Ethan Frome - Munkedals kommun
Kommunfullmäktige 2015-10-01 MUNKEDALS KOMMUN Kommunfullmäktige Mandattid: 2014-10-15 – 2018-10-14 ARBETAREPARTIET-SOCIALDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Ersättare Åsa Karlsson Rolf Berg Maria Sundell 0524-12107 1. Håkan Bergqvist 070-623 11 11 2. Inger Orsbeck 0524-108 11 3. Olle Strömberg 070-5131937 0524-12170 0524-71530 Said Lundin Caritha Jacobsson 0524-408 68 0524-220 94 070-744 54 03 073-903 65 88 Anna Norrgran Jenny Jansson Per Arne Brink 076-015 96 61 6. Yvonne Martinsson 0524-133 03 0524-124 35 Liza Kettil Leif Högberg Pia Hässlebräcke 0524-241 10 070-176 71 99 0524-30058 4. Monica Gillberg 5. Regina Johansson Tfn 0524-71122 CENTERPARTIET Ledamöter Tfn Christer Nilsson Lars-Göran Sunesson Helena Hansson Karl-Anders Andersson Birgitta Karlsson Carina Thorstensson 0524-32002 1. Lars Hansson 0524-81171 2. Barbro Gustavsson 0524-41011 3. Leif Svensson 070-535 04 37 070-282 56 57 070-391 16 17 Ersättare Tfn 0524-40231 0524-10606 MILJÖPARTIET DE GRÖNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Hans-Joakim Isenheim 0524-13674 1. Hervor Brandt 0524-40038 2. Nina Isenheim 0524-13674 MODERATA SAMLINGSPARTIET Ledamöter Tfn Ersättare Ann-Sofie Alm Malin Östman Jan Hognert Bo Ericson Markus Frostborn Camilla Espenkrona 072-212 31 78 1. Malin Corner 0524-219 00 2. Alf Sifversson 0524-234 80 3. Christer Börjesson 073-539 21 26 070-642 09 22 0524-217 99 Tfn 073-360 56 66 0524-50530 0524-81001 SVERIGEDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Ersättare Heikki Klaavuniemi Matheus Enholm Per Nilsen Tony Hansson Lisbeth Nilsen Christoffer Wallin 073-140 00 23 1. 070-751 45 80 2. 073-049 85 41 072-565 25 24 0524-71230 070-938 63 91 Tfn VÄNSTERPARTIET Ledamöter Tfn Tiina Hemberg Ove Göransson 076-340 16 16 1. Agneta Andrén 0524-71170 2. Kasper Gustafsson Ersättare Tfn 0524-242 04 0524-320 60 KRISTDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Salome Olsson Clarence Holgersson 070-516 15 93 1. Nina Andersson 072-325 05 30 2. Inger Holgersson Ersättare Tfn 0524-31076 0524-23136 FOLKPARTIET LIBERALERNA Ledamöter Tfn Ersättare Karin Blomstrand 070-565 00 58 1. Björn Jacobsson 2. Anna Höglind Tfn 0524-71113 0524-42236 Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1(1) KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 17.00 Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) Tisdagen den 6 oktober kl. 13.00 Föregående justeringsperson Per-Arne Brink (S) och Alf Sifversson (M) Ordförande: Christer Nilsson (C) Sekreterare: Aya Norvell Ärende Sida 1. Åtgärdsrapport strategiska gruppen Dnr 2015-000277 5 2. Revidering av Regler för inköp och direktupphandling Dnr 2014-000555 13 3. Va-strategi för Munkedals kommun Dnr 2014-000300 21 4. Svar på motion från Göran Nyberg (C) avseende krav på upphandling av mat Dnr 2014-000514 32 5. Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om enklare regler för upphandling Dnr 2013-000094 64 6. Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om att stärka våra elever genom det entreprenöriella lärandet Dnr 2013-000286 70 7. Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (SD) om traditionella skolavslutningar Dnr 2013-000213 73 8. Svar på motion från Rolf Jacobsson (KD) om åtgärder vid Munkedalsskolan Dnr 2013-000077 77 9. Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun för perioden 2016-2019 Dnr 2015-000292 80 10. Taxor vid uthyrning av kommunala lokaler Dnr 2014-000273 91 11. Val av nämndemän 95 12. Val av vice ordförande för Lönenämnden 98 5 sida 1 2015-08-06 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS 2015-277 TJÄNSTESKRIVELSE Åtgärdsrapport strategiska gruppen Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-11 § 51, med hänvisning till den ekonomiska situationen, att tillsätta en grupp med en representant från varje parti för att under våren 2015 ta fram övergripande och hållbara möjligheter att lösa den ekonomiska krisen. Syftet med detta angavs vara att Munkedals kommun ska stå väl rustade inför framtida utmaningar. Gruppen gav kommunstyrelsen en delrapport 2015-05-20 och en slutrapport 2015-08-19 då gruppen lämnade förslag på ett antal utredningsuppdrag för förvaltningen, varav flertalet är av strategisk och framtidsinriktad karaktär. Gruppen var enig om förslaget. Förvaltningen fick vid gruppens slutrapport i uppdrag att konsekvensbeskriva samt ange tids- och resursåtgång för respektive uppdrag till kommunstyrelsens sammanträde i september. Konsekvensbeskrivning, tids- och resursåtgång läggs till uppdragen nedan: 1. Uppdrag: Snabbutred dels ett nytt äldreboende på ny plats, dels om- och tillbyggnad av Allegården och Ekebacken. Utredningens inriktning ska vara två (2) äldreboende i kommunen, ett i Sörbygården och ett i Munkedal. Vid nybyggnation ska alternativ användning av nuvarande lokaler redovisas. Eventuella möjligheter att samlokalisera annan kommunal verksamhet ska undersökas. Konsekvens/resursåtgång: Utredningen görs i huvudsak med egen personal, dock med stöd i utformningsfrågor och kostnadsbedömningar. Utredningen görs inom ramen för beviljade anslag. Tid: Klart till december 2015. 2. Uppdrag: Skapa en ”koncernstyrelse” för de olika samarbetsformerna för bättre samordning och styrning. Koncernstyrelsen ska tydligt arbeta för att Samordna tjänster, administration, anställningsvillkor, regler mm mellan kommun och ”koncernbolag”. Tydligare ägardirektiv till kommunala bolag, tex till Munkbo om uthyrning. Konsekvens: Syftet med förslag till ”koncernstyrelse” är att öka insyn och styrning av kommunala bolag, råd, gemensamma styrelser etc. Detta delvis för att uppfylla kommunallagens krav men också för att få bättre styrning av den växande delen av kommunal verksamhet som bedrivs utanför förvaltningen. Resursåtgång: Utredningen görs med egen personal inom givna budgetramar. Tid: Klart till december 2015. 3. Uppdrag: Genomlysning av strukturfrågor inom barn- och utbildningsområdet. Konsekvens/resursåtgång: Utredningen görs med egen personal och inom givna budgetramar. Tid: Klart till december 2015. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 6 sida 2 4. Uppdrag: Bättre samverkan mellan skola och stödfunktioner. Konsekvens/resursåtgång: Utredningen görs med egen personal och inom givna budgetramar. Tid: Klart till december 2015. 5. Uppdrag: Kvalitetsnivåer för kommunal service inom stöd/vård och omsorgssektorerna tas fram. Konsekvens/resursåtgång: Arbetet med att ta fram kvalitetsnivåer inom LSS har kommit långt med hjälp av konsultfirma. Fortsättningen av detta arbete förväntas kunna ske med egen personal och inom givna budgetramar. Tid: Klart till december 2015. 6. Uppdrag: Inriktning att nå ”snittkostnader” för verksamheterna i jmf med andra kommuner. Ta fram en resursfördelningsmodell som inkluderar ett förslag till buffert på kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Konsekvens/resursåtgång: Utredningen innebär att förvaltningen tar fram ett nytt budgetsystem. Tid: Klart till budget 2018/2019 7. Uppdrag: Politiska organisationen: Kan välfärdsutskottet ges utökad delegation för att minska antalet ärende till kommunstyrelsen? Kan antalet ledamöter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige minska utan att demokratin blir lidande? Kan fast arvode för kommunfullmäktige införas? Närvaron av tjänstemän vid sammanträden – är antalet optimalt? Konsekvens/resursåtgång: Utredningen görs med egen personal och inom givna budgetramar. Tid: Klart till december 2015. 8. Uppdrag: Dra ner på uppgiftslämnande till register, myndigheter, företag etc Konsekvens/resursåtgång: Förvaltningen tar fram ett förslag på vilka enkäter, statistikinlämningar osv. Munkedals kommun ska anse vara obligatoriska. Tid: Klart till december 2015. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi De flesta utredningsuppdragen genomförs med resurser inom förvaltningen. 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt i detta skede. Respektive utredning kan komma att tas upp i samverkan. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 7 sida 3 Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. * Kommunstyrelsen beslutar att rapporten ska delges kommunfullmäktige. Håkan Sundberg Kommunchef 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 8 9 10 sida 1 2015-08-10 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: 2015-277 RAPPORT Åtgärdsförslag från den strategiska gruppen Den 11 mars 2015 beslutade kommunstyrelsen, med hänvisning till den ekonomiska situationen att tillsätta en grupp med en representant från varje parti som under våren 2015 ska ta fram övergripande och hållbara möjligheter att lösa den ekonomiska krisen i syfte att Munkedals kommun ska stå väl rustade inför framtida utmaningar. Gruppen ska kontinuerligt avrapportera till Kommunstyrelsen och inkomma med slutrapport senast 1 juni 2015 (förlängt till 1 juli 2015). Gruppen har bestått av: Karl-Anders Andersson (C), Liza Kettil (S), Hans-Joachim Isenheim (MP), Karin Blomstrand (FP), Ann-Sofie Alm (M), Tiina Hemberg (V), Rolf Jacobsson (KD) och Terje Skaarnes (SD). Gruppen har sammanträtt vid sju tillfällen. Gruppen har träffat sektorchefer m.fl. och gått igenom verksamheterna utifrån strategiska frågeställningar. Uppdrag av strategisk karaktär 1. Snabbutred dels ett nytt äldreboende på ny plats, dels om- och tillbyggnad av Allégården och Ekebacken. Utredningens inriktning ska vara två (2) äldreboende i kommunen, ett i Sörbygården och ett i Munkedal. Vid nybyggnation ska alternativ användning av nuvarande lokaler redovisas. Eventuella möjligheter att samlokalisera annan kommunal verksamhet ska undersökas. 2. Skapa en ”koncernstyrelse” för de olika samarbetsformerna för bättre samordning och styrning. Koncernstyrelsen ska tydligt arbeta för att Samordna tjänster, administration, anställningsvillkor, regler mm mellan kommun och ”koncernbolag”. Tydligare ägardirektiv till kommunala bolag, tex till Munkbo om uthyrning. Bolagsstyrelsearbetet bör utvärderas. Behov av att inrätta arbetsutskott bör utredas. 3. Genomlysning av strukturfrågor inom barn- och utbildningsområdet 4. Bättre samverkan mellan skola och stödfunktioner 5. Kvalitetsnivåer för kommunal service inom stöd/vård och omsorgssektorerna tas fram. 6. Inriktning att nå ”snittkostnader” för verksamheterna i jmf med andra kommuner. Ta fram en resursfördelningsmodell som inkluderar ett förslag till buffert på KS/KF. 7. Politiska organisationen: Kan Välfärdsutskottet ges utökad delegation för att minska antalet ärende till KS? Kan antalet ledamöter i KS och KF minska utan att demokratin blir lidande? Kan fast arvode för KF införas? Närvaron av tjänstemän vid sammanträden – är antalet optimalt? 8. Dra ner på uppgiftslämnande till register, myndigheter, företag etc På gång – utredningar, åtgärder mm 9. Snabbutred en flytt av förskolan i Dingle till Centrumskolan inkl upprustning av köket och flytt av slöjdsal. Alternativ användning av förskolans nuvarande lokaler ska redovisas. 10. Äldreomsorgsutredningen uppdateras. 11. Användningen av egna och inhyrda lokaler utreds och redovisas. Att studera möjligheten till samutnyttjande är prioriterat. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 11 sida 2 12 12. Nya sätt att utföra arbetet? Samordna besök hos flera äldre. Nytt planeringssystem inom äldreomsorgen? Studiebesök i Uddevalla? 13. Arbetet med att ta fram en integrationsplan pågår. Diskuterat/viktigt 14. Ha inriktningen att ha färre samverkans parter (mer med samma kommuner) 15. Ett av målen med omorganisationen – enklare ändra resursfördelning mellan Stöd och Äldreomsorgen – har inte nåtts. Hur nå målet? 16. Korttidsboende avlastning ungdomar och barn (hemmaplanslösning). Ska ersätta de flesta köpta platserna. Viktigt att lösningen innebär kostnadsbesparingar. 17. PUT-boende ungdomar(hemmaplanslösning i lämpliga lokaler) – utredning pågår. Lösning för asylplatser ingår i utredningen. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner rapporten Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen följande uppdrag: 1. Snabbutred dels ett nytt äldreboende på ny plats, dels om- och tillbyggnad av Allegården och Ekebacken. Utredningens inriktning ska vara två (2) äldreboende i kommunen, ett i Sörbygården och ett i Munkedal. Vid nybyggnation ska alternativ användning av nuvarande lokaler redovisas. Eventuella möjligheter att samlokalisera annan kommunal verksamhet ska undersökas. 2. Skapa en ”koncernstyrelse” för de olika samarbetsformerna för bättre samordning och styrning. Koncernstyrelsen ska tydligt arbeta för att Samordna tjänster, administration, anställningsvillkor, regler mm mellan kommun och ”koncernbolag”. Tydligare ägardirektiv till kommunala bolag, tex till Munkbo om uthyrning. 3. Genomlysning av strukturfrågor inom barn- och utbildningsområdet 4. Bättre samverkan mellan skola och stödfunktioner 5. Kvalitetsnivåer för kommunal service inom stöd/vård och omsorgssektorerna tas fram. 6. Inriktning att nå ”snittkostnader” för verksamheterna i jmf med andra kommuner. Ta fram en resursfördelningsmodell som inkluderar ett förslag till buffert på KS/KF 7. Politiska organisationen: Kan Välfärdsutskottet ges utökad delegation för att minska antalet ärende till KS? Kan antalet ledamöter i KS och KF minska utan att demokratin blir lidande? Kan fast arvode för KF införas? Närvaron av tjänstemän vid sammanträden – är antalet optimalt? 8. Dra ner på uppgiftslämnande till register, myndigheter, företag etc För Gruppen Karl-Anders Andersson Ann-Sofie Alm 455 80 MUNKEDAL • Liza Kettil Terje Skaarnes Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Hans-Joakim Isenheim Karin Blomstrand Tiina Hemberg Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 13 14 sida 1 2015-06-26 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: KS 2014-555 TJÄNSTESKRIVELSE Nya Regler för inköp och upphandling Kommunerna i norra Bohuslän har tillsammans reviderat de gemensamma dokumenten Policy för inköp och upphandling och Regler för inköp och upphandling, det senare har även redigerats specifikt för Munkedals kommun. Förändringar som gjorts i dokumenten baseras till stor del på de förändringar i Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt Lagen om upphandling inom områden vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) som trädde i kraft 2014-07-01. Förändring har gjorts gällande direktupphandling, utökad beskrivning att underlätta för mindre företag, samt beskrivning om hur krav om kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska ställas. Utöver ovanstående förändringar finns även beskrivning om hur krav enligt svensk djurskyddslagstiftning kan ställas vid upphandling av livsmedel, se punkt 4.3 Hållbar upphandling, tredje stycket; Krav enligt tillämpliga delar i svensk djurskyddslagstiftning ska ställas vid upphandling av livsmedel när det är möjligt. I dagsläget är det inte möjligt enligt LOU att ställa krav enligt specifikt svensk lagstiftning men enligt lagförslag kan det bli möjligt att utöka kravställningen för just djurskydd inom snar framtid. Rekommendationen är i så fall att formulera om skrivningen i regler för upphandling och inköp efter att lagförslaget trätt i kraft. Tidigare regler för inköp och upphandling har antagits av kommunfullmäktige, förvaltningen föreslår istället att reglerna i fortsättningen beslutas av kommunstyrelsen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 15 sida 2 16 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva Regler för inköp och upphandling antagen 2011-03-31 § 8. Kommunstyrelsen beslutar att anta ny version av Regler för inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att upphäva Regler för inköp och upphandling antagen 2011-03-31 § 8. Elin Johansson Upphandlare Ekonomienheten 455 80 MUNKEDAL • Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Ekonomienheten Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 17 2014-12-15 Regler för inköp och direktupphandling 1. Inledning Dessa regler är ett komplement till den antagna policyn för inköp och upphandling. Lag om offentlig upphandling, nedan kallad LOU och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, nedan kallad LUF anger regelverket för all offentlig upphandling. Kommunen är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet. Upphandlingsverksamheten inom kommunen ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska ske med kommunerna inom upphandlingssamarbetet i norra Bohuslän samt med andra myndigheter, där så är lämpligt. Utformning av upphandling ska beaktas för att underlätta för mindre företag där så är lämpligt. 2. Syfte Reglerna ska vara ett stöd för den som gör beställningar eller handlägger en direktupphandling. Reglerna följer antagen policy för inköp och upphandling. Vid inköp och direktupphandling ska beställaren ha kunskap om både policyn och regler. 3. Genomförande 3.1 Beställning Vid beställning ska den som är beställare alltid använda sig av ramavtalen som är tecknade för kommunen. Beställare är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista som finns. Har ramavtal träffats ska dessa nyttjas. Finns däremot inget ramavtal för det aktuella varu-/tjänsteområdet ska detta upphandlas. Efter godkänd leverans av varan eller tjänsten ska fakturan kontrolleras, konteras och attesteras enligt gällande ekonomi- och attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans. Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris reklamera omgående och begär omleverans eller kreditfaktura. 3.2 Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOU:s regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören inom ett specificerat område av varor eller tjänster. Kommunen kan under avtalsperioden göra successiva beställningar med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalité. Ramavtal innebär att den som är beställare ska beställa sitt behov direkt hos leverantören. 18 3.2 E-handel De varor och tjänster som finns i e-handelssystemet ska beställas i systemet av alla godkända beställare som är upplagda i systemet. Varje sektor ansvarar för att godkända beställare får utbildning och tillgång till systemet. 4. Direktupphandling Direktupphandling är en upphandlingsform som är reglerad i LOU/LUF och är tillämplig om den upphandlande myndigheten inte har något avtal som omfattar den tänkta vara eller tjänsten samt att värdet inte överstiger 28 procent av tröskelvärdet och enligt LOU, för 2014 är det 505 800 kr. För LUF gäller 26 procent av tröskelvärdet, för 2014 är det 939 342 kr. Värdet beräknas för kommunens samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst. Finns ingen tänkt avtalsperiod beräknas värdet per kalenderår. Det är inte tillåtet att dela upp upphandlingen i avsikt att komma under de olika beloppsgränserna. Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbud och anbudsgivare ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. De grundläggande principerna i EU:s upphandlingsdirektiv samt kommunens inköps- och upphandlingspolicy gäller även vid direktupphandling. Vid direktupphandling över 100 000 kr ska kommunens upphandlare kontaktas innan direktupphandling sker, detta för att eventuellt kunna samordna upphandlingen. Samordning ska alltid ske inom kommunen men kan också ske över kommungränserna. 4.1 Upphandlingsförfarande vid direktupphandling Nedanstående punkter är viktiga att tänka på vid alla nivåer av direktupphandlingar: Alla beloppsgränser gäller exklusive moms. Beloppsgränserna gäller för kommunen som helhet, vilket innebär att nivåerna på direktupphandlingar skall räknas samman inom sektorn och mellan de olika sektorerna. Kontrollera att leverantörer innehar F-skattsedel och/eller är momsregistrerad. Avtala alltid om vad som gäller för leveransvillkor, fraktavgifter och garantier. Vid avtal/beställning, hänvisa gärna till standardavtal t.ex. ALOS 05. Observera att finansieringsformen inte är avgörande för upphandlingsformen. Alla upphandlingar skall diarieföras. Observera att absolut sekretess gäller under upphandlingsperioden fram tills beslut om leverantör har fattats. Nivå 1 Inköpssumma upp till 25 000 kr Vid enstaka inköp upp till 25 000 kronor krävs ingen skriftlig jämförande offertförfrågan. Affärsmässig handläggning ska ändå ske. Nivå 2 Inköpssumma 25 000 kr till 100 000 kr Skriftliga offerter t.ex. via e-post eller via upphandlingssystem ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer. Anbudssammanställning och beslutsprotokoll innehållande motiv för val av leverantör ska upprättas. Skriftlig beställning ska göras. Nivå 3 Inköpssumma 100 000 kr till 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF, enligt år 2014 fastställda värden 19 Vid upphandlingar över 100 000 kr ska alltid upphandlaren kontaktas innan upphandlingen. Anbud Skriftligt anbud via upphandlingssystem eller per post ska infordras från minst tre leverantörer, den rådande konkurrenssituationen ska alltid nyttjas. Dokumentation LOU ställer krav på dokumentation på direktupphandlingar över 100 000 kr. Konkurrensverket listar nedan vad som ska dokumenteras: Den upphandlande myndighetens namn eller enhetens namn och organisationsnummer. Avtalsföremålet. Avtalets löptid och uppskattat värde samt när avtalet ingicks. Om och hur konkurrensen togs till vara. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelats avtalet. Det viktigaste skälet för tilldelningen. Blankett för upphandling över 100 000 ska alltid fyllas i. Förutom blanketten ska det upprättas en anbudssammanställning och ett beslutsprotokoll. I dokumenten ska alla ovanstående punkter finnas med. Annonsering I samverkan med upphandlaren ska annonsering på hemsida och via allmänt tillgänglig databas alltid övervägas. Beroende på upphandlingens art även annonsering i lokal press. Anbudsöppning Manuell anbudsöppning ska ske vid förrättning där minst två personer deltar. Anbud förtecknas i öppningsprotokoll och ska skriftligen bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. Anbud inkomna via upphandlingssystem öppnas i systemet. Frivillig avtalsspärr Möjligheten att iaktta frivillig avtalsspärr ska alltid övervägas tillsammans med upphandlaren. Den frivilliga avtalsspärren föregås av ett tilldelningsbeslut som skickas till de leverantörer som lämnat anbud i upphandlingen. Avtalsspärren gäller i tio dagar och ger leverantörerna möjlighet att överpröva upphandlingen i förvaltningsdomstol. Avtal/beställning Skriftligt avtal eller beställning ska göras. 4.3 Hållbar upphandling Krav på miljöhänsyn samt sociala och etiska hänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat - och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Relevanta sociala och etiska krav ska ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska ställas när det är möjligt. Krav enligt tillämpliga delar i svensk djurskyddslagstiftning ska ställas vid upphandling av livsmedel när det är möjligt. 20 Kraven som ställs ska utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. 5. Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom respektive kommun reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Kommunen tecknar inte avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i strid med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. 6. Inköp med betalkort Observera att för alla köp med betalkort gäller fortfarande ramavtal och direktupphandlingsreglerna. Betalkort är till för mindre frekventa inköp för verksamheten. Regler för korthantering och ansökan finns i kommunens policy. 7. Säljare och telefonsäljare Det finns ingen skyldighet att ta emot säljare och det rekommenderas inte mer än i de ramavtal som bygger på säljbesök (exempel yrkeskläder). Är säljare påstridiga hänvisa till kommunens upphandlare eller till sektorchefen för verksamheten. Detsamma gäller telefonsäljare. Vid telefonförsäljning är det viktigt att avböja alla eventuella köpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt. 8. Regler för privatköp För anställda och förtroendevalda är det ej tillåtet att beställa varor och tjänster för eget bruk i kommunens namn. Det är heller inte tillåtet att köpa varor eller tjänster till kommunen från privatpersoner. Vid inköp för kommunens räkning är det ej tillåtet att använda privata bonus-/medlemskort t ex Med Mera, ICA etc. 21 22 23 2015-09-01 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2014-300 TJÄNSTESKRIVELSE Va-strategi för Munkedals kommun Kommunstyrelsen beslutade 2014-08-20 att lämna förslag till ”va-strategi för Munkedals kommun” till Munkedals Vatten AB, Miljönämnden i mellersta Bohuslän samt de politiska partierna på remiss. Remissvar med synpunkter har inkommit. Inkomna synpunkter och förslag till justeringar av va-strategin redovisades på Kommunstyrelsens dialogdag i mars 2015. I VA-strategin visas Munkedals kommuns generella ställningstaganden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjning ska bedrivas i kommunen. Roller och ansvarsfördelning mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bolag beskrivs i Bilaga 2. VA-strategin ska ligga till grund för kommande handlingsplaner och beslut inom både allmän och enskild VA-försörjning. VA-strategin har tagits fram med utgångspunkt i den tidigare utformade VAöversikten för Munkedals kommun och är ett politiskt beslutat dokument som är styrande för resterade delar av VA-planen. VA-strategin har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från Munkedals kommun, Västvatten AB och Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Aktualisering av VA-strategin bör utföras vart fjärde år. Förslaget har varit ute på remiss hos Munkedal Vatten AB, Miljönämnden i mellersta Bohuslän samt de politiska partierna i Munkedals kommun. Kommunen har ett ansvar att planera för alla medborgares behov av vatten och avlopp. Syftet med VA-planeringen är att upprätthålla en ekonomiskt och miljömässigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och att bidra till god vattenstatus i kommunens yt- och grundvatten. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Övervägande enligt strategin kommer att ingå i ordinarie projekt och verksamhet 2. Miljö Positiva effekter 3. Folkhälsa Långsiktig positiv påverkan genom bättre vattenkvalité i sjöar och vattendrag. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt 24 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta va-strategi för Munkedals kommun Henrik Gustafsson Enhetschef gata/mark Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 25 VA-strategi för Munkedals kömmun Inledning Detta dokument är en vatten- och avloppsstrategi för Munkedals kommun. En ordlista som förklarar begrepp i VA-strategin återfinns i Bilaga 1. I VA-strategin visas Munkedals kommuns generella ställningstaganden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjning ska bedrivas i kommunen. Roller och ansvarsfördelning mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bolag beskrivs i Bilaga 2. VA-strategin ska ligga till grund till kommande handlingsplaner och beslut inom både allmän och enskild VA-försörjning. VA-strategin har tagits fram med utgångspunkt i den tidigare utformade VA-översikten för Munkedals kommun och är ett politiskt beslutat dokument som är styrande för resterade delar av VA-planen. VA-strategin har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från Munkedals kommun, Västvatten AB och Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Aktualisering av VA-strategin bör utföras vart fjärde år. Förslaget har varit ute på remiss hos Munkedal Vatten AB, Miljönämnden i mellersta Bohuslän samt de politiska partierna i Munkedals kommun. Bakgrund och motiv Kommunen har ett ansvar att planera för alla medborgares behov av vatten och avlopp. Syftet med VA-planeringen är att upprätthålla en ekonomiskt och miljömässigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och att bidra till god vattenstatus i kommunens yt- och grundvatten. Historiskt har planeringen skett inom förvaltningsavgränsande ansvarsområden. Av flera anledningar, bland annat EU:s ramdirektiv för vatten, de nationella miljömålen och lagen om allmänna vattentjänster, har behovet av en samlad vattenplanering ökat de senaste åren. Munkedals kommun ingår i avrinningsområdet för känsliga recipienter som t.ex. Örekilsälven och Gullmarsfjorden, vilket poängterar behovet av en samlad VA-planering som omfattar hela kommunen. VA-planeringen i Munkedals kommun följer Hav och Vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA planering1 vilken i sin tur är en vidareutveckling av den s.k. Stockholmsmodellen2. Enligt manualen ingår 5 steg i VA planering 1. Initiering, politiskt uppdrag 26 2. 3. 4. 5. VA-översikt (daterad 20131120, presenterad våren 2014) VA-strategi VA-plan Uppföljning, implementering Steg 4 utgörs av olika handlingsplaner som ska presentera hur ställningstagandena i VAstrategin skall uppfyllas. 4a. 4b. 4c. 4d. 4e. Vattenförsörjningsplan (VA-plan) för hela kommunen Förnyelseplan för allmänt VA (åtgärder inom den befintliga VA-anläggningen) Utbyggnadsplan för allmänt VA Handlingsplan för enskilda avlopp Handledning för dagvattenhantering Tidshorisonten i samtliga handlingsplaner bör vara minst 12 år Generella ställningstaganden för VA-försörjningen 1. VA-försörjningen ska kännetecknas av långsiktig hållbarhet ur ekonomisk och miljömässig aspekt 2. För att trygga en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling ska VA-planen integreras med översiktsplaneringen 3. Fastigheter i kommunen med behov av vatten- och avloppsförsörjning ska ha tillgång till ett dricksvatten av god kvalité och en avloppsanläggning som uppfyller gällande krav 4. Kommunen ska ta hänsyn till möjligheterna att ordna en hållbar VA-försörjning vid beslut om förhandsbesked och bygglov. 5. VA-försörjningen ska ske med resurshushållning i fokus där användande av vatten och energi ska minska 6. VA- försörjningen ska planeras med hänsyn till översvämningsrisker, förhöjda vattennivåer, risk för ras och sked, ökad risk för mikrobiell smitta samt andra faktorer som kan påverkas av ett förändrat klimat 7. Växtnäringsämnen i avlopp ska i första hand återföras till åkermark 8. Renhållningstaxan och andra styrmedel ska vara utformade för att gynna avloppssystem med god kretsloppspotential 27 9. VA-taxan ska tydligt spegla kostnaderna för varje nyttighet 10. Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen som bidrar till ökad möjlighet för samhällsutveckling ska kunna delfinansieras med skattebidrag 11. Kommunen och övriga parter ska vara tydlig i sin kommunikation och bidra till kunskapshöjning hos allmänheten kring VA-försörjningens roll och betydelse för samhället 12. Kommunikation och samverkan mellan inblandade organisationer är viktigt för att verksamheterna ska kunna fungera effektivt Ställningstaganden Dricksvatten och spillvatten inom kommunalt verksamhetsområde 13. Åtgärder i den allmänna VA-verksamheten ska genomföras kostnadseffektivt 14. Driften av de allmänna anläggningarna inom Västvatten ska präglas av samverkan mellan kommunerna för att optimera användningen av resurser 15. Alla allmänna grundvatten- och ytvattentäkters vattenskyddsföreskrifter ska vara aktuella och ska ses över och revideras vid behov. Syftet är säkra och skydda dricksvattenresurser. 16. Risker vid framtida klimatförändringar ska utredas i samband med åtgärder i den allmänna VA-anläggningen 17. Varje allmän vattentäkt skall kunna ersättas med reservvattentäkt eller annat reservvatten 18. Västvatten ska ha en krisberedskapsplan för vattenförsörjning. En nödvattenplan ska finnas för varje vattentäkt och dess distributionsområde 19. Vid utbyggnad av allmänt VA skall olika tekniklösningar för spillvattenhantering värderas för att uppnå största möjliga nytta i förhållande till investeringskostnaden. 20. För att säkerställa avsättningen av slam från de kommunala avloppsreningsverken ska långsiktiga och driftsäkra behandlingsmetoder tas fram 21. Ovidkommande vatten till den allmänna VA-anläggningen ska minskas genom ett systematiskt saneringsarbete 28 22. VA-huvudmannen ska delta i arbetet med att uppnå god ekologisk och kemisk status i kommunens vattenförekomster. 23. Nyckeltal som beskriver VA-verksamheten ska årligen redovisas 24. Beredskap i form av resurser och personal ska finnas tillgängliga för att lösa krissituationer dygnet runt Enskilt vatten och avlopp 25. Genom tillsyn och prövning ska de enskilda avloppens status vara känd för miljönämnden och ska kommuniceras till berörda fastighetsägare 26. Vid förhandsbesked och beslut om flera bygglov i samma område skall möjligheten för en gemensamhetsanläggning för avlopp utredas. Synpunkt Miljönämnden: Miljönämnden bevakar inkomna ansökningar för förhandsbesked/bygglov, bl a med avseende på avloppslösningar. Synpunkter och information lämnas inför byggnadsnämndens beslut. Samtidigt bedrivs då tillsyn med krav på förbättring mot undermåliga avloppsanläggningar. Det är dock inte endast i samband med bygglovsgivning som man ska verka för gemensamma avloppslösningar, utan det gör miljönämnden såväl i tillsyn som vid löpande inkommande avloppsansökningar. 27. Nya eller ändrade enskilda avloppsanläggningar ska möjliggöra att en hög andel av näringsämnen kan återvinnas och återföras till åkermark. I första hand innebär det en separat och sluten hantering av toalettvattnet med en så låg vatteninblandning som möjligt. Synpunkt Miljönämnden: Slam- och urinåtervinning förutsätter separation av WCavlopp (ledningssystemet). Detta kan i regel enkelt göras vid nybyggnation, men kan bli mycket komplicerat i befintliga hus med tex källare/platta på mark etc. Möjlighet för myndigheten att ställa krav är begränsad till att det ska vara miljömässigt och ekonomiskt motiverbart. ”Ska”-kravet bör därför ändras till ”bör”. 28. Innehåll från en sluten tank med toalettavlopp ska hanteras separat för att detta slam inte ska riskeras att förorenas. Synpunkt Miljönämnden: Återföring av slam i avloppsvatten från sluten tank är beroende på transporten och omhändertagandet i avloppsreningsverket. Det kräver då separat avvattning, hygienisering och förvaring. Alternativet med direkt tömning i jordbrukets gödsel-/urinbrunn bedöms endast kunna ske i begränsad omfattning. Dagvatten 29 29. Kommunen ska i sin översiktsplanering ta hänsyn till möjligheterna att ordna en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i alla delar av kommunen 30. Dagvattenutredningar ska genomföras vid varje ny detaljplan. Vid utbyggnad i andra områden där allmänt VA byggs ut eller saneras ska dagvattensituationen undersökas. . Utöver detta ska konsekvenserna av ett s.k. 100 års regn alltid utredas. 31. Vid beslut om förhandsbesked och bygglov ska dagvattenhantering på fastigheten eller avledning till omgivningen kunna ske utan risk för översvämning eller annan olägenhet. 32. Dagvatten ska tas omhand på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt vilket innebär att utsläppen inte ska påverka människors hälsa eller miljön negativt. 33. Vid utbyggnad av allmänt VA ska olika tekniklösningar för dagvattenhantering värderas för att uppnå största möjliga nytta i förhållande till investeringskostnaden. 34. Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten, om möjligt redan vid föroreningskällan. 35. Dagvattenanläggningen ska dimensioneras efter aktuell branschstandard. Riktlinjer för utökning av kommunalt verksamhetsområde/Riktlinjer för utbyggnad av allmänt VA 36. Kommunen ska utvidga eller besluta om nya allmänna verksamhetsområden då det är motiverat ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt samt ur ekonomisk synpunkt. 37. Huvudregeln ska vara att va-huvudmannen svarar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten inom allmänna verksamhetsområden. 38. Kommunen är positiv till att pröva om utbyggnad av va inom nya planområden kan genomföras av exploatören samt att drift och underhåll utförs av gemensamhetsförening under förutsättning att nödvändig standard kan säkerställas. 30 Bilaga 1 – Ordlista Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt) Avlopp är samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dränvatten Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion. Dagvatten är exempelvis avrinnande regnvatten och smältvatten samt framträngande grundvatten Dräneringsvatten (dränvatten) är markvatten och grundvatten som samlas upp och tas omhand i en dräneringsledning. VA-huvudman är den som äger en VA-anläggning Allmän VA-anläggning är en anläggning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). De samlade VA-anläggningarna inom en kommuns gränser, för vilka en kommun är huvudman, benämns ”Den allmänna VA-anläggningen” Allmänt VA-område är ett område som idag har tillgång till allmän VA-försörjning, antingen inom ett verksamhetsområde eller via en avtalsanslutning (föreningar, samfälligheter, enskilda fastigheter) Verksamhetsområde är ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område, inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal VA-taxa Enskild VA-anläggning är en anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VA-anläggning kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av dricksvatten eller rening av avloppsvatten Gemensamhetsanläggning är en enskild VA-anläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt Nödvatten är vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som för en begränsad tid ersätter den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Mängden vatten som finns tillgängligt är begränsad och anses vara 3 -5 liter per person under första dygnet och därefter ca 10-15 liter per person och dygn. Vid med långvariga störningar bedöms ca 100 liter per person krävas. Nödvatten distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet genom användande av ex. tankar eller tankbilar Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Reservvatten får vanligen användas i samma omfattning som vid ordinarie vattenförsörjning Ovidkommande vatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar. Ovidkommande vatten kan bestå av anslutet dagvatten, anslutet dräneringsvatten, samt inläckage från marken om ledningarna inte är täta. Andelen ovidkommande vatten kan i extrema fall flera gånger större än volymen spillvatten 31 Bilaga 2 – Ansvar och roller VA-huvudmannen planerar för förnyelse av den allmänna VA-försörjningen inklusive utbyggnad och teknikutveckling. Miljönämnden i mellersta Bohuslän står för tillsynen av enskilda avlopp och initiera sanering av områden utanför kommunalt verksamhetsområde. Byggnadsnämnden har ansvaret för planering av ny bebyggelse bland annat utifrån förutsättningarna till en säker och trygg VA-försörjning. Kommunfullmäktige fastställer taxor och föreskrifter inom miljöbalkens område. Kommunfullmäktige är ytterst ansvarig för kommunens nuvarande och framtida Vaverksamhet. Kommunfullmäktige fastställer taxor, budget, verksamhetsområde mm för Munkedal Vatten AB Munkedal Vatten AB är ett helägt kommunalt bolag som äger samtliga Va-anläggningar inom kommunala verksamhetsområden. Styrelsen i Munkedal Vatten består av politiker från Munkedal. Munkedal Vattens/Västvattens VD samt Samhällsbyggnadschefen är adjungerade till Styrelsen. Driftsansvarig för de kommunägda Va-anläggningarna är Västvatten AB. Västvattens styrelse består av politiker från de tre ägarkommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. Bolagets VD är adjungerad till styrelsen. Miljönämnden mellersta Bohuslän (under KF i Sotenäs kommun) hanterar självständigt frågor kring enskilda vattentäkter och avlopp inom kommunen. 32 sida 1 2015-06-22 KOMMUNSTYRELSEN 33 Dnr: KS 2014-514 TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion från Göran Nyberg (C) om krav på upphandling av mat Göran Nyberg (C) föreslår i en motion att de krav som ställs på de svenska lantbruken vad gäller djurhälsovård och miljö även ska ställas av Munkedals kommun på den mat som köps in vid upphandling. Då Munkedals kommun omfattas av Lag om offentlig upphandling (LOU) måste ett antal principer följas, bl a principen om icke-diskriminering. Detta innebär att en upphandlande myndighet inte kan ställa krav som utesluter leverantörer eller produkter från andra länder. Munkedals kommun innefattas även av principen om ömsesidigt erkännande, vilket innebär att krav på produktmärkningar inte får lov att ställas som endast innefattar svenska märkningar. Vid revidering av dokumentet Regler för upphandling och inköp har denna fråga behandlats, förslag om hur detta ska formuleras i dokumentet presenteras för kommunstyrelsen i augusti. Vid upphandling av livsmedel pågår ständigt arbete med kravställning och referensgruppen utformar kraven så utförligt som möjligt. För en utförlig bild av ställda krav bifogas kravspecifikation från nuvarande livsmedelsavtal. Se bilaga: KRAVSPECIFIKATION, Livsmedel TV-SAM 2014, Bilaga 1, 2013-02-14 Diarie Nr: KS 2013/46 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Bör utredas 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med detta anse motionen bifallen. Elin Johansson Upphandlare Ekonomienheten 455 80 MUNKEDAL • Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Ekonomienheten Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 34 KRAVSPECIFIKATION Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 2013-02-14 Diarie Nr: KS 2013/46 UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 35 36 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 1 av 28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt ..............................................................................................................3 1.1 Baskrav för animaliska produkter .......................................................................3 1.2 Baskrav för maritima produkter ..........................................................................3 1.3 Förekomst av GMO ............................................................................................3 1.4 ILO: s 8 grundläggande konventioner ................................................................3 1.5 Förekomst av syntetiskt framställda sötningsmedel ...........................................4 1.6 Förekomst av palmolja .......................................................................................4 1.7 Transport ............................................................................................................4 1.8 Förpackningar ....................................................................................................4 1.9 Märkningskrav på förpackning ...........................................................................4 1.10 På emballaget skall framgå: ...............................................................................4 1.11 På emballaget bör framgå: .................................................................................5 2 Kvalitetskrav för ...............................................................................................6 2.1 Kolonial/Specerier ..............................................................................................6 2.1.1 Gryn, Flingor och Müsli ...................................................................................6 2.1.2 Mjölprodukter ..................................................................................................6 2.1.3 Pastaprodukter ...............................................................................................7 2.1.4 Ris ..................................................................................................................7 2.1.5 Torkade baljväxter ..........................................................................................7 2.1.6 Vällingprodukter (barn och vuxna) ..................................................................8 2.1.7 Buljongextrakt, fonder, sopp- och såspulver ...................................................8 2.1.8 Desserter / Puddingpulver ..............................................................................8 2.1.9 Majonnäs, äkta och lätt ...................................................................................9 2.1.10 Juice, nektar, saft och måltidsdryck ................................................................9 2.1.11 Sylt, mos, marmelad och gelé ........................................................................9 2.1.12 Kaffe .............................................................................................................10 2.1.13 Te .................................................................................................................10 2.1.14 Kakaopulver / Drickchoklad ..........................................................................10 2.1.15 Bryggeriprodukter .........................................................................................10 2.1.16 Övriga kolonialprodukter ...............................................................................11 2.2 Konserverade produkter ...................................................................................11 2.2.1 Konserverade grönsaker och potatis ............................................................11 2.2.2 Fisk- och sillinläggningar ..............................................................................11 2.2.3 Konserverad och torkad frukt ........................................................................12 2.3 Mejeriprodukter ................................................................................................12 2.3.1 Mjölk och mjölkprodukter ..............................................................................13 2.3.2 Mjölkpulver ...................................................................................................13 2.3.3 Matfett och matoljor ......................................................................................13 2.3.4 Ost och ostprodukter ....................................................................................14 2.3.5 Hönsägg .......................................................................................................14 2.3.6 Äggmassa, äggprodukter..............................................................................14 UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 37 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 2 av 28 2.4 Djupfrysta varor ................................................................................................15 2.4.1 Djupfryst fisk .................................................................................................15 2.4.2 Fågel - fryst och färsk ...................................................................................16 2.4.3 Djupfrysta grönsaker och grönsaksblandningar ............................................17 2.4.4 Djupfrysta bär och frukter .............................................................................17 2.4.5 Djupfryst bröd/bake off..................................................................................17 2.4.6 Glass ............................................................................................................18 2.4.7 Djupfrysta patéer, puréer och timbaler..........................................................18 2.4.8 Djupfrysta färdiglagade produkter .................................................................19 2.5 Färskvaror/kylvaror ..........................................................................................19 2.5.1 Färska grönsaker och färsk frukt ..................................................................19 2.5.2 Potatis oskalad potatis – tvättad höst – och vinterpotatis .............................19 2.5.3 Färsk potatis och sommarpotatis/Tvättad färsk potatis .................................20 2.5.4 Potatis, skalad och vakuumförpackad och/eller värmebehandlad potatis .....20 2.6 Kött – färskt och fryst av nöt, gris, kalv, lamm samt vilt ....................................21 2.6.1 Kött oberett av nöt, gris, kalv, lamm samt vilt ...............................................21 2.6.2 Köttprodukter inkl. charkuteriprodukter .........................................................25 2.6.3 Köttfärsprodukter ..........................................................................................25 2.7 Ekologiska livsmedel ........................................................................................26 2.8 Djuromsorg.......................................................................................................26 UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 38 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 3 av 28 INFORMATION OM UPPHANDLINGEN 1 Allmänt Inom samtliga varuområden för livsmedel skall under den kommande avtalsperioden gällande lagar samt föreskrifter/kungörelser/allmänna råd från Statens livsmedelsverk (SLV) uppfyllas - och direktiv och förordningar utfärdade av EG, EG-kommissionen, Europaparlamentet och Rådet följas. Om det i förfrågan framkommer att obligatoriska krav är emot lagstiftningen på grund av att lagstiftningen ändrats så är det gällande lagstiftningen som gäller. Endast tillsatser, konserveringsmedel och berikningsmedel som är tillåtna enligt livsmedelslagstiftningen får användas. För bekämpningsmedel och andra miljögifter gäller bestämmelserna enligt livsmedelslagstiftningens gränsvärden. Kravspecifikationerna är utformade som 1 Kvalitetskrav 2 Märkning 3 Förpackningar 4 Handhavande 5 Övriga krav Där det inte finns något specifikt krav bortfaller punkten, medan de övriga behåller sitt nr. Dessutom finns generella krav på kvalitet, se nedan. Det finns även generella krav på förpackningar. För märkningskrav enligt nedan finns hänvisning vid resp. varugrupp. 1.1 Baskrav för animaliska produkter Allt kött/köttberedningar, fågel/fågelprodukter, ägg/äggprodukter skall vara garanterat fritt från salmonella. 1.2 Baskrav för maritima produkter Fisk- och skaldjur skall offereras enligt MSR:s (Miljöstyrningsrådet) fisklista baserad på hållbara fiskebestånd. Grönmarkerade fiskar skall i första hand offereras. Rödmarkerade fiskar skall ej offereras. Om antagen fisk under avtalstid blir rödmarkerad skall produkten i samråd med sortimentsråd ersättas med annan likvärdig fisk som helst har grön markering. 1.3 Förekomst av GMO Fullmäktige i Lysekil, Trollhättan och Vänersborg har fattat beslut om att inte inköpa produkter där GMO avsiktligt blandats in. Övriga upphandlande myndigheter är av samma uppfattning när det gäller GMO. Vi kräver därför att Ni i möjligaste mån offererar GMO-fria produkter. Om genmodifierade livsmedel offereras skall de märkas enligt EU: s regler för nya livsmedel, ”Märkningsregeln”, EUförordning 49/2000 med eventuella ändringar. 1.4 ILO: s 8 grundläggande konventioner Produkter som uppfyller ILO:s 8 grundläggande konventioner efterfrågas i sortimentsspecifikationen avseende produktgrupperna kaffe, te, kakao, råsocker och bananer. Detta innebär att varor skall produceras i enlighet med ILO: s kärnkonventioner om Mänskliga Rättigheter i arbetslivet (nr 11, 29, 87, 98, 100, 105, 188 och 182). UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 39 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 4 av 28 Etisk märkning är ett certifieringsmärke som kan utgöra ett bevismaterial för att produkterna framställts på ett sätt som är förenligt med dessa ILO-konventioner. 1.5 Förekomst av syntetiskt framställda sötningsmedel Produkter med detta innehåll efterfrågas ej. 1.6 Förekomst av palmolja Om palmolja ingår i produkten skall oljan vara certifierad enligt certifieringsprogram RSPO. 1.7 Transport Transportfordon skall uppfylla de krav som ställs för transport av frys/kylvaror enligt gällande Livsmedelslagstiftning. Temperatur skall kunna säkerställas så att varorna är skyddade mot kyla/värme. För distribuerande grossist skall loggar finnas på transportfordon vid avtalsstart. Varje enhet skall vid varje leverans få en utskriven kvittens som anger tid för leverans och temperatur. Transporter bör även ske så miljövänligt som möjligt och med utnyttjande av möjlighet till samtransport. 1.8 Förpackningar Förpackningar skall vara hela, rena, lätta att öppna samt hanterbara. Förpackningar som är avsedda att återförslutas skall vara lätta att tillsluta. Förpackningar av plåt skall vara utan åverkan, ej deformerade eller rostiga Förpackningsstorlek, se resp. sortimentslista. Förpackningen bör väga max 15 kg, detta gäller samtliga varuområden om ej annat anges i sortimentsspecifikationen. Förpackning av kött och charkvaror skall ske i försluten förpackning, med en innerförpackning av plast alternativt vakuumförpackning eller skyddad atmosfär. Förpackning får inte tillföra produkten några främmande ämnen. Förpackning bör vara märkt för att möjliggöra källsortering. Förpackningar bör miljöanpassas så att onödigt förpackningsmaterial undviks. Förpackningskrav skall gälla enligt EU: s direktiv och förpackningarna skall vara godkända enligt livsmedelsverkets krav. 1.9 Märkningskrav på förpackning LIVSFS 2004:27 med tillhörande ändringar. Märkning gällande ytter- och inneremballage, se hänvisning vid resp. varugrupp. Föreskrivna märkningsuppgifter skall anges på svenska eller annat liknande språk enligt lagtext. 1.10 - På emballaget skall framgå: Beteckning Namn eller firmanamn och adress Ursprung Ingrediensförteckning Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser Nettokvantitet Bäst föredag eller sista förbrukningsdag Speciella anvisningar för förvaring eller användning UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 40 Handläggning Datum Anbudsmärke - Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 5 av 28 Bruksanvisning Verklig alkoholhalt Uppgift om innehåll av allergena ingredienser enligt lagstiftning med följande tillägg: guarkärnmjöl och aprikoskärnor. 1.11 - På emballaget bör framgå: Tillverkningsdatum Förpackningsdatum/Infrysningsdatum Hållbarhet för öppnad förpackning (i förekommande fall) Energi och näringsdeklaration Sockerhalt (i förekommande fall) Salthalt (i förekommande fall) Om gelatin ingår i produkt bör det framgå vad gelatinet är tillverkat av. Om uppgiften saknas skall producenten/leverantören vid förfrågan kunna lämna denna uppgift. Kommunerna önskar även kunna avropa produkter som är märkta med ”särnär”. SärNär är förkortningen för Särskilda Näringsändamål och avser livsmedel som på grund av en särskild sammansättning eller tillverkningsmetod skiljer sig från övriga livsmedel. SärNär-produkter är lämpliga för personer som inte tål ämnen som laktos, gluten, ärtprotein, sojaprotein, mjölkprotein eller äggprotein. SärNär-certifiering kan tilldelas livsmedel som saknar en eller flera av dessa ämnen. De livsmedelsproducenter som vill producera, marknadsföra och sälja SärNär-livsmedel måste först få produktionen godkänd av livsmedelsverket. Livsmedlet måste vara 100 % säkert och helt fritt från spår av de ämnen som SärNär-certifieringen avser. Bestrålade produkter (i förekommande fall) - ”Bestrålad” eller ”behandlad med joniserande strålning” skall anges i anslutning till produktens beteckning. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 41 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM 2 Kvalitetskrav för 2.1 Kolonial/Specerier Sida 6 av 28 Följande generella kvalitetskrav gäller: - Tillverkning skall ske enligt livsmedelslagstiftningen fastställda krav. - Berikning med mineralämnen och vitaminer skall vara godkända enligt livsmedelslagstiftningen - Tillsatser skall vara godkända av livsmedelslagstiftningen - Fritt från främmande föremål och skadeinsekter - Vilka kryddor som ingår i produkten skall anges med undantag för huvudgrupp: buljongextrakt, fonder, sopp och såspulver. Produkterna är indelade i dessa grupper: Gryn, flingor, müsli Mjöl Pasta Ris Välling för barn och vuxna Buljongextrakt, fonder, sopp- och såspulver Desserter/puddingpulver Majonnäs Övriga kolonial produkter 2.1.1 Gryn, Flingor och Müsli 1 Kvalitetskrav Produkterna får ej innehålla spår av nötter, mandel eller jordnötter. Se även generella kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning Förekommande sockerarter i flingor och müsli skall anges i gram per 100 gram. Fiberhalten bör anges i gram per 100 gram vara. Se även generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.2 Mjölprodukter 1 Kvalitetskrav Se generella kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning På ytter- och inneremballage bör anges: - Malningsförfarande Se även generella märkningskrav. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 42 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 7 av 28 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.3 Pastaprodukter 1 Kvalitetskrav - Kokfast pasta - Tåla varmhållning 2 timmar med bibehållen kvalitet Se även generella kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning Se generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag 2.1.4 Ris 1 Kvalitetskrav - Fritt från bruna eller brutna korn - Tåla varmhållning 2 timmar med bibehållen kvalitet - Fritt från främmande lukt och smak - Riset skall vara rentvättat. Se även generella kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning Se generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.5 Torkade baljväxter 1 Kvalitetskrav Ärtor skall vara av senaste skörd samt väl mogna, friska och välrensade. För godkänd kokbarhet erfordras att 98 % av ärtorna skall vara kokta efter 2 timmar vid kokning i s.k. mjukt vatten <6o dH. - halt mekaniskt skadade och djurätna ärtor får sammanlagt inte överstiga 4 % - halt foderärtor och vicker får sammanlagt inte överstiga 0,5 % - halt andra främmande beståndsdelar än foderärtor och vicker får sammanlagt inte överstiga 0,3 % - vattenhalten får inte överstiga 16,0 % - förekomst av ärtsmyg får högst uppgå till 2 st/kg Bönor skall vara av finaste skörd samt fria från insekter. Bönorna skall vara väl mogna, friska och välrensade. Jämna till färg och storlek och sådana att de blir mjuka vid kokning i s.k. mjukt vatten under därför normal tid. - halten av skadade bönor, andra bönor än matbönor, samt främmande beståndsdelar får inte överstiga 2 % UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 43 Handläggning Datum Anbudsmärke - Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 8 av 28 vattenhalten får inte överstiga 18 % 2 Märkning Se generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. 2.1.6 Vällingprodukter (barn och vuxna) 1 Kvalitetskrav - Det ingående fettet i vällingprodukterna skall utgöras av enkelomättat och fleromättat fett. Endast Osockrade vällingprodukterna efterfrågas. Förekommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram ätfärdig vara. Berikning med mineralämnen och vitaminer skall vara godkända av Livsmedelsverket. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Se generella märkningskrav. 2.1.7 Buljongextrakt, fonder, sopp- och såspulver 1 Kvalitetskrav Torra buljonger och fonder skall vara fria från E620-625. Se även kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning - - Uppgift om salthalt i färdig produkt skall anges Uppgift om halt av E620-625 skall anges om glutamat är tillsatt i sopp- och såspulver. Se även generella märkningskraven. 3 Förpackning Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. 2.1.8 Desserter / Puddingpulver 1 Kvalitetskrav För dessertpulver skall sockerarter anges i gram per 100 gram färdig vara. Se även generella kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning Se generella märkningskrav. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 44 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 9 av 28 3 Förpackning Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. 2.1.9 Majonnäs, äkta och lätt 1 Kvalitetskrav Majonnäsen skall vara framställd av salmonellafria ägg och vegetabilisk olja utan framträdande smak av oljan. De tillsatser som ingår i majonnäsen skall vara godkända enligt livsmedelslagstiftningen. Se även kvalitetskrav för kolonial/specerier. 2 Märkning Se generella märkningskrav. 3 Förpackning Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag 2.1.10 Juice, nektar, saft och måltidsdryck 1 Kvalitetskrav - Juice och nektar enligt SLVFS 2003:18 med ändring 2010:8 och ev. andra tillkommande ändringar. I en produkt med minskat innehåll av socker skall sockerhalten vara sänkt med minst 30 % jämfört med motsvarande normal produkt. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Spädningsgrad - Fruktslag - Uppgift om sockerhalt skall anges Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek: se sortimentsunderlag. 2.1.11 Sylt, mos, marmelad och gelé 1 Kvalitetskrav - Sylt, mos, marmelad och gelé enligt LIVSFS 2003:17 med ev. andra tillkommande ändringar. 2 Märkning På emballaget skall anges: - Frukt/bär mängd i gram per 100 gram - Fruktslag skall anges - Uppgift om sockerhalt/100 gram skall anges Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 45 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.1.12 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 10 av 28 Kaffe 1 Kvalitetskrav Brygg- och maskinmalet kaffe skall vara anpassat för kaffebryggare och automatkaffemaskiner i Sverige. För frystorkat kaffe gäller SLVFS 2000:22 med ev. tillhörande ändringar. Råvaran skall per 100 gram innehålla högst 3 gram andra beståndsdelar av kaffeträdet än frön. Kaffet skall bestå av 100 % Arabicakaffe. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Rostning - Malningsgrad 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.13 Te 1 Kvalitetskrav Råvaran skall ej innehålla mer än 3 gram andra beståndsdelar per 100 gram. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Sort Se även generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.14 Kakaopulver / Drickchoklad 1 Kvalitetskrav LIVSFS 2003:13, 2004:26 och 2007:13 med ev. ändringar. Drickchoklad skall ha hög löslighet i vatten eller mjölk. Detta kan avgöras vid ev. test eller om test ej sker avgörs detta av berörd kökspersonal vid användning. 2 Märkning Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.15 Bryggeriprodukter 1 Kvalitetskrav - Tillverkning skall ske i helt slutna system ända fram till och med tappning. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 46 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 11 av 28 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.1.16 Övriga kolonialprodukter 1 Kvalitetskrav Se generella kvalitetskrav för kolonial/speceri. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag 2.2 Konserverade produkter Följande skall iakttagas: Endast tillsatser, konserveringsmedel och berikningsmedel som är tillåtna enligt livsmedelslagstiftningen får användas. För bekämpningsmedel och andra miljögifter gäller bestämmelserna enligt livsmedelslagstiftningens gränsvärden. Produkterna är indelade i dessa grupper: Konserverade grönsaker och potatis Fisk och sillinläggningar Konserverad och torkad frukt 2.2.1 Konserverade grönsaker och potatis 1 Kvalitetskrav Produkten skall vara tillverkad av råvaror av högsta kvalitet såsom jämn storlek, rätt konsistens och välansade. Produkten skall vara fri från skadedjur, svamp, mögel och andra parasiter, främmande föremål samt fri från främmande lukt och smak. 2 Märkning Se generella märkningskrav. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.2.2 Fisk- och sillinläggningar 1 Kvalitetskrav Produkten skall vara tillverkad av fisk- och sill av högsta kvalitet. Med sill menas att sillen inte är fångad norr om Ölands södra udde/Karlskrona (fångstzon 27:III D). UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 47 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 12 av 28 Mängden fiskkött av vit fisk till fiskbullar får inte understiga 50 gram fiskkött per 100 gram fiskbullar. Råvaran till samtliga sillinläggningar skall vara skinn- och benfri. Råvaran till salt sill för stekning skall vara benfri. Se även generella krav. Tonfisk - Kvalité Skipjack chunks - Histaminhalten skall ej överstiga 50 mg/kg kött - Bitarna skall vara av hel filé och av ljust kött. - För tonfisk gäller EG-förordning 104/2000 - Kvicksilverhalten skall ej överstiga 0,5-1mg/kg - MSC certifierad Se även gemensamma krav för konserverade produkter. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Förpackningen skall vara märkt med kylkonserv eller helkonserv. - Nettovikt fiskråvara skall anges vid alla typer av inläggningar. Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.2.3 Konserverad och torkad frukt 1 Kvalitetskrav Produkten skall vara tillverkad av råvaror av högsta kvalité, jämn storlek, rätt konsistens, välansade och ha fin färg. Produkten skall vara fri från skadedjur, svamp, mögel, andra parasiter, främmande föremål samt fri från främmande lukt och smak. Se generella kvalitetskrav för konserverade produkter. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Uppgift om ”i egen juice” eller i sockerlag - Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.3 Mejeriprodukter Produkterna är indelade i dessa grupper: Mjölk och mjölkprodukter Mjölkpulver Matfett och matoljor Ost och ostprodukter Hönsägg Äggmassa, äggprodukter UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 48 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.3.1 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 13 av 28 Mjölk och mjölkprodukter 1 Kvalitetskrav All mjölk, laktosfri mjölk, grädde eller mjölkprodukter skall ha genomgått värmebehandling (pastörisering) enligt livsmedelslagstiftningen. Dryckesmjölk skall vara lågpastöriserad. Laktosfri mjölk kan alternativt vara högpastöriserad eller UHT behandlad. För syrade mjölkprodukter ska typ och mängd av eventuellt tillsatt sockerart per 100 gram anges. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.3.2 Mjölkpulver 1 Kvalitetskrav LIVSFS 2003:16 med eventuella tillhörande ändringar. 2 Märkning Förpackat mjölkpulver avsett för storhushåll skall vara märkt med uppgift om proportionerna mellan pulver och vatten för framställning av motsvarande flytande produkt. I övrigt se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.3.3 Matfett och matoljor 1 Kvalitetskrav Smör skall innehålla minst 80 % mjölkfett. Margarin fast och flytande skall innehålla vegetabiliskt fett/mjölkfett och minst 25 men högst 80 gram fett per 100 gram. Mjölkfritt margarin skall innehålla minst 80 g vegetabiliskt fett per 100 gram. Matolja 100 % veg olja av raps, majs eller oliv. 2 Märkning - Total fetthalt per 100 gram med procentuell fördelning på fleromättat, enkelomättat och mättat fett. Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 49 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.3.4 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Ost och ostprodukter 1 Kvalitetskrav Kvalitet skall följa LIVSFS 2003:39 med eventuella tillhörande ändringar. Ost skall vara tillverkad av pastöriserad mjölk. 2 Märkning - Innehåll av Lysozym skall anges i förekommande fall Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsspecifikation. 2.3.5 Hönsägg 1 Kvalitetskrav EG 1028/2006, EG 557/2207, EG 1688/2005 med ev. tillhörande ändringar. Äggen skall vara salmonellafria och tvättade eller UV-behandlade. 2 Märkning - Packeriets kontrollnummer - Kvalitetsklass skall anges i klartext - Storleksklass skall anges Se även generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsspecifikation. 5 Övriga krav Syntetiska färgämnen bör ej förekomma i foder vid äggproduktion. Bevis på detta kan lämnas i form av intyg eller certifikat från producent. 2.3.6 Äggmassa, äggprodukter 1 Kvalitetskrav Äggmassa skall vara pastöriserad och salmonellafri. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsspecifikation. 5 Övriga krav Se Övriga krav under rubriken ”Särskilda Kontraktsvillkor” för hönsägg. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation Sida 14 av 28 50 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.4 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 15 av 28 Djupfrysta varor Följande skall iakttagas: Kungörelse om bekämpningsmedelsrester EG 396/2005 med eventuella tillhörande ändringar. Infrysning, fryslagring skall ske enligt livsmedelslagstiftningens fastställda krav. Leverans av djupfrysta livsmedel skall ske enligt fastställda krav för gällande livsmedelslagstiftning. Se även generella märkningskrav. Produkterna är indelade i dessa grupper: Djupfryst fisk Fågel - fryst och färsk Djupfrysta grönsaker och grönsaksblandningar Djupfrysta bär och frukter Djupfrysta bröd/bake off Glass Djupfrysta patéer, puréer och timbaler Djupfrysta färdiglagade produkter Kött finns under egen rubrik. 2.4.1 Djupfryst fisk 1 Kvalitetskrav Se allmänna krav. - Samtliga fisksorter skall vara benfria undantag strömmingsfilé Samtliga nakna fiskprodukter skall vara singelfrysta eller shatterpackade Fiskgratänger Fördelning fiskfilé, gratängtäcke/sås per 100 gram skall vara minst 70 gram rå fiskfilé och högst 30 gram gratängtäcke/sås. Panerad fisk Produkten skall innehålla minst 60 gram fiskråvara (naturfilé, hel filé, färs) per 100 gram om ej annat anges i sortimentsspecifikationen. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Latinskt namn samt svenskt namn - Vildfångad/odlad - Fångstzon - Vid vattenglaserad produkt skall nettovikten anges d v s vikten utan is. - Vikt/st skall anges i förekommande fall - Singelfryst eller shatterpackad - Fördelning fiskråvara/panad/gratängtäcke skall anges - Panadens/gratängtäckets sammansättning skall anges - Infrysningsmetod bör anges UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 51 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 16 av 28 2.1 Opanerade fiskprodukter: portionsfilé/bitar Vikt/bit se sortimentsunderlag Det skall anges om produkten består av naturfilé eller hel filé. Av ytterförpackningen skall det framgå fisksort, nettovikt, samt hur stor vattenglaseringen uttryckt i % är. Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen. 2.2 Opanerade fiskprodukter för gratänger - Vikt/bit se sortimentsunderlag - Av ytterförpackningen skall det framgå fisksort, mängden fisk/100 gram råvara. - Av ytterförpackningen skall det framgå om det är naturfilé eller hel fiskfilé. 2.3 Förstekta fiskprodukter, portions - Vikt/portion se sortimentsunderlag. - Av ytterförpackningen skall det framgå mängden fisk/100 gram råvara samt panadens sammansättning. - Av ytterförpackningen skall det framgå fisksort, om det är naturfilé, hel fiskfilé eller fiskfärs . - Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen. 2.4 Gratänger - Vikt: se sortimentsunderlag. - Av ytterförpackningen skall det framgå fisksort, mängden fisk/portionsgratäng, samt en innehållsdeklaration av gratängtäcket. - Av ytterförpackningen skall det framgå om det är naturfilé eller hel fiskfilé. 2.5 Övriga fiskrätter - Janssons frestelse, laxpudding, fiskpudding, fiskbullar (dj.fr) - Det skall framgå hur mycket fiskråvara som ingår per 100 gram. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsspecifikation 2.4.2 Fågel - fryst och färsk 1 Kvalitetskrav All fågel skall vara levererad från salmonellafria fågelköttsbesättningar. Fågel bör vara luftkyld för att undvika kontamineringsrisk. En djupfryst kyckling bör endast släppa 5 % saltlake/marinad vid upptining. Överstiger saltlake/marinaden denna andel skall det anges på förpackningen. Vid marinering/injicering skall inte andelen saltlake/marinad överstiga 13 % och marinaden skall vara utan bindningsmedel. För kycklingkött som beretts med saltlake/marinad skall anges mängden saltlake/marinad och marinadens innehåll. All rå fryst fågel skall vara styckfrysta och glaserade. Glaseringsgrad skall anges på fryst fågel. 1.1 Kokt höns/kyckling Köttet skall vara fritt från blodkärl, ben och senor. 1.2 Kycklinglever På kycklinglever skall gallblåsan vara borttagen. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 52 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 17 av 28 1.3 Panerade förstekta fågelprodukter Det skall anges om produkten innehåller helt, maskinurbenat eller pressat kött. Mängden kött per 100 gram, skall vara minst 60 gram kött på tillagad produkt om ej annat anges i sortimentsspecifikationen. 2 Märkning Se även generella märkningskraven. På ytter- och inneremballage skall anges: - Vid vattenglaserad produkt skall nettovikten anges d v s vikten utan is. - Vikt/st skall anges i förekommande fall - Fördelning råvara/panad skall anges - Om produkten är marinerad skall marinadens innehåll anges i förekommande fall - Köttinnehåll skall anges per 100 gram färdig vara. 2.4.3 Djupfrysta grönsaker och grönsaksblandningar 1 Kvalitetskrav För grönsaker och grönsaksblandningar gäller livsmedelslagstiftningens gränsvärden för bekämpningsmedel, miljögifter, mögel och mykotoxiner. Råvarorna skall bestå av högsta kvalité, ha jämn storlek, rätt konsistens samt vara välansade. Grönsakerna skall vara så förberedda att de direkt skall kunna användas i matlagning. Samtliga grönsaker skall vara lösfrysta eller pellets. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag. 2.4.4 Djupfrysta bär och frukter 1 Kvalitetskrav För frukt och bär gäller livsmedelslagstiftningens gränsvärden för bekämpningsmedel, miljögifter, mögel och mykotoxiner. Bär och frukt skall vara av högsta kvalité, ha jämn storlek, rätt konsistens, vara välansade och ej innehålla kärnrester. Bär och frukt skall vara osockrade och lösfrysta. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. 2.4.5 Djupfryst bröd/bake off 1 Kvalitetskrav - Brödet skall vara bakat av mjöl som bör ha berikats med av livsmedelslagstiftningen godkända mineralämnen och vitaminer. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 53 Handläggning Datum Anbudsmärke - - Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 18 av 28 Endast naturliga färgämnen får ingå i brödet. Brödet bör vara fritt från konserveringsmedel. 2 Märkning - Fiberinnehåll. Se även generella märkningskraven . 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. 2.4.6 Glass 1 Kvalitetskrav Glassen skall vara tillverkad av salmonellafria ägg. Mjölken skall vara pastöriserad. Lättglass och glass med minskat innehåll av socker skall innehålla, max 5 % fett, mjölkfett om ej annat anges i sortimentsspecifikationen. Vegetabilisk glass skall vara helt fri från laktos. 2 Märkning Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Portionsförpackad glass skall vara lätt att öppna. 2.4.7 Djupfrysta patéer, puréer och timbaler 1 Kvalitetskrav Puré är en helt slät massa. Råvaran skall vara av hög kvalitet och puréerna av lösfryst typ ”PELLETS” . För råvara till pure och timbaler gäller livsmedelslagstiftningen gränsvärden för bekämpningsmedel och andra miljögifter. Se även allmänna kvalitetskraven. Timbal består av en sammanhängande, lättdelad helt slät produkt. Produkten är främst avsedd för personer med behov av anpassad konsistens. Grov paté består av en sammanhängande, lättdelad produkt med en kornstorlek i massan på högst 2 mm. Produkten är främst avsedd för personer med behov av anpassad konsistens. 2 Märkning Förekommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram puré. Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Förpackningsstorlek se sortimentsunderlag. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 54 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.4.8 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 19 av 28 Djupfrysta färdiglagade produkter 1 Kvalitetskrav Se generella krav, kvalitetskrav för respektive varugrupp samt sortimentsspecifikationen 2 Märkning Se generella märkningskraven samt i förekommande fall märkningskrav för resp. varugrupp. 3 Förpackningar Förpackningsstorlekar se sortimentsunderlag Se generella förpackningskrav 2.5 Färskvaror/kylvaror Produkterna är indelade i dessa grupper: Färska grönsaker och färsk frukt Potatis, oskalad potatis – tvättad potatis – vinterpotatis Färsk potatis och sommarpotatis – Tvättad färskpotatis Potatis, skalad vakuumförpackad och/eller värmebehandlad potatis Fågel finns under rubrik djupfryst. Kött finns under egen rubrik. 2.5.1 Färska grönsaker och färsk frukt 1 Kvalitetskrav Kvalitet av samtliga färska grönsaker och frukt skall följa EU:s direktiv och livsmedelslagstiftningens anvisningar. 2 Märkning På originalförpackning bör anges beteckning/produktnamn, ursprungsland, vikt, klass. För skalade/bearbetade produkter skall förvaringsanvisning framgå. Tillverkare/förpackare/firmanamn med adress bör också framgå. 3 Förpackningar Träemballage bör undvikas. Emballaget skall vara anpassat till produkten så att inga skador uppstår under hantering. 2.5.2 Potatis oskalad potatis – tvättad höst – och vinterpotatis 1 Kvalitetskrav Minst 80 % av höst- och vinterpotatisbehovet skall vara kvalitetsklass SMAK Storköksprima eller likvärdig (www.smak.se). Resterande del av kvalitetsklass SMAK klass 2 eller likvärdig. Storköksprima kvalitet motsvarar - Minsta knölstorlek skall vara 40 mm om ej annat avtalas - Spännvidden inom varje storleksklass får variera högst 15 mm (20 mm för klass 2) - Antalet sönderkokta potatisar får vara högst 4 procent UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 55 Handläggning Datum Anbudsmärke - Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 20 av 28 Någon framträdande enzymatisk mörkfärgning efter råskalning får ej förekomma 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - SMAK-märke eller likvärdigt - Potatisens slag och sortnamn - Kvalitetsklass - Nettokvantitet - Anvisningar hur potatisen skall förvaras - Beräknad hållbarhet om denna är begränsad - Förpackarens eller tillverkarens namn eller firma samt hemort - Om potatisen är importerad skall ursprungslandet framgå 3 Förpackningar Se sortimentsunderlag. Ljusskyddad förpackning 4 Hantering Hantering av förpackningarna enligt svensk livsmedelslagstiftning. 5 Övriga krav Köparen förbehåller sig rätten att vid behov anlita SMAK för kontroll av levererad potatis. 2.5.3 Färsk potatis och sommarpotatis/Tvättad färsk potatis 1 Kvalitetskrav Kvalitetsbestämningen skall vara enligt SMAK:s senaste utfärdade preliminära klassificeringsbestämmelser eller likvärdigt (se www.smak.se) för tillämpning vid handel med tvättad färsk- och sommarpotatis. Klassificerad Färskpotatis skall vara i storleksintervallet 33-60 mm och klassificerad Sommarpotatis skall vara inom 35-60 mm. Högst 10 % avvikande storlek varav högst 3 % under den minsta godtagna storleken dvs. 33 mm respektive 35 mm. 2 Märkning På ytter- och inneremballage skall anges: - Potatisens slag och sortnamn - Beräknad hållbarhet om denna är begränsad - Förpackarens eller tillverkarens namn eller firma samt hemort - Om potatisen är importerad skall ursprungslandet framgå 3 Förpackningar Potatisen skall vara förpackad i pappkartong med lock som ljusskydd. 2.5.4 Potatis, skalad och vakuumförpackad och/eller värmebehandlad potatis 1 Kvalitetskrav Råvara skall ha lägst kvalitetsklass B enligt av SMAK senaste utfärdade ”klassificeringsbestämmelser för industriskalad potatis” eller likvärdig (se www.smak.se). UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 56 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 21 av 28 Beredning Efter skalning skall potatisen nedkylas till + 4 till + 6C. Denna temperatur skall därefter hållas fram till den slutliga mottagaren. 2 Märkning Märkning och hantering av förpackningarna skall ske i enlighet med SLV FS 2004:27, SLV FS 1993:20 och senare ändringar/tillägg av dessa. Eventuella tillsatsmedel bör anges på varje förpackning. 3 Förpackningar Industriskalad rå eller värmebehandlad potatis skall förpackas, transporteras och förvaras i tillsluten, ljusskyddad och av Livsmedelsverket godkänd förpackning. Förpackningsstorlekar, se sortimentsunderlag. 4 Hantering Mer än ett dygn bör inte förflyta mellan skalnings- och leveransdag. Undantag värmebehandlad och vakuumförpackad potatis vilken är anpassad för längre tids förvaring. Kylkedjan skall vara obruten. 5 Övriga krav Köparen förbehåller sig rätten att vid behov anlita SMAK för kontroll av levererad potatis. 2.6 Kött – färskt och fryst av nöt, gris, kalv, lamm samt vilt Allt kött/köttberedningar skall vara garanterat fritt från salmonella. Foder som används vid grisuppfödning bör vara fritt från råvara av animalier inklusive fisk. Foder som används i nötköttsproduktion, ej kalv, skall vara fritt från fiskinnehåll. Till kalvuppfödning bör ej fiskmjöl ingå i mjölkersättningen. Produkterna är indelade i dessa grupper: Kött oberett av nöt, gris, kalv, lamm samt vilt Köttprodukter inkl. charkuteriprodukter Köttfärsprodukter Naturbeteskött 2.6.1 Kött oberett av nöt, gris, kalv, lamm samt vilt 1 Kvalitetskrav Kött och innanmat skall vara kylda eller djupfrysta. Kött och organ, vilka levereras som kylvara, skall inte tidigare ha varit djupfryst. Allt kött skall vara garanterat fritt från salmonella. Allt kött skall vara detaljstyckat. Allt kött och innanmat skall vara ifrån slaktkroppar enligt regler EUROP-klassificering. 1.1 Särskilda föreskrifter för djupfrysta produkter. Djupfrysta produkter skall vara tillverkade endast av sådan råvara, som i omedelbar anslutning till tillverkning av den djupfrysta produkten skurits från tidigare inte frysta, hela, halva eller fjärdedels djurkroppar. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 57 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 22 av 28 Infrysning, fryslagring och frysdistribution sker i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar och föreskrifter. Djupfrysta produkter skall vid leverans inte vara lagrade längre tid från infrysningsdagen än - 3 månader för kött av gris och organ - 5 månader för övriga köttvaror Djupfryst kött tärnat/strimlat/skav skall vara lösfryst. 1.1.1 Innanmat Innanmat skall vara veterinärbesiktigade samt försedda med stämpel som anger köttets kvalitetsklass. Lever (nöt-, ungnöt samt mellankalvlever) skall vara befriat från blodkärl, hinnor, gallblåsa, fett, körtlar och senor, dock ej senfäste mot mellangärde. Nöttunga skall vara renputsat vid tungrotsfästet samt fri från fett och körtlar. 1.2 Styckningsföreskrifter Kött skall vara styckat enligt de föreskrifter som framgår nedan. 1.2.1 Kött av nöt Bog (märgpipa). Bogen frånskäres bringan i bindvävshinnan. Läggen avstyckas omedelbart ovanför armbågsleden, skärs benfri och putsas fri från talg och senor. Levereras hel eller i bitar bör ej understiga ca 3 kg. Kan köpas mörad. Högrev. Högreven avskiljs från märgpipan och bringan med ett snitt som går genom bogbladskammens spets intill bogledskulan parallellt med rygglinjen. Högreven skärs benfri och senor och talg putsas bort. Levereras hel eller i bitar och bör inte understiga ca 3 kg. Kan köpas mörad. Bringa. Avstyckas från högreven i samma linje som märgpipan. Bringspetsen med första revbenet från halsen räknat avstyckas, slaksidan med sista revbenet mot bakdelen frånstyckas. Bringan benas ur i ett stycke tätt intill revbenen, spareribskärning och putsas fri från talganhopningar, blodrester och brosk. Levereras hel eller delas i bitar som inte bör understiga ca 3 kg. Entrecote. Ryggbringan avskiljs högst 5 cm ovanför längsgående ryggmuskel. Kammen putsas bort. Levereras benfri utan kappa och mörad. Innanlår. Kappan tas bort och innanlåret putsas väl. Minivikt ca 3 kg. Levereras mörad. Fransyska. Putsas fri från senor och talg. Minimivikt ca 1,8 kg. Levereras mörad. Rostbiff. Putsas väl. Levereras i hel bit utan kappa. Minimivikt ca 1,8 kg. Levereras mörad. Ryggbiff, utskuren. Biffkappa och underliggande senor tas bort och putsas väl. Levereras mörad. Ytterlår. Levereras heldraget och mörat. Filé. Skärs ut med filéhuvud och putsas fri från talg. Strängen tas bort. Levereras mörad. Nötkött II (köttfärskött A). Nötkött fritt från talg men som inte kan sorteras fritt från bindväv och mindre senor. Fetthalt ca 10 %. Färskt. Tärnat nötkött-vilt Tärningar i första hand av ytterlår, högrev och märgpipa samt bog. Fetthalt ca 5 -10 % för nöt. Tärningarna skall ej vara från olika styckningsdetaljer vid resp. leverans. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 58 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 23 av 28 Strimlat nötkött Strimlor i första hand från ytterlår, fransyska samt den tjocka delen från benfri märgpipa. Strimlorna skall ej vara från olika styckningsdetaljer vid resp. leverans. Skav nötkött – vilt Ange om produkten är hel eller sammansatt köttråvara. 1.2.2 Kött av kalv Bog, benfri. Skärs benfri i ett stycke. Innanlår. Skärs benfri längs bindvävshinnan med eller utan kappa. Ytterlår. Större delen av senan putsas bort. Putsas fri från talg utan att ytterhinnan tas bort. Fransyska. Rörbenet skärs loss genom att följa hinnan. Putsas fri från senor och talg. Rostbiff. Skärs ut i ett stycke och putsas väl Tärnat kalvkött. Magert kalvkött i tärningar från bog och högrev samt kappa från innanlår och rostbiff. Tärningarna skall ej vara från olika styckningsdetaljer vid resp leverans. 1.2.3 Kött av gris Sidfläsk, färskt, rimmat, putsat. Skiljs från bogstycket rakt över 5 revbenet. Mellangärdsfästet, ister och brosk skärs bort. Skyddshinnan på revbenen tas bort före spritningen. Kanterna skärs till vinkelrätt. Bukrens och ändbit skärs bort. Levereras utan svål, hel eller skivad. Kvalitets EPM (Extra Prima Mager), 59-65 % köttprocent. Karré. Skärs benfri i ett stycke. Späcket skärs bort längs den naturliga hinnan. Putsas fri från körtlar och blodrester. Skinka rundskuren. Skinkan skärs helt benfri. Läggkött fett och magert ljumskfläsk samt flikar av svål tas bort. Bog. Bogen skärs benfri i ett stycke och putsas. Lösa delar efter uppskärning av bogblad putsas bort. Hel fläskfilé med filéhuvud. Skärs ut från kotlettraden ända upp i skinkan. Strängen och yttre hinnan tas bort. Fläskkött, magert II (fläskfärskött B). Svålfritt griskött, som inte kan sorteras helt fritt från senor och fett. Fetthalt max 23 %. Tärnat/strimlat fläskkött Tärningar/strimlor av skinka eller bog. Ange om produkten är hel eller sammansatt köttråvara. Skav eller split av fläskkött Ange om produkten är av hel eller sammansatt köttråvara. Grytbitar. Tärnat fläskkött från den köttiga delen under och runt bogbladet. B Detaljer med ben. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 59 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 24 av 28 Skinka, rundskuren med ben. Bäckenbenet sågas genom med snedställd såg ca 7 cm framför bäckenbensfogens främre kant. Skinkfilén skärs bort. Bäckenbenet sågas av och skinkan rundskärs därefter så långt ut som det är möjligt i den naturliga hinnan mellan magert och fett. Läggen sågas av ca 2 cm nedanför knädelen parallellt med bäckenbenet. Kotlettrad, benfri. Styckas i ett stycke från 11-12:e kotan till första ländkotleden. Ryggspäcket skärs bort. Kotlettrad, korthuggen. Kotletterna huggs jämna och bör hålla en vikt av 175-200 gram/styck. Exakt vikt anges vid varje enskild beställning. Revbenspjäll, knäckta. Frånskärs sidan i undre hinnan putsas fritt från svål, blodkött och ister. Revbenen skall frånskäras över 5: e revbenet. 1.2.4 Kött av lamm. Lammstek, benfri. Steken tas av mellan de två sista ländkotorna. Talgen putsas bort och steken benas ur. Levereras med fördel nätad. Lammsadel. Sadeln tas av mellan 7: e och 8: e revbenet och mellan de två sista ländkotorna. Revbenen sågas av ca 8 cm från ryggmuskeln. Tunnbringan skärs bort. Lammkotlett, sågad, enkel- eller parkotlett. Tas från lammsadeln. Lösfryst. Vikt ca 60 respektive 120 gram. Lammkött, tärnat. Tas från urbenad putsad bog, bringa och rygg. 2 Märkning Märkning skall ske enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Ange om produkten är hel eller sammansatt köttråvara. 3 Förpackningar Se generella förpackningskrav 4 Hantering 4.1 Kylda produkter. Leverans skall ske i försluten förpackning och med innerförpackning av plast eller vakuumförpackning alternativt skyddad atmosfär. Varje låda bör innehålla högst 10 kg. 4.2 Djupfrysta produkter. Leverans skall ske i försluten förpackning, innerförpackning av plast. Varje låda bör innehålla högst 10 kg. Innehållet bör vara packat så att det utan föregående upptining kan delas i högst 3 delar enligt mottagarens bestämmande. 4.3 Kontroll Leveranskontroll av kylda och djupfrysta produkter avseende varornas kvalitet, temperatur och ålder samt av förpackningar och märkning, utförs av mottagaren. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 60 Handläggning Datum Anbudsmärke 2.6.2 Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 25 av 28 Köttprodukter inkl. charkuteriprodukter 1 Kvalitetskrav Charkuterivaror skall uppfylla de kvalitetsfodringar och fastställda livsmedelsstandards som föreskrivs i gällande livsmedelslagstiftning, samt därutöver särskilda föreskrifter enligt nedan. Charkuterivaror vilka säljs som kylvara får inte ha varit djupfrysta före leverans. Korvsortiment: Falu- fläsk- frukost- kött- och medisterkorv: Skall innehålla minst 50 gram kött/100 gram färdig vara. Fetthalt högst 23 %. Som utdrygningsmedel skall endast potatismjöl användas. Prins- och wienerkorv: Skall innehålla minst 55 gram kött/100 gram färdig vara. Fetthalt högst 23 %. Som utdrygningsmedel skall endast potatismjöl användas. De råvaror som ingår i ovan nämnda korvsortiment skall vara av oberett eller saltat nöt/fläskeller hästkött, och oberett eller salt fläsk. Vattenhalten får inte överstiga 65 % vilket innebär att vid denna vattenhalt får inte fetthalten överstiga 23 % färdig vara. Korv, mager, typ falu- och grillkorv mager. Fetthalt max 14 %. Falu-, fläsk-, kött-, grill-, och varmkorv. Fritt från; gluten, laktos, mjölk- soja- och ärtprotein. Kokt/Rökt medvurst: Kött som ingår i denna produkt skall enbart vara oberett eller saltat nöt- fläsk- eller hästkött och avsvålat fläskkött. Fetthalt högst 32 %. Kalvkorv: Skall innehålla minst 40 gram kalvkött/100 gram färdig korv. Fetthalt högst 23 %. Leverpastej: I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 30 gram lever. Fetthalten högst 25 %. Kalvsylta: I 100 gram färdig vara skall det ingå minst 50 gram kalvkött. Annat kött får inte användas. Hushållssylta: I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 50 gram kött. Blodpudding och blodkorv: Fetthalten skall inte överstiga 20 gram fett/100 gram färdig vara. Skinka, kokt eller rökt: Produkten skall uteslutande bestå av lårmuskel av gris. Kassler: Skall vara en oblandad köttprodukt av benfri kotlettrad från gris. Saltad och varmrökt. 2 Märkning Förutom generella märkningskraven. - Innehåll av köttbiprodukt skall anges i förekommande fall - Om produkten är marinerad skall marinadens innehåll anges i förekommande fall. 2.6.3 Köttfärsprodukter 1 Kvalitetskrav - Köttmängden skall vara minst 60 gram/100 gram råvara. En biff med fyllning kan ha annan köttmängd detta anges i så fall i sortimentsspecifikationen. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 61 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 26 av 28 - Stekta färsprodukter skall vara kontaktstekta. - Samtliga färsprodukter skall vara lösfrysta. Se även kvalitetskrav för köttprodukter. 2 Märkning - Köttsammanställningen skall deklareras Se generella märkningskraven. 3 Förpackningar Se sortimentsspecifikation. 2.7 Ekologiska livsmedel SLVFS 1998:4 med tillhörande ändringar. Samtliga ekologiskt producerade animaliska livsmedel som ingår i det offererade sortimentet ska uppfylla kriterierna enligt förordning EG 834/2007 om ekologisk produktion. Certifikat eller motsvarande som visar att varan är godkänd av KRAV eller kontrollerat av ett kontrollorgan inom EU eller av ett kontrollorgan som godkänts som likvärdigt EU:s kontroll enl. förordning EG 882/2004 med tillhörande ändringar och EG 889/2008 om ekologisk produktion. 1 Kvalitetskrav Samtliga produkter skall vara enligt EU:s regler om ekologisk produktion och kontroll om ekologiskt framställda produkter. 2 Märkning För vildfångad fisk skall gälla MSC-märkning (Marine Stewardship Council). För odlad fisk gäller märkning enligt ASC (Aqua Stewardship Council). Svenskt och latinskt namn skall anges samt fångstplats. 3 Förpackning Se sortimentsunderlag. Ekologiska produkter skall följa de krav som ställts i kravspecifikationen för resp. varugrupp. 2.8 Djuromsorg Ska/Skall i denna punkt skall ej ses som skallkrav i upphandlingen utan endast som målsättning under avtalsperioden i samråd med den antagna Grossisten. God djuromsorg Kommunerna har krav på sig att i upphandlingar ställa både miljö- och etiska krav. Det är kommunernas målsättning att under löpande avtalstid i samråd med antagen grossist sträva efter att uppfylla dessa krav. Kommunernas målsättning är att på nettoprislistan ha livsmedel som uppfyller EU: s grundläggande djurskyddsregler samt även produkter med utökade krav gällande god djuromsorg för kött, fågel och ägg. Verifikationer som styrker att offererade produkter uppfyller dessa kriterier lämnas på begäran. Verifikation/intyg kan utfärdas i olika nivåer med spårbarhet till produkterna. Verifikation/intyg kan utgöras av tredjepartverifikation, egendeklaration, miljövarudeklaration, företagsintyg eller intyg att man följer branschriktlinjer. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 62 Handläggning Datum Anbudsmärke Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 27 av 28 Kommunernas målsättning är att kunna ha produkter på nettoprislistan där både ovanstående och nedanstående uppfylls. Antagen grossist förväntas medverka i att denna målsättning uppfylls. Sortimentsrådet kommer att arbeta för att detta uppfylls i samråd med antagen grossist. Målsättning med baskrav för animaliska produkter: - För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. - För mjölk t.ex. konsumtionsmjölk, ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land mjölken är producerad. - För produkter av ägg t.ex. hela ägg, ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land äggen är producerade. - För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 20 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. - För sammansatta produkter med ett mjölk- eller ägginnehåll över 50 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land mjölken eller äggen är producerade. - Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. - Köttråvaran som ingår i köttfärsprodukt skall vara garanterat fri från antibiotika och salmonella och får ej komma från djur som hormonbehandlats i tillväxt- eller produktionshöjande syfte. Vid produktion av hönsägg är kommunernas målsättning att följande gäller: - Hönsen skall ha haft tillgång till inredd bur med sittpinne och sandbad. 2 Vid frigående system gäller max 9 höns/m tillgänglig yta eller bland frigående höns i flervåningssystem är beläggningen max 9 djur per m2 tillgänglig yta. - Foder vid fågeluppfödning skall vara fritt från fiskråvara. - Näbben på värphöns skall ej trimmas eller på annat sätt rutinmässigt förändras. - Syntetiska färgämnen bör ej förekomma i foder vid äggproduktion. Bevis på detta lämnas i form av intyg eller certifikat från producent. Vid produktion av fågel, färsk/fryst är kommunernas målsättning att följande gäller: Kyckling skall härstamma från djur som fötts upp på anläggning där beläggningsgraden varit max 36 kg/m2 och max 25 djur/m2. Intyg eller certifikat från producent skall på begäran uppvisas som styrker detta krav. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte får inte ha använts vid uppfödning. - Fågel bör vara ursprungsmärkt enl. samma princip som förordning (EG) 1760/200 med tillhörande ändringar som reglerar obligatorisk ursprungsmärkning för nötköttsproduktion. - Näbbtrimning och kastrering skall ej tillämpas i uppfödningen. - Foder vid fågeluppfödning skall vara fritt från fiskråvara. - Intyg eller certifikat från producent/leverantör skall på begäran uppvisas som styrker dessa krav. Vid uppfödning av gris är kommunernas målsättning att följande gäller: - Samtliga grisar/suggor och gyltor skall ha hållits lösgående. Suggans rörelsefrihet får enbart begränsas tillfället om suggan uppvisar ett onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisar eller fara för skötaren. - Samtliga grisar skall ha haft utrymme med tillgång till en separat hel golvyta för vila och en separat gödselyta. - Samtliga grisar skall dagligen haft tillgång till material t.ex. strö som ger sysselsättning. - Svanskupering skall ej förekomma. Vid slakt är kommunernas målsättning att följande gäller: - Vid slakt skall djuret vara helt bedövat innan avblodning sker. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 63 Handläggning Datum Anbudsmärke - Upphandlare Jonas Fredriksson Cesar 2013-02-14 Livsmedel TV-SAM Sida 28 av 28 För kyckling skall slaktföretaget ha metoder för att säkerställa bedövning samt minimivärden enligt minimidirektiv för kyckling. Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd. Slakttransport skall ej överstiga 8 timmar. För fjäderfä gäller alternativt 12 timmar nattetid. Generellt är kommunernas målsättning att även nedanstående gäller: - Vid ev. avhorning, kastrering eller vid andra kirurgiska ingrepp på nöt och lamm skall djuret vara bedövat. - Avlägsnande av hudveck på lamms bakdelar (mulesing) skall ej förekomma. - Avmaskningsmedel på nöt och lamm skall endast användas efter ordination från veterinär. - Nötkreatur och lamm bör ha haft tillgång till bete eller annan utevistelse under en sammanhängande betessäsong. - Nötkreatur kan tillhöra alla raser och korsningar mellan dessa, förutom Belgian Blue - vit och korsningar med denna. - Lamm/får bör inte ha genomgått antiparasitära bad/dipp där den verksamma substansen varit cypermethriner eller organiska fosforföreningar. - Allt kött/köttberedningar skall vara garanterat fritt från salmonella, antibiotika och hormoner får ej ha använts i tillväxt- eller produktionshöjande syfte. UPPHANDLINGSAVDELNINGEN Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 Fax 0520- 49 70 15 [email protected] www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Livsmedel TV-SAM 2014 Bilaga 1 Kravspecifikation 64 65 66 2015-06-25 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: KS 2013-00094 TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om enklare regler för upphandling Denna tjänsteskrivelse avser svar på motion ”Enklare regler för fler affärsmöjligheter i en mer hållbar samhällsekonomi som gynnar servicen på landsbygden” skriven av Ann-Sofie Alm, 12 mars 2013. Dagsläget Offentlig upphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som i huvudsak bygger på EU-direktiv om offentlig upphandling. Genom att följa de svenska upphandlingsbestämmelserna uppfyller upphandlande myndigheter de skyldigheter som följer av EU-rätten. Sedan 1 juli 2014 finns det utökade möjligheter för kommuner och landsting att använda direktupphandling, som är ett förfarande utan krav på anbud i viss form (2 kap.23 §). I LOU får direktupphandling användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 % av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, vilket idag motsvarar 1 806 427 kronor. Direktupphandling kan därför tillämpas vid inköp upp till 505 800 kronor. Reglerna för direktupphandling har en kommun möjlighet att omarbeta så länge de allmänna principerna om likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande följs. Detta innebär att upphandlande myndigheter på ett enkelt sätt, enligt antagna regler och policy, vända sina förfrågningar ut till företagen. De ökade möjligheterna för direktupphandling ger tillfälle att omarbeta gällande regler och policy avseende direktupphandling i Munkedals kommun. Eftersom Munkedals kommun har ett samarbete vad gäller upphandlingsarbetet med resterande kommuner i norra Bohuslän görs omarbetningsprocessen i samråd. Arbetet är klart och policy och riktlinjer har antagits i några av kommunerna. I Munkedals kommun är omarbetad policy antagen av Kommunstyrelsen och kommer till Kommunfullmäktige i juni. Omarbetade regler kommer att skickas till kommunstyrelsen snarast. För att ha en återkommande dialog med näringslivet deltar upphandlare i de träffar som arrangeras löpande för lokala företag. Vid dessa tillfällen presenteras aktuella och kommande upphandlingar. I dagsläget finns det lättillgänglig information om pågående upphandlingar även på Munkedals kommuns hemsida, där företag kan registrera sig som prenumeranter i leverantörsportalen och bli meddelade när upphandling är på gång. Då det genomförs upphandlingar med lokal anknytning kan kommunikation mellan upphandlare och näringslivsutvecklare bli bättre. För att direkt nå ut till det nätverk som näringslivsutvecklare byggt upp kan dennes kontakter användas för berätta om den pågående upphandlingen. I de upphandlingar där lokala företag är intresserade av att delta kan man även på ett enkelt och effektivt sätt använda ovan nämnda leverantörsportal för att lämna anbud. En introduktion i elektronisk anbudsgivning har hållits, dock var intresset svalt från det lokala näringslivet. Information om detta och liknande ämnen kommer att erbjudas igen för öka intresset. 67 På detta sätt arbetar Munkedals kommun fortlöpande med kommunikationen med det lokala näringslivet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan. 2. Miljö Ingen påverkan. 3. Folkhälsa Ingen påverkan. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ingen påverkan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphandlingsarbetet fortlöper enligt ovan beskrivning. Kommunfullmäktige beslutar att med detta anse motionen bifallen. Elin Johansson Upphandlare Ekonomienheten Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Ekonomienheten 68 Motion: Enklare regler för fler affärsmöjligheter i en mer hållbar samhällsekonomi som gynnar servicen på landsbygden. Hur ska vi få vår landsbygd, vår glesbygd till att bli en glansbygd? Vi tror att svaret finns i våra entreprenöriella eldsjälar, våra lokala företagare. 99% av Sveriges företag utgörs av småföretagare. Av dessa är ytterst få med i offentliga upphandlingar därför att arbetet med detta är alltför krångligt och tungarbetat, och därför kostsamt. Värdet på offentlig upphandlade varor och tjänster i Sverige uppgår till 860 miljarder kronor. Här finns en samhällsekonomisk ekvation som inte riktigt går ihop om man förstår småföretagarna betydelse för alllas vår ekonomi, välfärd och service i en kommun som Munkedal. Av de småföretagare som varit med och lämnat anbud i Munkedals kommun har ytterst få varit lyckosamma med sina anbud och faktiskt vunnit upphandlingen. Det upplevs svårt och administrativt väldigt krångligt att hinna med att lägga anbud. Småföretagen står för den reella tillväxten. Enklare regler för offentlig upphandling ger fler affärsmöjligheter för våra lokala entreprenörer. Långsiktigt så ger detta en bättre och hållbar total samhällsekonomi. Den direkta vinsten för samhällsmedborgarna är att den lokala servicen i vår kommun ges större chans att fortleva och presumtivt blomstra och att våra öppna landskap förblir öppna. Om fler lokala företag får fler affärsmöjligheter innebär det även en direkt vinst för Munkedals Kommun i form av fler människor i arbete på hemmaplan, som ger kommunen bättre ekonomiska förutsättningar och på sikt en bättre folkhälsa. Kraven på våra lokala matproducenter från bland annat Länsstyrelse och kommunens egna miljöföreskrifter är tuffa och strikta. Det vore rimligt att även våra upphandlingskriterier följer dessa krav när det gäller mat och livsmedel till våra barn och äldre. Fler små lokala livsmedelsleverantörer kan även ge en bättre kvalitetsuppföljning och fler lokala livsmedelsleverantörer kan man därför tro minskar matsvinnet. Moderaterna önskar och yrkar att **Kommunstyrelsen får en rapport om hur det ser ut i dag inom detta område och upprättar en återkommande, och för näringslivet lättillgänglig, dialog om upphandlingsfrågor mellan ansvariga tjänstemän, näringslivet och politiken. **kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att förenkla reglerna för upphandling i syfte att skapa fler affärsmöjligheter för lokala småföretagare. **Upprätta mer lättillgängliga informationskanaler där aktuella upphandlingar presenteras riktat direkt till det lokala näringslivet. **Omarbeta upphandlingspolicyn i enlighet med denna motion. 69 Ann-Sofie Alm (M) För den moderata gruppen. 70 71 2015-09-07 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2013-286 TJÄNSTESKRIVELSE Motion – Entreprenöriellt lärande Moderaterna, genom Ann-Sofie Alm, föreslår i en motion att det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor stärks. Entreprenöriellt lärande finns med i såväl läroplan som kursplanemål och ingår därför i skolans uppdrag för elevernas lärande. Skolorna arbete med kvalite har i huvudsak varit inriktat mot att utveckla undervisningen i matematik och språk (svenska) i syfte att förbättra resultat och måluppfyllelse. Det kommer att satsas på ytterligare områden i syfte att utveckla undervisningen. Där kan rektor i enlighet med läroplanen välja fokus och tema allt efter respektive skolas förutsättningar och behov. Ett av dessa utvecklingsområden är entreprenöriellt lärande. Entreprenöriellt lärande bör ingå i skolundervisningen när resultat och måluppfyllelse når godkända nivåer. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med vad som ovan anförts anse motionen bifallen. Ann-Catrin Göthlin Sektorschef Barn och utbildning Håkan Sundberg Kommunchef 72 73 sida 1 2015-09-04 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2013-213 TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion – Traditionella skolavslutningar Sverigedomokraterna, genom Heikki Klaavuniemi, föreslår i en motion att kommunala skolor ska vara skyldiga att, i samråd med församlingarna, anordna traditionella, kyrkliga skolavslutningar för de elever och föräldrar som så önskar. I Munkedals kommun följer skolor och förskolor de nationella styrdokumentens (skollag och läroplaner) anvisningar när det gäller skolavslutningar. Enligt skollagen är det respektive rektor som beslutar hur skolavslutningar ska organiseras och genomföras. Detta sker i samråd med berörd personal. I Munkedals kommun genomförs skolavslutningar såväl ute på skolorna som i kyrkan. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen effekt 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Kan möjligtvis påverka sammanhållning mm. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen Ann-Catrin Göthlin Sektorschef Barn och Utbildning 455 80 MUNKEDAL • Håkan Sundberg Kommunchef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 74 75 76 77 sida 1 2015-09-07 KOMMUNSTYRELSEN 78 Dnr:KS 2013-77 TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion från Rolf Jacobsson (KD) om situationen på Munkedalsskolan Rolf Jacobsson (KD) begär i en motion att en akut situation på Munkedalsskolan diskuteras på Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Information om situationen på kommunens olika skolor och diskussion kring detta har skett vid upprepade tillfällen på tex Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Välfärdsutskottet och i den parlamentariska gruppen. Personal och arbetsgivare har sedan höstterminen 2013 regelbundet, i det systematiska arbetsmiljöarbetet, diskuterat frågor angående planering och organisation på skolorna. Det är bl a i detta arbetsmiljöarbete som personalen görs delaktig och där deras synpunkter diskuteras. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Bättre arbetsmiljö ger bättre folkhälsa 4. Facklig samverkan enligt FAS Ja, samverkan förekommer med viss regelbundenhet Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med vad som ovan anförts anse motionen bifallen. Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning 455 80 MUNKEDAL • Håkan Sundberg Kommunchef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 79 80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 2015-09-02 FOLKHÄLSOPOLITISKA RÅDET § 35 Folkhälsoavtal 2016-2019 Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder har sedan flera år avtal med kommunerna om samarbete inom folkhälsoområdet. Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Nuvarande avtal löper ut 2015-12-31. Den nya avtalsperioden är 2016-2019. Det nya avtalet bygger på det tidigare avtalet, men har vidareutvecklats i vissa avseenden. Bland annat har tjänstemannarollen förtydligats, liksom fokus på folkhälsoarbetets synkronisering med kommunens övergripande planerings- och budgetprocess. Nytt i avtalet är möjligheten till omförhandling om förutsättningarna väsentligt förändras. Enligt avtalet ersätter Hälso- och sjukvårdsnämnden kommunen med 800 000 kr per år under avtalstiden. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen, och därför ska Munkedals kommun bidra med motsvarande summa. I kommunstyrelsens budget finns årligen medel avsatta för finansiering av folkhälsoutvecklarens tjänst. Resterande summa utgörs av utvecklingsmedel och personella resurser inom kommunens verksamheter. Ett avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden stärker förutsättningarna för ett stabilt och resurseffektivt folkhälsoarbete som långsiktigt gagnar hälsan för kommunens invånare. Folkhälsopolitiska rådets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna folkhälsoavtal 2016-2019. Expedieras till Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 81 82 83 84 Samverkansavtalavseendegemensammafolkhälsoinsatseri Munkedalskommunförperioden2016‐2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Munkedals kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december 2019. 3. Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet ”Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Folkhälsopolitisk policy för Munkedals kommun. 4. Detgemensammafolkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter. 85 4.1Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. 4.2Folkhälsostrateg Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. I uppdraget ingår att: - arbeta på uppdrag av rådet - verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå - tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning och prioritering som beslutas - ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet känt för samtliga medverkande aktörer - analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet. 5. Målfördetstrategiskafolkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år. 86 Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Munkedals kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1Regiongemensamdrogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden 2016-2019, 800 000 kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets 87 långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1Faktureringochfaktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, 405 83 Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den…………….. ………………… den……… …………………………….. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden …………………………….. Åsa Karlsson Ordförande kommunstyrelsen …………………………….. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal …………………………….. Håkan Sundberg Kommunchef 2015-06-08 88 Bilaga 1 Uppföljning Uppföljningsmall folkhälsoavtal Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. Kopiera materialet och skriv därefter in resultatet i uppföljningen. Använd samma typsnitt (Arial 12), normal. Var vänlig att kursivera allt som ni skriver. Detta underlättar för oss vid genomgången. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso‐ och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. Beskriv processen med att synkronisera folkhälsorådets planeringsprocess med den kommunala planeringen Beskriv generellt hur rådet har verkat för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa utifrån olika gruppers behov? Beskriv hur rådet har utvecklat de prioriterade gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande? Beskriv hur rådet har bidragit till att främja barn och ungas rättigheter, behov och delaktighet? Beskriv på vilket sätt rådet har verkat för ett normkritiskt förhållningssätt och att påverka normer i samhället, exempelvis när det gäller normer och attityder kring alkohol och tobak. Beskriv rådets roll för att motverka och förebygga våld i nära relationer Beskriv vårdaktörernas medverkan i det lokala folkhälsoarbetet. 2. Samarbetsområden med andra aktörer På vilka områden har gemensamma aktiviteter och insatser genomförts med… ‐ andra kommuner? ‐ vårdgivare? ‐ frivilligorganisationer? 89 3. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. b) Beskriv kortfattat rådets insatser för respektive mål under året. (Kopiera och använd en mall per mål.) Mål: Insatser: På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Medverkande aktörer: 2 90 4. Ekonomisk redovisning (budget, utfall) Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag. Budget Utfall HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Folkhälsosamordnare ‐ lön (inkl. lönebikostnader) ‐ omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: SUMMA Kvarvarande medel som överförs till nästa år. Ingående saldo från föregående år Kommentera utfallet i budget och eventuella omprioriteringar som är gjorda: Eventuell återbetalning till Hälso‐ och sjukvårdsnämnden? 5. Avslutande kommentarer om verksamhetsåret: Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Folkhälsorådet i: Ordf. i Folkhälsorådet underskrift 3 91 92 93 2015-05-07 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2014-273 TJÄNSTESKRIVELSE Taxa för uthyrning av kommunala lokaler Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-22 § 79 att återremittera ärendet med motiveringen att förvaltningen ska: - Se över och förtydliga prissättningen för Gullmarssalen - Se över prissättning och hantering av kort och nycklar - Se över i vilken kategori korpidrotten hör hemma - Ta fram information om möjligheter till kaffeservering, att använda kök, tillgänglig teknisk utrustning etc Kommunstyrelsen beslutade 2009-11-18 om ”regler för användning av kommunhusets sammanträdeslokaler”. Förvaltningens förslag nu är att dessa regler och avgifter fortsätter gälla, att hemsidan revideras enligt detta och att Gullmarssalen därmed tas bort ur förslaget till nya taxor för kommunala lokaler. Avgiften för nycklar avser innerdörrsnycklar i Sporthallen i Munkedal och endast i kombination med passerkort. När passerkortet upphör att gälla finns inte längre tillträdesmöjlighet till Sporthallen och innerdörrarna. Ej återlämnade nycklar innebär därmed ingen risk och fördelarna med att slippa administrationen kring återlämnande av nycklar och återbetalning av ”pant” är stora. Korpidrotten har tagits bort ur kategori 3 och återfinns i kategori 1 eller 2, beroende på deltagarnas ålder. Särskild information kommer att tas fram avseende teknisk utrustning i lokaler. Till Kungsmarksskolans matsal kommer en kaffebryggare att inköpas och installeras så att köket inte behöver nyttjas för ”enklare” sammankomster/möten. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Viss ökning av intäkter 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ökad användning kan bidra till bättre folkhälsa 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuell Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar upprättat förslag till lokalhyror att gälla fr o m 1 juli 2015 Ulrika Johansson Fastighetschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 94 Taxor för lokaler Gäller fr.o.m 2015‐07‐01 Lokaler Avgiftsgrupper Övr avg Avgift för nyckel kr/st 100 kr Avgift för passerkort kr/st 300 kr Vid återlämnande av kort återbetalas kr 1 2 3 4 0 kr Hel idrottshall kr/tim 75 kr 75 kr 300 kr 800 kr Gymnastiksal kr/tim 75 kr 75 kr 150 kr 400 kr Styrketräningshallen, termin kr Mattrum i idrottshallen, Munkedal kr/tim 75 kr 75 kr 100 kr 200 kr Omklädningsrum kr/tim 40 kr 40 kr 40 kr 80 kr Matsalar exkl kök kr/tim 75 kr 75 kr 150 kr 400 kr Matsalar inkl kök kr/tim Särskild överenskommelse krävs Klassrum i skolorna kr/tim 40 kr 40 kr 100 kr Särskild överenskommelse krävs Hemkunskapslokal, Datasal, Musiksal, Slöjdsalar och Kulturhuset kr/tim Lokal i Dingles gamla brandstation 600 kr kr/tim Gymlokal i Dingles gamla brandstation kr/mån Övriga Lokaler 75 kr 75 kr 75 kr 75 kr 150 kr 200 kr 400 kr 5 000 kr Särskild överenskommelse krävs Indelning av lokalhyresgäster i kategorier: 1. Grupper och föreningar där mer än hälften är under 20 år, förening som tränar för seriespel, pensionärsföreningar, handikappföreningar. 2. Förening där mer än hälften är över 20 år och studieförbund. 3. Privatpersoner, företag eller förening från annan kommun 4. Kommersiell verksamhet. sida 1 2015-09-21 Dnr: Val av nämndemän 2016-2019 Mandatperioden för nämndemän i Tingsrätten har nyligen ändrats till att sträcka sig från 2016-01-01 – till 2019-12-31. Detta för att val för nämndemän inte ska behöva förrättas samtidigt som val till nämnder och styrelse inom kommunen. När nämndemän valdes från Munkedals kommun valdes de enligt den gamla mandatperioden 2015-01-01 till 2018-12-31. Kommunfullmäktige har därför att välja nämndemän för Tingsrättens mandatperiod för nämndemän. Valberedningens ordförande föreslår att nu sittande nämndemän väljs om för mandatperioden 2016-2019. Ledamöter i kommunfullmäktiges valberedning har kontaktats angående förslaget och har inget att invända. Kommunfullmäktiges valberednings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att välja Leif Karlsson (S), Mona Nilsson (C), Nina Isenheim (MP), Camilla Espenkrona (M) och Christoffer Wallin (SD) till nämndemän i Uddevalla Tingsrätt för perioden 2016-01-01 till 2019-12-31. Per-Arne Brink Ordförande kommunfullmäktiges valberedning 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 95 96 Munkedals kommun 150911 Nämndemän Presidium: 2015-01-01 - 2018-12-31 NÄMNDEMÄN Karlsson Leif s Nilsson Mona c Isenheim Nina mp Espenkrona Camilla m Wallin Christoffer sd 97 98
© Copyright 2024