras skjuts åtgärden till 2016)
Vattenskyddsområden
Beror på i
vilken takt
skyddsområdena revideras
20152017
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Policy för sårbara områden ur grundvattensynpunkt
20 timmar
2015
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Projekt - Kemikaliebanta för en giftfri vardag
Under 2015 ska ett informationsprojekt genomföras som vänder sig till hushåll, förskolor och
andra verksamheter med barn. De som är intresserade inom målgrupperna kan anmäla sig till
projektet och få prova att kemikaliebanta i vardagen inom ramen för olika uppdrag. Syftet med
projektet är också att informera om risker med kemikalier i vardagen. I samverkan med Studiefrämjandet arrangeras 6 föreläsningar som även vänder sig till allmänheten. I anslutning
till dessa får de hushåll och förskolor som deltar i projektet uppdrag och praktiska tips på vad
de kan göra. Bland de teman som tas upp för allmänheten ingår giftfri trädgård, byggmaterial
och utemiljöer, giftfri mat, naturligt snygg, leksaker och rengöringsprodukter. Projektet har
fått stöd av Region Skåne och genomförs i samverkan med Lunds och Eslövs kommuner som
genomför åtgärder för giftfri miljö inom förskola och kommunal verksamhet.
Information och tillsyn produktvalsprincipen för små och medelstora verksamheter
Syftet med projektet är att höja kunskapsnivån om kemikalier och få företag att fasa ut farliga
ämnen. En ökad medvetenhet om kemikaliers hälso- och miljöpåverkan är en förutsättning
för att fasa ut farliga ämnen. Kunskapen är också viktig för att minimera risken för utsläpp av
ämnen som kan orsaka problem i våra vattendrag och sjöar eller i avloppsslam och vattenrening. Målgruppen är små och medelstora företag som inte är kemikalieintensiva men som till
antalet är många. Dessa branscher anses i sin helhet ha en påverkan på människors hälsa eller
miljön. Projektet kan riktas mot företag som till exempel sysslar med reparations- och underhållsarbeten. Projektet ingår som en del av ordinarie tillsyn.
30
Utvärdering av fortlöpande projekt ”Rensa bort farliga kemikalier”
Åtgärden omfattar i huvudsak två moment. Det ena är att krav på handlingsplan ställs på berörda verksamheter och dess innehåll följs upp. Handläggaren genomför åtgärden vid ordinare tillsynsbesök under 2015. Det andra momentet omfattar en utvärdering av projektet så här
långt. Utvärderingen ska resultera i en plan för vilka branscher eller verksamheter som ska
ingå i en fortsättning av projektet. Utvärdering av det pågående projektet och framtagandet av
ovannämnda plan beräknas ta omkring 3-5 arbetsdagar.
Genom projektet ”rensa bort kemikalier” har företaget fasat ut farliga produkter.
Detaljhandelstillsyn – produktvalsprincipen och informationsplikten
Syftet med projektet är att höja medvetenheten hos butiker och återförsäljare om deras ansvar
vid försäljning av kemiska produkter/varor. Projektet är inriktat mot
produktvalsprincipen och butikers/återförsäljares informationsplikt enligt Reach. Omkring
5-10 butiker/återförsäljare kommer att besökas.
Projektet utförs endast om en praktikant/examensarbetare har möjlighet att genomföra uppgiften.
Policy för användning av kemiska bekämpningsmedel i kommunen
En policy för användning av kemiska bekämpningsmedel ska tas fram. Syftet med policyn är
31
framför allt att fungera som vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i Kristianstads kommun. Policyn ska vara som stöd för:
•
de som beställer/utför kemisk bekämpning och
•
miljö- och hälsoskyddsnämnden vid prövning och i tillsynsärenden avseende hantering
och användning av kemiska bekämpningsmedel.
Kemikaliestrategi och arbetsgrupp om kemikalier
Syftet med projektet är att ta fram en kemikaliestrategi för kommunen som organisation. Kemikaliestrategin ska vara ett styrdokument med mål och riktlinjer för att belysa vilka ämnesegenskaper som inte ska förekomma alternativt begränsas i kemiska produkter och varor som
används i verksamheten. Strategin blir ett viktigt underlag för upphandling med mera.
Under hösten 2015 planeras uppstart av arbetet med kemikaliestrategin. En arbetsgrupp
med fokus på kemikalier kommer att bildas tillsammans med förvaltningar och bolag. Syftet
är både att gruppen kan ha erfarenhetsutbyte om kemikalier, men också kunna vara ett stöd i
processen med att ta fram en kemikaliestrategi. Miljö- och hälosskyddskontoret kommer att
se över möjligheten att söka extern inansering för framtagande av en kemikaliestrategi och
informationsinsatser till medarbetare.
Medverka i nationellt tillsynsprojekt med inriktning på bekämpningsmedel
Under 2015 driver Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionen ett tillsynsprojekt inom området bekämpningsmedelsanvändning på jordbruken. Tillsynsprojektet kommer att fokusera
på den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd (IPM) samt granskningen av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor. Projektet pågår under hela året med huvuddelen av tillsynsbesöken under vår och sommar.
Tillgängliggöra information om markföroreningar
Det inns lera förvaltningar inom Kristianstads kommun som har behov av att veta var det
kan förekomma markföroreningar. Informationen är viktigt t. ex. i samband med grävarbeten, planläggning, bygglov och vid köp och försäljning av mark. Åtgärden syftar därför till att
tillgängliggöra den information miljö- och hälsoskyddskontoret har tillgång till genom framtagande av ett kartskikt till ikartan (den interna kartan). Förhoppningsvis kan även uppgifterna i
länsstyrels EBH-stöd (alla MIFO-inventerade objekt) visas i kartan. Planen är att uppgiften ska
utföras med hjälp av exjobbare eller praktikant.
32
Tillsyn över nedlagda deponier
Före detta kommunala deponier har tidigare identi ierats och inventerats enligt en metodik
som kallas MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). För de deponier som
inplacerats i hög riskklass kommer krav på förnyad inventering att ställas under 2015. Arbetet
utförs i samarbete med miljökontoren i Hörbys och Eslövs kommuner.
Mifo fas 2 - nedlagda verksamheter i riskklass 1 och 2
Länsstyrelsens arbete med att inventera områden som misstänks vara förorenade av industriell verksamhet har resulterat i att ett tjugotal objekt (hittills) har inplacerats i riskklass 1 och
2. Det innebär att de objekten har mycket stor respektive stor risk för förorening. Under 2013
utfördes ansvarsutredningar och under 2015 kommer nämnden att arbeta vidare för att få till
stånd markundersökningar och på sikt eventuellt efterbehandlingsåtgärder.
Sanering av förorenat markområde.
Mifo fas 1 för pågående miljöfarliga verksamheter
Löpande sker ett arbete där pågående miljöfarliga verksamheter föreläggs att inventera sina
verksamheter med avseende på förorenad mark. Inventeringen ska ske enligt den metodik,
MIFO, som Naturvårdsverket tagit fram. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade
Områden. Under 2015 förväntas inventeringsresultatet från sju verksamheter som använder/
har använt klorerade lösningsmedel och eller PFOS (per luorerade ämnen) inkomma. Efter
33
granskning av uppgifterna kommer respektive verksamhet tillföras en riskklass från 1-4.
Under hösten kommer ett urval av verksamheter inom kategorin plantskolor att ställas inför
samma uppgift.
Tillsyn PCB-sanering/inventering
Tillsyn kommer att bedrivas på pågående saneringsprojekt, och i samband med besöken kommer bland annat egenkontrollen att granskas. Projektet varar fram till 2017. Under 1950-talet
började man tillsätta PCB som mjukgörare i bland annat fogmassor. PCB har varit förbjudit att
använda sedan en lång tid tillbaka, men i många byggnader inns det kvar. Beroende på typ av
byggnad ska saneringen vara utförd senast den 30 juni 2014 eller den 30 juni 2016.
Möjlighet inns att söka dispens för de saneringar som skulle ha varit utförda 2014. Vissa kriterier ska vara uppfyllda för att den ska beviljas. Miljö- och hälsoskyddskontoret handlägger
dessa dispenser.
Tillsyn över schaktmassor
Schaktmassor uppstår vid rivnings- och markarbeten. Massorna återanvänds ofta, men vanligen utan tillräcklig kunskap om deras innehåll. Återanvändning är i grunden positivt och i
enlighet med hushållningsprincipen i 2 kap miljöbalken, men kan också medföra föroreningsspridning. Verksamhetsutövaren ansvarar för en initial bedömning huruvida schaktmassor
som man avser att återvinna kräver prövning hos kommunen eller länsstyrelsen. För att göra
denna bedömning krävs ett acceptabelt bedömningsunderlag.
Under första halvåret av 2015 får en intern arbetsgrupp på miljö- och hälsoskyddskontoret i
uppgift att diskutera och ta ställning till vad som kan anses vara ett acceptabelt bedömningsunderlag. Bl a kommer krav på provtagning av massor som ska återanvändas att diskuteras.
Under andra halvåret planeras en informationsinsats för aktörer inom kommunen som utför
grävarbeten.
Tillsyn och information kopplat till avfallshantering vid rivningar
Om de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö ska uppnås behöver
bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet minska. Dessutom behöver hanteringen av
avfallet säkras. Det är i första hand byggherren som ansvarar för avfallshanteringen vid byggoch rivningsverksamhet.
Innan rivning och renovering är det viktigt att farliga ämnen, komponenter och material
identi ieras vid en materialinventering. Inventeringen är en förutsättning för att bygg- och
rivningsavfallet ska kunna tas omhand på ett säkert sätt.
Tillsyn kommer att göras på utvalda större bygg- och rivningsplatser. Miljö- och hälsoskydds-
34
kontoret ska verka för att öka samarbetet med stadsbyggnadskontoret, dels genom ökad remisshantering av rivningslov/rivningsanmälan och dels genom gemensamma platsbesök där behov
inns.
Vattenskyddsområden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är remissinstans vid bildande av nya vattenskyddsområden. För
närvarande pågår en översyn av kommunens samtliga vattenskyddsområden. Be intliga skyddsområden ska revideras både vad gäller områdenas avgränsning samt skyddsföreskrifternas utformning. Arbetsinsatsen beror på hur många förslag tekniska nämnden remitterar. Tidsåtgången
uppskattas till 40 timmar per skyddsområde.
För redan fastställda vattenskyddsområden behöver information, blanketter och interna rutiner tas fram. I och med de nya skyddsföreskrifterna har nya typer av prövningar tillkommit, t ex
tillstånd för spridning av vägsalt och tillstånd för större schaktningsarbeten. Flera handläggare på
förvaltningen kommer att vara delaktiga i framtagandet som beräknas ta ca 1 månad.
Som en tredje del i arbetet med vattenskyddsområden planeras tillsyn på U-objekt då ett nytt vattenskyddsområde fastställts. Tillsynen syftar både till att inhämta ett underlag för bedömning av
fortsatta tillsynsinsatser samt föra ut information om vilka regler som gäller.
Policy för sårbara områden
I översiktsplanen pekas stora områden i kommunen ut som sårbara ur ett grundvattenperspektiv.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser ett behov av att ta fram en policy för hur sårbara områden ska
hanteras till exempel vid pröving av planer, bygglov och miljöfarlig verksamhet samt vid tillsyn.
Förutsättningen för att nå ett lyckosamt resultat är att arbetsgruppen är förvaltningsöverskridande. Miljö- och hälsoskyddsnämndens insats består i att ta initiativet till att en sådan grupp bildas
samt att aktivt delta i den.
35
Övriga projekt – mångfalden i miljön
Arbetet inom området ”Mångfalden i miljön” är framförallt koppplat till miljömålen ett rikt
växt- och djurliv, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker och god bebyggd miljö. Arbetet innefattar såväl projekt som är kommuninterna som projekt som sker i
samarbete med ideella föreningar.
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Markägardialog koppplad till naturvårdsprogram
2 månader
Hela året
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Ansvarsarter i landmiljö
1 månad
Hela året
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Skötselanvisningar för områden i
naturvårdsfonden
1 månad
2015
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Reservat i naturvårdsfond
1 vecka
2015
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Tillsyn i kommunala reservat
2 veckor
2015
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Reservatbildning
2 månader
2015
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Rikare rikkärr
1 månad
Första
halvåret
Myllrande våtmarker
Tätortsnära natur
2 veckor
2015
Ett rikt växt- och djurliv m.fl.
Natur nära skolor
1-2 veckor
2015
Levande skogar
Markägardialog
Projektet bygger på att informera markägare om be intliga naturvärden och skötselalternativ i
några av de områden som ingår i naturvårdsprogrammets objektsdel.
Projektet är del inansierat via statliga bidrag till lokala naturvårdsåtgärder (LONA).
Ansvarsarter i landmiljö
Projektet går ut på att ta fram ett program för lokala ansvarsarter vilket bygger på inventeringar och konkreta åtgärder som behövs för att gynna arter eller värdefulla strukturer. Projektet genomförs i samarbete med lera ideella föreningar.
Projektet är del inansierat via statliga bidrag till lokala naturvårdsåtgärder (LONA).
Skötselanvisningar för områden i naturvårdsfonden
Kristianstads kommun äger många områden med höga naturvärden. Dessa områden är samlade i den så kallade kommunala naturvårdsfonden. Områdena förvaltas av skötselorganisatio-
36
nen på C4 Teknik. De lesta av de områden som ingår i fonden saknar dock skriftliga skötselanvisningar. Detta behöver därför tas fram för att säkerställa att områdena sköts på ett sätt som
gör att värdena kan bevaras och utvecklas.
Gullstånds är en art som ingår i projektet ansvarsarter i landmiljö. Foto: Håkan Östberg
Prioriteringslista för reservatsbildning av områden i naturvårdsfonden
Flera av de områden som ingår i den kommunala naturvårdsfonden har så höga värden att det
är lämpligt att avsätta dem som kommunala naturreservat. Under året behöver en prioriteringslista gällande reservatsbildning av de områden som ingår i naturvårdsfonden tas fram.
Rutiner för tillsyn i kommunala naturreservat (Miljösamverkan Skåne)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är ansvarig för tillsynen i de kommunala naturreservaten.
Tillsynen innebär bl.a. en kontroll av att föreskrifterna och skötselplanen följs. Under året
kommer Miljösamverkan Skåne att driva ett projekt med inriktning på just tillsyn i kommunala reservat. Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer att delta i detta projekt som bland annat
syftar till att ta fram skriftliga rutiner för tillsynen.
Påbörja arbetet med nytt kommunalt reservat
Under året ska arbete med att bilda minst ett kommunalt skogligt reservat ha inletts. Prioriterade områden är skogarna i Åhustrakten och utmed kusten, Ekenabben och skogen utmed
Råbelövssjön. Arbetet innebär även att bilda en samverkansgrupp med stiftelsen Skånska
37
Landskap och länsstyrelsen för att föra en dialog om hur tallskogsområdet längs med kusten
kan skyddas.
Ekenabben är ett område som kan bli ett kommunalt naturreservat. Foto: Karin Magntorn
Rikare rikkärr
Arbeta med att bevara och utveckla värdena i kommunens rikkärr kommer att fortsätta under
året. Bland annat kommer samarbetet med länsstyrelsen och naturskyddsföreningen gällande
Gyetorpskärret att fortsätta med hjälp av externa projektmedel (LONA).
Tätortsnära natur
Under året kommer miljö- och hälsoskyddskontoret att medverka i arbetet med att ta fram
en grönplan för Kristianstad. Medverkan kommer även att ske i arbetet med att utveckla en
arbetsplan för kommunala diken. Arbetsmodellen ska tas fram och testas i ett konkret projekt
med åtgärder för att skapa bättre miljöer längs diken vid Nosabysjön och Utanverken. Aspekter som biologisk mångfald, kulturvärden, möjligheter till rekreation och vattenrening kommer att ingå i projektet.
Natur nära skolor
Många skolor använder omgivande natur/grönområden i den pedagogiska verksamheten.
De områden som skolorna använder behöver dokumenteras och inventeras. Arbetet kommer
att inledas under året i samarbete med bland annat C4 Teknik.
38
Övriga projekt – hållbar bebyggd miljö
Miljömålet god bebyggd miljö handlar om att skapa och bevara bra boendemiljöer och städer
och hitta hållbara lösningar bland annat för avfallshantering.
De förebyggande åtgärderna är en viktig del av arbetet för en hållbar bebyggd miljö. Medverkan i arbetsgrupper, samråd och att avge yttranden i samband med detaljplanering är exempel på tillfällen där miljö- och hälsoskyddskontoret får möjlighet att påverka för att främja en
hållbar bebyggd miljö. Annat förebyggande arbete består av att tillhandahålla ett uppdaterat
informationsmaterial om byggnaders hälsopåverkan (till exempel fukt, ventilation, buller
radon, temperatur).
Bullerfrågan är en viktig del av den löpande tillsynen på industriverksamheter. Den är också
en viktig utgångspunkt för våra ställningstaganden vid etablering av bostadsområden och nya
verksamheter. I arbetet med fysisk planering framhålls vikten av att förstärka och bevara buffertzoner mellan industriområden och bostäder. Eftersom bullerfrågan berör så många strävar
miljö- och hälsoskyddskontoret kontinuerligt efter att ge god service och ha ett bra förebyggande arbete genom information om buller.
Kristianstads kommun arbetar även aktivt med allergifrågan och har en fungerande allergikommitté som leds av miljö- och hälsoskyddskontoret. Allmänheten har genom kommunens
hemsida tillgång till uppdaterade informationstexter som rör allergi och överkänslighet. Via
den löpande tillsynen informeras hälsoskyddsobjekten om vikten av ett bra förebyggande allergiarbete, speciellt fokus ligger på skolor och förskolor.
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Medverka i tjänstemannagrupp för
planering av hållbar stadsdel
Samråd och yttranden i samband med
detaljplanering
Medverka i revidering av program för
klimatanpassning
Projekt om
inomhusmiljö i skolor
Ca 1 vecka
2015
God bebyggd miljö
Ca 0,5 årstjänst/ 2015år
2017
2015
Ca 1 vecka
God bebyggd miljö
Ca 2-3 dagar
utöver ordinarie
tillsyn
Fastighetsägares egenkontroll
Ca 1 vecka
Sammanställning av resultatet från un- 2-3 arbetsdagar
dersökningen av avfallshanteringen på
livsmedelsverksamheter. Utvärdering
av framtida tillsynsbehov.
God bebyggd miljö
20142015
God bebyggd miljö
2015
2015
God bebyggd miljö
God bebyggd miljö
39
Medverka i tjänstemannagrupp för planering av hållbar stadsdel
Under 2014 har miljö- och hälsoskyddskontoret varit med i en tjänstemannagrupp för hållbar
stadsplanering av området Vilans strandäng som är ett pilotprojekt för att hitta ett arbetsätt
för hållbar stadsplanering i Kristianstad. Arbetet fortsätter under 2015.
Området som ingår i Vilans strandäng.
Samråd och yttranden i samband med detaljplanering
Miljö- och hälsoskyddskontoret deltar i samråd och avger yttranden i samband med detaljplanering. Vi verkar för att krav ska ställas på t.ex. god boendemiljö, att avstånd hålls till djurhållning, bevarande av tätortsnära natur och värdefulla naturområden, gröna tak, grönyteindex
och dagvattenlösningar i planeringen. Vidare så sker samverkan med Stadsbyggnadskontoret
för att utreda hur buffertzoner kan utformas och tillämpas runt en del industrier/verksamhetsområden.
En annan viktig aspekt är att hänsyn tas till bullerfria friluftsområden vid prövning av ärenden
som kan påverka bullersituationen.
Medverka i revidering av program för klimatanpassning
Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer under 2015 att medverka i en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp för att följa upp nuvarande program för klimatanpassning, ta fram förslag
till reviderat program och skapa en struktur för samordning och regelbunden uppföljning av
kommunens klimatanpassningsarbete framöver. Inom förvaltningen ska arbete inledas med
att se över hur klimatanpassning i större utsträckning kan integreras i tillsyn och information.
Fastighetsägares egenkontroll
Byggnader kan påverka människors hälsa och miljön negativt om de inte sköts på rätt sätt.
Miljö- och hälsoskyddskontoret får många frågor och klagomål som rör problem i inomhus-
40
miljön, till exempel om fukt och mögel, ventilation, temperatur och buller.
Det är fastighetsägarens ansvar att, inom egenkontrollen, kontrollera att fastigheten hålls i ett
sådant skick att negativa hälsoeffekter förebyggs eller åtgärdas. Under 2013-2014 startade ett
tillsynsprojekt om ”Fastighetsägares egenkontroll” och detta kommer fortsätta under 2015 .
Projektets syfte är att granska hur fastighetsägare arbetar med egenkontrollen för att säkerställa att boendemiljön i fastigheterna är bra. i år kommer fokus att ligga på det kommunala
fastighetsbolaget AB Kristianstadsbyggen. Förutom granskning av egenkontrollen kommer
även ett antal lägenheter att besökas.
Projekt om inomhusmiljö i skolor
Under året 2014-2015 driver Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan, med fokus på egenkontrollen gällande städning och ventilation. Miljö- och
hälsoskyddskontorets tillsyn på kommunens skolor påbörjades under hösten 2014 och kommer att fortsätta under våren 2015. Därefter kommer resultatet att rapporteras in till Folkhälsomyndigheten.
41
Övriga projekt – energianvändning och transporter
Miljöeffektiv energianvändning och hållbara transporter utgör viktiga frågor i arbetet med
miljömålen för begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning. Energi ingår
som en naturlig del av miljötillsynen genom strategiskt arbete för energieffektivisering och
arbete för byte till förnyelsebara energilösningar. Transporter står för en stor del av de lokala
utsläppen av växthusgaser, rådgivning om klimat och miljöaspekter inom området utgör därav
en viktig insats. Vedeldning påverkar luftkvaliteten negativt genom sitt bidrag av skadliga partiklar, vilket kan påverkas genom informationsinsatser för bra vedeldning.
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Rådgivning om klimat och miljöaspekter på transporter riktad till
små och medelstora företag
Inom ordinarie 2015
tillsyn
Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Broschyr med info om transporter
2-5 dagar
2015
Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Fördjupad transportchecklista i samband med löpande tillsyn där
det anses motiverat
Inom ordinarie 2015
tillsyn
Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Inom ordinarie 2015
Energikrav i tillsynen, utfasning av
fossila bränslen och energibesparan- tillsyn
de åtgärder för miljöfarliga verksamheter
Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Fortsatt samarbete med energi- och
klimatrådgivare
Inom ordinarie 2015
tillsyn
Begränsad klimatpåverkan
Info till fastighetsägare – klimatsmarta fastigheter
2-5 dagar
Begränsad klimatpåverkan
Informationskampanj för bra vedeldning
Inom ordinarie 2015
verksamhet
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Uppföljning av hur vedeldningspolicyn följs och tillsyn i samband
med klagomål
Inom ordinarie Andra
verksamhet
halvåret
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
Miljöövervakning - luftkvalitet
50 timmar
Frisk luft och
Bara naturlig försurning
2015
2015
Koppling till miljömål
42
Rådgivning om klimat och miljöaspekter på transporter
Rådgivning om klimat och miljöaspekter på transporter riktad till små och medelstora företag
kommer ske inom den ordinarie tillsynen under året. Som en del i det arbetet kommer ett informationsblad tas fram. I de fall det fall det anses motiverat kommer en fördjupningschecklista med fokus på tranport att användas i tillsynen. Under slutet på året kommer möjligheterna
till fortsatt tillsyn inom transportområdet och eventuella krav på verksamheterna att utredas.
Transportfrågor kommer att får mer fokus i miljötillsynen. Foto: Filippa Einarsson
Energikrav i tillsynen
Under året fortsätter energitillsynen genom fortsatt kartläggning av energianvändningen på
B-, C- och U-verksamheter som bedöms använda mycket energi. Krav på energikartläggning
och åtgärdsplaner för energieffektivisering ställs på de företag som informerats under 2014
men ännu inte utfört dem. Krav ställs även på verksamheter som huvudsakligen använder olja
för uppvärmning att utreda möjligheten till att konvertera till en icke fossilbaserad uppvärmning.
43
Info till fastighetsägare – klimatsmarta fastigheter
Ta fram ett informationsblad till fastighetsägare om hur de kan göra fastigheten mer klimatsmart och minska sin energiförbrukning. Detta arbete genomförs tillsammans med kommunens energirådgivare. I informationen kommer även klimatanpassning av fastigheter tas upp.
Information och uppföljning av reglering kring vedeldning
När det eldas i braskaminer och pannor i tätbebyggda småhusområden uppstår det ofta
problem med dålig lukt, luftvägsirritationer, sot och nedsmutsning. Detta är varken bra för
luftkvaliteten eller grannsämjan. Under året kommer information om kommunens vedeldningspolicy att spridas på olika sätt, till exempel via:
•
Information på hemsidan
•
Infoblad
•
Tidningar
Under hösten kommer även vedeldningspolicyn att följas upp.
Miljöövervakning – luftkvalitet
Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska varje kommun kontrollera att luftkvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Beroende på hur hög halten är kan
kontrollen ske genom beräkningar eller mätning. Under ombyggnaden av Rådhuset (tidigare
mätstation) gjordes under en period vissa mätningar på annan plats i centrala Kristianstad
(Läkarvillan) och därefter upphörde mätningen av luftkvalitet vilket ska återupptas under
året. Under året kommer mätning av kvävedioxider (NO2) samt partiklar (PM 2,5) att påbörjas
med mätstation i anslutning till Rådhus Skåne.
44
Övriga projekt – övergripande
Det pågår också några projekt som berör samtliga miljömål. Det gäller framförallt arbetet
med att ta fram nya lokala miljömål för Kristianstads kommun och att ta fram en ny version
av webbverktyget Miljöbarometern. Miljöbarometern används för att redovisa miljömåls-indikatorer för att följa miljöstillståndet och trender kopplade till de be intliga miljömålen från
år 2007. Utöver årets projekt genomförs också arbete med kommunens miljöredovisning och
miljökrav i upphandlingen.
Projekt/åtgärd
Resursbehov
Tidpunkt
Koppling till miljömål
Revidering av lokala miljömål
1 – 1,5
månader
2015
Samtliga miljömål
Miljöbarometern
1 månad
2015
Samtliga miljömål
Revidering av lokala miljömål
Under 2014 togs förslag till lokala miljömål för Kristianstads kommun fram och skickades till
olika remissinstanser. Under våren kommer remisssynpunkterna att bearbetas och miljömålsförslaget vidareutvecklas. Miljömålen ska kompletteras med en indikatorlista för uppföljning
av målen. Om miljömålen antas i kommunfullmäktige ska även kommunikationsinsatser göras
för sprida kunskapen om målen både internt och externt.
En ny version av Miljöbarometern kommer att publiceras.
45
Miljöbarometern
Webbvertyget Miljöbarometern kommer att användas för att följa upp åtgärder och att visa
indikatorer som speglar miljötillståndet i kommunen. En ny version av miljöbarometern är
under utveckling där upplägget följer de målområden som inns i de nya förslagen till lokala
miljömål. Den nya versionen kommer utöver miljömålsindikatorer även redovisa status för
mål och åtgärder. I det redovisade resursbehovet ingår både tid för att utveckla den nya versionen och att samla in och uppdatera data.
46
Kommunikation
Vår förmåga att kommunicera till och med olika aktörer är betydelsefull för hur framgångsrika
vi är i vårt arbete. Nämndens inriktning är att arbeta förebyggande med informationsinsatser
inför tillsyn. Resursen för information är cirka 0,4 årstjänst.
Vilket informationsmaterial och utbildningar som genomförs styrs i stor utsträckning av de
projekt/åtgärder som ska göras inom tillsynsarbetet. Några exempel på informationsinsatser
som är aktuella under året gäller:
•
Kemikaliebanta för en giftfri vardag (se text under fokusområdet giftfri vardag)
•
Informationsinsatser i samverkan med biosfärkontoret med inriktning på ”artrikt i sött
och salt”. Informationen är kopplad till de projekt som ingår i fokusområdet Hanöbukten.
•
Informationsinsatser kopplade till eventuella nya lokala miljömål
•
Informationsinsatser kopplade till ett nytt naturvårdsprogram
•
Information kopplad till att starta verksamheter inom olika branscher
Utöver de insatser som är kopplade till enskilda projekt och tillsynsinsatser ska arbetet med
klarspråk som startades under 2014 fortsätta. Det gäller mallar, informationsmaterial och
hemsida. Syftet är att ler texter ska bli tillgängliga och skrivas med ett enklare språk. Under
2015 behöver också hemsidan prioriteras för att förbättra strukturen och aktualiteten på
samtliga sidor.
I arbetsområdet ingår även EU-bevakning. Miljö- och hälsoskyddskontoret ingår i kommunens
EU-nätverk för kommunala förvaltningar. En behovsanalys för extern inansiering ska tas fram
utifrån förvaltningens behovsutredning, förslagen på miljömål och naturvårdsprogram. Samverkan kommer att ske med kommunens EU-strateg för att se vilka möjligheter som inns för
att söka olika bidrag. Under 2015 kommer Kristianstads kommun satsa mer på att delta i ett
forum för Baltic Cities. Det kan även innebära att delta i arbetsgrupper inom miljöområdet.
47
Sammanfattning av behovsutredning
för miljö- och hälsoskydd
Miljö- och hälsoskyddsnämndens behovsutredning för tillsyn och miljöstrategiskt arbete inom
miljöbalkens område 2015-2017 inns som ett separat dokument. Här följer en kort sammanfattning av behovsutredningen.
De problemområden som bedöms som viktigast att arbeta med de närmaste åren är energi
och transporter, klimatanpassning, grönstruktur, inomhusmiljö, förorenade områden, utfasning av farliga ämnen, vattenkvalitet och biologisk mångfald. Under 2015-2016 behövs extra
fokus på arbete för att förbättra situationen i Hanöbukten och för att minska riskerna med kemikalieanvändning i samhället. Exempel på viktiga åtgärder är inventering av enskilda avlopp,
tillsyn över dagvattenutsläpp, tillsyn över och information kring kemikalieval och arbete med
klimatanpassning.
Det inns behov av ökade resurser för tillsyn inom lera områden, framför allt jordbruk, enskilda avlopp, förorenad mark, skolor, förskolor och hygienverksamheter (se tabell nedan).
Inom jordbruket innebär den identi ierade behovsökningen viss kontroll av ca 650 mindre
gårdar som idag inte besöks alls. Idag besöks gårdar större än 50 ha (ca 300 st) och det inns
behov av att åtminstone besöka gårdar över 30 ha. För enskilda avlopp motsvarar ökningen av
inventering och handläggning det som krävs om förslag till lokalt miljömål ska uppnås att alla
enskilda avlopp har inventerats till år 2020. Inom förorenad mark räcker nuvarande resurser
till mycket lite utöver hantering av inkommande anmälningar om sanering. Utökade resurser
skulle behövas för att kunna genomföra planerat, uppsökande arbete inom tillsynsområdet.
Skolor och förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Nuvarande resurser möjliggör viss tillsyn inom branschen, men för att hålla tillsynsintervall enligt den riskbaserade taxan krävs resursförstärkning. För hygienverksamheter inns i nuläget bara resurser
till besök på högriskobjekt, medan även övriga skulle behöva besök men med längre intervall.
Därutöver inns behov av mer resurser för miljöstrategiskt och administrativt arbete. Inom
det administrativa främst för ökad information, uppföljning, kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling. Inom det miljöstrategiska framför allt för att öka hänsynstagande till miljö och
hälsa i den fysiska planeringen och driva ett framgångsrikt miljömålsarbete i den kommunala
organisationen.
48
Diagrammet visar behovet av tillsyn jämfört med årets resurser
för olika områden inom miljö- och hälsoskydd.
49
50
Miljö- och hälsokyddskontoret
291 80 KRISTIANSTAD
Besöksadress:
Rådhuset Skåne, Västra Storgatan 12
Tfn 044 -13 53 33
E-post: [email protected]
Hemsida: www.kristianstads.se/mhk