Utskriftsversion av de 9 stegen

Metoder för
processorienterat
arbetssätt
2015-01-09
I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt
processorienterat arbetssätt . De verktyg som texten hänvisar till finner du på webbplatsen:
http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=42417
0
Innehåll
Varför processorientrat arbetssätt? ........................................................................................................ 2
Vad är en process? .................................................................................................................................. 2
Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer i en systemkarta .......................................................... 3
Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas.................................................................................. 4
Steg 2A – Utse personer till processteam ............................................................................................... 5
Steg 2B – Planera kartläggning ................................................................................................................ 6
Steg 3 – Börja processarbetet - första mötet .......................................................................................... 7
Steg 4 – Kartlägga .................................................................................................................................... 8
Steg 5 – M ål och mätetal ........................................................................................................................ 9
Steg 6 – Prioritera förbättringsområden ............................................................................................... 10
Steg 7 – Dokumentera och kommunicera ............................................................................................. 11
Steg 8 – Fortsätta processarbetet ......................................................................................................... 12
Steg 9 – Förbättringsarbete................................................................................................................... 13
Praktisk vägledning................................................................................................................................ 14
Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer ................................................................................ 14
Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas............................................................................ 14
Steg 2A – Identifiera personer till processteam ................................................................................ 15
Steg 2B – Planera kartläggning .......................................................................................................... 15
Steg 3 – Börja processarbetet – första mötet ................................................................................... 15
Steg 4 – Kartlägg ................................................................................................................................ 15
Steg 5 – Mål och mätetal................................................................................................................... 16
Steg 6 – Prioritera förbättringsområden ........................................................................................... 16
Steg 7 – Dokumentera och kommunicera ......................................................................................... 16
Steg 8 – Fortsätta processarbetet ..................................................................................................... 16
Steg 9 – Förbättringsarbete............................................................................................................... 17
Referenser ............................................................................................................................................. 18
Tips på litteratur .................................................................................................................................... 18
Ordlista .................................................................................................................................................. 19
1
Varför processorientrat arbetssätt?
•
•
•
•
•
•
•
Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde
Kundfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde
Minskad variation - Samma behandling oavsett vårdgivare
Systemsyn - Insikt om den egna insatsens plats i helheten
Ökad säkerhet - Alla lämnar ifrån sig rätt saker
Ökad effektivitet - Handläggning kan standardiseras
Planering förenklas - Eliminerar dubbelarbete och kvalitetsbristkostnader
Vad är en process?
En process består av samverkande aktiviteter som steg för steg skapar värde och leder till ett
mätbart resultat för kund/vara eller tjänst.
Alla processer har en kund - intern eller extern. Processer är repetitiva, d.v.s. de kan
genomföras många gånger. Processen har tydlig avgränsning med en väl definierad början
och ett väl definierat slut.
Det ska tydligt framgå:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
vem/vad som är kund/vara
vad som ska åstadkommas
hur det ska ske
vilka resultat som förväntas
En process kan vara t.ex:
En behovsgrupp/åldersgrupp (äldre, barn, flyktingar)
En patientgrupp (DRG-grupp, diagnosgrupp, symtomgrupp)
Administrativ (personal/ekonomi/vårdadministration)
Serviceinriktad (kost/drift/försörjning)
Främsta uppgiften med processorienterat arbetssätt är att driva förbättringsarbete i ett
kundorienterat perspektiv. Ofta krävs samverkan över organisationsgränser.
Verksamhetens chefer har yttersta ansvaret för resultat och resurser.
2
Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer i en
systemkarta
Systemkartan är en grund för en gemensam bild av verksamheten. Den synliggör vilka processer
som finns i verksamheten, deras namn och koppling till varandra. Systemkartan delas upp i
ledningsprocesser, huvudprocesser och stödprocesser.
När systemkartan är klar kan den fungera som ett verktyg för processledning och ett stöd vid
prioriteringar.
Ledningsprocesser
Har till uppgift att vara pådrivare och ta besluta om verksamhetens mål och strategier, planera, styra,
förbättra och följa upp verksamheten.
Huvudprocesser
Är vanligen ett fåtal övergripande definierade processer som tillsammans verkställer
verksamhetens/organisationens verksamhetsidé. Huvudprocesserna ska täcka in hela verksamheten.
I varje huvudprocess kan det ingå ett flertal delprocesser.
Huvudprocess = Kardiologi; Delprocess = förmaksflimmer, hjärtsvikt
Huvudprocess = Obstetrik; Delprocess = graviditet/förlossning, det nyfödda barnet
Stödprocesser
Har till uppgift att ge stöd till verksamhetens huvudprocesser.
T.ex. personal, IT, ekonomi, labb, röntgen.
Processverktyg, steg 1A: Systemkarta
3
Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas
Det kan vara svårt att börja arbeta med alla verksamhetens processer samtidigt. Därför behöver de
prioriteras utefter vilken/vilka processer som är viktigast att börja med. I detta steg behöver följande
frågor besvaras
•
•
•
•
•
•
Vilka är verksamhetens processer? (Utgå från systemkartan från steg 1.)
Vilken/vilka processer ska prioriteras och varför? (Till hjälp finns metoderna "Prioritering av
processer" och "Multiröstning")
Verksamhetsledningen utser processledare. Vilka ska ingå i processteamet?
När ska arbetet genomföras?
Hur gör vi processarbetet tydligt prioriterat?
Hur finner vi tid för möten i processteamet?
Processverktyg, steg 1B: Prioritering av processer; Multiröstning
4
Steg 2A – Utse personer till processteam
Uppdrag/ansvar för processteamet:
•
•
•
•
•
•
•
Kartlägga och beskriva processen
Driva förbättringsarbete som berör processen
Kontinuerligt (minst 1ggn/år) följa upp och utvärdera processens mål
Årligen revidera processens dokument
Årlig genomgång med verksamhetschef och klinikledning avseende hur processen fungerar,
resultat, aktuella förbättringar, resursbehov etc.
Regelbundet följa upp vad som händer i omvärlden och som berör processen
Ansvara för att alla berörda medarbetare informeras om aktuella riktlinjer och rutiner runt
processen.
Processägare
Verksamhetsledningen är processägare och kan vara t.ex. verksamhetschef, styrgrupp, ledningsgrupp
på olika nivåer. Det är processägarens ansvar att utse processledare och ge denne ett tydligt
uppdrag.
Processledare
I samverkan med verksamhetsledningen formar processledaren ett tvärprofessionellt processteam av
medarbetare från processens olika delar. Processledaren ansvarar för kartläggning, utveckling och
uppföljning av processen. Processledaren bör vara en person som har stort engagemang och driv att
förbättra processen.
Processteam
Det bör vara en tvärprofessionell grupp med cirka 4-7 personer. Den bör bestå av olika funktioner
som är väl förtrogna med processens alla steg oberoende av verksamhetsgränser.
Processverktyg, steg 2A: Mall för dokumentation – rollfördelning i teamet
5
Steg 2B – Planera kartläggning
För att kunna genomföra alla nödvändiga steg effektivt krävs planering.
Omfattningen av processarbetet ska inte underskattas. Beräkning av tidsåtgång och uppgift om när
kartläggningen ska var klar är viktigt. För att arbetet ska bli effektivt och inte tappa tempo krävs att
deltagarna får avsatt tid för att medverka i arbetet och gärna att mötesträffarna kommer relativt tätt.
Processens storlek och detaljeringsgraden avgör hur lång tid kartläggningen tar.
•
•
•
•
Inför varje möte skickas dagordning ut så att alla kan komma väl förberedda till mötet.
Använd mall för dagordning/minnesanteckning.
Varje möte dokumenteras - anteckningarna publiceras.
Inför första mötet är det bra att gå igenom verktyget mall för Tidplan/arbetsgång.
Arbetet blir mer effektivt om en person som redan har erfarenhet av processarbete finns
med som handledare vid framför allt uppstarten.
Processverktyg, steg 2B: Mall för dagordning/minnesanteckning; Mall för tidplan/arbetsgång
6
Steg 3 – Börja processarbetet - första mötet
Vid första mötet rekommenderas en genomgång av verksamhetens systemkarta för att underlätta
förståelsen för vilken del i verksamheten man ska arbeta med.
Processledaren klargör förväntningar och syfte med arbetet för processteamet. Det är viktigt att
gemensamt definiera mål för processen.
Punkter att gå igenom vid första mötet, använd mall för Processbeskrivning:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Den/de processer som ska kartläggas
Bakgrund/fakta - vilken fakta finns runt processen?
Definiera kund/vara
Mål/syfte med processkartläggningen
Var startar och slutar processen
Vilka samarbetspartner finns?
Hur kan vi inhämta synpunkter från kunder?
Hur detaljerad ska kartläggningen vara?
Tider för de närmaste mötena, använd mall för Tidplan/arbetsgång
Det är viktigt att alla deltagare i processteamet är närvarande vid alla möten för att få samma
information och kunskap.
Insamling av information
Inför nästa möte då processkartläggningen börjar på allvar bör man samla in relevant information.
Om det finns steg i processen som inte är representerade i processteamet bör någon person med
den kunskapen inbjudas eller information samlas in.
Visualisering av processer
Eftersom en viktig del i processarbetet är att praktiskt kartlägga processerna gäller det att ha ett
verktyg till hjälp. Det kan vara både ett IT-verktyg eller papper och penna. När papper och penna
används är det bra att ta kontakt med person som kan överföra detta till ett elektroniskt dokument
för publicering.
Processverktyg, steg 3:
Mall förtidplan/arbetsgång
Mall för dokumentation Processbeskrivning.
Mall för Dagordning/minnesanteckning
7
Steg 4 - Kartlägga
Varje möte startar med genomgång av föregående minnesanteckningar. Vid genomgången fångas
eventuella idéer och kommentarer sedan förra mötet. Håll alltid syftet med kartläggningen i åtanke
så att ni inte kartlägger fel saker. Förbättringsidéer som framkommer under arbetets gång skrivs in i
mall för handlingsplan, aktivitetsplan.
Kartläggning av processen
Nedan beskrivs hur kartläggningen kan gå till. Detta kan göras med post-it-lappar eller direkt i ett ITstöd. Eventuellt får man träffas flera gånger för att fullfölja kartläggningen.
•
•
•
•
•
Fokusera alltid på kundens/varans väg genom processen.
Börja med att namnge aktiviteterna. Formulera i verbform, tänk gärna ett ”att” före
meningen, skriv ner en aktivitet i taget, t.ex. ”registrera remiss”.
Gå igenom aktiviteterna gemensamt så att alla förstår innebörden.
Ordna aktiviteterna i kronologisk tidsordning.
Skriv vid varje aktivitet vem som är inblandad, vilka dokument/vilken information som är
aktuell. Man kan även hänvisa till t.ex. datasystem, kliniska riktlinjer, rutiner eller andra
informationskällor. Om de saknas/ej är aktuella leder detta till förbättringsarbeten.
Sammanfattning av dagens kartläggning. Denna görs för att deltagarna ska kunna dela upp arbetet
med att se över eventuella ändringar och hämta in information som saknas till nästa möte.
Dokumentation av kartläggningen med hjälp av IT-stöd ska göras så snart som möjligt efter mötet
och publiceras på intranätet.
Fastställ processkartan. Här går man igenom processkartan för att validera och verifiera att den är
korrekt. Under arbetets gång har processkartan varit ett utkast men i detta steg blir den godkänd av
processteamet.
Parallellt med kartläggning bör också registrering ske av förbättringsförslag och idéer. Det kan gälla
något som behöver kollas upp till nästa gång eller genomföras senare. Fastna inte i långa
diskussioner.
Processverktyg, steg 4:
Mall för Dagordning/minnesanteckning
Mall för Handlingsplan och aktivitetsplan
Flödesschema
Personcentrerad processkartläggning
8
Steg 5 - Mål och mätetal
I detta steg används processkartan för att hitta mätetal som följer upp processens mål.
Det bör finnas mål och mätningar ur flera perspektiv. Mätetal ska sättas nära kunden/patienten. De
ska kunna jämföras med de bästa resultat som finns redovisade i liknande processer från andra
sjukhus/verksamheter (kvalitetsregister; Öppna jämförelser etc.) eller från studier. En del mätetal
kan även vara till för egna jämförelser.
Utgå från värdekompassens fyra perspektiv. Ta ett perspektiv i taget.
Ställ gärna följande frågor:
•
•
•
•
Vad vill vi uppnå? Vad är vårt mål?
Vad ska vi mäta? Hur säkerställer vi att målet uppfylls?
Hur ska vi mäta? Vilken mätmetod ska vi använda?
Rita in mätpunkter i processkartan.
Processverktyg, steg 5: Värdekompass; Mätmatris
9
Steg 6 - Prioritera förbättringsområden
Nu är det dags för sammanställning av de risker, förbättringsförslag och idéer som kommit fram
under kartläggningen. Dessa kan nu kategoriseras/grupperas.
När denna sammanställning är klar är det dags att börja prioritera och ta fram förslag på vilka
förbättringsområden som är angelägna att arbeta med.
Tänk på att prioritera förbättringsområden som är:
•
•
•
•
•
högriskområde
viktiga för kund/vara
viktiga för alla i gruppen att arbeta med
något som ni själva kan påverka
möjligt att se resultat av inom rimlig tid (ca 6 mån)
Processverktyg, steg 6: PICK-graf; Multiröstning
10
Steg 7 - Dokumentera och kommunicera
När processkartläggningen är klar och man tagit fram mål och mätningar för processen och
förbättringsarbeten är prioriterade ska detta dokumenteras i en skriftlig rapport som kan
kommuniceras till exempelvis verksamhetsledningen och andra som berörs av processen.
Processverktyg, steg 7: Mall för dokumentation – Processbeskrivning.
11
Steg 8 – Fortsätta processarbetet
Processteamet är en styrgrupp för processens arbete och har en övergripande funktion att se till att
processen kontinuerligt utvecklas, utvärderas och följs upp.
Det ligger även på processteamets ansvar att ta fram och redovisa till verksamhetsledningen de
mätningar, förändringar och förbättringsarbeten som genomförts under året.
12
Steg 9 - Förbättringsarbete
Grundtanken är att arbeta med ständiga förbättringar. Att arbeta processorienterat innebär
fokusering på kundens behov och förståelse för att varje del i processen bidrar till resultatet.
Utifrån identifierade förbättringsområdena initieras förbättringsarbeten. Inspiration till
förbättringsarbeten kan även komma från andra håll exempelvis rapporterade avvikelser,
publikationer, jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. De planerade
förbättringsaktiviteterna ska dokumenteras och kan med fördel publiceras på intranätet så alla har
möjlighet att se vad som pågår.
Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de
förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad
tidsperiod då nya förbättringsidéer testas.
Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de
förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad
tidsperiod då nya förbättringsidéer testas.
13
Praktisk vägledning
I detta stycke finns arbetsgången beskriven ur ett exemplifierande och berättande förhållningssätt.
Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer
Möte – cirka 2 timmar.
En tvärprofessionell grupp där ledningspersoner ingår identifierar sina processer och för att få stöd
och hjälp bjuder de in metodstödjare för introduktion och genomgång av metoddokumentet. Efter
introduktion genomförs en brainstorm där var och en funderar och skriver ner på post-it-lappar vilka
processer de arbetar med. Härefter sätts post-it lapparna upp på whiteboard och diskuteras
gemensamt. Diskussionen leder fram till att gruppering kan ske och på så sätt identifieras
huvudprocesserna.
Mötet avslutas med att nästa mötesdatum bestäms.
Till nästa möte sammanställs post-it-lapparna, som blir underlag för systemkarta och diskussion vid
nästa möte.
Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för
alla.
Möte – cirka 1 timme.
Vid möte 2 går man igenom sammanställningen och huvudprocesserna skrivs in i systemkartan. De
post-it-lappar som inte passar in under huvudprocesserna diskuteras och placeras in i systemkartan.
Mötet avslutas med att deltagarna får i uppdrag att till nästa möte fundera på vilka processer som
ska prioriteras.
Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för
alla.
Steg 1B - Prioritera processer som ska kartläggas
Möte – cirka 1 timma.
Gruppen beslutar vilken/vilka processer som man ska börja kartläggas och när arbetet ska starta. De
diskuterar vilka professioner som ska ingå i processteamet, vem som ska vara processledare, hur tid
skapas och hur förutsättningar för arbetet ska se ut.
Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för
alla.
14
Steg 2A - Identifiera personer till processteam
Aktivitet
Processledaren formar ett tvärprofessionellt processteam (i samverkan med
verksamhetsledning/handledare), 4-7 personer, från processens olika delar. De tänkta
teammedlemmarna tillfrågas och informeras om uppdrag och ansvar.
Steg 2B – Planera kartläggning
Aktivitet
Inför första teammötet förbereder processledaren sig med att gå igenom metoddokumentet med
mallar, göra en preliminär tidplan för arbetet och skickar ut en inbjudan/dagordning till
processteamet. Handledare bjuds in som stöd vid första mötet.
Steg 3 – Börja processarbetet – första mötet
Möte: ~3 timmar
För att processteamet ska få samma bild av verksamheten presenteras framtagen systemkarta. Syftet
med kartläggningen diskuteras och vilka spelregler som gäller (arbetssätt/möteskultur).
Processledaren presenterar den preliminära tidplanen. God framförhållning är en framgångsfaktor
och för att hela teamet ska kunna delta i arbetet bokas redan nu mötestider in.
Med utgångspunkt från mallen ”Processrapport” påbörjas arbetet.
Innan mötet avslutas bestäms vilken information som behöver tas fram till nästa möte. Ansvar för
detta fördelas inom teamet och dokumenteras i minnesanteckningarna. Teamet ser att nästa möte
behöver akutmottagningen (samverkanspartner) bjudas in då denna del i processen ska diskuteras.
Dokumentationsansvarig, som är duktig på att hantera IT-verktyg, får i uppdrag att förbereda sig så
att hon kan dokumentera direkt vid nästa möte. Teamet har ambitionen att dokumentationen ska
vara så klar som möjligt när mötet avslutas.
Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som
arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.
Steg 4 - Kartlägg
Möte: Ett till fyra mötestillfällen (kan variera beroende på processens omfattning), ~2 timmar/möte
Processledaren går igenom föregående mötesanteckning och följer upp beslut. Teamet påbörjar
kartläggning av processen med hjälp av flödesschema utifrån insamlat material. Under detta arbete
kommer tankar, idéer och förbättringsförslag, dessa skrivs ner i mall ”Handlingsplan / Aktivitetsplan”
för att prioriteras när kartläggningen är klar.
I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.
Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som
arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.
15
Steg 5 - Mål och mätetal
Möte: ~1 timma
För att hitta mätetal tittar teamet på hela flödet. Det är viktigt att hitta bra och enkla mätetal som
visar på en väl fungerande process ur verktyget ”Värdekompassens” fyra perspektiv, kliniskt,
funktionellt, tillfredsställese och kostnader. Teamet använder sig av metoden ”brain-storm”.
Kliniska mätetal kan fångas i eventuella kvalitetsregister.
För att veta vem som ansvarar för respektive mätetal fylls verktyget ”Mätmatris” i.
I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.
Dagordning/minnesanteckning, processrapport och eventuellt arbetsmaterial publiceras på
intranätet/processida, tillgängligt och transparent för alla.
Steg 6 - Prioritera förbättringsområden
Möte: ~1 timma
Teamet samlas för att prioritera vilka förbättringsområden som bör genomföras först. Mötet
resulterar i en handlingsplan som ska förankras i verksamhetens ledningsgrupp.
I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.
Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som
arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.
Steg 7 - Dokumentera och kommunicera
Aktivitet
Skriftlig rapport sammanställs av processledaren som sedan lämnas tilll verksamhetens
ledningsgrupp. (Vid önskemål kan processledaren bjudas in för en muntlig presentation på ett
ledningsgruppsmöte.)
Steg 8 – Fortsätta processarbetet
Aktivitet
Processarbetet är förankrat i verksamhetens ledningsgrupp, Medarbetarna informeras om
kartläggningen, var dokumenten finns tillgängliga och hur de ska användas som stöd i det dagliga
arbetet.
Processteamets uppgift är att fortsatt utveckla processen, minst två möten per termin planeras. En
gång om året lämnas en årsrapport till verksamhetsledningen. I årsrapporten beskrivs det arbete som
genomförts under året men även planering och önskemål inför kommande år.
Den skriftliga årsrapporten i kombination med muntlig presentation ger en bra diskussion om fortsatt
utveckling. Processledaren återkopplar beslut som fattas till processteamet.
Årsrapporten och beslut publiceras på intranätet, tillgängligt och transparent för alla.
16
Steg 9 - Förbättringsarbete
Aktivitet
Hela tiden fångas förbättringsarbeten upp genom exempelvis rapporterade avvikelser, publikationer,
jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. Dessa prioriteras i ”Handlingsplan
/ aktivitetsplan” (se steg 8) och dokumenteras i olika förbättringsverktyg.
17
Referenser
"Processbaserad verksamhetsutveckling - Varför - Vad - Hur?"
Anders Ljungberg & Everth Larsson
SIQ
Landstinget Halland – metoddokument, Region Skåne
Tips på litteratur
Bästa möjliga varje gång - Professionell kunskap och förbättringskunska - broar till bättre
vård (Qulturum)
Mats Bojestig, Anette Petersson
När tiden inte räcker till - en handbok i tillgånglighet (Qulturum)
Margareta Strindhall, Anette Pettersson, Sune Andreasson, Göran Hendriks
The Improvement Guide
Thomas "Tom" Nolan, Gerald Langley, Kelvin Nolan, Lloyd Provost och Clifford Norman.
Sjukvårdens Huvudprocesser Budskap och verktyg
Jörgen Striem (SKL)
Processbaserad verksamhetsutveckling
Anders Ljungberg & Everth Larsson
Att genomföra strategiska förbättringar
Thomas W Nolan
Kartläggning av kliniska processer, CeHis
18
Ordlista
Delprocess
Process som har identifierats som en del av en huvudprocess.
Flöde
Här synonymt med "process"
Flödesschema
Standardiserat sätt att göra en grafisk beskrivning av en process med givna
symboler som står för olika saker i beskrivningen.
Huvudprocess
Övergripande nivå av en process. Kan brytas ned i delprocesser.
Kund
Den/de som är kunder till processen. Kan vara en patient, resenär, elev,
konsertbesökare, annan organisation, annan enhet etc.
Ledningsprocess
Rör beslut och skapar förutsättningar för verksamhetens mål och strategi. Den
medverkar till verksamhetens styrning och ledning. Ledningsprocessen hanterar
utvärdering, utveckling och förändring av verksamheten.
En kedja av samverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall, i syfte att
uppnå ett bestämt och mätbart slutresultat för en kund.
Process
Är en samling aktiviteter som har ett gemensamt mål och är länkade till
varandra i ett flöde.
Någon form av beskrivning som används för att kommunicera vad, hur, när och
Processbeskrivning vem i en process. En processbeskrivning kan göras på flera olika sätt: i löpande
text, grafiskt (processkarta), genom film, foto eller ljud.
Processteam
Tvärprofessionell arbetsgrupp vars uppgift är att tillsammans med
processledaren kartlägga processen, ta fram mål och mätningar samt identifiera
förbättringsområden. Deras uppdrag är även att initiera och utvärdera
aktiviteter i processen inom de identifierade förbättringsområdena.
Processgruppen ska innehålla medarbetare med skiftande kompetenser från
olika verksamheter. Medlemmarna rekryteras utifrån kompetens och intresse,
inte för att representera. Det kan vara av värde att ha med patient, anhörig
eller deras företrädare.
Processkarta
En grafisk beskrivning av en process. Kan skapas med olika symboler t.ex.
flödesschema. Kan skapas med eller utan IT-stöd.
Processkartläggning Aktivitet då en processkarta tas fram.
19
Processledare
Person vars uppgift är att leda arbetet med identifierad process på ett
strukturerat sätt för ständig utveckling.
Processägare
Processägaren är den person som är ytterst ansvarig för att processen utvecklas
och kontinuerligt utvärderas och förbättras.
Samarbetspartner
Annan person, organisation, verksamhet som den egna verksamheten
samarbetar med i en eller flera delar av processen.
Stödprocess
Är processer vilka är viktiga för att stödja huvudprocesserna. En stödprocess har
inte direktkontakt med slutkunden men är en förutsättning för att övriga
processer ska fungera effektivt.
20