Pulsen - Region Jönköpings län

Pulsen
En tidning för oss som arbetar i Region Jönköpings län
Regionen kliver
på framtidståget
E-HÄLSA GER DELAKTIGHET EFTERTRAKTAD YRKESGRUPP
2.2015
LÄGG TILL PULSENNYHETER
Mellan papperstidningarna kan du läsa personalnyheter i flödet ”Pulsen-nyheter” i intranätet. Lägg till
Pulsen-nyheter på din startsida: Tryck på kugghjulet bredvid ditt namn, välj Mina nyheter, Lägg till nyhetsflöde, Nyheter från intranätet. Skrolla ner till Pulsen-nyheter, tryck på Lägg till.
TYCK TILL!
VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN?
MEJLA [email protected]
Pulsen
Dem vi är till för
PULSEN är en tidning för medarbetare i Region
Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år.
I min roll som kommunikationsdirektör har jag också förmånen att vara
ordförande i regionens programstyrgrupp för invånartjänster och för styrgruppen för personcentrerad vård. Fantastiskt roliga uppdrag som verkligen
handlar om en av våra viktigaste värderingar - kundorientering.
Region Jönköpings län är en av de regioner i landet som ligger längst fram
när det gäller tjänster som förenklar vardagen för våra invånare. Vi har bland
annat infört Journalen via nätet, webbtidbok i Cosmic och jobbar stenhårt
med att utveckla innehållet i 1177 Vårdguiden, med målsättningen att invånarna ska kunna vara delaktiga och ta ansvar för sin egen vård - vid den tid på
dygnet som passar dem bäst.
Som kommunikationsnörd är jag förstås väldigt angelägen om att vi i varje
kontakt med våra invånare, kulturkonsumenter, patienter, resenärer och kollegor alltid ska ha fokus på det som - här och nu - är viktigast i mötet. Alltså på
det som är viktigast för mottagaren. Vilket inte alltid är detsamma som det
du själv helst vill prata om.
Den vanligaste invändningen mot detta brukar vara ”… men det finns inte
tid...” . Och jag har verkligen full respekt för att tid är en bristvara. Desto viktigare är det att den tid du ändå har för kommunikation ägnas åt det som för er
i önskad riktning eller på annat sätt skapar värde.
Jag skulle nu här kunna sväva ut i diverse kommunikationsvetenskapliga
teorier för att ge det här resonemanget lite mer tyngd. Men det enda du faktiskt behöver komma ihåg är att hålla fokus på det du vill att mottagaren ska
tänka, känna eller göra. Och att du kan vara trygg i vetskapen om att den tid
du investerar i god kommunikation ger dig tid åt andra viktiga saker.
Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar
inte för insänt material som vi inte beställt.
ANSVARIG UTGIVARE
Kommunikationsdirektör Christina Jörhall
036–32 40 40, [email protected]
SKRIBENTER
Informationsverksamheten inom
Region Jönköpings län
GRAFISK FORM OCH LAYOUT
Katarina Sennevik
FOTO OCH BILDHANTERING
Johan W Avby
BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping
POSTADRESS Box 1024, 551 11 Jönköping
ADMINISTRATION Inger Bjelke, 036-32 40 44
ADRESSÄNDRING Anmäl till ditt lönekontor.
UPPLAGA 13 197 ex
TRYCKT 11 maj 2015, Daily Print i Umeå AB
NÄSTA TIDNING 17 september 2015
MATERIALSTOPP 31 augusti 2015
OMSLAGSBILD Jönköping blir knutpunkt för
Sveriges första höghastighetsjärnväg, konstaterar
Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor i
Region Jönköpings län. Vid en träff i Jönköping
diskuterade han med Peter Uneklint, planeringschef på Trafikverket och Hans Rode, utredningssekreterare på Sverigeförhandlingen.
Foto: Johan W Avby
Region Jönköpings län
Den 1 januari 2015 ombildades Landstinget till
Region Jönköpings län. Den nya organisationen
har ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och
sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också
för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad
och utbildning. I Jönköpings län har omkring
344 000 invånare. Region Jönköpings län en av
länet största arbetsgivare med nästan 10 000
medarbetare.
Christina Jörhall, kommunikationsdirektör
FRÅN PAPPER TILL DIGITALA INFORMATIONSSKÄRMAR
Inom kort lanserar Region Jönköpings län digitala informationsskärmar i väntrum och receptioner. Det innebär
en snabb kanal som minskar behovet av broschyrer, affischer och annan tryckt information som ofta snabbt
blir inaktuell. Det är effektivt både ur tids-, kostnads- och miljösynpunkt och har länge efterfrågats av verksamheterna. Ambitionen är att förbättra regionens informationsflöden.
Med digitala informationsskärmar kan verksamheterna erbjuda patienter, närstående, elever och andra
aktuell och lättillgänglig information. Informationsskärmarna ger möjlighet att informera om det som är
lokalt och verksamhetsspecifikt, men kan också lyfta fram regionövergripande budskap eller nationella
kampanjer. Internt kan informationsskärmar i personalutrymmen vara ett bra komplement.
E-HÄLSOLYFTET
...är en satsning för att inspirera fler att använda
1177 Vårdguiden och de e-tjänster regionen erbjuder.
E-hälsolyftet riktar sig till alla medarbetare med patientkontakt. Målet är att våra e-tjänster ska bli en naturlig
del i medarbetarnas dagliga arbete och med trygghet
kunna möta patienternas önskemål om att till exempel
boka om sin tid via webben, få sms som påminner om
besök, förnya recept och läsa sin egen journal.
ILLUSTRATION: MARIA JERN DAVIDSSON
2
PULSEN NR 2.2015
3
Patienten som partner
Personcentrerad vård är ett av områdena i regionens åtgärdsplan för
2014–2015 och går ut på att göra
patienter och deras närstående mer
involverade i sin egen hälsa och
vård, vilket i förlängningen leder till
effektivare vård som kostar mindre.
Studier som genomförts
av Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)
visar att personcentrerad vård kan ge kortare
vårdtider och minskaJohan Darelid
de kostnader, samtidigt
som det kan underlätta för patienter att förstå och hantera sin sjukdom. Personcentrerad
vård avspeglar sig i både tankesätt och arbetssätt. En grundförutsättning är att ta vara på
patientens egen beskrivning av sin hälsa och
tillstånd, och låta den personliga berättelsen
vara utgångspunkt för hur den fortsatta vården
planeras.
Det handlar om ett partnerskap mellan
vårdpersonalen och patienten, där båda är
jämlika deltagare och har respekt för varandras kunskap. Här finns en tydlig koppling
till den nya patientlagen som betonar patienters rätt till delaktighet, samtycke och information.
– Partnerskap är ett viktigt ord eftersom det
signalerar att patienter och vårdpersonal är likvärdiga och behöver varandra. Patientens kunskaper om sig själv och mina kunskaper om sjukdomar och vård är en slagkraftig kombination.
Vi måste släppa in patienterna i vår medicinska
begreppsvärld och ge dem tillträde till sin egen
sjukdom, säger Johan Darelid, överläkare på
infektionskliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Han tycker att vården redan är personcentrerad på många sätt och att det individuella
bemötandet har ökat genom åren. Samtidigt är
organisationsformer och arbetssätt ibland utformade främst utifrån vårdens perspektiv,
vilket kan begränsa patienternas delaktighet.
Begreppet personcentrering är en viktig budbärare eftersom det betonar patientmötet som
vårdens värdefullaste möjlighet att förstå och
hjälpa. Det innebär att förmågan att lyssna är
central.
– För mig handlar det om att använda öro-
PULSEN NR 2.2015
I personcentrerad vård är patienter och vårdpersonal jämlika deltagare. I begreppet ingår att ta tillvara på
patientens berättelse och använda patientens kunskaper om sig själv och sin hälsa som resurs. Gemensamma
förberedelser och planering bidrar också till en effektivare vård.
nen före munnen och försöka hitta känslorna
bakom patientens berättelse, säger Johan Darelid. Att lyssna är en del av hantverket för oss
som arbetar i vården, precis som att ta prover
eller byta blöjor. Det är en förmåga man kan
träna upp.
”
Partnerskap är ett
viktigt ord eftersom
det signalerar att
patienter och vårdpersonal är likvärdiga
En annan nyckelfråga i sammanhanget
är att patienter inte ska behöva ligga på sjukhus längre än nödvändigt.
– Det är alltid en utmaning att veta när en
patient kan gå hem, även om det är lättare när
det handlar om standardiserade vårdförlopp,
exempelvis en planerad operation. Men vi har
ofta redan vid inläggningen en ganska god
uppfattning om när patienten kan skrivas ut.
Vi måste ta med patienten i denna planering
och sedan följa upp dagligen. Nu för tiden när
man lämnar bilen på verkstad får man också
en tid när man kan hämta den. Så bör det även
fungera i vården, säger Johan Darelid.
Att både patienten och vårdpersonalen
är väl förberedd inför ett vårdbesök bidrar
också till att göra vården mer effektiv.
– Jag tror att vi exempelvis kan använda
kallelser i större utsträckning för att förbereda
patienter på vad som ska hända vid besöket
och vad som är bra att känna till. Dessutom
har vi 1177.se som är en fantastisk informationskälla med väldigt många välskrivna dokument
kring olika sjukdomar och symtom. Texterna
är lätta att förstå och vänder sig till både vårdpersonal, patienter och närstående. Det kan
vi nog använda i ännu större utsträckning.
TEXT: Mats fäldt
Foto: johan w avby
3
E-HÄLSA – VERKTYG FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
E-tjänster finns överallt i samhället och vården är inget undantag. Många
patienter vill vara delaktiga. De vill kontakta vården och få behandling på
olika tider och på olika sätt. Här ger vi några exempel på hur vården kan
möta de behoven genom satsningar på bland annat digitala verktyg, behandling via internet och journalen via nätet som kommunikationskanal.
Tjänster för invånare
Digitala verktyg ger delaktighet
– Ska vi klara av att tillgodose
behoven för den som är svårt sjuk
och samtidigt vara tillgängliga för
den som är mindre sjuk måste vi
slussa patienten rätt och effektivisera vårt arbete – helt enkelt
sträva efter bättre hälsa och vård
till lägre kostnader, säger Samuel
Nordquist, ST-läkare på Norrahammars vårdcentral.
Här kommer e-hälsa in som ett sätt att effektivisera och samtidigt skapa större möjligheter
till en personcentrerad vård där patientens egen
upplevelse av ohälsa och sjukdom blir respekterad och bekräftad.
– Jag tror att framtidens vård är duktig
på att skapa goda relationer, så att patienten
känner förtroende för oss redan innan han
eller hon egentligen behöver oss, säger Johan
Carlsson, utvecklingschef för Vårdcentralerna
Bra liv.
För att förverkliga en personcentrerad vård
måste patienten få olika möjligheter att ta del
av information och behandling. Det ska vara
lätt och tillgängligt att kommunicera med oss.
Vi måste erbjuda olika alternativ och tänka
längre än telefon, väntrum och ordinarie
öppettider.
För primärvården kan det till exempel
handla om att använda videosamtal för att
göra en första bedömning. Det kan också
handla om att patienten före vårdbesöket
fyller i ett digitalt formulär för att kartlägga
sina levnadsvanor. Hanna Åberg, sjukgymnast på Norrahammars vårdcentral, ser möjligheter i att kunna ge rehabiliterande övning-
4
ar via en mobilapp och att erbjuda återbesök
via videosamtal.
Åsa Thörnberg, sjuksköterska på Norrahammars vårdcentral, hoppas att patienten i
framtiden kommer att kunna kontrollera sin
sjukdom hemma med hjälp av till exempel
provtagning.
– Det skulle innebära att vi i vården får arbeta mer som konsulter, vilket förutsätter att
vi är pedagogiska och kan förklara, säger Åsa.
Johan håller med och menar att framtidens
vårdcentral ska kunna erbjuda en stor digital
verktygslåda som ger patienten möjlighet till
större delaktighet.
– När våra patienter kan ta med sina värden
i en mobilapp till vårdbesöket och att vi kan
tanka in värdena direkt i våra system – då är
halva jobbet gjort, säger Johan.
Psykiatriska kliniken på Länssjukhuset
Ryhov har på prov börjat använda ett digitalt
verktyg som heter Min hälsoplan. Här kan personalen lägga upp både individuella planer och
planer för en grupp av patienter. Kopplat till
FAKTA
Norrahammars vårdcentral driver just nu projektet
Framtidens vårdcentral där syftet är att utveckla
nya möjligheter för bättre relationer, bemötande,
behandling och information till patient och invånare, bland annat med hjälp av digitala lösningar.
Psykiatrin i Jönköpings län har varit pilotverksamhet i det nationella projektet Prio-Psyk, som
har genomförts av 1177 Vårdguiden på uppdrag
av Sveriges Kommuner och Landsting. I projektet
har psykiatrin arbetat med olika digitala tjänster
för att involvera och engagera användarna, både
medarbetare i vården och patienter.
verktyget finns en mobilapp som patienten kan
använda för att till exempel registrera fysisk
aktivitet eller hur de mår från dag till dag.
– För att följa upp våra patienter ber vi dem
svara på frågor om hur de mått den senaste månaden, vilket kan vara svårt att uppskatta. Ofta
tänker de bara tillbaka på de senaste dagarna.
Med hjälp av Min hälsoplan kan vi följa upp dem
på ett mycket säkrare och snabbare sätt, säger
Karl-Henrik Forsman, sjuksköterska på psykosvården, Länssjukhuset Ryhov.
Maja*, patient på psykiatriska kliniken,
tycker att Min hälsoplan har hjälpt henne att
bli mer motiverad eftersom hon kan följa resultatet och få påminnelser direkt i mobilen.
– Jag antecknar i appen hur mycket jag rör
på mig och vad jag äter varje dag. Det är ett smidigt sätt eftersom jag alltid har mobilen med
mig, och då blir det av. Numera promenerar jag
till jobbet varje dag. Det får mig att må bättre
och känna mig piggare om dagarna.
Sabina Johansson är biträdande vårdenhetschef och sjuksköterska på psykiatriska
remiss- och bedömningsenheten på Höglandssjukhuset i Eksjö – en verksamhet som också
har börjat titta på olika möjligheter som etjänster kan tillföra för en mer personcentrerad
vård. Hon menar att e-tjänster ger patienten
möjlighet att vara delaktig i sin egen vård på ett
helt annat sätt. Patienten och vårdpersonalen
kan enklare fatta beslut tillsammans.
– Det är viktigt för vår verksamhet att vi följer
med i samhällsutvecklingen och vågar se möjligheterna. E-tjänster är ett viktigt stöd till patientgrupperna som finns i vår verksamhet. En delaktig patient är en trygg patient och det tjänar
vi alla på, säger Sabina.
Bland annat har psykiatriska remiss- och
bedömningsenheten på Höglandssjukhuset i
PULSEN NR 2.2015
4–6
ST-läkare Samuel Nordquist
visar familjen Gustafsson
Kibuh vårdens verktygslåda
som innehåller både digitala
och analoga möjligheter för
invånarna att delta i vård
och behandling.
E-hälsa:
Tjänster i gränslandet
mellan medicin, sjukvård och informationsteknik.
Personcentrerad vård:
Att se och möta hela
människan. Personens
berättelse är utgångspunkten för partnerskap, gemensam planering och ömsesidig
respekt för varandras
kunskap.
Eksjö tittat hur de med hjälp av e-tjänster kan
underlätta kommunikationen mellan patient
och vårdgivare. Människor är mottagliga för
information i olika skeden, och med hjälp av
e-tjänster skulle vårdpersonalen kunna ge informationen vid en tidpunkt och patienten
logga in och ta del av informationen vid en
annan tidpunkt. På samma sätt skulle en patient kunna ställa en fråga direkt när hen kommer på den, till exempel mitt i natten, och personalen svara under kontorstid.
PULSEN NR 2.2015
– Om våra patienter framöver själva kan göra
ärenden som inte är akuta, som att förnya recept, av- eller omboka tid för återbesök samt
beställa intyg och se sina provsvar, kan den telefontiden istället användas till personlig rådgivning och stöttning, säger Camilla Niebel,
vårdadministratör.
I framtiden hoppas Karl-Henrik, Sabina och
Camilla kunna erbjuda sina patienter att fylla i
till exempel frågeformulär för KBT-behandling
via webben. De hoppas också att e-tjänster utvecklas till att patienten kan skriva in hur
hen vill bli behandlad, samtidigt som personalen kan ge individuellt anpassad information
om en diagnos digitalt.
Text: FRIDA HALVARDSSON
FOTO: johan w avby
*Maja heter egentligen något annat.
5
E-HÄLSA – VERKTYG FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
”Naturligt läsa via nätet i framtiden”
Om fem år är det naturligt för många
patienter att läsa sin journal via nätet.
Det tror distriktsläkaren Katarina
Stolt Simfors, som ser både fördelar
och risker med att patienten enkelt
har tillgång till sin journal.
Syftet med journalen via nätet är att
skapa en aktiv patient, som tar mer eget ansvar och egna beslut.
– Det är jätteviktigt att patienten får vara delaktig i sin behandling. Vi talar ofta om att vi har
en behandlingsallians med patienten, att vi ska
ha en överenskommelse om vad vi ska göra. Jag
är försiktigt optimistisk till journalen via nätet.
I framtiden tror jag att det är ganska själv-
klart och okontroversiellt att läsa sin journal så.
Att dela informationen med en närstående, ser hon också som en fördel, vilket gör
att äldre personer kan få hjälp med att hålla
koll till exempel på sin medicinering.
– Men vi distriktsläkare bekymrar oss för att
det kan vara svårt att förstå innehållet. Det medi-cinska språket är speciellt och det finns inte
alltid exakta svenska ord och då finns risk för
missförstånd och onödig oro. Numera tänker
jag mer på hur jag formulerar mig. Vi i primärvården är bra på att använda vanliga uttryck,
men vi kan inte driva det hur långt som helst.
Den ökade tillgängligheten till journalen innebär också andra krav på sättet att
uttrycka sig.
– Vi möter många patienter med psykiatriska problem. Här ser jag svårigheter att jag inte alltid kan
skriva det jag skulle vilja.
Men utvecklingen är
tydlig. Journalen via nätet Katarina Stolt Simfors
ger möjlighet för patienterna att följa sin behandling och så småningom
får provsvar på ett helt nytt sätt.
– Det är en naturlig utveckling. Jag är för
öppenhet och kommunikation på alla sätt
med patienterna, men journalen måste också
få vara ett arbetsverktyg för oss.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
KBT i ny form ökar valfriheten
Allt fler vårdcentraler kan erbjuda
kognitiv beteendeterapi, KBT, via
internet för patienter som behöver
behandla främst ångest, stress eller
sömnstörningar. En satsning på
e-hälsa som bidrar till den personcentrerade vården.
– Vi har nu ytterligare en
behandlingsform att erbjuda. En större verktygslåda
som tidsmässigt och geografiskt är nästan obunden,
säger Dan Comstedt, psykolog på Rosenlunds vård- Dan Comstedt
central, som arbetat med
KBT via internet i två år och deltar i utvecklingen av en nationell behandlingsplattform.
Patienter som valt KBT via internet uppskattar flexibiliteten; att arbeta med sin behandling
i läsplattan när man har stunder över och dessutom inte behöva ta ledigt från jobbet.
Dan Comstedt tycker att KBT via internet bidrar till den personcentrerade vården. Patienten
blir mer insatt i sin behandling och den kan lättare kombineras med patientens livssituation.
– Det är jätteviktigt att involvera patienten, att vi gör det tillsammans. Jag är expert
på de psykologiska aspekterna, patienten på
6
Patienter som valt KBT via internet uppskattar flexibiliteten.
sitt eget liv. Här kan patienten följa sin egen
utveckling genom skattningar under behandlingen, och se om måendet har förändrats.
Internetbehandling är också ett sätt att
möta det ökade patienttrycket. Att spara tid och
resurser är inte syftet, men det blir mer tid för
patienter som behöver traditionell behandling.
– Framöver blir det säkert en mer individualiserad behandling via internet, där moduler
kan tas bort eller läggas till. Jag tror att internetbehandling kommer att öka som komplement till vanlig behandling. Det finns studier
som pekar på att vissa patienter känner att de
vågar vara mer öppna än i sedvanlig behandling. Men empati och förståelse är lika viktigt
här, säger Dan Comstedt.
TEXT: Mikael bergström
Foto: Johan w avby
PULSEN NR 2.2015
Qom Ut!
Hur känns det att vara
född i fel kropp – när
insidan inte stämmer
med utsidan?
Vid tre tillfällen under
årets Qom Ut-vecka berättar Anastasia, en ung transperson från länet,
om sitt liv som transsexuell och kampen för att
bli respekterad för den hon är.
Under Qom Ut-veckan finns bemannade informationsbord på sjukhusen, kom och ge tips
på hur vårdens bemötande kan bli bättre! Veckan avslutas med parad genom Jönköping.
Veckans program:
Tisdag 19 maj, Värnamo sjukhus: Informationsbord kl 9–16. Föreläsning i aulan kl 11–12.
Torsdag 21 maj, Höglandssjukhuset, Eksjö: Informationsbord kl 9–16 (entré Tallvägen, en
trappa upp). Föreläsning i aulan kl 11–12.
Ann-Catrin Hultman och Maria Walton är två av onkologmottagningens 40 kontaktsjuksköterskor. Med telefonen i
fickan finns de alltid nära sina patienter, när de behöver.
Fredag 22 maj, Länssjukhuset Ryhov: Informationsbord kl 9–16. Föreläsning i aulan kl 11–12.
Fast kontakt uppskattas
Lördag 23 maj, Jönköping: Informationstält
under dagen, Queer Park (Rådhusparken) och
klockan 15 startar paradtåget, där Region Jönköpings län också finns med.
”Mycket roligare att arbeta på det här sättet”
Puck kortar väntetiden
Telefonerna i Ann-Catrin Hultmans
och Maria Waltons fickor och personliga visitkort i patientens hand är
verktyg för att leva upp till patientlagens krav på fast vårdkontakt.
stans. De jobbar särskilt med barn som anhöriga.
– Det är mycket roligare att jobba på det
här sättet än hur vi hade det tidigare, säger
Ann-Catrin Hultman. Man får lära känna
patienterna, inte minst de som behandlas
under lång tid.
Onkologmottagningens organisation och
modell för kontaktsjuksköterskor har funnits
och utvecklats i flera år. Ungefär 40 sjuksköterskor har idag uppgiften att vara patientens stöd,
bevaka tider och informera om nästa steg i behandlingen.
– Kontaktsjuksköterskorna är med från
början när patienten kommer till kliniken,
berättar Jeanette Palm, vårdenhetschef. Vi
fördelar patienterna beroende på behandling
och ser till att kontaksjuksköterskorna är tillgängliga på telefon och att det finns backup
vid ledigheter.
– Det är väldigt inspirerande att vara kontaktsjuksköterska, säger Maria Walton. Patienterna är tacksamma för att inte behöva berätta
sin historia flera gånger, vi bara fortsätter samtalet där vi slutade förra gången. De har mitt
nummer och vet att de alltid kan ringa.
Förutom det kontinuerliga samtalet och
direkttelefonen använder onkologmottagningen en mapp som samlar generell och
personlig information till patienten.
– Helst skulle vi förstås vilja ha en enkel
och gemensam personlig vårdplan som alla
i vårdkedjan använder, säger Jeanette Palm.
Patienterna uppskattar att ha kontaktuppgifter, behandlingsplan, praktisk information
och medicinska råd på ett ställe.
Kontaktsjuksköterskorna förbereder
och medverkar vid multidisciplinära konferenser. De stödjer patienten i krissituationer
och förmedlar vid behov kontakter med kurator och andra specialister. De ansvarar för
överlämningen till en ny kontaktsjuksköterska om patienten behöver vård någon annan-
PULSEN NR 2.2015
TEXT: conny thålin
FOTO: JOhan w avby
Läs mer om regionens riktlinjer för fast vårdkontakt
och patientlagen i regionens intranät.
Sök på ”patientlag 2015”.
FAKTA
Östergötland, Kalmar och Jönköpings län har
enligt Cancerfonden nästan tre gånger fler
kontaktsjuksköterskor i cancervården per invånare än andra landsting och regioner. I en
nyligen publicerad rapport pekar Cancerfonden
på stora utvecklingsbehov för att leva upp till
löftet om en kontaktsjuksköterska till alla patienter med cancerdiagnos.
Klinisk fysiologi och medicinkliniken i Värnamo
har hämtat inspiration från så kallade restaurangpuckar för att förenkla flödet när patienter
hämtas tillbaka till sin avdelning efter undersökning. Puckarna, eller snarare sökarna, har samma funktion som när man beställt mat och får
en puck som piper/blinkar när maten är klar.
När undersökningen är klar ringer personalen som utfört undersökningen till sökaren som
då piper och blinkar och avdelningen vet att det
är dags att hämta sin patient. Väntetiden minskar för patienten – och verksamhetens flöden
blir effektivare. Förbättringsarbetet har gjort
det smidigare för både patienten, undersökande personal och personal på avdelningen.
– Det är aldrig upptaget i en sökare, vilket var
ett problem när tidigare när vi ringde på vanlig
telefon, och rätt personal får informationen direkt, säger Linn Schultz leg. biomedicinsk analytiker och sektionsledare på avdelningen för
klinisk fysiologi på Värnamo sjukhus. Det går
snabbare för avdelningspersonalen att komma
till oss på klinfys och patientens väntetid efter
undersökningen minskar.
SUPERNALLE MARKNADSFÖR 1177
Här är supernallen som ska hjälpa Region Jönköpings län att få ännu fler att använda 1177
Vårdguiden som sin naturliga informationskälla.
Nallen gör debut på Jönköpings marknad
29 maj. Kom till 1177 Vårdguidens tält på
Hoppets torg
och föreslå ett
namn.
Vinnande
namn presenteras på Facebook
– 1177 Vårdguiden
Jönköpings län.
7
Högt utvecklingstempo
Tillsammans för god och jämlik vård
I april fortsatte dialogen
mellan de nya medicinska
verksamhetsområdena och
sjukvårdens ledningsgrupp.
Under tre heldagar presenterade företrädare för samtliga
medicinska programgrupper
och specialiteter sina ansträngningar för att bidra till god
och jämlik vård i hela länet.
Regionens utvecklingsarbete ”Tillsammans för god och jämlik vård”
håller högt tempo. Två månader efter
bildandet av medicinska verksamhetsområden diskuterades konkreta åtgärder i det som kallas MPG-forum.
Det är en fortsättning på samlingarna
i Vrigstad i januari.
Specialiteterna presenterade sina
strategiskt viktigaste utvecklingsområden och hur de samverkar för att
utveckla och standardisera de bästa
arbetssätten.
– Grupperna gör ett mycket bra arbete, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. De tar konsekvent
fram hur de vill förbättra sina processer för att förbättra kvaliteten och få
bort moment som inte skapar värde.
Alla har visat att de vill ta tillvara på
goda exempel och sprida dem till de
andra. Många visar på klara resursbesparingar.
MPG-forum är en väl beprövad metod för dialog mellan de medicinska
programgrupperna och sjukvårdens
ledningsgrupp, men tidigare har inte
alla verksamheter/medicinska områden varit med. Den här gången hjälper
medicinsk diagnostik, rehabiliteringsverksamheten och den nya gemensamma ambulansorganisationen till
att skapa en helhetsbild.
– Nu går vi vidare med att sammanställa planerna och jobba intensivt med genomförandet, säger Mats
Bojestig. Det är viktigt att vi fortsätter
att ha fokus på både kvalitetsvinster
och minskade kostnader.
Utgångspunkterna för föränd-
8
Martina Wallqvist, sjuksköterska i Jönköpings kommun, överläkare Daniel Gustafsson och sjuksköterskan Margitta Karlsson
från mobila geriatriska teamet Länssjukhuset Ryhov kommer hem till Birgit Svensson för bland annat vårdplanering och
läkemedelsgenomgång. Arbetssättet ger snabba resultat i ökad trygghet, säkrare vårdövergångar och färre undvikbara
akutinläggningar.
ringsarbetet är regionens grundläggande värderingar och de politiska
besluten om primärvården som bas i
hälso- och sjukvården, tre akutsjukhus och fördelning av länssjukvården,
ständiga förbättringar, att ta vara på
dagens resurser och fungerande vårdkedjor.
”
Alla har visat
att de vill ta
tillvara på goda
exempel och sprida
dem till de andra
Anette Peterson, hälso- och sjukvårdsstrateg på regionledningskontoret, lyfter fram några aktiviteter och
trender:
• Positiva effekter av arbetet med
återinläggningar
• Införande av standardiserade vård förlopp inom cancervården
• Fördelning av operationer
• Ökning av andelen dagkirurgi
• Mobila team
• Samverkan mellan sjukhusen, pri märvården och kommunerna inför
sommaren
• Utbildningsprogram för standardi serade arbetssätt inom ambulanssjukvården
• Daglig styrning på sjukhusen
• Utveckling av vårdnära service
• Översyner av hjärtsjukvården och
länets rehabiliteringsresurser
Mats Bojestig
Anette Petersson
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: JOHAN W AVBY
Minnesanteckningar från MPG-forum och alla
presentationer finns i regionens intranät, sök
på ”Tillsammans för god och jämlik vård”.
PULSEN NR 2.2015
Utvecklingskraft inspirerade
Utredning
Behandlingsstart
Välgrundad misstanke är startskott för standardiserat vårdförlopp. Beroende på risknivå, spridning och behandlingsbeslut ska hela förloppet för prostatacancer ta maximalt 28–60 dagar.
Varje kalenderdag räknas
Veckans sista besök på vårdcentralen fredag klockan 16.15. Patienten
har en förhårdnad i prostatakörteln
och problem att kissa. PSA ligger
över gränsvärdet och distriktsläkaren
trycker på knappen för standardiserat vårdförlopp.
Inledningen är en grov förenkling av
ett nytt Fakta-dokument, det första i en serie
som beskriver en snabbare handläggning av
cancerdiagnoser enligt standardiserat vårdförlopp.
Patienten är orolig och klockan tickar i ett
förlopp som regeringen och alla landsting och
regioner kommit överens om ska vara väldigt
kort. Beroende på risknivå, spridning och
behandlingsbeslut ska hela vårdförloppet till
behandlingsstart ta maximalt 28–60 dagar.
Välgrundad misstanke är startskott och varje
kalenderdag räknas.
– Urologerna, röntgen och patologerna
säger att det är omöjligt och nu säger ni
samma sak, säger Bruno Larsson till distriktsläkarna i den fullsatta utbildningslokalen
på Qulturum. Men det spelar ingen roll. Vi
kan inte säga nej till den största cancersatsningen i Sverige. Vi måste försöka.
Bruno Larsson är verksamhetschef för
urologkliniken. Det är han och överläkare
David Robinsson som informerar den här
dagen.
Samtidigt med Fakta-utbildningen formas
en projektgrupp för införande av standardiserat vårdförlopp i Region Jönköpings län.
Projektledare är Marianne Johansson, kirurgkliniken i Värnamo. När den här tidningen
är tryckt och utskickad har hon haft första
mötet med projektgruppen som består av representanter från många aktörer i cancervårdkedjan. När du läser detta har förhoppningsvis de första remisserna märkta med
PULSEN NR 2.2015
”standardiserat vårdförlopp” skickats i Cosmic.
– Jag tror och hoppas
att alla medarbetare vill
vara med och förbättra cancervården, säger Marianne
Johansson. Alla har på
Marianne Johansson
något vis varit, eller är, delaktiga i cancervården. Det finns någon nära,
familj, vän eller patient som man vill ska komma till i vården så fort som möjligt och få bästa
kvalitet. Oavsett profession ska vi alla hjälpas
åt. Ingen ska behöva vänta i onödan.
Marianne Johansson är övertygad om att
utgår vi från oss själva och hur vi tänker kring
hur vi vill att vården ska fungera kommer projektet att lyckas.
Utmaningarna är bland annat att identifiera flaskhalsar och åtgärda ledtiderna och
skapa tillräckligt antal lediga tider i mottagningsschemat. Men också att få till en bra
dialog mellan professionerna så att man kan
hjälpa varandra.
– Region Jönköpings län får 14,6 miljoner
kronor 2015 om regeringens krav uppfylls.
Det är inte jättemycket pengar, men de är
viktig hjälp på vägen, säger Bruno Larsson.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Omkring 90 000 män lever
med diagnosen. Varje år tillkommer 9 000 patienter. 2 400 dör varje år av sjukdomen.
TEXT: conny thålin
Läs mer om standardiserat vårdförlopp på
Regionalt cancercentrum sydöst webbplats:
cancercentrum.se/sydost
Fakta-dokumenten om prostatacancer och cancer
i urinblåsan hittar du på Faktas webbplats:
plus.rjl.se/fakta
Högt förtroende
De flesta patienter som tas om hand av länets
akut- och ambulanssjukvård är nöjda med bemötandet och har ett stort förtroende för vårdpersonalen. Samtidigt efterlyser många bättre
information om väntetider och läkemedel.
Det visar nationella patientenkäter som genomfördes under hösten 2014. Många patienter är nöjda med bemötandet och har stort
förtroende för läkare och sjuksköterskor.
Foto: Sofie Jarl
Välgrundad
misstanke
– Vi bedriver den billigaste sjukvården i USA,
med de bästa resultaten, till och med lite billigare än den svenska sjukvården. Lägre kostnad
och högre kvalitet går ofta hand i hand i sjukvården. Det handlar om att röra sig uppströms
och förhindra problemen, istället för att vänta
på att de ska inträffa.
Det säger Brent James, läkare och kvalitetschef på Intermountain Healthcare i Utah, USA,
som föreläste på Utvecklingskraft. Brent och
föreläsaren Maureen Bisognano, VD för Institute for Healthcare Improvements i Boston, USA,
är två av de sjukvårdsledare i världen som har
störst påverkan på sjukvårdens utveckling.
Förutom posterutställningar, lärandelab och
en mängd seminarier, fick de 500 deltagarna
lyssna på starka berättelser från patienter och
anhöriga.
– Jag tar alla chanser till att tacka alla som
arbetar i sjukvården, sa Louise Nordlund Isaksson från Vetlanda, som föreläste om hur den
svåra sjukdom som drabbade hennes man påverkade alla närstående.
Bäst i Sverige på ungas tänder
Sexåringarna i Jönköpings län har Sveriges bästa
tandhälsa! Det visar Socialstyrelsens statistik om
tandhälsan hos 3-, 6-, 12- och 19-åringarna, som
bygger på data från 2013. Dessutom har tandhälsan förbättrats jämfört med 2011. Data kommer
från både folktandvården och den privata tandvården. Folktandvården i länet har de flesta barn
och unga som patienter.
85 procent av sexåringarna är kariesfria,
medelvärdet för riket är 77 procent. Även länets
12- och 19-åringarna toppar Sverigelistan över
kariesfria, med 75 respektive 42 procent kariesfria. Treåringarna i Jönköpings län delar förstaplatsen med två andra län. 98 procent är kariesfria och här är rikssnittet 96 procent.
Information från Folktandvården som börjar
redan innan barnet föds, tandborstning i förskolan efter frukost, fluorlackning i årskurs 5,6
och 7 och plastning av kindtänder tillsammans
med engagerad personal är starka faktorer
bakom den goda tandhälsan.
9
Behovet av sjuksköterskor är stort både nationellt och regionalt. Region
Jönköpings län behöver anställa 130–150 grundutbildade sjuksköterskor per
år. Det innebär en rad insatser för att rekrytera, behålla och vidareutbilda
sjuksköterskor, både inför den kommande sommaren och på längre sikt.
HETT EFTERTRAKTAD
YRKESGRUPP
De närmaste tio åren behöver 225 000
medarbetare nyanställas i vården och omsorgen, varav 38 000 sjuksköterskor. Det
förutspår Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) i sin långtidsprognos. Region Jönköpings län har drygt 3 300 sjuksköterskor anställda. Från 2004 till 2013 ökade antalet
med nästan sju procent och under perioden
2011–2014 tillsvidareanställdes 100 sjuksköterskor.
Specialistutbildningar tillsammans med
pensionsavgångar och naturlig omsättning
gör att rekryteringsbehovet för Region Jönköpings län är 130–150 grundutbildade sjuksköterskor per år.
– Det har aldrig varit så många sjuksköterskor i hälso- och sjukvårdssystemet som nu,
säger Anders Liif, personaldirektör i Region
Jönköpings län. Men under 2014 och 2015 har
det varit en utmaning att få till sommarbemanningen. Främsta skälet är att det inte finns en
vikarietillgång från utbildningssystemet som
motsvarar behovet.
VFU är nyckeln
till att rekrytera
nya medarbetare
Liselott Dalengren är
trainee på intensivvårdsavdelningen på
Länssjukhuset Ryhov.
I väntan på sin specialistutbildning får hon
en inblick i patientvården med IVA-sjuksköterskan Malin Holm
som handledare.
Foto: Johan W Avby
10
”
Det är det omfattande planerings- och
bemanningsarbetet, bland annat i sjukhusens
semestergrupper, som i huvudsak löser sommarbemanningen. När en rad andra åtgärder
prövats kan det även i vissa fall bli aktuellt
med särskild ersättning för den som avstår
semester under semesterperioden.
Rekryteringen av sjuksköterskor sker genom många kanaler. Det handlar bland annat
om yrkesinformation till elever på grund- och
PULSEN NR 2.2015
Sjuksköterskestudenten Malin Hertz gör sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU, på akutvårdsavdelningen,
Länssjukhuset Ryhov, och får träna på en rad moment
tillsammans med sin handledare Björn Erfors.
gymnasieskola, möten med sjuksköterskestudenter och sms-utskick till snart färdigutbildade sjuksköterskor. Marknadsföring
och annonsering i sociala medier som Facebook och yrkesnätverket LinkedIn blir allt
viktigare.
Varje höst bjuds också blivande sjuksköterskor in till sjukhusen.
– I år tidigarelägger vi träffen så att den
sker innan sjuksköterskorna ska göra sina val
för den verksamhetsförlagda utbildningen,
VFU, berättar Marie Doohan, HR-konsult på
Länssjukhuset Ryhov.
Att skapa VFU-platser på regionens tre
sjukhus och primärvård är ett stort och viktigt uppdrag.
– VFU är nyckeln till att rekrytera nya
medarbetare. Därför har vi som arbetsgivare
ett stort ansvar och det måste få ta tid och
resurser, säger Maria Koldestam, sjuksköterska och ansvarig för sjuksköterskornas VFUplaceringar under grundutbildningen. Men
vi har jobbat länsövergripande i många år utifrån avtalet med Hälsohögskolan och har nu
en bra struktur för detta.
De drygt 100 sjuksköterskor som examineras från Hälsohögskolan i Jönköping varje
termin har totalt 21 veckor VFU.
– Den som knutit kontakter och trivts
under VFU-tiden återkommer. Därför är det
viktigt att vi gör ett bra arbete gentemot våra
studenter. Vi ska vårda patienterna, men
också utbilda morgondagens personal, säger
Hans Dahlberg, HR-chef för verksamhetsområde Kirurgisk vård.
Sjuksköterskestudenten Malin Hertz
har under våren gjort sin VFU på akutvårdsavdelningen, AVA, på Länssjukhuset Ryhov,
med sjuksköterskan Björn Erfors som handledare.
– Reflektioner är en stor del av dagen. Jag
PULSEN NR 2.2015
Emmelie Grahn, Samuel Josephson och Sara Persson tränar på att ge antibiotika, i ett utbildningsmoment
under termin 5 på Hälsohögskolan i Jönköping. I utbildningen till sjuksköterska ingår också att träna i att
vara handledare, vilket de gör med termin 3-studenter.
får en del retoriska frågor från Björn. Hur ska
vi prioritera, vad är din plan? Vad kan hända
– och vad gör vi då?
Allt fler sjuksköterskevikarier har i år tillsvidareanställts. Det pågår bland annat översyn av arbetstider och andra villkor och sjuksköterskorna är en prioriterad grupp i löneöversynen.
Sjuksköterskorna Kim Johansson, Emma
Kronström och Sara Ferm på medicinkliniken
på Höglandssjukhuset i Eksjö tog initiativet
Sara Ferm, Kim Johansson och Emma Kronström, sjuksköterskor på medicinkliniken på Höglandssjukhuset i
Eksjö, tog initiativet till en dialog med verksamhetsledningen om hur bemanningen ska klaras på lång sikt.
till en dialog med verksamhetsledningen
sedan 16 platser på en vårdenhet stängdes i
februari i år.
– Vi trivs, vi vill jobba kvar här och vi vill
att sjukhuset utvecklas. Men nu måste något
hända.
Deras initiativ har medverkat till att en
handlingsplan nu tar form.
– Vi tittar främst på möjligheten till
flexibla arbetstider, kompetensutvecklingsplaner för sjuksköterskor och att utveckla
Elsa-konceptet där sjuksköterskor ambulerar
mellan olika arbetsplatser. Men det förs även
diskussion med regionledningen om ersättningen för obekväm arbetstid, säger Agneta
Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för
verksamhetsområde Medicinsk vård.
Behovet är också stort av specialistsjuksköterskor inom områden som operation och
intensivvård. Därför går regionen in med studielön och annan ersättning och köper dessutom vissa utbildningsplatser, samtidigt som
vissa kliniker har skapat traineeplatser.
– Det är ett guldläge att få en sådan här
möjlighet. Min tanke från början har varit att
bli IVA-sjuksköterska. Jag har alltid tyckt om
teknik och den avancerade sjukvården, säger
Liselott Dalengren som går som trainee under
tre månader på intensivvårdsavdelningen på
Länssjukhuset Ryhov inför vidareutbildningen i höst.
TEXT och foto: MIKAEL BERGSTRÖM
11
Enklare
att hitta
rätt i vården
Allt fler patienter söker vård på
länets akutmottagningar, inte minst
på Länssjukhuset Ryhov. En arbetsgrupp har tagit fram förslag på hur
det ska bli lättare för invånarna att
hitta rätt i vården.
En nödvändig åtgärd är
att säkerställa att vården har enhetliga hänvisningsdokument.
– Vi behöver ha gemensamma syn- och
arbetssätt i hela organi- Peter Nilsson
sationen så patienterna
alltid får samstämmig information om var
de ska söka vård. Dessutom måste 1177 rådgivningsstödet webb användas i hela primärvården, säger Peter Nilsson, avdelningen för
folkhälsa och sjukvård, projektledare för
arbetsgruppen och tidigare verksamhetschef för Tranås vårdcentral.
En annan åtgärd är att sammanställa statistik ur Cosmic på en så kallat dashboard – en
virtuell resultattavla – för att exempelvis
regionledningen och primärvårdsenheten
löpande kunna följa utvecklingen för 1177
på telefon, vård- och jourcentraler samt
akutmottagningar över tid.
– Då blir det möjligt att göra snabba insatser när vi ser att behovet finns.
Behöver tillgängligheten förbättras?
– Ja, vi föreslår att vårdcentralerna i
Jönköpingsområdet ska ha fler akuttider på
dagtid, i nivå med Värnamoområdet och
Höglandet, så öppettiderna på vardagar
behöver ses över, säger Peter Nilsson. Vi
planerar även en kommunikationsinsats
som ska visa invånarna hur vården fungerar
och var man vänder sig med olika typer av
sjukdomar och besvär.
TEXT: MAts FÄLDT
Arbetsgruppen har förutom Peter Nilsson bestått
av representanter från vårdcentraler, jourcentral,
akutmottagning, ambulanssjukvård, 1177 Vårdguiden på telefon och informationsavdelningen.
12
Tydligare frågeställningar i remisser och mer strukturerad information i provsvar är några av de förbättringsförslag som vårdpersonal inom primärvård, specialiserad vård och medicinsk diagnostik gemensamt tagit
fram för att minska risken för feltolkningar och stärka patientsäkerheten. Bilden är arrangerad och visar en
ultraljudsundersökning.
En fråga om säkrare svar
Otydliga provsvar och remisser kan
leda till att diagnoser och vård försenas. Nu tar vården initiativ till att
förbättra kommunikationen mellan
dem som skriver remisser och dem
som analyserar prover.
– Ett vanligt problem är att provsvar
skrivs på olika sätt. Det kan göra det svårare
för läkaren som beställt proverna att tolka svaren, säger Peter Blomstrand, chefläkare inom
Medicinsk diagnostik. Det finns exempel på
situationer som lett till lex Maria-anmälningar,
där diagnos och vård har försenats på grund
av att läkaren inte uppfattat att proverna visar
något som behöver följas upp. Vi har testat
några exempel på flera läkare och man har
gjort olika tolkningar av provsvaren.
I februari 2015 tog chefläkarna i länet initiativ
till en workshop för att diskutera hur man kan
förbättra kvaliteten på remisser och provsvar så
att risken för feltolkningar minskar. Läkare från
primär- och specialistvården deltog tillsammans
med patologer, röntgenläkare och kliniska fysiker. Bland annat bidrog primärvårdens chefläkare med synpunkter kring provsvar. Mycket
fungerar bra, men generellt sett efterfrågas gemensamma mallar och strukturer för informationen, att bedömningar tydliggörs och att man
undviker ord och begrepp som inte är vedertagna. För läkare som skriver remisser är det viktigt
att skriva tydliga frågeställningar och se till
att relevant information ur patientens sjukdoms-historia finns med i remissen.
– Från vår sida är det också viktigt att ange
om det finns en mätosäkerhet. Till exempel
syns inte alltid frakturer om patienten röntgas
samma dag som olyckan
skett. Då kan det behövas
ytterligare en undersökning
efter några dagar, säger
Peter Blomstrand.
Ett konkret förbättringsPeter Blomstrand
förslag som kom fram under
workshopen är att se till
att det alltid finns ett telefonnummer angivet
i provsvaret, dit läkare kan ringa om man har
frågor.
– Inom Medicinsk diagnostik har vi redan
börjat titta på hur vi kan lösa det. Jag ska också
träffa verksamheterna för att se till att vi genomför de förändringar som har föreslagits,
säger Peter Blomstrand, som vill ordna ytterligare möten mellan professionerna.
– De här frågorna är jätteviktiga för patientsäkerheten, samtidigt som vi behöver bli bättre
på att möta våra kunders behov. Problematiken
finns i hela landet och jag har berättat om arbetssättet för andra chefläkare i sydöstra sjukvårdsregionen.
TEXT: mats fäldt
arkivbild: johan w avby
FAKTA
Råd för tydligare provsvar
Tydliggör det viktigaste Lägg beskrivning först
och bedömning sist Skriv kortfattat Undvik
förkortningar och egna ord Använd mallar och
standarduttryck Följ Fakta-dokument Ange
telefonnummer dit läkare kan ringa med frågor.
l
l
l
l
l
l
Råd för tydligare remisser
Tydliggör frågeställningar, använd frågetecken
Ta med relevant information ur patientens
sjukdomshistoria.
l
l
PULSEN NR 2.2015
Snabba tåg ger utvecklingskraft
Jönköping blir en knutpunkt när
Sveriges första höghastighetsjärnväg ska knyta ihop Stockholm,
Göteborg och Malmö, med en
restid på 2–2,5 timmar i 320 kilometer i timmen.
Detta blir den största infrastruktursatsningen på 150 år, och samtidigt ett samhällsbyggnadsprojekt som ska skapa minst
100 000 nya bostäder och en tillväxt för
arbetsmarknad och näringsliv.
– När restiden kortas skapar det ökad tillgänglighet, vilket påverkar arbetsmarknad,
näringsliv och möjligheten att bygga bostäder,
något som behövs med
tanke på ökad befolkning och bostadsbrist,
säger Hans Rode, utredningssekreterare i
Emil Hesse
Sverigeförhandlingen,
organisationen som driver genomförandet på
statens uppdrag.
Grundtanken är att järnvägen ska dras
där den gör mest nytta, och de som har störst
nytta av den ska också vara med i finansieringen i motsvarande grad.
Trafikverket har visat beräkningsmodel-
lerna och ska i maj redovisa sina analyser av
nyttorna. Nu ska alla berörda kommuner och
regioner räkna på nyttorna och redovisa till
Sverigeförhandlingen senast 31 juli 2015.
– Nu har vi något att diskutera och förhålla oss till och se om vi tycker samma som
Trafikverket, säger Emil Hesse, sakkunnig i
infrastrukturfrågor i Region Jönköpings län.
Höghastighetsjärnvägen kommer att vara till
jättestor nytta för Jönköpings län. Men vi måste
fundera på hur vi fördelar nyttorna i länet. Vi
behöver skapa matartrafik för att få spridning
långt ut. Nu har vi en utmaning i att leverera in
det material som Trafikverket vill ha.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
Jämlik tillgång till hjälpmedel
Hjälpmedelscentralen har tagit
över ansvaret för personliga medicinska behandlingshjälpmedel från
kliniker och vårdcentraler. Det ger
spårbarhet och gör att tillgången
blir jämlik över hela länet.
Det handlar om ett stort antal hjälpmedel,
som CPAP- och TENS-apparater, nutritionspumpar, slemsugar, andningshjälpmedel, med
mera som används i ordinärt och särskilt boende.
– Tidigare har varje vårdcentral och klinik
haft sina egna hjälpmedel som man köpt in för
att låna ut till patienter, säger Sara Wulff, projektledare på hjälpmedelscentralen. Men nu
ska hjälpmedelscentralen sköta hanteringen
på samma sätt som man gör med andra hjälpmedel.
Huvudsyftet är möjligheten att spåra var
utrustningen finns, för service och utbyte. Det
blir möjligt genom hjälpmedelscentralens itsystem och organisation.
Att samla alla hjälpmedel ökar också möjligheten till gemensamt nyttjande. En enskild
verksamhet behöver inte köpa in fler produkter för att täcka ett behov eller låta patienterna vänta på att hjälpmedel ska komma in, och
inga hjälpmedel riskerar att stå oanvända på
andra ställen.
– Hjälpmedelscentralen ska fylla de behov som finns av hjälpmedel. Nu blir det lika
hantering i hela Region Jönköpings län, med
PULSEN NR 2.2015
Nutritionspump, TENS-apparat för smärtbehandling och CPAP-maskin för snarkbehandling är några av de hjälpmedel som hjälpmedelscentralen nu får ansvar för, säger projektledare Sara Wulff.
samma tillämpning av reglerna för patientavgift, säger Sara Wulff.
De behandlingshjälpmedel som finns
ute i verksamheterna ska nu lämnas till hjälpmedelscentralen utan ersättning. Samtidigt
slipper verksamheterna hanteringen av hjälpmedel och kommande investeringar. I stället
betalar de hyra för de hjälpmedel som förskrivs.
För förskrivarna blir det en ny rutin:
– De ska nu beställa från hjälpmedelscentralen, som levererar till kliniker och vårdcentraler,
som i sin tur lämnar ut till patienter och ger in-
struktioner. Patienten behöver alltså inte besöka
hjälpmedelscentralen. Det blir också möjlighet
för verksamheterna att ha ett mellanlager av mer
frekventa hjälpmedel, säger Sara Wulff.
För hjälpmedelscentralen innebär den nya
hanteringen service och förebyggande underhåll av behandlingshjälpmedlen, något som
personalen nu ska utbildas för.
TEXT och foto: mikael bergström
Mer information finns på hjälpmedelscentralens
webbplats: plus.rjl.se/hjalpmedelscentralen
13
Vem ska förstå din text?
KOMMUNIKATIONSGUIDE DEL 2
Detta är den andra av fyra korta
guider för bättre kommunikation.
Förmågan att ta till sig information är
olika. Därför är det är viktigt att du tänker på
vem som ska läsa det du skriver.
Man brukar säga att var femte vuxen har
svårt att läsa och förstå text. Det gäller till exempel nya svenskar, äldre och personer med
fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
Som tur är kan hela 80 procent av alla läsare
hjälpas av att texten skrivs på enkel svenska.
När du talar kan du förstärka budskapet
med gester, ställa följdfrågor och förklara.
När du skriver finns inte den möjligheten.
Då måste det vara begripligt direkt.
En stor del av det vi skriver i arbetet
handlar om att ge tydliga besked. Det kan
vara en kallelse till ett vårdbesök där patien-
ten ska komma till en viss plats vid en viss tid
för en viss aktivitetet. Ofta ska patienten förbereda besöket på ett visst sätt.
En del av oss skriver instruktioner eller
förmedlar nyheter till kollegor. Det kan vara
information om en ny rutin, en förändring i
uppdraget, en driftstörning eller en händelse som påverkar jobbet. Det skrivna ska helst
inte kunna missuppfattas.
En bra metod är att testa texten på några
som inte är lika insatta som du, kollegor eller
andra. Hur tolkar de informationen? Förstår
de vad du vill att de ska tänka, känna eller
göra? Och vart de ska vända sig för att få veta
mer?
Tänk på att
•anpassa texten utifrån läsarens behov
•skapa struktur och skriva det viktigaste först
•skriva kort
•använda enkla svenska ord
•använda aktiv form och rak ordföljd
•undvika förkortningar och interna uttryck
•korrekturläsa texten och rätta eventuella
grammatiska fel och stavfel.
TEXT: conny thålin
Läs mer om att skriva begripligt i Kommunikationsguiden i regionens intranät. Här finns även konkreta
tips för olika typer av texter och länkar till fördjupning.
etik
Viktigt ge rum för andlig vård
Vi var på hemväg från en studieresa med sjukhuskyrkorna i Sydöstra
sjukvårdsregionen, när vi såg den jättelika skylten med hänvisning till bönerum. Den samsades med uppgifter om
toaletter och ankommande flyg. Själva
var vi omtumlade av alla intryck från
besök på bland annat ett av Londons
mest kända barnsjukhus. ”Spiritual
care” är den engelska beteckningen
på det vi i Sverige antingen kallar
andlig vård eller mera generellt beskriver som existentiellt stöd i vården.
I Storbritanniens hälso- och sjukvård ses existentiella och andliga behov som en angelägen del av jämlik
och personcentrerad vård. Det är
allas ansvar i vården att uppmärksamma och möta de behoven, om så
bara i form av ett inkännande förhållningssätt och ett lyssnande öra. Man
har också, precis som vi, team med
särskild kompetens i andlig vård. Här
är de anställda av sjukhusen och i det
mångkulturella London består de i
väsentligt högre grad än hos oss av
medarbetare från en rad olika trosinriktningar. Deras motto var samtidigt att arbeta för ”all faiths and
none”.
När vi av nyfikenhet tittade in i
bönerummet på flygplatsen skulle en
grupp unga muslimska kvinnor just
rulla ut sina bönemattor. Vi såg flera
liknande rum på sjukhusen, relativt
kala och utan religiösa symboler. De
kallades ”multifaith”, till skillnad från
kapell med tydlig kristen prägel.
Vi fick intryck av att alla rum användes flitigt och förvånades över att
utformningen inte verkade vara det
viktigaste. Däremot var det viktigt
för många att ha ett rum att dra sig
undan till. För gemenskap, men inte
minst för en stund av stillhet. Kanske
som ett sätt att vårda sitt eget ”inre
rum”?
Region Jönköpings län har tagit
fram ett nytt informationsmaterial
om andlig vård i form av en affisch
och små kontaktkort. Budskapet i materialet är att Region Jönköpings län
samarbetar med olika trossamfund
och att patienter och närstående kan
få hjälp av bland annat vårdpersonal
och sjukhusvärdar att ta kontakt med
företrädare för andlig vård. Det framgår också att det finns meditationsoch bönerum på alla tre sjukhusen.
Eivor Blomqvist
”
All faiths
and none
EIVOR BLOMQVIST
Sekreterare i etikrådet
Läs mer om andlig vård i regionens intranät
under Hälsa och vård / Omvårdnad.
14
PULSEN Nr X 20XX
14
PULSEN NR 2.2015
Kärlkirurgen Manne Andersson har tagit fram
ett enkelt beslutsstöd som hjälper läkare att
avgöra hur patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ska behandlas.
Gult kort underlättar rätt beslut
FORSKNING
Kan vi undvika att patienter utsätts
för onödiga operationer eller skickas
hem från akutmottagningar med
brusten blindtarm? Kan tiotusentals vårddygn och skiktröntgen av
patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ersättas av en snabb
och strukturerad klinisk undersökning av läkare? Svaret är ja.
Ett billigt, snabbt och enkelt beslutsstöd för jourläkare kan bespara patienter med
misstänkt blindtarmsinflammation onödiga
operationer, röntgenundersökningar och inläggningar på sjukhus. Beslutsstödet, i form
av ett inplastat gult kort som får plats i fickan,
hjälper läkaren att väga samman patientens
symtom och basala blodprov till en poängsumma som speglar risken för blindtarmsinflammation. En så kallad klinisk score,
”Appendicitis inflammatory response score”
(AIR score).
PULSEN NR 2.2015
Manne Andersson, kärlkirurg och nydisputerad överläkare på Länssjukhuset Ryhov,
Jönköping, har utvecklat scoren tillsammans
med kollegor. I sin avhandling har han utvärderat denna vid misstänkt blindtarmsinflammation. Den visade sig ha bra diagnostisk
träffsäkerhet, vilket även har bekräftats i
internationella studier.
Det är som att
stoppa en gammal
överläkare i fickan
”
– Det är som att stoppa en gammal överläkare i fickan, säger Manne Andersson, om
det inplastade kortet och syftar på att det tar
lång tid att utveckla den kliniska blicken. En
läkare med stor erfarenhet kan ställa diagnos
genom att känna på patientens buk. Medan
den yngre kollegan kan behöva stöd i beslutsunderlaget. Den nya scoren är ett sätt att snabbt
föra över erfarenheter till yngre kollegor.
Närmare 3 800 patienter som sökt akutmottagningar med magont har deltagit i studien
där läkare använt AIR scoren. Vid låga värden,
det vill säga få tecken på blindtarmsinflammation, kan patienten i allmänhet slippa skiktröntgen, inläggning på sjukhus och onödig operation. Vid en hög AIR score som är tecken på allvarlig sjukdom, uppmärksammas läkaren på att
patienten kan behöva opereras.
– Vi vill undvika rutinmässig bilddiagnostik, det leder till fler inläggningar och onödiga
operationer i fall där blindtarmsinflammation tillåts spontanläka. Övervägande del av
patienter med misstänkt blindtarmsinflammation är barn och unga vuxna och varken
operation eller skiktröntgen är riskfritt, säger
Manne Andersson.
Komplikationer i samband med operation
beror inte bara på blindtarmsinflammationen,
utan även på operationen i sig, därför är en korrekt diagnos viktigare än snabb operation. Länssjukhuset Ryhov har numera den lägsta andelen
blindtarmsopererade i landet per 100 000 invånare, men ändå inte fler brustna blindtarmar.
TEXT: Ulla Hansson Green
Foto: johan w avby
Avhandlingen: Structured management of patients
with suspected acute appendicitis
15
krönikan
”Det är för mina 26 barnbarn och deras
kommande barn vi bygger vårt hälsosystem!”
När Katherine Gottlieb, President/CEO
berättar om de visionerna som genom ett
långsiktigt och verkligt partnerskap med
urinvånarna ger en hälsosam befolkning,
fylls hela rummet av hennes entusiasm.
Jag befinner mig i Alaska i Southcentral
Foundation Nuka system of care, ursprungsbefolkningens kundägda system. Jag vandrar
runt och samtalar med olika professioner.
Vem jag än talar med berättas det om arbetssätt som är formade tillsammans med invånarna och utifrån deras behov. Jag får ta
del av värderingar och synsätt som bygger
på att se hela människan och den personens
sammanhang. Fokusera på ”family wellness”
Hitta resurserna och motivationen hos individen. Bygg på livsberättelsen. Tydliggör delat
ansvar och gemensamt åtagande för kvalitet.
Jag slås av hur kraftfullt värderingssystemet
slår igenom i alla arbetssätt när man på djupet delar synsättet att invånarna är kapabla
att vara verkliga partners. När Dough Eby
primärvårdsläkare träffar en man med nyupptäckt diabetes är första frågan han ställer
– vad är viktigt för dig? Här börjar berättelsen om en man vars livskvalitet handlar
mycket om att fiska, att stå i floderna och
njuta av fångst och friluftsliv. Utifrån den
berättelsen tar Dough sin utgångspunkt och
berättar; För att du ska kunna fortsätta
fiska och ha så lite påverkan som möjligt
av din diabetes behöver vi hålla koll på ditt
HBA1 c. Motivation och delat ansvar uppstår i mötet där förståelsen växer fram kring
varför är detta viktigt för mig.
I regionen pågår just nu ett omfattande
omställningsarbete – Tillsammans för god
och jämlik vård. Där är en av strategierna
personcentrerat arbetssätt. Ett kulturarbete
där starka värderingssystem som bär i alla
vardagens möten kommer bli helt avgörande.
Med stor tillit till all fantastisk kompetens
och talanger som alla medarbetare bidrar med,
ser jag fram emot hur det kommer öppnas upp
vägar som kommer frigöra och tillvarata invånarnas möjlighet att vara delaktiga på ett
sätt vi tidigare inte kunnat föreställa oss!
Där viljan finns går en väg…
Anette Nilsson
Utvecklingsstrateg
16
En liten fast organisation, men många medarbetare från länets kommuner
som driver länsövergripande forsknings- och utvecklingsprojekt. Så lyder
receptet för Kommunal utveckling, en framgångsrik verksamhet där länets
13 kommuner samarbetar med varandra och med Region Jönköpings län.
Sedan årsskiftet är Kommunal utveckling en del i den nya regionen.
Knyter samman
kommunerna
NYTT OM NAMN
– Det handlar om att identifiera områden
där samarbetet både sparar resurser och leder
till ett bättre resultat jämfört med om varje
kommun arbetar enskilt, säger Anders Saldner,
tillförordnad utvecklingschef. Vi ska tänka ”ska
vi göra detta lokalt, eller ska vi göra det gemensamt”, och det är utveckling och samverkan
som är ledorden.
Kommunal utveckling är sprunget ur en
tidigare gemensam verksamhet inom socialtjänstområdet. Idag omfattar verksamheten
områden som socialtjänst, skola, miljösamverkan, gemensam kurs- och konferensverksamhet och snart också fritidsverksamhet,
med forskning, kunskap och användarnas
erfarenhet som utgångspunkt.
Kärnan är liten, en stab på fyra–fem tjänster.
Till detta kommer ett trettiotal personer, utlånade från sin kommun för att under en begränsad
period driva ett gemensamt utvecklingsprojekt,
vilket både skapar engagemang och en stor delaktighet från kommunernas sida.
– Det kan handla om allt ifrån enstaka
månader till flera år för den som driver ett
länsövergripande projekt. Vi vet också att
aktivt ägarskap från kommunernas sida är
en framgångsfaktor. En enskild kommun ser
nyttan av att en medarbetare en tid arbetar
på regional nivå, säger Lisa Andersson, informatör på Kommunal utveckling.
Primärkommunalt samverkansorgan (PKS)
har den övergripande politiska styrningen, men
det är förvaltningscheferna inom varje område
som leder arbetet med projekten.
– Dessutom träffas verksamhetschefer och
FoU-ledare regelbundet och det är där den riktiga ”verkstaden” finns, säger Anders Saldner.
Ett tydligt exempel på detta är utvecklingsarbetet kring familjehemsplacerade barn.
– Vi hjälper bland annat kommunerna med
utbildning av familjehemmen. Men vi bygger
också upp stöd till de biologiska föräldrarna
och stöd och information till de placerade barnen, säger Sofia Lager Millton, forsknings- och
utvecklingsledare på Kommunal utveckling,
utlånad från Nässjö kommun.
”
Vi hjälper bland
annat kommunerna
med utbildning
av familjehemmen
Forskning visar att placerade barn har
sämre hälsa och skolprestationer än andra
barn. Därför har kommunal utveckling deltagit i ett nationellt forskningsprojekt med lästräning för barnen, där tre kommuner i länet
ingått. Kunskap från projektet har sedan spridits i länet och landet.
Att nationella projekt och dess forskare
ber kommuner i länet att delta i projekt är ett
kvitto på en stabil forsknings- och utvecklingsverksamhet, och exempel på hur nationell
kunskap kan produceras.
– Vi har fått en otroligt stark samverkanskultur i länet, där vi driver frågor gemensamt
om vi har nytta av det, säger Anders Saldner.
TEXT: mikael bergström
FOTO: JOHAN W AVBY
PULSEN NR 2.2015
Arbetssättet för Kommunal utveckling gör att de bygger ett partnerskap mellan kommunerna, konstaterar Anders Saldner (tillförordnad utvecklingschef), Lisa Andersson
(informatör), Christian Halldén (verksamhetschef för länets personliga ombud), Annela Major Eklund (FoU-ledare psykiatri), Carin Skepö (ekonom), Sofia Lager Millton
(FoU-ledare barn och unga) och Åse Bäcklund (FoU-ledare funktionsnedsättning).
STAFFAN
EKEDAHL
maria
skålebrandt
ola
Lundmark
Ny medicinsk rådgivare,
avdelningen för folkhälsa
och sjukvård
Ny områdeschef, klinisk
fysiologi, Jönköping
Ny rektor för Tenhults
naturbruksgymnasium
”Jag arbetar med primärvårdsfrågor för regionens
räkning och är dessutom ”utlånad” till Sveriges
Kommuner och Landsting för att vara med och ta
fram ett nationellt kunskapsstöd för primärvård.
Regionens eget kunskapsstöd Fakta är förebild
och det är roligt att vårt arbete uppmärksammas,
vi kan säkert bidra med mycket.”
”Klinisk fysiologi arbetar
med avancerade medicinska undersökningar som ställer mycket höga krav
på kvalitet och vi har väldigt många remisser att
ta hand om. Jag är sjuksköterska i grunden men
kommer närmast från läkemedelsindustrin och
tar med mig tankesätt kring resursanvändning
och effektivitet från det privata näringslivet.”
”Jag tillträder som rektor i
juni och ser väldigt mycket
fram emot att fortsätta utveckla det goda pedagogiska arbetet som finns på skolan. Det är
också en viktig utmaning att göra skolan ännu
mer attraktiv för de ungdomar som ska söka
gymnasieutbildning och vi måste hela tiden
förbättra utbildningarnas kvalitet.”
PULSEN NR 2.2015
17
Robin – utmärkt inspiratör 2015
Robin Kihlbaum, specialistläkare vid psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset,
har utsetts av läkarstudenterna vid Hälsouniversitet i Linköpings till Utmärkt inspiratör 2015. I motiveringen står det bland annat att Robin är engagerad, driven
och sätter patienten i fokus, samtidigt som han är oerhört mån om att man som
student lär sig och utvecklas.
Gabriella – konstnärlig chef
Gabriella Bergman blir ny konstnärlig chef musik på Smålands Musik och Teater
från 1 augusti 2015. Gabriella kommer närmast från Malmö Symfoniorkester där
hon arbetat sedan 2000; först som fagottist under fem år, sedan som ansvarig
för barn-och ungdomsverksamheten. Sedan 2013 är hon producent och projektledare för hälften av Malmö Symfoniorkesters årliga produktioner.
Hygienpris till Värnamo sjukhus
Gunilla Wirfelt, Kristina Karlsson, Ulrich Fischer och Andreas Ante Törnqvist är medlemmar i Nässjö Konstronda, dessutom med ett yrkesliv i Region Jönköpings län.
Foto: Mikael Bergström
Medicinkliniken på Värnamo sjukhus har fått Svenska Hygienpriset 2015 för sitt arbete
med att minska vårdrelaterade infektioner. I motiveringen får kliniken beröm för målmedvetet och systematiskt med vårdhygien. Bland annat bedömer man risken för
resistenta bakterier hos alla patienter redan när de kommer till akutmottagningen
och förebygger urinvägsinfektioner genom att bara använda kateter när det verkligen behövs. Uppföljningar visar att arbetet är framgångsrikt.
Gå en rond med konsten
Följ Innovationsbloggen
Föreningen Höglandets Konstronda och dess konstnärer bjuder nu för 22:a året
in allmänheten till samlingsutställning och rundtur till medlemmarnas ateljéer
eller separatutställningar.
I Innovationsbloggen på Region Plus kan organisationer och företagare från Jönköpings län utrycka sin mening om länets förmåga till utveckling och förnyelse.
Bloggen belyser länets gemensamma utmaningar och lyfter fram goda exempel.
Läs mer: rjl.se/innovationsbloggen
– Detta är en chans för oss konstnärer att visa upp oss. Det är också ett sätt att
bidra till en levande kultur i de mindre kommunerna, och det blir många häftiga
möten med besökare, säger Kristina Karlsson, psykolog på psykiatriska kliniken,
Höglandssjukhuset, Nässjö.
Själv arbetar hon främst i keramik, och det är också ett keramikföremål som
hon lämnat in till samlingsutställningen, som i år är i Nässjö konsthall 9–17 maj.
Tanken är att besökarna ska bli inspirerade till att besöka konstnärerna. Därför
kombineras samlingsutställningen med möjlighet att åka runt till de deltagande
konstnärerna under fyra dagar, Kristi Himmelfärdshelgen, 14–17 maj. Karta finns
tryckt för vägvisning, med spridning över hela Höglandet.
– Det räcker om de så bara tittar in en minut, och tycker något om det de ser,
säger Ulrich Fischer, pensionerad tandläkare från Nässjö Folktandvård, som
arbetar med färgfotografik.
Grundaren Mats O Pettersson och hans landstingskör. Foto: Johan W Avby
Landstingskören sjöng på sista versen
Världens enda landstingskör, som den ibland kallats, sjöng in våren i entrén
tillLänssjukhuset Ryhov 23 april – körens näst sista konsert.
Kören startade för 34 år sedan av Mats O Pettersson, som fortfarande är med:
– Från början rekryterade vi medlemmar på Landstingets kansli och kallade
oss för Stämbandet. Sen blev det Administrakören och till sist Landstingskören,
öppen för alla.
Flera hundra personer har sjungit i kören under åren, ett tiotal har lett den
och så några pianister. Övningar en gång i veckan och många framträdanden,
bland annat inför tusentals i publiken i Rådhusparken när Jönköping fyllde 700
år. Men svårigheter att hitta ny körledare gör att kören nu läggs ned.
– Till sist vill jag säga, att sjunga i Landstingskören och underhålla andra har
varit rena friskvården – helt i linje med Landstingets och regionens verksamhet!
18
Åtta fick Signes stipendium
Åtta sjuksköterskor fick i april ta emot stipendier i vårens utdelning från Signe Thorfinns stiftelse. Från vänster: Arne Thorfinn ( styrelsemedlem och Signe Thorfinns
brorson), Gunilla Wivast (ordförande i stiftelsen) och stipendiaterna Ann Fagher,
Linda Dahlqvist, Britt-Marie Magnusson, Linda Jacobsson, Gerd Skogar, Daniel
Florin, Kajsa Salmela och Izabella Magyarovari. Stipendierna ska användas till
vidareutbildning inom en rad områden. Foto: Mikael Bergström
PULSEN NR 2.2015
PERSONALKLUBBAR
16–22 maj
höglandet
22 JUNI Lotta på Liseberg.
15 AUGUSTI Lisebergsresa.
Köp biljetter till rabatterat pris:
24 JULI Diggiloo i Sjöängen.
28-29 AUGUSTI Eksjö stadsfest i Eksjö.
Kontakt: Annica 351 10 och Niclas 354 81 (kl 14–16)
JÖNKÖPING
22–23 MAJ Fågelskådning på Öland.
30 MAJ Konstresa.
1 JUNI Kursstart Kryddkurs ”Kryddor-Sinnet Maten”
8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 22, 23, 25, 26 OCH 27 JUNI
(vardagar kl 19, lördag/söndag kl 17) Teater: Markurells i Wadköping.
18 AUGUSTI Blodomloppet.
27 SEPTEMBER Bok- och biblioteksmässan.
Kontakt: Lasse 230 30 och Marina 230 31
VÄRNAMO
12, 21 OCH 26 MAJ Betonggjutning.
4 JUNI Friskvårdsdag på Varbergs kurort.
26 JUNI Resa till Astrid Lindgrens Näs.
8 AUGUSTI Resa till Göteborgs skärgård.
17–18 SEPTEMBER Konsert med U2 i Globen.
26 SEPTEMBER Resa till Kivik.
Kontakt: Sofia 970 76 och Karl-Gustav 970 37
Personalklubbarna i intranätet:
Regionen / Personalportalen / Medarbetare / Förmåner och föreningar / Förmåner och föreningar
21 maj
23 maj
SING-A-LONG
ANSLAGSTAVLA
Jönköpings Sinfonietta
Ann Roach & Mauro Nicoletti
spring för blodet
Torsdagen den 18 augusti 2015 är det dags för 18:e
upplagan av Blodomloppet i Jönköping. Blodcentralen, som är en del av Medicinsk diagnostik, arrangerar tillsammans med Hovslätts IK. Syftet är att få fler
att bli blodgivare och manifestera blodgivningens
betydelse. Anmäl dig till årets viktigaste lopp!
Läs mer: blodomloppet.se
Per-Otto Johansson, dirigent
6 juni
Klimatvecka i jönköping
26 maj
25–30 maj 2015 arrangeras Klimatveckan i Jönköping – ett samarrangemang fullt av aktiviteter.
Region Jönköpings län är en av arrangörerna, i
sin egenskap av medlem i länets klimatråd.
Läs mer: klimatveckan.klimatradet.se
Jönköpings Sinfonietta
Ulf Wadenbrandt
Johan Boding
kompband & Janne Schaffer
lyssna på paul batalden
10 juni 2015 bjuder Jönköping Academy och Forskningsmiljön Kvalitetsförbättring och ledarskap
inom hälsa och välfärd på ett spännande interaktivt seminarium med Paul Batalden och Laura C
Leviton. Batalden är professor inom Jönköping
Academy.
Tid och plats: Onsdag 10 juni 2015, Hälsohögskolan lokal Gd305 klockan 13–16.
Seminariet hålls huvudsakligen på engelska.
Det kostar inget, men anmäl dig senast 5 juni om
du vill ha fika: [email protected]
PULSEN NR 2.2015
MED JACOB DE VERDIER
Se hela vårens
program på smot.se
12 juni
SLÄPP
HÖSTENS ER VI
BILJETTE
R!
036 – 32 80 80
19
Posttidning B
Avs: Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping
PER-OLA
Nilsson
YRKE: Verksamhetschef
för Smålands Musik och
Teater.
Familj: Gift, två barn,
15 och 19 år.
Bor: Vellinge, Skåne.
Lyssnar på: Opera,
jazz, funk, klassisk konsert, kammarmusik.
Läser helst: Managementlitteratur
Tittar på: Film och tv
”on demand”
Intressen: Jobbar gärna
Motto: Hjälp mig hjälpa
mig själv.
Smålands Musik och
Teaters nye verksamhetschef Per-Ola Nilsson
har en bakgrund som
professionell trombonist,
men tänker inte gå in i
det konstnärliga arbetet.
Han fokuserar istället på
att förbättra samarbetet
mellan musik, teater och
dans och hitta vägar till
en bredare publik.
Per-Ola stärker samarbete
PULSEN PÅ
Mer musikteater ska hjälpa Smålands
Musik och Teater att nå ännu fler. Det
hoppas nye verksamhetschefen PerOla Nilsson som redan har lagt grunden för ett starkare samarbete mellan
de konstnärliga verksamheterna.
Per-Ola Nilsson är ny verksamhetschef för
Smålands Musik och Teater sedan 1 maj, men
har haft några månader på sig att växa i kostymen. I november 2014 kom han till Kulturhuset Spira med uppdraget att samla organisationen efter en tids turbulens och öka samverkan mellan musik, teater och dans.
– Det är den snabbaste organisationsförändring jag varit med om att genomföra. Efter sex
dagars samverkan hade vi en ny organisation på
papper och den sjösattes kommande månadsskifte, 2 februari, säger Per-Ola Nilsson.
Enligt Per-Ola är den största förändringen
en större tydlighet kring vem som gör vad, vilket haft en lugnande effekt i organisationen.
– Visst har det varit en utmaning för medarbetarna, men man ser också fördelar med
tydligare rollbeskrivning och tydligare mandat att göra vissa uppgifter. Sen ger det såklart energi att komma ur det läge som rådde innan och se framåt tillsammans. Alla har
varit väldigt engagerade i att hitta gemensamma målsättningar.
Per-Ola Nilsson är själv musiker i grunden och var professionell trombonist i 20 år.
– Men jag aktar mig för att gå in i det
konstnärliga arbetet, även om jag täcker upp
lite tills ersättaren efter förra musikchefen
Helle Solberg är på plats. Det ska fortfarande
finnas en musikchef och en teaterchef som är
konstnärliga ledare. Förhoppningsvis kan vi
få det även inom dans framöver.
Under tiden som orkesterchef på Malmö
Opera blev Per-Ola Nilsson involverad i förändringsarbetet när organisationen fick ekonomiska problem.
– Det var ingen rolig uppgift, många fick gå,
men det gav stabilitet i slutändan. Själv blev jag
allt mer intresserad av organisations- och ledarskapsfrågor och började arbeta som konsult på
det området, vilket jag gjort fram till nu.
En ständig utmaning i scenkonstens värld
är att nå ut brett och hitta ny publik. Per-Olas
förhoppning är att en ökad satsning på musikteater ska ge resultat, samtidigt som musik,
teater och dans ska ha möjlighet att utvecklas
på egen hand. Mer musikteater var för övrigt
en av de huvudsakliga anledningarna till att
Länsmusiken och Länsteatern slogs samman
från första början i slutet av 90-talet. Men det
är först nu de organisatoriska förutsättningarna verkligen finns.
– Musikteater innebär större möjligheter
att nå en bredare publik, men också större risker i och med att produktionskostnaderna är
högre. Därför diskuterar vi samproduktioner
och gästspel med andra organisationer, men
än så länge är inget klart.
Vårens succéföreställning Amadeus kan
ses som en början på satsningen, även om PerOla Nilsson själv beskriver den som teater med
musik, snarare än musikteater.
– Men i mars 2016 blir det premiär för
Spelman på taket, med över 30 musiker och
skådespelare i rollistan.
TEXT: mats fäldt
foto: johan w avby