1. No category

SWElife
SIO Folksjukdomar
Finansieringslösningar
Sammanställning av några bilder från rapport
12 maj 2015
Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius
Uppdraget
1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna att finansiera Life
Science projekt i tidig fas (seed / pre-venture fas)
2. Förankra lösning med berörda intressenter (innovatörer, akademier, privata
och statliga venture capital bolag, privata finansiärer, life science företag,
staten)
Metod: Nationella utredningar, internationella förebilder, intervjuer
Utmaningen – 3 avgörande faktorer för framgång
Tid/
Uthållighet
»
Finansiering kräver avkastning på kapital.
»
LS är idag generellt underfinansierade i alla utvecklingsfaser –
privat kapital söker sig till senare fas med lägre risk.
»
LS projekt i tidig fas = högre risk. För att attrahera kapital krävs
att någon absorberar del av risken - statligt kapital.
»
Investering i LS projekt kräver djup, specifik kompetens, som ffa
finns hos professionella investerare – VC-bolag.
»
Exit för investering i LS projekt tidigast om 4-5 år ibland 12-15
år – kräver investering i flera projekt och stort kapital.
»
Revitalisering av svenska LS branschen kräver minst 3
”Sverige-dedikerade investeringsstrukturer/ fondlösningar”
med vardera ca 2 000 MSEK.
LS projekt/bolag
Djup, specifik
kompetens
Kapital:
privat och statligt
Statligt riskkapital
”Svensk Riskkapital Holding AB”
Strukturfondsfinansierad satsning
”Fond i Fond” lösning
9
1.
Industrifonden InlandsFourierStiftelse
innovation AB transform AB
”Svensk Fond i
ALMI
Invest AB Fond AB” (”SFF”)
2.
8
ALMI Invest AB:
8 strukturfondsfinansierade
regionala fonder över landet
Skapa t.ex. ”Holdingbolaget Svensk Riskkapital
Holding AB”, som gör omflyttning av kapital mellan
statens riskkapitalbolagen möjlig (se de blå pilarna i
figuren).
Skapa en strukturfondsfinansierad ”fond i fond”
”Svensk Fond i Fond - SFF” som statens verktyg
för investering i Life Science Sverige fonder.
Lösningsidé – övergripande
1. Tre eller flera fonder/investeringsstrukturer (LSS) bildas under ledning av
etablerade, renommerade VC-bolag.
2. Varje fond ca 2 000 MSEK för investering i seed/pre venture och venture faserna
3. Staten genom ”SFF” (enl. föregående sida) är Limited Partner och satsar i resp.
LSS fond
a. 50 % av kapitalet (ev. ”minus 1 SEK”) och VC-bolag resten
b. accepterar asymmetrisk risk
”Svensk Fond
i Fond AB”
(”SFF”)
2 till 5 år
1 till 2 år
4 till 6 år
Därefter
Life Science Sverige (LSS) Fond 1
Life Science Sverige (LSS) Fond 2
Life Science Sverige (LSS) Fond 3
PRE SEED
CAPITAL
Statligt kapital
Life Science Sverige (LSS) Fond X
SEED/PRE-VENTURE CAPITAL
Privat kapital
VENTURE CAPITAL
EXPANSION CAPITAL
LSS fonderna – mer i detalj 1
1. VC-bolag med dokumenterad kompetens och med inriktning på investering i LS projekt ges i
uppdrag att etablera och driva LSS fonderna för investering i svenska LS projekt
2. LSS fonderna finansieras av ”SFF” och VC-bolagens fonder och satsar lika mycket (50/50) för
investeringar i svenska LS projekt
3. SFF via resp. investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond ingår parallellinvesterings-,
vinstdelnings- och förvaltningsavtal.
4. Ansvar, bemanning och administration av respektive LSS fond ligger hos VC-bolag.
5. Investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond investerar:
a. i alla slags LS projekt över hela Sverige i enlighet med resp. VC-bolags investeringsfilosofi
och -kriterier
b. lika stora belopp i svenska portföljbolag (50/50 basis)
c. på samma ekonomiska villkor vad gäller aktieslag och teckningskurser
d. tillsammans med andra externa investerare (syndikering)
LSS fonderna – mer i detalj 2
6. Varje investeringsstruktur LSS X med
a.
b.
c.
d.
kapital på ca 1 000 MSEK, vilket ger varje LSS fond en investeringskapacitet på ca 2 000 MSEK (ev. 1 800, se nedan)
”långlivad struktur” – ev. evergreen
årlig avgift för ”SFFs” kapital: 0.5% av totalt kommittat kapital om LSS X är ”side car” till VC-bolagsfond, annars 2-2,5 %
asymmetriskt vinstdelningsavtal, där LSS X (förslag) vid vinst erhåller en årlig avkastning på investerat kapital om
statslåneräntan + 4 % plus 50% av LSS X andel av realiserad vinst efter erhållen ränta. VC-bolagsfonden erhåller 50 % av
LSS X andel av realiserad vinst + 100 % av VC-bolagsfondens andel av realiserad vinst.
7. Varje investeringsstruktur LSS X omfattar en Pre Seed Investmentfond genom att (förslagsvis) 20% av
LSS X kapital avsätts för investering i projekt i mycket tidig fas på särskilda villkor – se nästa blad.
8. De tre stora, inom LS aktiva, venture capital bolagen i Norden, HealthCap, Industrifonden och Sunstone
Capital, är samtliga intresserade att medverka till att skapa och driva LSS fonder inriktade mot LS
projekt, som väsentligt ökar möjligheten till finansiering av svenska LS projekt i alla kritiska faser.
9. LSS-fonder kan etableras med start årsskiftet 2015/16 och senast första halvåret 2016.
Pre Seed Investmentfond
»
LSS-fonderna förbättrar starkt möjligheterna för att finansiera svenska LS projekt/bolag och är möjliga att
implementera omedelbart.
»
Fonderna i sig löser inte i sig självklart behovet av finansiering av LS projekt i den svåra första delen av ”tidig fas”.
ALMI har tillförts kapital men är inte dedikerat till enbart LS och ofta otillräckligt för LS projekt i denna fas.
»
Den danska staten har i Vækstselskab Pre-Seed Innovation (PSI) – som ägs av DTU - skapat en förebild, som
(genom upphandling) ger ett VC-bolag, i en ”side car” och med VC-bolagets management , möjlighet att med
statliga medel - upp till 90 % - etablera och driva bolag med projekt i mycket tidig fas med option att efter 1-2 år
förvärva bolaget.
»
För att säkra kapacitet till investeringar i LS projekt i ”verkligt tidig fas” förslås, att 20 % av det kapital, som staten
genom ”SFF” investerar i investeringsstrukturen LSS X,”bryts ut” och läggs i en pre seed investeringsfond med
management från det VC-bolag, med vilket LSS X har avtal. I accepterade projekt investerar (förslagsvis)
LSS X 90 % och VC-bolagsfonden 10 % max t.ex. 8 MSEK och 2 år. LSS fonden har företrädesrätt att förvärva
bolag ur sin pre seed investeringsfond. Detta ger en ”sömlös” övergång från tidig seed till seed/pre venture
finansiering inom ramen av en och samma investeringsstruktur.
Lösningsförslag
”Svensk Fond i
Fond AB”
20 %
Privat kapital
EIF-kapital
80 %
VC-bolags management
200 MSEK
Pre Seed
Invest. fond
90 %
10 %
Pre Seed
Investment
Bolag
800 MSEK
Invest.struktur
LSS X
50 %
> 800 MSEK
VC-bolags
fond X
Avtal
50 %
Svenskt Life
Science AB X
Syndikerande
investerare
Fördelar med föreslagen lösning
» Ökar förutsättningarna att revitalisera och utveckla svensk LS bransch.
» Ökar förutsättningarna för att behålla svensk LS i Sverige.
» Ökar intresset för VC-bolag att investera i tidiga, riskfyllda projekt.
» Ökar förutsättningar att attrahera utländskt kapital liksom EIF-kapital
» Möjliggör långsiktiga satsningar av bolag i ”life science ekosystem”, vilket resulterar i ökade
förutsättningar för tillväxt.
» Reducerar antalet ”finansieringsomgångar” och möjliggör långsammare urvattning av
grundares/innovatörers ägarandel.
» Överbryggar befintliga utvecklings- och investeringsfaser, vilket ökar möjlighet att bevara
kompetens i projekten.
Relation till ALIS förslag
»
»
»
»
»
»
»
Samtidigt med SWElifes förslag, som här redovisas, har ALIS, som representerar Sveriges 8 LS inkubatorer,
presenterat sitt ”Förslag till varaktig finansiering av tidiga LS bolag och projekt i Sverige”.
Förslaget tar sin utgångspunkt i inkubatorerna och ”föreslår åtgärder i den tidigaste fasen, där inga eller få
aktörer agerar idag”.
ALIS förslag innehåller en satsning i tre steg, där nya projekt och bolag kan få stöd i form av bidrag och villkorslån upp
till 10-12 MSEK/bolag: i steg 1 bidrag upp till 1 MSEK, i steg 2 bidrag/villkorslån upp till 2 MSEK och i steg 3 villkorslån på
5-10 MSEK/bolag.
ALIS föreslår decentraliserad hantering av fas 1 och 2 under samt att ett LS Inkubatorråd skapas för att utveckla
gemensamma kravspecifikationer för investeringar i steg 1 och 2 samt vad gäller steg 3 samordna
investeringarna.
ALIS önskar ”samspel” med VC-bolagen, enligt SWElifes här redovisade förslag. Skulle ALIS förslag realiseras och
ges möjlighet att arbeta långsiktigt och över flera år, skulle det klart underlätta de föreslagna LSS fondernas verksamhet.
På vilket sätt ”samspelet” skall utformas har inte konkret diskuterats. Hänsyn måste även tas till de s.k.
statsstödsreglerna.
På nästa sida visa översiktligt hur ALIS lösningsförslag kan relateras till SWElifes förslag. ALIS antas ge underlag för
investering från PSI-fonden i projekt/bolag i steg 2 och 3 förutom i projekt helt utanför ”inkubatorsystemet”. Förslagets
ambition att förbättra LS projektens/bolagens ”investeringsfärdighet” (göra rätt från början) är helt i VC-bolagens
intresse.
Lösningsförslag inklusive ALIS
ALIS
”Svensk Fond i
Fond AB”
ALMI
mfl.
VINNOVA
mfl.
20 %
Life Science Inkubatorråd
Bidrag
Life Science
Tidig Fas 1
1 MSEK 40 bolag
Villkorso/e
royaltybaserat lån
Life Science
Tidig Fas 2
2 MSEK 20 bolag
Inkubator
Verifiering
Projekt/
bolag
Life Science
Tidig Fas 3
Privat kapital
EIF-kapital
80 %
VC-bolags management
Avtal
200 MSEK
Pre Seed
Invest. fond
90 %
10 %
800 MSEK
Invest.struktur
LSS X
50 %
> 800 MSEK
VC-bolags
fond X
Avtal
50 %
5 MSEK 12 bolag
Pre Seed
Investment
Bolag
Svenskt Life
Science AB X
Syndikerande
investerare